|
21.12.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 461/173 |
Yttrande från Europeiska regionkommittén – Fonden för ett sammanlänkat Europa
(2018/C 461/15)
|
I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014
(COM(2018) 438 final) – del 1
Ändringsrekommendation 1
Skäl 15
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Kommissionen framhåller i sitt meddelande ”Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden” (1) transportbehoven i de yttersta randområdena och nödvändigheten att erbjuda unionsfinansiering som passar dessa behov, inbegripet genom programmet. |
Kommissionen framhåller i sitt meddelande ”Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden” (1) de särskilda behoven på områdena transport, energi och digitalisering i de yttersta randområdena. När det gäller transportområdet är det nödvändigt att erbjuda unionsfinansiering som passar dessa behov, inbegripet genom programmet. |
Motivering
Kommissionen konstaterar i sitt meddelande om de yttersta randområdena att dessa områden också besitter en potential på områdena energi och digitalisering, men att de har en rad begränsningar som de behöver få stöd för att kunna ta itu med.
Ändringsrekommendation 2
Skäl 22
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
I meddelandet ”Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle” (1) (nedan kallat strategin för gigabitsamhället) fastställs strategiska mål för 2025 med avseende på optimerade investeringar i infrastruktur för digital konnektivitet. Direktiv (EU) 2018/XXX [europeisk kodex för elektronisk kommunikation] syftar bl.a. till att skapa ett regelverk som ger incitament till privata investeringar i nät för digital konnektivitet. Det står dock klart att nätutbyggnad inte heller fortsättningsvis kommer att vara kommersiellt bärkraftig i många områden i hela unionen, till följd av olika faktorer, t.ex. avsides belägenhet, territoriella eller geografiska särdrag, låg befolkningstäthet och olika socioekonomiska faktorer. Programmet bör därför justeras så att det bidrar till att de strategiska mål som fastställs i strategin för gigabitsamhället uppnås, som ett komplement till det stöd som erbjuds till utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet genom andra program, särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden och InvestEU-fonden. |
I meddelandet ”Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle” (1) (nedan kallat strategin för gigabitsamhället) fastställs strategiska mål för 2025 med avseende på optimerade investeringar i infrastruktur för digital konnektivitet. Direktiv (EU) 2018/XXX [europeisk kodex för elektronisk kommunikation] syftar bl.a. till att skapa ett regelverk som ger incitament till privata investeringar i nät för digital konnektivitet. Det står dock klart att nätutbyggnad inte heller fortsättningsvis kommer att vara kommersiellt bärkraftig i många områden i hela unionen, till följd av olika faktorer, t.ex. avsides belägenhet, territoriella eller geografiska särdrag vilket är fallet i de yttersta randområdena , låg befolkningstäthet och olika socioekonomiska faktorer. Programmet bör därför justeras så att det bidrar till att de strategiska mål som fastställs i strategin för gigabitsamhället uppnås, som ett komplement till det stöd som erbjuds till utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet genom andra program, särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden och InvestEU-fonden. |
Motivering
De yttersta randområdena är ett typiskt exempel på ett sådant område, vilket erkänns i artikel 349 i EUF-fördraget. De har en rad begränsningar såsom avlägsen belägenhet, ökaraktär, ringa storlek samt terräng- och klimatförhållanden, vilka sammantaget och på grund av sin bestående karaktär hindrar utvecklingen av dessa områden.
Ändringsrekommendation 3
Skäl 28
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Utbyggnaden av stomnät för elektronisk kommunikation, inbegripet med undervattenskablar som förbinder europeiska territorier med tredjeländer på andra kontinenter, eller som förbinder europeiska öar eller utomeuropeiska territorier med fastlandet, behövs för att tillhandahålla nödvändig redundans för sådan central infrastruktur och för att öka kapaciteten och tåligheten i unionens digitala nät. Sådana projekt saknar dock ofta kommersiell bärkraft utan offentligt stöd. |
Utbyggnaden av stomnät för elektronisk kommunikation, inbegripet med undervattenskablar som förbinder europeiska territorier med tredjeländer på andra kontinenter, eller som förbinder europeiska öar eller de yttersta randområdena med fastlandet, behövs för att tillhandahålla nödvändig redundans för sådan central infrastruktur och för att öka kapaciteten och tåligheten i unionens digitala nät. Sådana projekt saknar dock ofta kommersiell bärkraft utan offentligt stöd. |
Motivering
Den specifika situationen i de yttersta randområdena, som är isolerade från den europeiska kontinenten men som är nära belägna andra kontinenter, gör denna fråga än mer angelägen.
Ändringsrekommendation 4
Artikel 2 h
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
Man bör uppmuntra användningen av EGTS för utveckling av gränsöverskridande projekt. Vissa projekt får endast finansiering från lokala och regionala myndigheter. Dessa måste alltså även hantera tillgången till ansökningar om EU-finansiering.
