EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 30.1.2025
COM(2025) 19 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om genomförandet av förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden
{SWD(2025) 8 final}
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om genomförandet av förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden
1. Inledning
Denna rapport innehåller information om genomförandet av EU:s exportkontroller och den moderniserade förordning (EU) 2021/821 av den 19 maj 2021 (förordningen om produkter med dubbla användningsområden eller förordningen) 1 för produkter med dubbla användningsområden för perioden 2022–2023 samt viss viktig utveckling under 2024, tillsammans EU:s aggregerade uppgifter och medlemsstaternas uppgifter om exportkontroll för 2022.
Detta är den första årsrapport som utarbetats enligt bestämmelserna i förordningen, som trädde i kraft den 9 september 2021. Den utgör en viktig milstolpe i utvecklingen av EU:s politik för exportkontroll genom mer informationsutbyte om medlemsstaternas licensieringsbeslut inom exportkontroll, i syfte att öka insynen inom området.
I enlighet med kraven i förordningen och för bättre insamling av uppgifterna offentliggjorde kommissionen den 17 januari 2024 i samråd med medlemsstaterna riktlinjer för insamling och behandling av uppgifterna om exportkontroller (riktlinjer för öppenhet) 2 . Utifrån riktlinjerna har medlemsstaterna kunnat samla in statistik för att utarbeta EU:s årliga rapport om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. I detta sammanhang inledde kommissionen ett samråd med berörda parter om hur uppgifterna om exportkontroller samlades in från den 27 januari till den 28 februari 2023. Kommissionen utarbetade därefter rapporten med uppgifter från medlemsstaterna 3 i samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden. På grund av den stora mängden uppgifter presenteras medlemsstaternas uppgifter för 2022 i ett konsoliderat format i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som följer med denna årliga rapport. Rapporten kommer att kompletteras med att uppgifterna för år 2023 offentliggörs separat som ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar under första kvartalet 2025.
Under den period som omfattas av rapporten har en stor förändring i det geopolitiska landskapet ägt rum. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den växande konflikten i Mellanöstern har endast visat hur viktigt det är med effektiva kontroller av export av produkter med dubbla användningsområden. Sådana kontroller har blivit en allt viktigare del av kommissionens svar på den geopolitiska utvecklingen, särskilt genom sanktioner. Samtidigt har det under perioden också skett en ökande ensidig användning av exportkontroller som inte omfattas av internationella ordningar, till exempel när det gäller halvledare och utrustning för tillverkning av halvledare eller råvaror av avgörande betydelse för produktion av känslig möjliggörande teknik.
2. Systemets och regelverkets utveckling
2.1. Systemet för exportkontroll
2.1.1. Modernisering av EU:s exportkontroller enligt förordningen om produkter med dubbla användningsområden
Efter att den nya förordningen om produkter med dubbla användningsområden antogs har kommissionen och medlemsstaterna inlett ett effektivt genomförande på ett antal nya områden, såsom öppenhet, genomdrivande och kapacitetsuppbyggnad. Samordningsgruppen spelade en nyckelroll, såsom beskrivs i avsnitt 3 nedan, och utvidgade EU:s ”institutionella infrastruktur” för exportkontroll genom att ett antal expertgrupper utvecklade nya strategier, riktlinjer, förfaranden osv.
Detta omfattade att i) inrätta en expertgrupp för ny teknik för utbyte av information med medlemsstaterna om riskbedömningar för ny teknik, ii) inrätta en mekanism för samordning av genomdrivandet för att stödja de nationella brottsbekämpande organens arbete i hela EU, iii) utveckla ett elektroniskt system för produkter med dubbla användningsområden för att förbättra informationsutbytet mellan berörda avdelningar inom kommissionen och medlemsstaterna, och iv) förbättra industrins utåtriktade verksamhet och efterlevnad som en del av ett ”partnerskap med den privata sektorn”.
Kommissionen och medlemsstaterna utarbetade riktlinjer för att säkerställa insyn i nationella licensieringsbeslut som en del av medlemsstaternas årliga rapporter. 4 Dessa riktlinjer har utarbetats av den tekniska expertgruppen för datainsamling och öppenhet, som består av företrädare för medlemsstaternas exportkontrollmyndigheter och leds av kommissionen.
I den nya förordningen läggs också ytterligare tonvikt på export av cyberövervakningsprodukter. I förordningen tas den potentiella risken upp att sådana produkter exporteras från unionen för missbruk i samband med allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller internationell humanitär rätt. I detta sammanhang offentliggjorde kommissionen den 16 oktober 2024 riktlinjer för export av cyberövervakningsprodukter 5 enligt artikel 5 i förordning (EU) 2021/821 för att i första hand klargöra hur exportörer ska visa tillbörlig aktsamhet och intern efterlevnad innan de exporterar cyberövervakningsprodukter.
2.1.2 Samråd och utåtriktad verksamhet
Med stöd av samordningsgruppen anordnade kommissionen och det tjeckiska rådsordförandeskapet ”2022 års forum för exportkontroll” den 6 december 2022. Detta gav tillfälle att diskutera genomförandet av EU:s exportkontroller och EU:s moderniserade exportkontrollsystem med närmare 1 000 berörda parter inom näringslivet och det civila samhället 6 . Kommissionen samarbetade med och framträdde inför Europaparlamentets undersökningskommitté (PEGA-utskottet) för att utreda användningen av Pegasus 7 och liknande spionprogram 8 .
2.1.3 Strategier för samarbete med tredjeländer 2022
Det andra mötet i handels- och teknikrådet mellan EU och USA 9 ägde rum i Paris-Saclay den 16 maj 2022 och anordnades av det franska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vid mötet uttryckte handels- och teknikrådet en gemensam önskan att använda verktyg för exportkontroll för att försvara säkerheten. EU och USA åtog sig bland annat att stärka samarbetet och stödja informationsutbytet om teknik med dubbla användningsområden och exportkontroll. Handels- och teknikrådets arbete ansågs vara grundläggande för att utveckla gemensamma strategier mellan Förenta staterna och Europeiska unionen samt bemöta Rysslands anfallskrig mot Ukraina, bland annat genom att underlätta samarbetet om exportkontroll. Detta samarbete stödde ytterligare gemensamma strategier, bland annat uppdateringen av förteckningen över kontrollerade varor med beaktande av beslut avseende multilaterala exportkontrollordningar, samarbete med partner och regelbundna samråd om nya åtgärder som skulle kunna påverka EU eller Förenta staterna.
Efter handels- och teknikrådets andra ministermöte bjöd EU och USA in berörda parter till ett andra möte om exportkontroll. Mötet ägde rum den 19 juli 2022 och visade på de framsteg som gjorts sedan oktober 2021 i handels- och teknikrådets arbetsgrupp 7 om exportkontroll. Industrin, den akademiska världen och det civila samhället kunde också lämna synpunkter och idéer till framtida initiativ samt diskutera prioriteringarna för samarbetet om exportkontroll med EU:s och USA:s myndigheter.
