Bryssel den 26.2.2019

COM(2019) 95 final

BILAGA

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av vattendirektivet (2000/60/EG) och översvämningsdirektivet (2007/60/EG)

Andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt
Första omgången planer för hantering av översvämningsrisker

{SWD(2019) 30 final} - {SWD(2019) 31 final} - {SWD(2019) 32 final} - {SWD(2019) 33 final} - {SWD(2019) 34 final} - {SWD(2019) 35 final} - {SWD(2019) 36 final} - {SWD(2019) 37 final} - {SWD(2019) 38 final} - {SWD(2019) 39 final} - {SWD(2019) 40 final} - {SWD(2019) 41 final} - {SWD(2019) 42 final} - {SWD(2019) 43 final} - {SWD(2019) 44 final} - {SWD(2019) 45 final} - {SWD(2019) 46 final} - {SWD(2019) 47 final} - {SWD(2019) 48 final} - {SWD(2019) 49 final} - {SWD(2019) 50 final} - {SWD(2019) 51 final} - {SWD(2019) 52 final} - {SWD(2019) 53 final} - {SWD(2019) 54 final} - {SWD(2019) 55 final} - {SWD(2019) 56 final} - {SWD(2019) 57 final} - {SWD(2019) 58 final} - {SWD(2019) 59 final} - {SWD(2019) 60 final} - {SWD(2019) 61 final} - {SWD(2019) 62 final} - {SWD(2019) 63 final} - {SWD(2019) 64 final} - {SWD(2019) 65 final} - {SWD(2019) 66 final} - {SWD(2019) 67 final} - {SWD(2019) 68 final} - {SWD(2019) 69 final} - {SWD(2019) 70 final} - {SWD(2019) 71 final} - {SWD(2019) 72 final} - {SWD(2019) 73 final} - {SWD(2019) 74 final} - {SWD(2019) 75 final} - {SWD(2019) 76 final} - {SWD(2019) 77 final} - {SWD(2019) 78 final} - {SWD(2019) 79 final} - {SWD(2019) 80 final} - {SWD(2019) 81 final} - {SWD(2019) 82 final} - {SWD(2019) 83 final} - {SWD(2019) 84 final}


BILAGA

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av vattendirektivet (2000/60/EG) och översvämningsdirektivet (2007/60/EG)

Andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt

Första omgången planer för hantering av översvämningsrisker

Kommissionens rekommendationer om den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker

[En fullständig förteckning över rekommendationer finns i de nationella bedömningar som åtföljer detta dokument.]

Medlemsstat

Rekommendationer för utarbetandet av den tredje omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt

Rekommendationer för utarbetandet av den andra omgången planer för hantering av översvämningsrisker

Österrike (AT)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Österrike särskilt att vidta följande åtgärder:

·Se till att den tredje omgången förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt antas i tid.

·Säkerställa kontinuitet, ändamålsenlighet och tillräcklig finansiering i genomförandet av de åtgärder som krävs för att i tid uppnå vattendirektivets mål. Man bör särskilt satsa på åtgärder som minskar den betydande hydromorfologiska påverkan.

·Ta itu med kemiska föroreningar på ett ambitiöst och pragmatiskt sätt, och inte endast samla in information.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Österrike särskilt att vidta följande åtgärder:

·Ta fram mätbara mål för planerna och koppla de föreslagna åtgärderna till dem, så att framstegen kan bedömas.

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen viktas (bl.a. kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar).

·Ta fram en mer detaljerad metod för bedömning av de föreslagna åtgärdernas sammantagna kostnadseffektivitet samt lämna mer information om kostnader och relevanta finansieringskällor.

·Säkerställa lämpliga korshänvisningar mellan planer för hantering av översvämningsrisker, preliminära bedömningar av översvämningsrisker/områden med möjliga betydande översvämningsrisker och kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker.

Belgien (BE)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Belgien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Fastställa tydliga finansiella åtaganden för genomförandet av åtgärdsprogrammen.

·Finjustera sin strategi för att uppnå vattendirektivets mål och förbättra den tekniska genomförbarheten för sina kommande förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, genom ett nära samarbete med jordbrukarna och de myndigheter som har hand om det nationella genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken samt genom större synergier mellan vattendirektivets mål och alla relevanta strategier och instrument (t.ex. landsbygdsprogram, den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare, nitratdirektivet osv.) som genomförs nationellt.

·Ta itu med kemiska föroreningar på ett ambitiöst och pragmatiskt sätt genom att utarbeta en mer ämnesspecifik strategi både för yt- och grundvatten, med inriktning på prioriterade ämnen samt flodspecifika och grundvattenspecifika förorenande ämnen.