Ändringsrekommendation 5
Artikel 3.2 a i
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Ändringsrekommendation 6
Artikel 3.2 a–c
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||||||
|
Programmet har följande särskilda mål: |
Programmet har följande särskilda mål: |
||||||||
|
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
Motivering
Artikel 3.2 bör innehålla en hänvisning till den särskilda situationen i de yttersta randområdena, i likhet med vad som anges i artikel 10 (Allmänna prioriteringar) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet.
Ändringsrekommendation 7
Artikel 4.8
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
8. När det gäller de belopp som förs över från Sammanhållningsfonden ska 30 % av dessa belopp göras omedelbart tillgängliga för alla medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden för att finansiera transportinfrastrukturprojekt i enlighet med denna förordning, med prioritering av gränsöverskridande länkar och felande länkar. Fram till den 31 december 2023 ska urvalet av de projekt som är berättigande till finansiering respektera de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden när det gäller 70 % av de medel som förs över . Från och med den 1 januari 2024 ska medel som förs över till programmet och som inte har anslagits för ett transportinfrastrukturprojekt göras tillgängliga för alla medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden för att finansiera transportinfrastrukturprojekt i enlighet med denna förordning. |
8. När det gäller de belopp som förs över från Sammanhållningsfonden fram till den 31 december 2023 ska urvalet av de projekt som är berättigande till finansiering respektera de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden. Från och med den 1 januari 2024 ska medel som förs över till programmet och som inte har anslagits för ett transportinfrastrukturprojekt göras tillgängliga för alla medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden för att finansiera transportinfrastrukturprojekt i enlighet med denna förordning , med prioritet för gränsöverskridande och felande länkar samt projekt i de yttersta randområdena . För alla medel som förs över från Sammanhållningsfonden ska de nationella kvoterna beaktas vid användningen i medlemsstaterna. |
Motivering
De medel som förs över från Sammanhållningsfonden utgör en väsentlig aspekt av FSE. Med beaktande av den betydande minskningen av Sammanhållningsfondens allmänna anslag kan dock städerna och regionerna i de stödmottagande medlemsstaterna inte godta risken för en ny budgetförlust. Det är emellertid nödvändigt att hela anslaget förbrukas före programperiodens slut.
Ändringsrekommendation 8
Artikel 4.9
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med [artikel 62.1 a] i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln. Om möjligt ska dessa medel användas till förmån för den berörda medlemsstaten . |
Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning och som kan överföras i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) XX/XX [förordningen om gemensamma bestämmelser] får, på förvaltningsmyndighetens begäran och efter samråd med regionala/lokala myndigheter , överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med punkt 1 led c i den artikeln. Dessa medel ska användas till förmån för det geografiska område som motsvarar den berörda förvaltningsmyndigheten . |
Motivering
De medel som överförs till programmet bör användas av den förvaltningsmyndighet som fattar beslut om att överföra medlen. Denna strategi gör det möjligt att bibehålla anslagen till de olika områdena och bidrar även till en bättre inriktning av anslagen, i enlighet med regionernas och medlemsstaternas faktiska behov.
Ändringsrekommendation 9
Ny artikel efter artikel 5
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
|
Anpassning av TEN-T-näten till militär rörlighet 1. Fonden för ett sammanlänkat Europa är avsedd att bidra till utvecklingen av ett prioriterat nät för transportinfrastruktur som är anpassat till dubbla användningsområden (civilt och militärt). 2. Projekt som stöds enligt detta mål finns i hela TEN-T-nätet. 3. Infrastrukturer med dubbla användningsområden (civilt och militärt) bör respektera de tekniska specifikationerna för TEN-T och militären och tillgodose verkliga behov, vare sig de är befintliga eller potentiella. 4. De infrastrukturer som har fått finansiering för detta mål kan inte begränsas till en militär användning, förutom i undantagsfall och under en begränsad tid, och genom att hela tiden kunna garantera säkerhet för personer, tjänster, varor och de egna infrastrukturerna. 5. Åtgärder för att anpassa infrastrukturen till dubbla användningsområden (civilt och militärt) får enbart stöd enligt detta mål. 6. Kommissionen ska före den 31 december 2019 anta delegerade akter med de närmare tekniska specifikationer som krävs för dubbla användningsområden (civilt och militärt), som fastställts av rådet, en förteckning över prioriterade projekt som kan få finansiellt stöd enligt detta mål och reglerna för stödberättigande och urval. Kommissionen ska säkerställa en balanserad och enhetlig geografisk spridning av denna infrastruktur. |
Motivering
Med tanke på den budget som avsatts till detta mål måste reglerna fastställas i förordningen.
