IMMC.COM%282025%29285%20final.SWE.xhtml.1_SV_annexe_proposition_cp_part1

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 27.5.2025

COM(2025) 285 final

BILAGA

till

förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 10160/21 INIT; ST 10160/21 ADD 1 REV 2) av den 13 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Italiens återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2025) 145 final}

BILAGA

1.BESKRIVNING AV REFORMER OCH INVESTERINGAR

A.OMRÅDE 1 DEL 1

Axel 1 – Digitalisering av den offentliga förvaltningen: Axel 1 i del M1C1 i den italienska planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att främja digitaliseringen av den italienska offentliga förvaltningen och omfattar sju investeringar och tre reformer. Investeringarna syftar särskilt till att i) rationalisera och konsolidera den offentliga förvaltningens befintliga digitala infrastruktur, II) Främja användningen av molnbaserade datortjänster, iii) med särskild uppmärksamhet på harmonisering och interoperabilitet mellan plattformar och datatjänster, genomförandet av engångsprincipen och tillgången till data genom en katalog över gränssnitt för tillämpningsprogram (API). IV) förbättra tillgängligheten, effektiviteten och tillgängligheten för alla digitala offentliga tjänster i syfte att öka acceptansen och användarnas tillfredsställelse, v) stärka Italiens försvar mot de risker som it-brottslighet utgör, vi) främja den digitala omvandlingen av stora centrala förvaltningar, VII) ta itu med den digitala klyftan genom att stärka medborgarnas digitala färdigheter. Reformerna inom denna axel syftar särskilt till att i) rationalisera och påskynda den offentliga förvaltningens upphandlingsprocess för informations- och kommunikationstekniklösningar, II) stödja den digitala omvandlingen av den offentliga förvaltningen och iii) undanröja hinder för offentliga förvaltningars användning av moln och effektivisera förfarandena för datautbyte mellan offentliga förvaltningar.

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att uppfylla de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet, bland annat genom att investera i de offentliganställdas kompetens, genom att påskynda digitaliseringen och genom att öka de lokala offentliga tjänsternas effektivitet och kvalitet” (den landsspecifika rekommendationen 3, 2019) och att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster” (den landsspecifika rekommendationen 3, 2020)..

Axel 2 – Rättsväsende: Det italienska rättsväsendets resultat är långt ifrån andra medlemsstaters i fråga om handläggningstider, vilket beskrivs i Europeiska kommissionens senaste rapport om rättsväsendets effektivitet (Cepej). Axel 2 i del M1C1 i planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att effektivisera rättsväsendet genom att minska handläggningstiden och föra Italien närmare EU:s medianvärde. I denna del behandlas de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om att minska längden på civilrättsliga rättegångar och förbättra effektiviteten i kampen mot korruption (landspecifika rekommendationer 4, 2019 och 4, 2020). Dessutom är digitaliseringen av rättssystemet också relevant för den digitala omställningen.

Axel 3 – Offentlig förvaltning: Axel 3 i del M1C1 i planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att reformera den italienska offentliga förvaltningen och förbättra den administrativa kapaciteten. Italien ligger under genomsnittet för EU-27, både när det gäller regeringarnas effektivitet och förtroendet för regeringen. Italiens reformer av den offentliga förvaltningen påverkades av en allvarlig brist i genomförandet av toppstyrda reformer och det begränsade erkännandet och spridningen av värdefulla nedifrån och upp-innovationer. Den administrativa kapaciteten är mycket låg. Ansträngningarna för att stärka den strategiska planeringskapaciteten, övervaknings- och utvärderingsmekanismerna och evidensbaserade instrument för beslutsfattande bör fortsätta.

Huvudsyftet med denna del är att stärka de italienska offentliga förvaltningarnas administrativa kapacitet på central och lokal nivå, både när det gäller humankapital (urval, kompetens och karriär) och när det gäller förenkling av administrativa förfaranden. I detta avsnitt presenteras den övergripande strukturella personalstrategin, från urvalsprocesser till karriärvägar. Reformen omfattar också åtgärder för att förenkla förfarandena. Investeringar i nya digitala verktyg och förstärkta åtgärder för livslångt lärande ingår i del 1 i Område 1. Denna del avser de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien under 2020 och 2019 om att förbättra effektiviteten i den offentliga förvaltningen (den landsspecifika rekommendationen 3, 2019 och den landsspecifika rekommendationen 4, 2020).

Axel 4 – Offentlig upphandling och betalningar från administrationen: Axel 4 i del M1C1 i planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att reformera vissa centrala aspekter av den italienska lagstiftningen om offentlig upphandling och minska sena betalningar från offentliga förvaltningar vid centrala, regionala och lokala myndigheter samt regionala hälsomyndigheter. Huvudsyftet med reformen är att förenkla reglerna för offentlig upphandling, öka rättssäkerheten för företag och påskynda tilldelningen av offentliga kontrakt samtidigt som processrättsliga skyddsreglerna när det gäller insyn och likabehandling upprätthålls. Dessa reformer stöder därför ett snabbt genomförande av de infrastrukturer och projekt som finansieras genom planen.

Axel 5 – finanspolitiska strukturreformer (beskattning och offentliga utgifter): Axel 5 i del M1C1 i återhämtnings och resiliensplanen omfattar flera reformer som syftar till att stödja hållbarheten i Italiens offentliga finanser (landsspecifik rekommendation 1, 2019). På intäktssidan syftar reformerna till att förbättra skatteuppbördsprocessen, uppmuntra efterlevnad av skatteregler och bekämpa skattefusk, i syfte att minska skattebetalarnas kostnader för att följa reglerna och öka intäkterna för den offentliga sektorn, vilket bidrar till att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet. På utgiftssidan syftar reformerna till att förbättra de offentliga utgifternas effektivitet, både på central nivå, genom att stärka den befintliga ramen för årliga utgiftsöversyner, och på subnationell nivå, genom att slutföra reformen av de finanspolitiska förbindelserna på olika förvaltningsnivåer.

A.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Axel 1 – Digitalisering av den offentliga förvaltningen

Investering 1.1 – Digital infrastruktur

Syftet med denna investering är att säkerställa att den offentliga förvaltningens system, datamängder och tillämpningar finns i mycket tillförlitliga datacentraler med höga kvalitetsstandarder för säkerhet, prestanda, skalbarhet, europeisk driftskompatibilitet och energieffektivitet. I detta syfte ska investeringen bidra till att skapa en modern, totalredundant, nationell molnbaserad hybridinfrastruktur (kallad Polo Strategico Nazionale, PSN), certifiering av säkra och skalbara offentliga molnalternativ och migrering av den offentliga förvaltningens datamängder och tillämpningar till en molnmiljö.

PSN-infrastrukturen förväntas drivas av en teknisk leverantör som valts ut genom ett europeiskt anbudsförfarande och utformas i enlighet med de standarder för datainteroperabilitet som fastställts på europeisk nivå i enlighet med Gaia-X-initiativet för att möjliggöra fritt utbyte av icke-personuppgifter mellan de olika medlemsstaterna genom sammankoppling av deras nationella molnmodeller. Liknande krav förväntas antas vid förhandsurvalet av offentliga molnleverantörer.

Migreringen av den offentliga förvaltningens datamängder och tillämpningar till PSN eller till säkra certifierade offentliga molnleverantörer förväntas bero på de krav på prestanda, skalbarhet och känslighet för data som fastställs av de olika förvaltningarna, som var och en förväntas behålla sitt oberoende när det gäller utveckling av tillämpningar och datahantering.

Investering 1.3 – Data och interoperabilitet

Syftet med denna investering är att säkerställa fullständig interoperabilitet för viktiga dataset och tjänster mellan centrala och lokala offentliga förvaltningar.

Åtgärden syftar till att utveckla en nationell digital dataplattform (Piattaforma Digitale Nazionale Dati) som, när den byggs upp, ska garantera interoperabilitet mellan dataset genom en katalog över gränssnitt för tillämpningsprogram som delas mellan centrala och lokala förvaltningar (Investering 1.3.1). Plattformen ska vara helt förenlig med EU-lagstiftningen.

Dessutom ska åtgärden inrätta en ”gemensam digital ingång” i enlighet med förordning (EU) 2018/1724), som ska genomföras för att hjälpa centrala och offentliga förvaltningar att omstrukturera prioriterade förfaranden och göra det möjligt att uppfylla engångsprincipen (investering 1.3.2).

Investering 1.5 – It-säkerhet

Syftet med denna investering är att stärka Italiens försvar mot de risker som it-brottslighet medför, särskilt genom genomförandet av ett nationellt område för it-säkerhet, i linje med säkerhetskraven i direktiv (EU) 2016/1148 om säkerhet i nätverks- och informationssystem (it-säkerhetsdirektivet), och genom att stärka den nationella kapaciteten för it-försvar när det gäller teknisk inspektion och riskövervakning.

Åtgärden syftar till att utveckla ett modernt, integrerat system som tätt sammankopplar olika enheter i hela landet och förbinder internationellt med partner och tillförlitliga teknikleverantörer. Detta är uppdelat på fyra pelare: i) Stärka kapaciteten i frontlinjen gentemot allmänheten och företag/enheter att hantera varningar och faktiska offentligt erkända händelser. II) Bygga/stärka landets inspektions- och revisionsförmåga när det gäller maskinvara och programvara som används av personer med väsentliga funktioner för att certifiera tillförlitlighet/förebygga hot. III) Struktureringsenheter för brottsbekämpande myndigheter och it-enheter inom de polisstyrkor som ansvarar för utredningar av brottslig verksamhet. IV) Stärka avsevärt cybertillgångar och it-personal med ansvar för nationell säkerhet och insatser mot cyberhot.

Investering 1.7 – Grundläggande digitala färdigheter

Syftet med denna investering är att minska den andel av befolkningen som riskerar digital utestängning genom att lansera initiativet ”Digital offentlig förvaltning”, ett nätverk av unga volontärer med olika bakgrund i Italien för att ge personer som löper risk för digital utestängning underlättande tjänster och utbildningstjänster för utveckling och förbättring av digitala färdigheter (Investering 1.7.1) och genom att stärka det befintliga nätverket av centrum för digitala underlättande (Investering 1.7.2).

Centrum för digital underlättande är fysiska åtkomstpunkter, vanligtvis belägna i bibliotek, skolor och sociala centrum, som ger medborgarna både personlig utbildning och utbildning online om digitala färdigheter för att på ett effektivt sätt stödja deras digitala delaktighet. Initiativet drar nytta av befintliga framgångsrika erfarenheter och syftar till att säkerställa en omfattande utveckling av sådana centrum på nationell nivå. 600 centrum är redan aktiva, men deras närvaro bör stärkas ytterligare genom särskild utbildning och ny utrustning, med det övergripande målet att inrätta 2,400 nya åtkomstpunkter i hela Italien och utbilda över 2 000 000 medborgare som riskerar digital utestängning. Av 3 000 centrum ska minst 1 200 koncentreras till södra Italien.

Initiativet ”Digitala offentliga tjänster” är uppdelat i tre år och syftar till att uppnå följande resultat: i) Genomförande av tre årliga ansökningsomgångar för digitala offentliga projekt som riktar sig till ideella organisationer som är registrerade i det nationella registret över organisationer för samhällsomfattande tjänster. II) kapacitetsuppbyggnad hos de ideella organisationer som deltar i den årliga ansökningsomgången för digital offentlig förvaltning och lansering av projekt för digital förenkling och digital utbildning. III) Utbildning och fälterfarenhet av digitala projekt inom offentlig förvaltning för minst 8 300 volontärer. tillhandahållande av 700 000 initiativ för digital förenkling och/eller digital utbildning som omfattar medborgare och som utvecklats inom ramen för projekt för digital offentlig förvaltning där 8 300 volontärer ska arbeta.

Reform 1.1 – IKT-upphandling

Syftet med denna reform är att se till att den offentliga förvaltningen kan upphandla IKT-lösningar snabbare och effektivare genom att rationalisera och påskynda upphandlingsprocessen för IKT-tjänster och IKT-tillgångar.

Genomförandet av reformen ska bestå av tre handlingslinjer. För det första ska en enda databas med en vit förteckning över ekonomiska aktörer som har tillstånd att tillhandahålla varor och tjänster till offentliga förvaltningar inrättas och en särskild teknisk infrastruktur införas för certifiering av leverantörer. För det andra ska en förenklad metod (”snabbspår”) för att rationalisera IKT-inköp för PNRR-projekt antas. För det tredje ska en digital upphandlingstjänst inrättas i syfte att i) endast inbegripa certifierade leverantörer (ekonomiska aktörer får när som helst begära att bli certifierade i enlighet med artikel 64 i direktiv 2014/24/EU). II) göra det möjligt att snabbt identifiera leverantörer som uppfyller ett angivet behov (t.ex. genom en konfigurator), III) ge förvaltningarna en intuitiv användarupplevelse (t.ex. en tydlig beskrivning av de tjänster som erbjuds, jämförande utvärdering av leverantörer). Denna övergripande struktur ska bygga på den befintliga kapaciteten hos CONSIP, den italienska statliga enheten för upphandling.

Reform 1.2 – Omvandlingsstöd

Syftet med denna reform är att stödja den digitala omvandlingen av alla centrala och lokala offentliga förvaltningar genom inrättandet av ett särskilt ”omvandlingskontor för digital PA”. Omvandlingskontoret ska bestå av en tillfällig teknikkompetent resurspool som ska organisera och stödja migrationsinsatserna och de centraliserade förhandlingarna om ”paket” med certifierat externt stöd.

Dessutom planerar åtgärden att inrätta ett företag som är inriktat på programvaruutveckling för att stödja den digitala upptrappningen av centrala förvaltningar. Omvandlingskontoret ska särskilt stödja den offentliga förvaltningen i genomförandet av investeringarna 1.1–1.7 som ingår i denna del och ska också stödja genomförandet av investeringar och reformer inom digitalisering av hälso- och sjukvård som ingår i Område 6.

Reform 1.3 – Cloud First och interoperabilitet

Syftet med denna reform är att undanröja hindren för molnanvändning och effektivisera byråkratin som bromsar förfarandena för datautbyte mellan offentliga förvaltningar genom att införa en uppsättning incitament och skyldigheter som syftar till att underlätta övergången till moln och undanröja förfarandemässiga hinder för ett brett införande av digitala tjänster.

Reformen ska omfatta tre handlingslinjer. För det första, eftersom molnlösningar ska öka kostnadseffektiviteten i användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT), efter en på förhand fastställd ”amorteringsfri period” (t.ex. tre år efter inledandet av omvandlingen), ska förvaltningar som inte anslutit sig till molnomvandlingen få en begränsning i sin budget för IKT-utgifter.

För det andra, som en del av incitamenten för molnmigration, ska de nuvarande reglerna för offentlig redovisning av utgifter i samband med molntjänster ses över. Med tanke på att övergången till molnet för närvarande innebär en överföring av budgetmedel från kapitalutgifter till driftsutgifter, ska reglerna för offentlig redovisning av utgifter i samband med molntjänster ses över för att inte avskräcka offentliga förvaltningar från molnmigration.

För det tredje ska normer för regler om datainteroperabilitet ses över, i enlighet med bestämmelserna om öppna data och behandling av personuppgifter, och de nuvarande förfarandena för datautbyte mellan offentliga förvaltningar ska förenklas för att rationalisera förfarandeaspekterna och påskynda genomförandet av interoperabilitet mellan offentliga förvaltningsdatabaser. Dessutom ska digital hemvist ses över och integreras med det nationella folkbokföringsregistret (ANPR) för att möjliggöra säker och säker digital korrespondens mellan medborgare och offentliga förvaltningar.

Axel 2 – Rättsväsende

Reform 1.4 – Civilrätt

Syftet med reformen är främst att minska längden på civilrättsliga förfaranden genom att identifiera ett brett spektrum av åtgärder för att minska antalet inkommande mål i domstolar, förenkla befintliga förfaranden, minska eftersläpningen och öka domstolarnas produktivitet. Minskningen av antalet inkommande mål i domstolarna ska uppnås genom att man stärker medling, alternativ tvistlösning och skiljeförfarande och ser över det nuvarande systemet för kvantifiering och återvinning av domstolsavgifter. Förenklingen ska eftersträvas genom att man stärker ”filtreringsförfarandena” på överklagandenivå, utvidgar de fall där en enda domare är behörig att döma och säkerställer det faktiska genomförandet av bindande tidsramar för förfarandena. Högre produktivitet i domstolarna ska uppnås genom ett övervakningssystem och incitament för att uppnå standardresultat i domstolarna.

Reformen syftar också till att minska eftersläpningen i civilrättsliga domstolar genom tillfällig anställning och riktade åtgärder, inbegripet incitamentssystem för att minska antalet pågående mål.

Reform 1.5 – Straffrätt

Reformen syftar främst till att minska längden på straffrättsliga förfaranden genom att identifiera ett brett spektrum av åtgärder genom att förenkla befintliga förfaranden och öka domstolarnas produktivitet. Förenklingen syftar till att utvidga tillämpningen av förenklade förfaranden, bredda användningen av digital teknik, fastställa tidsfrister för den preliminära utredningens varaktighet och se över anmälningssystemet för att göra det effektivare. Högre produktivitet i domstolarna uppnås genom ett övervakningssystem och incitament för att uppnå standardresultat i domstolarna.

Reform 1.6 – Insolvens

Reformen syftar till att digitalisera och förbättra insolvensförfaranden genom att införa mekanismer för tidig varning före insolvens, specialisering av domstolar och förrättsinstanser för att hantera alla faser av insolvensförfaranden på ett effektivare sätt, bland annat genom utbildning och specialisering för medlemmar av rättsliga och administrativa myndigheter.

Reform 1.7 – Skattedomstolar

Syftet med reformen är att effektivisera tillämpningen av skattelagstiftningen och minska det stora antalet överklaganden till kassationsdomstolen.

Reform 1.8 – Digitalisering av rättsväsendet

Reformen innebär obligatorisk elektronisk arkivering av alla handlingar och ett fullständigt elektroniskt arbetsflöde för civilrättsliga förfaranden. Det syftar också till att införa en kostnadsfri, fullt tillgänglig och sökbar databas över civilrättsliga beslut i enlighet med lagstiftningen. Slutligen är det inriktat på digitaliseringen av straffrättsliga förfaranden i första instans.

Investering 1.8 – Rekryteringsförfaranden för tvistemåls-, brottmåls- och förvaltningsdomstolar

Syftet med investeringarna är att på kort sikt agera med avseende på organisatoriska faktorer för att göra det möjligt för de reformer som håller på att utvecklas att generera resultat snabbare och maximera synergieffekterna samtidigt som man uppnår en förändring genom de extraordinära resurser som tillhandahålls inom ramen för planen.

Det organisatoriska verktyget, som kallas ”prövningskontor”, består av inrättandet (eller i de fall där det redan finns en förstärkning) av stödgrupper för fredsdomare (genom tillfällig anställning) i syfte att minska eftersläpningen och tjänstgöringstiden i Italien.

Denna åtgärd syftar till att förbättra rättskipningens kvalitet genom att stödja domarna i deras normala verksamhet som studier, juridisk forskning, utarbetande av rättsakter, organisering av ärenden och därigenom göra det möjligt för domarna att fokusera på de mer komplexa uppgifterna.

Investeringarna ska också omfatta anställning av teknisk och administrativ personal som stöder genomförandet av målen för planen för återhämtning och resiliens. Personalen vid domstolens kansli och den tekniska administrativa personalen ska stödja administrativa, civilrättsliga och straffrättsliga domstolar samt territoriella och centrala avdelningar vid justitieministeriet som ansvarar för genomförandet av planen för återhämtning och resiliens. Personalenhetens anställningsavtal har en löptid på upp till 3 år som kan förlängas till och med den 30 juni 2026.

Investeringen omfattar också utbildning för att stödja den digitala omställningen i rättsväsendet.

Axel 3 – Offentlig förvaltning

Reform 1.9 – Reformen av den offentliga sysselsättningen och förenklingsreformen

Reformer av den offentliga sysselsättningen följer en tvåstegsstrategi. På kort sikt vidtas brådskande åtgärder för att på bästa sätt utnyttja RRF-finansieringen när det gäller styrningen av planen och det omedelbara stödet till de offentliga förvaltningarna, som saknar administrativ kapacitet. Denna strategi åtföljs av organisationsreformer och en personalstrategi som syftar till en förändring av den offentliga förvaltningen som helhet. En omfattande uppsättning åtgärder fastställs i definitionen av strategiska planer för mänskliga resurser för att uppdatera arbetsprofilerna (även med tanke på den dubbla övergången). reformera rekryteringsförfarandena så att de blir mer målinriktade och effektiva, reformera den högre offentliga förvaltningen för att harmonisera utnämningsförfarandena inom den offentliga förvaltningen. stärka kopplingen mellan livslångt lärande och belöningssystem eller särskilda karriärvägar, fastställa eller uppdatera etiska principer för offentliga förvaltningar. stärka engagemanget för en jämn könsfördelning och reformera personalens horisontella och vertikala rörlighet. Reformen omfattar brådskande åtgärder för att förenkla de administrativa förfarandena till förmån för företag och medborgare, samtidigt som man säkerställer ett smidigt genomförande av RRP.

Förenklingsreformen ska avskaffa tillstånd som inte är motiverade av tvingande skäl av allmänt intresse, tillsammans med avskaffandet av onödiga skyldigheter eller sådana som inte använder ny teknik. Dessutom ska den genomföra antagandet av mekanismen för tyst medgivande, införandet av enkel kommunikation och antagandet av enhetliga system som delas med regioner och kommuner.

Förenklingsreformen omfattar följande: interoperabilitet mellan förfaranden för företags- och byggverksamhet (SUAP). och fastställande av en uppsättning centrala resultatindikatorer för att styra organisatoriska förändringar inom förvaltningarna. Offentliggörandet av den första rapporten om centrala resultatindikatorer ska följas av offentliggörande av efterföljande rapporter var sjätte månad.

Ett databassystem för övervakning av genomförandet av RRF ska finnas på plats och vara i drift vid tidpunkten för inlämnandet av den första betalningsansökan.

Reform 1.9a – Reform för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken

Reformen syftar till att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken och dess effektivitet som ett komplement till den nationella planen för återhämtning och resiliens. Den ska ange datum för godkännande av den strategiska planen för den gemensamma särskilda ekonomiska zonen.

Den nationella lagstiftningen kräver ett yttrande från den enhetliga konferensen innan den omvandlas till lag i enlighet med lagstiftningsdekret nr 281/1997.

I enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2021/241 får reformen få stöd från andra unionsprogram och unionsinstrument, förutsatt att sådant stöd inte täcker samma kostnad. Faciliteten för återhämtning och resiliens täcker inte några kostnader för reformen.

Investering 1.9 – Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens

Investeringen består i tillfällig rekrytering av en expertpool för att ge tekniskt stöd till förvaltningarna och stärka den administrativa kapaciteten, särskilt på lokal nivå, för genomförandet av specifika RRP-projekt, som ska sättas in vid behov. Denna investering omfattar även utbildningsprogram för offentliganställda inom ramen för förstärkningen av kapacitetsuppbyggnaden.

Axel 4 – Offentlig upphandling och betalningar från offentliga förvaltningar

Reform 1.10 – Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling

Det första steget i denna reform består i antagandet av en första uppsättning brådskande förenklingsåtgärder med ett lagdekret senast i maj 2021 för att förenkla och digitalisera inköpscentralernas förfaranden, registrera kontrakt i den nationella korruptionsbekämpningsmyndighetens databas för korruptionsbekämpning (ANAC), inrätta särskilda kontor med ansvar för förfaranden för offentlig upphandling vid ministerier, regioner och storstäder. fastställa ett mål för att förkorta tiden mellan offentliggörandet och kontraktstilldelningen och mellan tilldelningen av kontraktet och slutförandet av infrastrukturen, och uppmuntra alternativa tvistlösningsmekanismer under kontraktens genomförandefas. Före utgången av 2021 ska det gemensamma samordningsorganet för offentlig upphandling ha en tillräcklig personalstyrka och anta en professionaliseringsstrategi med utbildning på olika nivåer. de dynamiska inköpssystemen ska göras tillgängliga i enlighet med direktiven om offentlig upphandling. ANAC ska slutföra utövandet av de upphandlande myndigheternas kvalifikationer.

Det andra steget i denna reform består av en rad ändringar av lagen om offentlig upphandling som ska genomföras under andra kvartalet 2023, med åtgärder som syftar till att minska fragmenteringen av upphandlande myndigheter, kräva att det inrättas en e-plattform som ett grundläggande krav för att delta i den landsomfattande utvärderingen av upphandlingskapaciteten, och ge den nationella korruptionsbekämpande myndigheten befogenhet att granska de upphandlande myndigheternas kvalifikationer. Reformen ska också syfta till att ytterligare förenkla och digitalisera inköpscentralernas förfaranden och fastställa krav på driftskompatibilitet och sammanlänkning. Reformen ska också minska begränsningarna av möjligheten att anlita underleverantörer, som för närvarande ingår i lagen om offentlig upphandling.

Denna reform består också i att göra det nationella e-upphandlingssystemet operativt senast i slutet av 2023 och införa riktade åtgärder, bland annat genom antagande av primär- och/eller sekundärlagstiftning, för att ytterligare förbättra de upphandlande myndigheternas kvalifikationer och professionalisering och öka konkurrensen (t.ex. genom att ändra de tillämpliga reglerna för projektfinansiering).

Reform 1.11 – Minskning av sena betalningar från offentliga myndigheter och hälsovårdsmyndigheter

Syftet med reformen är att minska sena betalningar och få noll förseningar i betalningarna från den offentliga förvaltningen till företagen. Reformen omfattar från och med 2024 antagandet av ett strukturpaket med åtgärder både på central och lokal nivå, inklusive ikraftträdande av lagstiftning.

Denna reform består i att se till att i) offentliga förvaltningar på central, regional och lokal nivå senast 2025 betalar inom 30 dagar och att ii) regionala hälsomyndigheter betalar inom 60 dagar. För att se till att problemet med sena betalningar löses strukturellt består denna reform också i att säkerställa att 2026 i) offentliga förvaltningar på central, regional och lokal nivå fortsätter att betala inom 30 dagar och att ii) regionala hälsomyndigheter fortsätter att betala inom 60 dagar.

Axel 5 – Finanspolitiska strukturreformer (Beskattning och offentliga utgifter)

Reform 1.12 – Reformen av skatteförvaltningen

Flera åtgärder ska vidtas för att främja efterlevnad av skattereglerna och göra revisionerna och kontrollerna mer ändamålsenliga, bland annat följande: i) Inrättande av databasen och den särskilda it-infrastrukturen för frisläppande av förifyllda mervärdesskattedeklarationer. II) förbättra kvaliteten på den databas som används för ”skrivelser om överensstämmelse”, även i syfte att minska förekomsten av falskt positiva och gradvis öka antalet meddelanden som skickas till skattebetalarna, III) reform av den nuvarande lagstiftningen för att säkerställa effektiva administrativa sanktioner om privata leverantörer vägrar att godta elektroniska betalningar. IV) Slutförande av processen med pseudonymisering och analys av stordata, i syfte att effektivisera den riskanalys som ligger till grund för urvalsprocessen för revisioner. Skattemyndighetens operativa kapacitet ska stärkas i linje med rekryteringsmålen i byråns prestationsplan för 2021–2023. Dessutom ska regeringen se över möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande från utelämnad fakturering inom de mest utsatta sektorerna, bland annat genom riktade incitament till konsumenter, och kommer att vidta effektiva åtgärder på grundval av resultaten av översynen, med ett ambitiöst åtagande att minska benägenheten att undkomma.

Reform 1.13 – Reform av ramen för utgiftsöversynen

Planen innehåller en reform av ramen för utgiftsöversyn som syftar till att förbättra dess effektivitet, bland annat genom att stärka finansministeriets roll och efterhandsutvärderingsprocessen, och förbättra praxisen med grön budgetering och jämställdhetsbudgetering. Planen innehåller också ett åtagande att på grundval av den befintliga rättsliga ramen genomföra årliga utgiftsöversyner under perioden 2023–2025 för att uppnå finanspolitiska besparingar för att stödja hållbara offentliga finanser och/eller finansiera tillväxtfrämjande reformer av skatter eller offentliga utgifter.

Reform 1.14 – Reform av det subnationella finanspolitiska ramverket

Reformen består i fullbordandet av den finanspolitiska federalism som föreskrivs i delegationens lag 42/2009, i syfte att förbättra insynen i de finanspolitiska förbindelserna mellan de olika förvaltningsnivåerna, tilldela resurser till lokala och regionala myndigheter på grundval av objektiva kriterier och främja effektiviteten i utgifterna på lokal och regional nivå. Reformen ska särskilt fastställa de relevanta parametrarna för att genomföra den finanspolitiska federalismen för regioner med ordinarie status, provinser och storstäder.

Reform 1.15 – Reform av reglerna för offentliga räkenskaper

Reformen syftar till att överbrygga klyftan till europeiska redovisningsstandarder genom att införa ett gemensamt system för periodiserad redovisning för den offentliga sektorn. Reformen ska leda till fullbordandet av begreppsramen som referens för systemet för periodiserad redovisning i enlighet med de kvalitativa egenskaper som fastställts av Eurostat, standarderna för periodiserad redovisning och det flerdimensionella kontoplanen. Reformen ska kompletteras med den första utbildningsomgången för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning för företrädare för offentliga organ som omfattar minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn.

Investering 1.10 – Stöd till kvalifikationer och e-upphandling

Denna investering ska, inom ramen för strategin för professionalisering av offentliga upphandlare, inrätta en funktion för upphandlingsstöd som är avsedd för upphandlande myndigheter för att uppfylla kraven i bilaga II.4 till lagen om offentlig upphandling och stödja dem i e-upphandlingsprocessen, stödja förvärv av digitala färdigheter och tillhandahålla tekniskt stöd vid antagandet av digitaliseringen av offentlig upphandling, inbegripet användningen av dynamiska inköpssystem.

