<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><CONCLUSION NNC="YES" xmlns:fmx="http://opoce" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:noNamespaceSchemaLocation="http://formex.publications.europa.eu/schema/formex-05.58-20161101.xd"><BIB.CONCLUSION><REF.CASE FILE="n.a."><NO.CASE>C-271/20</NO.CASE></REF.CASE><NO.CELEX>62020CC0271</NO.CELEX><NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2021:519">EU:C:2021:519</NO.ECLI><NO.SEQ>0001</NO.SEQ><PAGE.FIRST.ECR>1</PAGE.FIRST.ECR><PAGE.SEQ>1</PAGE.SEQ><PAGE.LAST.ECR>14</PAGE.LAST.ECR><PAGE.TOTAL>14</PAGE.TOTAL></BIB.CONCLUSION><CURR.TITLE><PAGE.HEADER><P><HT TYPE="SC">Förslag till avgörande av generaladvokat Hogan – Mål C‑271/20</HT></P><P><HT TYPE="SC">Aurubis</HT></P></PAGE.HEADER></CURR.TITLE><TITLE><TI><P><HT TYPE="UC">Förslag till avgörande av generaladvokat</HT></P><P><HT TYPE="UC">Gerard Hogan</HT></P><P>föredraget den <DATE ISO="20210624">24 juni 2021</DATE><NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0001"><P>Originalspråk: engelska.</P></NOTE></P></TI><STI><P>Mål C‑271/20</P><P>Aurubis AG</P><P>mot</P><P>Bundesrepublik Deutschland</P><P><HT TYPE="NORMAL">(begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Berlin (Förvaltningsdomstolen i Berlin, Tyskland))</HT></P></STI></TITLE><INTERMEDIATE><INDEX IDX.CLOSE="”" SEPARATOR=" – " IDX.OPEN="”"><KEYWORD>Begäran om förhandsavgörande</KEYWORD><KEYWORD>Miljö</KEYWORD><KEYWORD>System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser</KEYWORD><KEYWORD>Övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter</KEYWORD><KEYWORD>Beslut 2011/278/EU</KEYWORD><KEYWORD>Artikel 3 d</KEYWORD><KEYWORD>Begreppet <QUOT.START CODE="2019" ID="QS0001" REF.END="QE0001"/>delanläggning med bränsleriktmärke<QUOT.END REF.START="QS0001" CODE="2019" ID="QE0001"/></KEYWORD><KEYWORD>Flamsmältning</KEYWORD><KEYWORD>Autotermisk reaktion</KEYWORD><KEYWORD>Ansökan om tilldelning som inte beviljats vid utgången av en handelsperiod</KEYWORD></INDEX></INTERMEDIATE><CONTENTS.CONCLUSION><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD">I.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD">Inledning</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0001"><NO.P>1.</NO.P><TXT>Denna begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Berlin (Förvaltningsdomstolen i Berlin, Tyskland) rör i huvudsak tolkningen av begreppet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0002" REF.END="QE0002"/>delanläggning med bränsleriktmärke<QUOT.END REF.START="QS0002" CODE="201D" ID="QE0002"/> i den mening som avses i artikel 3 d i kommissionens beslut 2011/278/EU av den <DATE ISO="20110427">27 april 2011</DATE> om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG [av den <DATE ISO="20031013">13 oktober 2003</DATE> om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (<REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="275" PAGE.FIRST="32" DATE.PUB="2003">EUT L 275, 2003, s. 32</REF.DOC.OJ>)].<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0002"><P><REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="130" PAGE.FIRST="1" DATE.PUB="2011">EUT L 130, 2011, s. 1</REF.DOC.OJ>.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0002"><NO.P>2.</NO.P><TXT><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0003" REF.END="QE0003"/>Delanläggning med bränsleriktmärke<QUOT.END REF.START="QS0003" CODE="201D" ID="QE0003"/> är en av de kategorier av industrianläggningar som kan tilldelas gratis utsläppsrätter i den mening som avses i direktiv 2003/87. Det är genom detta direktiv som det har införts ett system för utsläppsrätter för växthusgaser för företag inom Europeiska unionen.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0003"><NO.P>3.</NO.P><TXT>Begäran har framställts i ett mål mellan Aurubis AG (nedan kallat Aurubis) och Bundesrepublik Deutschland (Förbundsrepubliken Tyskland), företrädd av Umweltbundesamt, Deutsche Emissionshandelsstelle (Federala miljöverket, myndigheten för handel med utsläppsrätter i Tyskland) (nedan kallad DEHSt), angående det antal utsläppsrätter som Aurubis gratis tilldelats för sin verksamhet med framställning av primärkoppar.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ><?PAGE NO="2"?><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD">II.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD">Tillämpliga bestämmelser</HT></TXT></NP></TI></TITLE><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">A.</HT></HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">Unionsrätt</HT></HT></TXT></NP></TI></TITLE><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">1.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Direktiv 2003/87</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0004"><NO.P>4.</NO.P><TXT>Direktiv 2003/87 har ändrats flera gånger, bland annat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den <DATE ISO="20090423">23 april 2009</DATE> om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0003"><P><REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="140" PAGE.FIRST="63" DATE.PUB="2009">EUT L 140, 2009, s. 63</REF.DOC.OJ>.</P></NOTE> och genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den <DATE ISO="20180314">14 mars 2018</DATE> om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0004"><P><REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="076" PAGE.FIRST="3" DATE.PUB="2018">EUT L 76, 2018, s. 3</REF.DOC.OJ>.</P></NOTE> Med hänsyn till de faktiska omständigheterna i det nationella målet anser jag att det är den version som var tillämplig år 2012 som är relevant för svaret på den första frågan och som därför kommer att användas, om inget annat anges.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0005"><NO.P>5.</NO.P><TXT>Artikel 1 i direktiv 2003/87, med rubriken <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0004" REF.END="QE0004"/>Syfte<QUOT.END REF.START="QS0004" CODE="201D" ID="QE0004"/>, har följande lydelse:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><ALINEA><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0005" REF.END="QE0005"/>Genom detta direktiv införs ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom [unionen] … vilket syftar till att på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser.</ALINEA><ALINEA>…<QUOT.END REF.START="QS0005" CODE="201D" ID="QE0005"/></ALINEA></QUOT.S></P></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0006"><NO.P>6.</NO.P><TXT>I artikel 2 i direktiv 2003/87, med rubriken <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0006" REF.END="QE0006"/>Tillämpningsområde<QUOT.END REF.START="QS0006" CODE="201D" ID="QE0006"/>, föreskrivs följande i punkt 1:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><ALINEA><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0007" REF.END="QE0007"/>Detta direktiv skall tillämpas på utsläpp från de verksamheter som anges i bilaga I och för de växthusgaser som anges i bilaga II.<QUOT.END REF.START="QS0007" CODE="201D" ID="QE0007"/></ALINEA></QUOT.S></P></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0007"><NO.P>7.</NO.P><TXT>I artikel 3 i direktiv 2003/87, som har rubriken <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0008" REF.END="QE0008"/>Definitioner<QUOT.END REF.START="QS0008" CODE="201D" ID="QE0008"/>, föreskrivs följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><ALINEA><P><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0009" REF.END="QE0009"/>I detta direktiv avses med</P><P>…</P><P><LIST TYPE="alpha"><ITEM><NP><NO.P>b)</NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">utsläpp</HT>: utsläpp i atmosfären av växthusgaser från källor belägna inom en anläggning …</TXT></NP></ITEM></LIST><P>…</P><LIST TYPE="alpha"><ITEM><NP><NO.P>e)</NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">anläggning</HT>: en fast, teknisk enhet där en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I bedrivs, liksom all annan därmed direkt förknippad verksamhet, som tekniskt sett är knuten till de verksamheter som bedrivs på platsen och som kan påverka utsläpp och föroreningar,</TXT></NP></ITEM></LIST><P>…</P><?PAGE NO="3"?><LIST TYPE="alpha"><ITEM><NP><NO.P>t)</NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">förbränning</HT>: varje oxidation av bränslen, oavsett hur den värme, el eller mekaniska energi som produceras genom denna process används, och all annan direkt därtill anknuten verksamhet, inbegripet rening av rökgaser,</TXT></NP></ITEM></LIST><P>…<QUOT.END REF.START="QS0009" CODE="201D" ID="QE0009"/></P></P></ALINEA></QUOT.S></P></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0008"><NO.P>8.