|
24.9.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 340/525 |
EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION (EU) 2021/1685
av den 29 april 2021
om ansvarsfriheten för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byråer för budgetåret 2019: verksamhetsresultat, ekonomisk förvaltning och kontroll
EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION
|
— |
med beaktande av sina beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byråer för budgetåret 2019, |
|
— |
med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2018 (COM(2020)0311), |
|
— |
med beaktande av revisionsrättens årsrapport om EU:s byråer för budgetåret 2019, med byråernas svar (1), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (2), särskilt artiklarna 68 och 70, |
|
— |
med beaktande av artiklarna 32 och 47 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (3), |
|
— |
med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (4), särskilt artikel 105, |
|
— |
med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0100/2021), och av följande skäl: |
|
A. |
Denna resolution innehåller, för varje organ som avses i artikel 70 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, de övergripande iakttagelserna i besluten om ansvarsfrihet i enlighet med artikel 262 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och artikel 3 i bilaga V till parlamentets arbetsordning. |
|
B. |
Denna resolution innehåller också, för Euratoms försörjningsbyrå, de övergripande iakttagelserna i beslutet om ansvarsfrihet i enlighet med artikel 262 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och artikel 3 i bilaga V till parlamentets arbetsordning. |
|
C. |
EU-byråerna bör fokusera på uppdrag med ett tydligt europeiskt mervärde och organiseringen av sådana uppdrag bör optimeras för att undvika överlappningar i unionens skattebetalares intresse. |
1.
Europaparlamentet välkomnar de framsteg som byråerna gjort i sina ansträngningar att följa upp de krav och rekommendationer som uttryckts inom ramen för det föregående årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.
2.
Europaparlamentet betonar att byråerna har stort inflytande på politik, beslutsfattande och förberedande och genomförande av program på områden av grundläggande betydelse för EU-medborgarnas dagliga liv, såsom hälsa, säkerhet, trygghet, frihet och rättvisa. Parlamentet upprepar byråernas betydelse när det gäller att ta itu med specifika politiska behov och stärka det europeiska samarbetet. Parlamentet noterar att byråerna också kan gå i spetsen för att lösa krissituationer eller långsiktiga samhälleliga utmaningar.
3.
Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten i sin årsrapport om EU:s byråer för budgetåret 2019 lämnade ett revisionsuttalande utan reservation om tillförlitligheten i alla byråers räkenskaper. Revisionsrätten lämnade dessutom ett uttalande utan reservation om lagligheten och korrektheten i de inkomster som låg till grund för samtliga byråers räkenskaper. Revisionsrätten lämnade ett uttalande utan reservation om lagligheten och korrektheten i de utbetalningar som låg till grund för samtliga byråers räkenskaper, förutom för Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo). För båda dessa lämnades ett uttalande med reservation.
4.
Europaparlamentet konstaterar att det sammanlagda totalbeloppet för 2019 års budgetar för EU:s 32 decentraliserade byråer uppgick till cirka 2 854 000 000 EUR i åtagandebemyndiganden, vilket motsvarar en ökning på cirka 10,29 % jämfört med 2018, och till 2 570 000 000 EUR i betalningsbemyndiganden, vilket är en ökning på 8,88 % jämfört med 2018. Av dessa 2 570 000 000 EUR i betalningsbemyndiganden finansierades cirka 1 920 000 000 EUR från unionens allmänna budget, vilket motsvarar 74,75 % av byråernas totala finansiering 2019 (jämfört med 72,16 % 2018). Vidare finansierades cirka 649 000 000 EUR genom avgifter samt genom direkta bidrag från de deltagande länderna (en minskning med 1,22 % jämfört med 2018).
