Bryssel den 19.7.2021

COM(2021) 431 final

2021/0245(NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om godkännande av bedömningen av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2021) 211 final}


2021/0245 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om godkännande av bedömningen av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Utbrottet av covid-19 har haft en allvarlig negativ inverkan på Tjeckiens ekonomi. År 2019 uppgick bruttonationalprodukten per capita (BNP per capita) i Tjeckien till 68 % av EU-genomsnittet. Enligt kommissionens interimsprognos från sommaren 2021 minskade Tjeckiens BNP i fasta priser med 5,6 % under 2020, och den förväntas minska med sammantaget 1,9 % under 2020 och 2021. Bland de företeelser som sedan länge påverkar den ekonomiska utvecklingen på medellång sikt finns en bibehållen produktivitetstillväxt, vilket kräver fortsatta strukturella utbildningsreformer, styrningen av och ekosystemet för innovation, och riktade investeringar i infrastruktur samt  forskning och utveckling.. Tjeckien är ännu inte helt förberett för den gröna och digitala omställningen. Tekniska förändringar, såsom automatiseringen av produktionsprocesser, kommer sannolikt att ha en betydande inverkan på Tjeckiens ekonomi, med tanke på hur exponerad landets stora tillverkningssektor, inklusive fordonstillverkningen, är. Dessutom utgör pensionssystemet och hälso- och sjukvårdssystemet risker för de offentliga finansernas och ekonomins långsiktiga hållbarhet.

(2)Den 9 juli 2019 och den 20 juli 2020 riktade rådet rekommendationer till Tjeckien inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Framför allt rekommenderade rådet att vidta åtgärder för att stödja den ekonomiska återhämtningen samtidigt som de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet säkerställs och öka investeringarna; att säkerställa att hälso- och sjukvårdssystemet är motståndskraftigt, stärka tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal och till primärvård liksom en integrering av hälso- och sjukvården samt bygga ut e-hälsotjänsterna; att stödja sysselsättning genom aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, kompetensförsörjning, inbegripet digital kompetens, och tillgång till digitalt lärande; att stödja små och medelstora företag genom att i högre grad använda finansieringsinstrument för att säkerställa likviditetsstöd, minska den administrativa bördan och förbättra e-förvaltningen; att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar för att stödja den ekonomiska återhämtningen; att inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt när det gäller digital infrastruktur och teknik med hög kapacitet, ren och effektiv produktion och energianvändning samt infrastruktur för hållbara transporter, även i kolregionerna; att avlägsna de hinder som hämmar utvecklingen av ett fullt fungerande innovationsekosystem; att säkerställa tillgång till finansiering för innovativa företag och förbättra det offentlig-privata samarbetet inom forskning och utveckling. Efter att ha bedömt framstegen i genomförandet av dessa landsspecifika rekommendationer vid den tidpunkt då återhämtnings- och resiliensplanen lämnades in anser kommissionen att betydande framsteg har gjorts vad gäller rekommendationen om att vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt ta itu med pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den följande återhämtningen.

(3)Den 1 juni 2021 lämnade Tjeckien in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Före inlämnandet hade en samrådsprocess genomförts i enlighet med den nationella rättsliga ramen. Samrådet omfattade arbetsmarknadens parter, lokala och regionala myndigheter och andra berörda parter. Det nationella egenansvaret för återhämtnings- och resiliensplanerna är förutsättningen för att genomförandet av dem ska lyckas och ge en bestående inverkan på nationell nivå och trovärdighet på unionsnivå. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i förordning (EU) 2021/241 bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till samma förordning.

(4)För att stödja återhämtningen i efterdyningarna av covid-19-krisen bör återhämtnings- och resiliensplanerna syfta till att uppnå de allmänna målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, som inrättades genom förordning (EU) 2021/241, och för EU:s återhämtningsinstrument, som inrättades genom rådets förordning (EU) 2020/2094 2 . De bör främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att bidra till de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241.

(5)Genomförandet av medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens kommer att utgöra en samordnad insats för investeringar och reformer i hela unionen. Genom det samordnade och samtidiga genomförandet av dessa reformer och investeringar, och genomförandet av gränsöverskridande projekt, kommer dessa reformer och investeringar att ömsesidigt förstärka varandra och skapa positiva spridningseffekter i hela unionen. Ungefär en tredjedel av facilitetens inverkan på medlemsstaternas tillväxt och jobbskapande kommer därför att komma från spridningseffekter från andra medlemsstater.

Ett balanserat svar som bidrar till de sex pelarna

(6)Återhämtnings- och resiliensplanen utgör i enlighet med artikel 19.3 a och avsnitt 2.1 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 ett i stor utsträckning (betyg A) övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och bidrar därigenom på lämpligt sätt till samtliga sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska tilldelning.