Ändringsrekommendation 10
Artikel 7.1
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Gränsöverskridande projekt inom området förnybar energi ska omfatta minst två medlemsstater och ska ingå i ett samarbetsavtal eller någon annan form av arrangemang mellan medlemsstater eller arrangemang mellan medlemsstater och tredjeländer enligt vad som fastställs i artiklarna 6, 7, 9 och 11 i direktiv 2009/28/EG. Dessa projekt ska väljas ut i enlighet med de kriterier och de förfaranden som fastställs i del IV i bilagan till denna förordning. |
Gränsöverskridande projekt inom området förnybar energi ska omfatta minst två medlemsstater eller en EGTS eller två av de yttersta randområdena och ska ingå i ett samarbetsavtal eller någon annan form av arrangemang mellan medlemsstater , lokala och regionala myndigheter, yttersta randområden eller arrangemang mellan medlemsstater och tredjeländer enligt vad som fastställs i artiklarna 6, 7, 9 och 11 i direktiv 2009/28/EG. Dessa projekt ska väljas ut i enlighet med de kriterier och de förfaranden som fastställs i del IV i bilagan till denna förordning. |
Ändringsrekommendation 11
Artikel 8.3 d
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
3. Utan att det påverkar de tilldelningskriterier som fastställs i artikel 13 ska prioriteringen av finansiering fastställas med beaktande av följande kriterier: |
3. Utan att det påverkar de tilldelningskriterier som fastställs i artikel 13 ska prioriteringen av finansiering fastställas med beaktande av följande kriterier: |
||||
|
[…] |
[…] |
||||
|
|
||||
|
[…] |
[…] |
Motivering
De stora avstånden mellan de yttersta randområdena och den europeiska kontinenten samt deras närhet till närliggande tredjeländer gör det nödvändigt att inrätta nätverk, särskilt via undervattenskablar, för att minska deras isolering.
Ändringsrekommendation 12
Artikel 9.2 a i
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Ändringsrekommendation 13
Artikel 9.2 a ii
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Ändringsrekommendation 14
Artikel 9.2 a iii
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
Vi anser att situationen i öregionerna bör hanteras på ett annat sätt av EU:s institutioner så att det motsvarar de yttersta randområdena, även om det främsta problemet inte handlar så mycket om avståndet som om bristen på territoriell kontinuitet.
Flygplatser är mycket viktiga för utvecklingen av de yttersta randområdena och ibland det effektivaste verktyget för att integrera dessa områden i EU:s transportnät.
Ändringsrekommendation 15
Artiklarna 9.2 och 9.4
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||||||
|
2. I transportsektorn ska följande åtgärder vara berättigande till ekonomiskt stöd från unionen inom ramen för denna förordning: |
2. I transportsektorn ska följande åtgärder vara berättigande till ekonomiskt stöd från unionen inom ramen för denna förordning: |
||||||||
|
|
||||||||
|
[…] |
[…] |
||||||||
|
|
||||||||
|
[…] |
[…] |
||||||||
|
|
||||||||
|
[…] |
[…] |
||||||||
|
|
||||||||
|
|
|
||||||||
|
[…] |
[…] |
||||||||
|
4. I digitaliseringssektorn ska följande åtgärder vara berättigande till ekonomiskt stöd från unionen inom ramen för denna förordning: |
4. I digitaliseringssektorn ska följande åtgärder vara berättigande till ekonomiskt stöd från unionen inom ramen för denna förordning: |
||||||||
|
[…] |
[…] |
||||||||
|
|
||||||||
|
[…] |
[…] |
Ändringsrekommendation 16
Artikel 9.4 b
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
4. I digitaliseringssektorn ska följande åtgärder vara berättigande till ekonomiskt stöd från unionen inom ramen för denna förordning: |
4. I digitaliseringssektorn ska följande åtgärder vara berättigande till ekonomiskt stöd från unionen inom ramen för denna förordning: |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
En vägledande förteckning över stödberättigande projekt i digitaliseringssektorn finns i del V i bilagan. |
En vägledande förteckning över stödberättigande projekt i digitaliseringssektorn finns i del V i bilagan. |
Ändringsrekommendation 17
Artikel 10.2
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Inom var och en av transport-, energi- och digitaliseringssektorn kan åtgärder som är stödberättigande i enlighet med artikel 9 omfatta kompletterande element enligt vad som föreskrivs i respektive artikel 9.2, 9.3 och 9.4, under förutsättning att de uppfyller samtliga följande krav: |
Inom var och en av transport-, energi- och digitaliseringssektorn kan åtgärder som är stödberättigande i enlighet med artikel 9 omfatta kompletterande element oavsett om de rör stödberättigande åtgärder eller inte enligt vad som föreskrivs i respektive artikel 9.2, 9.3 och 9.4, under förutsättning att de uppfyller samtliga följande krav: |
Motivering
Synergieffekter bör underlättas. Den mekanism som föreslås i punkt 2 bör göra det möjligt att inkludera åtgärder som är stödberättigande inom en annan sektor av Fonden för ett sammanlänkat Europa inom ramen för en ansökningsomgång för en specifik sektor. Ansökningsomgångar som är specifika för blandade projekt stöder projekt som har en sektoriell mix som överskrider 20–80 %.
Ändringsrekommendation 18
Artikel 11.2 b
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
Motivering
FSE får inte ge stöd åt icke-europeiska företag för verksamhet på EU:s territorium.
Ändringsrekommendation 19
Artikel 11.5
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
5. De arbetsprogram som avses i artikel 19 får föreskriva att endast förslag som lämnas in av en eller flera medlemsstater eller, med de berörda medlemsstaternas samtycke, av internationella organisationer, gemensamma företag eller offentliga eller privata företag eller organ är stödberättigande. |
|
Motivering
Upprätthållandet av en process för godkännande från medlemsstaterna skulle inte bidra till den administrativa förenkling som ReK stöder.
