Rapport från kommissionen till Rådet och Europaparlamentet om utvärderingen av genomförandet av gemenskapens statistiska program 1998-2002 /* KOM/2005/0001 slutlig */

Bryssel den 13.1.2005

KOM(2005) 1 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

OM UTVÄRDERINGEN AV GENOMFÖRANDET AV GEMENSKAPENS STATISTISKA PROGRAM 1998-2002

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING 4

1. Inledning 4

2. Utvärderingsmetodiken – vad skall utvärderas, och hur 4

3. Gemenskapens statistiska program 4

4. Viktigare slutsatser 5

4.1. Gemenskapens statistiska program 1998-2002 har till stor del genomförts föralla EU:s prioriterade och aktuella politikområden 5

4.2. Användartillfredsställelse 6

4.3. Samordning och arbetsplanering 6

4.4. Kvalitet 6

4.5. Ändamålsenlighet - Effektivitet 6

4.6. Genomförande av standarder 7

4.7. Belastning på uppgiftslämnarna 7

4.8. Subsidiaritet 7

4.9. Avvägning mellan behov och resurser 7

4.10. Utvärdering och övervakning av framsteg 7

5. rekommendationer 7

5.1. Förbättra prioriteringen i gemenskapens statistiska system 7

5.2. Minska tidscykeln för statistiska processer 7

5.3. Finn en lämplig metod att arbeta med 25 länder enligt målen för varje område 8

5.4. Förbättra mätningen av Eurostats prestationer 8

5.5. Fastställ skicklighet och kunskap hos förvaltningen i gemenskapens statistiska system för att genomföra gemenskapens statistiska program 8

5.6. Fastställ kompetenscentrum i gemenskapens statistiska system för att lägga ut statistikarbete på entreprenad 8

5.7. Se över spridningspolitiken 8

5.8. Precisera Eurostats kvalitetssäkringsplan 8

5.9. Rationalisera statistikproduktionen 9

HUVUDRAPPORT 10

Inledning 10

Utvärderingsmetodik – vad skall utvärderas, och hur 10

Gemenskapens statistiska program 12

Utvärdering av genomförandet av gemenskapens statistiska program 1998-2002 13

Utvärdering av programstrategierna 22

Subsidiaritetsprincipen 26

Avvägning mellan behov och resurser 26

Rekommendationer 28

LITTERATURFÖRTECKNING 31

ORDLISTA 33

DETALJERAD UTVÄRDERING AV POLITIKEN 37

FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR 37

JORDBRUK 42

FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER, TJÄNSTER OCH KAPITAL 49

TRANSPORTER 54

EKONOMISK OCH MONETÄR POLITIK 63

GEMENSAM HANDELSPOLITIK 69

SOCIALPOLITIK, UTBILDNING, YRKESUTBILDNING OCH UNGDOMSFRÅGOR 75

KULTUR 82

FOLKHÄLSA 84

KONSUMENTSKYDD 88

TRANSEUROPEISKA NÄT 91

INDUSTRI 96

EKONOMISK OCH SOCIAL SAMMANHÅLLNING 101

FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING 104

MILJÖ 108

SAMARBETE MED TREDJE LAND 113

SAMMANFATTNING

1. INLEDNING

Detta dokument är den utvärdering av gemenskapens statistiska program (Community Statistical Programme, CSP) 1998-2002 som begärs i artikel 4 i rådets beslut av den 22 december 1998 om gemenskapens statistiska program 1998-2002[1]:

Artikel 4:

”I slutet av den period som omfattas av programmet skall kommissionen, efter att ha rådgjort med Kommittén för det statistiska programmet, lägga fram en rapport med en utvärdering av genomförandet av programmet, där synpunkter från oberoende experter beaktas. Denna rapport skall färdigställas före utgången av år 2003 och skall därefter läggas fram för Europaparlamentet och rådet.”

2. UTVÄRDERINGSMETODIKEN – VAD SKALL UTVÄRDERAS, OCH HUR

Den metodik som används i denna rapport, vilken har utarbetats internt, bygger på information som har samlats in enligt följande metoder:

- Sammanställning och analys av befintlig information om gemenskapens statistiska program.

- Användning av externa granskningar av oberoende experter.

- Användning av interna granskningar med beaktande av såväl användarnas som partnernas synpunkter[2].

Utvärderingen tar upp följande frågor:

- Verkställande av gemenskapens statistiska program enligt gemenskapens politik för genomförande av standarder och metoder, leverans av statistiktjänster till EU:s institutioner och medlemsstater, spridning av statistisk information och statistikstöd.

- Programstrategiernas mål.

- Subsidiaritet.

- Avvägning mellan behov och resurser.

3. GEMENSKAPENS STATISTISKA PROGRAM

Uppdraget för Eurostat och, i vidare mening, hela gemenskapens statistiska program är ”att förse Europeiska unionen med statistiktjänster av hög kvalitet”.

Enligt rådets förordning av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik[3] skall ett statistiskt program utarbetas för gemenskapen ”i vilket inriktningen, huvudområdena och målen för de åtgärder som planeras under en tid som inte överstiger fem år skall bestämmas.”

Femårsprogrammet för 1998-2002 är det femte successiva programmet på medellång sikt som Eurostat utarbetat. Femårsprogrammen stöds av årliga program som anger mera detaljerade mål för arbetet under respektive år.

4. VIKTIGARE SLUTSATSER

4.1. Gemenskapens statistiska program 1998-2002 har till stor del genomförts för alla EU:s prioriterade och aktuella politikområden

Prioriterade politikområden:

Utvidgningen

Enligt det första utkastet till rapport om övervakning och preliminär utvärdering av Europeiska unionens föranslutningsinstrument Phare i statistiken som gjordes av ett fristående konsortium har programmet uppnått sina allmänna mål att stärka institutionernas statistikleverans i allmänhet och särskilt i samband med föranslutningen. Vidare engagerar programmet ett nätverk av statistiker på individuell och institutionell nivå, vilket är nödvändigt för att producera jämförbar statistik. Fullständig överensstämmelse med EU:s statistiska standarder har dock inte uppnåtts vid slutet av 2002 men planeras till anslutningsdagen. Vid slutet av år 2002 hade uppgifter samlats in enligt EU-standarder för nästan alla statistikområden i anslutnings- och kandidatländerna.

Ekonomiska och monetära unionen

I samband med att euron infördes ställdes Eurostat och medlemsstaterna inför en enorm ökning i efterfrågan på makroekonomisk statistik: Först konvergenskriterierna för inträde i euroområdet och därefter makroekonomisk statistik av skiftande slag för penningpolitikens utformning och förvaltning. En benchmarkjämförelse med USA visade att aktualiteten och antalet tillgängliga makroekonomiska serier för euroområdet måste förbättras. Den nya efterfrågan gällde främst kortfristiga indikatorer, där betydande framsteg har gjorts när det gäller uppgifternas tillgänglighet och kvalitet. Läget är dock inte helt tillfredsställande. Stora förbättringar väntas i uppgifternas omfattning och aktualitet utom för harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP), som redan uppfyllde viktiga användarkrav.

Vid slutet av år 2002 kunde Eurostat offentliggöra uppgifter för kandidatländerna för flertalet euroindikatorer. Alla var offentliggjorda 2003.

Konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning

Gemenskapens statistiska system (Community Statistical System, CSS) har snabbt reagerat på de nya krav som ställdes inför toppmötet i Lissabon. En serie strukturella indikatorer har tagits fram, och förbättringar av metodiken pågår.

All politik:

- Nya metoder och standarder utvecklades och genomfördes under perioden (50 % av den statistiska lagstiftning som gällde den 16 september 2003 utarbetades och antogs under perioden).

- Leveransen av statistiktjänster förbättrades betydligt med en ökad volym av tillgänglig information (+ 300 miljoner; + 215 %) och information av bättre kvalitet. Nya metoder har dock inte genomförts helt. Uppgifternas aktualitet är långtifrån fullt tillfredsställande.

- Tack vare statistiktjänsternas förbättrade kvalitet har informationstjänsterna online (webbplats, databaser online) ökat och publikationsprogrammet rationaliserats.

- Statistikstöd gavs inte enbart till medlemsstaterna för att förbättra gemenskapens nuvarande statistiska system utan också i stor utsträckning till kandidatländerna så att de kunde uppfylla EU:s statistikförordningar. En betydande och nödvändig del av Eurostats arbete under perioden ägnades åt detta stöd.

4.2. Användartillfredsställelse

Enligt externa undersökningar av användartillfredsställelsen och de löpande granskningarna[4] är användarna överlag nöjda med Eurostat och dess tjänster. Användarna tycker att förändringen i tjänstens allmänna kvalitet är bra.

4.3. Samordning och arbetsplanering

Enligt de löpande granskningar som gjordes under perioden betraktar partnerna planerings- och samordningsfunktionerna i gemenskapens statistiska system som tillräckliga, även om det finns skillnader mellan domäner. Alla partner uppskattar förbättringarna i den allmänna nivån på samarbetet och samordningen i gemenskapens statistiska system och förbättringarna i den nationella statistikproduktionen.

4.4. Kvalitet

Kulturen har förändrats mot kvalitet i gemenskapens statistiska system med en bättre bedömning och övervakning av kvaliteten. Allmänt sett är relevans, exakthet, tillförlitlighet och jämförbarhet de starka sidorna, medan uppgifternas aktualitet och tillgänglighet är de största svagheterna. Det är inte klart om de investeringar som har gjorts i gemenskapens statistiska system för att förbättra uppgifternas aktualitet räcker till för att uppfylla användarnas förväntningar.

4.5. Ändamålsenlighet - Effektivitet

Gemenskapens statistiska program anses vara effektivt eftersom det ger de väntade resultaten.

De utvärderingsverktyg som används medger inte någon egentlig bedömning av effektiviteten i gemenskapens statistiska program. Den snabba utvecklingen av nya statistiska metoder och genomförandet av dessa på senare tid ger intryck av att de effektivitetsvinster som kan nås skulle vara betydande när de statistiska processerna optimeras.

4.6. Genomförande av standarder

På flera statistikområden har samarbete med internationella organisationer om klassifikationer gjort att europeisk statistik lättare kan jämföras med statistik från andra delar av världen.

4.7. Belastning på uppgiftslämnarna

På några statistikområden finns det tecken på att belastningen på uppgiftslämnarna minskat. Nya statistikbehov kan dock ha ökat den totala belastningen på uppgiftslämnarna under perioden.

4.8. Subsidiaritet

Subsidiaritetsprincipen har iakttagits i gemenskapens statistiska program 1998-2002.

4.9. Avvägning mellan behov och resurser

De nya områden som prioriterats i den statistiska verksamheten fick inte tillräckliga nya resurser. Ingen statistisk verksamhet avvecklades.

4.10. Utvärdering och övervakning av framsteg

Denna har utvecklats betydligt sedan år 2000. Flera externa och interna utvärderingar har lett till rekommendationer (t.ex. löpande granskning av gemenskapens statistiska system och av den externa handeln). Enligt uppföljningen av förbättringsinsatserna i april 2003 var dittills 70 % av de rekommenderade åtgärderna genomförda eller höll på att genomföras.

5. REKOMMENDATIONER

5.1. Förbättra prioriteringen i gemenskapens statistiska system

Det verkade vara mycket svårt och komplicerat att prioritera. Det rekommenderas att gemenskapens statistiska system godkänner och använder en prioriteringsmetodik som beaktar nuvarande och nya verksamheter och nyckelkriterier såsom politiska prioriteringar på EU-nivå, relevans, uppgifternas kvalitet, finansieringsbaser och kostnadskonsekvenser, vilket skulle ge en bättre programmering.

5.2. Minska tidscykeln för statistiska processer

Finn den bästa avvägningen mellan nationella behov och EU:s behov, vilket leder till att en eller två av följande åtgärder väljs:

- Systematisk utvärdering av förfarandena för datainsamling inom gemenskapens statistiska system från datakvalitets- och kostnadssynpunkt och när nya metoder utvecklas.

- Val av ett förfarande för datainsamling som bygger på sampel på EU-nivå när en förhandsbedömning klart visar större fördelar för gemenskapens statistiska system ifråga om datakvalitet och kostnader.

- Offentliggörande av tidigast möjliga skattningar av totalsiffror för EU.

5.3. Finn en lämplig metod att arbeta med 25 länder enligt målen för varje område

5.4. Förbättra mätningen av Eurostats prestationer

Sex resultatindikatorer fastställdes och användes för att bedöma Eurostats prestationer. Ingen indikator fastställdes dock för Eurostats årliga produktion och Eurostats resurser. Detta kommer att vara av stort värde för att mäta förbättringar av effektiviteten i organisationen och gemenskapens statistiska program.

5.5. Fastställ skicklighet och kunskap hos förvaltningen i gemenskapens statistiska system för att genomföra gemenskapens statistiska program

I kunskapsbaserade organisationer som Eurostat och gemenskapens statistiska system är det strategiskt viktigt att personalens skicklighet och kunskap stämmer överens med arbetsplan och prioriteringar.

I Eurostat motsvarar den tid som går åt för att utveckla en metodik den normala perioden för ett arbete. Följaktligen bör kunskap och skicklighet utnyttjas till förmån för gemenskapens statistiska system och inte gå förlorad vid personalförändring. Utnyttjande av skicklighet och kunskap på teamnivå skulle förbättra projektens hållbarhet.

5.6. Fastställ kompetenscentrum i gemenskapens statistiska system för att lägga ut statistikarbete på entreprenad

Vissa nationella statistikbyråer har utvecklat expertis på mycket specifika områden med större resursvolym än Eurostats. Man bör fastställa vilka egenskaper som krävs hos kompetenscentrum, förteckna potentiella sådana i Europa och göra en grundlig förstudie från statistisk, administrativ och finansiell synpunkt.

5.7. Se över spridningspolitiken

En översyn av spridningspolitiken bör klart inriktas på en betydande förbättring av tillgången till uppgifter genom gratis webbtjänster, vilket medför investeringar i referensdatabaserna. För att öka användartillfredsställelsen bör också användarvänligheten, kvaliteten på metadata och kvalitetsindikatorerna för data förbättras.

5.8. Precisera Eurostats kvalitetssäkringsplan

Eurostats kvalitetssäkringsplan skall beskriva alla åtgärder som vidtagits för att upprätthålla kvaliteten på de uppgifter Eurostat producerar enligt modell av internationella organisationer. Den skall ta hänsyn till planeringen när det gäller arbetsprocesser och kvalitetsregistrering. Dokumentet skall också söka fastställa potentiella åtgärder för att förbättra de statistiska processernas prestation och tillförlitlighet.

5.9. Rationalisera statistikproduktionen

Rationalisera de statistiska produktionsprocesserna och systemen för att förbättra effektiviteten när gemensamma åtgärder (insamling, validering, sammanställning och spridning av uppgifter) har identifierats och när gemensamma åtgärder kan ge skalfördelar.

HUVUDRAPPORT

Inledning

Detta dokument är den utvärdering av gemenskapens statistiska program 1998-2002 som krävs i artikel 4 i rådets beslut av den 22 december 1998 om gemenskapens statistiska program 1998-2002[5]

Artikel 4:

Rapporten är indelad i 8 kapitel och börjar med denna inledning.

Kapitel 2 beskriver det metodiska tillvägagångssätt som tillämpats för att utvärdera genomförandet av gemenskapens statistiska program.

Kapitel 3 beskriver hur gemenskapens statistiska program fungerar och sambandet med de årliga arbetsprogrammen.

Kapitel 4 och kapitel 5 ger en bedömning av genomförandet av gemenskapens statistiska program.

Kapitel 6 handlar om hur subsidiaritetsprincipen iakttagits.

Kapitel 7 beskriver avvägningen mellan behov och resurser under perioden.

Kapitel 8 ger viktigare rekommendationer.

Utvärderingsmetodik – vad skall utvärderas, och hur

Detta kapitel beskriver det metodiska tillvägagångssätt som tillämpats för att utvärdera genomförandet av gemenskapens statistiska program 1998-2002.

Den metodik som används i denna rapport, som utarbetats internt, bygger på information som har samlats in enligt följande metoder:

- Sammanställning och analys av befintlig information om gemenskapens statistiska program.

- Användning av externa granskningar av oberoende experter.

- Auktoritativ extern granskning av jordbruksstatistik.

- Extern halvtidsutvärdering av Medstat-statistik.

- ECB:s kvalitetsrapport om allmän ekonomisk statistik.

- Övervakning och preliminär utvärdering av EU:s föranslutningsinstrument Phare i statistiska termer.

- Användning av interna granskningar med beaktande av såväl användarnas som partnernas synpunkter.

En fullständig litteraturförteckning finns i bilaga 1.

Som denna rapport visar är programmet tyvärr inte uppbyggt så att utvärderingen kan bygga på standardiserade eller allmänt accepterade metoder. Man måste använda andra metoder än de som allmänt accepteras för EU:s utgiftsprogram. Gemenskapens statistiska program för 2003-2007 utformades så att det kan utvärderas enligt kommissionens utvärderingsstandarder.

Utvärderingen tar upp följande frågor:

- Genomförande av gemenskapens statistiska program enligt gemenskapens politik.

- Programstrategiernas mål.

- Subsidiaritet.

- Avvägning mellan behov och resurser.

- Genomförande av gemenskapens statistiska program enligt gemenskapens politik

För varje statistiskt tema och efter konsolidering för vart och ett av EU:s politiska områden har genomförandet av gemenskapens statistiska program analyserats i fyra grundfunktioner.

- Genomförande av standarder och metoder för att producera europeiska data som är jämförbara, tillförlitliga och relevanta.

- Leverans av statistiktjänster till EU:s institutioner och medlemsstaterna som stöder idéutveckling, genomförande, uppföljning och utvärdering av gemenskapens politik.

- Spridning av statistisk information till allmänheten, företag och andra användare i Europa, för att bedöma deras beslutsfattande.

- Statistikstöd till utvecklingsländer och länder i övergång till moderna ekonomier.

- Programstrategiernas mål

Målet för gemenskapens statistiska program har bedömts med hjälp av följande frågor:

Mål | Frågor |

Användartillfredsställelse | I vilken grad har användartillfredsställelsen ökat under perioden? |

Prioriteringar - arbetsplanering | I vilken grad har arbetsplaneringen förbättrats under perioden? |

Kvalitet | I vilken grad har datakvaliteten förbättrats under perioden? |

Samordning | I vilken grad har samordningen förbättrats under perioden |

Effektivitet | I vilken grad är programmet effektivt? |

Belastning på uppgifts-lämnarna | I vilken grad har belastningen på uppgiftslämnarna minskat under perioden? |

Internationella standarder | I vilken grad är gemenskapens statistik nu mera jämförbar med statistik från andra delar av världen? |

Subsidiaritet

I vilken grad har subsidiaritetsprincipen iakttagits under perioden?

Avvägning mellan behov och resurser

I vilken grad har gemenskapens statistiska system[6] vägt behovet av information för gemenskapens politiska syften mot de resurser som krävs på såväl EU-nivå som nationell och regional nivå?

Gemenskapens statistiska program

Uppdraget för Eurostat och, i vidare mening, hela gemenskapens statistiska program är ”att förse Europeiska unionen med statistiktjänster av hög kvalitet”.

Enligt rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik[7] skall ett statistiskt program utarbetas för gemenskapen ”i vilket inriktningen, huvudområdena och målen för de åtgärder som planeras under en tid som inte överstiger fem år skall bestämmas”.

Femårsprogrammet för 1998-2002 är det femte i raden av arbetsprogram på medellång sikt som Eurostat utarbetat. Femårsprogrammen stöds av årliga program som anger mera detaljerade mål för arbetet under respektive år.

Utformningen av gemenskapens statistiska program vilar på rådets förordning om gemenskapsstatistik[8] som bildar en rättslig ram för produktionen av gemenskapsstatistik. Gemenskapens statistiska program är ramprogram för all statistik som produceras på gemenskapsnivå. Den logiska grunden för gemenskapens statistiska program är klar, då det finns ett behov av att producera statistik med paneuropeisk räckvidd som hjälper offentliga myndigheter att utforma sin politik.

Oberoende av de olika organ och arbetsgrupper som medverkar i utarbetandet av gemenskapens statistiska program på olika stadier är det klart att det är rådet som godkänner det. Utarbetande och samordning av programmet vilar i hög grad på Kommittén för det statistiska programmet (KSP), vilket framhålls i artikel 2 i rådets beslut 89/382/EEG om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program[9]: ”Kommittén skall bistå kommissionen vid den övergripande samordningen av de fleråriga statistiska programmen för att säkerställa att de åtgärder som vidtas är förenliga med dem som fastställs i de nationella statistiska programmen.”

Utvärdering av genomförandet av gemenskapens statistiska program 1998-2002

Slutsatser om genomförandet av gemenskapens statistiska program 1998-2002

Gemenskapens statistiska program 1998-2002 har i stort sett genomförts för all prioriterad och aktuell EU-politik.

All politik:

- Nya metoder och standarder utvecklades och genomfördes under perioden (58 % av den statistiska lagstiftning som gällde den 16 september 2003 utarbetades och antogs under perioden).

- Tack vare statistiktjänsternas förbättrade kvalitet har informationstjänsterna online (webbplats, databaser online) ökat och publikationsprogrammet rationaliserats.

Viktigare statistiska mål för gemenskapens politik och resultat

Prioriteringar

Nedan anges de viktigaste statistiska målen för var och en av gemenskapens politiska prioriteringar med en bedömning av genomförandet av gemenskapens statistiska program, på vissa områden med hjälp av synpunkter från fristående experter. I bilaga 2 görs en grundlig utvärdering av varje politiskt område i enlighet med metodiken.

Ekonomiska och monetära unionen

Viktiga statistiska mål : att uppfylla stabilitets- och tillväxtpaktens statistikkrav, kortfristiga indikatorer på efterfrågan, produktion, aktivitet på arbetsmarknaden och kostnader.

Resultat : I samband med att euron infördes ställdes Eurostat och medlemsstaterna inför en enorm ökning i efterfrågan på makroekonomisk statistik: Först konvergenskriterierna för inträde i euroområdet och därefter makroekonomisk statistik av skiftande slag för penningpolitikens utformning och förvaltning. En benchmarkjämförelse med USA visade att antalet tillgängliga makroekonomiska serier för euroområdet och deras aktualitet måste förbättras. Den nya efterfrågan gällde främst kortfristiga indikatorer, där betydande framsteg har gjorts när det gäller uppgifternas tillgänglighet och kvalitet på alla områden: nationalräkenskaper, priser, finansräkenskaper och betalningsbalans.

För att samordna ländernas reaktion på utmaningen, särskilt för kortperiodisk statistik, antog rådet en handlingsplan för EMU. Senare gjorde rådet följande sammanfattning av framstegen i genomförandet av handlingsplanen för EMU (15 januari 2003) - rådets slutsatser.

”Rådet godkände Ekonomiska och finansiella kommitténs femte lägesrapport om informationskraven inom EMU. I rapporten granskas framsteg i genomförandet av handlingsplanen för statistikkrav för EMU (EMU:s handlingsplan), godkänd av Ecofinrådet i september 2000, och framsteg med den ursprungliga rapporten från Monetära kommittén om informationskrav i EMU vilken Ecofinrådet godkände i januari 1999. Rådet anser att ett antal medlemsstater fortfarande måste anstränga sig mer för att uppfylla sina plikter enligt EMU:s handlingsplan, så att det statistiska underlaget för ekonomisk och monetär politik i EMU/EU kan förbättras. De mål på flera statistikområden som ställdes upp till utgången av 2001 eller 2002 har ännu inte nåtts. Även om tydliga förbättringar har konstaterats återstår mer att göra, särskilt i Spanien och Italien och till en mindre del i Frankrike. För att behovet av analys land för land skall kunna tillgodoses måste även Grekland, Irland, Luxemburg och Portugal göra mer. Angelägna områden är nationella kvartalsredovisningar per institutionell sektor (hushåll och företag), offentliga utgifter och intäkter kvartalsvis, arbetsmarknadernas krav, industrins orderingång och uppgifter om extern handel. Rådet anser vidare att de statistiska prioriteringarna måste omprövas för att avhjälpa de brister som påpekas i Monetära kommitténs ursprungliga rapport och att medlemsstaterna bör göra ett antal samordnade insatser, särskilt när det gäller kommissionens förteckning över viktigare europeiska ekonomiska indikatorer, statistiken för betalningsbalansen och tjänstestatistiken.

Rådet uppmanar statistikkontoren i medlemsstaterna att prioritera erforderliga insatser. En uppföljningsrapport som även avser de anslutande staterna bör läggas fram år 2004”.