(7)Tjeckiens plan för återhämtning och resiliens innehåller ett omfattande och balanserat svar på den kris som orsakats av pandemin. Planen omfattar åtgärder som bidrar till alla sex pelare som definieras i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241. Planen innehåller uttryckliga hänvisningar till de sex pelarna och hur åtgärderna bidrar till dem, och innehåller komponenter som bidrar till minst en eller flera pelare. Planen består av en uppsättning investeringar och reformer med inriktning på viktiga områden som digitalisering, grön omställning, utbildning och yrkesutbildning, tillgång till finansiering, kultur, forskning och innovation samt hälso- och sjukvård.

(8)I planen förutses framåtblickande åtgärder för att underlätta den digitala och gröna omställningen i den tjeckiska ekonomin. Sådana åtgärder omfattar en utvidgad e-förvaltning, inbegripet öppna data och e-hälsotjänster, investeringar i digitaliseringen av landets rättssystem, utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet och 5G, digital innovation och digital kompetens samt digitaliseringen av industrin. Planen syftar till att öka andelen av hållbara transportsätt, spara energi och minska utsläppen av växthusgaser, samtidigt som den bidrar till målen om begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, till bevarande och återställande av naturen och till genomförandet av lösningar med cirkulär ekonomi. Åtgärderna tar itu med de specifika socioekonomiska utmaningar som Tjeckien står inför genom att stödja innovationsekosystemet och kompetensutvecklingen inom utbildning och yrkesutbildning, samtidigt som sociala skillnader beaktas.

Ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna

(9)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 b och avsnitt 2.2 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar (betyg A), inbegripet finanspolitiska aspekter, som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktats till den berörda medlemsstaten eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(10)Planen omfattar ett antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som bidrar till att verkningsfullt hantera alla eller ett betydande antal ekonomiska och sociala utmaningar som beskrivs i de landsspecifika rekommendationerna till Tjeckien från rådet i den europeiska planeringsterminen 2019 och 2020, framför allt avseende hälsoområdet, kompetensutveckling och utbildning, den gröna och digitala omställningen, transporter, stöd till företag och forskning och innovation. Planen bidrar till att ta itu med de strukturella utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna, eftersom den omfattar ett antal investeringar och reformer som förväntas leda till framsteg för den tjeckiska ekonomin och det tjeckiska samhället. Den är starkt inriktad på investeringar på ovannämnda områden, särskilt inom energi, digital infrastruktur och hållbara transporter. På energiområdet planerar Tjeckien att modernisera distributionsnäten för fjärrvärme, öka de förnybara energikällorna, förbättra energieffektiviteten i bostadshus och offentliga byggnader och ersätta koleldade pannor för hushåll. Projekt för digital infrastruktur och transportinfrastruktur är inriktade på digitala nät med mycket hög kapacitet och järnvägsnät, vilka bör bidra till att bygga en modern och grön grund för framtida produktivitetstillväxt.

(11)Dessa investeringar kommer att stödjas av en reform av förfarandet för beviljande av bygglov, inbegripet en digitalisering av processen, vilket avsevärt minskar dess tidsåtgång. Åtgärder för e-förvaltning och korruptionsbekämpning förväntas förbättra företagsklimatet ytterligare. Den tjeckiska ekonomins tillväxtpotential och konkurrenskraft bör också stödjas genom investeringar i forskning och utveckling, vilka bör inriktas på offentligt-privat samarbete, tillgång till finansiering och icke-finansiellt stöd för innovativa företag, särskilt små och medelstora företag, förbättring av ekosystemet för innovation och också inriktas på industri, miljö, transport, kultur och digitalisering samt hälso- och sjukvårdsområdet. Rådets rekommendationer som rör arbetsmarknad, kompetens och utbildning förväntas hanteras genom omskolningsprogram, företagsbaserad yrkesutbildning och möjligheter till livslångt lärande, nya barnomsorgsinrättningar, digital kompetens för lärare, en uppdaterad läroplan som främjar digitala färdigheter och digital kompetens och it-utrustning för skolor samt åtgärder som fokuserar på ojämlikheter i utbildningen. Hälso- och sjukvårdsrekommendationerna förväntas hanteras genom förstärkt cancerprevention och rehabilitering, utveckling av en e-hälsoportal som främjar integrerade vårdmetoder och stöd till utbildning inom hälso- och sjukvården. Ytterligare kompletterande åtgärder omfattar åtgärder för att förbättra den långvariga vården och omsorgen. 

(12)Rådets rekommendationer som gäller de omedelbara finanspolitiska insatserna mot pandemin kan anses falla utanför tillämpningsområdet för Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan, oavsett det faktum att Tjeckien i allmänhet har handlat lämpligt och i tillräcklig grad när det gäller det omedelbara behovet av att stödja ekonomin med hjälp av finanspolitiska medel under 2020 och 2021, i enlighet med bestämmelserna i den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten.