A.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Milstolpe /Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M1C1–1	Reform 1.1: IKT-upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftningsdekret om reform 1.1 ”IKT-upphandling”	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet om reformering av IKT-upphandling	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	De rättsakter som krävs omfattar bland annat lagstiftningsingrepp i lagen om förenklingar (Decreto Legge semplificazioni). I dessa ska följande anges: i) Möjligheten att använda det förfarande som avses i artikel 48.3 i lagen om offentlig upphandling även för kontrakt över de tröskelvärden som avses i artikel 35 i lagen om offentlig upphandling för inköp av datorvaror och datatjänster, särskilt baserade på molnteknik, samt konnektivitetstjänster som helt eller delvis finansieras med de resurser som tillhandahålls för genomförandet av PNRR-projekt. II) Driftskompatibilitet mellan de olika databaser som förvaltas av de attesterande organ som deltar i kontrollen av de krav som avses i artikel 80 i lagen om offentlig upphandling. III) Upprättande av en virtuell fil över ekonomiska aktörer där uppgifterna finns tillgängliga för kontroll av att det inte finns några skäl för uteslutning enligt artikel 80, vilket gör det möjligt att fastställa en vit förteckning över ekonomiska aktörer för vilka kontrollen redan har utförts.
M1C1–2	Reform 1.3: Molntjänster i första hand och interoperabilitet	Milstolpe	Ikraftträdande av lagdekret om reform 1.3 ”Cloud First and Interoperability”	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet om första molnreformen och interoperabilitetsreformen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	De nödvändiga rättsakterna ska omfatta följande: Genomförandeakter som särskilt rör i) Agenzia per l’Italia digitale (AgID) förordningen om Polo Strategico Nazionale (PSN) (föreskrivs i artikel 33f i lagdekret 179/212) och ii) AgID-riktlinjer om interoperabilitet (enligt artiklarna 50 och 50b i Codice dell’Amministrazione Digitale (CAD)). Ändringar av artikel 50 i CAD: i) Avskaffande av skyldigheten att ingå ramavtal för förvaltningar som har åtkomst till den nationella digitala dataplattformen. II) Förklaringar i frågan om integritetsskydd: överföringen av uppgifter från ett informationssystem till ett annat påverkar inte äganderätten till uppgifterna och behandlingen, utan att det påverkar ansvarsområdena för de offentliga förvaltningar som tar emot och behandlar uppgifterna som självständiga registeransvariga. Ändringar av Decreto del Presidente della Repubblica (DPR) 445/2000 om tillgång till uppgifter: i) Upphävande av det tillstånd som krävs för direkt tillgång till uppgifter. II) strykning av hänvisningen till ramavtal i artikel 72. Ändringar av artikel 33f i lagdekret 179/2012: i) införa en möjlighet för AgID att tillsammans med Centri Elaborazione Dati (CED) och Cloud Regulations reglera de villkor och metoder med vilka offentliga förvaltningar måste genomföra CED-migreringar, II) införa påföljder för underlåtenhet att uppfylla skyldigheten att migrera till molnet.
M1C1–3	Investeringar 1.1: Digital infrastruktur	Milstolpe	Slutförande av Polo Strategico Nazionale (PSN)	Rapport om molnanvändning från ministeriet för teknisk innovation och digital omställning (MITD)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Ett fullständigt slutförande av det övergripande projektet ska uppnås när alla berörda offentliga förvaltningar har slutfört övergången av identifierade rack till Polo Strategico Nazionale (PSN) och testningen av fyra datacentraler har slutförts framgångsrikt, vilket gör det möjligt att inleda migreringsprocessen för de berörda offentliga förvaltningarnas dataset och applikationer till PSN.
M1C1–4	Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data	Milstolpe	Den nationella digitala dataplattformen är i drift	Rapport från ministeriet för teknisk innovation och digital omställning (MITD) som visar lanseringen av den nationella plattformen för digitala data	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Plattformen ska göra det möjligt för byråerna att — offentliggöra sina gränssnitt för tillämpningsprogram (API) i plattformens API-katalog, — upprätta och underteckna avtal om digital interoperabilitet via plattformen. autentisera och godkänna åtkomst till API:er med hjälp av plattformens funktioner. — validera och bedöma överensstämmelsen med den nationella interoperabilitetsramen.
M1C1–5	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Inrättande av den nya nationella byrån för it-säkerhet	Förvaltningsbeslut	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Delmålet ska uppnås med (1) omvandlingen till lag av det lagdekret som utgör den nationella it-säkerhetsbyrån, som för närvarande håller på att slutföras. (2) offentliggörandet i den officiella tidningen av premiärministerdekretet (Decreto del Presidente del Consiglio dei Ministri, DPCM) som innehåller den nationella it-säkerhetsbyråns interna föreskrifter.
M1C1–6	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Inledande införande av nationella cybersäkerhetstjänster	Rapport som visar den fullständiga arkitekturen för de nationella cybersäkerhetstjänsterna	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Delmålet ska uppnås med en definition av den detaljerade arkitekturen för hela ekosystemet i den nationella cybersäkerhetsarkitekturen (dvs. ett nationellt centrum för informationsutbyte och analys (ISAC), ett nätverk av incidenthanteringsorganisationer (CERT), ett nationellt HyperSOC, ett högpresterande datorsystem som är integrerat med verktygen för artificiell intelligens/maskininlärning (AI/ML) för att analysera cybersäkerhetsincidenter på nationell nivå).
M1C1–7	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Start av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering	Dokumentation som visar de identifierade processer och förfaranden som ska delas mellan laboratorier och rapportering som visar aktiveringen av minst ett laboratorium	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Etappmålet ska uppnås med följande: i) Den nationella cybersäkerhetsbyråns kartläggning av var laboratorier och centrum för screening och certifiering kommer att inrättas, de expertprofiler som ska rekryteras och en fullständig definition av processer och förfaranden som ska delas mellan laboratorierna. II) Aktivering av ett laboratorium. Den verksamhet som skapas för inrättande och aktivering av granskningslaboratorier ska övervakas av Ministero dello Sviluppo Economico (MISE) tillsammans med CVCN (nationellt laboratorium för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering) och integreras med utvärderingscentrumet av inrikesministeriet och försvarsministeriet.
M1C1–8	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Aktivering av en central revisionsenhet för PSNC – NIS-säkerhetsåtgärder	Rapportering som visar inrättandet av den centrala revisionsenheten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	En intern enhet ska utses inom den nationella cybersäkerhetsbyrån, med mandat att utföra den verksamhet som bedrivs av den centrala revisionsenhet som ska ansvara för PSNC:s NIS-säkerhetsåtgärder. Processerna, logistiken och driftsarrangemangen ska formaliseras till lämplig dokumentation med särskild inriktning på driftsprocesserna, dvs. uppdragsregler, revision och rapporteringsförfaranden. It-verktygen ska samla in, hantera och analysera revisionsuppgifter och ska utvecklas och användas av revisionsenheten. Dokumentation som visar att utvecklingen av verktygen har slutförts ska tillhandahållas.
M1C1–9	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Måltavla	Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T1	SAKNAS	Antal	0	5	KVARTAL 4	2022	Minst fem förstärkta insatser för uppgradering av säkerhetsstrukturer som färdigställts inom sektorerna Nationella säkerhetsområdet för it-säkerhet (PSNC) och nätverks- och informationssystem (NIS). Interventionstyper omfattar uppgraderingar av driftcentraler för säkerhet, förbättringar av it-gränsförsvaret och intern övervaknings- och kontrollkapacitet. Insatserna ska inriktas på hälso-, energi- och miljösektorerna (dricksvattenförsörjning).
M1C1–10	Reform 1.2: Stöd till omvandling	Milstolpe	Ikraftträdande av omvandlingsteamet och det nya företaget	Bestämmelse i rättsakten som anger ikraftträdandet av en rättsakt om inrättande av omvandlingskontoret och ikraftträdande av en rättsakt om bildande av det nya bolaget	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	För inrättandet av omvandlingskontoret ska de nödvändiga rättsakterna omfatta följande: -Offentliggörandet av lagdekretet ”reclutamento” (redan godkänt av ministerrådet nr 22 av den 4 juni 2021och offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning (Gazzetta Ufficiale) den 10 juni2021). -Offentliggörande av en inbjudan att anmäla intresse. -Urval och tilldelning av uppdraget till experterna (på tillfällig basis under den tid som RRF varar). För det nya företaget ska de centrala steg som krävs omfatta följande: -Lagstiftningstillstånd. -Decreto del Presidente del Consiglio dei Ministri (DPCM) som godkänner bolagets bildande och fastställande av bolagets mål, aktiekapital, varaktighet och direktörer. -Upprättande av ett bolag med notariehandling. -Handlingar som krävs för att företaget ska kunna bedriva sin verksamhet – bolagsordning och olika förordningar.
M1C1–11	Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen	Måltavla	Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T1	SAKNAS	Antal	0	5	KVARTAL 1	2023	Inköp av professionella datavetenskapstjänster genom avtal med en konsulttjänstleverantör som omfattar fem anställda med ansvar både för att utforma dataarkitekturen och för att skriva algoritmerna i enheten för stordataanalys. Offentliggörande av tilldelade kontrakt för inköp av datavetenskapliga tjänster i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna tjänster och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå samt offentliggörande på nationell nivå av nya verktyg i den första analysmodulen (it-stamnätet).
M1C1–12	Investering 1.3.2: Gemensam digital ingång	Måltavla	Gemensam digital ingång	SAKNAS	Antal	0	19	KVARTAL 4	2023	De 19 prioriterade administrativa förfaranden som är tillämpliga i Italien av de 21 som definieras i förordning (EU) 2018/1724 är helt förenliga med kraven i artikel 6 i förordning (EU) 2018/1724. Mer specifikt: a) Identifiering av användare, tillhandahållande av information och styrkande handlingar, underskrift och slutlig inlämning ska alla göras elektroniskt på distans, via en tjänstekanal som gör det möjligt för användarna att uppfylla kraven i samband med förfarandet på ett användarvänligt och strukturerat sätt. b) Användarna ska förses med ett automatiskt mottagningsbevis, såvida inte resultatet av förfarandet levereras omedelbart. (c) Resultatet av förfarandet ska levereras elektroniskt, eller om det är nödvändigt för att följa tillämplig unionsrätt eller nationell rätt, på fysisk väg. d) Användarna ska få ett elektroniskt meddelande om att förfarandet har slutförts.
M1C1–13	Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien	Milstolpe	Rörlighet som en tjänst lösningar M1	Rapport från Ministero delle Infrastrutture e della Mobilità Sostenibili (MIMS) i samarbete med universiteten om genomförandet och bedömningen av resultaten av de tre pilotprojekten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Tre pilotprojekt som syftar till att testa rörlighet som en servicelösning i tekniskt avancerade storstäder har genomförts. Varje lösning har använts av minst 1 000 användare under pilotperioden. Varje pilotprojekt ska vara öppet för minst 1 000 användare, som ska kunna få tillgång till det på frivillig basis och på egen bekostnad och ge den individuella bedömningen, med möjlighet att välja och köpa mobilitetstjänster bland dem som finns tillgängliga på plattformen. MaaS-tjänsten ska, genom en gemensam teknisk plattform, föreslå den bästa reselösningen för medborgarna och användaren utifrån dennes behov, genom att utnyttja integreringen mellan de olika tillgängliga rörlighetsalternativen (lokal kollektivtrafik, delning, förarhytt, biluthyrning) för att optimera reseupplevelsen både när det gäller planering (intermodal ruttplanering och realtidsinformation om tider och avstånd) och i fråga om utnyttjande (bokning och betalning av tjänster).
M1C1–14a	Reform 1.9a: Reform för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken	Milstolpe	Ikraftträdande av nationell lagstiftning för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den nationella lagstiftningen för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Ikraftträdande av nationell lagstiftning som, inom ramen för partnerskapsavtalet och för alla nuvarande program, fastställer de arrangemang som krävs för att påskynda och förbättra genomförandet av sammanhållningspolitiken. För att säkerställa den institutionella dialogen och samarbetet samt en gemensam förståelse av de nödvändiga åtgärderna ska regeringen senast den 31 december 2023 inrätta en teknisk arbetsgrupp med förvaltningsmyndigheterna för alla regionala och nationella program inom Cabina di regia PNRR, utan att det påverkar tillämpningen av nationell lagstiftning om den enhetliga konferensen. Lagstiftningen ska fastställa de arrangemang som krävs för att prioritera interventioner inom följande strategiska sektorer, i strikt överensstämmelse med de planeringsdokument som fastställts för de relevanta nödvändiga villkoren, och för att konkret genomföra dem, inbegripet åtgärder för att stärka den administrativa kapaciteten, inom dessa sektorer: — Vatten — infrastruktur för hydrogeologiska risker och miljöskydd. — Avfall, — Transport och hållbar rörlighet, — Och energi. — Stöd till företagsutveckling och attraktionskraft, även för den digitala och gröna omställningen.
M1C1–15	Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen	Måltavla	Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T2	SAKNAS	Antal	5	10	KVARTAL 1	2024	Inköp av professionella datavetenskapliga tjänster genom avtal med en konsulttjänsteleverantör med ytterligare fem personalresurser (totalt tio) som ansvarar både för att utforma dataarkitekturen och för att skriva algoritmerna i enheten för stordataanalys. Offentliggörande av tilldelade kontrakt för inköp av datavetenskapliga tjänster i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna tjänster och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå samt offentliggörande på nationell nivå av nya verktyg i den första analysmodulen (it-stamnätet).
M1C1–17	Investeringar 1.1: Digital infrastruktur	Måltavla	Migration till Polo Strategico Nazionale T1	SAKNAS	Antal	0	100	KVARTAL 3	2024	Minst 100 centrala offentliga förvaltningar och lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali/Aziende ospedaliere) ska helt migrera minst en av administrationens tjänster (inklusive system, dataset och applikationer) till infrastrukturen (Polo Strategico Nazionale). Fullständigt migrerad kan för varje institution innebära en blandning av not-cloud-ready in pure hosting, liftand-shift migrations, uppgradering till Infrastructure-as-a-Service (IaaS), Platform-as-a-Service (Paas) eller Software-as-a-Service (SaaS). Migreringen till Polo Strategico Nazionale kan genomföras på olika sätt beroende på den senaste tekniken för it-arkitektur på plats som ägs av varje migrerande offentlig förvaltning. Dessa strategier kan variera från rena värdtjänster och migreringar för icke-molnfärdig programvara till en migrering till IaaS, PaaS eller SaaS för molnfärdig programvara. PSN ska erbjuda varje migrerande offentlig förvaltning alla de migrationsstrategier som kan anses uppfylla målet ”migration till Polo Strategico Nazionale”. Det totala antalet offentliga förvaltningar ”som omfattas” omfattar följande: • Centrala offentliga förvaltningar som står för den största andelen av utgifterna för informations- och kommunikationsteknik (t.ex. det nationella institutet för social trygghet och justitieministeriet). • Centrala offentliga förvaltningar som hyser data i föråldrade datacentraler enligt nyligen genomförda undersökningar om ”molnberedskap”. • Lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali/Aziende Ospedaliere) som främst är belägna i centrala och södra Italien saknar lämplig infrastruktur för att säkerställa datasäkerhet.
M1C1–18	Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data	Måltavla	API:er på den nationella digitala dataplattformen T1	SAKNAS	Antal	0	3 000	KVARTAL 4	2024	Detta mål består i att uppnå minst 3 000 gränssnitt för tillämpningsprogram (API) som skapats av de offentliga förvaltningarna, publicerats i API-katalogen och integrerats med den nationella digitala dataplattformen. De offentliggjorda API:erna ska påverka flera områden som kan omfatta men inte är begränsade till följande: i) Tjänster avseende social trygghet och välfärd, förvaltning av upphandlingstjänster eller centrala nationella register (t.ex. folkbokföringsregister och register över billicenser). Varje genomförande och dokumentation av API-uppgifter ska överensstämma med de nationella interoperabilitetsstandarderna. Ramen för den nationella digitala dataplattformen ska tillhandahålla funktioner för att bedöma efterlevnaden.
M1C1–19	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Måltavla	Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T2	SAKNAS	Antal	5	50	KVARTAL 4	2024	Minst 50 förstärkta insatser slutfördes inom sektorerna Nationella säkerhetsområdet för it-säkerhet (PSNC) och nätverks- och informationssystem (NIS). Interventionstyper omfattar till exempel operativa säkerhetscentrum, förbättringar av cybergränsförsvar och intern övervaknings- och kontrollkapacitet i enlighet med kraven i NIS och PSNC. Insatser i nät- och informationssäkerhetssektorerna ska särskilt inriktas på sektorerna för hälso- och sjukvård, energi och miljö (dricksvattenförsörjning och avfallshantering).
M1C1–20	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Fullständigt införande av nationella cybersäkerhetstjänster	Rapport som visar att de nationella cybersäkerhetstjänsterna är helt aktiverade	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Denna milstolpe ska slutföras med aktivering av regionala incidenthanteringsorganisationer (CERT) som ska kopplas samman med den italienska it-incidenthanteringsorganisationen (CSIRT), aktivering av centrumet för informationsutbyte och analys (ISAC), integrering av minst 5 operativa säkerhetscentrum (SOC) med det nationella samordningscentrumet för cybersäkerhet, full drift av riskhanteringstjänsterna för cybersäkerhet, inbegripet för analys av leveranskedjan och försäkring av cyberrisker.
M1C1–21	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Slutförande av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering, utvärderingscentrum	Rapportering som visar fullständig aktivering av minst 10 laboratorier och av 2 utvärderingscentrum (CV)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Aktivering av minst 10 gransknings- och certifieringslaboratorier och av 2 utvärderingscentrum (CV).
M1C1–22	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Full drift av den centrala revisionsenheten för PSNC NIS-säkerhetsåtgärder med minst 30 slutförda inspektioner	Rapportering, inspektionsrapporter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Den centrala revisionsenheten är i full drift med minst 30 slutförda inspektioner.
M1C1–23	Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien	Milstolpe	Rörlighet som en tjänst lösningar M2	Pilotresultat bedömda av Ministero delle Infrastrutture e dei trasporti (MIT) i samarbete med universitet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Delmålet avser genomförandet av den andra omgången av sju pilotprojekt som syftar till att testa rörlighet som en servicelösning på ”följare” -områden. Dessa områden förväntas dra nytta av erfarenheterna från digitalfärdiga storstäder som valts ut under den första vågen. 40 % av pilotprojekten ska vara belägna i söder.
M1C1–24	Investeringar 1.7.1: Digital offentlig förvaltning	Måltavla	Medborgare som deltar i initiativ för digital utbildning och/eller underlättande av digital utbildning som tillhandahålls av organisationer som är registrerade i det nationella registret över organisationer för samhällsomfattande tjänster	SAKNAS	Antal	0	700 000	KVARTAL 4	2025	Minst 700 000 initiativ för digital utbildning och/eller underlättande av digital utbildning som involverar medborgare och som tillhandahålls av organisationer som är registrerade i det nationella registret över organisationer för samhällsomfattande tjänster.
M1C1–25	Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen	Milstolpe	Utveckla de operativa informationssystem som används för att bekämpa ekonomisk brottslighet.	Förbättring av IT-system i form av nya funktioner, prestanda och användarupplevelser	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Stegvis lansering (på årsbasis) av nya funktioner i de operativa informationssystemen för att säkerställa deras aktualitet i enlighet med snabbt föränderliga rättscenarier, även i samband med pandemisituationer.
M1C1–26	Investeringar 1.1: Digital infrastruktur	Måltavla	Migration till Polo Strategico Nazionale T2	SAKNAS	Antal	100	280	KVARTAL 2	2026	Minst 280 centrala offentliga förvaltningar och lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali/Aziende Ospedaliere) migrerade till ”Polo Strategico Nazionale” i enlighet med den migrationsplan som godkänts av ministeriet för digital omvandling. Migreringen till Polo Strategico Nazionale kan genomföras på olika sätt beroende på den senaste tekniken för it-arkitektur på plats som ägs av varje migrerande offentlig förvaltning. Dessa strategier kan variera från ren värd- och lyft- och skiftmigration för icke-molnfärdig programvara till en migrering till Infrastructure-as-a-Service (IaaS), Platform-as-a-Service (PaaS) eller Software-as-a-Service (SaaS) för molnfärdig programvara. Minst 40 % av de migrerade tjänsterna ska genomföras genom antingen IaaS-, PaaS- eller SaaS-lösningar. PSN ska erbjuda varje migrerande offentlig förvaltning alla de migrationsstrategier som kan anses uppfylla målet ”migration till Polo Strategico Nazionale”. Det totala antalet offentliga förvaltningar ”som omfattas” omfattar följande: • Centrala offentliga förvaltningar som står för den största andelen av utgifterna för informations- och kommunikationsteknik (IKT) (t.ex. det nationella institutet för social trygghet, justitieministeriet). • Centrala offentliga förvaltningar som hyser data i föråldrade datacentraler enligt nyligen genomförda undersökningar om ”molnberedskap”. • Lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali/Aziende Ospedaliere) som främst är belägna i centrala och södra Italien saknar lämplig infrastruktur för att säkerställa datasäkerhet.
M1C1–27	Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data	Måltavla	API:er på den nationella digitala dataplattformen T2	SAKNAS	Antal	3 000	7 000	KVARTAL 2	2026	Detta mål består i att uppnå minst ytterligare 4 000 gränssnitt för tillämpningsprogram (API:er) som publicerats i API-katalogen (för totalt 7 000). De offentliggjorda API:erna ska påverka flera områden som kan omfatta men inte är begränsade till följande: nationella uppgifter om rekrytering, pensionering, skolgång och universitetsregistrering (t.ex. nationella studentregister och offentliga förvaltningsregister), skatteregler eller nationella informationssystem för medicinska uppgifter och sanitära nödsituationer. Varje genomförande och dokumentation av API-uppgifter ska överensstämma med de nationella interoperabilitetsstandarderna. Ramen för den nationella digitala dataplattformen ska tillhandahålla funktioner för att bedöma efterlevnaden.
M1C1–28	Investeringar 1.7.2: Nätverk av digitala tjänster för underlättande av digitala tjänster	Måltavla	Antal medborgare som deltar i nya initiativ för digital utbildning och/eller underlättande som tillhandahålls av digitala centrum för underlättande	SAKNAS	Antal	0	2 000 000	KVARTAL 2	2026	Minst 2 000 000 medborgare deltar i initiativ för digital utbildning och/eller underlättande som tillhandahålls av digitala centrum för underlättande. De utbildningsinsatser som anses uppnå målet är följande: a) individanpassade individuella initiativ för digital utbildning och/eller underlättande som tillhandahålls genom digitala förenklingsmetoder och som vanligtvis utförs på grundval av tjänstebokning och registreras i övervakningssystemet. b) Initiativ för digital utbildning på plats och online som syftar till att utveckla medborgarnas digitala färdigheter, som genomförs synkront av centrumen för digitala underlättande och registreras i övervakningssystemet. initiativ för digital utbildning och/eller underlättande online som syftar till att utveckla medborgarnas digitala färdigheter, även när det gäller självlärande och asynkront läge, men nödvändigtvis med registrering som rapporterats i övervakningssystemet som en del av den utbildningskatalog som utarbetats av nätverket av digitala underlättande tjänster och som är tillgänglig från det införda kunskapshanteringssystemet.
M1C1–29	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Milstolpe	Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftning för reformen av civilrätten	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av bemyndigandelagstiftningen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Bemyndigande lagstiftning ska omfatta åtminstone följande åtgärder: i) Införande av ett förenklat förfarande i första instans/rättegång och förstärkt tillämpning av ”filtreringsförfaranden” på överklagandenivå, inbegripet utökad användning av förenklade förfaranden och antalet mål där en ensamdomare är behörig att döma. II) säkerställa det faktiska genomförandet av bindande tidsramar för förfaranden och en tidsplan för insamling av bevis och elektronisk inlämning av alla relevanta handlingar och handlingar. III) reformera användningen av medling och alternativ tvistlösning tillsammans med assisterad medling, skiljeförfarande och andra möjliga alternativ för att göra dessa institut mer effektiva när det gäller att minska trycket på det civilrättsliga systemet, bland annat genom incitament, IV) reformera förfarandet för tvångsverkställighet för att minska den nuvarande genomsnittliga tiden, bland annat genom att göra verkställandet av de belopp som deklarerats som förfallna till betalning snabbare och billigare. reformera det nuvarande systemet för kvantifiering och återvinning av juridiska avgifter för att minska ogrundade rättstvister, V) införa ett övervakningssystem på domstolsnivå och öka de civilrättsliga domstolarnas produktivitet genom incitament för att säkerställa en rimlig handläggningstid och enhetliga resultat i alla domstolar.
M1C1–30	Reform 1.5: Reform av straffrätten	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör straffrättsliga reformer	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av bemyndigandelagstiftningen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Bemyndigandelagstiftning som ska omfatta åtminstone följande åtgärder: i) ett reviderat anmälningssystem, ii) en bredare användning av förenklade förfaranden, iii) en bredare användning av elektronisk inlämning av handlingar, iv) förenklade bevisregler, v) fastställande av tidsfrister för den preliminära utredningens längd och åtgärder för att undvika stagnation i utredningsfasen, vi) utvidgning av möjligheten att häva brottet om skadestånd har återbetalats, vii) införande av ett övervakningssystem på domstolsnivå och ökad produktivitet i brottmålsdomstolarna genom incitament för att säkerställa rimlig handläggningstid och enhetliga resultat i alla domstolar.
M1C1–31	Reform 1.6: Reform av insolvensramen	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör insolvensreformer	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av bemyndigandelagstiftningen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Insolvensreformen ska omfatta åtminstone följande åtgärder: i) se över arrangemang för tvistlösning utanför domstol för att identifiera områden där ytterligare förbättringar kan behövas för att uppmuntra de berörda parterna att i större utsträckning använda sig av sådana förfaranden, II) införa mekanismer för tidig varning och tillgång till information före insolvensfasen. III) övergå till specialisering av domstolar (handelsrätt, insolvensavdelning/kammare) samt institutioner före domstol för att hantera insolvensförfaranden vid insolvens. IV) tillåta att borgenärer med säkerhetsrätt betalas först (före skattefordringar och anställdas fordringar), V) göra det möjligt för företag att bevilja en säkerhetsrätt utan innehav. Som komplement till reformen av insolvens ska utbildning och specialisering för medlemmar av rättsliga och administrativa myndigheter som handlägger rekonstruktionsförfaranden säkerställas, liksom den övergripande digitaliseringen av omstrukturerings- och insolvensförfaranden och inrättandet av en onlineplattform för lösning av tvister utanför domstol, särskilt under fasen före insolvens, vars användning ska uppmuntras att minska bördan för rättsväsendet (ansökningar om omstrukturering före insolvens, främjande av multilateral omstrukturering och förhandsgodkända automatiserade omstruktureringsförfaranden och beslut i ärenden av lågt värde). En sådan onlineplattform ska också säkerställa interoperabilitet med bankernas it-system, liksom med andra offentliga myndigheter och databaser, för att säkerställa ett snabbt och elektroniskt utbyte av dokumentation och uppgifter mellan gäldenärer och borgenärer. I detta syfte skulle sökanden (gäldenären) ge sitt samtycke till att deras personuppgifter utbyts i enlighet med GDPR, och denna bestämmelse bör införas i lagen. Genom reformen inrättas ett register över säkerheter.
M1C1–32	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls-, straff- och förvaltningsdomstolar	Milstolpe	Ikraftträdande av särskild lagstiftning om rekrytering inom ramen för den nationella återhämtningsplanen för återhämtning och resiliens	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den särskilda lagstiftning som reglerar rekrytering inom ramen för den nationella återhämtningsplanen för återhämtning och resiliens	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Godkänna särskild lagstiftning om rekrytering inom ramen för den nationella planen för återhämtning och resiliens med tillstånd att annonsera och rekrytera.
M1C1–33	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Måltavla	Inledande av rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	SAKNAS	Antal	0	168	KVARTAL 2	2022	Inleda rekryteringsförfarandena för minst 168 personalenheter till försökskontoret och förvaltningsdomstolarna och sätta enheterna i tjänst. Baslinjen ska vara antalet anställda som var i tjänst den 31 december 2021.
M1C1–34	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar	Måltavla	Inledande av rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar	SAKNAS	Antal	0	8 764	KVARTAL 4	2022	Inleda rekryteringsförfarandena för minst 8 764 personalenheter till avdelningen för rättegångar vid tvistemåls- och brottmålsdomstolar och sätta enheterna i tjänst. Utgångsläget ska vara antalet anställda i slutet av 2021.
M1C1–35	Reform 1.7: Reform av skattedomstolarna	Milstolpe	Omfattande reform av skattedomstolarna i första och andra instans	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den reviderade rättsliga ramen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Den reviderade rättsliga ramen ska göra efterlevnaden av skattelagstiftningen effektivare och minska det stora antalet överklaganden vid kassationsdomstolen.
M1C1–36	Reformerna 1.4, 1.5 och 1.6: Reform av civil- och straffrätten samt insolvensreformen	Milstolpe	Ikraftträdande av delegerade akter för civil- och straffrättsliga reformer och insolvensreformen	Bestämmelse i delegerade akter som anger de delegerade akternas ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Ikraftträdande av alla delegerade akter vars innehåll anges i bemyndigandelagstiftningen för civil- och straffrättsliga reformer och för insolvensreformen.
M1C1–37	Reformerna 1.4 och 1.5: Reform av civil- och straffrätten	Milstolpe	Den civilrättsliga och straffrättsliga reformen träder i kraft	Bestämmelse i sekundärrättsakter som anger ikraftträdandet av sekundärrättsakterna	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Slutföra antagandet av alla förordningar och sekundärrättskällor som krävs för en effektiv tillämpning av de lagar som möjliggör reformer av rättsväsendet.
M1C1–38	Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet	Milstolpe	Digitalisering av rättssystemet	Bestämmelse i primär- och sekundärrättsakter som anger ikraftträdandet av motsvarande rättsakter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Obligatorisk elektronisk arkivering av alla handlingar och fullständigt elektroniskt arbetsflöde för civilrättsliga förfaranden ska inrättas. Det straffrättsliga förfarandet i första instans har digitaliserats (med undantag för förhör). Inrättande av en kostnadsfri, fullt tillgänglig och sökbar databas över civilrättsliga beslut i enlighet med lagstiftningen.
M1C1–38a	Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet	Milstolpe	Digitalisering av rättssystemet	Fullständig operationalisering och interoperabilitet mellan PNR, PDP och APP	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Fullständig digitalisering av straffrättsliga förfaranden i första instans fram till slutförandet genom ”portale delle notizie di reato” (PNR), ”portale dei depositi penali” (PDP) och ”applicativo processo penale” (APP). Plattformarna ska vara driftskompatibla med varandra.
M1C1–39	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar	Måltavla	Rekryterings- eller utvidgningsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar samt territoriella och centrala avdelningar vid justitieministeriet med ansvar för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen	SAKNAS	Antal	0	10 000	KVARTAL 2	2024	Slutföra rekryterings- eller förlängningsförfarandena för minst 10 000 personalenheter för provningskontoret och den tekniska administrativa personalen och sätta dem i tjänst. Endast rekryteringar eller förlängningsförfaranden som har slutförts sedan den 1 januari 2022 ska räknas med i detta mål.
M1C1–40	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Måltavla	Rekryterings- eller förlängningsförfaranden för förvaltningsdomstolar	SAKNAS	Antal	0	158	KVARTAL 2	2024	Slutföra rekryterings- eller förlängningsförfarandena för minst 158 personalenheter för prövningsavdelningen och förvaltningsdomstolarna och ta enheter i drift. Endast rekryteringar eller förlängningsförfaranden som har slutförts sedan den 1 januari 2022 ska räknas med i detta mål.
M1C1–41	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Måltavla	Minskning av eftersläpande ärenden vid regionala förvaltningsdomstolar	SAKNAS	Procent	100	75	KVARTAL 2	2024	Minska antalet pågående mål med 25 % under 2019 (109 029) i regionala förvaltningsdomstolar (förvaltningsdomstolar i första instans).
M1C1–42	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Måltavla	Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen	SAKNAS	Procent	100	65	KVARTAL 2	2024	Minska antalet pågående mål vid Högsta förvaltningsdomstolen (andra instans) med 35 % under 2019 (24 010).
M1C1–43	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Måltavla	Minskning av eftersläpande mål för allmänna tvistemålsdomstolar (första instans)	SAKNAS	Procent	100	5	KVARTAL 4	2024	Minska antalet pågående mål med 95 % den 31 januari 2020 (333 218) i allmänna tvistemålsdomstolar (första instans). Utgångspunkten ska vara antalet pågående mål i mer än tre år vid allmänna tvistemålsdomstolar (den 31 januari 2020).
M1C1–44	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Måltavla	Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans)	SAKNAS	Procent	100	5	KVARTAL 4	2024	Reduce by 95% the number of pending cases on 31 January 2020 (97 251) in the Civil Courts of Appeal (second instance). Utgångspunkten ska vara antalet pågående mål i mer än två år vid tvistemålsdomstolarna (den 31 januari 2020).
M1C1–37a	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Milstolpe	Ikraftträdande av åtgärder som syftar till att minska eftersläpningen	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av primärrätt och sekundärrättsakter för att minska eftersläpningen				KVARTAL 1	2024	Ikraftträdande av primärlagstiftning och sekundära lagstiftningskällor för att möjliggöra I.Förstärkning av försökskontoren, bland annat genom incitament, för att locka till sig och behålla de personalenheter som anställs på grundval av rekryteringssystemet för den nationella återhämtnings- och resiliensplanen. II.Skapande av incitament för att (1) stödja mindre effektiva domstolar när det gäller att minska eftersläpningen på det civilrättsliga området. (2) belöna rättsliga myndigheter som uppnår de specifika årliga målen att minska antalet pågående mål i det civilrättsliga systemet.
M1C1–45	Reformer 1.4: Reform av civilrätten	Måltavla	Kortare handläggningstid i tvistemål	SAKNAS	Procent	100	60	KVARTAL 2	2026	Minska handläggningstiden med 40 % av alla tvistemål på privaträttens område jämfört med 2019.
M1C1–46	Reform 1.5: Reform av straffrätten	Måltavla	Kortare straffrättsliga förfaranden	SAKNAS	Procent	100	75	KVARTAL 2	2026	Minska handläggningstiden med 25 % av alla brottmål jämfört med 2019.
M1C1–47	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Måltavla	Minskning av eftersläpande mål för de allmänna tvistemålsdomstolarna (första instans)	SAKNAS	Procent	100	10	KVARTAL 2	2026	Minska antalet pågående mål som hade inletts mellan den 1 januari 2017 och den 31 december 2022 och som fortfarande pågick den 31 december 2022 (1 197 786) i allmänna tvistemålsdomstolar (första instans) med 90 %.
M1C1–48	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Måltavla	Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans)	SAKNAS	Procent	100	10	KVARTAL 2	2026	Minska antalet pågående mål som hade inletts mellan den 1 januari 2018 och den 31 december 2022 och som fortfarande pågick den 31 december 2022 (179 306) i tvistemålsdomstolarna (andra instans) med 90 %.
M1C1–49	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Måltavla	Minskning av eftersläpande mål i regionala förvaltningsdomstolar (första instans)	SAKNAS	Procent	100	20	KVARTAL 2	2026	Minska det totala antalet pågående mål som fortfarande pågår den 30 juni 2023 i alla regionala förvaltningsdomstolar (förvaltningsdomstol i första instans) med 80 % (102,144).
M1C1–50	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Måltavla	Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen	SAKNAS	Procent	100	30	KVARTAL 2	2026	Minska antalet pågående mål som fortfarande pågår den 30 juni 2024 i Högsta förvaltningsdomstolen (andra instans) med 70 % (12,287).
M1C1–51	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning om styrningen av den italienska planen för återhämtning och resiliens	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2021	Primärrätten ska åtminstone omfatta följande: 1) samordning och övervakning av de italienska projekten i återhämtnings- och resiliensplanen på central nivå. 2) fastställande och åtskillnad av befogenheter och godkännande av relevanta mandat för de olika organ och förvaltningar som deltar i samordningen, övervakningen och genomförandet av Italiens återhämtnings- och resiliensplan. 3) fastställande av ett system för tidig upptäckt av genomförandeproblem. 4) förhandsdefinition av en verkställighetsmekanism för att lösa problem med genomförandet och undvika förseningar, särskilt i förhållande till de olika förvaltningsnivåerna. 5) definition av den personal (antal och sakkunskap) som ska avsättas för samordning, övervakning och genomförande av Italiens återhämtnings- och resiliensplan i de berörda förvaltningarna. 6) definitionen av tekniskt stöd till de förvaltningar som deltar i genomförandet av Italiens återhämtnings- och resiliensplan, särskilt på lokal nivå, för att säkerställa uppbyggnaden av administrativ kapacitet inom den offentliga förvaltningen. 7) en avgränsning av ”påskyndade” förfaranden för genomförandet av Italiens återhämtnings- och resiliensplan och ett snabbt utnyttjande av medel. 8) revisions- och kontrollorganisation och förfaranden för Italiens återhämtnings- och resiliensplan.
M1C1–52	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning om förenkling av administrativa förfaranden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2021	Åtgärderna ska omfatta följande: 1) undanröjande av kritiska flaskhalsar, särskilt när det gäller den statliga och regionala miljökonsekvensbedömningen, godkännande av nya avfallsåtervinningsanläggningar, tillståndsförfaranden för förnybar energi och de förfaranden som krävs för att uppnå energieffektivitet i byggnader (så kallade Super Bonus) och stadsförnyelse. Särskilda åtgärder ska vidtas för att förenkla förfarandena inom ”Conferenza di servizi” (ett formellt avtal mellan två eller flera offentliga förvaltningar).
M1C1–53	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning för att tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2021	Åtgärderna ska omfatta bestämmelser om tillfällig rekrytering av i) Tekniska siffror för 2 800 för att stärka de offentliga förvaltningarna i Syd som finansieras genom den nationella budgeten. II) En pool på 1 000 experter som ska utstationeras under tre år för att stödja förvaltningarna i förvaltningen av de nya förfarandena för tekniskt bistånd.
M1C1–54	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Måltavla	Avslutad rekrytering av experter för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens	SAKNAS	Antal	0	1 000	KVARTAL 4	2021	Slutföra rekryteringsförfarandena för den reserv på 1 000 experter som ska utplaceras under tre år för att stödja förvaltningarna i förvaltningen av de nya förfarandena för tillhandahållande av tekniskt bistånd.
M1C1–55	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Utvidga den metod som tillämpas på Italiens plan för återhämtning och resiliens till att även omfatta den nationella budgeten för att öka utnyttjandet av investeringar	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av utvidgningen av metoden Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Inrätta ett förenklat system med delmål och mål liknande faciliteten för återhämtning och resiliens för planering, genomförande och finansiering av projekt inom ramen för den kompletterande investeringsfonden (30,5 miljarder euro).
M1C1–56	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftningen för reformen av den offentliga sysselsättningen	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Den möjliggörande lagstiftningen ska omfatta följande åtgärder: — fastställa arbetsprofiler som är specifika för den offentliga sektorn för att locka till sig den kompetens och de färdigheter som behövs, — inrättande av en enda rekryteringsplattform för att centralisera förfarandena för offentlig anställning för alla centrala offentliga förvaltningar, med ett åtagande att utvidga användningen av plattformen till att även omfatta lokala förvaltningar. — reform av rekryteringsprocessen för att i) övergå från ett rent kunskapsbaserat system till ett system som i första hand bygger på kompetens och lämpliga färdigheter. II) bedöma den kompetens som krävs för att utföra statstjänstemän, III) differentiera rekryteringsprocesserna mellan rekrytering på ingångsnivå, som ska vara rent kompetensbaserad, och rekrytering av specialiserade profiler, som bör kombinera kompetens med relevant arbetslivserfarenhet och leda till tillträde till karriären på en högre nivå. Ministeriet för offentlig förvaltning ska se till att den nya processen genomförs på ett enhetligt sätt i alla administrationer: — reform av den högre offentliga förvaltningen för att harmonisera utnämningsförfarandena inom den offentliga förvaltningen, definiera arbetsprofilerna och utvärdera deras prestationer. stärka kopplingen mellan livslångt lärande och utbildningsmöjligheter för anställda och incitament till deltagande, till exempel genom att planera belöningsmekanismer eller särskilda karriärvägar, med särskild uppmärksamhet på den dubbla omställningen. — fastställa eller uppdatera etiska principer för offentliga förvaltningar genom tydliga regler, uppförandekoder och utbildningsmoduler i ämnet. — stärka engagemanget för en jämn könsfördelning, — se över regelverket för vertikal rörlighet, reformera karriärvägarna för att skapa och få tillgång till chefstjänster på mellannivå (”quadri”) och få tillgång till högre civila tjänster (”dirigenti di prima e secondda fascia”) inom förvaltningen. Detta inbegriper en reform av systemet för resultatutvärdering och en förstärkning av kopplingen mellan karriärutveckling och resultatutvärdering. — se över regelverket för horisontell rörlighet för att uppnå en effektiv arbetsmarknad inom offentliga förvaltningar, inbegripet a) inrättande av ett öppet och enhetligt reklamsystem för alla lediga tjänster inom de centrala och lokala förvaltningarna, b) möjligheten att ansöka om alla tillgängliga tjänster var som helst, c) avskaffande av tillståndet till rörlighet från ursprungsförvaltningen och d) införande av betydande begränsningar av användningen av alternativa rörlighetsmetoder som inte leder till överföringar (dvs. ”comandi” och ”distacchi”), för att göra dem exceptionella och strikt tidsbegränsade.
M1C1–57	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av administrativa förfaranden för den förenklingsreform som syftar till att genomföra RF	Bestämmelse i lagen som anger sekundärrättens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Ikraftträdande av alla relaterade delegerade akter, ministerdekret, sekundärlagstiftning och alla andra förordningar som krävs för ett effektivt genomförande av förenklingen, inbegripet avtal med regioner i händelse av exklusiv och parallell regional behörighet.
M1C1–58	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av rättsakter om reformen av den offentliga sysselsättningen	Bestämmelse om ikraftträdande av rättsakterna om reformen av den offentliga sysselsättningen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Ikraftträdande av alla relaterade delegerade akter, ministerdekret, sekundärlagstiftning och alla andra förordningar som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av reformen.
M1C1–59	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen	Bestämmelse om ikraftträdande av lagstiftningen om införande av strategisk personalförvaltning i den offentliga förvaltningen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Lagstiftningen och de delegerade akterna för införande av strategisk personalförvaltning i den offentliga förvaltningen ska omfatta följande: fastställande, inom ramen för den integrerade verksamhets- och organisationsplanen, av strategiska personalplaner för rekrytering, karriärutveckling och utbildning för alla centrala och regionala förvaltningar, med stöd av en integrerad databas med färdigheter och profiler. inrättande av en central genomförandeenhet som samordnar och stöder systemet för personalplanering. I en andra fas ska de strategiska personalplanerna utvidgas till stora kommuner, medan små och medelstora kommuner är föremål för särskilda investeringar i kapacitetsuppbyggnad.
M1C1–59A	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Genomförande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen	Offentliggörande av den första halvårsrapporten om centrala resultatindikatorer.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Den första halvårsrapporten om centrala resultatindikatorer ska offentliggöras.
M1C1–59ter	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Genomförande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen	HR-verktygslådan är tillgänglig, kompatibel med inPA och Syllabus och integrerad med PIAO-databasen, och verifiering av de strategiska planerna för mänskliga rättigheter.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Den integrerade databasen (”HRM-verktygslådan”) ska vara tillgänglig för alla offentliga förvaltningar med mer än 50 anställda som enligt lag måste anta en PIAO. ”HRM-verktygslådan” ska vara driftskompatibel med rekryteringsplattformen (inPA) och plattformen ”Syllabus”. ”HRM-verktygslådan” och PIAO-databasen ska integreras. Ministeriet för offentlig förvaltning ska, för åtminstone ett urval av nationella och subnationella förvaltningar med mer än 50 anställda som antar PIAO, kontrollera innehållet i motsvarande strategiska planer för mänskliga rättigheter och vidta nödvändiga uppföljningsåtgärder, även med beaktande av resultaten av halvårsrapporterna om nyckelutförandeindikatorerna.
M1C1–60	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Måltavla	Förenkling och/eller digitalisering av 200 kritiska förfaranden som påverkar medborgare och företag	SAKNAS	Antal	0	200	KVARTAL 4	2024	Förenkling och/eller digitalisering av förfaranden ska omfatta åtminstone följande områden: 1) miljö och energi, förnybara energikällor och grön ekonomi. 2) byggnation och stadsförnyelse. 3) infrastruktur för elektronisk kommunikation. 4) etablering och bedrivande av ekonomisk verksamhet.
M1C1–62	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Öka utnyttjandet av investeringar	Offentliggörande av en genomföranderapport från finansministeriet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Offentliggöra en genomföranderapport för att mäta effekterna av de åtgärder som syftar till att tillhandahålla tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad, förbättra kapaciteten att planera, förvalta och verkställa kapitalutgifter som finansieras genom den nationella budgeten, uppnå ett betydande utnyttjande av de medel från den kompletterande fonden som anslagits fram till 2024.
M1C1–63	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Slutförande av förenklingen och inrättande av en databas med alla förenklade förfaranden och motsvarande administrativa system med full rättslig giltighet på hela det nationella territoriet	Offentliggörande av arkivet på det berörda departementets webbplats	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Granskning av förfaranderegler ska slutföras för alla förenklade förfaranden. Även kontroll och övervakning av 1.Ett effektivt genomförande av de förenklade förfarandena, 2.nya standardiserade formulär, och 3.motsvarande digitaliserad förvaltning ska säkerställas. Förenklingen ska gälla för totalt 600 kritiska förfaranden, inklusive de som omfattas av delmålen M1C1 60 och M1C1 61.
M1C1–66	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Måltavla	Utbildning	SAKNAS	Antal	0	245 000	KVARTAL 2	2026	Minst 245 000 (70 %) offentliganställda vid centrala offentliga förvaltningar har framgångsrikt slutfört de utbildningsinitiativ som avses i M1C1–64 (formell certifiering eller konsekvensbedömning).
M1C1–67	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Måltavla	Utbildning	SAKNAS	Antal	0	280 000	KVARTAL 2	2026	Minst 280 000 (70 %) offentliganställda vid andra offentliga förvaltningar har framgångsrikt slutfört de utbildningsinitiativ som avses i M1C1–65 (formell certifiering eller konsekvensbedömning).
M1C1–68	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av RRF	Revisionsrapport som bekräftar databassystemets funktioner	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Ett databassystem för övervakning av genomförandet av RRF ska finnas på plats och vara i drift. Systemet ska minst omfatta följande funktioner: (a) samla in uppgifter och övervaka uppnåendet av delmål och mål, b) samla in, lagra och säkerställa tillgång till de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i-iii i RRF-förordningen.
M1C1–69	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningen om förenkling av systemet för offentlig upphandling	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet för att förenkla systemet för offentlig upphandling.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2021	Genom lagdekretet förenklas systemet för offentlig upphandling med åtminstone följande brådskande åtgärder: fastställa mål för att minska tiden mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet. II. Fastställa mål och ett övervakningssystem för att minska tiden mellan kontraktstilldelningen och slutförandet av infrastrukturen (”fase esecutiva”). III. Kräva att uppgifterna om alla kontrakt registreras i den nationella antikorruptionsmyndighetens (ANAC) databas mot korruption. IV. Genomföra och ge incitament till alternativa tvistlösningsmekanismer i genomförandefasen av offentliga kontrakt. inrätta särskilda kontor med ansvar för offentlig upphandling vid ministerier, regioner och storstäder. Ytterligare specifikationer: Förenkling och digitalisering av inköpscentralernas förfaranden (”centrali di committenza”). — Genomföra artiklarna 41 och 44 i den nuvarande lagen om offentlig upphandling. — Fastställa hur förfarandena bör digitaliseras för alla offentliga kontrakt och koncessioner och fastställa interoperabilitets- och sammankopplingskrav, — Genomföra artikel 44 i det nuvarande regelverket för offentlig upphandling.0
M1C1–70	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av översynen av lagen om offentlig upphandling (D.Lgs. n. 50/2016)	Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av den delegeringslag som reformerar den nuvarande lagen om offentlig upphandling (D.Lgs. n. 50/2016) Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	I denna lag fastställs alla exakta kriterier och principer för systemreformen av lagen om offentlig upphandling. Lagen om delegering ska åtminstone innehålla följande principer och kriterier: minska fragmenteringen av upphandlande myndigheter (1) genom att fastställa de grundläggande delarna i kvalificeringssystemet, (2) kräva att en e-plattform inrättas som ett grundläggande krav för att delta i den landsomfattande utvärderingen av upphandlingskapaciteten (3) som ger den nationella korruptionsbekämpande myndigheten (ANAC) befogenhet att granska de upphandlande myndigheternas kvalifikationer i fråga om upphandlingskapacitet (typer och volymer av inköp), (4) ge incitament att använda befintliga professionella inköpscentraler. II. Förenkla och digitalisera inköpscentralernas förfaranden (”centrai di committenza”) III. Fastställa hur förfarandena ska digitaliseras för alla offentliga kontrakt och koncessioner och definiera driftskompatibilitets- och sammanlänkningskrav. IV. Gradvis minska begränsningarna för underentreprenad.
M1C1–71	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av alla lagar, förordningar och genomförandeakter (inklusive sekundärlagstiftning) som krävs för systemet för offentlig upphandling	Ikraftträdande av all nödvändig lagstiftning, förordningar och genomförandeakter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Alla nödvändiga lagar, förordningar och genomförandeakter (inbegripet eventuell sekundärlagstiftning) ska ge följande resultat: det gemensamma samordningsorganet för offentlig upphandling ska ha en tillräcklig personal- och finansieringsnivå (som ska specificeras i det operativa arrangemanget) för att kunna fungera fullt ut, även på grund av stödet från ANAC:s särskilda struktur. II. Det gemensamma samordningsorganet för offentlig upphandlingspolitik antar en strategi för professionalisering (se kopplad till Italiens förslag till reform av NRPP 2.1.6) som omfattar olika typer av utbildning på olika nivåer, särskild handledning och utarbetande av operativa riktlinjer, med stöd av ANAC och den nationella förvaltningsskolan. III. De dynamiska inköpssystemen tillhandahålls av Consip och är förenliga med direktiven om offentlig upphandling. IV. ANAC slutför de upphandlande myndigheternas kvalificering i fråga om upphandlingskapacitet till följd av genomförandet av artikel 38 i lagen om offentlig upphandling. övervakningssystemet för tiden mellan tilldelningen av kontraktet och slutförandet av infrastrukturarbeten är i drift. vi. Uppgifter om alla kontrakt registreras i den nationella korruptionsbekämpningsmyndighetens databas för korruptionsbekämpning (ANAC). VII. Alla särskilda kontor med ansvar för offentlig upphandling vid ministerier, regioner och storstäder.
M1C1–72	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Åtgärder för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företag godkänns	Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av bestämmelser om minskning av sena betalningar från det utbetalande organet till företag	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Nya regler träder i kraft för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företagen. Åtgärderna ska åtminstone omfatta följande centrala inslag: i. Systemet InIT ska användas i den centrala offentliga förvaltningen för att stödja den ekonomiska och finansiella redovisningen och genomförandet av offentliga utgifter. II. Sena betalningar: the indicators based on the database of the MoF IT system (Commercial Credit Platform - PCC) shall be the weighted average payment time of public authorities to businesses and the weighted average payment delay of public authorities to businesses for each of the following levels of public administration: -centralmyndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) -regionala myndigheter (Regioni och provinssjälvstyre). -lokala myndigheter (enti locali) -folkhälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale).
M1C1–72a	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Lagstiftning och särskilda åtgärder för att minska sena betalningar på central/lokal nivå	Bestämmelse i lagstiftningen om ikraftträdande, cirkulär som antagits och åtgärder som vidtagits för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företag	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Följande akter ska träda i kraft: — ett cirkulär som klargör tillämpningsområdet för kommersiella och icke-kommersiella transaktioner i linje med direktivet om sena betalningar. — ett cirkulär som klargör tillämpningsområdet för artikel 4.6 i direktivet om sena betalningar i linje med det direktivet. lagstiftning för att se till att ordinarie regioner och lokala myndigheter får medel för att kunna betala sina fakturor i tid från den centrala nivån. — lagstiftning som ålägger offentliga myndigheter att anta årliga kassaflödesplaner som säkerställer att de lagstadgade betalningsfristerna respekteras. — lagstiftning som inför bestämmelser som tillåter överlåtelse av krediter till tredje man efter 30 dagars tystnad/passivitet från myndigheternas sida. Följande åtgärder ska vidtas på central nivå: — Ikraftträdande av lagstiftning som identifierar sena betalare på central nivå och som kräver att åtgärder vidtas för att säkerställa att de betalar inom 30 dagar. Offentliggörande av ministeriernas utestående skulder, som uppdateras varje kvartal. — Inrättande av arbetsgrupper när så krävs enligt lagstiftningen. Följande åtgärder ska vidtas på lokal nivå: — Ikraftträdande av lagstiftning som identifierar sena betalare på lokal nivå och som kräver att åtgärder vidtas för att säkerställa att de betalar inom 30 dagar. — Offentliggörandet av dessa myndigheters utestående fordringar uppdateras varje kvartal.
M1C1–72ter	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Öka de personalresurser som hanterar betalningar	Bestämmelse om ikraftträdande av lagstiftning som ger möjlighet att öka de personalresurser som hanterar betalningar	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av rättsakter som ger möjlighet att öka personalresurserna när det gäller betalningar: — Ministerier som identifierats som sena betalare och som lämnade in en interventionsplan i enlighet med lagdekret nr 19 av den 2 mars 2024, omvandlat genom lag nr 56 av den 29 april 2024. — kommuner med mer än 60.000 invånare, provinser och storstäder identifierade som sena betalare som lämnade in en interventionsplan i enlighet med lagdekret nr 19 av den 2 mars 2024, omvandlat genom lag nr 56 av den 29 april 2024.
M1C1–72quater	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Antagande av revisionsplanen	Antagande av revisionsplanen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Antagande av en revisionsplan, inklusive en färdplan för dess genomförande, om lämpligheten och punktligheten i de befintliga betalningsprocesserna för minst 130 offentliga förvaltningar som identifierats som sena betalare bland i) central nivå (inklusive ministeriernas territoriella avdelningar). II) kommuner. och iii) folkhälsomyndigheter.
M1C1–72quinquies	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Genomförande av betalningar i InIT-systemet och övergripande åtgärder för att minska sena betalningar från det utbetalande organet till företag	Operationalisering av Init-systemet för genomförande av betalningar och av plattformen med information om kommersiella krediter.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	InIT-systemet är fullt funktionsdugligt med följande funktioner: — Den gör det möjligt att verkställa betalningarna utan att förlita sig på interoperabilitet med de gamla plattformarna för hantering av betalningar. — Den säkerställer tillgång till betalningsuppgifter, inklusive förseningar, för att stödja ministeriernas och den italienska revisionsrättens revisions- och kontrollverksamhet. En särskild plattform med information om kommersiella krediter för borgenärsföretag och gäldenärers offentliga förvaltningar ska vara i drift. Plattformen ska tillhandahålla åtminstone följande: — information till företag (borgenärer) om den rättsliga ramen för krediter till den offentliga förvaltningen, ett borgenärs rättigheter, de rättsliga åtgärder som kan vidtas vid förseningar i mottagandet av en betalning, funktionen hos leverantörernas betalningsmekanism och kontaktpunkten för borgenärsföretag. — information till offentliga förvaltningar (gäldenärer) om rättsliga krav för betalning av kommersiella skulder, administrativ vägledning, övervakningsverktyg som är tillgängliga för den offentliga förvaltningen och eventuell bästa praxis för att förbättra betalningsresultaten. Alla ministeriets webbplatser ska ha en länk till denna plattform.
M1C1–72sixider	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Antagande av den slutliga revisionsrapporten om revisionsplanen	Antagande av den slutliga revisionsrapporten om revisionsplanen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Antagande av den slutliga revisionsrapporten om revisionsplanen, inklusive de korrigerande åtgärder som genomförts fram till Q4/2025 i enlighet med resultaten av revisionsverksamheten.
M1C1–73	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen av lagen om offentlig upphandling	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet för att genomföra alla bestämmelser i delegeringslagen om reformen av lagen om offentlig upphandling.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Lagstiftningsdekretet träder i kraft för att genomföra alla bestämmelser i delegeringslagen för att reformera lagen om offentlig upphandling.
M1C1–74	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning för reformen om förenkling av reglerna för offentlig upphandling	Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning för reform/förenkling av systemet för offentlig upphandling (som också härrör från översynen av lagen om offentlig upphandling).
M1C1–73a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Antagande av ett cirkulär med vägledning om kvalificeringssystemet för upphandlande myndigheter	Antagande av ett cirkulär med vägledning om kvalificeringssystemet för upphandlande myndigheter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Antagande, efter samråd med ANAC, av ett cirkulär med vägledning om de nuvarande tillämpliga reglerna för kvalificering och centralisering, för att förklara att kvalifikationer och/eller användning av inköpscentraler även för priser under tröskelvärdena är möjliga och tillrådliga.
M1C1–73ter	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Incitament för kvalificering och professionalisering av upphandlande myndigheter.	Analys av Cabina di Regia, offentliggörande av resultaten av deltagandet i utbildningsverksamhet och självutvärderingsövningar samt antagande av initiativ och verktyg	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Cabina di Regias analys (enligt artikel 221 i lagen om offentlig upphandling), efter samråd med ANAC, av effekterna av tillämpningen av lagen om offentlig upphandling på -antalet kvalificerade upphandlande myndigheter och centraliserade inköpsorgan. -antalet och värdet av de offentliga kontrakt som förvaltas av kvalificerade upphandlande myndigheter för egen räkning och för icke-godkända enheters räkning. -kvalificeringsövningen för att påskynda beslutsfattandet vid offentlig upphandling. Offentliggörande av resultaten av kartläggningen av icke-godkända enheters deltagande i utbildningsverksamhet och av självbedömningsövningar. Initiativ som syftar till att förbättra de upphandlande myndigheternas kvalifikationer, minska fragmenteringen och professionaliseringen av icke-godkända enheter ska antas. Instrument för tekniskt och administrativt stöd till upphandlande myndigheter ska tillhandahållas.
M1C1–73quater	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av riktlinjer för upphandling under EU:s tröskelvärde	Ikraftträdande av riktlinjer för upphandling under EU:s tröskelvärde	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Cirkulär om upphandling under EU:s tröskelvärde har antagits och offentliggjorts i Italiens officiella tidning. I cirkuläret ska det klargöras att upphandlande myndigheter kan använda öppna och selektiva förfaranden för upphandling under EU:s tröskelvärde.
M1C1–73quinquies	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av nya rättsliga bestämmelser om projektfinansiering	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av nya lagbestämmelser	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av nya rättsliga bestämmelser om projektfinansiering som syftar till att öka effektiviteten och konkurrensen, särskilt för att öka koncessionernas öppenhet.
M1C1–75	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Fullt fungerande nationellt e-upphandlingssystem	Tillgång till de funktioner som anges i genomförbarhetsstudien (ska utarbetas som projektuppgift 1)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Det nationella e-upphandlingssystemet ska vara i drift och vara helt i linje med EU:s direktiv om offentlig upphandling och inbegripa fullständig digitalisering av förfarandena fram till fullgörandet av kontraktet (smart upphandling), ska vara kompatibelt med den offentliga förvaltningens förvaltningssystem, innehålla en digital habilitering av producentorganisationen, auktioner, maskininlärning för att upptäcka trender, CRM med chatbotar, digitalt engagemang och statskedja.
M1C1–75a	Investeringar 1.10: Stöd till kvalifikationer och e-upphandling	Milstolpe	Stöd till kvalifikationer och e-upphandling	Idrifttagande av funktionen för upphandlingsstöd	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	En stödfunktion för upphandling ska inrättas inom ramen för strategin för professionalisering av offentliga upphandlare. Funktionen för upphandlingsstöd ska vara avsedd för upphandlande myndigheter för att uppfylla kraven i bilaga II.4 till lagen om offentlig upphandling och stödja dem i e-upphandlingsprocessen, stödja förvärv av digitala färdigheter och tillhandahålla tekniskt stöd vid antagandet av digitaliseringen av offentlig upphandling, inbegripet användningen av dynamiska inköpssystem.
M1C1–76	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för centrala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid	SAKNAS	30	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för centrala offentliga myndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) till företag vara högst 30 dagar.
M1C1–77	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för regionala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningstid (i dagar)	SAKNAS	30	KVARTAL 1	2025	Based on the Commercial Credit Platform (PCC), the weighted average payment time (“tempo di pagamento”) of regional public authorities (Regioni and Province Autonome) to businesses shall be below or equal to 30 days.
M1C1–78	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid (antal dagar)	SAKNAS	30	KVARTAL 1	2025	Based on the Commercial Credit Platform (PCC), the weighted average payment time (“tempo di pagamento”) of local public authorities (enti locali) to businesses shall be below or equal to 30 days.
M1C1–79	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för de offentliga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid (antal dagar)	SAKNAS	60	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för offentliga hälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara högst 60 dagar.
M1C1–80	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för de centrala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	SAKNAS	0	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för centrala myndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–81	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	SAKNAS	0	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för regionala myndigheter (Regioni och provinsautonomaregionen) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–82	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	SAKNAS	0	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för lokala myndigheter (enti locali) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–83	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	SAKNAS	0	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för offentliga hälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–84	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet	SAKNAS	Antal	139	100	KVARTAL 4	2023	På grundval av de metoder som antagits av EU:s officiella tidning (TED-databasen) och med hjälp av uppgifter från den nationella it-databasen för offentliga kontrakt (BDNCP), som förvaltas av ANAC, ska den genomsnittliga tiden mellan tidsfristen för inlämning av anbud och tilldelningen av kontrakt minskas till mindre än 100 dagar för kontrakt över tröskelvärdena i EU:s direktiv om offentlig upphandling.
M1C1–84a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Åtgärder för att förbättra beslutshastigheten vid tilldelning av kontrakt till upphandlande myndigheter	Antagande av åtgärder som rör beslutshastighet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Cabina di regia, i enlighet med artikel 221 i lagen om offentlig upphandling ska, efter samråd med ANAC, anta — en analys som utvärderar e-upphandlingens inverkan på tidsplanen för kontraktstilldelning, från tidsfristen för inlämning av anbud till undertecknandet av kontraktet. — en rapport om 2024 års data för TED-indikatorn ”beslutshastighet”. Beslutshastighet: tiden mellan tidsfristen för inlämnande av anbud och dagen för undertecknandet av kontraktet. — en rapport om de upphandlande myndigheternas bästa praxis för att förkorta tidsplanen för tilldelning av kontrakt och om initiativen för att förkorta beslutstiden. Kvalificerade upphandlande myndigheter vars genomsnittliga beslutshastighet är längre än 160 dagar i TED ska vara skyldiga att vidta korrigerande åtgärder.
M1C1–85	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen	SAKNAS	Procent	100	90	KVARTAL 2	2024	Den genomsnittliga tiden mellan tilldelningen av kontraktet och uppförandet av infrastrukturen (genomförandefasen) ska minskas med minst 10 % på grundval av en jämförelse mellan i) de bygg- och anläggningsarbeten som tilldelats mellan den 1 januari och den 31 december 2019 och som avslutats senast den 30 juni 2021, och ii) de bygg- och anläggningsarbeten som tilldelats mellan den 1 juli 2021 och den 30 juni 2022 och som avslutats senast den 31 december 2023.
M1C1–86	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare	SAKNAS	Antal	0	20 000	KVARTAL 4	2023	Minst 20 000 offentliganställda har utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga upphandlare.
M1C1–87	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem	SAKNAS	Procent	0	15	KVARTAL 4	2023	Minst 15 % av de upphandlande myndigheterna använder dynamiska inköpssystem i enlighet med EU-direktiv 2014/24 (en tidsfrist på två år för observation och med beaktande av att användningen av DPS i Italien främst är inriktad på inköp över tröskelvärdet, eftersom de som ligger under tröskelvärdet huvudsakligen utförs med hjälp av ambassader). Målet avser centrala offentliga upphandlande myndigheter (250 utbetalande organ registrerade per den 30 april 2021 i det nationella e-upphandlingssystem som förvaltas av Consip på uppdrag av MEF).
M1C1–88	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för centrala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid	30	30	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för centrala offentliga myndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) till företag vara högst 30 dagar.
M1C1–89	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för regionala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid	30	30	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska de regionala offentliga myndigheternas vägda genomsnittliga betalningstid (”tempo di pagamento”)till företag vara högst 30 dagar.
M1C1–90	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid	30	30	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för lokala myndigheter (enti locali) till företag vara högst 30 dagar.
M1C1–91	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för de offentliga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid	60	60	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för offentliga hälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara högst 60 dagar.
M1C1–92	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för de centrala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	0	0	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för centrala myndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–93	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	0	0	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för regionala myndigheter (Regioni och provinsautonoma regionen) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–94	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	0	0	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för lokala myndigheter (enti locali) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–95	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	0	0	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för offentliga hälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–96	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet	SAKNAS	Antal	193	115	KVARTAL 4	2025	På grundval av uppgifter från Europeiska unionens officiella tidning (TED-databasen) ska den genomsnittliga tiden mellan tidsfristen för inlämnande av anbud och dagen för undertecknandet av kontraktet minskas till högst 115 dagar för kontrakt över tröskelvärdena i EU:s direktiv om offentlig upphandling. Säkerställa att det finns full konsekvens och ingen tidslucka mellan offentliggörandet av uppgifter om ingåendet av avtalet i TED och i BDNCP (ANAC).
M1C1–97	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen	SAKNAS	Procent	100	88	KVARTAL 2	2025	Den genomsnittliga tiden mellan tilldelningen av kontraktet och uppförandet av infrastrukturen (genomförandefasen) ska minskas med minst 12 % på grundval av en jämförelse mellan i) de bygg- och anläggningsarbeten som tilldelats mellan den 1 januari och den 31 december 2019 och som avslutats senast den 30 juni 2021, och ii) de bygg- och anläggningsarbeten som tilldelats mellan den 1 juli 2022 och den 30 juni 2023 och som avslutats senast den 31 december 2024.
M1C1–97a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen	SAKNAS	Procent	100	85	KVARTAL 2	2026	Den genomsnittliga tiden mellan tilldelningen av kontraktet och uppförandet av infrastrukturen (genomförandefasen) ska minskas med minst 15 % på grundval av en jämförelse mellan i) de bygg- och anläggningsarbeten som tilldelats mellan den 1 januari och den 31 december 2019 och som avslutats senast den 30 juni 2021, och ii) de bygg- och anläggningsarbeten som tilldelats mellan den 1 juli 2023 och den 30 juni 2024 och som avslutats senast den 31 december 2025.
M1C1–98	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare	SAKNAS	Antal	20 000	40 000	KVARTAL 4	2024	Minst 40 000 offentliganställda har utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga upphandlare.
M1C1–98a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare	SAKNAS	Antal	40 000	60 000	KVARTAL 4	2025	Minst 60 000 offentliganställda har utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga upphandlare. Det totala antalet får omfatta offentliganställda som redan har utbildats under tidigare år och vars utbildning har rapporterats för M1C1–86- och M1C1–98-målen, endast om de har fått en högre, specialiserad eller avancerad utbildning, i linje med organisationen på tre progressiva nivåer i yrkesstrategin.
M1C1–99	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem	Procentandel centrala offentliga upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem enligt EU-direktiv 2014/24	Procent	15	20	KVARTAL 2	2024	Minst 20 % av de upphandlande myndigheterna använder dynamiska inköpssystem i enlighet med direktiv 2014/24 (observationsperiod från och med den 1 januari 2022). De centrala offentliga upphandlande myndigheterna är 250 offentliga förvaltningar (registrerade den 30 april 2021 i det nationella e-upphandlingssystemet som förvaltas av Consip på uppdrag av MEF).
M1C1–99a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling Investeringar 1.10: Stöd till kvalifikationer och e-upphandling	Måltavla	Upphandlande myndigheters digitala kompetens	Procentandel lokala offentliga upphandlande myndigheter som är digitalt behöriga	Procent	0	50	KVARTAL 4	2025	Minst 50 % av de lokala upphandlande myndigheterna har den digitala kompetens som krävs för kvalifikationen. Upphandlande myndigheter som uppfyller samma krav genom centraliserade inköpsorgan ska också räknas med för att uppnå målet.
M1C1–100	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Ikraftträdande av lagbestämmelser som förbättrar effektiviteten i utgiftsöversynen – förstärkning av finansministeriet	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Den reviderade ramen för utgiftsöversyner i centrala statliga förvaltningar (ministerier) ska förbättra dess effektivitet genom att stärka ekonomi- och finansministeriets roll. Den ska särskilt sörja för en förstärkt roll för ekonomi- och finansministeriet i förhandsbedömningen, övervakningsprocesserna och efterhandsutvärderingen, så att det blir möjligt att se till att översynerna genomförs grundligt och att de avsedda målen uppnås.
M1C1–101	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Milstolpe	Antagande av en översyn av möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande	Offentliggörande av översynen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Anta en rapport för att informera om statliga åtgärder för att minska skatteflykt från utelämnad fakturering, särskilt i de sektorer som är mest utsatta för skatteundandragande, bland annat genom riktade incitament för konsumenterna.
M1C1–102	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Antagande av en rapport om effektiviteten i de metoder som används av utvalda offentliga förvaltningar för att utarbeta och genomföra sparplaner	Offentliggörande av rapporten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Rapporten ska utarbetas av finansministeriets redovisningsavdelning i samarbete med utvalda förvaltningar för att -Bedöma deras praxis vid utformning och genomförande av sparplaner. -Fastställa riktlinjer för alla offentliga förvaltningar.
M1C1–103	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning och bestämmelser samt slutförande av administrativa processer för att uppmuntra efterlevnad av skatteregler och förbättra revisioner och kontroller	Bestämmelser i lagar och andra författningar som anger ikraftträdandet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Bestämmelserna ska omfatta följande: i) Fullständig drift av databasen och den särskilda it-infrastrukturen för frisläppande av förifyllda mervärdesskattedeklarationer, i enlighet med artikel 4 punkt 1 i lagstiftningsdekret nr 127/2015. II) Den databas som används för ”fullgörandebrev” (som tillhandahåller tidig kommunikation till skattebetalare för vilka avvikelser upptäcks) förbättras i syfte att minska förekomsten av falskt positiva meddelanden och öka antalet meddelanden som skickas ut till skattebetalarna. (III) ikraftträdande av reformerad lagstiftning för att säkerställa effektiva administrativa sanktioner om privata leverantörer vägrar att godta elektroniska betalningar (ursprunglig artikel 23 i lagdekret 124/2019, som hade upphävts vid omvandlingen till lag, utgör en hänvisning). IV) Slutförande av den process för pseudonymisering av uppgifter som föreskrivs i artikel 1 punkterna 681–686 i lag n.160/2019 och inrättandet av digital infrastruktur för analys av stordata som genereras genom interoperabilitet mellan databaser som är helt pseudonymiserade, i syfte att öka effektiviteten i den riskanalys som ligger till grund för urvalsprocessen. V) Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning som genomför ytterligare effektiva åtgärder på grundval av resultaten av översynen av möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande till följd av utelämnad fakturering.
M1C1–104	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Antagande av besparingsmål för utgiftsöversyner för åren 2023–2025	Kvantitativt sparmål för de samlade centrala statliga förvaltningarna enligt dokumentet om ekonomi och finans – i euro Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	På grundval av dekreten 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 fastställa mål i det ekonomiska finansiella dokumentet för årliga utgiftsöversyner för de samlade centrala statliga förvaltningarna för åren 2023, 2024 och 2025. Besparingsmålen ska återspegla en lämplig ambitionsnivå.
M1C1–105	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Ett större antal ”överensstämmelsebrev”	SAKNAS	Antal	2 150 908	2 581 090	KVARTAL 4	2022	Antalet ”skrivelser om efterlevnad”, som ger skattebetalare information i god tid och där avvikelser upptäcks, ska ökas med minst 20 % jämfört med 2019.
M1C1–106	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Minskning av antalet falska positiva ”fullgörandebrev”	SAKNAS	Antal	126 500	132 825	KVARTAL 4	2022	Antalet falskt positiva ”skrivelser om efterlevnad” (som innebär att skattebetalare informeras i ett tidigt skede för vilka avvikelser upptäcks, men där inga bedrägerier upptäcks i efterhand) ska minskas med minst 5 % jämfört med 2019.
M1C1–107	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev”	SAKNAS	Euro	2 130 000 000	2 449 500 000	KVARTAL 4	2022	Skatteintäkterna från ”fullgörandebrev” ska öka med 15 % jämfört med 2019.
M1C1–108	Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper	Milstolpe	Godkännande av begreppsramen, uppsättningen av standarder för periodiserad redovisning och den flerdimensionella kontoplanen	Resolution från finansministeriets redovisningsavdelning om godkännande av strukturen för den periodiserade redovisningsstyrningen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Completion of a conceptual framework as reference for the accrual accounting system according to the qualitative features defined by Eurostat (EPSAS Working Group); Fastställande av standarder för periodiserad redovisning på grundval av IPSAS. Utforma ett flerdimensionellt kontoplan på flera nivåer.
M1C1–109	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Inlämning av de första förhandsifyllda momsdeklarationerna	SAKNAS	Antal	0	2 300 000	KVARTAL 2	2023	Minst 2 300 000 skattebetalare ska få förhandsifyllda momsdeklarationer för beskattningsåret 2022.
M1C1–110	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Omklassificering av den allmänna statsbudgeten, med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet	Införande av omklassificeringen av den allmänna statsbudgeten med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet i 2024 års budgetlag Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	2024 års budgetlag ska förse parlamentet med en budget för hållbar utveckling som består av klassificeringen av den allmänna statsbudgeten med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet. Klassificeringen ska vara förenlig med de kriterier som ligger till grund för fastställandet av målen för hållbar utveckling och målen i Agenda 2030.
M1C1–111	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2023, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 för 2023.	Antagande av finansministeriets rapport om utgiftsöversynen 2023, där det intygas att processen har slutförts och att målet har uppnåtts.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Den rapport från finansministeriet som ska överlämnas till ministerrådet i enlighet med lagdekret 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 ska attestera slutförandet av utgiftsöversynsprocessen för 2023 när det gäller bestämmelserna om utgiftsöversynen. intyga att det mål som fastställdes 2022 har uppnåtts.
M1C1–112	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Förbättra skatteförvaltningens operativa kapacitet i linje med rekryteringsmålen i skattemyndighetens prestationsplan för 2021–2023.	SAKNAS	Antal hyror	0	4 113	KVARTAL 2	2024	4 113 nya personalenheter ska anställas av skattemyndigheten i enlighet med rekryteringsmålen i prestationsplanen för 2021–2023.
M1C1–113	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Ett större antal ”överensstämmelsebrev”	SAKNAS	Antal	2 150 908	3 011 271	KVARTAL 4	2023	Antalet ”skrivelser om efterlevnad”, som ger skattebetalare information i god tid och där avvikelser upptäcks, ska ökas med minst 40 % jämfört med 2019.
M1C1–114	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev”	SAKNAS	Euro	2 130 000 000	2 769 000 000	KVARTAL 4	2023	Skatteintäkterna från ”fullgörandebrev” ska öka med 30 % jämfört med 2019.
M1C1–115	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2024, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 och 2023 för 2024	Antagande av finansministeriets rapport om utgiftsöversynen 2024, där det intygas att processen har slutförts och att målet har uppnåtts.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Den rapport från finansministeriet som ska överlämnas till ministerrådet i enlighet med lagdekret 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 ska attestera slutförandet av utgiftsöversynsprocessen för 2024 när det gäller bestämmelserna om utgiftsöversynen. — intyga att det mål som fastställdes 2022 och 2023 har uppnåtts.
M1C1–116	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt”	SAKNAS	Procent	0	—5	KVARTAL 4	2025	”Benägenheten att undgå” i alla skatter exklusive fastighetsskatter (Imposta Municipale Unica) och punktskatter ska vara 5 % lägre än 2023 jämfört med 2019 jämfört med 2019. Referensberäkningen för 2019 ska ingå i den uppdaterade regeringsrapport om den svarta ekonomin som ska offentliggöras i november 2021 i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 i lagstiftningsdekret nr 160/2015. Minskningen på 5 % ska iakttas med hänvisning till de uppskattningar som ingår i den uppdaterade årgången i samma rapport som ska offentliggöras i november 2025 på grundval av uppgifter för beskattningsåret 2023.
M1C1–117	Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper	Måltavla	Företrädare för offentliga organ som utbildats för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning	SAKNAS	Procent	0	90	KVARTAL 1	2026	Slutet på den första utbildningsomgången för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning för företrädare för offentliga organ som täcker minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn.
M1C1–118	Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper	Milstolpe	Utfärdande av redovisningar och ikraftträdande av rättsakten om periodiserad redovisning för offentliga organ som omfattar minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn.	Bestämmelse i lagstiftningsakten som anger att lagstiftningsakten träder i kraft. Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inklusive riktlinjer, operativa handböcker och utbildningsprogram) för periodiserad redovisning för offentliga organ som omfattar minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Som en pilotfas för lagstiftningsakten om regler för offentlig redovisning ska den offentliga förvaltningens finansiella rapporter för offentliga organ som omfattar minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn utfärdas. Dessutom ska en lagstiftningsakt träda i kraft med bestämmelser om införande av ett nytt system för periodiserad redovisning för offentliga organ som omfattar minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn från och med 2027. Dessutom ska följande genomförandeåtgärder träda i kraft: (1) Riktlinjer och drifthandböcker för tillämpning av redovisningsstandarder åtföljda av exempel och praktiska presentationer till stöd för operatörer. och (2) utbildningsprogram: inrättande av utbildningsprogram för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning.
M1C1–119	Reform 1.14: Reform av det finanspolitiska ramverket på lokal och regional nivå	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning för genomförande av regional finanspolitisk federalism	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av federalism på skatteområdet för regioner med ordinarie status.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2026	Ikraftträdande av regelverket för ”Federalismo fiscale” (”Federalismo fiscale”) i enlighet med den befintliga delegeringslagen 42/2009. I synnerhet ska primär- och sekundärlagstiftningen definiera de relevanta parametrarna för att genomföra den finanspolitiska federalismen för regioner med ordinarie status, enligt definitionen i lagdekret 68/2011 (artikel 1–15), senast ändrad genom lag 176/2020 (artikel 31-sexties).
M1C1–120	Reform 1.14: Reform av det finanspolitiska ramverket på lokal och regional nivå	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning för genomförande av regional finanspolitisk federalism	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av federalism på skatteområdet för provinser och storstäder.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2026	Ikraftträdande av regelverket för ”Federalismo fiscale” (”Federalismo fiscale”) i enlighet med den befintliga delegeringslagen 42/2009. I synnerhet ska primär- och sekundärlagstiftningen definiera de relevanta parametrarna för att, beroende på vad som är lämpligt, genomföra skattefederalismen för provinser och storstäder, enligt definitionen i lagdekret 68/2011 (artikel 1–15), senast ändrad genom lag 178/2020 (artikel 1, comma 783).
M1C1–121	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt”	SAKNAS	Procent	0	—15	KVARTAL 2	2026	”Benägenheten att undgå” i alla skatter exklusive fastighetsskatter (Imposta Municipale Unica) och punktskatter ska vara 15 % lägre än 2024 jämfört med 2019 jämfört med 2019. Referensberäkningen för 2019 ska ingå i den uppdaterade regeringsrapport om den svarta ekonomin som ska offentliggöras i november 2021 i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 i lagstiftningsdekret nr 160/2015. Minskningen på 15 % ska iakttas med hänvisning till en uppskattning för beskattningsåret 2024 som ingår i en särskild rapport som ska utarbetas av finansministeriet senast i juni 2026 på grundval av samma metod som använts för den rapport som krävs enligt artikel 2 i lagstiftningsdekret nr 160/2015.
M1C1–122	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2025, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022, 2023 och 2024 för 2025.	Antagande av finansministeriets rapport om utgiftsöversynen 2025, där det intygas att processen har slutförts och att målet har uppnåtts.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Den rapport från finansministeriet som ska överlämnas till ministerrådet i enlighet med lagdekret 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 ska attestera slutförandet av utgiftsöversynsprocessen för 2025 när det gäller bestämmelserna om utgiftsöversynen. — intyga att det mål som fastställdes 2022, 2023 och 2024 har uppnåtts.

