EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 16.1.2025
COM(2025) 14 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om godkännande av Ungerns nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 16.1.2025
COM(2025) 14 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om godkännande av Ungerns nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om godkännande av Ungerns nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR UTFÄRDAT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 121,
med beaktande av förordning (EU) 2024/1263, särskilt artikel 17,
med beaktande av kommissionens rekommendation, och
av följande skäl:
ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN
(1)EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024. De mest centrala delarna av EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning utgörs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning 1 , tillsammans med ändrad förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott 2 och rådets ändrade direktiv 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk 3 . Ramverket syftar till att främja sunda och hållbara offentliga finanser, hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar och förhindra alltför stora underskott. Ramverket främjar också nationellt ägarskap och har en mer utpräglad medelfristig inriktning, i kombination med att det på ett effektivare och enhetligare sätt säkerställer regelefterlevnad.
(2)I centrum för det nya ramverket för ekonomisk styrning står de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som medlemsstaterna lämnar in till rådet och kommissionen. Planerna ska uppfylla två mål: dels i) säkerställa att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå och att det offentliga underskottet minskas till, och ligger kvar på, en nivå under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt, dels ii) säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Varje plan ska därför innehålla ett medelfristigt åtagande om en nettoutgiftsbana 4 som i praktiken fastställer en budgetrestriktion under planens löptid, dvs. fyra eller fem år (beroende på valperiodens normala längd i medlemsstaten). Planen ska dessutom redogöra för hur den berörda medlemsstaten kommer att säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (inbegripet, i tillämpliga fall, utmaningar i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och hur medlemsstaten kommer att svara mot unionens gemensamma prioriteringar. Perioden för finanspolitisk anpassning löper över fyra år och kan förlängas med upp till tre år om medlemsstaten åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar som uppfyller kriterierna i förordning (EU) 2024/1263.
(3)När planen har lämnats in ska kommissionen bedöma om den uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.
(4)Rådet ska därefter, på kommissionens rekommendation, anta en rekommendation för att ange den berörda medlemsstatens nettoutgiftsbana och, i tillämpliga fall, godkänna de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning.
ÖVERVÄGANDEN RÖRANDE UNGERNS NATIONELLA MEDELFRISTIGA FINANS- OCH STRUKTURPOLITISKA PLAN
(5)Den 4 november 2024 lämnade Ungern in sin nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan till rådet och kommissionen. Det skedde sedan en förlängning av den tidsfrist som anges i artikel 36 i förordning (EU) 2024/1263 överenskommits med kommissionen. Skälet till den sena inlämningen var att man skulle säkerställa att planen gav en korrekt bild av Ungerns budgetprocesser och budgetåtaganden, i linje med budgetplaneringen för 2025. Den 20 december 2024 lämnade Ungern in ett tillägg till planen som återspeglade mer aktuella uppgifter, med en reviderad nettoutgiftsbana för att säkerställa att det offentliga underskottet minskas till under 3 % av BNP och att den beräknade offentliga skulden förs in och hålls på en sannolikt nedåtgående bana senast i slutet av anpassningsperioden.
Förfarande före inlämnande av planen
(6)Som en utgångspunkt för den dialog som ledde fram till inlämnandet av nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer skickade kommissionen den 21 juni 2024, i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2024/1263, referensbanan 5 till Ungern. Kommissionen offentliggjorde referensbanan den 4 november 2024 6 . Referensbanan är riskbaserad och säkerställer att den offentliga skulden senast vid slutet av perioden för finanspolitisk anpassning och utan ytterligare budgetåtgärder efter anpassningsperioden, följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå på medellång sikt, samt att det offentliga underskottet minskas till under 3 % av BNP under anpassningsperioden och ligger kvar på en nivå under det referensvärdet på medellång sikt. Medellång sikt definieras här som en tioårsperiod efter anpassningsperiodens slut. I enlighet med artiklarna 6 d, 7 och 8 i förordning (EU) 2024/1263 överensstämmer referensbanan även med riktvärdet för underskott, skyddsmekanismen för skuldhållbarhet och skyddsmekanismen för underskottsresiliens. Referensbanan för Ungern anger att nettoutgifterna, på grundval av kommissionens antaganden som låg till grund för den förhandsvägledning som översändes i juni 2024 och med en anpassningsperiod på fyra år, inte bör öka mer än vad som anges i tabell 1. Detta motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 4,4 % under anpassningsperioden (2025–2028).
|
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
Genomsnitt 2025–2028 |
|
|
Maximal nettoutgiftsökning (årlig, %) |
4,4 |
4,8 |
4,5 |
4,3 |
4,4 |
Tabell 1: Referensbana som kommissionen överlämnade till Ungern den
21 juni 2024
Källa: Kommissionens beräkningar.
