(1)

Enligt direktiven 86/362/EEG och 90/642/EEG bör kommissionen successivt sträva efter ett system som gör det möjligt att beräkna intaget av bekämpningsmedel via kosten. För att möjliggöra realistiska uppskattningar bör uppgifter om övervakningen av bekämpningsmedelsrester göras tillgängliga för ett antal livsmedel som utgör stommen i den europeiska kosthållningen. Det är allmänt erkänt att den europeiska kosthållningen till största delen består av 20–30 livsmedel. Med tanke på de resurser som finns tillgängliga på nationell nivå för övervakning av bekämpningsmedelsrester kan medlemsstaterna endast analysera prov från åtta produkter varje år inom ett samordnat övervakningsprogram. Iakttagelser som gjorts visar att användningen av bekämpningsmedel ändras i cykler om tre år. Varje bekämpningsmedel bör därför i allmänhet övervakas i 20–30 livsmedelsprodukter under en treårsperiod.

(2)

Rester av de bekämpningsmedel som omfattas av denna rekommendation bör övervakas under 2005, eftersom detta gör det möjligt att använda uppgifterna för att uppskatta det faktiska intaget via kosten.

(3)

Det behövs ett systematiskt statistiskt tillvägagångssätt beträffande antalet prov som skall tas vid varje samordnad övervakning. Ett sådant tillvägagångssätt har fastställts av Codex Alimentarius-kommissionen (3). På grundval av en binomialfördelning kan det beräknas att analys av 613 prov innebär mer är 99 % sannolikhet för att upptäcka ett prov som innehåller bekämpningsmedelsrester över bestämningsgränsen, om mindre än 1 % av produkterna av vegetabiliskt ursprung innehåller bekämpningsmedelsrester över bestämningsgränsen. Provtagningen bör fördelas mellan medlemsstaterna på grundval av befolkningsstorleken och antal konsumenter, varvid minst tolv prov skall tas per produkt och år.

(4)

Ett utkast till riktlinjer för kvalitetskontroll av analys av bekämpningsmedelsrester har offentliggjorts på kommissionens webbplats (4). Det råder enighet om att utkastet till riktlinjer så långt som möjligt bör tillämpas i medlemsstaternas analyslaboratorier och revideras fortlöpande mot bakgrund av erfarenheter från övervakningsprogrammen.

(5)

Enligt direktiven 86/362/EEG och 90/642/EEG skall medlemsstaterna specificera de kriterier som de tillämpar när de utarbetar sina nationella kontrollprogram. Dessa uppgifter skall bl.a. omfatta de kriterier som används för att bestämma antalet prov som skall tas och antalet analyser som skall genomföras liksom gränserna för de nivåer som skall rapporteras, de kriterier enligt vilka dessa gränser har fastställts och närmare uppgifter om ackreditering enligt rådets direktiv 93/99/EEG av den 29 oktober 1993 om ytterligare åtgärder för offentlig kontroll av livsmedel (5) av de laboratorier som utför analyserna. Antalet överträdelser och deras karaktär liksom de åtgärder som överträdelserna bemötts med skall också anges.

(6)

En övre gräns för restvärden för livsmedel för spädbarn har fastställts i enlighet med artikel 6 i kommissionens direktiv 91/321/EEG av den 14 maj 1991 om modersmjölkersättning och tillskottsnäring (6) och artikel 6 i kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (7).

(7)

Information om resultaten av övervakningsprogrammen lämpar sig särskilt väl för elektronisk/datoriserad behandling, lagring och överföring. Format har fastställts för uppgifter via e-post som medlemsstaterna skickar in till kommissionen. Medlemsstaterna bör därför kunna skicka in sina rapporter till kommissionen i standardformatet. Det är effektivast om kommissionen utarbetar riktlinjer för den vidare utvecklingen av ett sådant standardformat.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna rekommendation är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.