A.3 Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd

Syftet med denna investering är att migrera dataset och applikationer från en betydande del av den lokala offentliga förvaltningen till en säker molninfrastruktur, vilket ger varje förvaltning frihet att välja inom en uppsättning certifierade offentliga molnmiljöer.

Åtgärden omfattar också ett stödpaket för ”migration som en tjänst” för förvaltningar, vilket ska omfatta följande: i) den inledande bedömningen, ii) det förfarandemässiga/administrativa stöd som krävs för att inleda insatsen, iii) förhandlingarna om nödvändigt externt stöd och iv) den övergripande projektledningen under genomförandet. En grupp som övervakas av ministeriet för teknisk innovation och digital omställning (MITD) förväntas identifiera och certifiera en bred förteckning över kvalificerade leverantörer och förhandla fram en uppsättning standardstödpaket som är anpassade till storleken på administrationen och de tjänster som berörs av migrationen.

Investeringar 1.4 – Digitala tjänster och medborgarnas erfarenheter

Syftet med denna investering är att utveckla ett integrerat och harmoniserat utbud av moderna medborgarorienterade digitala tjänster, se till att de får bred spridning i både centrala och lokala förvaltningar och öka användarnas erfarenheter.

Åtgärden ska

(I)förbättra erfarenheterna av digitala offentliga tjänster genom att definiera återanvändbara modeller för tillhandahållande av tjänster som säkerställer fullständiga tillgänglighetskrav (Investering 1.4.1 – Medborgarupplevelse – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster).

(II)förbättra tillgången till digitala offentliga tjänster (Investering 1.4.2 – Medborgarnas inkludering: Förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster).

(III)främja antagandet av den digitala applikationen för betalningar mellan medborgare och offentliga förvaltningar (PagoPA) och antagandet av ”IO” -appen som den viktigaste digitala kontaktpunkten mellan medborgare och förvaltningar för ett brett spektrum av tjänster (inklusive anmälningar) i linje med logiken ”one stop shop” (Investering 1.4.3 – Antagande av Pagopas plattformstjänster och IX-appen),

(IV)främja antagandet av nationella plattformar för digital identitet (Sistema Pubblico di Identità Digitale, SPID och Carta d’Identità Elettronica, CIE) och av det nationella registret (Anagrafe nazionale della popolazione residente, ANPR) (Investering 1.4.4 – utbyggnad av de nationella plattformarna för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)).

(V)utveckla en gemensam plattform för anmälningar (Investment 1.4.5 – Digitalisering av offentliga meddelanden).

(VI)främja antagandet av modeller för rörlighet som en tjänst (MaaS) i storstäder för att digitalisera lokala transporter och ge användarna en integrerad rörlighetserfarenhet från reseplanering till betalningar för flera transportsätt (Investering 1.4.6 – Rörlighet som en tjänst för Italien, där denna sista åtgärd finansieras på grundval av icke-återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd).

Investering 1.6 – Digital omvandling av stora centrala förvaltningar

Syftet med denna investering är att omstrukturera och digitalisera en uppsättning prioriterade processer, verksamheter och tjänster inom de viktigaste centrala förvaltningarna för att öka dessa förvaltningars effektivitet och förenkla förfarandena.

De berörda centrala förvaltningarna omfattar följande: i) Nationella socialförsäkringsinstitutet (INPS) och det nationella institutet för olycksfallsförsäkring (INAIL), ii) rättssystemet, iii) försvarsministeriet, iv) inrikesministeriet, v) finanspolisen.

När det gäller inrikesministeriet avser projektet i) digitalisering av tjänster för medborgarna och omstrukturering av de underliggande interna processerna, II) kompetenshöjning av personal för att stärka den digitala kapaciteten (1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet).

När det gäller rättssystemet omfattar projektet i) digitalisering under de senaste tjugo åren (01/01/2006–30/06/2026) av arkiv (7 750 000 domstolshandlingar) som rör civilrättsliga förfaranden i lägre domstolar (Tribunali ordinari), appellationsdomstolarna och högsta domstolens rättsakter, fredsdomare i distriktshuvudstäder, ungdomsmyndigheter, brottsavdelningar vid domstolar och appellationsdomstolar samt allmänna åklagarmyndigheter, II) Inrättande av en datavärde

(programvaruskikt) fungera som en enda åtkomstpunkt till hela uppsättningen rådata som produceras av rättsväsendet. Den information som lagras i datasjön ska utnyttjas genom användning av lösningar för artificiell intelligens för att i) anonymisera civilrättsliga och straffrättsliga påföljder, II) Automatisk identifiering av förhållandet mellan brottsoffer och gärningsman i rättsliga bestämmelser. III) hantera, analysera och organisera tidigare rättspraxis för att underlätta samråd med civildomare och allmänna åklagare. IV) utföra avancerade statistiska analyser av rättssystemets effektivitet och ändamålsenlighet, V) Förvalta och övervaka handläggningstiderna för verksamhet som bedrivs av domarämbeten (Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet och 1.6.5 – Digitalisering av statsrådet, som finansieras på grundval av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd).

När det gäller INPS och INAIL omfattar projektet en omfattande översyn av deras interna system och förfaranden samt utvecklingen av deras digitala kontakter med boende, företag och andra offentliga förvaltningar, i syfte att ge användarna en sömlös digital upplevelse (1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)).

När det gäller försvarsministeriet omfattar projektet i) säkerhetsförbättringar av tre grundläggande informationstyper (personal, administrativ dokumentation, intern och extern kommunikation) och ii) migrering av alla system och tillämpningar till ett paradigm med öppen källkod, i enlighet med den säkerhetspolitik som fastställs i referensregelverket (Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet).

När det gäller finanspolisen syftar projektet särskilt till att i) omorganisera databaserna, II) Införande av datavetenskap i de operativa processerna och beslutsprocesserna (Investering 1.6.6 – Digitalisering av finanspolisen, finansierad på grundval av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd).

A.4. Milestones, targets, indicators, and timetable for monitoring and implementation for the loan

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Milstolpe /Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet av åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M1C1–14	Investeringar 1.6.5: Digitalisering av statsrådet	Måltavla	Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T1	SAKNAS	Antal	0	800 000	KVARTAL 4	2023	Antal domstolshandlingar som rör systemet för administrativ behörighet (t.ex. domar, yttranden och dekret) för vilka metadata är fullt tillgängliga i datalager.
M1C1–16	Investeringar 1.6.5: Digitalisering av statsrådet	Måltavla	Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T2	SAKNAS	Antal	800 000	2 500 000	KVARTAL 4	2023	Antal domstolshandlingar som rör systemet för administrativ behörighet (t.ex. domar, yttranden och dekret) för vilka metadata är fullt tillgängliga i datalager.
M1C1–123	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Måltavla	INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T1	SAKNAS	Antal	0	35	KVARTAL 4	2022	35 ytterligare tjänster har införts på INP:s institutionella webbplats ( www.inps.it ) Tjänsterna ska vara tillgängliga på den institutionella webbplatsen genom lämpliga profileringslogiker (systemet kommer att föreslå tjänster av potentiellt intresse på grundval av ålder, arbetsegenskaper, upplevda förmåner och användarhistorik). De 35 tjänsterna är kopplade till följande institutionella INPS-områden: • Pensionsförmåner. • Sociala överdragare • Arbetslöshetsförmåner • Förmåner till personer med funktionsnedsättning • Inlösen Företagens insamling av bidrag • Tjänster för anställda inom jordbruket Tjänster för bedrägeribekämpning, korruption och öppenhet Inom de förtecknade institutionella områdena kommer de tjänster som ska genomföras att gälla digitalt inlämnande av ansökningar om tjänster, kontroll av förmånskraven, statusövervakning av praxis från användarnas sida, proaktiva förslag till tjänster baserade på användarnas behov, automatisk förnyelse av förmåner utan behov av nya tillämpningar. Slutligen ska det finnas övervakande instrumentpaneler som både gör det möjligt för INPS att övervaka de fördelar som tillhandahålls och det datadrivna stödet till beslutsfattarnas beslut.
M1C1–124	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Måltavla	INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T1	SAKNAS	Antal	0	4 250	KVARTAL 4	2022	Minst 4 250 INPS-anställda bedömdes med avseende på sin information och med certifierad förbättrad kompetens inom följande områden av den europeiska ramen för e-kompetens: i) Planen. II) Build. III) Run iv) Ej möjlig. V) Hantera. De områden där kompetenserna kan förbättras kommer att fastställas utifrån målgruppen av lärande.
M1C1–125	Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga upphandlingar för molntjänster för lokal offentlig förvaltning	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för molntjänster för lokal offentlig förvaltning	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga upphandlingar för varje typ av offentlig förvaltning (kommuner, skolor, lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter) för insamling och bedömning av migrationsplaner. Utfärdandet av tre riktade ansökningsomgångar ska göra det möjligt för ministeriet för teknisk innovation och digital övergång att bedöma de mycket specifika behoven hos varje typ av offentlig förvaltning som berörs. Tilldelade anbud (dvs. offentliggörande av förteckningen över offentliga förvaltningar som godkänts för finansiering) gällde tre offentliga ansökningsomgångar för kommuner, skolor respektive lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter för insamling och bedömning av migrationsplaner, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C1–126	Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen	Måltavla	Ökning av antagandet av Pagopa-plattformstjänster T1	SAKNAS	Antal	9 000	11 450	KVARTAL 4	2023	Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i plattformen för — offentliga förvaltningar redan i referensscenariot (9 000 enheter) — nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (2 450 nya enheter). I båda fallen måste det totala antalet tjänster som tillhandahålls av de offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen öka med minst 20 % jämfört med referensscenariot för 2021 tjänster (31.3.2021). Antalet tjänster som ska integreras beror på typen av förvaltning (det slutliga målet för 2026 är att ha i genomsnitt 35 tjänster för kommuner, 15 tjänster för regioner, 15 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 8 tjänster för skolor och universitet).
M1C1–127	Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen	Måltavla	Ökning av antagandet av ”IO” -app T1	SAKNAS	Antal	2 700	7 000	KVARTAL 4	2023	Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i ”IO” -appen för: — offentliga förvaltningar redan i referensscenariot (2 700 enheter) — nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (4 300 nya enheter). I båda fallen måste det totala antalet tjänster som tillhandahålls av de offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen öka med minst 20 % jämfört med referensscenariot för 2021 tjänster (31.3.2021). Antalet tjänster som ska integreras beror på typen av förvaltning (det slutliga målet för 2026 är att ha i genomsnitt 35 tjänster för kommuner, 15 tjänster för regioner, 15 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 8 tjänster för skolor och universitet).
M1C1–128	Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga meddelanden	Måltavla	Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T1	SAKNAS	Antal	0	800	KVARTAL 4	2023	Minst 800 centrala offentliga förvaltningar och kommuner ska, när det gäller plattformen för digital anmälan (DNP), tillhandahålla digitala rättsligt bindande meddelanden till medborgare, juridiska personer, föreningar och andra offentliga eller privata enheter.
M1C1–129	Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet	Måltavla	Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T1	SAKNAS	Antal	0	7	KVARTAL 4	2023	Interna förfaranden och processer som helt omkonstruerats (totalt 7 processer fram till den 31 december 2023) och som kan fullföljas helt online (t.ex. kontorsautomation, mobilitetstjänster och e-lärande).
M1C1–130	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Måltavla	Digitaliserade domstolsärenden T1	SAKNAS	Antal	0	3 500 000	KVARTAL 4	2023	Digitalisering av 3 500 000 domstolsärenden under de senaste 20 åren (01/01/2006–30/06/2026) som rör avslutade eller pågående rättegångar i domstolar.
M1C1–131	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Milstolpe	Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T1	Rapport om inledande av genomförandet av kontraktet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Inledande av genomförandet av kontraktet för genomförande av sex nya kunskapssystem för dataljön: 1)System för anonymisering av civilrättsliga och straffrättsliga domar 2)Integrerat förvaltningssystem 3)Förvaltnings- och analyssystem för civila rättegångar 4)Förvaltnings- och analyssystem för brottmålsrättegångar 5)System för avancerad statistik över rättegångar i tvistemål och brottmål 6)Automatiskt system för identifiering av förhållandet mellan brottsoffer och skyldiga. Genomförandet av varje offentligt kontrakt inleds genom ett särskilt administrativt beslut av det ansvariga för förfarandet, kallat ”inledande genomförande”.
M1C1–132	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Måltavla	INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T2	SAKNAS	Antal	35	70	KVARTAL 4	2023	35 ytterligare tjänster har införts på Inps institutionella webbplats ( www.inps.it ) Tjänsterna ska vara tillgängliga på den institutionella webbplatsen genom lämpliga profileringslogiker (systemet ska föreslå tjänster av eventuellt intresse baserat på ålder, arbetets egenskaper, upplevda fördelar och användarhistorik). De 35 tjänsterna är kopplade till följande institutionella INPS-områden: • Pensionsförmåner. • Sociala överdragare • Arbetslöshetsförmåner • Förmåner till personer med funktionsnedsättning • Inlösen Företagens insamling av bidrag • Tjänster för anställda inom jordbruket Tjänster för bedrägeribekämpning, korruption och öppenhet Inom de förtecknade institutionella områdena ska de tjänster som ska genomföras avse digital inlämning av begäran om tjänster, kontroll av förmånskraven, övervakning av användarnas status, proaktivt förslag till tjänster baserat på användarnas behov, automatisk förnyelse av förmåner utan behov av nya tillämpningar. Slutligen ska det finnas övervakande instrumentpaneler som både gör det möjligt för INPS att övervaka de fördelar som tillhandahålls och det datadrivna stödet till beslutsfattarnas beslut.
M1C1–133	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Måltavla	INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T2	SAKNAS	Antal	4 250	8 500	KVARTAL 4	2023	Ytterligare 4 250 INPS-anställda som bedömts ha certifierad förbättrad kompetens inom följande områden av den europeiska ramen för e-kompetens: i) Planen. II) Build. III) Run iv) Ej möjlig. V) Hantera. De områden där kompetensen kan förbättras ska fastställas i enlighet med målgruppen för studerande.
M1C1–134	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Måltavla	INAIL – Full ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T1	SAKNAS	Antal	29	53	KVARTAL 4	2023	Målet är att uppnå 53 (52 %) omstrukturerade institutionella processer och tjänster för att göra dem fullständigt digitaliserade. De berörda områdena inom INAIL är följande: Försäkrings-, social- och hälsovårdstjänster, förebyggande arbete och säkerhetsarbete, Certifiering och verifiering. I synnerhet anges det förväntade målet för varje område ovan: ·Försäkring: 8 (25 %), ·Sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster: 18 (50 %), ·Förebyggande arbete och säkerhetsarbete: 9 (80 %), ·Certifieringar och kontroller: 18 (80 %).
M1C1–135	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Måltavla	Försvarsministeriet – Digitalisering av förfaranden T1	SAKNAS	Antal	4	15	KVARTAL 4	2023	Digitalisering, översyn och automatisering av 15 förfaranden för hantering av försvarspersonal (t.ex. rekrytering, anställning och pensionering, anställdas hälsa) med utgångspunkt i fyra redan digitaliserade förfaranden.
M1C1–136	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Måltavla	Försvarsministeriet – Digitalisering av certifikat T1	SAKNAS	Antal digitaliserade certifikat	190 000	450 000	KVARTAL 4	2023	Antal digitaliserade identitetsintyg (450 000) som utfärdats av försvarsministeriet och som trafikerar infrastrukturen kompletterat med en katastrofåterställningsplats med början från en baslinje på 190 000 redan digitaliserade certifikat.
M1C1–137	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Milstolpe	Försvarsministeriet – idrifttagande av institutionella webbportaler och intranätportaler	Institutionella webbportaler och webbportaler på intranätet är fullt fungerande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Utveckling och genomförande av i) institutionella webbportaler och ii) intranätportaler för särskilda interna kommunikationsbehov.
M1C1–138	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Måltavla	Försvarsministeriet – migrering av icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt skydd av information med hjälp av infrastruktur Openness (S.C.I.P.I.O.) T1	SAKNAS	Antal	0	10	KVARTAL 4	2023	Inledande migration och operativ tillgång till icke-uppdragskritiska tillämpningar till ny infrastruktur med öppen källkod. Detta omfattar genomförande av maskinvarumiljö, installation av komponenter med öppen källkod för mellanprogram och omstrukturering av tillämpningar.
M1C1–139	Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd	Måltavla	Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T1	SAKNAS	Antal	0	4 083	KVARTAL 3	2024	The migration of 4 083 Local Public Administrations towards certified cloud environments shall be considered achieved when the testing of all the systems, datasets and applications’ migration included in each migration plan are successful.
M1C1–140	Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster	Måltavla	Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T1	SAKNAS	Procent	0	40	KVARTAL 4	2024	Förvaltningar (kommuner, högstadie- och gymnasieskolor på 1:a och 2:a nivån och särskilda pilotenheter inom hälso- och sjukvård och kulturarv) som följer en gemensam modell och ett gemensamt designsystem, förenklar användarnas interaktion och underlättar underhållet under de kommande åren. Efterlevnaden av den gemensamma utformningen/modellen för webbplatsens/tjänsternas komponenter ska bestå av följande: (1) Utvärdering av inlämnade projekt. (2) Bedömning av projektets slutförande med hjälp av nyckeltal för användbarhet (poäng för digital användbarhet), genom en särskild plattform som redan finns tillgänglig.
M1C1–141	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Måltavla	Digitalisering av försvarsministeriets förfaranden T2	SAKNAS	Antal	15	20	KVARTAL 4	2024	Digitalisering, översyn och automatisering av 20 förfaranden för hantering av försvarspersonal (t.ex. rekrytering, anställning och pensionering, anställdas hälsa), med början från ett basvärde på femton redan digitaliserade förfaranden med mål 1.
M1C1–142	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Måltavla	Digitalisering av försvarsministeriets intyg T2	SAKNAS	Antal digitaliserade certifikat	450 000	750 000	KVARTAL 4	2024	Antal digitaliserade identitetsintyg (750 000) som utfärdats av försvarsministeriet och som trafikerar infrastrukturen kompletterat med en katastrofåterställningsplats, med början från en baslinje på 450 000 redan digitaliserade certifikat med mål 1.
M1C1–143	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Måltavla	Försvarsministeriet – Migration av uppdragskritiska och icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt informationsskydd genom infrastrukturöppning (S.C.I.P.I.O.) T2	SAKNAS	Antal	10	15	KVARTAL 4	2024	Slutlig migrering av fyra uppdragskritiska och elva icke-uppdragskritiska tillämpningar till ny infrastruktur med öppen källkod som omfattar genomförande av maskinvarumiljö, installation av komponenter med öppen mellanprogramvara, omstrukturering av tillämpningar, med utgångspunkt i ett utgångsläge på tio redan migrerade med mål 1.
M1C1–144	Investering 1.4.2 – Medborgarnas inkludering – förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster	Måltavla	Förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster/genomförda insatser	SAKNAS	Antal	0	55	KVARTAL 4	2025	AGID ska genomföra följande insatser för att förbättra tillgången till digitala offentliga tjänster på nationell nivå: ·Inrättande av en tvärvetenskaplig grupp bestående av 28 experter ·Spridning av minst tre verktyg som syftar till att omforma och utveckla de mest använda digitala tjänsterna som ägs av varje förvaltning och förbereda lämplig utbildning. ·Insamling av dokumentation från 55 lokala offentliga förvaltningar med bedömning av behoven när det gäller tekniska hjälpmedel för arbetstagare inom offentlig förvaltning med funktionsnedsättning. ·Insamling av dokumentation från 55 lokala offentliga förvaltningar med en bedömning av feltyperna för minst två digitala tjänster. AGID ska ge stöd till 55 lokala offentliga förvaltningar genom avtal om följande insatser som ska genomföras av de 55 lokala offentliga förvaltningarna: Minska antalet fel som identifierats i den bedömning som tillhandahålls av varje administration med 50 % för minst 2 digitala tjänster. — Tillhandahålla ett antal tekniska hjälpmedel som täcker minst 50 % av behoven hos arbetstagare med funktionsnedsättning som identifierats i den bedömning som varje administration tillhandahåller.
M1C1–145	Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)	Måltavla	Den nationella plattformen för digital identitet (CIE) och det nationella registret (ANPR)	SAKNAS	Antal	9 700 000	42 300 000	KVARTAL 4	2025	Antal personer med giltiga digitala identiteter på den nationella plattformen för digital identitet.
M1C1–146	Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)	Måltavla	Nationella plattformar för digital identitet (SPID)	SAKNAS	Antal	0	10 217	KVARTAL 2	2025	Antal offentliga förvaltningar som antar elektronisk identifiering (eID) efter den 3 december 2021 (SPID).
M1C1–147	Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd	Måltavla	Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T2	SAKNAS	Antal	4 083	12 464	KVARTAL 2	2026	Migreringen av 12 464 lokala offentliga förvaltningar till certifierade molnmiljöer ska anses vara uppnådd när testningen av alla system, dataset och applikationsmigreringar som ingår i varje migrationsplan är framgångsrik.
M1C1–148	Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster	Måltavla	Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T2	SAKNAS	Procent	40	80	KVARTAL 2	2026	Förvaltningar (kommuner, högstadie- och gymnasieskolor på1 och 2grader och särskilda pilotenheter inom hälso- och sjukvård och kulturarv) som följer en gemensam modell och ett gemensamt designsystem, förenklar användarnas interaktion och underlättar underhållet under de kommande åren. Efterlevnaden av den gemensamma utformningen/modellen för webbplatsens/tjänsternas komponenter ska bestå av följande: (1) Utvärdering av inlämnade projekt. (2) Bedömning av projektets slutförande med hjälp av nyckeltal för användbarhet (poäng för digital användbarhet), genom en särskild plattform som redan finns tillgänglig. Kommunerna måste garantera att den gemensamma modellen för designtjänster följs för i genomsnitt minst 3.5 tjänster bland alla kommuner som bidrar till målet.
M1C1–149	Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen	Måltavla	Ökning av antagandet av Pagopa-plattformstjänster T2	SAKNAS	Antal	11 450	14 100	KVARTAL 2	2026	Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i plattformen för — offentliga förvaltningar som redan anslutit sig till plattformen (11 450 enheter). — nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (2 650 nya enheter). Antalet tjänster som ska integreras beror på typen av förvaltning (slutmålet är att ha i genomsnitt 35 tjänster för kommuner, 15 tjänster för regioner, 15 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 8 tjänster för skolor och universitet).
M1C1–150	Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen	Måltavla	Ökning av antagandet av ”IO” -app T2	SAKNAS	Antal	7 000	14 100	KVARTAL 2	2026	Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i ”IO” -appen för: — offentliga förvaltningar som redan använder internationella organisationer (7 000 enheter). — nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (cirka 7 100 nya enheter). Antalet tjänster som ska integreras beror på typen av förvaltning (slutmålet är att ha i genomsnitt 35 tjänster för kommuner, 15 tjänster för regioner, 15 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 8 tjänster för skolor och universitet).
M1C1–151	Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga meddelanden	Måltavla	Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T2	SAKNAS	Antal	800	6 400	KVARTAL 2	2026	Minst 6 400 centrala offentliga förvaltningar och kommuner ska, när det gäller plattformen för digital anmälan (DNP), tillhandahålla digitala rättsligt bindande meddelanden till medborgare, juridiska personer, föreningar och andra offentliga eller privata enheter.
M1C1–152	Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet	Måltavla	Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T2	SAKNAS	Antal	7	45	KVARTAL 2	2026	Interna förfaranden och processer som helt omkonstruerats (totalt 45 processer senast den 31 augusti 2026) och som kan fullföljas helt online (t.ex. kontorsautomation, mobilitetstjänster och e-lärande).
M1C1–153	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Måltavla	Digitaliserade domstolsärenden T2	SAKNAS	Antal	3 500 000	7 750 000	KVARTAL 2	2026	Digitalisering av 7 750 000 rättegångshandlingar för de senaste 20 åren (01/01/206–30/06/2026) med anknytning till slutförda eller pågående rättegångar i domstolar.
M1C1–154	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Måltavla	Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T2	SAKNAS	Antal	0	6	KVARTAL 2	2026	Genomförande av sex nya kunskapssystem för datasjön. 1)System för anonymisering av civilrättsliga och straffrättsliga domar 2)Integrerat förvaltningssystem 3)Förvaltnings- och analyssystem för civila rättegångar 4)Förvaltnings- och analyssystem för brottmålsrättegångar 5)System för avancerad statistik över rättegångar i tvistemål och brottmål 6)Automatiskt system för identifiering av förhållandet mellan brottsoffer och skyldiga. De sex posterna är separata system som använder liknande teknik. Ramen för systemen är densamma: sammankoppling av uppgifter och dokument från interna och externa källor. systemens mönster skiljer sig åt beroende på användare (t.ex. tvistemålsdomare och brottmålsdomare) och mål (t.ex. statistik och dom).
M1C1–155	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Måltavla	INAIL – ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T2	SAKNAS	Antal	53	82	KVARTAL 2	2026	Målet är att uppnå 82 ombyggda institutionella processer och tjänster för att digitalisera dem. De berörda områdena inom INAIL är följande: Försäkrings-, social- och hälsovårdstjänster, förebyggande arbete och säkerhetsarbete, Certifiering och verifiering. De 82 ombyggda institutionella processerna och tjänsterna omfattar flera områden, vart och ett med sina egna mål. Områdena och motsvarande mål är följande: ·Försäkring: 26; ·Sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster: 29; ·Förebyggande arbete och säkerhetsarbete: 9; ·Certifieringar och kontroller: 18.

