|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2024/3129 |
20.12.2024 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2024/3129
av den 13 augusti 2024
om hantering av säkerheter i Eurosystemets kredittransaktioner (ECB/2024/22)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2,
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 3.1, 9.2, 12.1, 14.3, 17, och 18.2, artikel 20 första stycket och artikel 22, och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt artikel 18.1 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken ska centralbankers lånetransaktioner baseras på tillfredsställande säkerheter för Eurosystemets kredittransaktioner. |
|
(2) |
De tillgångar som godtas för mobilisering som säkerheter i Eurosystemets kredittransaktioner definieras i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) (1) och Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2014/31 (2). |
|
(3) |
Eurosystemet har upprättat kanaler för att underlätta mobilisering av säkerheter på både inhemsk och gränsöverskridande basis med hjälp av bland annat värdepappersavvecklingssystem (SSS) och trepartsagenter (TPA) samt genom arrangemang mellan Eurosystemets centralbanker för att säkerställa att alla omsättbara och icke-omsättbara tillgångar som är godtagbara för att användas i Eurosystemets kredittransaktioner görs tillgängliga för alla motparter. |
|
(4) |
Samtidigt skiljer sig i nuläget förfarandena för mobilisering och hantering av säkerheter åt mellan de olika nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta, och varje nationell centralbank tillämpar sin egen praxis och driver sina egna system. Detta leder till att motparter exponeras för en rad olika förfaranden när de tillhandahåller säkerheter till Eurosystemet. |
|
(5) |
För att öka den operativa effektiviteten och transparensen i Eurosystemets förfaranden för mobilisering och hantering av säkerheter bör de nationella centralbankerna hantera säkerheter som mobiliserats av motparter på ett harmoniserat sätt, nämligen genom standardiserade och operativt enhetliga förfaranden, oavsett var säkerheten eller motparten finns. |
|
(6) |
För detta ändamål har Eurosystemet enats om harmoniserade regler och arrangemang för att hantera säkerheter och utvecklat Eurosystemets system för förvaltning av säkerheter (ECMS) som en gemensam plattform för Eurosystemet där de nationella centralbankerna kan hantera godtagbara tillgångar och kontanta medel som motparterna mobiliserar som säkerhet. |
|
(7) |
Eftersom de rättsliga kraven för mobilisering av kreditfordringar och ytterligare kreditfordringar skiljer sig åt mellan olika jurisdiktioner, bör dock nationella centralbanker ha möjlighet att hantera den inhemska mobiliseringen av sådana tillgångar utanför ECMS. På grund av sin karaktär ska dessutom skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) mobiliseras utanför ECMS. |
|
(8) |
Utöver de säkerheter som har mobiliserats för att säkra Eurosystemets kredittransaktioner, kan nationella centralbanker också godta och hantera säkerheter som motparter har mobiliserat för alla de andra ändamål som framgår av bilaga V till denna riktlinje, och bör kunna förlita sig till ECMS-tjänsterna i det hänseendet. |
|
(9) |
För att anpassa Eurosystemets förfaranden till överenskomna marknadsstandarder för hantering av säkerheter och på så sätt bidra till att säkerheter hanteras effektivt på hela den finansiella marknaden har bestämmelserna i denna riktlinje utformats för att vara i linje med de relevanta reglerna i Single Collateral Management Rulebook for Europe (SCoRE). |
|
(10) |
I nuläget kan motparter mobilisera säkerheter i Eurosystemets kredittransaktioner via följande kanaler: den inhemska mobiliseringskanalen, mobiliseringskanalen för förbindelser, kanalen för korrespondentcentralbanksmodellen (CCBM) och, efter Eurosystemets godkännande, mobiliseringskanalen med direkt åtkomst. |
|
(11) |
CCBM bör utökas för att underlätta mobilisering av omsättbara tillgångar och icke-omsättbara skuldinstrument med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC) a) i automatiska säkringstransaktioner i Target2-Securities (T2S) och b) för de andra ändamål som framgår av bilaga V till denna riktlinje. |
|
(12) |
Varje nationell centralbank bör ha möjlighet att öppna konton hos godtagbara värdepappersavvecklingssystem och/eller använda trepartsagenters (TPA) tjänster i andra jurisdiktioner än i den nationella centralbankens hemjurisdiktion utan godkännande från Eurosystemet, även i de fall då den nationella centralbankens hemjurisdiktion inte har ett godtagbart värdepappersavvecklingssystem eller en TPA. |
|
(13) |
Eurosystemet har fastställda godtagbarhetskriterier som måste uppfyllas av värdepappersavvecklingssystem, av förbindelser mellan värdepappersavvecklingssystem och av trepartsagenter, när sådana används för att mobilisera godtagbara omsättbara tillgångar och DECC. Dessa kriterier bör ändras och konsolideras i en enda text för att uppnå säkerhet, tydlighet och transparens. |
|
(14) |
För att dra nytta av de harmoniserade avvecklingsförfarandena i T2S och dess automatiska säkringsfunktionalitet bör nationella centralbanker enbart få omsättbara tillgångar och DECC till konton hos värdepappersavvecklingssystem i T2S. Före mobiliseringen bör en motpart även fortsättningsvis tillåtas hålla omsättbara tillgångar och DECC på konton i värdepappersavvecklingssystem utanför T2S. |
|
(15) |
Icke-omsättbara tillgångar, med undantag för DECC, kan inte avvecklas i ett värdepappersavvecklingssystem. I den utsträckning som nationella centralbanker använder ECMS för att mobilisera kreditfordringar och ytterligare kreditfordringar som säkerhet bör de ta upp information om dessa tillgångar i det relevanta interna tillgångskonto som har öppnats antingen i bokföringen hos den nationella centralbanken i den medlemsstat där motparten är etablerad eller i bokföringen hos den nationella centralbank som agerar som korrespondentcentralbank, beroende på vad som är tillämpligt. |
|
(16) |
Eurosystemet ska från motparter återvinna externa kostnader som värdepapperscentraler (CSD) och trepartsagenter (TPA) har tagit ut för omsättbara tillgångar och DECC som mobiliserats som säkerhet. Nationella centralbanker ska tillåtas täcka interna kostnader för mobilisering och hantering av kreditfordringar, ytterligare kreditfordringar och RMDB genom att ta ut avgifter från motparter. |
|
(17) |
Det skulle vara till fördel för hanteringen av säkerheter om bestämmelserna härom fastställs i en separat rättsakt. På så sätt skulle parametrarna för hantering av säkerheter finnas samlade i kompakt, fristående form, vilket gör det möjligt att rationalisera ändringar av det relevanta ramverket så snart motsvarande policybeslut har antagits av ECB-rådet. |
|
(18) |
Denna riktlinje fastställer därför harmoniserade regler och arrangemang för att de nationella centralbankerna ska ta emot och hantera säkerheter som mobiliseras av motparter på nationell och gränsöverskridande basis för att säkra Eurosystemets kredittransaktioner och för de andra ändamål som framgår av bilaga V till denna riktlinje, och ersätter bestämmelserna om hantering av säkerheter i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) såsom dessa beskrivs i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2024/3130 (ECB/2024/23) (3). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. I denna riktlinje fastställs harmoniserade regler och arrangemang för mobilisering och hantering av säkerheter som är godtagbara enligt Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) (4) och/eller Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2014/31 (5), inhemskt eller över landsgränser, för säkring av Eurosystemets kredittransaktioner. Om det förekommer diskrepanser mellan denna riktlinje och riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60), ska denna riktlinje ges tolkningsföreträde i frågor som omfattas av dess tillämpningsområde.
2. Nationella centralbanker ska använda ECMS (Eurosystemets system för hantering av säkerheter) som en gemensam plattform för Eurosystemet för att mobilisera och hantera de säkerheter som avses i punkt 1.
3. Utan hinder av punkterna 1 och 2 gäller följande:
|
a) |
Nationella centralbanker kan välja att hantera inhemsk mobilisering av kreditfordringar och ytterligare kreditfordringar (ACC) utanför ECMS och i så fall ska artikel 6.1, 6.2 och 6.3 inte tillämpas. |
|
b) |
Nationella centralbanker ska mobilisera skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) utanför ECMS. |
4. Om tillgångar mobiliseras utanför ECMS ska nationella centralbanker under alla omständigheter ta upp information om dessa tillgångars säkerhetsvärde i ECMS.
5. Nationella centralbanker får även använda ECMS för att hantera säkerheter som mobiliseras för alla de andra ändamål som framgår av bilaga V till denna riktlinje.