</NO.P><TXT>I artikel 10a, som har rubriken <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0010" REF.END="QE0010"/>[Unions]täckande övergångsbestämmelser för gratis tilldelning<QUOT.END REF.START="QS0010" CODE="201D" ID="QE0010"/>, i direktiv 2003/87 föreskrivs följande i punkt 1:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><ALINEA><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0011" REF.END="QE0011"/>Senast den <DATE ISO="20101231">31 december 2010</DATE> ska kommissionen anta gemenskapstäckande och fullt harmoniserade genomförandebestämmelser för tilldelning av utsläppsrätter enligt punkterna 4, 5, 7 och 12, inklusive eventuella bestämmelser som krävs för en harmoniserad tillämpning av punkt 19.</ALINEA><ALINEA>Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 23.3.</ALINEA><ALINEA>Genom de åtgärder som avses i första stycket ska det i möjligaste mån fastställas [unions]täckande förhandsriktmärken för att garantera att tilldelningen sker på ett sätt som ger incitament till minskade växthusgasutsläpp och energieffektiv teknik genom att beakta de mest effektiva teknikerna, ersättningsmöjligheter, alternativa produktionsprocesser, högeffektiv kraftvärme, effektiv energiåtervinning från rökgaser, användande av biomassa samt avskiljning och lagring av CO<HT TYPE="SUB">2</HT>, om sådana möjligheter finns, och åtgärderna ska inte ge incitament till att öka utsläppen. Gratis tilldelning ska inte förekomma för någon typ av elproduktion, utom i de fall som omfattas av artikel 10c och för el som produceras från rökgaser.</ALINEA><ALINEA>För varje sektor och delsektor ska riktmärket i princip beräknas för produkter snarare än för insatsvaror för att maximera minskningarna av växthusgasutsläppen och energieffektiviseringarna i hela produktionsprocessen i den berörda sektorn eller delsektorn.</ALINEA><ALINEA>…<QUOT.END REF.START="QS0011" CODE="201D" ID="QE0011"/></ALINEA></QUOT.S></P></NP.ECR></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">2.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Beslut 2011/278</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0009"><NO.P>9.</NO.P><TXT>Skälen 1, 5, 12 och 18 i beslut 2011/278 hade följande lydelse:</TXT><QUOT.S LEVEL="1"><CONSID><NP><NO.P><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0012" REF.END="QE0012"/>(1)</NO.P><TXT>Enligt artikel 10a i direktivet ska kommissionen anta gemenskapstäckande och fullt harmoniserade genomförandebestämmelser för tilldelning av utsläppsrätter genom vilka det i möjligaste mån ska fastställas förhandsriktmärken för att garantera att gratistilldelningen av utsläppsrätter sker på ett sätt som ger incitament till minskade växthusgasutsläpp och energieffektiv teknik genom att beakta de mest effektiva teknikerna, ersättningsmöjligheter, alternativa produktionsprocesser, högeffektiv kraftvärmeproduktion, effektiv energiåtervinning från restgaser, användande av biomassa samt avskiljning och lagring av koldioxid, om sådana möjligheter finns, och åtgärderna ska inte ge incitament till att öka utsläppen. Tilldelningarna måste fastställas före handelsperioden så att marknaden ska kunna fungera på rätt sätt.</TXT></NP></CONSID><P>…</P><?PAGE NO="4"?><CONSID><NP><NO.P>(5)</NO.P><TXT>Kommissionen har utgått ifrån att det är möjligt att fastställa ett riktmärke för en produkt i de fall där det, med beaktande av produktionsprocessens komplexitet, finns tillgång till produktdefinitioner och produktklassificeringar med vars hjälp produktionsdata kan verifieras och produktriktmärket kan tillämpas enhetligt i hela unionen när utsläppsrätter tilldelas. Ingen differentiering har gjorts på grundval av geografiska faktorer, teknik, råmaterial eller bränslen, för att inte snedvrida komparativa fördelar i fråga om koldioxideffektivitet i unionens ekonomi och för att öka harmoniseringen av övergångsperiodens gratis tilldelning av utsläppsrätter.</TXT></NP></CONSID><P>…</P><CONSID><NP><NO.P>(12)</NO.P><TXT>När det inte har gått att ta fram ett produktriktmärke trots att det förekommer växthusgaser med rätt till gratis utsläppsrätter, bör tilldelningen göras på grundval av allmänna alternativa metoder (s.k. fallback). Det finns en hierarki med tre alternativa metoder som har tagits fram i syfte att maximera minskningarna av växthusgasutsläpp och att maximera energibesparingarna för åtminstone delar av de berörda produktionsprocesserna. Riktmärket för värme kan tillämpas på värmeförbrukningsprocesser där en mätbar värmebärare används. I fall där icke mätbar värme förbrukas kan man använda bränsleriktmärket. Riktmärkesvärdena för värme och bränsle har härletts enligt principerna om transparens och enkelhet, med tillämpning av en referenseffektivitet hos ett allmänt tillgängligt bränsle som kan anses vara näst bäst när det gäller växthusgaseffektivitet när energieffektiva tekniker används. För processutsläpp ska utsläppsrätterna tilldelas på grundval av historiska utsläpp. …</TXT></NP></CONSID><CONSID><NP><NO.P>(18)</NO.P><TXT>För att undvika snedvridning av konkurrensen och säkerställa en välfungerande koldioxidmarknad bör medlemsstaterna när de fastställer tilldelningen till enskilda anläggningar se till att det inte förekommer dubbla tilldelningar eller dubbelräkning. I det sammanhanget bör medlemsstaterna fästa särskild uppmärksamhet vid fall där en riktmärkt produkt tillverkas vid flera anläggningar, där flera riktmärkta produkter produceras vid samma anläggning eller där intermediära produkter utbyts över anläggningars gränser.<QUOT.END REF.START="QS0012" CODE="201D" ID="QE0012"/></TXT></NP></CONSID></QUOT.S></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0010"><NO.P>10.</NO.P><TXT>I artikel 2 i detta beslut, med rubriken <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0013" REF.END="QE0013"/>Tillämpningsområde<QUOT.END REF.START="QS0013" CODE="201D" ID="QE0013"/>, föreskrevs följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><ALINEA><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0014" REF.END="QE0014"/>Detta beslut ska tillämpas på gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt kapitel III (stationära anläggningar) i direktiv 2003/87/EG under handelsperioderna från och med 2013 …<QUOT.END REF.START="QS0014" CODE="201D" ID="QE0014"/></ALINEA></QUOT.S></P></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0011"><NO.P>11.</NO.P><TXT>I artikel 3 i beslut 2011/278 angavs följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><ALINEA><P><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0015" REF.END="QE0015"/>I detta beslut gäller följande definitioner:</P><P>…</P><LIST TYPE="alpha"><ITEM><NP><NO.P>b)</NO.P><TXT>delanläggning med produktriktmärke: insatsvaror, utgående varor och motsvarande utsläpp relaterade till produktionen av en produkt för vilken riktmärke anges i bilaga I.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>c)</NO.P><TXT>delanläggning med värmeriktmärke: insatsvaror, utgående varor och motsvarande som inte omfattas av en delanläggning med produktriktmärke, relaterade till produktion eller import från en anläggning eller annan enhet som omfattas av EU-systemet, eller båda, av mätbar värme som</TXT><?PAGE NO="5"?><P><LIST TYPE="NDASH"><ITEM><P>förbrukas inom anläggningens gränser vid tillverkning av produkter, vid produktion av mekanisk energi som inte används vid elproduktion, vid uppvärmning eller kylning med undantag av förbrukning för elproduktion, eller</P></ITEM><ITEM><P>exporteras till en anläggning eller annan enhet som inte omfattas av EU-systemet med undantag av förbrukning för elproduktion.</P></ITEM></LIST></P></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>d)</NO.P><TXT>delanläggning med bränsleriktmärke: insatsvaror, utgående varor och motsvarande som inte omfattas av en delanläggning med produktriktmärke relaterade till produktion av icke mätbar värme genom förbränning av bränsle som förbrukas vid tillverkning av produkter, eller vid produktion av mekanisk energi som inte används för elproduktion, uppvärmning eller kylning med undantag av förbrukning vid elproduktion, inbegripet säkerhetsfackling.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>e)</NO.P><TXT>mätbar värme: ett nettovärmeflöde som transporteras genom identifierbara rör eller kanaler med hjälp av ett värmetransportmedium, såsom ånga, varmluft, vatten, olja, metallsmälta och salter, och för vilket en värmemätare är installerad eller kan installeras.