C_2005164SV.01006501.xml

5.7.2005

Europeiska unionens officiella tidning

C 164/65

Yttrande från Regionkommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet Kultur 2007 (2007–2013)”

(2005/C 164/08)

REGIONKOMMITTÉN HAR AVGETT DETTA YTTRANDE

med beaktande av

förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet Kultur 2007 (2007–2013) (KOM (2004) 469 slutlig – 2004/0150 COD),

kommissionens beslut av den 15 juli 2004 att i enlighet med artikel 265.1 i EG-fördraget rådfråga kommittén i ärendet,

ordförandens beslut av den 27 januari 2004 att ge utskottet för kultur och utbildning i uppdrag att utarbeta ett yttrande i ärendet,

artikel III-280 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa,

kommissionens meddelande ”Ge full innebörd åt EU-medborgarskapet: främja europeisk kultur och mångfald genom program för ungdom, kultur, audiovisuella medier och medborgarnas samhällsengagemang” (KOM (2004) 154 slutlig),

kommissionens meddelande ”Bygga en gemensam framtid – Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013” (KOM (2004) 101 slutlig),

yttrandet ”Beslut om att inrätta en gemenskapsåtgärd för evenemanget ”Europeisk kulturhuvudstad’ för åren 2005 till 2019” (CdR 393/2003 fin) (1),

det utkast till yttrande (CdR 259/2004 rév. 1) som antogs av Regionkommitténs utskott för kultur och utbildning den 7 december 2004 (föredragande: Rosemary Butler, ledamot av walesiska nationalförsamlingen, UK–PSE).

Vid sin 58:e plenarsession den 23–24 februari 2005 (sammanträdet den 23 februari) antog Regionkommittén följande yttrande enhälligt:

1. Regionkommitténs ståndpunkt

Kommitténs bedömning

Allmänt

1.1	Ett europeiskt kulturellt samarbetsprogram är viktigare och mer politiskt relevant än någonsin, med tanke på det att det blir alltmer angeläget att främja förståelse och tolerans både inom EU och i kontakten med våra grannländer.

1.2

Kommittén instämmer i den övergripande tankegången i kommissionens förslag, särskilt tanken att inrikta programmet på tre övergripande målsättningar och tre områden. ReK välkomnar denna nya struktur som gör programmet mer sammanhängande och målinriktat samtidigt som det utgör ett steg bort från det sektorsvisa tänkandet.

1.3

Kommittén anser att kommissionen bör engagera sig med all kraft för att främja sektorsövergripande projekt, och understryker att urvalskriterierna skall utformas så att pilotprojekt och projekt som är innovativa och innebär ett risktagande gynnas – dock med det förbehållet att innovation är ett relativt begrepp och att denna beror på lokala och regionala förutsättningar.

1.4	ReK hoppas att integrationen av dessa tre programområden i ett program kommer att leda till samverkanseffekter mellan programområdena, och till mer sammanhängande program. ReK uppmanar förvaltningskommittén att följa upp om några sådana samverkanseffekter verkligen uppkommer.

1.5	Kommittén stöder de tre övergripande programmålsättningarna: rörlighet för konstnärer, rörlighet för konstverk samt mellankulturell dialog.

1.6

Kommittén välkomnar de administrativa, finansiella och juridiska förenklingarna som tar hänsyn till de specifika omständigheterna inom kultursektorn och som syftar till enklare ansökningshandlingar, schablonbelopp för identifierbara budgetposter, förbättrad information till ansökande och begränsad finansiell kontroll av organisationer som tilldelas små stipendier. ReK beklagar dock att dessa förbättringar inte är inskrivna i lagtexten utan endast i motiveringsdelen. Denna förenklingsprocess bör utvecklas ytterligare med en flexiblare inställning till finansiering in natura och med ökad proportionalitet, så att de administrativa kraven på de projektansvariga står i proportion till storleken på projektbudgeten.

1.7

Kommittén erinrar om att små aktörer inom kulturområdet ofta har begränsade finansiella och personella resurser och att de tycker det är betydligt svårare än stora aktörer att fylla i ansökningar om stöd. Därför bör det finnas möjlighet att inom programmet få stöd för kostnader som hänger samman med att förbereda projekt. Myndigheterna i medlemsstaterna bör överväga att inrätta en startkapitalfond där små aktörer kan söka stöd under förberedelsestadiet.