·Genomföra kostnads–nyttoanalyser för de föreslagna åtgärderna, när detta är motiverat och baserat på en tydligt förklarad metod, och förklara hur detta har lett till valet och prioriteringen av dessa åtgärder.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Belgien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Tillhandahålla en mer detaljerad beskrivning av klimatförändringarnas förväntade inverkan på förekomsten av översvämningar, baserat på tillgängliga studier.

·Ge en översikt över åtgärdernas kostnader och de förväntade finansieringskällorna.

·Ta med kostnads–nyttoanalys (t.ex. för prioriteringen av åtgärder som lämpar sig för detta) i planerna för hantering av översvämningsrisker och ge en tydlig beskrivning av den använda metoden.

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Bulgarien (BG)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Bulgarien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Ytterligare förbättra det internationella samarbetet genom att utveckla mer harmoniserade metoder för att statusbedöma gemensamma vattenförekomster och tillhandahålla bättre samordnade bedömningar och åtgärdsprogram, så att vattendirektivets mål uppnås i tid.

·Förbättra sin egen övervakningskapacitet för att minska beroendet av experter för bedömning av dess vattenförekomsters ekologiska status/potential.

·Basera användningen av undantag i enlighet med artikel 4.7 på en grundlig bedömning av alla steg i enlighet med vattendirektivet samt för alla avrinningsdistrikt öppet ange motiveringen till undantagen enligt artikel 4.7 i vattendirektivet.

·Säkerställa bättre efterlevnad med artikel 5 i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, särskilt i storstäder, i förhållande till det strängare kravet på rening av avloppsvatten som släpps ut i känsliga områden.

·Tillhandahålla en ingående bedömning av brister när det gäller mängden förorenande ämnen från diffusa källor inom jordbruket (näringsämnen, jordbrukskemikalier, sediment eller organiskt material) för alla vattenresurser i samtliga avrinningsdistrikt, och koppla den direkt till de föreslagna begränsningsåtgärderna (enligt artikel 11.3 h i vattendirektivet). Dessa åtgärder bör vara specifika, ha en tydlig rättslig grund och omfatta lämpliga övervaknings- och inspektionsordningar.

·Se till att det görs tydlig skillnad mellan vattenbrist och torka i vattenpolitiken och att det antas en förvaltningsplan för torka eller en plan för tilldelning och förvaltning av vattenresurser.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Bulgarien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Förbättra utarbetandet av mål och åtgärder genom att tydligt ange när dessa ska uppnås respektive genomföras.

·Tillhandahålla en mer detaljerad beskrivning av klimatförändringarnas förväntade inverkan på förekomsten av översvämningar och säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning, när en sådan antas.

·Genomföra kostnads–nyttoanalyser för de föreslagna åtgärderna, när detta är motiverat och baserat på en tydligt förklarad metod, och förklara hur detta har lett till valet och prioriteringen av dessa åtgärder.

Cypern (CY)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Cypern särskilt att vidta följande åtgärder:

·Ytterligare förbättra sin kapacitet att bedöma alla vattenkategoriers status (däribland territorialvatten), för att minska andelen vattenförekomster med okänd status och säkerställa en bättre bedömning av om det finns några prioriterade ämnen.

·Övervaka sina vattenförekomster på ett sätt som ger tillräcklig tidsupplösning och geografisk täckning för att alla ska kunna klassificeras (möjligen kombinerat med tillförlitliga grupperings-/extrapoleringsmetoder).

·Öka sin användning av mätning (särskilt för jordbruk) för att bättre fastställa vattenförekomsternas kvantitativa status och minska uttaget av grundvatten, framför allt på grund av oreglerade egenuttag och tillstånd som är otillräckligt anpassade till miljökraven.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Cypern särskilt att vidta följande åtgärder:

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen (däribland kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar) viktas.

·Fastställa ett referensscenario och relevanta indikatorer för att bedöma resultatet av genomförandet av de föreslagna åtgärderna.

·Systematiskt överväga möjligheter att genomföra naturbaserade lösningar (däribland naturliga vattenhållningsåtgärder) som alternativ till muddring och ”grå infrastruktur” för flodbankar och flodbäddar.

Tjeckien (CZ)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Tjeckien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Säkerställa bättre övervakning, särskilt tillräckligt många vattenförekomster och lämplig täckning av alla relevanta kvalitetsfaktorer. Den operativa övervakningen av sjöar bör förbättras och kopplas bättre till analysen av påverkan och effekter. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer bör övervakas för samtliga vattenkategorier.

·Förbättra tillförlitligheten hos bedömningen av ekologisk status/potential och i synnerhet förbättra bedömningsmetoderna för hydromorfologiska faktorer, samt koppla fysikalisk-kemiska gränser till relevanta biologiska kvalitetsfaktorer i floder.

·Bättre motivera användningen av undantagen i artikel 4.4 och 4.5, och göra tydlig skillnad mellan dem. Detta är särskilt viktigt eftersom många vattenförekomster förväntas uppnå vattendirektivets mål först efter 2027 och undantagen tillämpas allmänt.