(7)Ungern och kommissionen förde i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2024/1263 en teknisk dialog i juli och september 2024. Dialogen handlade främst om den nettoutgiftsbana som Ungern förutser och dess underliggande antaganden, samt om de reformer och investeringar som planeras för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och svara mot unionens gemensamma prioriteringar om en rättvis och grön och digital omställning, social och ekonomisk resiliens, energitrygghet och uppbyggnad av försvarskapacitet.
(8)Den plan som Ungern lämnat in innehåller inga uppgifter om en samrådsprocess med relevanta nationella intressenter (inklusive arbetsmarknadens parter) innan den lämnades in. Enligt uppgifterna i planen kan parlamentet rådfrågas om planen efter det att regeringen lagt fram budgetförslaget för 2025 för parlamentet.
Andra tillhörande förfaranden
(9)Den 26 juli 2024 fastställde rådet att det förelåg ett alltför stort underskott i Ungern eftersom underskottskriteriet inte var uppfyllt.
(10)Den 26 november 2024 rekommenderade kommissionen rådet att utfärda en rekommendation i enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott i Ungern att upphöra 7 . I avsaknad av en nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan som godkänts av rådet återspeglade den rekommenderade korrigerande nettoutgiftsbanan den referensbana med en finanspolitisk anpassning över fyra år som uppdaterats utifrån mer aktuella uppgifter, däribland kommissionens höstprognos 2024 (tabell 2). Efter att ha bedömt Ungerns nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan antog kommissionen den 16 januari 2025 en ändrad rekommendation till rådets rekommendation i enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget till Ungern. Föreliggande rekommendation sammanfaller med den rekommendation som rådet har utfärdat i enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott i Ungern att upphöra. Genom att dessa rekommendationer antas samtidigt, vilket är en anpassning till och motiveras av övergången till det nya ramverket för ekonomisk styrning, säkerställs överensstämmelse mellan de anpassningsbanor som rekommenderas.
Tabell 2: Referensbana uppdaterad utifrån mer aktuella uppgifter
|
År |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
Genomsnitt 2025–2028 |
|
|
Ökningstakter (%) |
Årlig |
3,9 |
3,3 |
3,3 |
3,1 |
3,4 |
|
Kumulativ* |
7,6 |
11,1 |
14,7 |
18,3 |
Ej tillämpligt |
|
*Kumulativa ökningstakter beräknas med 2023 som basår.
(11)Den 19 juni 2024 drog kommissionen slutsatsen att Ungern har makroekonomiska obalanser. Det handlar i synnerhet om sårbarheter med koppling till pristryck och behovet av extern och offentlig finansiering, vilka är fortsatt relevanta, även om en förbättrad extern miljö har minskat vissa kortsiktiga risker 8 .
(12)Den 21 oktober 2024 riktade rådet ett antal landsspecifika rekommendationer till Ungern inom ramen för den europeiska planeringsterminen 9 .
SAMMANFATTNING AV PLANEN OCH KOMMISSIONENS BEDÖMNING AV DEN
(13)Kommissionen gjorde på grundval av artikel 16 i förordning (EU) 2024/1263 följande bedömning av planen:
Bakgrund: makroekonomiska och offentligfinansiella förhållanden och utsikter
(14)Ungerns BNP minskade med 0,9 % under 2023 till följd av svag inhemsk och extern efterfrågan. Enligt kommissionens höstprognos 2024 förväntas BNP-tillväxten öka till 0,6 % under 2024, huvudsakligen till följd av privat konsumtion och det positiva bidraget från nettoexporten. Under 2025 förväntas BNP i fasta priser öka med 1,8 %, med stöd av konsumtionen och en måttlig återhämtning i fråga om investeringar. Under 2026 beräknas den reala BNP-tillväxten öka med 3,1 %, till följd av inhemsk efterfrågan och en återhämtning av exporten. Ungerns potentiella BNP förväntas öka från 1,4 % 2024 till 1,7 % 2026, till följd av investeringar och ökad produktivitet. Arbetslösheten uppgick till 4,1 % 2023 och beräknas av kommissionen öka något till 4,5 % 2024 för att därefter minska till 4,3 % 2025 och 4,1 % 2026. Inflationen (BNP-deflatorn) beräknas sjunka från 14,6 % 2023 till 7,2 % 2024 och uppgå till 4,1 % 2025 och 3,3 % 2026.
