Rådets rambeslut av den
Dom av den
Dom av den
Den polska regeringen instämmer inte i de huvudsakliga antagandena i argumentationen i begäran om förhandsavgörande, men menar att svaren på tolkningsfrågorna uppenbart framgår av domen Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet).
Lag om genomförande av Europeiska unionens råds rambeslut om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan Europeiska unionens medlemsstater.
Stb. 2004, 195.
Stb. 2017, 82.
2) Utgör [rambeslutet] … och artikel 47 andra stycket i stadgan hinder mot att den verkställande rättsliga myndigheten verkställer en europeisk arresteringsorder när den myndigheten har fastställt att varje misstänkt person – och således även den eftersökta personen – i den utfärdande medlemsstaten löper en verklig risk för kränkning av vederbörandes grundläggande rätt till en oavhängig domstol, oberoende av vilka domstolar i den medlemsstaten som är behöriga att handlägga förfaranden mot den eftersökta personen, vederbörandes personliga situation, den typ av lagöverträdelse som personen eftersöks för och de faktiska omständigheter som legat till grund för den europeiska arresteringsordern, när denna verkliga risk hänger samman med att domstolarna i den utfärdande medlemsstaten på grund av systembrister och allmänna brister inte längre är oavhängiga?
3) Utgör [rambeslutet] … och artikel 47 andra stycket i stadgan hinder mot att den verkställande rättsliga myndigheten verkställer en europeisk arresteringsorder när den myndigheten har fastställt att
varje misstänkt person i den utfärdande medlemsstaten löper en verklig risk för kränkning av vederbörandes grundläggande rätt till en rättvis rättegång, vilken hänger samman med systembrister och allmänna brister vad gäller domstolsväsendets oavhängighet i denna medlemsstat, dessa systembrister och allmänna brister inte enbart kan ha en negativ inverkan på de domstolar som är behöriga att handlägga förfarandet mot den eftersökta personen, utan även faktiskt har en sådan inverkan på dem, och det därför finns grundad anledning att tro att den eftersökta personen kommer att löpa en verklig risk för att få sin grundläggande rätt till en oavhängig domstol kränkt och därmed sin grundläggande rätt till en rättvis rättegång kränkt med avseende på dess kärninnehåll,
även om den eftersökta personen – oberoende av dessa systembrister och allmänna brister – inte har gett uttryck för några särskilda farhågor och även om – oberoende av dessa systembrister och allmänna brister – den eftersökta personens personliga situation, den typ av lagöverträdelse som personen eftersöks för samt med beaktande av de faktiska omständigheter som legat till grund för den europeiska arresteringsordern, inte gör att det föreligger farhågor att den verkställande och/eller lagstiftande makten konkret utövar påtryckningar inom ramen för det aktuella straffrättsliga förfarandet eller kommer att påverka detta?
Närmare bestämt för att avtjäna de sju återstående månaderna av ett ettårigt fängelsestraff som utdömts genom dom av den
Punkt 4 i begäran om förhandsavgörande i mål C‑354/20 PPU.
Se föregående fotnot.
Denna linje överensstämmer med den som föreslogs av High Court (Högsta domstolen, Irland) i mål C‑216/18 PPU, Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet), men EU-domstolen godtog inte denna. Generaladvokaten Tanchev bekräftade i sitt förslag till avgörande i det målet (
Dom av den
Domen Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet), punkt 59.
Domen Aranyosi och Căldăraru, punkt 104.
Domen Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet), punkt 79.
Enligt EU-domstolen grundar sig denna exceptionella reaktion
Domen Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet), punkt 68. Min kursivering.
– I det första steget ska en bedömning göras av den verkliga risken för åsidosättande av de grundläggande rättigheterna, mot bakgrund av den allmänna situationen i den anmodande medlemsstaten.
– I det andra steget – efter att ha fastslagit ovanstående – ska en bedömning göras, på ett
Dess lockelse kan dock inte dölja en viss radikalitet. I målet
I begäran om förhandsavgörande i mål C‑354/20 PPU bekräftar den hänskjutande domstolen att jakande svar på dess frågor
Punkt 30 i kommissionens skriftliga yttrande. Även åklagarmyndigheten varnade för att en sådan generalisering skulle kunna göra systemet för överlämnande inom unionen – i dess helhet – omöjligt att genomföra (sista punkten i åklagarmyndighetens skriftliga yttrande).
Den belgiska regeringen åberopade domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna av den
Domen Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet), punkt 69.
Domen Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet), punkt 70.
Kommissionen varnar i sin rapport från september 2020 om situationen för rättsstatsprincipen i unionen för att de polska
I synnerhet dom av den
Generaladvokaten Tanchev var – i sitt förslag till avgörande i mål
Om det inte vore så skulle återverkningarna eventuellt kunna nå andra områden inom den dömande verksamheten, såsom det civilrättsliga samarbetet eller behörigheten att hänskjuta tolkningsfrågor (artikel 267 FEUF) som förbehålls domstolar i egentlig mening.
Den rättspraxis som fastställts av EU-domstolen med avseende på en åklagarmyndighets rättsliga karaktär i samband med utfärdande av en europeisk arresteringsorder saknar därför relevans. Se framför allt dom av den
I domen av den
I dom av den
I synnerhet – och som jag redan uttalat – bör hänsyn tas till den eftersöktes personliga situation, den typ av lagöverträdelse som han eller hon eftersöks för och de faktiska omständigheter som legat till grund för den europeiska arresteringsordern (domen Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet), punkt 75).
Två av de frågor som ställs till den utfärdande rättsliga myndigheten i mål C‑354/20 PPU skulle kunna ha Sąd Najwyższy (Högsta domstolen) som mottagare. Se punkt 17 i detta förslag till avgörande.
Domen Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet), punkt 73. Enligt den nederländska regeringen överensstämmer denna uppfattning med den hos Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, som ägnar särskild uppmärksamhet åt analysen av omständigheterna i det enskilda fallet, för att fastställa om det finns en konkret risk för att den bristande oavhängigheten omvandlas till uppenbar rättsvägran (Europadomstolen,
Behandlingen kan medföra frihetsberövanden i upp till 120 dagar, vilket jag påpekade i förslaget till avgörande i målen
I avsaknad av ett formellt fastslående från Europeiska rådet, i enlighet med artikel 7.2 FEU, av en allvarlig och ihållande kränkning från den utfärdande medlemsstatens sida av de värden som anges i artikel 2 FEU, kan den verkställande rättsliga myndigheten endast vägra verkställighet av en europeisk arresteringsorder efter att på ett konkret och precist sätt ha bedömt att det med beaktande av den eftersökta personens personliga situation, den typ av lagöverträdelse som han eller hon eftersöks för och de faktiska omständigheter som legat till grund för den europeiska arresteringsordern finns grundad anledning att tro att denna person vid ett överlämnande kommer att löpa en verklig risk för kränkning av den grundläggande rätten till en rättvis rättegång, vilken garanteras i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Det kan finnas en sådan risk både om det förelåg systembrister eller allmänna brister när den europeiska arresteringsordern utfärdades, och om de har uppstått senare och kvarstår vid tidpunkten för det eventuella överlämnandet av den eftersökta personen.