</TXT></NP></ITEM></LIST><P>…</P><LIST TYPE="alpha"><ITEM><NP><NO.P>g)</NO.P><TXT>icke mätbar värme: all annan värme än mätbar värme.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>h)</NO.P><TXT>delanläggning med processutsläpp: växthusgasutsläpp förtecknade i bilaga I till direktiv 2003/87/EG andra än koldioxid, som inträffar utanför systemgränserna för ett produktriktmärke som ingår i bilaga I, eller koldioxidutsläpp som inträffar utanför systemgränserna för ett produktriktmärke som ingår i bilaga I, på grund av någon av följande verksamheter samt utsläpp som härrör från förbränning av ofullständigt oxiderat kol producerat som ett resultat av följande verksamheter i syfte att producera mätbar värme, icke mätbar värme eller el, under förutsättning att utsläpp som skulle ha inträffat vid förbränning av en mängd naturgas som motsvarar det tekniskt användbara energiinnehållet i det förbrända ofullständigt oxiderade kolet dras ifrån:</TXT><P><LIST TYPE="roman"><ITEM><NP><NO.P>i)</NO.P><TXT>Kemisk eller elektrolytisk reduktion av metallföreningar i metallmalmer, koncentrat och sekundärmaterial.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>ii)</NO.P><TXT>Avskiljning av orenheter från metaller och metallföreningar.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>iii)</NO.P><TXT>Sönderfall av karbonater, utom sådana som används för rökgastvätt.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>iv)</NO.P><TXT>Kemiska synteser där det kolhaltiga materialet ingår i reaktionen, i ett primärt syfte som inte är värmegenerering.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>v)</NO.P><TXT>Användning av kol som innehåller tillsatser eller råmaterial i ett primärt syfte som inte är värmegenerering.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>vi)</NO.P><TXT>Kemisk eller elektrolytisk reduktion av oxider av halvmetaller eller icke-metaller såsom kiseloxider och fosfater.</TXT></NP></ITEM></LIST></P><P>…<QUOT.END REF.START="QS0015" CODE="201D" ID="QE0015"/></P></NP></ITEM></LIST></ALINEA></QUOT.S></P></NP.ECR><?PAGE NO="6"?><NP.ECR IDENTIFIER="NP0012"><NO.P>12.</NO.P><TXT>I artikel 10 i beslut 2011/278, med rubriken <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0016" REF.END="QE0016"/>Tilldelning på anläggningsnivå<QUOT.END REF.START="QS0016" CODE="201D" ID="QE0016"/>, föreskrivs följande i punkt 8:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><ALINEA><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0017" REF.END="QE0017"/>Vid fastställande av de preliminära sammanlagda årskvantiteter utsläppsrätter som gratis tilldelas anläggningar ska medlemsstaterna se till att utsläppen inte räknas dubbelt och att tilldelningen inte är negativ. …<QUOT.END REF.START="QS0017" CODE="201D" ID="QE0017"/></ALINEA></QUOT.S></P></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0013"><NO.P>13.</NO.P><TXT>Beslut 2011/278 upphävdes med verkan från den <DATE ISO="20210101">1 januari 2021</DATE> genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den <DATE ISO="20181219">19 december 2018</DATE> om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0005"><P><REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="059" PAGE.FIRST="8" DATE.PUB="2019">EUT L 59, 2019, s. 8</REF.DOC.OJ>.</P></NOTE> Enligt artikel 27 i den delegerade förordningen ska detta beslut dock fortsätta att tillämpas på tilldelningar som avser perioden före den <DATE ISO="20210101">1 januari 2021</DATE>.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">B.</HT></HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">Tysk rätt</HT></HT></TXT></NP></TI></TITLE><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">1.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Treibhausgas-Emissionshandelsgesetz</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0014"><NO.P>14.</NO.P><TXT>I § 9 i Treibhausgas-Emissionshandelsgesetz (lagen om handel med utsläppsrätter för växthusgaser) av den <DATE ISO="20110721">21 juli 2011</DATE><NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0006"><P>BGBl. 2011 I, s. 1475.</P></NOTE> (nedan kallad TEHG) föreskrivs följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><PARAG IDENTIFIER="009.001"><NO.PARAG><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0018" REF.END="QE0018"/>1.</NO.PARAG><ALINEA>Verksamhetsutövare ska tilldelas gratis utsläppsrätter i enlighet med principerna i artikel 10a i … direktiv [2003/87] … i dess vid den relevanta tidpunkten gällande lydelse … och principerna i beslut [2011/278]</ALINEA><ALINEA>…<QUOT.END REF.START="QS0018" CODE="201D" ID="QE0018"/></ALINEA></PARAG></QUOT.S></P></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0015"><NO.P>15.</NO.P><TXT>Del 2 i bilaga 1 till TEHG har rubriken <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0019" REF.END="QE0019"/>Verksamheter<QUOT.END REF.START="QS0019" CODE="201D" ID="QE0019"/>. I punkt 1 anges, bland anläggningar vars utsläpp omfattas av den lagstiftningen, <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0020" REF.END="QE0020"/>förbränningsenheter avsedda att förbränna bränslen i anläggningar med en sammanlagd tillförd effekt på minst 20 MW, såvida de inte omfattas av någon av följande punkter<QUOT.END REF.START="QS0020" CODE="201D" ID="QE0020"/>.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">2.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Zuteilungsverordnung 2020</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0016"><NO.P>16.</NO.P><TXT>I § 2 led 27 och 29 i Verordnung über die Zuteilung von Treibhausgas-Emissionsberechtigungen in der Handelsperiode 2013 bis 2020 (Zuteilungsverordnung 2020) (förordning om tilldelning av utsläppsrätter för växthusgaser under handelsperioden 2013–2020) av den <DATE ISO="20110926">26 september 2011</DATE><NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0007"><P>BGBl. 2011 I, s. 1921.</P></NOTE> (nedan kallad ZuV 2020) definieras begreppen <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0021" REF.END="QE0021"/>delanläggning med bränsleriktmärke<QUOT.END REF.START="QS0021" CODE="201D" ID="QE0021"/> och <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0022" REF.END="QE0022"/>delanläggning med processutsläpp<QUOT.END REF.START="QS0022" CODE="201D" ID="QE0022"/> på motsvarande sätt som i artikel 3 d och h i beslut 2011/278.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ></GR.SEQ></GR.SEQ><?PAGE NO="7"?><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD">III.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD">Bakgrund</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0017"><NO.P>17.</NO.P><TXT>Aurubis driver en anläggning i Hamburg (Tyskland) som framställer primärkoppar. Eftersom denna verksamhet faller under den kategori av verksamheter som anges i punkt 6 i bilaga I till direktiv 2003/87, nämligen <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0023" REF.END="QE0023"/>produktion eller bearbetning av icke-järnmetaller … där förbränningsenheter med en sammanlagd tillförd effekt … på mer än 20 MW används<QUOT.END REF.START="QS0023" CODE="201D" ID="QE0023"/> omfattas Aurubis av skyldigheten till utsläppshandel.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0018"><NO.P>18.</NO.P><TXT>Anläggningen består av två delanläggningar, dels Rohhüttenwerk Nord, dels Rohhüttenwerk Ost (nedan kallad RWO). Tvisten i det nationella målet rör endast den sistnämnda. Delanläggningen RWO är ett gjuteri där primärkoppar utvinns genom flamsmältning av kopparkoncentrat med hjälp av den så kallade <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0024" REF.END="QE0024"/>Outokumpu<QUOT.END REF.START="QS0024" CODE="201D" ID="QE0024"/>-processen.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0008"><P>Denna process är uppkallad efter en (numera nedlagd) koppargruva i östra Finland som först utvecklade denna process för svavelhaltig malm i slutet av 1940-talet.</P></NOTE> Enligt Aurubis förbättrades emellertid denna process genom företagets eget forsknings- och utvecklingsarbete, så att flamsmältugnen kunde drivas utan kolbränsle.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0009"><P>Se punkt 8 i Aurubis skriftliga yttrande.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0019"><NO.P>19.</NO.P><TXT>På ansökan från Aurubis av den <DATE ISO="20120120">20 januari 2012</DATE> tilldelade DEHSt företaget, genom beslut av den <DATE ISO="20140217">17 februari 2014</DATE>, <FT TYPE="NUMBER">2596999</FT> gratis utsläppsrätter för åren 2013–2020.