De huvudsakliga risker och rekommendationer som identifierats av revisionsrätten
|
5. |
Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin rapport sammantaget anser att risken när det gäller räkenskapernas tillförlitlighet för byråerna är låg, vilket var fallet även 2018. Räkenskaperna baseras på internationella redovisningsstandarder. |
|
6. |
Europaparlamentet noterar att revisionsrätten enligt årsrapporten anser att den totala risken för lagligheten och korrektheten i de intäkter som ligger till grund för byråernas räkenskaper är låg för de flesta byråer, och att den är medelhög för de delvis självfinansierade byråerna där specifika förordningar ska tillämpas för uppbörden av avgifter och annat som bidrar till inkomsterna, vilket var fallet även 2018. |
|
7. |
Europaparlamentet noterar att revisionsrätten anser att risken för lagligheten och korrektheten för de betalningar som ligger till grund för byråernas räkenskaper totalt sett är medelhög, och varierar från låg till hög för specifika budgetavdelningar. Parlamentet konstaterar att risken för avdelning I (personalutgifter) i allmänhet är låg, att risken för avdelning II (administrativa utgifter) anses vara medelhög och för avdelning III (driftsutgifter) låg till hög, beroende på byråerna och arten av deras driftsutgifter. Höga risker härrör vanligtvis från upphandling och utbetalningar av bidrag som inbegriper stora belopp. Revisionsrätten anser att även om bidragskontrollerna har förbättrats generellt så är de inte alltid helt ändamålsenliga. |
|
8. |
Europaparlamentet noterar de områden där revisionsrätten har gjort flest iakttagelser, vilka är
|
|
9. |
Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten har förklarat att byråerna i de flesta fall har vidtagit korrigerande åtgärder för att ta itu med tidigare års iakttagelser, och uppmanar RIF-byråerna att fortsätta sina insatser för att följa upp revisionsrättens iakttagelser. |
Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning
|
10. |
Europaparlamentet beklagar att detaljnivån i rapporterna om budgetgenomförandet för en minoritet av byråerna skiljer sig från vad som gäller för flertalet, vilket visar att det behövs tydligare och standardiserade riktlinjer för byråernas budgetrapportering, inbegripet att byråerna måste förklara betydande avvikelser från den ursprungliga budgeten och/eller tjänsteförteckningarna. Parlamentet betonar att det är angeläget att alla byråer förbättrar sin planeringskapacitet. Parlamentet beklagar kommissionens svar på uppmaningen att automatiskt förse den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten med den officiella budgeten (vad gäller åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden) och personalsiffror (tjänsteförteckning, kontraktsanställda och utstationerade nationella experter per den 31 december året i fråga) för de 32 decentraliserade byråerna, eftersom ovannämnda riktlinjer (som i själva verket är mallar som främst ger vägledning om form och inte innehåll) inte är tillräckliga för att åtgärda skillnaderna i beräkningarna mellan rapporterna. Parlamentet uppmanar kommissionen på nytt att förse den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten med den officiella budgeten och personalsiffror för varje byrå och att tillhandahålla konsoliderade siffror för de decentraliserade byråer som omfattas av parlamentets ansvarsfrihetsförfarande. |
|
11. |
Europaparlamentet anser att man vid inrättandet av framtida byråer bör ägna större uppmärksamhet åt relevans och samstämmighet, särskilt när det gäller överlappande behörighetsområden. |
|
12. |
Europaparlamentet anser att resurserna bör fördelas mer flexibelt på grundval av behov eller av brådskande skäl. |
|
13. |
Europaparlamentet betonar att transparens och medborgarnas medvetenhet om EU-byråernas existens är av största vikt för deras demokratiska redovisningsskyldighet. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att byråernas resurser och data är användbara och lätta att använda. Parlamentet efterlyser därför en bedömning av hur data och resurser för närvarande presenteras och görs tillgängliga samt i vilken grad medborgarna anser att de är lätta att identifiera, känna igen och använda. |
|
14. |
Europaparlamentet uttrycker sin oro över den mycket höga nivån på överföringar inom vissa byråer, vilket skulle kunna tyda på olika svagheter, bland annat bristfällig budgetplanering, vilket strider mot principen om budgetens ettårighet. |
Verksamhetsresultat
|
15. |
Europaparlamentet välkomnar att kommissionen godtagit föregående års ansvarsfrihetsrekommendation om att vidareutveckla och genomföra principen om resultatbaserad budgetering, och de förbättringar som gjorts av det samlade programdokumentet och de konsoliderade årliga verksamhetsrapporterna som ett resultat av detta. |
|
16. |
Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens offentliggörande av den första övergripande effektivitetsrevisionen någonsin av alla EU-byråer genom den särskilda rapporten nr 22/2020: EU-byråernas framtid – potential för mer flexibilitet och samarbete (5). |
|
17. |
Europaparlamentet noterar revisionsrättens viktigaste iakttagelser, särskilt att byråerna hanterar aktuella samhällsfrågor och har stor potential för framtida utveckling samt en hög grad av sakkunskap. |