USA var värd för det tredje ministermötet som ägde rum i närheten av Washington D.C. den 5 december 2022. När det gäller samarbetet om exportkontroll undersökte handels- och teknikrådet hur man kan förenkla den transatlantiska handeln med avseende på export och återexport av produkter och teknik med dubbla användningsområden genom pilotutbyte av information. Handels- och teknikrådet avsåg också att underlätta handeln mellan de två parterna genom ett mer samordnat antagande och offentliggörande av översynen av multilaterala kontrollförteckningar, genom att fortsätta samråd om nya lagstiftningsåtgärder och genom att samordna utåtriktad verksamhet om exportkontroll med andra parter. Parterna åtog sig att stärka samarbetet för genomdrivandet, bland annat genom en konsekvent tillämpning av sanktionsrelaterade exportrestriktioner som riktar sig mot Ryssland och Belarus. Slutligen tillkännagav EU och USA sin avsikt att samarbeta om exportkontroll av känslig och ny teknik, och samtidigt se till att det finns lämpligt skydd mot missbruk av sådana produkter.
Kommissionen och medlemsstaterna bidrog dessutom aktivt till den globala koalitionen för sanktioner mot Ryssland (Global Export Control Coalition) 10 . Den består av 39 medlemmar som har genomfört i stort sett liknande exportkontroller för att bemöta Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Koalitionens mål är att skära av Ryssland och Belarus från de råvaror, den teknik och den programvara som behövs för att upprätthålla deras aggression mot Ukraina samt beröva deras försvars-, rymd- och sjöfartssektorer viktiga material.
Slutligen förde EU och Norge dialoger om exportkontroll av vapen och produkter med dubbla användningsområden den 13 juni respektive den 17 november 2022. Parterna diskuterade EU:s nya förordning om produkter med dubbla användningsområden, Norges lagstiftningsutveckling och den senaste utvecklingen av exportkontrollen, kommande möten om exportkontrollsystem och information om avslag. EU och Norge diskuterade även exportrestriktioner för produkter med dubbla användningsområden och avancerad teknik.
2.2. Uppdatering av EU:s kontrollförteckning
EU:s kontrollförteckning i bilaga I till förordningen innehåller i huvudsak en förteckning över produkter med dubbla användningsområden, bland annat programvara och teknik, som ska kontrolleras eftersom de potentiellt kan användas för både civila och militära ändamål. Förteckningen uppdateras regelbundet för att återspegla förändringar i de multilaterala exportkontrollsystemen, såsom Wassenaar-arrangemanget, Australiengruppen, gruppen av länder som levererar kärnmaterial och kontrollsystemet för missilteknik.
Den 21 oktober 2022 antogs kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/66 11 för att uppdatera EU:s kontrollförteckning och anpassa EU:s förordning om produkter med dubbla användningsområden till beslut som antagits i internationella ordningar fram till december 2021. Den uppdaterade förteckningen innehåller nya poster inom områdena elektronik, halvledare och datorer, kemiska och biologiska sektorer samt kategorin rymd och framdrivning. Kommissionen antog också kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/699 av den 3 maj 2022 12 om borttagande av Ryssland som destination från tillämpningsområdet för unionens generella exporttillstånd som fastställs i förordningen om produkter med dubbla användningsområden. Detta till följd av Rysslands militära invasion av Ukraina och efterföljande antagande av EU:s restriktiva åtgärder för att begränsa exporten av varor och teknik med dubbla användningsområden till Ryssland.
2.3. Nationella åtgärder för genomförande och genomdrivande
2.3.1. Genomförandeåtgärder
Förordningen om produkter med dubbla användningsområden är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Medlemsstaterna får dock vidta vissa åtgärder för att genomföra särskilda bestämmelser och sådan information om nationella åtgärder ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. I enlighet med detta offentliggjorde kommissionen den 8 februari 2022 ett informationsmeddelande 13 som ger en översikt över de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit. Det rörde sig exempelvis om utökad kontroll av förmedling och transitering, utökad kontroll av icke-förtecknade produkter av hänsyn till den allmänna säkerheten och de mänskliga rättigheterna, införande av nationella generella exporttillstånd samt kontroller av överföring inom EU för icke-förtecknade produkter. Sådana informationsmeddelanden säkerställer insyn i tillämpliga regler och återspeglar EU:s insatser för att stödja ett konsekvent och effektivt genomförande av kontroller av exportörer i hela EU.
2.3.2. Genomdrivandeåtgärder
Kommissionen har inte informerats om några ändringar av den förteckning över nationella åtgärder för genomdrivande som offentliggjordes tillsammans med 2019 års rapport om exportkontroller 14 .
2.4 Export från Nordirland
Exporten av produkter med dubbla användningsområden från EU till Förenade kungariket blev föremål för kontroll enligt förordningen efter det brittiska utträdet ur EU den 1 januari 2021 15 .
I protokollet om Nordirland 16 , enligt vilket förordningen gäller för Förenade kungariket med avseende på Nordirland 17 , anges särskilda villkor där Förenade kungariket ska verka som behörig myndighet enligt förordningen för export från Nordirland till tredjeländer utanför EU. Kommissionen har utformat ett särskilt, säkert elektroniskt verktyg för informationsutbyte med den behöriga myndighet i Förenade kungariket som ansvarar för tillämpningen av förordningen i och från Nordirland, som användes under hela 2022. Detta gör det möjligt för Förenade kungarikets myndigheter att få tillgång till information om avslag för i stort sett identiska transaktioner som utfärdats av en medlemsstat och ha bilaterala samråd med den utfärdande medlemsstaten i enlighet med förordningen.
3. Verksamheten i samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden
Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden sammanför experter från kommissionen och medlemsstaterna för att utreda alla frågor som rör tillämpningen av exportkontroller 18 . Under 2022 höll samordningsgruppen sju möten: den 20 januari, 15 mars, 24 maj, 14 juli, 11 oktober och 8 december, och i form av ett forum för exportkontroll med berörda parter den 6 december 2022. Ett särskilt möte ägde rum den 14 juli 2022 för att se över utkastet till den delegerade förordningen från 2021 om uppdatering av bilaga I till förordningen. Samordningsgruppen rådfrågades också 2022 om en särskild uppdatering av bilaga I för att inkludera produkter som Australiengruppen kontrollerar.
3.1. Samråd om genomförandefrågor – allmänna informationsutbyten
Kommissionens och medlemsstaternas företrädare i samordningsgruppen genomförde allmänna informationsutbyten om exportkontrollfrågor. Samordningsgruppen diskuterade särskilt genomförandeaspekter, bland annat skillnaden mellan ”nationella åtgärder” och ”nationella kontrollförteckningar” enligt artikel 9 i förordningen, tillstånd för stora projekt och kontroll av immateriell export/överföring.
3.2 Meddelanden om riktlinjer och vägledningar
Samordningsgruppen inledde en undersökning bland behöriga myndigheter om genomförandet av riktlinjerna för forskning om produkter med dubbla användningsområden av den 23 september 2021 19 . Den godkände en plan för övervakning av genomförandet av vägledningen för industriell efterlevnad, utbytte information om nationella genomförandeåtgärder för att uppdatera det officiella informationsmeddelandet om nationella åtgärder och inledde diskussioner om utarbetandet av riktlinjer för immateriell tekniköverföring.
3.3 Tekniskt informationsutbyte – tekniska expertgrupper
Medlemsstaternas behöriga myndigheter i samordningsgruppen tillhandahöll teknisk expertis till stöd för uppdateringarna av EU:s kontrollförteckning och deltog i diskussioner om ett antal specifika genomförandefrågor, såsom anges ovan.