(13)De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet behandlas dock inte i planen. Med tanke på utmaningens medellångsiktiga till långsiktiga karaktär är det inte lika uppenbart, jämfört med de andra rekommendationerna, hur brådskande det är att ta itu med den i den nuvarande ekonomiska situationen. Tjeckien bör dock komma att fortsätta ställas inför medelstora risker för de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt, främst på grund av kostnaderna för en åldrande befolkning. Att förbättra den finanspolitiska hållbarheten på lång sikt i pensionssystemet och hälso- och sjukvårdssystemet förblir därför en viktig utmaning under de kommande åren. Dessutom tar planen, när den endast i viss utsträckning behandlar rekommendationerna, hänsyn till de regionala skillnaderna.

Bidrag till tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk, social och institutionell resiliens samt till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter

(14)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 c och avsnitt 2.3 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 ha hög inverkan (betyg A) på stärkandet av medlemsstatens tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet genom att främja barn- och ungdomspolitik, och lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, och därigenom öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom unionen.

(15)Simuleringar utförda av kommissionens avdelningar visar att planen har potential att öka Tjeckiens BNP med mellan 0,8 % och 1,2 % fram till 2026 3 . Planen för återhämtning och resiliens förväntas bidra till ekonomisk tillväxt och jobbskapande i Tjeckien. Planen tar konsekvent itu med flera identifierade svagheter i ekonomin, särskilt industrins exponering för de risker som automatiseringen och den gröna omställningen medför, den låga nivån av FoU-finansiering för nystartade innovativa företag, kompetensglappet, det låga deltagandet på arbetsmarknaden för kvinnor och lågutbildade samt ineffektiviteten i den offentliga förvaltningen.

(16)Planen tar itu med dessa svagheter och sårbarheter, särskilt genom att kanalisera finansiellt och icke-finansiellt stöd till små och medelstora företag, stora företag och projekt, så att de kan delta i den gröna och digitala omställningen, investeringar i transporter, åtgärder som syftar till att förbättra forsknings- och innovationsekosystemet, främja samarbete mellan vetenskap och näringsliv och finansiera digitalisering och forskning och innovation i strategiska sektorer i enlighet med strategin för smart specialisering och tillhandahålla finansiering i ett tidigt skede till nystartade företag. Åtgärder för arbetskraftens anpassningsförmåga inbegriper en översyn av läroplaner och åtgärder för kompetenshöjning och omskolning, medan det låga deltagandet på arbetsmarknaden för kvinnor med små barn åtgärdas genom att barnomsorgens kapacitet ökas. I planen förutses åtgärder för att främja användningen av e-förvaltningstjänster, förenkla förfarandena för bygglov och förbättra förebyggandet av korruption genom lagstiftning, vilket bör bidra till att förbättra företagsklimatet för privata investerare.

(17)Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan bidrar till att hantera flera sociala utmaningar som är relevanta för Tjeckien och stöder genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Åtgärderna förväntas stödja den sociala sammanhållningen och ta itu med flera utmaningar på detta område. Tillhandahållandet av nät med mycket hög kapacitet till landsbygdsområden förväntas minska klyftan mellan stad och landsbygd när det gäller tillgång till konnektivitet. Ökat stöd till skolor med en högre andel elever med en missgynnad socioekonomisk bakgrund och it-utrustning för mindre gynnade elever och studenter bör bidra till att åtgärda ojämlikheter i utbildningen. Ökad kapacitet i förskoleverksamheten bör stärka lika möjligheter och främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Andra viktiga åtgärder för att tillgodose barns behov är reformer av läroplanerna för att stärka elevernas digitala kompetens och användningen av digitala resurser.

(18)Investeringar i kollektivtrafiknät och infrastruktur för digital konnektivitet är särskilt relevanta för strukturellt missgynnade regioner och låginkomsttagare i tätorter. Åtgärder förväntas också stödja utfasningen av fossila bränslen i fjärrvärme och hushållens energibesparingar. Dessutom bör investeringar i att ersätta förorenande koleldade värmesystem med värmepumpar och värmepannor för biomassa i bostadshus för låginkomsthushåll minska energifattigdomen och sänka kostnaderna för gröna investeringar. Utsatta personers sociala behov bör också stödjas genom enklare tillgång till program för hälsoscreening och genom ökad kapacitet inom social omsorg och investeringar i infrastruktur för social omsorg.

Inte orsaka betydande skada

(19)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 d och avsnitt 2.4 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 säkerställa att ingen åtgärd (betyg A) för genomförande av reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen medför betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 4 (principen om att inte orsaka betydande skada). Tjeckien har gjort en bedömning av åtgärderna som ingår i planen i enlighet med principen om att inte orsaka betydande skada. Alla relevanta åtgärders potentiella skadliga miljöpåverkan bör hanteras genom lämpliga försäkringar, bland annat relevanta delmål och mål, för att säkerställa att tillämpliga miljökriterier uppfylls. Delmål bör vid behov fastställas för att säkerställa genomförandet av riskreducerande åtgärder för att undvika betydande skada. Detta gäller åtgärder som stöder moderniseringen av distributionsnät för fjärrvärme, ersättning av koleldade värmepannor med värmepannor med gaskondensering och biomassa i bostadshus och offentliga byggnader, samt översvämningsskydd.