1.8	Kommittén anser att kommissionens förslag kan strida mot mindre aktörers deltagande och mot projekt som är småskaliga men högkvalitativa. Mindre aktörer bör aktivt uppmuntras att delta och de bör också få garantier för att programmet är heltäckande.

1.9

Det är viktigt att komma ihåg att en viss storlek inte automatiskt innebär hög kvalitet, kreativitet och hög innovationsnivå och att den kritiska massan är beroende av geografiska förhållanden. På landsbygden, där befolkningstätheten är låg, kan småskaliga projekt otvetydigt få stor genomslagskraft och kritisk massa.

1.10

Kommittén konstaterar att kommissionens avsikt är att det nya programmet skall utgöra ett komplement till gemenskapsprogrammen för ungdomar och programmen för bland annat utbildning, idrott, och informationsteknik, men ifrågasätter hur detta skall kunna genomföras och hur man skall kunna kontrollera att denna målsättning uppnås. Kulturverksamheten bör framhävas i de nya programmen för ungdomar och för livslångt lärande (2007–2013).

1.11

Rek välkomnar att det i artikel III-280 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa föreskrivs att medbeslutandeförfarandet med kvalificerad majoritet i rådet inom kulturområdet skall tillämpas på lagstiftningsförfarandet avseende antagandet av europeiska lagar eller ramlagar för införande av stimulansåtgärder. Dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar.

1.12

Europeiska unionen kännetecknas bland annat av kulturell mångfald. Denna mångfald har ökat betydligt i och med att unionen fått tio nya medlemsstater. ReK anser därför att man bör understryka denna grundläggande princip i texten och att Kultur 2007 bör omfatta samtliga lokala, regionala och nationella uttryck för kulturell och språklig mångfald. För att spegla mångfalden och invandringen inom medlemsstaterna bör programmet dessutom särskilt utformas så, att det kan omfatta projekt för minoriteter och projekt som syftar till att överlappa klyftan mellan minoriteter och majoriteter och till att öka den ömsesidiga förståelsen mellan kulturerna.

1.13	Målet med Kultur 2007 måste vara att bevara och främja språklig mångfald. Därför bör det finnas en hänvisning till detta mål i texten, i enlighet med artikel 3 i utkastet till konstitution för Europa och i kommissionens handlingsplan om språkinlärning och språklig mångfald.

1.14

Kommittén menar att man bör stärka kopplingen till de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll när det gäller att främja och lyfta fram de kulturer som finns inom deras område, och efterlyser en möjlighet att underlätta för dessa myndigheter att delta i programmet Kultur 2007. Verksamheten bör vara inriktad på projekt på lokal och regional nivå i stället för på storskaliga projekt.

1.15

Kommittén är positiv till den föreslagna budgeten för Kultur 2007, som innebär en ökning jämfört med budgeten för Kultur 2000. När det gäller den allmänna debatten om EU:s finansiering för perioden 2007–2013 är ReK övertygad om att man kommer fram till en acceptabel kompromiss. Förhoppningsvis kommer man att behålla en rimlig stödnivå för europeiskt kulturellt samarbete i det slutliga beslutet om budgetplanen. Detta är viktigt med tanke på programmets målsättning och med tanke på att EU:s befolkning ökat med 20 % genom anslutningen av tio nya medlemsstater.

1.16

I det nya programmet bör man framhäva kulturens socioekonomiska fördelar och dess betydelse för att Lissabonmålen skall kunna uppnås. Kommittén vidhåller att programmet bör utformas enligt principen lika tillgång till kultur så att det inte blir elitistiskt. Det bör också framhålla fördelarna med den förnyelse och territoriella sammanhållning som en levande kultur kan bidra till.

1.17	ReK tvivlar på att det finns utrymme för att öka samordningen mellan kulturpolitiken i gemenskapen och i medlemsstaterna, i syfte att maximera effekterna av stödet för gemenskapens kulturprogram, och samtidigt respektera subsidiaritetsprincipen.

