EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 17.12.2019
COM(2019) 634 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om genomförandet av artikel 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om informationsåtgärder i anslutning till den gemensamma jordbrukspolitiken
{SWD(2019) 438 final}
I.INLEDNING
Denna rapport handlar om genomförandet av informationsåtgärder i anslutning till den gemensamma jordbrukspolitiken för 2017 och 2018 enligt artikel 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (nedan kallad förordningen).
I artikel 45.1 första stycket i förordningen anges att den information som finansieras i synnerhet ska ”syfta till att hjälpa till att förklara, genomföra och utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken, upplysa allmänheten om vad den gemensamma jordbrukspolitiken handlar om och dess målsättningar, att återupprätta konsumenternas förtroende efter kriser med hjälp av informationskampanjer, ge upplysningar till jordbrukare och andra parter som verkar på landsbygden och främja den europeiska jordbruksmodellen samt hjälpa medborgarna att förstå den”. I artikel 45.2 sista stycket anges att de åtgärder som avses i första stycket också ska ”bidra till att säkerställa gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar har anknytning till de allmänna målen i denna förordning”.
De informationsåtgärder som finansieras omfattas av följande två huvudsakliga kategorier:
-Åtgärder som olika fristående organisationer föreslår för medfinansiering från Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) (bidrag).
-Åtgärder på kommissionens initiativ som finansieras till 100 % från EGFJ (direkta åtgärder/offentlig upphandling).
Enligt artikel 45.5 i förordningen ska kommissionen vartannat år överlämna en rapport om genomförandet av informationsåtgärderna enligt förordningen till rådet och Europaparlamentet. Detta är den åttonde rapporten.
Under perioden 2017–2018 ökade kommissionen sina gemensamma kommunikationsinsatser på grundval av sina tio politiska prioriteringar, med särskild betoning på investeringar, ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. Resurser slogs samman från olika utgiftsprogram för att finansiera kommunikationsprioriteringar på grundval av EU:s allmänna mål. Under denna period fortsatte kommissionens avdelningar, inklusive generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD Jordbruk och landsbygdsutveckling), att bidra till att genomföra denna gemensamma strategi. De kommunikationskampanjer som lanserades under 2017 och 2018 var avsedda att belysa hur EU ger resultat och arbetar för, skyddar och ger sina medborgare inflytande. Fokus låg också på att informera allmänheten om aktuella och framtida utmaningar och på behovet att bygga en mer enad, starkare och mer demokratisk union.
Den gemensamma kommunikationsinsatsen är central för GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings kommunikationsstrategi för perioden 2016–2020. Inom denna ram fastställs informationsåtgärder varje år i årliga handlingsplaner.
Mer information om de direkta och indirekta åtgärderna finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport.
II.BUDGET
Budgetanslaget för informationsåtgärder under budgetpost 05 08 06 (information till allmänheten om den gemensamma jordbrukspolitiken), enligt finansieringsbeslutet, uppgick till 8 miljoner euro 2017 och 8 miljoner euro 2018. Inom ramen för kommissionens gemensamma kommunikationsinsatser under perioden delegerades dessutom summor från GD Jordbruk och landsbygdsutveckling till generaldirektoratet för kommunikation (GD Kommunikation), som är ansvarigt för att sköta kommissionens kommunikationskampanjer: 8 480 000 euro under 2017 och 8 700 000 euro under 2018.
Fördelningen i den avsatta budgeten mellan offentlig upphandling (åtgärder på kommissionens initiativ) och bidrag (medfinansierade åtgärder) såg ut på följande sätt:
2017: offentlig upphandling (4,5 miljoner euro) (56,25 %) – bidrag (3,5 miljoner euro) (43,75 %).2018: offentlig upphandling (4 miljoner euro) (50 %) – bidrag (4 miljoner euro) (50 %).
Genomförandet av 2017 års åtgärder uppgick till 98,3 % när det gäller åtaganden och 90,2 % när det gäller betalningar.
Genomförandet av 2018 års åtgärder uppgick till 99,9 % när det gäller åtaganden. Vid tidpunkten för utarbetandet av denna rapport fanns ännu inga slutliga uppgifter om betalningar för 2018 års åtgärder, eftersom betalningar kunde göras till och med den 31 december 2019.