|
18. |
Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att trots att byråerna utför viktiga uppgifter i alla delar av vårt dagliga liv, är det uppenbart svårt att bygga upp förtroende hos enskilda medborgare. Parlamentet lyfter i detta avseende fram frågan om redovisningsskyldighet, transparens och även effektivitet, utöver bristande medvetenhet bland allmänheten, eftersom byråerna fortfarande i stor utsträckning är okända för medborgarna och endast negativa händelser förekommer i medierna. |
|
19. |
Europaparlamentet uppskattar och uppmuntrar ett allt närmare samarbete mellan de byråer som verkar inom området sysselsättning, socialpolitik och inkludering för att skapa bättre synergier och säkerställa ytterligare komplementaritet och resursdelning. Parlamentet betonar betydelsen och mervärdet av de enskilda byråerna inom deras respektive fackområden liksom av deras oberoende. Parlamentet konstaterar att de fyra byråerna har hållit gemensamma möten specifikt för att jämka samman sina resultatmätningsmetoder som en uppföljning av kommissionens rekommendation från 2019, som byggde på utvärderingen av de fyra byråerna som gjordes 2017 (rekommendation 5 i SWD(2019)0159). |
|
20. |
Europaparlamentet framhåller slutsatsen i revisionsrättens särskilda rapport om EU-byråernas framtid att informationen om EU-byråernas resultat är knapphändig. Parlamentet uppmanar byråerna att stärka ansvarsskyldigheten för resultat. Parlamentet förväntar sig att alla unionsbyråer samarbetar så optimalt som möjligt med kommissionen och revisionsrätten när det gäller att tillhandahålla resultatinformation. |
|
21. |
Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin rapport om EU-byråernas framtid skriver att byråerna mäter resultat med centrala resultatindikatorer och att kommissionen 2015 utfärdade riktlinjer om centrala resultatindikatorer för byråernas direktörer. Parlamentet beklagar att de indikatorer som används i praktiken främst gäller genomförandet av en byrås årliga arbetsprogram och budget samt personalförvaltning, men de gör det vanligen inte möjligt att genomföra en övergripande prestationsbedömning av en byrå vad gäller dess resultat eller hur effektivt och ändamålsenligt byrån utför sitt uppdrag. Parlamentet uppmanar byråerna att samarbeta om förbättrad användning av centrala resultatindikatorer för ett starkare fokus på resultat i ansvarsfrihetsförfarandet, utöver efterlevnad. Parlamentet uppmanar byråerna att fortsätta att ta fram indikatorer som ska mäta deras bidrag till genomförandet av unionens politik. Byråerna bör regelbundet se över och uppdatera dessa indikatorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en centraliserad uppsättning riktlinjer för rapportering och fastställande av centrala resultatindikationer för en korrekt mätning av byråernas resultat. |
|
22. |
Europaparlamentet noterar att revisionsrätten försöker fastställa förutsättningarna för att byråerna ska kunna uppnå sina mål, och betonar behovet av större finansiell och politisk flexibilitet samt en mer strukturell och enhetlig styrform där prestationsinformationen är inriktad på output snarare än på deras bidrag till genomförandet av politik. |
|
23. |
Europaparlamentet påminner om att det i den gemensamma strategin anges att varje unionsbyrå bör utvärderas vart femte år och att kommissionen bör ansvara för organiseringen av utvärderingen och att tidsfristklausulen bör tillämpas för varannan utvärdering. Parlamentet beklagar att flera byråers inrättandeförordningar ännu inte har anpassats till den gemensamma strategin. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse i rapporten om EU-byråernas framtid att 13 byråers inrättandeförordningar omarbetades mellan 2015 och 2019, men att endast fem förslag åtföljdes av en konsekvensbedömning. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet genomföra oberoende utvärderingar av byråernas resultat. |
|
24. |
Europaparlamentet anser att tydliga regler bör införas för utvecklingen och avslutandet av byråernas uppdrag. |
|
25. |
Europaparlamentet anser att det bör göras en konsekvensbedömning för varje byrå och att det systematiskt bör läggas till en översynsklausul om motiveringen för byråns uppsatta mål. |
|
26. |
Europaparlamentet menar att man i högre grad ska undvika överlappande ämnen och behörighetsområden mellan olika byråer. |
|
27. |
Europaparlamentet välkomnar samarbetet inom RIF-byråernas nätverk. Parlamentet uppmanar byråerna att fortsätta att utveckla sina synergier, öka samarbetet och utbytet av bästa praxis sinsemellan i syfte att förbättra effektiviteten. |
|
28. |
Europaparlamentet uppmanar byråerna att fortsätta att utveckla sina synergier, öka samarbetet och utbytet av bästa praxis med andra EU-byråer i syfte att förbättra effektiviteten (mänskliga resurser, fastighetsförvaltning, it-tjänster och säkerhet). |
|
29. |
Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att stärka byråernas roll som centrum för expertis och nätverkande. |
|
30. |
Europaparlamentet välkomnar att EU-byråernas nätverk inrättat en arbetsgrupp för gemensamma tjänster och att det utarbetats ett strategiskt förslag om delade tjänster och resurser (”Shared services and Capabilities 2.0”) för att uppmuntra och stödja samarbetet mellan byråerna. Revisionsrättens rekommendationer i rapporten om EU-byråernas framtid om flexibel resursanvändning (rekommendationerna 1 och 2) och byråerna som centrum för expertis och nätverkande (rekommendation 4) bör integreras i detta arbete. |