(15)Ungerns offentliga underskott uppgick 2023 till 6,7 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 kommer det vid oförändrad politik att uppgå till 5,4 % av BNP 2024 och minska till 4,6 % av BNP 2025 och 4,1 % 2026. Kommissionens prognos tar inte hänsyn till Ungerns budget för 2025, vilken antogs av det nationella parlamentet i december 2024. Den offentliga skulden uppgick till 73,4 % av BNP i slutet av 2023 och förväntas öka till 74,5 % av BNP i slutet av 2024. Den beräknas ligga kvar på 74,5 % av BNP i slutet av 2025 och minska till 73,8 % i slutet av 2026. Kommissionens finanspolitiska prognos innehåller endast trovärdigt aviserade och tillräckligt specificerade politiska åtaganden och omfattar inte alla åtgärder som Ungern har lagt fram i planen.
Nettoutgiftsbana och huvudsakliga makroekonomiska antaganden i planen
(16)Ungerns nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan omfattar perioden 2025–2028 och visar en finanspolitisk anpassning över fyra år.
(17)Planen innehåller all information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2024/1263.
(18)I planen, kompletterad med tillägget, åtar sig Ungern att följa den nettoutgiftsbana som anges i tabell 3, vilket motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 4,0 % under åren 2025–2028. Den genomsnittliga ökning av nettoutgifterna under anpassningsperioden (2025–2028) som anges i planen understiger den referensbana som kommissionen översände den 21 juni 2024 men överstiger den referensbana som uppdaterats utifrån mer aktuella uppgifter. I planen antas den potentiella BNP-tillväxten öka till 1,5 % 2025 (från 1,4 % 2024), för att därefter öka till 1,7 % 2028. I planen förväntas dessutom en minskning av tillväxten i BNP-deflatorn till 4,1 % 2025 (från 7,2 % 2024), innan den gradvis minskar till 3,4 % fram till 2028.
Tabell 3: Nettoutgiftsbana och huvudsakliga antaganden i Ungerns plan
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
Genomsnitt under planens giltighetstid 2025–2028 |
|
|
Nettoutgiftsökning
|
4,6 |
4,3 |
4,0 |
3,9 |
3,7 |
4,0 |
|
Nettoutgiftsökning
|
4,6 |
9,1 |
13,5 |
17,9 |
22,2 |
Ej tillämpligt |
|
Potentiell BNP-tillväxt (%) |
1,4 |
1,5 |
1,7 |
1,7 |
1,6 |
1,6 |
|
Inflation (tillväxt i BNP-deflatorn) (%) |
7,2 |
4,1 |
3,5 |
3,4 |
3,4 |
3,6 |
Källa: Ungerns medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och kommissionens beräkningar.
Konsekvenser av planens nettoutgiftsåtaganden för den offentliga skulden
(19)Om nettoutgiftsbanan i planen och de underliggande antagandena materialiseras kommer enligt planen den offentliga skulden att minska gradvis från 74,0 % av BNP 2024 till 68,2 % i slutet av anpassningsperioden (2028), såsom framgår av följande tabell. Enligt planen förväntas skuldkvoten fortsätta att minska på medellång sikt (dvs. fram till 2038) efter anpassningsperioden och uppgå till 54,5 % av BNP 2038. Enligt planen skulle den offentliga skulden alltså minska till en nivå under fördragets referensvärde på 60 % av BNP på medellång sikt. Detta är sannolikt på grundval av antagandena i planen, eftersom skulden enligt alla deterministiska stresstester i kommissionens skuldhållbarhetsanalys beräknas ligga under 60 % av BNP senast 2038. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på skulden som anges i artiklarna 6 a och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.
Tabell 4: Utveckling för offentlig skuld och offentligt saldo i Ungerns plan
|
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2038 |
|
|
Offentlig skuld (% av BNP) |
73,4 |
74,0 |
73,5 |
71,3 |
69,9 |
68,2 |
54,5 |
|
Offentligt saldo (% av BNP) |
-6,7 |
-4,9 |
-3,6 |
-2,5 |
-2,0 |
-1,5 |
-2,2 |
Källa: Ungerns medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan.