B. UPPGIFT 1 DEL 2:

Axel 1 – Digitalisering, innovation och konkurrenskraft i produktionssystemet

Axel 1 i Område 1 del 2 i den italienska planen för återhämtning och resiliens gäller investeringar och reformer som främst syftar till att i) stödja den digitala omställningen och innovation i produktionssystemet genom incitament till investeringar i teknik, forskning, utveckling och innovation, II) utbyggnad av ultrasnabba bredbands- och 5G-nät för att minska den digitala klyftan samt satellitkonstellationer och satellittjänster. III) främja utvecklingen av strategiska värdekedjor och stödja företagens konkurrenskraft, med fokus på små och medelstora företag.

Åtgärderna inom denna del syftar till att åtgärda de brister som uppstår i indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2020 när det gäller den digitala omvandlingen av företag och bristerna i konnektiviteten, i syfte att stärka landets sociala och ekonomiska motståndskraft.

Investeringarna och reformerna inom denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”stärka distansundervisning och distansfärdigheter, inbegripet digitala färdigheter” (landsspecifik rekommendation 2, 2020), ”främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen” (landsspecifik rekommendation 3 och 2020), ”inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster” (landsspecifik rekommendation 3, 2020), att ”främja kompetenshöjning, bland annat genom att stärka digitala färdigheter (landsspecifik rekommendation 2, 2019), att” inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på forskning och innovation samt infrastrukturens kvalitet, även med beaktande av regionala skillnader ”(landsspecifik rekommendation 3 och 2019) och, i viss utsträckning, att” stödja innovativa och mindre företags tillgång till finansiering utanför banksektorn ”(landsspecifik rekommendation 5, 2019).

Ingen åtgärd i denna komponent förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

Axel 2 – Förbättra företagsklimatet och konkurrensen

Huvudsyftet med axel 2 i Område 1, del 2, är att förbättra företagsklimatet för att underlätta entreprenörskap och ramvillkoren för konkurrens för att främja en effektivare resursfördelning och produktivitetsvinster. Det viktigaste verktyget för att uppnå dessa mål är den årliga konkurrenslagen, som ska antas varje år.

Investeringarna och reformerna inom denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2019 om behovet av att ”åtgärda konkurrensbegränsningar [...], även genom en ny årlig konkurrenslagstiftning” (landsspecifik rekommendation 3, 2019).

B.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Axel 1 – Digitalisering, innovation och konkurrenskraft i produktionssystemet

Investeringar 1: Omställning 4.0

Syftet med åtgärden är att stödja den digitala omvandlingen av företag genom att uppmuntra privata investeringar i tillgångar och verksamheter som stöder digitalisering. Den åtgärd som finansieras inom ramen för den italienska planen för återhämtning och resiliens ingår i en bredare övergångsplan för 4.0, som omfattar andra stödåtgärder som finansieras på nationell nivå för att främja den digitala omvandlingen av företag.

Åtgärden består av en skattelättnad och täcker utgifter som ska tas upp i de skattedeklarationer som lämnas in under perioden 1 januari 2021–31 december 2023 (30 november 2024 för företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret). Åtgärden omfattar också definitionen av skattekreditkoder, som ska identifieras genom en resolution från intäktsbyrån för att göra det möjligt för stödmottagarna att använda skattekrediterna enligt betalningsmodellen F24.

De understödda skattelättnaderna ska omfatta följande tillgångar och verksamheter:

1.kapitalvaror bestående av i) 4.0 (det vill säga tekniskt avancerade) materiella anläggningstillgångar, såsom produktionsmaskiner vars verksamhet styrs av datoriserade system eller sensorer/drivsystem, maskiner och system som används för produkt- eller processkontroll samt interaktiva system. alla ska kännetecknas av digitala funktioner, såsom automatisk integration och gränssnitt mellan människa och maskin. II) 4.0 immateriella kapitalvaror såsom 3D-modellering, kommunikationssystem inom fabriken samt programvara, system, plattformar och tillämpningar för artificiell intelligens och maskininlärning. III) Standardimmateriella anläggningstillgångar, såsom programvara för företagsledning. Detta omfattar skattelättnader som redovisas i skattedeklarationerna mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2023 (den 30 november 2024 för företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret).

2.forskning, utveckling och innovation, bestående av forskning och utveckling, teknisk innovation, grön och digital innovation samt designverksamhet. Detta omfattar skattelättnader som redovisas i skattedeklarationerna mellan den 1 januari 2022 och den 31 december 2023 (den 30 november 2024 för företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret).

3.utbildningsverksamhet som utförs för att förvärva eller konsolidera kunskap om relevant teknik, såsom stordata och dataanalys, gränssnitt mellan människa och maskin, sakernas internet, digital integration av affärsprocesser och cybersäkerhet. Detta omfattar skattelättnader som redovisas i skattedeklarationerna mellan den 1 januari 2022 och den 31 december 2023 (den 30 november 2024 för företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret).

Åtgärden omfattar inrättandet av en vetenskaplig kommitté med experter från ministeriet för ekonomi och finans, ministeriet för ekonomisk utveckling och Italiens centralbank för att bedöma de ekonomiska effekterna av stödordningen.

Reform 1: Reform av systemet för industriell äganderätt

Huvudsyftet med reformen är att anpassa systemet för industriell äganderätt till moderna utmaningar och se till att innovationspotentialen effektivt bidrar till landets återhämtning och motståndskraft. Det syftar särskilt till att uppnå följande mål: förbättra systemet för skydd av industriell äganderätt, uppmuntra användning och spridning av industriell äganderätt, särskilt av små och medelstora företag. underlätta tillgången till och delningen av immateriella tillgångar samtidigt som en rimlig avkastning på investeringar garanteras, garantera en striktare respekt för industriell äganderätt, och stärka Italiens roll i europeiska och internationella forum för industriell äganderätt.

Åtgärden avser reformen av den italienska lagen om industriell äganderätt, som omfattar åtminstone följande områden: i) se över regelverket för att stärka skyddet av den industriella äganderätten och förenkla förfarandena, ii) stärka stödet till företag och forskningsinstitutioner, iii) förbättra utvecklingen av färdigheter och kompetens, iv) underlätta kunskapsöverföring och v) stärka främjandet av innovativa tjänster.

Investeringar 6: Investeringar i systemet för industriell äganderätt

Syftet med investeringen är att stödja systemet för industriell äganderätt och komplettera dess reform, såsom planeras inom ramen för reform 1 av denna del. Åtgärden omfattar ekonomiskt stöd till företags och forskningsorgans projekt som rör industrifastigheter, t.ex. patentrelaterade åtgärder (Brevetti +), program för konceptprovning och förstärkning av tekniköverföringsorgan.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska de kriterier för stödberättigande som ingår i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar inte omfatta forskning och utveckling som avser följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 1 . (ii) activities under the EU Emission Trading System (ETS) achieving projected greenhouse gas emissions that are not lower than the relevant benchmarks 2 ; III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 3 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 4 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön.

I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Axel 2 – Förbättra företagsklimatet och konkurrensen

Reform 2: Årliga konkurrenslagar för 2022, 2023, 2024 och 2025

Konkurrenslagen ska antas varje år för att öka de konkurrensutsatta förfarandena för tilldelning av avtal om allmän trafik för lokala offentliga tjänster (inklusive vatten, avfall och lokal kollektivtrafik), undvika omotiverad förlängning av koncessioner till etablerade operatörer inom många sektorer, däribland hamnar, motorvägar, vattenkraft och regional transport, och sörja för en korrekt reglering av avtal om allmänna tjänster som reviderar reglerna om aggregering och tillämpar den allmänna proportionalitetsprincipen i fråga om längd och skälig ersättning för avtal om allmän trafik. Konkurrenslagstiftningen ska stödja konkurrens och effektivisering av förvaltningen av och kvaliteten på tjänster inom regionala transporter samt öka incitamenten för regionerna att upphandla sina offentliga tjänstekontrakt för regional järnvägstrafik.

De årliga konkurrenslagarna ska omfatta konkurrensfrämjande sektorsspecifika åtgärder på flera områden, däribland energi (el, gas och vatten), avfallshantering, transport (hamnar, järnvägar och motorvägar) och hälsa, som ska komplettera investeringarna och reformerna inom ramen för uppdragen 2, 3 och 6. Kompletterande åtgärder för att säkerställa spridningen av konkurrens på slutkundsmarknaderna för el ska träda i kraft senast den31 december 2022. The Annual Competition Law 2022 shall notably adopt the Electricity Network Development Plan and promote the deployment of 2nd generation smart electricity meters, which shall reach 33 million units throughout Italy by 31st December 2025. Konkurrensfrämjande åtgärder ska också införas för elektriska laddningsstationer.

Dessutom ska lagarna bidra till att förbättra företagsklimatet, åtminstone genom att i) anpassning av reglerna för koncentrationskontroll till EU-lagstiftningen, ii) konsolidering, digitalisering och professionalisering av marknadskontrollmyndigheterna, iii) en reform för att förenkla och underlätta inrättandet av nystartade företag och riskkapitalverksamheter samt för att främja en nationell strategi för tekniköverföring, iv) förkortningen av ackrediteringstiden för att tillhandahålla information om anställda från sju till fyra dagar för att minska antalet dagar för att starta ett företag.

Reform 3: Rationalisering och förenkling av företagens incitament.

Reformen ska bestå av en systematisk översyn av alla nationella incitament för företag och tillhörande instrument.

Reformen ska genomföras i två steg:

1.Offentliggörande av en rapport med en utvärdering av incitamenten för företag. Rapporten ska också innehålla konkreta förslag för att förenkla och rationalisera företagens incitament.

2.Ikraftträdande av de lagstiftningsakter som genomför mandatet ”Legge delega Incentivi”. Lagstiftningsakternas tillämpningsområde ska vara att rationalisera och rationalisera företagens incitament.

Reformen omfattar omstrukturering och fortsatt genomförande av två viktiga instrument som förvaltas av ministeriet för företag och Made i Italien (MIMIT):

a) RNA (nationellt register över statligt stöd), och

b) Intentivi.gov.it-plattformen.

B.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M1C2–1	Investeringar 1: Omställning 4.0	Milstolpe	Ikraftträdande av rättsakter för att göra skatteavdrag under övergången 4.0 tillgängliga för potentiella stödmottagare och inrättande av en vetenskaplig kommitté	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den budgetlag som möjliggör skattelättnaden och bestämmelse i tillhörande genomförandeakter som anger deras ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Rättsakterna ska göra skatteavdrag under övergången 4.0 tillgängliga för potentiella stödmottagare. Det rör sig om skatteavdrag för i) 4.0 (dvs. tekniskt avancerade) materiella anläggningstillgångar, ii) 4.0 immateriella anläggningstillgångar, iii) immateriella anläggningstillgångar, iv) forskning, utveckling och innovation och v) utbildningsverksamhet. Skattekreditkoderna ska definieras genom en resolution från byrån för skatteintäkter för att göra det möjligt för stödmottagarna att använda skattekrediterna enligt betalningsmodellen F24. En vetenskaplig kommitté bestående av experter från ministeriet för ekonomi och finans, ministeriet för ekonomisk utveckling och Italiens centralbank ska inrättas genom antagande av ett ministerdekret för att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av skattekrediter under övergång 4.0.
M1C2–2	Investeringar 1: Omställning 4.0	Måltavla	Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2022	SAKNAS	Antal	0	69 900	KVARTAL 2	2024	Minst 69 900 skattelättnader för omställning 4.0 har beviljats företag för 4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar, standardinvesteringsvaror, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet eller utbildningsverksamhet. Ett skattetillgodohavande ska anses beviljat mot uppvisande av en skattedeklaration. Skattedeklarationer ska lämnas mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022. För företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret ska utgången av den period som är relevant för framläggandet av skattedeklarationer för alla ovannämnda skattelättnader förlängas från och med den 31 december 2022 till och med den 30 november 2023.
M1C2–3	Investeringar 1: Omställning 4.0	Måltavla	Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2023	SAKNAS	Antal	69 900	111 700	KVARTAL 2	2025	Minst 111 700 skattelättnader för omställning 4.0 har beviljats företag för 4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar, standardinvesteringsvaror, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet eller utbildningsverksamhet. Ett skattetillgodohavande ska anses beviljat mot uppvisande av en skattedeklaration. Skattedeklarationer ska lämnas mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2023. För företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret ska utgången av den period som är relevant för framläggandet av skattedeklarationer för alla ovannämnda skattelättnader förlängas från och med den 31 december 2023 till och med den 30 november 2024. Referensscenariot avser antalet skattelättnader under omställning 4.0 som har beviljats företag, baserat på skattedeklarationer som lämnades in mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022 för 4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar och standardimmateriella varor och baserat på skattedeklarationer som lämnades in mellan den 1 januari och den 31 december 2022 för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt utbildningsverksamhet. För företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret ska även skattedeklarationer som lämnas fram till och med den 30 november 2023 ingå i referensscenariot för alla ovannämnda skatteavdrag.
M1C2–4	Reform 1: Reform av systemet för industriell äganderätt	Milstolpe	Ikraftträdande av ett lagdekret som syftar till att reformera den italienska lagen om industriell äganderätt och de relevanta genomförandeakterna	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den nya lagen om industriell äganderätt och bestämmelsen i tillhörande genomförandeakter om deras ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2023	Det nya lagdekretet ändrar den italienska lagen om industriell äganderätt (lagstiftningsdekret nr 30 av den 10 februari 2005) och omfattar minst följande områden: i) Översyn av regelverket för att stärka skyddet av den industriella äganderätten och förenkla förfarandena, ii) stärka stödet till företag och forskningsinstitutioner, iii) förbättra utvecklingen av färdigheter och kompetens, iv) underlätta kunskapsöverföring, v) stärka främjandet av innovativa tjänster.
M1C2–5	Investeringar 6: Investeringar i systemet för industriell äganderätt	Måltavla	Projekt som stöds av finansieringsmöjligheter kopplade till industriella egenskaper	SAKNAS	Antal	0	254	KVARTAL 4	2025	Minst 254 ytterligare projekt som stöds av industriella egendomsrelaterade finansieringsmöjligheter för företag och forskningsorgan, såsom patentrelaterade åtgärder (Brevetti +), program för konceptprovning (POC) och tekniköverföringsorgan (TTO), i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C2–6	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2021	Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2021.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Den årliga konkurrenslagen ska åtminstone innehålla följande centrala delar, vars genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt) ska antas och träda i kraft senast den 31 december 2022. Il ska gälla följande: - Antitrust enforcement Lokala offentliga tjänster — Energi — Transport — Avfall — Starta ett företag - Market surveillance Tillämpning av antitrustreglerna: i. Stryk ytterligare hinder för kontroll av företagskoncentrationer genom att ytterligare anpassa de italienska bestämmelserna om kontroll av företagskoncentrationer till EU-lagstiftningen. Lokala offentliga tjänster: II. Stärka och i större utsträckning tillämpa konkurrensprincipen för lokala avtal om allmän trafik, särskilt när det gäller avfall och lokal kollektivtrafik. III. Begränsa direkttilldelningen genom att kräva att lokala myndigheter motiverar varje avvikelse från upphandlingen av avtal om allmän trafik (i enlighet med artikel 192 i lagen om offentlig upphandling). IV. Sörja för en korrekt reglering av avtal om allmän trafik genom att genomföra artikel 19 i lag 124/2015 som en enda text om lokala offentliga tjänster, särskilt när det gäller avfallshantering. V. Regler och aggregeringsmekanismer uppmuntrar kommunernas fackföreningar att minska antalet enheter och upphandlande myndigheter genom att koppla dem till optimala territoriella sammanslutningar (”ambiti territoriali ottimali”) och områden och lämpliga nivåer av lokal och regional kollektivtrafik (”bacini e livelli adeguati di servizi di trasporto pubblico locale e regionale”) på minst 350 000 invånare. Den rättsakt om lokala offentliga tjänster som genomför artikel 19 i lag 124/2015 ska åtminstone — definiera offentliga tjänster på grundval av EU-rättsliga kriterier, — innehåller allmänna principer för tillhandahållande, reglering och förvaltning av lokala offentliga tjänster, — fastställa en allmän princip om proportionalitet i fråga om löptiden för avtal om allmän trafik, — tydlig åtskillnad mellan reglerings- och kontrollfunktionerna och förvaltningen av avtal om allmän trafik. — se till att lokala offentliga myndigheter motiverar sin ökning av andelarna i de företag som deltar för interna tilldelningar. — sörja för lämplig ersättning för avtal om allmän trafik, på grundval av kostnadsberäkningar som övervakas av oberoende tillsynsmyndigheter (t.ex. ARERA för energi eller ART för transport), — begränsa den genomsnittliga löptiden för interna kontrakt och minska och harmonisera standardlängden på de upphandlade kontrakten mellan de upphandlande enheterna, under förutsättning att löptiden säkerställer den ekonomiska och finansiella jämvikten för kontrakten, även på grundval av de kriterier som fastställts av Transportmyndigheten. Energi: vi. Göra upphandling av koncessioner obligatorisk för vattenkraft och fastställa regelverket för vattenkraftskoncessioner. VII. Göra upphandling av koncessioner obligatorisk för gasdistribution. VIII. Fastställa tydliga och icke-diskriminerande krav för tilldelning av offentliga platser för elektrisk laddning eller för val av laddningspunkt/stationsoperatörer. IX. Avskaffa reglerade tariffer för elförsörjning för laddning av elfordon. Konkurrensreglerna för vattenkraftkoncessioner ska åtminstone - Require that important hydropower facilities should be regulated by general and uniform criteria at central level. Kräva att regionerna fastställer de ekonomiska kriterier som ligger till grund för koncessionskontraktens varaktighet. — Fasa ut möjligheten att förlänga avtal (vilket den italienska författningsdomstolen redan har slagit fast). - Require Regions to harmonise the access criteria to the tendering criteria (to create a predictable business environment). Transport: x. Establish clear, non-discriminatory and transparent criteria for the award for port concessions. XI. Undanröja hinder för hamnkoncessionsinnehavare att slå samman hamnkoncessionerna i flera stora och medelstora hamnar. XII. Undanröja hinder som hindrar koncessionsinnehavare från att själva tillhandahålla vissa av hamntjänsterna och använda sin egen utrustning, utan att det påverkar arbetstagarnas säkerhet, förutsatt att de relevanta villkor som krävs för att skydda arbetstagarnas säkerhet är nödvändiga och står i proportion till målet att garantera säkerheten i hamnområdena. XIII. Förenkla översynen av förfarandena för översyn av hamntillståndsplanerna. XIV. Genomföra artikel 27.2 d i lagdekret 50/2017, som ger regionerna incitament att lämna anbud på sina regionala järnvägskontrakt. Avfall: XV. Förenkla tillståndsförfarandena för avfallshanteringsanläggningar. Starta företag: XVI. Minska ackrediteringstiden för att tillhandahålla information om anställda från sju till fyra dagar för att minska antalet dagar för att starta ett företag. Marknadskontroll: XVII. Konsolidering av de nationella marknadskontrollmyndigheterna vid högst tio organ i Italiens huvudregioner, som vart och ett omfattar alla produktgrupper och rapporterar till den enda sambandsman som inrättats i enlighet med förordning (EG) 2019/1020 (”varupaketet”). XVIII. Kräva att nationella marknadskontrollmyndigheter genomför digitaliserade produktinspektioner och datainsamling, tillämpar artificiell intelligens för att spåra farliga och olagliga produkter och identifierar trender och risker på den inre marknaden. XIX. Kräva att de nationella marknadskontrollmyndigheterna inkluderar utbildning och användning av informations- och kommunikationssystemet för den alleuropeiska marknadsövervakningen. XX. Inrätta nya ackrediterade laboratorier för produktprovning för alla produktgrupper. Dessa laboratorier ska utföra tester av e-handel, fysiska laboratorietester, gemensamma åtgärder (tull- och marknadsövervakningsmyndigheter, två eller flera nationella marknadskontrollmyndigheter, nationella myndigheter och EU-marknadsmyndigheter).
M1C2–7	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt)	Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (vid behov) för att i. Fasa de reglerade priserna för mikroföretag och hushåll från och med den 1 januari 2023. II. Anta kompletterande åtgärder för att främja spridningen av konkurrens på detaljistmarknaderna för el. De kompletterande åtgärderna för att säkerställa att konkurrensen sprids på detaljistmarknaderna för el ska omfatta åtminstone följande: — Auktionera ut kundbasen för att skapa lika villkor för nya aktörer. — Fastställa ett tak som en högsta marknadsandel som är tillgänglig för varje leverantör, Göra det möjligt för italienska konsumenter att be sin energileverantör att lämna ut sina faktureringsuppgifter till tredjepartsleverantörer, Öka insynen i elräkningen genom att ge konsumenterna tillgång till delkomponenterna i ”spesi per oneri di sistema”. — Avskaffa kravet på leverantörer att ta ut avgifter som inte har något samband med energisektorn.
M1C2–8	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021	Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning, inklusive alla nödvändiga bestämmelser för åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021.
M1C2–9	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2022	Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2022.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Ikraftträdande av 2022 års konkurrenslag Den årliga konkurrenslagstiftningen ska åtminstone innehålla följande centrala delar, vars genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt) ska antas och träda i kraft senast den 31 december 2023. Det ska: i) Inrätta ett tydligt förfarande för antagande, inom förutbestämda tidsfrister och under alla omständigheter senast den 31 december under den relevanta perioden (vartannat år) (), av utvecklingsplanen för elnätet för det kommande årtiondet, vilket säkerställer att förfarandet slutförs och att godkännandeprocessen förenklas. () 2021 års utvecklingsplan för elnätet ska antas senast den 31 december 2023. II) främja utbyggnaden av2:a generationens smarta elmätare, Antitrust: III) förlänga varaktigheten för den italienska konkurrensmyndighetens (Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato) bedömning av koncentrationer som påtagligt kan hämma en effektiv konkurrens enligt artikel 6 i lag 287/1990, från 45 dagar till 90 dagar. Detaljhandel: IV) Förenkling av tillståndsförfarandena för reklamförsäljning som görs av företag som innehar försäljningsställen i olika kommuner. Farmaceutiska produkter: se till att tillståndskraven för försäljning av galeniska läkemedel är proportionerliga.
M1C2–10	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022	Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning, inklusive alla nödvändiga bestämmelser för åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning (vid behov), inklusive alla nödvändiga bestämmelser för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla ovannämnda åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022.
M1C2–11	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2023	Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2023.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	2023 års konkurrenslag träder i kraft. Den årliga konkurrenslagen ska åtminstone innehålla följande centrala delar, vars genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (vid behov) ska antas och träda i kraft senast den 31 december 2024. Och ska minst innefatta följande åtgärder: Motorvägar: i) on access to concessions and termination of contract, the Annual Competition Law shall at least: — göra upphandling av koncessioner obligatorisk för motorvägar, utan att det påverkar internt tillhandahållande inom de gränser som fastställs i EU-lagstiftningen (), förbättra effektiviteten i de beslutsförfaranden som rör koncessionsavtalen, — kräva en detaljerad och öppen beskrivning av föremålet för koncessionsavtalet. — kräva att koncessionsmyndigheterna utser koncessioner för motorvägssträckor, som tilldelas genom ett offentligt förfarande, med beaktande av de uppskattningar av skaleffektiviteten och kostnaderna för koncessionshavare för motorvägar som utarbetats av tillsynsmyndigheten (Autorità di Regolazione dei Trasporti – ART), — förstärka infrastrukturministeriets kontroller av kostnaderna för och genomförandet av infrastruktur för motorvägar. — förhindra automatisk förnyelse av koncessionskontrakt, förbättra de tekniska och administrativa förfarandena i samband med regelbunden uppdatering av ekonomiska och finansiella planer och det årliga genomförandet av dessa planer, och förbjuda användningen av de förfaranden som regleras i artikel 193 i lagen om offentlig upphandling som ett sätt att tilldela kontrakt om motorvägskoncessioner som löpt ut eller löper ut, förenkla/förtydliga regleringen av uppsägnings- och uppsägningsvillkoren, även i syfte att upprätthålla en lämplig servicenivå, — vid uppsägning av avtalet i allmänhetens intresse ska lagen åtminstone föreskriva en lämplig ersättning som gör det möjligt för koncessionshavaren att få tillbaka investeringar som inte har avskrivits helt. II) om modellen för avgiftsreglering ska den årliga konkurrenslagen åtminstone — säkerställa ett snabbt och fullständigt genomförande av ART:s avgiftsregleringsmodell, på grundval av en pristaksmetod, med beaktande av de regelbundna uppdateringarna av koncessionshavarnas fleråriga ekonomiska och finansiella planering (som godkänts av den behöriga tillsynsmyndigheten) och det årliga införandet av dessa planer. III) om användarnas rättigheter ska den årliga konkurrenslagen — säkerställa ett fullständigt och snabbt genomförande av ART:s regelverk för skydd av användarnas rättigheter och tillhandahållande av lämpliga servicenivåer. IV) om utkontraktering av byggnadsarbeten ska den årliga konkurrenslagen åtminstone — I artikel 186.2 i lagstiftningsdekret nr 36/2023 fastställs en skyldighet för koncessionsinnehavare att genom offentliga bevisförfaranden anförtro tredje man mellan 50 % och 60 % av kontrakten för byggentreprenader, tjänster och varor. Andelarna ska beräknas enligt beloppen i de ekonomiska och finansiella planer som bifogas koncessionsdokumenten. () när det gäller interna uppdrag ska lagen — kräva en obligatorisk förhandskontroll av lagligheten i den interna tilldelningen och förbjuda inledandet av anbudsförfarandet eller de interna tilldelningarna utan denna kontroll. — ge myndigheten för reglering av transporter (ART) tillräckliga instrument och befogenheter för att utföra ovannämnda kontroller och (rättsligt) stöd från den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning (ANAC), — kräva att installationen av elektriska laddningsstationer och införandet av lämpliga parkeringsplatser och rastplatser för godstransportföretag genomförs i full överensstämmelse med det regelverk som utarbetats av ART. Försäkring: VII) Ikraftträdande av de åtgärder som krävs för att göra det möjligt att överföra uppgifter för svarta billådor mellan försäkringsgivare. Starta företag: VIII) Översyn och uppdatering av lagstiftningen om innovativa nystartade företag och riskkapital (t.ex. Start Up Act 2012) för att rationalisera den befintliga lagstiftningen, se över definitionen av nystartade företag och främja privata och institutionella investerares investeringar i riskkapital.
M1C2–12	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av genomförandeåtgärder (inklusive sekundärlagstiftning, vid behov) för genomförande och tillämpning av de åtgärder som fastställs i 2023 års konkurrenslag och annan primärrätt	Ikraftträdande av sekundärlagstiftning, inklusive alla nödvändiga bestämmelser för genomförande och tillämpning av åtgärder som fastställs i 2023 års konkurrenslag och annan primärlagstiftning	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av sekundärlagstiftning (vid behov), inbegripet nödvändiga bestämmelser för genomförande och tillämpning av de relevanta åtgärder som fastställs i 2023 års årliga konkurrenslag. Ikraftträdande av sekundärlagstiftning om kallstrykning och förteckningar över återförsäljare av naturgas enligt följande: För kallstrykning: i Ikraftträdande av rättsliga incitament för användning av kallstryktjänster i hamnar. För förteckningen över återförsäljare av naturgas: Ikraftträdande av sekundärlagstiftning som fastställer kriterier och krav för tillträde och varaktighet för företag i den förteckning över återförsäljare av naturgas som upprättats genom artikel 17 i lagstiftningsdekret nr 164/2000 och som syftar till att öka insynen och stödja konsumenternas val på konkurrensutsatta marknader.
M1C2–13	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen för 2025	Bestämmelse om ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen för 2025.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Den årliga konkurrenslagen för 2025 träder i kraft. Primär- och sekundärlagstiftning (inklusive genomförandeakter vid behov) ska godkännas och träda i kraft senast 4Q 2025. Den årliga konkurrenslagen ska I – Lokala offentliga tjänster: -Införa korrigerande åtgärder och sanktioner om den övervakning som krävs enligt artikel 30 i lagstiftningsdekret 201/2022 inte antas, inte offentliggörs eller är ofullständig. -Införa korrigerande åtgärder vid otillfredsställande förvaltning * av den lokala offentliga tjänsten. Sådana åtgärder ska åtminstone omfatta antagande av planer för att förbättra kvalitet, kostnadseffektivitet och uppfylla alla avtalsmål. Reformen ska föreskriva att de korrigerande åtgärderna ska krävas av de upphandlande myndigheterna inom fastställda tidsfrister. -Införa transparenskrav när det gäller ovannämnda korrigerande åtgärder, säkerställa och vid behov stärka de behöriga tillsynsmyndigheternas/myndigheternas övervaknings- och verkställighetsbefogenheter och kräva att den behöriga myndigheten årligen utfärdar en rapport till parlamentet om läget i genomförandet av de korrigerande åtgärderna. * Otillfredsställande förvaltning ska definieras som att den åtminstone omfattar situationer där operatören har drabbats av betydande förluster som kan äventyra dess ekonomiska och finansiella bärkraft, eller när kvaliteten på tjänsten ligger betydligt under de sektorsspecifika riktmärkena eller prestationen väsentligt ligger under de avtalsenliga målen. II – Regional transport: -Utvidga tillämpningen av artikel 14 till att omfatta regional kollektivtrafik (inbegripet ”interna operatörer” i enlighet med förordning (EG) nr 1370/2007). 2 och 3, 17, 30 och 31 i lagstiftningsdekret 201/2022, i dess ändrade lydelse. -Se över artikel 9 i den årliga konkurrenslagen nr 118/2022 för att införa ett krav på att ministeriet för infrastruktur och transport (MIT) årligen och med början 2026 ska offentliggöra en lämplig tidsplan för tilldelningsförfarandena för alla järnvägskontrakt som löper ut. -Kräva att ART senast första kvartalet 2 2026 inleder ett offentligt samråd i syfte att anta riktlinjer för standardisering av tilldelningsförfaranden för regionala transporttjänster. III – om laddningsstationer för el: -Se till att tilldelningen av koncessioner för elektriska laddningspunkter främjar konkurrens genom att uppmuntra en mångfald av leverantörer på marknaden. IV – Hälsa: -Fastställa gemensamma kriterier för avtal för att säkerställa ett effektivt genomförande av artiklarna 8-quater och 8-quinquies i lagstiftningsdekret 502/1992, ändrat genom lag 118/2022, om ackreditering av privata företag till det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet, och för att säkerställa genomförandet av regler som föreskriver öppna och transparenta urvalsförfaranden. V. – Tekniköverföring: -Kräva att ministeriet för företag och män i Italien och ministeriet för universitet och forskning senast första kvartalet 2 2026 antar en nationell strategi för tekniköverföring och kunskapsutnyttjande, som gör tilldelningen av tillgängliga resurser effektivare och främjar en samordnad strategi mellan olika stiftelser och andra institutionella ämnen som är verksamma inom området tekniköverföring. Initiativet ska stödja och rationalisera tekniköverföringskontoren även genom att främja federativa initiativ eller annan politik för att öka effektiviteten. Vi – Reglerade yrken: -Förenkla kraven för bildande och registrering av yrkesföretag.
M1C2–13a	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning (inklusive sekundärlagstiftning och genomförandeakter avseende den årliga konkurrenslagen för 2025) om regionala järnvägar och tekniköverföring	Bestämmelse omlagstiftningens ikraftträdande (inklusive sekundärlagstiftning och genomförandeakter avseende den årliga konkurrenslagen för 2025) om regionala järnvägar och tekniköverföring	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Ikraftträdande av lagstiftning (inklusive sekundärlagstiftning och genomförandeakter) om regionala järnvägar och tekniköverföring. -Om regionala transporter: alla regleringsåtgärder (inklusive ministerdekretet om mallar för regionernas tidsplan för tilldelningsförfarandena) som krävs för offentliggörandet av MIT:s tidsplan för tilldelningsförfarandena för alla järnvägskontrakt som löper ut ska antas. -Om tekniköverföring: ministeriet för företag och Made i Italien och ministeriet för universitet och forskning ska anta den nationella strategi som föreskrivs i M1C2–13.
M1C2–14	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Måltavla	Miljontals 2G-smarta mätare har installerats.	SAKNAS	Antal	20	33	KVARTAL 4	2025	Minst 33 miljoner 2G-smarta mätare ska användas.
M1C2–14a	Reform 3: rationalisering och förenkling av incitamenten för företag.	Milstolpe	Offentliggörande av rapporten Utvärdering av alla incitament för företag	Offentliggörande av rapporten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Ministeriet för företag och företag i Italien ska offentliggöra en rapport med en utvärdering av alla incitament och investeringar för företag. Rapporten ska innehålla konkreta förslag till rationalisering av nationella incitament.
M1C2–14ter	Reform 3: rationalisering och förenkling av incitamenten för företag.	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning för rationalisering av företagsincitament	Primärlagstiftningens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Alla rättsakter för rationalisering av företagsincitament träder i kraft. Reformen ska gälla incitament på nationell nivå. Reformen ska omfatta omstrukturering och ytterligare genomförande av två viktiga instrument som förvaltas av ministeriet för företag och Made i Italien (MIMIT): a) RNA (nationellt register över statligt stöd) och b) inkentivi.gov.it-plattformen.

B.3 Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringar 2: Innovation och teknik inom mikroelektronik

Syftet med investeringen är att stödja utvecklingen av den strategiska värdekedjan för mikroelektronik genom att investera i kiselkarbidsubstrat, som är en nödvändig insatsvara för tillverkning av högeffektiva anordningar. Investeringen ska genomföras i enlighet med befintliga regler för statligt stöd och förväntas ha positiva effekter på sysselsättningen.

Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrasnabbt bredband och 5G)

Syftet med investeringen är att komplettera det nationella ultrasnabba telenätet och 5G-telekommunikationsnätet i hela landet. Denna investering förväntas bidra avsevärt till målen för den digitala omställningen och minska den digitala klyftan i Italien.

Investeringen omfattar tilldelning av koncessioner och omfattar fem snabbare sammanlänkningsprojekt:

1.”Italia a 1 Giga”, som ska tillhandahålla 1 gigabit/s i nedladdning och 200 Mbit/s i uppladdningskonnektivitet i grå och svarta marknadsområden för nästa generations accessnät. Dessa områden ska fastställas efter det att en kartläggning har slutförts.

2.”Italia 5G”, som ska tillhandahålla 5G-anslutningar i områden med marknadsmisslyckande, dvs. områden där mobila nät inte har byggts ut. eller endast 3G-nät finns tillgängliga och inga 4G- och/eller 5G-mobilnät planeras inom den närmaste framtiden. eller det föreligger ett påvisat marknadsmisslyckande,

3.”Anslutna skolor”, som ska förse skolbyggnader med bredbandsanslutning på 1 gigabit/s.

4.Anslutna hälso- och sjukvårdsinrättningar, som ska tillhandahålla bredbandsanslutning på 1 gigabit/s till offentliga hälso- och sjukvårdsinrättningar.

5.”Uppkopplade mindre öar”, som ska tillhandahålla ultrabredbandsuppkoppling till utvalda mindre öar som saknar fiberförbindelser till kontinenten.

Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi

Syftet med investeringen är att utveckla satellitförbindelser med tanke på den digitala och gröna omställningen och att bidra till utvecklingen av rymdsektorn. Investeringen syftar också till att möjliggöra tjänster som säker kommunikations- och övervakningsinfrastruktur för olika sektorer av ekonomin och omfattar i detta syfte både verksamhet i tidigare led (uppskjutningstjänster, produktion och drift av satelliter och infrastruktur) och verksamhet i senare led (produktion av produkter och tjänster som möjliggörs).

Investeringen omfattar tilldelning av anbud och omfattar fyra projekt:

1.Satcom, som består av verksamhet rörande utveckling av teknik och system med dubbla användningar för tillhandahållande av mycket säkra innovativa satellitkommunikationstjänster för offentlig användning.

2.Jordobservation, som består av i) verksamhet i tidigare led: inklusive specifikation, utformning, utveckling av en konstellation för fjärranalys (synthetic Aperture Radar (SAR), hyperspektral) och upphandling av uppskjutningar med fokus på övervakning av land, hav och atmosfär. II) verksamhet i senare led: genomförandet av projektet CyberItaly, som omfattar skapandet av en digital kopia av landet.

3.Rymdfabrik, bestående av två delprojekt: i) Rymdfabrik 4.0: specificering, utformning och uppbyggnad av digitala tillverknings-, monterings- och testanläggningar för små satelliter och genomförande av ett fysiskt cyberbaserat produktionssystem och digitalt partnersamverkan via satellit i syfte att upprätta en dubbelriktad länk mellan den digitala modellen och dess fysiska motpart. II) Tillträde till rymden: forskning, utveckling och prototyputveckling för att förverkliga miljövänlig teknik för framtida generationer av drivmaskiner och bärraketer, inbegripet demonstration under flygning av viss teknik.

4.Ekonomin i omloppsbana, som består av införandet av en demonstrator för teknik för service i omloppsbana för driftskompatibilitet i omloppsbana. ökning av den nationella rymdövervaknings- och spårningskapaciteten (SST), inbegripet ett nätverk av markbaserade sensorer för observation och spårning av rymdskrot. utformning, utveckling, idrifttagning av tillgångar för förvärv, förvaltning och tillhandahållande av datatjänster till stöd för verksamhet inom rymdtrafikledning.

Tanken är att investeringen inte ska ha militära eller försvarsmässiga mål eller konsekvenser.

Investeringar 5: Politik för den industriella leveranskedjan och internationalisering

Syftet med investeringen är att stärka de industriella leveranskedjorna, särskilt genom att underlätta tillgången till finansiering, och att främja företagens konkurrenskraft (särskilt små och medelstora företag), särskilt genom att stödja deras internationalisering och stärka deras motståndskraft efter covid-19-krisen.

Investeringen består av två interventionslinjer:

1.Refinansiering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST. Den består av en återfinansiering av en befintlig fond som för närvarande förvaltas av det offentliga organet SIMEST, som ger ekonomiskt stöd till företag, särskilt små och medelstora företag, för att stödja deras internationalisering genom olika verktyg, såsom program för tillträde till utländska marknader och utveckling av e-handel.

2.Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft. Det består av ekonomiskt stöd till företag, genom utvecklingskontraktsinstrumentet, för projekt som rör viktiga strategiska värdekedjor, såsom program för industriell utveckling, program för miljöskydd, hållbar rörlighet och turismverksamhet.

Ovannämnda interventioner ska genomföras i enlighet med investeringsstrategier i linje med målen i förordning (EU) 2021/241, inbegripet när det gäller tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada ”, såsom specificeras närmare i den tekniska vägledningen” Inga betydande skador ”(2021/C58/01).

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska det rättsliga avtalet mellan Italien och den enhet som anförtrotts uppgifter eller den finansiella intermediär som ansvarar för finansieringsinstrumentet och finansieringsinstrumentets efterföljande investeringspolicy

I.kräva tillämpning av kommissionens tekniska vägledning om hållbarhetssäkring för InvestEU-fonden, och

II.utesluta följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 5 . II) Verksamhet och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 6 . III) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 7 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 8 . och iv) verksamheter och tillgångar där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. och

III.kräva att den förvaltande enheten eller den finansiella intermediären kontrollerar att projekten följer relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för alla transaktioner, även sådana som är undantagna från hållbarhetssäkring.

B.4 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M1C2–15	Investeringar 2: Innovation och teknik inom mikroelektronik	Måltavla	Produktionskapacitet för kiselkarbidsubstrat	SAKNAS	Antal	0	197 028	KVARTAL 2	2026	En ytterligare produktionskapacitet på minst 1 970 288 tum kiselkarbidsubstrat/år. Om målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt beror också på sysselsättningen hos ytterligare minst 700 personer som är kopplade till den ytterligare kapaciteten.
M1C2–16	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare uppkopplingsprojekt	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare uppkopplingsprojekt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare anslutningsprojekt, som ska bestå av i) ”Italia a 1 Giga”, ii) ”Italia 5G”, iii) ”Uppkopplade skolor”, iv) ”anslutna vårdinrättningar”. och v) ”Förbinda mindre öar”.
M1C2–17	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Måltavla	Husnummer med konnektivitet på 1 Gbit/s	SAKNAS	Antal	0	3 400 000	KVARTAL 2	2026	Minst 3 400 000 ytterligare husnummer (varav minst 450 000 utspridda hushåll, dvs. belägna i avlägsna områden) som är anslutna till minst 1 Gbit/s via Fiber-to-the-home/building (FTTH/B), fast trådlös tillgång (FWA)
M1C2–18	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Måltavla	Skolbyggnader och vårdinrättningar med konnektivitet på 1 Gbps	SAKNAS	Antal	0	17 700	KVARTAL 2	2026	Minst 9 000 skolor och 8 700 offentliga hälso- och sjukvårdsinrättningar med en uppkoppling på minst 1 Gbit/s.
M1C2–19	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Måltavla	Öar med ultrabredbandsuppkoppling	SAKNAS	Antal	0	18	KVARTAL 4	2024	Minst ytterligare 18 öar som saknar fiberförbindelser till kontinenten hade tillgång till ultrabredbandsuppkoppling genom nya optiska backhaul.
M1C2–20	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Måltavla	Landsvägar och korridorer med 5G-täckning	SAKNAS	Antal	0	12 600	KVARTAL 2	2026	Minst ytterligare 12 600 km landsvägar och korridorer med 5G-täckning.
M1C2–21	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Måltavla	Områden med marknadsmisslyckande som möjliggörs med 5G-täckning	SAKNAS	Antal	0	1 400	KVARTAL 2	2026	Minst ytterligare 1 400 kvadratkilometer befolkade områden med marknadsmisslyckande som möjliggörs med 5G-täckning, varav minst 500 kvadratkilometer med 5G-täckning.
M1C2–22	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik- och rymdprojekt	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik- och rymdprojekt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik och rymdprojekt, som ska bestå av i) Satcom, ii) jordobservation, iii) rymdfabrik och iv) ekonomi i omloppsbana.
M1C2–23	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Måltavla	Tillverkade markteleskop; SST-centrum, rymdfabrik och demonstrator för flytande framdrivning	SAKNAS	Antal	0	6	KVARTAL 2	2026	Minst tre högpresterande teleskop som kan identifiera tillverkade rymdföremål, ett operativt centrum för rymdövervakning och spårning (SST-centrum) (nätverk för observation och spårning av rymdskrot), en rymdfabrik (integrerade linjer för tillverkning, montering, integration och testning av små satelliter) och en demonstrator för flytande framdrivning för den nya generationens bärraketer.
M1C2–24	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Måltavla	Konstellationer eller bevis på koncept för konstellationer som används	SAKNAS	Antal	0	2	KVARTAL 2	2026	Minst två ytterligare konstellationer eller bevis på koncept för konstellationer som används inom ramen för Satcom- och jordobservationsinitiativ.
M1C2–25	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Måltavla	Tjänster som tillhandahålls offentliga förvaltningar	SAKNAS	Antal	0	8	KVARTAL 2	2026	Minst åtta tjänster som tillhandahålls offentliga förvaltningar till följd av understödda rymdinitiativ, såsom kusttjänster och övervakning mellan hav och kust, luftkvalitetstjänster, markanvändningstjänster, övervakning av tjänsternas täckning och markanvändning, hydrometeorologisk tjänst, vattenresurstjänst, räddningstjänst, säkerhetstjänster.
M1C2–26	Investeringar 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST	Milstolpe	Ikraftträdande av återfinansieringen av fond 394/81 och antagande av investeringspolitiken	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet om återfinansiering av bidraget och lånedelen av fond 394/81 Godkännande av styrelsens beslut om urvalskriterier för de projekt som ska finansieras Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2021	Lagdekretet ska innehålla bestämmelser om refinansiering av bidrags- och lånedelen av fond 394/81. Fondens styrelse ska godkänna ett beslut om investeringsstrategin. I den investeringspolicy som är kopplad till refinansieringen av fond 394/81 ska minst följande fastställas: i) arten och omfattningen av de projekt som får stöd, vilket ska vara i linje med målen i förordning (EU) 2021/241. kravspecifikationerna ska omfatta kriterier för stödberättigande för att säkerställa efterlevnad av den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för projekt som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en uteslutningsförteckning och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning, ii) den typ av insatser som får stöd, iii) de berörda stödmottagarna, med en förekomst av små och medelstora företag, och deras kriterier för stödberättigande, iv) bestämmelser om att återinvestera potentiella återflöden för liknande politiska mål, även efter 2026, om de inte återanvänds för att återbetala räntor som härrör från lån som tillhandahålls enligt förordning (EU) 2021/241. I avtalet med den förvaltande enheten eller finansiella intermediären ska det krävas användning av den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).
M1C2–27	Investeringar 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST	Måltavla	Små och medelstora företag som fick stöd från fond 394/81	SAKNAS	Antal	0	4 000	KVARTAL 4	2021	Ytterligare 4 000 små och medelstora företag fick stöd från fond 394/81 från och med den 1 januari 2021.
M1C2–28	Investeringar 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft	Milstolpe	Ikraftträdande av ett dekret som innehåller investeringspolicyn för utvecklingsavtalen	Bestämmelse i lagen som anger att dekretet träder i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	I utvecklingskontraktens investeringspolicy ska åtminstone följande fastställas: i) arten och omfattningen av de projekt som får stöd, vilket ska vara i linje med målen i förordning (EU) 2021/241. kravspecifikationerna ska omfatta kriterier för stödberättigande för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för projekt som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutningar och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning, ii) den typ av insatser som får stöd, iii) de berörda stödmottagarna och deras stödkriterier, iv) bestämmelser för att återinvestera potentiella återflöden för liknande politiska mål, även efter 2026, om de inte återanvänds för att betala tillbaka lån enligt förordning (EU) 2021/241. I avtalet med den förvaltande enheten eller finansiella intermediären ska det krävas användning av den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).
M1C2–29	Investeringar 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft	Måltavla	Utvecklingskontrakt godkända	SAKNAS	Antal	0	40	KVARTAL 4	2023	Minst 40 godkända utvecklingskontrakt, i enlighet med deras investeringspolicy. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att minst 1 500 miljoner euro i investeringar aktiveras.