|
31. |
Europaparlamentet pekar på att Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar har föregått med gott exempel när det gäller samarbete med andra EU-byråer, bland annat genom EU-byråernas nätverk. Parlamentet uppmuntrar byråerna att samarbeta och utbyta bästa praxis där så är möjligt, bland annat vad gäller distansarbete. |
|
32. |
Europaparlamentet påminner om vikten av att öka digitaliseringen av byråerna när det gäller intern drift och förvaltning men också för att påskynda digitaliseringen av förfarandena. Parlamentet betonar att byråerna måste fortsätta att vara proaktiva i detta avseende för att till varje pris undvika en digital klyfta mellan byråerna. Parlamentet påpekar dock behovet av att vidta alla nödvändiga säkerhetsåtgärder för att undvika att den behandlade informationens onlinesäkerhet äventyras. |
|
33. |
Europaparlamentet påminner om att den årliga diskussionen om byråernas årliga arbetsprogram och de fleråriga strategierna i de ansvariga utskotten är avgörande för att säkerställa att programmen och strategierna avspeglar de aktuella politiska prioriteringarna, i synnerhet inom ramen för genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet påminner om att byråerna är de mest kvalificerade att bedöma resursanvändningen och att de spelar en avgörande roll för att stödja de lämpliga hållbara projekten i linje med den europeiska gröna given. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkra finansiering för att hjälpa EU-byråerna att säkerställa en social dialog. Parlamentet noterar att EU-byråerna spelar en avgörande roll för att säkerställa den sociala dialogen med unionens institutioner. |
Personalpolitik
|
34. |
Europaparlamentet konstaterar att de 32 decentraliserade byråerna hade totalt 7 880 anställda, däribland tjänstemän, tillfälligt anställda, kontraktsanställda och utstationerade nationella experter under 2019 (jämfört med 7 626 under 2018), vilket motsvarar en betydande ökning på 3,33 % jämfört med året före. |
|
35. |
Europaparlamentet välkomnar den mer detaljerade och strukturerade informationen om könsfördelningen i byråerna. |
|
36. |
Europaparlamentet uttrycker oro över att det inte råder en jämn könsfördelning bland cheferna vid de flesta byråer. Gällande högre chefstjänster 2019 rapporterade tre byråer en jämn könsfördelning och tio byråer uppnådde en god balans, medan 16 byråer inte hade en jämn könsfördelning (i fyra fall var alla högre chefer män och i ett fall var alla högre chefer kvinnor). Parlamentet beklagar att jämställdhet inte alls tas upp i strategin för 2021–2027 för EU-byråernas nätverk. Parlamentet uppmanar byråerna och nätverket att integrera jämställdhet i sina strategier och att anpassa byråernas ambition till kommissionens mål att uppnå en jämn könsfördelning på 50 % på alla chefsnivåer senast i slutet av 2024. |
|
37. |
Europaparlamentet noterar vidare att ingen byrå hade en helt jämn könsfördelning i styrelsen 2019, att sju byråer hade en god balans och att 14 styrelser inte hade en jämn könsfördelning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och berörda organisationer som deltar i styrelserna att ta hänsyn till vikten av en jämn könsfördelning när de utser sina ledamöter till en byrås styrelse. |
|
38. |
Europaparlamentet noterar vidare att åtta byråer har en jämn könsfördelning bland personalen överlag, att 19 byråer har en god balans och att tre byråer inte har jämn könsfördelning. Parlamentet uppmanar byråerna att fortsätta att eftersträva en jämn könsfördelning i framtiden. |
|
39. |
Europaparlamentet noterar med oro att 2019 var endast 34 % av medlemmarna av samtliga EU-byråers högsta beslutsfattande organ kvinnor, och påminner om att en jämn könsfördelning måste säkerställas inom EU-byråerna i enlighet med deras grundförordningar. Parlamentet uppmanar därför EU-byråerna att samla in och redovisa uppgifter om könsfördelningen för alla chefskategorier (från lägsta till högsta nivå) så att uppgifter samlas in, på grundval av vilka EU-byråerna uppmuntras att avhjälpa obalansen mellan könen på högre chefsnivå och eftersträva jämställdhetsintegrering på alla områden. |
|
40. |
Europaparlamentet noterar att den geografiska balansen för personal vid EU-byråerna motsvarar medlemsstaternas befolkning som en procentandel av EU-27 i något högre grad än den geografiska balansen för kommissionens personal. Parlamentet noterar att åtta medlemsstater är underrepresenterade, sjutton medlemsstater är överrepresenterade och att det råder en ungefärlig balans för två medlemsstater. Parlamentet beklagar att byråerna saknar strategier för att öka mångfalden bland personalen. Parlamentet uppmanar byråerna och EU-byråernas nätverk att lägga fram planer för att uppnå detta mål. |
|
41. |
Europaparlamentet noterar att byråerna rapporterade i genomsnitt 8,42 dagars sjukfrånvaro per anställd och år. Det finns för närvarande tyvärr inga tillförlitliga uppgifter som kan ge en överblick över sjukledighet på grund av utbrändhet, främst eftersom flera byråer rapporterat att de inte kan ge informationen på grund av medicinsk sekretess. |