Konsekvenserna av planens nettoutgiftsåtaganden för saldot i de offentliga finanserna
(20)Baserat på planens nettoutgiftsbana och antaganden skulle det offentliga underskottet minska från 4,9 % av BNP 2024 till 2,5 % av BNP 2026 och 1,5 % 2028. Enligt planen skulle alltså det offentliga saldot i slutet av anpassningsperioden (2028) inte överstiga referensvärdet på 3 % av BNP. Under tio år efter anpassningsperioden (dvs. fram till 2038) skulle det offentliga underskottet dessutom inte överstiga 3 % av BNP. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på underskottet som anges i artiklarna 6 b och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.
Den finanspolitiska anpassningens tidsprofil
(21)Den tidsprofil för den finanspolitiska anpassningen, mätt genom förändringen i det strukturella primärsaldot, som beskrivs i planen är i enlighet med kravet i artikel 6 c i förordning (EU) 2024/1263 linjär. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför skyddsklausulen i artikel 6 c i förordning (EU) 2024/1263 om att den finanspolitiska anpassningen inte bör koncentreras till slutet av perioden.
Tabell 5: Det strukturella primärsaldots utveckling i Ungerns plan
|
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
|
|
Strukturellt primärsaldo (% av BNP) |
-1,7 |
0,6 |
1,2 |
1,7 |
2,3 |
2,8 |
|
Förändring i strukturellt primärsaldo (procentenheter) |
Ej tillämpligt |
2,3 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
Källa: Ungerns medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan.
Planens förenlighet med förfarandet vid alltför stora underskott
(22)Den nettoutgiftsbana som anges i planen är i linje med kraven enligt förfarandet vid alltför stora underskott (särskilt med den minsta årliga strukturella anpassning som fastställs i artikel 3.4 tredje stycket i rådets förordning (EG) nr 1467/97).
Planens förenlighet med skyddsmekanismen för underskottsresiliens
(23)Den förebyggande delens krav enligt artikel 8 i förordning (EU) 2024/1263 avseende skyddsmekanismen för underskottsresiliens, som syftar till att uppnå en gemensam marginal i förhållande till referensvärdet för underskott på 3 % av BNP, är tillämpligt på Ungern från 2027, eftersom underskottet planeras ligga under 3 % av BNP från och med 2026. Under åren 2027 och 2028 bör, i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2024/1263, den årliga anpassningen av det strukturella primärsaldot inte understiga 0,4 procentenheter om det strukturella underskottet fortfarande låg över 1,5 % av BNP under föregående år, för att uppnå en gemensam resiliensmarginal i strukturella termer på 1,5 % av BNP. Den finanspolitiska anpassning som blir resultatet av de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen är 0,5 % av BNP under både 2027 och 2028. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen är den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför förenlig med skyddsmekanismen för underskottsresiliens.
Planens förenlighet med skyddsmekanismen för skuldhållbarhet
(24)Eftersom den offentliga skulden enligt planen kommer att uppgå till mellan 60 % och 90 % av BNP under anpassningsperioden måste skuldkvoten i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) 2024/1263 minska med i genomsnitt minst 0,5 procentenheter per år tills den är lägre än 60 %. Denna minskning är beräknad över perioden 2027–2028, dvs. med början det år då förfarandet vid alltför stora underskott skulle upphävas enligt planen, och uppgår till 1,7 procentenheter. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen är den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför förenlig med skyddsmekanismen för skuldhållbarhet.
Makroekonomiska antaganden i planen
(25)Planen bygger på en uppsättning antaganden som är förenliga med de antaganden som ligger till grund för den referensbana som uppdaterats utifrån mer aktuella uppgifter (inklusive kommissionens höstprognos 2024) i tabell 2, med undantag för två variabler, nämligen utgångspunkten (strukturellt primärsaldo för 2024) och BNP-deflatortillväxten för 2026. En noggrann bedömning av skillnaderna mellan dessa antaganden är nödvändig för att säkerställa att de stöds av starka ekonomiska argument styrda av data. Nedan presenteras en bedömning av dessa skillnader mellan antaganden, tillsammans med en bedömning av varje enskild skillnad.