·Kvantifiera den minskning i mängden förorenande ämnen som krävs för att uppnå vattendirektivets mål, inverkan på avrinningsområdena av begränsningsåtgärder för vattenföroreningskällor inom jordbruket och i vilken utsträckning redan vidtagna åtgärder i enlighet med nitratdirektivet och direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse bidrar samt fastställa vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att helt uppnå målen.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Tjeckien särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Ta fram mätbara mål för planerna och koppla de föreslagna åtgärderna till dem, så att framstegen kan bedömas.

·Tillhandahålla en kostnadsberäkning för varje åtgärd och en total budget för samtliga åtgärder, med uppgift om huruvida beräkningen avser både investeringskostnader och operativa kostnader.

·Beskriva hur åtgärderna prioriteras och lämna tydlig information om de metoder som har använts för att bedöma åtgärdernas kostnader och nytta.

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Tyskland (DE)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Tyskland särskilt att vidta följande åtgärder:

·För samtliga avrinningsdistrikt förbättra trendövervakningen för alla relevanta ämnen, på ett sätt som ger tillräcklig tidsupplösning och geografisk täckning.

·Bättre motivera tillämpningen av undantagen i artikel 4.4 och artikel 4.5, särskilt motiveringen om oproportionerliga kostnader.

·Göra en ingående bedömning av brister när det gäller mängden förorenande ämnen från diffusa källor inom jordbruket för alla vattenresurser i samtliga avrinningsdistrikt, och koppla den direkt till begränsningsåtgärderna. Ytterligare åtgärder krävs för att förhindra nitratföroreningar genom jordbrukspåverkan.

·Överväga utarbetandet av förvaltningsplaner för torka för områden där risken för torka är större.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Tyskland särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Utarbeta mätbara mål (tidsplan, indikatorer) och fastställa tydliga kriterier för vad allvarlig ogynnsam påverkan av översvämningar är.

·Definiera åtgärderna mer i detalj i planerna, bl.a. hur mycket de kommer att bidra till målen och hur de finansieras.

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen viktas (bl.a. kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar).

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Danmark (DK)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Danmark särskilt att vidta följande åtgärder:

·Förtydliga fördelningen av betydande påverkan mellan olika sektorer, för att lämpliga begränsningsåtgärder bättre ska kunna identifieras.

·Förbättra övervakningen av ytvattenresurser genom att täcka alla relevanta biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier samt öka andelen vattenförekomster som omfattas av övervakningen av förorenande ämnen i avrinningsområden.

·Slutföra utformningen av bedömningsmetoder för alla biologiska kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier, bl.a. metoder som är känsliga för näringsämnen i floder och inbegriper hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i klassificeringen av ekologisk status.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Danmark särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Tillhandahålla ytterligare och mer konsekvent information om hur planerna för hantering av översvämningsrisker utarbetas, bl.a. hur den preliminära bedömningen av översvämningsrisker och kartorna över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker användes. Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

·Överväga en enhetligare utformning av planerna för hantering av översvämningsrisker, eftersom de för närvarande har rätt olika karaktär (när det gäller strategi och detaljnivå). I detta syfte överväga ett större informationsutbyte mellan förvaltningarna.

·Lämna fler uppgifter om åtgärdernas kostnader och finansieringskällor och när så är möjligt genomföra kostnads–nyttoanalys. Lämna ytterligare information om prioriteringen av åtgärder, däribland använda kriterier. Lämna information i samtliga planer för hantering av översvämningsrisker om de mekanismer som ska användas för att övervaka genomförandet av åtgärderna.

Estland (EE)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Estland särskilt att vidta följande åtgärder:

·Se till att referensförhållanden fastställs för alla relevanta kvalitetsfaktorer för samtliga ytvattenresurser.

·Upprätta förteckningar över utsläpp och spill av kemiska ämnen.

·Öka insatserna för att statusbedöma alla vattenförekomster, öka förtroendet för statusbedömningen och minska andelen vattenförekomster med okänd status. Övervakningen bör ge tillräcklig tidsupplösning och geografisk täckning (däribland i biota).

·Bättre motivera undantag genom att ta fram och tillämpa tydliga kriterier för tillämpning av artikel 4.4 och göra tydlig skillnad mellan dessa och de kriterier och motiveringar som används enligt artikel 4.5.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Estland särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Ta fram konkreta och mätbara mål för planer för hantering av översvämningsrisker och beskriva hur målen fastställdes.

·Lämna mer detaljerad information om hur mycket genomförandet av åtgärderna skulle kosta i varje förvaltningsenhet samt om deras tidsplaner. Även tillhandahålla framstegsindikatorer. Beskriva metoden för kostnads–nyttoanalysen och presentera resultaten i planerna för hantering av översvämningsrisker.