C. UPPGIFT 1 DEL 3: Turism och kultur 4.0

Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är inriktad på att blåsa nytt liv i två sektorer som drabbats hårt av covidkrisen: kultur och turism. Åtgärderna med anknytning till kultursektorn syftar till att göra kulturplatser mer tillgängliga både digitalt och fysiskt, mer energieffektiva och säkrare med avseende på naturkatastrofer, att stödja återhämtningen i den kulturella och den kreativa sektorn, bland annat genom att stödja små kulturplatsers och landsbygdsarkitekturers attraktionskraft och stärka den territoriella sammanhållningen. Tre uppsättningar åtgärder planeras: i) Insatser för att utveckla kulturarvet för nästa generation, inbegripet investeringar för den digitala omställningen och för att förbättra kulturplatsernas energieffektivitet, ii) kulturledd förnyelse av små historiska platser, religiöst arv och landsbygdsarv. III) Insatser för kulturella och kreativa näringar 4.0. Åtgärder med anknytning till turism syftar till att öka sektorns konkurrenskraft, bland annat genom att minska sektorns fragmentering och öka stordriftsfördelarna, förbättra och uppgradera hotell- och restaurangbranschens standarder, uppmuntra digital innovation och aktörernas användning av ny teknik samt stödja sektorns gröna omställning. I detta avseende planeras åtgärder för att stödja företag, inbegripet små och medelstora företag, som är verksamma inom turismsektorn och turistföretag, bland annat genom investeringar i digitala verktyg.

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att uppfylla de landsspecifika rekommendationer som riktats till Italien, särskilt behovet av att ”främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen och inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2020). De stöder också social och territoriell sammanhållning och den italienska ekonomins konkurrenskraft, samtidigt som de främjar turismsektorns digitalisering och hållbarhet.

C.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investering 1.1 Den digitala strategin och plattformar för kulturarv

Åtgärden omfattar åtgärder för att digitalisera det italienska kulturarvet för att förbättra tillgången till kulturella resurser och digitala tjänster.

Interventionen ska skapa en ny nationell digital infrastruktur för att samla in, integrera och behålla digitala resurser och göra dem tillgängliga för allmänheten via särskilda plattformar. Insatser som rör det ”fysiska” arvet ska åtföljas av digitalisering av museer, arkiv, bibliotek och kulturplatser för att göra det möjligt för medborgarna att utforska nya sätt att dra nytta av kulturarvet.

Investeringar 1.2: Avlägsnande av fysiska och kognitiva hinder i museer, bibliotek och arkiv för att möjliggöra bredare tillgång till och deltagande i kultur.

Åtgärden syftar till att avlägsna arkitektoniska, kulturella och kognitiva hinder i ett antal italienska kulturinstitutioner. Insatserna ska kombineras med utbildning av administrativ personal och kulturaktörer, främja en tillgänglighetskultur och utveckla sakkunskap om rättsliga aspekter, mottagande, kulturell medling och främjande.

Investeringar 1.3: Förbättra energieffektiviteten på biografer, teatrar och museer

Åtgärden ska förbättra energieffektiviteten i byggnader som är kopplade till den kulturella och kreativa sektorn. De finns ofta i föråldrade, energieffektiva anläggningar som genererar höga underhållskostnader i samband med luftkonditionering, belysning, kommunikation och säkerhet. Investeringen ska finansiera åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i italienska museer, biografer och teatrar (både offentliga och privata).

Reform 3.1: Antagande av minimimiljökriterier för kulturevenemang

Syftet med reformen är att förbättra kulturevenemangens ekologiska fotavtryck (t.ex. utställningar, festivaler, kulturevenemang och musikevenemang) genom att inkludera sociala och miljömässiga kriterier i offentlig upphandling av kulturella evenemang som finansieras, främjas eller organiseras av den offentliga myndigheten.

Investeringar 3.3: Kapacitetsuppbyggnad för kulturaktörer för att hantera den digitala och gröna omställningen.

Det övergripande målet för investeringen är att stödja återhämtningen inom den kulturella och den kreativa sektorn. Detta består av två inlägg.

Den första åtgärden (”Stöd till återhämtning av kulturell verksamhet genom att uppmuntra innovation och användning av digital teknik i hela värdekedjan”) syftar till att stödja kulturella och kreativa aktörer så att de kan genomföra digitala strategier och öka sin förvaltningskapacitet.

Den andra åtgärden (”Främja en grön strategi genom hela den kulturella och kreativa kedjan”) syftar till att uppmuntra en miljömässigt hållbar strategi i hela kedjan, minska det ekologiska fotavtrycket och främja innovativ och inkluderande ekodesign, även inom ramen för den cirkulära ekonomin, för att styra allmänheten mot ett mer ansvarsfullt miljöbeteende.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med dentekniska vägledningen om att inte orsakabetydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 9 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 10 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 11 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 12 .

verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 4.1: Digitala knutpunkter för turism

Syftet med åtgärden är att skapa ett digitalt turistcentrum, tillgängligt via en särskild webbplattform, som gör det möjligt för hela turismens ekosystem att förbättra, integrera och främja sitt eget utbud. Investeringen ska finansiera en ny digital infrastruktur och stödja företag med dataanalysverktyg som tillhandahålls av det nationella observatoriet för turism.

Åtminstone följande tjänster ska tillhandahållas via den digitala turistnavet:

·Kommunikationstjänster för turistoperatörer för att främja deras utbud.

·Verktyg för dataanalys och prediktiva modeller för att stödja datadrivet beslutsfattande.

·Utbildning för kompetenshöjning och omskolning.

·Lösningar för att stödja innovation för små och medelstora företag.

Slutligen ska åtgärden också omfatta inrättandet av ett kompetenscentrum för att stödja accelerationsprogram.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med dentekniska vägledningen om att inte orsakabetydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 13 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 14 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 15 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 16 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.

Reform 4.1: Reglering av yrkena turistguider

Investeringen i det digitala turistcentrumet kompletteras med en reform för att rationalisera reglerna för turistguider. Genom åtgärden inrättas, med vederbörlig hänsyn till lokala bestämmelser, en yrkesorganisation för turistguider och deras ursprungsområde. En systematisk och enhetlig tillämpning av reformen skulle göra det möjligt att reglera de grundläggande principerna för yrket och att standardisera servicenivåerna inom hela det nationella territoriet, vilket skulle få positiva effekter på marknaden. Reformen ska omfatta utbildning och vidareutbildning för att på bästa sätt stödja erbjudandet.

C.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M1C3–1	Investering 1.1 Den digitala strategin och plattformar för kulturarv	Måltavla	Användare som utbildats genom plattformen för e-lärande om kulturarv	SAKNAS	Antal	0	30 000	KVARTAL 4	2025	De målanvändare som utbildats ska mäta effektiviteten i det utbildningserbjudande som ska tillhandahållas digitalt för programmet för livslångt lärande. Interventionstypen omfattar följande: utarbetande av utbildningskurser, genomförande genom frontundervisning och program för e-lärande som utformats på grundval av en kompetensbedömning av olika målgrupper (motsvarande tre kursnivåer: grundläggande färdigheter, specialistkompetens och ledarskapsförmåga). Mottagarna av denna åtgärd är följande: anställda vid ministeriet, anställda vid lokala kulturinstitut och frilanskulturaktörer.
M1C3–2	Investering 1.1 – Den digitala strategin och plattformar för kulturarv	Måltavla	Digitala resurser som produceras och publiceras i det digitala biblioteket	SAKNAS	Antal	0	65 000 000	KVARTAL 4	2025	Målets digitala resurser ska mäta ökningen av mängden digitaliserade kulturföremål, vars digitala mångfaldigande kan användas online med hjälp av digital teknik. Den typ av digitala resurser som ska färdigställas omfattar följande: digitalisering av böcker och manuskript, dokument och fotografier, konstverk samt historiska och arkeologiska artefakter, monument och arkeologiska platser, ljudvideomaterial, inbegripet normalisering av tidigare digitaliseringar och metadata. Stödmottagare: museer, arkiv, bibliotek och kulturinstitut
M1C3–3	Investering – 1.2 Avlägsnande av fysiska och kognitiva hinder i museer, bibliotek och arkiv för att möjliggöra bredare tillgång till och deltagande i kultur.	Måltavla	Insatser för att förbättra den fysiska och kognitiva tillgängligheten på kulturplatser	SAKNAS	Antal	0	617	KVARTAL 2	2026	Verken ska ingås för 617 offentliga (statliga och icke-statliga) och privata museer, monument, arkeologiska områden och parker, arkiv och bibliotek. Interventionerna gäller fysiska ingrepp för att avlägsna arkitektoniska hinder och installation av tekniska verktyg som gör det möjligt att använda ämnen med nedsatt sensorisk förmåga (taktil, ljud, luktupplevelser). 37 % av interventionerna ska göras i de södra regionerna.
M1C3–4	Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer	Måltavla	Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutade (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	80	KVARTAL 3	2023	Indikatorn avser antalet insatser som slutförts, vilket bevisas genom certifieringen av det regelbundna genomförandet av arbetena. Den typ av insatser som ska fyllas i omfattar följande: - teknisk och ekonomisk och finansiell planering, energibesiktningar, inledande miljöanalyser, miljökonsekvensbedömningar, lättnader och bedömningar som syftar till att identifiera kritiska frågor, identifiera efterföljande åtgärder för att förbättra energiprestanda. - ingrepp i klimatskalet. - åtgärder för utbyte/förvärv av utrustning, verktyg, system, anordningar, digital tillämpningsprogramvara samt kompletterande instrument för deras drift, förvärv av patent, licenser och know-how. - installation av intelligenta system för fjärrstyrning, reglering, förvaltning, övervakning och optimering av energiförbrukningen (smarta byggnader) och förorenande utsläpp även genom användning av teknikmixer.
M1C3–5	Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer	Måltavla	Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutas (andra omgången)	SAKNAS	Antal	0	420	KVARTAL 4	2025	Indikatorn avser 55 insatser på statliga museer och kulturplatser, 230 teaterhallar och 135 biografer som avslutats med certifieringen av det regelbundna genomförandet av verken. Den typ av insatser som ska fyllas i omfattar följande: - teknisk och ekonomisk och finansiell planering, energibesiktningar, inledande miljöanalyser, miljökonsekvensbedömningar, lättnader och bedömningar som syftar till att identifiera kritiska frågor, identifiera efterföljande åtgärder för att förbättra energiprestanda. - ingrepp i klimatskalet. - åtgärder för utbyte/förvärv av utrustning, verktyg, system, anordningar, digital tillämpningsprogramvara samt kompletterande instrument för deras drift, förvärv av patent, licenser och know-how. - installation av intelligenta system för fjärrstyrning, reglering, förvaltning, övervakning och optimering av energiförbrukningen (smarta byggnader) och förorenande utsläpp även genom användning av teknikmixer.
M1C3–6	Reform – 3.1 Minimimiljökriterier för kulturevenemang	Milstolpe	Ikraftträdande av ett dekret om fastställande av sociala och miljömässiga kriterier vid offentlig upphandling av offentligt finansierade kulturevenemang	Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande av dekret om antagande av minimimiljökriterier för kulturevenemang Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Kriterier ska antas för följande aspekter: minskad användning av papper och trycksaker, användning av miljövänliga material, fasuppställning med återvunnet och återanvänt material och hållbar inredning, produkter med låg miljöpåverkan, val av plats på grundval av skyddet av den biologiska mångfalden, cateringtjänster med låg miljöpåverkan, transport för att nå evenemanget och transport av material, energiförbrukning för anordnandet av evenemanget. Sociala kriterier som främjar tillgänglighet och inkludering ska omfatta följande: främjande av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, främjande av möjligheter till ungdomssysselsättning, långtidsarbetslösa, personer som tillhör missgynnade grupper (t.ex. migrerande arbetstagare och etniska minoriteter) och personer med funktionshinder. att säkerställa lika tillgång till upphandling för företag vars ägare eller anställda tillhör etniska grupper eller minoritetsgrupper, såsom kooperativ, sociala företag och ideella organisationer. främjande av ”anständigt arbete”, dvs. rätten till produktivt och fritt valt arbete, grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, anständiga löner, socialt skydd och social dialog. Reformen ska omfatta kulturella evenemang såsom utställningar, festivaler och scenkonst.
M1C3–7	Investering – 3.3 Kapacitetsuppbyggnad för kulturaktörer för att hantera den digitala och gröna omställningen.	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt med den genomförande organisationen/stödmottagarna för alla insatser för att hantera den digitala och gröna omställningen för kulturaktörer	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för de organisationer och nätverk som ska ansvara för genomförandet av kapacitetsuppbyggnadsverksamheten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	De utvalda genomförandeorganen ska vara specialiserade organisationer eller nätverk som har kompetens och erfarenhet både på utbildningsområdet och inom kulturproduktion, miljö, kulturförvaltning och utbildning. Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C3–8	Investering – 4.1 Digitala knutpunkter för turism	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för utveckling av portalen för digital turism	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för utveckling av portalen för digital turism	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av portalen för digital turism. Portalen för digital turism ska uppgradera den nuvarande Italia-portalen genom att införa ett moln och en öppen arkitektur, vilket i hög grad främjar sammankoppling med ekosystemet. Den uppgraderade portalen ska innehålla följande: skapandet av ett nytt gränssnitt och ett nytt navigationsschema. översyn av layout, struktur och funktioner för avsnitten, sidorna och artiklarna. införande av kartor, flerspråkig förvaltning (vid tidpunkten för bytet kommer portalen att presenteras på italienska och engelska). Integreringen av de övriga språken, som för närvarande stöds, förväntas ske under de månader som omedelbart följer på idrifttagandet. Tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C3–9	Investering 4.1: Digitala knutpunkter för turism	Måltavla	Registrering av turistoperatörer i det digitala turistnavet	SAKNAS	Antal	0	20 000	KVARTAL 2	2024	Antalet turistoperatörer som är registrerade i navet (vilket kan omfatta, men är inte begränsat till, hotell, researrangör och företag enligt definitionen i ATECO-kod 55.00.00, 56.00.00; 79.00.00 och andra strukturer som tillhör sektorn) ska vara minst 20 000. Al ska minst 7 400 turistoperatörer (dvs. 37 % av 20 000) vara belägna i söder.
M1C3–9a	Investering 4.1: Digitala knutpunkter för turism	Måltavla	Registrering av turistoperatörer i det digitala turistnavet och tillgång till de tjänster som tillhandahålls av centrumet	SAKNAS	Antal	20 000	35 000	KVARTAL 4	2025	Antalet turistoperatörer som är registrerade i centrumet (vilket kan omfatta, men är inte begränsat till, hotell, researrangör och företag enligt definitionen i ATECO-kod 55.00.00, 56.00.00; 79.00.00 och andra strukturer som tillhör sektorn) ska nå minst 35 000. De tjänster som förtecknas i åtgärdsbeskrivningen ska vara tillgängliga för turistoperatörer som är registrerade i EIAH.
M1C3–10	Reform av 4.1 års förordning om reglering av yrken som turistguider.	Milstolpe	Definition av en nationell standard för turistguider	Definitionen av nationell minimistandard ska inte innebära att ett nytt reglerat yrke skapas.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Definitionen av nationell minimistandard ska inte innebära att ett nytt reglerat yrke skapas. Reformen ska också omfatta utbildning och fortbildning för att bättre stödja erbjudandet. Reformen ska betraktas som en metod för förvärv av en unik yrkeskvalifikation som antagits med enhetliga standarder på nationell nivå genom en nationell lag och efterföljande ministerdekret om samförståndsavtal.
M1C3–11	Investering 1.3 – Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: att förbättra energieffektiviteten på kulturområdet	Bestämmelse i dekretet som anger ikraftträdandet av MIC-dekretet om tilldelning av resurser för att förbättra energieffektiviteten på kulturplatser Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Med kulturplatser avses biografer, teatrar och museer. (INV. 1.3) för museer och kulturplatser för att förbättra energieffektiviteten genomförs insatsen genom ett erkännande av projektförslagen vid statliga kulturminnesplatser (MiC) i mål 1-ärendet. I annat fall ska identifieringen av icke-statliga institutioner, i mål 2- och mål 3-fall, ske genom anbudsinfordringar. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.

C3. Description of the reforms and investments for the loan

Investeringar 2.1: Attraktionskraften hos små historiska städer

Denna investering ingår i ”Piano Nazionale Borghi”, ett program för att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen i missgynnade områden på grundval av kulturell förnyelse av små städer och vitalisering av turismen. Åtgärderna är strukturerade kring integrerade lokala kulturprojekt.

Åtgärderna ska inriktas på följande: i) Återställande av det historiska arvet, uppgradering av öppna offentliga platser (t.ex. undanröjande av arkitektoniska hinder, förbättring av möbler i städer), skapande av små kulturella tjänster, även för turiständamål. II) skapande och främjande av nya rutter (t.ex. tematiska rutter, historiska rutter) och guidade turer ska uppmuntras. införande av ekonomiskt stöd till kulturell, kreativ, turism, handel, jordbruksbaserade livsmedel och hantverksverksamhet, i syfte att blåsa nytt liv i lokala ekonomier genom att förbättra lokala produkter, kunskaper och tekniker.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 17 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 18 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 19 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 20 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.

Investeringar 2.2: Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap

Denna investering ska stimulera en systematisk process för uppgradering av historiska byggnader på landsbygden (enheter inom den privata sektorn eller tredje sektorn) och landskapsskydd.

Många landsbygdsbyggnader och jordbruksstrukturer har gradvis övergivits, förstörts och ändrats, vilket har undergrävt deras särdrag och deras förhållande till omgivningen. Genom att återställa landsbygdsbeståndet ska åtgärden förbättra landskapets kvalitet genom att återställa ett underutnyttjat byggnadsbestånd som inte är tillgängligt för allmänheten.

Investeringar 2.3: Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar

Denna investering syftar till att motverka stadstillbakagång och återställa gemensamma identiteter för platser, skapa nya möjligheter att blåsa nytt liv i lokala ekonomier och mildra krisens effekter och förbättra kompetensen för förvaltning och underhåll av historiska parker och trädgårdar.

Investeringen innebär att historiska parker och trädgårdar ska renoveras och att det ska finnas omfattande kunskaper om och upprustning av italienska historiska parker och trädgårdar för att de ska kunna underhållas, förvaltas och användas av allmänheten. Resurser ska anslås för förnyelse av dessa områden och utbildning av lokalanställda som kan behandla eller bevara dem över tid.

Utöver det kulturella och historiska värdet bidrar trädgårdar och historiska parker till att stärka miljövärdena och spelar en viktig roll för bevarandet, syregenereringen, minskningen av miljöföroreningar och buller samt mikroklimatregleringen.

Investeringar 2.4: Seismisk säkerhet för gudstjänstlokaler, restaurering av FEC-kulturarv och skyddshamnar för konstverk (återställning)

En förebyggande åtgärdsplan för jordbävningssäkring ska inrättas för att avsevärt minska risken för gudstjänstlokaler och på så sätt undvika potentiella återställningskostnader efter katastrofer samt en permanent förlust av många tillgångar. Handlingsplanen består av tre handlingslinjer: skydd av gudstjänstlokaler mot seismiska risker, restaurering av fondens arv för gudstjänstlokaler (FEC) och uppförande av lagerlokaler som skydd för konstverk vid katastrofer.

Syftet med investeringen är också att inrätta ett nationellt funktionellt centrum för skydd av kulturtillgångar mot mänskliga och naturliga risker (CEFURISC), som möjliggör en mer synergistisk användning av befintlig teknik och befintliga miljösystem för övervakning, övervakning och förvaltning av kulturplatser.

Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft

Åtgärden syftar till att stödja företag som är verksamma inom turismsektorn. Det omfattar ett skatteavdrag för arbeten som syftar till att förbättra logianläggningar, en garantifond för att underlätta tillgången till krediter för företag i sektorn (genom en särskild del av garantifonden för små och medelstora företag), aktivering av EIB:s tematiska fond för turism för att stödja innovativa investeringar i sektorn, en kapitalfond (nationell turistfond) för förnyelse av fastigheter med stor turistpotential. Ett ytterligare finansiellt instrument (FRI-Fondo rotativo) ska komplettera ovannämnda åtgärder för att stödja företag som är verksamma inom turistnäringen. Ovannämnda interventioner ska genomföras i enlighet med investeringsstrategier i linje med målen i förordning (EU) 2021/241, inbegripet när det gäller tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada, vilket specificeras närmare i de tekniska riktlinjerna för tillämpningen av förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/C58/01).

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska det rättsliga avtalet och den efterföljande investeringspolicyn för finansieringsinstrumenten

I.kräva tillämpning av kommissionens tekniska vägledning om hållbarhetssäkring för InvestEU-fonden, och

II.utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 21 . (ii) activities under the EU Emission Trading System (ETS) achieving projected greenhouse gas emissions that are not lower than the relevant benchmarks 22 ; III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 23 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 24 . och iv) verksamheter där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. och

III.kräva att den förvaltande enheten eller den finansiella intermediären kontrollerar att projekten följer relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för alla transaktioner, även sådana som är undantagna från hållbarhetssäkring.

Investeringar 3.2: Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)

Syftet med investeringen är att stärka den italienska filmsektorns och den audiovisuella sektorns konkurrenskraft. Projektet syftar till att mildra krisens sociala och ekonomiska effekter med målet att öka den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och konkurrenskraften, bland annat genom utbildningsåtgärder, med tre handlingslinjer.

·Rad A: Uppbyggnad av nya studior och återvinning av befintliga studior och bilagor, inbegripet högteknologiska lösningar.

·Linje B: Innovativa investeringar för att förbättra produktionen och utbildningen av Experimental Centre for Cinematografi, inbegripet nya verktyg för audiovisuell produktion, internationalisering, kultur- och utbildningsutbyten. utveckling av infrastruktur (virtuell produktion i realtid) för yrkesmässig användning och utbildningsändamål genom e-lärande, digitalisering och modernisering av byggnads- och anläggningsbeståndet, särskilt i syfte att främja den tekniska och miljömässiga omvandlingen. bevarande och digitalisering av det audiovisuella arvet

·Linje C: Stärka yrkeskunskaper och yrkeskompetens inom den audiovisuella sektorn, inom 3 professionella makroområden: företag/företagsledning, kreativa/konstnärliga, teknisk personal.

Investeringar 4.3: Caput Mundi Next Generation EU för stora turistevenemang.

Projektet syftar till att öka antalet tillgängliga turistplatser, skapa giltiga och kvalificerade turist- och kulturalternativ med avseende på de befolkade centrala områdena samt öka användningen av digital teknik, förbättra grönområdena och turismens hållbarhet. Investeringen omfattar sex inriktningar:

1.”Det romerska kulturarvet för EU:s nästa generation”, som omfattar förnyelse och restaurering av kultur- och stadsarv och komplex med högt historiskt och arkitektoniskt värde i Roms stad.

2.”Jubilee-vägar” (från pagan till Christian Rom), som är inriktade på förbättring, säkerhet, antiseismisk konsolidering, återställande av platser och byggnader av historiskt intresse och arkeologiska vägar.

3.#LaCittàCondivisa, som omfattar ombyggnad av områden i perifera områden.

4.#Mitingodiverde, som omfattar interventioner i parker, historiska trädgårdar, villor och fontäner.

5.#Roma 4.0, som omfattar digitalisering av kulturella tjänster och utveckling av appar för turister.

6.#Amanotesa, som syftar till att öka utbudet av kulturutbud till perifera områden för social integration.

C.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M1C3–12	Investering 2.1 – attraktionskraft hos en liten historisk stad	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av resurser till kommuner för att göra små historiska städer attraktiva	Bestämmelse i dekretet som anger ikraftträdandet av kulturministeriets förordning om tilldelning av resurser till kommuner för att göra små historiska städer attraktiva Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Kulturministeriets förordning ska tilldela kommunerna resurser för att göra små historiska städer attraktiva. De kommuner som deltar för att göra små historiska städer mer attraktiva hänvisar till de 250 kommuner/byar som har översänt interventionsprogrammen till kulturministeriet. Urvalskriterierna för de 250 byarna (Inv. 2.1) ska delas av MiC, Regioner, ANCI och inre områden som preliminärt ska de identifiera de territoriella områden som kan komma i fråga för (INV2.1) på grund av komplementariteten mellan de olika programmen. Därefter ska byarna väljas ut på grundval av a) territoriella, ekonomiska och sociala kriterier (statistiska indikatorer) b) projektets förmåga att påverka turismens attraktionskraft och öka kulturdeltagandet. De statistiska indikatorer som beaktas är följande: demografisk storlek (kommuner med pop. Och trend: 5 000 inhab. turistflöden, museibesökare. turisterbjudandets enhetlighet (hotell och andra hotell, B-B, rum och logi för uthyrning). kommunens demografiska utveckling, graden av deltagande i kulturlivet bland befolkningen. samstämmigheten mellan företag inom kultur, kreativitet och turism (vinstdrivande och icke vinstdrivande) och därmed sammanhängande anställda. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska omfatta följande: a) Kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 25 % av den totala kostnaden för den investering som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens. c) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs genom systemets livslängd och programmets slut.
M1C3–13	Investering 2.2 – Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap	Bestämmelse i dekretet som anger ikraftträdandet av kulturministeriets förordning om tilldelning av medel för skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	I förordningen om kulturministeriet fördelas resurserna för att skydda och förbättra landsbygdens arkitektur och landskap. För att skydda och förbättra landsbygdens arkitektur och landskap (Inv 2.2) ska valet av de tillgångar som ska återvinnas prioritera investeringens förmåga att skapa effekter på landskapsvärdenas bevarandemål. Följande ska prioriteras: — tillgångar belägna i territoriella områden med högt landskapsvärde (tillgångar belägna i områden av landskapsintresse eller av särskilt allmänt intresse (artiklarna 142–139 i DLgs 42/2004), landskap som omfattas av Unescos erkännande, FAO GIAHS, — på tillgångar som redan är tillgängliga för allmänt bruk eller som ägaren samtycker till att vara tillgängliga även inom lokala och integrerade kretsar och nät, — ”områdesprojekt”, som presenteras av aggregerade ämnen och som på ett effektivare sätt kan säkerställa att målen för återutveckling av landskapet uppnås. — projekt som är belägna i områden som förbättrar integrationen och synergierna med andra kandidater till PNRR och andra planer/projekt av territoriell karaktär som stöds av den nationella programplaneringen (kulturministeriet). För att definiera de typer av landsbygdsarkitektur som omfattas av åtgärden kan det hänvisas till MiBAC:s dekret av den 6 oktober 2005 (för genomförande av lagen av den 24 december 2003, nr 378 – skydd och förbättring av landsbygdsarkitektur). Preliminärt kan kriterierna gälla följande: bevarandestatus för tillgångarna, användningsnivåer och den roll som dessa tillgångar spelar i territoriella och urbana sammanhang. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C3–14	Investering 2.3 – Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för projekt som syftar till att förbättra platsers, parkers och historiska trädgårders identitet	Bestämmelse i dekretet om ikraftträdandet av kulturministeriets dekret om tilldelning av resurser för projekt för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	I förordningen om kulturministeriet tilldelas de ansvariga förvaltningarna resurser för projekt som syftar till att förbättra platsers, parkers och historiska trädgårders identitet. Historiska parker och trädgårdar (Inv. 2.3) som är föremål för intervention är uteslutande skyddade kulturtillgångar för vilka konstnärligt eller historiskt intresse har angetts. De kan tillhöra både det statliga kulturministeriet och icke-statliga tillgångar. Urvalet ska göras på grundval av kriterier som ska fastställas av en teknisk och vetenskaplig samordningsgrupp bestående av företrädare för MiC, universitetet, ANCI och branschorganisationer. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C3–15	Investering 2.4 – Seismisk säkerhet på platser för religionsutövning, restaurering av FEC-kulturarv och skyddshamnar för konstverk	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för seismisk säkerhet i samband med gudstjänstgöring och restaurering av kulturarvet (Fondo Edifici di Culto)	Bestämmelse i dekretet som anger ikraftträdandet av kulturministeriets förordning om tilldelning av medel för seismisk säkerhet i samband med gudstjänstgöring och restaurering av kulturarvet (Fondo Edifici di Culto)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	I förordningen om kulturministeriet fastställs genomförandeenheten samt stödberättigandet och finansieringen av byggnader som är föremål för interventioner. och typologi. (Inv. 2.4) De seismiska förebyggande åtgärderna och säkerhetsåtgärderna för gudstjänstlokaler berör de områden som drabbats av flera jordbävningar som drabbade regionerna i Italien från och med 2009 (Abruzzerna, Lazio, Marche och Umbrien). FEC:s (Fondo Edifici di Culto) insatser väljs ut på grundval av tillståndet för bevarandet av FEC:s tillgångar. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C3–16	Investeringar – 2.1 De små historiska städernas attraktionskraft	Måltavla	Insatser för att stärka kultur- eller turistplatser	SAKNAS	Antal	0	1 300	KVARTAL 2	2025	För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också stöd från minst 1 800 små och medelstora företag för projekt i små historiska städer. Målet ska mäta antalet insatser som har slutförts för att stärka kultur- och turistplatser, vilket framgår av individuella intyg om regelbundet genomförande (restaurering och förnyelse av kulturarvet, byggnader avsedda för kultur- och turisttjänster, små turistinfrastrukturer). Detta ska innefatta: Adaptiv återanvändning och funktionell, strukturell och anläggningsmässig förnyelse av byggnader och offentliga platser för kulturella tjänster (såsom museer och bibliotek), förbättrad energieffektivitet, användning av alternativ och förnybar energi och undanröjande av hinder som begränsar tillträdet för personer med funktionsnedsättning. Bevarande och tillvaratagande av kulturarvet (t.ex. arkeologiskt, historiskt, arkitektoniskt och demoetno-antropologiskt). skapande av kunskaps- och informationsplattformar och integrerade informationssystem). skapande av kulturella och konstnärliga aktiviteter, skapande och främjande av kulturella och tematiska resvägar, historiska resvägar, cykel- och/eller gångvägar för anslutning och användning av platser av intresse för turister (t.ex. museer, monument, Unescos platser, bibliotek, arkeologiska områden och andra kulturella, religiösa och konstnärliga attraktioner). — Stöd till kultur-, turist-, handels-, jordbruks- och hantverksföretag. 37 % av interventionerna ska genomföras i mindre utvecklade regioner.
M1C3–17	Investering – 2.2 Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap	Måltavla	Insatser för skydd och förbättring av landsbygdsarkitektur och landsbygdslandskap slutförda	SAKNAS	Antal	0	3 000	KVARTAL 4	2025	Målgruppen upptäcker det totala antalet tillgångar som omfattas av slutförda interventioner (vilket framgår av intyget om att arbetena utförts regelbundet). För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt måste ytterligare 900 arbeten om skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskapsskydd inledas (vilket framgår av intyget om att arbetena påbörjats). Typ av insatser som ska fyllas i omfattar följande: 1. Konservativ rehabilitering och funktionell återhämtning av jordbruksbosättningar, artefakter och historiska byggnader på landsbygden, jordbruksgrödor av historiskt intresse och typiska delar av arkitektur och landsbygdslandskap. Bland de tekniker som används för återställande och strukturanpassning ska miljökompatibla lösningar och användning av alternativa energikällor prioriteras. 2. Slutförande av folkräkningen av det landsbygdsbyggda kulturarvet och genomförande av nationella och regionala informationsverktyg
M1C3–18	Investering 2.3 Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar	Måltavla	Antal omställda parker och historiska trädgårdar	SAKNAS	Antal	0	40	KVARTAL 2	2025	Indikatorn ska hänvisa till antalet historiska parker och trädgårdar som omkalibrerats (vilket framgår av intyget om att arbetena utförts regelbundet). För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att minst 1 260 operatörer genomgår utbildning. Typ av insatser som ska genomföras för att återställa parker och historiska trädgårdar på ett tillfredsställande sätt: -underhåll/återställande/förvaltning av vegetationsdelens utveckling. -restaurering av de nuvarande arkitektoniska och monumentala delarna (t.ex. små byggnader, fontäner och inventarier). -analys och optimering av de nuvarande metoderna för användning av utrymmen för att möjliggöra en optimal användning. -respektera de mest sårbara eller mest värdefulla områdena, -insatser för att säkerställa tillgänglighet för personer med nedsatt funktionalitet. -säkring av inhägnade områden, ingångsspärrar och videoövervakningssystem. -införande av informationsverktyg (t.ex. affischer och guider) för att främja kunskap och medveten användning bland medborgarna. -tillvaratagandeåtgärder för att främja användning av kultur, utbildning och rekreation.
M1C3–19	Investering – 2.4 Seismisk säkerhet för gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skyddshamnar för konstverk (restaureringskonst)	Måltavla	Insatser för seismisk säkerhet på gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skydd för slutförda konstverk	SAKNAS	Antal	0	300	KVARTAL 4	2025	Målet ska mäta antalet interventioner för jordbävningssäkerhet på gudstjänstplatser, restaurering av FEC (Fondo Edifici di Culto), skydd för konstverk i händelse av katastrofer slutförda (vilket styrks av intyget för regelbundet utförande av bygg- och anläggningsarbeten). Interventionerna ska omfatta följande: i) Förebyggande åtgärder mot seismiska ingrepp av arkitektoniska tillgångar för att återställa befintliga skador och säkra kulturarvet. II) Återhämtningsartikel Bevarandeprojektet ska skapa tillfälliga och skyddade depositioner för bevarande av lös egendom i händelse av en katastrof.
M1C3–20	Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)	Milstolpe	Undertecknande av avtalen mellan den verkställande enheten Cinecittà SPA och företagen avseende byggandet av nio studior	Undertecknande av kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Undertecknande av kontrakten mellan genomförandeorganet, Cinecittà S.P.A. och företagen om uppförande av nio studior. Denna insats omfattar byggande av nya studior, återställande av befintliga studior, investeringar i ny digital teknik, system och tjänster som syftar till att stärka filmstudiorna i Cinecittà som förvaltas av Cinecittà S.P.A. Kontraktet mellan genomförandeenheten Cinecittà S.P.A. och företagen ska innehålla urvalskriterier/behörighetskriterier för efterlevnad av den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för tillgångar/verksamheter och/eller företag som får stöd. Åtagande/mål att investera 20 % i tillgångar/verksamheter och/eller företag som uppfyller urvalskriterierna för digital märkning och 70 % med urvalskriterier för klimatspårning.
M1C3–21	Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)	Måltavla	Antal studior vars återkvalificerings-, moderniserings- och byggnadsarbeten har slutförts	SAKNAS	Antal	0	9	KVARTAL 2	2026	Interventionerna avser — byggande av fem nya studior och — renovering av fyra befintliga studior. Om målet ska uppnås på ett tillfredsställande sätt ska också bero på slutförandet av de interventioner som anges på raderna B och C i beskrivningen av åtgärden.
M1C3–22	Investeringar 4.2 – Främjande av turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för Europeiska investeringsbankens tematiska fond.	Antagande av investeringspolicyn	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	I investeringspolicyn ska åtminstone följande fastställas: arten, omfattningen och de insatser som får stöd, de berörda stödmottagarna, kriterierna för stödberättigande för stödmottagare och deras urval genom en öppen ansökningsomgång. samt bestämmelser för att återinvestera potentiella återflöden för samma politiska mål. Investeringspolicyn ska innebära att 50 % av fonden avsätts för energieffektivitetsåtgärder. Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M1C3–23	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för den nationella turistfonden.	Antagande av investeringspolicyn	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Fonden är avsedd för inköp, omstrukturering och omskolning av italienska fastigheter för att stödja utvecklingen av turismen i de områden som drabbats hårdast av krisen eller i marginella områden (kustområden, mindre öar, yttersta randområden samt landsbygds- och bergsområden). Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M1C3–24	Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för Garantifond för små och medelstora företag.	Antagande av investeringspolicyn	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Investeringspolicyn ska innebära att 50 % av fonden avsätts för energieffektivitetsåtgärder. Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M1C3–25	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för Fondo Rotativo	Antagande av investeringspolicyn	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Investeringspolicyn ska innebära att 50 % av fonden avsätts för energieffektivitetsåtgärder. Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M1C3–26	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Ikraftträdande av genomförandedekret om skattekredit för ombyggnad av logianläggningar, som innehåller	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den budgetlag som möjliggör skattelättnaden och bestämmelse i tillhörande genomförandeakter som anger deras ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Referenslagstiftningen för beviljandet av skattelättnaden är lag nr 83 av den 31 maj 2014 om erkännande av en skattelättnad för åtgärder för ombyggnad av turistbostäder. Urvals- och godtagbarhetskriterier för efterlevnad av DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01) för tillgångar/verksamheter och stödmottagare som får stöd, som kräver att åtminstone en förteckning över uteslutna används och att relevanta delar av EU:s och medlemsstaternas miljölagstiftning efterlevs för de tillgångar/verksamheter och stödmottagare som får stöd, och att efterlevnaden säkerställs.
M1C3–27	Investering – 4.3 Kaput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang	Måltavla	Antal kultur- och turistanläggningar vars återställning i genomsnitt nådde 50 % av Stato Avanzamento Lavori (SAL) (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	100	KVARTAL 4	2024	Målet ska uppnås när den genomsnittliga omkvalificeringen av 100 kultur- och turistplatser når 50 % av den framstegsstatus som anges i Statens Avanzamento Lavori (SAL).
M1C3–28	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Måltavla	Antal turistföretag som får skatteavdrag för infrastruktur och/eller tjänster.	SAKNAS	Antal	0	3 500	KVARTAL 4	2025	Minst 3 500 turistföretag som får skatteavdrag för infrastruktur och/eller tjänster. Det stöd som skatteavdraget ger ska höja kvaliteten på gästfriheten för turister genom -investeringar för miljömässig hållbarhet (förnybara energikällor mindre energiintensiva) -ombyggnad och höjning av kvalitetsnormerna för italienska logianläggningar
M1C3–29	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Måltavla	Antal turistprojekt som ska få stöd genom Europeiska investeringsbankens tematiska fonder	SAKNAS	Antal	0	170	KVARTAL 2	2026	Stöd till minst 170 turistprojekt. Det stöd som tillhandahålls genom Europeiska investeringsbankens tematiska fonder ska inriktas på följande: ·stöd till innovativa investeringar för den digitala omställningen ·öka utbudet av tjänster till turismen ·främjande av sammanläggning av företag
M1C3–30	Investeringar 4.2: Medel för turismens konkurrenskraft företag	Måltavla	Europeiska investeringsbankens tematiska fonder: Utbetalning till fonden på totalt 350 EUR 000 000	SAKNAS	Antal	0	350 000 000	KVARTAL 4	2022	Utbetalningen ska vara i linje med den investeringspolitik som fastställs i målet.
M1C3–31	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Måltavla	Nationella turistfonden: Utbetalning till fonden av totalt 150 000 EUR 000 för eget kapital	SAKNAS	Antal	0	150 000 000	KVARTAL 4	2022	Utbetalningen ska vara i linje med den investeringspolitik som fastställs i målet.
M1C3–32	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Måltavla	Antal turistföretag som ska få stöd genom garantifonden för små och medelstora företag	SAKNAS	Antal	0	1 000	KVARTAL 4	2025	Minst 1 000 turistföretag med stöd från garantifonden för små och medelstora företag.
M1C3–33	Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Måltavla	Antal företag som ska få stöd genom Fondo Rotativo (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	300	KVARTAL 4	2025	Minst 300 företag som stöds av Fondo Rotativo, De insatser som finansieras genom Fondo rotativo ska omfatta följande: -åtgärder för energiomställning -insatser för klimatskal och renovering, i enlighet med artikel 3 punkt 1 b i presidentdekret nr 380/2001 (en enda text med bestämmelser i lagar och andra författningar om byggnader). -insatser för att undanröja arkitektoniska hinder. -åtgärder för att helt eller delvis ersätta luftkonditioneringssystem. -inköp av möbler och inredningsdelar som uteslutande är avsedda för de logianläggningar som omfattas av detta dekret -interventioner för antagande av antiseismiska åtgärder -renovering av inredningsdelar. -uppförande av termiska pooler och förvärv av utrustning och utrustning som behövs för att bedriva spa-verksamhet samt för mässor för förnyelse av utställningsstrukturerna.
M1C3–34	Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Måltavla	Antal fastigheter som har byggts om för turism av den nationella turistfonden		Antal	0	12	KVARTAL 4	2025	Minst 12 fastigheter som har byggts om för turism av den nationella turistfonden och som skulle kunna nå 17 fastigheter med tanke på hävstångseffekten. Stödet från den nationella turistfonden ska syfta till att -Investeringar i produkt-, process- och förvaltningsinnovation för att främja den digitala omvandlingen av utbudet av turismtjänster. -Investeringar för att säkerställa kvaliteten på turistgästernas kvalitet -främja sammanslutningar och utveckling av företagsnätverk.
M1C3–35	Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang	Milstolpe	Undertecknande av varje avtal om sex projekt mellan ett ministerium för turism och stödmottagare/genomförandeorgan	Offentliggörande av programavtalet mellan ministeriet för turism, huvudstaden Rom och övriga berörda aktörer	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Avtalen ska undertecknas för de 6 projekten 1) romerskt kulturarv för EU-Next Generation. 2) från Pagan Rom till kristna Rom-Jubilee-vägar. 3) #Lacittàcondivisa; 4) #Mitingodiverde; 5) romer 4.0; 6) #Amanotesa Förteckningen över stödmottagare/genomförandeorgan ska omfatta följande: Huvudstaden Rom. Arkeologiskt förnuft för kultur-, miljö- och landskapsarv i Rom (MIC). Arkeologiska park Colosseum. Arkeologiska park Appia Antica. Diocese of Rom, Ministeriet för turism, Regionen Lazio. Före anbudsinfordran ska urvals- och tilldelningskriterierna och projektens särdrag fastställas med tillhörande resurser. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C3–36	Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang	Måltavla	Antal kultur- och turistplatser där omkvalificeringen har slutförts	SAKNAS	Antal	0	200	KVARTAL 2	2026	Investeringen ska omfatta interventioner som omfattar följande: -förnyelse och restaurering av kultur- och urbana arv och komplex som har ett högt historiskt och arkitektoniskt värde i Rom för investeringslinjen ”Roman Cultural Heritage for EU-Next Generation”. -förbättring, säkerhet, antiseismisk konsolidering, återställande av platser och byggnader av historiskt intresse och arkeologiska vägar för investeringslinjen ”Jubilee-vägar”. -ombyggnad av platser i perifera områden för investeringsposten ”#LaCittàCondivisa”. -insatser på parker, historiska trädgårdar, villor och fontäner för investeringslinje #Mitingodiverde. -digitalisering av kulturella tjänster och utveckling av appar för turister eller investeringslinje #Roma 4.0. insatser för att öka utbudet av kulturutbud till perifera områden för social integration under investeringspost #Amanotesa. Investeringen ska omfatta omskolningsåtgärder som äger rum på minst 5 arkeologiska/kulturella platser för investeringslinjen ”Roman Cultural Heritage for EU-Next Generation”, minst 125 arkeologiska/kulturella platser för ”Jubilee-vägar”. minst 50 arkeologiska/kulturella platser för #Lacittàcondivisa. minst 15 arkeologiska/kulturella platser för #Mitingodiverde, minst 5 arkeologiska/kulturella platser för romer 4.0 Om målet ska uppnås på ett tillfredsställande sätt ska också vara beroende av att alla projekt inom investeringsposten ”#Amanotesa” slutförs och att appen ”CaputMundi – Roma4U” är tillgänglig för allmänheten.

D. UPPGIFT 2 DEL 1: Cirkulär ekonomi, jordbruksbaserade livsmedel och grön omställning

Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens omfattar investeringar och reformer inom avfallshantering, cirkulär ekonomi, stöd till värdekedjor för jordbruksbaserade livsmedel och grön omställning. Dessa reformer och investeringar kompletteras med reformer för att öka konkurrensen inom avfallshantering och lokala offentliga tjänster inom ramen för reformdelen ”företagsklimat” och förbättra vattenförbrukningen för jordbruket. Denna del är ett svar på de landsspecifika rekommendationerna för att fokusera investeringarna i den gröna omställningen, även i den cirkulära ekonomin.

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt [...] avfallshantering och vattenförvaltning” (landsspecifik rekommendation 3, 2020) och att ”inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på [...] och infrastrukturens kvalitet, även med beaktande av regionala skillnader” (landsspecifik rekommendation 3 och 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

D.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Cirkulär ekonomi

Reform 1.1 – Nationell strategi för cirkulär ekonomi

Denna reform består i antagandet av en bred nationell strategi för den cirkulära ekonomin som omfattar ett nytt digitalt spårbarhetssystem för avfall, skatteincitament för att stödja återvinningsverksamhet och användning av returråvaror, en översyn av miljöbeskattningen, rätten till återanvändning och reparation, reformen av systemet för utökat producentansvar (EPR) och konsortiesystemet, stöd till befintliga regleringsverktyg (t.ex. slutlagstiftning om avfall och minimala miljökriterier inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling) och stöd till projekt för industriell symbios. Reformen av systemet för utökat producentansvar och konsortier ska också ta hänsyn till behovet av en effektivare användning av miljöbidraget för att säkerställa tillämpningen av transparenta och icke-diskriminerande kriterier. Det ska inrättas ett särskilt tillsynsorgan för att övervaka konsortiessystemens funktion och effektivitet, under ledning av ministeriet för ekologisk omställning (MITE). Åtgärden ska omfatta alla konsortier (inte bara CONAI-förpackningssystemet).