Artikel 2
Definitioner
I denna riktlinje gäller följande definitioner:
|
1. |
ytterligare kreditfordring eller ACC: en ytterligare kreditfordring som är godtagbar enligt artikel 4 i riktlinje ECB/2014/31, med undantag för en RMBD. |
|
2. |
tillgångskonto: a) i förhållande till mobiliseringen av omsättbara tillgångar och DECC: i) ett konto som har öppnats av en nationell centralbank i egen bokföring, ii) ett konto som har öppnats i bokföringen för ett värdepappersavvecklingssystem eller för en annan nationell centralbank i dess funktion som korrespondentcentralbank, b) i förhållande till mobiliseringen av icke-omsättbara tillgångar (med undantag för DECC): i) ett konto som har öppnats av en nationell centralbank i egen bokföring, ii) ett konto som har öppnats i bokföringen för en annan nationell centralbank som agerar som korrespondentcentralbank. När sådana konton öppnas hos ett annat institut än hemmacentralbanken kallas de ”externa tillgångskonton” och när de öppnas i bokföringen hos hemmacentralbanken kallas de ”interna tillgångskonton”. |
|
3. |
assisterande centralbank: en nationell centralbank som tillhandahåller stöd och råd till en hemmacentralbank om gränsöverskridande mobilisering av kreditfordringar. |
|
4. |
automatisk kollateralisering: enligt definitionen i artikel 2.7 i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8) (6). |
|
5. |
affärsdag: enligt definitionen i artikel 2.13 i riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8). |
|
6. |
likvidkonto: a) ett huvudlikvidkonto, b) ett icke-euro-likvidkonto. |
|
7. |
värdepapperscentral eller CSD: enligt definitionen i artikel 2.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 (7). |
|
8. |
säkerheter: alla omsättbara och icke-omsättbara tillgångar och likvida medel som är godtagbara enligt riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) och/eller riktlinje ECB/2014/31 för att säkra Eurosystemets kredittransaktioner eller som mobiliseras för de andra ändamål som framgår av bilaga V till denna riktlinje. |
|
9. |
uppgifter om hanteringen av säkerheter: uppgifter om godtagbara tillgångar, priser och nära förbindelser. |
|
10. |
realisering av säkerheter: process varigenom en nationell centralbank gör gällande sina rättigheter i fråga om tillgångar som mobiliseras som säkerhet för att betala utestående fordringar som har förfallit till betalning. |
|
11. |
omfördelning av säkerheter: process för att omfördela tillgångar från det konto som angavs vid mobiliseringstidpunkten till ett annat konto. |
|
12. |
säkerhetsvärde: det kreditbelopp som får beviljas mot den säkerhet som ställs av en motpart, minus värderingsavdrag och andra faktorer, enligt Eurosystemets bedömning, oavsett om det är relaterat till tillgången och/eller motparten. |
|
13. |
säkerhetspool: summan av de säkerhetsvärden som har härletts från tillgångar och kontanta medel som en motpart har mobiliserat och som innehas där. |
|
14. |
säkerhetsposition: en bokförd post avseende säkerhetsvärdet för de tillgångar och kontanta medel som har mobiliserats som säkerhet. |
|
15. |
motpart: a) ett institut som uppfyller de godtagbarhetskriterier som framgår av del 3 i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60), vilket innebär att det får tillgång till Eurosystemets penningpolitiska operationer och, med avseende på tillgången till intradagskredit, en deltagare som uppfyller de godtagbarhetskriterier som framgår av artikel 10 i del II i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8), eller b) en enhet som tillhandahåller säkerheter förvaltade av nationella centralbanker för de andra ändamål som framgår av bilaga V till denna riktlinje. |
|
16. |
korrespondentcentralbank eller CCB: en nationell centralbank som agerar för hemmacentralbankens räkning i ett arrangemang med en korrespondentcentralbanksmodell. |
|
17. |
korrespondentcentralbanksmodell eller CCBM: ett arrangemang som har upprättats av Eurosystemet för att motparter ska kunna mobilisera godtagbara tillgångar på gränsöverskridande basis, där nationella centralbanker fungerar som depåhållare och ombud för varandra, och enligt vilket a) hemmacentralbanken tillhandahåller kredit eller likviditet till motparten på basis av de godtagbara tillgångar som innehas av motparten eller för motpartens räkning på ett konto som har angetts av korrespondentcentralbanken, b) korrespondentcentralbanken agerar för hemmacentralbankens räkning vad gäller dessa godtagbara tillgångar och tillhandahåller stöd och råd och c) den assisterande centralbanken tillhandahåller stöd och råd i vissa fall som rör kreditfordringar. |
|
18. |
kreditfordring: enligt definitionen i artikel 2.13 i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60). |
|
19. |
kreditlina: det säkerhetsvärde som är tillgängligt för att ställa intradagskredit som säkerhet i Target. |
|
20. |
kreditposition: den mängd kredit som hemmacentralbanken har beviljat en motpart inklusive ett eventuellt säkerhetsvärde i den säkerhetspool som reserverats för ett speciellt ändamål. |
|
21. |
gränsöverskridande mobilisering: mobilisering av a) omsättbara tillgångar: i) som innehas i en annan medlemsstat än den där hemmacentralbanken är etablerad, ii) som har emitterats i en annan medlemsstat än den där hemmacentralbanken är etablerad och som innehas i hemmacentralbankens medlemsstat, b) DECC som har emitterats och innehas i en annan medlemsstat än den där hemmacentralbanken är etablerad, och c) kreditfordringar som regleras av en annan lagstiftning än lagstiftningen i den jurisdiktion där hemmacentralbanken är etablerad, d) ytterligare kreditfordringar som regleras av en annan lagstiftning än lagstiftningen i den jurisdiktion där den nationella centralbank som tar emot säkerheten är etablerad. |
|
22. |
mobilisering med direkt åtkomst: mobilisering av omsättbara tillgångar och DECC där den nationella centralbanken får dessa tillgångar till ett värdepapperskonto som den nationella centralbanken har hos en värdepapperscentral som är belägen i en annan jurisdiktion än den där den nationella centralbanken är etablerad. |
|
23. |
direkt förbindelse: ett arrangemang mellan två värdepappersavvecklingssystem som drivs av värdepapperscentraler, där en värdepapperscentral blir en direkt deltagare i det värdepappersavvecklingssystem som drivs av den andra värdepapperscentralen genom att öppna ett värdepapperskonto, för att möjliggöra överföringar av värdepapper via en kontobaserad process. |
|
24. |
inhemsk mobilisering: a) för omsättbara tillgångar och DECC: mobilisering av en tillgång som har emitterats och som innehas i en värdepapperscentral som är belägen i den jurisdiktion där hemmacentralbanken är etablerad, b) för kreditfordringar och ytterligare kreditfordringar: mobilisering av kreditfordringar och ytterligare kreditfordringar som regleras av lagstiftningen i den jurisdiktion där hemmacentralbanken är etablerad och c) för RMDB: RMDB emitterade av en motpart som är etablerad i hemmacentralbankens medlemsstat. |
|
25. |
godtagbara tillgångar: omsättbara och icke-omsättbara tillgångar som är godtagbara enligt riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) och riktlinje ECB/2014/31. |
|
26. |
godkänd förbindelse: en direkt förbindelse eller mellanhandsförbindelse som Eurosystemet bedömer uppfyller de godtagbarhetskriterier som framgår av bilaga I och som ingår i Eurosystemets förteckning över godkända förbindelser som har publicerats på ECB:s webbplats. En godkänd mellanhandsförbindelse utgörs av underliggande godkända direkta förbindelser. |
|
27. |
godtagbart värdepappersavvecklingssystem eller godtagbart SSS: ett värdepappersavvecklingssystem som drivs av en värdepapperscentral som Eurosystemet bedömer uppfyller de godtagbarhetskriterier som framgår av bilaga I och som ingår i Eurosystemets förteckning över godtagbara värdepappersavvecklingssystem som har publicerats på ECB:s webbplats. |
|
28. |
godtagbar trepartsagent eller godtagbar TPA: en trepartsagent som drivs av en värdepapperscentral som Eurosystemet bedömer uppfyller de godtagbarhetskriterier som framgår av bilaga II och som ingår i Eurosystemets förteckning över godtagbara trepartsagenter som har publicerats på ECB:s webbplats. |
|
29. |
euroområde: som avser eller är etablerad i en medlemsstat som har euron som valuta, |
|
30. |
Eurosystemet: ECB och de nationella centralbankerna. |
|
31. |
Eurosystemets kredittransaktioner: enligt definitionen i artikel 2.31 i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60). |
|
32. |
hemmacentralbank eller HCB: den nationella centralbanken i den medlemsstat där en motpart är etablerad, som beviljar kredit till denna motpart i Eurosystemets kredittransaktioner. |
|
33. |
förmedlande värdepappersavvecklingssystem eller fömedlande SSS: ett värdepappersavvecklingssystem som agerar som mellanhand mellan en emittents värdepappersavvecklingssystem och en investerares värdepappersavvecklingssystem. |
|
34. |
intradagskredit: enligt definitionen i artikel 2.35 i riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8). |
|
35. |
investerarens värdepappersavvecklingssystem eller investerar-SSS: ett värdepappersavvecklingssystem med en godkänd förbindelse till en emittents värdepappersavvecklingssystem för att underlätta överföringen av värdepapper från deltagare i emittentens värdepappersavvecklingssystem till deltagare i investerarens värdepappersavvecklingssystem. |
|
36. |
emittentens värdepappersavvecklingssystem eller emittent-SSS: ett värdepappersavvecklingssystem som drivs av värdepapperscentralen där värdepapperen har emitterats. |
|
37. |
mobiliseringskanal för förbindelser: mobilisering av omsättbara tillgångar med en godkänd förbindelse. |
|
38. |
huvudlikvidkonto eller MCA: ett huvudsakligt likvidkonto som innehas för och i enlighet med bestämmelserna i riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8). |
|
39. |
omsättbara tillgångar: ettdera av följande: a) omsättbara tillgångar enligt definitionen i artikel 2.59 i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60), b) omsättbara tillgångar som är godtagbara som säkerheter enligt artiklarna 3, 5 och/eller 7 i riktlinje ECB/2014/31. |
|
40. |
mobiliseringskanaler: serier av förfaranden och arrangemang som har upprättats för att motparter ska kunna mobilisera godtagbara tillgångar och som omfattar den inhemska mobiliseringskanalen, mobiliseringskanalen för förbindelser, CCBM-kanalen och mobiliseringskanalen med direkt åtkomst. |
|
41. |
nationell centralbank: en nationell centralbank i en medlemsstat som har euron som valuta. |
|
42. |
icke-omsättbar tillgång: a) en icke-omsättbar tillgång enligt definitionen i artikel 2.70 i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60), b) en ytterligare kreditfordring som är godtagbar enligt artikel 4 i riktlinje ECB/2014/31. |
|
43. |
icke-omsättbara skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC): enligt definitionen i artikel 2.70a i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60). |
|
44. |
pooling: den operativa metod som nationella centralbanker använder för att hålla säkerheter som har mobiliserats av motparter, där motparten gör säkerheter tillgängliga för en nationell centralbank för att säkra kredit från denna nationella centralbank och där enskilda godtagbara tillgångar inte är kopplade till någon specifik kredittransaktion i Eurosystemet, med undantag för RMDB som är kopplade till en specifik kredittransaktion. |
|
45. |
primärt huvudlikvidkonto: huvudlikvidkonto som ägs av motparten eller en tredje part och som av motparten har angetts för avveckling av betalningar som rör hanteringen av säkerheter. |
|
46. |
mellanhandsförbindelse: en förbindelse mellan värdepappersavvecklingssystem som drivs av två olika värdepapperscentraler som utbyter värdepapperstransaktioner eller -överföringar genom ett tredje värdepappersavvecklingssystem som drivs av en värdepapperscentral som agerar mellanhand eller, när det gäller värdepappersavvecklingssystem som drivs av värdepapperscentraler som deltar i Target2-Securities, genom flera värdepapperscentraler som drivs av värdepapperscentraler som agerar som mellanhänder. |
|
47. |
skuldförbindelse med säkerhet i inteckning eller RMBD: en tillgång som är godtagbar att använda som säkerhet i enlighet med artikel 107 i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) och artikel 4 i riktlinje ECB/2014/31. |
|
48. |
bokföring enligt kvarhållandeprincipen: när omsättbara tillgångar och/eller DECC som mobiliserats som säkerheter kvarhålls på ett värdepapperskonto hos motparten. |
|
49. |
värdepappersavvecklingssystem (SSS): enligt definitionen i artikel 2.1.10 i förordning (EU) nr 909/2014. |
|
50. |
Target: den nya versionen av det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av expressbetalningar i realtid, reglerat enligt riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8). |
|
51. |
bokföring enligt överföringsprincipen: när omsättbara tillgångar och/eller DECC som mobiliserats som säkerheter skickas från ett värdepapperskonto hos motparten till ett värdepapperskonto hos den nationella centralbanken. |
|
52. |
T2S-tjänster: enligt definitionen i artikel 2.20 i Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2012/13 (8). |
Artikel 3
Konto- och poolstruktur
1. För att underlätta mobilisering och förvaltning av säkerheter ska de nationella centralbankerna
|
a) |
föra tillgångskonton och likvidkonton, |
|
b) |
kräva att motparter har relevanta tillgångskonton och likvidkonton. |
2. Nationella centralbanker ska tillåta att deras motparter auktoriserar en tredje part för att förvalta motpartens angivna tillgångskonton och/eller likvidkonton, varvid följande ska tillämpas:
|
a) |
Om en motpart auktoriserar en tredje part för att förvalta dennes angivna tillgångskonto, ska motpartens tillgångskonto förvaltas av en tredje part som sänder instruktioner till och får meddelanden från den nationella centralbanken för motpartens räkning. |
|
b) |
Om en motpart auktoriserar en tredje part för att förvalta motpartens angivna likvidkonto, ska det primära huvudlikvidkonto som motparten har angett förvaltas gemensamt (i enlighet med artikel 2.1 a och b i del II i bilaga I till riktlinje (EU) 2022/912 (ECB/2022/8)) av eller tillhöra en annan Target-deltagare. |
3. Nationella centralbanker får öppna externa tillgångskonton för att ta emot omsättbara tillgångar och icke-omsättbara skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC) som säkerhet från motparter. Sådana konton får endast öppnas hos ett godtagbart värdepappersavvecklingssystem.