III.DE FINANSIERADE ÅTGÄRDERNAS FÖRDELNING
De direkta och indirekta kommunikationsåtgärderna under 2017 och 2018 var främst inriktade på frågor som rörde förberedelserna inför reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och de sektorsvisa lagförslagen till den fleråriga budgetramen. Under denna period genomfördes gemensamma insatser för att öka medvetenheten om och engagemanget för den gemensamma jordbrukspolitikens framtid bland intressenter, beslutsfattare och människor i hela EU. Man ökade dessutom ansträngningarna för att ytterligare utveckla synergier med olika partner på kommunikationsområdet, inom kommissionens avdelningar och med andra EU-institutioner, med de nationella myndigheterna och andra intressenter.
Under 2017 genomförde kommissionen omfattande samråd om förenklingen och moderniseringen av den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att maximera dess bidrag till kommissionskollegiets tio politiska prioriteringar och till målen för hållbar utveckling. Ett brett offentligt samråd ägde rum under första halvåret 2017, då intressenter, även aktörer från andra sektorer än jordbruket, gavs tillfälle att framföra sina synpunkter på den gemensamma jordbrukspolitikens framtid. Detta offentliga samråd fick stort gensvar från allmänheten, med mer än 322 000 bidrag. Därefter hölls en viktig konferens för intressenter med över 500 deltagare den 7 juli 2017 i Bryssel. Detta främjade en debatt om de idéer som lämnats in av statliga och icke-statliga organisationer och allmänheten inför utarbetandet av kommissionens meddelande om den gemensamma jordbrukspolitikens framtid.
Meddelandet Framtiden för livsmedel och jordbruk antogs den 29 november 2017. Informationsåtgärder i samband med meddelandet (och de därpå följande lagförslagen) fick avsevärd uppmärksamhet i pressen och i sociala och audiovisuella medier. Under de efterföljande dagarna och månaderna genomförde GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, med stöd av GD Kommunikation, kommissionens representationskontor i medlemsstaterna, nationella myndigheter och intressenter, en rad informationsmöten med allmänheten och intressenter på nationell och regional nivå. Syftet var att diskutera de idéer som presenterades i meddelandet om hur man bäst skulle kunna ta tillvara på de kommande möjligheterna för det europeiska jordbruket och samtidigt ta itu med aktuella och framtida utmaningar, bland annat klimatförändringar, prisvolatilitet och behovet av att ge sektorn stöd för att anpassa sig till en föränderlig miljö. Under en period på fem månader anordnades upp till 50 evenemang med över 3 300 deltagare – allmänheten, intressenter, beslutsfattare på hög nivå och medier – varav många var viktiga informationsförmedlare i sina egna medlemsstater och regioner. Återkoppling från deltagarna visade att detta arrangemang var användbart för beslutsfattarna i samband med utarbetandet av de sektorsvisa lagstiftningsförslagen om den gemensamma jordbrukspolitiken.
Det viktigaste politiska initiativet 2018 var antagandet den 1 juni av lagstiftningsförslagen om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken inom ramen för paketet för den fleråriga budgetramen. Mot bakgrund av kommissionens övergripande gemensamma strategi för att informera om den framtida fleråriga budgetramen förstärkte GD Jordbruk och landsbygdsutveckling sina kommunikationsinsatser för att sprida information om lagförslagen. Bland annat anordnades en serie informationsevenemang i medlemsstaterna under ledning av kommissionsledamoten med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling och tjänstemän vid GD Jordbruk och landsbygdsutveckling. Informationsinsatserna kompletterades med en kampanj i sociala medier och uppmärksammades stort via pressen, publikationer på nätet och audiovisuella aktiviteter.