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0020"><NO.P>20.</NO.P><TXT>Aurubis begärde omprövning den <DATE ISO="20140314">14 mars 2014</DATE>. Genom omprövningsbeslut av den <DATE ISO="20180403">3 april 2018</DATE> upphävde DEHSt tilldelningsbeslutet till viss del, i den utsträckning som tilldelningen översteg <FT TYPE="NUMBER">1784398</FT> utsläppsrätter. DEHSt motiverade sitt beslut med att kopparkoncentratet inte kunde beaktas inom ramen för en <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0025" REF.END="QE0025"/>delanläggning med bränsleriktmärke<QUOT.END REF.START="QS0025" CODE="201D" ID="QE0025"/>, utan i stället måste vara knutet till en <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0026" REF.END="QE0026"/>delanläggning med processutsläpp<QUOT.END REF.START="QS0026" CODE="201D" ID="QE0026"/>. Efter att ha gjort en förnyad beräkning av rätten till utsläppsrätter återkallade DEHSt <FT TYPE="NUMBER">523027</FT> utsläppsrätter.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0021"><NO.P>21.</NO.P><TXT>Aurubis överklagade omprövningsbeslutet till den hänskjutande domstolen den <DATE ISO="20180430">30 april 2018</DATE>.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0022"><NO.P>22.</NO.P><TXT>Enligt begäran om förhandsavgörande har Aurubis inför den hänskjutande domstolen gjort gällande att det kopparkoncentrat som företaget använder i samband med flamsmältningsprocessen innehåller koppar och järnsulfid (30 procent av vardera koppar, järn och svavel). Koncentratet innehåller även spår av kol och andra metaller. För att erhålla primärkoppar blandas detta koncentrat först med sand och andra ämnen som ibland även innehåller mycket små mängder kol. Den sålunda framställda beredningen placeras i flamsmältugnen med en blandning av luft och syrgas. På grund av den kemiska reaktionen mellan syret och svavlet i kopparkoncentratet stiger temperaturen i ugnen till över <FT TYPE="NUMBER">1200</FT> C, vilket i sin tur leder till att kopparkoncentratet smälter. Även sanden upphettas och råjärnmassan smälter likaså. Inga fossila bränslen används i processen.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0023"><NO.P>23.</NO.P><TXT>Enligt begäran om förhandsavgörande erhålls på detta sätt skärsten (som är en blandning av koppar och järnsulfid), järnsilikat (som slagg) och svaveldioxid (SO<HT TYPE="SUB">2</HT>). Därefter förs skärstenen in i en konverter där restelementen av svavel och järn också oxideras genom inblåsning av en blandning av luft och syrgas. I samband med detta genereras även värme. Produkten, som på detta stadium kallas <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0027" REF.END="QE0027"/>kopparblister<QUOT.END REF.START="QS0027" CODE="201D" ID="QE0027"/>, placeras i en anodugn, i vilken återstående svavelrester omvandlas till SO<HT TYPE="SUB">2</HT> genom förbränning. På detta sätt erhålls slutprodukten, nämligen primärkoppar.</TXT></NP.ECR><?PAGE NO="8"?><NP.ECR IDENTIFIER="NP0024"><NO.P>24.</NO.P><TXT>Det framgår således att fossila bränslen inte används i denna process. Till skillnad från andra kopparproducenter som använder kolhaltiga bränslen, såsom tung eldningsolja eller naturgas, skulle den process som Aurubis har utvecklat och använder därför vara en förbättring från klimatskyddssynpunkt. Även om denna process vanligtvis genererar SO<HT TYPE="SUB">2</HT> – snarare än koldioxid (CO<HT TYPE="SUB">2</HT>) – släpper emellertid ifrågavarande gjuteri ändå ut små mängder CO<HT TYPE="SUB">2</HT> i atmosfären eftersom kopparkoncentratet innehåller mycket små mängder kol. Kolhalten i de kopparkoncentrat som används är cirka 0,7 viktprocent. RWO släpper således ut 0,026 ton CO<HT TYPE="SUB">2</HT> per ton kopparkoncentrat, eller i genomsnitt <FT TYPE="NUMBER">29024</FT> ton CO<HT TYPE="SUB">2</HT> per år.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0025"><NO.P>25.</NO.P><TXT>Aurubis har gjort gällande att den gratis tilldelningen av utsläppsrätter borde ha skett med stöd av 2 § led 27 i ZuV 2020 och artikel 3 d i beslut 2011/278, eftersom det svavel som förbränns i flamsmältugnen i detta sammanhang utgör ett <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0028" REF.END="QE0028"/>bränsle<QUOT.END REF.START="QS0028" CODE="201D" ID="QE0028"/>. För att en insatsvara ska kunna klassificeras som bränsle krävs inte att huvudsyftet med användningen av denna insatsvara är att producera värme eller att det är ett standardbränsle såsom kol, olja eller naturgas. I kopparkoncentratet är kopparkomponenten råmaterialet och svavelkomponenten bränslet.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0026"><NO.P>26.</NO.P><TXT>Aurubis har vidare anfört att motparten alltid har utgått från ett hierarkiskt förhållande mellan de tre alternativa metoderna. Aurubis anser att eftersom kriterierna för en <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0029" REF.END="QE0029"/>delanläggning med bränsleriktmärke<QUOT.END REF.START="QS0029" CODE="201D" ID="QE0029"/> är uppfyllda bör tilldelning på grundval av processutsläppet vara utesluten. För att kriterierna för en <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0030" REF.END="QE0030"/>delanläggning med processutsläpp<QUOT.END REF.START="QS0030" CODE="201D" ID="QE0030"/> ska vara uppfyllda måste det dessutom finnas ett direkt och omedelbart orsakssamband mellan utsläppet av CO<HT TYPE="SUB">2</HT> och den process som används. Så är inte fallet med Outokumpu-processen.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0027"><NO.P>27.</NO.P><TXT>Av dessa skäl har Aurubis yrkat undanröjande av beslutet av den <DATE ISO="20180403">3 april 2018</DATE> och tilldelning av ytterligare utsläppsrätter för åren 2013–2020.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0028"><NO.P>28.</NO.P><TXT>För att det ska föreligga en <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0031" REF.END="QE0031"/>delanläggning med bränsleriktmärke<QUOT.END REF.START="QS0031" CODE="201D" ID="QE0031"/> i den mening som avses i 2 § led 27 i ZuV 2020 och artikel 3 d i beslut 2011/278 är det enligt Förbundsrepubliken Tyskland nödvändigt att huvudsyftet med användningen av det aktuella materialet är värmegenerering. Förbundsrepubliken Tyskland har hävdat att så inte är fallet när det gäller RWO-anläggningen, eftersom kopparkoncentratet är ett råmaterial och huvudsyftet med dess användning är framställning av primärkoppar. Dessutom förbränns inte koncentratet fullständigt genom den berörda processen, i motsats till vad som förutsätts vid beräkningen av bränsleriktmärket. Bränslen, i bränsleriktmärkets mening, kan vidare bytas ut mot andra bränslen, särskilt naturgas.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0029"><NO.P>29.</NO.P><TXT>Den hänskjutande domstolen har inledningsvis påpekat att om RWO skulle anses vara en <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0032" REF.END="QE0032"/>delanläggning med bränsleriktmärke<QUOT.END REF.START="QS0032" CODE="201D" ID="QE0032"/>, skulle detta innebära att kopparkoncentratet – eller det element av svavel som ingår däri – klassificerades som <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0033" REF.END="QE0033"/>bränsle<QUOT.END REF.START="QS0033" CODE="201D" ID="QE0033"/>.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0030"><NO.P>30.</NO.P><TXT>Den hänskjutande domstolen har påpekat att EU-domstolen i punkt 53 i sin dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20190620">20 juni 2019</DATE>, <NAME.CASE>ExxonMobil Production Deutschland</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑682/17</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2019:518">EU:C:2019:518</NO.ECLI></REF.DOC.ECR>) slog fast att artikel 3 t i direktiv 2003/87 inte begränsar begreppet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0034" REF.END="QE0034"/>förbränning<QUOT.END REF.START="QS0034" CODE="201D" ID="QE0034"/> till att endast avse de oxidationsreaktioner som själva genererar en växthusgas. Denna tolkning av EU-domstolen är emellertid inte nödvändigtvis avgörande för tolkningen av begreppet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0035" REF.END="QE0035"/>bränsle<QUOT.END REF.START="QS0035" CODE="201D" ID="QE0035"/> i artikel 3 d i beslut 2011/278.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0031"><NO.P>31.