Bidrag till den gröna omställningen inbegripet biologisk mångfald

(20)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 e och avsnitt 2.5 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder klimatmålen står för ett belopp som motsvarar 41,6 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241. I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2021/241 är återhämtnings- och resiliensplanen förenlig med informationen i den nationella energi- och klimatplanen för 2021-2030.

(21)Investeringar i förnybara energikällor, modernisering av distributionsnät för fjärrvärme, ersättning av koleldade värmepannor och förbättrad energieffektivitet i bostadshus och offentliga byggnader förväntas hjälpa Tjeckien att uppnå sina mål om minskade koldioxidutsläpp fram till 2030 och stödja övergången till en cirkulär ekonomi. Investeringarna i gas och biomassa omfattas av särskilda villkor och bör vägledas av de hållbarhetskriterier för förnybara energikällor som kommer att antas av Tjeckien. Investeringarna i hållbara transporter bör förbättra järnvägsinfrastrukturen och infrastrukturen för ren rörlighet, inklusive elektromobilitet. Detta förväntas stärka rörlighetsekosystemet i sin helhet, vilket är viktigt för den tjeckiska ekonomin.

(22)Reformer och investeringar avseende naturskydd och vattenförvaltning förväntas i viss utsträckning bidra till att hantera de utmaningar som Tjeckien står inför när det gäller klimatanpassning och skydd av vattenkällor, natur och biologisk mångfald.

Bidrag till den digitala omställningen

(23)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 f och avsnitt 2.6 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den digitala omställningen eller till hanteringen av de utmaningar som följer av den. Åtgärderna som stöder de digitala målen står för ett belopp som motsvarar 22,1 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.

(24)I planen föreslås ambitiösa åtgärder för den digitala omställningen av den tjeckiska ekonomin med en övergripande strategi som bidrar till utvecklingen av det nationella skiktet i det europeiska digitala ekosystemet. De föreslagna åtgärderna kombinerar investeringar i nät med mycket hög kapacitet och 5G-nät, tekniska demonstrationsprojekt, uppbyggnad av infrastruktur för kvantkommunikation, hjälp till företag att utnyttja möjligheterna till digital innovation och underlättande av kunskapsöverföring med hjälp av digitala innovationsnav och test- och experimentcentrum. För att möta arbetsmarknadens föränderliga behov främjar planen för återhämtning och resiliens även digitala färdigheter genom kompetenshöjnings- och omskolningsprogram samt en digital utbildningsreform. Åtgärder för att ge lärare och elever digitala färdigheter kombineras med tillhandahållande av nödvändig it-utrustning och konnektivitet för skolor och elever, samtidigt som regionala och sociala skillnader beaktas.

(25)Reformerna bör säkerställa att förändringarna i den digitala omställningen förblir hållbara och effektiva. Enligt den tjeckiska planen bör tillhandahållandet av e-förvaltningstjänster och e-hälsovård utökas, vilket förväntas öka den offentliga förvaltningens effektivitet och förbättra företagsklimatet. Ändringar av förfarandet för bygglov och dess digitalisering bör genomföras för att påskynda och förenkla de relevanta processerna. En reform av läroplanerna i grundskolan och gymnasiet bör stödja utvecklingen av digital kompetens hos elever i Tjeckien. Genom planen införs också en förbättrad styrningsmodell för att övervaka den digitala omställningen och digitala innovation på ett effektivt sätt och stödja nystartade teknikföretag. Planen förväntas därför behandla de viktigaste aspekterna av den digitala omställningen och det digitala ekosystemet som helhet, och därigenom förbättra den tjeckiska ekonomins konkurrenskraft.

Bestående inverkan

(26)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 g och avsnitt 2.7 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ha en bestående inverkan på Tjeckien.

(27)Tjeckiens plan för återhämtning och resiliens innehåller en uppsättning reformer och investeringar med fokus på de senare, som kan ha en bestående inverkan på Tjeckien. Genom planen införs åtgärder som syftar till strukturella förändringar inom offentlig förvaltning, transporter, energibesparingar och hushållens energiresurser, kompetens och utbildning, korruptionsbekämpning, forskning och innovation samt tillgång till hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg. I planen presenteras en ambitiös agenda för digitalisering av företag och en stödjande återhämtningsagenda för att stärka innovationsekosystemet, vilket bör främja en hållbar tillväxt och öka Tjeckiens konkurrenskraft.

(28)Betydande investeringar förväntas leda till bestående förändringar av den tjeckiska ekonomin. Investeringar i hållbara transportsätt, såsom järnvägar, och i energieffektiva renoveringar av bostadsbestånd och offentliga byggnader bör minska luftföroreningarna, stödja den gröna omställningen och bidra till territoriell sammanhållning. Investeringar i innovativa nystartade företag, små och medelstora företag och stora företag genom olika finansieringssystem, tillsammans med en förstärkning av innovationsekosystemet och det offentlig-privata samarbetet och investeringar i nät med mycket hög kapacitet, bör främja innovation och de tjeckiska företagens konkurrenskraft, samtidigt som de bidrar till den gröna och digitala omställningen. De planerade investeringarna för den digitala omställningen av Tjeckiens rättssystem har goda möjligheter att stärka systemets effektivitet och resiliens och förbättra tillgången till rättslig prövning. Hälso- och sjukvårdsreformer stöds av investeringar i specialiserad vård, e-hälsa, screeningprogram och övergripande rehabilitering samt i spetsforskning på utvalda hälso- och sjukvårdsområden, vilket kan förbättra hälsoresultaten. Investeringar i utbildning, yrkesutbildning och social omsorg bidrar till den sociala sammanhållningen och till att mildra de potentiella effekterna av arbetsmarknadsmässiga och demografiska förändringar. Dessa investeringar kompletteras med ytterligare investeringar i projektförberedelser, utbildning, medvetandehöjande åtgärder, metodologiskt och analytiskt stöd på central, regional och lokal nivå för att främja den gröna och digitala omställningen och maximera effekterna och utnyttjandet av ytterligare resurser, inbegripet medel från faciliteten för återhämtning och resiliens. Planens bestående inverkan får också ökas genom synergier mellan planen och andra program som finansieras av de sammanhållningspolitiska fonderna, särskilt genom att på ett konkret sätt ta itu med de djupt rotade territoriella utmaningarna och främja en balanserad utveckling.

Övervakning och genomförande

(29)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 h och avsnitt 2.8 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241, och i den utsträckning som de kompletteras med de ytterligare åtgärder som inkluderas i detta beslut som delmål, minimala (betyg B) för att säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

(30)Det nationella arrangemanget för genomförandet av planen för återhämtning och resiliens anges i regeringens resolution nr 467 av den 17 maj 2021. Förvaltningsrådet för den nationella planen för återhämtning och resiliens är det högsta beslutsfattande och godkännande organet med ansvar för den övergripande samordningen och övervakningen av planen för återhämtning och resiliens. Industri- och handelsministeriet, som är ansvarig myndighet för planen för återhämtning och resiliens och dess genomförande, ansvarar för samordning, övervakning och rapportering av planen för återhämtning och resiliens och är kommissionens viktigaste kontaktpunkt. Detta organ bör utarbeta ansökningar om utbetalningar till kommissionen, så snart ansvariga för olika delar har förklarat att respektive delmål har uppnåtts och revisionsorganet vid finansministeriet utför systemrevisionen, vilket inbegriper konkret granskning av angivna delmål och mål. Efter en nyligen genomförd revision av andra EU-program har industri- och handelsministeriet fått ett revisionsuttalande med reservation eftersom det saknas effektiva åtgärder för att förebygga, upptäcka och åtgärda intressekonflikter. Särskilda delmål ska fastställas för att säkerställa att dessa brister har åtgärdats före den första ansökan om utbetalning.

(31)Medlemsstaterna bör säkerställa att finansiellt stöd inom ramen för faciliteten kommuniceras och framhålls i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2021/241. Tekniskt stöd får begäras inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd eller andra sektorspecifika instrument, som exempelvis enheten för politiskt stöd inom ramen för Horisont, för att bistå medlemsstaterna när de genomför sina planer. 

Kostnader

(32)Den motivering som lämnats för de uppskattade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 i och avsnitt 2.9 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i måttlig utsträckning (betyg B) rimlig och trovärdig, överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

(33)Tjeckien har lämnat uppskattningar som bygger på lämpliga motiveringar, belägg och metoder för merparten av kostnaderna för de åtgärder som ingår i planen. Kostnadsuppgifter och styrkande handlingar har lämnats i medelhög grad. I många fall har kostnaderna jämförts med tidigare projekt eller upphandlingsdata för liknande investeringar som genomförts i Tjeckien eller andra medlemsstater som riktmärken. Där detta inte var möjligt har kostnadsuppskattningar främst gjorts med hjälp av bottom-up-metoder baserade på marknadspriser för de stora kostnadsdrivande faktorerna. För flera mindre åtgärder har detaljerade förklaringar av kostnadsberäkningarna eller styrkande handlingar varit begränsade. Enligt dessa uppgifter finns det inget som tyder på att kostnadsberäkningarnas övergripande rimlighet, trovärdighet och additionalitet skulle försämras. Slutligen överensstämmer den uppskattade totala kostnaden för återhämtnings- och resiliensplanen med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

Skydd av ekonomiska intressen

(34)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 j och avsnitt 2.10 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241, och i den utsträckning som de kompletteras med de ytterligare åtgärder som inkluderas i detta beslut som delmål, lämpliga arrangemang (betyg A) för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel som tillhandahålls enligt den förordningen och arrangemangen förväntas bidra till att man lyckas förebygga dubbel finansiering enligt den förordningen och andra unionsprogram. Detta påverkar inte tillämpningen av andra instrument och verktyg för att främja och verkställa efterlevnaden av EU-lagstiftningen, inbegripet för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter, och för att skydda unionens budget i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092.