Under kommissionens samordning tog samordningsgruppen även initiativ till att lösa vissa tekniska genomförandefrågor och inrättade särskilda expertgrupper för att genomföra kraven i den nya förordningen. De tekniska expertgruppernas särskilda roll fastställs nu i artikel 24.3 i den nya förordningen.
Följande expertgrupper var verksamma under 2022:
a)Expertgruppen för övervakningsteknik gör det möjligt för experter från medlemsstaterna att bidra till utvecklingen av EU:s kontroller av export av cyberövervakningsprodukter. Expertgruppens mandat omfattar tekniska diskussioner om risker i samband med export av cyberövervakningsprodukter – särskilt risken för att sådana produkter används i samband med internt förtryck eller allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och/eller internationell humanitär rätt. Sedan 2021 har expertgruppen utarbetat riktlinjer för export av cyberövervakningsprodukter i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2021/821 20 . Under 2022 inriktades detta arbete på omfattningen av definitionen av cyberövervakningsprodukter.
b)Den tekniska expertgruppen för ny teknik fortsatte att utbyta information om risker i samband med export av ny teknik och de utmaningar som är förknippade med kontrollen av sådan export. Expertgruppens medlemmar identifierade som huvudprioritering inrättandet och användningen av ett operativt verktyg för riskbedömning. Expertgruppen anordnade också diskussioner om kvantteknik, bland annat presentationer av företrädare för den privata sektorn.
c)Samordningsmekanismen inrättades i enlighet med artikel 25 i förordningen för att stödja informationsutbyte och direkt samarbete mellan behöriga myndigheter och verkställande organ i medlemsstaterna.
d)Den tekniska expertgruppen för datainsamling och öppenhet var särskilt aktiv och sammanträdde sju gånger under 2022 för att utarbeta riktlinjerna för öppenhet. Inför ett offentligt samråd 21 med berörda parter i början av 2023 diskuterade experterna flera utkast och förde omfattande diskussioner om en ny metod för att samla in och rapportera licensieringsuppgifter.
e)Den tekniska expertgruppen för kapacitetsuppbyggnad inrättades i syfte att stödja regelbunden utbildning och utbyte av sakkunskap inom EU angående produkter med dubbla användningsområden, bland annat genom att utveckla gemensamma utbildningsprogram för medlemsstaternas tjänstemän. Expertgruppen samlade in medlemsstaternas synpunkter på utbildningsbehovet och fortsatte att utarbeta en genomförbarhetsrapport.
3.4 Tekniskt stöd till utarbetandet av uppdateringar av EU:s kontrollförteckning och nationella genomförandeåtgärder
I enlighet med artikel 17 i förordningen höll samordningsgruppen tekniska informationsmöten för att utarbeta förslaget till kommissionens delegerade förordning om uppdatering av EU:s kontrollförteckning. Nationella experter och observatörer från Europaparlamentet deltog i ett särskilt möte i samordningsgruppen den 14 juli 2022, med presentationer från det tyska federala kontoret för ekonomi och exportkontroll om de viktigaste ändringarna i EU:s kontrollförteckning. Kommissionen antog den delegerade akten i oktober 2022.
Samordningsgruppen utbytte information om de nationella genomförandeåtgärderna och sammanställde uppdateringen av informationsmeddelandet om nationella åtgärder som offentliggjordes den 8 februari 2022.
3.5 Utbyte av licensierings- och genomförandeuppgifter
Samordningsgruppen slutförde 2020 års insamling av licensieringsuppgifter på grundval av det överenskomna frågeformuläret för datautbyte, för att ge en översikt över genomförandet av exportkontroller i hela EU och kunna offentliggöra aggregerade uppgifter i EU:s årliga rapport om exportkontroll för 2019 22 . Samordningsgruppen inledde också insamlingen av 2021 års licensieringsuppgifter.
3.6 It-verktyg för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och för elektronisk licensiering
Kommissionen fortsatte, med stöd av samordningsgruppen, att utveckla e-systemet för produkter med dubbla användningsområden, t.ex. EU:s exportkontrollnätverks it-stamnät. Plattformen spelar en nyckelroll för en effektiv tillämpning av förordningen.
Nya funktioner har utvecklats för att stödja utbytet av information om avslag av överföringar inom EU och för att stödja regelbunden översyn och uppdatering om avslag. Samordningsgruppen slutförde särskilt granskningen av avslag under 2013 och gick vidare med översynen av 2014 års uppgifter.
Andra funktioner i e-systemet förbättrades enligt följande:
a)En ny funktion för att granska avslag infördes i januari 2022.
b)En ny modul inrättades i mars 2022 för att stödja informationsutbyte om anmälningar/tillstånd och avslag, i enlighet med förordningarna om sanktioner mot Ryssland och Belarus. Efterföljande uppdateringar infördes för att genomföra de ändringar som behövdes efter uppdateringen av sanktionspaketen.
c)En ny funktion infördes för att utbyta information med medlemsstaterna om genomförandet av sanktionerna mot Ryssland.
År 2022 var också det andra verksamhetsåret för e-licensieringsystemet med dubbla användningsområden. Med systemet kan behöriga myndigheter och exportörer handha kontroller online och minska den administrativa bördan i samband med dessa kontroller. Systemet syftar till att ersätta offline-system och föråldrade nationella elektroniska system, möjliggöra ett smidigare informationsutbyte, bl.a. när det gäller rapportering av licensieringsuppgifter till kommissionen i enlighet med artikel 26 i förordningen. Under 2021 infördes e-licensieringssystemet i Lettland och Rumänien. Under 2022 förbättrades och anpassades det ytterligare för att stödja den italienska licensieringsmyndigheten (från och med juli 2022). Förberedelser för att de slovenska och vallonska myndigheterna skulle kunna ta systemet i drift under 2023 pågick. Även Ungern och Belgien (region Bryssel) visade intresse för att ansluta sig till projektet.
Utanför EU undersöker kommissionen, som en del av sina dialoger med partnerländerna, olika alternativ för att tillhandahålla e-licensieringsverktyget till partner. Moldavien, Bosnien och Hercegovina samt Serbien har visat intresse för att använda verktyget.
E-licensieringsprojektet utvecklas också i nya riktningar för att effektivisera kontrollerna, t.ex. genom att koppla samman e-licensieringssystemet med de nationella tullsystemen via tullens enda kontaktpunkt. Detta gör det mycket lättare att utbyta information över gränserna och med tullmyndigheterna. Det kommer att minska regelbördan för aktörerna och möjliggöra automatisk licensieringsförvaltning. Utbytet om certifiering sker via Certexplattformen, som förvaltas av GD Skatter och tullar. Sammankopplingen mellan e-licensiering och den nationella tullen har varit i drift sedan december 2022.
På begäran av medlemsstater som redan använder e-licensieringssystem inledde kommissionen i april 2022 ett nytt s.k. överbryggningsprojekt för e-licensiering för att göra det möjligt att ansluta nationella licensieringssystem till tullsystemen genom e-licensiering. Finland ingår i pilotprojektet. Belgien (Flandern) visade intresse för att delta i projektet.
3.7 Öppenhet och utåtriktad verksamhet
Samordningsgruppen bidrog till utarbetandet av 2022 års årliga rapport om exportkontroll som offentliggjordes tillsammans med den andra årliga rapporten om granskning av utländska direktinvesteringar 23 . I rapporten informeras berörda parter om genomförandet av exportkontroller av produkter med dubbla användningsområden i EU, bland annat om verksamheten i samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden.