Ändringsrekommendation 20
Artikel 12
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning [VIII] i budgetförordningen. |
Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning [VIII] i budgetförordningen. |
||||
|
|
1. Förfarandet för urval av projekt omfattar två steg:
2. Kommissionen offentliggör ansökningsomgångarna senast en månad innan de inleds. De projektansvariga har minst en månad på sig att lämna in den första dokumentationen. Kommissionen utvärderar förslagens stödberättigande inom en månad. De projektansvariga har därefter minst tre månader på sig att komplettera dokumentationen. |
Motivering
Det är nödvändigt att förenkla genomförandet av FSE genom att undvika att de projektansvariga sätter samman en lång och kostsam dokumentation om projektet inte är stödberättigande inom ramen för den aktuella ansökningsomgången. Dessutom bör de projektansvariga få tid att sätta sig in i ansökningsomgången och att utarbeta en fullständig dokumentation.
Ändringsrekommendation 21
Artikel 13.1
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
Tilldelningskriterierna ska definieras i de arbetsprogram som avses i artikel 19 och i ansökningsomgångarna, med beaktande av följande element, i den mån det är tillämpligt: |
Tilldelningskriterierna ska definieras i de arbetsprogram som avses i artikel 19 och i ansökningsomgångarna, med beaktande av följande element, i den mån det är tillämpligt: |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
|
||||
|
|
|
||||
|
|
|
Ändringsrekommendation 22
Artikel 14.2 a
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
För bygg- och anläggningsarbeten som rör de särskilda mål som avses i artikel 3.2 a får det ekonomiska stödet från unionen inte överstiga 30 % av den totala stödberättigande kostnaden. Samfinansieringssatserna får ökas till högst 50 % för åtgärder som rör gränsöverskridande länkar, på de villkor som anges i led c i denna punkt, för åtgärder till stöd för system för telematiktillämpningar, för åtgärder till stöd för förbättrad infrastruktursäkerhet i enlighet med relevant unionslagstiftning och för åtgärder i de yttersta randområdena. |
För bygg- och anläggningsarbeten som rör de särskilda mål som avses i artikel 3.2 a får det ekonomiska stödet från unionen inte överstiga 30 % av den totala stödberättigande kostnaden. Samfinansieringssatserna får ökas till högst 50 % för åtgärder som rör gränsöverskridande länkar, på de villkor som anges i led c i denna punkt, för åtgärder som rör flaskhalsar och ofullbordade sträckor i stomnätet, för åtgärder till stöd för sjömotorvägar, åtgärder till stöd för sjöfartsförbindelser och flodtrafikförbindelser i stomnätet och det övergripande nätet, inbegripet åtgärder i hamnar och förbindelser med inlandet, för urbana knutpunkter, plattformar, multimodala förbindelser och ”den sista kilometern”, för åtgärder till stöd för system för telematiktillämpningar, för åtgärder till stöd för förbättrad infrastruktursäkerhet i enlighet med relevant unionslagstiftning och för åtgärder i öregionerna och de yttersta randområdena. |
Motivering
Detta ändringsförslag är förenligt med kommissionens förslag, och sjöfartsförbindelser i stomnätskorridorerna läggs till. För att uppnå EU:s miljö- och klimatmål måste sjötransporterna få ett betydande stöd.
Ändringsrekommendation 23
Artikel 14.5
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Den högsta samfinansieringssatsen för åtgärder som väljs ut i sektorsövergripande arbetsprogram som avses i artikel 10 ska vara den högsta av respektive högsta samfinansieringssats för de sektorer som berörs. |
Den högsta samfinansieringssatsen för åtgärder som väljs ut i sektorsövergripande arbetsprogram som avses i artikel 10 ska vara den högsta av respektive högsta samfinansieringssats för de sektorer som berörs plus 10 % . De åtgärder som stöds inom ramen för den mekanism som beskrivs i artikel 10.2 har en samfinansieringssats som motsvarar den huvudsakliga sektorn, inbegripet därmed sammanhängande kostnader. |
Motivering
Synergier bör uppmuntras, även finansiellt. I förenklingssyfte bör det för den mekanism som beskrivs i artikel 10.2 införas en enda samfinansieringssats.
Ändringsrekommendation 24
Artikel 15 a
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
Utöver de kriterier som anges i artikel [186] i budgetförordningen ska följande kriterier för stödberättigande kostnader tillämpas: |
Utöver de kriterier som anges i artikel [186] i budgetförordningen ska följande kriterier för stödberättigande kostnader tillämpas: |
||||
|
|
Motivering
Det föreslås att man i artikel 15 a lägger till en hänvisning till de yttersta randområdenas särskilda situation.
