EGT L 45, s. 19; svensk specialutgåva, område 13, volym 4, s. 78.

Dom av den 11 september 2003 i mål C-77/02, Stehlicke (REG 2003, s. I-9027), punkterna 48-51. Generaladvokaten Kokott har framfört samma uppfattning i sina förslag till avgörande i målen Wippel (dom av den 22 oktober 2004 i mål C-313/02, REG 2004, s. I-9483), punkt 64, och Hlozek (dom av den 9 december 2004 i mål C-19/02, REG 2004, s. I-0000), punkterna 96 och 97.

Cabeza Pereira, J., El derecho de la mujer a trabajar en igualdad: apuntes sobre el estado de la cuestión. Remta española de derecìw dei trabajo, nr 104, mars/april 2001, s. 211, fotnot 65, anser att direktiv 76/207 i vissa aspekter är mindre förmånligt än 1958 års ILO-konvenlion nr 111 om diskriminering vad avser anställning och yrkesutövning.

Bestämmelserna pa detta område kompletteras genom rådets direktiv 86/378/EEG av den 24 juli 1986 om genomförandet av principen om likabeliandling av kvinnor och män i fråga om företags- eller yrkesbnserade system för social trygghet (EGT I. 225, s. 10; svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s. 83), i dess lydelse eldigt rädets direktiv 96/97/EG av den 20 december 1996 (EGT I. 46, 1997, s. 20).

Det framgår av rättspraxis att lön utgörs av till exempel reseförmåner, som ett järnvägsföretag beviljade sina anställda när dessa gick i pension och som även utsträcktes till att omfatta deras familjemedlemmar, vilket innebar alt även familjemedlemmar till kvinnliga tidigare arbetstagare måste beviljas dessa förmåner på samma villkor (dom av den 9 februari 1982 i mål 12/81, Garland, REG 1982, s. 359), ett företags pensionssystem, som upprättats genom avtal med arbetsmarknadens parter och som finansieras helt eller delvis av företaget (dom av den 13 maj 1986 i mål 170/84, Bilka, REG 1986, s. 1607; svensk specialutgåva, volym 8, s. 583), fortsatt löneutbetalning vid sjukskrivning (dom av den 13 juli 1989 i mål 171/88, Rinner-Kühn, REG 1989, s. 2743), avgångsvederlag för uppsägning av ekonomiska skäl, liksom avgångspension som utbetalas från ett privat yrkespensionssyslem (dom av den 17 maj 1990 i mål C-262/88, Barber, REG 1990, s. I-1889; svensk specialutgåva, volym 10, s. 407), ersättning som deltidsanställda ledamöter av företagsnämnder erhåller från arbetsgivaren i form av kompensationsledighet eller övertidsersättning på grund av att de deltar i utbildning som krävs för verksamheten inom företagsnämnden, trots att de under den tid utbildningen pågår inte utför någon arbetsuppgift enligt anställningsavtalet (dom av den 4 juni 1992 i mål C-360/90, Bötel, REG 1992, s. I-3589; svensk specialutgåva, volym 12, s. 1-127), rätten alt vara ansluten till ett yrkespensionssystem (dom av den 28 september 1994 i mål C-57/93, Vroege, REG 1994, s. I-4541, och i mål C-128/93, Fisscher, REG 1994, s. I-4583; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-127), avgångsvederlag (dom av den 14 september 1999 i mål C-249/97, Gruber, REG 1999, s. I-5295), jultillägg, som betalas ut för att uppmuntra framtida arbetsinsatser och trogen tjänst (dom av den 21 oktober 1999 i mål C-333/97, Lewen, REG 1999, s. I-7243), övergångspension, som betalas ut som komplement till avgångsvederlag (den ovan i fotnot 4 nämnda domen i målet Hlozek).