3.8 Stöd till internationellt samarbete
Inom ramen för handels- och teknikrådets arbetsgrupp för exportkontroll med Förenta staterna stödde samordningsgruppen relevanta diskussioner om förenklad återexport, särskilt i) för att undersöka nationell praxis vid tillämpningen av EU:s generella exporttillstånd för EU001, och ii) genom särskilda expertdiskussioner om amerikanska licensieringsundantag som tillåter återexport från EU av produkter med dubbla användningsområden med ursprung i Förenta staterna.
3.9 Forskning om dubbla användningsområden och kontroll över immateriell export
Samordningsgruppen höll särskilda diskussioner om kopplingarna mellan exportkontroll och forskning som rör teknik med dubbla användningsområden. Sådana diskussioner ägde rum inom ramen för kommissionens strategi för internationellt FoI-samarbete (Horisont Europa) och utgick från stöd från kommissionens experter från GD Forskning och innovation samt externa experter.
3.10 Översikt över utvecklingen när det gäller produkter med dubbla användningsområden under 2023 och 2024
1.Uppdateringar av bilaga I till förordningen
·Den 11 januari 2023 offentliggjorde kommissionen delegerad förordning (EU) 2023/66 om ändring av bilaga I till förordningen om produkter med dubbla användningsområden i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). Genom denna årliga uppdatering anpassas förteckningen till de beslut som fattats i de multilaterala exportkontrollsystemen och den är oberoende av EU:s exportrestriktioner mot Ryssland och Belarus.
·Den 23 februari 2023 offentliggjorde kommissionen den delegerade förordningen (EU) 2023/996 i EUT för att undantagsvis uppdatera bilaga I till förordningen för att inkludera produkter som omfattas av kontroll inom Australiengruppen.
·Den 15 september 2023 offentliggjorde kommissionen delegerad förordning 2023/2616 som den regelbundna årliga uppdateringen av bilaga I till förordningen. Denna förordning har tillämpats sedan den 16 september 2023.
·Den 5 september 2024 antog kommissionen den årliga uppdateringen av bilaga I, som träder i kraft två månader senare.
2.Medlemsstaternas nationella kontrollförteckningar
·Kommissionen offentliggjorde EU:s första sammanställning av nationella kontrollförteckningar den 20 oktober 2023. Den omfattar de nationella kontroller som Spanien och Nederländerna har infört avseende viss ny teknik. Den reviderades den 27 september 2024 för att inkludera de nationella kontroller som Frankrike har antagit. Denna sammanställning återspeglar kontroller av produkter på nationell nivå som inte har antagits i de multilaterala ordningarna för viss ny teknik. Detta är den första sammanställningen av nationella kontrollförteckningar enligt förordningen. Därmed kan medlemsstaterna införa tillståndskrav genom att hänvisa till andra medlemsstaters nationella kontrollförteckningar som offentliggörs i sammanställningen utan att nödvändigtvis behöva anta egna nationella kontroller.
3.Exportkontroller inom ramen för strategin för ekonomisk säkerhet
·Efter att strategin för ekonomisk säkerhet antogs den 20 juni 2023 24 offentliggjorde kommissionen den 24 januari 2024 en vitbok om exportkontroll 25 . I vitboken beskrivs hur EU:s exportkontroller kan göras effektivare mot bakgrund av växande geopolitiska spänningar, för att bättre upprätthålla den internationella säkerheten och skydda EU:s säkerhetsintressen. I vitboken föreslås åtgärder på kort och medellång sikt för att förbättra samordningen av exportkontrollen av produkter med dubbla användningsområden i EU. Bland dessa åtgärder ingår enhetliga EU-kontroller av produkter som inte har antagits på multilateral nivå på grund av blockeringar eller förseningar i exportkontrollordningar, ett högnivåforum för politisk samordning av exportkontroller, en mekanism för bättre samordning av nya nationella kontrollförteckningar, och utvärderingen av EU:s förordning om produkter med dubbla användningsområden 2025. Ett offentligt samråd om vitboken pågick från den 2 februari till den 30 april 2024, och 23 svar inkom som underlag för kommissionens interna överläggningar.
4.Exportrestriktioner mot Ryssland
·Under 2023 och 2024 fortsatte kommissionen att aktivt skärpa exportrestriktionerna för produkter med dubbla användningsområden i samband med sanktionerna mot Ryssland, bland annat genom att anta ett 14:e sanktionspaket i juni 2024 26 . Kommissionen offentliggjorde också riktlinjer för att stödja genomförandet och efterlevnaden samt för att motverka ett kringgående av sanktionerna. I synnerhet utvecklade kommissionen i samarbete med partner – Japan, Förenade kungariket och Förenta staterna – en förteckning över så kallade gemensamma högprioriterade produkter (senast uppdaterad i februari 2024) 27 , bland annat varor med dubbla användningsområden och avancerad teknik som används i ryska vapensystem som påträffats på slagfältet i Ukraina eller som är avgörande för utvecklingen, produktionen eller användningen av dessa ryska militära system.
5.Internationell utåtriktad verksamhet
·Kommissionen diskuterade frågor som rör exportkontroll med parter som USA under hela 2023. Vid det fjärde mötet i handels- och teknikrådet mellan EU och Förenta staterna den 10 maj 2023 diskuterades i synnerhet områden såsom förenklade handelsprocedurer och det erbjöds en stark grund för samarbete när det gäller sanktioner mot Ryssland. Det senaste mötet med berörda parter i handels- och teknikrådet ägde rum den 19 juli 2023, med fokus på återexport av produkter med dubbla användningsområden. Slutligen hade kommissionen en virtuell första dialog om exportkontroll med Kina den 26 oktober 2023 och den andra den 24 oktober 2024.
4. EU:s exportkontroll – nyckeltal
I detta avsnitt presenteras EU:s aggregerade uppgifter om exportkontroll för referensåret 2022. På grund av mängden underliggande uppgifter som har lämnats av medlemsstaterna presenteras de i konsoliderad form i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som följer med rapporten. Uppgifterna har gjorts tillgängliga i enlighet med de nya riktlinjerna för rapportering 28 som tillämpas för första gången.
I och med antagandet av förordning (EU) 2021/821 visade EU sitt åtagande för att stärka offentlig rapportering och öppenhet. I artikel 26 i förordningen föreskrivs att den offentliga årlig rapporten om genomförandet av kontroller ska innehålla relevant information om tillstånd, avslag och förbud samt information om förvaltning och genomdrivande av kontroller.
Sedan 2013 har samordningsgruppen på frivillig basis tagit fram en mekanism för insamling av licensieringsuppgifter och gett stöd för att utarbeta en årlig rapport till Europaparlamentet och rådet som innehåller EU:s aggregerade licensieringsuppgifter och annan information som rör exportkontroll. Uppgifterna samlades in på årsbasis, och formatet utvecklades gradvis i syfte att samla in uppgifter om olika typer av tillstånd och om förvaltning, genomförande och genomdrivande av kontroller.
Enligt de nyligen antagna riktlinjerna för insyn är metoden för uppgiftsinsamling utformad för att vara hållbar över tid och för att medlemsstaterna ska kunna lämna relevant information till kommissionen på ett effektivt och kostnadseffektivt sätt som är statistiskt tillförlitligt, med vederbörlig hänsyn till skyddet av personuppgifter, kommersiellt känsliga uppgifter och skyddade uppgifter avseende försvar, utrikespolitik och nationell säkerhet.