Reform 1.3 – Tekniskt stöd till lokala myndigheter

Denna reform består av tekniskt stöd från regeringen till lokala myndigheter för genomförandet av EU:s miljölagstiftning och nationell miljölagstiftning, utarbetande av planer och projekt för avfallshantering och anbudsförfaranden. Stödet till anbudsförfaranden ska säkerställa att koncessioner inom avfallshantering beviljas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt som ökar konkurrenskraftiga processer för att uppnå bättre standarder för offentliga tjänster. Denna reform stöder därför genomförandet av de reformer av avfallshanteringen som föreslagits inom ramen för reformdelen av företagsklimatet. Tekniskt stöd ska också omfatta miljöanpassad offentlig upphandling.

Investering 2.1 – Logistikplanen för jordbruks-, livsmedels-, fiskeri- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial

Denna åtgärd består i beviljande av stöd till materiella och immateriella investeringar (såsom lagringsanläggningar för jordbruksråvaror, omvandling och bevarande av råvaror, digitalisering av logistik och infrastrukturinsatser på livsmedelsmarknaderna), investeringar i livsmedelstransporter och logistik för att minska de miljömässiga och ekonomiska kostnaderna och innovationen i produktionsprocesser, precisionsjordbruk och spårbarhet (t.ex. blockkedjor). Urvalskriterierna ska överensstämma med den behovsbedömning som utarbetats inom ramen för den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken av ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik. Åtgärden syftar till att främja minskade utsläpp under transport- och logistikfaserna inom jordbruks- och livsmedelssektorn, med hjälp av elfordon och transportsystem, och främja digitaliseringen av sektorn och användningen av förnybar energi.

Investering 2.2 – Jord- och solkraftsparken

Denna åtgärd består i att bevilja stöd till investeringar i produktionsstrukturer inom jordbruks-, djuruppfödningssektorn och den agroindustriella sektorn, avlägsna och bortskaffa det befintliga taket och bygga ett nytt isolerat tak, skapa automatiserade ventilations- och/eller kylsystem och installera solpaneler, intelligent hantering av flöden och ackumulatorer.

Investment 2.3 – Innovation and mechanization in the agricultural and food sectors This measure consists in the granting of support to investments in tangible and intangible assets aimed at:

-innovation och mekanisering inom jordbruket, särskilt maskiner som inte är avsedda att användas på väg.

-innovation i processerna för omvandling, lagring och förpackning av extra jungfruolja.

Maskiner som inte är avsedda att användas på väg ska vara utsläppsfria eller endast drivas med biometan som uppfyller kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.

Investering 3.3 – Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar

Denna investering består i utformning och produktion av digitalt innehåll för att öka medvetenheten om miljö- och klimatutmaningar. Det digitala innehållet ska bestå av poddsändningar, skolvideolektioner, videor och artiklar. En internetbaserad, abonnemangsfri plattform ska inrättas med målet att bli det mest omfattande ”arkivet” med utbildnings- och rekreationsmaterial om miljörelaterade frågor. Produktionen av digitalt innehåll förväntas involvera viktiga opinionsbildare. Exempel på ämnen som täcks genom olika kanaler kan vara följande: övergångsregler, energimixens roll och rollen för förnybara energikällor, klimatförändringar, atmosfärens hållbarhet och globala temperaturer, havens dolda roll, vattenreserver, enskilda och organisatoriska ekologiska fotavtryck, cirkulär ekonomi och nytt jordbruk.

D.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M2C1–1	Reform 1.1 – Nationell strategi för cirkulär ekonomi	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekretet om antagande av den nationella strategin för den cirkulära ekonomin	Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Ministerdekretet för antagandet av den nationella strategin för cirkulär ekonomi, som ska innehålla åtminstone följande åtgärder: -ett nytt digitalt spårbarhetssystem för avfall som å ena sidan ska stödja utvecklingen av en sekundär marknad för råvaror (genom att tillhandahålla en tydlig ram för försörjningen av returråvaror) å andra sidan ska kontrollmyndigheterna förebygga och bekämpa olaglig hantering av avfall. -skatteincitament för att stödja återvinningsverksamhet och användning av returråvaror. -en översyn av miljöbeskattningssystemet för avfall i syfte att göra materialåtervinning mer praktiskt än deponering och förbränning inom det nationella territoriet. -rätt till återanvändning och reparation. -reform av systemet för utökat producentansvar (utökat producentansvar) och konsortiesystem för att stödja uppnåendet av EU:s mål genom inrättandet av ett särskilt tillsynsorgan, under ordförandeskap av MITE, i syfte att övervaka hur konsortiesystemen fungerar och hur effektiva de är. -stöd till befintliga regleringsverktyg: Avskaffande av avfallslagstiftning (nationell och regional), Minimum Environmental Criteria (CAM) inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling. Utvecklingen/uppdateringen av EoW och CAM ska särskilt omfatta konstruktion, textilier, plast, avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE). -stöd till projekt för industriell symbios genom rättsliga och finansiella instrument.)
M2C1–2	Reform 1.3 – Tekniskt stöd till lokala myndigheter	Milstolpe	Godkännande av avtal om utarbetande av handlingsplanen för kapacitetsuppbyggnad till stöd för lokala offentliga myndigheter	Offentliggörande av det godkända avtalet på ministeriets webbplats	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Godkännande av en överenskommelse om utveckling av handlingsplanen för kapacitetsuppbyggnad för att stödja lokala myndigheter i genomförandet av de minimimiljökriterier (CAM) som fastställs i lag (lagstiftningsdekret nr 50/2016 om offentlig upphandling) inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling (miljöanpassad offentlig upphandling) och inledandet av stödåtgärden. Tekniskt stöd till lokala myndigheter (regioner, provinser och kommuner) ska garanteras av regeringen (ministeriet för ekologisk omställning, ministeriet för ekonomisk utveckling och andra relevanta) genom de interna företagen. Det tekniska stödet ska omfatta följande: -tekniskt stöd för genomförandet av EU-lagstiftning på miljöområdet och nationell lagstiftning. -stöd till utarbetande av planer och projekt för avfallshantering. -stöd till anbudsförfaranden, även för att säkerställa att koncessioner inom avfallshantering beviljas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, vilket ökar konkurrensförfarandena för att uppnå bättre standarder för offentliga tjänster. Ministeriet för ekologisk omställning ska utarbeta en särskild handlingsplan för kapacitetsuppbyggnad för att hjälpa lokala myndigheter och professionella offentliga upphandlare att tillämpa de minimimiljökriterier (CAM) som fastställs i lag (lagstiftningsdekret nr 50/2016 om offentlig upphandling) inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling.
M2C1–3	Investeringar 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial	Milstolpe	Offentliggörande av slutlig rangordning inom ramen för incitamentsystemet för logistik	Offentliggörande på ministeriets webbplats eller någon annan stödkanal	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	I godkännandedekretet fastställs den slutliga rangordningen. Systemet för logistikincitament ska omfatta följande: a) Kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 32 % av den totala kostnaden för den investering som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens. c) Åtagande om att investeringens digitala bidrag enligt metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 27 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens. d) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs genom systemets livslängd och programmets slut.
M2C1–4	Investeringar 2.2: Vindkraftsparken	Måltavla	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen	SAKNAS	Procent	0	30	KVARTAL 4	2022	Identifiering av stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 30 % av de totala finansiella resurser som avsatts för investeringen. Investeringen ska genomföras genom två olika förfaranden som redan finns och ska refinansieras. Dessa förfaranden möjliggör utbetalning av lån till företag som uppfyller kraven och lämnar in ansökan.
M2C1–5	Investeringar 2.2: Vindkraftsparken	Måltavla	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen	SAKNAS	Procent	19	32	KVARTAL 4	2023	De stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 32 % av de totala finansiella resurser som avsatts för investeringen ska identifieras. Tilldelningsförfarandet omfattar utbetalning av bidrag eller andra incitament till företag som uppfyller kraven och lämnar in ansökan.
M2C1–6	Investeringar 2.2: Vindkraftsparken	Måltavla	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen	SAKNAS	Procent	32	63.5	KVARTAL 2	2024	Identifiering av stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 63,5 % av de totala finansiella resurser som avsatts för investeringen. Tilldelningsförfarandet ska omfatta utbetalning av bidrag eller andra incitament till företag som uppfyller kraven och lämna in ansökan.
M2C1–6a	Investeringar 2.2: Vindkraftsparken	Måltavla	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen	SAKNAS	Procent	63.5	100	KVARTAL 4	2024	Identifiering av stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 100 % av de ytterligare finansiella resurser som avsatts för investeringen. Tilldelningsförfarandet omfattar utbetalning av bidrag eller andra incitament till företag som uppfyller kraven och lämnar in ansökan.
M2C1–7	Investeringar 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna	Måltavla	Offentliggörande av den slutliga rangordningen med identifiering av slutmottagarna.	SAKNAS	Antal	0	10 000	KVARTAL 4	2024	Identifiering av minst 10 000 slutmottagare för investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin. Investeringarna ska omfatta minst ett av följande: — Ersättning av mer förorenande terrängfordon — Införande av precisionsjordbruk och maskiner för jordbruk 4.0 — Ersättning av mer föråldrade anläggningar för olivfabriker För att följa Do-No — Principen om betydande skada: terränggående fordon ska vara utsläppsfria eller drivas enbart med biometan, som ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (det andra direktivet om förnybar energi). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.
M2C1–8	Investeringar 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna	Måltavla	Stöd till investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin	SAKNAS	Antal	10 000	15 000	KVARTAL 2	2026	Minst 15 000 slutmottagare har fått stöd för betalda investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin efter det att projekten slutförts. De investeringar som får stöd är följande: Ersättning av mer förorenande terrängfordon Införande av precisionsjordbruk – Ersättning av föråldrade anläggningar för olivkvarnar För att uppfylla principen Orsaka ingen betydande skada ska terrängfordon vara utsläppsfria eller endast drivas med biometan, vilket ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.
M2C1–9	Investeringar 2.2: Vindkraftsparken	Måltavla	Produktion av el från solceller inom jordbruket	SAKNAS	kW	0	1 383 000	KVARTAL 2	2026	Minst 1 383 000 kW solkraftskapacitet installerad
M2C1–10	Investeringar 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial	Måltavla	Insatser för att förbättra logistiken inom sektorerna för livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial	SAKNAS	Antal	0	48	KVARTAL 2	2026	Minst 48 insatser för att förbättra logistiken för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial.
M2C1–11	Investeringar 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar	Milstolpe	Lansering av webbplattform och avtal med författare	Meddelande om undertecknande av avtal med innehållsproducenter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Offentlig lansering av webbplattformen och slutliga avtal med ”innehållsproducenter”. Projekten syftar till att utveckla minst 180 poddsändningar, skolspecifika videolektioner och videoinnehåll som produceras och finns tillgängligt på webbplattformen om miljöomställningen.
M2C1–12	Investeringar 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar	Måltavla	Audiovisuellt material om miljöomställning	SAKNAS	Antal	0	180	KVARTAL 2	2026	Minst 180 poddsändningar, skolspecifika videolektioner och videoinnehåll som produceras och laddas upp på webbplattformen.

D.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform 1.2 – Nationellt program för avfallshantering

Denna reform består i antagandet av ett brett nationellt program för avfallshantering som syftar till att uppnå de högsta nivåerna av förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och återvinning av avfall, anpassning av det nätverk av anläggningar som krävs för integrerad avfallshantering, minimering av slutförvaring som det slutliga och återstående alternativet, upprättande av övervakningssystem, förhindrande av att nya överträdelseförfaranden inleds mot Italien, åtgärder mot låg insamling av avfall, avhållande av deponering och säkerställande av komplementaritet med regionala avfallsprogram, så att målen i europeisk och nationell avfallslagstiftning kan uppnås och olaglig avfallsdumpning och utomhusbränning bekämpas.

Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar

Denna investering består i att förbättra och mekanisera kommunernas nätverk för insamling av separat avfall, bygga nya behandlings-/återvinningsanläggningar för organiskt avfall, multimaterial-, glas- och pappersförpackningar och innovativa behandlings- och återvinningsanläggningar för personligt adsorberande (PAD), avloppsslam, läderavfall och textilavfall.

Investering 1.2 – Cirkulär ekonomi: flaggskeppsprojekt

Denna investering består i att stödja förbättringar av nät för separat insamling, bland annat genom digitalisering av processerna och/eller logistiken, och anläggningar för behandling/återvinning inom följande sektorer:

-Avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE), inklusive vindturbinblad och solcellspaneler.

-Pappers- och pappindustri;

-Återvinning av plastavfall (mekanisk, kemisk återvinning, ”plastnav”) inklusive marint plastskräp (MPL). Inom detta område ska projekt för industriell symbios uppmuntras i form av ”cirkulära distrikt” för att säkerställa en fullständig återanvändning av biprodukter från återvinning av plast och producera varor med högt mervärde.

-Textilier (”textilnav”).

Dessutom ska ett globalt övervakningssystem för att hantera olaglig dumpning utvecklas med hjälp av satelliter, drönare och teknik för artificiell intelligens (för ytterligare en beskrivning av det övergripande ingripandet se Investering 1.1 – Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem i Område 2 – del 4). Det globala övervakningssystemet ska, tillsammans med föreslagna åtgärder för spårbarhet av avfall, stödja lokala kontrollmyndigheter och ordningsstyrkor när det gäller att förebygga, kontrollera och bekämpa olaglig dumpning och organiserad brottslighet inom avfallshanteringen.

Investeringar 3.1 – De gröna öarna

Denna investering består i att finansiera och genomföra projekt inom energi (såsom förnybara energikällor, nät och energieffektivitet), vatten (såsom avsaltning), transport (såsom cykelvägar, utsläppsfria bussar och båtar) och avfall (såsom avfallssortering) på de 19 icke-sammanlänkade småöarna. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 25 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 26 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 27 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 28 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.

Investering 3.2 – Grön samhällen

Denna investering består av stöd till landsbygds- och bergsområden, som har för avsikt att på ett balanserat sätt utnyttja sina viktigaste resurser (så kallade gröna samhällen) genom investeringar, särskilt på följande områden:

-integrerad och certifierad förvaltning av skogsjordbruket (”även genom utbyte av tillgodohavanden från avskiljning av koldioxid, förvaltning av biologisk mångfald och certifiering av försörjningskedjan för trä”).

-integrerad och certifierad förvaltning av vattenresurser.

-produktion av energi från lokala förnybara energikällor, såsom mikrovattenkraftverk, biomassa, biogas, vindkraft, kraftvärme och biometan.

-utveckling av hållbar turism (”kapabel att förbättra lokala produkter”).

-byggande och hållbar förvaltning av byggnadsbeståndet och infrastrukturen i ett modernt berg.

-energieffektivitet och intelligent integrering av anläggningar och nätverk.

-hållbar utveckling av produktionsverksamheten (ingen avfallsproduktion).

-integrering av rörlighetstjänster.

-utveckling av en hållbar jordbruksmodell (”som också är oberoende av energi genom produktion och användning av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och transportsektorerna”).

-För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 29 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 30 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 31 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 32 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.

Investering 3.4 – Fondo Rotativo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för jordbruks- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor

Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en anläggning, Fondo Rotativo Contratti di Filiera (FCF), för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Italiens jordbruks-, fiskeri- och vattenbrukssektor, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor. Instrumentet ska fungera genom att tillhandahålla bidrag och subventionerade lån direkt via ISMEA (Istituto di Servizi per il Mercato Agricolo Alimentare). Facilitetens belopp ska vara 2 000 000 000 EUR, inklusive de avgifter som ska betalas till ISMEA.

Faciliteten ska förvaltas av ISMEA som genomförandepartner. Faciliteten ska omfatta följande produktlinjer:

·Stödja företag, företagsgrupper eller sammanslutningar av jordbruksproducenter samt organisationer för forskning och kunskapsspridning inom sektorerna för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor genom att förbättra produktionsprocesserna genom att inkludera en blandning av verksamheter bland följande:

oFörbättra produktionsprocessernas miljömässiga hållbarhet genom investeringar i materiella och immateriella tillgångar för att avsevärt öka effektiviteten i energi-, vatten- och resursförbrukningen i de berörda produktionsprocesserna,

oInvesteringar i projekt för kunskap, utbildning, forskning och innovation, tekniköverföring och utveckling, som också kan stödja en omorganisation av förbindelserna mellan de olika aktörerna i leveranskedjan, för att förbättra produktionsprocessernas hållbarhet.

oInvesteringar i digitalisering av företag, inbegripet e-handel och ny teknik.

oInstallation av solcells- och solpaneler

Syftet med åtgärden är att minska utsläppen av växthusgaser, matsvinnet och användningen av bekämpningsmedel och antimikrobiella medel, förbättra energieffektiviteten och öka produktionen och användningen av förnybar energi.

För att genomföra investeringen i faciliteten ska ministeriet och ISMEA underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:

1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.

2.Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

a.En beskrivning av den eller de finansiella produkterna och de stödberättigande slutliga stödmottagarna.

b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 33 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 34 , iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 35 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 36 .

d.Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.

4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet

a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.

b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.

c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från ISMEA. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd, klimatmålen och de digitala målkraven i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen och bilaga VII till RRF-förordningen. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i tillämpliga genomförandeavtal och finansieringsavtal följs.

5.Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: minst 924 000 000,00 EUR av RRF-investeringen i faciliteten ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen. 37

Genomförandet av åtgärden ska slutföras genom att det totala beloppet av medel överförs till ISMEA för faciliteten senast den 31 augusti 2026.

D.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M2C1–13	Reform 1.2 – Nationellt program för avfallshantering	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekretet för det nationella programmet för avfallshantering	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Ministerdekretet för det nationella programmet för avfallshantering ska åtminstone innehålla följande mål: uppnå de högsta nivåerna av förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och återvinning av avfall, åtminstone uppnå de mål som anges i artikel 181 i lagstiftningsdekret 152/06 och även beakta systemen för utökat producentansvar, I)att anpassa det nätverk av anläggningar som krävs för en integrerad avfallshantering – i syfte att utveckla den cirkulära ekonomin – för att säkerställa den kapacitet som krävs för att uppnå de mål som anges i led a och följaktligen minimera slutförvaringen som det slutliga och återstående alternativet, i enlighet med närhetsprincipen och med beaktande av de förebyggande mål som fastställts inom ramen för den nationella planering för förebyggande av avfall som föreskrivs i artikel 180 i lagstiftningsdekret 152/06, II)att inrätta en lämplig övervakning av programmets genomförande för att göra det möjligt att fortlöpande kontrollera att programmets mål uppfylls och att det i slutändan är nödvändigt att anta korrigerande verktyg för att uppnå de planerade åtgärderna. III)kommissionen uppmanas att förhindra att nya överträdelseförfaranden inleds mot Republiken Italien för underlåtenhet att genomföra europeiska bestämmelser om planering av avfallscykler. IV)att ta itu med den låga insamlingen av avfall och motverka deponering (se även den nationella strategin för cirkulär ekonomi). V)den regionala anläggningen för avfallshantering ska komplettera det nationella programmet för avfallshantering. VI)att överbrygga bristerna i avfallshanteringen och den regionala klyftan när det gäller anläggningskapacitet och kvalitetsstandarder mellan olika regioner och områden på det nationella territoriet, i syfte att återvinna förseningar. VII)att uppnå de nuvarande och nya mål som föreskrivs i europeisk och nationell lagstiftning. VIII)för att bekämpa olaglig dumpning av avfall och förbränning utomhus (t.ex. i Terra dei Fuochi) genom åtgärder, inbegripet införandet av ett nytt system för spårbarhet av avfall, ska understödda globala övervakningssystem för att hantera olaglig dumpning utvecklas med hjälp av satelliter, drönare och artificiell intelligens (AI).
M2C1–14	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Milstolpe	Ministerdekretet träder i kraft.	Antagande av ministerdekretet om godkännande av urvalskriterierna för de projekt som föreslås av kommunerna.	Offentliggörande i Gazzetta Ufficiale	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2021	Ministerdekretet om godkännande av urvalskriterierna för de projekt som föreslås av kommunerna. I ministerdekretet fastställs att projekten ska väljas ut bland följande kriterier: -Samstämmighet med EU-lagstiftning och nationell lagstiftning och EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. -Förväntade förbättringar av återvinningsmålen -Överensstämmelse med regionala och nationella planeringsinstrument. -Bidrag till att lösa EU-överträdelser, synergier med annan sektoriell planering (t.ex. PNIEC) och/eller andra delar av planen, innovativ teknik som bygger på erfarenheter i full skala. -Förslagets tekniska kvalitet. -Överensstämmelse och komplementaritet med sammanhållningspolitiska program och liknande projekt som finansieras genom andra EU-instrument och nationella instrument Interventionerna ska inte omfatta investeringar i deponier, bortskaffningsanläggningar, anläggningar för mekanisk biologisk behandling/mekanisk behandling eller förbränningsanläggningar, i enlighet med DNSH-principen.
M2C1–15	Reform 1.2 Nationellt program för avfallshantering	Måltavla	Minskning av oregelbundna deponier (T1)	SAKNAS	Antal	33	11	KVARTAL 2	2024	Minskning av antalet olagliga deponier som ingår i överträdelseförfarandet NIF 2003/2077 från 33 till 11 (dvs. minst 66 %).
M2C1–15a	Reform 1.2 Nationellt program för avfallshantering:	Måltavla	Minskning av oregelbundna deponier (T2)	SAKNAS	Antal	34	14	KVARTAL 4	2023	Minskning av antalet olagliga deponier som ingick i överträdelseförfarande 2011/2215 från 34 till 14 (dvs. minst 60 %).
M2C1–15ter	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Måltavla	Minskning av regionala skillnader i separat insamling	SAKNAS	Procentenheter	22.8	20	KVARTAL 4	2023	Skillnaden mellan det nationella genomsnittet och den region som uppvisar sämst resultat när det gäller separat insamling minskas till 20 procentenheter.
M2C1–15 kvater	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Milstolpe	Ikraftträdande av kravet på separat insamling av biologiskt avfall	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Kravet på separat insamling av biologiskt avfall ska vara i drift senast den 31 december 2023, i enlighet med EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin.
M2C1–16	Reform 1.2 Nationellt program för avfallshantering	Måltavla	Oregelbundna deponier	SAKNAS	Antal	11	0	KVARTAL 2	2026	Minskning av antalet olagliga deponier som ingick i överträdelseförfarande 2003/2077 från 11 till 0 (dvs. minst 100 %)
M2C1–16a	Reform 1.2 Nationellt program för avfallshantering	Måltavla	Oregelbundna deponier	SAKNAS	Antal	14	9	KVARTAL 2	2024	Minskning av antalet olagliga deponier som ingick i överträdelseförfarande 2011/2215 från 14 till 9 (dvs. minst 75 %)
M2C1–16ter	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Måltavla	Regionala skillnader i andelen separat insamling	SAKNAS	Procentenheter	28,4	20	KVARTAL 4	2024	Skillnaden i separat avfallsinsamling mellan genomsnittet för de tre regioner som presterar bäst (Veneto, Trentino, Sardegna) och genomsnittet för de regioner med sämst prestanda (Basilicata, Kalabrien och Sicilia) som anges i 2020 års ISPRA-rapport minskas till 20 procentenheter. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att det nationella genomsnittet och genomsnittet för de tre regioner med bäst resultat som anges i 2020 års ISPRA-rapport (Veneto, Trentino, Sardegna) när det gäller separat insamling av avfall ökar jämfört med uppgifterna i 2020 års ISPRA-rapport.
M2C1–17	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för kommunalt avfall i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	55	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för kommunalt avfall ska uppgå till minst 55 % (enligt definitionen i artikel 11.2 c i direktiv 2008/98/EG om avfall, ändrat genom direktiv 2018/851).
M2C1–17a	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för förpackningsavfall i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	65	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för förpackningsavfall i viktprocent ska uppgå till minst 65 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)).
M2C1–17ter	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för träförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	25	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för träförpackningar i viktprocent ska uppgå till minst 25 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)).
M2C1–17quater	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för järnmetallförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	70	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för järnmetallförpackningar i viktprocent ska uppgå till minst 70 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)).
M2C1–17 quinquies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för aluminiumförpackningar – Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	50	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för aluminiumförpackningar i viktprocent ska uppgå till minst 50 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)).
M2C1–17 sexies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för glasförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	70	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för glasförpackningar i viktprocent ska uppgå till minst 70 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)).
M2C1–17 septies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för papper och kartong i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	75	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för papper och kartong ska uppgå till minst 75 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)).
M2C1–17 oklarheter	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för plastförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	50	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för plastförpackningar i viktprocent ska uppgå till minst 50 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)).
M2C1–17 icke-medlemmar	Reform 1.1 Nationellt program för cirkulär ekonomi: Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Milstolpe	Ikraftträdande av separat insamling av farliga avfallsfraktioner som produceras av hushåll och textilier	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Ikraftträdandet av separat insamling av farliga avfallsfraktioner som produceras av hushåll och textilier i enlighet med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin.
M2C1–18	Investeringar 3.1: Gröna öar	Milstolpe	Det administrativa dekretet träder i kraft	Bestämmelse i dekretet om lagens ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2022	Genom förvaltningsdekretet godkänns rangordningen av projekt som avser resultaten av det offentliga meddelandet. Urvalsförfarandet ska omfatta följande: a) Kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 37 % av den totala kostnaden för den investering som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens. c) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs genom systemets livslängd och programmets slut. Möjliga insatsområden är följande: -integrerad och certifierad förvaltning av skogsjordbruket (”även genom utbyte av tillgodohavanden från avskiljning av koldioxid, förvaltning av biologisk mångfald och certifiering av försörjningskedjan för trä”). -integrerad och certifierad förvaltning av vattenresurser. -produktion av energi från lokala förnybara energikällor, såsom mikrovattenkraftverk, biomassa, biogas, vindkraft, kraftvärme och biometan. -utveckling av hållbar turism (”kapabel att förbättra lokala produkter”). -byggande och hållbar förvaltning av byggnadsbeståndet och infrastrukturen i ett modernt berg. -energieffektivitet och intelligent integrering av anläggningar och nätverk. -hållbar utveckling av produktionsverksamheten (ingen avfallsproduktion). -integrering av rörlighetstjänster. -utveckling av en hållbar jordbruksmodell (”som också är energioberoende genom produktion och användning av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och transportsektorerna”). Biometan ska uppfylla hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i artiklarna 29–31 och de bestämmelser om livsmedels- och foderbaserade biodrivmedel som fastställs i artikel 26 i direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (REDII) och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter för att göra det möjligt för åtgärden att efterleva principen om förbud mot skadliga effekter och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.
M2C1–19	Investeringar 3.1: Gröna öar	Måltavla	Genomförande av integrerade projekt på små öar	SAKNAS	Antal små öar	0	19	KVARTAL 2	2026	Minst 19 små öar genomför slutförda integrerade projekt som omfattar minst tre olika typer av insatser. Sammantaget ska investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 utgöra minst 37 % av den totala kostnad som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens. Följande insatser berättigar till finansiering: -energieffektivitetsåtgärder. -utveckling och/eller uppgradering av tjänster och infrastrukturer för kollektiv rörlighet. eldrivna bussar och båtar, skyddade boenden för kollektivtrafik, bildelning, cykeldelning, skoterdelning. -byggande och/eller anpassning av cykelvägar, uppförande av skyddsområden. -effektiv separat insamling med förstärkta insamlingssystem. -byggande/modernisering av ekologiska öar med tillhörande centrum för återanvändning. -avsaltningssystem. -anläggningar för förnybar energi för el, inklusive solceller, vindkraft till havs och havsbaserad förnybar energi såsom våg- eller tidvattenkraft. -energieffektivitetsåtgärder som syftar till att minska efterfrågan på el. -insatser för elnätet och tillhörande infrastruktur: lagringsanordningar, integrering av elsystemet med öns vattensystem, smarta nät, innovativa energihushållnings- och övervakningssystem.
M2C1–20	Investeringar 3.2: Gröna samhällen	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för urval av gröna samhällen	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för urval av gröna gemenskaper	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2022	Anmälan av förfarandet för beviljande av bidrag, som bör inbegripa kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna för ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M2C1–21	Investeringar 3.2: Gröna samhällen	Måltavla	Genomförande av de insatser som lagts fram i de gröna gemenskapernas planer	SAKNAS	Procentandel av de insatser som lagts fram av de gröna gemenskaperna	0	90	KVARTAL 2	2026	Slutförande av genomförandet av minst 90 % av de planerade insatserna i de planer som lagts fram av de gröna gemenskaperna (enligt definitionen i artikel 72 i lag 221/2015).
M2C1–22	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Milstolpe	Genomförandeavtal	Genomförandeavtalets ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Genomförandeavtalets ikraftträdande.
M2C1–23	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Måltavla	Rättsliga överenskommelser med slutliga stödmottagare	SAKNAS	Procent	0	50	KVARTAL 2	2025	ISMEA ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda minst 50 % av RRF-investeringen i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter). ISMEA ska utarbeta en rapport som anger den procentandel av denna finansiering som bidrar till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI.
M2C1–24	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Måltavla	Rättsliga överenskommelser med slutliga stödmottagare	SAKNAS	Procent	50	100	KVARTAL 2	2026	ISMEA ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter).
M2C1–25	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Milstolpe	Ministeriet har överfört det totala beloppet av medel	Överföringsintyg	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Italien ska överföra 1 960 000 000,00 EUR till ISMEA för faciliteten.

E. UPPGIFT 2 DEL 2: Energiomställning och hållbar mobilitet

Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens omfattar investeringar och reformer i energiomställningen. Det omfattar reformer för att underlätta tillståndsgivning för projekt för förnybara energikällor. Komponenten innehåller investeringar i försörjningskedjan för förnybar energi, vätgasenergi, anläggningar för biometan och smarta nät. Dessa reformer och investeringar kompletteras med reformer för att öka konkurrensen på elmarknaden i reformdelen ”företagsklimat”.

Denna del omfattar också investeringar och reformer i hållbar rörlighet. Det omfattar reformer för att underlätta tillståndsgivning för projekt för hållbar rörlighet. Delen omfattar investeringar för att bygga cykelbanor och infrastruktur för snabb transittrafik för tunnelbana/spårvagn/buss och för att upphandla utsläppsfria bussar, rullande materiel, brandbilar och flygplatsfordon. Dessa reformer och investeringar kompletteras med reformer för att avskaffa reglerade priser för elladdning och öka konkurrensen i fråga om koncessioner för laddningsstationer, regionala järnvägar och lokal kollektivtrafik i reformdelen ”företagsklimat”.

Investeringarna och reformerna inom denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt på [...] ren och effektiv produktion och användning av [...] hållbar kollektivtrafik” (landsspecifik rekommendation 3 och 2020) och att ”inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på [...] och infrastrukturens kvalitet, även med beaktande av regionala skillnader” (landsspecifik rekommendation 3 och 2019).

Delen stöder de riktlinjer som utfärdats till Italien för genomförandet av landets nationella energi- och klimatplan (SWD (2020) 911 final), där Italien uppmanades att främja, modernisera och uppgradera befintliga anläggningar för förnybar energi, särskilt befintliga vindkraftverk, och att utforska innovativ havsbaserad energi i hela Medelhavet.

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

E.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 – Förenkling av tillståndsförfarandena för förnybara anläggningar på land och till havs och en ny rättslig ram för att stödja produktionen från förnybara energikällor samt förlängning av de nuvarande stödsystemens stödberättigande

Reformen består av följande:

-ikraftträdande av förenklingsåtgärder för anläggningar för förnybar energi och uppgradering och uppgradering av befintliga anläggningar, i enlighet med bestämmelserna i lagdekret nr 76 av den 17 juli 2020 (”förenklingsdekretet”). ”

-antagande av ett dekret, som överenskommits med regionerna och andra berörda statliga förvaltningar, i syfte att fastställa kriterier för identifiering av områden som är lämpliga och olämpliga för uppförande av anläggningar för förnybar energi med en ytterligare produktionskapacitet för förnybar energi på minst 73 GW, i överensstämmelse med den uppdaterade versionen av PNIEC, för att uppnå målen för utveckling av förnybara energikällor.

-fullbordandet av stödmekanismen för förnybara energikällor även för ytterligare teknik som inte är mogen eller med teknik med höga driftskostnader och förlängningen av auktionsperioden för den så kallade RES1-mekanismen, samtidigt som principen om konkurrenskraftigt tillträde bibehålls.

-bestämmelser för att främja investeringar i lagringssystem i det lagstiftningsdekret som införlivar direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el.

Reform 2 – Ny lagstiftning för att främja produktion och konsumtion av förnybar gas

Denna reform består i att stärka stödet till ren biometan genom att anta lagstiftning för att öka omfattningen av de stödberättigande biometanprojekten och förlänga tiden för tillgången till bidrag. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (REDII) för att åtgärden ska vara förenlig med principen om förbud mot betydande men och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.

Reform 3 – Administrativa förenklingar och minskning av rättsliga hinder för vätgasutbyggnad

Denna reform består i att en rättslig ram för att främja väte som en förnybar energikälla träder i kraft. Denna rättsliga ram ska innehålla följande:

-Tekniska säkerhetsbestämmelser för produktion, transport (tekniska och rättsliga kriterier för införande av vätgas i naturgasnätet), lagring och användning av vätgas.

-Ett påskyndat tillståndsförfarande med ett förfarande med en enda kontaktpunkt för att erhålla tillstånd att bygga och driva en småskalig vätgasproduktionsanläggning (för elektrolysanläggningar på mindre än 1–5 MW, lagringströskeln ska fastställas i ovannämnda tekniska säkerhetsföreskrifter för vätgas).

-Reglering av vätgasproduktionsanläggningars deltagande i nätverkstjänster. Energitillsynsmyndigheten (ARERA) ska ges i uppdrag att utfärda en särskild regleringsåtgärd efter samråd med berörda parter.

-Ett system med ursprungsgarantier för förnybart väte för att ge konsumenterna prissignaler.

-Förfaranden och/eller kriterier för att definiera de utvalda tankområdena längs motorvägarna för optimering av placeringen av tankstationerna för att skapa H2-korridorer för lastbilar, med början i de norditalienska regionerna fram till Po Valley och logistiknav och de viktigaste motorvägarna längs halvön.

-Samordning av den 10-åriga utvecklingsplanen för den nationella systemansvarige för överföringssystemet med planer från andra europeiska systemansvariga för överföringssystem som syftar till att utveckla gemensamma standarder för vätgastransport genom befintliga gasledningar eller särskilda rörledningar.

Reform 4 – Åtgärder för att främja vätgasens konkurrenskraft

Denna reform består i att anta skatteåtgärder för att stimulera produktion och/eller användning av vätgas, i linje med EU:s regler om beskattning, och att införliva det andra direktivet om förnybar energi. Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.

Reform 5 – smartare förfaranden för projektutvärdering inom sektorn för lokala kollektivtrafiksystem med fasta installationer och inom sektorn för snabba masstransporter

Denna reform består i att anta en lagstiftning som tydligt fastställer ansvaret för godkännandet av lokala kollektivtrafikprojekt och en förenkling av betalningsförfarandet.

Investering 4.1 – Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)

Denna investering består i att bygga minst 565 km cykelbanor i storstadsområden och minst 746 km cykelbanor för turister. Cykelvägarna i storstadsområden ska utvecklas i minst 40 storstadsområden eller städer som hyser universitet 38 . Cykelvägar ska underlätta pendling på första och sista kilometern – som förbinder platser i storstadsområden eller städer som hyser universitet med närliggande intermodala knutpunkter (såsom tunnelbanestationer eller järnvägsstationer) eller universitet till närliggande intermodala knutpunkter (såsom tunnelbanestationer eller järnvägsstationer). Vilka turistcykelvägar som kan komma i fråga definieras i lag nr 208 av den 28 december 2015.

Investering 4.3 – Installation av laddningsinfrastruktur

Denna investering består i att stödja utvecklingen av

-2 100 fast public charging infrastructure points on freeways;

-9 900 snabba offentliga laddningsstationer i stadsområden.

Investering 4.5 – Program för förnyelse av privata och lätta nyttofordon med elfordon

Åtgärden består av ett system för bilskrotning där ett termofordon överlämnas och ersätts av ett nyköpt utsläppsfritt fordon.

Programmet ska inriktas på följande:

·Personer som bor i funktionella stadsområden. För enskilda personer ska endast fordon i kategori M1 vara stödberättigande.

·Mikroföretag enligt definitionen i artikel 2 (9) i förordning (EU) 2023/955 med säte i funktionella stadsområden. För mikroföretag ska endast fordon i kategorierna N1 och N2 vara stödberättigande.

För privata fordon (M1) ska incitamentet uppgå till högst 11 EUR per nytt fordon för personer med en likvärdig ekonomisk situationsindikator (ISEE – Indicatore della Situazione Economica Equivalente) som är lägre än eller lika med 000 EUR 30 och högst 000 EUR per nytt fordon för personer med en ISEE som är högre än 9 EUR men lägre än eller lika med 000 EUR 30. För nyttofordon (N1 och N2) ska incitamentet täcka upp till 30 % av inköpspriset, med ett tak på högst 20 EUR per nytt fordon.

Systemet ska endast inriktas på inköp av utsläppsfria fordon.

E.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M2C2–6	Reform 1 Förenkling av tillståndsförfarandena för anläggningar som drivs med förnybar energi på land och till havs och en ny rättslig ram för att stödja produktionen från förnybara källor samt tids- och stödberättigandeutsträckningen av de nuvarande stödsystemen	Milstolpe	Ikraftträdande av en rättslig ram för förenkling av tillståndsförfarandena för uppbyggnadsstrukturer för förnybar energi på land och till havs	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Den rättsliga ramen ska omfatta följande mål: ●ikraftträdande av förenklingsåtgärder för anläggningar för förnybar energi och uppgradering och uppgradering av befintliga anläggningar, i enlighet med bestämmelserna i lagdekret nr 76 av den 17 juli 2020 (”förenklingsdekretet”). ” ●antagande av ett dekret, som överenskommits med regionerna och andra berörda statliga förvaltningar, i syfte att fastställa kriterier för identifiering av områden som är lämpliga och olämpliga för uppförande av anläggningar för förnybar energi med en ytterligare produktionskapacitet för förnybar energi på minst 73 GW, i överensstämmelse med den uppdaterade versionen av PNIEC, för att uppnå målen för utveckling av förnybara energikällor. ●fullbordandet av stödmekanismen för förnybara energikällor även för ytterligare teknik som inte är mogen eller med teknik med höga driftskostnader och förlängningen av auktionsperioden för den så kallade RES1-mekanismen, samtidigt som principen om konkurrenskraftigt tillträde bibehålls. ●bestämmelser för att främja investeringar i lagringssystem i det lagstiftningsdekret som införlivar direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el.
M2C2–7	Reform 2 Ny lagstiftning för att främja produktion och konsumtion av förnybar gas	Milstolpe	Ikraftträdandet av ett lagdekret för att främja användningen av förnybar gas för användning av biometan inom transport-, industri- och bostadssektorerna och ett genomförandedekret som fastställer villkoren och kriterierna för dess användning och det nya incitamentsystemet.	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	I lagstiftningsdekretet ingår bland annat följande: 1 – lagstiftningsändring för ett förenklat tillståndsförfarande och ändring av den nuvarande bidragsmekanismen i syfte att i) utvidga stödberättigandeområdet och ii) förlänga perioden för tillgång till bidrag och iii) föreskriva mekanismen för inmatningspriser och ursprungsgarantin för förnybar gas. 2 – införlivande av REDII-direktivet genom lagstiftningsdekret 3- den allmänna samordningen skulle skötas av Ministero della Transizione Ecologica (mite), med stöd av andra förvaltningar med rådgivande funktioner: Jordbruksministeriet (MIPAAF), ekonomi- och finansministeriet (MEF) och Gestore Servizi Energetici.
M2C2–8	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för att öka nätkapaciteten	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för att öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi och för elektrifiering av energiförbrukningen
M2C2–12	Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft	Milstolpe	Tilldelning av projekt för att öka elnätets motståndskraft	Meddelande om tilldelning av projekt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Tilldelning av projekt för att öka motståndskraften på minst 4 000 km i elnätet för att minska frekvensen och varaktigheten för energinedskärningar till följd av extrema väderförhållanden.
M2C2–14	Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av minst 40 laddningsstationer baserade på vätgas	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av minst 40 laddningsstationer baserade på vätgas i enlighet med direktiv 2014/94/EU om infrastruktur för alternativa bränslen.
M2C2–16	Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet	Milstolpe	Tilldelning av resurser för vätgasprovning för järnvägsmobilitet	Meddelande om tilldelning av medel	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Tilldelning av resurser i enlighet med de förfaranden och kriterier som fastställts för att bygga tio tankstationer för järnvägar baserade på väte längs sex järnvägslinjer
M2C2–18	Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga FoU-kontrakt till forskningsprojekt om vätgas	Meddelande om tilldelning av kontrakt för forskning och utveckling av vätgas	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Meddelande om tilldelning av FoU-kontrakt, som ska syfta till att förbättra kunskapen om genomförandet av vätgasvektorn i produktions-, lagrings- och distributionsfaserna. I kontrakten ska minst fyra forskningsdimensioner utvecklas: produktion av grön och ren vätgas b) Innovativ teknik för lagring, transport och omvandling av vätgas till derivat och e-bränslen bränsleceller för stationära tillämpningar och rörlighetstillämpningar integrerade smarta förvaltningssystem för att öka motståndskraften och tillförlitligheten hos intelligent vätebaserad infrastruktur Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätbaserad el, eller vätgasverksamhet som uppfyller kravet på en minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas som leder till växthusgasutsläpp under hela livscykeln som understiger 3 tCO2e/tH2 och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen i förhållande till en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ, i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001.
M2C2–20	Reform 3 Administrativ förenkling och minskning av rättsliga hinder för vätgasutbyggnad	Milstolpe	Ikraftträdande av nödvändiga lagstiftningsåtgärder	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	De nödvändiga lagstiftningsåtgärderna ska innehålla i) säkerhetsbestämmelser för produktion, transport och lagring av vätgas, ii) förenklade förfaranden för uppbyggnad av små strukturer för produktion av grön vätgas och iii) åtgärder i förhållande till villkoren för att bygga laddningsstationer baserade på vätgas. Denna åtgärd ska endast stödja vätgasverksamhet som uppfyller kravet på en minskning av växthusgasutsläppen på 73,4 % under hela livscykeln för vätgas som leder till 3 tCO2eq/tH2.
M2C2–21	Reform 4 Åtgärder för att främja vätgasens konkurrenskraft	Milstolpe	Ikraftträdande av skatteincitament	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	EJ TILLÄMPLIGT	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Lagen ska innehålla skatteincitament för att stödja produktionen av grön vätgas och främja transportsektorns förbrukning av grön vätgas. Denna åtgärd ska endast stödja vätgasverksamhet som uppfyller kravet på en minskning av växthusgasutsläppen på 73,4 % under hela livscykeln för vätgas som leder till 3 tCO2eq/tH2.
M2C2–22	Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)	Mål:	Cykelbanor T1	SAKNAS	Km	0	200	KVARTAL 4	2023	Slutförande av minst 200 km cykelbanor i storstadsområden, enligt definitionen i beskrivningen av åtgärden eller städer som hyser universitet.
M2C2–23	Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)	Måltavla	Cykelbanor T2	SAKNAS	Km	200	1 311	KVARTAL 2	2026	Slutförande av minst 365 km cykelbanor i storstadsområden (enligt definitionen i beskrivningen av åtgärden) eller städer som hyser universitet och minst 746 km cykelbanor för turister, enligt definitionen i lag nr 208 av den 28 december 2015.
M2C2–27	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur M1	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga minst 4 700 snabba laddningsstationer i städer (alla kommuner). Projektet kan också omfatta pilotladdningsstationer som syftar till att lagra energi.
M2C2–28	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Milstolpe	Tilldelning av offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur	Tilldelning av offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Tilldelning av kontrakt för att bygga minst 2 100 snabba offentliga laddningsstationer längs fria vägar och minst 9 900 i stadsområden.
M2C2–29	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Måltavla	Antal snabba laddningsstationer	SAKNAS	Antal	0	12 000	KVARTAL 4	2025	Idrifttagande av: I)minst 2 100 snabba offentliga laddningsstationer för elfordon längs fria vägar på minst 175 kW. II)minst 9 900 snabba offentliga laddningsstationer för elfordon på minst 90 kW i stadsområden.
M2C2–30	Investering 4.5 – Program för förnyelse av privata och lätta nyttofordon med elfordon	Måltavla	Antal inköpta fordon	SAKNAS	Antal	0	39 000	KVARTAL 2	2026	Inköp av minst 39 000 utsläppsfria fordon.
M2C2–33	Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för att stärka den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för regionala kollektivtrafikfordon med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för förvärv av tåg med nollutsläpp 39 .
M2C2–37	Reform 5: Smartare förfaranden för projektutvärdering inom sektorn för lokala kollektivtrafiksystem med fasta installationer och inom sektorn för snabba masstransporter	Milstolpe	Ikraftträdande av en lagdekret	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Genom lagdekretet förenklas utvärderingskriterierna för projekt som rör lokal kollektivtrafik och processen för utformning och godkännande påskyndas.
M2C2–38	Investeringar 5.1: Förnybara varor och batterier	Milstolpe	Ikraftträdande av ett ministerdekret	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av ministerdekretet Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Ministerdekretet ska fastställa storleken på tillgängliga resurser, stödmottagarnas åtkomstkrav, villkoren för stödberättigande för program och projekt, de stödberättigande utgifterna samt formen och intensiteten på stödet för utveckling av högeffektiva solcellspaneler och för utveckling av batterier.
M2C2–41	Investeringar 5.3: Elektriska bussar	Milstolpe	Ikraftträdande av ett ministerdekret som fastställer mängden tillgängliga resurser för att uppnå syftet med interventionen (bussförsörjningskedjan)	Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	I ministerdekretet ska det fastställas vilka resurser som finns tillgängliga för att genomföra cirka 45 industriella omvandlingsprojekt genom ”Utvecklingskontrakt”.
M2C2–42	Investeringar 5.4: Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF)	Milstolpe	Undertecknande av finansieringsavtalet	Meddelande om undertecknande av finansieringsavtalet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Finansieringsavtalet ska fastställa indirekta investeringar till förvaltare av riskkapitalfonder med investeringar och företag/start i enlighet med målen för en grön omställning, öka det kapital som finns tillgängligt för forskare och nystartade företag, stärka aktiva riskkapitalfonders verksamhet och utveckla nya och innovativa företag i partnerskap med företag. Finansieringsöverenskommelsen ska innehålla följande: -en investeringspolitik, -kriterier för bidragsberättigande efterlevnad av den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över undantag och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M2C2–43	Investeringar 5.4: Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF)	Milstolpe	Antagande av ett betänkande	Antagande av ett betänkande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Italien ska överlämna en rapport som beskriver de åtgärder som vidtagits av GTF för att genomföra investeringspolitiken, inbegripet de åtgärder som vidtagits för att genomföra de finansiella produkter som det egna kapitalet förväntas stödja, samt de åtgärder som förväntas vidtas för att ytterligare genomföra dessa produkter. Rapporten ska också ange de belopp som investerats direkt/indirekt och i varje finansiell produkt.