Dom av den 25 maj 1971 i mål 80/70 Defrenne I (REG 1971, s. 445; svensk specialutgåva volym 1, s. 569), punkt 6, av den 3 december 1987 i mål 192/85, Newstead (REG 1987, s. 4753), punkt 11, av den 22 december 1993 i mål C-152/91, Neath (REG 1993, s. I-6935; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-487), punkt 28, av den 23 oktober 2003 i de förenade målen C-4/02 och C-5/02, Schönheit och Becker (REG 2003, s. I-12575), punkt 56, och av den 30 mars 2004 i mål C-147/02, Alabaster (REG 2004, s. I-3101), punkt 42. Se även domarna i de ovannämnda målen Garland, punkt 5, Barber, punkt 12, och Coloroll Pension Trustees, punkt 77.

Domarna i de ovannämnda målen Garland, punkt 10, Barber, punkt 20, och Lewen, punkt 21.

I dom av den 27 juni 1990 i mål C-33/89, Kowalska (REG 1990, s. I-2591), punkt 12, fastställde domstolen att likalönsprincipen gäller för såväl privata arbetsgivare som offentliga myndigheter.

Recio Laza, A., ia seguridad social en la jurisprudencia comunitaria, La Ley, Madrid, 1986. Sc även Fernández Domínguez, J.J., La mujer ante el Derecho de la seguridad social. Antinuos y nuevos problemas de la igualdad de trato por razón de sexo. La Ley, Madrid, 1999.

Se bland annat dom av den 4 februari 1992 i mål C-243/90, Smithson (REG 1992, s. I-467), punkterna 12 och 14, av den 16 juli 1992 i de förenade målen C-63/91 och C-64/91, Jackson och Cresswell (REG 1992, s. I-4737), punkterna 15 och 16, och av den 19 oktober 1995 i mål C-137/94, Richardson (REG 1995, s. I-3407), punkterna 8 och 9. Med tillämpning av dessa kriterier har domstolen fastställt att direktivet materiellt sett inte omfattar till exempel en rabatt på priset för allmänna kommunikationsmedel för äldre personer (dom av den 11 juli 1996 i mål C-228/94, Atkins, REG 1996, s. I-3633), en tilläggsförmän till personer som inte har tillräckliga medel för att täcka sina behov (domen i de ovannämnda förenade målen Jackson och Cresswell), familjebidrag avsett att säkerställa familjens försörjning under barnens uppväxttid (dom av den 10 oktober 1996 i de förenade målen C-245/94 och C-312/94, Hoever och Zachow, REG 1996, s. I-4895) eller fördel vad beträffar försäkring vid ålderdom för personer som vårdat sina barn eller rätt till förmåner på grundval av perioder under vilka förvärvsarbete inte har utförts på grund av vård av barn (dom av den 13 december 1994 i mål C-297/93, Grau-Hupka, REG 1994, s. I-5535). Däremot har domstolen ansett att direktivet omfattar bidrag för vård av en invalidiserad person (dom av den 24 juni 1986 i mål 150/85, Drake (REG 1986, s. I-1995) och uppvärmningsbidrag på vintern till personer som har uppnått pensionsålder (dom av den 16 december 1999 i mål C-382/98, Taylor, REG 1999, s. I-8955).

Dom av den 14 december 1995 i mål C-317/93, Nolle (RUG 1995, s. I-4625), punkt 33, och i mål C-444/93, Megner och Scheffel (REG 1995, s. I-4741), punkt 29, samt av den 9 september 1999 i mål C-281/97, Krüger (REG 1999, s. I-5127), punkt 28.

Dom av den 9 november 1993 i mål C-132/92, Bilds Eve Walls (REG 1993, s. I-5579).

Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 mars 2005 i mål C-196/02, Nikoloudi (REG 2005, s. I-1789), punkt 53, och domen i det ovannämnda målet Kutz-Baucr, punkt 59.

När kommissionen under den muntliga förhandlingen svarade på en fråga som jag ställde, preciserade den inte detta påstående. Inte heller anförde den några konkreta omständigheter till stöd för det, utan tog i stället fasta på de italienska bestämmelsernas neutrala karaktär.