Grekland (EL)

Förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt rapporterades inte i tid och har därför inte tagits med i kommissionens bedömning.

Planerna för hantering av översvämningsrisker rapporterades inte i tid och har därför inte tagits med i kommissionens bedömning.

Spanien (ES)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Spanien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Säkerställa att de kommande förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt antas i tid och uppfyller kraven på offentligt samråd.

·I högre grad använda flödesmätare för att se till att alla uttag mäts och registreras, och att tillstånden anpassas till de tillgängliga resurserna, och se till att användarna regelbundet rapporterar de faktiskt uttagna volymerna till avrinningsområdenas myndigheter, särskilt i avrinningsdistrikt med stor uttagspåverkan.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

·Se till att de kvantitativa och kvalitativa behoven för skyddade livsmiljöer och arter anges och omvandlas till konkreta mål för varje skyddat område, och även ange tillhörande övervakning och åtgärder.

·Se till att nya förvaltningsplaner för torka antas.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Spanien särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Snabbt anta den kvarvarande förvaltningsplanen för Kanarieöarnas avrinningsdistrikt och se till att kommande förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt antas i tid.

·På bättre sätt förklara och dokumentera prioriteringen av mål, t.ex. förklara vilka institutioner och berörda parter som har deltagit, och vilka skäl som har angetts för att prioritera olika mål högt eller lågt. Ta fram mätbara mål och indikatorer för åtgärdernas effekt, för att underlätta bedömningen av framstegen.

·Lämna information om hur åtgärdernas kostnader och fördelar bedöms samt om analysens tillämpning och resultat.

·Ta hänsyn till klimatförändringarna, däribland systematisk samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Finland (FI)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Finland särskilt att vidta följande åtgärder:

·Säkerställa bättre övervakning av ytvattenresurser, så att den omfattar samtliga vattenförekomster för alla relevanta kvalitetsfaktorer, däribland hydromorfologiska kvalitetsfaktorer och avrinningsområdesspecifika förorenande ämnen i kustvatten.

·För samtliga avrinningsdistrikt förbättra trendövervakningen för alla relevanta ämnen, på ett sätt som ger tillräcklig tidsupplösning och geografisk täckning.

·Säkerställa en grundlig bedömning av föreslagna nya ändringar i linje med vattendirektivets krav, mot bakgrund av att man räknar med att en försämring från hög till god status kanske inte leder till någon artikel 4.7-bedömning.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

·På grundval av förekomsten av perioder av torka på lokal nivå eller delavrinningsområdenas nivå, som en effekt av klimatförändringarna, på nytt överväga att utarbeta förvaltningsplaner för torka, när så är lämpligt.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Finland särskilt att vidta följande åtgärder:

·Fastställa en tydlig tidsram för uppnåendet av målen i planerna för hantering av översvämningsrisker.

·Stärka kopplingen mellan målen och åtgärderna och tydligt ange om de planerade åtgärderna räcker för att målen ska uppnås.

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Frankrike (FR)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Frankrike särskilt att vidta följande åtgärder:

·På bättre sätt motivera tillämpningen av undantagen i artikel 4.4 och 4.5 samt se över och uppdatera motiveringarna, så att alla åtgärder som är möjliga genomförs.

·Förbättra hanteringen av näringsämnesföroreningar, samt bedöma och rapportera åtgärdernas förväntade effekt.

·Öka insatserna för att genomföra och rapportera hydromorfologiska åtgärder för alla vattenförekomster som berörs av hydromorfologisk påverkan, och för samtliga avrinningsdistrikt, även för att fullgöra internationella åtaganden om att undanröja hinder för flodernas kontinuitet.

·Överväga utarbetandet av förvaltningsplaner för torka för områden där risken för torka är större.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Frankrike särskilt att vidta följande åtgärder:

·Lämna mer detaljerad information om de tidigare åtgärderna till planerna för hantering av översvämningsrisker, däribland översiktliga kartor och text om områden med möjliga betydande översvämningsrisker, samt information om var de finns. Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

·I möjligaste mån utarbeta mål med konkreta och mätbara delar samt upprätthålla en tydlig koppling mellan mål på högre respektive lägre nivå och mellan åtgärder och mål.

·Lämna mer information i planerna för hantering av översvämningsrisker om åtgärderna, däribland kostnader och finansieringskällor, uppgifter om plats och information om prioritering och övervakningsframsteg.

Kroatien (HR)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Kroatien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Öka insatserna för att fastställa påverkan, särskilt i vatten i övergångszoner och kustvatten.

·Ta fram en lämplig metod för fastställande av kraftigt modifierade vattenförekomster. Fastställandet av kraftigt modifierade vattenförekomster bör uppfylla samtliga krav i artikel 4.3 och införa en metod för fastställande av ekologisk potential.