Beträffande de finansiella konvergenskriterierna enligt Maastrichtavtalet övervakade Eurostat regelbundet kvaliteten på den rapporterade skuldsättnings- och underskottsstatistiken och meddelade ett stort antal beslut om behandlingen av viktiga transaktioner. Dessa beslut är dessutom kodifierade i ”ENS 95 handledning över offentligt underskott och offentlig skuldsättning”, där kvalitetsstandarder för EDP-rapportering fastställs.

Betalningsbalansstatistik sammanställs i nära samordning med ECB som ett sekundärt konvergenskriterium för EMU.

Handlingsplanen för EMU omfattade inte harmoniserade konsumentprisindex, eftersom dessa redan ansågs ha tillräcklig kvalitet för att uppfylla de viktigaste användarnas behov. Införandet av HIKP för eurozonen (det s.k. MUICP) år 1998 betraktades som en milstolpe på vägen mot EMU:s tredje fas.

Ekonomisk, monetär och finansiell statistik för anslutningsländerna

- Alla anslutningsländer sammanställer sina nationalräkenskaper på grundval av ENS 95.

- Med början i januari 2001 har alla anslutningsländer offentliggjort detaljerade harmoniserade konsumentprisindex.

- De betalningsbalansdata som levereras blir allt mera aktuella och exakta.

- Betydande insatser krävs fortfarande för att talen för regeringens skuldsättning och underskott skall stämma överens med redovisningsreglerna i ENS 95.

- När det gäller extern handel krävs ytterligare framsteg för att uppfylla EU:s krav för Extrastat och Intrastat från anslutningstillfället.

Vid slutet av 2002 fanns uppgifter tillgängliga för flertalet euroindikatorer. De offentliggjordes först i början av år 2003.

Konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning

Viktiga statistiska mål : företagens kostnads- och produktionsstruktur och arbetsmarknadens struktur.

Resultat: Gemenskapens politiska krav på konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning rör många olika statistikområden. Betydande framsteg har gjorts på flertalet av dessa områden. Ett särskilt viktigt initiativ som preciserade en serie stimulerande långsiktiga mål för Europeiska unionen infördes efter toppmötet i Lissabon. En förteckning över cirka 100 strukturella indikatorer har utformats särskilt i samarbete med andra avdelningar i kommissionen för att övervaka framstegen i att uppnå dessa mål. Den kombinerar huvudindikatorerna från statistikområdena allmän ekonomisk utveckling, sysselsättning, innovation och forskning, ekonomiska reformer, social sammanhållning och miljö i en serie statistiska data. De strukturella indikatorerna har utvecklats till en av de mest besökta delarna av Eurostats webbplats.

Redan vid utgången av år 2002 hade strukturella indikatorer visat sig kunna ge en ganska omfattande översikt av konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning. Intensivt arbete krävs dock ännu för att komplettera indikatorserien, förbättra uppgifternas kvalitet och ge harmoniserade definitioner i nära samarbete med kommissionens tjänstemän och berörda medlemsstater.

Europeiska unionens utvidgning

Viktiga statistiska mål : betydande efterfrågan på tillförlitlig och jämförbar statistisk information för kandidatländerna.

Resultat : Enligt det första utkastet till rapport om övervakning och preliminär utvärdering av Europeiska unionens föranslutningsinstrument Phare i statistiken som gjordes av ett fristående konsortium har programmet uppnått sina allmänna mål att stärka institutionernas statistikleverans i allmänhet och särskilt i samband med föranslutningen. Vidare engagerar programmet ett nätverk av statistiker på individuell och institutionell nivå, vilket är nödvändigt för att producera jämförbar statistik. Fullständig överensstämmelse med EU:s statistiska standarder har dock inte uppnåtts vid slutet av 2002 men planeras till anslutningsdagen. Vid slutet av år 2002 hade data samlats in enligt EU-standarder för nästan alla statistikområden i anslutnings- och kandidatländerna.

Nya EU-initiativ under perioden 1998-2002

Hållbar utveckling

Resultat : Eurostat bidrog till de definitioner och metoder som används i UNCSD:s indikatorserie. Ett seminarium hölls år 1998 om testning av UNCSD:s lista över indikatorer på hållbar utveckling. År 2001 offentliggjordes en publikation med indikatorer på hållbar utveckling som bygger på UNCSD-serien. Ett seminarium hölls gemensamt med FN/ECE och Statistics Canada om metodfrågor för hållbar utveckling på miljöområdet. Sedan EU:s strategi för hållbar utveckling antagits vid Europeiska rådets möte i Göteborg (juni 2001) bildade KSP en arbetsgrupp för att ta fram en EU-specifik serie indikatorer på hållbar utveckling. Samtliga medlemsstater och flertalet anslutningsländer har utformat nationella strategier för hållbar utveckling och utarbetat en serie indikatorer för dessa. Strategierna avspeglar medlemsstaternas egna prioriteringar och kan avvika från EU:s. En studie som skall offentliggöras år 2004 beskriver de 15 EU-staternas erfarenheter på detta område.

Livsmedelssäkerhet

Resultat: Eurostat har genomfört sitt program, vilket innebar att man började tillhandahålla en förteckning över befintliga uppgifter och metoder, utveckla dem och inrätta ett fullständigt system, med undvikande av dubblering, för att ta fram relevant, tillförlitlig och väldokumenterad information av god kvalitet till politiskt ansvariga och konsumenter. Samarbete etablerades också med GD Hälsa och konsumentskydd, särskilt beträffande datautbyte och fastställande av prioriteringar.

Socialt utanförskap och fattigdom

Resultat : Gemenskapens statistiska system har inlett ett viktigt arbete på detta politikområde under direkt påverkan av toppmötena i Cardiff och Luxemburg. Eurostat söker skaffa de resurser som krävs för att kunna fortsätta detta arbete.

Arbetet med fattigdom och socialt utanförskap koncentreras på att konsolidera metodiken på inkomstfattigdom och dess samband med indikatorerna på deprivation, bland annat longitudinell analys och absolut fattigdom. Uppgifterna har samlats in i samarbete med kandidatländerna. Från och med år 2000 har åtta nummer av Statistics in focus publicerats på detta område.

E-Europa – E-ekonomi

Resultat : Detta är ett område där det har varit absolut nödvändigt att göra tidiga insatser för att fylla statistikbehovet. Det förberedande arbetet med definitioner och metoder följdes år 2002 av nödvändiga investeringar i insamling av de indikatorer som behövs för att mäta inverkan av denna företeelse på näringslivet. Fortsatt arbete behövs för att se till att de makroekonomiska nyckelindikatorerna avspeglar e-handeln korrekt. Dessutom har den ökande e-handeln i sig stor potential att direkt förse gemenskapens statistiska system med bearbetbara indikatorer. Fem Statistics in focus om informationssamhället gavs ut år 2002.

Euroindikatorer och strukturella indikatorer

Resultat : Genom att skapa webbplatser för euroindikatorer och strukturella indikatorer har Eurostat uppfyllt ofta förekommande krav på att kombinera de indikatorer som är relevanta för specifika politikområden till en enda serie statistiska indikatorer.

Euroindikatorerna kombinerar delårsindikatorerna från företagens opinionsundersökningar, nationalräkenskaper, betalningsbalansstatistik, monetär och finansiell statistik, prisstatistik, företagens kortperiodiska statistik samt arbetsmarknadsstatistik för att ge en översikt av de olika faktorer som är viktiga för utformningen av den monetära och ekonomiska politiken.

De strukturella indikatorerna kombinerar indikatorerna på allmän ekonomisk utveckling, sysselsättning, innovation och forskning, ekonomiska reformer, social sammanhållning och miljö för att ge en översikt av konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning. Båda webbplatserna har väsentligt förbättrat tillgången på statistisk information för politiskt ansvariga och den berörda allmänheten.

Migration/asyl

Resultat : arbetsprogrammet har genomförts på följande områden:

- En ny insamling av månatliga data om asyl och illegal migration har startats och utvidgats till att omfatta länderna i Central- och Östeuropa samt Island och Norge. Man har arbetat på att utvidga publiceringen av dessa data.

- Omfattande stöd har getts till länder i MED-MIGR-programmet.

- Den årliga insamling av migrationsdata och demografiska data som bedrivs gemensamt av FN, UNSD, ILO och Europarådet omfattar nu EU:s medlemsstater, EFTA-länderna och länderna i Central- och Östeuropa.

Benchmarking av forsknings- och innovationspolitik

Resultat : Som en uppföljning av slutsatserna från toppmötet i Lissabon har Eurostat i nära samarbete med de nationella statistikinstituten satt igång ett stort arbete med att utveckla benchmarkingindikatorer, varför harmoniserad statistik bör bli vanligare på detta område i en nära framtid.

För en bedömning av nuvarande gemenskapspolitik, se bilaga 2

Genomförande av nya standarder och metoder

Betydande resultat har uppnåtts för all prioriterad och aktuell politik i utvecklingen av nya metoder i samarbete med internationella organisationer. De framsteg som gjorts illustreras av att kommissionen antog ett betydande antal rättsakter åren 1998-2002. Följande tabell visar vikten av det arbete som gjorts för att förbättra det statistiska systemet. Betydande resultatet har nåtts för statistik från det sociala området, transporter, industri, tjänster och turism. Beträffande statistik från områdena ekonomi och finans, extern handel och jordbruk, där mycket arbete gjordes redan i det förra programmet, infördes också ett stort antal nya metoder och förbättringar.

Större områden | Totala antalet gällande statistiska rättsakter den 16/9 2003 | Antal statistiska rättsakter som antogs och utarbetades under perioden | Andel av de statistiska rättsakterna som antogs och utarbetades under perioden |

Allmänt | 15 | 6 | 40 % |

Jordbruk | 77 | 34 | 44 % |

Utrikeshandel | 29 | 18 | 62 % |

Ekonomi och finans | 51 | 34 | 67 % |

Energi och miljö | 3 | 1 | 33 % |

Industri, tjänster och turism | 27 | 23 | 85 % |

Kol och stål | 11 | 2 | 18 % |

Befolkning och sociala villkor | 24 | 22 | 92 % |

Transport | 14 | 11 | 79 % |

Forskning och utveckling | 1 | 1 | 100 % |

Kommittéer | 12 | 0 | 0 |

SUMMA | 264 | 152 | 58 % |

Leverans av statistiktjänster

Det stora antalet metoder som antagits gav alltså en ökad mängd tillgänglig information. Under 1998-2002 infördes 42 nya statistikområden för att uppfylla behoven för EU:s politik. Vid slutet av år 2002 insamlades och spreds data på cirka 100 statistikområden.

Volymen av tillgängliga statistiska värden ökade 3,15 gånger till strax under 300 miljoner (Comext ej inräknad). Detta innebär en ökning med 215 % jämfört med utgången av 1997. Den ökade mängden tillgängliga uppgifter är av värde för flertalet politiska områden, särskilt sådana som inte fanns vid periodens början.

Tabell: Antal tillgängliga statistiska värden i statistikdatabasen New Cronos:

31/12 1997 | 31/12 2002 | Skillnad | Tillväxt i % |

Allmän statistik | 5 265 519 | 15 232 014 | 9 966 495 | 189 % |

Ekonomi och finans | 19 803 181 | 35 874 319 | 16 071 138 | 81 % |

Befolkning och sociala villkor | 17 764 801 | 48 283 943 | 30 519 142 | 172 % |

Industri, handel och tjänster | 14 499 062 | 47 523 859 | 33 024 797 | 228 % |

Jordbruk och fiske | 34 577 739 | 127 065 650 | 92 487 911 | 267 % |

Extern handel | 127 597 | 5 384 139 | 5 256 542 | 4 120 % |

Transport | 2 460 414 | 14 216 433 | 11 756 019 | 478 % |

Miljö och energi | 26 809 | 3 135 949 | 3 109 140 | 11 597 % |

Vetenskap och teknik | 69 976 | 1 130 909 | 1 060 933 | 1 516 % |

94 595 098 | 297 847 215 | 203 252 117 | 215 % |

Källa: New Cronos Monthly Reports

När det gäller data över extern handel har mer än två miljarder statistiska värden för EU och mer än 600 miljoner för kandidatländerna tagits fram för interna och externa användare genom Comext på webben fram till år 2002.

Nya metoder har också påverkat kvaliteten på den statistiska informationen, som nu är mera relevant, mera jämförbar och mera korrekt. För nyligen införda metoder är uppgifternas aktualitet viktig, då processer och resurser inte är stabiliserade och optimerade. För områden som fanns med när programmet startade förbättrade Eurostat den genomsnittliga leveranstiden för årsdata väsentligt med 1,32 år till 3,89 år. Den genomsnittliga leveranstiden har förbättrats men motsvarar inte användarnas förväntningar, då eftersläpningen ännu är alltför stor.

Spridning

Tack vare statistiktjänsternas förbättrade kvalitet ökade alltså spridningen av statistisk information.

Den betydande tillväxten i mängden utdrag ur databaserna New Cronos och Comext som innehåller alla Eurostats tillgängliga uppgifter från 1998 har visat ett ökande intresse för information från Eurostat inom de europeiska institutionerna.

Antal databasutdrag

31/12 1997 | 31/12 2002 | Skillnad | Skillnad % |

Allmän statistik | 8 943 | 38 122 | 29 179 | 326 % |

Ekonomi och finans | 11 765 | 79 434 | 67 669 | 575 % |

Befolkning och sociala villkor | 5 980 | 47 375 | 41 395 | 692 % |

Industri, handel och tjänster | 2 793 | 28 882 | 26 089 | 934 % |

Jordbruk och fiske | 7 436 | 21 941 | 14 505 | 195 % |

Extern handel | 581 | 4 379 | 3 798 | 654 % |

Transport | 2 136 | 3 912 | 1 776 | 83 % |

Miljö och energi | 1 520 | 6 849 | 5 329 | 351 % |

Vetenskap och teknik | 414 | 4 476 | 4 062 | 981 % |

41 568 | 235 370 | 193 802 | 466 % |

Källa: New Cronos Monthly Reports

Utdrag ur databasen Comext

År | 1988 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 |

Antal utdrag | 84 956 | 92 124 | 80 267 | 83 749 | 69 354 |

Antal hämtade poster (miljoner) | 7 411 | 13 697 | 13 484 | 26 565 | 74 952 |

Källa: Comext Support

Efterfrågeindex, som Eurostat tagit fram för att mäta utvecklingen av efterfrågan på Eurostats produkter och tjänster, steg med 40 % från december 2000 till december 2002.

För att uppfylla användarkraven på färsk och begriplig statistisk information gjordes åren 1998 och 1999 en grundlig översyn av publiceringsprogrammet, särskilt pressmeddelanden, Statistics in focus och vissa viktiga Panorama of the EU. Antalet Statistics in focus ökade med 62 %, från 126 år 1998 till 204 år 2002 och omfattade alla statistikområden. Statistics in focus är mycket användbar för att förbättra förståelsen för och användningen av tillgängliga datakällor då uppgifterna presenteras snabbt, men också eftersom den är tillgänglig för en icke initierad läsare.

År 2000 förbättrade tillkomsten av Eurostats nya webbplats, följd av webbplatsen för euroindikatorer, väsentligt tillgången på viktiga statistiska uppgifter med ett ökande antal fria indikatorer online: Strukturella indikatorer, indikatorserier per tema, euroindikatorer etc.

Beträffande punktligheten i offentliggörandet har de publiceringsdatum för kortfristiga indikatorer som annonserats i förväg hållits strikt under perioden.

Data Shop-nätverket har också bidragit till att sprida detaljerade uppgifter och tjänster genom att besvara omkring 20 000 frågor år 1997 och 52 000 år 2002.

Statistikstöd

Eurostat lade ner mycket resurser på statistikstöd genom att introducera många nya metoder och tillgodose statistiska behov knutna till utvidgningen. Statistikstödet är tidskrävande, men det gavs genom stora arbetsgrupper och besök i länderna i syfte att förbättra och stärka de nationella statistiska systemen. Överlag satte deltagarna från medlemsstaterna och kandidatländerna stort värde på arbetsgrupperna under perioden 2000-2002.

I genomsnitt satte deltagarna följande betyg på mötena:

2000 | 2001 | 2002 |

0,75 | 0,69 | 0,71 |

Max: 1; Min: -1

Utvärdering av programstrategierna

a) Användartillfredsställelse

- Enligt en extern undersökning av användartillfredsställelsen som gjordes under perioden är användarna i stort sett nöjda med Eurostats tjänster (75 % i februari 2003) och anser att den information Eurostat lämnar alltid eller ofta är tillförlitlig (88 % i februari 2003).

- Enligt de nio löpande granskningar som gjordes under perioden och den auktoritativa granskningen av jordbruksstatistiken är användarna i EU:s institutioner ganska nöjda med Eurostats tjänster och tycker att kvaliteten på tjänsterna har förändrats till det bättre.

b) Samordning – arbetsplanering – prioriteringar

Enligt de löpande granskningar som gjordes under perioden anser partnerna att planerings- och samordningsfunktionerna i gemenskapens statistiska system är tillräckliga, även om det finns skillnader mellan områden. Alla partner anser att den allmänna nivån på samarbetet och samordningen av gemenskapens statistiska system och den nationella statistikproduktionen har förbättrats.

Partnerna är ganska nöjda med

- Eurostats fleråriga och årliga planeringssystem,

- KSP:s roll i samordningen av gemenskapens statistiska system,

- preciseringen av målen inom gemenskapens statistiska system,

- lyhördheten och samarbetet från Eurostats personal och hänsynstagandet till de nationella statistikinstitutens behov och problem.

Partnerna är inte nöjda med

- flerårsprogrammets användning från nationell synpunkt,

- bristen på klara prioriteringar i det årliga arbetsprogrammet och urvalet av ämnen som skall tilldelas de största resurserna,

- sättet att godkänna programmet utan full kännedom om det finansiella läget,

- samordningen av viktiga statistikområden som ännu inte ingår i gemenskapens statistiska system, exempelvis jordbruksstatistiken.

c) Kvalitet

Strategier för kvalitetshantering har utvecklats i flera nationella statistikinstitut och Eurostat som deltar i utformning av det statistiska programmet i enlighet med användarnas behov för att beskriva de processer som finns för att övervaka statistikens kvalitet. Förutom arbetsgruppernas ihärdiga ansträngningar har flera kvalitetsinitiativ nyligen tagits mera centralt:

- Kvalitetsdeklarationen för gemenskapens statistiska system (som undertecknats av alla nationella statistikinstitut och Eurostat).

- Ledarskapsgruppen för kvalitet och dess verkställande utskott.

- Arbetsgruppen för kvalitetsbedömning i statistiken.

- Eurostats ram för leverans av kvalitet, kallad Qualistat (kvalitet i statistiken). Omkring 30 kvalitetsrapporter inklusive medlemsstaternas bidrag lämnades under perioden.

Den övergripande bedömningen av datakvaliteten kan skilja sig mycket mellan områden. Generellt är relevans, exakthet, tillförlitlighet och jämförbarhet starka sidor i Eurostats data, medan uppgifternas aktualitet och tillgänglighet är svaga punkter.

Starka sidor

1. Relevans

Allt flera krävande användare är mycket nöjda med relevansen i Eurostats data. Eurostat har i sitt statistiska arbete för år 2002 visat sin förmåga att leva upp till EU:s viktigaste prioriteringar.

2. Jämförbarhet

Det ingår i Eurostats centrala uppdrag att göra uppgifterna jämförbara i rum och tid. Harmoniseringsprocessen i gemenskapens statistiska system garanterar jämförbarhet. Under 2002 har Eurostat visat sin förmåga att hantera utvidgningen och att ge en ökande mängd uppgifter om kandidatländerna som är jämförbara med dem från EU:s medlemsstater. När begreppsmässiga skillnader mellan dataserier kvarstår, beskrivs de och dokumenteras.

3. Exakthet och tillförlitlighet

De centrala områdena för exakthet är budgetunderskott, BNP, bruttoregionalprodukt (BRP), harmoniserade konsumentprisindex och arbetslöshet som används i politiskt synliga beslutsprocesser. På dessa områden är kontrollen av uppgifternas kvalitet mest noggrann och komplex. Databehandling lämnas inte ut på entreprenad, utan dessa strategiska områden och kortperiodisk statistik hanteras helt in-house. Skulle databehandlingen emellertid lämnas ut på entreprenad på andra mindre känsliga områden görs arbetet enligt offentliggjorda harmoniserade metoder och valideras av Eurostats experter.

Svaga punkter

4. Uppgifternas aktualitet

Läget förbättras men är långtifrån helt tillfredsställande.

Kortperiodiska data

En jämförelse av förseningen i EU:s medlemsstater gentemot USA för publicering av viktigare europeiska ekonomiska indikatorer lades fram i juni 2002. Harmoniserade konsumentprisindex, kvartalsvisa nationalräkenskaper och extern handel uppvisar samma eller nästan samma eftersläpning i publiceringen som i USA. För företags- och socialstatistik är skillnaden fortfarande stor mellan USA och EU.

Utvecklingen av snabbestimat för kvartalsvisa nationalräkenskaper har fört eftersläpningen till en nivå som kan jämföras med USA:s (slutliga) resultat, och med utvecklingen av snabbestimat förHIKP i eurozonen har Eurostat infört en indikator som tidigt ger en total slutlig siffra på referensmånadens sista arbetsdag. Fullständiga regelbundna dataserier för HIKP publiceras i medeltal 17 dagar efter referensmånadens slut. De kortperiodiska uppgifternas aktualitet har förbättrats väsentligt för kortperiodiska data med planen för genomförande av handlingsplanen för EMU, men användarnas förväntningar är ännu större.

Årsdata

Vid slutet av år 2002 uppgick den genomsnittliga eftersläpningen mellan senaste tillgängliga årsdata och den 31 december 2002 till 3,84 år. Under perioden 1998-2002 har betydande framsteg gjorts med en vinst på mer än ett år. Förbättringen är anmärkningsvärd när man betänker att 42 nya områden med ny information införts under perioden. Allmänt uppstår en rad problem med uppgiftsinsamling och datastruktur på nya områden, och aktualitetsindikatorn blir i regel sämre än i den löpande datainsamlingen.

5. Tillgänglighet

Ett ökande antal EU-data med dokumentation kommer att ställas till förfogande gratis på Eurostats webbplats de närmaste månaderna. Användarvänligheten bör också förbättras.

Slutsats – Kvalitet

Det har skett en förändring i kulturen mot kvalitet i gemenskapens statistiska system, med en bättre bedömning och övervakning av kvaliteten. Allmänt sett är relevansen, exaktheten, tillförlitligheten och jämförbarheten starka sidor, medan aktualiteten och tillgängligheten är svaga punkter. Det är inte klart om de investeringar gemenskapens statistiska system gjort för att förbättra uppgifternas aktualitet är tillräckliga för att uppfylla användarnas förväntningar.

d) Effektivitet

Enligt den löpande granskningen av funktionen hos gemenskapens statistiska system är partnerna ganska nöjda med effektiviteten i gemenskapens statistiska program 1998-2002. De partner som har intervjuats i andra löpande sektorsgranskningar delar också denna uppfattning.

Gemenskapens statistiska program anses vara effektivt eftersom det ger de resultat man väntar sig och förbättrar datakvaliteten. För att garantera effektiviteten litar Eurostat ännu i dag till den individuella kompetens som finns inom kontoret och medlemsstaterna och ett alltför stort antal system för statistikproduktion (enligt rapporten om Life Cycle of Data and improved efficiency). En bättre uppbyggd organisation som stöds av makroprocesserna i gemenskapens statistiska system, kompetenshantering och en bättre övervakning av projekten på Eurostat- och CSS-nivå skulle kunna ge en bättre effektivitet och mindre funktionsstörningar i gemenskapens statistiska program.

e) Internationella standarder

På flera statistikområden har samarbete med internationella organisationer om klassifikationer gjort att europeisk statistik lättare kan jämföras med statistik från andra delar av världen. Följande åtgärder har vidtagits:

- Införandet i alla EU- och kandidatländer av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95), som helt stämmer överens med det globala nationalräkenskapssystemet (N`SNA95).

- NACE och CPA har införts i alla kandidatländer.

- Samma klassindelningar används nu av 30 länder.

- Samarbete sker med övriga världen.

- Konvergensen mellan NACE och NAICS (North American Classification) har studerats sedan år 2000. Det finns nu en detaljerad överensstämmelsetabell.

- Eurostats begrepps- och definitionsdatabas fins nu på webben på tre språk.