Kommissionsföreträdarnas villighet att delta i samråd och dialoger uppskattades stort av allmänheten, intressenter, beslutsfattare och icke-statliga organisationer. Presentationerna följdes ofta av mycket interaktiva frågestunder. Över åttio sådana evenemang ägde rum i medlemsstaterna från juni till december 2018. Mer än 7 000 personer deltog, varav många var viktiga informationsförmedlare i sina egna medlemsstater och regioner (ministrar, parlamentariker, ledamöter av Europaparlamentet, viktiga intressenter, icke-statliga organisationer, tjänstemän, beslutsfattare på hög nivå och medier).
Evenemangen ökade förståelsen av kommissionens mål såsom de beskrivs i förslagen om den fleråriga budgetramens budget för den gemensamma jordbrukspolitiken. De främjade de allmänna målen i kommissionens gemensamma kommunikationsstrategi, bland annat att lyssna på och föra en dialog med det civila samhället och allmänheten om EU:s värderingar och effekterna av EU-åtgärder.
Under denna period fortsatte GD Jordbruk och landsbygdsutveckling att aktivt stödja de kommunikationskampanjer som utvecklats av GD Kommunikation – #InvestEU, #EUandME och EU Protects. Det samarbetade också med GD Kommunikation och andra generaldirektorat i planeringsprocessen under perioden för pilotkampanjen för landsbygdsområden, som lanserades av GD Kommunikation under 2019.
1.
Bidrag (medfinansierade informationsåtgärder på initiativ av friståendeorganisationer)
Enligt artikel 45 (informationsåtgärder) i förordningen kan två typer av åtgärder finansieras genom bidrag – årliga arbetsprogram eller andra specifika informationsåtgärder som presenteras av en tredje part. Med specifika informationsåtgärder avses en informationshändelse som är begränsad i tid och rum och som genomförs med en enda budget. Sådana händelser kan vara allt från konferenser till omfattande informationskampanjer där flera typer av informationsverksamhet ingår (t.ex. audiovisuella produktioner, medieevenemang, konferenser och workshoppar) och som genomförs i flera regioner och/eller medlemsstater. Ett årligt arbetsprogram är en grupp av två till fem specifika informationsåtgärder. För 2017 och 2018 beslutade man (liksom för de föregående åren) att endast godkänna specifika informationsåtgärder för medfinansiering, med målet att förenkla bidragsordningen och att garantera samstämmigheten mellan olika kommunikationsinsatser.
I inbjudan att lämna förslag 2017 främjades informationsinsatser som inriktades på att visa hur den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till tillväxt och arbetstillfällen och livskraftiga landsbygdssamhällen, jord- och skogsbrukets roll i anpassningen till och begränsningen av klimatförändringar, hållbart jordbruk samt arbetet för att göra livsmedelskedjan mer rättvis. För 2018 inriktades inbjudan att lämna förslag dessutom på den gemensamma jordbrukspolitikens roll i främjandet av innovation och kunskapsutbyte, och även på att uppmuntra unga att ägna sig åt jordbruk och att främja hälsosamma matvanor.
Allmänheten (särskilt unga stadsbor), jordbrukare och andra aktörer som är verksamma i landsbygdsområden var målgrupper för båda åren.
För dessa åtgärder fastställdes medfinansieringen till högst 60 % av de stödberättigande kostnaderna. Under 2017 medfinansierades 16 åtgärder. Under 2018 medfinansierades 20 åtgärder, vilket ger totalt 36 medfinansierade åtgärder (samtliga till 60 %) för perioden 2017–2018.
Under 2017 och 2018 fick följande åtgärder stöd:
– 16 bidrag delades ut till medie- och kommunikationsbyråer för åtgärder som ökar medvetenheten på nationell nivå om hur viktiga jordbruk och landsbygden är för hela samhället. Dessa åtgärder omfattade ofta pedagogiska delar och informationsevenemang om livsmedel och jordbruk, och framhävde EU-stödets roll och hur viktiga unga jordbrukare är för sektorn.
– Stöd gavs även till sju åtgärder på nationell nivå som leddes av jordbrukssammanslutningar eller organisationer med starka band med jordbrukssektorn.
– Två nationella organisationer som är verksamma på miljöområdet mottog stöd för åtgärder som rörde informationsspridning om hållbarhet respektive biologisk mångfald.