4. Nationella centralbanker ska öppna interna tillgångskonton för varje motpart för att ta emot säkerheter från motparter och/eller ta upp information om de säkerheter som har mobiliserats av motparten. Separata interna tillgångskonton ska öppnas för
|
a) |
omsättbara tillgångar och DECC, |
|
b) |
andra icke-omsättbara tillgångar än DECC. |
5. Nationella centralbanker ska använda pooling för att hålla säkerheter som har mobiliserats av dess motparter.
6. Varje internt tillgångskonto och varje säkerhetspool ska identifieras genom unika och harmoniserade regler för namngivning som har fastställts av Eurosystemet och som anges i ett dokument med titeln ”Collateral management in Eurosystem credit operations – information for Eurosystem counterparties”, som publiceras på ECB:s webbplats.
7. Med förbehåll för kravet på poolseparering i punkt 8 får en del av säkerhetsvärdet för de mobiliserade säkerheterna reserveras inom en motparts säkerhetspool för ändamål som rör säkring av Eurosystemets kredittransaktioner eller för de andra ändamål som framgår av bilaga V till denna riktlinje.
8. Säkerheter som har mobiliserats för att säkra Eurosystemets kredittransaktioner ska hållas i en pool som är åtskild från de pooler som används för att hantera säkerheter för andra ändamål enligt punkt 7. För varje motpart får nationella centralbanker hålla så många säkerhetspooler som krävs för dessa ändamål.
9. Nationella centralbanker får öppna flera interna tillgångskonton per motpart. Ett internt tillgångskonto ska länkas till enbart en säkerhetspool. En säkerhetspool får länkas till flera interna tillgångskonton.
10. Enbart den säkerhetspool som hålls för att säkra Eurosystemets kredittransaktioner ska kopplas till det primära huvudlikvidkonto i Target som motparten har angett för att tillhandahålla intradagskredit till en motpart.
11. För att stödja hanteringen av säkerheter ska nationella centralbanker debitera motpartens primära huvudlikvidkonto i Target i syfte att underlätta betalningen av utestående åtaganden som rör bland annat följande aktiviteter:
|
a) |
Återbetalning av förfallande kredittransaktioner. |
|
b) |
Administration av bolagshändelser. |
|
c) |
Mobilisering av kontanter som säkerhet. |
|
d) |
Uppbörd av avgifter. |
Artikel 4
Mobilisering av säkerheter
1. Omsättbara tillgångar och DECC som mobiliseras som säkerheter av en motpart ska levereras till ett konto hos ett godtagbart värdepappersavvecklingssystem.
2. Om värdepapperscentralen där tillgången har emitterats inte är densamma som värdepapperscentralen där tillgången innehas, ska säkerheter enbart mobiliseras om de värdepappersavvecklingssystem som drivs av dessa två värdepapperscentraler är sammankopplade genom en godkänd förbindelse.
3. En nationell centralbank (som agerar som korrespondentcentralbank) ska på begäran av en annan nationell centralbank (som agerar som hemmacentralbank) föra ett värdepapperskonto, som kan vara avskilt eller ett omnibus-konto, i ett godtagbart värdepappersavvecklingssystem som är etablerat i den jurisdiktion där korrespondentcentralbanken är etablerad och ska hålla säkerheterna för hemmacentralbankens räkning.
4. En nationell centralbank får öppna ett konto direkt i ett godtagbart värdepappersavvecklingssystem som är etablerat i en annan jurisdiktion än den där den nationella centralbanken är etablerad för att ta emot säkerheter från sina motparter.
5. Vad gäller mobilisering av kreditfordringar och ytterligare kreditfordringar som säkerheter ska nationella centralbanker kräva att motparter mobiliserar dessa tillgångar till ett tillgångskonto som har angetts av hemmacentralbanken. En nationell centralbank kan välja att hantera inhemsk mobilisering av kreditfordringar och ytterligare kreditfordringar utanför ECMS och ska då bedöma om det behövs något tillgångskonto för mobiliseringsändamål.
6. Om kontanter mobiliseras som säkerhet, ska de mobiliseras på uppdrag av den nationella centralbanken eller motparten genom att motpartens angivna primära huvudlikvidkonto debiteras och huvudcentralbankens konto krediteras.
7. Kreditfordringar ska endast mobiliseras som säkerheter via korrespondentcentralbanksmodellen (CCBM) för att säkra Eurosystemets kredittransaktioner. Ytterligare kreditfordringar, RMDB och inlåning med fast löptid (FTD) ska inte mobiliseras som säkerheter via CCBM.
8. De rättsliga effekterna av registrering (med bokföring antingen enligt överföringsprincipen eller enligt kvarhållandeprincipen) på tillgångskonton ska regleras genom den nationella centralbankens avtal eller föreskrifter gentemot motparten. Vid mobilisering av tillgångar ska konton användas i enlighet med den nationella lagstiftningens krav för hur säkerhetsrätter över sådana tillgångar ska upprättas eller frisläppas.
Artikel 5
Mobilisering och demobilisering av omsättbara tillgångar och DECC
1. Innan nationella centralbanker godkänner en begäran om mobilisering eller demobilisering från en motpart som avser att mobilisera eller demobilisera omsättbara tillgångar eller DECC som säkerheter ska de utföra valideringskontroller av de mobiliserings- eller demobiliseringsinstruktioner som har lämnats av den relevanta motparten, såsom dessa kontroller har definierats av Eurosystemet och fastställts i dokumentet med titeln ”Collateral management in Eurosystem credit operations – information for Eurosystem counterparties”, som har publicerats på ECB:s webbplats.
2. Omsättbara tillgångar och DECC ska mobiliseras med överföring oavsett om betalning erhållits (free of payment, FOP), med undantag för automatiska säkringstransaktioner, i enlighet med artikel 8, för vilka avveckling utförs enligt principen leverans mot betalning (delivery versus payment, DVP).
3. Innan nationella centralbanker godkänner en demobiliseringsinstruktion ska de reducera värdet för den relevanta säkerhetspoolen och, om detta är relevant, kreditlinan med ett belopp som motsvarar säkerhetsvärdet för de omsättbara tillgångar eller DECC som begäran om demobilisering gäller. Skulle en sådan reducering av säkerhetspoolens värde resultera i att säkerhetspoolens totala värde understiger den totala kreditpositionen, ska den nationella centralbanken sätta demobiliseringsbegäran i väntläge och inte genomföra justeringen av säkerhetspoolen och, om relevant, kreditlinan. Nationella centralbanker ska avvisa demobiliseringsinstruktioner som fortfarande är i väntläge vid dagens slut.
4. Slutjusteringar av tillgångspositioner och säkerhetspoolen ska träda i kraft när en bekräftelse på avvecklingen har erhållits från T2S.
5. På hemmacentralbankens begäran ska en nationell centralbank agera som korrespondentcentralbank för denna hemmacentralbanks räkning när det gäller mobilisering av omsättbara tillgångar och DECC via CCBM. Vid mobilisering och demobilisering av omsättbara tillgångar och DECC via CCBM ska hemmacentralbanken ansvara för att kontrollera giltigheten av motpartens begäran om mobilisering eller demobilisering och korrespondentcentralbanken ska ansvara för de frågor avseende avveckling av instruktionen som kräver interaktion med värdepapperscentralen. Korrespondentcentralbanken ska säkerställa att hemmacentralbanken erhåller all information som utbyts mellan korrespondentcentralbanken och T2S.
6. Utan hinder av punkterna 1 till 5 får hemmacentralbanken blockera mobiliseringen och demobiliseringen av omsättbara tillgångar och DECC av materiella skäl, inklusive men inte begränsat till fallissemang eller av försiktighetsskäl.
7. Vidare får hemmacentralbanken, eller korrespondentcentralbanken när det gäller CCBM, avslå en begäran om att mobilisera omsättbara tillgångar och DECC för vilka motparten inte har lämnat nödvändig skattedokumentation eller annan dokumentation som krävs av hemmacentralbanken, eller av korrespondentcentralbanken, beroende på vad som är lämpligt.