E.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering 1.1 – Utveckling av solcellssystem inom jordbruket

Denna investering består av bidrag till investeringar för uppförande av solcellssystem inom jordbruket och installation av mätinstrument för att övervaka den underliggande jordbruksverksamheten för att bedöma mikroklimatet, vattenbesparing, återställande av markens bördighet, motståndskraft mot klimatförändringar och jordbrukets produktivitet för de olika typerna av grödor. Anläggningarnas installation registreras i det nationella Gaud-systemet (registret över produktionsanläggningar), som ger avgörande bevis för att målen har uppnåtts.

Investering 1.2 – Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi

Denna investering består av stöd till installation av 1 730 MW ny kraftproduktionskapacitet för kollektiva egenförbrukningskonfigurationer och gemenskaper för förnybar energi, i kommuner med invånare under 50 000 invånare. Stödet baseras på bidrag för uppförande av förnybara energikällor och produktionsanläggningar, kopplade till energilagringssystem.

Investering 1.4 – Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin

Denna investering består av följande:

-Stöd till byggande av nya anläggningar för produktion av biometan

-Omställning och förbättring av effektiviteten hos befintliga biogasanläggningar inom jordbruket (inklusive organisk fraktion av fast avfall från tätbebyggelse) i riktning mot produktion av biometan för transport, industri och uppvärmning. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II) för att åtgärden ska vara förenlig med principen om förbud mot betydande skador och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.

-Ersätta föråldrade och lågeffektiva mekaniska fordon med fordon som endast körs med biometan som uppfyller kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Operatörerna ska köpa ett ursprungsintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.

-Spridning av ekologiska metoder under biogasproduktionsfasen (anläggningar med minimal bearbetning av marken, innovativa system för låga utsläpp för distribution av rötrester).

Investering 2.1 – Stärka smarta nät

Denna investering består i en omvandling av distributionsnäten och deras förvaltning, med ingrepp i både elnätet och dess programvarukomponenter, för att möjliggöra nya energiscenarier där konsumenter och prosumenter också kan spela en roll.

Investering 2.2 – Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft

Denna investering består av insatser för att förbättra elnätets motståndskraft mot extrema väderförhållanden (vind/fallande träd, is, värmeböljor, översvämningsrisker och hydrogeologiska risker), särskilt i distributionsnätet, och för att minska sannolikheten för långvariga avbrott i elförsörjningen och de negativa sociala och ekonomiska konsekvenserna för de drabbade områdena.

Investering 3.1 – Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)

Denna investering består i att stödja lokal produktion och användning av grön vätgas inom industrin, små och medelstora företag och lokala transporter, och på så sätt skapa nya hydrogendalgångar, huvudsakligen belägna i södra Italien, med lokal produktion från förnybara energikällor och lokal användning. Syftet med projektet är att återanvända övergivna industriområden för att testa enheter för vätgasproduktion från lokala anläggningar för förnybar energi i samma industriområde och anläggningar eller i angränsande områden. Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.

Investering 3.2 – Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri

Denna investering består i att stödja forskning och utveckling i fråga om industriella processer för att utveckla initiativ för användning av vätgas i industrisektorer som använder metan som energikälla för termisk energi (cement, pappersbruk, keramiska industrier, glasindustrin osv.). Sektorn för fossila bränslen, såsom oljeraffinaderier, ska inte vara stödberättigande. Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01), ska kriterierna för stödberättigande i kommande ansökningsomgångar utesluta verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. Om verksamheten uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre, men fortfarande lägre än de relevanta riktmärkena, ska en förklaring till varför detta inte är möjligt lämnas. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

Investering 3.3 – Vätgasprovning för vägtransporter

Denna investering består i att skapa minst 40 vätgasbaserade tankstationer i motorvägsområden, logistikmagasin och hamnar i enlighet med kraven i direktiv 2014/94 om infrastruktur för alternativa bränslen.

Investering 3.4 – Vätgasprovning för järnvägsmobilitet

Denna investering består i att bygga minst tio tankstationer för järnväg baserat på vätgas längs minst sex järnvägslinjer. Tankstationer för vätgas till tåg ska företrädesvis uppföras nära lokala produktionsanläggningar för förnybar vätgas och/eller tankstationer för vätgas på motorväg.

Investering 3.5 – Forskning och utveckling av vätgas

Denna investering består i att stödja FoU-verksamhet för vätgas när det gäller följande:

-Produktion av grön och ren vätgas

-Innovativ teknik för lagring, transport och omvandling av vätgas till derivat och e-bränslen

-Bränsleceller för stationära tillämpningar och rörlighetstillämpningar

-Integrerade smarta förvaltningssystem för att öka motståndskraften och tillförlitligheten hos intelligent vätebaserad infrastruktur

Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätbaserad el, eller vätgasverksamhet som uppfyller kravet på en minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas som leder till växthusgasutsläpp under hela livscykeln som understiger 3 tCO2e/tH2 och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen i förhållande till en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ, i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001.

Investering 4.2 – Utveckling av system för snabba masstransporter

Syftet med åtgärden är att öka det snabba antalet masstransportsystem och främja en trafikomställning från biltransport till kollektivtrafik.

Denna investering består av följande:

●Anläggning av nya linjer och utbyggnad av befintliga linjer med snabba masstransportsystem på minst 231 km. Förteckningen över projekt ska omfatta minst 96 km tunnelbana eller spårväg och minst 135 km trådbuss, Bus Rapid Transit (BRT) eller linbana.

●Uppgradering av infrastrukturen för snabba masstransportsystem, vilket kan inbegripa digitalisering av dem. Dessa åtgärder omfattar uppgradering av tunnelbanestationer och infrastruktur för tunnelbana, signalsystem för järnvägar eller spårvägar, depåer för allmän transitering.

●Inköp av utsläppsfri rullande materiel för snabba masstransportsystem.

●Insatser som ingår i denna åtgärd ska vara minst 28 och inriktas 40 på storstadsområdena Bari, Bergamo, Bologna, Catania, Firenze, Genova, Milano, Napoli, Padova, Perugia, Rimini, Roma och Taranto.

Den infrastruktur som är berättigad till både uppförande och uppgradering (dvs. tunnelbane-, spårvägslinjer, trådbussfiler, Bus Rapid Transit eller linbana) ska möjliggöra drift av utsläppsfri rullande materiel. Investeringen får inte omfatta uppförande eller uppgradering av vägar som inte omfattas av åtgärden, såvida inte dessa utgör integrerade delar av den infrastruktur som möjliggör drift av utsläppsfri rullande materiel.

Investering 4.4.1 – Förstärkning av den regionala kollektivtrafikens utsläppsfria busspark

Denna investering består av upphandling av minst 3 000 utsläppsfria låggolvsbussar och minst 1 000 laddningsstationer för utsläppsfria och utsläppssnåla bussar. Bussar ska vara utrustade med digitala funktioner. Tillåtna bussar är låggolvsbussar (dvs. de tillhör fordonskategorierna M2 och M3 enligt Unece-standarder) och är antingen elektriska eller vätgasdrivna bränsleceller.

Investering 4.4.2 – Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster

Denna investering handlar om upphandling och idrifttagande av minst 66 passagerartåg med nollutsläpp 41 (där ett tåg består av minst ett lok och inbegriper passagerarvagnar) och ytterligare 100 vagnar för allmän användning. Totalt sett ska investeringen ge minst 523 enheter, varav minst 66 ska vara lok.

Investering 4.4.3 – Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot

Denna investering består av upphandling av minst 3 800 fordon (varav 200 ska användas för kontingenter för brandmän på flygplatser) för den nationella brandbrigaden och genomförande av 875 laddningsstationer som installerats vid brandstationer och upphandling av minst 3 000 mobila elektriska laddningsstationer. 3 500 fordon ska vara utsläppsfria, medan resten ska drivas antingen med biometan eller med biobränsle i enlighet med hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i artiklarna 29–31 och de regler om livsmedels- och foderbaserade biodrivmedel som anges i artikel 26 i direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (REDII) och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter. Operatörerna ska köpa ett ursprungsintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen. Fordon som drivs med biodrivmedel ska vara typgodkända för B100.

Investering 5.1 – Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik samt konkurrenskraft och resiliens i strategiska leveranskedjor:

Denna åtgärd ska bestå av två delinvesteringar. På grundval av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att inledningsvis tillhandahålla minst 3 500 000 000 EUR i finansiering.

Delinvestering 1:

Denna delinvestering ska bestå av en offentlig investering i en facilitet, ”nettonollteknik”, för att uppmuntra privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering på områdena energieffektivitet, förnybar produktion för egenförbrukning och hållbar omställning av produktionsprocessen.

Investeringen ska stödja följande:

I)den ekologiska omställningen av det nationella produktionssystemet på olika nivåer genom stöd till investeringar för att stärka produktionskedjorna för enheter och deras direkta och indirekta komponenter som är relevanta för den ekologiska omställningen (t.ex. batteri- och energilagring, sol- och vindteknik, värmepumpar och geotermisk energiteknik, vätgasteknik och anordningar för avskiljning och lagring av koldioxid),

II)energieffektiviteten i produktionsprocesserna (även genom produktion för egenförbrukning av el från förnybara energikällor, med undantag för biomassa),

III)produktionsprocessernas hållbarhet, även med tanke på den cirkulära ekonomin och en effektivare resursanvändning.

Investeringen i) ska omfatta följande produktlinjer:

— Den första är inriktad på tillverkning av solcells- eller vindteknik och ska öka produktionskapaciteten för solcells- eller vindteknik med minst 4 GW/år.

— Den andra är inriktad på tillverkning av batterier och ska öka produktionskapaciteten för batterier med minst 28 GW/år.

Faciliteten ska fungera genom att icke återbetalningspliktiga bidrag, subventionerade lån och räntesubventioner tillhandahålls direkt till den privata sektorn.

Faciliteten ska förvaltas av Invitalia S.p.A. som genomförandepartner. Faciliteten ska omfatta följande finansieringsinstrument:

·Utvecklingskontrakt som ska stödja projekt för nettonollteknik på över 20 000 EUR 000 genom att tillhandahålla bidrag, räntesubventioner och subventionerade lån.

·Fonden för industriell omvandling som ska stödja projekt mellan 3 EUR 000 000 och 20 EUR 000 000 genom att tillhandahålla bidrag, räntesubventioner och subventionerade lån.

För att genomföra investeringen i faciliteten ska Italien och Invitalia S.p.A. underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:

1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: De slutliga investerings- och tilldelningsbesluten inom ramen för faciliteten ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.

2.Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

a.En beskrivning av de finansiella produkterna och de stödberättigande slutliga stödmottagarna.

b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 42 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 43 , iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 44 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 45 .

d.Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.

4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet

a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.

b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.

c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från Invitalia S.p.A. Dessa revisioner ska kontrollera

I.att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter,

II.efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och

III.att kravet på att slutmottagarna av faciliteten inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.

5. Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: minst 2 430 000 000 EUR av RRF-investeringen i faciliteten ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen 46 .

Delinvestering 2:

Denna delinvestering ska bestå av en offentlig investering i en facilitet, ”strategiska leveranskedjors konkurrenskraft och resiliens”, för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering för att stärka de industriella leveranskedjorna.

Investeringen ska stödja projekt som rör viktiga strategiska värdekedjor, såsom industriella utvecklingsprogram och utvecklingsprogram för miljöskydd.

Faciliteten ska fungera genom att icke återbetalningspliktiga bidrag, subventionerade lån och räntesubventioner tillhandahålls direkt till den privata sektorn.

Faciliteten ska förvaltas av Invitalia S.p.A. som genomförandepartner.

För att genomföra investeringen i faciliteten ska Italien och Invitalia underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:

1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: De slutliga investerings- och tilldelningsbesluten inom ramen för faciliteten ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.

2.Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

I)En beskrivning av den eller de finansiella produkterna och de stödberättigande slutliga stödmottagarna.

II)Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

III)Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 47 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 48 , iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 49 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 50 .

IV)Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.

4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet

a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.

b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.

c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från det särskilda skyddsområdet Invitalia. Vid dessa revisioner ska följande kontrolleras:

I.att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter,

II.efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och

III.att kravet på att slutmottagarna av faciliteten inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.

Investering 5.2 – Utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom vätgas

Denna investering består i att stödja projekt för utveckling av en värdekedja för vätgas i Italien som också är lämpad att delta i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för vätgas.

Investering 5.3 – Utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom elbussar

Denna investering består i att stödja omkring 45 projekt som kan främja den digitala och gröna omvandlingen av bussindustrin till elektriska och uppkopplade bussar. Denna investering förväntas också stödja investeringar i förnyelse av elbussflottan (utan att omfatta hybridbussar).

Investering 5.4 – Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF) som förvaltas av CDP Venture Capital SGR

Denna åtgärd syftar till att stödja tillväxtpotentialen i den italienska ekonomin genom att stimulera privata investeringar, förbättra tillgången till finansiering för nystartade företag som deltar i den gröna omställningen och utveckla riskkapitalmarknaden inom denna sektor. Åtgärden ska bestå av ett kapitaltillskott på 250 000 000 EUR till den gröna övergångsfond som förvaltas av CDP Venture Capital SGR.

CDP Venture Capital SGR ska anta en investeringspolicy för användningen av eget kapital. Investeringspolicyn ska innehålla en beskrivning av den eller de finansiella produkter med den förväntade typen av stödberättigande slutliga stödmottagare som kapitalet förväntas stödja, inbegripet den förväntade tidsplanen för genomförandet av 15 år och förvaltningsavgiften på högst 13 %. 51 The GTF shall operate by providing equity, quasi equity, debt or quasi debt support, directly or indirectly. 52 CDP Venture Capital SGR ska anta det revisions- och kontrollsystem som beskrivs i riktlinjerna ”Linee Guida per le attività di rendiliferzione e controllo dei Fondi DTF e GTF” för användningen av det egna kapitalet. Investeringspolicyn ska kräva att finansiella produkter som det egna kapitalet stöder är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Särskilt när det gäller allmänt stöd till nystartade företag ska investeringspolicyn utesluta företag med betydande fokus 53 inom följande sektorer: (i) Energiproduktion baserad på fossila bränslen och därmed sammanhängande verksamhet 54 . II) energiintensiva industrier och/eller industrier med höga CO2-utsläpp 55 . III) Tillverkning, uthyrning eller försäljning av förorenande fordon 56 . IV) Avfallsinsamling, avfallshantering och avfallshantering 57 , v) bearbetning av kärnbränsle, produktion av kärnenergi. Dessutom ska investeringspolicyn kräva efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.

E.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Sekvivalent nummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M2C2–3	Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin	Måltavla	Ersättning av jordbrukstraktorer	SAKNAS	Antal	0	300	KVARTAL 2	2026	Utbyte av minst 300 jordbrukstraktorer med mekaniska traktorer som drivs enbart med biometan och utrustade med precisionsjordbruksinstrument. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II) för att uppfylla principen om att inte orsaka betydande skada. Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.
M2C2–5	Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin	Måltavla	Ytterligare produktionskapacitet för biometan	SAKNAS	1 000 000 000	0.	2.3	KVARTAL 2	2026	Utveckla produktionskapaciteten för biometan från omvandlingen av befintliga anläggningar (inklusive organisk fraktion av fast avfall från tätbebyggelse) och från nya anläggningar till minst 2,3 miljarder m³ i slutet av juni 2026. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (det andra direktivet om förnybar energi) så att åtgärden kan uppfylla principen om att inte orsaka betydande skada och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241. Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001.
M2C2–9	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Måltavla	Smarta elnät – Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi	SAKNAS	Antal	0	1 000	KVARTAL 4	2024	Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi med minst 1 000 MW.
M2C2–10	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Måltavla	Smarta elnät – Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi	SAKNAS	Antal	1 000	4 000	KVARTAL 2	2026	Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi med minst 4 000 MW.
M2C2–11	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Måltavla	Smarta galler – elektrifiering av energiförbrukningen	SAKNAS	Antal	0	1 500 000	KVARTAL 2	2026	Elektrifiering av energiförbrukningen till minst 1 500 000 invånare
M2C2–13	Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft	Måltavla	Öka elnätets motståndskraft	SAKNAS	Antal	0	4 000	KVARTAL 2	2026	Öka motståndskraften på minst 4 000 km i elnätet för att minska frekvensen och varaktigheten av energibesparingarna till följd av extrema väderförhållanden.
M2C2–15	Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter	Måltavla	Utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas	SAKNAS	Antal	0	40	KVARTAL 2	2026	Utveckla minst 40 laddningsstationer baserade på vätgas för lätta och tunga fordon i enlighet med direktiv 2014/94/EU.
M2C2–17	Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet	Måltavla	Antal tankstationer för väte	SAKNAS	Antal	0	10	KVARTAL 2	2026	Bygga tio tankstationer för järnvägar baserade på vätgas längs sex järnvägslinjer, vilka ska fastställas genom offentliga förfaranden som fastställs av ministeriet för hållbar rörlighet (MIMS) och ministeriet för ekologisk omställning (MITE).
M2C2–19	Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas	Måltavla	Antal projekt för forskning och utveckling om väte	SAKNAS	Antal	0	10	KVARTAL 2	2026	Minst 10 FoU-projekt har genomförts (ett för varje FoU-dimension nedan) och försetts med ett testintyg eller ett offentliggörande. Fyra linjer för FoU-verksamhet ska utarbetas med hänvisning till följande: produktion av grön och ren vätgas b) Innovativ teknik för lagring, transport och omvandling av vätgas till derivat och e-bränslen bränsleceller för stationära tillämpningar och rörlighetstillämpningar integrerade smarta förvaltningssystem för att öka motståndskraften och tillförlitligheten hos intelligent vätebaserad infrastruktur Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätbaserad el, eller vätgasverksamhet som uppfyller kravet på en minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas som leder till växthusgasutsläpp under hela livscykeln som understiger 3 tCO2e/tH2 och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen i förhållande till en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ, i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001.
M2C2–24	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppbyggnad av infrastruktur för snabba masstransportsystem	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppbyggnad av infrastrukturprojekt enligt definitionen i beskrivningen av åtgärden.
M2C2–25	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för inköp av utsläppsfri rullande materiel och åtgärder för uppgradering av infrastrukturen för snabba masstransportsystem	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2024	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för inköp av minst 85 enheter rullande materiel och minst 5 ingrepp för uppgradering av infrastrukturen för snabba masstransportsystem, enligt definitionen i åtgärdsbeskrivningen.
M2C2–25a	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Måltavla	Minst 5 insatser för uppgradering av infrastrukturen för snabba masstransportsystem		Antal	0	5	KVARTAL 2	2026	Slutförande av minst 5 insatser för uppgradering av infrastrukturen (enligt definitionen i åtgärdsbeskrivningen) av system för snabba masstransporter. När arbetena har slutförts ska den berörda infrastrukturen vara i drift eller tillgänglig (beroende på typ av infrastruktur).
M2C2–25ter	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Måltavla	Inköp av minst 85 enheter rullande materiel för snabba masstransporter		Antal	0	85	KVARTAL 2	2026	Inköp av minst 85 enheter utsläppsfri rullande materiel för snabba masstransporter i storstadsområden, enligt definitionen i beskrivningen av åtgärden.
M2C2–26	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Måltavla	Antal km infrastruktur för kollektivtrafik	SAKNAS	km	0	231	KVARTAL 2	2026	Bygga minst 231 km infrastruktur för kollektivtrafik i funktionella stadsområden, enligt definitionen i beskrivningen av åtgärden.
M2C2–31	Investeringar 4.4.3: Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot	SAKNAS	SAKNAS	EJ TILLÄMPLIGT	KVARTAL 2	2024	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för förvärv av nationella brandkår.
M2C2–32	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar med låga golv	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för att stärka den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar med lågt golv	Meddelande om tilldelning av samtliga kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Meddelande om tilldelning av offentliga kontrakt för förvärv av minst 3 000 utsläppsfria bussar med lågt golv.
M2C2–34	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar med låga golv	Måltavla	Antal utsläppsfria låggolvsbussar registrerade T1	SAKNAS	Antal	0	800	KVARTAL 4	2024	Registrering av minst 800 utsläppsfria bussar med lågt golv som upphandlas inom ramen för M2C2–32 för att stärka respektive fordonspark.
M2C2–34a	Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Måltavla	Antal utsläppsfria tåg	SAKNAS	Antal	0	25	KVARTAL 4	2024	Leverans av minst 25 utsläppsfria tåg.
M2C2–35	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar med låga golv	Måltavla	Antal utsläppsfria låggolvsbussar registrerade T2	SAKNAS	Antal	800	3 000	KVARTAL 2	2026	Registrering av minst 3 000 utsläppsfria bussar med lågt golv som upphandlas inom ramen för M2C2–32 för att stärka respektive fordonspark.
M2C2–35 ter	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikens fordonspark med utsläppsfria bussar med lågt golv	Måltavla	Antal laddningsstationer för utsläppsfria och utsläppssnåla låggolvsbussar		Antal	0	1 000	KVARTAL 2	2026	Idrifttagande av minst 1 000 laddningsstationer för utsläppsfria eller utsläppssnåla låggolvsbussar.
M2C2–35a	Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Måltavla	Antal utsläppsfria tåg och antal transporter för samhällsomfattande tjänster	SAKNAS	Antal	25	66	KVARTAL 2	2026	Leverans och ibruktagande av minst 53 utsläppsfria tåg för den regionala järnvägsflottan och minst 13 bimodaltåg och 100 vagnar för samhällsomfattande tjänster. När det gäller samhällsomfattande tjänster/intercities ska den rullande materiel som köps med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens ägas av staten. När de etablerade leverantörernas tjänstekontrakt löper ut ska därför denna rullande materiel göras tillgänglig för den nya enhet som tilldelats tjänstekontraktet i full överensstämmelse med förordning (EU) nr 1370/2007.
M2C2–36	Investeringar 4.4.3: Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot	Måltavla	Antal rena fordon för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot	SAKNAS	Antal	0	3 800	KVARTAL 2	2026	Minst 3 800 rena fordon tas i bruk för förnyelse av den nationella brandkårens fordonspark. 3 500 fordon kan omfattas av 100 % miljömärkning eftersom de ska vara 100 % elektriska och laddningspunkterna ska drivas av solcellspaneler. De 300 tunga fordonen, 200 för flygplatser och 100 för stadsräddning ska endast drivas antingen med biometan eller med biobränsle och uppfylla de kriterier som fastställs i direktiv 2018/2001 om förnybara energikällor (det andra direktivet om förnybar energi). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen. Fordon som drivs med biodrivmedel ska vara typgodkända för B100.
M2C2–38a	Investering 5.1. Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik samt de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens	Milstolpe	Genomförandeavtal	Genomförandeavtalets ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Genomförandeavtalets ikraftträdande.
M2C2–39	Investering 5.1 Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik och strategiska leveranskedjors konkurrenskraft och resiliens	Milstolpe	Ministeriet för företag och Made i Italien har slutfört överföringen av medel till Invitalia S.p.A	Överföringsintyg	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Italien ska överföra 3 500 000 000 EUR till Invitalia för faciliteten.
M2C2–40	Investering 5.1. Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik samt de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens	Måltavla	Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare	SAKNAS	Procent	0	100	KVARTAL 2	2026	Invitalia ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av investeringarna på 3 500 000 000 EUR från faciliteten för återhämtning och resiliens (med beaktande av förvaltningsavgifter). Särskilt följande: -3 000 000 EUR för delinvestering 000 nettonollteknik. — 500 000 000 EUR för delinvestering 2 Konkurrenskraft för och resiliens i strategiska leveranskedjor.
M2C2–42a	Investering 5.4 – Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF)	Milstolpe	Kapitaltillskott till fonden för grön omställning	Överföringsintyg	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Italien ska överföra 250 EUR 000 000 EUR till GTF. Dessutom ska investeringspolicyn (Accordo Finanziario) överensstämma med beskrivningen av åtgärden.
M2C2–44	Investering 1.1 Utveckling av solcellssystem inom jordbruket	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler i solcellssystem inom jordbruket	Offentliggörande av tillträdesdekret med tilldelning (tilldelning) av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler i solcellssystem	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Offentliggörande av tillträdesdekret med tilldelning (bedömning) av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler och mätinstrument i solcellssystem.
M2C2–45	Investering 1.1 Utveckling av solcellssystem inom jordbruket	Måltavla	Installation av solcellspaneler i solcellssystem inom jordbruket	SAKNAS	MW	0	900	KVARTAL 2	2026	Installera solcellspaneler i solcellssystem med en kapacitet på minst 900 MW.
M2C2–46	Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för tilldelning av bidrag för genomförande av interventioner för energigemenskaper	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för genomförande av interventioner för energisamhällen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Undertecknande av kontrakt för tilldelning av bidrag för genomförande av interventioner för energigemenskaper.
M2C2–47	Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi	Måltavla	Installation av ny elproduktionskapacitet från förnybara energikällor i energigemenskaper och egenförbrukare av förnybar energi som agerar gemensamt	SAKNAS	MW	0	1 730	KVARTAL 2	2026	Ny kraftproduktionskapacitet på minst 1 730 MW från förnybara energikällor har installerats i energigemenskaper och samverkande egenförbrukare av förnybar energi i kommuner med mindre än 50 000 invånare. Denna åtgärd ska inte stödja vätgasverksamhet som leder till utsläpp av växthusgaser över 3 ton CO2eq/TH2.
M2C2–48	Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för produktion av vätgas i övergivna industriområden	Meddelande om tilldelning av samtliga offentliga kontrakt för produktion av vätgas i övergivna industriområden	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Tilldelning av projekt för produktion av vätgas i övergivna industriområden. Funding shall be given to the production of green hydrogen with less than 3 tCO2eq/tH2 to get the best result in terms of decarbonisation This measure shall support hydrogen production based on electrolysis using renewable energy sources as defined in the Directive (EU) 2018/2001 (renewable Directive) or grid electricity
M2C2–49	Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)	Måltavla	Slutförande av projekt om vätgasproduktion i industriområden	SAKNAS	Antal	0	10	KVARTAL 2	2026	Slutföra minst 10 projekt för produktion av vätgas i övergivna industriområden med en genomsnittlig kapacitet på minst 1–5 MW vardera. Denna åtgärd ska stödja väteproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.
M2C2–50	Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri	Milstolpe	Avtal för att främja övergången från metan till grön vätgas	Undertecknande av avtalet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Undertecknande av avtalet med de utvalda projektägarna för att främja övergången från metan till grön vätgas. Projekten ska delvis ägnas åt processen för utveckling av forskning och innovation och ska delvis ägnas åt förverkligande och provning av en industriell prototyp med användning av vätgas. Denna åtgärd ska stödja väteproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.
M2C2–51	Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri	Måltavla	Införande av vätgas i industriprocesser	SAKNAS	Antal	0	1	KVARTAL 2	2026	Införa vätgas i minst 1 industrianläggningar för att fasa ut fossila bränslen inom sektorer där det är svårt att minska koldioxidutsläppen. Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.
M2C2–52	Investering 5.2 väte	Milstolpe	Tillverkning av elektrolysör	Meddelande om offentliggörande av alla offentliga kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Tilldelning av kontraktet för att bygga en industrianläggning för produktion av elektrolyser.
M2C2–53	Investering 5.2 väte	Måltavla	Uppförande av industrianläggning	SAKNAS	Antal	0	1	KVARTAL 2	2026	Byggande av minst en industrianläggning för produktion av elektrolysanläggningar med en total kapacitet för hela investeringen på minst 1 GW/år.

F. OMRÅDE 2 DEL 3 – Energieffektivitet och omskolning av byggnader

Energieffektivitet är hörnstenen i denna del, som är indelad i tre huvudpelare.

·Den första pelaren är införandet av ett tillfälligt incitament för energirenovering och antiseismisk renovering av privata fastigheter, genom ett skatteavdrag för de kostnader som uppstår i samband med ingripandena. De stödberättigande insatserna är sådana som höjer bostadens energiprestanda med minst två kategorier i energicertifikatet och uppnår i genomsnitt en förbättring av energiförbrukningen med mer än 30 %.

·Den andra pelaren i denna del är förbättring av effektiviteten och säkerheten i de offentliga skolorna och rättskrediterna.

·Den tredje pelaren syftar till att stimulera uppbyggnad och utbyggnad av effektiva fjärrvärmenät i stadsområden.

Dessutom genomförs ett antal reformer för att förenkla och påskynda genomförandet av projekt som syftar till att förbättra byggnaders energieffektivitet.

Denna del förväntas i hög grad bidra till uppnåendet av Italiens klimat- och energimål för 2030, eftersom den civila sektorn står för nästan hälften av Italiens totala energiförbrukning. De flesta byggnader byggdes innan kriterierna för energisparande antogs och motsvarande lagstiftning trädde i kraft, vilket innebär att behoven när det gäller energieffektivitet och anpassning till jordbävningsrisker är betydande.

Denna del behandlar en del av 2020 års landsspecifika rekommendation 3, genom vilken rådet rekommenderade Italien att vidta åtgärder för att ”fokusera på investeringar i den gröna och digitala omställningen, särskilt när det gäller [...] vattenförvaltning och förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster”. Den tar också upp delar av 2019 års landsspecifika rekommendationer 3 (”Focus investeringsrelaterad ekonomisk politik för infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader. [...] och förbättra den offentliga förvaltningens ändamålsenlighet [...] genom att påskynda digitaliseringen och genom att öka de lokala offentliga tjänsternas effektivitet och kvalitet ”).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

F.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investeringar 2.1: Förstärkning av Ecobonus för energieffektivitet

Superbonus-åtgärden finansierar energirenovering av bostadshus, inbegripet subventionerade bostäder enligt artikel 119 i det så kallade Decreto Rilancio som antagits för att hantera pandemins negativa ekonomiska och sociala effekter.

Målet är dubbelt: 1) att på ett betydande sätt bidra till uppnåendet av de mål för energibesparingar och utsläppsminskningar som fastställs i Italiens integrerade nationella energi- och klimatplan (PNIEC) för 2030, och 2) att ge konjunkturutjämnande stöd till byggsektorn och till den privata efterfrågan för att uppväga effekterna av den ekonomiska nedgången.

Stödet ges i form av ett skatteavdrag under fem år. Fram till den 16 februari 2023 föreskrivs det att mottagarna, som ett alternativ till skatteavdragsinstrumentet, i stället för direkt användning av avdraget, får välja att använda finansiella instrument (så kallad betalning och fakturarabatt) för att lösa problemet med de höga initiala investeringskostnaderna. Enligt dessa alternativa instrument ska stödmottagarens skatteavdrag göras till ett lika stort belopp i

1. ett bidrag i form av en rabatt på förskottspriset från leverantören (dvs. byggföretag, formgivare eller mer allmänt huvudentreprenören) som raderar det direkt på fakturan och återkräver detta i form av ett skattetillgodohavande som minskar kostnaden för den ursprungliga investeringen.

2. ett skattetillgodohavande som ska överlåtas till ett finansinstitut, som i förskott ska betala det nödvändiga kapitalet. Denna mekanism uppväger det eventuella negativa incitamentet att genomföra renoveringen på grund av de höga initiala investeringskostnaderna. Valet av huvudentreprenör eller finansinstitut ska överlåtas åt bidragsmottagaren.

Bostadsrättsföreningar, småhus, odelade bostadskooperativ, ideella organisationer och frivilligorganisationer, amatöridrottsföreningar och klubbar samt subventionerat boende kan utnyttja detta skatteincitament. För att vara stödberättigande måste renoveringen klassificeras som ”grundrenovering” (dvs. en medelhög renovering enligt kommissionens rekommendation (EU) 2019/786), vilket innebär en förbättring av minst två energiklasser (vilket i genomsnitt motsvarar en primärenergibesparing på 40 %). Tillämpningsområdet för de stödberättigande insatser som omfattas av denna åtgärd är brett, t.ex. centrala insatser, kompletterande insatser, värmeisolering av ogenomskinliga ytor och ingrepp i luftkonditioneringssystem (kondensorpannor, värmepumpar. anslutning till effektiva fjärrvärmenät under särskilda förhållanden, solvärme, värmepannor för biomassa under särskilda förhållanden), solcellssystem med tillhörande lagringssystem eller infrastruktur för laddning av elfordon. I två ministerdekret av den 6 augusti 2020 har man redan fastställt de tekniska kraven för insatserna och förfarandena för att intyga att de särskilda maximikraven och kostnaderna uppfylls.

Superbonus har redan varit aktiv sedan den 1 juli 2020 och ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2022 (för subventionerade bostäder till och med den 31 december 2022). Rätt till förmånen kan krävas för ytterligare sex månader, när det gäller arbeten på bostadsområden eller subventionerat boende, om minst 60 % av arbetena har utförts före de datum som anges ovan. För att ge mer tid till mer komplexa insatser planerar man att förlänga tillämpningen av åtgärden för bostadsrätter till och med den 31 december 2022 och för subventionerat boende fram till den 30 juni 2023, oberoende av att minst 60 % av arbetena har slutförts.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). Framför allt ska kostnaderna för installation av gaskondenspannor motsvara högst 20 % av den totala renoveringskostnaden I de fall gaskondenspannor installeras som vald ersättning för befintlig ineffektiva gas-, kol- eller oljebaserade pannor ska de motsvara prestandaklass A. Dessutom ska installationen av naturgaspannor uppfylla de villkor som anges i DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

Reform 1.1 – Förenkling och påskyndande av förfarandena för insatser för energieffektivitet

Denna reform syftar till att förenkla och påskynda förfarandena för genomförande av insatser som rör energieffektivitet. Det består av fyra viktiga åtgärder:

·Lansering av den nationella portalen för byggnaders energieffektivitet: Portalen ska stödja medborgare och operatörer i förvaltningen av energieffektivitetsprojekt och ska vara en enkel källa för beslutsfattarna att få tillgång till information. Den ska innehålla information om det nationella byggnadsbeståndets energiprestanda, som förväntas hjälpa företag och medborgare att fatta beslut om att förbättra fastighetens energiprestanda. En enda kontaktpunkt ska inrättas för att ge stöd och all användbar information till medborgare och företag om energikartläggning av byggnader, efterlevnad av sektorsbestämmelser, utvärdering av potentialen för effektivitet och val av prioriterade åtgärder, inbegripet ombyggnadsplaner i etapper, val av de lämpligaste marknadsföringsverktygen för ändamålet och utbildning av yrkeskunskaper.

·Förstärkning av den informations- och utbildningsplan som riktar sig till den civila sektorn – Informations- och utbildningsplanen ska ta hänsyn till behovet av att utveckla både särskilda initiativ som syftar till att fylla informationsgapet för slutanvändare inom bostadssektorn och lämplig utbildningsverksamhet om incitament och om de effektivaste insatserna för företag som erbjuder energitjänster, som genomför insatser och för kondominiumadministratörer. Planen ska utarbetas med beaktande av de behov som följer av Superbonus-åtgärden, i syfte att maximera dess ändamålsenlighet och lägga grunden för en varaktig kultur av effektivitet inom byggsektorn.

·Uppdatering och förstärkning av den nationella fonden för energieffektivitet: Genom översynen av förordningarna om inrättande och förvaltning av den nationella fonden för energieffektivitet (artikel 15 i lagstiftningsdekret 102/2014 och interministeriellt dekret av den 22 december 2017) träder ändringar i kraft för att främja en förbättring och en ökad användning av tillgängliga resurser.

·Påskynda genomförandefasen för projekt som finansieras genom det centrala programmet för återuppbyggnad och utveckling (EPAC): En översyn av regelverket ska genomföras i syfte att främja en effektivare förvaltning av de resurser som särskilt anslås till den centrala offentliga förvaltningens program för återuppbyggnad och utveckling (PREPAC).

F.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M2C3–1	Investering 2.1 – Stärka ekobonusen för energieffektivitet	Milstolpe	Ikraftträdande av förlängningen av Superbonus	Bestämmelse i rättsakten/rättsakterna som anger ikraftträdandet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Rättsakten/rättsakterna ska förlänga förmånerna från Ecobonus och sismabonus till och med den 31 december 2022 för kondominium och den 30 juni 2023 för sociala frågor bostäder (IACP).
M2C3–2	Investering 2.1 – Stärka ekobonusen för energieffektivitet	Måltavla	Byggnadsrenovering Superbonus T1	SAKNAS	Antal	0	17 000 000	KVARTAL 2	2023	Slutföra byggnadsrenoveringen för (minst 17 000 000 kvadratmeter som leder till primärenergibesparingar på minst 40 % och en ökning av minst två kategorier i energieffektivitetscertifikatet).
M2C3–3	Investering 2.1 – Stärka ekobonusen för energieffektivitet	Måltavla	Byggnadsrenovering Superbonus T2	SAKNAS	Antal	17 000 000	35 800 000	KVARTAL 4	2025	Slutföra byggnadsrenoveringen med minst 35 800 000 kvadratmeter, vilket leder till primärenergibesparingar på minst 40 %, vilket ökar minst två kategorier i energieffektivitetscertifikatet.
M2C3–4	Reform 1.1: Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet	Milstolpe	Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet	Bestämmelse i rättsakten/rättsakterna som anger ikraftträdandet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Rättsakten eller rättsakterna ska förenkla och påskynda förfarandena för energieffektivitetsinsatser genom att ·Lansering av den nationella portalen för byggnaders energieffektivitet: ·Förstärkning av verksamheten i informations- och utbildningsplanen för den civila sektorn ·Uppdatering och förstärkning av den nationella fonden för energieffektivitet: ·Påskyndande av genomförandefasen för projekt som finansieras genom PREPAC-programmet

F.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad

Denna åtgärd ska inriktas på att gradvis ersätta en del av de offentliga skolornas byggnadsbestånd i syfte att skapa moderna och hållbara strukturer.

Målen för interventionerna är minskad energiförbrukning, ökad seismisk säkerhet i byggnader och utveckling av grönområden.

Planen förväntas inriktas på 166 skolbyggnader med totalt 400 m².

Investering 1.2 – Uppförande av byggnader, omkvalificering och förstärkning av offentliga fastighetstillgångar som helt eller delvis används av rättskipningen

Denna åtgärd syftar till att renovera och omkvalificera otillräckliga offentliga strukturer som helt eller delvis används av rättskipningen.

Åtgärden är inriktad på underhåll av befintliga tillgångar, möjliggörande av skydd, tillvaratagande och restaurering av det historiska arv som ofta kännetecknar administrationens kontor för det italienska rättssystemet. Utöver energieffektivitet syftar programmet också till att säkerställa insatsernas ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhet genom användning av hållbara material och användning av egenproducerad el från förnybara energikällor. Interventionerna kan också anpassa strukturerna för att minska byggnaders seismiska sårbarhet.

Den vägledande förteckningen över kommuner där interventionerna ska äga rum är följande: Bari, Bergamo, Bologna, Cagliari, Florens, Genua, Latina, Messina, Milano, Monza, Neapel, Palermo, Perugia, Reggio Calabria, Rom, Rom, Trani, Turin, Velletri och Venedig.

Åtgärden ska inte omfatta naturgaspannor.

Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme

Fjärrvärme spelar en viktig roll för att uppnå miljömålen för värme- och kylsektorn, särskilt i storstadsområden där problemet är ännu mer akut.

Åtgärden ska utveckla effektiv fjärrvärme, baserad på distributionen av värme från förnybara energikällor, från spillvärme eller kraftvärme i högpresterande anläggningar. Åtgärden ska finansiera projekt som ska väljas ut genom ett anbudsförfarande som ska inledas 2022 och som avser byggande av nya nät eller utbyggnad av befintliga fjärrvärmenät. Ett senare anbudsförfarande kan komma att inledas under 2023. Projekt som garanterar de största besparingarna i icke-förnybar primärenergi ska prioriteras.

Energi-miljöfördelar motsvarande 20 ktoe primärfossil energi per år och 40 kton CO2 för växthusgasutsläpp som undviks i sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet varje år förväntas uppnås.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). I synnerhet ska byggandet av ett effektivt fjärrvärmesystem inte använda fossila bränslen som värmekälla utan enbart vara beroende av värme från förnybara källor, spillvärme eller kraftvärme i högpresterande anläggningar. Tillhörande infrastruktur för fjärrvärme ska följa Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1) och förväntas garantera en minskning på 0.04 MtCO2/year.

F.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

ekvivalent nummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M2C3–5	Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för byggande av nya skolor genom byte av byggnad för att uppgradera energi i skolbyggnader, efter ett offentligt anbudsförfarande.	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt efter ett offentligt anbudsförfarande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2023	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för ersättning av nya skolbyggnader som är berättigade till finansiering som formaliserats av lokala myndigheter motsvarande en total yta på minst 400 000 kvadratmeter
M2C3–6	Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad	Måltavla	Minst 400 000 SQMT av nya skolor byggs genom byte av byggnad.	SAKNAS	Antal	0	400 000	KVARTAL 1	2026	Slutförande av uppförandet av minst 400 000 kvadratmeter nya skolor genom byte av byggnad, vilket leder till att primärenergiförbrukningen är minst 20 % lägre än kravet på nära-nollenergibyggnader.
M2C3–7	Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av nya byggnader, återställande och förstärkning av rättsvårdens fastighetstillgångar undertecknas av den upphandlande myndigheten efter ett offentligt anbudsförfarande.	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt efter ett offentligt anbudsförfarande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt om uppförande av byggnader, omkvalificering och förstärkning av rättsvårdens fastighetstillgångar.
M2C3–8	Investering 1.2 – Uppförande av byggnader, omkvalificering och förstärkning av offentliga fastighetstillgångar som helt eller delvis används av rättskipningen	Måltavla	Uppförande av byggnader, omkvalificering och förstärkning av offentliga fastighetstillgångar som helt eller delvis används av rättskipningen	SAKNAS	Antal	0	289 000	KVARTAL 1	2026	Uppförande av byggnader, omkvalificering och förstärkning av offentliga fastighetstillgångar som helt eller delvis används av rättskipningen på minst 289 000 kvadratmeter
M2C3–9	Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme	Milstolpe	Kontrakt för att förbättra värmenäten tilldelas av ministeriet för ekologisk omställning efter ett offentligt anbudsförfarande.	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt efter ett offentligt anbudsförfarande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av nya fjärrvärmenät eller utbyggnad av befintliga fjärrvärmenät, vilket bör inbegripa krav på minskad energiförbrukning. Tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M2C3–10	Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme	Måltavla	Byggande eller utbyggnad av fjärrvärmenät för att minska energiförbrukningen	SAKNAS	KTOE	0	20	KVARTAL 1	2026	Slutförande av byggandet av nya fjärrvärmenät eller utbyggnad av befintliga nät, vilket möjliggör en minskning av energiförbrukningen med minst 20 KTOE per år. Investeringen ska uppfylla de villkor som anges i fotnot (9) i bilaga VI till förordning 241/2021/EU om faciliteten för återhämtning och resiliens.

G. OMRÅDE 2 DEL 4 – Territoriell planering och vattenresurser

Syftet med denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är att åtgärda ett antal långvariga brister i förvaltningen av vattenresurser och hydrogeologiska risker i Italien och att anta ett antal åtgärder som syftar till att bevara den biologiska mångfalden. Detta ska uppnås genom en betydande och balanserad kombination av reformer och investeringar i dessa olika dimensioner.