- Referensklassifikationer och begrepp för handel över nationsgränserna (EBOPS[10]) och handel via kommersiell närvaro, dvs. FATS (ICFA[11]), har utarbetats.

- Eurostat har tillsammans med Förenta Nationerna, IMF, OECD, UNCTAD och WTO tagit fram en handledning om statistik över internationell handel med tjänster.

På området ekonomisk och finansiell statistik och på många andra områden har EU varit en pionjär när det gäller att fastställa internationella standarder.

Slutsats – Genomförande av standarder

På flera statistikområden kan den europeiska statistiken tack vare samarbete med internationella organisationer om klassifikation lättare jämföras med statistik från andra delar av världen.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Inom några statistikområden finns det tecken på att belastningen på uppgiftslämnarna har minskat. Beroende på nya krav på statistik kan den dock ha ökat under perioden.

Många ansträngningar har dock gjorts för att förbättra användningen av administrativa källor, och frågeformulär har utarbetats tillsammans med internationella formulär för att begränsa ökningen av belastning på uppgiftslämnarna. Med undantag av utrikeshandeln finns det ännu få tecken på skalfördelar med införande av ny teknik.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen har iakttagits på alla statistikområden under perioden.

Avvägning mellan behov och resurser

a) Utveckling av resurser

Mänskliga resurser

Utvecklingen av Eurostats personal i antal tjänster

År | Tjänstemän[12] |

1999 | 569 |

2000 | 581 |

2001 | 585 |

2002 | 584 |

Åren 2001 och 2002 begärde Eurostat totalt 46 poster (23 år 2001 och 23 år 2002) men fick inga nya poster (-1 år 2001, +1 år 2002).

Utbildning

Vid slutet av år 2002 ägnade Eurostats personal i genomsnitt 7,9 dagar per år åt utbildning jämfört med 6,5 dagar år 2001. I Eurostats utbildningsprogram ingår statistik, förvaltning och ledningsfrågor med särskild tonvikt på de två senare.

De finansiella resursernas utveckling

Det verksamhetsbaserade ledningssystemet infördes först år 2001.

Utvecklingen av budgetposten B5-60:

Åtagande-bemyndiganden, miljoner € | Utnyttjande av åtagande-bemyndiganden, % | Totala åtaganden, miljoner € |

2001* | 36 152 413,36 | 90,05 % | 32 556 808,60 |

2002+ | 39 746 897,53 | 88,34 % | 35 112 778,08 |

*Källa – Annual Accounts, del 2, år 2001

+Källa – Provisional Annual Accounts, del 2, år 2002

Under de tre senaste åren har budgetutgifterna ständigt legat kring 32 miljoner euro.

b) Utvecklingen av behovet

Statistikens roll är av två slag:

- Att ge en gemensam bedömningsram för samordning av politiken.

- Ett mera avancerat verktyg som används för politiska besluts- och kvalifikationsförfaranden: konvergenskriterier, förvaltning av stabilitets- och tillväxtpakten, regioners berättigande till hjälp, definitioner av nationella bidrag till EU:s budget.

Många nya initiativ togs åren 1998-2002. För några, som EMU, var arbetet relativt välplanerat. För andra, som strukturella indikatorer eller livsmedelssäkerhet, har Eurostat måst reagera mycket snabbt och ta fram kortfristiga lösningar.

Enligt den löpande granskningen av hur gemenskapens statistiska system fungerar är det största problemet partnerna stött på det sätt på vilket Eurostat och gemenskapens statistiska system möter och hanterar kommissionens nya statistikbehov. ”Partnerna klagar på bristande balans i gemenskapens statistiska system mellan användarna (kommissionen och ECB) och leverantörerna, de nationella statistikinstituten. Statistik är en ’fri’ nyttighet för kommissionen, eftersom den inte bär de löpande produktionskostnaderna. Därför finns det ingen kostnadskontroll på efterfrågan, vilket är fallet i det nationella sammanhanget i alla länder. Efterfrågan från användarna i Bryssel är överdriven, särskilt när det gäller detaljer. De glömmer att informationen måste samlas in och betalas”. Partnerna är inte nöjda med det sätt på vilket prioriteringar fastställs inom gemenskapens statistiska system. De klagar på alltför många ändringar i prioriteringarna med tiden och ökande politisk inblandning.

Partnerna påpekar att efterfrågan på statistik ständigt ökar utan tillräcklig motivering, utan att tillräcklig hänsyn tas till de nationella statistikinstitutens resurser och utan att någon ansträngning görs för att spara resurser genom att begränsa program som inte längre är högprioriterade.

På flera områden har metoder inte genomförts helt i kandidatländerna till följd av brist på resurser och därmed begränsat stöd.

Slutsats – Avvägning mellan behov och resurser

De ytterligare resurser som anslogs till den statistiska verksamheten på nya prioriterade områden räckte inte till. Den mycket tidskrävande uppgiften statistikstöd för att hantera utvidgningen underskattades. Dessutom avvecklades ingen statistik.

Utvärdering och övervakning av framsteg

Denna har utvecklats betydligt sedan år 2000. Flera externa och interna utvärderingar har lett till rekommendationer (t.ex. löpande granskning av gemenskapens statistiska system och löpande granskning av den externa handeln). Enligt uppföljningen av förbättringsinsatserna i april 2003 var dittills 70 % av de rekommenderade åtgärderna genomförda eller höll på att genomföras.

Slutsatserna och rekommendationerna i den preliminära rapporten och den löpande granskningen har i viss utsträckning beaktats när gemenskapens statistiska program för 2003-2007 utarbetades. Prioriteringar och resurstilldelning har delats upp på projektnivå och kvantitativa mål har fastställts. Några betydande projekt har utvärderats, men det finns ännu utrymme för mera regelbunden och systematisk förhandsbedömning och utvärdering i efterhand.

Rekommendationer

Förbättra prioriteringen i gemenskapens statistiska system

Mot bakgrund av EU:s utveckling under perioden verkade det vara mycket svårt och komplicerat att prioritera. Det rekommenderas att gemenskapens statistiska system godkänner och använder en prioriteringsmetodik som beaktar nuvarande och nya verksamheter och kriterier som relevans, datakvalitet, finansieringsbaser och kostnadskonsekvenser.

Gränssnittet mot politikens användare bör förbättras, särskilt inom kommissionen, för att effektivare och snabbare svara mot användarnas behov och prioriteringar.

Förkorta tidscykeln för statistiska processer

Finn den bästa avvägningen mellan nationella behov och EU:s behov, vilket leder till att en eller två av följande åtgärder väljs:

- Systematisk utvärdering av förfaranden för datainsamling inom gemenskapens statistiska system från datakvalitets- och kostnadssynpunkt och när nya metoder utvecklas.

- Offentliggörande av tidigast möjliga skattningar av totalsiffror för EU.

Finn en lämplig metod att arbeta med 25 länder enligt målen för varje område

Generellt bör man snabbt ta fram lämpliga metoder för att arbeta med 25 organisationer. Användning av informationsteknik eller ett mandatbaserat representationssystem är också ett alternativ till traditionella arbetsgrupper. Ökat utnyttjande av ämnesinriktade specialistgrupper med bestämda mandat hellre än traditionella stora arbetsgrupper rekommenderas också. Regelbundna telefonsammanträden med alla nätverksdeltagare skulle också vara ett effektivt sätt att övervaka framsteg i arbetsprogrammets genomförande. Telefonsammanträden används allmänt i multinationella organisationer för korta diskussioner.

Förbättra mätningen av Eurostats prestationer

Fastställ förvaltningens skicklighet och kunskap på CSS-nivå för genomförande av gemenskapens statistiska program

Fastställ kompetenscentrum i gemenskapens statistiska system för att lägga ut statistikarbete på entreprenad

Översyn av spridningspolitiken

Översynen av spridningspolitiken bör klart inriktas på en betydande förbättring av tillgången till uppgifter genom fria webbtjänster, vilket medför investeringar i referensdatabaserna. För att öka användartillfredsställelsen bör också användarvänligheten, kvaliteten på metadata och kvalitetsindikatorerna för data förbättras.

Precisera Eurostats kvalitetssäkringsplan

Eurostats kvalitetssäkringsplan skall beskriva alla åtgärder som vidtagits för att upprätthålla kvaliteten på de uppgifter Eurostat producerar enligt modell av internationella organisationer. Den skall ta hänsyn till arbetsprocesserna vid processmapping och kvalitetsregistrering. Dokumentet skall också söka fastställa potentiella åtgärder för att förbättra de statistiska processernas prestation och tillförlitlighet.

Rationalisera statistikproduktionen

LITTERATURFÖRTECKNING

De viktigaste dokumenten som används i rapporten är följande:

Externa granskningar

- Report on Mid-Programme evaluation of the Community Statistical Programme 1998-2002. (IDOM Report)

- First draft monitoring and interim evaluation report of the European Union Pre-accession Instrument Phare in Statistics

- Fifth report on the Implementation of the EMU Action Plan

- Authoritative external review of agricultural statistics

- External mid-term review of MEDSTAT statistics

- EBC quality report on General Economic Statistics – August 2003 – Draft

- Conclusions of ECOFIN Council – 15.01.2003 – Overview of progress on the Implementation of the EMU Action Plan

Interna granskningar

- Rådets beslut om gemenskapens statistiska program 1998-2002 och kompletterande dokument

- Gemenskapens statistiska program för 1998, 1999 och 2000, 2001, 2002

- Rapporter om de årliga arbetsprogrammen för åren 1998, 1999 och 2000, 2001, 2002

- Kvalitetsarbete och kvalitetssäkring inom statistiken

- Flera artiklar publicerade i SIGMA Newsletter (1999-2001)

- Protokoll från flera möten i arbetsgruppen för det årliga statistiska programmet

- Inkomst- och utgiftsredovisning och balansräkning. Avser verksamheten inom budgeten för budgetåret 2000

- Protokoll från mötena med Kommittén för det statistiska programmet

- Information om kvalitetsrapporterna

- Eurostats löpande granskningar av extern handel, nationalräkenskaper, arbetskraftsundersökning, Europeiska gemenskapens hushållspanel, FoU och innovation, gemenskapens statistiska system och betalningsbalans

- Data Life Cycle Object Model för statistiska informationssystem

- Handlingsplaner för att genomföra slutsatser och rekommendationer från de löpande granskningarna

- Konferenser med generaldirektörerna för de nationella statistikinstituten

- Årliga cirkulär om den politiska strategin 2002, 2003

- Flera handledningar för utvärdering av EU-program

- Partnernas undersökningsformulär för Europeiska gemenskapens hushållspanel, arbetskraftsstatistik, gemenskapens statistiska system, handel med varor, nationalräkenskaper och FoU-innovationsstatistik

- Insamling av kommentarer från Eurostat’s Partners Satisfaction Survey som Eurostats interna utvärderingssektor genomförde i december 2000-maj 2001

- CSS Partner Satisfaction Survey, pilotundersökning 1998

- New Cronos Monthly reports

- Undersökningar av användartillfredsställelse.

ORDLISTA

CSP | gemenskapens statistiska program |

KSP | kommittén för det statistiska programmet |

Phare | handlingsplan för samordnat stöd till Polen och Ungern (senare utvidgad till övriga länder i Central- och Östeuropa) |

HIKP | harmoniserade index för konsumentpriser |

CSS | gemenskapens statistiska system |

Medstat | Mediterranean Statistics |

EMU | Ekonomiska och monetära unionen |

ENS | Europeiska nationalräkenskapssystemet |

EDP | förfarandet vid alltför stora underskott |

ECB | Europeiska centralbanken |

UNCSD | United Nations Commission on Sustainable Development |

SDI | indikatorer på hållbar utveckling |

FN/ECE | Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa |

CEC | Europeiska gemenskapernas kommission |

UN | Förenta Nationerna |

UNSD | Förenta Nationernas statistikavdelning |

ILO | Internationella arbetsorganisationen |

Comext | en statistisk databas för Europeiska unionens handel med tredje land och mellan medlemsstaterna |

New Cronos | makroekonomisk och social databas |

NSI | nationella statistikinstitut |

LEG | ledarskapsgrupp |

BNI | bruttonationalinkomst |

BNP | bruttonationalprodukt |

NACE | allmän näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen |

CPA | indelning av produkter efter näringsgren |

NAICS | Northern American Industry Classification System |

FATS | Foreign Affiliates Trade Statistics |

ICFA | ISIC Categories for Foreign Affiliates |

ISIC | internationell standardklassificering av näringslivet |

IMF | Internationella valutafonden |

OECD | Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling |

UNCTAD | Förenta Nationernas konferens om handel och utveckling |

WTO | Världshandelsorganisationen |

SLIM | enklare lagstiftning för den inre marknaden |

Tacis | tekniskt bistånd till de nya oberoende staterna |

MED | Medelhavs- |

TAPAS | teknisk handlingsplan för förbättring av jordbruksstatistiken |

GJP | gemensamma jordbrukspolitiken |

Lucas | statistisk ramundersökning av markanvändning och marktäckning |

EAA | räkenskapssystem för jordbrukssektorn |

ITS | internationell handel med tjänster |

FDI | utländska direktinvesteringar |

NST-2000 | internationell standardklassifikation för gods under transport |

AWP | årliga arbetsprogram |

PDU | Unit Development Plan |

IMFIS | indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster |

NCB | nationella centralbanker |

GES | allmän ekonomisk statistik |

BOP | betalningsbalans |

LFS | arbetskraftsundersökning |

ISCED97 | internationell standardklassificering av utbildning |

TF MLLL | arbetsgrupp för mätning av livslångt lärande |

ESSPROS | europeiskt system för statistik över social trygghet |

ESAW | europeisk statistik över arbetsplatsolyckor |

HBS | undersökningar om hushållsbudgeten |

ECHP | Europeiska gemenskapens hushållspanel |

Cedefop | Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning |

IDA-CARE | Internationella utvecklingsfonden – gemenskapens statistik över olyckor i landsvägstrafiken |

MEHM | minsta europeiska hälsomodul |

EU-SILC | Europeiska unionen - statistik över inkomster och levnadsförhållanden |

EHSS | europeiskt hälsoundersökningssystem |

ECHIS | European Core Health Interview Survey |

SHA | system för hälsoräkenskaper |

EODS | europeisk statistik över arbetssjukdomar |

COD | dödsorsaker |

HIS | hälso- och hälsorelaterad undersökning |

CES | Conference of European Statisticians |

PRODCOM | EU-harmoniserad klassifikation av produkter efter näringsgren enligt rådets förordning nr 3924/91 |

SBS | statistik över företagsstrukturer |

STS | kortperiodisk statistik |

SSIS | strukturell statistik över industri och tjänster |

SEC | nationalräkenskapssystem |

NUTS | nomenklaturen för statistiska territoriella enheter |

STI | vetenskap, teknik och innovation |

CIS 3 | gemenskapens tredje innovationsundersökning |

EEA | Europeiska miljöbyrån |

IRENA | indikatorrapportering om integration av miljöhänsyn i jordbrukspolitiken |

SEEA | system för integrerade miljöekonomiska räkenskaper |

CARDS | biståndsprogram för västra Balkan |

AVS | länder i Afrika, Västindien och Stilla havet |

EU-CAN | Europeiska unionen - Kanada |

MED NSO | Medelhavsländernas nationella statistikkontor |

DETALJERAD UTVÄRDERING AV POLITIKEN

FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR

Avdelning i fördraget AVDELNING I: FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 53 – Handel med varor 57 – Övrig ekonomisk statistik (statistik över den interna marknaden) |

Andra viktiga arbetsområden | 44 – Industri 45 – Energi och råvaror 47 – Handel och distribution 48 – Transporter 64 – Vegetabilieproduktion 65 – Animalieproduktion 66 – Statistik över jordbrukets förädlingsindustri |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

- Att förbättra Intrastatsystemets funktion och kvaliteten på dess resultat när det gäller precision och tillgänglighet, särskilt att uppfylla kravet att producera nationalräkenskaper.

- Att minska dess belastning på uppgiftslämnarna via alternativ och förenklingsförslag.

- Att ingående analysera de statistiska följderna av en möjlig ändring av momssystemet och kravet på att ta fram aktuella och korrekta uppgifter på makronivå samt att föreslå alternativ utveckling av statistiken.

Resultat : Målet för gemenskapens statistiska program när det gäller fri rörlighet för varor har uppfyllts. Under 1999 antog Eurostat en långsiktiga strategisk plan som var föremål för omfattande samråd. Den behandlade all statistik över varuhandeln, och dess specifika syften var att förbättra resultatens tillförlitlighet, göra statistiken tillgänglig snabbare och öka det tillgängliga urvalet av statistik för att bättre motsvara en föränderlig efterfrågan. Flertalet av de insatser som skulle göras ingick i ett femårsprogram (Edicom) som Europaparlamentet och rådet antog genom ett beslut år 2001. Betydande förbättringar har redan gjorts under perioden, särskilt när det gäller nya indikatorers aktualitet och tillgänglighet (säsongsjusterade data och index). De totala asymmetrierna har dock inte minskat påtagligt.

När det gäller Intrastat förenklades insamlingssystemet vid två tillfällen under 1999 och 2000 inom initiativet för enklare lagstiftning för den inre marknaden (Simpler Legislation for the Internal Market, SLIM). Ytterligare studier gjordes, bland annat en opinionsundersökning av informationslämnarna i sex medlemsstater. Att döma av resultatet av dessa studier verkade det inte lämpligt att införa radikala förändringar. En ny lagstiftning utarbetades dock (den diskuteras ännu) i syfte att förbättra nuvarande system.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Precisering och påbörjande av en strategisk plan för 2001-2005, inklusive alla frågor om metoder, organisationer och IT (Edicom II) är en stor insats för att klara av statistikbehoven i handlingsplanen för EMU.

Leverans av statistiktjänster

Leveransen av statistik över varuhandeln förbättrades markant på följande områden:

- Datakvalitet: tidiga skattningar, kvalitetskontroller och analys av asymmetrier görs regelbundet.

- Makroindikatorernas aktualitet, särskilt inom handlingsplanen för EMU.

- Utveckling av länkar mellan register över extern handel och företagsregister för att mäta företagsintern omsättning.

- Genomförande av nätverk för insamling av data över handeln med kandidat- och Tacis-länder. I de centraleuropeiska länderna omfattar datainsamlingen alla månader sedan 1995. Tacis-data har tillhandahållits per kvartal sedan 1998, och Medelhavsländerna har lämnat månatliga data sedan år 2000.

Merparten av de data som samlas in överensstämmer med standarder som Eurostat ställt upp för att förbättra datakvalitet och jämförbarhet.

Enligt den femte lägesrapporten om genomförandet av handlingsplanen för EMU ges år 2002 de första uppskattningarna av euroområdets handel med övriga världen ut efter 50-53 dagar, vilket är en viss förbättring (i genomsnitt omkring 3 dagar). Ytterligare förbättringar i leveranstiden för de första uppskattningarna behövs fortfarande för Irland (som för närvarande lämnar data inom 60 dagar), Österrike (64 dagar) och Grekland (106 dagar). Eftersom en ny metodik genomförts led analysen av extern handel för euroområdet år 2002 av en tillfällig brist på index på volymer och enhetsvärden . De första resultaten för perioden från januari 2000 till juli 2002 blev nyligen tillgängliga, varvid en förbättrad metod användes för indexberäkningen. För att säkerställa en konsekvent grund för jämförelser av handelns utveckling i tiden kommer det att finnas ett stort behov av längre historiska serier som börjar tidigare än januari 2000 beroende på de ändrade beräkningsmetoderna.

Spridning

- Publiceringsprogrammet stramades upp för att inriktas på prioriterade områden och spridning via webben.

- Omkring 366 000 sökningar på sidor om extern handel gjordes på Eurostats webbplats åren 2000-2002.

- Data publiceras regelbundet och punktligt enligt i förväg uppgjorda tidsplaner.

- Mer än 400 000 sökningar gjordes under perioden på databasen Comext.

Systemförbättringar möjliggjorde integration av data, stora utdrag och bättre fjärraccess. I genomsnitt minskade de interna accesserna med 37 %, medan de externa ökade med 610 % under perioden. För hämtade register noteras en stor ökning (817 % respektive 3 816 %).

Statistikstöd

Statistikstöd gavs till kandidat-, Tacis- och Medelhavsländerna för att utvidga insamlingssystemet och integrera kvartalsvisa uppgifter.

Slutsats

Målen för gemenskapens statistiska program när det gäller politiken för fri rörlighet för varor har uppfyllts. Betydande förbättringar har gjorts under perioden, men viktiga framsteg behövs fortfarande när det gäller uppgifternas aktualitet och historiska serier.

Programmål

a) Användare

Enligt den löpande granskningen av varuhandeln tycker användarna att förändringen i tjänsternas allmänna kvalitet är god, och de använder Comextdata i stor utsträckning för att utforma och följa upp viktig EU-politik.

b) Prioriteringar – arbetsplanering

Den löpande granskningen av varuhandeln har visat följande:

- Partnerna tycker att planerings- och samordningsfunktionerna för varuhandeln fungerar bra och är väl organiserade och ändamålsenliga.

- Partnerna är i allmänhet nöjda med funktionen i gemenskapens statistiska system, med undantag av dess förmåga att ta lärdom av bästa statistiska tillämpning.

c) Kvalitet

Enligt den löpande granskningen av varuhandeln tycker användarna att uppgifterna är exakta, tillförlitliga, sammanhängande, tillgängliga, fullständiga och aktuella. Regelbundna användare tycker att de tjänster som ges på webben, cd-rom och i tryckta publikationer är tillräckliga men att förbättringar behövs när det gäller tillgång via webben och härledd information (konfidentiell behandling, länkar till tulltaxan och annan information).

I genomsnitt lämnas uppgifter om handel inom gemenskapen 7,5 dagar före den obligatoriska tidsgränsen på sex veckor. Från 1999 till 2001 förkortades leveranstiden med nio dagar. För uppgifter om handeln med tredje land uppgår förbättringen till fyra dagar, men den överskrider fortfarande sexveckorsgränsen med 2,2 dagar.

d) Effektivitet

Programmets effektivitet förbättrades under perioden, då eftersläpningen i dataöverföringen minskade och nya indikatorer togs fram (säsongsjusterade data och index).

e) Internationella standarder

Gemenskapens begrepp stämmer helt överens med Förenta Nationernas.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Ökningen av deklarationerna av elektronisk handel från 68 % år 1998 till 74 % år 2000 medverkade till att minska belastningen på uppgiftslämnarna.

Slutsats:

Alla programstrategier har förbättrats under perioden.

Subsidiaritetsprincipen

Medlemsstaterna beviljades 57 % för perioden 1998-99 (Edicom 1) och 42 % för perioden 2001-02 (Edicom II).

Avvägning mellan behov och resurser

När man började revidera systemet för statistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna som samlats in genom Intrastat visade de studier som genomfördes år 2002 att ingen större ändring av systemet behövdes.

Insamlingen av statistik över varuhandeln med länder som inte är EU-medlemmar (Extrastat) bygger på tulldeklarationer och innebär en begränsad belastning på medlemsstaterna.

Sammanfattning av värderingarna för alla statistikområden

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

-Utvärdering av den ekonomiska och monetära politiken

-Femte lägesrapporten om uppfyllandet av informationskraven inom EMU

-ECB:s rapport om den allmänna ekonomiska statistikens kvalitet

JORDBRUK

Avdelning i fördraget AVDELNING II: JORDBRUK | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 61 – Markanvändning och landskap 62 – Jordbrukets struktur 63 – Jordbruksinkomster och priser 64 – Vegetabilieproduktion 65 – Animalieproduktion 66 – Statistik över jordbrukets förädlingsindustri 67 – Förbättring av jordbruksstatistiken 68 – Skogsstatistik 69 – Fiskeristatistik 53 – Handel med varor |

Andra viktiga arbetsområden | 72 – Regional och geografisk information |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

- Att tillämpa TAPAS-systemet för progressiva förbättringar i den existerande serien av jordbruksstatistik, främst när det gäller kvalitet, jämförbarhet, effektivitet, förenkling och aktualitet.

- Att planera jordbruksstatistikens utveckling för att möta den gemensamma jordbrukspolitikens och särskilt landsbygdsutvecklingens behov i framtiden.

- Att hjälpa till med att ta fram jämförbara uppgifter för förhandlingar om unionens utvidgning.

- Att konsolidera och förbättra fiskeristatistikens kvalitet.