·Lämna all relevant information om tätorters efterlevnadsnivå och när efterlevnad kan uppnås, i enlighet med direktiv 91/271/EEG. Även säkerställa överensstämmelse med artikel 5 i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse för strängare reningskrav, särskilt i storstäder.

·Överväga ytterligare åtgärder avseende föroreningar från punktkällor, utöver kraven i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och direktivet om industriutsläpp, för att uppfylla vattendirektivets krav, och slutföra fastställandet av huvudsakliga åtgärdstyper för diffusa källor.

·Se till att uttagskontroll tillämpas och att information om användning, vattenutnyttjande och trender samlas in och rapporteras. Överväga användning av naturliga vattenhållningsåtgärder för att minska risken för vattenkvaliteten på grund av förorenande ämnen från jordbruket. Överväga att anta förvaltningsplan(-er) för torka och fortsätta se över befintliga kontroller för att se till att jordbruksmetoderna inte orsakar hydromorfologisk påverkan samt vid behov uppdatera kontrollerna.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Kroatien särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Lägga fram konkreta och mätbara mål för hantering av översvämningar och tydligt koppla åtgärderna till målen. Ange vilket referensscenario framstegen ska jämföras med.

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen viktas (bl.a. kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar).

·Ge ytterligare information om sättet att gripa sig an offentliga samråd och berörda parters aktiva deltagande.

Ungern (HU)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Ungern särskilt att vidta följande åtgärder:

·Öka insatserna för att statusbedöma alla vattenförekomster, öka förtroendet för statusbedömningen och minska andelen vattenförekomster med okänd status. Övervakningen bör ge tillräcklig tidsupplösning och geografisk täckning.

·Alla prioriterade ämnen bör beaktas i bedömningen av status, i relevant matris. Om en annan matris används bör förklaringar lämnas.

·Ta itu med osäkerhet vid fastställandet av kraftigt modifierade och konstgjorda vattenförekomster genom bättre övervakning, förbättrade data om hydromorfologisk påverkan och förbättrad kunskap om effekterna på de biologiska kvalitetsfaktorerna. Se till att fastställandet av kraftigt modifierade vattenförekomster uppfyller samtliga krav i artikel 4.3.

·Se till att uttag är föremål för ändamålsenliga tillstånd, mätningar och kontroller.

·Se till att det görs tydlig skillnad mellan vattenbrist och torka i vattenpolitiken och att det antas en förvaltningsplan för torka.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Ungern särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Ta fram mål som är mer specifika vad beträffar kvantitativa mål, platser och tidsplaner för uppnående av målen.

·Förtydliga antalet åtgärder, förhållandet mellan åtgärderna i planerna för hantering av översvämningsrisker och andra åtgärder som anses vara preliminära samt deras prioritering.

·Ta med en uppskattning av kostnaden för alla åtgärder i nästa plan för hantering av översvämningsrisker.

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Irland (IE)

Förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt rapporterades inte i tid och har därför inte tagits med i kommissionens bedömning.

Planerna för hantering av översvämningsrisker rapporterades inte i tid och har därför inte tagits med i kommissionens bedömning.

Italien (IT)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Italien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Harmonisera olika regionala strategier, särskilt för fastställande av påverkans betydelse.

·Lämna meningsfull information om åtgärdernas omfattning och tidpunkt i åtgärdsprogrammet, så att det står klart hur målen ska uppnås. Åtgärderna i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt bör systematiskt prioriteras.

·Se till att information om finansieringskällor i åtgärdsprogrammet beskrivs tydligare i den tredje omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.

·Stärka mätningarna av alla uttag och se över systemen för uttagstillstånd. Se till att åtgärder vidtas för att ta itu med olagliga uttag, särskilt i avrinningsdistrikt med relevanta vattenbristproblem.

·Ta itu med utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse, och se till att de planerade åtgärderna är tillräckliga för att uppnå målen i vattendirektivet (och i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse) i alla avrinningsdistrikt.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

·Se till att en förvaltningsplan för torka även antas för avrinningsdistriktet på Sicilien.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Italien särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Utarbeta konkreta och mätbara mål för planer för hantering av översvämningsrisker och koppla målen till åtgärderna.

·Konsekvent förklara i planerna för hantering av översvämningsrisker hur åtgärderna ska övervakas och lämna ytterligare information om hur åtgärderna ska finansieras.

· När så är möjligt öka användningen av kostnads–nyttoanalyser vid urvalet och prioriteringen av åtgärder.

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Litauen (LT)

Förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt rapporterades inte i tid och har därför inte tagits med i kommissionens bedömning.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Litauen särskilt att vidta följande åtgärder:

·Klargöra vad planerna för hantering av översvämningsrisker har för rättslig status. Se till att planer för hantering av översvämningsrisker, preliminära bedömningar av översvämningsrisker/områden med möjliga betydande översvämningsrisker och kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker hänvisar till varandra på lämpligt sätt och att de hela tiden är tillgängliga för alla berörda parter och allmänheten i ett tillgängligt format.