</NO.P><TXT>Det är i synnerhet nödvändigt att fastställa huruvida en tilldelning på grundval av bränsleriktmärket förutsätter att det primära syftet med förbränningen är värmegenerering. Vad som är avgörande i förevarande mål är emellertid att kopparkoncentratet tjänar som både<?PAGE NO="9"?> råmaterial och bränsle. Frågan huruvida det använda bränslet måste vara utbytbart för att anses vara ett bränsle i den mening som avses i begreppet bränsleriktmärke i beslut 2011/278 har heller inte reglerats i EU-domstolens praxis.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0032"><NO.P>32.</NO.P><TXT>Den hänskjutande domstolen har slutligen påpekat att den tredje handelsperioden löper ut den <DATE ISO="20201231">31 december 2020</DATE>. Den hänskjutande domstolen har uppgett att utgången av den första och den andra handelsperioden enligt tysk rättspraxis medförde att ansökningar om utsläppsrätter som ännu inte hade betalats ut per den 30 april förföll efter utgången av handelsperioden i avsaknad av uttryckliga övergångsbestämmelser i nationell rätt. Nationell rätt innehåller inte heller några övergångsbestämmelser såvitt avser den tredje handelsperioden. Tyska myndigheter vägrade att anta sådana bestämmelser med motiveringen att reglerna avseende den fjärde handelsperioden (2021–2030) var uttömmande fastställda i unionslagstiftningen och att det skulle vara lagligen möjligt att få ersättning för rättigheter som sträckte sig över flera perioder endast om detta föreskrevs i denna lagstiftning.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0033"><NO.P>33.</NO.P><TXT>Enligt den hänskjutande domstolen innehåller ingen av de relevanta unionsrättsakterna någon bestämmelse om ersättning för rättigheter som löper över flera perioder. Dessutom gjordes det inte någon avsättning till någon särskild kvotreserv i förväntan om domstolsavgöranden. Med detta sagt finns det en indikation till förmån för argumentet att övergången från den tredje till den fjärde perioden inte medför att tilldelningsrätter som inte beviljats per den <DATE ISO="20201231">31 december 2020</DATE> förfaller i beslut 2015/1814,<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0010"><P>Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den <DATE ISO="20151006">6 oktober 2015</DATE> om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (<REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="264" PAGE.FIRST="1" DATE.PUB="2015">EUT L 264, 2015, s. 1</REF.DOC.OJ>).</P></NOTE> i vilket det föreskrivs att vissa utsläppsrätter som inte tilldelats före den <DATE ISO="20201231">31 december 2020</DATE> ska placeras i <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0036" REF.END="QE0036"/>reserven för marknadsstabilitet<QUOT.END REF.START="QS0036" CODE="201D" ID="QE0036"/>.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD">IV.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD">Tolkningsfrågorna och förfarandet vid EU-domstolen</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0034"><NO.P>34.</NO.P><TXT>Mot denna bakgrund har Verwaltungsgericht Berlin (Förvaltningsdomstolen i Berlin), genom beslut av den <DATE ISO="20200611">11 juni 2020</DATE> som inkom till EU-domstolen den <DATE ISO="20200619">19 juni 2020</DATE>, beslutat att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till EU-domstolen:</TXT><QUOT.S LEVEL="1"><P><LIST TYPE="OTHER"><ITEM><NP><NO.P><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0037" REF.END="QE0037"/>1.</NO.P><TXT>Är villkoren i artikel 3 d i [beslut 2011/278] för gratis tilldelning av utsläppsrätter på grundval av en delanläggning med bränsleriktmärke uppfyllda när det i en anläggning för produktion av icke-järnmetaller i enlighet med bilaga I till direktiv 2003/87 används ett svavelhaltigt kopparkoncentrat i en flamsmältugn för att framställa primärkoppar och den icke mätbara värme som krävs för att smälta kopparmalmen i detta koncentrat huvudsakligen alstras genom oxidering av svavlet i detta koncentrat, vilket innebär att kopparkoncentratet används som en källa till både råmaterial och brännbart material för värmegenerering?</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>2.</NO.P><TXT>Om fråga 1 ska besvaras jakande:</TXT><P>Kan rätten till en ytterligare gratis tilldelning av utsläppsrätter för den tredje handelsperioden tillgodoses efter utgången av den tredje handelsperioden med utsläppsrätter från den fjärde handelsperioden när rätten till utsläppsrätter fastställs av en domstol först efter utgången av den tredje handelsperioden, eller bortfaller rätten till ännu inte tilldelade utsläppsrätter vid utgången av den tredje handelsperioden?<QUOT.END REF.START="QS0037" CODE="201D" ID="QE0037"/></P></NP></ITEM></LIST></P></QUOT.S></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0035"><NO.P>35.</NO.P><TXT>Skriftliga yttranden har inkommit från Aurubis, Förbundsrepubliken Tyskland och kommissionen. Vidare utvecklade de sin talan muntligen vid förhandlingen den <DATE ISO="20210519">19 maj 2021</DATE>.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ><?PAGE NO="10"?><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD">V.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD">Bedömning</HT></TXT></NP></TI></TITLE><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">A.</HT></HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">Den första frågan</HT></HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0036"><NO.P>36.</NO.P><TXT>Det ankommer på den hänskjutande domstolen att, inom ramen för det mål som den har att avgöra, fastställa huruvida framställning av primärkoppar i en flamsmältugn med hjälp av <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0038" REF.END="QE0038"/>Outokumpu<QUOT.END REF.START="QS0038" CODE="201D" ID="QE0038"/>-processen uppfyller kriterierna för en <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0039" REF.END="QE0039"/>delanläggning med bränsleriktmärke<QUOT.END REF.START="QS0039" CODE="201D" ID="QE0039"/>. Den hänskjutande domstolens första fråga avser följaktligen tolkningen av artikel 3 d i beslut 2011/278, i vilken detta begrepp definieras för handelsperioden 2013–2020.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0037"><NO.P>37.</NO.P><TXT>Särdragen hos den i det nationella målet omtvistade processen förorsakar tre särskilda svårigheter vid tolkningen av definitionen av <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0040" REF.END="QE0040"/>delanläggning med bränsleriktmärke<QUOT.END REF.START="QS0040" CODE="201D" ID="QE0040"/> i artikel 3 d i beslut 2011/278. För det första är det berörda ämnet både ett råmaterial och ett bränsle. Dessutom är det ett råmaterial med låg koldioxidhalt som är föremål för en autotermisk reaktion. Det finns således inte någon <HT TYPE="ITALIC">extern</HT> värmekälla och det sker ingen tillförsel av bränslen med hög koldioxidhalt. För det andra är förbränningen av det använda bränslet endast partiell. För det tredje är värmegenerering inte nödvändigtvis huvudsyftet med användningen av det aktuella materialet.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0038"><NO.P>38.</NO.P><TXT>Av de skäl som jag kommer att redogöra för anser jag emellertid inte att dessa särdrag utgör hinder för att villkoren i artikel 3 d i beslut 2011/278 ska anses uppfyllda när det i en anläggning för produktion av icke-järnmetaller används ett svavelhaltigt kopparkoncentrat i en flamsmältugn för att framställa primärkoppar och den icke mätbara värme som krävs för att smälta kopparmalmen i detta koncentrat huvudsakligen alstras genom oxidering av svavlet i samma koncentrat.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0039"><NO.P>39.</NO.P><TXT>Denna tolkning grundar sig på de traditionella tolkningsmetoder som EU‑domstolen använt i samband med systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, enligt vilka hänsyn ska tas inte bara till ordalydelsen i artikel 3 d i beslut 2011/278, utan även till den allmänna systematiken i direktiv 2003/87 och i beslut 2011/278 samt till de mål som eftersträvas med dessa rättsakter.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0011"><P>Se, för ett liknande resonemang, dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20180118">18 januari 2018</DATE>, <NAME.CASE>INEOS</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑58/17</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2018:19">EU:C:2018:19</NO.ECLI>, punkterna <REF.NP.ECR REF="NP0034">34</REF.NP.ECR> och <REF.NP.ECR REF="NP0035">35</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>), och dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20201203">3 december 2020</DATE>, <NAME.CASE>Ingredion Germany</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑320/19</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2020:983">EU:C:2020:983</NO.ECLI>, punkterna <REF.NP.ECR REF="NP0049">49</REF.NP.ECR> och <REF.NP.ECR REF="NP0050">50</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE> Jag ämnar nu överväga dessa metoder i tur och ordning.