– Sex åtgärder med en betydande transnationell aspekt föreslagna av medieföretag och en åtgärd från en icke-statlig miljöorganisation på EU-nivå fick stöd. Dessa gränsöverskridande åtgärder inriktades huvudsakligen på att informera EU-medborgarna om hur den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till deras liv.
– På nationell nivå delades stöd också ut till en organisation som främjar utbildning med koppling till europeiskt medborgarskap, en regional styrelse som främjar lokala traditionella jordbruksprodukter samt en nationell förening som är verksam på vatten- och bevattningsområdet.
– Slutligen medfinansierades även ett kooperativ i den kreativa sektorn som i ett innovativt koncept ökar medvetenheten om den gemensamma jordbrukspolitiken bland unga och allmänheten genom musik- och konstevenemang.
Åtgärderna inbegrep alltid en blandning kommunikationsverktyg (sociala medier, webben, tryckta publikationer och audiovisuella produktioner) riktade till jordbrukare, den breda allmänheten och unga, och de hade ofta en utbildningsdimension.
I inbjudan att lämna förslag uppmuntrades bidragssökande att förbättra definitionen av målgrupper och förbättra informationsspridningen och analysen av åtgärdernas effekter räknat i hur många personer som åtgärderna nått ut till, både direkt och indirekt. De sökande skulle lämna in detaljerade planer för sina föreslagna åtgärder, bland annat om hur projekten skulle genomföras, hur budskapen skulle förmedlas och hur projektens ändamålsenlighet skulle mätas. Det är viktigt att poängtera att ett betydande antal av de medfinansierade åtgärderna nådde ut till en större publik än de faktiska deltagarna. Detta kunde ske tack vare multiplikatoreffekten hos fackpress och medier och den ökade användningen av internet och sociala medier som informationskanal.
Ansökningarna bedömdes på grundval av strikta kriterier för bidragsberättigande, uteslutning, urval och tilldelning enligt vad som anges i inbjudan att lämna förslag. Detta låg i linje med budgetförordningen och återspeglade kommissionens mål att åstadkomma lika behandling och rättvis konkurrens mellan de sökande.
Detaljerade uppgifter om de bidrag som beviljats under rapporteringsperioden, även antalet godkända ansökningar per medlemsstat, finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport.
2.
Direkta åtgärder/offentlig upphandling (informationsåtgärder på kommissionens initiativ)
Under perioden 2017–2018 genomfördes, liksom under tidigare år, ett stort antal informationsåtgärder på kommissionens initiativ.
a) Medienätverk
Åtgärder för att stödja medierna med relevant användarvänlig information och pressmeddelanden om utvecklingen i den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutvecklingen var fortsatt ett viktigt inslag i kommunikationsinsatserna. Liksom under tidigare år hade detta en mycket viktig multiplikatoreffekt, särskilt eftersom utvecklingen av kommunikationen i sociala medier och på nätet fick ett starkt uppsving under denna period. Löpande utveckling och underhåll av plattformen för journalister och professionella kommunikatörer,
www.Ag-Press.eu
, och anordnande av studieresor och seminarier för AG-Press-medlemmar fortsatte att främja nära kontakter och utbyten både med journalister som är specialiserade på jordbruksfrågor och med allmänna medier. I slutet av
2018 omfattade AG-Press-nätverket cirka 950 journalister. Nätverket fortsatte att vara en värdefull resurs för kommissionen och ett användbart nätverk för medlemmarna. GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings närvaro i sociala medier (på Facebook, Twitter och Instagram) ökade avsevärt och publiken växte snabbt. Detta var viktigt för att locka specialister till webbplatsen med dess omfattande information och de senaste nyheterna, och även för att nå ut till allmänheten.