|
42. |
Europaparlamentet noterar att byråerna på den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens begäran rapporterat vilken personalminskning som de hade gjort mellan 2013 och 2019 och ifall minskningen av fast och tillfälligt anställd personal hade kompenserats med anställning av fler kontraktsanställda och mer extern personal. Byråerna rapporterade en personalminskning med totalt 447 under den begärda perioden. Byråerna rapporterade också att 266 tjänster för tillfälligt anställda tillkom under samma period, vilket lett till en nettominskning med 181 tjänster. Tjänsteförteckningarna för alla byråer under samma tidsperiod visade en minskning med 32 fasta tjänster och att det skapats 845 tjänster för tillfälligt anställda, vilket lett till ett nettoskapande av 813 tjänster. |
|
43. |
Europaparlamentet understryker de omfattande konsekvenserna av personalomsättningen vid EU-byråerna och uppmanar till genomförande av personalrelaterade och sociala åtgärder för att komma till rätta med detta. |
|
44. |
Europaparlamentet beklagar att vissa byråer står inför en utmaning med otillräcklig bemanning, särskilt när nya uppgifter tilldelas utan att det finns motsvarande personal för att utföra uppgifterna. Den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten är särskilt oroad över att vissa byråer har svårt att anställa kvalificerad personal i specifika lönegrader, vilket utgör ett hinder för byråernas övergripande resultat och leder till att externa aktörer måste anställas. Parlamentet noterar i detta avseende revisionsrättens rekommendationer 1 och 2 i rapporten om EU-byråernas framtid om det ökade behovet av flexibilitet och uppmuntrar nätverket och kommissionen att samarbeta om genomförandet av rekommendationerna. Revisionsrättens särskilda rapport om Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) (särskild rapport 23/2020) belyser att den nuvarande urvalsprocessen gör att unionens institutioner söker mer flexibla urvalsförfaranden för att tillgodose sina omedelbara rekryteringsbehov. EU-institutionerna behöver mer specialiserad personal, vilket för byråernas vidkommande är avgörande med tanke på deras särskilda mandat. Parlamentet uppmanar kommissionen, och särskilt Epso, att bättre stödja byråerna i detta avseende och att anpassa sin rekryteringspolitik så att den bäst kvalificerade och mer specialiserade personalen attraheras. Parlamentet uppmanar kommissionen och Epso att visa en viss flexibilitet och anpassa lediga tjänster till särskilda omständigheter, för att säkerställa en effektiv rekrytering. Parlamentet betonar vikten av att unionen förbättrar sina urvalsförfaranden och sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. Underbemanning vid byråerna innebär en allvarlig risk för sämre prestationer samt för personalens välbefinnande och personalomsättningen. |
|
45. |
Europaparlamentet noterar att byråerna rapporterade att sammanlagt sex tidigare ledamöter av Europaparlamentet, tidigare kommissionsledamöter eller tidigare höga tjänstemän utfört uppdrag för en byrå och att det rörde sig om fyra tidigare parlamentsledamöter, en tidigare kommissionsledamot och en tidigare hög tjänsteman. Parlamentet noterar att dessa personer fick arvoden och ersättning för kostnader. |
|
46. |
Europaparlamentet betonar vikten av en politik för personalens välbefinnande. Byråerna bör säkerställa rimliga och bra arbetsförhållanden för all personal. |
|
47. |
Europaparlamentet uppmuntrar byråerna att utveckla en långsiktig ram för personalpolitiken som beaktar balansen mellan arbete och privatliv, livslång vägledning och karriärutveckling, jämn könsfördelning, distansarbete, geografisk balans samt rekrytering och integrering av personer med funktionsnedsättning. |
|
48. |
Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater har begärt och lyckats få en byrå till sitt territorium, utan att tillhandahålla lokaler för deras installation och utan att vidta åtgärder för att öka attraktiviteten så att personalrekryteringen underlättas. |
|
49. |
Europaparlamentet är bekymrat över storleken på vissa byråers styrelse som revisionsrätten anser vara för stor och som därför gör det svårt att fatta beslut och leder till avsevärda administrativa kostnader. |
|
50. |
Europaparlamentet noterar att revisionsrätten identifierade brister i byråernas rekryteringsförfaranden när det gäller hanteringen av potentiella intressekonflikter (en byrå), tillämpningen av principen om likabehandling och/eller öppenhet (tre byråer) och avsaknad av en korrekt verifieringskedja för förfarandet (en byrå). Parlamentet beklagar att det (vid minst tre byråer) förekommit jurymedlemmar med en betydande intressekonflikt i samband med ett pågående urvalsförfarande. Parlamentet betonar att odeklarerade intressekonflikter kan utgöra ett hinder för urvalsförfaranden och orsaka betydande förseningar och förlust av medel samt skada byråernas renommé. |
|
51. |