1.18	Kommittén hyser farhågor vad gäller kommissionens förslag om projektens längd, det ökade antalet samarrangörer samt bestämmelserna om tröskelvärden. Kulturprogrammet bör vara flexibelt och främja god kvalitet och får inte bestå av stelbenta regler och mekaniska urvalskriterier.

Särskilda kommentarer

Samarbetsgrupper

1.19	Det krävs ett klargörande om hur bestämmelserna för minskningen av gemenskapsstöd kommer att fungera vad gäller samarbetsgrupperna.

1.20	Kommittén ifrågasätter om det är realistiskt att anta att samtliga samarbetsgrupper fortlever och blir finansiellt självstyrande när gemenskapsstödet upphör.

Undersökningar och analyser

1.21

Kommittén välkomnar förslaget att fördela 8,56 miljoner euro på undersökningar och analyser eftersom det finns ett stort behov av djupgående information om den europeiska kultursektorn i allmänhet och om europeiskt kulturellt samarbete i synnerhet. Med hjälp av nyckelindikatorer skulle de lokala och regionala myndigheterna på ett bättre sätt kunna utföra jämförande utvärderingar av sina åtgärder i syfte att tillhandahålla bättre information om, och eventuellt också förmedling av framgångsrika metoder på kulturområdet.

Insamling och spridning av information

1.22	ReK kräver en förklaring till varför 3,43 miljoner euro skall avsättas för att bygga upp en Internetportal för sektorn, när det europeiska kulturlaboratoriet fått 1,5 miljoner euro för att under ett fyraårigt pilotprojekt bygga upp sådan portal. Dessutom finns det redan en kulturportal.

1.23

Vad gäller stöd till ”insatser för att skydda och bevara minnet av de viktigaste platserna och arkiven som rör deportationerna” (andra programområdet) föreslår Regionkommittén att dessa insatser skall omfatta skydd av platser som är minnesmärken över illdåd som utförts av den totalitära regimen i f.d. Sovjetunionen.

Artikel 8 – Genomförande

1.24

Kommittén påminner om det goda arbete kommissionen utfört för att förbättra programmet Kultur 2000 genom att exempelvis komma till rätta med förseningarna vad gäller att genomföra anbudsförfaranden, vilket orsakade problem i inledningen av det befintliga programmet. För att programmet skall kunna fungera ännu smidigare måste kommissionen dels fortsätta sitt arbete för att garantera att stödpengar betalas ut i tid så att kulturaktörerna slipper problem med kassaflödet, dels fortsätta arbetet med att inför berörda projektansvariga motivera varför deras ansökningar inte godkänts.

1.25

Man måste överväga hur man bäst kan matcha juryns sakkunskap med de projekt som skall granskas. På så sätt får man en effektiv och övertygande bedömning, vilket är särskilt viktigt när man frångår sektorsprincipen. När det gäller projekt som sträcker sig över flera sektorer kan det krävas fler än en bedömare för ett enskilt projekt.

Artikel 10 – Kulturkontaktpunkter

1.26	Man bör utveckla arbetet med kulturkontaktpunkterna för att underlätta utbyte av goda metoder och för ett bättre samarbete.

Artikel 11 – Finansiella bestämmelser

1.27

Förvaltningskommittén bör i början av det nya programmet göra sitt yttersta för att underlätta för såväl olika aktörer inom kulturområdet som och för lokala och regionala myndigheter i de nya länderna att delta i projektet. Minimibidraget på 5 % skulle kunna minskas till 2,5 % de första två åren programmet löper, eftersom ett bidrag på 5 % utgör mer i reala termer i de nya medlemsstaterna än i de ”gamla” på grund av att medelinkomsten i de nya länderna är lägre. Regeln om 2,5 % bör också tillämpas på nya medlemsstater som går med i EU efter det att programmet inletts, och den bör kunna förlängas om deltagandet i de nya länderna är lågt.

Artikel 13 – Uppföljning och utvärdering

1.28	Gensvaret från projektansvariga och från bidragsmottagare måste tas med i utvärderingen exempelvis via kulturkontaktpunkten.

1.29	Kultur 2007 bör granskas utifrån de målsättningar som finns i beslutet, i syfte att säkerställa att de uppställda målen uppfylls och i syfte att utveckla en faktabas för kommande kulturprogram.

Bilaga II – Programhandläggning

1.30

Kommittén är orolig för att överföringen av resurser till ett enda, mycket omfattande genomförandeorgan som också hanterar andra gemenskapsstödprogram, exempelvis program för ungdomar och för livslångt lärande, kan medföra sämre sak- och specialistkunskap samt minskad förståelse för kultursektorn, vilket måste undvikas till varje pris.

2. Regionkommitténs rekommendationer

Rekommendation 1

Skäl 2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Kulturen bör bidra till att göra Europeiska unionen mer synlig utåt genom att framhäva dess kulturella mångfald och det som förenar dess kulturer.	Kulturen bör bidra till att göra Europeiska unionen mer synlig utåt genom att framhäva dess kulturella mångfald och det som förenar dess kulturer. Särskild uppmärksamhet bör ägnas skyddet av Europas små kulturer och mindre utbredda språk.

Motivering

En hänvisning till skyddet av Europas små kulturer och mindre utbredda språk bör tas upp i texten till Kultur 2007 precis som i Kultur 2000-beslutet. Att utelämna denna hänvisning skulle innebära att man sänder ett negativt budskap till de projektansvariga i dessa länder, som tvärtom behöver garantier för att det nya programmet är öppet även för dem.

Rekommendation 2

Skäl 13

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Dessutom bör man också fullfölja den insats som Europeiska unionen inlett som en följd av ovannämnda beslut nr 792/2004/EG för att bidra till att säkerställa att nazitidens koncentrationsläger får europeiskt och internationellt skydd som historiska monument. Programmet bör även omfatta projekt som rör deportationer, koncentrationsläger och minnet av offren för den totalitära regimen i Sovjetunionen.

Motivering

Den föreslagna lydelsen i skäl 13 bygger på uppfattningen att stöd också bör utgå till insatser för att skydda och bevara minnet av de viktigaste platserna och arkiven som rör deportationerna, de f.d. koncentrationslägren och också insatser för att bevara minnet av offren för den sovjetiska totalitära regimen. Mot bakgrund av Europas historia under andra världskriget och dess efterdyningar bör programmet inte bara lyfta fram bevarandet och skyddet av de viktigaste platserna med nazistisk anknytning och arkiven över deportationerna och minnet av offren på dessa platser, utan det bör även stödja insatser som rör den totalitära sovjetregimen som i hög grad berörde länderna i Östeuropa. Lettiska historiker har hävdat att Sovjetregimen var en diktatur som i hög grad påverkat de europeiska stater som på den tiden gick under namnet ”det socialistiska blocket”. Denna regim var inte mindre ond än den nazistiska.

Det bör också nämnas att de f.d. koncentrationslägren inom den sovjetiska diktaturen fungerade som tvångsarbetsläger och kan jämföras med lägren under naziregimen. Också de bör därför skyddas som historiska monument.

Rekommendation 3

Artikel 3.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Programmets övergripande mål är att öka européernas medvetenhet om att de tillhör ett gemensamt kulturområde, genom att utveckla samarbetet på kulturområdet mellan skapande konstnärer, aktörer på kulturområdet och kulturinstitutioner i länder som deltar i programmet och på så vis främja framväxten av ett europeiskt medborgarskap.

Programmets övergripande mål är att öka européernas medvetenhet om att de tillhör ett gemensamt kulturområde, genom att utveckla samarbetet på kulturområdet mellan skapande konstnärer, aktörer på kulturområdet, och kulturinstitutioner och regionala och lokala myndigheter i länder som deltar i programmet och på så vis främja framväxten av ett europeiskt medborgarskap samt såväl språklig som kulturell mångfald.

Motivering

Som anförts nedan bör hänvisningen till lokala och regionala myndigheter inkluderas med tanke på deras roll vad gäller att främja kulturen i sina områden genom bland annat festivaler, skyddet av kulturarvet, bevarandet av konstnärliga verk, gräsrotsprojekt och arbete i partnerskap med aktörer på kulturområdet.

Dessutom bör hänvisningen till EU:s dubbla mål om kulturell och språklig mångfald förtydligas i Kultur 2007-beslutet. Detta skulle bidra till att försäkra framtida projektansvariga från områden med mindre använda, regionala språk eller minoritetsspråk om att Kultur 2007-programmets målsättning är att integrera projekt från dessa områden i traditionella stödprogram.

Rekommendation 4

Artikel 4.1 b

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Stöd till organ som är aktiva på EU-nivå inom kulturområdet och stöd till insatser för att skydda och bevara minnet av de viktigaste platserna och arkiven som rör deportationerna, symboliserade av de minnesmärken som rests vid f.d. läger och andra skådeplatser för de otaliga civila offren offers för utrotning, lidande och massdeportering samt för att skydda de viktigaste platserna och minnesmärkena, däribland de f.d. koncentrations-lägren som vittnar om dessa händelser och död, samt för i syfte att bevara minnet av offren på dessa platser.

Motivering

Genom att föreslå att minnet av offren för den sovjetiska totalitära regimen skall ingå i Europas kollektiva historiska minne inser vi att vi breddar vår kontinents strukturerade och på samförstånd vilande uppfattning av historien och att ett sådant initiativ sannolikt är en politisk ”känslig” fråga. Detta förslag bottnar i vår övertygelse att om man ignorerade politiskt ”känsliga” ämnen skulle förtroendet för unionen minska avsevärt, särskilt hos de medborgare för vilka dessa frågor utgör ett färskt och smärtsamt minne.

Man kan också svårligen bortse från att den historiska sanningen om andra världskriget och dess efterdyningar rymmer klara och entydiga belägg för många människoöden som slagits i spillror av den sovjetiska terrorn i de länder som idag utgör Europeiska unionens nya medlemmar.

Rekommendation 5

Artikel 4.3 – ny

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Aktörerna på kulturområdet kommer fritt att kunna föreslå projekt som sammanfaller med deras intressen och planer, vare sig det rör sig om projekt inom en eller flera sektorer, så länge som de omfattar minst två av de ovan beskrivna målen. Det betyder att ingen typ av kulturell och konstnärlig verksamhet på förhand kommer att uteslutas från stöd.

Motivering

Det faktum att samtliga sektorer är stödberättigade bör anges i lagtexten. Det är viktigt att språket i beslutet är så tydligt, enkelt och otvetydigt som möjligt för att säkerställa att alla potentiella projektansvariga förstår texten och är medvetna om att exempelvis litterära översättningar kommer att bli stödberättigade i Kultur 2007-programmet.

Rekommendation 6

Bilaga (1.1) – ändra rubrik

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1.1	Samarbetsgrupper

1.1	Samarbetsgrupper Kreativitetscentrum

Motivering

Begreppet ”samarbetsgrupp” (på engelska Co-operation Focal Point) bör ändras eftersom det på grund av sin likhet med det engelska ”Cultural Contact Point”, ”kulturkontaktpunkt”, kan skapa förvirring. Den rekommenderade benämningen ”kreativitetscentrum” sammanfattar syftet med denna del av programmet. Förledet ”samarbets” är överflödigt eftersom samtliga projekt som finansieras av det europeiska kulturella samarbetsprogrammet måste vara samarbetsbaserade.

Rekommendation 7

Bilaga 1.1 andra stycket

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Varje samarbetsgrupp måste bestå av minst sex aktörer från sex olika länder som deltar i programmet, och de deltagande aktörerna, som kan komma från en eller flera sektorer, skall samlas runt olika typer av verksamhet eller fleråriga projekt som genomförs antingen inom samma sektor eller inom flera olika sådana, men med ett gemensamt mål.	Varje samarbetsgrupp måste bestå av minst sex fem aktörer från fem sex olika länder som deltar i programmet, och de deltagande aktörerna, som kan komma från en eller flera sektorer, skall samlas runt olika typer av verksamhet eller fleråriga projekt som genomförs antingen inom samma sektor eller inom flera olika sådana, men med ett gemensamt mål.

Fem samarrangörer innebär ett tydligt europeiskt mervärde och det finns ingen anledning att kräva att de projektansvariga måste ha sex samarrangörer från 2007. Det som är viktigt är projektdeltagarnas åtagande att arbeta tillsammans och kvaliteten i projekten.

Rekommendation 8

Bilaga 1.1 tredje stycket

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Varje samarbetsgrupp skall ha som syfte att genomföra ett flertal strukturerade fleråriga kulturaktiviteter.	Varje samarbetsgrupp skall ha som syfte att genomföra ett flertal strukturerade fleråriga kulturaktiviteter och fungera som förmedlande finansieringsorgan.

Motivering

Samarbetsgruppens syfte bör kunna vara att fungera som mellanhand för finansiering. På så vis skulle samarbetsgrupperna kunna erbjuda snabb finansiering med begränsad byråkrati till små eller innovativa samarbetsprojekt inom kulturområdet. Detta system har fungerat väl inom ramen för strukturfonderna och bör kunna användas för Kultur 2007.

Rekommendation 9

Bilaga 1.1 sjätte stycket

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Gemenskapens stöd får inte överstiga 50 % av projektets budget och kommer att trappas ned successivt. Stödet får inte vara högre än 500 000 euro per år. Stödet utgår under 5 år.	Gemenskapens stöd får inte överstiga 50 % av projektets budget och kommer att trappas ned successivt. Stödet får inte vara högre än 500 000 euro per år. Stödet utgår under minst 3 och högst 5 år.

Motivering

Större flexibilitet borde tillåtas när det gäller projektperioden, eftersom inte alla projektledare vill ha eller behöver ett projekt som löper under fem år. Dessutom kommer många aktörer att få svårt att hitta medfinansiering för en hel femårsperiod.

Rekommendation 10

Bilaga 1.2 – ändra rubrik

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1.2.	Samarbetsinsatser

1.2.	Samarbetsinsatser Kreativa åtgärder

Motivering

Benämningen ”samarbetsinsatser” är för teknokratisk. ”Kreativa åtgärder” lägger betoningen på att kreativiteten prioriteras vid projekturvalet.

Rekommendation 11

Bilaga 1.2 andra stycket

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Varje insats skall utformas och genomföras av partnerskap som består av minst fyra kulturaktörer från tre olika deltagarländer, oavsett om aktörerna kommer från en eller flera olika sektorer.	Varje insats skall utformas och genomföras av partnerskap som består av minst tre fyra kulturaktörer från tre olika deltagarländer, oavsett om aktörerna kommer från en eller flera olika sektorer.

Tre samarrangörer innebär ett tydligt europeiskt mervärde. Som påpekades ovan i samband med samarbetsgrupperna bör projekt bedömas på grundval av deras inneboende kvalitet, inte efter mekaniska urvalskriterier.

Rekommendation 12

Bilaga 1.2 fjärde stycket

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Gemenskapens stöd får inte överstiga 50 % av projektets budget. Det skall minst uppgå till minst 60 000 euro och högst 200 000 euro per år. Stödet utbetalas under högst tolv månader.	Gemenskapens stöd får inte överstiga 50 % av projektets budget. Det skall minst uppgå till minst 60 000 euro och högst 200 000 euro per år. Stödet utbetalas under högst minst tolv och högst 24 månader.

Motivering

Flexibiliteten bör vara större när det gäller miniminivån på gemenskapens stöd (60 000 euro per år, vilket innebär en minsta projektstorlek på 120 000 euro per år). Vissa projekt behöver inte eller kan inte absorbera denna summa eftersom de kan uppnå avsedda resultat och kritisk massa med mindre.

Dessutom bör projekt tillåtas pågå i två år, vilket skulle göra programmet mer flexibelt och lättare för projektansvariga att använda.

Rekommendation 13

Bilaga 1.3 fjärde stycket

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Omfattande stöd kommer inom denna ram också att ges till de europeiska kulturhuvudstäderna för att hjälpa dem att genomföra verksamhet som betonar den europeiska dimensionen och det transeuropeiska kultursamarbetet.	Omfattande stöd 90 % av budgeten för specialinsatser kommer inom denna ram också att ges till de europeiska kulturhuvudstäderna för att hjälpa dem att genomföra verksamhet som betonar den europeiska dimensionen och det transeuropeiska kultursamarbetet.

Motivering

Specialinsatserna bör inriktas på evenemanget Europeisk kulturhuvudstad. Gemenskapens finansiering av de europeiska kulturhuvudstäderna bör ökas eftersom det troligtvis kommer att finnas två europeiska kulturhuvudstäder per år från 2009 för att återspegla utvidgningen av EU. Det ökade stödet skulle till exempel kunna användas av stadens myndigheter och aktörer på kulturområdet för samarbete med partner i andra medlemsstater, vilket skulle främja gränsöverskridande rörlighet och mellankulturell dialog. Om man avsätter 90 % av budgeten för specialinsatser till finansiering av europeiska kulturhuvudstäder ökar dessutom öppenheten i denna verksamhet, som tidigare har kritiserats för att vara för sluten. De återstående 10 % skulle kunna avsättas till utmärkelser som Europa Nostra-priset och Europeiska unionens pris för nutida arkitektur (Mies van der Rohe-priset).

Rekommendation 14

Artikel 5.2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Programmet är även öppet för samarbete med andra tredjeländer som med Europeiska gemenskapen slutit associerings- eller samarbetsavtal som innehåller klausuler om kultursektorn, förutsatt att kompletterande anslag blir tillgängliga och på särskilda villkor som skall överenskommas.	Programmet är även öppet för samarbete med andra tredjeländer, varvid våra närmsta grannländer skall prioriteras i enlighet med EU:s grannskapspolitik som med Europeiska gemenskapen slutit associerings- eller samarbetsavtal som innehåller klausuler om kultursektorn, förutsatt att kompletterande anslag blir tillgängliga och på särskilda villkor som skall överenskommas.

Motivering

Programmet bör prioritera länder som omfattas av EU:s grannskapspolitik. Vikten av dialog mellan samhällen och fritt tankeutbyte mellan kulturer, religioner och traditioner kan inte överbetonas. Gemensamma projekt på kulturområdet kan bidra till att grannskapspolitikens huvudmål uppnås: kontakt mellan människor, ökad ömsesidig förståelse för varandras kulturer, historia, attityder och värderingar, och därigenom undanröjande av felaktiga uppfattningar.

Rekommendation 15

Artikel 9.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Kommissionen skall biträdas av en kommitté, som består av företrädare för medlemsstaterna med en företrädare för kommissionen som ordförande.	Kommissionen skall biträdas av en kommitté, som består av företrädare för medlemsstaterna och en företrädare för Regionkommittén, med en företrädare för kommissionen som ordförande.

Motivering

Eftersom den kulturpolitiska behörigheten finns på nivån under den statliga i många medlemsländer bör ReK få utse en företrädare till kommittén. Dessutom bör medlemsstaternas delegationer till kommittén inbegripa lokala och regionala företrädare när detta är lämpligt.

Rekommendation 16

Artikel 10.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
De kulturkontaktpunkter som avses i punkt I.3.3 i bilagan skall i sin egenskap av genomförandeorgan sprida information om programmet i medlemsstaterna, samtidigt som de iakttar bestämmelserna i artikel 54.2 c och artikel 54.3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.	De kulturkontaktpunkter som avses i punkt I.3.3 i bilagan skall i sin egenskap av genomförandeorgan sprida information om programmet såväl på nationell som regional och lokal nivå i medlemsstaterna, samtidigt som de iakttar bestämmelserna i artikel 54.2 c och artikel 54.3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

Motivering

Ändringen står i samklang med rekommendation 14 i utkastet till yttrande. Kulturkontaktpunkterna skall även kunna vara verksamma på regional nivå för att bättre nå de kulturella aktörerna och kunna anpassas till deras särdrag. Därför bör det göras enklare att frivilligt inrätta kulturkontaktpunkter eller delegationer i anslutning till sådana på regional och lokal nivå.

Rekommendation 17

Artikel 10.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

2.	Kulturkontaktpunkterna skall uppfylla följande kriterier:

2.	Kulturkontaktpunkterna skall uppfylla följande kriterier:

—	De måste ha tillgång till tillräcklig personal med yrkeskunskaper som lämpar sig för uppdraget och med språkkunskaper som lämpar sig för arbete med internationellt samarbete.

—	De måste ha tillgång till tillräcklig personal med yrkeskunskaper som lämpar sig för uppdraget och med språkkunskaper som lämpar sig för arbete med internationellt samarbete.