Ändringsrekommendation 25
Artikel 16.2
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
2. Den användning av bidrag som avses i punkt 1 får genomföras genom riktade ansökningsomgångar. |
2. Den användning av bidrag som avses i punkt 1 ska genomföras i alla ansökningsomgångar och genom riktade ansökningsomgångar som är begränsade till 10 % av FSE:s allmänna anslag . |
Motivering
Samfinansiering bör uppmuntras och kunna genomföras när en projektansvarig så önskar. Subventioner bör dock förbli FSE:s främsta finansieringsstöd.
Ändringsrekommendation 26
Artikel 17.2, ny punkt 3
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
|
3. De medel som återbetalas enligt den aktuella artikeln återanvänds inom andra FSE-arbetsprogram. Medlen kommer att fördelas med hänsyn till de överenskomna nationella anslagen. |
Motivering
De medel som anslås till FSE i den fleråriga budgetramen måste bibehållas inom FSE. En fördelning av medlen med hänsyn till de överenskomna nationella anlagen är ett incitament för medlemsstaterna och de projektansvariga att inte i onödan hindra beslut om framtiden för ett projekt av rädsla för att förlora det ekonomiska stödet. Åtgärden möjliggör dessutom en mer balanserad geografisk fördelning av medlen mellan EU:s medlemsstater.
Ändringsrekommendation 27
Artikel 19
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
1. Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammet. |
1. Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammet. |
|
2. Arbetsprogrammen ska antas av kommissionen genom en genomförandeakt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22 i denna förordning. |
2. Europeiska kommissionen ska lägga fram en preliminär tidsplan för arbetsprogrammen som ska innehålla anslag och prioriteringar för dessa program för hela programperioden. |
|
|
3. Arbetsprogrammen ska antas av kommissionen genom en genomförandeakt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22 i denna förordning. |
Motivering
De medel som anslås till FSE i den fleråriga budgetramen måste bibehållas inom FSE.
Ändringsrekommendation 28
Artikel 23
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 24 i denna förordning med avseende på följande: |
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 24 i denna förordning med avseende på följande: |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
|
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014
(COM(2018) 438 final) – del 2
Ändringsrekommendation 29
Bilaga, del III, tabell 1
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Stomnätskorridoren ”Atlantic” Sträckning |
Stomnätskorridoren ”Atlantic” Sträckning |
|
Gijón – León – Valladolid |
Gijón–León– Palencia –Valladolid |
|
A Coruña – Vigo – Orense – León |
A Coruña–Vigo–Orense– Ponferrada–Astorga –León– Palencia–Venta de Baños |
|
Zaragoza – Pamplona/Logroño – Bilbao |
Zaragoza–Pamplona/Logroño–Bilbao (Y-Baskien) |
|
|
Bordeaux–Dax–Vitoria/Gasteiz Bordeaux – Toulouse |
|
Teneriffa/Gran Canaria–Huelva/Sanlúcar de Barrameda–Sevilla–Córdoba |
Teneriffa/Gran Canaria–Huelva/Sanlúcar de Barrameda–Sevilla–Córdoba |
|
Algeciras – Bobadilla – Madrid |
Algeciras – Bobadilla – Madrid |
|
Sines/Lissabon–Madrid–Valladolid |
Sines/Lissabon–Madrid–Valladolid |
|
Lissabon–Aveiro–Leixões/Porto–Douro-floden |
Lissabon–Aveiro–Leixões/Porto–Douro-floden |
|
Aveiro–Valladolid–Vitoria-Gasteiz–Bergara–Bilbao/Bordeaux–Tours–Paris–Le Havre/Metz–Mannheim/Strasbourg |
Aveiro–Valladolid–Vitoria-Gasteiz–Bergara–Bilbao/Bordeaux–Tours–Paris–Le Havre/Metz–Mannheim/Strasbourg |
|
|
Shannon Foynes–Dublin–Cork–Le Havre–Rouen–Paris |
|
Saint Nazaire – Nantes – Tours |
Dublin–Cork– Saint Nazaire–Nantes–Tours |
Motivering
Förenade kungarikets utträde ur EU kommer att få många konsekvenser, bland annat en stor inverkan på Irlands integration i TEN-T-stomnäten, eftersom landet är helt beroende av förbindelser via Förenade kungariket. Även sjöfartsförbindelser med hamnar i stomnätskorridoren ”Atlantic” och vissa hamnar i det övergripande nätet bör införlivas i kartan över korridorerna. Införandet av en förbindelse mellan stomnätskorridoren ”Mediterranean” och stomnätskorridoren ”Atlantic” som en prioriterad stomnätskorridor innebär att dessa två korridorers socioekonomiska prestanda stärks, eftersom detta möjliggör en utveckling av infrastrukturen och användningen av den. Det skulle även ge möjlighet att förbinda Medelhavets hamnar med Atlantens hamnar med hjälp av sträckningen Bordeaux–Toulouse–Narbonne. Förslaget är en del av det stora projektet för utveckling i syd-väst av två höghastighetsbanor i området Bordeaux mot Toulouse och Bordeaux mot Spanien.