Under de sex studieresor som anordnades under 2017 och 2018 fick grupper av journalister möjlighet att uppleva de ofta mycket olika jordbruksförhållandena i andra regioner och medlemsstater än deras egna. Frågor som täcktes var bland annat konkurrens, hållbarhet, precisionsjordbruk, bioekonomi och generationsskifte. Möten på plats med jordbrukare, landsbygdsinvånare och fackfolk bidrog till att öka medvetenheten om de utmaningar och möjligheter som jordbruket står inför i olika medlemsstater och regioner. Dessutom hölls fem seminarier med sakkunniga i EU-politik, där journalister fick djupgående insikter om utvecklingen av EU-politiken om livsmedelshandeln, den gemensamma jordbrukspolitiken och livsmedelskedjan, kvalitetspolitiken och innovation inom sektorn. De fick även ingående information om förslagen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, med deltagande av kommissionsledamoten med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling och andra berörda parlamentsledamöter.
b) Intressentnätverk – konferenser
Intressenter är mycket viktiga förmedlare av information om frågor som rör jordbruk och landsbygdsutveckling. Konferenser fortsatte att vara ett viktigt forum för samråd och dialog om den framtida utvecklingen av politiken under rapporteringsperioden. Såsom påpekas i avsnitt III, och i enlighet med kommissionens politiska prioriteringar och betoning på breda samråd med det civila samhället, stärktes samarbetet med intressenter – andra EU-institutioner, myndigheter i medlemsstaterna, branschsammanslutningar på EU-nivå och nationell nivå samt den akademiska världen – i samband med utarbetandet av de sektorsvisa förslagen till den fleråriga budgetramen. Samarbetet omfattade även frågor såsom bekämpningen av orättvisa handelsmetoder inom livsmedelskedjan.
Detta fokus på framtida utmaningar var också centralt för GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings årliga flaggskeppskonferenser om framtiden för EU:s jordbruk. Vid konferensen i december 2018, som öppnades av kommissionsledamoten med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling, avhandlades den senaste utvecklingen i fråga om digitalisering och innovation inom jordbrukssektorn. En annan aktuell fråga var handels- och investeringssamarbetet mellan EU och Afrika. Både 2017 och 2018 års konferenser inriktades starkt på moderniseringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och det arbete som utförs tillsammans med det gemensamma forskningscentrumet om prognoserna för EU:s jordbruksmarknader. Deltagarna var bland annat EU-institutioner, regeringar och internationella organisationer, aktörer inom livsmedelskedjan, marknadsexperter, forskare, tankesmedjor och det civila samhället.
Ett evenemang om utvecklingen av vegetabiliska proteiner i EU anordnades av kommissionen tillsammans med det österrikiska EU-ordförandeskapet i Wien i november 2018, med deltagande av Europaparlamentet. Omkring 200 inbjudna experter från foder- och livsmedelsförsörjningskedjan inom jordbrukssektorn, nätverk för forskning och rådgivning samt nationella och regionala myndigheter diskuterade de viktigaste slutsatserna i kommissionens rapport om utvecklingen av vegetabiliska proteiner i Europeiska unionen och hur den befintliga och framtida politiska ramen ytterligare kan stödja produktionen av vegetabiliska proteiner i unionen.
Två rundabordsdiskussioner om den föreslagna miljöanpassade arkitekturen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken anordnades i Bryssel i november och december 2018, i samarbete med Internationella naturvårdsunionen. Diskussionerna gav intressenter från jordbruks- och miljösektorerna möjlighet att utbyta synpunkter om hur lagförslagen till den framtida gemensamma jordbrukspolitiken kan genomföras.
Toppmötet om innovation inom jordbruket som hölls i Lissabon i oktober 2017 var en annan viktig milstolpe. Toppmötet var ett gemensamt initiativ mellan ett portugisiskt konsortium, den portugisiska regeringen, EIP-Agri-nätverket och det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling. En annan viktig konferens om forskning och innovation inom EU:s jordbrukssektor ägde rum i maj 2018 och öppnade för djupare reflektioner om hur man ska få intressenterna att aktivt delta i utformningen av framtida europeisk forsknings- och innovationsverksamhet inom sektorn.