4.1. Typer av produkter
Förordningen gäller främst export av över 1 800 produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i EU:s kontrollförteckning och klassificeras i tio kategorier (Figur 1). Detta är den bakomliggande motiveringen som ledde till att EU:s experter grupperade posterna i bilaga I i ”typ av produkter” i den årliga EU-rapporten 29 .
Figur 1: Antal produkter med dubbla användningsområden som finns förtecknade i de tio kategorierna i bilaga I till förordningen.
I syfte att möjliggöra den nivå av transparens som krävs för offentlig rapportering och samtidigt se till att uppgiftsinsamlingen är effektiv och hållbar över tid beslutade man att utgångspunkten för fastställandet av typerna av produkter skulle bygga på klassificeringen av produkter med dubbla användningsområden på femsiffrig nivå 30 samtidigt som man säkerställer att fastställandet av ”typerna av produkter” främjar tillhandahållandet av meningsfull information ur ett säkerhetsperspektiv, politiskt perspektiv och handelsperspektiv. I bilaga A till riktlinjerna finns en förteckning över 52 ”typer av produkter” som används för insamling av licensieringsuppgifter och utarbetandet av denna årliga rapport. Tillstånden kommer att delas upp per typ av produkt och per relevanta destinationer i linje med kraven i förordningen, samtidigt som hänsyn tas till de olika tillståndstypernas art, syfte och egenskaper samt medlemsstaternas varierande praxis för beviljande av tillstånd och uppgiftsinsamling. Dessutom är det nödvändigt att anpassa medlemsstaternas relevanta insamling och överföring av uppgifter till kommissionen i enlighet med de olika nationella tillståndstypernas särdrag och nationell praxis. Siffrorna i denna rapport visar därför ett antal medlemsstater som har lämnat de uppgifter som ligger till grund för varje typ av tillstånd. Denna metod tar även hänsyn till att tillstånden kan avse flera produkter som ingår i flera typer av produkter.
När det gäller cyberövervakningsprodukter omfattar definitionen i artikel 2.20 både produkter som förtecknas i bilaga I och produkter som inte ingår i förteckningen. I bilaga B till riktlinjerna anges fem produkter som förtecknas i bilaga I till förordningen och som anses motsvara definitionen i artikel 2.20. Beslut om huruvida en viss produkt som inte är förtecknad uppfyller kraven i den rättsliga definitionen fattas från fall till fall av medlemsstaterna och kommissionen inom expertgruppen. Ansökningar om och tillstånd för cyberövervakningsprodukter som inte anges i förteckningen måste också ingå i den årliga rapporten i enlighet med artikel 26.2 i förordningen, på grundval av uppgifter från medlemsstaterna. Ansökningar om och tillstånd för andra förtecknade produkter får tas med i rapporten, utifrån det beslut som fattas av den berörda behöriga myndigheten.
4.2 Översikt över tillstånd per typ av licens 31
Under 2022 uppgick det totala värdet av tillåten handel med produkter med dubbla användningsområden 32 till 57,3 miljarder euro, vilket motsvarar 2 % av varuexporten till länder utanför EU (figur 2). Uttryckt i siffror motsvarar det 138 764 tillstånd och anmälningar 33 . När det gäller typerna av tillstånd omfattas merparten av transaktionerna av unionens generella exporttillstånd (93 311), nationella generella exporttillstånd (26 953) och individuella licensieringar (17 072). När det gäller värde var de viktigaste typerna av licenser globala exporttillstånd (27,3 miljarder euro), individuella exporttillstånd (17,1 miljarder euro) och unionens generella exporttillstånd (9,6 miljarder euro).
4.3 Avslag och förbud
Under 2022 rapporterades 813 avslag till ett värde av 0,98 miljarder euro. Dessa siffror visar att endast en liten del av EU:s export nekades (0,04 % av värdet av den totala varuexporten till länder utanför EU-27 det året).
Figur 2: Exporttillstånd per typ av licens.
4.4 Individuella tillstånd
Individuella tillstånd är licenser som beviljas en bestämd exportör för en slutanvändare eller mottagare i ett tredjeland och som omfattar en eller flera produkter med dubbla användningsområden. Individuella exporttillstånd, förmedlingstillstånd, tillstånd för tekniskt bistånd, transiteringstillstånd, tillstånd för överföring inom EU, tillstånd som omfattas av en nationell kontrollåtgärd och tillstånd för produkter som inte förtecknas som individuella tillstånd anses i denna rapport som individuella licenser i enlighet med riktlinjerna.
Översikten över individuella tillstånd under 2022 för de tio kategorierna av produkter i bilaga I till förordningen samt produkter som inte är föremål för kontroller (figur 3) visar att det högsta antalet tillstånd i fråga om marknadsvärde beviljades kategori 0 Kärnmaterial, anläggningar och utrustning (8,1 miljarder euro, 41 % av det totala värdet), följt av kategori 2 Materialbearbetning (2,5 miljarder euro, 13 % av det totala värdet) och kategori 5 Telekommunikation och ”informationssäkerhet” (2,3 miljarder euro, 12 % av det totala värdet). När det gäller antalet individuella tillstånd var den största siffran för kategori 2 Materialbearbetning (5 592 som utgör 29 % av det totala antalet), följt av kategori 1 Särskilda material och därtill hörande utrustning (4 501 som utgör 23 % av det totala antalet) och kategori 5 Telekommunikation och ”informationssäkerhet” (3 205 som utgör 17 % av det totala antalet).
Figur 3: Individuella exporttillstånd per kategori av produkter i bilaga I till förordning (EU) 2021/821.
Uppdelningen av värdet av enskilda tillstånd per typ av produkt (figur 4.1 och 4.2) visar att de fem största posterna är 0EC1 Kärnmaterial, anordningar, anläggningar och utrustning (6,4 miljarder euro, 33 % av det totala värdet), 2EC1 Verktygsmaskiner och system och komponenter för industriell utrustning (1,8 miljarder euro, 9 % av det totala värdet), 5EC2 Produkter och utrustning för informationssäkerhet och kryptoanalys (1,3 miljarder euro, 7 % av det totala värdet), 9EC1 Motorer och gasturbiner för rymdfarkoster (exklusive obemannade luftfartyg) (1,1 miljarder euro, 6 % av det totala värdet) och XEC1 Övriga/ej förtecknade (1,1 miljarder euro, 6 % av det totala värdet).
Figur 4.1: Individuella exporttillstånd per typ av produkter (del 1).
Figur 4.2: Individuella exporttillstånd per typ av produkter (del 2).
När det gäller destinationer som omfattas av individuella tillstånd (figur 5 och 6) var Kina den största destinationen sett till värde (5,6 miljarder euro, 28 % av det totala värdet), följt av Sydkorea (1,7 miljarder euro, 9 % av det totala värdet), Förenta staterna (1,3 miljarder euro, 7 % av det totala värdet), Japan (1,04 miljarder euro, 5 % av det totala värdet) och Singapore (994 miljoner euro, 5 % av det totala värdet). Totalt sett står de 25 främsta destinationerna utanför EU för 90 % av de individuella tillstånden räknat i värde 34 . När det gäller överföringar inom EU var de främsta destinationerna Frankrike (301 miljoner euro), Belgien (251 miljoner euro), Sverige (188 miljoner euro), Ungern (141 miljoner euro) och Spanien (113 miljoner euro). Jämfört med destinationer utanför EU verkar överföringar inom EU vara begränsade eftersom den största delen av exporten av produkter med dubbla användningsområden inom EU inte kräver tillstånd enligt förordningen.