</TXT></NP.ECR><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">1.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Bokstavlig och kontextuell tolkning</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0040"><NO.P>40.</NO.P><TXT>För det första kan det noteras att även om begreppet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0041" REF.END="QE0041"/>bränsle<QUOT.END REF.START="QS0041" CODE="201D" ID="QE0041"/> inte definieras i beslut 2011/278, definieras dock begreppet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0042" REF.END="QE0042"/>delanläggning med bränsleriktmärke<QUOT.END REF.START="QS0042" CODE="201D" ID="QE0042"/> i artikel 3 d i beslut 2011/278.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0041"><NO.P>41.</NO.P><TXT>Enligt denna bestämmelse föreligger det en <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0043" REF.END="QE0043"/>delanläggning med bränsleriktmärke<QUOT.END REF.START="QS0043" CODE="201D" ID="QE0043"/> när <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0044" REF.END="QE0044"/>insatsvaror, utgående varor och motsvarande som inte omfattas av en delanläggning med produktriktmärke [är] relaterade till produktion av icke mätbar värme genom förbränning av bränsle som förbrukas vid tillverkning av produkter …<QUOT.END REF.START="QS0044" CODE="201D" ID="QE0044"/>.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0042"><NO.P>42.</NO.P><TXT>Det följer av denna definition att begreppet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0045" REF.END="QE0045"/>förbränning<QUOT.END REF.START="QS0045" CODE="201D" ID="QE0045"/> kan vara relevant för att specificera innebörden av begreppet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0046" REF.END="QE0046"/>bränsle<QUOT.END REF.START="QS0046" CODE="201D" ID="QE0046"/> som används i artikel 3 d i beslut 2011/278. Begreppet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0047" REF.END="QE0047"/>förbränning<QUOT.END REF.START="QS0047" CODE="201D" ID="QE0047"/> definieras i artikel 3 t i direktiv 2003/87 som <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0048" REF.END="QE0048"/>varje oxidation av bränslen, oavsett<?PAGE NO="11"?> hur den värme … som produceras genom denna process används, och all annan direkt därtill anknuten verksamhet …<QUOT.END REF.START="QS0048" CODE="201D" ID="QE0048"/>. I det mål som avgjordes genom dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20190620">20 juni 2019</DATE>, <NAME.CASE>ExxonMobil Production Deutschland</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑682/17</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2019:518">EU:C:2019:518</NO.ECLI></REF.DOC.ECR>), klargjorde EU‑domstolen dessutom att artikel 3 t i direktiv 2003/87 inte begränsar begreppet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0049" REF.END="QE0049"/>förbränning<QUOT.END REF.START="QS0049" CODE="201D" ID="QE0049"/> till att endast avse de oxidationsreaktioner som själva genererar en växthusgas.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0012"><P>Punkt 53.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0043"><NO.P>43.</NO.P><TXT>Såsom generaladvokaten Saugmandsgaard Øe förklarade i sitt förslag till avgörande i det målet framgår det av de relevanta förarbetena att artikel 3 t i direktiv 2003/87 infördes i avsikt att slå fast en bred definition av begreppet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0050" REF.END="QE0050"/>förbränning<QUOT.END REF.START="QS0050" CODE="201D" ID="QE0050"/> som kunde innefatta all oxidation av bränslen oavsett syfte.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0013"><P>Förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet <REF.DOC.ECR><NAME.CASE>ExxonMobil Production Deutschland</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑682/17</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2019:167">EU:C:2019:167</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0044">44</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0044"><NO.P>44.</NO.P><TXT>I detta sammanhang ska det noteras att de två bestämmelser i det relevanta rättsliga regelverket som hänvisar till begreppet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0051" REF.END="QE0051"/>bränsle<QUOT.END REF.START="QS0051" CODE="201D" ID="QE0051"/> inte på något sätt begränsar räckvidden av detta begrepp, vare sig när det gäller dess sammansättning eller karaktär, den mängd kol det ska innehålla, det sätt på vilket antändningen ska ske, den procentandel bränsle som ska användas i processen eller syftet med användningen av det material som innehåller bränslet i fråga. Till skillnad från bestämmelserna i artikel 3 h v i beslut 2011/278 – där det uttryckligen hänvisas till användning av kol som innehåller tillsatser eller råmaterial i ett <HT TYPE="ITALIC">primärt syfte</HT> som inte är värmegenerering – förefaller artikel 3 d i beslut 2011/278 endast kräva att insatsvaror, utgående varor och motsvarande ska vara <HT TYPE="ITALIC">relaterade</HT> till produktion av icke mätbar värme genom förbränning av bränsle som förbrukas vid tillverkning av produkter.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0045"><NO.P>45.</NO.P><TXT>De mål som eftersträvas med direktiv 2003/87 och beslut 2011/278 bekräftar just denna tolkning.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">2.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Teleologisk tolkning</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0046"><NO.P>46.</NO.P><TXT>Såsom framgår av EU-domstolens fasta praxis är syftet med direktiv 2003/87 att införa ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser för att minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären till en nivå som förhindrar farliga antropogena inverkningar på klimatsystemet och vars slutliga mål är att skydda miljön.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0014"><P>Se, för ett liknande resonemang, dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20190620">20 juni 2019</DATE>, <NAME.CASE>ExxonMobil Production Deutschland</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑682/17</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2019:518">EU:C:2019:518</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0062">62</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>) och dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20201203">3 december 2020</DATE>, <NAME.CASE>Ingredion Germany</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑320/19</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2020:983">EU:C:2020:983</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0038">38</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE> Det är likväl tydligt att detta system bygger på en ekonomisk logik, nämligen att vara ett incitament för alla deltagare i detta system att släppa ut en mindre mängd växthusgaser än vad de ursprungligen getts rätt till, så att de kan överlåta överskottet till en annan deltagare vars utsläpp överskrider de utsläppsrätter som denne tilldelats.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0015"><P>Se, för ett liknande resonemang, dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20170308">8 mars 2017</DATE>, <NAME.CASE>ArcelorMittal Rodange et Schifflange</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑321/15</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2017:179">EU:C:2017:179</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0022">22</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>), dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20190620">20 juni 2019</DATE>, <NAME.CASE>ExxonMobil Production Deutschland</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑682/17</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2019:518">EU:C:2019:518</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0063">63</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>), och dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20201203">3 december 2020</DATE>, <NAME.CASE>Ingredion Germany</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑320/19</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2020:983">EU:C:2020:983</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0039">39</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0047"><NO.P>47.