c) Insatser riktade till allmänheten
Deltagande i mässor
Kommissionens prioritering att lyssna på och närma sig medborgarna och öka allmänhetens medvetenhet om EU som helhet och dess roll och värderingar var fortsatt en viktig aspekt när det gällde deltagandet i mässor under denna period. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling trappade upp sina insatser riktade till allmänheten och intressenter vid nio jordbruksmässor med temat ”från jord till bord – hållbara livsmedel för vår framtid”. Insatserna genomfördes ofta i samarbete med andra generaldirektorat och avdelningar, bland annat GD Hälsa och livsmedelssäkerhet, GD Havsfrågor och fiske och GD Forskning och innovation, såväl som kommissionens representationskontor i medlemsstaterna. Kommissionsledamoten med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling deltog tillsammans med företrädare på hög nivå för medlemsstaterna i mässor som Internationale Grüne Woche i Berlin och Salon de l’Agriculture i Paris, vilket väckte stort intresse och fick mycket uppmärksamhet i nationella och regionala medier. Kommissionen deltog även i jordbruksmässor i flera andra medlemsstater.
Arbetet fortsatte för att tillhandahålla attraktiva och effektiva kommunikationsmaterial och aktiviteter i mässor under denna period. Dessa utformades ofta för att attrahera familjer och skolbarn.
Undervisningspaket för skolbarn
Undervisningspaketet för skolbarn i åldern elva till femton år (”edutainment pack”) togs fram under denna period. Det främjades och delades ut via Europa direkts informationscentrum och kommissionens representationskontor i medlemsstaterna, med stöd av en kampanj i digitala och sociala medier.
Målet med paketet är att i ett attraktivt pedagogiskt format förklara jordbrukares och jordbrukarfamiljers roll, deras bidrag till samhället och de problem som de möter. Arbetet för att sprida information om GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings utbildningsresurser under 2018 ledde till en imponerande ökning i besöken på generaldirektoratets relevanta webbsidor.
Sociala medier
GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings konton i sociala medier utvecklades betydligt under denna period och fortsatte, såsom nämns ovan, att vara en viktig tillgång för att öka medvetenheten om och engagemanget för #FutureofCAP bland intressenter, beslutsfattare, journalister och allmänheten. Generaldirektoratets konto på Instagram bidrar till exempel till att informera och föra en dialog med unga stadsbor om frågor som rör livsmedel och livsmedelsproduktion, och synliggör därmed fördelarna med den gemensamma jordbrukspolitiken för alla människor.
Under denna period utnyttjades i allt högre utsträckning grafisk design, visuellt material och audiovisuellt material och detta ökade populariteten och attraktionskraften för generaldirektoratets kommunikationsmaterial i publikationer, på webben och i sociala medier.
Publikationer
Vidareutveckling av publikationer i elektroniskt format fortsatte att vara en viktig prioritering under rapporteringsperioden. Liksom tidigare producerades ett antal publikationer i samarbete med Publikationsbyrån, och även med Infrastruktur- och logistikbyrån i Bryssel. Nya publikationer utarbetades i syfte att framhäva det europeiska kulinariska arvet och politiska frågor såsom EU:s sanitära och fytosanitära regler (i samarbete med GD Hälsa och livsmedelssäkerhet). Man tog också fram faktablad för att förklara lagförslagen om modernisering och förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Webbplats
Kommissionens webbnärvaro genomgick stora förändringar under rapporteringsperioden för att göra webbplatsen mer användarvänlig och relevant för allmänheten. I detta sammanhang inriktade GD Jordbruk och landsbygdsutveckling sin verksamhet på den digitala omvandling som genomfördes vid alla kommissionsavdelningar. Man gjorde även en översyn av webbinnehållet för att göra det mer lättillgängligt och tydligt för alla användare.
Webbplatsen fortsatte att vara en viktig källa till fackinformation om jordbruk och landsbygdsutveckling. Liksom tidigare spelade den också en viktig roll i samrådsprocessen, där intressenter och allmänheten fick uttala sig om jordbruks- och landsbygdspolitikens framtida inriktning.
I genomsnitt ökade webbtrafiken med 30 %.
Besökare
Under denna period fortsatte GD Jordbruk och landsbygdsutveckling att delta i informationsmöten med besökargrupper (inklusive intressenter, studerande och forskare) som anordnades av GD Kommunikations besökscentrum. Syftet med dessa utbyten var att fördjupa förståelsen för de utmaningar och möjligheter som jordbruket i EU står inför i samband med den framtida fleråriga budgetramen.