·Antagandet om den initiala offentligfinansiella ställningen är mer gynnsamt i planen (ett strukturellt primärsaldo på 0,6 %) än i kommissionens höstprognos 2024 (0,2 % av BNP). Det högre strukturella primärsaldot i planen återspeglar det faktum att budgetutfallet för januari-november 2024 blev bättre än väntat; i synnerhet var andra inkomster än skatteinkomster högre än väntat och utgifterna något lägre än väntat. Detta antagande anses därför vara motiverat och bidrar till en högre genomsnittlig nettoutgiftsökning under planens anpassningsperiod.
·I planen antas en inflation (BNP-deflator) på 3,5 % för 2026, att jämföras med 3,3 % i kommissionens höstprognos 2024. I planen förklaras denna skillnad med en större löneökning än väntat under 2026 på grund av det treåriga löneavtal som undertecknades den 25 november 2024 mellan näringslivs- och arbetstagarorganisationer i Ungern. Således kommer minimilönen att öka med 9 % under 2025, vilket är i linje med kommissionens höstprognos 2024. I avtalet fastställs att minimilönerna ska höjas med 13 % år 2026, vilket innebär att löneökningarna och inflationen blir högre än vad som beräknas i kommissionens höstprognos 2024. Detta antagande anses därför vara motiverat och bidrar till en högre genomsnittlig nettoutgiftsökning under planens anpassningsperiod.
Överlag beror skillnaden mellan nettoutgiftsbanan i planen och den referensbana som uppdaterats utifrån mer aktuella uppgifter på vederbörligen motiverade skillnader mellan antaganden, i enlighet med artikel 13 b i förordning (EU) 2024/1263. Sammantaget leder alla skillnader i antaganden till en genomsnittlig nettoutgiftsökning i planen som är högre än den referensbana som har uppdaterats utifrån mer aktuella uppgifter. Baserat på denna bedömning uppfyller planen kravet i artikel 13 b i förordning (EU) 2024/1263.
Kommissionen kommer att beakta denna bedömning av antagandena i planen i sina framtida bedömningar av om nettoutgiftsbanan följs.
Finanspolitisk strategi i planen
(26)Planen innehåller inte någon fullständig och kvantifierad finanspolitisk strategi. Den exakta specificeringen av de relevanta politiska åtgärderna måste bekräftas eller justeras samt kvantifieras i de årliga budgetarna. I den antagna budgeten för 2025 anges de politiska åtgärder som regeringen planerar att vidta för att uppnå nettoutgiftsåtagandet för 2025. Planen innehåller dessutom ett antal icke kvantifierade underskottsökande åtgärder på olika områden, vilka kan påverka de offentligfinansiella utfallen på medellång sikt. För att landet ska uppfylla åtagandena i planen kan därför ytterligare finanspolitiska åtgärder krävas.
Reform- och investeringsavsikter i planen som bidrar till att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och som svarar mot unionens gemensamma prioriteringar
(27)I planen beskrivs avsikter att genomföra reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (inbegripet de som rör förfarandet vid makroekonomiska obalanser), och för att svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Planen omfattar omkring 132 reformer och investeringar som syftar till att svara mot EU:s gemensamma prioriteringar, varav 41 får ekonomiskt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens och 29 från sammanhållningsfonderna.
(28)När det gäller den gemensamma prioriteringen om en rättvis grön och digital omställning, inbegripet de klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119, innehåller planen över 40 reformer och investeringar. Flera reformer och investeringar kopplade till den gröna omställningen ingår som åtgärder i Ungerns återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet, eller stöds av sammanhållningspolitiska fonder. Planen innehåller åtgärder för att stödja omställningen till klimatneutralitet och gröna transporter, särskilt genom att öka användningen av elbilar och bygga ut järnvägar, laddningsnät och cykelvägar. Andra reformer och investeringar syftar till att förbättra landets avfallshantering och i synnerhet stödja den cirkulära ekonomin, exempelvis genom att utarbeta en avfallshanteringsplan och bygga smart avfallsinfrastruktur. Planen innehåller också åtgärder som syftar till att stödja miljövänliga tillverkningsprocesser och stärka grön kompetens. Andra åtgärder syftar till att förbättra vatteninfrastrukturen, påskynda klimatanpassningen inom vattenförvaltningen, tillhandahålla naturvårdsinvesteringar och införa en skatt på koldioxidkvoter. Flera reformer och investeringar syftar också till att bidra till Ungerns digitala omställning genom att erbjuda digitala lösningar för skatterapportering och skatteövervakning (e-moms, e-kvitton och e-kassaregister), utveckla digitala färdigheter, reformera det gemensamma nationella systemet för biljettpriser och passagerarinformation och förbättra den digitala beredskapen hos företag och offentliga tjänster, energisystemet och avfallshanteringen. De åtgärder som rör den gemensamma prioriteringen om en rättvis grön och digital omställning syftar till att följa 2019, 2020, 2022 och 2023 års landsspecifika rekommendationer om hållbara transporter, avfalls- och vattenförvaltning, energiomställning, skatteförenkling, kvalitet i beslutsfattandet och digitalisering av företag och arbetsmarknad. Planen omfattar inga åtgärder som rör 2023 och 2024 års landsspecifika rekommendationer om utfasning av subventioner för fossila bränslen.