(35)Det interna kontrollsystem som beskrivs i återhämtnings- och resiliensplanen, och kompletterat med de ytterligare åtgärder som inkluderas i detta beslut som delmål, baseras på robusta processer och strukturer och identifierar tydligt aktörer och deras roller och ansvarsområden i utförandet av de interna kontrolluppgifterna. Det interna kontrollsystemet består av följande nivåer: i) Förvaltningskontroller som utförs av ansvariga för olika delar och samordningsorgan inom industri- och handelsministeriet ii) Revisioner som utförs av det nationella revisionsorgan som är centraliserat till finansministeriet. Sammantaget är beskrivningen av det interna kontrollsystemet och andra relevanta arrangemang i återhämtnings- och resiliensplanen, däribland vad gäller insamling och tillgängliggörande av uppgifter om slutmottagarna, godtagbara för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel som tillhandahålls genom förordning (EU) 2021/241 och för att undvika dubbelfinansiering genom den förordningen och andra unionsprogram.

(36)Ytterligare delmål fastställs som kräver i) en översyn av efterlevnaden av de nationella förfarandena för att säkerställa att tillämpningen av verkligt huvudmannaskap inom ramen för facilitetens interna kontrollsystem är helt anpassad till definitionen av verkliga huvudmän i artikel 3.6 i direktiv 2015/849, ändrat genom direktiv 2018/843, ii) att samordningsorganet utfärdar vägledning för undvikande och hantering av intressekonflikter enligt budgetförordningen och tillämplig nationell lagstiftning för ansvariga för olika delar och andra enheter som genomför reformer och investeringar enligt planen för återhämtning och resiliens; detta bör ytterligare stärka åtgärderna för att skydda EU:s budget mot bedrägerier och oriktigheter, iii) att revisionsorganet antar en revisionsstrategi som säkerställer en oberoende och effektiv revision av genomförandet av faciliteten, och iv) att förvaltningsrådet för den nationella planen för återhämtning och resiliens godkänner och genomför förfaranden för systemet för att samla in, lagra och behandla uppgifter avseende alla slutmottagare, inbegripet alla verkliga huvudmän enligt artikel 3 i direktiv (EU) 2015/849. Alla dessa delmål ska uppfyllas innan den första ansökan om utbetalning lämnas in till kommissionen.

(37)Även om beskrivningen av det interna kontrollsystemet och andra arrangemang för att förebygga, upptäcka och korrigera intressekonflikter är godtagbar, ska, med beaktande av de allvarliga bristerna i det tjeckiska förvaltnings- och kontrollsystemet för att undvika intressekonflikter som verifierats av en nyligen genomförd revision av andra EU-program, en särskild revision av det interna kontrollsystemets effektivitet utföras av revisionsorganet. Rapporten ska tillhandahålla ett revisionsuttalande utan reservation om effektiviteten i det interna kontrollsystemet för att undvika intressekonflikter på nivån för planen för återhämtning och resiliens, och särskilt i) att insamling, lagring och behandling av uppgifter avseende alla slutmottagare, inbegripet alla verkliga huvudmän enligt artikel 3.6 i direktiv (EU) 2015/849, utförs, ii) att de interna kontrollsystemen för att förebygga, upptäcka och korrigera intressekonflikter är i enlighet med artikel 61 i budgetförordningen, och iii) att nationella kontrollförfaranden för att undvika intressekonflikter för alla verkliga huvudmän är effektiva. I enlighet med artikel 20.5 e i förordning (EU) 2021/241 bör Tjeckien, för att uppfylla kraven i artikel 22 i den förordningen, genomföra dessa åtgärder och vid den första begäran om utbetalning bekräfta deras genomförande. Rapporten bör innehålla en beskrivning av identifierade svagheter och brister och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

(38)Tjeckien har uppgivit att ett informationssystem för förvaltning och rapportering av delmål och mål diskuteras för att uppfylla de särskilda förvaltnings- och rapporteringskrav som beskrivs i planen för återhämtning och resiliens. Ett delmål bör säkerställa att ett databassystem för övervakning av genomförandet av faciliteten inrättas och är i drift vid tidpunkten för den första begäran om utbetalning. Systemet bör minst a) säkerställa insamlingen av uppgifter och övervakningen av att delmål och mål uppnås, och b) samla in, lagra och säkerställa tillgång till de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i-iii i förordning (EU) 2021/241, i enlighet med artikel 22.2. e i den förordningen. 

(39)En robust ram för arbetet mot korruption är oundgängligt för att förebygga, upptäcka och åtgärda oegentligheter som bedrägeri, korruption eller intressekonflikter vid användning av medel enligt förordning (EU) 2021/241. För att förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, korruption och intressekonflikter krävs inom ramen för planens genomförande en förstärkning av den rättsliga ramen för att förebygga korruption.