Figur 5: Individuella exporttillstånd per destination.
Figur 6: Individuella exporttillstånd för de främsta destinationerna utanför EU och för destinationer inom EU.
4.5 Globala exporttillstånd
Dessa riktlinjer tar, med beaktande av art, syfte och egenskaper för varje typ av tillstånd, hänsyn till att globala exporttillstånd vanligtvis innehåller uppskattade eller obestämda exportvärden och beviljas antingen för en eller flera produkter och en enda destination eller för en eller flera produkter och flera destinationer. Det innebär att globala tillstånd minskar den administrativa bördan för behöriga myndigheter och exportörer för liknande och/eller ofta förekommande transaktioner. I syfte att värna målen om icke-spridning är exportörerna skyldiga att ta fram och anmäla ett internt efterlevnadsprogram för att kunna komma i fråga för en global licens. I och med att förordningen överlåter den konkreta utformningen av de globala tillstånden till medlemsstaterna gäller även olika praxis bland medlemsstaterna. För att ge allmänheten meningsfull information, samtidigt som hänsyn tas till olika nationella metoder och den logiska grunden för globala exporttillstånd, anpassas relevant insamling och rapportering av uppgifter i riktlinjerna. Medlemsstaterna tillhandahåller kommissionen licensieringsuppgifter i enlighet med detta och med fokus på följande: i) det totala värdet av globala exporttillstånd (27,3 miljarder euro, vilket motsvarar 48 % av det godkända värdet 2022) och ii) en uppdelning av den totala volymen globala licenser per typ av produkter (figur 8.1 och 8.2) och destinationer (figur 9.1 och 9.2).
Per kategori av produkter i bilaga I till förordningen (figur 7) beviljades majoriteten av tillstånden per volym till kategori 5 Telekommunikation och ”informationssäkerhet” (39 %), kategori 2 Särskilda material och därtill hörande utrustning (11 %) och kategori 6 Sensorer och lasrar (11 %).
Uppdelning av volymen globala exporttillstånd per typ av produkter (figur 8.1 och 8.2) visar att de fem främsta produkterna är 5EC2 Produkter och utrustning för informationssäkerhet och kryptoanalys (18 %), 5EC3 Programvara för telekommunikation och informationssäkerhet (14 %), 6EC1 Optisk och akustisk utrustning, därtill hörande komponenter och material, andra sensorer (10 %), 4EC1 Datorer (8 %) och 5EC4 Teknik för telekommunikation och informationssäkerhet (7 %).
Figur 7: Globala exporttillstånd per kategori av produkter i bilaga I till förordning (EU) 2021/821.
Figur 8.1: Globala exporttillstånd per typ av produkter (del 1).
Figur 8.2: Globala exporttillstånd per typ av produkter (del 2).
När det gäller destinationer (figur 9 och 10) beviljades majoriteten av tillstånden per volym för export med destination i Kina (3 %), Taiwan (2 %), Indien (2 %), Hongkong (1 %) och Singapore (1 %). Totalt sett står de 25 främsta destinationerna endast för 31 % av tillstånden räknat i volym av globala exporttillstånd, eftersom en global licens ofta omfattar flera destinationer 35 .
Figur 9: Globala exporttillstånd per destination.
Figur 10: Globala exporttillstånd per främsta destinationer.
4.6 Nationella generella exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd
Nationella generella exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd utfärdas för att underlätta handeln med produkter med dubbla användningsområden och samtidigt minska den administrativa bördan för exportörer och exportkontrollmyndigheter.
Unionens generella exporttillstånd beviljas av Europeiska unionen till exportörer som underrättar behöriga myndigheter samtidigt som de uppfyller de relevanta förhandsvillkor som fastställs i förordningen. I förordningen föreskrivs åtta typer av unionens generella exporttillstånd 36 .
De allra flesta användningsområdena för unionens generella exporttillstånd under 2022 motsvarade EU001 (86 % sett till värde, 95 % av volymen), med tio destinationer med flera viktiga handelspartner för EU.
Figur 11: Unionens generella exporttillstånd.
Medlemsstaterna beviljar nationella generella exporttillstånd till exportörer som underrättar behöriga myndigheter samtidigt som de uppfyller de relevanta förhandsvillkor som fastställs i tillämplig nationell lagstiftning. Den förteckning över nationella generella exporttillstånd som medlemsstaterna har meddelat för 2022 finns i en bilaga till denna rapport, med uppgifter om destinationer och typer av produkter som ingår i varje nationellt generellt exporttillstånd.
I figur 12 delas värdet av unionens generella exporttillstånd och nationella generella exporttillstånd upp enligt kategorierna i bilaga I till förordningen. De högsta värdena motsvarar kategori 5 Telekommunikationer och ”informationssäkerhet” (4,98 miljarder euro, 46 % av det totala värdet), kategori 3 Elektronik (1,64 miljarder euro), kategori 2 Materialbearbetning (1,56 miljarder euro, 15 % av det totala värdet) och kategori 9 Rymd och framdrivning (1,30 miljarder euro, 15 % av det totala värdet).
Figur 12: Unionens generella exporttillstånd och nationella generella exporttillstånd per kategori av produkter i bilaga I till förordning (EU) 2021/821.
Uppdelning av värdet på unionens generella exporttillstånd och nationella generella exporttillstånd efter typ av produkter (figur 13.1 och 13.2) visar att de fem största produkterna är 5EC2 Produkter och utrustning för informationssäkerhet och kryptoanalys (4,81 miljarder euro, 45 % av det totala värdet), 3EC4 Utrustning för tillverkning och provning av halvledarenheter eller halvledarmaterial (1,32 miljarder euro, 12 % av det totala värdet), 9EC3 Raketer och rymdfarkoster (961 miljoner euro, 9 % av det totala värdet), 2EC1 Verktygsmaskiner och system och komponenter för industriell utrustning (860 miljoner euro, 8 % av det totala värdet) och 2EC2 Utrustning för kemisk tillverkning och tillverkning av biologiska material (675 miljoner euro, 6 % av det totala värdet).
Figur 13.1: Unionens generella exporttillstånd och nationella generella exporttillstånd per typ av produkter (del 1).
Figur 13.2: Unionens generella exporttillstånd och nationella generella exporttillstånd per typ av produkter (del 2).
När det gäller destinationer som godkänts inom ramen för unionens generella exporttillstånd och nationella generella exporttillstånd var de fem främsta USA (6,60 miljarder euro, 51 % av det totala värdet), Förenade kungariket (2,21 miljarder euro, 17 % av det totala värdet), Schweiz (1,16 miljarder euro, 9 % av det totala värdet), Kina (512 miljoner euro, 4 % av det totala värdet) och Japan (432 miljoner euro, 3 % av det totala värdet). Detta tyder på att den största delen av den export av produkter med dubbla användningsområden som omfattas av generella exporttillstånd är inriktad på länder som förtecknas i unionens generella exporttillstånd EU001. Detta förklaras också av det faktum att värdet på den export som godkänts inom ramen för unionens generella exporttillstånd är mycket högre än för de nationella generella exporttillstånden (9,65 miljarder euro respektive 846 miljoner euro, se figur 2).