Resultat : Nya metoder har inte tillämpats i samma omfattning på alla områden. När det gäller markanvändning och landskap, jordbrukets struktur, jordbruksinkomster och priser nåddes målet. Statistiken för vegetabilie- och animalieproduktion, jordbrukets förädlingsindustri, skogsbruk och fiske nådde det endast delvis.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Införandet av nya metoder varierade mellan olika områden. Statistiken för markanvändning och landskap, vegetabilie- och animalieproduktion, jordbrukets struktur, jordbruksinkomster och priser och fiske nådde målet. Skogsstatistiken nådde det endast delvis.

Allmänt

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1919/2002/EG av den 21 oktober 2002 om ändring av rådets beslut 96/411/EG om förbättring av gemenskapens jordbruksstatistik, varigenom TAPAS-programmet förlängs till perioden 2003-2007, antogs.

Markanvändning och landskap

-Metodiken för den andra pilotundersökningen enligt Lucas-modellen (2003) förbättrades.

-Kommissionens beslut 2002/750/EG om att fortsätta tillämpa arealundersökningar och fjärranalys inom jordbruksstatistiken under perioden 2002-2003 antogs.

Jordbrukets struktur

-Kommissionens beslut nr 98/377/EG av den 18 maj 1998 och kommissionens förordning nr 143/2002 om undersökningsvariabler för gemenskapsundersökningar om jordbruksföretagens struktur 1999-2000, 2003, 2005 och 2007 antogs.

Jordbruksinkomster och priser

-En ny metodhandbok om prisstatistik utarbetades.

-Uppgifter om arbetsinsatsen i jordbruket togs fram (anpassning till ny metodik i räkenskapssystemet för jordbrukssektorn ).

Vegetabilieproduktion

-En ändring av rådets förordning nr 959/93 genomfördes.

-Framsteg har gjorts i utformningen av en inventering av statistisk metodik.

-Basundersökningen år 2000 om vinodlingar slutfördes.

-En undersökning av fruktodlingar påbörjades under 2002.

-Statistiska metoder offentliggjordes.

Animalieproduktion

-Metoder för undersökningar som rör husdjur, kött- och mjölkproduktion i medlemsstaterna och kandidatländerna har inventerats.

-Överenskommelse har nåtts om två stora och känsliga områden: proteinhalten i mjölk och mjölkprodukter och den regionala produktionen av komjölk. Överenskommelse har nåtts om metoder för mätning och/eller uppskattning på båda områdena.

-Ett utkast till omarbetning av rådets direktiv 96/16/EG utarbetades.

Statistik över jordbrukets förädlingsindustri

-Förslag till omarbetning av NACE och CPA år 2007.

-Livsmedelssäkerhetsstatistik infördes.

Förbättring av jordbruksstatistiken

Kommissionens meddelande KOM(2001) 144 om behovet av statistiska uppgifter för indikatorer på miljöhänsyn i jordbruket antogs.

Leverans av statistiktjänster

Leveransen av tjänster på jordbruksstatistikområdet har förbättrats under perioden. Genomförandet av nya förordningar från kommissionen och rådet ledde till en ökad volym av tillgängliga uppgifter av bättre kvalitet.

Markanvändning och landskap

-Den första omgången av pilotundersökningen Lucas (Statistisk ramundersökning av markanvändning och marktäckning) slutfördes i och med att resultaten analyserades.

Jordbrukets struktur

-Insamling och spridning av uppgifter från 1997 års undersökning.

-Rapporter om Eurofarm överlämnades till rådet år 1999 och 2002.

Jordbruksinkomster och priser

-Insamling, analys och publicering av data från räkenskapssystem för jordbrukssektorn.

-Internalisering och standardisering av EAA:s produktionsdatabas (FAME-baserad).

-Insamling av uppgifter från kandidatländerna.

-Utveckling och distribution till medlemsstaterna av ett allsidigt informationssystem för jordbruket.

Vegetabilieproduktion

-Insamling och bearbetning av uppgifter och tidiga skattningar från EU:s medlemsstater och kandidatländerna.

-Genomförande av TAPAS.

Animalieproduktion

-Insamling och analys av uppgifter från EU:s medlemsstater och kandidatländerna.

-Slutligt genomförande av TAPAS insatser för uppgifter om produktion av fjäderfäkött och mjölk.

Statistik över jordbrukets förädlingsindustri

-Upprättande av balansräkningar över livsmedelsförsörjningen.

-Samarbete med GD Hälsa och konsumentskydd och GD Näringsliv.

-Tillgängliga uppgifter om livsmedelssäkerhet har inventerats.

Förbättring av jordbruksstatistiken

Den auktoritativa granskningen av jordbruksstatistiken färdigställdes och rekommendationerna har börjat genomföras.

Skogsstatistik

-Insamling och bearbetning av uppgifter för medlemsstaterna och kandidatländerna.

-Förbättring av en serie ekonomiska, sociala och miljörelaterade skogsindikatorer.

Fiskeristatistik

-Genomförande av rådets förordningar om fångster, landningar och vattenkulturproduktion.

-Förbättrad datakvalitet.

-Studie av sysselsättningsdata i medlemsstaternas fiskerisektor.

I all jordbruksstatistik ökade volymen tillgängliga uppgifter med 92 miljoner poster under perioden, vilket innebär en ökning med 267 % från 1997 års utgång.

Spridning

Spridningen av jordbruksstatistik förbättrades avsevärt under perioden. Tillgången på detaljerad information på webben är dock fortfarande ett problem.

Jordbrukssidorna på webbplatsen har haft omkring 500 000 besök från januari 2000, vilket innebär 8 % av webbesöken. Utdragen ur databaserna ökade under perioden med 195 %.

Publiceringsprogrammet rationaliserades med tyngdpunkten på Statistics in Focus. Omkring 120 Statistics in Focus från år 2000 gavs ut på jordbruksstatistikens viktigaste områden:

- Trender i jordbrukspriserna

- Spannmålsarealer

- Jordbruksföretagens struktur

- Antal husdjur

- Jordbrukets inkomster

- Kvinnor och män i jordbruket

- Jordbruket under trettio år

- Hämtning av mjölk

- Fiskeristatistik: fångster i EU

- Markanvändning och marktäckning: primära resultat från Lucas 2001

- Vattenkulturen i Europa.

Dessutom har mer än 30 detaljerade tabeller, däribland cd-rom, getts ut för att förse användarna med alla relevanta tabeller.

Statistikstöd

Starkt statistikstöd gavs till kandidatländerna för att förbättra statistiksystemet och för att de skall kunna göra undersökningar enligt EU-standarder.

Slutsats

Målet för gemenskapens statistiska program har uppfyllts när det gäller jordbruksstatistik. Betydande förbättringar har gjorts under perioden.

Programmål

En auktoritativ granskning av jordbruksstatistiken slutfördes år 2002 av en extern konsult.

a) Användare

Den auktoritativa granskningen noterar följande: ”Användarna är ganska nöjda med Eurostats jordbruksstatistiktjänster. Leveranstiden, hjälpen och relationerna uppskattas mycket”.

Om hänsyn tas till volymen behandlad information uppfyller de statistiska uppgifternas kvalitet användarnas behov väl. Användarna väntar sig förbättringar när det gäller färskhet, fullständighet och sammanhang.

b) Prioriteringar – arbetsplanering

Enligt den auktoritativa granskningen har de prioriteringar och strategier som fastställts i femårsprogrammet strängt taget inte genomförts på ett strukturerat och systematiskt sätt i jordbruksstatistiken, utan snarare på ett empiriskt sätt. Kommissionens förfaranden gör att det tar alltför lång tid att anta den rättsliga grund som krävs på CSS-nivå för att organisera datainsamling. Systemet för jordbruksstatistik fungerar ganska bra från första begäran till leverans av harmoniserade data. Det nära sambandet mellan Eurostat, GD Jordbruk och medlemsstaterna har förbättrat samordningen av systemet för jordbruksstatistik.

c) Kvalitet

Den auktoritativa granskningen säger att ”användarna uppskattar Eurostats ansträngningar att förbättra statistikens kvalitet”. Leveranstiden för årsdata förbättrades med 22 % under perioden. Datakvaliteten har bedömts i kvalitetsrapporter om strukturundersökningen i jordbruket och vegetabilie- och animalieprodukter.

Användarna väntar sig förbättringar ifråga om aktualitet, sammanhang, tillgänglighet och klarhet.

d) Effektivitet

Enligt den auktoritativa granskningen är systemet för jordbruksstatistik relativt effektivt, eftersom det ger förväntade resultat. För att garantera effektiviteten bygger Eurostat fortfarande på den individuella kompetens som finns inom kontoret och i medlemsstaterna.

Med en bättre uppbyggd organisation som stöds av CSS makroprocesser skulle Eurostat kunna minska funktionsstörningar, avvärja risker och optimera systemet.

e) Internationella standarder

Standardiserade NACE- och CPA-klassifikationer används inte i jordbruksstatistiken. Föreslagna åtgärder för att revidera NACE och CPA år 2007 har införts.

En del skogsstatistik är gemensam med FN/ECE:s krav genom det ”gemensamma frågeformuläret”. Små framsteg har gjorts i att göra EU-statistiken mera jämförbar med statistik från andra delar av världen.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Enligt den auktoritativa granskningen anser medlemsstaterna att Eurostat kräver alltför många uppgifter, att frågeformulären är alltför omfattande och att belastningen på uppgiftslämnarna är alltför stor.

Slutsats

Alla programstrategier utom belastningen på uppgiftslämnarna och internationella standarder har förbättrats under perioden.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen iakttas helt inom jordbruksstatistiken.

Avvägning mellan behov och resurser

Enligt den auktoritativa granskningen tar Eurostats krav på nationella data inte hänsyn till medlemsstaternas restriktioner och begränsningar (resurser, belastning på jordbrukarna). När det gäller nya projekt ifrågasätts också om resurserna är hållbara.

Sammanfattning av värderingarna för alla statistikområden

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER, TJÄNSTER OCH KAPITAL

Avdelning i fördraget AVDELNING III: FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER, TJÄNSTER OCH KAPITAL | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 31 – Befolkning 47 – Handel och distribution 48 – Transporter 49 – Kommunikation 50 – Turism 51 – Tjänster 54 – Handel med tjänster, betalningsbalans |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

- Harmonisering av begrepp som används på migrationsområdet och i folkräkningar, sociala undersökningar och administrativa register.

- Analys av tillgängliga data.

Tjänster och kapital:

- Pilotundersökningar skall påbörjas, och undersökningen av företagens struktur skall genomföras progressivt.

- Pilotundersökningar skall påbörjas, och förordningen om kortperiodisk statistik skall genomföras med särskild inriktning på tjänstesektorn.

- Studier skall genomföras för att fastställa behovet av statistik om kommunikation och informationssamhället.

- Analyser av användarnas behov, källbedömning, datainsamling och testning av metoder genom pilotstudier på det audiovisuella området skall genomföras.

- I och med att det direktiv som antogs år 1995 genomförs kommer befintlig statistik över turismen att utvecklas ytterligare.

- Förordningarna om statistik över företagens struktur, kortperiodisk statistik och företagsregister för statistiska ändamål skall genomföras.

Resultat : Inom alla statistikområden, befolkning, handel och distribution, transporter, kommunikation, turism, tjänster och betalningsbalans, utarbetades nya metoder för att ytterligare förbättra statistikens kvalitet. Dessa förbättringar ledde till en kraftig ökning av tillgängliga data när det gäller tidsserier, variabler och geografisk täckning, samt bättre datakvalitet. Vissa projekt rörande statistik över betalningsbalans, handel och distribution samt turism genomfördes inte till följd av brist på resurser.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Inom alla statistikområden, befolkning, handel och distribution, transporter, kommunikation, turism, finansiella tjänster, företagstjänster, audiovisuella sektorn och betalningsbalans, utarbetades nya metoder för att ytterligare förbättra statistikens kvalitet.

Några exempel:

-en ny metodik utarbetades för att beräkna harmoniserade demografiska indikatorer,

-gemensamma Eurostat-ECE-rekommendationer har utarbetats till datainsamlingen för folkräkningen 2001 och använts i en datainsamling som omfattar 32 länder,

-en harmoniserad metodik för företagsdemografi utarbetades, och företagsdemografidata samlas nu in på frivillig väg från 11 länder,

-företagstjänststatistik ingår nu i en frivillig datainsamling för flertalet medlemsstater,

-statistik om utländska dotterbolag samlades in från flertalet medlemsstater, och arbetet med att skriva en förordning påbörjades,

- metodarbete för intermodal godstransport publicerades,

- transportstatistik från kandidatländerna bearbetades,

-metodarbete genomfördes för att ta in större förändringar och nya frågor i kommunikationsstatistiken (bland annat audiovisuell statistik),

- en undersökning om bearbetningar av nationella statistiksystem för att uppfylla direktivet följdes upp med metodarbete,

-arbetsgruppen utarbetade och införde en handbok för genomförande av satelliträkenskaper för turismen,

-tjänster till företag/nya frågeformulär har utformats för informatik, personalledning, konsulttjänster och reklamtjänster.

-Översyn av systemet för insamling av statistik om EU-medlemsstaternas betalningsbalans, till följd av genomförandet av kommissionens förordning om gränsöverskridande företag (som inför en tröskel för undantag från rapportering).

-Ett utkast till förordning om betalningsbalansstatistik, internationell handel med tjänster och flöden av och positioner för utländska direktinvesteringar har nått ett framskridet stadium, och ett utkast till förordning om utländska dotterbolags struktur och verksamhet har påbörjats.

-Den nya metodiken för varor och för portföljinkomster har införts i betalningsbalansstatistiken.

-Den tekniska gruppen för resor har lämnat en slutrapport om revideringen av systemen för insamling av reseposten i betalningsbalansen för EU:s medlemsstater efter etapp tre i EMU.

Leverans av statistiktjänster

På alla statistikområden som berör politiken för fri rörlighet för personer, tjänster och kapital har betydande förbättringar gjorts i leveransen av statistiktjänster. Dessa förbättringar har i hög grad förbättrat tillgången på tidsserier och variabler och den geografiska täckningen.

De viktigaste direktiven och förordningarna genomfördes, bland annat följande:

-I statistiken över företagens struktur genomfördes förordning nr 58/97 med stark tonvikt på datakvaliteten, som har förbättrats betydligt.

I den kortperiodiska företagsstatistiken påbörjades genomförandet av förordning nr 1165/98, och den fortskred för ett antal nyckelindikatorer på god kvalitet. Eurostat och ECB gav regelbundet och punktligt ut en serie nyckelindikatorer.

-Direktivet om sjöfartsstatistik genomfördes fullständigt.

-Statistik över audiovisuella tjänster, genomförande av rådets beslut, igångsättning av pilotstudier och metodarbete om film, TV, radio och audiovisuell betalningsbalans bland andra ämnen. En fullständig databas har inrättats som också potentiellt kan täcka icke-medlemsstater, där 106 huvudindikatorer och 418 variabler ingår för år 2002.

-Genomförande av direktivet om turiststatistik. Rapporten till rådet om direktivets genomförande antogs i januari 2001.

Spridning

Sökningarna i databaser och publikationer på de statistiska områdena ökade väsentligt under perioden:

-Sökningarna i databaserna för transportstatistik ökade med 83 %

-Sökningarna i databaserna för företagsstatistik ökade med 934 %.

Statistikstöd

Stöd gavs till kandidatländerna på alla områden och till Medelhavsländerna på vissa områden som transporter och befolkning.

Slutsats:

Målet för gemenskapens statistik över fri rörlighet för personer, tjänster och kapital har uppnåtts.

Programmål

a) Användare

Ingen information finns.

b) Prioriteringar – arbetsplanering – samordning

Ingen information finns.

c) Kvalitet

Datakvaliteten har allmänt sett förbättrats på alla områden. Aktualiteten, fullständigheten och jämförbarheten har förbättrats.

d) Effektivitet

Det statistiska programmet är relativt effektivt, eftersom det producerar förväntade uppgifter, och datakvaliteten har förbättrats.

e) Internationella standarder

Ingen information finns.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Samarbete med internationella organisationer minskade belastningen på uppgiftslämnarna i medlemsstaterna på flera områden som befolkning, turism, tjänster och betalningsbalans.

Slutsats:

Datakvaliteten förbättrades avsevärt under perioden.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen har iakttagits helt inom alla statistiska områden för denna politik.

Avvägning mellan behov och resurser

Vissa projekt som avsåg statistik över betalningsbalans, handel och distribution samt turism genomfördes inte till följd av brist på resurser.

Sammanfattning av värderingarna för alla områden av statistik över fri rörlighet för personer, tjänster och kapital

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

TRANSPORTER

Avdelning i fördraget AVDELNING V: TRANSPORTER | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 48 – Transporter |

Andra viktiga arbetsområden | 49 – Kommunikation 50 – Turism 71 – Miljö |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

- Att fortsätta att tillämpa de rättsliga grunder rådet nyligen antog för transportstatistik.

- Att bearbeta de rättsliga grunder som för närvarande gäller efter liberaliseringen av olika transportsätt i Europa.

- Att utveckla ett statistiksystem för intermodal transport som bygger på befintliga uppgifter från medlemsstaterna.

Resultat : Ständiga framsteg har gjorts mot målet, ett allsidigt statistiskt informationssystem för transporter i gemenskapen. Vid periodens början fanns det betydande luckor i transportstatistiken när det gäller uppgifternas täckning, serier och kvalitet. Under perioden utökades leveransen av statistiktjänster progressivt till alla transportsätt med införandet av nya metoder och förordningar:

- Vägtransporter.

- Järnvägstransporter.

- Transporter på inre vattenvägar.

- Luftfart.

- Sjöfart.

- Oljetransport i rörledningar.

- Multimodala transporter.

- Vägdata.

Betydande förbättringar har gjorts under perioden, men ytterligare framsteg behövs när det gäller uppgifternas aktualitet, samt fortsatt arbete för att täcka in passagerartransport och intermodal transport.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Ständiga framsteg har gjorts mot målet, ett fullständigt statistiskt informationssystem för transporter i gemenskapen. Eurostat har utarbetat en ny standardiserad internationell klassifikation av gods under transport (NST-2000), som antogs av Conference of European Statisticians (CES) år 2002.

-Direktivet om sjöfartsstatistik genomfördes helt.

-Direktivet från 1980 om vägtransportstatistik ersattes med en ny rådsförordning.

-Parlamentet och rådet godkände två nya förordningar om järnvägs- och flygstatistik.

-Kommissionen antog sex tillämpningsakter för väg- och sjöfartsstatistik.

-Metodarbete och nyckelindikatorer för intermodal godstransport offentliggjordes.

-Kandidatländernas transportstatistik anpassades till EU-förordningarna.

Målet att införa nya standarder och metoder har uppfyllts.

Leverans av statistiktjänster

Vid periodens början var leveransen av statistiktjänster på transportområdet outvecklad när det gäller uppgifternas täckning, serier och kvalitet. Med införandet av nya metoder och förordningar utvidgades leveransen av statistiktjänster under perioden successivt till alla transportområden:

- Vägtransporter.

- Järnvägstransporter.

- Transporter på inre vattenvägar.

- Luftfart.

- Sjöfart.

- Oljetransport i rörledningar.

- Multimodala transporter.

- Vägdata.

En serie transport- och miljöindikatorer offentliggjordes också i samarbete med Europeiska miljöbyrån (European Environmental Agency, EEA).

Omkring 12 miljoner uppgifter samlades in under perioden. Vid slutet av år 2002 var eftersläpningen för årsdata 3,96 år, vilket behöver förbättras ytterligare.

Leveransen av statistiktjänster har förbättrats väsentligt under perioden.

Flera förbättringar genomfördes när det gäller spridningen, bland annat en fullständig omstrukturering av transportstatistiken i New Cronos och en stor ökning av antalet tillgängliga uppgifter, samt publicering av en Panorama of Transport och en hel serie Statistics in focus om transporter.

Det framgår att sökningarna av transportstatistik har ökat betydligt:

-Utdragen ur databasen ökade med 83 %.

-Sökningar på webbplatsen: 300 000 sidor från år 2000 besöktes. Som jämförelse gjordes 360 000 sökningar på webbsidorna för extern handel.

Spridningen av transportstatistik har förbättrats väsentligt under perioden.

Statistikstöd

Starkt statistikstöd gavs till kandidatländerna för att anpassa transportdata till EU:s förordningar och till Medelhavsländerna för genomförande av första fasen av MEDTRANS-projektet.

Slutsats:

Målen för gemenskapens statistiska program för transporter har uppnåtts. Betydande förbättringar har gjorts under perioden, men uppgifternas aktualitet måste förbättras ytterligare.

Programmål

a) Användare

Enligt kommentarer från GD är data från nyare rättsakter, särskilt sjöfartsstatistik, värdefulla för politikenheterna.

Problem kvarstår när det gäller

-bristande konsekvens mellan Eurostats statistik och andra datakällor

-långsam reaktion på nya behov av uppgifter för exempelvis fördelningen mellan transportsätt enligt vitboken från år 2001.

b) Prioriteringar – arbetsplanering

Arbetsplaneringen har förbättrats för

-de årliga arbetsprogrammen som granskas i årliga samordningsmöten med medlemsstaterna (Samordningskommittén för transportstatistik).

-mål som härletts från de årliga arbetsprogrammen på enhets- och processnivå i enhetsutvecklingsprogrammet (PDU).

c) Kvalitet

De nya rättsakterna har hjälpt till att lösa vissa kvalitetsproblem (särskilt för vägstatistik). På andra områden har den ökade datavolymen dock skapat nya problem med datakvaliteten.

d) Effektivitet

Programmet för transportstatistik har varit effektivt för att täcka de olika transportsätten och öka volymen av information som samlats in och spritts.

Personalbristen har dock dämpat framstegen med att ta fram nyckelindikatorer för politiken och att bearbeta nya områden av transportstatistiken.

e) Internationella standarder

Gemenskapsstatistiken är nu mera jämförbar med statistiken från andra delar av världen beroende på följande förbättringar:

- Eurostat har lämnat bidrag till den tredje upplagan av Glossary of Transport Statistics för 55 av FN/ECE:s medlemsländer.

- Transportstatistik har samlats in enligt gemenskapens metoder av kandidatländerna (i samband med utvidgningen) och Medelhavsländerna (i MED-TRANS).

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Belastningen på uppgiftslämnarna har ökat kraftigt beroende på de nya rättsakterna.

Slutsats:

Alla programstrategier har förbättrats under perioden utom belastningen på uppgiftslämnarna.

Subsidiaritetsprincipen

Medlemsstaterna har inte fått några medel från Eurostat för transportstatistik under referensperioden. De har dock finansierats från GD Energi och transport (cirka 2 miljoner euro).

Avvägning mellan behov och resurser

Eftersom merparten av datainsamlingen för transportstatistiken bygger på rättsakterna, har medlemsstaterna i princip godkänt betydande ytterligare anslag på nationell och regional nivå för att uppfylla den gemensamma transportpolitikens databehov.

Medlemsstaterna och parlamentet har dock inte tagit hänsyn till Eurostats behov av ytterligare personalresurser för detta ändamål, varför all rutinmässig statistikproduktion har måst läggas ut på entreprenad, vilket inte berör sekretessbelagda uppgifter.

Sammanfattning av värderingarna för alla transportstatistikområden

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

GEMENSAMMA REGLER OM KONKURRENS, BESKATTNING OCH TILLNÄRMNING AV LAGSTIFTNING

Avdelning i fördraget AVDELNING VI: GEMENSAMMA REGLER OM KONKURRENS, BESKATTNING OCH TILLNÄRMNING AV LAGSTIFTNING | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 40 – Räkenskaper 41 – Industri 53 – Handel med varor |

Andra viktiga arbetsområden | 45 – Energi och råvaror 47 – Handel och distribution 48 – Transporter 49 – Kommunikation 51 – Tjänster 63 – Jordbruksinkomster och priser 64 – Vegetabilieproduktion 65 – Animalieproduktion 66 – Statistik över jordbrukets förädlingsindustri |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

- Att förbättra kvaliteten och jämförbarheten i makroekonomiska data från nationalräkenskaperna.

- Att förbättra tillnärmningen av lagar genom bättre samordning av statistiken.

Resultat : Under åren 1998-2002 antog kommissionen 17 beslut och förordningar om ENS (varav hälften även rör område 52). Viktigare olösta metodfrågor, såsom IMFIS, löstes eller klarlades, och betydande framsteg gjordes mot förbättring och konvergens för att beräkna nationalräkenskaper vid konstanta priser. Eurostat fortsatte ett stort program för bistånd till kandidatländerna. Nästan alla kandidatländer har reviderat och förbättrat sina siffror i nationalräkenskaperna som ett resultat av sina egna ansträngningar och projekt som Eurostat organiserat. Totalt sett förbättrades den makroekonomiska statistikens kvalitet betydligt under perioden. Uppgifternas aktualitet och jämförbarhet har förbättrats avsevärt.