Det är också logiskt att ha med sträckan Zaragoza–Pamplona–Y-Baskien, som skulle förbinda korridorerna ”Atlantic” och ”Mediterranean” med varandra och ge tillgång till hamnen i Bilbao. Frankrike bör återuppliva förbindelsen Bordeaux–Dax–Vitoria, för såväl resenärernas skull som för att avlägsna flaskhalsar längs handelsrutterna (Irun-Hendaia, förbifartsled runt Bordeaux).
Man måste slutligen införliva de tänkbara enklaver och logistikcentrum med högt strategiskt intresse eller framtida potential som ligger i randområden där det fortfarande finns ett stort behov av grundläggande infrastruktur för att de ska förbättra sin tillgänglighet och konnektivitet, i synnerhet vad gäller hamnar.
Ändringsrekommendation 30
Bilaga, del III, tabell 3
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Stomnätskorridoren ”Mediterranean” Sträckning |
Stomnätskorridoren ”Mediterranean” Sträckning |
|
Algeciras – Bobadilla – Madrid – Zaragoza – Tarragona |
Algeciras–Bobadilla–Madrid–Zaragoza– Sagunto/ Tarragona |
|
|
Madrid–Albacete–Valencia |
|
Sevilla – Bobadilla – Murcia |
Sevilla–Bobadilla– Almería– Murcia |
|
Cartagena – Murcia – Valencia – Tarragona/Palma de Mallorca – Barcelona |
Cartagena–Murcia–Valencia–Tarragona/Palma de Mallorca–Barcelona |
|
Tarragona–Barcelona–Perpignan–Marseille–Genua/Lyon–Turin–Novara–Milano–Bologna/Verona–Padova–Venedig– Ravenna/Trieste/Koper–Ljubljana–Budapest |
Tarragona /Palma de Mallorca –Barcelona–Perpignan–Marseille–Genua/Lyon–Turin–Novara–Milano–Bologna/Verona–Padova–Venedig–Ravenna/Trieste/Koper–Ljubljana–Budapest |
|
|
Alcúdia–Ciudadela–Toulon–Ajaccio–Bastia–Porto Torres–Cagliari–Palermo Toulouse – Narbonne |
|
Ljubljana/Rijeka–Zagreb–Budapest–gränsen till Ukraina |
Ljubljana/Rijeka–Zagreb–Budapest–gränsen till Ukraina |
Motivering
Införandet av en förbindelse mellan stomnätskorridoren ”Mediterranean” och stomnätskorridoren ”Atlantic” som en prioriterad stomnätskorridor innebär att dessa två korridorers socioekonomiska prestanda stärks, eftersom detta möjliggör en utveckling av infrastrukturen och användningen av den. Det skulle även ge möjlighet att förbinda Medelhavets hamnar med Atlantens hamnar med hjälp av sträckningen Bordeaux–Toulouse–Narbonne.
Ändringsrekommendation 31
Bilaga, del III, tabell 4
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Stomnätskorridoren ”North Sea–Mediterranean” |
Stomnätskorridoren ”North Sea–Mediterranean” |
|
Sträckning |
Sträckning |
|
Belfast–Dublin–Shannon Foynes/Cork |
Belfast–Dublin–Shannon Foynes/Cork |
|
|
Dublin–Cork–Calais–Zeebrugge–Antwerpen–Rotterdam Shannon Foynes–Dublin–Rosselare–Waterford–Cork–Brest–Roscoff–Cherbourg–Caen–Le Havre–Rouen–Paris |
|
Glasgow/Edinburgh–Liverpool/Manchester–Birmingham |
Glasgow/Edinburgh–Liverpool/Manchester–Birmingham |
|
Birmingham–Felixstowe/London/Southampton |
Birmingham – Felixstowe/London/Southampton |
|
London–Lille–Bryssel |
London–Lille–Bryssel |
|
Amsterdam–Rotterdam–Antwerpen–Bryssel–Luxemburg |
Amsterdam–Rotterdam–Antwerpen–Bryssel–Luxemburg |
|
Luxemburg–Metz–Dijon–Macon–Lyon–Marseille |
Luxemburg–Metz–Dijon–Macon–Lyon–Marseille |
|
Luxemburg–Metz–Strasbourg–Basel |
Luxemburg–Metz–Strasbourg–Basel |
|
Antwerpen/Zeebrugge–Gent–Dunkerque/Lille–Paris |
Antwerpen/Zeebrugge–Gent–Dunkerque/Lille–Paris |
Motivering
Detta ändringsförslag införlivar kommissionens förslag till ändring av FSE-förordningen för det fall Förenade kungarikets utträde skulle ske utan en överenskommelse, inbegripet hamnar i det övergripande nätet samt stomnätet.