Europaparlamentet noterar att ombudsmannen fann två fall av administrativa missförhållanden i ärende 2168/2019/KR om Europeiska bankmyndighetens beslut att godkänna begäran från dess verkställande direktör om att bli verkställande direktör för en finansiell lobbygrupp. Parlamentet välkomnar ombudsmannens rekommendationer i detta fall, särskilt att åberopa möjligheten att vid behov förbjuda högre tjänstemän att tillträda vissa tjänster efter det att deras mandatperiod har löpt ut, att fastställa kriterier för när den kommer att förbjuda sådana övergångar i framtiden och att införa interna förfaranden för att begränsa tillgången till konfidentiell information med omedelbar verkan ifall personal går vidare till annan anställning. Parlamentet uppmanar samtliga byråer att snarast genomföra dessa rekommendationer. |
|
52. |
Europaparlamentet uttrycker oro över att vissa byråer i hög grad och under längre perioder förlitat sig på tillfälliga arbetstagare. Parlamentet beklagar att de tillfälligt anställda i vissa fall fick lägre lön än anställd personal med samma befattning. Parlamentet noterar med oro att det fanns problem med efterlevnaden vid upphandling och undertecknande av kontrakt och ramavtal vid rekrytering av tillfälliga arbetstagare. Parlamentet uppmanar byråerna att noga följa arbetsordningen. Parlamentet upprepar att byråernas planeringsåtgärder och urvalsförfaranden måste förbättras. |
|
53. |
Europaparlamentet noterar de åtgärder som byråerna vidtagit för att skapa en miljö som är fri från trakasserier, exempelvis ytterligare utbildning för personal och chefer samt införande av konfidentiella rådgivare. Parlamentet uppmuntrar de byråer som ännu inte har vidtagit sådana åtgärder att göra detta och de byråer som har fått klagomål om trakasserier att prioritera behandling av dessa. |
|
54. |
Europaparlamentet uppmanar EU-byråerna att överväga att anta en strategi för grundläggande rättigheter, inklusive en hänvisning till grundläggande rättigheter i en uppförandekod, i vilken personalens uppgifter och utbildning skulle kunna fastställas, att inrätta mekanismer för att säkerställa att alla kränkningar av de grundläggande rättigheterna upptäcks och rapporteras och att alla risker för kränkningar snabbt rapporteras till de viktigaste organen inom den berörda byrån, att där så är relevant inrätta ett ombud för grundläggande rättigheter som ska rapportera direkt till styrelsen för att garantera en viss grad av oberoende i förhållande till övrig personal, i syfte att säkerställa att hot mot de grundläggande rättigheterna omedelbart åtgärdas och att policyn för grundläggande rättigheter inom organisationen konstant uppgraderas, att utveckla en regelbunden dialog med det civila samhällets organisationer och relevanta internationella organisationer om frågor som rör grundläggande rättigheter, att göra respekten för de grundläggande rättigheterna till en central del av mandatet för byråns samarbete med externa aktörer, särskilt aktörer inom nationella förvaltningar med vilka de samverkar på operativ nivå. |
Upphandling
|
55. |
Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten gjorde 82 iakttagelser angående områden som behöver förbättras hos 29 byråer. De flesta iakttagelserna rör brister i förfarandena för offentlig upphandling, vilket också var fallet 2018. Bristerna gäller till största delen sund ekonomisk förvaltning och korrekthet. Parlamentet uppmanar byråerna att genomföra rekommendationerna och åtgärda bristerna. Parlamentet upprepar att kommissionen måste intensifiera sina ansträngningar att införa tydliga och enhetliga budgetåtgärder och budgetförfaranden för byråerna för att lösa återkommande problem vid de flesta byråer. |
|
56. |
Europaparlamentet betonar att offentlig upphandling fortfarande är det område där det finns störst risk för fel när det gäller unionens samtliga decentraliserade byråer. De berörda RIF-byråerna, dvs. Europol och Cepol, uppmanas därför att förbättra sina förfaranden för offentlig upphandling i syfte att säkerställa full efterlevnad av tillämpliga regler och på så sätt uppnå den lämpliga balansen mellan de tre pelarna av hållbar utveckling – den ekonomiska, sociala och miljömässiga – samtidigt som principerna om transparens, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering respekteras, och eu-LISA uppmanas att förbättra sina rekryteringsförfaranden. Parlamentet påminner om att offentlig upphandling är ett viktigt steg för att uppnå Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling. |
|
57. |
Europaparlamentet uttrycker sin oro över att endast en EU-byrå, Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, offentliggör en hållbarhetsredovisning. Parlamentet uppmanar byråerna att införa hållbarhetsrapportering, att anpassa sin rapportering till OECD:s arbeten om offentlig upphandling och ansvarsfullt företagande och den kommande unionslagstiftningen om företags tillbörliga aktsamhet, att satsa mer på digitaliserade operativa lösningar och att säkerställa ett snabbt genomförande av EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), i enlighet med revisionsrättens rekommendationer. Parlamentet uppmanar byråerna att noggrant se över energimixen i sina källor för elproduktion, och uppmuntrar upphandling av el från förnybar energi. |
|
58. |
Europaparlamentet välkomnar EU-byråernas ökade användning av verktyg för e-upphandling. Parlamentet noterar att de vanligaste e-Priormodulerna som används av byråerna är e-upphandling, e-inlämning och e-fakturering. Parlamentet uppmanar nätverket av upphandlingsansvariga att påskynda tillhandahållandet av det gemensamma forskningscentrumets verktyg för förvaltning av offentlig upphandling till byråerna. |
Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens
|
59. |
Europaparlamentet noterar med oro att det fortfarande är så att inte alla byråer har offentliggjort styrelseledamöters, ledningens och utstationerade experters meritförteckningar och intresseförklaringar på sina webbplatser. Parlamentet beklagar att vissa byråer fortfarande offentliggör förklaringar om avsaknad av intressekonflikter. Parlamentet understryker att det inte är upp till styrelseledamöter eller personer i ledningen att förklara sig vara fria från intressekonflikter. Parlamentet efterlyser på nytt en enhetlig modell för intresseförklaringar som ska användas av alla byråer. Parlamentet betonar vikten av att stärka de befintliga reglerna, förbättra deras genomförande och uppmuntra till enhetlighet för att bedöma eller hantera intressekonflikter och ”svängdörrssituationer” för alla unionens institutioner, byråer och övriga organ. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att alla utstationerade experter offentliggör sina respektive intresseförklaringar och meritförteckningar på byråernas respektive webbplatser. |
|
60. |
Europaparlamentet menar att alla EU-byråers policy för att skydda visselblåsare ska anpassas till direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten. |
|
61. |
Europaparlamentet noterar att slutsatsen i studien om intressekonflikter och EU:s byråer, som offentliggjordes i januari 2020, var att transparens är huvudprincipen som bör ligga till grund för byråernas politik för att möjliggöra en effektiv offentlig granskning. Parlamentet erkänner skillnaderna i riskfaktorer, storlek och yttre påtryckningar mellan byråerna och behovet av att anpassa policyn för intressekonflikter till dessa skillnader. Parlamentet noterar rekommendationerna i studien om att förbättra reglerna för intressekonflikter och uppnå större samstämmighet och enhetlighet, och uppmanar byråerna att följa upp dessa rekommendationer och kontinuerligt utvärdera och förbättra sin policy med tanke på de förmodade eller uppfattade fallen av intressekonflikter under 2019. |
|
62. |
Europaparlamentet noterar med oro att inte alla byråer rapporterar om de möten som byråernas personal har med externa intressenter, särskilt chefers möten med organisationer och egenföretagare. Parlamentet uppmanar byråerna att rapportera om och tillgängliggöra mötena på sin webbplats för att öka transparensen i sin verksamhet. |
|
63. |
Europaparlamentet uppmanar alla byråer att delta i det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret för företrädare för intressegrupper som för närvarande är föremål för förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet. |
|
64. |
Europaparlamentet uppmanar med kraft alla RIF-byråer att vidta åtgärder för att säkerställa full överensstämmelse med unionens transparensregler samt med grundläggande rättigheter och dataskyddsstandarder, och uppmanar dem att strikt följa budgetförordningen och höga förvaltningsstandarder. |
Internkontroller
|
65. |
Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse om att byråerna vid användningen av interinstitutionella avtal fortfarande är ansvariga för tillämpningen av principerna om offentlig upphandling för sina specifika inköp, och betonar att byråernas internkontroller måste säkerställa att principerna följs. |
|
66. |
Europaparlamentet noterar att de flesta byråer i slutet av 2019 rapporterade att de hade genomfört den reviderade ramen för intern kontroll och att de gjort en årlig utvärdering. Parlamentet framhåller att alla byråer måste anta och genomföra kommissionens ram för intern kontroll för att anpassa sin interna kontroll till internationell bästa praxis och se till att interna kontroller stöder beslutsfattandet på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Parlamentet beklagar att internrevisionstjänsten inte genomförde något revisionsförfarande vid vissa byråer under 2019. |
|
67. |
Europaparlamentet noterar att enligt revisionsrättens rapport om uppföljningen av tidigare års iakttagelser var 98 iakttagelser avslutade, 71 iakttagelser genomfördes fortfarande och 16 iakttagelser ansågs delvis ligga utom byråernas kontroll, vilket innebär att viktiga beslut om dessa 16 iakttagelser måste fattas av Europeiska unionens domstol, kommissionen eller medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar byråerna att noggrant genomföra iakttagelserna och ytterligare förbättra sin internkontroll. |
Övriga kommentarer
|
68. |
Europaparlamentet noterar att enligt revisionsrättens rapport flyttades de byråer som tidigare var baserade i London, nämligen Europeiska bankmyndigheten (EBA) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), från Förenade kungariket under 2019 och att deras räkenskaper innehåller avsättningar för kostnader i samband med flytten. När det gäller EMA hänvisar revisionsrätten till den överenskommelse som myndigheten nådde med sin hyresvärd om att hyra ut sina tidigare kontorslokaler till en andrahandshyresgäst enligt samma villkor som i huvudavtalet, samtidigt som EMA fortsatt kan hållas ansvarig för betalningen av hela det utestående beloppet enligt det ursprungliga hyresavtalet. |
|
69. |