Artikel 6
Mobilisering och demobilisering av andra icke-omsättbara tillgångar än DECC
1. Innan nationella centralbanker godkänner en begäran om registrering, mobilisering eller demobilisering från en motpart som avser att registrera, mobilisera eller demobilisera kreditfordringar eller enskilda ytterligare kreditfordringar som säkerheter ska de utföra valideringskontroller av de registrerings-, mobiliserings- eller demobiliseringsinstruktioner som har lämnats av den relevanta motparten, såsom dessa kontroller har definierats av Eurosystemet och fastställts i dokumentet med titeln ”Collateral management in Eurosystem credit operations – information for Eurosystem counterparties”, som har publicerats på ECB:s webbplats.
2. En motpart som avser att mobilisera en kreditfordring eller en enskild ytterligare kreditfordring som säkerhet måste först registrera denna kreditfordring eller ytterligare kreditfordring hos hemmacentralbanken eller – vid mobilisering via CCBM – hos korrespondentcentralbanken. I båda fallen ska hemmacentralbanken som en del av registreringsprocessen som minimum kräva en uppsättning grundläggande dataelement som har definierats av Eurosystemet och fastställts i dokumentet med titeln ”Collateral management in Eurosystem credit operations – information for Eurosystem counterparties”, som har publicerats på ECB:s webbplats.
3. Utan att det påverkar motparternas skyldighet enligt artikel 101.1 a iv i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) ska de nationella centralbankerna kräva att motparter sänder uppdateringar av grundläggande dataelement för mobiliserade kreditfordringar eller enskilda ytterligare kreditfordringar som tillhandahålls i enlighet med punkt 2 under påföljande affärsdag, om det sker en ändring i dessa grundläggande dataelement.
4. Om kreditfordringen inte regleras av lagstiftningen i den jurisdiktion där hemmacentralbanken är etablerad, får hemmacentralbanken använda CCBM för mobiliseringen av kreditfordringen. För dessa ändamål ska den nationella centralbank som agerar som korrespondentcentralbank i enlighet med punkt 5 utarbeta en uppsättning villkor, i samma form som anges i bilaga III, som ska överenskommas med hemmacentralbankens motpart för att underlätta mobilisering av kreditfordringar som regleras av lagstiftningen i den jurisdiktion där korrespondentcentralbanken är etablerad.
5. På hemmacentralbankens begäran ska en nationell centralbank agera som korrespondentcentralbank för denna hemmacentralbanks räkning när det gäller mobilisering av kreditfordringar, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
|
a) |
Kreditfordringen uppfyller definitionen för kreditfordring enligt artikel 2.13 i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) och alla relevanta godtagbarhetskriterier som anges i den riktlinjen. |
|
b) |
Kreditfordringen får lagligen mobiliseras mellan motparten och hemmacentralbanken (som om tillämpligt representeras av korrespondentcentralbanken) med hjälp av säkringsarrangemang som regleras av lagstiftningen i den jurisdiktion där korrespondentcentralbanken är etablerad. |
|
c) |
Kreditfordringen mobiliseras för att säkra Eurosystemets kredittransaktioner. |
6. Korrespondentcentralbanken ska vidta alla nödvändiga åtgärder enligt lagstiftningen i den jurisdiktion där den är etablerad för att säkerställa att en CCBM-transaktion är giltig, bindande och kan genomdrivas. CCB ska
|
a) |
kontrollera den information som motparten har lämnat om kreditfordringen mot godtagbarhetskriterierna och, om tillämpligt, namnteckningarnas giltighet mot den erhållna förteckningen med namnteckningar, |
|
b) |
på begäran bistå hemmacentralbanken med att fastställa om det föreligger nära förbindelser, på samma sätt som beskrivs i artikel 138 i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) mellan motparten och den relevanta gäldenären under tillgången, och vidta nödvändiga verkställighetsåtgärder. |
Hemmacentralbanken ska bistå korrespondentcentralbanken (inklusive, men inte begränsat till, om gäldenären och/eller fordringsägaren och/eller borgensmannen har ett driftställe i samma jurisdiktion som hemmacentralbanken) genom att omgående tillhandahålla korrespondentcentralbanken samtliga handlingar och på korrespondentcentralbankens begäran utföra eventuella åtgärder eller formaliteter som krävs för att korrespondentcentralbanken ska kunna fullgöra sina åtaganden.
7. Korrespondentcentralbanken ska vara ansvarig mot hemmacentralbanken enbart för försumligt fullgörande av sina skyldigheter enligt punkt 6 a och 6 b. Korrespondentcentralbankens ansvar ska bedömas på grundval av den nationella lagstiftningen i den jurisdiktion där den är etablerad och ska begränsas till kreditfordringens belopp, exklusive eventuella indirekta skador.
8. För åsidosättande av andra skyldigheter ska korrespondentcentralbanken enbart vara ansvarig mot hemmacentralbanken om det rör sig om grov försumlighet eller avsiktlig försummelse, och korrespondentcentralbankens ansvar ska bedömas på grundval av lagstiftningen i den jurisdiktion där den är etablerad.
9. En nationell centralbank ska på begäran av en hemmacentralbank agera som assisterande centralbank för mobiliseringen av kreditfordringar. En nationell centralbank som agerar som assisterande centralbank ska informera hemmacentralbanken om mobiliseringen av kreditfordringen för att säkerställa efterlevnad med de rättsliga krav som tillämpas i den jurisdiktion där den assisterande centralbanken är etablerad. Framför allt ska den assisterande centralbanken i form av de villkor som anges i bilaga IV specificera
|
a) |
om underrättelse och registrering krävs och i så fall vilka regler och vilken form som ska uppfyllas för denna registrering och underrättelse, |
|
b) |
andra krav som ska uppfyllas för att upprätta en giltig och verkställbar säkerhetsrätt över kreditfordringen, |
|
c) |
om kreditfordringsavtalet måste innehålla ytterligare klausuler för att göra det lättare för hemmacentralbanken att upprätta en ytterligare säkerhetsrätt gentemot den mobiliserade kreditfordringen efter den första mobiliseringen. |
På begäran ska den assisterande centralbanken bistå vid utförandet av de uppgifter som krävs för att fullgöra kraven enligt led a–c.
Om gäldenären och/eller borgensmannen är etablerade i samma jurisdiktion som den assisterande centralbanken, ska den assisterande centralbanken på hemmacentralbankens begäran tillhandahålla relevant information om denna gäldenär och/eller borgensman, inbegripet kontroller av nära förbindelser och rating från interna kreditbedömningssystem (ICAS).
10. Mobilisering och demobilisering av a) RMBD och b) pooler av ytterligare kreditfordringar ska genomföras i enlighet med de förfaranden som har fastställts av hemmacentralbanken.
11. Inlösen med fast löptid (FTD) ska automatiskt mobiliseras som säkerhet som en del av avvecklingen av denna inlösen. Avveckling ska ske genom att motpartens huvudlikvidkonto debiteras och huvudcentralbankens konto krediteras.
Artikel 7
Trepartshantering av säkerheter
1. Nationella centralbanker ska tillåta att motparter mobiliserar följande tillgångar som säkerheter till hemmacentralbanken via en godtagbar trepartsagents trepartshantering av säkerheter:
|
a) |
Omsättbara tillgångar och DECC som har emitterats hos värdepapperscentralen som driver det godtagbara värdepappersavvecklingssystem där tillgångskontot finns. |
|
b) |
Omsättbara tillgångar som har emitterats hos en värdepapperscentral vars värdepappersavvecklingssystem har en godkänd förbindelse till det värdepappersavvecklingssystem där tillgångskontot finns. |
2. Mobilisering av omsättbara tillgångar och DECC som genomförs med hjälp av en trepartsagent i enlighet med punkt 1 får utföras via inhemska mobiliseringskanaler, mobiliseringskanaler för förbindelser, CCBM eller mobiliseringskanaler med direkt åtkomst.
3. Vid mobilisering via CCBM ska korrespondentcentralbanken på hemmacentralbankens begäran ingå ett avtalsförhållande med trepartsagenten i enlighet med de kriterier som anges i bilaga II. Följande ansvarsfördelning ska gälla mellan hemmacentralbanken och korrespondentcentralbanken:
|
a) |
Hemmacentralbanken är ansvarig för att kontrollera att motparten är säkrad på lämpligt sätt innan trepartsagenten auktoriseras att vidta ytterligare åtgärder som rör behandlingen av minskningar eller stängningar av en trepartstransaktion och inbetalningen från en bolagshändelse. |
|
b) |
Korrespondentcentralbanken ska ansvara för alla frågor som rör trepartstransaktionens hantering och som kräver interaktion med trepartsagenten. Korrespondentcentralbanken ska säkerställa att hemmacentralbanken erhåller all relevant information som utbyts mellan korrespondentcentralbanken och trepartsagenten. |
Artikel 8
Automatisk kollateralisering
1. Tillgång till automatisk kollateralisering ska ske via inhemska mobiliseringskanaler, mobiliseringskanaler för förbindelser, CCBM eller mobiliseringskanaler med direkt åtkomst.
2. En nationell centralbank ska på en hemmacentralbanks begäran fungera som korrespondentcentralbank för hemmacentralbankens räkning när det gäller automatiska säkringstransaktioner i T2S.
3. CCBM-transaktioner med automatisk kollateralisering ska stödjas genom bokföring enligt överföringsprincipen eller bokföring enligt kvarhållandeprincipen, beroende på vad korrespondentcentralbanken fastställer.
4. För att stödja genomförandet av automatiska säkringstransaktioner ska varje hemmacentralbank dagligen fastställa en lista över omsättbara tillgångar och DECC som är godtagbara för att användas i automatisk kollateralisering. Den förteckningen kan omfatta tillgångar som har emitterats hos den värdepapperscentral som driver det godtagbara värdepappersavvecklingssystem där hemmacentralbanken har ett konto samt tillgångar som har emitterats hos en värdepapperscentral vars värdepappersavvecklingssystem har en godkänd förbindelse till det godtagbara värdepappersavvecklingssystemet.
Artikel 9
Hantering av kreditpositioner
1. Nationella centralbanker ska uppdatera en motparts kreditposition inom ramen för avvecklingen av Eurosystemets relaterade kredittransaktion.