(29)När det gäller den gemensamma prioriteringen om social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, innehåller planen omkring 80 reformer och investeringar som Ungern förväntar sig kommer att bidra till att stärka landets sociala och ekonomiska resiliens. Flera reformer och investeringar som är inriktade på social och ekonomisk resiliens ingår som åtgärder i Ungerns återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet, eller stöds av sammanhållningspolitiska fonder. Planen innehåller åtgärder för att förbättra tillträdet till arbetsmarknaden (till exempel genom att skapa nya förskoleplatser) för vissa utsatta grupper, däribland ungdomar och äldre, och förbättra bostäder (inklusive nybyggnation av subventionerat boende som en del av programmet för förbättring av områden och olika program för främja bostadsbyggande), utbildning (bland annat genom höjda lärarlöner) och hälso- och sjukvård (bland annat genom utveckling av primärvård och sjukhus). Planen innehåller också åtgärder för att främja social sammanhållning, digital utveckling och infrastrukturutveckling inom det offentliga utbildningssystemet, den högre utbildningen och yrkesutbildningen. Där finns flera åtgärder för att förbättra anställbarheten genom omskolning och för att stödja företagsutveckling. Åtgärder som förmånliga lån till små och medelstora företag syftar till att förbättra företagens exportkapacitet. På området forskning och innovation innehåller planen en förteckning över åtgärder såsom inrättandet av nationella laboratorier som syftar till att främja innovation. Dessutom innehåller planen reformer och investeringar som syftar till att modernisera den offentliga förvaltningen och skattesystemet. Planen innehåller åtgärder för att genomföra den antagna nationella korruptionsbekämpningsstrategin och dess handlingsplan och regelbundet genomföra utgiftsöversyner. De reformer och investeringar som ingår i planen syftar till att följa 2019, 2020, 2022, 2023 och 2024 års landsspecifika rekommendationer om utbildning, forskning och utveckling, socialpolitik, företagsklimat, budgetram, beskattning, korruptionsbekämpning, rättsväsendets oberoende, arbetsmarknad och hälso- och sjukvård. Planen innehåller inga åtgärder för att följa 2022 års landsspecifika rekommendation om pensionssystemets långsiktiga hållbarhet, eftersom regeringen enligt vad som anges i planen inte planerar att förändra pensionssystemet inom en nära framtid. Den innehåller inte heller några åtgärder för att följa 2023 och 2024 års landsspecifika rekommendationer som rör förfarandet vid makroekonomiska obalanser och gäller effektiv samordning av makroekonomisk politik och utfasning av räntor och pristak för att minska deras snedvridande effekt. Planen innehåller inga åtgärder för att följa de landsspecifika rekommendationerna för 2019, 2020, 2022, 2023 och 2024 om arbetslöshetsersättningens tillräcklighet, eftersom regeringen enligt vad som anges i planen inte har för avsikt att ändra arbetslöshetsersättningens varaktighet. Planen innehåller inga åtgärder för att följa 2023 och 2024 års landsspecifika rekommendationer om dialog mellan arbetsmarknadens parter. Slutligen innehåller planen inga åtgärder som syftar till att följa 2020, 2023 och 2024 års landsspecifika rekommendationer om begränsad användning av nödåtgärder i linje med principen om den inre marknaden och rättsstatsprincipen.
