Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram för 2012 och rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram för 2012-2015 /* COM/2012/0321 final */
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram för 2012
och rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram för 2012-2015 EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt, särskilt artikel 121.2 och 148.4, med beaktande av rådets förordning (EG) nr
1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga
finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1],
särskilt artikel 5.2, med beaktande av Europeiska kommissionens
rekommendation[2], med beaktande av Europaparlamentets
resolutioner[3], med beaktande av Europeiska rådets slutsatser, med beaktande av sysselsättningskommitténs
yttrande, efter samråd med ekonomiska och finansiella
kommittén, och av följande skäl: (1) Den 26 mars 2010 antog
Europeiska rådet Europeiska kommissionens förslag till ny strategi för
sysselsättning och tillväxt – Europa 2020. Strategin bygger på en förstärkt
samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal
nyckelområden där åtgärder måste vidtas för att öka Europas potential för
hållbar tillväxt och konkurrenskraft. (2) Rådet antog den 13 juli 2010
en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens
ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer
för medlemsstaternas sysselsättningspolitik[4], vilka
tillsammans utgör de så kallade integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna
uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska
politik och sysselsättningspolitik. (3) Den 12 juli 2011 antog rådet
en rekommendation om Maltas nationella reformprogram för 2011 och avgav ett
yttrande om Maltas uppdaterade stabilitetsprogram för 2011–2014. (4) Kommissionen antog den 23
november 2011 den andra årliga tillväxtöversikten, vilket inledde den andra
europeiska planeringsterminen med integrerad politisk förhandssamordning
förankrad i Europa 2020-strategin. Den 14 februari 2012 antog kommissionen, på
grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, Rapporten om
varningsmekanismen[5], i vilken Malta inte
finns med bland de medlemsstater för vilka en närmare granskning skulle göras. (5) Den 2 mars 2012 godkände
Europeiska rådet prioriteringarna för säkerställande av finansiell stabilitet,
konsolidering av de offentliga finanserna och tillväxtfrämjande åtgärder. Det
betonade behovet av att eftersträva differentierad och tillväxtfrämjande
finanspolitisk konsolidering, återställa normala lånevillkor i ekonomin, främja
tillväxt och konkurrenskraft, ta itu med arbetslösheten och krisens sociala
följdverkningar samt modernisera den offentliga förvaltningen. (6) Den 2 mars 2012 uppmanade
Europeiska rådet också de medlemsstater som deltar i europluspakten att i tid
lägga fram sina åtaganden så att de kan tas med i medlemsstaternas stabilitets-
eller konvergensprogram och nationella reformprogram. (7) Den 30 april 2012 lade Malta
fram sitt konvergensprogram för perioden 2012–2015, och den 23 april 2012 sitt
nationella reformprogram för 2012. Av hänsyn till deras inbördes samband har de
båda programmen bedömts samtidigt. (8) Baserat på en bedömning av
stabilitetsprogrammet för 2012 enligt rådets förordning (EG) 1466/97 anser
rådet att det makroekonomiska scenario som ligger till grund för beräkningarna
av de offentliga finanserna i stabilitetsprogrammet är optimistiskt, särskilt
för de senare åren av stabilitetsprogramperioden, om man jämför med den
potentiella tillväxt som kommissionen uppskattat. Målet för den budgetstrategi
som anges i programmet är att stegvis minska underskottet, till 0,3 % av
BNP 2015, efter den planerade korrigeringen av det alltför stora underskottet
2011. I programmet bekräftas det tidigare målet för de offentliga finanserna på
medellång sikt, nämligen att uppnå en balans i strukturella termer, något som
ska uppnås utanför programperioden. Det medellångsiktiga målet avspeglar kraven
i stabilitets- och tillväxtpakten. Det finns risk för att underskottet kan vara
större än vad som eftersträvas, till följd av i) lägre intäkter med tanke på
det svagt optimistiska makroekonomiska scenariot, ii) eventuella överskridanden
i de löpande primära utgifterna, och iii) den pågående omstruktureringen av det
nationella flygbolaget (Air Malta) och energiproducentens (Enemalta) ekonomiska
situation. Utgående från det (omräknade) strukturella saldot[6]
förväntas den årliga utvecklingen mot målet för de offentliga finanserna på
medellång sikt att vara i linje med riktmärket 0,5 % av BNP enligt
stabilitets- och tillväxtpakten. Utgående från de engångsåtgärder som
kommissionen identifierade i budgetmålen skulle de genomsnittliga framstegen
mot målet för de offentliga finanserna på medellång sikt vara något högre
(¾ % av BNP) men mycket ojämnt fördelat, utan några framsteg alls under
2012, följt av en ansträngning på 1¼ % 2013. Enligt uppgifterna i
programmet skulle tillväxten för den offentliga sektorns utgifter, med
beaktande av diskretionära åtgärder på inkomstsidan, vara i linje med
utgiftsriktmärket i stabilitets- och tillväxtpakten under hela programperioden.