2. Nationella centralbanker ska avveckla Eurosystemets kredittransaktioner på nettobasis, med undantag för reservrutiner då de får avveckla sådana kredittransaktioner på bruttobasis.
3. För motparter som har tillgång till intradagskredit i Target ska hela säkerhetsvärdet, utöver det som har tilldelats RMDB, i motpartens säkerhetspool som har avsatts för att säkra Eurosystemets kredittransaktioner och som inte krävs för att säkra Eurosystemets penningpolitiska transaktioner eller är reserverat, göras tillgängligt som kreditlinje i enlighet med punkt 4.
4. Kreditlinans värde ska fastställas av hemmacentralbanken i enlighet med förändringar i mängden tillgängliga säkerheter (dvs. en rörlig kreditlina), utom när motparten och/eller hemmacentralbanken fastställer ett maxvärde för kreditlinan i syfte att begränsa mängden intradagskredit som får erhållas i Target (dvs. en maximal kreditlina).
5. Om hemmacentralbanken och motparten i enlighet med punkt 4 fastställer olika maxvärden för kreditlinan, ska maxvärdet vara det lägsta av dessa båda värden.
6. Om motparten har fastställt ett maxvärde som gör att Eurosystemets kredittransaktion inte kan avvecklas, får hemmacentralbanken avlägsna detta maxvärde.
Artikel 10
Bolagshändelser
1. Hemmacentralbanken ska på förhand underrätta sina motparter om bolagshändelser som värdepapperscentralen har informerat om och som omfattar omsättbara tillgångar eller DECC som motparten har mobiliserat som säkerheter.
2. Om deltagande i en bolagshändelse är frivilligt eller omfattar olika valmöjligheter, ska hemmacentralbanken agera i enlighet med instruktionen för bolagshändelsen inom den svarsfrist som anges i den nationella centralbankens underrättelse. Om motparten inte lämnar någon instruktion för bolagshändelsen, ska det standardalternativ som värdepapperscentralen meddelat gälla.
3. Om inget annat anges i punkterna 4 och 5, ska hemmacentralbanken vid en bolagshändelse som omfattar ett kontantflöde från emittent till motpart (dvs. ett positivt kassaflöde) överföra de inbetalningar som den har tagit emot från en bolagshändelse till ett av följande konton:
|
a) |
Om det rör sig om inbetalningar denominerade i euro, det primära huvudlikvidkonto som har angetts av motparten. |
|
b) |
Om det rör sig om inbetalningar denominerade i annat belopp än euro, det icke-euro-likvidkonto som har angetts av motparten. |
4. Hemmacentralbanken ska inte överföra inbetalningarna från en bolagshändelse enligt punkt 3 till motparten i något av följande fall:
|
a) |
Motparten saknar tillräckligt med säkerheter i sin säkerhetspool (dvs. en begäran om tilläggssäkerheter). |
|
b) |
De säkerheter som har mobiliserats av motparten hos Eurosystemet har blockerats på grund av fallissemang eller av försiktighetsskäl. |
5. Inbetalningar denominerade i euro ska automatiskt mobiliseras som säkerheter till ett belopp som inte överstiger beloppet för begäran om tilläggssäkerheter kl. 16.55 CET den dag då hemmacentralbanken erhåller inbetalningen från en bolagshändelse, om den begäran om tilläggssäkerheter som avses i punkt 4 a fortfarande är utestående vid den tidpunkten. Om inbetalningarna från en bolagshändelse överstiger det (eventuella) belopp som krävs för att säkra begäran om tilläggssäkerheter, ska hemmacentralbanken överföra dessa till motparten.
6. Om det rör sig om ett positivt kassaflöde för omsättbara tillgångar eller DECC som mobiliserats via CCBM, ska korrespondentcentralbanken kreditera inbetalningarna från en bolagshändelse till det euro- eller icke-euro-likvidkonto som har angetts av hemmacentralbanken, beroende på vad som är relevant, för att underlätta hemmacentralbankens vidarebefordran av inbetalningar till det primära huvudlikvidkontot, för inbetalningar denominerade i euro, eller till det icke-euro-konto som har angetts av motparten, för inbetalningar denominerade i andra valutor än euro.
7. För bolagshändelser som omfattar ett kassaflöde från motpart till emittent (dvs. ett negativt kassaflöde), ska hemmacentralbanken driva in beloppet på ett av följande sätt:
|
a) |
Om det rör sig om inbetalningar denominerade i euro genom att debitera det primära huvudlikvidkonto som har angetts av motparten. |
|
b) |
Om det rör sig om inbetalningar denominerade i andra valutor än euro genom att debitera det icke-euro-likvidkonto som har angetts av motparten eller, om det inte föreligger någon debiteringsinstruktion, genom att ge motparten i uppdrag att kreditera det likvidkonto som har angetts av hemmacentralbanken. |
8. Om det rör sig om ett negativt kassaflöde för omsättbara tillgångar eller DECC som mobiliserats via CCBM, ska hemmacentralbanken kreditera inbetalningarna från en bolagshändelse till det euro- eller icke-euro-likvidkonto som har angetts av korrespondentcentralbanken.
9. Om värdepapperscentralen efter genomförd betalning utfärdar ett meddelande om återkallande i syfte att återkalla de kontant- och värdepappersrörelser som ingick i bolagshändelsen, ska hemmacentralbanken vidta följande åtgärd:
|
a) |
Om det rör sig om ett positivt kassaflöde ska hemmacentralbanken debitera det belopp som ska betalas från samma konto som den ursprungliga betalningen gjordes till. |
|
b) |
Om det rör sig om ett negativt kassaflöde ska hemmacentralbanken kreditera det belopp som ska betalas till samma konto som den ursprungliga betalningen gjordes från. |
10. Om det meddelande om återkallande som angavs i punkt 9 avser tillgångar som har mobiliserats via CCBM, ska följande tillämpas:
|
a) |
Om det rör sig om ett positivt kassaflöde ska hemmacentralbanken kreditera det likvidkonto som har angetts av korrespondentcentralbanken med det belopp som ska betalas. |
|
b) |
Om det rör sig om ett negativt kassaflöde ska korrespondentcentralbanken kreditera det likvidkonto som har angetts av hemmacentralbanken med det belopp som ska betalas. |
11. För inbetalningar från bolagshändelser som avser omsättbara tillgångar eller DECC som har mobiliserats via CCBM ska korrespondentcentralbanken dra av eller innehålla ett belopp motsvarande skatten på dessa inbetalningar i enlighet med korrespondentcentralbankens skyldighet och ansvar gentemot skattemyndigheterna, förutsatt att motparten inte har lämnat den dokumentation som krävs för skattelättnad eller att en sådan lättnad är lagstadgad.
Artikel 11
Daglig hantering av säkerheter
1. Nationella centralbanker ska utföra en daglig omvärdering av mobiliserade säkerheter i enlighet med de regler för värdering och riskkontroll som fastställs i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60), riktlinje ECB/2014/31 och riktlinje (EU) 2016/65 (ECB/2015/35) (9).
2. Nationella centralbanker ska dagligen uppdatera kreditpositioner och säkerhetspositioner för att beakta upplupen ränta.
3. Nationella centralbanker ska varje affärsdag mellan kl. 19.00 CET och 19.30 CET utfärda en begäran om tilläggssäkerheter vid dagens slut om det inte längre finns tillräckligt med säkerheter i en viss säkerhetspool efter omvärderingen av mobiliserade säkerheter och uppdateringen av de kreditpositioner och säkerhetspositioner i enlighet med punkt 1 respektive punkt 2.
4. Nationella centralbanker får när som helst begära tilläggssäkerheter om det upptäcks att det inte finns tillräckligt med säkerheter under dagen.
5. Om en begäran om tilläggssäkerheter inte har lösts senast kl. 16.55 CET en viss affärsdag, ska hemmacentralbanken i enlighet med artikel 10.5 automatiskt mobilisera (eventuella) inbetalningar från en bolagshändelse som säkerhet för att ställa dessa som säkerhet för det kvarvarande underskottet. Om inbetalningen från bolagshändelsen inte räcker för att fullt ut lösa begäran om tilläggssäkerheter eller om det inte finns någon inbetalning från bolagshändelsen, ska hemmacentralbanken automatiskt mobilisera likvida medel som säkerhet genom att debitera det primära huvudlikvidkonto som motparten har angett med ett belopp som motsvarar begäran om tilläggssäkerheter. Efter den dagliga omvärderingen av säkerhetspoolen och beräkningen av upplupen ränta på de kontanta medel som har mobiliserats som säkerhet, ska eventuella mobiliserade kontanta medel utöver det belopp som krävs för att täcka begäran om tilläggssäkerheter automatiskt demobiliseras av hemmacentralbanken.
6. Nationella centralbanker ska dagligen göra en avstämning av innehavet på varje tillgångskonto.
Artikel 12
Avgifter
1. För omsättbara tillgångar och DECC ska varje nationell centralbank från sina motparter driva in avgifter som tagits ut av värdepapperscentraler och trepartsagenter. För säkerheter som har mobiliserats via CCBM ska hemmacentralbanken överföra de avgifter som samlats in av dess motparter till korrespondentcentralbanken.
2. Korrespondentcentralbanken ska avgöra om en avgift ska tas ut för kreditfordringar, ytterligare kreditfordringar och RMBD som har mobiliserats som säkerheter eller för säkerheter som har mobiliserats via CCBM. I de fall då avgifter tas ut ska transaktionsavgiftens och serviceavgiftens nivå fastställas av hemmacentralbanken, eller för säkerheter som har mobiliserats via CCBM, av korrespondentcentralbanken.
3. Hemmacentralbanken ska debitera de avgifter som ska betalas från motpartens primära huvudlikvidkonto i Target på månadsbasis.