Figur 14: Unionens generella exporttillstånd och nationella generella exporttillstånd per destination.
Figur 15: Unionens generella exporttillstånd och nationella generella exporttillstånd per främsta destinationer.
4.7 Registrerade användare av nationella generella exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd
För att tillhandahålla information om exportörernas anmälningar i enlighet med förordningen 37 innehåller den årliga rapporten uppgifter om antalet exportörer som har anmält eller är registrerade hos den behöriga myndigheten för att använda unionens generella exporttillstånd eller nationella generella exporttillstånd.
Under 2022 använde totalt 7 033 exportörer unionens generella exporttillstånd, varav 80,57 % enligt EU001, och 3 492 exportörer använde nationella generella exporttillstånd. När det gäller anmälningar eller registreringar av första användning under 2022 var siffrorna 676 för unionens generella exporttillstånd (73 % för EU001) respektive 218 för nationella generella exporttillstånd.
Figur 16: Exportörer som är registrerade eller anmälda att använda unionens generella exporttillstånd och nationella generella exporttillstånd.
4.8 Uppgifter om produkter med dubbla användningsområden som klassificeras som cyberövervakningsprodukter i enlighet med artikel 2.20 i förordningen
Under 2022 tog medlemsstaterna emot totalt 288 ansökningar (figur 17) för export av cyberövervakningsprodukter, främst i samband med System för inhämtning av telekommunikation (216 ansökningar), följt av Programvara för övervakning av kommunikation (28 ansökningar) och Intrångsprogram (20 ansökningar). Figur 18.1 och 18.2 visar destinationerna avseende ansökningar för export av cyberövervakningsprodukter. Under 2022 utfärdades 224 tillstånd och 37 avslogs. Detta visar på en ökning av antalet licenser för cyberövervakningsprodukter (jämfört med 115 licenser som utfärdades 2021), en trend som bekräftats sedan 2020. Antalet avslag för export av cyberövervakningsprodukter 38 verkar vara tämligen stabilt (35 avslag 2021).
Figur 17: Ansökningar om export av cyberövervakningsprodukter 39 .
Figur 18.1: Ansökningar om export av cyberövervakningsprodukter per destination.
Figur 18.2: Ansökningar om export av cyberövervakningsprodukter per destination.
4.9 Information om förvaltning och genomdrivande
Medlemsstaterna lämnade följande information om förvaltningen och genomdrivandet av förordningen under 2022:
a)Antal anställda (heltidsekvivalenter) som är direkt involverade i förvaltningen av kontroller i EU: 392.
b)Antal utåtriktade verksamheter som anordnats under det år som avses: 129.
c)Antal regelefterlevnadsrevisioner som genomförts under året, inklusive sådana som genomförts av tullmyndigheter eller andra myndigheter: 1 062.
d)Antal rapporterade överträdelser: 110.
e)Antal administrativa sanktioner/straffavgifter och straffrättsliga påföljder/böter som ålagts av ett lämpligt nationellt verkställande organ, i händelse av överträdelser av exportkontrollbestämmelser: 30.
f)Användning av verktyg för exportkontroll:
-Medlemsstater som använder ett system för e-licensiering: 18.
-Medlemsstater som använder klassificeringsverktyg: 24.
-Medlemsstater som använder andra verktyg eller annan programvara för att stödja tillämpningen av kontroller: 24.
5. Slutsatser
Rapporten har utarbetats utifrån en ny metod som säkerställer att informationen är mer detaljerad och tillförlitlig. Samtidigt gör den ändrade metoden det svårt att bygga upp en tidsseriejämförelse med rapporter från tidigare år. Det kan dock noteras i stora drag att det fanns en uppåtgående trend för både tillåten handel med produkter med dubbla användningsområden 40 och avslag 41 under 2022.
Under 2022 uppgick det totala värdet av tillåten handel med produkter med dubbla användningsområden till 57,3 miljarder euro, vilket motsvarar 2 % av varuexporten till länder utanför EU. Det motsvarar 138 764 tillstånd i volym varav merparten av transaktionerna omfattas av användningen av unionens generella exporttillstånd (93 311), nationella generella exporttillstånd (26 953) och individuella licensieringar (17 072). Under samma år rapporterades 813 avslag till ett värde av 0,98 miljarder euro. Dessa siffror visar att endast en liten del av EU:s export nekades (0,04 % av värdet av den totala varuexporten till länder utanför EU-27).
Rapporten innehåller information som begränsas av tillgängliga uppgifter i samband med olika metoder och typer av tillstånd i varje medlemsstat. I detta avseende innehåller rapporten inte den exakta fördelningen av tillåten handel per typ av produkt eller destination med avseende på globala exporttillstånd (som stod för 48 % av det godkända värdet 2022), eftersom dessa tillstånd ofta innehåller exportvärden utan tidsbegränsning och beviljas för flera produkter och destinationer. Trots detta är det fortfarande lämpligt att beakta trenderna för andra typer av tillstånd (individuella och generella exporttillstånd), som utgör 52 % av det godkända värdet.
Under 2022 stod de högsta värdena av annan tillåten handel än globala tillstånd (figur 19) för produkterna 0EC1 Kärnmaterial, anordningar, anläggningar och utrustning (21 %), 5EC2 Produkter och utrustning för informationssäkerhet och kryptoanalys (20 %), 2EC1 Verktygsmaskiner och system och komponenter för industriell utrustning (9 %), 3EC4 Utrustning för tillverkning och provning av halvledarenheter eller halvledarmaterial (7 %) och 9EC1 Motorer och gasturbiner för rymdfarkoster (exklusive obemannade luftfartyg) (5 %). Totalt sett står förteckningen över typer av produkter i figur 19 för 90 % av värdet av andra tillstånd än globala licenser.
Figur 19: Främsta typer av produkter avseende värdet av individuella och generella exporttillstånd.
När det gäller destinationer avseende andra tillstånd än globala tillstånd (figur 20) var Förenta staterna den största destinationen sett till värde (24 % av det totala värdet), följt av Kina (19 %), Förenade kungariket (7 %), Sydkorea (5 %) och Japan (5 %). Denna rangordning påverkas dock kraftigt av viktningen av unionens generella exporttillstånd, särskilt EU001 (8,2 miljarder euro), och tar inte hänsyn till de största destinationerna för globala exporttillstånd i volym, nämligen Taiwan, Indien, Hongkong, Singapore och Turkiet. Totalt sett står förteckningen över destinationer i figur 20 för 90 % av värdet av andra tillstånd än globala licenser.
Figur 20: Främsta destinationer utanför EU avseende värdet av individuella och generella exporttillstånd.
Slutligen ägnas rapporten särskild uppmärksamhet åt licensiering av cyberövervakningsprodukter som en del av EU:s åtagande att effektivt hantera risken för att cyberövervakningsprodukter används i samband med internt förtryck och/eller allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt. Under 2022 mottog medlemsstaterna totalt 288 ansökningar om export av dessa produkter. Den högsta siffran gällde System för inhämtning av telekommunikation (216 ansökningar). Under samma period utfärdades 224 tillstånd och 37 avslag. Dessa siffror visar också en ökning av antalet licenser jämfört med år 2021 42 , medan antalet avslag förefaller vara tämligen stabilt 43 .