Ändringsrekommendation 32
Bilaga, del III, tabell 9
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Stomnätskorridoren ”Scandinavian –Mediterranean” |
Stomnätskorridoren ”Scandinavian –Mediterranean” |
|
Sträckning |
Sträckning |
|
Gränsen till Ryssland–Hamina/Kotka–Helsingfors–Åbo/Nådendal–Stockholm–Örebro–Malmö |
Gränsen till Ryssland–Hamina/Kotka–Helsingfors–Åbo/Nådendal–Stockholm–Örebro–Malmö |
|
Narvik/ Uleåborg–Luleå–Umeå–Stockholm |
Narvik/Uleåborg–Luleå–Umeå– Gävle– Stockholm –Örebro |
|
|
Stockholm–Örebro–Oslo |
|
Oslo–Göteborg–Malmö–Trelleborg |
Oslo–Göteborg–Malmö–Trelleborg |
|
Malmö–Köpenhamn–Fredericia–Aarhus–Aalborg–Hirtshals/Frederikshavn |
Malmö–Köpenhamn–Fredericia–Aarhus–Aalborg–Hirtshals/Frederikshavn |
|
Köpenhamn–Kolding/Lübeck–Hamburg–Hannover |
Köpenhamn–Kolding/Lübeck–Hamburg–Hannover |
|
Bremerhaven–Bremen–Hannover–Nürnberg |
Bremerhaven–Bremen–Hannover–Nürnberg |
|
Rostock–Berlin–Leipzig–München |
Rostock–Berlin–Leipzig–München |
|
Nürnberg–München–Innsbruck–Verona–Bologna–Ancona/Florens |
Nürnberg–München–Innsbruck–Verona–Bologna–Ancona/Florens |
|
Livorno/La Spezia–Florens–Rom–Neapel–Bari–Taranto–Valletta |
Livorno/La Spezia–Florens–Rom–Neapel–Bari–Taranto–Valletta |
Ändringsrekommendation 33
Bilaga, del III, punkt 2. I förväg identifierade avsnitt i det övergripande nätet
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
De gränsöverskridande avsnitten i det övergripande nät som avses i artikel 9.2 a ii i enna förordning omfattar särskilt följande avsnitt: |
De gränsöverskridande avsnitten i det övergripande nät som avses i artikel 9.2 a ii i denna förordning , samt de befintliga gränsöverskridande järnvägstransportslänkarna och felande länkar vid EU:s inre gränser, omfattar särskilt följande avsnitt: |
Motivering
Genom detta tillägg möjliggörs länkar mellan TEN-korridorerna, även om de hittills inte formellt ingår i det övergripande nätet (t.ex. ”felande länkar”).
Ändringsrekommendation 34
Bilaga, del V
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
|
|
||||
|
[…] |
[…] |
||||
|
|
||||
|
|
|
Motivering
Det är viktigt att se till att åtgärder för utveckling av infrastruktur för digital uppkoppling i de yttersta randområdena prioriteras.
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1316/2013 med anledning av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen
(COM(2018) 568 final) – del 1
Ändringsrekommendation 35
Skäl 6
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
För att undvika att stomnätskorridoren Nordsjön – Medelhavet delas upp i två distinkta och ej sammankopplade delar och för att säkerställa Irlands sammankoppling med kontinentala Europa bör stomnätskorridoren Nordsjön – Medelhavet inbegripa sjöförbindelser mellan de irländska stomhamnarna och stomhamnar i Belgien och Nederländerna. |
|
Motivering
Flera franska hamnar (Le Havre, Dunkerque, Calais) utgör stomnätshamnar som ingår i korridorerna ”Atlantkorridoren” och ”Nordsjön – Medelhavet”. Det finns ingen anledning att utesluta dem.
Ändringsrekommendation 36
Bilaga
|
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
I del I punkt 2 (”Stomnätskorridorer”) i bilaga I ska följande post fogas in i avsnittet ”Nordsjön – Medelhavet”, efter posten ”Belfast – Baile Átha Cliath/Dublin – Corcaigh/Cork”: |
I del I punkt 2 (”Stomnätskorridorer”) i bilaga I ska följande poster fogas in i avsnittet ”Nordsjön – Medelhavet”, efter posten ”Belfast – Baile Átha Cliath/Dublin – Corcaigh/Cork”: |
|
”Baile Átha Cliath/Dublin/Corcaigh/Cork – Zeebrugge/Antwerpen/Rotterdam”. |
”Baile Átha Cliath/Dublin/Corcaigh/Cork – Calais/Dunkerque – Zeebrugge/Antwerpen/Rotterdam. |
|
|
Shannon Foynes–Dublin–Rosselare–Waterford–Cork–Brest–Roscoff–Cherbourg–Caen–Le Havre–Rouen–Paris ” I del I punkt 2 (”Stomnätskorridorer”) i bilaga I ska följande post fogas in i avsnittet ”Atlantkorridoren”, efter posten ”Aveiro – Valladolid – Vitoria-Gasteiz – Bergara – Bilbao/Bordeaux – Tours – Paris – Le Havre/Metz – Mannheim/Strasbourg”: ”Shannon Foynes–Dublin–Cork–Le Havre–Rouen–Paris” I del I punkt 2 (”Stomnätskorridorer”) i bilaga I i avsnittet ”Atlantkorridoren” ska posten ”Saint Nazaire – Nantes – Tours” ändras enligt följande: ”Dublin–Cork–Saint Nazaire–Nantes–Tours” |
Motivering
Förenade kungarikets utträde ur EU kommer att få många konsekvenser, bland annat en stor inverkan på Irlands integration i TEN-T-stomnäten. Sjöfartsförbindelser med hamnar i stomnätskorridoren bör införlivas i kartan över korridorerna.