Artikel 13
Omfördelning och realisering av säkerheter
1. Säkerheter får omfördelas från det tillgångskonto som angavs vid mobiliseringstidpunkten till ett annat tillgångskonto under följande omständigheter:
|
a) |
Om en fusion eller ett förvärv omfattar två eller fler av hemmacentralbankens motparter, får hemmacentralbanken omfördela säkerheter från den fusionerade eller förvärvade enhetens tillgångskonton och säkerhetspooler. |
|
b) |
Om en motpart fallerar får hemmacentralbanken omfördela säkerheter från en motparts konto till en nationell centralbanks konto som används för att realisera säkerheter. |
|
c) |
Om en motpart har flera säkerhetspooler för olika ändamål, får denna motpart omfördela säkerheter från en motparts tillgångskonto till en annan motparts tillgångskonto för att öka mängden säkerheter i en viss säkerhetspool. |
2. Om en hemmacentralbank upptäcker en motparts fallissemang eller avstängning, förbehåller sig hemmacentralbanken rätten att omedelbart blockera all säkerhetshantering från den berörda motpartens sida.
3. Om det rör sig om säkerheter som mobiliserats via CCBM, där korrespondentcentralbanken blir underrättad av hemmacentralbanken om motpartens fallissemang och i enlighet med hemmacentralbankens instruktion, ska korrespondentcentralbanken
|
a) |
beroende på det aktuella fallet vidta de åtgärder som krävs enligt lagstiftningen i den jurisdiktion där korrespondentcentralbanken är etablerad för att realisera säkerheten för hemmacentralbankens räkning, |
|
b) |
beroende på det aktuella fallet vidta de åtgärder som krävs enligt lagstiftningen i den jurisdiktion där korrespondentcentralbanken är etablerad för att göra det möjligt för hemmacentralbanken att realisera säkerheten. |
Artikel 14
Reservarrangemang
En nationell centralbank ska ha etablerade arrangemang med sina motparter för att ta emot mobiliserings- och demobiliseringsinstruktioner via säker e-post eller någon annan nödkommunikationskanal om en motpart i undantagsfall inte kan kommunicera med sin hemmacentralbank via ECMS i funktionen användare-till-applikation (U2A) eller funktionen applikation-till-applikation (A2A). Nationella centralbanker får under sådana omständigheter agera för sina motparters räkning när de får en instruktion från motparterna via säker e-post eller någon annan nödkommunikationskanal.
Artikel 15
Disciplinära åtgärder avseende avveckling
Nationella centralbanker ska utbyta information om sanktioner som ska tas ut från, eller betalas av, en nationell centralbank för utebliven avveckling, i enlighet med vad som har specificerats i bestämmelserna i avdelning II kapitel III i förordning (EU) nr 909/2014 rörande säkerheter som har mobiliserats via CCBM.
Artikel 16
Verkan och genomförande
1. Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.
2. De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa denna riktlinje och tillämpa dem från och med den 18 november 2024. De ska meddela ECB om de texter och medel som är relaterade till sådana åtgärder senast den 11 oktober 2024.
Artikel 17
Adressater
Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 13 augusti 2024.
På ECB-rådets vägnar
Christine LAGARDE
ECB:s ordförande
(1) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/510 av den 19 december 2014 om genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk (ECB/2014/60) (EUT L 91, 2.4.2015, s. 3).
(2) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2014/31 av den 9 juli 2014 om ytterligare tillfälliga åtgärder som berör Eurosystemets refinansieringstransaktioner och de säkerheter som godtas samt om ändring av riktlinje ECB/2007/9 (EUT L 240, 13.8.2014, s. 28).
(3) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2024/3130 av den 13 augusti 2024 om ändring av riktlinje (EU) 2015/510 om genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk (ECB/2014/60) (ECB/2024/23) (EUT L, 2024/3130, 20.12.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/guideline/2024/3130/oj).
(4) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/510 av den 19 december 2014 om genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk (ECB/2014/60) (EUT L 91, 2.4.2015, s. 3).
(5) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2014/31 av den 9 juli 2014 om ytterligare tillfälliga åtgärder som berör Eurosystemets refinansieringstransaktioner och de säkerheter som godtas samt om ändring av riktlinje ECB/2007/9 (EUT L 240, 13.8.2014, s. 28).
(6) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2022/912 av den 24 februari 2022 om en ny version av det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid (Target) och om upphävande av riktlinje ECB/2012/27 (ECB/2022/8) (EUT L 163, 17.6.2022, s. 84).
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).
(8) Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2012/13 av den 18 juli 2012 om Target2-Securities (EUT L 215, 11.8.2012, s. 19).
(9) Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2016/65 av den 18 november 2015 om de värderingsavdrag som tillämpas vid genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk (ECB/2015/35) (EUT L 14, 21.1.2016, s. 30).
BILAGA I
GODTAGBARHETSKRITERIER FÖR ATT ANVÄNDA VÄRDEPAPPERSAVVECKLINGSSYSTEM OCH FÖRBINDELSER MELLAN VÄRDEPAPPERSAVVECKLINGSSYSTEM I EUROSYSTEMETS KREDITTRANSAKTIONER
I. GODTAGBARHETSKRITERIER FÖR VÄRDEPAPPERSAVVECKLINGSSYSTEM (SSS) OCH FÖRBINDELSER MELLAN VÄRDEPAPPERSAVVECKLINGSSYSTEM
|
1. |
Eurosystemet fastställer huruvida ett värdepappersavvecklingssystem som drivs av en värdepapperscentral (CSD) som är etablerad i en medlemsstat som har euron som valuta (nedan kallad SSS-operatör eller operatör av ett SSS) ska godkännas utifrån följande kriterier:
|
|
2. |
Eurosystemet godkänner en direkt förbindelse eller mellanhandsförbindelse, som uteslutande omfattar värdepappersavvecklingssystem inom euroområdet, utifrån följande kriterier:
|
|
3. |
Innan Eurosystemet godkänner en direkt förbindelse eller mellanhandsförbindelse som involverar ett eller flera värdepappersavvecklingssystem som drivs av värdepapperscentraler som är etablerade i en stat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som inte har euron som valuta (nedan kallade EES SSS utanför euroområdet som drivs av en EES SSS-operatör utanför euroområdet), utför Eurosystemet en affärsanalys som bl.a. beaktar a) värdet på de godtagbara tillgångar som emitterats i dessa värdepappersavvecklingssystem och b) värdet på de godtagbara tillgångar som innehas av motparter i dessa värdepappersavvecklingssystem. |
|
4. |
Om slutsatserna av affärsanalysen är positiva godkänner Eurosystemet en förbindelse som involverar EES SSS utanför euroområdet utifrån följande kriterier:
|
II. EUROSYSTEMETS KRAV
|
1. |
För att skapa en sund rättslig grund måste en SSS-operatör försäkra den nationella centralbanken i den medlemsstat där SSS-operatören är verksam, genom hänvisning till bindande rättslig dokumentation, antingen i form av avtal eller i form av hänvisningar till SSS-operatörens obligatoriska affärsvillkor eller på annat sätt, om att
|
|
2. |
En SSS-operatör ska säkerställa att när värdepappersavvecklingssystemet som denne driver agerar som investerar-SSS, värdepappersöverföringar som görs via förbindelser är slutliga i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG (1), dvs. att det inte är möjligt att återkalla, återavveckla, upphäva eller på annat sätt ogiltigförklara överföringen av värdepapper. |
|
3. |
Om det värdepappersavvecklingssystem som denne driver agerar som emittent-SSS, ska SSS-operatören säkerställa att den inte använder sig av ett utomstående institut, t.ex. en bank som agerar som förmedlare mellan emittenten och emittent-SSS, eller så måste SSS-operatören säkerställa att dess värdepappersavvecklingssystem har en direkt förbindelse eller en mellanhandsförbindelse till ett värdepappersavvecklingssystem som har denna (unika och direkta) relation. |
|
4. |
För att utnyttja förbindelserna mellan värdepappersavvecklingssystem som används för att avveckla centralbankstransaktioner (2) måste det finnas faciliteter på plats som möjliggör intradagsavveckling oavsett om betalning erhållits (free of payment, FOP). Om intradagsavveckling med leverans mot betalning används, måste kontantavvecklingen genomföras i centralbankspengar. Avveckling får genomföras i realtid på bruttobasis eller i en serie satsvisa körningar med avveckling under dagen. Detta krav anses vara uppfyllt för direkta förbindelser och mellanhandsförbindelser där alla värdepappersavvecklingssystem som ingår i förbindelsen förlitar sig till T2S-tjänster. |
|
5. |
Vad gäller öppethållandetider och öppethållandedagar:
|
III. ANSÖKNINGSFÖRFARANDE
|
1. |
SSS-operatörer inom euroområdet som önskar att deras tjänster används i Eurosystemets kredittransaktioner ska lämna in en ansökan om godtagbarhet hos den nationella centralbanken i den medlemsstat där värdepappersavvecklingssystemet är etablerat. |
|
2. |
När det gäller förbindelser, inklusive sådana som omfattar en EES SSS-operatör utanför euroområdet, ska operatören av investerar-SSS lämna in en ansökan om godtagbarhet till den nationella centralbanken i den medlemsstat där investerar-SSS bedriver verksamhet. |
|
3. |
Eurosystemet kan avslå en ansökan eller, om värdepappersavvecklingssystemet eller förbindelsen redan är godkänd, upphäva eller återkalla godkännandet om
|
|
4. |
Eurosystemets beslut att godkänna ett värdepappersavvecklingssystem eller en förbindelse meddelas den SSS-operatör som ansökt därom. Eurosystemet ska motivera negativa beslut. |
|
5. |
Värdepappersavvecklingssystemet eller förbindelsen får användas för Eurosystemets kredittransaktioner så snart de tagits upp i Eurosystemets förteckningar över godtagbara värdepappersavvecklingssystem och förbindelser som finns på ECB:s webbplats. |
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45).
(2) Den avvecklingsmekanism som Eurosystemet använder för mobilisering av säkerheter anges i artikel 5.2.
(3) CET beaktar omställningen till centraleuropeisk sommartid.