Europaparlamentet påpekar att det behövs ett sammansatt tillvägagångssätt för att göra EU-byråernas webbsidor tillgängliga för personer med olika typer av funktionsnedsättning, enligt vad som föreskrivs i direktiv (EU) 2016/2102, inbegripet tillgången till nationella teckenspråk. Parlamentet föreslår att organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning ska delta i denna process. |
|
70. |
Europaparlamentet noterar att byråerna rapporterade att de ägnade vederbörlig uppmärksamhet åt it-säkerhet, där de vanligaste åtgärderna var ett servicenivåavtal mellan byrån och Europeiska kommissionens generaldirektorat för informationsteknik (och dess incidenthanteringsorganisation/CERT-EU), och användningen av Ares som ett elektroniskt dokument- och registerhanteringssystem. Parlamentet noterar vidare att 77 % av byråerna uppgav att de hade infört en it-säkerhetspolicy, medan övriga byråer rapporterade att de befann sig i olika skeden av utarbetandet av en sådan policy. |
|
71. |
Europaparlamentet påminner om att byråerna inrättades för särskilda behov och att ett betydande antal byråer inrättades med anledning av vissa kriser. Parlamentet instämmer i revisionsrättens ståndpunkt i rapporten om EU-byråernas framtid att en byrås roll måste omprövas i olika skeden av dess verksamhetsperiod för att kontrollera om den fortfarande är relevant och om dess åtgärder är samstämmiga med de åtgärder som vidtas av övriga byråer och deras partnergeneraldirektorat. |
|
72. |
Europaparlamentet framhåller riskerna med att använda sig av externa it-konsulter och att utkontraktera budget- eller personalrelaterad verksamhet. |
|
73. |
Europaparlamentet anser att byråernas inrättande och funktionssätt bör präglas av flexibilitet för att bidra till genomförandet av unionens politik och för att stärka det europeiska samarbetet. Parlamentet erkänner i detta avseende revisionsrättens synpunkt i rapporten om EU-byråernas framtid att det är otillräcklig flexibilitet i byråernas strukturer och arbetssätt och att deras potential att samarbeta mot gemensamma politiska mål som gagnar medborgarna skulle kunna utnyttjas bättre. |
|
74. |
Europaparlamentet påminner om att EU-medborgarna i allmänhet inte känner till byråernas existens, inte ens i det land där byråerna är belägna, och att medborgarna inte får mycket information om nyttan av byråerna. Parlamentet uppmanar i detta avseende byråerna att fortsätta att utveckla sina kommunikationsstrategier och öka sin närvaro i medier och sociala medier för att informera mer om sitt arbete, sin forskning och sin verksamhet. |
|
75. |
Europaparlamentet noterar att revisionsrätten inte granskade Europeiska åklagarmyndighetens räkenskaper för 2019, eftersom detta EU-organ ännu inte var finansiellt oberoende. |
|
76. |
Europaparlamentet noterar de ofrånkomliga svårigheter som byråerna ställs inför när de måste lämna in sitt samlade programdokument medan de relevanta rättsliga instrumenten fortfarande är föremål för förhandlingar mellan medlagstiftarna, vilket leder till en otillfredsställande situation där budgetposter görs tillgängliga innan motsvarande rättsliga instrument antas. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin kommunikation med byråerna så att de förväntade tidsfristerna för antagande av lagstiftning står i bättre samklang med motsvarande budgetposter. Parlamentet noterar revisionsrättens rekommendation att kommissionen och byråerna bör tilldelas resurser på ett mer flexibelt sätt, samtidigt som vikten av vederbörlig rapportering, transparens och revision betonas. |
|
77. |
Europaparlamentet påminner om att Europeiska arbetsmyndigheten inrättades i mars 2018 och inledde sin verksamhet i oktober 2019. Parlamentet belyser vikten av att se till att Europeiska arbetsmyndigheten utan onödigt dröjsmål blir fullt operativ, i syfte att förbättra tillämpningen och tillsynen av EU-rätten avseende arbetskraftens rörlighet och samordningen av de sociala trygghetssystemen för att säkerställa rättvis rörlighet och faktisk gränsöverskridande tillsyn av arbetstagarnas rättigheter. Parlamentet betonar att tillräckliga finansiella resurser måste säkerställas i detta avseende. |
|
78. |
Europaparlamentet påpekar att ELA kommer att bidra till att unionens bestämmelser om arbetskraftens rörlighet och samordning av de sociala trygghetssystemen verkställs på ett effektivt och rättvist sätt, att de nationella myndigheterna får hjälp att samarbeta så att dessa regler efterlevs och det blir det lättare för medborgare och företag att dra nytta av den inre marknaden. Även om de fyra byråerna (Eurofound, Cedefop, ETF och EU-Osha) främst är forskningsinriktade anser parlamentet att de med fördel skulle kunna stödja och bidra till Europeiska arbetsmyndighetens arbete. |
|
79. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till de byråer som omfattas av detta förfarande för beviljande av ansvarsfrihet samt till rådet, kommissionen och revisionsrätten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). |
(1) EUT C 351, 21.10.2020, s. 7. Revisionsrättens årsrapport om EU:s byråer för budgetåret 2019: https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/AGENCIES_2019/agencies_2019_SV.pdf.
(2) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(3) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.