Planens enhetlighet

(40)Planen innehåller i enlighet med artikel 19.3 k och avsnitt 2.11 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i måttlig utsträckning (betyg B) åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.

(41)Tjeckiens plan för återhämtning och resiliens innehåller ett omfattande åtgärdspaket med ett starkt fokus på investeringar. Planen bygger på sex prioriteringar, nämligen digital omställning, hållbar transportinfrastruktur, utbildning och arbetsmarknad, stöd till institutioner och företag, forskning och innovation samt befolkningens hälsa och motståndskraft. Dessa prioriteringar genomförs genom tjugosex delar. Det finns synergier mellan ett antal av delarna. Planen säkerställer en övergripande balans mellan reformer och investeringar. För vissa delar åtföljs investeringarna dock inte av relevanta reformer. Behovet av att upprätta en systematisk komplementaritet med medel från de sammanhållningspolitiska fonderna är uppenbart och några exempel ges i delarna. Skiljelinjerna är tillräckligt utvecklade men bör också vara beroende av slutförandet av partnerskapsavtalet och de sammanhållningspolitiska programmen.

Jämställdhet och lika möjligheter

(42)Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan innehåller en rad åtgärder som förväntas hantera landets utmaningar när det gäller jämställdhet och lika möjligheter för alla. När det gäller jämställdhet är planen utformad för att öka deltagandet på arbetsmarknaden för kvinnor med yngre barn genom omfattande investeringar i förskoleverksamhet för barn under tre år. Planen innehåller också en lagstiftningsreform för att bättre rikta in aktiva arbetsmarknadsåtgärder på de mest utsatta grupperna. Den del av planen som handlar om ojämlikheter i utbildningen omfattar förstärkt stöd till skolor med en hög andel barn från mindre gynnade socioekonomiska förhållanden, utbildning och mentorskap för lärare som arbetar med heterogena elevgrupper och ytterligare handledning för barn som riskerar att misslyckas på grund av de långvariga skolstängningarna. Planen förutser också investeringar i skolornas digitala utrustning för att säkerställa tillgång till lärande för mindre gynnade elever och studenter. I planen nämns dock inte uttryckligen hur åtgärderna förväntas hantera de utmaningar som den romska befolkningsgruppen står inför. Situationen och behoven för personer med funktionsnedsättning tas upp i flera delar av planen, bland annat när det gäller den nya bygglagstiftningen, renovering av byggnader och deras förbättrade tillgänglighet, digitalisering, e-hälsa och social omsorg. De utmaningar som äldre människor står inför bemöts också, särskilt genom förbättrad kvalitet och tillgänglighet i den långvariga vården och omsorgen, den sociala omsorgen och hälso- och sjukvården. Särskilda investeringar i energieffektivitet för hushåll i missgynnade samhällsgrupper planeras.

Självbedömning av säkerhet

(43)Planen innehåller en självbedömning av säkerhet vad gäller investeringar i digital kapacitet och konnektivitet, i enlighet med artikel 18.4 g i förordning (EU) 2021/241. I planen förutses investeringar i digital infrastruktur såsom nät med hög kapacitet och 5G-nät, IKT-infrastruktur inbegripet molntjänster för e-förvaltning, cybersäkerhetsutveckling och kvantkommunikationsinfrastruktur.

 Gränsöverskridande projekt och projekt som omfattar flera länder

(44)I planen föreslås flera projekt med en gränsöverskridande dimension, framför allt avseende den digitala omställningen. De stöder forskning och utveckling i företag och europeiska och nationella digitala innovationsknutpunkter för att stimulera den digitala omställningen av små och medelstora företag, samt inrättandet av en europeisk facilitet för testning och experiment. I planen förutses flera investeringar som ingår i gränsöverskridande initiativ eller nätverk, däribland ett nytt europeiskt kompetenscentrum för AI, ett potentiellt viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse för mikroelektronik och konnektivitet med särskild inriktning på mikroprocessorer, skapande och kapacitetsuppbyggnad av kunskapsöverföring för digital teknik samt den europeiska infrastrukturen för blockkedjetjänster. Planen stöder också uppbyggnaden av kvantkommunikationsinfrastruktur, Tjeckiens deltagande i 5G-nät och tillämpningen av 5G-ekosystem i medlemsstaterna.

Samrådsprocess 

(45)De tjeckiska myndigheterna har genomfört ett samrådsförfarande före inlämnandet av planen, i enlighet med den nationella rättsliga ramen, främst genom ett trepartsforum med företrädare för arbetsmarknadens parter. Planen genomgick också ett interdepartementalt standardsamråd och en parlamentarisk debatt. För att säkerställa de berörda aktörernas egenansvar är det mycket viktigt att involvera alla berörda lokala myndigheter och parter, inbegripet arbetsmarknadens parter, under hela genomförandet av de investeringar och reformer som ingår i planen.

Positiv bedömning

(46)Efter kommissionens positiva bedömning av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan då det konstaterades att planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna i förordning (EU) 2021/241, i enlighet med artikel 20.2 i den förordningen, bör detta beslut ange de reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra planen, de relevanta delmålen, målen och indikatorerna samt vilket belopp som unionen ställer till förfogande för planens genomförande i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd.

Ekonomiskt bidrag

(47)Den beräknade totala kostnaden för Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan är 179 142 931 000 CZK, vilket motsvarar 7 035 697 549 EUR, på grundval av ECB:s referenskurs för EUR/CZK av den 1 juni 2021. Eftersom återhämtnings- och resiliensplanen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de bedömningskriterier som anges i förordning (EU) 2021/241 och den beräknade totala kostnaden för planen dessutom är lägre än det högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Tjeckien bör det ekonomiska bidrag som tilldelas för Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan vara lika med den totala beräknade kostnaden för återhämtnings- och resiliensplanen.

(48)I enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 ska beräkningen av det högsta ekonomiska bidraget för Tjeckien uppdateras senast den 30 juni 2022. I enlighet med artikel 23.1 i den förordningen bör därmed ett belopp för Tjeckien nu göras tillgängligt för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. När det högsta ekonomiska bidraget har uppdaterats ska rådet, på kommissionens förslag, om nödvändigt och utan onödigt dröjsmål ändra detta beslut för att inkludera det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget.

(49)Det stöd som tillhandahålls ska finansieras genom kommissionens upplåning på unionens vägnar på grundval av artikel 5 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 5 . Stödet bör betalas ut i delbetalningar när Tjeckien på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen.

(50)Tjeckien har begärt att 13 % av det ekonomiska bidraget ska betalas ut i form av förfinansiering. Detta belopp bör göras tillgängligt för Tjeckien med förbehåll för ikraftträdandet av, och i enlighet med, det finansieringsavtal som föreskrivs i artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241.

(51)Detta beslut bör inte påverka resultatet av eventuella förfaranden för tilldelning av unionsmedel från något annat unionsprogram än förordning (EU) 2021/241 eller av förfaranden som rör snedvridningar av den inre marknadens funktion som kan komma att inledas, särskilt enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Beslutet befriar inte medlemsstaterna från kravet att i enlighet med artikel 108 i fördraget till kommissionen anmäla alla planerade statliga stödåtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Godkännande av bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanen

Härmed godkänns bedömningen av Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av planen, inbegripet relevanta delmål och mål, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2
Ekonomiskt bidrag

1.Unionen ska göra ett ekonomiskt bidrag i form av icke återbetalningspliktigt stöd som uppgår till 7 035 697 549 EUR tillgängligt för Tjeckien. Ett belopp om 3 537 379 398 EUR ska finnas tillgängligt för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022 6 . Om den uppdatering som föreskrivs i artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 resulterar i ett belopp för Tjeckien som är lika med eller högre än detta belopp ska ett ytterligare belopp om 3 498 318 151 EUR finnas tillgängligt för ett rättsligt åtagande från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.

2.Kommissionen ska göra unionens ekonomiska bidrag tillgängligt för Tjeckien i delbetalningar i enlighet med bilagan. Ett belopp om 914 640 681 EUR, motsvarande 13 % av det ekonomiska bidraget, ska göras tillgängligt i form av förfinansiering. Förfinansieringen och delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.

3.Förfinansieringen ska verkställas med förbehåll för ikraftträdandet av, och i enlighet med, det finansieringsavtal som föreskrivs i artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241. Förfinansieringen ska räknas av genom proportionella avdrag från delbetalningarna.

4.Delutbetalningarna ska verkställas i enlighet med finansieringsavtalet på villkor att det finns tillgängliga medel och att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/241 om att Tjeckien på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. Med förbehåll för ikraftträdandet av de rättsliga åtaganden som avses i punkt 1 ska delmål och mål ha uppnåtts senast den 31 augusti 2026 för att kunna användas som grund för utbetalning.

Artikel 3
Adressat

Detta beslut riktar sig till Republiken Tjeckien.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1)    EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.
(2)    Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433 I , 22.12.2020, s. 23).
(3)    Sådana simuleringar avspeglar den sammantagna inverkan av Next Generation EU, som även inrymmer finansiering för ReactEU och ökad finansiering för Horisont Europa, InvestEU, Fonden för en rättvis omställning, landsbygdsutveckling och RescEU. I sådana simuleringar beaktas inte den möjliga positiva inverkan av strukturreformer, som kan vara avsevärd.
(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).
(5)    EUT L 424, 15.12.2020, s. 1.
(6)    Detta belopp motsvarar det belopp som finns tillgängligt för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022 efter avdrag för Tjeckiens proportionella andel av utgifterna enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241, beräknat i enlighet med metoden i artikel 11 i den förordningen.