En bättre samordning av arbetsprogrammet mellan EU:s statistikorgan i enlighet med användarnas behov har förbättrat sammanhanget i lagstiftningen.

ECB rapporterade dock att de allmänna ekonomiska statistikdataserierna för euroområdet totalt sett ännu inte uppfyller användarnas krav.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Nya metoder och standarder infördes för att uppfylla statistiska programmål. De viktigaste är följande:

-Under åren 1998-2002 antog kommissionen 17 beslut och förordningar om ENS (varav hälften även rör område 52). Viktigare olösta metodfrågor, såsom IMFIS, löstes eller klarlades, och betydande framsteg gjordes mot förbättring och konvergens för att beräkna nationalräkenskaper vid konstanta priser. Eurostat fortsatte ett stort program för bistånd till kandidatländerna. Nästan alla kandidatländer har reviderat och förbättrat sina siffror i nationalräkenskaperna som ett resultat av sina egna ansträngningar och projekt som Eurostat organiserat:

- Ett utkast till handbok om kvartalsvisa nationalräkenskaper skrevs.

- Metodik för snabbestimat av BNP för EMU och euro inom 45 dagar har slutförts.

- En strategisk plan för varuhandeln 2001-2005 utformades och påbörjades, inklusive alla frågor om metoder, organisationer och IT (Edicom II).

Leverans av statistiktjänster

Totalt sett förbättrades den makroekonomiska statistikens kvalitet betydligt under perioden. Uppgifternas aktualitet och jämförbarhet har förbättrats avsevärt.

En bättre samordning av arbetsprogrammet mellan EU:s statistikorgan i enlighet med användarnas behov har förbättrat sammanhanget i lagstiftningen.

Spridning

Spridningen av makroekonomisk statistik har förbättrats avsevärt under perioden med genomförandet av webbplatsen om euroindikatorer och aktuella pressmeddelanden om ekonomiska huvudindikatorer.

Statistikstöd

Stöd gavs till kandidatländerna, Tacis och Medelhavsländerna.

Slutsats:

Gemenskapens statistiska mål när det gäller gemensamma regler för konkurrens, beskattning och tillnärmning av lagar har uppfyllts.

Programmål

a) Användare

Enligt den löpande granskningen av nationalräkenskaperna tycker användarna att tjänsternas kvalitet totalt sett förbättrats.

ECB rapporterade dock att de allmänna ekonomiska statistikdataserierna för euroområdet totalt sett ännu inte uppfyller användarnas krav.

b) Prioriteringar – arbetsplanering

Enligt den löpande granskningen av nationalräkenskaperna tycker partnerna att synsättet i handlingsplanen för EMU är ett stort framsteg. De är skeptiska till sättet att fastställa prioriteringar inom gemenskapens statistiska system.

Mera samordning behövs i alla kommittéer. Partnerna tycker att samordningen och samarbetet inom gemenskapens statistiska system förbättrats under de senaste tre åren.

c) Kvalitet

Uppgifternas aktualitet har förbättrats avsevärt under perioden.

-Snabbestimat av harmoniserade konsumentprisindex publiceras nu inom två dagar efter referensperiodens slut och detaljerade data inom 17 dagar.

-Snabbestimat för eurozonen och EU-15-estimat inom 45 dagar har slutförts.

-Leveranstiden för årsdata har minskats med omkring 1 år till 2,18 år vid slutet av år 2002.

d) Effektivitet

Ingen bedömning per politikområde.

e) Internationella standarder

Ingen bedömning per politikområde.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Ingen bedömning per politikområde.

Användartillfredsställelse, samordning, arbetsplanering och datakvalitet har förbättrats betydligt under perioden.

Sammanfattning av värderingarna för alla områden av statistik över gemensamma regler om konkurrens, beskattning och tillnärmning av lagar

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

-Rådets slutsatser av den femte lägesrapporten om uppfyllandet av informationskraven i EMU

-Femte lägesrapporten om uppfyllandet av informationskraven i EMU

-ECB:s rapport om den allmänna ekonomiska statistikens kvalitet

EKONOMISK OCH MONETÄR POLITIK

Avdelning i fördraget AVDELNING VII: EKONOMISK OCH MONETÄR POLITIK | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 40 – Räkenskaper 41 – Industri 42 – Finansiella räkenskaper 52 – Monetära och finansiella indikatorer 54 – Handel med tjänster, betalningsbalans 55 – Prisjämförelser |

Andra viktiga arbetsområden | 32 – Arbetsmarknad 44 – Industri (kortfristiga indikatorer) 53 – Handel med varor |

Viktigare krav på statistik från Ekonomiska och monetära unionens politik

- Att uppfylla kraven på statistik från stabilitets- och tillväxtpakten, kortfristiga indikatorer på efterfrågan, produktion, arbetsmarknadsinsatser och kostnader.

Genom Eurostat har Europeiska kommissionen i nära samarbete med Europeiska centralbanken och nationella myndigheter utarbetat en handlingsplan för kraven på statistik från EMU för att förbättra kvaliteten och särskilt aktualiteten för euroindikatorerna, som mäter den ekonomiska utvecklingen i eurozonen, EU-15 och EU:s medlemsstater. I planen, som Ecofins ministerråd godkände den 29 september 2000, fastställs de åtgärder som skall vidtas i gemenskapens statistiska system och medlemsstaterna den närmaste tiden, nämligen att

- genomföra förordningen om det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95),

- sammanställa betalningsbalans som ett sekundärt konvergenskriterium för EMU i samordning med ECB.

Resultat: Resultaten har beskrivits i prioriteringarna för Ekonomiska och monetära unionen i början av del 4.1.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av viktigare metoder

Inom flertalet statistiska områden infördes nya metoder och förordningar för att uppfylla den ekonomiska och monetära politikens behov av statistik.

Ekonomiska årsräkenskaper:

+Kommissionen antog 17 beslut och förordningar om ENS åren 1998-2002.

+Viktigare olösta metodfrågor löstes eller klarlades, såsom IMFIS.

Kvartalsvisa räkenskaper och miljöräkenskaper:

+Metodik för snabbestimat av BNP för EMU och euro inom 45 dagar har slutförts och tillämpas.

+Metoder för miljöräkenskaper har utarbetats och håller på att testas.

Finansiella räkenskaper:

+En handledning om källor och metoder för sammanställning av finansiella räkenskaper enligt ENS 95 publicerades år 2002.

Övervakning av egna resurser:

+Förteckningar över källor och metoder som används för att färdigställa räkenskaperna har ställts till revisionsrättens förfogande.

Pengar och finansiering:

+Nya förordningar om kvartalsvisa finansiella räkenskaper har genomförts.

+Den andra upplagan av ENS 95 handledning över offentligt underskott och offentlig skuldsättning har publicerats.

+En ny handledning om kvartalsvis sammanställning av skatter och sociala avgifter har slutförts.

+Metodarbete i samarbete med ECB och NCB för att förbereda insamling av långräntesatser för konvergensändamål från anslutningsländerna slutfördes.

Det mål som fastställs i programmet 1998-2002 har genomförts. Dessutom har gemenskapens statistiska system kunnat införa nya metoder enligt de nya krav som ställs i handlingsplanen för EMU.

Leverans av statistiktjänster

Leveransen av statistiktjänster bedöms regelbundet i två rapporter:

- En rapport över framsteg i genomförandet av handlingsplanen för EMU.

- ECB:s rapport om den allmänna ekonomiska statistikens kvalitet.

Översikt av framstegen i genomförandet av handlingsplanen för EMU (15/1/2003) – rådets slutsatser

Rådet godkände Ekonomiska och finansiella kommitténs femte lägesrapport om EMU:s informationskrav. Rapporten granskar framstegen i tillämpningen av handlingsplanen för EMU:s statistikkrav (handlingsplanen för EMU) som Ecofinrådet godkände i september 2000 samt framstegen i Monetära kommitténs ursprungliga rapport om EMU:s informationskrav som Ecofinrådet godkände i januari 1999. Ministrarna beslutade att den femte lägesrapporten skulle offentliggöras.

Rådet anser att ett antal medlemsstater fortfarande behöver öka insatserna för att uppfylla sina förpliktelser enligt handlingsplanen för EMU och stärka den statistiska grunden för utformning av den ekonomiska och monetära politiken i EMU/EU. De mål som ställts upp för slutet av 2001 eller 2002 på flera statistikområden har ännu inte uppfyllts. Även om klara förbättringar har noterats återstår mera att göra, särskilt i Spanien och Italien, och i mindre utsträckning i Frankrike. För att uppfylla behovet av en analys land för land behöver också Grekland, Irland, Luxemburg och Portugal göra mera. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt nationalräkenskaper per kvartal och institutionell sektor (hushåll och företag), regeringarnas utgifter och inkomster per kvartal, arbetsmarknadens krav och nya beställningar av data för industri och extern handel. Rådet anser också att man för att avhjälpa de brister som noterats i den ursprungliga rapporten från Monetära kommittén måste prioritera om statistiken och att medlemsstaterna bör genomföra ett antal samordnade insatser, särskilt när det gäller den förteckning över viktigare europeiska ekonomiska indikatorer kommissionen ställt upp, betalningsbalansstatistik och tjänstestatistik.

Rådet uppmanar medlemsstaternas statistikkontor att med förtur vidta de åtgärder som behövs. En uppföljningsrapport, där även anslutningsländerna ingår, bör läggas fram år 2004.

ECB:s rapport om den allmänna ekonomiska statistikens kvalitet

Preliminär sammanfattning – augusti 2003

Sedan föregående rapport i augusti 2002 har leveransen av statistik för euroområdet fortsatt att förbättras, men den är ännu långtifrån helt tillfredsställande. Processen för att harmonisera HIKP fortsätter. Bland nyligen avlämnade resultat för euroområdet i dess helhet kan nämnas snabbestimat av BNP, detaljerade nationalräkenskapsdata om ersättningar till anställda och vissa variabler och grenar i förordningen om kortperiodisk statistik. Aktualiteten har förbättrats, särskilt för vissa kortfristiga indikatorer. Dessa förbättringar är viktiga, men totalt sett uppfyller dataserierna i den allmänna ekonomiska statistiken för euroområdet ännu inte användarnas krav. För nationalräkenskaper och kortperiodisk statistik är huvudproblemet fortfarande att införandet av existerande förordningar försenas eller släpar efter, vilket gör att data för euroområdet av god kvalitet publiceras endast för en del av de data som täcks av existerande EU-förordningar. Resultat för euroområdet är ofta antingen sena eller obefintliga beroende på otillräcklig landtäckning. Förordningen om kortperiodisk statistik från 1998 måste slutgiltigt genomföras år 2003. Snabba framsteg i lagstiftningsförfarandet för den nya förordningen är önskvärda. Viktiga sammanställningar av nationalräkenskaperna per kvartal och sektor saknas. Det finns stora luckor i arbetsmarknadsstatistiken, även om införandet av en ny förordning om arbetskostnadsindex är ett stort steg framåt. Flera förbättringar behövs också för HIKP (harmonisering och förbättrad kvalitetsanpassning) och sammanställningar av extern handel (aktualitet). Bristen på data för tjänstesektorn i euroområdet är fortfarande en viktig fråga. Arbetet på tillämpning av tillräckligt jämförbar praxis för justering av säsong och arbetsdag har börjat, men definitiva resultat kan väntas först på längre sikt.

Ambitiösa mål har ställts upp för viktigare europeiska ekonomiska indikatorer och principen ”Europa först”. De strävar mot förbättrad eller ny statistik, men även bättre samordning inom EU av exempelvis publiceringskalendrar och revisionspolitik.

Anslutningsländerna arbetar på att uppfylla EU:s krav och har gjort framsteg under det senaste året. ECB har börjat ta emot de data som finns tillgängliga i nuläget genom Eurostat. Den nya handlingsplanen för kandidatländernas statistik ställer upp prioriteringar för att förbättra den statistik som är mest angelägen under EU-medlemskapets första år, exempelvis centrala konvergensindikatorer.

Datautbytet mellan Eurostat och ECB har fungerat utan större tekniska problem. Det finns dock ännu brister när det gäller punktligheten i nationella data och fel i överförda data. Överföringen av allmän ekonomisk statistik från ECB till nationella centralbanker har utvidgats.

Beträffande förfaranden för skuldsättning och underskott övervakade Eurostat regelbundet kvaliteten på den rapporterade skuldsättnings- och underskottsstatistiken och meddelade ett stort antal beslut om behandlingen av viktiga transaktioner. Dessa beslut är dessutom kodifierade i ”ESA 95 manual on government deficit and debt”, där kvalitetsstandarder fastställs för rapportering enligt förfarandet vid alltför stora underskott.

Spridning

-Flertalet publikationer om ekonomi och finans reviderades enligt nya metoder

- Publiceringsprogrammet rationaliserades för att koncentreras på prioriteringar och spridning online

- Omkring 1 miljon sidor om ekonomi och finanser söktes på Eurostats webbplats under 2001-2002

- Från år 2000 är webbplatsen för euroindikatorer en av de mest frekventerade på Eurostats webbplats.

-Aktuella data publiceras regelbundet enligt i förväg uppgjorda tidsplaner.

Illustration: Betalningsbalans

- Volymen publicerade data ökade med 254 % (från 207 880 år 1999 till 735 868 år 2002)

- Från 1999 till 2002 publicerades 29 pressmeddelanden, 45 Statistics in focus och 17 officiella publikationer.

Statistikstöd

Statistikstöd gavs till nationella statistiker och kandidatländer på flertalet av den ekonomiska och monetära politikens områden för att tillämpa nya metoder och hjälpa länderna att förbättra datakvaliteten.

Slutsats:

Med hänsyn till införandet av handlingsplanen för EMU har genomförandet av gemenskapens statistiska program genomförts till mycket stor del. Betydande förbättringar har gjorts under perioden, men ännu återstår mycket att göra på några områden, såsom statistik över tjänster i EMU.

Programmål

a) Användare

Enligt den löpande granskningen av nationalräkenskaperna tycker användarna att kvaliteten på tjänsterna i stort sett har förbättrats.

ECB rapporterade dock att dataserierna för euroområdets allmänna ekonomiska statistik ännu inte fyller användarnas krav.

b) Prioriteringar – arbetsplanering

Enligt den löpande granskningen av nationalräkenskaperna tycker partnerna att tillvägagångssättet i EMU:s handlingsplan är ett framsteg. De är skeptiska till hur prioriteringarna sker inom gemenskapens statistiska system.

Mera samordning behövs i alla kommittéer. Partnerna tycker att samordningen och samarbetet inom gemenskapens statistiska system har förbättrats under de senaste tre åren.

c) Kvalitet

Uppgifternas aktualitet har förbättrats avsevärt under perioden

- Snabbestimat av harmoniserade konsumentprisindex publiceras nu inom 2 dagar efter referensperiodens slut och detaljerade data inom 17 dagar.

-Snabbestimat för eurozonen och uppskattningar för EU-15 inom 45 dagar har slutförts.

-Leveranstiden för årsdata har minskats med omkring ett år till 2,18 år vid slutet av år 2002.

d) Effektivitet

Gemenskapens system för ekonomisk och monetär statistik är relativt effektivt, eftersom det producerar de resultat man väntar sig och regelbundna förbättringar har gjorts under perioden.

e) Internationella standarder

Ingen bedömning per politikområde.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Ingen bedömning per politikområde.

Slutsats:

Användarnas tillfredsställelse, samordningen, arbetsplaneringen och datakvaliteten har förbättrats betydligt under perioden.

Sammanfattning av värderingarna för alla områden av statistik över ekonomisk och monetär politik

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

-Rådets slutsatser av den femte lägesrapporten om uppfyllandet av informationskraven i EMU

-Femte lägesrapporten om uppfyllandet av informationskraven i EMU

-ECB:s rapport om den allmänna ekonomiska statistikens kvalitet.

GEMENSAM HANDELSPOLITIK

Avdelning i fördraget AVDELNING IX: GEMENSAM HANDELSPOLITIK | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 53 – Handel med varor 54 – Handel med tjänster, betalningsbalans 57 – Övrig ekonomisk statistik (statistik över globaliseringen) |

Andra viktiga arbetsområden | 19 – Tekniskt bistånd till länder som befinner sig i en övergångsfas 20 – Förberedelser för utvidgningen 21 – Tekniskt samarbete med tredje land 42 – Finansiella räkenskaper 52 – Monetära och finansiella indikatorer |

Viktigare krav på statistik från den gemensamma handelspolitiken

- Reviderade internationella begrepp och definitioner, däribland sådana som är nödvändiga för att genomföra ENS 95, skall införas för handelsstatistiken.

- Comext-systemet för omgruppering av data på Intrastat och Extrastat skall förbättras så att det blir mera användarvänligt och utvidgas så att index för handelsvolymer och enhetsvärden ingår.

- Studier skall göras tillsammans med tredje länder för att öka jämförbarheten för de data som är nödvändiga som stöd för multilaterala och bilaterala förhandlingar.

- Två förordningar skall utarbetas om a) betalningsbalansstatistik, internationell handel med tjänster och flöden av och positioner för utländska direktinvesteringar och b) utländska dotterbolags struktur och verksamhet (Handelsstatistik över utländska dotterbolag, FATS).

- Indikatorer för att mäta inverkan av näringslivets globalisering på företags-, arbetsmarknads- och handelsstatistiken skall utarbetas, särskilt för att stödja EU:s handelspolitik (Allmänna tjänstehandelsavtalet, GATS). Detaljer och tillförlitlighet i statistiken över internationell tjänstehandel, utländska direktinvesteringar och handel genom utländska dotterbolag kommer att utarbetas.

Resultat : Leveransen av statistiktjänster för extern handel, betalningsbalans och kortperiodisk statistik förbättrades betydligt under perioden på följande områden:

Datakvalitet:

-Genomförande av kommissionens förordning om gränsöverskridande företag (som inför en tröskel för undantag från rapportering).

-Förbättring av makroindikatorernas aktualitet och tillförlitlighet, särskilt inom ramen för handlingsplanen för EMU och behovet för handelsförhandlingar.

-Förbättring av datakvaliteten: tidiga skattningar, kvalitetskontroller, analys av asymmetrier och produktion av kvalitetsrapporter.

-Den nya metodiken för varor och för portföljinkomster har införts i betalningsbalansstatistiken.

-Flera analyser gjordes för att förbättra handelsstatistikens jämförbarhet, och metoder och verktyg utvecklades för att skapa en gemensam ram för sammanjämkning.

Datatillgänglighet:

-Ett nätverk för insamling av uppgifter om kandidatländernas och Tacis-ländernas utrikeshandel och betalningsbalans har genomförts.

-Spridningen och aktualiteten har förbättrats: publikationer har strukturerats om; kandidatländernas betalningsbalansdata finns i New Cronos.

-Comext-systemet för omgruppering av data på Intrastat och Extrastat förbättrades i flera avseenden: nya funktioner, bättre och lättare tillgång till information på webben och mera tillgänglig information. Bland annat skapades tillgång till data från kandidatländerna.

Enligt den löpande granskningen av varuhandeln tycker användarna att tjänsternas kvalitet i allmänhet är god, och de använder i stor utsträckning Comextdata för att utforma och följa upp viktig EU-politik.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av viktigare metoder

Nya metoder har införts för att förbättra kapaciteten att mäta globaliseringsföreteelsen i gemenskapens statistiska system på följande områden.

-En strategisk plan för 2001-2005 inklusive alla frågor om metoder, organisationer och IT (Edicom II) har preciserats och satts i verket.

-Sambandet mellan register för extern handel och företagsregister för att mäta handeln inom företagen har förbättrats.

-Systemen för insamling av betalningsbalansstatistik i EU:s medlemsstater har reviderats som en följd av genomförandet av kommissionens förordning om gränsöverskridande företag (som inför en tröskel för undantag från rapportering).

-En handbok om statistik över internationell handel med tjänster (FN, Europeiska kommissionen, IMF, OECD och WTO) har utarbetats och publicerats. Den innehåller referensklassifikationer och begrepp för handel över nationsgränserna (EBOPS[13]) och handel genom kommersiell närvaro, dvs. FATS (ICFA[14]).

EU:s statistiska metoder behöver dock anpassas så att mätningen av globaliseringens inverkan på ekonomi och arbetsmarknad förbättras.

Leverans av statistiktjänster

Leveransen av statistiktjänster inom extern handel, betalningsbalans och kortperiodisk statistik förbättrades betydligt under perioden på följande områden:

Datakvalitet:

-Makroindikatorernas aktualitet och tillförlitlighet förbättrades, särskilt inom ramen för handlingsplanen för EMU och behovet för handelsförhandlingar.

-Datakvaliteten förbättrades: tidiga skattningar, kvalitetskontroller, analys av asymmetrier, produktion av kvartalsvisa rapporter för betalningsbalansstatistiken och tillämpning av rekommendationerna från de olika tekniska grupperna för betalningsbalans.

-Den nya metodiken för varor och för portföljinkomster har införts i betalningsbalansstatistiken.

Datatillgänglighet

-Ett nätverk för insamling av data om kandidatländernas och Tacis-ländernas utrikeshandel och betalningsbalans infördes.

-Den nya förordningen om kortfristiga indikatorer och strukturella undersökningar för annan ekonomisk statistik genomfördes.

-Webbplatsen för euroindikatorer är tillgänglig för allmänheten och förbättras successivt.

-En förteckning över viktigare europeiska ekonomiska indikatorer med kvalitetsförbättringar och milstolpar har upprättats.

Spridning

Spridningen av statistik knuten till den gemensamma handelspolitiken har förbättrats under perioden.

Mer än 400 000 sökningar gjordes på databasen Comext under perioden.

Systemförbättringar möjliggjorde integration av data, massiva utdrag och bättre fjärråtkomst. De genomsnittliga interna besöken minskade med 37 %, medan externa sökningar ökade med 610 % under perioden. För hämtade poster noteras betydande ökningar (817 % respektive 3 816 %).

Omkring 366 000 sidor om extern handel besöktes på Eurostats webbplats åren 2000-2002.

Webbplatsen Euroindikatorer var en av de mest besökta platserna.

Nyckelstatistik publiceras regelbundet i pressmeddelanden och Statistics in focus:

-Omkring 35 Statistics in focus om extern handel publicerades från år 2000.

-Omkring 29 Statistics in focus publicerades om utländska direktinvesteringar och handel med tjänster från år 2000.

-Det totala antalet publikationer om betalningsbalansstatistik var 29 pressmeddelanden, 45 Statistics in focus och 17 officiella publikationer.

-Den tillgängliga volymen data om betalningsbalans ökade med 254 % från 207 880 år 1999 till 735 868 år 2002.

Ett nummer av SIGMA år 2002, bulletinen för europeisk statistik, koncentrerades på statistik och globalisering.

Statistikstöd

Statistikstöd gavs i extern handel och betalningsbalans för att hjälpa kandidatländerna att tillämpa nya metoder och att hjälpa länder att förbättra datakvaliteten.

Slutsats:

Med hänsyn till införandet av handlingsplanen för EMU har genomförandet av gemenskapens statistiska program för den gemensamma handelspolitiken genomförts. Betydande förbättringar har gjorts under perioden, men ännu återstår mycket att göra på vissa områden, exempelvis statistik över tjänster i EMU.

Programmål

a) Användare

Enligt den löpande granskningen av varuhandeln tycker användarna att kvaliteten på tjänsterna i stort sett är god, och de använder i stor omfattning Comextdata som hjälp vid införande och uppföljning av viktigare EU-politik.

ECB rapporterade dock att dataserierna för euroområdets allmänna ekonomiska statistik ännu inte uppfyller användarnas krav.

Enligt den löpande granskningen av betalningsbalansen är användarnas uppfattning allmänt sett uppmuntrande. De flesta anser att tjänsterna har förbättrats på senare tid, och inställningen är särskilt positiv när det gäller stödtjänsterna och uppgifternas relevans för deras arbete.

b) Prioriteringar – arbetsplanering

Enligt den löpande granskningen av handeln med varor är partnerna nöjda med planerings- och samordningsstrukturernas funktion, organisation och effektivitet på varuhandelsområdet.

Partnerna är överlag nöjda med funktionen hos gemenskapens statistiska system utom då det gäller dess förmåga att lära av bästa statistiska tillämpningar.

c) Kvalitet

Uppgifternas aktualitet har förbättrats väsentligt under perioden. När det gäller utrikeshandeln lämnas data om gemenskapsintern handel i genomsnitt 7,5 dagar före fastställd deadline efter sex veckors frist. Från 1999 till 2001 innebär detta en förbättring med 9 dagar. Data för handeln med tredje land visar en förbättring på 4 dagar men ligger fortfarande 2,2 dagar över sexveckorsgränsen.