·Tydligt koppla de föreslagna åtgärderna till målen, så att framstegen kan bedömas.

·Ge utrymme åt klimatfrågor i planerna för hantering av översvämningsrisker och samordna med den nationella strategin för klimatanpassning.

Luxemburg (LU)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Luxemburg särskilt att vidta följande åtgärder:

·Förbättra fastställandet av behoven i kraftigt modifierade vattenförekomster genom att på ett öppet sätt ta fram och tillämpa tydliga kriterier för vad allvarlig ogynnsam påverkan är. Tillämpa en finare metod för fastställande av ekologisk potential.

·Säkerställa en grundlig bedömning av möjliga nya ändringar i linje med vattendirektivets krav.

·Se över och utveckla sin strategi för att uppnå vattendirektivets mål och förbättra den tekniska genomförbarheten för sina kommande förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, i samarbete med jordbrukarna och de myndigheter som har hand om det nationella genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken, för att se till att alla relevanta strategier och instrument (t.ex. landsbygdsprogram, den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare, nitratdirektivet osv.) i hög grad bidrar till förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Luxemburg särskilt att vidta följande åtgärder:

·I möjligaste mån ta fram konkreta och mätbara mål, vilket gör det möjligt att fastställa tydliga mål och mäta resultaten, samt koppla målen till åtgärderna.

·Ta med kostnadsberäkningar för åtgärderna och ange finansieringskällor i planerna för hantering av översvämningsrisker.

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen viktas (bl.a. kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar), och säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

·Fastställa en tydligare tidsplan för genomförandet av åtgärderna i planerna för hantering av översvämningsrisker.

Lettland (LV)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Lettland särskilt att vidta följande åtgärder:

·Fastställa finansieringskällor för att underlätta genomförandet av vattendirektivets mål.

·Fullborda utarbetandet av bedömningsmetoder för alla biologiska kvalitetsfaktorer. Metoder för bedömning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer bör utarbetas för vatten i övergångszoner och kustvatten.

·Se till att en grundlig bedömning av möjliga nya ändringar utförs för den potentiella framtida tillämpningen av artikel 4.7.

·Säkerställa lämplig samordning av förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt med översvämningsdirektivet och planerna för hantering av översvämningsrisker.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Lettland särskilt att vidta följande åtgärder:    

·I möjligaste mån ta fram mätbara mål för planerna och koppla de föreslagna åtgärderna till dem, så att framstegen kan bedömas.

·Ange finansieringskällor för åtgärderna.

·När detta är motiverat lägga fram och tillämpa en metod för bedömning av åtgärdernas kostnader och fördelar samt lämna information om dess resultat.

·I den andra omgången förklara hur klimatförändringarnas effekter har beaktats och säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning, när en sådan antas.

Malta (MT)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Malta särskilt att vidta följande åtgärder:

·Fördela påverkan mellan olika källor, så att lämpliga åtgärder kan fastställas.

·Fortsätta arbetet med att fullborda övervakningssystemen för grundvattenförekomsters kvantitativa status.

·Se till att möjliga nya ändringar är i linje med vattendirektivets krav.

·På bättre sätt ta itu med vattenbrist och överuttag.

·Se till att artikel 9 om kostnadstäckning genomförs på lämpligt sätt, bl.a. beräkning och internalisering av miljö- och resurskostnaderna.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Malta särskilt att vidta följande åtgärder:    

·I möjligaste mån ta fram mätbara mål för planerna och uttryckligen koppla de föreslagna åtgärderna till dem, så att framstegen kan bedömas, bl.a. genom mekanismer och indikatorer för övervakning av genomförandet.

·Lämna information om den beräknade kostnaden för alla åtgärder för minskning av översvämningsrisken, prioriteringen av dem samt sätten att prioritera.

Nederländerna (NL)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Nederländerna särskilt att vidta följande åtgärder:

·Slutföra bedömningen av de befintliga jordbruksåtgärdernas ändamålsenlighet och fastställa vilka ytterligare åtgärder som krävs för att uppnå vattendirektivets mål.

·För kemiska föroreningar från källor utanför jordbruket se till att åtgärdsprogrammen bygger på tillförlitliga bedömningar av påverkan.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Nederländerna särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Fastställa så konkreta och mätbara mål som möjligt och förklara processen. Beskriva kopplingarna till andra tidigare och pågående nederländska översvämningsrelaterade program och lagstiftning i planerna för hantering av översvämningsrisker.

·Lämna information om de beräknade kostnaderna för åtgärderna i planerna för hantering av översvämningsrisker, och ange om ett referensscenario används för att övervaka framstegen, eller ta fram ett referensscenario.

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen viktas (bl.a. kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar), och säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

·Lämna tydlig information om organiseringen av allmänhetens deltagande och berörda parters aktiva deltagande.