Eurobarometern
I december 2017 genomfördes en särskild Eurobarometerundersökning i alla 28 medlemsstater på uppdrag av GD Jordbruk och landsbygdsutveckling för att undersöka den allmänna opinionen om jordbruk, landsbygden och den gemensamma jordbrukspolitiken. Fler än nio av tio deltagare ansåg att jordbruket och landsbygden är viktiga för framtiden. Att erbjuda säkra och sunda livsmedel av hög kvalitet bör vara EU:s främsta mål för jordbruks- och landsbygdspolitiken, och de svarande ville se fler åtgärder för bland annat miljö och ekonomisk tillväxt på landsbygden.
IV.FÖRDELNINGEN AV UTGIFTER (ÅTAGANDEN OCH BETALNINGAR) MELLAN MEDFINANSIERADE INSATSER PÅ TREDJE PARTS INITIATIV (BIDRAG) OCH INFORMATIONSÅTGÄRDER PÅ KOMMISSIONENS INITIATIV (OFFENTLIG UPPHANDLING)
|
|
2017
|
2018
|
|
|
Bidrag
|
Offentlig upphandling
|
Totalt
|
Bidrag
|
Offentlig upphandling
|
Totalt
|
|
Ursprungligen planerad budget
|
3 500 000
|
4 500 000
|
8 000 000
|
4 000 000
|
4 000 000
|
8 000 000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åtaganden i euro
|
3 676 801,52
(**)
|
3 980 580,45
(**)
|
7 657 381,97
|
4 008 448,57
(**)
|
3 893 989,35
(**)
|
7 902 437,92
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
% av åtagande
|
105,05 %
|
88,46 %
|
95,72 %
|
100,21 %
|
97,35 %
|
98,78 %
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betalningar i euro
|
3 291 910,64
|
3 734 801,71
|
7 026 711,35
|
2 786 752,07
(*)
|
2 496 542,35
(*)
|
5 283 294,42
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
% för utbetalningen i förhållande till åtagandet
|
89,53 %
|
93,83 %
|
91,76 %
|
69,52 %
|
64,11 %
|
66,868 %
(***)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(*) Betalningar för dessa åtgärder pågår och har ännu inte slutförts.
(**) Jfr efter ändringen av GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings externa kommunikationshandlingsplaner för 2017 och 2018.
(***) Betalningarna för åtgärder för 2018 pågår fortfarande.
Betalningarna är i allmänhet lägre än de ursprungliga åtagandena. När det gäller bidrag kan detta förklaras dels med att slutkostnaderna för åtgärderna är lägre än vad bidragsmottagaren räknade med från början, dels med att inte alla kostnader som bidragsmottagaren deklarerar är stödberättigande kostnader. När det gäller insatser som gjorts på kommissionens initiativ beror skillnaderna mellan betalningar och åtaganden på att åtagandena är fasta men de faktiska utgifterna ofta mindre än väntat tack vare besparingar och användning av mer kostnadseffektiva åtgärder vid genomförandet.
V.SLUTSATS
Under rapporteringsperioden fortsatte kommissionen att basera sina gemensamma kommunikationsinsatser på sina tio politiska prioriteringar, med betoning på EU:s bidrag till arbetstillfällen och tillväxt och de konkreta fördelar som EU ger sina medborgare.
Syftet med de informationsåtgärder som genomfördes avseende den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutveckling var att öka medvetenheten om hur politiken bidrar till ekonomisk tillväxt och livskraftiga landsbygdsområden, resurseffektivitet och anpassning till klimatförändringar samt säkerställandet av en tryggad livsmedelsförsörjning i unionen.
Perioden präglades särskilt av omfattande utåtriktade satsningar för att nå ut till allmänheten och intressenter i hela EU och skapa en diskussion om kommissionens reflektioner och svar på framtida utmaningar och möjligheter för jordbruket och landsbygden i EU inom ramen för de sektorsvisa förslagen till den fleråriga budgetramen.
Dessa kommunikationsåtgärder präglades av ett stärkt samarbete mellan kommissionens avdelningar, andra EU-institutioner och nationella och regionala myndigheter.