(30)När det gäller den gemensamma prioriteringen om energitrygghet innehåller planen reformer och investeringar som Ungern förväntar sig kommer att bidra till att stärka landets energitrygghet. Flera av dessa reformer och investeringar ingår i Ungerns återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet, eller stöds av sammanhållningspolitiska fonder. Planen innehåller åtgärder som syftar till att stödja utbyggnaden av vindkraftparker, förbättra energieffektiviteten i bostäder, stödja installation av solpaneler i bostäder och elektrifiera värmesystem. Andra reformer i planen syftar till att bygga ut alternativa förnybara energislag, modernisera offentliga byggnader (t.ex. sjukhus och utbildningsinstitutioner) och förbättra energieffektiviteten i industrier och företag. Planen innehåller också åtgärder som syftar till att utveckla energinät och öka energilagringskapaciteten. De åtgärder i planen som rör den gemensamma prioriteringen om energitrygghet syftar till att följa 2022, 2023 och 2024 års landsspecifika rekommendationer om energi.
(31)Planen innehåller inga åtgärder avseende den gemensamma prioriteringen om försvarsförmågor. I planen antas att försvarsutgifterna kommer att ligga kvar på en nivå på 2 % av BNP inom planens tidshorisont.
(32)Planen innehåller information om förenlighet och, i tillämpliga fall, komplementaritet med de sammanhållningspolitiska fonderna och med Ungerns återhämtnings- och resiliensplan. I kapitlet om reformer och investeringar i planen nämns uttryckligen huruvida en åtgärd ingår i återhämtnings- och resiliensplanen eller i de sammanhållningspolitiska programmen. Dessutom ger tabell 9 i planen en heltäckande översikt över åtgärderna och deras koppling till återhämtnings- och resiliensplanen, de sammanhållningspolitiska programmen och de gemensamma prioriteringarna. I planen förklaras att regeringen inte samtycker till de politiska åtgärder för att reformera pensionssystemet som föreslagits av den oberoende experten i samband med den reform som planeras i återhämtnings- och resiliensplanen. I planen nämns också att regeringen i fråga om utfasningen av skatter på oförutsedda vinster och sektorsspecifika skatter i vissa fall planerar senarelägga utfasningen jämfört med åtagandena inom ramen för respektive åtgärd i återhämtnings- och resiliensplanen, och i andra fall inte planerar någon utfasning.
(33)Planen ger en översikt av Ungerns behov av offentliga investeringar med avseende på EU:s gemensamma prioriteringar, med undantag för den fjärde prioriteringen om uppbyggnad av försvarskapacitet. När det gäller den gemensamma prioriteringen om en rättvis grön och digital omställning, inbegripet klimatmålen, omfattar planen behovet av ökade investeringar i företagens gröna och digitala omställning och digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. Nya investeringar syftar till att förse utbildningssystemet med digitala verktyg och tillhörande infrastruktur. När det gäller den gemensamma prioriteringen om social och ekonomisk resiliens omfattar planen företags behov av investeringar för att förbättra sin export- och innovationskapacitet. Enligt planen finns ett behov av investeringar för utveckling av aktiva arbetsmarknadsåtgärder, särskilt genom program för omskolning och kompetenshöjning, och för stöd till de fattigaste hushållen. Inom hälso- och sjukvården syftar investeringar för att digitalisera hälso- och sjukvårdsförfarandena till att underlätta tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster och förbättra vårdkvaliteten. Offentliga investeringar i renovering av järnvägslinjer och digitalisering bidrar till att göra transportsektorn mer hållbar. När det gäller den gemensamma prioriteringen om energitrygghet omfattar planen behov av investeringar för produktion av förnybar energi, förbättring av energieffektiviteten i bostadshus och offentliga byggnader samt utbyggnad av elnät och elektromobilitet, inbegripet tillhörande infrastruktur.
Slutsats av kommissionens bedömning
(34)Kommissionen anser sammantaget att Ungerns plan uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.
ÖVERGRIPANDE SLUTSATS
(35)I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 bör rådet rekommendera Ungern den nettoutgiftsbana som anges i planen.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Ungern att
(1)säkerställa att nettoutgiftsökningen inte överstiger de maximinivåer som fastställs i bilaga I till denna rekommendation.
Dessutom uppmanar rådet Ungern att säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och svara mot unionens gemensamma prioriteringar.
BILAGA I
Maximala ökningstakter för nettoutgifter
(årlig respektive kumulativ ökningstakt, i nominella termer)
Ungern
|
År |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
|
|
Ökningstakt (%) |
Årlig |
4,3 |
4,0 |
3,9 |
3,7 |
|
Kumulativ* |
9,1 |
13,5 |
17,9 |
22,2 |
|
*Kumulativa ökningstakter beräknas med 2023 som basår. Den kumulativa tillväxttakten används i den årliga övervakningen av efterlevnaden i efterhand på kontrollkontot.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande