L_2021208SV.01000101.xml

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2021/830

av den 26 mars 2021

om de monetära finansinstitutens statistik över balansräkningsposter och räntor (ECB/2021/11)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3, och

av följande skäl:

(1)

För att fullgöra sina uppgifter enligt fördragen kräver Europeiska centralbanken (ECB) att de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade medlemsstater i euroområdet) rapporterar statistiska uppgifter om de monetära finansinstitutens (MFI-sektorns) balansräkningar. Denna information ger ECB en heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen i medlemsstaterna i euroområdet som behandlas som ett enda ekonomiskt territorium. Det krävs även tillräckligt detaljerade statistiska uppgifter för att säkerställa att euroområdets penningmängdsaggregat och motposter har ett fortsatt analytiskt värde för makrotillsyns- och strukturanalysen på unionsnivå.

(2)

De nationella centralbankernas insamling av statistiska uppgifter bör harmoniseras i euroområdet. Därför är det nödvändigt att skapa gemensamma regler för hur dessa uppgifter samlas in och behandlas. Det är viktigt att säkerställa att dessa regler inte medför en orimlig rapporteringsbörda för de nationella centralbankerna. De nationella centralbankerna bör därför rapportera dessa statistiska uppgifter till ECB genom att använda de statistiska uppgifter som samlas in enligt Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) (1), Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) (2) och Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1074/2013 (ECB/2013/39) (3). ECB får använda de statistiska uppgifter som rapporteras enligt den här riktlinjen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2533/98 (4).

(3)	Vissa definitioner i förordning (EG) nr 2533/98 har också betydelse för rapporteringen enligt den här riktlinjen och bör därför gälla.

(4)

MFI som ingår i den faktiska rapporterande populationen ska rapportera statistiska uppgifter om sina balansräkningar till den nationella centralbank i den medlemsstat där institutet har sin hemvist i enlighet med förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2). Det måste därför fastställas vilka uppställningsformer och förfaranden som de nationella centralbankerna ska använda när de till ECB rapporterar de statistiska uppgifter som har härletts från de uppgifter som samlats in från den faktiska rapporterande populationen och från de egna balansräkningarna. För statistikinsamlingen bör ECB dessutom använda statistiska uppgifter från sin egen balansräkning, motsvarande de statistiska uppgifter som de nationella centralbankerna har härlett från sina balansräkningar.

(5)

För att den monetära utvecklingen ska kunna analyseras efter typ av MFI sammanställer ECB statistik över den aggregerade balansräkningen för penningmarknadsfonder och andra monetära finansinstitut som tar emot inlåning än centralbanker. För att härleda sådan statistik för euroområdet och enskilda medlemsstater i euroområdet är det nödvändigt att ECB samlar in statistiska uppgifter om penningmarknadsfondernas skulder och tillgångar från de nationella centralbankerna.

(6)

För att säkerställa att de statistiska uppgifter om MFI-sektorn som rapporteras till ECB är representativa för hela den rapporterande populationen i varje medlemsstat i euroområdet behövs gemensamma regler för uppräkning för små MFI som har beviljats undantag från vissa rapporteringskrav enligt artikel 9 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) och artikel 4 i förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34). Av samma skäl bör gemensamma regler för uppräkning fastställas för MFI som har valts ut av de nationella centralbankerna genom urval i enlighet med artikel 2 i förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34).

(7)

För att åstadkomma en bättre analys av hur MFI:s utlåning till icke-finansiella bolag i euroområdet och enskilda medlemsstater i euroområdet utvecklas bör de nationella centralbankerna till ECB rapportera statistiska uppgifter om MFI-utlåningen till icke-finansiella bolag uppdelat efter ekonomisk aktivitet, om sådana uppgifter är tillgängliga.

(8)

För att komplettera analysen av kreditutvecklingen i euroområdet och enskilda medlemsstater i euroområdet bör de nationella centralbankerna till ECB lämna uppgifter om MFI:s outnyttjade kreditlinjer, uppdelade efter institutionell sektor. För att öka jämförbarheten mellan länderna bör de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter om outnyttjade kreditlinjer i enlighet med de definitioner som fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (5) och Europeiska centralbankens förordning (EU) 2016/867 (ECB/2016/13) (6).

(9)

ECB behöver följa hur penningpolitiken får genomslag genom förändringar i de räntesatser som MFI tillämpar på in- och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag. Det är därför nödvändigt att fastställa uppställningsformer och förfaranden som de nationella centralbankerna måste följa för rapporteringen av dessa uppgifter till ECB, i enlighet med förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34).

(10)

Eurosystemet behöver använda statistik över monetära finansinstituts individuella balansräkningsposter och räntor som samlas in i enlighet med förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) respektive Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) för ändamål som rör penningpolitik, finansiell stabilitet och makrotillsyn samt för mikrotillsynsuppgifter avseende kreditinstitut i medlemsstaterna i euroområdet. De nationella centralbankerna bör därför vara skyldiga att till ECB rapportera nödvändig statistik över MFI:s individuella balansräkningsposter (IBSI) och räntor (IMIR).

(11)

Den 5 juni 2020 godkände ECB-rådet en utvidgning av panelen med kreditinstitut i euroområdet som överför statistik över individuella balansräkningsposter till ECB (7), och den regelbundna överföringen inleds med balansräkningsuppgifter som hänför sig till februari 2021. För att begränsa den ökade rapporteringsbörda som denna utvidgning innebär för de nationella centralbankerna är det lämpligt att dessa kreditinstitut omfattas av begränsade krav på överföring av IBSI-uppgifter jämfört med de kreditinstitut som ingick i panelen före utvidgningen (centrala institut).

(12)

Som komplement till den analys som görs i rätt tid av penning- och kreditutvecklingen är det lämpligt att ECB mottar IBSI- och IMIR-uppgifter samtidigt med de nationella aggregaten för de centrala instituten, vars verksamhet omfattar en betydande andel av de relevanta aggregerade indikatorerna. För att undvika avbrott i IBSI- och IMIR-tidsserierna och säkerställa fortsatt täckning för de centrala institutens nationella aggregat är det lämpligt att ett nytt kreditinstitut som uppstår till följd av en sammanslagning, ett förvärv eller en annan förändring av företagsstrukturen och som omfattar ett eller flera centrala institut själv ska vara ett centralt institut. Om en medlemsstat inför euron är det nödvändigt att identifiera vilka av de inhemska kreditinstituten som ska vara centrala institut för den analys som görs i rätt tid av penning- och kreditutvecklingen i den medlemsstaten, även med beaktande av rapporteringsbördan för den relevanta nationella centralbanken.

(13)

Enligt artikel 12.1 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) kan ECB-rådet besluta om att delegera vissa befogenheter till direktionen. I enlighet med de allmänna principer om delegering som tagits fram och bekräftats av Europeiska unionens domstol bör en delegering av beslutanderätt vara begränsad, proportionerlig och baserade på specifika kriterier. Det är därför lämpligt att föreskriva att om ECB-rådet eller direktionen beviljar eller återkallar ett tillstånd för nationella centralbanker att tillämpa ett angivet tröskelvärde för balansräkningar för kreditinstitut i euroområdet för vilka individuella uppgifter rapporteras till ECB, bör respektive part överväga om en sådan tillämpning skulle leda till en oproportionerlig rapporteringsbörda för de nationella centralbankerna.

(14)

ECB administrerar RIAD-databasen (Register of Institutions and Affiliates Database) (nedan kallad RIAD-databasen), ett centralt arkiv för referensuppgifter om institutionella enheter som är relevanta för statistiska ändamål. I RIAD-databasen lagras referensuppgifter för MFI samt information om vilka kreditinstitut i euroområdet som de nationella centralbankerna rapporterar in IBSI- eller IMIR-uppgifter för i enlighet med Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2018/876 (ECB/2018/16) (8). Det är därför lämpligt att specificera vilken information som de nationella centralbankerna ska lämna och uppdatera i RIAD vad gäller kreditinstitut i euroområdet för vilka IBSI- eller IMIR-uppgifter ska rapporteras.

(15)

För att minska den sammanlagda rapporteringsbördan används de statistiska uppgifter som samlas in enligt förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) för den återkommande beräkningen av kassakravsbasen för kreditinstitut som omfattas av ECB:s kassakravssystem i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/378 ((ECB/2021/1) (9). För att ECB ska kunna ta fram statistik över hur den samlade kassakravsbasen fördelar sig mellan olika typer av skulder är det nödvändigt att de nationella centralbankerna till ECB rapporterar statistiska uppgifter om kreditinstitutens kassakravsbas för enskilda medlemsstater i euroområdet. Det är även nödvändigt att ECB samlar in statistiska uppgifter om makrorelationen för att övervaka om schablonavdraget enligt artikel 5 i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1)) är lämpligt.

(16)

Euroområdets penningmängdsaggregat och deras motposter härleds främst utifrån de uppgifter i MFI:s balansräkningar som insamlas enligt förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2). Euroområdets penningmängdsaggregat innehåller dock inte enbart MFI:s monetära skulder, utan även monetära skulder för staten och postgiroinstitut som inte hör till sektorn statlig förvaltning. Det är därför nödvändigt att statistiska uppgifter om postgiroinstitut som tar emot inlåning från icke-monetära finansinstitut med hemvist i euroområdet i enlighet med förordning (EU) nr 1074/2013 (ECB/2013/39) rapporteras till ECB. Av samma skäl är det nödvändigt att statistiska uppgifter om statens monetära skulder och statens innehav av kassa och värdepapper som emitterats av MFI i euroområdet rapporteras till ECB. Det är därför nödvändigt att fastställa uppställningsformer och förfaranden för att rapportera sådan information till ECB.

(17)

För att underlätta analysen av banksektorns struktur och utveckling i euroområdet bör de nationella centralbankerna rapportera finansiella strukturindikatorer för kreditinstitut i enlighet med mallarna i denna riktlinje. För att minska rapporteringsbördan bör de nationella centralbankerna ha möjlighet att tillhandahålla uppgifter i alternativa datakällor, som ECB får använda för att härleda de indikatorer som behövs efter överenskommelse med ECB.

(18)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 (10) ändras bland annat definitionen av ”kreditinstitut” i förordning (EU) nr 575/2013 så att den även omfattar systemviktiga värdepappersföretag, vilka inte utgör MFI såvitt de inte utför aktiviteter i enlighet med de gemensamma standarderna, definitionerna och klassifikationerna för den statistiska klassificeringen av monetära finansinstitut som tar emot inlåning. I förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) görs därför åtskillnad mellan kreditinstitut klassificerade i MFI-sektorn och kreditinstitut som är icke-MFI i den faktiska rapporterande populationen. För att ECB på ett effektivt sätt ska kunna övervaka kreditinstitutens verksamhet är det nödvändigt att den information som nationella centralbanker samlar in från kreditinstitut som är icke-MFI med stöd av förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) överförs till ECB.

(19)

För att säkerställa korrektheten och kvaliteten på de statistiska uppgifter som ECB samlar in, måste regler skapas för hur de statistiska uppgifter som rapporteras av de nationella centralbankerna ska verifieras och i förekommande fall revideras. Av samma skäl bör de nationella centralbankerna lämna förklaringar till ECB för revideringar som avsevärt förbättrar de statistiska uppgifter som rapporterats, eller som ECB har begärt.

(20)

Artikel 5 i ECBS-stadgan, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, implicerar att medlemsstater som inte har euron som valuta (nedan kallade medlemsstater utanför euroområdet) men som planerar att införa euron bör utforma och genomföra åtgärder för att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s statistikrapporteringskrav inför deras införande av euron. Följaktligen kan tillämpningen av denna riktlinje om lämpligt utvidgas till att även omfatta centralbanker i medlemsstater utanför euroområdet under en fastställd referensperiod. För att ge ECB en fullständig överblick över de statistiska uppgifter som samlas in, och möjliggöra relevanta analyser av dessa, bör de nationella centralbankerna i medlemsstater utanför euroområdet som inför euron ha en skyldighet att ge ECB tillgång till statistiska uppgifter som omfattar en specificerad tidsperiod innan de inför euron och ansluter sig till unionen.

(21)

För att ECB ska kunna utföra sina uppgifter är det lämpligt att de nationella centralbankerna rapporterar de statistiska uppgifterna till vissa datum. För detta ändamål samt för att göra det tydligare för de nationella centralbankerna är det lämpligt att de nationella centralbankerna även rapporterar i enlighet med den rapporteringskalender som ECB har meddelat dem.

(22)	Gemensamma regler bör ges för de nationella centralbankernas offentliggörande av de statistiska uppgifter om MFI-sektorns balansräkningar som ska rapporteras enligt denna riktlinje, så att de aggregat som är centrala för marknaderna offentliggörs i god ordning.

(23)	Det är lämpligt att alla nationella centralbanker följer en gemensam metod när de överför sina statistiska uppgifter till ECB. Därför bör man avtala om ett harmoniserat elektroniskt överföringsformat som specificeras av ECBS.

(24)

Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande så att tekniska ändringar av bilagorna till denna riktlinje kan göras på ett effektivt sätt förutsatt att de varken leder till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan påverkas. ECB:s direktion bör därför ha rätt att genomföra sådana tekniska ändringar och hänsyn bör tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande.

(25)

För att genomföra ECB-rådets beslut av den 5 juni 2020 om utvidgning av statistiken över individuella balansräkningsposter är det nödvändigt att nationella centralbanker från och med referensperioden 2021 beaktar den utvidgade panelen med kreditinstitut i euroområdet som regelbundet överför IBSI-statistik till ECB. De nationella centralbankerna bör därför identifiera kreditinstitut för vilka IBSI- och IMIR-uppgifter ska rapporteras i enlighet med den här riktlinjens tillämpningsområde. Eftersom Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2014/15 (11) om monetär och finansiell statistik ska fortsätta att gälla fram till den 1 februari 2022, är det nödvändigt att föreskriva övergångskrav för rapporteringen enligt denna riktlinje för perioden fram till den 1 februari 2022. Det är även nödvändigt att de nationella centralbankerna rapporterar dessa uppgifter inom de tidsramar som fastställs i denna riktlinje för den perioden.

(26)

Med tanke på ändringarna i definitionen av ”kreditinstitut” i förordning (EU) nr 575/2013, som gäller från och med den 26 juni 2021, är det även nödvändigt att föreskriva övergångskrav för de nationella centralbankernas rapportering av balansräkningsposter för kreditinstitut som är icke-MFI för perioden från och med den 26 juni 2021 till den 1 februari 2022.

(27)

För att säkerställa att insamlingen och analysen av de statistiska uppgifterna är effektiv bör de nationella centralbankerna följa bestämmelserna i denna riktlinje från och med samma dag som de nya rapporteringskraven enligt artikel 5 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) börjar tillämpas. Denna riktlinje bör därför tillämpas från och med den 1 februari 2022.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT 1

SYFTE OCH OMFATTNING

Artikel 1

Syfte

I denna riktlinje fastställs rapporteringskraven för de nationella centralbankerna avseende de statistiska uppgifter som ska rapporteras om balansräknings- och räntestatistik från monetära finansinstitut (MFI), balansräkningsposter för kreditinstitut som är icke-MFI, minimireserver och finansiella strukturindikatorer för kreditinstitut samt statistiska uppgifter om postgiroinstitut och statlig förvaltning och som krävs för sammanställningen av penningmängdsaggregat och motposter. Av denna riktlinje framgår vilka uppgifter som de nationella centralbankerna ska rapportera till ECB, hur uppgifterna behandlas, frekvens och tidpunkter för rapporteringen och vilka standarder rapporteringen ska följa.

Artikel 2

Definitioner

I denna riktlinje ska definitionerna enligt artikel 2 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), artikel 1 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) (12) och artikel 1 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1074/2013 (ECB/2013/39) (13) gälla.

Följande definitioner ska också tillämpas:

1.	statistiska uppgifter: samma betydelse som framgår av definitionen i artikel 1.11 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 (14).

2.	produktionsperiod: perioden mellan den tidpunkt som enligt denna riktlinje föreskrivs för de nationella centralbankernas rapportering av statistiska uppgifter till ECB och den tidpunkt då ECB slutar ta emot uppgifter.

3.	kassakravsbas: samma betydelse som framgår av definitionen i artikel 2.8 i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1).

4.	uppfyllandeperiod: samma betydelse som framgår av definitionen i artikel 2.10 i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1).

AVSNITT 2

MFI:S BALANSRÄKNINGSPOSTER

Artikel 3

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om centralbankernas balansräkningsposter

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande balansräkningsposter för centralbankssektorn:

Utestående belopp i slutet av månaden enligt tabell 1 i del 2 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med följande undantag:

i)	Inlåning som bara rapporteras av kassakravspliktiga kreditinstitut.

ii)	Positioner inom koncerner.

iii)	Syndikerade lån.

iv)	Notional cash pool-positioner.

v)	Emitterade aktier/andelar i penningmarknadsfonder.

vi)	Uppdelning efter löptid för lån denominerade i euro till icke-finansiella bolag.

vii)	Uppdelning efter löptid och ändamål för lån denominerade i euro till hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer.

viii)

Innehav av egna värdepapper.

b)	Utestående belopp i slutet av kvartalet enligt tabellerna 2, 3 och 4 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

c)	Utestående belopp i slutet av månaden och i slutet av kvartalet enligt tabell 1 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

d)	Utestående belopp i slutet av kvartalet enligt tabell 3 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter om omvärderingsjusteringar för centralbankssektorn:

Månadsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 1A i del 4 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med följande undantag:

i)	Positioner inom koncerner.

ii)	Syndikerade lån.

iii)	Notional cash pool-positioner.

iv)	Emitterade aktier/andelar i penningmarknadsfonder.

v)	Uppdelning efter löptid för lån denominerade i euro till icke-finansiella bolag.

vi)	Uppdelning efter löptid och ändamål för lån denominerade i euro till hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer.

vii)	Innehav av egna värdepapper.

b)	Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 2A i del 4 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

c)	Månads- och kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 1 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

d)	Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 3 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje.

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar för centralbankssektorn:

a)	Månadsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1 a.

b)	Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp enligt tabell 2 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med undantag för poster som avser uppdelning av lån efter återstående löptider.

c)	Månads- och kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar enligt tabell 1 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

d)	Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar enligt tabell 3 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje.

4. De nationella centralbankerna ska härleda de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel från sina redovisningssystem i enlighet med de tabeller som finns på ECB:s webbplats (15) och som fungerar som ett överbryggande led mellan de poster i balansräkningen som ska rapporteras för statistiska ändamål och de poster som används i räkenskapssammanhang, och ska särskilt tillämpa följande:

a)	För räkenskapsposterna 9.5 ”övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)” och 10.4 ”övriga skulder inom Eurosystemet (netto)” ska de nationella centralbankerna identifiera tillgångar separat från skulder och rapportera dem på bruttobasis.

b)	För räkenskapspost 14 ”omvärderingskonton” som ska rapporteras på bruttobasis av redovisningsskäl ska de nationella centralbankerna rapportera på nettobasis för statistiska ändamål.

Om de nationella centralbankerna omvärderar sina värdepappersinnehav på månadsbasis eller oftare för interna ändamål, i enlighet med artikel 9.2 i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2016/2249 (ECB/2016/34) (16), ska dessa omvärderingar avspeglas i de statistiska uppgifter som rapporteras på månadsbasis enligt punkt 2.

Utan att det påverkar de värderingar som tillämpas av redovisningsskäl ska de nationella centralbankerna tillämpa en av följande värderingar för rapportering av innehav av värdepapper respektive emitterade värdepapper:

i)	Marknadsvärderingar i enlighet med punkt 38 i kapitel 7 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (17).

ii)	Redovisningsvärderingar i enlighet med de harmoniserade redovisningsreglerna i artikel 9 i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2016/2249 (ECB/2016/34) så länge redovisningsvärderingarna inte väsentligt avviker från marknadsvärdet.

5. Vad gäller ECB:s balansräkning ska de statistiska uppgifter som avses i denna artikel göras tillgängliga för ECB:s generaldirektorat för statistik av relevant affärsområde inom ECB.

6. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar ska rapporteras i enlighet med bilaga I till denna riktlinje.

Artikel 4

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om andra MFI:s balansräkningsposter

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande balansräkningsposter för andra MFI:

a)	Utestående belopp i slutet av månaden enligt tabell 1 i del 2 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med undantag för inlåning som bara rapporteras av kassakravspliktiga kreditinstitut.

b)	Utestående belopp i slutet av kvartalet enligt tabellerna 2, 3 och 4 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

c)	Utestående belopp i slutet av månaden för värdepapperiseringar och andra överföringar av lån enligt tabell 5b i del 5 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

d)	Utestående belopp i slutet av månaden och i slutet av kvartalet enligt tabell 2 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje i de fall där uppgifter är tillgängliga, inbegripet uppgifter i form av välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

e)	Utestående belopp i slutet av kvartalet enligt tabell 3 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje i de fall där uppgifter är tillgängliga, inbegripet uppgifter i form av välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter om omvärderingsjusteringar för andra MFI:

a)	Månadsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 1A i del 4 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

b)	Månadsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 5b i del 5 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

c)	Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 2A i del 4 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

d)	Månads- och kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 2 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

e)	Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 3 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar för andra MFI:

a)	Månadsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1 a.

b)	Månadsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1 c.

c)	Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp enligt tabell 2 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med undantag för poster som avser uppdelning av lån efter återstående löptider.

d)	Månads- och kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar enligt tabell 2 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

e)	Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar enligt tabell 3 i del 1 i bilaga II till denna riktlinje baserat på välgrundade skattningar, om uppgifter finns.

4. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om månadsvisa nettoöverföringar av lån enligt tabell 5a i del 5 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

5. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter, i tillämpliga fall, om lån som värdepapperiserats eller på annat sätt överförts av MFI och som administreras av icke-MFI:

a)	Utestående belopp i slutet av månaden för lån som administreras av icke-MFI enligt tabell 1 i del 2 i bilaga II till denna riktlinje.

b)	Månadsvisa finansiella transaktioner i de utestående beloppen för lån som administreras av icke-MFI, exklusive effekterna av överföringar av lån enligt tabell 1 i del 2 i bilaga II till denna riktlinje.

6. De nationella centralbankerna ska rapportera nettoöverföringar, utestående belopp samt omvärderings- och omklassificeringsjusteringar enligt tabell 2 i del 2 i bilaga II till denna riktlinje om de nationella centralbankerna har anvisat MFI att i rapporteringen av block 1 i tabellerna 5a och 5b i del 5 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) inkludera lånebelopp som har överförts av ett MFI i de fall då ett annat inhemskt MFI utför administrationen, i enlighet med del 5 avsnitt 2.3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

7. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar ska rapporteras i enlighet med bilaga I till denna riktlinje. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska i relevanta fall räknas upp i enlighet med artikel 8.

Artikel 5

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om penningmarknadsfonders balansräkningsposter

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om utestående belopp i slutet av kvartalet för penningmarknadsfonders balansräkningar enligt tabellerna 1 och 2 i del 3 i bilaga II till denna riktlinje.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 1 i del 3 i bilaga II till denna riktlinje. Om vissa eller samtliga penningmarknadsfonder beviljas undantag enligt artikel 9.6 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) från rapportering av omvärderingsjusteringar, ska de nationella centralbankerna lämna uppgifter baserat på välgrundade skattningar om de berörda beloppen är betydande.

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar enligt tabell 1 i del 3 i bilaga II till denna riktlinje.

4. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar ska rapporteras i enlighet med bilaga I till denna riktlinje. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska i relevanta fall räknas upp i enlighet med artikel 8.

Artikel 6

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om MFI:s outnyttjade kreditlinjer

1. De nationella centralbankerna ska till ECB kvartalsvis rapportera följande statistiska uppgifter om beloppen för outnyttjade kreditlinjer som beviljats av andra MFI:

a)	Utestående belopp enligt tabell 1 i del 4 i bilaga II till denna riktlinje avseende balansräkningen vid månadsslut för varje månad i kvartalet, eller

utestående belopp enligt tabell 1 i del 4 i bilaga II till denna riktlinje avseende balansräkningen vid månadsslut för den sista månaden i kvartalet.

Vid tillämpning av det första stycket ska de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter i de fall då faktiska uppgifter är tillgängliga. Om inga faktiska uppgifter är tillgängliga ska de nationella centralbankerna rapportera skattningar.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar med avseende på varje utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1, efter bästa förmåga.

3. De nationella centralbankerna ska om möjligt rapportera statistiska uppgifter om MFI:s outnyttjade kreditlinjer med avseende på ett eller båda följande alternativ:

a)	”Belopp utanför balansräkningen” såsom detta definieras i bilaga IV till förordning (EU) nr 2016/867 (ECB/2016/13).

b)	”Outnyttjade kreditmöjligheter”, som klassificeras som ”medelrisktyp”, ”medel-/lågrisktyp” och ”lågrisktyp”, i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

Om de nationella centralbankerna inte rapporterar de statistiska uppgifterna enligt första stycket led a och b, ska de rapportera dessa statistiska uppgifter enligt relevanta nationella definitioner.

4. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30. Statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar ska rapporteras i enlighet med bilaga I till denna riktlinje. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska i relevanta fall räknas upp i enlighet med artikel 8.

Artikel 7

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om MFI-utlåning till icke-finansiella bolag uppdelat efter ekonomisk aktivitet

1. Om det finns tillgängliga statistiska uppgifter om utestående belopp i slutet av kvartalet för MFI-lån till icke-finansiella bolag i euroområdet, ska de nationella centralbankerna rapportera dessa uppgifter till ECB, uppdelade efter ekonomisk aktivitet i överensstämmelse med unionens statistiska näringsgrensindelning (NACE Rev. 2) (18) enligt del 5 i bilaga II till denna riktlinje.

2. De nationella centralbankerna ska på begäran lämna förklaringar till ECB för omklassificeringars påverkan på de utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1, inklusive omklassificeringsjusteringar som rapporteras enligt artikel 4.3.

3. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30.

Artikel 8

Uppräkning av MFI:s balansräkningsposter

1. Om de nationella centralbankerna beviljar MFI undantag enligt artikel 9.1, 9.2, 9.4, 9.6 och 9.7 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), ska de nationella centralbankerna räkna upp de statistiska uppgifter som samlas in enligt den förordningen så att den är representativ för hela den rapporterande populationen när de sammanställer de månads- och kvartalsvisa statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB i enlighet med detta avsnitt.

2. Om de nationella centralbankerna räknar upp statistiska uppgifter enligt punkt 1, ska de tillämpa minst ett av följande tillvägagångssätt:

När det gäller uppgifter om uppdelningar som saknas görs skattningar utifrån relationstal för en delmängd av den faktiska rapporterande population som anses vara mest jämförbar med gruppen ”tail”-institut enligt följande:

i)	Nationella centralbanker i medlemsstater vars andel av euroområdets aggregerade balansräkning för MFI överstiger 2 procent ska fastställa denna delmängd så att den totala balansräkningen för enheterna i delmängden inte överstiger 35 procent av den nationella aggregerade balansräkningen för MFI.

ii)

Nationella centralbanker i medlemsstater vars andel av euroområdets aggregerade balansräkning för MFI inte överstiger 2 procent ska fastställa denna delmängd så att den totala balansräkningen för enheterna i delmängden inte överstiger 35 procent av den nationella aggregerade balansräkningen för MFI; detta gäller förutsatt att uppräkning enligt detta tillvägagångssätt inte medför betydande kostnader för den nationella centralbanken som i så fall i stället kan tillämpa relationstal för den faktiska rapporterande populationen.

iii)

Kraven att fastställa delmängder för den faktiska rapporterande populationen enligt led i och ii ska inte gälla när balansräkningar för institut med beviljade undantag inte överstiger 1 procent av den nationella aggregerade balansräkningen för MFI. I sådana fall kan den nationella centralbanken i stället tillämpa relationstal för den faktiska rapporterande populationen.

b)	Vid tillämpningen av led a kan både gruppen ”tail”-institut och delmängden av den faktiska rapporterande populationen delas in i olika grupper beroende på typen av institut.

Om den samlade andelen av penningmarknadsfonder som har beviljats undantag i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) överskrider 30 procent av den nationella balansräkningen för penningmarknadsfonder, ska de nationella centralbankerna räkna upp de statistiska uppgifter som avser penningmarknadsfonder separat från monetära finansinstitut som tar emot inlåning och i enlighet med ett av följande tillvägagångssätt:

i)	De nationella centralbankerna ska använda de statistiska uppgifter som samlas in från penningmarknadsfonder som inte har beviljats undantag i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) om de statistiska uppgifterna är tillräckligt representativa för en uppräkning.

ii)

De nationella centralbankerna ska skatta en balansräkning för PMF-sektorn utifrån alternativa uppgiftskällor minst en gång om året och använda den som uppräkningsbas om samtliga penningmarknadsfonder har beviljats undantag i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) eller om de statistiska uppgifter som samlas in från penningmarknadsfonder som inte har beviljats undantag i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) inte är tillräckligt representativa för en uppräkning.

Om de statistiska uppgifter som samlas in med stöd av förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) samlas in med lägre frekvens eller senare än de statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB enligt denna riktlinje, ska de nationella centralbankerna skatta de statistiska uppgifterna för de perioder som saknas genom att antingen

i)	repetera uppgifterna om resultaten visat sig vara goda, eller

ii)	justera uppgifterna med hjälp av lämpliga statistiska skattningsmetoder för att beakta trender eller säsongvariationer.

Vid tillämpning av led a–d får relationstal eller andra mellanliggande beräkningar som används för uppräkning härledas från uppgifter som har erhållits från tillsynsmyndigheter, om uppgifterna i tillräcklig utsträckning överensstämmer med de statistiska uppgifter som ska räknas upp.

3. Om de nationella centralbankerna har beviljat undantag till MFI i enlighet med artikel 9.7 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) ska de göra en uppräkning genom att skatta de kvartalvisa statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB i enlighet med artikel 4 på följande sätt:

Om de nationella centralbankerna samlar in statistiska uppgifter från MFI enligt förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) mer sällan än kvartalsvis, får de använda dessa statistiska uppgifter för att skatta de statistiska uppgifterna för de perioder som saknas eller justera uppgifterna med hjälp av lämpliga statistiska skattningsmetoder för att beakta trender eller säsongvariationer.

Om de nationella centralbankerna samlar in statistiska uppgifter från MFI enligt förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) på en mer aggregerad nivå, får de använda de statistiska uppgifterna för att skatta de statistiska uppgifter som ska rapporteras till ECB i enlighet med artikel 4 eller också använda lämpliga uppdelningar som utgångspunkt för sådana skattningar.

Om de nationella centralbankerna samlar in kvartalsvisa statistiska uppgifter från MFI enligt förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) som omfattar minst 80 procent av inlåningen, utlåningen och innehaven av skuldebrev och aktier/andelar i investeringsfonder för samtliga inhemska enheter i den medlemsstat utanför euroområdet som undantaget avser, ska de skatta de statistiska uppgifter som ska rapporteras på grundval av detta.

Om de nationella centralbankerna skattar de statistiska uppgifter som ska rapporteras på grundval av alternativa källor, ska de göra de justeringar som krävs för att beakta om koncepten och definitionerna i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) avviker från dem som tillämpas i dessa alternativa källor.

Artikel 9

Tidsramar

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de månadsvisa statistiska uppgifter som avses i detta avsnitt före stängningsdags den femtonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad som statistiken avser, i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) och rapporteringskalendern enligt artikel 32.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de kvartalsvisa statistiska uppgifter som avses i detta avsnitt före stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen räknat från utgången av det kvartal som statistiken avser, i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) och rapporteringskalendern enligt artikel 32.

Artikel 10

Revideringar

1. De nationella centralbankerna får revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt detta avsnitt enligt följande:

a)	Revideringar av de senaste samt tidigare månadsvisa statistiska uppgifter som rapporteras enligt artiklarna 3 och 4 får när som helst lämnas till ECB.

b)	Revideringar av de senaste kvartalsvisa statistiska uppgifter som rapporteras enligt artiklarna 3 och 4 får när som helst lämnas till ECB.

c)	Andra revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras enligt artiklarna 3 och 4 än de som avses i led a och b får lämnas till ECB utanför en månadsvis produktionsperiod.

d)	Revideringar av de statistiska uppgifter som rapporteras enligt artiklarna 5–7 får när som helst lämnas till ECB.

Efter att ha informerat ECB får de nationella centralbankerna revidera de statistiska uppgifter som avses i led c under en månadsvis produktionsperiod, om dessa revideringar i betydande grad förbättrar kvaliteten på uppgifterna. ECB får bearbeta dessa revideringar efter den månadsvisa produktionsperioden. ECB ska informera den relevanta nationella centralbanken om behandlingen av dessa revideringar senareläggs till efter den månadsvisa produktionsperioden.

2. De nationella centralbankerna ska på begäran lämna förklaringar till ECB för revideringar som lämnas enligt punkt 1. De nationella centralbankerna ska även lämna förklaringar till ECB i båda följande fall:

a)	De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar för revideringar på minst 5 miljarder euro (i absolut värde) och lämna dessa förklaringar samtidigt med revideringarna och under alla förhållanden innan ECB avslutar produktionen av uppgifter för den produktionsperioden.

b)	Om de nationella centralbankerna lämnar revideringar under en månadsvis produktionsperiod enligt punkt 1 andra stycket, ska förklaringar ges vid rapporteringstillfället.

I förklaringar som lämnas enligt det första stycket ska det anges om de revideringar som påverkar de rapporterade serierna är definitiva eller om det kan komma ytterligare revideringar.

AVSNITT 3

MFI-RÄNTOR

Artikel 11

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om MFI:s räntestatistik

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande uppgifter om de räntesatser som MFI tillämpar på in- och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag (”MFI:s räntesatser” eller ”MIR”):

a)	Nationella månadsvisa statistiska uppgifter avseende utestående belopp och nya avtal såsom framgår av tillägg 1 och 2 till bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34).

b)	Nationella månadsvisa statistiska uppgifter avseende nya avtal såsom framgår av del 1 i bilaga III till denna riktlinje.

De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30. De nationella centralbankerna ska om tillämpligt rapportera dessa uppgifter i enlighet med del 3 i bilaga III till denna riktlinje.

2. De nationella centralbankerna får bevilja undantag avseende följande indikatorer:

Indikatorerna 62–85 i tillägg 2 tabellerna 3 och 4 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) med avseende på följande:

i)	Ränta som tillämpas i förhållande till icke-finansiella bolag.

ii)	Volymer i fråga om lån mot säkerhet/garanti till icke-finansiella bolag.

Indikatorerna 37–54 i tabellerna 3 och 4 i tillägg 2 till bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) om den nationella aggregerade volymen för motsvarande post som avser indikatorerna 37–54 och som omfattar all utlåning utgör mindre än 10 procent av den nationella aggregerade volymen av summan av all utlåning i samma storlekskategori och mindre än 2 procent av volymen för samma storlekskategori och samma tidsperiod för första räntebestämning på euroområdesnivå.

Undantag som de nationella centralbankerna beviljat enligt det första stycket ska inte påverka tillämpningen av artikel 4 i förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34).

3. Om undantag beviljas enligt punkt 2, ska de nationella centralbankerna kontrollera tröskelvärdena på årsbasis.

Artikel 12

Uppräkning av MFI:s räntestatistik

1. Om de statistiska uppgifter om MIR som har erhållits från de nationella centralbankerna inte är representativ för den faktiska rapporterande populationen på grund av att ett urval används, ska de nationella centralbankerna välja ut och upprätthålla urvalet samt göra en uppräkning av volymerna på de nya avtalen så att 100 procent av den rapporterande populationen är representerad enligt del 2 i bilaga III till denna riktlinje.

2. Om de nationella centralbankerna beviljar undantag från rapporteringskraven för MFI:s räntestatistik enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) eller artikel 11.2 i denna riktlinje, ska de statistiska uppgifter som rapporteras enligt artikel 11.1 i denna riktlinje skrivas fram till de månadsperioder där värden saknas med hjälp av lämpliga statistiska skattningsmetoder för att beakta trender eller säsongvariationer.

Artikel 13

Tidsramar

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som avses i artikel 11 före stängningsdags den nittonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad som statistiken avser, i enlighet med artikel 3.4 i förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) och rapporteringskalendern enligt artikel 32.

Artikel 14

Revideringar

1. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som har rapporterats enligt detta avsnitt, dock ej under den relevanta produktionsperioden då de nationella centralbankerna endast får revidera de statistiska uppgifter som har rapporterats för föregående referensperiod.

Efter att ha informerat ECB får de nationella centralbankerna revidera de statistiska uppgifter som rapporteras enligt detta avsnitt under den relevanta produktionsperioden, om dessa revideringar i betydande grad förbättrar kvaliteten på uppgifterna. ECB får bearbeta dessa revideringar efter den produktionsperioden. ECB ska informera den relevanta nationella centralbanken om behandlingen av dessa revideringar senareläggs till efter den månadsvisa produktionsperioden.

2. De nationella centralbankerna ska på begäran från ECB lämna förklaringar för revideringar som lämnas enligt punkt 1.

a)	Förklaringar som i betydande grad förbättrar kvaliteten på statistiska uppgifter som rapporteras till ECB.

b)	Förklaringar för revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras till ECB och som avser perioder som föregår den förra referensmånaden.

I förklaringar som lämnas enligt det första stycket ska det anges om de revideringar som påverkar de rapporterade serierna är definitiva eller om det kan komma ytterligare revideringar.

AVSNITT 4

MFI:S INDIVIDUELLA BALANSRÄKNINGSPOSTER OCH RÄNTOR

Artikel 15

Identifiering av kreditinstitut för vilka individuella statistiska uppgifter ska rapporteras

1. De nationella centralbankerna ska rapportera statistiska uppgifter i enlighet med artikel 16 för kreditinstitut med hemvist inom medlemsstaterna i euroområdet, med följande undantag:

a)	Kreditinstitut som är icke-MFI.

b)	”Tail”-institut.

c)	Kreditinstitut vars totala tillgångar uppgår till högst 100 miljoner euro, om ECB-rådet har beviljat den relevanta nationella centralbanken tillstånd enligt punkt 2.

Vid rapportering av statistiska uppgifter till ECB enligt artikel 16 får den relevanta nationella centralbanken rapportera statistiska uppgifter för grupper av kreditinstitut. Dessa grupper av kreditinstitut ska identifieras av de nationella centralbankerna i samråd med ECB.

2. ECB-rådet får på begäran av den relevanta nationella centralbanken bevilja nationella centralbanker tillstånd att tillämpa det tröskelvärde som avses i punkt 1 c om rapporteringsbördan skulle bli oproportionerlig för de nationella centralbankerna. Om ECB-rådet anser att rapporteringsbördan inte längre skulle bli oproportionerlig för den nationella centralbanken, kan det på begäran av den relevanta nationella centralbanken återkalla detta tillstånd.

3. De nationella centralbankerna ska registrera kreditinstitut och grupper av kreditinstitut enligt punkt 1 i RIAD-databasen (Register of Institutions and Affiliates Database), upprättad enligt Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2018/876 (ECB/2018/16) (19).

4. De nationella centralbankerna ska registrera de kreditinstitut och grupper av kreditinstitut enligt punkt 1 som utgör centrala institut i enlighet med detta avsnitt om något av följande kriterier är uppfyllda:

a)	Kreditinstitutet ingår i den panel av kreditinstitut för vilka individuella MFI-data har överförts till ECB för referensperioden januari 2021 i enlighet med artikel 17a.1 i riktlinje ECB/2014/15.

b)	Kreditinstitutet är ett nytt kreditinstitut som har uppstått efter det att denna riktlinje trätt i kraft till följd av en sammanslagning, ett förvärv eller en annan förändring av företagsstrukturen som omfattar ett eller flera centrala institut.

c)	Kreditinstitutet är hemmahörande i en medlemsstat som inför euron efter det att denna riktlinje trätt i kraft och identifieras som centrala institut av ECB-rådet, i samråd med statistikkommittén.

Om ECB-rådet identifierar centrala institut enligt led c i första stycket ska det underrätta relevant nationell centralbank om detta.

5. Om de nationella centralbankerna har beviljats tillstånd att exkludera kreditinstitut vars totala tillgångar uppgår till högst 100 miljoner euro enligt punkt 1 c, ska de granska kreditinstitutens totala tillgångar minst en gång vart tredje år och redovisa dessa uppgifter i RIAD. ECB-rådet ska informeras om resultaten av den granskningen utan onödigt dröjsmål.

6. ECB-rådet får delegera befogenheten att bevilja eller återkalla tillstånd enligt punkt 2 till direktionen. Vid denna delegering ska det beaktas om rapporteringsbördan för den relevanta nationella centralbanken skulle bli oproportionerlig.

7. Om direktionen utövar sin delegerade befogenhet enligt punkt 6, ska ECB-rådet informeras om eventuella beslut utan onödigt dröjsmål.

Artikel 16

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om MFI:s individuella balansräkningsposter och räntor (IBSI och IMIR)

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter som samlas in i enlighet med förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) om följande individuella balansräkningsposter (IBSI) för kreditinstitut enligt artikel 15.1:

a)	Utestående belopp i slutet av månaden enligt tabellerna 1 och 2 i bilaga IV till denna riktlinje.

b)	Utestående belopp i slutet av kvartalet enligt tabellerna 1 och 2 i bilaga IV till denna riktlinje.

Om de nationella centralbankerna samlar in de statistiska uppgifter som avses i första stycket led b på månadsbasis, får de för dessa poster i stället rapportera utestående belopp i slutet av månaden till ECB.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera månadsvisa ”underordnade serier” enligt tabellerna 1 och 2 i bilaga IV till denna riktlinje vad gäller balansräkningen för kreditinstitut som avses i artikel 15.1, i enlighet med bilaga I till denna riktlinje. De underordnade serierna ska omfatta ett eller båda av följande:

a)	Omvärderings- och omklassificeringsjusteringar.

b)	Låneöverföringar.

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera MFI:s individuella statistiska uppgifter om räntor (IMIR) som samlas in i enlighet med förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) från de centrala institut som avses i artikel 15.4 enligt följande:

a)	Månadsräntor tillämpade på utestående belopp av eurodenominerad inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag med hemvist i euroområdet enligt tabell 3 i bilaga IV till denna riktlinje.

b)	Månadsvolymer på nya avtal för eurodenominerad inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag med hemvist i euroområdet enligt tabell 3 i bilaga IV till denna riktlinje.

c)	Månadsräntor tillämpade på nya volymer av eurodenominerad inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag med hemvist i euroområdet enligt tabell 3 i bilaga IV till denna riktlinje.

4. Om statistiska uppgifter rapporteras för grupper av kreditinstitut i enlighet med artikel 15.1, ska de nationella centralbankerna tillämpa följande tillvägagångssätt:

a)	De utestående belopp som rapporteras av de nationella centralbankerna enligt punkt 1 ska beräknas som summan av de utestående beloppen för de enskilda medlemmarna i gruppen.

b)	De underordnade serier som rapporteras av de nationella centralbankerna enligt punkt 2 ska beräknas som summan av de underordnade serierna för de enskilda medlemmarna i gruppen.

De räntor som rapporteras av de nationella centralbankerna enligt punkt 3 ska beräknas som viktade medeltal, medan gruppens volym beräknas som summan av de enskilda volymerna. Om den nationella centralbanken samlar in uppgifter om gruppen institut för institut, ska räntemedeltalen endast omfatta de institut som ingår i det nationella MIR-urvalet och inte omfattas av undantag; samma metod ska även tillämpas för gruppvolymer.

5. De nationella centralbankerna ska, på begäran och efter bästa förmåga, lämna förklaringar till ECB för fusioner och förvärv, andra omorganisationer och låneöverföringar som ägde rum under referensmånaden och som påverkar de centrala institutens statistiska uppgifter som rapporteras enligt denna artikel.

6. ECB får inom Eurosystemet använda och dela de förklaringar som har lämnats enligt punkt 5 för att stödja analysen av uppgifter med vederbörlig hänsyn till tillämpliga sekretessregler.

Artikel 17

Tidsramar

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som rapporteras enligt artikel 16.1 och 16.2 för centrala institut enligt artikel 15.4 före stängningsdags den femtonde arbetsdagen efter den referensperiod som uppgifterna avser samt i enlighet med den rapporteringskalender som avses i artikel 32. I annat fall ska de nationella centralbankerna rapportera de statistiska uppgifterna till ECB före stängningsdags den tjugonde arbetsdagen efter den referensperiod som uppgifterna avser samt i enlighet med den rapporteringskalender som avses i artikel 32.

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som rapporteras enligt artikel 16.3 före stängningsdags den nittonde arbetsdagen efter den referensperiod som uppgifterna avser samt i enlighet med den rapporteringskalender som avses i artikel 32.

Artikel 18

Revideringar

1. Om de nationella centralbankerna reviderar statistiska uppgifter i enlighet med artikel 10, ska de i relevanta fall även revidera statistiska IBSI-uppgifter som rapporteras enligt artikel 16.1 och 16.2.

2. Revideringar av statistiska uppgifter som rapporteras enligt artikel 16.1 och 16.2 avseende kreditinstitut som inte är centrala institut ska rapporteras av de nationella centralbankerna efter bästa förmåga.

3. Om de nationella centralbankerna reviderar statistiska uppgifter i enlighet med artikel 14, ska de i relevanta fall även revidera statistiska IMIR-uppgifter som rapporteras enligt artikel 16.3.

4. De nationella centralbankerna ska på begäran lämna förklaringar till ECB för revideringar som lämnas enligt denna artikel.

AVSNITT 5

MINIMIRESERVER FÖR KREDITINSTITUT

Artikel 19

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om kassakravsbas

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om utestående belopp i slutet av månaden enligt tabell 1 i del 1 i bilaga V till denna riktlinje avseende kreditinstitutens aggregerade kassakravsbas som har beräknats i enlighet med förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1).

2. De statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 ska härledas från de statistiska uppgifter som anges i förordning 2021/379 (ECB/2021/2) som den nationella centralbanken samlar in från kassakravspliktiga kreditinstitut i enlighet med förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1)).

För kreditinstitut som är ”tail”-institut ska de nationella centralbankerna beräkna den aggregerade kassakravsbasen i slutet av månaden med hjälp av de senaste statistiska uppgifter vid kvartalsslut som är tillgängliga efter ECB:s offentliggörande av kvartalsvisa statistiska uppgifter som har samlats in enligt artikel 4 i denna riktlinje.

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om det schablonavdrag som anges i tabell 2 i del 1 i bilaga V till denna riktlinje och som dras från kreditinstitutens minimireserver i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1).

4. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt denna artikel. Om de nationella centralbankerna rapporterar revideringar enligt denna artikel efter det att uppfyllandeperioden har inletts, får ECB välja att inte behandla dessa revideringar.

Om en uppgiftslämnande part reviderar sin kassakravsbas i enlighet med artikel 7.5 i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1), ska de nationella centralbankerna revidera de statistiska uppgifter som rapporteras enligt denna artikel på motsvarande sätt.

Artikel 20

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om makrorelationsstatistik

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om utestående belopp i slutet av månaden avseende det makrorelationstal som anges i tabellen i del 2 i bilaga V till denna riktlinje.

De statistiska uppgifter som rapporteras enligt första stycket ska härledas av de nationella centralbankerna från de tillgängliga månadsvisa statistiska uppgifter som har samlats in av kreditinstitut i enlighet med förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2). Om de statistiska uppgifter som ska rapporteras inte är tillämpliga för en medlemsstat, ska den relevanta nationella centralbanken rapportera de statistiska uppgifterna som noll.

Artikel 21

Tidsramar

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera relevanta månadsvisa statistiska uppgifter enligt artiklarna 19 och 20 senast vid slutet av den sista arbetsdag som föregår starten på den relevanta uppfyllandeperioden samt i enlighet med den rapporteringskalender som avses i artikel 32.

AVSNITT 6

POSTGIROINSTITUT OCH STATLIG FÖRVALTNING

Artikel 22

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om postgiroinstitut och statlig förvaltning

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera statistiska uppgifter om utestående belopp i slutet av månaden enligt tabell 1 i bilaga VI till denna riktlinje omfattande följande:

a)	Postgiroinstitut som rapporterar i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 1074/2013 (ECB/2013/39).

b)	Statens monetära skulder och statens innehav av kassa och värdepapper som emitterats av MFI i euroområdet.

2. De nationella centralbankerna behöver inte rapportera statistiska uppgifter enligt denna artikel om de statistiska uppgifter som avses i punkt 1 a inte förekommer och de tillgångar och skulder som avses i punkt 1 b inte förekommer eller är obetydliga.

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1, i enlighet med tabell 1 i bilaga VI till denna riktlinje.

4. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera omvärderingsjusteringar, om dessa är betydande, enligt tabell 1 i bilaga VI till denna riktlinje.

5. De statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna artikel ska vara i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30. Statistiska uppgifter om omklassificerings- och omvärderingsjusteringar ska rapporteras i enlighet med bilaga I till denna riktlinje.

Artikel 23

Tidsramar

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera de statistiska uppgifter som avses i detta avsnitt före stängningsdags den femtonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad som statistiken avser, i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 1074/2013 (ECB/2013/39) och rapporteringskalendern enligt artikel 32 i denna riktlinje.

Artikel 24

Revideringar

1. De nationella centralbankerna får revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt detta avsnitt enligt följande.

a)	Revideringar av de senaste samt tidigare månadsvisa statistiska uppgifter får när som helst lämnas till ECB.

b)	Revideringar av andra månadsvisa statistiska uppgifter än de senaste samt tidigare månadsvisa statistiska uppgifterna får lämnas utanför den månadsvisa produktionsperioden.

Efter att ha informerat ECB får de nationella centralbankerna revidera de statistiska uppgifter som avses i led b under en månadsvis produktionsperiod, om denna revidering i betydande grad förbättrar kvaliteten på uppgifterna. ECB får bearbeta dessa revideringar efter den månadsvisa produktionsperioden. ECB ska informera den relevanta nationella centralbanken om behandlingen av dessa revideringar senareläggs till efter den månadsvisa produktionsperioden.

2. De nationella centralbankerna ska på begäran lämna förklaringar till ECB för revideringar som rapporteras enligt punkt 1 enligt följande.

a)	De nationella centralbankerna ska lämna förklaringar för revideringar på minst 5 miljarder euro (i absolut värde) och lämna dessa förklaringar samtidigt med revideringarna och under alla förhållanden innan ECB avslutar produktionen av uppgifter för den produktionsperioden.

b)	Om de nationella centralbankerna lämnar revideringar under en månadsvis produktionsperiod enligt punkt 1 andra stycket, ska förklaringar ges vid rapporteringstillfället.

I förklaringar som lämnas enligt det första stycket ska det anges om de revideringar som påverkar de rapporterade serierna är definitiva eller om det kan komma ytterligare revideringar.

AVSNITT 7

FINANSIELLA STRUKTURINDIKATORER FÖR KREDITINSTITUT

Artikel 25

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om finansiella strukturindikatorer för kreditinstitut

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera finansiella strukturindikatorer för kreditinstitut som är MFI enligt bilaga VII till denna riktlinje. Finansiella strukturindikatorer ska rapporteras i aggregerad form och kontrolleras i enlighet med artikel 30.

Genom undantag från det första stycket får de nationella centralbankerna lämna de statistiska uppgifter som där anges genom alternativa uppgiftskällor. ECB får använda de uppgifterna för att härleda finansiella strukturindikatorer för kreditinstitut, efter överenskommelse mellan ECB och den nationella centralbanken.

2. Om de statistiska uppgifter som rapporteras enligt punkt 1 inte omfattar hela den rapporterande populationen, ska de nationella centralbankerna räkna upp de statistiska uppgifterna så att de är representativa för hela den rapporterande populationen.

Vid tillämpning av det första stycket ska de nationella centralbankerna lämna förklaringar till ECB.

3. De nationella centralbankerna får revidera de uppgifter som rapporteras enligt denna artikel under produktionsperioden och ska på begäran från ECB lämna förklaringar för dessa revideringar.

Artikel 26

Tidsramar

De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera årliga statistiska uppgifter för finansiella strukturindikatorer enligt artikel 25 senast i slutet av mars varje år samt i enlighet med den rapporteringskalender som avses i artikel 32 vad gäller föregående år, med undantag för indikatorn ”Antal anställda i kreditinstitut” som ska lämnas senast i slutet av maj varje år samt i enlighet med den rapporteringskalender som avses i artikel 32 vad gäller föregående år.

AVSNITT 8

KREDITINSTITUT SOM ÄR ICKE-MFI

Artikel 27

Statistiska uppgifter som ska rapporteras om balansräkningsposter för kreditinstitut som är icke-MFI

1. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande balansräkningsposter för kreditinstitut som är icke-MFI:

Utestående belopp i slutet av månaden enligt tabell 1 i del 2 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med följande undantag:

i)	Inlåning som bara rapporteras av kassakravspliktiga kreditinstitut.

ii)	Notional cash pool-positioner.

iii)	Emitterade aktier/andelar i penningmarknadsfonder.

iv)	Poster för vilka de nationella centralbankerna har beviljat undantag från statistikrapporteringskraven enligt artikel 9.5 b i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

Utestående belopp i slutet av kvartalet enligt tabellerna 2, 3 och 4 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), dock ej poster för vilka de nationella centralbankerna har beviljat undantag från statistikrapporteringskraven enligt artikel 9.5 b i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

2. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter om omvärderingsjusteringar för kreditinstitut som är icke-MFI:

Månadsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 1A i del 4 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), med följande undantag:

i)	Notional cash pool-positioner.

ii)	Emitterade aktier/andelar i penningmarknadsfonder.

iii)	Poster för vilka de nationella centralbankerna har beviljat undantag från statistikrapporteringskraven enligt artikel 9.5 b i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

b)	Kvartalsvisa omvärderingsjusteringar enligt tabell 2A i del 4 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), dock ej poster för vilka de nationella centralbankerna har beviljat undantag från statistikrapporteringskraven enligt artikel 9.5 b i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

3. De nationella centralbankerna ska till ECB rapportera följande statistiska uppgifter om omklassificeringsjusteringar för kreditinstitut som är icke-MFI:

a)	Månadsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp som rapporteras enligt punkt 1 a.

Kvartalsvisa omklassificeringsjusteringar med avseende på varje post för utestående belopp enligt tabell 2 i del 3 i bilaga I till förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), dock ej poster för vilka de nationella centralbankerna har beviljat undantag från statistikrapporteringskraven enligt artikel 9.5 b i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

4. De nationella centralbankerna behöver inte rapportera statistiska uppgifter enligt denna artikel i något av följande fall:

a)	Det finns inga inhemska kreditinstitut som är icke-MFI.

b)	Den relevanta nationella centralbanken har beviljat samtliga inhemska kreditinstitut som är icke-MFI undantag från rapporteringen av statistiska uppgifter enligt artikel 5.2 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) i enlighet med artikel 9.5 a i den förordningen.

Artikel 28

Tidsramar

Artikel 29

Revideringar

1. De nationella centralbankerna får när som helst revidera de statistiska uppgifter som rapporterats enligt detta avsnitt.

2. De nationella centralbankerna ska på begäran lämna förklaringar till ECB för revideringar som lämnas enligt punkt 1.

I förklaringar som lämnas enligt det första stycket ska det anges om de revideringar som påverkar de rapporterade serierna är definitiva eller om det kan komma ytterligare revideringar.

AVSNITT 9

KONTROLL, RAPPORTERING AV HISTORISKA UPPGIFTER OCH ÖVERFÖRING

Artikel 30

Kontroll och förklaringar

1. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 2533/98, förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2), förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) och förordning (EU) nr 1074/2013 (ECB/2013/39) ska de nationella centralbankerna övervaka och säkerställa kvaliteten och tillförlitligheten hos de statistiska uppgifter som ställs till ECB:s förfogande enligt denna riktlinje.

2. Innan de nationella centralbankerna rapporterar statistiska uppgifter till ECB enligt denna riktlinje ska de kontrollera att uppgifterna följer de linjära begränsningar som tillhandahålls och upprätthålls av ECB inklusive, i relevanta fall, linjära begränsningar vad gäller att uppgifter med olika frekvens ska stämma sinsemellan.

De nationella centralbankerna ska på begäran lämna förklaringar till ECB för eventuella avvikelser som har identifierats genom denna kontroll.

3. De nationella centralbankerna ska kontrollera följande med avseende på linjära begränsningar vad gäller att uppgifter med olika frekvens ska stämma sinsemellan enligt punkt 2:

a)	Att kvartalsvisa statistiska uppgifter överensstämmer med motsvarande månadsvisa statistiska uppgifter som rapporteras enligt artiklarna 3 och 4.

b)	Att kvartalsvisa statistiska uppgifter överensstämmer med motsvarande månadsvisa statistiska uppgifter som rapporteras enligt artikel 27.

c)	Att de statistiska uppgifter om penningmarknadsfonders balansräkningsposter som rapporteras enligt artikel 5 överensstämmer med motsvarande uppgifter vid kvartalsslut om balansräkningsposter för andra MFI som rapporteras enligt artikel 4.

Om statistiska uppgifter med olika frekvens enligt led a inte stämmer sinsemellan, ska de nationella centralbankerna efter bästa förmåga lämna revideringar av statistiska uppgifter med olika frekvens som stämmer sinsemellan genom skattning.

4. De nationella centralbankerna ska med hjälp av de överbryggande tabeller som avses i artikel 3.4 kontrollera överensstämmelsen mellan de utestående belopp i slutet av månaden som rapporteras enligt artikel 3.1 a och ettdera av följande utestående belopp som rapporteras enligt riktlinje (EU) 2016/2249 (ECB/2016/34):

a)	Eurosystemets dagsbalansräkning som tas fram för den sista arbetsdagen i månaden.

b)	Den sista disaggregerade veckobalansräkningen för respektive månad.

De nationella centralbankerna ska på begäran till ECB lämna resultaten från den konsekvenskontroll som avses i första stycket samt förklaringar för avvikelser mellan utestående belopp.

5. Om de nationella centralbankerna rapporterar antalet filialer och dotterbolag i icke-inhemska kreditinstitut som avses i bilaga VII enligt artikel 25, ska de säkerställa att dessa statistiska uppgifter från och med 1999 överensstämmer med de uppgifter som för statistiska ändamål tas upp i den lista över MFI som upprättas enligt artikel 4 i förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

6. De nationella centralbankerna ska på begäran av ECB lämna förklaringar för utvecklingen i statistiska uppgifter som rapporteras enligt denna riktlinje, inklusive avbrott i de rapporterade statistiska uppgifterna jämfört med föregående referensperiod.

7. Om de nationella centralbankerna skattar de statistiska uppgifter som ska rapporteras enligt denna riktlinje, ska de på begäran lämna förklaringar.

Artikel 31

Rapportering av historiska uppgifter om euron införs

1. Om en medlemsstat som inte har euron som valuta inför euron efter det att denna riktlinje har trätt i kraft, ska den nationella centralbanken i den medlemsstaten rapportera följande till ECB:

Statistiska uppgifter om MFI:s balansräkningsposter, inklusive balansräkningsstatistik för penningmarknadsfonder, för alla referensperioder som rapporteringen omfattar sedan medlemsstatens anslutning till unionen och under alla omständigheter för en period om minst tre år innan medlemsstaten införde euron.

b)	Statistiska uppgifter om MFI:s balansräkningsposter för de tre år som föregick medlemsstatens anslutning till unionen, om inget annat överenskommits med ECB.

2. Nationella centralbanker i medlemsstater som inför euron ska sammanställa de statistiska uppgifter som avses i punkt 1 som om medlemsstaten i fråga hade ingått i euroområdet under samtliga referensperioder som rapporteringen omfattar. För detta ändamål får de nationella centralbankerna använda statistiska uppgifter som rapporterats till ECB innan medlemsstaten införde euron i enlighet med de rapporteringsordningar som anpassats av ECB för medlemsstater utanför euroområdet. De nationella centralbankerna ska rapportera statistiska uppgifter i enlighet med de krav som gällde för euroområdets medlemsstater under respektive referensperiod som rapporteringen omfattar utom i fall där ECB och den relevanta nationella centralbanken godtar att vissa statistiska uppgifter exkluderas.

3. De nationella centralbankerna i medlemsstater i euroområdet ska till ECB rapportera poster gentemot inhemska enheter i medlemsstater utanför euroområdet som inför euron efter det att denna riktlinje har trätt i kraft avseende statistik över MFI-balansräkningsposter som omfattar de tre år som föregick medlemsstatens införande av euron, om inget annat överenskommits med ECB. De nationella centralbankerna ska enbart rapportera månadsvisa utestående belopp för de poster som har rapporterats i enlighet med förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) och som överstiger 50 miljoner euro. De nationella centralbankerna får även frivilligt rapportera månadsvisa utestående belopp för poster som understiger 50 miljoner euro.

Artikel 32

Rapporteringskalender

Senast i september varje år ska ECB meddela de nationella centralbankerna de exakta överföringsdagarna i form av en rapporteringskalender. De nationella centralbankerna ska rapportera de statistiska uppgifter som avses i denna riktlinje i enlighet med den rapporteringskalendern.

Artikel 33

Överföring

1. De nationella centralbankerna ska överföra de statistiska uppgifter som rapporteras enligt denna riktlinje på elektronisk väg, på det sätt som ECB anger. Det format för statistikmeddelanden som utvecklats för detta elektroniska utbyte av statistiska uppgifter ska vara det format som beslutats av ECBS.

2. Om punkt 1 inte är tillämplig får de nationella centralbankerna använda andra metoder för överföringen av statistiska uppgifter om ECB godkänt detta i förväg.

AVSNITT 10

FÖRENKLAT ÄNDRINGSFÖRFARANDE OCH OFFENTLIGGÖRANDE

Artikel 34

Förenklat ändringsförfarande

ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av statistikkommitténs synpunkter, göra nödvändiga tekniska ändringar i bilagorna som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna. Direktionen ska utan onödigt dröjsmål informera ECB-rådet om varje sådan ändring.

Artikel 35

Offentliggörande

De nationella centralbankerna ska inte offentliggöra sina nationella bidrag till de månatliga monetära aggregaten för euroområdet och deras motposter förrän ECB har offentliggjort dessa aggregat. Om en nationell centralbank offentliggör sådana uppgifter ska de vara identiska med dess bidrag till de senast offentliggjorda aggregaten för euroområdet. Om en nationell centralbank återger aggregat för euroområdet som offentliggjorts av ECB ska de återges troget mot originalet.

AVSNITT 11

FÖRSTA RAPPORTERING OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 36

Första rapportering

1. Den första rapporteringen av månadsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för januari 2022.

2. Den första rapporteringen av kvartalsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för första kvartalet 2022. De kvartalsvisa statistiska uppgifter som ska rapporteras för det fjärde kvartalet 2021 ska rapporteras i enlighet med del 1, 4, 7, 19 och 20 i bilaga II till riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik.

3. Den första rapporteringen av årsvisa statistiska uppgifter i enlighet med denna riktlinje ska börja med statistiska uppgifter för 2021.

Artikel 37

Övergångsbestämmelser

1. För perioden 15 april 2021 till 1 februari 2022 ska de nationella centralbanker som rapporterar IBSI-uppgifter enligt artikel 17a i riktlinje (ECB/2014/15) om monetär och finansiell statistik identifiera vilka kreditinstitut som dessa uppgifter ska rapporteras för i enlighet med artikel 15 i denna riktlinje. De nationella centralbankerna ska rapportera de uppgifterna till ECB inom de tidsramar som framgår av artikel 17 i denna riktlinje för perioden 15 april 2021 till 1 februari 2022.

2. För perioden 15 april 2021 till 1 februari 2022 ska de nationella centralbanker som rapporterar IMIR-uppgifter enligt artikel 17a i riktlinje ECB/2014/15 om monetär och finansiell statistik rapportera dessa uppgifter för centrala institut enligt hänvisningen i artikel 15.4 i denna riktlinje. De nationella centralbankerna ska rapportera de uppgifterna till ECB inom de tidsramar som framgår av artikel 17 i denna riktlinje för perioden 15 april 2021 till 1 februari 2022.

3. För perioden 26 juni 2021 till 1 februari 2022 ska de nationella centralbankerna rapportera de statistiska uppgifter som samlas in från kreditinstitut som är icke-MFI enligt artikel 17.2 i förordning 2021/379 (ECB/2021/2) i enlighet med avsnitt 8 i denna riktlinje. De nationella centralbankerna ska rapportera de uppgifterna till ECB senast den 29 april 2022.

AVSNITT 12

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 38

Verkan

1. Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

2. De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta och ECB ska följa denna riktlinje från och med den 1 februari 2022.

Artikel 39

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 26 mars 2021.

På ECB-rådets vägnar

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande

(1) Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 av den 22 januari 2021 om kreditinstitutens och MFI-sektorns balansräkningsposter (ECB/2021/2) (EUT L 73, 3.3.2021, s. 16).

(2) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 av den 24 september 2013 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut (ECB/2013/34), (EUT L 297, 7.11.2013, s. 51).

(3) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1074/2013 av den 18 oktober 2013 om statistikrapporteringskrav för postgiroinstitut som tar emot inlåning från icke-monetära finansinstitut med hemvist i euroområdet (ECB/2013/39) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 94).

(4) Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(6) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 2016/867 av den 18 maj 2016 om insamling av detaljerad data om krediter och kreditrisker (ECB/2016/13) (EUT L 144, 1.6.2016, s. 44).

(7) Se ECB-rådets beslut den 26 juni 2020, finns på ECB:s webbplats: www.ecb.europa.eu

(8) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2018/876 av den 1 juni 2018 om RIAD-data (ECB/2018/16) (EUT L 154, 18.6.2018, s. 3).

(9) Europeiska centralbankens förordning 2021/378 av den 22 januari 2021 om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/2021/21) (EUT L 73, 3.3.2021, s. 1).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (EUT L 314, 5.12.2019, s. 1).

(11) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2014/15 av den 4 april 2014 om monetär och finansiell statistik (EUT L 340, 26.11.2014, s. 1).

(12) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 av den 24 september 2013 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut (ECB/2013/34), EUT L 297, 7.11.2013, s. 51).

(13) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1074/2013 av den 18 oktober 2013 om statistikrapporteringskrav för postgiroinstitut som tar emot inlåning från icke-monetära finansinstitut med hemvist i euroområdet (ECB/2013/39) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 94).

(14) Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8).

(15) Se ”Bridging tables between the accounting balance sheet items of the NCBs and the ECB and the items to be reported for statistical purposes”, som publiceras på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu.

(16) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34) (EUT L 347, 20.12.2016, s. 37).

(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(18) Som framgår av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(19) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2018/876 av den 1 juni 2018 om RIAD-data (ECB/2018/16) (EUT L 154, 18.6.2018, s. 3).

BILAGA I

DEL 1

Tabell 1

Ytterligare poster som ska rapporteras för centralbankers balansräkning (1)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

Totalt

Euroområdet

Övriga världen

Inhemska

Euroområdet, ej inhemska

Icke-MFI

SKULDER

8.	Utelöpande sedlar och mynt

varav: Sedlar

Eurosedlar

M (†)

Nationellt denominerade sedlar (2)

M (†)

varav: Mynt

Mynt denominerade i euro

M (†)

Nationellt denominerade mynt (2)

M (†)

Inlåning

9.1.e

Inlåning över natten (euro)

9.1.x

Inlåning över natten (utländska valutor)

10.	Aktier/andelar i penningmarknadsfonder

11.	Emitterade skuldebrev

upp till 1 år (3)

12.	Kapital och reserver

13.	Övriga skulder

varav: övergångsposter

varav: poster under avveckling

varav: skulder inom Eurosystemet för eurosedlar i omlopp

varav: reserver för åtaganden gentemot tredje man

varav: hushållens nettokapital i pensionsinstitutens avsättningar (4)

Q (#)

varav: justering för avvikelser i redovisning/statistik (5)

M (#)

Motpost till SDR

M (#)

TILLGÅNGAR

Kassa

Lån

varav: internationell reservrelaterad inlåning i ECB (6)

3.	Innehav av skuldebrev

varav: upplupen ränta på innehav av skuldebrev (7)

4.	Ägarandelar

5.	Aktier/andelar i investeringsfonder

6.	Icke-finansiella tillgångar

7.	Övriga tillgångar

varav: övergångsposter

varav: poster under avveckling

varav: fordringar inom Eurosystemet för eurosedlar i omlopp

varav: förskottsbetalningar av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar (8)

Q (#)

varav: fordringar avseende utelöpande mynt utgivna av statlig förvaltning

varav: upplupen ränta på innehav av skuldebrev (7)

Guld och guldfordringar (endast monetärt guld)

M (#)

Fordringar på IMF – dragningsrätter, SDR, övriga fordringar

M (#)

Tabell 2

Ytterligare poster som ska rapporteras för andra MFI:s balansräkning (9)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

Totalt

Euroområdet

Övriga världen

Inhemska

Euroområdet, ej inhemska

Icke-MFI

SKULDER

8.	Utelöpande sedlar och mynt

Inlåning

varav: motsvarande skuld till lån som inte avförts från balansräkningen (10)

9.1.e

Inlåning över natten (euro)

9.1.x

Inlåning över natten (utländska valutor)

10.	Aktier/andelar i penningmarknadsfonder

11.	Emitterade skuldebrev (11)

upp till 1 år

M (#)

Över 1 och upp till 2 år

M (#)

Euro

upp till 1 år

M (#)

Över 1 och upp till 2 år

M (#)

Utländska valutor

upp till 1 år

M (#)

Över 1 och upp till 2 år

M (#)

varav: upplupen ränta på emitterade skuldebrev (12)

12.	Kapital och reserver

13.	Övriga skulder

varav: övergångsposter

varav: poster under avveckling

varav: reserver för åtaganden gentemot tredje man

varav: hushållens nettokapital i pensionsinstitutens avsättningar (13)

Q (#)

varav: upplupen ränta på emitterade skuldebrev (12)

varav: justering för avvikelser i redovisning/statistik (14)

M (#)

TILLGÅNGAR

Kassa

Lån

3.	Innehav av skuldebrev

varav: upplupen ränta på innehav av skuldebrev (12)

4.	Ägarandelar

5.	Aktier/andelar i investeringsfonder

6.	Icke-finansiella tillgångar

7.	Övriga tillgångar

varav: övergångsposter

varav: poster under avveckling

varav: förskottsbetalningar av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar (15)

Q (#)

varav: upplupen ränta på innehav av skuldebrev (12)

Tabell 3

Lån som beviljats euroområdets andra finansförmedlare + finansiella servicebolag + koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.125+S.126+S.127)

Utestående belopp, omvärderings- och omklassificeringsjusteringar (kvartalsvis)

BALANSRÄKNINGSPOSTER	A. Inhemska				B. Euroområdet, ej inhemska
	Totalt	Andra finansförmedlare (S.125)	Finansiella servicebolag (S.126)	Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127)	Totalt	Andra finansförmedlare (S.125)	Finansiella servicebolag (S.126)	Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127)
TILLGÅNGAR
Lån
upp till 1 år
över 1 år och upp till 5 år
över 5 år

DEL 2

Tabell 1 Lån som har överförts av inhemska MFI, med påverkan på rapporterade lånestockar (1) som administreras av icke-MFI 1

Utestående belopp och finansiella transaktioner, exklusive effekterna av överföringar av lån (månadsvis)

Tabell 2 Överförda lån som administreras av ett annat inhemskt MFI än överlåtaren (1) 1 2

Nettoöverföringar, utestående belopp, omklassificerings- och omvärderingsjusteringar (månadsvis) (2)

DEL 3

Tabell 1 Statistiska uppgifter som ska rapporteras om penningmarknadsfonders balansräkningsposter

Utestående belopp, omvärderings- och omklassificeringsjusteringar (kvartalsvis)

Tabell 2

Penningmarknadsfonders balansräkningsposter – uppdelning efter valuta

Utestående belopp (kvartalsvis)

BALANSRÄKNINGSPOSTER	Alla valutor	Euro	Andra valutor
				GBP	USD	JPY	CHF
TILLGÅNGAR
Lån
Övriga världen
Innehav av skuldebrev
Inhemska
emitterade av MFI
emitterade av icke-MFI
Euroområdet, andra än inhemska
emitterade av MFI
emitterade av icke-MFI
Övriga världen

	(Kvartalsvisa) krav som ställs på MFI enligt förordning (EU) 2021/379 (ECB/2021/2).

DEL 4

Tabell 1

Statistik över MFI:s outnyttjade kreditlinjer

Utestående belopp och omklassificeringsjusteringar

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN	A. Inhemska	B. Euroområdet, ej inhemska	C. Övriga utlandet


Outnyttjade kreditlinjer
Totalt
MFI (S.121+S.122+S.123)
Offentlig förvaltning (S.13)
Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (S.124)
Andra finansförmedlare + finansiella servicebolag + koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.125+S.126+S.127)
Försäkringsbolag (S.128)
Pensionsinstitut (S.129)
Icke-finansiella bolag (S.11)
Hushåll + hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.14+S.15)

DEL 5

Lån till icke-finansiella bolag uppdelat efter ekonomisk aktivitet

De nationella centralbankerna ska antingen rapportera uppgifter för enskilda avdelningar enligt mall I eller också enligt mall II om det saknas tillgängliga uppgifter för enskilda avdelningar.

De nationella centralbankerna ska rapportera utestående belopp av lån till inhemska icke-finansiella bolag samt, i tillämpliga fall, lån till övriga icke-finansiella bolag i medlemsstater i euroområdet separat. Alla uppgifter ska rapporteras i miljoner euro.

Mall I

Mall II

A.	Jordbruk, skogsbruk och fiske

A.	Jordbruk, skogsbruk och fiske

B.	Utvinning av mineral

B.	Utvinning av mineral

C.	Tillverkning

C.	Tillverkning

D.	Försörjning av el, gas, värme och kyla

D.	Försörjning av el, gas, värme och kyla

E.	Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

E.	Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

F.	Byggverksamhet

F.	Byggverksamhet

G.	Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar

G.	Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar

I.	Hotell- och restaurangverksamhet

I.	Hotell- och restaurangverksamhet

H.	Transport och magasinering

H.	Transport och magasinering

J.	Informations- och kommunikationsverksamhet

J.	Informations- och kommunikationsverksamhet

L.	Fastighetsverksamhet

L.	Fastighetsverksamhet

M.	Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

N.	Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster

M.	Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

N.	Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster

Alla övriga avdelningar som är relevanta för icke-finansiella bolag

Anm.: Bokstäverna avser motsvarande klassificering i NACE Rev.2.

(1) Utestående belopp ska rapporteras för alla poster. Omklassificerings- och omvärderingsjusteringar ska rapporteras för celler markerade med (#). Omklassificeringsjusteringar ska enbart rapporteras för celler markerade med (†).

(2) Sedlar och mynt som är denominerade i tidigare nationella valutor och som är utestående efter införandet av euron. Uppgifter bör rapporteras för åtminstone tolv månader efter utvidgningen.

(3) Detta ska endast rapporteras om denna företeelse är tillämplig.

(4) Avsättningar som avser skulder till tredje part och som utgör MFI:s skulder till hushåll i form av tekniska avsättningar som är avsedda för anställdas pensioner. Detta gäller normalt sådana pensionsfonder för anställda som inte har externaliserats till någon oberoende institution.

(5) Denna post motsvarar en nettojustering som görs för att balansera den statistiska balansräkningen vad gäller avvikelser mellan värderingen i statistik och redovisning av rapporterade tillgångar och skulder.

(6) Denna post omfattar de nationella centralbankernas fordringar i euro som motsvarar överföringen av utländska valutareserver från de nationella centralbankerna till ECB.

(7) Upplupna belopp ska rapporteras inom innehav av skuldebrev eller inom övriga tillgångar i enlighet med nationell praxis.

(8) Den del av bruttopremierna som betalats av MFI som ska fördelas på kommande redovisningsperiod tillsammans med fordringar från MFI som ännu inte ersatts.

(9) Utestående belopp ska rapporteras för alla poster. Omklassificerings- och omvärderingsjusteringar ska rapporteras för celler markerade med (#). Omklassificeringsjusteringar ska enbart rapporteras för celler markerade med (†).

(10) Dessa poster utgör den motsvarande skulden till lån som har värdepapperiserats men inte avförts från MFI:s balansräkning enligt tillämpliga redovisningsstandarder.

(11) Efter överenskommelse mellan ECB och de nationella centralbankerna behöver dessa serier inte rapporteras av de nationella centralbankerna i de fall där ECB använder alternativa uppgiftskällor.

(12) Upplupna belopp ska rapporteras inom motsvarande instrumentkategori eller inom övriga tillgångar/övriga skulder i enlighet med nationell praxis.

(13) Avsättningar som avser skulder till tredje part och som utgör MFI:s skulder till hushåll i form av tekniska avsättningar som är avsedda för anställdas pensioner. Detta gäller normalt sådana pensionsfonder för anställda som inte har externaliserats till någon oberoende institution.

(14) Denna post motsvarar en nettojustering som görs för att balansera den statistiska balansräkningen vad gäller avvikelser mellan värderingen i statistik och redovisning av rapporterade tillgångar och skulder.

(15) Den del av bruttopremierna som betalats av MFI som ska fördelas på kommande redovisningsperiod tillsammans med fordringar från MFI som ännu inte ersatts.

BILAGA III

DEL 1

Ytterligare månadsstatistik över MFI:s räntesatser (MIR)

Tabell 1: Revolverande lån och checkräkningskrediter, oäkta kreditkortskredit (komfortkredit) och äkta kreditkortskredit

	Sektor	Typ av instrument	Indikator för nya avtal	Rapporteringskrav
Utlåning i euro	Till hushåll	Revolverande lån och checkräkningskrediter, oäkta kreditkortskredit (komfortkredit) och äkta kreditkortskredit	86	AAR/NDER, belopp
Utlåning i euro	Till icke-finansiella bolag	Revolverande lån och checkräkningskrediter, oäkta kreditkortskredit (komfortkredit) och äkta kreditkortskredit	87	AAR/NDER, belopp

När det gäller statistiken över MFI:s räntesatser (MIR) ska ”revolverande lån och checkräkningskrediter” samt ”oäkta kreditkortskredit (komfortkredit)” och ”äkta kreditkortskredit” ha den betydelse som framgår av del 2 i bilaga II till förordning (EU) (EU) 2021/379 (ECB/2021/2) (1), oavsett första tidsperiod för räntebestämning. Straffavgift för övertrassering som tillämpas som en del av övriga avgifter, till exempel i form av speciella avgifter, omfattas inte av en överenskommen årlig ränta enligt definitionen i del 1 i bilaga I till Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) (2). En överenskommen årlig ränta eller en snävt definierad effektiv ränta rapporteras för de kategorier som ingår i tabell 1 i denna bilaga. Rapporteringen av en överenskommen årlig ränta (AAR)/en snävt definierad effektiv ränta (NDER) ska åtföljas av de relaterade volymerna på de nya avtalen.

När det gäller revolverande lån och checkräkningskrediter, oäkta kreditkortskredit (komfortkredit) och äkta kreditkortskredit motsvarar emellertid begreppet ”volymer på nya avtal” utestående belopp. Indikatorerna 86 och 87 beräknas på grundval av posterna 12, 23, 32 och 36 i tillägg 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34), och de utestående beloppen rapporteras för kreditkortskredit (både oäkta kreditkortskredit, dvs. så kallad komfortkredit, och äkta kreditkortskredit) samt revolverande lån och checkräkningskrediter i enlighet med bilaga I till förordning (EU) (EU) 2021/379 (ECB/2021/2). Räntorna beräknas som viktade medeltal av motsvarande poster i tillägg 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34), med en nollränta för komfortkredit. Indikatorerna 86 och 87 syftar till att säkerställa kontinuiteten med indikatorerna 12 och 23 (”checkräkningskrediter”) enligt den tidigare definitionen i (den nu upphävda) förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) (3), dvs. innan de ändrades genom förordning (EG) nr 290/2009 (ECB/2009/7) (4).

Tabell 2: Räntor på omförhandlade lån till hushåll och icke-finansiella bolag

	Sektor	Typ av instrument	Ursprunglig löptid, uppsägningsperiod, första räntebindningsperiod	Indikator för nya avtal	Rapporteringskrav
Omförhandlade lån i euro	Till hushåll	För konsumtion	totalt	88	AAR/NDER
		För bostadsköp	totalt	89	AAR/NDER
		För andra ändamål	totalt	90	AAR/NDER
	Till icke-finansiella bolag		totalt	91	AAR/NDER

När det gäller statistiken över MFI:s räntesatser (MIR) ska omförhandlade lån till hushåll och icke-finansiella bolag omfatta alla avtal på nya lån som inte utgörs av revolverande lån, checkräkningskrediter och kreditkortsfordringar och som är beviljade men ännu inte återbetalade vid omförhandlingstidpunkten. För lån som överförs från ett annat institut avser omförhandling avtal på nya lån som har beviljats av det institut som säljer eller överlåter lånet. Utöver de volymer som krävs enligt förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) ska endast en överenskommen årlig ränta eller en snävt definierad effektiv ränta rapporteras för de kategorier som ingår i tabell 2.

Del 2

Urval av den faktiska rapporterande populationen och upprätthållande av konsistenta urval för statistiken över MFI:s räntesatser

Avsnitt 1: Urval av den faktiska rapporterande populationen

1. Övergripande urvalsförfarande

De nationella centralbankerna ska tillämpa det förfarande som anges i figuren nedan för att välja ut uppgiftslämnare för insamling av statistiken över MFI:s räntesatser i enlighet med förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34). Förfarandet definieras enligt följande:

2. Census eller urval

Varje nationell centralbank ska välja sina uppgiftslämnare bland monetära finansinstitut exklusive centralbanker och penningmarknadsfonder inom den referenspopulation av uppgiftslämnare som har sin hemvist i samma medlemsstat som har euron som valuta (”medlemsstat i euroområdet”) som den nationella centralbanken.

För att välja uppgiftslämnare ska den nationella centralbanken antingen tillämpa census eller följa en urvalsmetod som är i linje med de krav som fastställs i följande punkter.

Om census används, ska den nationella centralbanken begära att varje inhemskt monetärt finansinstitut inom referenspopulationen av uppgiftslämnare rapporterar statistik över MFI:s räntesatser. De variabler som ska samlas in genom census är räntesatserna och beloppen för nya avtal och räntesatserna på utestående belopp.

Om urval används, ska endast ett urval av monetära finansinstitut inom referenspopulationen av uppgiftslämnare uppmanas lämna uppgifter. De variabler som ska skattas genom urval är räntesatserna och beloppen för nya avtal och räntesatserna på utestående belopp. De anges som urvalsvariabler. För att minimera risken för att resultatet av en urvalsundersökning avviker från de verkliga (okända) värdena i referenspopulationen av uppgiftslämnare ska urvalet konstrueras på ett sådant sätt att det är representativt för referenspopulationen av uppgiftslämnare. Med avseende på statistiken över MFI:s räntesatser ska ett urval anses representativt om alla de kännetecken som är av betydelse för statistiken över MFI:s räntesatser och som hör till referenspopulationen av uppgiftslämnare också avspeglas i urvalet. Vid det första urvalet får de nationella centralbankerna använda lämpliga proxyvariabler och modeller för att ta fram urvalssystemet även om underliggande uppgifter, som härrör från befintliga källor, kanske inte helt och hållet stämmer med definitionerna i förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34).

3. Stratifiering av referenspopulationen av uppgiftslämnare

För att säkerställa att urvalet är representativt ska varje nationell centralbank som väljer urvalsmetoden för statistiken över MFI:s räntesatser på lämpligt sätt stratifiera referenspopulationen av uppgiftslämnare innan någon uppgiftslämnare tas ut. Stratifiering inbegriper att referenspopulationen av uppgiftslämnare N indelas i underpopulationer eller strata N1, N2, N3… NL. Dessa indelningar i underpopulationer eller strata ska inte överlappa varandra och ska tillsammans omfatta referenspopulationen av uppgiftslämnare:

N1 + N2 + N3 + … + NL = N

De nationella centralbankerna ska definiera stratifieringskriterier som möjliggör indelning av referenspopulationen av uppgiftslämnare i homogena strata. Strata ska anses vara homogena om summan av variationen inom strata av urvalsvariabler är betydligt lägre än den totala variationen inom hela den faktiska rapporterande populationen (5). Stratifieringskriterierna ska kopplas till statistiken över MFI:s räntesatser, dvs. det ska finnas ett samband mellan stratifieringskriterierna och de räntesatser och belopp som ska skattas utifrån urvalet.

De nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden ska identifiera åtminstone ett stratifieringskriterium för att säkerställa att urvalet av monetära finansinstitut är representativt för den relevanta medlemsstaten i euroområdet och att urvalsfelet är litet. De nationella centralbankerna bör sträva efter att definiera en hierarki av stratifieringskriterier. Dessa ska ta hänsyn till de nationella omständigheterna och vara specifika för varje medlemsstat i euroområdet.

Urvalet av uppgiftslämnare ska göras i form av urval från icke klassindelad population efter det att alla strata definierats. Först på detta stadium dras uppgiftslämnare från referenspopulationen av uppgiftslämnare. Ingen mellanliggande dragning får utföras.

4. Fördelning av urvalet över strata och val av uppgiftslämnare

10.

Efter definitionen av nationella strata i enlighet med punkterna 6 och 7 ska de nationella centralbanker som valt urvalsmetoden dra urvalet genom att välja de faktiska uppgiftslämnarna från varje stratum. Den totala nationella urvalsstorleken n är summan av urvalsstorlekarna n1, n2, n3, …, nL för varje stratum:

n1 + n2 + n3 + … + nL = n.

11.

Varje nationell centralbank ska välja den lämpligaste fördelningen av den nationella urvalsstorleken n bland strata. Varje nationell centralbank ska därför definiera hur många uppgiftslämnare nh som ska dras från totala antalet monetära finansinstitut Nh. Urvalsprocenten nh/Nh för varje stratum h gör det möjligt att skatta variationen för varje stratum. Detta innebär att åtminstone två uppgiftslämnare ska väljas från varje stratum.

12.

För att välja faktiska uppgiftslämnare inom varje stratum ska de nationella centralbankerna antingen ta med alla institut i ett stratum, göra ett slumpmässigt urval eller välja de största instituten per stratum. Om det görs ett slumpmässigt urval ska det slumpmässiga valet av institut inom varje stratum antingen utföras med lika sannolikhet för alla institut eller med sannolikhet i proportion till institutets storlek. Nationella centralbanker som gör ett slumpmässigt urval eller väljer de största instituten får välja att ta med alla institut i vissa strata.

13.

Information om storleken på varje kreditinstitut eller annat institut inom referenspopulationen av uppgiftslämnare är tillgänglig på nationell nivå från MFI-balansräkningsstatistiken som insamlas i enlighet med förordning (EU) nr 2021/379 (ECB/2021/2). De nationella centralbankerna ska använda den totala eurodenominerade inlåningen och utlåningen i förhållande till hushåll och icke-finansiella bolag som har sin hemvist inom medlemsstaterna i euroområdet, vilket är den del av balansräkningen som är av betydelse för statistiken över MFI:s räntesatser, eller också en närliggande proxyvariabel.

14.

Statistiken över MFI:s räntesatser ska baseras på ett urval utan återläggning, dvs. varje monetärt finansinstitut i referenspopulationen av uppgiftslämnare kan bara bli valt en gång.

15.

Om en nationell centralbank beslutar sig för census av alla monetära finansinstitut i ett stratum kan den göra ett urval inom detta stratum på nivån filialer. Förutsättningen är att den nationella centralbanken har en fullständig förteckning över filialer som täcker hela verksamheten inom kreditinstituten och de andra instituten i detta stratum, samt nödvändiga uppgifter för att kunna bedöma variationen mellan filialerna vad gäller räntesatser för nya avtal med hushållen och de icke-finansiella bolagen. För val och upprätthållande av filialer ska samtliga förutsättningar i denna riktlinje gälla. De valda filialerna ska bli nominella uppgiftslämnare och omfattas av samtliga rapporteringskrav som anges i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34). Detta förfarande ska inte inverka på den skyldighet att lämna uppgifter som gäller för varje monetärt finansinstitut till vilka filialerna hör.

5. Minsta nationella urvalsstorlek

16.

Den minsta nationella urvalsstorleken definieras olika beroende på om de relevanta nationella centralbankerna gör ett slumpmässigt urval eller väljer de största instituten per stratum.

17.

Om en nationell centralbank väljer slumpmässigt urval för sitt urval av de faktiska rapporterande instituten, ska den minsta nationella urvalsstorleken vara sådan att det maximala slumpmässiga felet för räntesatser på nya avtal i genomsnitt över alla instrumentkategorier inte överskrider 10 baspunkter på en konfidensnivå på 90 procent (6).

18.

Det maximala slumpmässiga felet definieras som

, med D som maximalt slumpmässigt fel, zα/2 som faktorn beräknad från den normala fördelningen eller från annan lämplig fördelning beroende på uppgiftsstrukturen (exempelvis t-fördelningen), som förutsätter en konfidensnivå på 1-α, där var

är variationen av estimatorn för parametern θ, och

är den skattade variationen av estimatorn för parametern θ.

19.

Om en nationell centralbank väljer de största instituten per stratum, ska urvalskvaliteten baseras på ett syntetiskt mått på den genomsnittliga avvikelsen. Den faktiska syntetiska genomsnittliga avvikelsen bör inte överskrida ett tidsvarierande tröskelvärde för den genomsnittliga avvikelsen som förutsätter en feldifferens på 10 baspunkter i varje stratum och indikator.

20.

Den syntetiska genomsnittliga avvikelsenS för en viss estimator

under en viss period bör definieras som:

med:

som den syntetiska genomsnittliga avvikelsen

Bc , Bk som volymen i en viss kategori av MFI:s räntesatser

ic 1 som den genomsnittliga räntesats som har skattats i kategori c

som den genomsnittliga avvikelsen för en viss kategori av MFI:s räntesatser på basis av estimatorn

Bj 0 som volymen motsvarande den faktiska icke-rapporteringen i ett visst stratum j

Bj 1 som volymen motsvarande den faktiska rapporteringen i ett visst stratum j. Om urval används avser Bj 1 de uppräknade volymerna. Uppräkningsförfarandet beskrivs närmare i avsnitt 4

B som den totala volymen för alla strata, dvs. summan av Bj 0 och Bj 1 för alla strata

som det skattade totalfelet inom ett stratum j

ij 1 som den viktade genomsnittliga räntesatsen motsvarande den faktiska rapporteringen i ett visst stratum j

som värdet av estimatorn

för delstratumet där inga tas med (”take-none”) i stratumet j.

Om den volym som täcks uppgår till noll i något av de rapporterade strata, ska genomsnittet

av det andra stratumet användas för att förhindra en genomsnittlig avvikelse som är lika med noll.

som genomsnittet av den första och tredje kvartilen inom detta stratum, definierat som den räntesats som rapporteras för den kategori av MFI:s räntesatser för vilka 25 procent (respektive 75 procent) av de rapporterade räntesatserna understiger detta tal. Den första och tredje kvartilen beräknas genom att volymen inom den kategorin tidigare har viktats av instituten inom stratumet. Genomsnittet av de båda estimatorerna för den genomsnittliga avvikelsen – den första och tredje kvartilen – används därför för att göra en skattning av parametern

(7).

21.

Det maximala slumpmässiga felet och den syntetiska genomsnittliga avvikelsen beräknas separat för nya avtal och utestående belopp. För nya avtal bör det maximala slumpmässiga felet och den syntetiska genomsnittliga avvikelsen beräknas på grundval av indikatorerna 1–11, 13–22 och 24–29 som beskrivs i tillägg 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34). För utestående belopp bör det maximala slumpmässiga felet och den syntetiska genomsnittliga avvikelsen beräknas på grundval av indikatorerna 1–14 som beskrivs i tillägg 1 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34).

22.

Den minsta nationella urvalsstorleken ska hänföra sig till både det minsta första urvalet och det minsta urvalet efter upprätthållandet av konsistenta urval enligt definitionen i nästa avsnitt ”Upprätthållande av konsistenta urval i den faktiska rapporterande populationen”. På grund av fusioner och utgående uppgiftslämnare kan urvalet komma att bli mindre över tiden till nästa uppfyllandeperiod.

23.

De nationella centralbankerna får välja fler uppgiftslämnare än vad som anges som den minsta nationella urvalsstorleken, särskilt när representativiteten för det nationella urvalet behöver ökas på grund av det nationella finansiella systemets struktur.

24.

Det ska finnas överensstämmelse mellan antalet MFI i referenspopulationen av uppgiftslämnare och den minsta urvalsstorleken. De nationella centralbankerna får tillåta MFI som har sin hemvist i en enda medlemsstat i euroområdet och är individuellt uppförda på förteckningen över MFI, som upprättats och uppdaterats i enlighet med de klassificeringsprinciper som anges i del 1 avsnitt 1 i bilaga I till Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 2021/1379 (ECB/2021/2), att rapportera statistiken över MFI:s räntesatser tillsammans som en grupp. Gruppen blir en nominell uppgiftslämnare. Detta betyder att gruppen rapporterar statistiken över MFI:s räntesatser som om den vore ett enda MFI, dvs. den rapporterar en genomsnittlig räntesats per instrumentkategori som täcker hela gruppen i stället för en räntesats för varje MFI som är uppfört på förteckningen över MFI. Samtidigt ska gruppens MFI fortfarande räknas som individuella institut i referenspopulationen av uppgiftslämnare och i urvalet.

Avsnitt 2: Upprätthållande av konsistenta urval i den faktiska rapporterande populationen

6. Upprätthållande av konsistenta urval över tiden

25.

Nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden ska säkerställa att urvalet förblir representativt över tiden.

26.

De nationella centralbankerna ska därför åtminstone en gång per år kontrollera representativiteten i sina urval. Om det finns signifikanta förändringar i referenspopulationen av uppgiftslämnare ska dessa återspeglas i urvalet efter denna årliga kontroll.

27.

De nationella centralbankerna ska åtminstone vart tredje år se över urvalet och i samband med detta ta hänsyn till tillkommande till referenspopulationen av uppgiftslämnare, utgående i referenspopulationen av uppgiftslämnare och i den faktiska rapporterande populationen liksom övriga förändringar rörande uppgiftslämnarna samt tillämpa bestämmelserna i avsnitt 5 i fråga om minsta nationella urvalsstorlek. Den regelbundna översynen av urvalet kommer att baseras på en bedömning av efterlevnaden av bestämmelserna om urvalet av den faktiska rapporterande populationen i enlighet med avsnitt 1, baserat på månadsvisa uppgifter motsvarande varje kvartalsslut under det år då översynen äger rum. De nationella centralbankerna får emellertid kontrollera och uppdatera urvalen oftare.

28.

Över tiden ska urvalet justeras för att hänsyn ska tas till tillkommande till referenspopulationen av uppgiftslämnare i syfte att det ska förbli representativt för referenspopulationen av uppgiftslämnare. De nationella centralbankerna ska därför göra ett urval nb från populationen av samtliga tillkommande Nb. Det kompletterande urvalet av tillkommande institut nb bland det totala antalet tillkommande Nb ska benämnas stegvisa urval över tiden.

29.

Över tiden ska urvalet justeras för att hänsyn ska tas till utgående från referenspopulationen och den faktiska rapporterande populationen. Ingen justering är nödvändig om antalet utgående i referenspopulationen av uppgiftslämnare Nd är proportionerlig till antalet utgående i urvalet nd (fall 1). Om institut lämnar referenspopulationen av uppgiftslämnare och dessa institut inte finns med i urvalet, blir urvalet större i förhållande till storleken på referenspopulationen av uppgiftslämnare (fall 2). Om relativt sett flera institut lämnar urvalet än referenspopulationen av uppgiftslämnare, blir urvalet för litet över tiden och kan komma att upphöra att vara representativt (fall 3). För fall 2 och 3 gäller att om slumpmässigt urval används för urval avseende de faktiska rapporterande instituten ska den vikt som är förenad med varje institut i urvalet justeras med hjälp av en vedertagen statistisk metod, härledd från urvalsteorin. Den vikt som är förenad med varje uppgiftslämnare är motsatt till dennes sannolikhet att väljas och därigenom uppräkningsfaktorn. I fall 2, där urvalet relativt sett är större för populationen, ska inte någon uppgiftslämnare tas ut ur urvalet. Om de största instituten har valts ut i fall 3, justeras urvalet genom att det väljs ut ytterligare institut utifrån sin storlek.

30.

Över tiden ska urvalet justeras för förändringar hos uppgiftslämnarna. Dessa förändringar kan uppstå till följd av fusioner, uppdelningar, tillväxt hos ett institut, etc. Vissa uppgiftslämnare kan komma att byta stratum. Liksom i fall 2 och 3 för utgående institut, ska urvalet justeras med hjälp av en vedertagen statistisk metod, härledd från urvalsteorin. Ny urvalssannolikhet och vikt ska fördelas om de nationella centralbankerna gör ett slumpmässigt urval.

Avsnitt 3: Ytterligare urvalsfrågor

7. Konsistens

31.

I syfte att uppnå konsistens mellan statistiken över MFI:s räntesatser för utestående belopp avseende inlåning och utlåning och nya avtal avseende inlåning och utlåning, ska de nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden använda samma uppgiftslämnare för insamlande av båda dessa uppgiftstyper. De nationella centralbankerna får också använda urvalsmetoden för vissa uppgifter till statistiken över MFI:s räntesatser och census för resten. De får emellertid inte använda två eller flera olika urval.

8. Finansiella innovationer

32.

I urvalet behöver de nationella centralbankerna inte ta med varje produkt som existerar på nationell nivå. De får emellertid inte undanta en hel instrumentkategori på den grunden att de berörda beloppen är mycket små. Om en instrumentkategori enbart erbjuds av ett institut, ska därför det institutet representeras i urvalet. Om en instrumentkategori inte existerade i en medlemsstat i euroområdet vid tiden för den första dragningen av urvalet, men därefter introduceras av ett institut, bör detta institut ingå i urvalet vid tiden för nästa kontroll av representativiteten. Om en ny produkt skapas, bör instituten i urvalet ta med den i nästa rapport, eftersom alla uppgiftslämnare ombeds rapportera om alla sina produkter.

Avsnitt 4: Nationella viktade genomsnittliga räntesatser och nationella avtalsvolymer totalt

33.

De nationella centralbankerna ska inhämta viktade genomsnittliga räntesatser och relaterade avtalsbelopp från alla sina faktiska inhemska uppgiftslämnare och beräkna nationella viktade genomsnittliga räntesatser för varje instrumentkategori på basis av uppräknade avtalsvolymer per stratum. Uppgifterna rapporteras till ECB.

34.

Om slumpmässigt urval tillämpas ska estimatorn för räntesatsen på stratumnivå och nationell nivå vara konsistent med urvalet, ett enkelt slumpmässigt urval eller med sannolikheten proportionell till storleken, vilket innebär att uppräknade belopp används för viktningen av räntesatserna.

35.

Om de största instituten väljs ut, ska estimatorn för räntesatserna aggregera räntesatser för olika institut i samma stratum genom att de rapporterade beloppen viktas, och aggregat för olika strata bör göras genom att uppräknade volymer används i varje stratum.

36.

För varje instrumentkategori som avser utestående belopp, dvs. indikatorerna 1–26 i tillägg 1 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34), ska de nationella centralbankerna tillhandahålla en nationell viktad genomsnittlig räntesats.

37.

För varje instrumentkategori som avser nya avtal, dvs. indikatorerna 1–23 och 30–85 i tillägg 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34), ska de nationella centralbankerna tillhandahålla en nationell viktad genomsnittlig räntesats. Därutöver ska de nationella centralbankerna för var och en av indikatorerna 2–4, 8–11, 13–22, 33–35 och 37–85 i tillägg 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) rapportera beloppet av nya avtal som förvaltats på nationell nivå under referensmånaden för varje instrumentkategori. För de instrumentkategorier som avser omförhandlade lån till hushåll och icke-finansiella bolag (indikatorerna 88–91 i tillägg 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) krävs endast information om volymer, och information om räntesatser samlas efter bästa förmåga Dessa belopp av nya avtal avser populationstotalen, dvs. hela referenspopulationen av uppgiftslämnare, och på samma sätt som för övriga volymer på de nya avtalen skattas denna uppgift genom uppräkningsförfarandet i punkterna 38–40.

38.

Om slumpmässigt urval eller urval av de största instituten används för att välja uppgiftslämnare, ska uppräkningsfaktorer användas för att räkna upp avtalsvolymerna. Uppräkning tillämpas på stratumnivå.

39.

Om slumpmässigt urval används, definieras uppräkningsfaktorerna som de omvända mot urvalssannolikheten πi , dvs. 1/πi . Den skattade beloppet av nya avtal för populationstotalen B beräknas då genom följande allmänna formel:

med

B som den totala avtalsvolymen

Bi som beloppet av nya avtal för institutet i

πi som sannolikheten för att välja institutet i

40.

Om urval av de största instituten används, definieras uppräkningsfaktorerna för varje stratum j som det omvända av stratumets täckningskvot genom följande formel:

med:

som den totala volymen inom stratumet j

som volymen inom varje stratum j för institutet i

Nj 0 som antalet kreditinstitut som inte har valts ut inom stratumet j

Nj 1 som antalet kreditinstitut som har valts ut i stratumet j.

41.

Uppräkningsfaktorerna EFj enligt definitionen i punkt 40 för nya avtal beräknas genom att volymerna på de nya avtalen ersätts med motsvarande utestående belopp. Den uppräknade volymen för stratum j beräknas då som uppräkningsfaktorn för stratum j multiplicerat med den rapporterade volymen för stratum j.

42.

De nationella centralbankerna ska tillhandahålla ECB uppgifter om MFI:s räntesatser på utestående belopp och nya avtal, angivna med fyra decimaler. Detta ska inte påverka tillämpningen av beslut som tagits av de nationella centralbankerna när det gäller på vilken detaljnivå de önskar insamla uppgifterna. De offentliggjorda resultaten ska inte innehålla mer än två decimaler.

43.

De nationella centralbankerna ska dokumentera alla (förändringar i) reglerande åtgärder som påverkar statistiken över MFI:s räntesatser i de metodkommentarer som ska tillhandahållas tillsammans med de nationella uppgifterna.

44.

De nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden för valet av uppgiftslämnare ska tillhandahålla en skattning av urvalsfel för det första urvalet. En ny skattning ska tillhandahållas efter varje upprätthållande av konsistenta urval.

DEL 3

Behandling av specifika produkter för statistiken över MFI:s räntesatser

Behandlingen av de produkter som definieras i följande punkter ska användas som referens för produkter med liknande egenskaper.

In- eller utlåning med möjlighet till utökning (eller neddragning) (step up/step down) är en inlåning eller en utlåning med fastställd löptid för vilken en ränta tillämpas som höjs (sänks) från år till år med ett i förväg bestämt antal procentenheter. In- eller utlåning med möjlighet till utökning (neddragning) är instrument med fastställd ränta över hela löptiden. Räntan för inlåningens eller utlåningens hela löptid och övriga villkor och förutsättningar avtalas i förväg vid tidpunkten t0 när avtalet undertecknas. Ett exempel på en inlåning med möjlighet till utökning är en inlåning med en överenskommen löptid om fyra år, som erhåller 5 procents ränta under det första året, 7 procent under det andra, 9 procent under det tredje och 13 procent under det fjärde. Den överenskomna årliga räntan på nya avtal, som ska tas med vid tiden t0 i statistiken över MFI:s räntesatser, ska vara det geometriska medeltalet av faktorerna ”1 + räntan”. I enlighet med bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) får de nationella centralbankerna begära att uppgiftslämnare tillämpar en snävt definierad effektiv ränta på denna typ av produkter. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp som ska tas med från tiden t0 till t3 är den ränta som tillämpas av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor, dvs. i exemplet med inlåningen med en överenskommen löptid om fyra år 5 procent vid tiden t0, 7 procent vid tiden t1, 9 procent vid tiden t2 och 13 procent vid tiden t3.

För statistiken över MFI:s räntesatser ska lån som har erhållits genom en kreditlinje ha den betydelse som definieras och klassificeras i del 2 i bilaga II till förordning (EU) nr 2021/379 (ECB/2021/2). Endast utestående belopp, dvs. belopp som har använts och ännu inte har återbetalts enligt en kreditlinje, ska behandlas som nya avtal och återspeglas i statistiken över MFI:s räntesatser. Belopp som står till förfogande enligt en kreditlinje men som inte har använts eller som redan har återbetalts ska inte tas med, vare sig som nya avtal eller som utestående belopp.

Ett paraplyavtal tillåter kunden att låna på olika typer av lånekonton upp till ett visst högsta belopp som beräknas för alla lånekonton tillsammans. När ett paraplyavtal ingås är inte typen av lån eller lånetidpunkten eller räntan angivna, utan avtal kan slutas om en rad olika möjligheter. Sådana paraplyavtal ska inte ingå i statistiken över MFI:s räntesatser. Så snart ett lån enligt ett sådant paraplyavtal tas ut, ska det dock ingå under motsvarande post i statistiken över MFI:s räntesatser, både under nya avtal och utestående belopp.

Sparinlåning med en grundränta plus premie för trogna kunder och/eller tillväxt kan förekomma. När inlåningen görs är det oklart om någon premie kommer att erläggas. Betalningen är beroende av den framtida okända inställningen till sparande hos hushållet eller det icke-finansiella bolaget. Enligt vedertagen uppfattning ska sådana premier för trogna kunder eller tillväxt inte inkluderas i den överenskomna årliga räntan på nya avtal. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp omfattar alltid de räntesatser som tillämpades av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. Om sådana premier för trogna kunder eller tillväxt beviljas av uppgiftslämnaren, ska detta följaktligen återspeglas i statistiken över utestående belopp.

Utlåning med tillhörande derivatavtal, dvs. med ränteswap/tak/golv etc., kan erbjudas till hushåll eller icke-finansiella bolag. Enligt vedertagen uppfattning ska sådana tillhörande derivatavtal inte inkluderas i den överenskomna årliga räntan på nya avtal. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp omfattar alltid de räntesatser som tillämpades av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. Om sådana derivatavtal används och uppgiftslämnaren justerar räntan som debiteras hushållet eller det icke-finansiella bolaget, ska detta följaktligen återspeglas i statistiken över utestående belopp.

Inlåning kan erbjudas som innehåller två komponenter: en inlåning med överenskommen löptid för vilken en fast ränta tillämpas och ett inbyggt derivat med en avkastning som är kopplad till utvecklingen av ett definierat fondbörsindex eller en bilateral växelkurs, men med en garanterad minsta avkastning på 0 procent. Löptiden för båda komponenterna kan vara densamma eller kan skilja sig åt. Den överenskomna årliga räntan på nya avtal ska omfatta räntan för inlåning med överenskommen löptid, eftersom den återspeglar avtalet mellan insättaren och uppgiftslämnaren och är känd när beloppet placeras. Avkastningen på den andra komponenten av inlåningen, kopplad till utvecklingen av ett fondbörsindex eller en bilateral växelkurs, är bara känd i efterhand vid förfall och kan således inte innefattas i räntan på nya avtal. Endast den garanterade minsta avkastningen (normalt 0 procent) ska därför ingå. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp omfattar alltid de räntesatser som tillämpades av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. Till förfallodagen ska räntan på inlåningen med överenskommen löptid räknas in liksom den garanterade minsta avkastningen på derivatinlåningen. Först på förfallodagen ska MFI:s räntor på utestående belopp återspegla den överenskomna årliga ränta som erläggs av uppgiftslämnaren.

Inlåning med en löptid om över två år, som definieras i del 2 i bilaga II till förordning (EU) nr 2021/379 (ECB/2021/2), kan innehålla konton för pensionssparande. Huvuddelen av pensionssparandet kan placeras i värdepapper och räntan är därför beroende av avkastningen på underliggande värdepapper. Den återstående delen av innehavet på kontona för pensionssparande kan bestå av kontanter och räntan bestäms av kreditinstitut eller annat institut på samma sätt som för övrig inlåning. Vid den tid då inlåningen placeras är den totala avkastningen från kontot för pensionssparande okänd för hushållet och den kan också bli negativ. Då inlåningen placeras är dessutom ränta överenskommen mellan hushållet och kreditinstitutet eller annat institut enbart för inlåningsdelen, men däremot inte för den del som investeras i värdepapper. Endast den inlåningsdel som inte investeras i värdepapper ska därför innefattas i statistiken över MFI:s räntesatser. Den överenskomna årliga räntan på nya avtal som rapporteras är den ränta som avtalats mellan hushållet och uppgiftslämnaren på inlåningsdelen vid den tid då inlåningen placeras. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp ska vara den ränta som tillämpas av uppgiftslämnaren på inlåningsdelen av kontona för pensionssparande vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor.

Program för bostadssparande är långfristigt sparande som kan ge låg avkastning men som, efter en viss tidsperiod av sparande, ger hushållet eller det icke-finansiella bolaget rätt till ett bostadslån till rabatterad ränta. I enlighet med del 2 i bilaga II till förordning (EU) nr 2021/379 (ECB/2021/2) ska dessa sparprogram klassificeras som inlåning med överenskommen löptid över två år så länge de fungerar som inlåning. Så snart de förvandlas till ett lån klassificeras de som bostadslån till hushåll. Den ränta som avtalas vid den tid då den första inlåningen placeras rapporterar uppgiftslämnarna som nytt inlåningsavtal. Det motsvarande beloppet av nya avtal ska vara det belopp som har placerats. Ökningen av detta belopp för inlåningen över tiden tas endast med under utestående belopp. Vid den tid då inlåningen förvandlas till ett lån registreras detta nya lån som ett nytt utlåningsavtal. Räntan ska vara den rabatterade ränta som erbjuds av uppgiftslämnaren. Vikten är det totala lånebeloppet som beviljats till hushållet eller det icke-finansiella bolaget.

10.

Enligt del 2 i bilaga II till förordning (EU) nr 2021/379 (ECB/2021/2) ska den franska reglerade bostadsplanen plan d'épargne-logement (PEL) klassificeras som inlåning med en överenskommen löptid över två år. Regeringen reglerar villkoren för PEL och fastställer räntan, som förblir oförändrad under inlåningens hela löptid, d.v.s. varje ”generation” av PEL har samma ränta kopplad till sig. Varje PEL innehas under minst fyra år och varje år sätter kunden in ett förutbestämt minimibelopp men får öka sina inbetalningar när som helst under programmets löptid. Uppgiftslämnarna ska som nytt avtal rapportera den första insättningen vid öppnandet av en ny PEL. Det belopp som placeras initialt i PEL kan vara mycket lågt, vilket betyder att vikten knuten till räntan på det nya avtalet också kommer att vara relativt låg. Detta tillvägagångssätt säkerställer att räntan på nya avtal alltid återspeglar villkoren för den nuvarande generationen PEL. Förändringar i räntan som tillämpas på nya PEL återspeglas i räntan på nya avtal. Kundernas reaktion i form av ett portföljbyte från andra långfristiga inlåningar till redan existerande PEL återspeglas inte i räntan på nya avtal utan enbart i räntorna på utestående belopp. Vid slutet av fyraårsperioden kan kunden antingen begära en utlåning till rabatterad ränta eller förnya avtalet. Eftersom denna förnyelse av PEL utförs automatiskt utan någon aktiv inblandning från kundens sida, och eftersom villkoren och förutsättningarna för avtalet inklusive räntorna inte omförhandlas, ska denna förnyelse i enlighet med del 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) inte betraktas som nya avtal. Vid förnyandet av avtalet, får kunden göra ytterligare insättningar, förutsatt att det utestående beloppet inte överskrider ett definierat tak och avtalet inte överskrider ett definierat maximalt antal år avseende löptid. Om taket eller den maximala löptiden uppnås, ska avtalet frysas. Hushållet eller det icke-finansiella bolaget behåller upplåningsrättigheterna och beviljas fortfarande en ränta som följer de villkor som rådde vid öppnandet av PEL så länge som beloppet finns kvar i bankens räkenskaper. Staten beviljar en subvention i form av en räntebetalning utöver den ränta som erbjuds av kreditinstitut eller andra institut. I enlighet med del 1 i bilaga I till förordning (EU) nr 1072/2013 (ECB/2013/34) ska endast den del av räntebetalningen som erbjuds av kreditinstitut eller andra institut innefattas i statistiken över MFI:s räntesatser. Den statliga subventionen, som erläggs genom, men inte av, kreditinstitutet eller annat institut, ska inte beaktas.

11.

Negativa räntor på inlåning bör ingå i MFI:s räntesatser, förutsatt att dessa räntor inte är exceptionella sett till marknadsvillkoren.

(1) Europeiska centralbankens förordning (EU) 2021/379 av den 22 januari 2021 om kreditinstitutens och MFI-sektorns balansräkningsposter (omarbetning) (ECB/2021/2) (EUT L 73, 3.3.2021, s.16).

(2) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 av den 24 september 2013 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut (ECB/2013/34) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 51).

(3) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 63/2002 av den 20 december 2001 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2001/18) (EUT L 10, 12.1.2002, s. 24).

(4) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 290/2009 av den 31 mars 2009 om ändring av förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2009/7) (EUT L 94, 8.4.2009, s. 75).

(5) Detta innebär att variationen inom stratumet definierad som

är betydligt lägre än den totala variationen inom hela den faktiska rapporterande populationen definierad som

, där h anger varje stratum, xi räntesatsen för institutet i,

den enkla genomsnittliga räntesatsen för stratumet h, n det totala antalet institut i urvalet och

den enkla genomsnittliga räntesatsen för samtliga institut i urvalet.

(6) De nationella centralbankerna kan direkt översätta det absoluta måttet av 10 baspunkter på en konfidensnivå på 90 procent till ett relativt mått för den högsta godtagbara variationskoefficienten enligt den skattningsansvarige.

(7) Observera tabellerna 1 och 2 i ECB:s statistikdokument ”Quality measures in non-random sampling”, finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu, som visar resultaten i fråga om den syntetiska genomsnittliga avvikelsen för de estimatorer för den första och tredje kvartilen som tillämpas i respektive land.

INSTRUMENTKATEGORIER FÖR RÄNTOR PÅ UTESTÅENDE BELOPP
	Sektor	Typ av instrument	Ursprunglig löptid	Rapporteringskrav
Inlåning i euro	Från hushåll	Med överenskommen löptid	Upp till 2 år	AAR
	Från hushåll	Med överenskommen löptid	Över 2 år	AAR
	Från icke-finansiella bolag	Med överenskommen löptid	Upp till 2 år	AAR
	Från icke-finansiella bolag	Med överenskommen löptid	Över 2 år	AAR
Utlåning i euro	Till hushåll	För bostadsköp	Upp till 1 år	AAR
			Över 1 år och upp till 5 år	AAR
			Över 5 år	AAR
		För konsumtion och andra ändamål	Upp till 1 år	AAR
			Över 1 år och upp till 5 år	AAR
			Över 5 år	AAR
	Till icke-finansiella bolag	Totalt	Upp till 1 år	AAR
			Över 1 år och upp till 5 år	AAR
			Över 5 år	AAR

INSTRUMENTKATEGORIER FÖR RÄNTOR PÅ NYA AVTAL
	Sektor	Typ av instrument	Ursprunglig löptid, uppsägningsperiod, första räntebindningsperiod	Rapporteringskrav
Inlåning i euro	Från hushåll	Över natten (*)		AAR
		Med överenskommen löptid	Upp till 1 års löptid	AAR, belopp
			Över 1 års och upp till 2 års löptid	AAR, belopp
			Över 2 års löptid	AAR, belopp
		Med uppsägningstid (*)	Upp till 3 månaders uppsägningstid	AAR
		Med uppsägningstid (*)	Över 3 månaders uppsägningstid	AAR
	Från icke-finansiella bolag	Över natten (*)		AAR
		Med överenskommen löptid	Upp till 1 års löptid	AAR, belopp
			Över 1 års och upp till 2 års löptid	AAR, belopp
			Över 2 års löptid	AAR, belopp
		Repor
Utlåning i euro	Till hushåll	Revolverande lån och checkräkningskrediter, oäkta kreditkortskredit (komfortkredit) och äkta kreditkortskredit (*)		AAR
		För konsumtion	Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 5 år	AAR, belopp
		För bostadsköp	Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 10 år	AAR, belopp
		För andra ändamål	Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 5 år	AAR, belopp
	Till icke-finansiella bolag	Revolverande lån och checkräkningskrediter, oäkta kreditkortskredit (komfortkredit) och äkta kreditkortskredit (*)		AAR
		Andra lån upp till 250 000 euro	Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 3 månader	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 3 månader och upp till 1 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 1 år och upp till 3 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 3 år och upp till 5 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 10 år	AAR, belopp
		Andra lån över 250 000 euro och upp till 1 miljon euro	Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 3 månader	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 3 månader och upp till 1 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 1 år och upp till 3 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 3 år och upp till 5 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 5 år och upp till 10 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 10 år	AAR, belopp
		Andra lån över 1 miljon euro	Rörlig ränta och första räntebestämning upp till 1 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 1 år och upp till 5 år	AAR, belopp
			Första räntebestämning över 5 år	AAR, belopp

	A. Inhemska
	Ofördelat
Generellt avdrag	R6

n	=	totalt antal KI i medlemsstaten
Xi	=	totala tillgångar för KIi
X	=	Σn i = 1Xi = totala tillgångar för alla KI i landet.