II. POLITISKA REKOMMENDATIONER
EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
Allmänna rekommendationer
|
1. |
Europeiska regionkommittén påminner om att en EU-politik för säkra, moderna, hållbara och effektiva transport-, energi- och telekommunikationsinfrastrukturer som stöds av de transeuropeiska näten (TEN) är av avgörande betydelse för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i samtliga av EU:s regioner, inbegripet randområden, de yttersta randområdena och öregioner liksom regioner som brottas med demografiska utmaningar, bidrar till en välfungerande inre marknad och kommer att visa sig nödvändig för att uppnå EU:s mål på flera andra politikområden, t.ex. miljö- och klimatmålen. |
|
2. |
Vissa av ReK:s iakttagelser om Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) sedan fondens inrättande 2013 är fortfarande giltiga, exempelvis de som lades fram i yttrande 1531/2017 om ”Framtiden för Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transport”, som antogs den 10 oktober 2017. |
|
3. |
Städerna och regionerna är de som ansvarar för att förvalta och utveckla politiken för rörlighet och kollektivtrafik på sina territorier, och deras röst bör man lyssna uppmärksamt till. |
|
4. |
ReK konstaterar att kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Huvudsyftet med förslaget är att förverkliga det transeuropeiska transportnätet. För detta utgör Europeiska unionen den bästa genomförandenivån. |
|
5. |
År 2017 bodde 72 % av EU:s medborgare i stadsområden. Tillgången till säkra, effektiva och hållbara transportmedel i städer utgör en väsentlig utmaning för dessa människor. FSE kan följa övergången och minska trafikstockningarna, föroreningarna och vägtrafikolyckorna. En bättre sammankoppling mellan olika transportslag och ett säkerställande av flödet vid resor i stadsområden är ytterst viktigt för att man ska kunna förverkliga stomnätet till 2030 och det övergripande nätet till 2050. I fråga om stadstransporter bör insatser för multimodalitet prioriteras. |
|
6. |
EU förfogar över en stor mängd gammal sjö- och flodinfrastruktur som behöver moderniseras och utvecklas. Dessa båda transportslag utgör en del av lösningen av trafikstockningen på vägarna och den nödvändiga minskningen av koldioxidutsläpp inom sektorn. |
|
7. |
Transportsektorn står för nära 50 % av utsläppen av växthusgaser i Europa. Det är den enda sektor som inte har lyckats minska sina utsläpp sedan 1990. Städerna och regionerna är de som ska hantera de direkta konsekvenserna av klimatförändringar, luftföroreningar och trafikstockningar. Ambitiösa åtgärder måste omedelbart vidtas för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn. |
|
8. |
Kommittén påminner om att FSE måste anpassas till EU:s ambitiösa mål i fråga om uppbyggnaden av transportinfrastrukturen. I TEN-T-förordningen fastställs fullbordandet av stomnätet till 2030. Kommittén noterar att alla regioners behov bör övervakas noggrant och åtgärder vidtas för att se till att de håller jämna steg med infrastrukturinnovationerna. |
|
9. |
Gränsöverskridande projekt bör uppmuntras genom EGTS eller den mekanism för att undanröja rättsliga och administrativa hinder i ett gränsöverskridande sammanhang som lades fram av kommissionen för perioden 2021–2027. EGTS bör vara stödberättigande enheter i alla ansökningsomgångar inom ramen för FSE, utan att det påverkar de befogenheter som tilldelats dem. |
|
10. |
Kommittén välkomnar kommissionens förslag om förlängning och ändring av Fonden för ett sammanlänkat Europa. |
|
11. |
Europeiska regionkommittén välkomnar att förslaget tar hänsyn till de yttersta randområdena och behovet av att anslå medel för transporter genom FSE, som även måste utvidgas till energiområdet och det digitala området. |
|
12. |
Kommittén noterar att en tillräcklig finansiering av FSE kan skapa nya arbetstillfällen, främja tillväxten och göra EU världsledande inom forskning och innovation samt utfasning av fossila bränslen ur ekonomin. |
|
13. |
Kommittén välkomnar insatserna för att förenkla regler och förfaranden. Ingen projektansvarig borde besluta sig för att inte lämna in en ansökan om finansiering. |
|
14. |
Kommittén noterar kommissionens förslag att införa ett mål för anpassning av TEN-T-infrastrukturen till dubbla användningsområden (civilt och militärt) och föreslår att man förtydligar reglerna för detta mål, men beklagar att förslaget inte är mer utförligt. |
|
15. |
Kommittén anser att man inom ramen för FSE bör ägna större uppmärksamhet åt den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen. |
Bryssel den 10 oktober 2018.
Karl-Heinz LAMBERTZ
Europeiska regionkommitténs ordförande
(1) COM(2017) 623.
(1) COM(2017) 623.
(1) COM(2016) 587.
(1) COM(2016) 587.