</NO.P><TXT>Med andra ord är systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser på unionsnivå ett ekonomiskt verktyg för miljöskydd som bygger på principen om att förorenaren betalar. Målet med detta instrument är att föroreningarna ska minska på <HT TYPE="ITALIC">global nivå</HT>. Av detta följer alltså att beslut 2011/278 så långt möjligt ska tolkas på ett sätt som belönar, och inte bestraffar, företag som begränsar och minskar utsläppen av växthusgaser.</TXT></NP.ECR><?PAGE NO="12"?><NP.ECR IDENTIFIER="NP0048"><NO.P>48.</NO.P><TXT>I detta sammanhang kan den incitamentmekanism som ligger till grund för systemet för handel med utsläppsrätter inte underskattas. En av systemets funktioner är nämligen att uppmuntra investeringar som görs för att minska koldioxidutsläppen på ett kostnadseffektivt sätt och därmed vara en drivkraft för koldioxidsnåla innovationer som bidrar till kampen mot klimatförändringarna.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0016"><P>Se, för ett liknande resonemang, dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20180412">12 april 2018</DATE>, <NAME.CASE>PPC Power</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑302/17</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2018:245">EU:C:2018:245</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0027">27</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>), och dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20180621">21 juni 2018</DATE>, <NAME.CASE>Polen/parlamentet och rådet</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑5/16</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2018:483">EU:C:2018:483</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0061">61</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE> Denna incitamentmekanism har uppenbart varit unionslagstiftarens avsikt, eftersom det i artikel 10a.1 i direktiv 2003/87 preciseras att tilldelningen ska ske <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0052" REF.END="QE0052"/>på ett sätt som ger incitament till minskade växthusgasutsläpp och energieffektiv teknik genom att beakta de mest effektiva teknikerna, ersättningsmöjligheter [och] alternativa produktionsprocesser<QUOT.END REF.START="QS0052" CODE="201D" ID="QE0052"/>. I skäl 1 i beslut 2011/278 uppmärksammas uttryckligen denna aspekt av systemet.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0049"><NO.P>49.</NO.P><TXT>Såsom jag emellertid redan har påpekat är det denna ekonomiska logik som ligger till grund för systemet som uppmuntrar en deltagare att släppa ut en mindre mängd växthusgaser än vad den ursprungligen getts rätt till, så att den kan överlåta överskottet till en annan deltagare vars utsläpp överskrider de utsläppsrätter som denne tilldelats. På så sätt kommer den andra deltagaren inte att minska sina utsläpp, men måste betala för dem, och framför allt kommer det övergripande målet att uppnås – eftersom den första deltagaren kommer att ha minskat sina utsläpp – tack vare en investering som kommer att fortsätta att ha positiva effekter på miljön efter det att gratis utsläppsrätter helt har avskaffats.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0017"><P>Principen att all gratis tilldelning av utsläppsrätter skulle ha avskaffats år 2027 stadfästes i artikel 10a.11 i direktiv 2003/87, i den lydelse som är tillämplig i förevarande mål. Denna princip har emellertid ifrågasatts genom de ändringar som gjordes i artiklarna 10a och 10b i direktiv 2003/87 genom artikel 1.14 k och 1.15 i direktiv 2018/410.</P></NOTE> Fram tills dess utgör inte bibehållandet av utsläppsrätterna något slags tillstånd att förorena.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0018"><P>Se, för ett liknande (implicit) resonemang, dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20131017">17 oktober 2013</DATE>, <NAME.CASE>Billerud Karlsborg och Billerud Skärblacka</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑203/12</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2013:664">EU:C:2013:664</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0032">32</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE> Istället utgör möjligheten att erhålla en vinst från försäljningen av sina outnyttjade utsläppsrätter i själva verket en del av det incitamentsystem som skapats genom systemet för handel med utsläppsrätter.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0019"><P>Se, för ett liknande resonemang, dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20180412">12 april 2018</DATE>, <NAME.CASE>PPC Power</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑302/17</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2018:245">EU:C:2018:245</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0027">27</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0050"><NO.P>50.</NO.P><TXT>Under dessa omständigheter anser jag att de mål som eftersträvas med direktiv 2003/87 och beslut 2011/278 leder till att det inte går att godta en tolkning som innebär att ett koncentrat, såsom det som är omtvistat i det nationella målet, inte omfattas av begreppet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0053" REF.END="QE0053"/>bränsle<QUOT.END REF.START="QS0053" CODE="201D" ID="QE0053"/> i artikel 3 d i beslut 2011/278 <HT TYPE="ITALIC">enbart</HT> på grund av att dess förbränning endast är partiell eller att det primära syftet med dess användning inte är värmegenerering, eftersom det, för det första, är ostridigt att den ifrågavarande processen leder till att det alstras icke mätbar värme genom ett förbränningsfenomen, och denna process, för det andra och viktigaste, är en innovation som säkerställer ett minskat utsläpp av växthusgaser eller, i vart fall, förefaller ha viss potential att minska utsläppen av CO<HT TYPE="SUB">2</HT>.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0020"><P>Enligt min tolkning av den omtvistade processen, såsom den beskrivits av Aurubis och den hänskjutande domstolen i begäran om förhandsavgörande, och således med förbehåll för den sistnämndas kontroll.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0051"><NO.P>51.</NO.P><TXT>Kommissionen och Förbundsrepubliken Tyskland har invänt mot denna tolkning och gjort gällande att det finns en risk för överlappning och dubbelräkning av utsläppen, trots att en sådan överlappning är förbjuden enligt flera bestämmelser i beslut 2011/278.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0021"><P>Se, i detta avseende, artiklarna 6.2, 7.7 och 8.5 i beslut 2011/278 samt dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20160908">8 september 2016</DATE>, <NAME.CASE>Borealis m.fl.</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑180/15</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2016:647">EU:C:2016:647</NO.ECLI>, punkterna <REF.NP.ECR REF="NP0069">69</REF.NP.ECR> och <REF.NP.ECR REF="NP0070">70</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE> Vid den muntliga förhandlingen den <DATE ISO="20210519">19 maj 2021</DATE> betonade företrädaren för Förbundsrepubliken Tyskland att det i beslut 2011/278 saknas kriterier som i blandfall möjliggör en distinktion mellan vad som är bränsle, å ena sidan, och vad som utgör råmaterial, å andra sidan.</TXT></NP.ECR><?PAGE NO="13"?><NP.ECR IDENTIFIER="NP0052"><NO.P>52.</NO.P><TXT>Jag för min del delar dock inte dessa farhågor. Jag har nämligen nyligen i mitt förslag till avgörande av den <DATE ISO="20210603">3 juni 2021</DATE> i målet <REF.DOC.ECR><NAME.CASE>ExxonMobil</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑126/20</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2021:457">EU:C:2021:457</NO.ECLI></REF.DOC.ECR>) förklarat varför jag anser att det skulle strida mot systematiken i artikel 10a i direktiv 2003/87 och i beslut 2011/278 att inte tillämpa den hierarki mellan olika riktmärken som uttryckligen beskrivs i skäl 12 i beslut 2011/278.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0022"><P>Se mitt förslag till avgörande av den <DATE ISO="20210603">3 juni 2021</DATE> i målet <REF.DOC.ECR><NAME.CASE>ExxonMobil</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑126/20</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2021:457">EU:C:2021:457</NO.ECLI>, punkterna <REF.NP.ECR REF="NP0079">79</REF.NP.ECR>–<REF.NP.ECR REF="NP0087">87</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0053"><NO.P>53.