Polen (PL)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Polen särskilt att vidta följande åtgärder:

·Stärka övervakningen av ytvattenresurser genom att täcka alla relevanta kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier.

·Tillhandahålla en fullständig bedömning av ekologisk status för samtliga vattenkategorier, däribland bedömningar av alla tillämpliga kvalitetsfaktorer.

·Satsa mer på att ta fram en konsekvent metod för fastställande av kraftigt modifierade vattenförekomster för alla tillämpliga vattenkategorier.

·Se till att användningen av undantag enligt artikel 4.7 bygger på en grundlig bedömning av alla steg i vattendirektivet.

·Härleda och genomföra ekologiska flöden.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Polen särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen viktas (bl.a. kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar).

·Ta hänsyn till slutsatserna från den första omgångens slutgiltiga hotkartor i den andra omgångens preliminära bedömning av översvämningsrisker, kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsrisker.

·I den andra omgången förklara hur klimatförändringarnas effekter har beaktats.

Portugal (PT)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Portugal särskilt att vidta följande åtgärder:

·Förbättra övervakningen av ytvattenresurser genom att täcka alla relevanta kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier. Ta med alla vattenförekomster som är utsatta för stor påverkan, däribland kustvatten, i den operativa övervakningen.

·Ytterligare stärka skälen att tillämpa artikel 4.7 genom att se till att varje projekt bedöms på vattenförekomstens nivå jämte bedömningar på strategisk nivå.

·Fortsätta uppdatera licenser och tillstånd för alla uttag och flödesregleringar.

·Se till att öavrinningsdistrikt ger mer information om påverkan från prioriterade ämnen och (möjliga) förorenande ämnen i avrinningsområden för att fastställa lämpliga åtgärder.

·Se till att de särskilda målen för skyddade skaldjursområden, däribland riktvärdena för mikrobiologiska standarder, är i linje med det upphävda direktivet om skaldjursvatten.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Portugal särskilt att vidta följande åtgärder:    

·I möjligaste mån ta fram mätbara mål i planerna och koppla åtgärderna till målen.

·Se till att planer för hantering av översvämningsrisker, områden med möjliga betydande översvämningsrisker och kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker hänvisar till varandra på lämpligt sätt och att de hela tiden är tillgängliga för alla berörda parter och allmänheten i ett tillgängligt format, bl.a. digitalt.

·Fastställa konkretare finansieringskällor för åtgärder. När det är motiverat välja ut och prioritera åtgärder med hänsyn till kostnader och fördelar.

Rumänien (RO)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Rumänien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Ytterligare fördela påverkan mellan sektorer.

·Stärka övervakningen av ytvattenresurser genom att täcka alla tillämpliga kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier, däribland hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, och förbättra övervakningen av grundvattenförekomsters kvantitativa och kemiska status.

·Basera användningen av undantag enligt artikel 4.7 på en grundlig bedömning av alla steg i vattendirektivet.

·Förbättra genomförandet av kraven i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse i förhållande till de strängare kraven på rening av avloppsvatten som släpps ut i känsliga områden, och säkerställa investeringar som möjliggör lämplig rening av avloppsvatten från storstäder.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Rumänien särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Stärka kopplingen mellan målen och åtgärderna och ange om de planerade åtgärderna, när de är slutförda, räcker för att målen ska uppnås.

·Tillhandahålla kostnadsberäkningar med en tydlig förklaring av finansieringskällorna för åtgärderna i planerna för hantering av översvämningsrisker.

·Förklara hur de föreslagna åtgärderna väljs ut och prioriteras, t.ex. hur de faktorer som påverkar valen viktas (bl.a. kostnads–nyttoanalys, ändamålsenlighet och klimatförändringar), och säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

·Se till att planer för hantering av översvämningsrisker, områden med möjliga betydande översvämningsrisker och kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker hänvisar till varandra på lämpligt sätt och att de hela tiden är tillgängliga för alla berörda parter och allmänheten i ett tillgängligt format, bl.a. digitalt.

Sverige (SE)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Sverige särskilt att vidta följande åtgärder:

·Se till att det finns lämpliga miljökvalitetsnormer för alla relevanta förorenande ämnen i avrinningsområden.

·Förbättra motiveringen av undantag genom att ytterligare underbygga de tillhörande bedömningarna med ytterligare uppgifter och information och genom att minska de kvarvarande osäkerheterna. Vidta alla åtgärder som krävs för att minska antalet undantag så mycket som möjligt för nästa omgång, så att vattendirektivets mål uppnås i tid.

·Överväga att utarbeta förvaltningsplaner för torka, när så är lämpligt, särskilt i avrinningsdistrikt som präglas av lokal torka.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Sverige särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Lämna konkret och mätbar information i planerna om deras åtgärder, bl.a. om beräknade kostnader och finansiering, samt lämna information om prioriteringar för alla åtgärder och om sätten att prioritera.

·På bättre sätt ange hur klimatförändringarnas möjliga effekter beaktades i den andra omgången, däribland samordningen med den nationella strategin för klimatanpassning.

·Stärka samordningen mellan planerna för hantering av översvämningsrisker och förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt.

Slovenien (SI)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Slovenien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Fortsätta förbättra övervakningen av ytvattenresurser genom att täcka alla tillämpliga kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier samt slutföra utformningen av bedömningsmetoder för alla tillämpliga biologiska kvalitetsfaktorer i samtliga vattenkategorier.

·Göra tydlig skillnad mellan fastställandet av kraftigt modifierade vattenförekomster och tillämpningen av undantag. Basera användningen av undantag enligt artikel 4.7 på en grundlig bedömning av alla steg i vattendirektivet.

·Se till att åtgärder genomförs för att ta itu med hydromorfologisk påverkan, vid behov genom att se över tillstånd/koncessioner och fördela nödvändiga resurser.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Slovenien särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Bättre förklara och dokumentera hur målen har tagits fram. Ta fram konkreta och mätbara mål, så att det kan fastställas om de har uppnåtts.

·I planerna presentera och förklara det referensscenario som används för bedöma resultatet av de genomförda åtgärderna.

·Se till att planer för hantering av översvämningsrisker, områden med möjliga betydande översvämningsrisker och kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker hänvisar till varandra på lämpligt sätt och att de hela tiden är tillgängliga för alla berörda parter och allmänheten i ett tillgängligt format, bl.a. digitalt. Presentera resultaten av berörda parters aktiva deltagande i utarbetandet av planerna för hantering av översvämningsrisker och av de offentliga samråden i planerna.

·Säkerställa samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.

Slovakien (SK)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Slovakien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Fastställa referensförhållanden för alla typer av kvalitetsfaktorer, särskilt hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, och förbättra bedömningen av påverkan och effekter.

·Fullborda den övervakningsram som krävs för att utforma ändamålsenliga åtgärdsprogram.

·Behandla halter av prioriterade ämnen som ligger under bestämningsgränsen på det sätt som anges i artikel 5 i kommissionens direktiv 2009/90/EG.

·Basera användningen av undantag enligt artikel 4.7 på en grundlig bedömning av alla steg i vattendirektivet.

·Se till att rapporterade åtgärder för enskilda ämnen som orsakar misslyckande är tillräckliga för att uppnå vattendirektivets mål. Genomföra och tydligt rapportera åtgärder för att hindra utsläpp av prioriterade farliga ämnen.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Slovakien särskilt att vidta följande åtgärder:    

·Ta fram konkreta och mätbara mål för planer för hantering av översvämningsrisker samt kopplingar till åtgärderna som visar hur målen uppnås genom att åtgärderna genomförs. Ett referensscenario bör fastställas.

·Tydligare presentera åtgärderna i planerna för hantering av översvämningsrisker.

·Stärka presentationen av offentliga samråd och berörda parters deltagande i planerna för hantering av översvämningsrisker.

Storbritannien (UK)

På grundval av resultaten från den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt uppmanas Storbritannien särskilt att vidta följande åtgärder:

·Se till att allmänheten får tillfälle att yttra sig i samband med utarbetandet av nästa förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, med beaktande av dessa dokuments ändamål och komplexitet.

·Ta itu med de stora osäkerheter som rapporterats i förhållande till bedömningen av status, påverkan och effekten av möjliga åtgärder för grundvattenförekomster.

·Fortsätta att förbättra motiveringarna för tillämpningen av undantag i förhållande till artikel 4.4 och 4.5 och göra dem tydligare i alla förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt. Särskilt ompröva de kriterier som används för motivering av undantagen i artikel 4.5.

·För alla avrinningsdistrikt tydligt ange i vilken utsträckning, när det gäller område och minskad föroreningsrisk, grundläggande åtgärder eller kompletterande åtgärder bidrar till att vattendirektivets mål uppnås. Fastställa finansieringskällor för att underlätta det framgångsrika genomförandet av åtgärder i alla avrinningsdistrikt.

På grundval av resultaten från den första omgången planer för hantering av översvämningsrisker uppmanas Storbritannien särskilt att vidta följande åtgärder:

·I möjligaste mån ta fram mätbara mål i planerna.

·Lämna information om hur åtgärdernas kostnader och fördelar bedöms samt om analysens tillämpning och resultat. Bättre dokumentera prioriteringen av åtgärderna, däribland processen.

·Ta med en beräkning av kostnaden för åtgärderna i alla planer för hantering av översvämningsrisker och förklara hur brist på finansiering kan påverka genomförandet av åtgärderna.

·Säkerställa systematisk samordning med den nationella strategin för klimatanpassning.