BILAGA II
GODTAGBARHETSKRITERIER FÖR ANVÄNDNING AV TREPARTSAGENTER I EUROSYSTEMETS KREDITTRANSAKTIONER
I. GODTAGBARHETSKRITERIER FÖR TREPARTSAGENTERS (TPA) TREPARTSHANTERING AV SÄKERHETER TILL EUROSYSTEMET
|
1. |
Eurosystemet godkänner att en trepartsagent tillhandahåller trepartshantering av säkerheter på grundval av samtliga följande kriterier:
|
II. EUROSYSTEMETS KRAV
|
1. |
För att skapa en sund rättslig grund måste en TPA-operatör försäkra den nationella centralbanken som tillåter användning av TCMS via antingen inhemska mobiliseringskanaler eller mobiliseringskanaler med direkt åtkomst att rättigheterna avseende de värdepapper som hålls i ett värdepappersavvecklingssystem och som pantsätts eller överförs till en nationell centralbank i samband med trepartshantering av säkerheter inte exponerar den nationella centralbanken, i egenskap av säkerhetstagare, mot motpartens insolvens eller fallissemang. |
|
2. |
Den nationella centralbanken måste säkerställa att det i det gällande avtalet med trepartsagenten anges att
|
|
3. |
Innan tillgångar fördelas för en trepartstransaktion ska trepartsagenten utföra följande uppgifter:
|
|
4. |
Till stöd för trepartsagentens utförande av de uppgifter som anges i punkt 3 ska trepartsagenten använda uppgifter om hanteringen av säkerheter som den tillhandahålls dagligen. De tillhandahållna uppgifterna omfattar följande:
|
|
5. |
De uppgifter som anges i punkt 4 tillhandahålls till trepartsagenten vid slutet av varje affärsdag och tillämpas från och med nästa affärsdags början. Alla uppgifter tillhandahålls med en verksamhetsfil (”Business file”) för ISO 20022. I undantagsfall kan det begäras att trepartsagenten behandlar och tillämpar uppdaterade uppgifter under loppet av dagen. Utöver detta måste trepartsagenten iaktta följande regler vad gäller uppgifterna:
|
|
6. |
Substitution av säkerheter ska avvecklas med förfaranden där frisläppandet av de värdepapper som inledningsvis ställts som säkerhet kopplas till leveransen av den nya säkerheten, dvs. enligt principen leverans mot leverans (DvD) eller leverans mot betalning (DvP). Alternativ får substitution av säkerheter avveckas genom att den nya säkerheten ställs innan den första ställda säkerheten frisläpps. |
|
7. |
Trepartsagenten måste ha rutiner på plats för att förlänga de öppethållandetider och betalningsstopp som framgår av Single Collateral Management Rulebook for Europe i krissituationer. |
|
8. |
För att underlätta eventuella behov att realisera säkerheter ska trepartsagenten uppfylla följande krav:
|
III. ANSÖKNINGSFÖRFARANDE
|
1. |
TPA-operatörer inom euroområdet som önskar att deras tjänster används i Eurosystemets kredittransaktioner ska ansöka om godkännande hos den nationella centralbanken i den medlemsstat där TPA-operatören är etablerad. |
|
2. |
Eurosystemet kan avslå en ansökan eller, om trepartsagenten redan är godkänd, begränsa, upphäva eller återkalla godkännandet om
|
|
3. |
Eurosystemets beslut att godkänna en trepartsagent meddelas den TPA-operatör som ansökt därom. Eurosystemet ska motivera negativa beslut. |
|
4. |
En trepartsagent får användas för Eurosystemets kredittransaktioner så snart denne tagits upp i Eurosystemets förteckning över godtagbara trepartsagenter som finns på ECB:s webbplats. |
BILAGA III
GEMENSAMMA INSLAG I VILLKOR VID AGERANDE SOM KORRESPONDENTCENTRALBANK FÖR KREDITFORDRINGAR
Artikel 1
Tillämpningsområde
1. Motparter får använda kreditfordringar för att säkra Eurosystemets kredittransaktioner på gränsöverskridande basis (dvs. motparterna får erhålla medel från sin respektive hemmacentralbank – den nationella centralbanken i deras medlemsstat som har euron som valuta – genom att använda kreditfordringar som regleras av en annan lagstiftning än lagstiftningen i den jurisdiktion där hemmacentralbanken är etablerad). Den nationella centralbanken i det land vars lagstiftning reglerar kreditfordringen agerar som korrespondentcentralbank (CCB).
2. Dessa villkor gäller när [ange namnet på korrespondentcentralbanken] agerar korrespondentcentralbank [ange om tillämpligt: för kreditfordringar som mobiliserats av [ange namnet på hemmacentralbankens motpart]].
3. En motpart som vill mobilisera en kreditfordring som regleras av [ange vilken jurisdiktion det gäller] lagstiftning ska följa nedanstående bestämmelser, som kompletterar de villkor som gäller mellan motparten och hemmacentralbanken.
4. De åtgärder som korrespondentcentralbanken vidtar i enlighet med dessa villkor vidtas för hemmacentralbankens räkning och korrespondentcentralbankens handlingar och underlåtenhet ska tillskrivas hemmacentralbanken. Motparten är skyldig att uppfylla de krav som anges i dessa villkor.
Artikel 2
Säkringsarrangemang
Det rättsliga säkringsarrangemang som används för att upprätta en säkerhetsrätt är [pant/överlåtelse/företagsinteckning].
Artikel 3
Kreditfordringsavtal
1. Kreditfordringsavtalet [behöver/behöver inte] innehålla ytterligare klausuler.
2. [Ange om tillämpligt: Följande ytterligare klausuler behöver inkluderas i kreditfordringsavtalet: [ange text med ytterligare klausuler]].
Artikel 4
Information som ska lämnas före den första mobiliseringen av kreditfordringar
1. Före den första mobiliseringen av kreditfordringar ska motparten informera hemmacentralbanken om sin avsikt att mobilisera tillgångar där [ange namnet på korrespondentcentralbanken] agerar korrespondentcentralbank.
2. Motparten ska lämna följande information till hemmacentralbanken för vidarebefordran till [ange namnet på korrespondentcentralbanken] via [e-post/post] till följande adress: [ange e-post- eller postadress]:
|
[a) |
Den information som anges i artikel 5 om kreditbedömningskälla[.]] |
|
[b) |
[Ange om tillämpligt: en förteckning över motpartens auktoriserade namnteckningar].] |
Artikel 5
Registrering av kreditbedömningskälla
1. En motpart ska registrera kreditbedömningskällan hos hemmacentralbanken före den första mobiliseringen av kreditfordringar.
2. Om en motpart genomför den registrering som anges i punkt 1, ska den tillhandahålla hemmacentralbanken de minimiuppgifter som anges i [ange referens till minimikraven avseende uppgifter].
3. Om en motpart önskar ändra den registrerade kreditbedömningskällan, ska motparten följa punkterna 1 och 2 som anger uppgifter om den alternativa kreditbedömningskällan.
Artikel 6
Registrering av kreditfordringar
1. Kreditfordringar ska registreras hos [ange namnet på korrespondentcentralbanken] före mobilisering. En motpart ska lämna registreringsinstruktionen till hemmacentralbanken för vidarebefordran till korrespondentcentralbanken.
2. Om en motpart lämnar en registreringsinstruktion som anges i punkt 1, ska den tillhandahålla de minimiuppgifter som anges i [ange referens till minimikraven avseende uppgifter].
3. [Ange namnet på korrespondentcentralbanken] ska tilldela ett standardiserat kreditfordrings-id för Eurosystemet för varje kreditfordring som har registrerats.
4. Hemmacentralbanken ska underrätta motparten om Eurosystemets kreditfordrings-id.
5. Motparten ska ange Eurosystemets kreditfordrings-id i alla framtida instruktioner som lämnas avseende kreditfordringen.
6. Offentlig registrering av kreditfordringen är [också/inte] nödvändig.
[Ange om tillämpligt: [Korrespondentcentralbanken/motparten] ska registrera kreditfordringen i [registrets namn] som underhålls av [ange namn på myndigheten som underhåller registret].]
[Ange följande där motparten registrerar kreditfordringen: Motparten ska tillhandahålla [ange korrespondentcentralbankens namn] en registreringsbekräftelse].]
Artikel 7
Tillhandahållande av dokumentation
Dokumentation [ska/ska inte] tillhandahållas som en del av registreringsprocessen.
[Ange om tillämpligt: Motparten ska tillhandahålla [ange korrespondentcentralbankens namn] en kopia av kreditfordringsavtalet via [e-post/post] till följande adress: [ange e-post- eller postadress].]
Artikel 8
Bekräftelse av registrering
En kreditfordran ska anses registerad när kraven i artiklarna 5 och 6 och, vid behov, artikel 7, har uppfyllts. Hemmacentralbanken ska tillhandahålla motparten en registreringsbekräftelse.
Artikel 9
Underrättelse till gäldenär och borgensman före mobilisering av kreditfordringen
1. Det [är/är inte] något krav att gäldenären ska underrättas innan kreditfordringen mobiliseras.
|
a) |
[Ange om tillämpligt: Underrättelse ska enligt [ange landsbeteckning] lagstiftning ske före mobiliseringen av kreditfordringen via [korrespondentcentralbanken/motparten].] |
|
b) |
[Ange följande när underrättelsen utförs av motparten: När underrättelsen utförs av motparten, ska denna skicka en bekräftelse av underrättelsen till [ange namnet på korrespondentcentralbanken] via [e-post/post] till följande adress: [ange e-post- eller postadress].] |
2. Det [är/är inte] något krav att borgensmannen ska underrättas innan kreditfordringen har mobiliserats.
|
a) |
[Ange om tillämpligt: Underrättelse ska enligt [ange landsbeteckning] lagstiftning ske före mobiliseringen av kreditfordringen av [korrespondentcentralbanken/motparten].] |
|
b) |
[Ange följande när underrättelsen utförs av motparten: När underrättelsen utförs av motparten, ska denna skicka en bekräftelse av underrättelsen till [ange namnet på korrespondentcentralbanken] via [e-post/post] till följande adress: [ange e-post- eller postadress].] |
Artikel 10
Mobilisering av kreditfordringar
Om en kreditfordring har registrerats och underrättelsekraven enligt artikel 9 har uppfyllts, får kreditfordringen mobiliseras som säkerhet. För att mobilisera en kreditfordring ska en motpart lämna instruktioner till hemmacentralbanken, som ska överföra instruktionerna till [ange namnet på korrespondentcentralbanken] för vidarebehandling.