</NO.P><TXT>I detta avseende nöjer jag mig därför med att helt enkelt erinra om att EU‑domstolen, även om den redan vid flera tillfällen har funnit att definitionerna av delanläggningar med olika riktmärke är ömsesidigt uteslutande,<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0023"><P>Se, för ett liknande resonemang, dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20160908">8 september 2016</DATE>, <NAME.CASE>Borealis m.fl.</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑180/15</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2016:647">EU:C:2016:647</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0062">62</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>), dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20180118">18 januari 2018</DATE>, <NAME.CASE>INEOS</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑58/17</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2018:19">EU:C:2018:19</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0029">29</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>), dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20190620">20 juni 2019</DATE>, <NAME.CASE>ExxonMobil Production Deutschland</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑682/17</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2019:518">EU:C:2019:518</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0104">104</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>), och dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20201203">3 december 2020</DATE>, <NAME.CASE>Ingredion Germany</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑320/19</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2020:983">EU:C:2020:983</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0068">68</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE> också har slagit fast att det i beslut 2011/278 har tagits fram <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0054" REF.END="QE0054"/><HT TYPE="ITALIC">en hierarki med tre alternativa metoder</HT> … i syfte att maximera minskningen av växthusgasutsläpp och att maximera energibesparingarna för åtminstone delar av de berörda produktionsprocesserna<QUOT.END REF.START="QS0054" CODE="201D" ID="QE0054"/>.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0024"><P>Dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20160908">8 september 2016</DATE>, <NAME.CASE>Borealis m.fl.</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑180/15</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2016:647">EU:C:2016:647</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0067">67</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>). Min kursivering.</P></NOTE> Det är således utrett att <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0055" REF.END="QE0055"/>det endast är när det inte har gått att ta fram ett produktriktmärke, trots att det förekommer växthusgaser med rätt till gratis utsläppsrätter, som tilldelningen bör göras på grundval av de tre alternativa metoderna (s.k. fallback), <HT TYPE="ITALIC">enligt [d]en hierarki som har tagits fram</HT><QUOT.END REF.START="QS0055" CODE="201D" ID="QE0055"/>.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0025"><P>Dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20180118">18 januari 2018</DATE>, <NAME.CASE>INEOS</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑58/17</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2018:19">EU:C:2018:19</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0030">30</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>). Min kursivering.</P></NOTE> Själva det faktum att denna hierarki existerar talar mot risken för dubbelräkning.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">3.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Förslag till avgörande avseende den första frågan</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0054"><NO.P>54.</NO.P><TXT>På grundval av en bokstavlig, kontextuell och teleologisk tolkning av artikel 3 d i beslut 2011/278, har jag följaktligen kommit till slutsatsen att denna bestämmelse ska tolkas så, att villkoren för gratis tilldelning av utsläppsrätter på grundval av en delanläggning med bränsleriktmärke är uppfyllda när det i en anläggning för produktion av icke-järnmetaller i den mening som avses i bilaga I till direktiv 2003/87 används ett svavelhaltigt kopparkoncentrat i en flamsmältugn för att framställa primärkoppar och den icke mätbara värme som krävs för att smälta kopparmalmen i detta koncentrat huvudsakligen alstras genom oxidering av svavlet i detta koncentrat, vilket innebär att kopparkoncentratet används både som en källa till råmaterial och som brännbart material för värmegenerering.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">B.</HT></HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">Den andra frågan</HT></HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0055"><NO.P>55.</NO.P><TXT>Den hänskjutande domstolen har ställt den andra frågan för att få klarhet i huruvida rätten till gratis utsläppsrätter för den tredje handelsperioden, som fastställs av en domstol först efter utgången av denna handelsperiod, kan tillgodoses med gratis utsläppsrätter för den fjärde handelsperioden.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0056"><NO.P>56.</NO.P><TXT>Denna fråga är exakt densamma som den femte frågan i målet ExxonMobil (C‑126/20).</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0057"><NO.P>57.</NO.P><TXT>Min bedömning i förslaget till avgörande i det målet ledde till slutsatsen att denna fråga ska besvaras jakande. Eftersom EU-domstolen ännu inte har meddelat sin dom, vidhåller jag vördsamt denna tolkning och tar mig friheten att hänvisa till mitt tidigare förslag till avgörande för ytterligare upplysningar.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0026"><P>Se mitt förslag till avgörande av den <DATE ISO="20210603">3 juni 2021</DATE> i målet <REF.DOC.ECR><NAME.CASE>ExxonMobil</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑126/20</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2021:457">EU:C:2021:457</NO.ECLI>, punkterna <REF.NP.ECR REF="NP0089">89</REF.NP.ECR>–<REF.NP.ECR REF="NP0098">98</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE></TXT></NP.ECR></GR.SEQ></GR.SEQ><?PAGE NO="14"?><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD">VI.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD">Förslag till avgörande</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0058"><NO.P>58.</NO.P><TXT>Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår jag således att EU‑domstolen besvarar de tolkningsfrågor som ställts av Verwaltungsgericht Berlin (Förvaltningsdomstolen i Berlin, Tyskland) på följande sätt:</TXT><P><LIST TYPE="ARAB"><ITEM><NP><NO.P>1.</NO.P><TXT>Artikel 3 d i kommissionens beslut 2011/278/EU av den <DATE ISO="20110427">27 april 2011</DATE> om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i direktiv 2003/87/EG ska tolkas så, att villkoren för gratis tilldelning av utsläppsrätter på grundval av en delanläggning med bränsleriktmärke är uppfyllda när det i en anläggning för produktion av icke-järnmetaller i enlighet med bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87EG av den <DATE ISO="20031013">13 oktober 2003</DATE> om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, ändrad genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den <DATE ISO="20090423">23 april 2009</DATE>, används ett svavelhaltigt kopparkoncentrat i en flamsmältugn för att framställa primärkoppar och den icke mätbara värme som krävs för att smälta kopparmalmen i detta koncentrat huvudsakligen alstras genom oxidering av svavlet i detta koncentrat, vilket innebär att kopparkoncentratet används både som en källa till råmaterial och som brännbart material för värmegenerering.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>2.</NO.P><TXT>Rätt till en ytterligare gratis tilldelning av utsläppsrätter för den tredje handelsperioden kan tillgodoses efter utgången av den tredje handelsperioden med utsläppsrätter från den fjärde handelsperioden när rätten till utsläppsrätter fastställs av en domstol först efter utgången av den tredje handelsperioden. Utsläppsrätter för den tredje handelsperioden förfaller inte vid utgången av den tredje handelsperioden.</TXT></NP></ITEM></LIST></P></NP.ECR></GR.SEQ></CONTENTS.CONCLUSION></CONCLUSION>