Riskerna för budgetmålen tyder emellertid på att den genomsnittliga
anpassningen till målet för de offentliga finanserna på medellång sikt kan bli
långsammare än vad som är lämpligt. Efter en topp på 72 % av BNP 2011
förväntas den offentliga sektorns bruttoskuldkvot att börja minska under
programperioden och nå ned till 65,3 % 2015 (fortfarande över
referensvärdet 60 % av BNP). Enligt planerna i programmet gör Malta
tillräckliga framsteg mot uppfyllandet av riktmärket för skuldminskning i
stabilitets- och tillväxtpakten till slutet av övergångsperioden (2015), men
denna bedömning omfattas av risker, eftersom skuldkvoten kan visa sig vara
högre än planerat med tanke på möjligheten av högre underskott och
stock-/flödesjusteringar. Maltas finanspolitiska ramar på medellång sikt är
fortfarande inte bindande, vilket innebär att den finanspolitiska planeringen
har en relativt kort horisont. I programmet anges det att Malta överväger
reformer av det årliga budgetförfarandet, med nya tidsramar, och med en
finanspolitisk bestämmelse som förankras i konstitutionen och inbegriper
mekanismer för övervakning och korrigering, i linje med den senaste tidens
ändringar av euroområdets ekonomiska styrning. (9) Malta förblir ett högriskland
i fråga om den långsiktiga hållbarheten hos dess offentliga finanser, med en
förutsedd långsiktig ökning av de åldersrelaterade utgifterna som ligger mycket
över EU-genomsnittet. Sysselsättningen är mycket låg för äldre arbetstagare,
inbegripet äldre kvinnor. Pensionsåldern är relativt låg. Tillämpningen av
system för förtidspensionering gör problemet värre. En oberoende arbetsgrupp
för pensionsfrågor lade 2010 fram förslag till en ytterligare pensionsreform,
med en koppling mellan pensionsavgångar och livsförväntning, och med
ytterligare pelare i pensionssystemet. Detta har varit föremål för samråd med
berörda parter, men regeringen har ännu inte lagt fram sin ståndpunkt. I det
nationella reformprogrammet föreslås inte heller någon omfattande strategi för
aktivt åldrande. Maltas insatser för att bekämpa svartarbete har noterats, men
svartarbete är en annan faktor som kan ifrågasätta de offentliga finansernas
hållbarhet. (10) Omstruktureringen av Maltas
ekonomi har lett till att efterfrågan och tillgång på kunskap hamnat i obalans,
vilket förvärras av att endast få går vidare till tertiär utbildning och
andelen personer som lämnar skolan för tidigt är hög. Insatser för att
förbättra kopplingen mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden måste
fortsättas om man vill uppnå permanenta resultat. (11) Malta förväntas lägga fram en
strategi för att åtgärda de tidiga skolavgångarna till slutet av 2012. Dessutom
saknas det heltäckande system för att samla in och analysera uppgifter om detta
fenomen. (12) Kvinnors och äldre personers
deltagande i arbetsmarknaden är fortfarande lågt på Malta. Malta anstränger sig
för att få in kvinnor på arbetsmarknaden igen. Klyftan mellan mäns och kvinnors
deltagande i arbetskraften och följderna av föräldraskap drabbar emellertid
kvinnorna särskilt hårt till följd av bristen på överkomlig barnomsorg och
tillgängliga aktiviteter efter skolan, kombinerat med ett för långsamt
införande av familjevänliga åtgärder som flextid och distansarbete. (13) Malta är fortfarande en av få
EU-medlemsstater med ett allmänt system för löneindexering. Vissa faktorer i
systemet kan potentiellt sett lindra dess effekter, men det medför risk för
löne- och prisspiraler eftersom importpriser inte utesluts från indexering och
kan inverka negativt på konkurrenskraften, särskilt inom arbetsintensiva
sektorer. Myndigheterna har inlett ett
översynsförfarande, men resultaten är ännu inte tillgängliga, och debatten om
konkreta reformförslag har ännu inte inletts. (14) Maltas energitillgång är
fortfarande nästan uteslutande beroende av importerad olja, medan bidraget till
förnybara energikällor förblir marginell. Höga eltaxor kan inverka menligt på
små och medelstora företags konkurrenskraft. Om man åtgärdar brister i
energieffektiviteten skulle detta kunna medföra den dubbla fördelen att
konkurrenskraften ökade samtidigt som energi- och klimatmålen uppnåddes. På
detta område har en rad initiativ vidtagits; bland annat har elproduktion med
solceller främjats, vindkraftparker utvecklats och en elförbindelse till
Sicilien byggts. Användningen av bränsleeffektiva fordon främjas också. Det är
emellertid för tidigt att avgöra vilka eventuella effekter dessa initiativ får,
så deras genomförande bör övervakas noga. (15) Maltas banksystem är mycket
stort i förhållande till ekonomins storlek, med sammanlagda tillgångar kring
800 % av BNP. Sektorns omfång innebär att störningar av den finansiella
stabiliteten skulle kunna på oproportionella följder för den inhemska ekonomin.