Utöver de olika åtgärder som inleddes 2021 fortsatte kommissionen och medlemsstaterna att fokusera på att uppfylla kraven och mandaten enligt den nya förordningen. Detta inbegriper att fortsätta arbetet i de olika tekniska expertgrupperna för förstärkta kontroller av cyberövervakningsprodukter, genomdrivande av exportkontroller, ny teknik och utveckling av EU:s kapacitetsuppbyggnads- och utbildningsprogram för medlemsstaternas tillståndsmyndigheter och tillsynsmyndigheter.
Dessa åtgärder enligt den nya förordningen om produkter med dubbla användningsområden kommer också att göra det möjligt för EU att samarbeta mer effektivt med partner för att främja mer likartade kontroller på global nivå, minska handelskonflikter och öka förutsägbarheten för företag, främja EU:s värden och upprätthålla internationell fred och säkerhet.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (omarbetning) (EUT L 206, 11.6.2021, s. 1) – https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2021/821/oj .
Kommissionens rekommendation (EU) 2024/214 av den 10 januari 2024 om riktlinjer om metoden för insamling och behandling av uppgifter för utarbetandet av den årliga rapporten om kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 – https://eur-lex.europa.eu/eli/reco/2024/214/oj .
Några medlemsstaters behöriga myndigheter offentliggör också rapporter om handeln med produkter med dubbla användningsområden.
Kommissionens rekommendation (EU) 2024/214 av den 10 januari 2024 om riktlinjer om metoden för insamling och behandling av uppgifter för utarbetandet av den årliga rapporten om kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 – https://eur-lex.europa.eu/eli/reco/2024/214/oj.
https://policy.trade.ec.europa.eu/news/commission-publishes-guidelines-cyber-surveillance-exporters-2024-10-16_sv.
https://policy.trade.ec.europa.eu/news/2022-export-control-forum-outcome-2022-12-13_sv.
Pegasus är ett spionprogram som det israeliska cybervapenföretaget NSO Group har utvecklat för att i hemlighet fjärrinstalleras på mobiltelefoner med iOS och Android.
https://www.europarl.europa.eu/committees/en/archives/9/pega/home/welcome-words.
I juni 2021 inrättade EU och Förenta staterna handels- och teknikrådet, som sammanträdde för första gången i Pittsburgh den 29 september 2021 där man enades om ett långtgående gemensamt uttalande om bl.a. samarbete om exportkontroll. En av de tio arbetsgrupperna ägnar sig åt exportkontroll, informationsutbyte och arbete med teman som utveckling inom lagstiftnings- och regleringsområdet, riskbedömningar och god praxis för licenser samt strategier för efterlevnad och genomdrivande inom näringslivet. Dessutom syftar denna arbetsgrupp till att främja enhetliga kontrollstrategier för känslig teknik med dubbla användningsområden och bedriva gemensam utåtriktad verksamhet inom näringslivet när det gäller kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden.
Koalitionens medlemmar är Australien, Kanada, de 27 EU-medlemsstaterna, Island, Japan, Liechtenstein, Nya Zeeland, Norge, Sydkorea, Schweiz, Förenade kungariket, Förenta staterna och Taiwan.
http://data.europa.eu/eli/reg_del/2023/66/oj
http://data.europa.eu/eli/reg_del/2022/699/oj
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:52022XC0208(02) .
https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/detail?ref=COM(2019)562&lang=sv .
Förenade kungariket har sedan dess lagts till i EU:s allmänna exporttillstånd EU001.
EUT L 29, 31.1.2020, s. 7 (utträdesavtalet).
Artikel 5.4 i protokollet om Nordirland och avsnitt 47 i bilaga 2 till det protokollet.
Denna rapport är också den årliga rapport som föreskrivs i förordningen om samordningsgruppens verksamhet, undersökningar och samråd.
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32021H1700.
De efterföljande riktlinjerna offentliggjordes av kommissionen den 16 oktober 2024.
https://policy.trade.ec.europa.eu/consultations/guidelines-data-collection-and-preparation-eu-annual-report-dual-use-export-controls-under_en#respond-to-the-consultation.
Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (COM(2022) 434 final).
https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/detail?ref=COM(2022)433&lang=sv.
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52023JC0020&qid=1687525961309.
https://circabc.europa.eu/ui/group/aac710a0-4eb3-493e-a12a-e988b442a72a/library/a44df99c-18d2-49df-950d-4d48f08ea76f/details?download=true.
https://policy.trade.ec.europa.eu/news/eu-and-partners-expand-list-common-high-priority-items-further-weaken-russias-war-effort-2024-02-23_sv.
Kommissionens rekommendation (EU) 2024/214 av den 10 januari 2024 om riktlinjer om metoden för insamling och behandling av uppgifter för utarbetandet av den årliga rapporten om kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden i enlighet med förordning (EU) 2021/821 (riktlinjerna).
Jfr artikel 26.2 första stycket i förordningen.
T.ex. ECCN 0A001: Kärnreaktorer.
Observera att i enlighet med i artikel 26.2 tredje stycket i förordningen innehåller avsnitten 4.2–4.7 i denna rapport inte uppgifter om cyberövervakningsprodukter. Information om dessa produkter finns i avsnitt 4.8 nedan.
Observera att detta inbegriper frivilliga uppgifter om användningen av nationella generella exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd.
Observera att detta inbegriper frivilliga uppgifter om användningen av nationella generella exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd.
Observera att exporttillstånd med destination till Ryska federationen motsvarar undantag och avvikelser i enlighet med rådets förordning (EU) nr 833/2014 av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina.
Ibid.
EU001 – Export till Australien, Kanada, Island, Japan, Nya Zeeland, Norge och Schweiz, inbegripet Liechtenstein, Förenade kungariket och Förenta staterna.
EU002 – Export av vissa produkter med dubbla användningsområden till vissa destinationer.
EU003 – Export efter reparation/ersättning.
EU004 – Tillfällig export för utställningar och mässor.
EU005 – Telekommunikation.
EU006 – Kemikalier.
EU007 – Koncernintern överföring av programvara och teknik.
EU008 – Kryptering.
Se bestämmelserna för unionens generella exporttillstånd i bilaga II till förordningen: ”Exportören som använder detta tillstånd ska meddela den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad om den första användningen av tillståndet inom 30 dagar från dagen för den första exporten eller, alternativt, och i enlighet med ett krav från den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad, före den första användningen av detta tillstånd. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om den mekanism för anmälan som valts för detta tillstånd. Kommissionen ska offentliggöra de uppgifter som meddelats den i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.”
Mer information om cyberövervakningsprodukter finns i riktlinjerna av den 16 oktober 2024, enligt hänvisning i fotnot 7.
Observera att det enligt artikel 11 i förordningen också krävs licenser som utfärdas av medlemsstaterna vid export inom EU av specifika cyberövervakningsprodukter som förtecknas i bilaga IV till förordningen.
Under 2021 uppgick den tillåtna handeln med produkter med dubbla användningsområden till 38,5 miljarder euro, vilket motsvarar 1,8 % av den totala exporten till länder utanför EU.
Under 2021 utfärdades 568 avslag, vilket motsvarar omkring 0,01 % av den totala exporten till länder utanför EU.
Under 2021 utfärdades 115 licenser för cyberövervakningsprodukter.
Under 2021 utfärdades 35 avslag för cyberövervakningsprodukter.