Artikel 11
Underrättelse till gäldenär och borgensman efter mobilisering av kreditfordringen
1. Det [är/är inte] något krav att gäldenären ska underrättas efter det att kreditfordringen har mobiliserats.
|
a) |
[Ange om tillämpligt: Underrättelse ska enligt [ange landsbeteckning] lagstiftning ske efter mobiliseringen av kreditfordringen via [korrespondentcentralbanken/motparten].] |
|
b) |
[Ange följande när underrättelsen utförs av motparten: När underrättelsen utförs av motparten, ska denna skicka en bekräftelse av underrättelsen till [ange namnet på korrespondentcentralbanken] via [e-post/post] till följande adress: [ange e-post- eller postadress].] |
2. Det [är/är inte] något krav att borgensmannen ska underrättas efter det att kreditfordringen har mobiliserats.
|
a) |
[Ange om tillämpligt: Underrättelse ska enligt [ange landsbeteckning] lagstiftning ske efter mobiliseringen av kreditfordringen via [korrespondentcentralbanken/motparten].] |
|
b) |
[Ange följande när underrättelsen utförs av motparten: När underrättelsen utförs av motparten, ska denna skicka en bekräftelse av underrättelsen till [ange namnet på korrespondentcentralbanken] via [e-post/post] till följande adress: [ange e-post- eller postadress].] |
Artikel 12
Förändringar som påverkar mobiliserade kreditfordringar
1. En motpart ska kommunicera eventuella förändringar i de grundläggande dataelementen som rör mobiliserade kreditfordringar till hemmacentralbanken under påföljande affärsdag.
2. Hemmacentralbanken ska lämna den information som anges i punkt 1 till [ange namnet på korrespondentcentralbanken].
Artikel 13
Demobilisering av kreditfordringar
En motpart ska lämna instruktioner för att demobilisera en kreditfordringen till hemmacentralbanken, som ska vidarebefordra dessa instruktioner till [ange namnet på korrespondentcentralbanken] för vidarebehandling.
Artikel 14
Avgifter
[Ange namnet på korrespondentcentralbanken] [tar ut/tar inte ut] avgifter för mobilisering och hantering av kreditfordringar. [Ange om avgifter tas ut: Närmare information om de avgifter som tas ut anges i dokumentet med titeln ”Collateral management in Eurosystem credit operations – information for Eurosystem counterparties”, som publiceras på ECB:s webbplats. Hemmacentralbanken ska debitera avgifter på månadsbasis från motpartens primära huvudlikvidkonto i Target.]
BILAGA IV
GEMENSAMMA INSLAG I VILLKOR VID AGERANDE SOM ASSISTERANDE CENTRALBANK FÖR KREDITFORDRINGAR
Artikel 1
Tillämpningsområde
1. Om en kreditfordring regleras av hemmacentralbankens (HCB) lagstiftning, och minst en av gäldenären, borgensmannen eller fordringsägaren till kreditfordringen har ett driftställe i en annan medlemstat i euroområdet, får hemmacentralbanken begära stöd från en assisterande centralbank (ACB) för att tillhandahålla stöd och råd till hemmacentralbanken om mobiliseringen av kreditfordringen. Assisterande centralbank ska vara den nationella centralbanken i den medlemsstat där gäldenären och/eller borgensmannen och/eller fordringsägaren för en kreditfordringen har ett driftställe.
2. Dessa villkor ska gälla när [ange namnet på den assisterande centralbanken] agerar som assisterande centralbank.
3. En motpart som vill mobilisera en kreditfordring där [ange namnet på den assisterande centralbanken] agerar som assisterande centralbank ska följa nedanstående bestämmelser, som kompletterar de villkor som gäller mellan motparten och hemmacentralbanken.
Artikel 2
Säkringsarrangemang
Det rättsliga säkringsarrangemang som används för att upprätta en säkerhetsrätt är [pant/överlåtelse/företagsinteckning].
Artikel 3
Kreditfordringsavtal
Kreditfordringsavtalet [behöver/behöver inte| innehålla ytterligare klausuler för att göra det lättare att upprätta ytterligare en säkerhetsrätt sedan kreditfordringen har mobiliserats.
[Ange om tillämpligt: Följande ytterligare klausuler ska inkluderas i kreditfordringsavtalet: [ange text med ytterligare klausuler].]
Artikel 4
Registrering av kreditfordringar
Offentlig registrering av kreditfordringen är [också/inte] nödvändig.
[Ange om tillämpligt: När [ange namnet på den assisterande centralbanken] agerar assisterande centralbank ska registrering [inte] krävas, i enlighet med kraven i de lagvalsregler som gäller i den jurisdiktion där hemmacentralbanken är etablerad. Registrering ska utföras enligt reglerna i den jurisdiktion som kräver registrering.]
[Ange om tillämpligt: Registrering ska genomföras i [registrets namn] som underhålls av [namnet på den myndighet som ansvarar för registret], enligt de regler som gäller för registreringen, via [hemmacentralbanken/motparten].]
[Ange följande när den offentliga registreringen utförs av motparten: När den offentliga registreringen utförs av motparten, ska en registreringsbekräftelse skickas till hemmacentralbanken via [e-post/post].]
Artikel 5
Underrättelse till gäldenär och borgensman före mobilisering av kreditfordringen
1. Det [är/är inte] något krav att gäldenären ska underrättas innan kreditfordringen mobiliseras.
|
a) |
[Ange om tillämpligt: Underrättelse ska enligt [ange landsbeteckning] lagstiftning ske före mobiliseringen av kreditfordringen via [hemmacentralbanken/motparten].] |
|
b) |
[Ange följande när underrättelsen utförs av motparten: När underrättelsen utförs av motparten, ska denna skicka en bekräftelse av underrättelsen till hemmacentralbanken via [e-post/post].] |
2. Det [är/är inte] något krav att borgensmannen ska underrättas innan kreditfordringen har mobiliserats.
|
a) |
[Ange om tillämpligt: Underrättelse ska enligt [ange landsbeteckning] lagstiftning ske före mobiliseringen av kreditfordringen via [hemmacentralbanken/motparten].] |
|
b) |
[Ange följande när underrättelsen utförs av motparten: När underrättelsen utförs av motparten, ska denna skicka en bekräftelse av underrättelsen till hemmacentralbanken via [e-post/post].] |
Artikel 6
Underrättelse till gäldenär och borgensman efter mobilisering av kreditfordringen
1. Det [är/är inte] något krav att gäldenären ska underrättas efter det att kreditfordringen har mobiliserats.
|
a) |
[Ange om tillämpligt: Underrättelse ska enligt [ange landsbeteckning] lagstiftning ske efter mobiliseringen av kreditfordringen via [hemmacentralbanken/motparten].] |
|
b) |
[Ange följande när underrättelsen utförs av motparten: När underrättelsen utförs av motparten, ska denna skicka en bekräftelse av underrättelsen till hemmacentralbanken via [e-post/post].] |
2. Det [är/är inte] något krav att borgensmannen ska underrättas efter det att kreditfordringen har mobiliserats.
|
a) |
[Ange om tillämpligt: Underrättelse ska enligt [ange landsbeteckning] lagstiftning ske efter mobiliseringen av kreditfordringen via [hemmacentralbanken/motparten].] |
|
b) |
[Ange följande när underrättelsen utförs av motparten: När underrättelsen utförs av motparten, ska denna skicka en bekräftelse av underrättelsen till hemmacentralbanken via [e-post/post].] |
BILAGA V
ANDRA ÄNDAMÅL FÖR MOBILISERING AV SÄKERHETER
|
|
Ändamål |
Definition |
|
1 |
Likviditetsstöd i nödlägen (ELA) |
Säkerheter som reserverats för att ställas som säkerhet i samband med likviditetsstöd i nödlägen (ELA). |
|
2 |
Garanti avseende massbetalningssystem |
Säkerheter som deltagarna i massbetalningssystem reserverat för att säkerställa att betalningar i systemet kan genomföras med hjälp av en garanti. |
|
3 |
Marginalsäkerheter hos centrala motparter |
Säkerheter som en central motpart reserverar för en deltagare i den centrala motparten för att uppfylla kraven på marginalsäkerheter. För att uppfylla kraven enligt Emir, skiljer varje krav på marginalsäkerhet mellan marginalsäkerhetskrav i form av räntebärande värdepapper och marginalsäkerhetskrav i form av kontanta medel/derivat, Dessa delas sedan upp ytterligare efter clearingmedlemmens handel för egna räkning och clearingmedlemmens handel för kunders räkning. |
|
4 |
Centrala motparters säkerheter avseende obestånd |
Säkerheter som en central motpart reserverar för en deltagare i den centrala motparten för att uppfylla kraven om en fond avseende obestånd. För att uppfylla kraven enligt Emir, skiljer varje krav på säkerheter avseende obestånd mellan säkerhetskrav i form av räntebärande värdepapper och säkerhetskrav i form av kontanta medel/derivat avseende medlemmens handel för egna räkning. |
|
5 |
Eurosystemets reservförvaltningstjänster |
Säkerheter som reserverats för Eurosystemets tillhandahållande av reservförvaltningstjänster till centralbanker, monetära myndigheter eller statliga institutioner utanför euroområdet samt internationella organisationer. |
|
6 |
Sedlar |
Säkerheter som reserverats som garanti för att täcka ett eventuell underskott från kontantinlösen och uttag. |
|
7 |
Valutatransaktioner |
Säkerheter som reserverats för att förebygga växelkursförändringar i samband med valuta- och guldtransaktioner. |
|
8 |
Garanti av seende checkar |
Säkerheter som reserverats som garanti för clearing/cirkulering av bankcheckar. |
|
9 |
Nationella insättningsgarantier |
Säkerheter som reserverats avseende skyldigheter enligt nationella insättningsgarantier. |
|
10 |
SEPA autogiro |
Säkerheter som reserverats för att utgöra en garanti för fullgörandet av motparters SEPA-autogiro (SDD). |
|
11 |
Direktbetalningar |
Säkerheter som reserverats för att utgöra en garanti för fullgörandet av likviditetsstöd i nödlägen för lokala direktbetalningssystem. |
|
12 |
Eurosystemets repofacilitet för utländska centralbanker |
Säkerheter som reserverats som säkerhet för eurolikviditet som tillhandahålls centralbanker utanför Eurosystemet inom ramen för Eurosystemets repofacilitet för centralbanker. |
|
13 |
Kontanthanteringstjänster mot säkerhet |
Säkerheter som reserverats för tillhandahållandet av kontanthanteringstjänster mot säkerhet som en centralbank (som agerar som finansiellt ombud) erbjuder offentliga inhemska institutionella kunder. |
ELI: http://data.europa.eu/eli/guideline/2024/3129/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)