Enligt den löpande granskningen är användarna nöjda med uppgifternas exakthet, tillförlitlighet, sammanhang, tillgänglighet, fullständighet och aktualitet. De regelbundna användarna anser att de tjänster som levereras på webben, cd-rom och i pappersutskrift är tillräckliga, men åtkomstmöjligheterna genom WEB och härledd information (konfidentiell behandling, samband med tulltaxan och annan information) behöver förbättras.

d) Effektivitet

Statistiksystemet för utrikeshandel och betalningsbalans är relativt effektivt, eftersom det ger de resultat man väntar sig, och regelbundna förbättringar har genomförts.

e) Internationella standarder

I varuhandeln stämmer gemenskapens begrepp i stort sett överens med Förenta Nationernas.

Samarbete med internationella organisationer om klassifikationer har gjort det möjligt att skapa referensklassifikationer och begrepp för handel över nationsgränserna (EBOPS[15]) och handel via kommersiell närvaro, dvs. FATS (ICFA[16]).

Begreppen för betalningsbalans stämmer överens med IMF:s betalningsbalanshandbok.

De nya förordningarna om betalningsbalans stämmer helt överens med den nya handboken om statistik över internationell tjänstehandel (FN, Europeiska kommissionen, IMF, OECD, WTO).

f) Belastning på uppgiftslämnarna

I varuhandeln medverkade ökningen av elektroniska deklarationer från 68 % år 1998 till 74 % år 2000 till att minska belastningen på uppgiftslämnarna.

Slutsats:

Alla programstrategier har förbättrats under perioden i statistiken över handeln med varor och betalningsbalansen.

Sammanfattning av värderingarna för alla områden av statistik över ekonomisk politik och penningpolitik

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

-Rådets slutsatser av den femte lägesrapporten om uppfyllandet av informationskraven i EMU

-Femte lägesrapporten om uppfyllandet av informationskraven i EMU

-ECB:s rapport om den allmänna ekonomiska statistikens kvalitet

-Löpande granskning av handeln med varor

SOCIALPOLITIK, UTBILDNING, YRKESUTBILDNING OCH UNGDOMSFRÅGOR

Avdelning i fördraget AVDELNING XI: SOCIALPOLITIK, UTBILDNING, YRKESUTBILDNING OCH UNGDOMSFRÅGOR | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 31 – Befolkning 32 – Arbetsmarknad 33 – Utbildning 35 – Hälsa, säkerhet och konsumentskydd 36 – Inkomstfördelning och levnadsvillkor 37 – Socialt skydd 38 – Övrig statistik om sociala förhållanden (bostadsstatistik) |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

- Att konsolidera och analysera arbetet med befolkning och migration.

- Att ytterligare utveckla harmoniserad statistik över arbetslöshet och arbetsmarknad (t.ex. arbetskraftsundersökning, kvartalsvis arbetskostnadsstatistik).

- Att uppfylla nya och existerande krav på data om fortbildning i arbetet,

- Att fortsätta arbetet med statistiska projekt om hälsa och säkerhet.

- Att förbättra statistiken över inkomstfördelning, levnadsförhållanden och socialt utanförskap.

- Att samordna arbetet på en undersökning av tidsanvändningen.

- Att konsolidera statistiken över socialt skydd.

Från år 2000 blev de specifika bestämmelserna för socialpolitiken från toppmötena i Lissabon, Cardiff och Luxemburg primära referenspunkter för arbetsprogrammets vidare utveckling.

Resultat: Målen för gemenskapens statistiska program på det socialpolitiska området har uppfyllts. Betydande förbättringar har gjorts under perioden i tillämpningen av nya metoder och standarder, leverans av statistiktjänster och spridning på områdena befolkning, arbetsmarknad, utbildning, hälsa och säkerhet, inkomstfördelning och socialt skydd. Gemenskapens statistiska system har visat sin förmåga att uppfylla nya krav på statistik från toppmötet i Lissabon.

Några projekt på utbildningsstatistikområdet har försenats till följd av brist på resurser.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Nya standarder och metoder infördes på alla statistikområden:

Befolkning

-Gemensamma Eurostat-ECE-rekommendationer för insamling av uppgifter till folkräkningen 2001 har tagits fram och använts i datainsamlingen, som omfattar 32 länder.

-En ny metodik utvecklades för att beräkna harmoniserade demografiska indikatorer.

-Flera undersökningar som stöder nästa större omarbetning av Eurostats harmoniserade befolkningsprojektioner sattes igång.

Arbetsmarknad

-Den harmoniserade definitionen av arbetslöshet antogs.

-Det kvartalsvisa arbetskostnadsindexet förbättrades med en ny rådsförordning och medräkning av resultat från kandidatländerna.

-En rådets ramförordning om arbetskostnads- och lönestrukturstatistik med tillhörande kommissionsförordningar har godkänts. Medlemsstaterna och anslutningsländerna har lämnat data till den första arbetskostnadsundersökningen enligt denna förordning.

Utbildning

-Utarbetande av en rättslig grund för yrkesutbildning.

-Utveckling och genomförande av en detaljerad klassifikation på utbildningsområdet grundad på ISCED97 (med handledning).

-Utarbetande av ett ramförslag för ”mätning av livslångt lärande” (Rapport från TF MLLL).

-Arbete med förberedelser för en undersökning av vuxenutbildningen.

Socialt skydd

-Arbete på sambandet mellan ESSPROS-data och nationalräkenskapernas uppgifter om socialt skydd.

-Utarbetande av en metodik för insamling av data om arbetsmarknadspolitiken.

På området inkomstfördelning och levnadsförhållanden har Eurostats metodhandbok om inkomster utvecklats vidare, men färdigställandet är försenat till följd av brist på resurser.

Leverans av statistiktjänster

Leveransen av statistiktjänster ökade väsentligt på följande områden.

Befolkning

-Förbättring av fullständigheten och harmonisering av migrations- och asylstatistiken.

-Igångsättning av en ny insamling av månatliga data över asyl och illegal migration, utvidgad till att omfatta länderna i Central- och Östeuropa samt Island och Norge. Arbete gjordes på att utvidga publiceringen av dessa data.

Arbetsmarknad

-En kontinuerlig arbetskraftsundersökning genomförs i flertalet medlemsstater.

-Tillfälliga moduler införs i arbetskraftsundersökningen i flertalet medlemsstater och anslutningsländer.

-Årsdata om arbetskostnader, årsinkomster och minimilöner tas emot på grundval av ett nytt gentlemen's agreement.

-Månatliga beräkningar av arbetslösheten publiceras enligt tidtabellen från år 2000 i medlemsstaterna och anslutningsländerna.

-Pilotundersökningar om lediga platser genomfördes.

Utbildning

-Utarbetande och genomförande av en andra undersökning om fortbildning (inklusive spridning) slutfördes.

-Kandidatländerna och länderna i sydöstra Europa medverkar helt i insamlingen av utbildningsdata.

-En integrerad produktionsdatabas för utbildningsstatistik utarbetades.

-En tillfällig modul i arbetskraftsundersökningen 2000 om övergången från skola till arbetsliv genomfördes och analyserades.

-En tillfällig modul i arbetskraftsundersökningen 2000 om livslångt lärande utarbetades.

-Standardvariabler för utbildning i arbetskraftsundersökningen utvärderades och reviderades.

-Uppgifter om studier i främmande språk i skolor samlades in på försöksbasis.

Hälsa, säkerhet och konsumentskydd

-Rutinmässig datainsamling och ytterligare metodutveckling gjordes för statistik om hälsa och säkerhet i arbetet.

-Den europeiska statistiken över olyckor på arbetsplatsen: statistik för åren 1994-2000 analyserades och spreds (fas II-data inklusive små och medelstora företag, de första komponenterna i de socioekonomiska kostnaderna, olyckor under pendling).

Inkomstfördelning och levnadsförhållanden:

-Data för EU-ländernas strukturella indikatorer och Laeken-indikatorer gavs ut.

-Det arbete om fattigdom och socialt utanförskap som gjorts i samarbete med indikatorgruppen i Kommittén för socialt skydd har utvecklats bra.

-Datainsamlingen i den nya omgången av hushållsbudgetundersökningen 1999 är nästan klar.

-Uppgifter har samlats in i undersökningen av hushållsbudgetar, och metodik för detta utarbetats för kandidatländerna.

Socialt skydd

-ESSPROS-data omfattande 20 länder samlades in regelbundet.

-En ny datainsamling påbörjades om antalet mottagare av pensioner.

-En orienterande datainsamling om utgifter för och deltagare i arbetsmarknadspolitiken påbörjades och resultatet utvärderades.

-Fyra fullständiga datainsamlingar genomfördes för tre parametrar: utgifter, deltagare och kvalitativa uppgifter om åtgärder.

-Strukturella indikatorer producerades för rapporten till rådet våren 2003.

Spridning

Flera förbättringar gjordes när det gäller spridning, inklusive utvidgning av databaser, ökad spridning på webben och uppstramning av publikationsprogrammet i form av

-publicering av rapporterna ”Den sociala situationen i Europeiska unionen” 2000, 2001 och 2002 i samarbete med GD Sysselsättning och socialpolitik,

-produktion av pocketboken om levnadsförhållandena i Europa (2000 års upplaga),

-produktion av publikationer om genus,

-att mer än 100 Statistics in Focus i ett stort antal frågor relaterade till befolkning och socialstatistik gavs ut gratis på webben.

Resultaten har visat en betydande ökning av sökningarna på socialstatistik:

-Utdragen ur databasen har ökat med 700 %.

-Besöken på webbplatsen på detta område uppgår till 1,1 miljoner sidor, motsvarande 19 % av alla besök på Eurostats webbplats.

-Från 1998 spreds en cd-rom med mikrodata från Europeiska gemenskapens hushållspanel till forskare.

Statistikstöd

Starkt statistikstöd gavs till kandidat- och Medelhavsländer på flertalet socialstatistikområden.

Slutsats:

Målen för gemenskapens statistiska program på det socialpolitiska området har uppfyllts. Betydande förbättringar har gjorts under perioden med införande av nya metoder och standarder, leverans av statistiktjänster och spridning. Gemenskapens statistiska system har visat sin förmåga att motsvara nya krav på statistik från toppmötet i Lissabon.

Programmål

a) Användare

Enligt den löpande granskningen av arbetskraftsundersökningen och användarnas tillfredsställelse är användarna på det hela taget nöjda med kvaliteten på de tjänster Eurostat lämnar. Uppgifternas relevans och exakthet uppskattas av användarna som är missnöjda med aktualiteten.

b) Prioriteringar - arbetsplanering - samordning

I allmänhet anser partnerna att planerings- och samordningsfunktionerna i gemenskapens statistiska system är tillräckliga, även om det finns skillnader mellan områden. Alla partner uppskattar förbättringarna i den allmänna nivån på samarbetet och samordningen i gemenskapens statistiska system och förbättringarna i den nationella statistikproduktionen.

Samordningen med internationella institutioner, kommissionens generaldirektorat (GD Utbildning och kultur och GD Sysselsättning och socialpolitik) och Cedefop har utvecklats väsentligt för att förbättra programmets effektivitet.

c) Kvalitet

Användarna erkänner att tjänsternas kvalitet i stort sett utvecklats positivt. Leveranstiden för data har förbättrats väsentligt med 25 % (1 år), men användarna är ändå inte nöjda.

d) Effektivitet

Programmets effektivitet har inte bedömts. En ökad samordning mellan internationella organisationer och inom europeiska institutioner, en bättre kartläggning av användarnas krav och en ökad spridning av socialstatistik ger dock intryck av att programmets effektivitet har förbättrats under perioden.

e) Internationella standarder

Betydande framsteg i metodarbetet i samarbete med internationella organisationer har medverkat till att göra gemenskapsstatistiken mera jämförbar. Särskilt det nyligen utvecklade SILC-projektet följer i huvudsak Canberragruppens rekommendationer om inkomst.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Den gemensamma datainsamlingen på områdena migration och demografi minskade belastningen på uppgiftslämnarna.

Slutsats

Programstrategierna utvecklades väl under perioden.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen har iakttagits helt inom socialstatistikområdet.

Avvägning mellan behov och resurser

För närvarande får socialstatistiken inte tillräckliga resurser i förhållande till behovet. Gemenskapens ”'sociala” sida har blivit mycket viktigare än under gemenskapens första tid. I Romfördraget sägs mycket lite om socialpolitik (tonvikten ligger helt på ekonomisk politik), men efter Maastricht- och Amsterdamfördragen är omkring en tredjedel av gemenskapens angelägenheter (omkring sju avdelningar av 21 i det nuvarande avtalet) ”sociala”. Vid rådets möte i Lissabon år 2000 kom man överens om att söka skapa en kunskapsbaserad ekonomi med större social sammanhållning och att mäta framstegen mot detta genom de strukturella indikatorerna. Omkring en tredjedel av de strukturella indikatorerna är ”sociala”, varför arbetsvolymen på det sociala området, bland annat att fastställa och tillhandahålla indikatorer, har ökat kraftigt sedan år 2000.

Å andra sidan har resurserna inte ökat. Detta beror på att den allmänna fördelningen av statistiska resurser mellan olika områden inte har ändrats väsentligt efter den första tiden, då sociala angelägenheter var mycket mindre viktiga än ekonomiska (eller jordbruk eller industri). Den totala mängden statistiska resurser har inte heller ökat, vilket innebär att mera arbete måste göras med samma resurser på det sociala området. I många viktiga moduler av det statistiska programmet har Eurostat endast en heltidsanställd eller t.o.m. mindre.

För närvarande släpar vissa projekt efter på områdena utbildnings- och hälsostatistik till följd av resursbrist. Eurostat försöker nu precisera en ny strategi för socialstatistik (med början vid den årliga generaldirektörskonferensen i Aten) för att möta utmaningen från en ökande efterfrågan. Mera resurser kommer att behövas om denna strategi skall kunna tas på allvar.

Sammanfattning av värderingarna för alla socialstatistikområden

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

KULTUR

Avdelning i fördraget AVDELNING XII: KULTUR | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 34 – Kultur |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

Att utveckla en serie kulturstatistik från befintliga källor.

Resultat: Gemenskapens statistiska mål på kulturområdet har endast delvis uppfyllts beroende på Eurostats bristande resurser.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Betydande metodutveckling, datainsamling och analyser genomfördes på tre viktiga punkter:

-sysselsättning på kulturområdet: en första datainsamling och bedömning av sysselsättningen på kulturområdet i samtliga medlemsstater,

-utgifter för och finansiering av kultur: i metodhänseende har betydande framsteg gjorts med att lösa mätfrågor,

-deltagande i kulturell verksamhet: ett frågeformulär har utarbetats och använts i Eurobarometerundersökningen.

Metodrapport om kulturstatistik i EU.

Ett fullständigt förslag till en storskalig undersökning av deltagandet i kulturell verksamhet.

Allt arbete är försenat beroende på Eurostats bristande resurser. Målet har delvis uppnåtts.

Leverans av statistiktjänster

Leveransen av statistiktjänster begränsades till definition av metoder och insamling av data genom Eurobarometerundersökningen. Leveransen har förbättrats, men mycket återstår att göra innan de standarder som utvecklats är helt införda.

Spridning

Resultaten av Eurobarometerundersökningen spreds genom GD Press och kommunikation.

Statistikstöd

Inget stöd gavs.

Slutsats:

Gemenskapens statistiska mål på kulturområdet har endast delvis uppfyllts beroende på Eurostats bristande resurser.

Programmål

a) Användare

Ingen information finns.

b) Prioriteringar – arbetsplanering – samordning

Ingen information finns.

c) Kvalitet

Ingen information finns.

d) Effektivitet

Ingen information finns.

e) Internationella standarder

Ingen information finns.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Ingen information finns.

Slutsats

Programstrategierna utvecklades väl under perioden.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen har iakttagits helt inom socialstatistikområdet.

Avvägning mellan behov och resurser

Sammanfattning av värderingarna för alla kulturstatistikområden

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

FOLKHÄLSA

Avdelning i fördraget AVDELNING XIII: FOLKHÄLSA | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 35 – Hälsa, säkerhet och konsumentskydd 37 – Socialt skydd |

Huvudmål för statistikarbetet

- Att fastställa hälsoindikatorer för gemenskapen, bland annat genom urval av relevant information och data för utbyte mellan medlemsstaterna, kommissionen och internationella organisationer, och genom begreppsmässigt arbete relaterat till processen för att göra data jämförbara.

- Att utveckla ett nätverk på gemenskapsnivå för att dela och överföra hälsodata mellan medlemsstaterna, kommissionen och internationella organisationer (grundat på telematikprojektet IDA-CARE).

- Att utveckla metoder och verktyg som behövs för att analysera och rapportera om hälsotillstånd, trender och determinanter samt hälsopolitikens effekter.

Resultat: Målen för gemenskapens statistiska program för folkhälsopolitiken har uppfyllts. Betydande förbättringar har uppnåtts under perioden med införande av nya metoder och standarder. Genomförandet av dessa nya metoder är dock ännu inte slutfört, och det stöd som gavs var också begränsat till följd av brist på resurser.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Nya standarder och metoder utvecklades och infördes för folkhälsa, säkerhet i arbetet och socialt skydd.

Hälsa, säkerhet och konsumentskydd

-När det gäller dödsorsaker har ett projekt om förbättrade metoder och kodifiering lett till en serie rekommendationer.

-en minsta europeisk hälsomodul (Minimum European Health Module, MEHM) utarbetades för att införas i ”EU:s statistik över inkomster och levnadsförhållanden” (EU Statistics on Income and Living Conditions, EU-SILC). En strategi för genomförande senast år 2006 av ett europeiskt hälsoundersökningssystem (European Health Survey System, EHSS), särskilt en European Core Health Interview Survey (ECHIS) som bygger på standardmoduler (MEHM, hälsostatus, hälsodeterminanter, utnyttjande av hälso- och sjukvården, bakgrundsvariabler) antogs av direktörerna för socialstatistik och skall införas i nationella undersökningar,

-för hälsovårdsstatistik (CARE) fastställdes vägledning och pilotprojekt för systemet för hälsoräkenskaper (System of Health Accounts, SHA) enligt steg för steg-principen, vilket gäller såväl nya finansiella data som anpassning av befintliga data (för resurser och personal) till nya ramvillkor,

-för statistiken över yrkessjukdomar i Europa (European Occupational Diseases Statistics, EODS), antogs metoder, klassificering och genomförande år 2001 av den första fasen (14 medlemsstater), inklusive data om exponeringar, svårighetsgrad och medicinsk diagnos.

Socialt skydd

-Sambandet mellan ESSPROS-data och data från nationalräkenskaperna på området socialt skydd har bearbetats.

-En metodik för insamling av data om arbetsmarknadspolitiken har utvecklats.

Leverans av statistiktjänster

Leveransen av statistiktjänster ökade väsentligt på följande områden.

Hälsa, säkerhet och konsumentskydd

-för dödsorsaker (COD) analyserades och spreds statistik från åren 1994-2000,

-för undersökning av hälsa och hälsorelaterade data (HIS) samlades uppgifter in och analyserades för 12 poster från hälsomoduler i undersökningar av den nationella befolkningen år 1999, utvidgad till 18 poster i den andra datainsamlingen år 2002.

Spridning

Flera förbättringar gjordes när det gäller spridning, inklusive utvidgning av databaser, ökad spridning på webben och rationalisering av publiceringsprogrammet som består av:

-publicering av rapporterna om den sociala situationen i Europeiska unionen 2000, 2001 och 2002 i samarbete med GD Sysselsättning och socialpolitik,

-framställning av pocketboken om levnadsförhållandena i Europa (upplaga 2000),

-mer än 100 Statistics in Focus gavs ut gratis på webben i ett stort antal ämnen knutna till befolknings- och socialstatistik, inklusive hälsa och socialt skydd.

Resultaten har visat en betydande ökning av sökningarna på folkhälsa:

-Utdragen ur databasen har ökat med 700 %.

Statistikstöd

Kandidatländerna och medlemsstaterna fick visst statistikstöd för att tillämpa nya metoder.

Slutsats

Målen för gemenskapens statistiska program på området folkhälsopolitik har uppfyllts. Betydande förbättringar har gjorts under perioden med införande av nya metoder och standarder. Genomförandet av dessa nya metoder är dock ännu inte slutfört, och det stöd som lämnades var också begränsat till följd av brist på resurser.

Programmål

a) Användare

Användarnas ökande intresse för statistik om folkhälsa och socialt skydd är ett positivt tecken på deras tillfredsställelse. Undersökningar gjordes dock för att bedöma denna.

b) Prioriteringar – arbetsplanering – samordning

I allmänhet anser partnerna att planerings- och samordningsfunktionerna i gemenskapens statistiska system är tillräckliga, även om skillnader har konstaterats mellan områden. Alla partner erkänner de allmänna förbättringarna i samarbetet och samordningen av gemenskapens statistiska system och förbättringarna i den nationella statistikproduktionen.

Samordningen med internationella institutioner (WHO, OECD) och kommissionens generaldirektorat (Hälsa och konsumentskydd och Sysselsättning) har utvecklats betydligt för att förbättra programmets effektivitet. På begäran från KSP påbörjades arbete på folkhälsoområdet genom partnerskap med medlemsstaterna inom ramen för ledarskapsgruppen för hälsostatistik.

c) Kvalitet

Med programmets genomförande förbättrades datatäckningen betydligt med omkring 4,5 miljoner tillgängliga data (källa: New Cronos) för statistik om hälsa, säkerhet och socialt skydd mot några hundra tusen vid periodens början.

d) Effektivitet

Statistiksystemet för hälsa och socialt skydd är relativt effektivt, eftersom det uppfyllde programmets mål. Programmets effektivitet har dock inte bedömts.

e) Internationella standarder

Betydande framsteg i metodarbetet i samarbete med internationella organisationer har medverkat till att göra gemenskapsstatistiken mera jämförbar. Eurostat lämnade data om funktionshinder på global nivå till Förenta Nationerna.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Belastningen på uppgiftslämnarna minskade successivt på området statistik om dödsorsaker och arbetsplatsolyckor.

Slutsats

Programstrategierna utvecklades väl under perioden.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen iakttas helt för statistiken över hälsa, säkerhet och socialt skydd.

Avvägning mellan behov och resurser

Några hälsostatistikprojekt och stöd till kandidatländerna är försenade till följd av brist på resurser. Stabila personalresurser och stabil finansiering från andra generaldirektorat är andra kritiska frågor som påverkar måluppfyllelsen.

Sammanfattning av värderingarna för alla folkhälsostatistikområden

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

KONSUMENTSKYDD

Avdelning i fördraget AVDELNING XIV: KONSUMENTSKYDD | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 35 – Hälsa, säkerhet och konsumentskydd 36 – Inkomstfördelning och levnadsvillkor |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

- Att ge tekniskt bistånd till insamling och utvärdering av data.

Resultat: Metodik har utvecklats och data samlats in för publikationer om konsumenter i Europa.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Ny metodik har utvecklats och data har samlats in för publikationen om konsumenter i Europa.

Leverans av statistiktjänster

Information om konsumenter är tillgänglig i publikationen om konsumenter i Europa och tillhörande databaser.

Spridning

Flera frågor om konsumentskydd har belysts genom följande media:

-publicering av rapporterna ”The Social Situation in the European Union” 2000, 2001 och 2002 i samarbete med GD Sysselsättning och socialpolitik,

-produktion av pocketboken ”Living conditions in Europe” (upplaga 2000),

-mer än 100 Statistics in focus i ett stort antal frågor relaterade till befolkning och socialstatistik gavs ut gratis på webben.

Statistikstöd

Inget stöd gavs.

Slutsats

GD Hälsa och konsumentskydd har den senaste tiden lagt ner ett stort arbete på att stödja Eurostat. Mycket tack vare detta arbete är konsumentskydd ett av de prioriterade områdena i kommissionens statistiska program för 2003 och har en framskjuten plats i gemenskapens statistiska program 2003-2007. Trots detta har dock inga väsentliga framsteg gjorts.

Programmål

a) Användare

Ingen information finns.

b) Prioriteringar – arbetsplanering - samordning

Ingen information finns.

c) Kvalitet

Ingen information finns.

d) Effektivitet

Ingen information finns.

e) Internationella standarder

Ingen information finns.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Ingen information finns.