—	De skall ha tillgång till lämplig infrastruktur, särskilt i fråga om datorutrustning och kommunikationsmedel.

—	De skall ha tillgång till lämplig infrastruktur, särskilt i fråga om datorutrustning och kommunikationsmedel.

—	De skall verka under sådana administrativa förutsättningar att det på ett korrekt sätt kan utföra sina uppgifter och undvika alla intressekonflikter.

—	De skall verka under sådana administrativa förutsättningar att de på ett korrekt sätt kan utföra sina uppgifter och undvika alla intressekonflikter. Där så är lämpligt bör till exempel kulturkontaktpunkterna drivas på lokal eller regional nivå.

Motivering

Man bör uppmuntra kulturkontaktpunkter som verkar på lokal och regional nivå där så är lämpligt för att komma närmare medborgarna och de kulturella aktörerna på fältet. Det franska systemet med ”regionala poler” som drivs av den franska kulturkontaktpunkten är ett exempel på god praxis som man bör ta efter i andra medlemsstater.

Rekommendation 18

Artikel 12 d – ny punkt

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

d)	främja språklig mångfald inom EU.

Motivering

Av skäl som angetts ovan (rekommendation 1 och 2) bör hänvisningar till målet om språklig mångfald stärkas i texten.

Rekommendation 19

Bilaga V – Övergripande budgetfördelning

Programområde 1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Vägledande fördelning av programmets årsbudget

Procentandel av budgeten

Programområde 1 (stöd till projekt) Ca 77 %

—	Samarbetsgrupper Ca 36 %

—	Samarbetsinsatser Ca 24 %

—	Särskilda insatser Ca 17 %

Programområde 1 (stöd till projekt) Ca 77 %

—	Samarbetsgrupper Ca 36 % 30 %

—	Samarbetsinsatser Ca 24 % 30 %

—	Särskilda insatser Ca 17 %

Samarbetsgrupper och samarbetsinsatser bör vardera tilldelas 30 % av den totala budgeten i stället för 36 % för samarbetsgrupper och 24 % för samarbetsinsatser. Kommittén anser att den nuvarande fördelningen skulle kunna missgynna mindre aktörer, som ofta är mer experimenterande och innovativa, eftersom de har svårare än stora aktörer att finna den finansiering som krävs för fem år och dessutom har mindre möjligheter att bedriva det stora utvecklingsarbete som krävs.

Rekommendation 20

Bilaga Punkt 2.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Stöd kan ges till insatser för att skydda och vårda minnet av de viktigaste platserna och arkiven som rör deportationerna, symboliserade av de minnesmärken som rests vid f.d. läger och andra skådeplatser för otaliga civila offers lidande och död, samt för att bevara minnet av offren på dessa platser.

Stöd kan ges till insatser för att skydda och bevara minnet av de viktigaste platserna och arkiven som rör deportationerna, symboliserade av de minnesmärken som rests vid f.d. läger och andra skådeplatser för de otaliga civila offren offers för utrotning, lidande och massdeportering samt för att skydda de viktigaste platserna och minnesmärkena, däribland de f.d. koncentrationslägren som vittnar om dessa händelser och död, samt för i syfte att bevara minnet av offren på dessa platser.

Rekommendation 21

Bilaga Punkt 3.3

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Stöd skall även ges åt de så kallade kulturkontaktpunkterna så att dessa på ett målinriktat, effektivt och användarvänligt vis kan sprida praktisk information om programmet. Dessa organ, som verkar på nationell nivå, skall inrättas i samarbete med medlemsstaterna och på frivillig grundval.	Stöd skall även ges åt de så kallade kulturkontaktpunkterna så att dessa på ett målinriktat, effektivt och användarvänligt vis kan sprida praktisk information om programmet. Dessa organ, som verkar skall kunna verka såväl på nationell som regional och lokal nivå, skall inrättas i samarbete med medlemsstaterna eller de regionala myndigheterna och på frivillig grundval.

Bryssel den 23 februari 2005

Regionkommitténs

ordförande

Peter STRAUB

(1) EUT C 121, 30.4.2004, s. 15.