Den globala konjunkturnedgången har lett till en ökning av problematiska lån,
som emellertid inte har åtföljts av ökad avsättning. En särskilt sårbar punkt
är den exponerade fastighetsmarknaden, som står för över hälften av alla lån
till inhemska invånare, inte minst som det inte går att utesluta en fortsatt
korrigering nedåt av fastighetspriser, medan det i dag kan finnas ett överskott
av bostäder. (16) Malta har gjort ett antal
åtaganden inom europluspakten. Dessa åtaganden, och genomförandet av åtagandena
från 2011, avser att främja sysselsättningen, förbättra konkurrenskraften,
främja sysselsättningen och öka de offentliga finansernas hållbarhet.
Kommissionen har utvärderat genomförandet av åtagandena inom europluspakten.
Resultaten av denna utvärdering har beaktats i rekommendationerna. (17) Inom ramen för den europeiska
terminen har kommissionen genomfört en heltäckande analys av Maltas ekonomiska
politik. Den har bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella
reformprogrammet för 2012. Den har beaktat inte bara programmens relevans för
en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik på Malta, utan även i
vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av
behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i EU genom att
framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå.
Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen
återspeglas i rekommendationerna 1–6 nedan. (18) Mot bakgrund av denna
bedömning har rådet granskat 2012 års konvergensprogram och dess yttrande[7]
återspeglas i synnerhet i rekommendation 1 nedan. HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Malta att vidta
följande åtgärder under perioden 2012-2013: 1. Under 2012 förstärka den
finanspolitiska strategin med ytterligare kompletterande åtgärder för att
garantera en adekvat utveckling mot uppnåendet av målet för de offentliga
finanserna på medellång sikt och hålla underskottet under 3 % av BNP utan att
ta till engångsåtgärder. Fortsätta den finanspolitiska konsolideringen i
tillräcklig takt därefter, för att göra tillräckliga framsteg på vägen mot
målet för de offentliga finanserna på medellång sikt, som att uppfylla
riktmärket för utgifter, och sträva efter överensstämmelse med riktmärket för
skuldminskning genom att specificera konkreta åtgärder för att backa upp
underskottsmålen från och med 2013 och samtidigt vara beredd att vidta
ytterligare åtgärder om budgeten överskrids. Senast till slutet av 2012 införa
bindande, regelbaserade fleråriga finanspolitiska ramar. Förbättra uppfyllelsen
av skattskyldigheten och bekämpa skatteflykt, samt minska incitamenten för
skuldsättning i företagsbeskattningen. 2. Ofördröjligen vidta åtgärder
för att garantera pensionssystemets hållbarhet på lång sikt, genom att bland
annat 1) kraftigt påskynda den stegvisa ökningen av pensionsåldern jämfört med
gällande lagstiftning, ii) tydligt koppla den lagstadgade pensionsåldern till
livsförväntningarna och ii) vidta åtgärder för att främja privat
pensionssparande. Vidta åtgärder för att öka äldre arbetstagares deltagande i
arbetsmarknaden och göra det mindre attraktivt att utnyttja system för
förtidspension. 3. Vidta åtgärder för att minska
den höga andelen för tidiga skolavgångar. Fortsätta strategiska insatser i
utbildningssystemet för att anpassa utbildningarna till de kunskapsbehov som
finns på arbetsmarknaden. Öka tillhandahållandet av barnomsorg och möjligheter
att sysselsätta barnen utanför skoltiden och göra dessa överkomliga i syfte att
minska klyftan mellan mäns och kvinnors deltagande i arbetsmarknaden och
samtidigt minska effekterna av föräldraskap på kvinnors sysselsättning. 4. Vidta de nödvändiga extra
åtgärder som krävs för att i samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet
med nationell praxis reformera löneförhandlingssystemet och löneindexeringen så
att dessa bättre speglar utvecklingen av arbetsproduktiviteten och minskar
importprisernas inverkan på indexeringen. 5. Öka insatserna för att främja
energieffektivitet och öka andelen energi från förnybara källor i syfte att
minska Maltas beroende av importerad olja; detta bör ske genom att man noga övervakar
de befintliga stimulansmekanismerna och prioriterar ytterligare utveckling av
infrastruktur, bland annat slutförandet av elförbindelsen till Sicilien. 6. Vidta åtgärder för att minska
de potentiella riskerna till följd av den exponerade fastighetsmarknaden, i
syfte att stärka banksektorn. Vidta åtgärder för att ytterligare öka reserverna
för kreditförluster. Utfärdad i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande [1] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. [2] COM(2012) 321 final. [3] P7_TA(2012)0048 och P7_TA(2012)0047. [4] Rådets beslut 2012/238/EU av den 26 april 2012. [5] KOM(2012) 68 slutlig. [6] Cykliskt anpassat balanserat
nettovärde av engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder, omberäknat av
kommissionen på grundval av de uppgifter som tillhandahålls i programmet och
med hjälp av den gemensamt överenskomna metoden. [7] Artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.