Slutsats:

Programstrategierna utvecklades väl under perioden.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen har iakttagits helt inom konsumentskyddsområdet.

Avvägning mellan behov och resurser

Resurserna på området är för närvarande mycket begränsade och måste ökas för att ytterligare framsteg skall kunna göras.

Sammanfattning av värderingarna för alla områden av konsumentskyddsstatistik

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

TRANSEUROPEISKA NÄT

Avdelning i fördraget AVDELNING XV: TRANSEUROPEISKA NÄT | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 45 – Energi och råvaror 48 – Transporter 49 – Kommunikation |

Andra viktiga arbetsområden | 73 – Vetenskap och teknik 53 – Handel med varor |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

Att ge nödvändig statistisk information och tjänster för att

- övervaka funktionen av den inre marknaden för energi (energibalanser, extern handel, kortfristiga trender och strukturdata),

- utvärdera konkurrensens effektivitet i nätverksamheter, bland annat öppenheten i prissättningen till slutanvändare, och

- följa upp frågor om leveranssäkerhet.

Att förbättra statistiksystemet så att det bättre svarar på frågor om hållbar utveckling, särskilt på områdena

- förnybara energikällor och

- rationell energianvändning (samtidig el- och värmeproduktion, energieffektivitet).

Att genom direkta konsumentundersökningar förbättra kunskapen om energins slutliga användning.

Att successivt integrera anslutningsländerna i gemenskapens statistiska system, förbättra deras system till EU-standard och införa ett regelbundet rapporteringssystem.

Att skapa en miljö för spridning av referensdata.

Resultat: Målen för gemenskapens statistiska program för transeuropeiska nät har uppfyllts. Under perioden har genomförandet av nya metoder samt leveransen av statistiktjänster och spridningen utvecklats betydligt, men aktualiteten behöver fortfarande förbättras.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Nya metoder infördes som planerat på följande områden:

Energi

Nya metoder utvecklades eller förbättrades på områdena samtidig el- och värmeproduktion samt konsumtion (graddagsmetoden).

Transport

-Eurostat utarbetade en ny internationell standardklassifikation för varor under transport (NST-2000) som antogs av Conference of Europan Statisticians (CES) år 2002.

-Direktivet om vägtransportstatistik från 1980 ersattes med en ny rådsförordning och data samlades in enligt den nya förordningen.

-Parlamentet och rådet godkände två nya förordningar om järnvägs- och flygstatistik.

-Kommissionen antog sex tillämpningsakter (för väg- och sjöfartsstatistik).

-Metodarbete och nyckelindikatorer för intermodal godstransport offentliggjordes.

Kommunikation

-En statistisk ram med en strategisk plan om informationssamhället utvecklades.

-Metoder utarbetades för att ta in större ändringar och nya poster i kommunikationsstatistiken.

Leverans av statistiktjänster

Leveransen av statistiktjänster för transeuropeiska nät förbättrades under perioden med ett ökat antal tillgängliga data om transport och kommunikation. Data för alla slags transporter och informationssamhället togs fram.

Spridning

Spridningen av statistik knuten till energi, transporter och kommunikation har förbättrats under perioden. Exempelvis ökade utdragen ur databasen för transport med 83 %.

Statistics in focus gavs ut på papper och på webben (gratis) och behandlade följande huvudfrågor:

Energi

- Leveranser av petroleum inom gemenskapen

- Oljeekonomi

- Naturgasekonomi

- Elpriser för industri och hushåll

- Gaspriser

Transport:

- Vägtransport av gods

- Inre vattenvägar

- Transportinfrastruktur

- Sjöfart

Kommunikation:

- Statistik över informationssamhället

- Telekommunikationer i Europa.

Statistikstöd

Statistikstöd gavs till kandidatländerna för att anpassa transport-, energi- och kommunikationsdata till EU:s förordningar.

Slutsats :

Målen för gemenskapens statistiska program för transeuropeiska nät har uppfyllts. Betydande förbättringar har gjorts under perioden, men aktualiteten behöver fortfarande förbättras.

Programmål

a) Användare

Enligt kommentarer från GD är data från nyare rättsakter, särskilt sjöfartsstatistik, värdefulla för politikenheterna.

Det finns fortfarande problem med

-bristande konsekvens mellan statistik från Eurostat och andra datakällor, och

-långsam reaktion på nya behov av data om t.ex. fördelningen mellan olika transportsätt enligt vitboken 2001.

b) Prioriteringar – arbetsplanering

Arbetsplaneringen har förbättrats i

-det årliga arbetsprogrammet som granskats i årliga samordningsmöten med medlemsstaterna (Samordningskommittén för transportstatistik), och

-mål som härletts från det årliga arbetsprogrammet och som preciseras på enhets- och processnivå i Unit Development Programme (PDU).

c) Kvalitet

De nya rättsakterna har hjälpt till att lösa vissa kvalitetsproblem (särskilt i vägstatistiken). På andra områden har dock den ökade datavolymen skapat nya problem med datakvaliteten.

d) Effektivitet

Programmet för transport-, energi- och kommunikationsstatistik har varit effektivt i arbetet på att förbättra täckningen av de olika transportsätten och samla in och sprida mera information.

Leveransen av nyckelindikatorer för politiken och utvecklingen av nya områden för transport- och kommunikationsstatistiken har dock fördröjts till följd av personalbrist.

e) Internationella standarder

Gemenskapsstatistiken är nu mera jämförbar med statistiken från andra områden i världen tack vare följande förbättringar:

-Eurostat medverkade i den tredje upplagan av Glossary of Transport Statistics för 55 av FN/ECE:s medlemsländer.

-Kandidatländerna samlade in transportstatistik enligt gemenskapens metoder (i samband med utvidgningen), liksom Medelhavsländerna (i MED-TRANS).

f) Belastning på uppgiftslämnarna

På transportområdet har belastningen på uppgiftslämnarna ökat kraftigt genom de nya rättsakterna.

Slutsats:

Alla programstrategier utom belastningen på uppgiftslämnarna har förbättrats under perioden.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen har iakttagits helt inom detta område.

Avvägning mellan behov och resurser

Eftersom merparten av datainsamlingen för transportstatistiken bygger på rättsakter har medlemsstaterna i princip godkänt tilldelning av betydande ytterligare resurser på nationell och regional nivå för att uppfylla den gemensamma transportpolitikens databehov. Medlemsstaterna och parlamentet har dock inte tagit hänsyn till att Eurostat därmed behöver ytterligare personalresurser för ändamålet, varför all rutinmässig statistikproduktion har måst läggas ut på entreprenad, vilket dock inte berör sekretessbelagda uppgifter.

Sammanfattning av värderingarna för alla transportstatistikområden

Referenser:

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

INDUSTRI

Avdelning i fördraget AVDELNING XVI: INDUSTRI | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 44 – Industri 45 – Energi och råvaror 66 – Statistik över jordbrukets förädlingsindustri |

Andra viktiga arbetsområden | 53 – Handel med varor |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

- Att genomföra förordningarna om statistik över företagsstrukturer och om kortfristiga indikatorer för industrin.

- Att förbättra förenklingen och effektiviteten i PRODCOM-systemet.

- Att integrera den framtida stålstatistiken i det befintliga industristatistiksystemet.

- Att utveckla indikatorerna för immateriella investeringar, underleverantörstjänster och globalisering i samband med genomförande av förordningen om statistik över företagsstrukturer.

Resultat: Gemenskapens statistiska mål på industriområdet har uppfyllts. PRODCOM-systemet behöver dock förbättras, och man har inte kommit på någon fungerande metod för att fånga in immateriella investeringar. Leveransen av statistiktjänster har förbättrats med bättre datatillgänglighet och större spridning. Uppgifternas aktualitet och jämförbarhet har också förbättrats. Med tiden väntas dock användarnas tillfredsställelse med programmet förbättras. En utvärderingsstrategi behövs för att lösa dessa frågor i framtiden.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Nya metoder och standarder infördes under perioden.

Industri

Statistik över företagsstrukturer

-Antagandet av en ny förordning år 1999 om utvärderingskriterier för datakvalitet på strukturstatistikområdet har bidragit till att förbättra kvaliteten.

-En harmoniserad metodik för företagsdemografi utarbetades. Företagsdemografiska data samlas nu in från elva länder.

Kortperiodisk statistik

-Genomförande av förordningar för definition av variabler och definition av Main Industrial Group

Energi

Nya metoder utvecklades eller förbättrades för samtidig el- och värmeproduktion och konsumtion (graddagsmetoden).

Leverans av statistiktjänster

Leveransen av industristatistiktjänster har förbättrats på alla områden.

Industri

-Förordning nr 58/97 genomfördes med stark tonvikt på datakvaliteten, som har förbättrats väsentligt.

-En kommissionens förordning från år 2002 anpassade förordningen till den tekniska och ekonomiska utvecklingen.

-Den strategiska planen för strukturella indikatorer genomfördes.

-Data för strukturell statistik och kortperiodisk statistik samlades in från kandidatländerna.

-Genomförandet av förordning 1165/98 påbörjades och utvecklades för ett antal nyckelindikatorer av god kvalitet.

-Eurostat och ECB publicerade regelbundet en serie aktuella nyckelindikatorer. Omkring 50 % av indikatorerna, däribland de som är viktigast för att analysera företagscykeln, har nu samlats in och publiceras regelbundet.

-Kvaliteten på kortperiodiska statistiska data övervakas regelbundet och har förbättrats påtagligt under rapportperioden.

-En ändringsförordning utarbetades som kommer att utvidga räckvidden av förordning 165/98 och anpassa datainsamlingen till användarnas krav.

PRODCOM

-Det statistiska området PRODCOM kunde stabiliseras trots allvarliga störningar 1999-2001.

-Uppgifternas fullständighet och kvalitet kunde delvis förbättras men måste uppmärksammas ytterligare.

Stålstatistik

-Insamlingen av stålstatistik har avslutats planenligt. Statistiken ingår i statistiken över företagsstrukturer och PRODCOM.

Statistik över jordbrukets förädlingsindustri

Balansräkningar för livsmedelsförsörjningen har genomförts.

-På livsmedelssäkerhetsområdet gjordes en första inventering av tillgängliga data och första överenskommelser med GD Hälsa och konsumentskydd.

Vid slutet av år 2002 innehåller energidatabasen totalt 3 miljoner värden.

Av statistik över företagsstrukturer, kortperiodisk företagsstatistik och produktionsstatistik finns 46 miljoner värden, vilket är en betydande ökning under perioden.

Spridning

Allmänt har näringslivsstatistikens spridning förbättrats under perioden. Statistik över företagsstrukturer, kortperiodisk statistik och produktionsstatistik hör till de databaser som besöks mest. Utdragen ur databaserna ökade med 934 % under perioden. Publikationsprogrammet förenklades med en serie Panorama of the EU Industry och en kvartalspublikation. På Eurostats webbplats hör strukturella indikatorer till de fem produkter som söks mest. Kortperiodiska statistiska nyckelindikatorer publiceras nu regelbundet i pressmeddelanden som återges alltmera i pressen.

Tillgången till detaljerad industristatistik är dock fortfarande en viktig fråga.

Statistikstöd

I allmänhet gavs starkt metodstöd till medlemsstaterna och kandidatländerna för att genomföra nya metoder och förbättra statistiksystemet.

Slutsats:

Gemenskapens statistiska mål för industrin har uppfyllts.

Programmål

a) Användare

Ingen information finns om användarnas tillfredsställelse. Den stora förbättringen av uppgifternas kvalitet till följd av nya förordningar ger dock intryck av att användarnas tillfredsställelse förbättrades under perioden.

b) Prioriteringar – arbetsplanering – samordning

Ingen policy-specifik information finns.

c) Kvalitet

Aktualitet

Leveranstiden för årliga energidata är kortare (3,07 år) än genomsnittet för Eurostat (3,89 år).

Leveranstiden för månatliga energidata är också kortare (5,72 månader) än genomsnittet för Eurostat (7,07 månader).

I enlighet med förordningen samlar Eurostat in data till statistik över företagsstrukturer från medlemsstaterna 18 månader efter referensperiodens slut.

Uppgifter för kortperiodisk statistik samlas in 1-3 månader efter referensperiodens slut. Aktualiteten har förbättrats väsentligt för alla indikatorer. Exempelvis publiceras nu samlade tal för industriproduktionen i Europa efter 48 dagar i stället för 65-70 dagar.

Tillgång till data

Den tillgängliga datavolymen har förbättrats dramatiskt (46 miljoner data vid slutet av år 2002).

Jämförbarhet

Uppgifternas jämförbarhet förbättrades väsentligt när de nya förordningarna om statistik över företagsstrukturer och kortperiodisk statistik genomfördes. Metoderna förbättras kontinuerligt.

d) Effektivitet

Det statistiska programmet för industrin är relativt effektivt, eftersom det producerar förväntade data och datakvaliteten förbättras.

e) Internationella standarder

Statistiken över företagsstrukturer har blivit klart mera jämförbar inom Europeiska unionen. Bland annat har en överenskommelse träffats om observationsenheten: företaget (minsta kombination av rättsliga enheter med egen beslutanderätt). Flertalet länder utanför Eurostat och OECD tillämpar dock inte samma metodik utan använder i stället den lokala enheten (anläggningen) som huvudsaklig observationsenhet.

Kortperiodisk statistik styrs nu av gemensamma definitioner, och metodrekommendationerna har utvidgats betydligt. Flertalet medlemsstater har gjort stora ansträngningar för att anpassa sig till dessa definitioner och rekommendationer för att nå en bättre harmonisering av data.

Eurostat har förbättrats mycket mot bättre jämförbarhet inom EU, men det är inte helt enkelt (även om det fortfarande är möjligt) att göra jämförelser med världen i övrigt.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

När det gäller belastningen på företagen uppmuntrar SBS-R användning av administrativa källor för datainsamling. Flera länder (t.ex. Italien) har nyligen börjat använda administrativa källor, vilket har minskat belastningen väsentligt.

Beträffande belastningen på de nationella statistikinstituten har såväl OECD (SSIS frågeformulär) som Eurostat (förordningen om statistik över företagsstrukturer) brukat begära årlig företagsstatistik från medlemsstaterna. Läget var förvirrande för användarna (metoderna skilde sig något) och innebar en stor belastning på medlemsstaterna. År 2001 inledde OECD (direktoratet för statistik/nationalräkenskaper och ekonomisk statistik) och Eurostat (enhet D2, Statistik över företagsstrukturer) ett aktivt samarbete som ledde till att OECD:s datainsamling inställdes år 2003 och att OECD samlar in data direkt genom Eurostat. Ett protokoll för samarbete mellan de båda internationella organisationerna diskuteras nu.

OECD sammanfattade självt läget i sitt statistiska arbetsprogram 2003, s. 35

”År 2003 kommer den direkta datainsamling som länderna i Europeiska unionen gör för att sammanställa databaserna SSIS och SEC att inställas och data som samlats in genom Eurostat kommer att användas, vilket i hög grad minskar belastningen på de medlemsländer som lämnar uppgifter”[17].

Slutsats:

Alla programstrategier har förbättrats. En utveckling väntas dock så att uppgifternas kvalitet och aktualitet och användartillfredsställelsen med programmet förbättras. En strategi för utvärderingen behövs för att lösa dessa frågor i framtiden.

Ett särskilt program har inletts för att livsmedelssäkerheten skall beakta nya betänkligheter hos konsumenterna.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen iakttas helt för industristatistiken.

Avvägning mellan behov och resurser

Ingen information finns.

Sammanfattning av värderingarna för alla industristatistikområden

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

EKONOMISK OCH SOCIAL SAMMANHÅLLNING

Avdelning i fördraget AVDELNING XVII: EKONOMISK OCH SOCIAL SAMMANHÅLLNING | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 23 – Omstruktureringsplaner 72 – Regional och geografisk information |

Andra viktiga arbetsområden | 31 – Befolkning 32 – Arbetsmarknad 40 – Räkenskaper 44 – Industri 47 – Handel och distribution 50 – Turism 51 – Tjänster 63 – Jordbruksinkomster och priser |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

- Att fastställa, införa och övervaka gemenskapens nya regionalpolitik.

- Att utvidga regionalstatistikens sektoriella och geografiska täckning.

- Att utveckla ett europeiskt system för geografisk information i samarbete med de nationella statistikinstituten.

Resultat: Gemenskapens statistiska mål på området ekonomisk och social sammanhållning har uppfyllts med ökad datatillgänglighet och täckning av regional statistik. Den regionala statistikens relevans, jämförbarhet och fullständighet förbättrades betydligt under perioden. Aktualiteten bibehölls för pågående serier samtidigt med att större datavolymer hanterades. Bättre samordning med sektorsprojekt har gjort att belastningen på uppgiftslämnarna minskat.

Det finns nu en överenskommen gemensam klassifikation av territoriella enheter (NUTS) för regional statistik i alla anslutningsländer, även om utkastet till NUTS-förordning ännu inte antagits under referensperioden (det antogs i juli). Projektet för revision av Urban påbörjades för data från EU-15.

Leveransen av statistiktjänster har ökat under perioden, och vid slutet av år 2002 fanns mer än 10 miljoner värden för regional statistik som även omfattade nya områden (social-, migrations-, transport- och ekonomisk statistik) och en utvidgad service för geografiska informationstjänster. En geografisk informationsdatabas har skapats med 300 kartor som produceras årligen.

Spridning

Spridningen av regional statistik utvecklades väl under perioden. Antalet utdrag ur den regionala statistikdatabasen tredubblades under perioden. Denna databas är Eurostats näst mest besökta databas. Publikationerna med regional statistik är också de mest besökta produkterna på webbplatsen.

Statistikstöd

Stöd gavs till medlemsstaterna. Ett särskilt nätverk av regionala korrespondenter inrättades.

Slutsats:

Gemenskapens statistiska mål på området ekonomisk och social sammanhållning har uppfyllts.

Programmål

a) Användare

Med hänsyn till användarnas ökade intresse för regional statistik kan man anta att användarnas tillfredsställelse ökade under perioden.

b) Prioriteringar – arbetsplanering – samordning

Förbättrad samordning med GD Regionalpolitik har gett en bättre planeringsprocess.

c) Kvalitet

Den regionala statistikens relevans, jämförbarhet och fullständighet förbättrades avsevärt under perioden. Aktualiteten har inte förbättrats.

d) Effektivitet

Ingen information finns.

e) Internationella standarder

Ej tillämplig globalt.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Belastningen har minskat tack vare en bättre samordning med sektorsprojekt.

Slutsats:

Programstrategierna förbättrades under perioden, men planeringen kräver ett mera målinriktat utvecklingsarbete.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen iakttogs helt på området regional statistik. GD Regionalpolitik finansierar indikatorkomponenten Regional, och minst 70 % går till partnerna i gemenskapens statistiska system.

Avvägning mellan behov och resurser

Då GD Regionalpolitik anger totala utgifter för Regional-indikatorerna enligt ett särskilt överenskommet arbetsprogram stöds behovet helt av politiken.

Sammanfattning av värderingarna för alla områden av statistik över ekonomisk och social sammanhållning

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING

Avdelning i fördraget AVDELNING XVIII: FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 22 – Forskning och analys av statistik 73 – Vetenskap och teknik |

Andra viktiga arbetsområden | 44 – Industri |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

- Nya statistiska insatser eller projekt för att mäta prestation och effekt av FoU.

- Att utvidga innovationsundersökningen och uppnå bättre samordning av datainsamlingen.

- Att utveckla lämpliga verktyg och främja utbyten med vetenskapssamhälle och teknikanvändare.

- Att främja nya metoder inom ramen för bästa tillämpning.

På grundval av rådets slutsatser från Lissabon och Barcelona och ett antal senare meddelanden från kommissionen skall räckvidden och kvaliteten på statistiken över vetenskap, teknik och innovation förbättras så att den bättre svarar mot användarnas ökande behov.

Resultat: Målen på området forskning och teknisk utveckling för gemenskapens statistiska program har uppfyllts. Nya metoder infördes varigenom väsentligt flera data blev tillgängliga. Avsevärda förbättringar har gjorts under perioden, men ännu återstår mycket att göra när det gäller aktualitet och täckning.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Vetenskap och teknik

-Ett utkast till kommissionens förordning om statistik över vetenskap, teknik och innovation har utarbetats och antogs år 2003. Tillämpningsföreskrifter kommer att antas 2003/2004.

-Metodutveckling bedrevs på olika berörda områden (t.ex. FoU-statistik, innovationsstatistik, patentstatistik etc.).

Vissa insatser har dock genomförts endast delvis till följd av brist på resurser:

-Ingen fullständig patentstatistik har hittills kunnat framställas.

-Ingen medverkan i revideringen av Oslo-handboken har hittills varit möjlig.

Forskning och analys av statistik

-På området kvalitetsbedömning utformades bättre teknik för mätning av datakvaliteten. Eurostat producerade 30 kvalitetsrapporter.

-Rörande säsongsjustering och tidsserieanalys föreslogs områdesspecifika rekommendationer för sammanställning av EU-serier.

-När det gäller tekniköverföring och know-how uppdaterades inventeringen av forskningsverksamheten och möjligheter att överföra teknik och know-how.

Målet att införa nya standarder och metoder har uppnåtts för statistikforskningen, men endast delvis på området statistik över vetenskap och teknik.

Leverans av statistiktjänster

Vid periodens början var leveransen av statistiktjänster på området vetenskap och teknik outvecklad beträffande uppgifternas täckning, serier och kvalitet. När nya metoder och förordningar infördes, utvidgades leveransen av statistiktjänster starkt till alla områden under perioden:

- Regionala FoU-data

- Nyckelindikatorer för vetenskap och teknik

- Index för benchmarking av nationell forskningspolitik

- FoU i kandidatländerna och Ryssland

- Europeiska patentansökningar

- Sysselsättningen inom högteknologi.

Strukturen på och innehållet i dessa områden behöver stärkas när lagstiftningen om statistik över vetenskap, teknik och innovation antagits.

Dessutom genomfördes gemenskapens tredje innovationsundersökning (CIS 3), och dess resultat spreds.

Tillgången och kvaliteten på data förbättrades betydligt, och mer än en miljon data samlades in. Ännu en stor ökning väntas när lagstiftningen om statistik över vetenskap, teknik och innovation träder i kraft.

När det gäller forskning och analys av statistik gavs stöd till GD på området för sampling i EU, och 36 FoU-projekt valdes ut och övervakades.

Leveransen av statistiktjänster har förbättrats under perioden.

Spridning

Flera förbättringar gjordes i spridningen. Bland annat strukturerades statistiken för vetenskap och teknik i New Cronos om helt och hållet, volymen tillgängliga data ökade kraftigt, och en pocketbok och 25 Statistics in focus från år 2000 publicerades.

Sökningarna på statistik över vetenskap och teknik har ökat betydligt:

-Utdragen ur databasen ökade med 1 000 %

- Sökningar på webbplatsen: 300 000 sidor besöktes från år 2000. Som jämförelse hade webbsidorna för extern handel 360 000 besök.

Spridningen av statistik över vetenskap och teknik har förbättrats väsentligt under perioden.

Resultaten av statistisk forskning spreds genom att ett ESPROS-möte och sex kompetensnätverk för överföring av teknik och know-how organiserades.

Statistikstöd

Starkt statistikstöd gavs till kandidatländerna för att integrera data från olika områden. Starkt metodikstöd gavs också inom kommissionen till GD Hälsa och konsumentskydd, GD Inre marknaden och GD Ekonomi och finans.

Slutsats:

Målen för gemenskapens statistiska program för forskning och teknisk utveckling har uppfyllts. Betydande förbättringar har gjorts under perioden, men mera återstår att göra när det gäller uppgifternas aktualitet och täckning.

Programmål

a) Användare

Enligt den löpande granskningen av statistiken över forskning, utveckling och innovation var användarna inte nöjda med uppgifternas relevans, aktualitet, tillgänglighet och fullständighet. De var nöjda med deras exakthet och tillförlitlighet samt stödtjänsterna. De satte värde på att tjänsten totalt sett förbättrats. Flera ändringar kan väntas.

Enligt GD Forskning kunde dock gränssnittet mot politikanvändarna förbättras, särskilt inom kommissionen, för att få en snabbare reaktion på användarnas behov och prioriteringar.

b) Prioriteringar – arbetsplanering

Enligt den löpande granskningen av statistiken över forskning, utveckling och innovation tycker partnerna att gemenskapens statistiska system på detta område är tillräckligt väl planerat och samordnat.

Partnerna tycker att samordningen av statistiken över vetenskap, teknik och innovation inom och utanför organisationen allmänt sett har förbättrats.

c) Kvalitet

Se användare.

d) Effektivitet

Enligt den löpande granskningen av statistiken över forskning, utveckling och innovation anser partnerna att effektiviteten är god.

e) Internationella standarder

Nytt metodarbete under perioden gör gemenskapsstatistiken mera jämförbar. Arbetet görs ofta i nära samarbete med andra internationella organisationer.

I de flesta fall bygger harmoniseringen av kvalitetsramar, metoder för säsongsjustering och verktyg för tabellskydd på internationella metoder.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Ej tillämplig.

Slutsats:

Programstrategierna förbättrades betydligt under perioden, medan läget är långt ifrån bra när det gäller användarnas tillfredsställelse.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen iakttas helt på området statistisk forskning och statistik över vetenskap och teknik. De nationella statistikinstituten deltar i stor omfattning i forskningsprojekt.

Avvägning mellan behov och resurser

Informationsbehovet överstiger vida de resurser som finns tillgängliga främst på EU-nivå; ett antal data om exempelvis forskares rörlighet kunde inte produceras, och annat statistikarbete görs av de användande generaldirektoraten (t.ex. om kvinnor i vetenskapligt arbete).

Sammanfattning av värderingarna för alla områden av statistik över forskning och teknisk utveckling

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

MILJÖ

Avdelning i fördraget AVDELNING XIX: MILJÖ | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 41 – Kvartalsvisa räkenskaper och miljöräkenskaper 71 – Statistiska uppgifter och indikatorer för miljön |

Andra viktiga arbetsområden | 44 – Industri 45 – Energi och råvaror 48 – Transporter 50 – Turism 61 – Markanvändning och landskap 62 – Jordbrukets struktur 64 – Vegetabilieproduktion 65 – Animalieproduktion 68 – Skogsstatistik |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

- Att följa miljöstatistikens utveckling med förtur för befintliga, tillgängliga grunddata och förbättra spridningen av dessa.

- Att fortsätta att producera och ytterligare utveckla miljöindikatorer och statistik över integrationen av miljöhänsyn i olika sektorer av näringslivet.

- Att utarbeta en serie satelliträkenskaper för miljön, varmed utvecklingen på olika områden av näringslivet och miljön kan analyseras gemensamt.

- Att fördjupa samarbetet med Europeiska miljöbyrån.

Resultat: Gemenskapens statistiska program för miljön har uppfyllts. Betydande förbättringar har gjorts under perioden genom att nya metoder och standarder införts och statistiktjänster tillhandahållits och spritts, särskilt på området miljöräkenskaper. Datainsamlingen behöver dock förbättras. Samordningen har blivit bättre under perioden. Ett samförståndsavtal om gemensamma arbetsområden och samarbete undertecknades med Europeiska miljöbyrån år 1999. Ett andra samförståndsavtal om arbete med indikatorer på jordbrukets miljö (IRENA-projektet) undertecknades år 2002 mellan Eurostat och Europeiska miljöbyrån, GD Miljö, GD Jordbruk och Gemensamma forskningscentret.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Miljöräkenskaper

-Stora framsteg gjordes i att utarbeta och testa metoder för detta nya område och att sedan utarbeta standardtabeller för regelbunden datainsamling.

-Eurostat och gemenskapens statistiska system bidrog i hög grad till revideringen av det globala systemet för integrerade miljöekonomiska räkenskaper (System of Integrated Environmental and Economic Accounts, SEEA).

Miljöstatistik

En förordning om avfallsstatistik blev klar och antogs i november 2002 som förordning (EG) nr 2150/2002.

Ett samförståndsavtal med Europeiska miljöbyrån om gemensamma arbetsområden och samarbete undertecknades år 1999. Ett andra samförståndsavtal mellan Eurostat och Europeiska miljöbyrån, GD Miljö, GD Jordbruk och Gemensamma forskningscentret om arbete med 35 indikatorer på jordbrukets miljö (IRENA-projektet) undertecknades år 2002.

Beträffande indikatorer på hållbar utveckling och miljöstruktur bidrog Eurostat till de definitioner och metoder som används i UNCSD:s indikatorserie. Ett seminarium hölls år 1998 om testning av UNCSD:s lista över indikatorer på hållbar utveckling. År 2001 offentliggjordes en publikation med indikatorer på hållbar utveckling som bygger på UNCSD-serien. Ett seminarium hölls gemensamt med FN/ECE och Statistics Canada om metodfrågor rörande indikatorer på hållbar utveckling av miljön.

Sedan EU vid Europeiska rådets möte i Göteborg i juni 2001 antagit strategin för hållbar utveckling bildade KSP en grupp för att utarbeta en EU-specifik serie indikatorer på hållbar utveckling.

Leverans av statistiktjänster

Leveransen av statistiktjänster har förbättrats under perioden.

-Förbättrade metoder har införts helt och datainsamlingen har rationaliserats, vilket förbättrat tillgången på data.

-Det rättsliga förfarandet för att ändra miljöavsnittet i förordningen om statistik över företagsstrukturer har stötts, och den reviderade förordningen har genomförts helt. Frågeformuläret om miljökostnader har arbetats om, medan en arbetsgrupp har sett över definitioner knutna till miljökostnader.

-Frågeformuläret om inre vattenvägar har arbetats om och definitionerna klargjorts, vilket i viss mån förbättrat levererade data.

-Efter Europeiska rådets möte i Cardiff och senare möten intensifierades arbetet på indikatorer för att övervaka integrationen av miljöhänsyn i andra politikområden (transporter, energi och jordbruk). Detta har bland lett till ett kompendium om statistik i transporter och miljö, en pocketbok om indikatorer på energiintegration, utarbetande av nya indikatorer på miljöhänsyn i jordbruket, exempelvis näringsbalanser, bekämpningsmedelsanvändning och organiskt jordbruk samt produktion av en större publikation om jordbruk, miljö och landsbygdsutveckling (tillsammans med andra enheter i Direktorat F, GD Jordbruk och GD Miljö). Stöd har getts till andra avdelningar i kommissionen och till Europeiska miljöbyrån i deras arbete med indikatorer på integration.

Den direkta insamlingen från medlemsstaterna av data över utsläpp till luften har avbrutits. För att rationalisera datainsamlingen och minska belastningen av uppgiftslämnande på medlemsstaterna hämtas data från Europeiska miljöbyrån, som får uppgifterna enligt olika överenskommelser om rapportering.

Uppgifterna för Phare-länderna har förbättrats genom specifika stödprojekt.

-Indikatorerna på miljöbelastning togs fram och publicerades åren 1999 och 2001.

Fem nya underområden infördes under perioden:

-Transport och miljö

-Bekämpningsmedel

-Handelsgödsel

-Organiskt jordbruk

-Regional miljöstatistik

Spridning

Spridningen förbättrades i flera avseenden. Bland annat utvidgades databaserna och ett stort antal publikationer gavs ut, däribland en cd-rom med miljöstatistik.

Sökningarna på miljöstatistik har ökat kraftigt:

-Utdragen ur databasen ökade med 328 %.

-På miljöområdet publicerades 38 Statistics in focus från och med år 2000.

Statistikstöd

Starkt statistikstöd gavs till kandidatländerna på området företagens investeringar i miljöskydd. På andra områden som utsläpp, användning av vatten samt användning av avfall och riskmaterial ansågs det stöd som gavs till medlemsstater och kandidatländer vara svagt.

Slutsats:

Målen för gemenskapens statistiska program på miljöområdet har uppfyllts. Betydande förbättringar har skett under perioden när det gäller införande av nya metoder och standarder, leverans av statistiktjänster och spridning. Datainsamlingen behöver dock förbättras betydligt.

Programmål

a) Användare

Ingen undersökning av användarnas tillfredsställelse gjordes under perioden. Den ökade användningen av miljöstatistik på den politiska scenen (exempelvis för rådets vårrapport och indikatorer på hållbar utveckling) antyder dock att användarnas tillfredsställelse ökat.

b) Prioriteringar – arbetsplanering – samordning

Samordningen har blivit bättre under perioden. Ett samförståndsavtal med Europeiska miljöbyrån om gemensamma arbetsområden och samarbete undertecknades år 1999. Ett andra samförståndsavtal om arbete med 35 indikatorer på jordbrukets miljö (IRENA-projektet) undertecknades år 2002 mellan Eurostat och Europeiska miljöbyrån, GD Miljö, GD Jordbruk och Gemensamma forskningscentret.

c) Kvalitet

Uppgifternas aktualitet, tillgänglighet och jämförbarhet förbättrades under perioden.

-År 2002 var det genomsnittliga dröjsmålet mellan landets slutdatum för leverans av data till Eurostat och publiceringen i New Cronos 6 månader mot genomsnittligt 12 månader år 1998.

-För vatten och avfall ökade svarsfrekvensen från 32,5 % år 2000 till 36 % år 2002. För övriga områden är tillgänglighetstalen inte jämförbara.

-Jämförbarheten har förbättrats på området vatten och miljökostnader tack vare bättre frågeformulär och definitioner och på avfallsområdet genom ökat politiskt tryck. Inga siffror finns.

d) Effektivitet

Genomförandet av det statistiska programmet på miljöområdet, som t.ex. införandet av metoder och standarder samt leverans av statistiktjänster, har gett bra resultat. Ytterligare förbättringar och resultat av programmen förväntas dock.

e) Internationella standarder

Gemenskapsstatistiken är nu mera jämförbar med statistiken från andra områden i världen av följande skäl:

-Full jämförbarhet med OECD genom gemensamt frågeformulär.

-Full jämförbarhet även med FN som använder en underserie av detta frågeformulär.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Det gemensamma frågeformuläret 2002 har minskats betydligt genom att datakällor som finns på annat håll används (exempelvis luftdata från Europeiska miljöbyrån). Belastningen på uppgiftslämnarna minskade också genom att definitionerna i den europeiska miljölagstiftningen (t.ex. direktivet om avloppsvatten från tätorter och ramdirektivet för vatten) följdes bättre.

Slutsats:

Programstrategierna utvecklades väl under perioden.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen iakttas helt för miljöstatistiken. I datainsamlingen följs principen helt, dvs. det står medlemsstaterna fritt att använda de metoder för datainsamling eller uppskattning som bäst passar deras förutsättningar men som följer gemensamma krav på datakvaliteten utformade och överenskomna med medlemsstaterna på EU-nivå. Dessutom delas data med Europeiska miljöbyrån och OECD för att minska antalet krav på data till medlemsstaterna.

Avvägning mellan behov och resurser

Under perioden 1998-2002 fanns det på många områden inget rättsligt krav på att samla in miljöstatistik, varför medlemsstaterna lämnade data genom ”gentlemen’s agreement”, men ofta endast när data samlades in för nationella ändamål. Därför finns många luckor i uppgifterna, brist på harmonisering mellan länderna etc., vilket Eurostat arbetar intensivt på att förbättra genom att utarbeta standarddefinitioner och rekommenderad metodik samt genom att medlemsstaterna får bidrag som hjälp till att utveckla och förbättra datainsamlingen.

Flera projekt försenades till följd av brist på resurser:

- arbete med bristvaror,

- arbete med vattenanvändning,

- insamling av transportindikatorer.

Sammanfattning av värderingarna för alla miljöstatistikområden

Referenser

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

SAMARBETE MED TREDJE LAND

Avdelning i fördraget AVDELNING XX: SAMARBETE MED TREDJE LAND | Arbetsområden för Eurostat |

Viktigare arbetsområden inom politikområdet | 19 – Tekniskt bistånd till länder som befinner sig i en övergångsfas 20 – Förberedelser för utvidgningen 21 – Tekniskt samarbete med tredje land |

Huvudmål för statistikarbetet inom politikområdet

- Att fortsätta med tekniskt bistånd och utbildning i dessa länder.

- Att förbättra systemet för statistikinformation i dessa länder.

- Att förbereda utvidgningen.

Resultat: Målet för gemenskapens statistiska program på området samarbete med tredje land har uppfyllts med stark tonvikt på förberedelser för utvidgningen.

I vilken utsträckning har det statistiska programmet 1998-2002 genomförts?

Införande av nya metoder och standarder

Målet var inte tillämpligt på dessa statistikområden.

Leverans av statistiktjänster

Förberedelser för utvidgningen

Förberedelserna för utvidgningen inriktades främst på att bygga upp kandidatländernas nationella statistikinstitut genom institutionerna och på deras förmåga att producera och leverera statistiska data som uppfyller regelverket. Särskilt gjordes följande:

-Regelbunden insamling av uppgifter baserade på harmoniserad metodik inom nästan alla statistikområden.

-Leverans av statistisk information till kommissionen för förhandlingar och övervakning.

-Spridning av data till andra förvaltningar och allmänheten över webbplatsen, New Cronos och publikationer.

-Kandidatländerna skickade data för alla viktigare sociala och ekonomiska sammanställningar till Eurostat.

-Kandidatländerna medverkade delvis i produktionsenheternas normala arbetsflöden och i en del av produktionen och spridningen av databaser.

Vid slutet av år 2002 samlades data in för flertalet statistikområden och spreds enligt EU-standarder för anslutnings- och kandidatländerna. Vid denna tidpunkt kunde Eurostat också publicera flertalet euroindikatorer för dessa länder.

Data för Turkiet har redan tagits in i ett antal publikationer och datasamlingar.

Övergripande bedömningar gjordes för samtliga 13 kandidatländer för att bedöma deras statistiksystem i detalj och göra nödvändiga insatser för ytterligare tekniskt bistånd. I en publikation med titeln ”Widening the EU statistical network”, som gavs ut i slutet av år 2002, sammanfattas resultaten och beskrivningarna av de övergripande bedömningarna.

Samarbete med länderna på västra Balkan (CARDS)

Övergripande bedömningar av statistiksystemen i de västra Balkanländerna för att informera användarna om statistiksystemens aktuella nivå genomfördes i Albanien, Kroatien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, och arbetet påbörjades år 2001 för Jugoslavien.

Samarbete med Tacis-länderna

Landrapporter med bedömning av det aktuella läget och den officiella statistikens utveckling publicerades år 2001 för 9 av de 13 länderna. Rapporten har sedan uppdaterats årligen. Ett kvartalsvis utbyte av nyckeldata med Ryssland och Ukraina påbörjades och finns tillgängligt i New Cronos. Data för extern handel har utbytts med ett antal CIS-länder, varför data finns tillgängliga i COMEXT för flertalet CIS-länder.

Samarbete med tredje land

Resultat

-Halvtidsutvärderingen av Medstat-programmet var positiv tack vare att internationella standarder tillämpats, relationer utvecklats mellan användare och producenter och nya direktiv godkänts för det nya Medstat-programmet.

-En viss mängd data för extern handel finns tillgängliga för Medelhavsländerna.

-AKS-länderna

+Genomförande av Ecostat-projektet

+Utbildning av statistiker

-Latinamerika

+Genomförande av programmet för samarbete med Mercosurs medlemsländer och Chile

-Utarbetande av ett program för samarbete mellan Europeiska unionen och Kanada

-Asien

+Program för samarbete med Kina, Indien och Pakistan med tonvikt på statistik för extern handel.

Spridning

Data från kandidatländerna integrerades successivt i områdesdatabaserna. Statistik från kandidatländerna har regelmässigt tagits in i viktigare Eurostatpublikationer, t. ex. Eurostats årsbok, med jämförbara data för de 13 EU-kandidatländerna och större länder utanför Europa. Under programperioden utarbetade Eurostat också fyra statistiska årsböcker om kandidatländerna.

Flera andra publikationer med inriktning mot kandidatländerna gavs ut, och dessutom gavs broschyrer om olika områden av intresse regelbundet ut två gånger om året och spreds i tid före rådets möten.

I produktionsenheterna publicerades från år 2000 omkring 100 Statistics in focus som även innehöll data från kandidatländerna i följande ämnen: BNP, kvartalsvisa räkenskaper, monetär fattigdom, användningen av vatten, arbetskostnader, relativa priser på tjänster, data för finansiella räkenskaper, antal husdjur etc.

Data från CARDS-länderna ingick delvis i vissa publikationer om kandidatländerna.

Ett av områdena för stöd i Tacis statistiska program var förbättrad spridning och marknadsföring av statistiska data i mottagarländerna, vilket resulterade i en mångfald publikationer i olika ämnen i länderna, även på engelska, och i en strategi för spridning av politik som utformats för Tacis-länderna. I Eurostat publicerades och distribuerades broschyrer med nyckeldata.

Statistikstöd

Under perioden gavs mycket starkt statistikstöd till kandidatländerna på alla statistikområden enligt beskrivningen i punkt 1.2 med betydande stöd från Phare-programmet. I globala bedömningsrapporter och i uppfyllelsedatabasen finns en stor mängd information om kandidatländernas statistiksystem och de data som finns i dessa. Som ett resultat av allt stöd stärkte kandidatländerna sina statistiksystems institutionella kapacitet, och mest av allt när det gäller att tillämpa regelverket och producera och leverera uppgifter enligt detta.

Förberedelser för utvidgningen

En stor del av verksamheten på alla statistikområden ägnades åt att förbereda utvidgningen, vilket innebar anpassning av statistiska lagar, genomförande av alla viktigare EU-klassifikationer, regelbunden insamling av data på grundval av harmoniserade metoder, leverans och spridning av statistiska uppgifter, regelbundet deltagande från kandidatländerna i Eurostats arbetsgrupper etc. Förberedelserna för utvidgningen stöddes i hög grad av Phare-programmet. Eurostat utformade och genomförde olika multinationella Phare-program om statistiskt samarbete med en total budget på cirka 44 miljoner euro. Eurostat medverkade i hög grad i det lyckade genomförandet av programmen, och utvärderingsrapporten från ett externt företag visar att de var framgångsrika.

Samarbete med länderna på västra Balkan (CARDS) och Tacis-länderna

Eurostat var starkt engagerat i det statistiska samarbetet i området, inklusive planeringsuppdrag hos mottagande institutioner, utformning av projekt för tekniskt bistånd, teknisk rådgivning till andra avdelningar i kommissionen om statistikfrågor i länderna samt till infordran av anbud och genomförande av programmen för tekniskt bistånd etc.

Samarbete med tredje land

Ny organisation och förvaltning av projekt har preciserats i nära samarbete med GD Yttre förbindelser, GD Bistånd och EuropeAid. Tonvikten låg på samordning med internationella organisationer (Paris21) och nationella organ som medverkade i samarbete (nationella statistikinstitut, ministerier etc.).

Övergripande projekt, främst utveckling av programvara för nationalräkenskaper och statistik över extern handel, nya insatser för fattigdomsövervakning, mänskliga rättigheter, demokrati och styrning, tillmättes stor betydelse.

Slutsats:

Målen för gemenskapens statistiska program uppfylldes för samarbetet med tredje land, med stark koncentration på förberedelser för utvidgningen. Under perioden har betydande förbättringar gjorts i genomförandet av EU:s metoder och standarder och datainsamling enligt dessa. Processen är dock ännu inte avslutad för kandidatländernas del vid slutet av år 2002, men detta beräknas ske fram till anslutningsdagen.

Enligt det första utkastet till rapport om övervakning och preliminär utvärdering av Europeiska unionens föranslutningsinstrument Phare beträffande statistiska samarbetsprogram som gjordes av ett fristående konsortium har programmet uppfyllt sina allmänna mål att stärka institutionerna så att de kan leverera lämplig statistik i allmänhet och särskilt i samband med föranslutningen. Dessutom engagerar programmet ett nätverk av statistiker på individuell och institutionell nivå, vilket är nödvändigt för att producera jämförbar statistik.

Programmål

a) Användare

Enligt det första utkastet till rapport om övervakning och preliminär utvärdering av Europeiska unionens föranslutningsinstrument Phare beträffande statistiska samarbetsprogram visar de projekt som utvärderats individuellt god relevans. Tack vare en riktig kartläggning av behoven och samordningen med andra program, internationella såväl som nationella, och trots brist på synlighet för icke-statistiker och potentialen för andra stödområden är programmet relevant.

Den externa halvtidsutvärderingen av Medstat-programmet visar att Medstat bidrar till att undersöka användarnas behov, men det finns en stark tendens att Medelhavsländernas nationella statistikkontor fortsätter att göra vad de har gjort, oberoende av att speciella behov uttryckts. Medstat bidrar ändå till att inleda en dialog mellan statistikens användare och producenter eller, där en dialog fanns, att utveckla den (i vissa fall exempelvis genom att särskilda organ inrättas).

b) Prioriteringar – arbetsplanering – samordning

I den externa halvtidsutvärderingen av Medstat-programmet granskades några rekommendationer om projektförvaltningen som särskilt avsåg relationerna mellan Medelhavsländernas nationella statistikkontor, nätverket av CESD och genomförande organ. Prioritering mellan Medelhavsländerna på grundval av omfattningen av deras deltagande och valorisering av Medstat rekommenderades.

c) Kvalitet

Datakvaliteten har förbättrats mot EU-standarder. Uppgifternas fullständighet och aktualitet väntas dock fortfarande förbättras betydligt.

d) Effektivitet

Förberedelserna för utvidgningen har varit effektiva eftersom de hjälpte kandidatländerna att på mycket kort tid anta och införa flertalet EU-standarder.

e) Internationella standarder

Vid slutet av år 2002 finns det tydliga tecken på att data från kandidatländerna är mycket mera harmoniserade och jämförbara med EU-data än när programmet påbörjades.

Enligt den externa halvtidsutvärderingen av Medstat-programmet är resultatet av anpassningen av internationella standarder blandat, beroende på länder och subprogram. I alla länder finns det dock en insikt om de fördelar som kan dras av dessa, även om man ibland ifrågasatte varför EU-/internationella standarder måste behållas.

f) Belastning på uppgiftslämnarna

Ej tillämplig

Slutsats:

Under en mycket begränsad tid har anslutningsländerna gjort enorma framsteg med att anpassa EU-standarder och att leverera data av bättre kvalitet till Eurostat på många statistikområden.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen iakttas helt i samarbetet med tredje land

Avvägning mellan behov och resurser

Vissa projekt och stöd till kandidatländerna är försenade till följd av brist på resurser.

Sammanfattning av värderingarna för alla områden av statistik över samarbete med tredje land

-Detaljerad utvärdering av statistikområden

-Extern halvtidsutvärdering av Medstat-programmet

-Ett första utkast till rapport om övervakning och preliminär utvärdering av Europeiska unionens föranslutningsinstrument Phare i statistiken

[1] EGT L 42, 16.2.1999, s. 2.

[2] En fullständig litteraturförteckning finns i bilaga 1.

[3] EGT L 52, 22.2.1997. s. 1-7.

[4] När en utvärderingsfunktion skapades i maj 2000 inledde Eurostat ett omfattande program för intern utvärdering av hela sin dataproducerande verksamhet grundat på ”löpande granskningar”. Dessa innebär en grundlig översyn av partnernas tillfredsställelse (nationella statistikinstitut, centralbanker etc.), användarnas tillfredsställelse och kostnaderna för Eurostat och medlemsstaterna för att ta reda på de svaga punkterna i Eurostats arbete och att ta fram en slutlig lista med rekommendationer.

[5] EGT L 42, 16.2.1999, s. 2.

[6] Gemenskapens statistiska system omfattar Eurostat och de statistikkontor, ministerier, byråer och centralbanker som samlar in officiell statistik i EU:s medlemsstater.

[7] EGT L 52, 22.2.1997, s. 1-7.

[8] Rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik.

[9] EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.

[10] EBOPS – Extended Balance of Payments Services Classification.

[11] Den nya klassificeringen ICFA (ISIC Categories for Foreign Affiliates) bygger på ISIC (International Standard Industrial Classification of all Economic Activities) och visar den bästa överensstämmelsen mellan statistik för handeln över nationsgränserna och för kommersiell närvaro.

[12] Tjänstemän innefattar ordinarie personal, T.2A (tillförordnade på extra tjänster) och T.2B(tillförordnade på ordinarie tjänster).

[13] EBOPS – Extended Balance of Payments Services Classification.

[14] Den nya klassificeringen ICFA (ISIC Categories for Foreign Affiliates) bygger på ISIC (International Standard Industrial Classification of all Economic Activities) och visar den bästa överensstämmelsen mellan statistik för handeln över nationsgränserna och för kommersiell närvaro.

[15] EBOPS – Extended Balance of Payments Services Classification.

[16] Den nya klassificeringen ICFA (ISIC Categories for Foreign Affiliates) bygger på ISIC (International Standard Industrial Classification of all Economic Activities) och visar den bästa överensstämmelsen mellan statistik för handeln över nationsgränserna och för kommersiell närvaro.

[17] Free translation.

52005DC0001