På reformsidan föreslås i denna del en rad åtgärder som främst syftar till att effektivisera förvaltningen av vattenresurserna genom att minska fragmenteringen av sektorn, genom att fastställa en lämplig prispolitik och genom att fastställa ett antal incitament för att ta itu med de befintliga problemen i samband med förvaltningen av avloppsvatten. Reformer inom denna del omfattar också en rad åtgärder för att förenkla utformningen och genomförandet av projekt som rör vatteninfrastruktur och hantering och minskning av hydrologiska risker.

Investeringarna i denna del ska bidra till att minska och bättre hantera den hydrogeologiska risken i Italien, både ur ett förebyggande och anpassningsperspektiv, och ska syfta till att göra infrastrukturen för vatten mer motståndskraftig. Dessutom syftar de till att avsevärt förbättra förvaltningen av vattenresurserna genom bättre hantering av avloppsvatten och en betydande minskning av vattenläckaget, även inom jordbrukssektorn. Investeringarna ska stärka digitaliseringen av dessa sektorer och göra dem mer energieffektiva och bättre anpassade till klimatförändringarna. Denna del omfattar också en uppsättning åtgärder som syftar till att bevara biologisk mångfald och grönområden i linje med Europa 2030-strategin för biologisk mångfald.

This component addresses part of the 2 020 country-specific recommendation 3 by which the Council of the European Union recommended Italy to take action to ‘Focus investment on the green and digital transition, in particular on […] water managemnt as well as reinforced digital infrastructure to ensure the provision of essential services’. Den tar också upp delar av 2019 års landsspecifika rekommendation 3 (”Focus investeringsrelaterad ekonomisk politik för infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader. [...] och förbättra den offentliga förvaltningens ändamålsenlighet [...] genom att påskynda digitaliseringen och genom att öka de lokala offentliga tjänsternas effektivitet och kvalitet ”).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

G.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 2.1 – Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet

Reform 2.1 – Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet Syftet med denna reform är att komma till rätta med de brister i förvaltningen av hydrogeologiska risker som påpekats av den italienska revisionsrätten. prioritera insatser i enlighet med den nationella riskbedömningen och artikel 6 i beslut 1313/2013, bedömning av riskhanteringsförmåga och principen om att inte orsaka betydande skada. upprätta en plan för att öka den administrativa kapaciteten hos de enheter som ansvarar för genomförandet av dessa projekt och stärka samordningen mellan de olika berörda förvaltningsnivåerna, bland annat genom att rationalisera informationsflödena.

Reform 2 – Reformen av den rättsliga ramen för bättre förvaltning och hållbar vattenanvändning

Denna reform ska syfta till att ta itu med de långvariga problem inom vattensektorn i Italien som återspeglas i många pågående överträdelseförfaranden för bristande efterlevnad av rådets direktiv 91/271/EEG, i en alltför stor fragmentering av sektorn och i avsaknad av lämpliga incitament och prispolitik. De planerade åtgärderna förväntas avsevärt minska sektorns fragmentering genom att minska antalet operatörer och främja stordriftsfördelar, skapa incitament för att minska vattenläckor och överdriven vattenförbrukning inom jordbrukssektorn och införa lämpliga prissättningsstrategier för en mer hållbar vattenförbrukning.

Ett antal samförståndsavtal ska undertecknas med regionerna Kampanien, Kalabrien, Molise och Sicilien för att minska fragmenteringen av antalet operatörer som tillhandahåller vattentjänster. Samförståndsavtalet ska fastställa mål när det gäller att inrätta lokala myndighetsorgan, minska antalet aktörer och uppnå stordriftsfördelar i syfte att fastställa en enda operatör för minst 40 invånare per 000 invånare inom två år efter undertecknandet av samförståndsavtalet.

Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”

Denna reform syftar till att ta itu med stora problem i förvaltningen av vattenresurser och göra systemet effektivare.

Systemet förväntas minska den nuvarande fragmenteringen av antalet operatörer, vilket för närvarande hindrar en effektiv användning av vattenresurser i vissa delar av landet. Reformen förväntas också skapa de rätta incitamenten för en bättre användning av vattenresurserna inom jordbrukssektorn, införa ett påföljdssystem för olaglig utvinning av vatten och införa ett prissystem som bättre återspeglar och stämmer bättre överens med principen om att förorenaren betalar, samtidigt som man undviker en utvidgning av befintliga bevattningssystem. Åtgärderna ska antas i samarbete med de regioner där förvaltningen av vattenresurserna för närvarande är mer problematisk.

Investeringar 3.2 – Digitalisering av nationalparker och marina skyddsområden

Denna åtgärd ska fastställa standardiserade och digitaliserade förfaranden för att modernisera, effektivisera och effektivt fungerande skyddade områden i dess olika dimensioner, såsom naturskydd, administrativ förenkling av förfaranden och tjänster för besökare av nationalparker och marina skyddsområden. Efter ingripandet förväntas övervakningen av naturresurser ha förbättrats för att vid behov kunna vidta nödvändiga förebyggande och korrigerande åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden. Det förväntas också leda till bättre tjänster och ökad medvetenhet om biologisk mångfald för besökare av nationalparker och marina skyddsområden för en mer hållbar turism och ansvarsfull konsumtion av naturresurser.

G.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

ekvivalent nummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M2C4–1	Reform 2.1. Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet	Milstolpe	Ikraftträdande av förenklingen av den rättsliga ramen för bättre hantering av hydrologiska risker	Bestämmelse i relevant (a) rättsakt (er) om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Den nya rättsliga ramen ska (som ett minimum) -Prioritera förebyggande insatser i linje med den nationella riskbedömningen och artikel 6 i beslut 1313/2013, bedömning av EU:s riskhanteringsförmåga och principen om att det inte föreligger några betydande skador, -Påskynda förfarandena för projektutformning och fastställa allmänna principer för att förenkla projektgenomförande och finansieringsförfaranden samt hydrologiska riskprojekt. -Harmonisera och rationalisera informationsflödena för att minska redundansen i rapporteringen mellan statens olika informationssystem och utveckla ett system med indikatorer för en bättre identifiering av hydrologiska risker, i linje med den italienska revisionsrättens rekommendationer. -Stärka samordningen av insatser mellan olika myndighetsnivåer i enlighet med rekommendationerna från den italienska revisionsrätten, -Skapa gemensamma databaser om incidenter (dissesto), i enlighet med rekommendationerna från den italienska revisionsrätten. -Fastställa maximala tidsfrister för varje fas. -Fastställa en plan för att stärka de berörda enheternas kapacitet.
M2C4–2	Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster	Bestämmelse i relevant (a) rättsakt (er) om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2022	Den allmänna lagen/förordningarna om vattentjänster för hållbar användning och incitament till investeringar i vatteninfrastruktur, som åtminstone ska -Minska fragmenteringen av enheter genom regler och aggregeringsmekanismer för att ge incitament till att för närvarande autonoma förvaltningsaktörer integreras i den unika operatören för hela Ambito Territoriale Ottimale. -Skapa incitament för en hållbar vattenanvändning inom jordbruket, särskilt för att stödja användningen av det gemensamma övervakningssystemet för vattenanvändning (SIGRIAN) för kollektiv bevattning och självförsörjande bevattning, -Fastställa ett system med reglerade priser som tar tillräcklig hänsyn till användningen av miljöresurser och föroreningar i enlighet med principen om att förorenaren betalar.
M2C4–3	Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”	Milstolpe	Reform av den rättsliga ramen för bättre förvaltning och hållbar vattenanvändning	Ikraftträdande av samförståndsavtalen Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Undertecknande av samförståndsavtal mellan ministeriet för ekologisk omställning och regionerna Kampanien, Kalabrien, Molise och Sicilien för att minska fragmenteringen av antalet operatörer som tillhandahåller vattentjänster. Samförståndsavtalet bör fastställa mål när det gäller att inrätta lokala myndigheter, minska antalet aktörer och uppnå stordriftsfördelar i syfte att inrätta en enda operatör för minst 40 invånare per 000 invånare.
M2C4–4	Reform 4.2 Åtgärder för att säkerställa fullständig förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster	Milstolpe	Ikraftträdande av den nya rättsliga ramen för bevattningsändamål	Bestämmelse i relevant lagstiftning som anger ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Den reviderade rättsliga ramen ska åtminstone Inrätta ett sanktionssystem för olaglig vattenutvinning. Kräva en konsekvensbedömning i enlighet med artikel 4.7 i ramdirektivet för vatten för att bedöma (eventuellt kumulativ) påverkan på alla potentiellt påverkade vattenförekomster. Säkerställa att en utvidgning av befintliga bevattningssystem (inbegripet genom ökad vattenanvändning, dvs. inte bara fysisk expansion), även genom effektivare metoder, undviks när de berörda vattenförekomsterna (yt- eller grundvatten) (i samband med intensifierade klimatförändringar) förväntas ha en lägre status än god status eller potentiellt god status.
M2C4–5	Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker	Milstolpe	Ikraftträdande av den administrativa förenklingen och utvecklingen av digitala tjänster för besökare i nationalparker och marina skyddsområden	Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Ministerdekretet ska ge mandat att utveckla digitala tjänster för besökare i nationalparker och marina skyddsområden.

G.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform 3.1 Antagande av nationella program för kontroll av luftföroreningar

Reformen syftar till att anpassa nationell och regional lagstiftning och införa relaterade åtgärder för att minska utsläppen av luftföroreningar (i enlighet med målen i direktiv 2016/2284 om nationella utsläppstak och om ändring av klimatgaser).

Investeringar 1.1: Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem

Investeringen ska utveckla ett övervakningssystem för att identifiera och förutsäga risker till följd av klimatförändringar och otillräcklig fysisk planering genom användning av avancerad teknik. Denna teknik ska möjliggöra fjärrkontroll av stora territoriella band som lägger grunden för utvecklingen av riskförebyggande planer, inbegripet förstärkning av befintlig infrastruktur, och identifiering av olagligt bortskaffande av avfall. De viktigaste instrument som ska utvecklas för att uppnå dessa mål ska vara insamling av rumsliga data med hjälp av satellitobservationssystem, drönare, fjärranalysatorer och integrering av informationssystem. telekommunikationsnät med de mest avancerade säkerhetskraven. inrättande av centrala och regionala kontrollrum för att få tillgång till den information som samlas in på plats. samt system och tjänster för it-säkerhet för skydd mot cyberattacker. Interventionerna ska huvudsakligen äga rum i de åtta sydliga regionerna.

Investeringar 2.1: Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker

Italiens territorium kännetecknas av en betydande grad av hydrogeologisk instabilitet, som har förvärrats av klimatförändringarnas effekter. Denna risk har en negativ inverkan inte bara på livskvaliteten utan också på den ekonomiska aktiviteten i de områden som är mest utsatta för denna risk.

Denna åtgärd är uppdelad i två handlingslinjer, där Protezione Civile och ”kommissionär med ansvar för katastrofberedskap för återuppbyggnad i regionerna Emilia Romagna, Toscana och Marche” drabbades av översvämningarna i maj 2023 (Commissario per la ricostruzione nel territorio della regione Emilia Romagna, Toscana e Marche) som ansvarig förvaltning.

När det gäller den första handlingslinjen ska en bred och omfattande uppsättning insatser vidtas för att återställa skadade offentliga strukturer och infrastrukturer (typ E-interventioner) och minska kvarstående risker som är strikt kopplade till evenemanget och som främst syftar till att skydda den offentliga och privata säkerheten (typ D-interventioner).

Den andra handlingslinjen ska omfatta insatser som fastställts av kommissionsledamoten med ansvar för nödsituationer, särskilt provinserna Ancona, Ascoli Piceno, Bologna, Ferrara, Fermo, Firenze, Forli-Cesena, Macerata, Modena, Pesaro-Urbino, Ravenna, Reggio-Emilia och Rimini.

Interventionerna ska avse följande:

·Insatser för att återställa vattenvägar och öka skyddet mot översvämningar och jordskred. Insatserna ska i möjligaste mån omfatta naturbaserade lösningar och får omfatta återanvändning av material som transporteras genom översvämning. Interventionerna bör också i möjligaste mån främja antagandet av hållbara mark- och markförvaltningsmetoder för att stödja markens långsiktiga motståndskraft, stoppa markförstöringen och begränsa klimatförändringarnas effekter.

·Återställningsåtgärder för transportnätet. Insatserna kan omfatta kompletterande infrastruktur (inklusive broar) som har lidit skada och behöver repareras.

·Insatser för att återställa offentliga byggnader, inklusive offentliga hus och vårdcentraler.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen för allvarliga skador (2021/C58/01). Investeringen får inte omfatta installation eller utbyte av gaspannor eller inköp av fordon.

Investeringar 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden

Denna åtgärd syftar till att skydda grönområden och öka deras antal i syfte att både bevara och stärka den biologiska mångfalden och höja livskvaliteten för invånarna i dessa områden. Åtgärderna ska inriktas på Italiens 14 storstäder, som är de mest utsatta för miljöproblem som luftföroreningar, förlust av biologisk mångfald eller klimatförändringarnas effekter. Skogsodlingsmaterial (utsäde eller växter) ska planteras för dessa arealer för minst 4 500 000 träd och buskar (i 4 500 hektar) och minst 3,5 miljoner träd ska omplanteras på slutdestinationen.

Insatserna ska följa på antagandet av en plan för beskogning i städer med målet att bevara och förbättra den biologiska mångfalden i linje med den europeiska strategin för biologisk mångfald, minska luftföroreningarna i storstadsområden och minska antalet överträdelseförfaranden mot luftkvalitet.

Investering 3.3 – Återplantering av Po-området

Po-området kännetecknas av alltför stora vattenföroreningar, markförbrukning och utgrävningar i flodbädden sedan 1970. Alla dessa problem har påverkat vissa av dess naturliga livsmiljöer negativt och ökat hydrogeologiska risker.

Denna åtgärd syftar till att återaktivera naturliga processer och främja en återhämtning av den biologiska mångfalden. Detta skulle säkerställa att floden återställs och att vattenresurserna utnyttjas på ett mer hållbart och effektivt sätt.

Investeringar 3.4: Sanering av herrelösa områden

Industriföroreningar har skapat många så kallade orörda områden som utgör en betydande hälsorisk, med allvarliga konsekvenser för livskvaliteten för de berörda befolkningarna.

Syftet med denna åtgärd är att återställa dessa marker genom att minska miljöpåverkan och främja den cirkulära ekonomin. Projektet ska använda bästa tillgängliga innovativa utredningsteknik för att identifiera de verkliga saneringsbehoven och göra det möjligt att utveckla dessa områden, inbegripet bostäder.

Denna åtgärd ska i första hand bestå i antagandet av en handlingsplan för vitalisering av oraffinerade områden för att minska markexploateringen och förbättra stadsförnyelsen. Planen ska identifiera områden med särart i alla 21 regioner och autonoma provinser och ange vilka särskilda åtgärder som ska vidtas.

Investeringar 3.5: Återställande och skydd av havsbottnar och marina livsmiljöer

Denna åtgärd omfattar storskaliga åtgärder för återställande och skydd av havsbottnen och de marina livsmiljöerna, i syfte att vända den pågående försämringen av dessa ekosystem.

De särskilda åtgärder som ska genomföras ska omfatta utveckling av en lämplig kartläggning av havsbottnens livsmiljöer och miljöövervakning. För att säkerställa lämplig planering och genomförande av storskaliga restaurerings- och skyddsåtgärder ska det nationella forsknings- och observationssystemet för marina ekosystem och kustnära ekosystem stärkas. Dessutom ska marina observationsplattformar förstärkas för att öka den teknisk-vetenskapliga kapaciteten att övervaka den marina miljön, och i synnerhet för att bedöma effektiviteten hos skydds- och förvaltningsåtgärder enligt klimatförändringsscenariot. Sådana investeringar ska sedan möjliggöra en systematisk och heltäckande kartläggning av känsliga livsmiljöer i italienska marina vatten för att återställa miljön och utse skyddade områden, i linje med EU:s strategi för biologisk mångfald från 2013 och ramdirektivet om en marin strategi.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). Genom att bedriva forskning om marina ekosystem kan åtgärden omfatta inköp av vetenskaplig utrustning och/eller fartyg. I synnerhet kommer de nybyggda fartygen att använda den mest avancerade teknik som finns tillgänglig för att i största möjliga utsträckning säkerställa förebyggande och begränsning av föroreningar.

Reform 4.1 Förenkling av lagstiftningen och stärkta styrelseformer för genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning

Det nuvarande regelverket och den nuvarande fragmenteringen av förvaltningen har en negativ inverkan på kapaciteten att planera och genomföra investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning.

Syftet med denna reform är att förenkla och effektivisera den rättsliga ramen och vid behov ge stöd till de genomförandeorgan som inte har tillräcklig kapacitet för att genomföra och slutföra dessa investeringar inom de tidsfrister som ursprungligen fastställdes.

De viktigaste åtgärder som planeras för att uppnå dessa mål är främst i) inrättandet av ett centralt offentligt finansieringsinstrument för investeringar i vattensektorn som förenar resurser som för närvarande är ganska spridda, II) förenkla förfarandena för rapportering och övervakning av de finansierade investeringarna, iii) ytterligare involvera tillsynsmyndigheten i planeringen av de investeringar som ska genomföras och i eventuella revideringar av planen.

Infrastruktur- och transportministeriet ska lägga fram reformförslaget för vattenförsörjningssektorn.

Investering 4.1 Primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning

Syftet med denna åtgärd är att trygga vattenförsörjningen för viktiga stadsområden och stora bevattnade områden, att öka nätets säkerhet och motståndskraft och att förbättra vattentransportkapaciteten. Åtgärderna ska omfatta hela det nationella territoriet, med särskild inriktning på större anläggningar i södra delen av landet.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen för allvarliga skador (2021/C58/01). Särskilt för varje delinvestering ska fullständig överensstämmelse med kraven i EU-lagstiftningen, inbegripet ramdirektivet för vatten, säkerställas före, under och efter det att byggnadsarbetet påbörjats. Dessutom är delåtgärder, i tillämpliga fall, föremål för en miljökonsekvensbedömning (MKB) i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsande åtgärder. Åtgärden ska inte omfatta konstruktion av nya dammar, utan endast förbättring av befintliga dammar. de planerade insatsernas inverkan på befintliga arbeten tar hänsyn till de scenarier där den berörda floden fortfarande befinner sig i sitt naturliga tillstånd som modifierats vid tidpunkten för uppförandet av arbetet. Alla planerade delinsatser, inbegripet sådana som rör befintliga dammar, måste vara förenliga med det miljötillståndsförfarande som krävs enligt nationell rätt och unionsrätten.

Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät

Den fragmenterade och ineffektiva förvaltningen av vattenresurserna har lett till betydande vattenläckage, med genomsnittliga förluster på över 40 % och över 50 % i södra delen av landet. Syftet med detta projekt är att avsevärt minska förlusterna av dricksvatten genom att uppgradera och modernisera vattendistributionsnäten genom avancerade kontrollsystem som gör det möjligt att övervaka de viktigaste knutpunkterna och de känsligaste punkterna i nätet.

Investering 4.3. Investeringar i bevattningssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser

Syftet med denna åtgärd är att öka bevattningssystemens effektivitet genom utveckling av innovativ och digitaliserad infrastruktur för en mer hållbar jordbrukssektor samt bättre anpassad till klimatförändringarna. Investeringen ska främst bestå i omställning av bevattningssystem till system med högre effektivitet. anpassning av distributionsnäten för att minska förlusterna. installation av teknik för effektiv användning av vattenresurser, såsom mätare och fjärrkontroll. Vattenmätning som möjliggör mätning av vatten ska införas som en del av den understödda investeringen.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen för allvarliga skador (2021/C58/01). Särskilt för varje delinvestering ska fullständig överensstämmelse med kraven i EU-lagstiftningen, inbegripet ramdirektivet för vatten, säkerställas före, under och efter det att byggnadsarbetet påbörjats. Dessutom omfattas projekt, när så är tillämpligt enligt nationell lagstiftning, av en miljökonsekvensbedömning (MKB) i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsningsåtgärder.

Investering 4.4. Avlopp och rening

Vattensystemen uppvisar stora brister när det gäller avloppssystem och reningssystem, vilket återspeglas i ett stort antal överträdelseförfaranden för bristande efterlevnad av unionsrätten i många tätorter i landet.

Syftet med denna åtgärd är att göra investeringar som gör rening av avloppsvatten som släpps ut i havs- och inlandsvatten effektivare och, om möjligt, omvandla reningsverk till ”gröna fabriker” för återanvändning av renat avloppsvatten för bevattning och industriella ändamål. Dessa investeringar förväntas bidra till att minska antalet tätorter med svaga avlopps- och reningssystem.

G.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M2C4–6	Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker	Måltavla	Utveckling av digitala tjänster för besökare till nationalparker och marina skyddsområden	SAKNAS	Procent	0	70	KVARTAL 2	2024	Minst 70 % av nationalparker och marina skyddsområden har utvecklat digitala tjänster för besökare till nationalparker och marina skyddsområden (minst två av följande: anslutningen till Naturitalia.IT-portalen. en ansökan om administrativa förfaranden eller en app för hållbar mobilitet).
M2C4–6a	Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker	Måltavla	Slutförande av insatsen	EJ TILLÄMPLIGT	Antal	0	4	KVARTAL 2	2026	Slutförande av följande fyra interventioner: Två interventioner som rör administrativ förenkling: ·Inrättande av en it-plattform för förenkling av administrativa förfaranden för nationalparker och marina skyddsområden. och ·Inrättande av en back-office-åtkomst till Naturitalia för personal vid alla nationalparker och marina skyddsområden. Back-office-systemet ska göra det möjligt att få tillgång till uppgifter och statistik om besökare och ta emot besökares förfrågningar. Två insatser som rör naturskydd och övervakning av naturresurser: ·Inköp och leverans till myndigheter med ansvar för naturparker och marina skyddsområden av minst 12.000 utrustningsartiklar som behövs för genomförandet av naturskydds- och övervakningsverksamhet. och ·Utplacering i naturparker och marina skyddsområden av minst 7 olika typer av tekniska tjänster och utbildning för vetenskaplig övervakning och övervakning på fältet, i minst 3 av följande 5 kategorier: marin övervakning, övervakning av livsmiljöer på land, övervakning av vilda djur på land, övervakning av akvatiska ekosystem, DNA-baserad övervakning av biologisk mångfald
M2C4–7	Reform 3.1: Antagande av nationella program för luftföroreningskontroll	Milstolpe	Ikraftträdande av ett nationellt luftvårdsprogram	Bestämmelse i DPCM om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	EJ TILLÄMPLIGT	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	I dekretet från ministerrådets ordförande (DPCM) fastställs ett nationellt luftvårdsprogram som inför lämpliga åtgärder för att minska luftföroreningarna i enlighet med EU:s direktiv 2016/2284 och lagstiftningsdekret nr 81 av den 30 maj 2018 om införlivande av det direktivet.
M2C4–8	Investering 1.1. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem	Milstolpe	Operativ plan för ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker	Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2021	Ministerdekretet ska godkänna en operativ plan för genomförandet av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker. Den ska som ett minimum -Planera fjärranalystillämpningar och datafältsensorer, -Utveckla ett kommunikationssystem som möjliggör samordning och driftskompatibilitet mellan de olika operatörerna i kontrollrummen. -Inrättande av centrala och regionala kontrollrum -Utveckla system och tjänster för cybersäkerhet
M2C4–9	Investering 1.1. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem	Måltavla	Införande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker	SAKNAS	Procent	0	90	KVARTAL 2	2025	90 % av de södra regionernas yta ska täckas av det avancerade och integrerade övervaknings- och prognossystemet för att identifiera hydrologiska risker.
M2C4–11	Investering 2.1.a Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – Interventioner i Emilia Romagna, Toscana och Marche	Milstolpe	Fastställande av ingripanden genom förordning (ar) av kommissionsledamoten med ansvar för nödåtgärder	Förordning (ar) från kriskommissionären				KVARTAL 3	2024	I en eller flera förordningar från kriskommissionären ska det fastställas en exakt förteckning över insatser för att återställa vattenvägar och öka skyddet mot översvämningar och jordskred, insatser för att återställa offentliga byggnader, inklusive offentliga hus och vårdcentraler, och det totala antalet km av det transportnät som ska saneras. Värdet av det totala antalet interventioner ska uppgå till minst 1,2 miljarder EUR.
M2C4–11a	Investering 2.1.a Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – Interventioner i Emilia Romagna, Toscana och Marche	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventioner i Emilia-Romagna, Toscana och Marche	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventioner för riskhantering och minskning av hydrogeologiska risker. Det totala värdet av de ansökningsomgångar som dessa tilldelningar härrör från ska uppgå till minst 1,2 miljarder euro.
M2C4–11ter	Investering 2.1.a Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – Interventioner i Emilia Romagna, Toscana och Marche	Milstolpe	Slutförande av projekt	Intyg om slutförande av projekt				KVARTAL 2	2026	Slutförande av: ·minst 90 % av insatserna för att återställa vattenvägar och öka skyddet mot översvämningar och jordskred, i enlighet med förordningarna för kommissionsledamoten med ansvar för nödåtgärder, ·Återställningsåtgärder för ett antal kilometer av transportnätet, enligt vad som fastställs i förordningarna för kommissionsledamoten med ansvar för nödåtgärder. ·Minst 90 % av insatserna för att återställa offentliga byggnader, inklusive offentliga hus och vårdcentraler, enligt vad som fastställs i förordningarna för kommissionsledamoten med ansvar för nödåtgärder.
M2C4–12	Investering 2.1.b Åtgärder för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker	Milstolpe	Ikraftträdande av den reviderade rättsliga ramen för insatser mot översvämningar och hydrogeologiska risker	Bestämmelser i förordningarna om ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	De dekret som godkänner den första insats- och investeringsplanen i respektive område (kommissionsledamot delegat/region/autonom provins) för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker ska syfta till att återställa de ursprungliga förhållandena och säkerställa territoriernas motståndskraft mot naturkatastrofer.
M2C4–13	Investering 2.1b – Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker	Måltavla	Slutförande av interventioner av typ D och E	SAKNAS	Procent	0	90	KVARTAL 2	2026	Slutförande av 90 % av insatser av typ E och typ D som syftar till att återställa skadade offentliga strukturer enligt vad som anges i den nationella civilskyddsmyndighetens godkännandeakter.
M2C4–18	Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Milstolpe	Ikraftträdande av de reviderade lagändringarna för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden	Bestämmelser i relevant lagstiftning som anger antagandet av planen för beskogning i städer	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Stadsplaneringen för beskogning ska överensstämma med målen i lagen av den 12 december 2019, 141 (nedan kallad klimatlagen) och efter en planeringsfas som ska genomföras av storstäderna. Planen bör som ett minimum fastställa följande mål: -Bevara och öka den diffusa biologiska mångfalden i linje med den europeiska strategin för biologisk mångfald, -Bidra till att minska luftföroreningarna i storstadsområdena, -Minska överträdelseförfarandena för luftkvalitet, -Återställa landskapet som skapats av människan och förbättra de skyddade områden som finns i storstadsområdenas omedelbara närhet. Ställ upp markkonsumtionen och återställa nyttig jord.
M2C4–19	Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Måltavla	Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T1	SAKNAS	Antal	0	1 650 000	KVARTAL 4	2022	Plantera minst 1 650 000 träd för återbeskogning i stadsområden och stadsnära områden i enlighet med artikel 4 i lagen av den 12 december 2019, 141 (den så kallade klimatlagen).
M2C4–20	Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Måltavla	Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T2	SAKNAS	Antal	1 650 000	4 500 000	KVARTAL 4	2024	Plantering av skogsodlingsmaterial (utsäde eller växter) för minst 4 500 000 träd och buskar för återbeskogning av stadsområden och stadsnära områden i enlighet med artikel 4 i lagen av den 12 december 2019, 141 (den så kallade klimatlagen).
M2C4–20a	Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Måltavla	Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T3	SAKNAS	Antal	0	3 500 000	KVARTAL 2	2026	Omplantering av skogsodlingsmaterial (utsäde eller växter) för minst 3 500 000 träd och buskar för återbeskogning av stadsområden och stadsnära områden i enlighet med artikel 4 i lagen av den 12 december 2019, 141 (den så kallade klimatlagen).
M2C4–21	Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området	Milstolpe	Översyn av den rättsliga ramen för insatser för åternaturifiering av Po-området	Bestämmelse i relevant lagstiftning som anger ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Ikraftträdande av relevant lagstiftning i syfte att återställa den ekologiska korridoren som utgörs av flodbädden, inbegripet naturlig återbeskogning och insatser för återställande och återaktivering av sidogrenar och oxbows.
M2C4–22	Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området	Måltavla	Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T1	SAKNAS	Antal	0	13	KVARTAL 4	2024	Minska den konstanta flodmynningen med minst 13 km längs Pos axel.
M2C4–23	Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området	Måltavla	Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T2	SAKNAS	Antal	13	37	KVARTAL 1	2026	Minska den konstanta flodmynningen med minst 37 km längs Pos axel.
M2C4–24	Investering 3.4. Sanering av förorenade områden utan ägare	Milstolpe	Rättslig ram för sanering av herrelösa områden	Bestämmelse i relevant lagstiftning som anger antagandet av handlingsplanen Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Handlingsplanen för förnyelse av förorenade områden ska minska markexploateringen och förbättra stadsförnyelsen. Inbjudan ska innehålla åtminstone följande information: -Identifiering av anonyma platser i alla 21 regioner och/eller autonoma provinser -De särskilda åtgärder som ska vidtas på varje separat plats för att minska markanvändningen och förbättra stadsförnyelsen.
M2C4–25	Investering 3.4. Sanering av förorenade områden utan ägare	Måltavla	Återupplivande av platser som inte är herrelösa	SAKNAS	Procent	0	70	KVARTAL 1	2026	Blåsa nytt liv i minst 70 % av ytan av ”särpräglad mark” för att minska markexploateringen och förbättra stadsförnyelsen.
M2C4–26	Investering 3.5. Återställande och skydd av havsbottnen och de marina livsmiljöerna	Måltavla	Återställande och skydd av havsbottnar och marina livsmiljöer	SAKNAS	Antal	0	22	KVARTAL 2	2025	Slutföra minst 22 storskaliga insatser för återställande och skydd av havsbottnar, marina livsmiljöer och kustövervakningssystem.
M2C4–27	Reform 4.1. Förenkling av lagstiftningen och stärkta styrelseformer för genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning	Milstolpe	Ikraftträdande av förenklingen av lagstiftningen för interventioner i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning	Bestämmelse (ar) i relevant (a) lagstiftning som anger ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Den reviderade lagstiftningen ska stärka styrningen och förenkla genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning. Den nya rättsliga ramen bör som ett minimum — Göra den nationella planen för insatser inom vattensektorn till det centrala finansieringsinstrumentet för investeringar i vattensektorn. — Begära ett yttrande och aktivt involvera tillsynsmyndigheten (Autorità di Regolazione per Energia Reti e Ambiente) i alla ändringar eller uppdateringar av planen. — Tillhandahålla stöd och kompletterande åtgärder till genomförandeorgan som inte kan genomföra investeringar som rör primär upphandling inom den planerade tidsramen. Förenkla förfarandena för rapportering och övervakning av de investeringar som finansieras inom vattensektorn.
M2C4–28	Investering 4.1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning	Milstolpe	Tilldelning av finansiering till alla projekt för investeringar i infrastruktur för primärvatten och för tryggad vattenförsörjning	Offentliggörande av dekret (ar)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2023	Offentliggörande av tillträdesdekret med tilldelning (tilldelning) av finansiering till projekt för investeringar i infrastruktur för primärvatten och om tryggad vattenförsörjning. Kontrakten ska omfatta följande: -Tryggad vattenförsörjning i viktiga stadsområden. -Strukturella arbeten för att öka nätets säkerhet och motståndskraft, inbegripet anpassning till klimatförändringar (utom dammar). -Ökning av vattentransportkapaciteten. Urvalskriterierna ska säkerställa att investeringen fullt ut bidrar till klimatförändringsmålen med en klimatkoefficient på 40 %, i enlighet med bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 om faciliteten för återhämtning och resiliens.
M2C4–29	Investering 4.1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning	Måltavla	Investeringar i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning	SAKNAS	Antal	0	50	KVARTAL 1	2026	Öka vattenförsörjningens säkerhet och vatteninfrastrukturens motståndskraft i minst 50 vattensystem (både komplexa och elementära), varav minst 35 komplexa vattensystem
M2C4–30	Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät	Milstolpe	Tilldelning av finansiering till alla projekt för insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät	Offentliggörande av dekret (ar)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2023	Offentliggörande av tillträdesdekret med tilldelning (tilldelning) av finansiering till projekt för insatser för modernisering och effektivitet i vattendistributionsnäten. Avtalen ska omfatta följande: -Insatser för att minska förlusterna i dricksvattennäten. -Öka vattensystemens motståndskraft mot klimatförändringar, -Stärka digitaliseringen av näten för en optimal förvaltning av vattenresurserna, minska avfallet och begränsa ineffektivitet.
M2C4–31	Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät	Måltavla	Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T1	SAKNAS	Antal	0	14 000	KVARTAL 4	2024	Minst 14 000 kilometer vattennät
M2C4–32	Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät	Måltavla	Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T2	SAKNAS	Antal	14 000	45 000	KVARTAL 1	2026	Minst 45 000 kilometer vattennät
M2C4–33	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Milstolpe	Tilldelning av finansiering till alla projekt för bevattningsjordbrukssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Offentliggörande av dekret (ar).	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Offentliggörande av tillträdesdekret med tilldelning (tilldelning) av finansiering till projekt för interventioner i nät och bevattningssystem och tillhörande digitaliserings- och övervakningssystem. Avtalen ska omfatta följande: -Uppmuntra mätning och övervakning av användningen på gemensamma nät (genom installation av mätare och fjärrstyrningssystem), inbegripet övergången från självförsörjning till kollektiv användning, som en förutsättning för att man ska kunna slutföra införandet av en prispolitik för vatten som bygger på vattenvolymerna för en effektiv användning av vattenresurser inom jordbruket och som en följd av detta stimulera minskningen av olagliga uttag av vatten i landsbygdsområden. -Investeringar i bevattning bör syfta till att effektivisera befintlig bevattning, även om den berörda vattenförekomsten har god status. Denna åtgärd förväntas inte orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada. (2021/C58/01). För varje delinvestering ska i synnerhet fullständig överensstämmelse med kraven i EU-lagstiftningen, inbegripet ramdirektivet för vatten, säkerställas före, under och efter det att byggnadsarbetet inleds. Dessutom ska interventioner, när så är tillämpligt enligt nationell rätt, bli föremål för en miljökonsekvensbedömning (MKB) i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsningsåtgärder.
M2C4–34	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Måltavla	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1	SAKNAS	Antal	0	40	KVARTAL 4	2024	Minst 40 uttagskällor (förtecknade i SIGRIAN) kopplade till vattenkoncession (concessione di derivazione) med en kapacitet på minst 100 l/s ska vara utrustade med mätare. De övergripande insatserna för nätverkseffektivitet ska också omfatta installation av -300 tredjenivåmätare. -10 000 fourth level meters; -Digitalisering och nätförbättringar.
M2C4–34a	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Måltavla	Interventioner för bevattningsjordbrukssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1.2	SAKNAS	Antal	40	105	KVARTAL 2	2026	Minst 105 uttagskällor (förtecknade i SIGRIAN) kopplade till vattenkoncession (concessione di derivazione med en kapacitet på minst 100 l/s flöde ska vara utrustade med mätare. De övergripande insatserna för nätverkseffektivitet ska också omfatta installation av -750 mätare på tredje nivå. -25 000 fjärde våningsmeter; -Digitalisering och nätförbättringar.
M2C4–35	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Måltavla	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T2	SAKNAS	Hektar	0	96 390	KVARTAL 4	2024	Minst 96 390 hektar bevattnad areal ska gynnas av en effektiv användning av bevattningsresurser.
M2C4–35a	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Måltavla	Interventioner för bevattningsjordbrukssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T2.2	SAKNAS	Hektar	96 390	422 407	KVARTAL 1	2026	Minst 422 407 hektar bevattnad areal som gynnas av en effektiv användning av bevattningsresurser
M2C4–36	Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening	Milstolpe	Tilldelning av finansiering till projekt för avloppsrening och rening	Offentliggörande av ett dekret	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Offentliggörande av dekretet om tillträde med tilldelning (tilldelning) av projektförslag. Interventionerna ska -Effektivisera reningen av avloppsvatten som släpps ut i havs- och inlandsvatten, även genom teknisk innovation. -Om möjligt omvandla vissa reningsverk till ”gröna fabriker”, som återanvänder renat avloppsvatten för bevattning och industriella ändamål. Denna åtgärd får inte orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska förbränning av slam inte vara tillåten.
M2C4–37	Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening	Måltavla	Åtgärder för avloppsrening och rening T1	SAKNAS	Antal	0	500 000	KVARTAL 2	2025	Minska antalet motsvarande invånare som bor i tätorter som inte uppfyller kraven i rådets direktiv 91/271/EEG för otillräcklig insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse med minst 500 000
M2C4–38	Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening	Måltavla	Åtgärder för avloppsrening och rening T2	SAKNAS	Antal	500 000	2 250 000	KVARTAL 1	2026	Minska antalet motsvarande invånare som bor i tätorter som inte uppfyller kraven i rådets direktiv 91/271/EEG för otillräcklig insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse med minst 2 250 000

H. UPPGIFT 3 DEL 1: Hållbar transportinfrastruktur

H.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

SAKNAS

H.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

SAKNAS

H.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringarna i denna del stöder utbyggnaden av järnvägsinfrastruktur (höghastighetståg, godstrafik, regionala järnvägar, det europeiska trafikstyrningssystemet för järnvägar). De åtföljs av reformer för att påskynda investeringar i järnvägsinfrastruktur och förbättra väginfrastrukturens kvalitet. Delen för reform av företagsklimatet innehåller en åtgärd som skapar ytterligare incitament för regionerna att upphandla sina regionala avtal om allmän järnvägstrafik. Denna del innehåller åtgärder för att utveckla användningen av väte på järnväg.

Denna del stöder genomförandet av 2019 års landsspecifika rekommendation nr 3, där Italien uppmanas att ”fokusera investeringsrelaterad ekonomisk politik på [...] infrastrukturens kvalitet med beaktande av regionala skillnader” och 2020 års landsspecifika rekommendation 3 om ”tidigareläggning av mogna offentliga investeringsprojekt” och att fokusera på investeringar i den gröna och digitala omställningen, särskilt i ren och effektiv produktion och användning av energi, forskning och innovation, hållbar kollektivtrafik, avfallshantering och vattenförvaltning samt förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster.

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

Reform 1.1 – Förbättring av förfarandet för godkännande av avtalet mellan ministeriet för infrastruktur och transport (MIT) och järnvägsinfrastrukturförvaltaren Rete Ferroviaria Italiana

Denna reform innebär att man tar bort kravet på att parlamentsutskotten ska yttra sig om förteckningen över investeringar från Contratti di Programma (CdP) för järnvägsinfrastrukturförvaltaren Rete Ferroviaria Italiana. Parlamentsutskotten ska yttra sig om det strategiska investeringsprogrammet.

Reform 1.2 – Snabbare godkännandeförfarande för projekt

Denna reform består i att anta lagstiftning som gör det möjligt att förutse platsen för arbetet vid tiden för projektet ”Economic Technical Feasibility Project” (PFTE), i stället för att vänta på den slutliga projektutformningsfasen. Ytterligare tillstånd, som inte kan erhållas från PFTE, skulle erhållas under senare projektutformningsfaser, utan att sammankalla ”Conferenza dei Servizi”, som ett undantag från lag nr 241/1990. Dessa ändringar ska förkorta tiden för godkännande av projekt från 11 till 6 månader.

Reform 1.3 – Öka järnvägsinfrastrukturens effektivitet i Italien

Reformen består av antagandet av primär- och sekundärlagstiftning och (vid behov) relativa genomförandeakter för att främja ökad konkurrens på regionala och interurbana järnvägsmarknader, förbättra infrastrukturplaneringen för järnvägslinjer och järnvägsnät och införa resultatmätning av förvaltning och investeringar av järnvägsinfrastruktur.

De offentliga investeringarnas effektivitet och resultat:

·Enligt lagstiftningen ska infrastruktur- och transportministeriet anta ett flerårigt strategiskt dokument för att styra Italiens fleråriga infrastrukturplanering i minst 10 år. Dokumentet ska främja multimodala transporter och fullt ut integrera företagssektorns industriella behov i infrastrukturplaneringen (till exempel genom att prioritera investeringar som kopplar samman viktiga industriområden och logistiknav med transportnätet).

·Reformen föreskriver en översyn av infrastrukturplaneringsdokumenten. Lagstiftningen ska närmare bestämt

oSe till att Contratto di Programma, strategin för utveckling av järnvägsinfrastrukturen och infrastrukturförvaltarens affärsplan utarbetas i enlighet med målen i infrastruktur- och transportministeriets fleråriga strategiska dokument och är förenliga med direktiv 34/2012/EU.

oSom en del av godkännandeprocessen för Contratto di Programma införa ett yttrande – i enlighet med nationell lagstiftning – från regleringsorganet (Autorità di regolazione dei trasporti, ART) om det strategiska dokumentet för rörlighet (Documento strategico della mobilità ferroviaria di passeggeri e merci) (enligt definitionen i italiensk lag nr 233 av den 2021 – artikel 5 comma 1). Yttrandet ska också bedöma de planerade investeringarnas förenlighet med marknadsbehoven som samlats in med de samordningsmekanismer som avses i artikel 7e i direktiv 2012/34/EU.

oInför det nya Contratto di Programma ett system med delmål och mål och motsvarande tidsfrister, samt resultatindikatorer och kvalitetskriterier, för att genomföra Contratto di Programma och mäta dess faktiska resultat. Indikatorer och kvalitetskriterier ska fastställas i enlighet med bilaga V till direktiv 2012/34/EU. Bonussystemet för förvaltarna av Rete Ferroviaria Italiana (RFI) ska vara förenligt med artikel 7.4 i direktiv 2012/34/EU och måste ta hänsyn till uppnåendet av delmål och mål och de resultat som uppnåtts med avseende på resultatindikatorer som ingår i Contratto di Programma.

oGe regleringsorganet befogenhet att, i samförstånd med MIT, fastställa de resultatindikatorer som ska bifogas Contratto di Programma.

oGe regleringsorganet befogenhet att övervaka uppnåendet av delmålen och målen och uppfyllandet av prestationsindikatorerna i Contratto di Programma.

oKräva att infrastruktur- och transportministeriet gör en ingående kostnads-nyttoanalys av större investeringar (investeringar som överstiger 50 miljoner euro) som ingår i Contratto di Programma. De enhetskostnader som används i analysen ska jämföras med internationella riktmärken för olika kategorier av infrastrukturinvesteringar i järnvägen och vara i linje med EU:s riktlinjer och nationella riktlinjer för kostnads-nyttoanalys. Resultaten av analysen ska vara öppna för samråd med berörda parter innan avtalen antas och ska offentliggöras när de har antagits.

oSörja för antagandet av Contratto di Programma (inklusive kostnads-nyttoanalys, delmål och mål samt resultatindikatorer).

Tävling:

·För att stödja reformambitionen ska lagstiftningen stärka regleringsorganets (ART) befogenheter när det gäller avtal om allmän trafik inom järnvägssektorn. Dessa befogenheter ska minst motsvara dem som anges i artikel 56 (9) i direktiv 2012/34/EU. Konst ska ha befogenhet att övervaka och avge yttranden om omfattningen av och tilldelningen (för direkt och intern tilldelning och tilldelning till interna operatörer) av avtal om allmän trafik inom järnvägssektorn, inbegripet när det gäller att fastställa den optimala dimensionen av effektiva delar inom och mellan regionala gränser.

·Lagstiftningen ska utvidga tillämpningen av artikel 9 i lag 118/2022 (konkurrenslagen), inbegripet överensstämmelse med ART-regleringsakter, och artikel 27.2 c i lagdekret nr 50 av den 24/04/2017 till att omfatta alla direkta och interna tilldelningar och tilldelningar till interna aktörer i enlighet med förordning 1370/2007. När det gäller intercitationstjänster, vid direkt eller intern tilldelning och tilldelning till interna aktörer i enlighet med förordning (EG) nr 1370/2007, ska lagstiftningen utvidga de principer som ingår i artiklarna 17, 30 och 31 i lagstiftningsdekret nr 201/2022. Alla beslut om förlängning av avtal om allmän trafikplikt, vederbörligen motiverade i enlighet med förordning (EG) nr 1370/2007, ska omfattas av de principer om krav på öppenhet för in house award som anges i artikel 31 i lagstiftningsdekret nr 201/2022.

·Enligt lagstiftningen ska det konkurrensutsatta anbudsförfarandet för avtal om allmän trafik mellan städer inledas. Anbudet ska innehålla en omdefiniering av dess tillämpningsområde i enlighet med den metod som fastställts av regleringsorganet på järnvägsområdet efter ett marknadstest såsom förklaras i avsnitt 2.2.3 i kommissionens tolkningsriktlinjer för förordning 1370/20073. Kontraktet ska delas upp i lämpliga, öppna delar enligt de relevanta kriterier som fastställts av regleringsorganet (ART).

·För regional trafik och intercitytrafik ska lagstiftningen säkerställa att rullande materiel i statlig/regional egendom görs tillgänglig för inkommande operatörer av PSO-kontrakt som valts ut genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden, när sådan rullande materiel och sådana underhållstjänster inte tillhandahålls av de inkommande operatörerna. Lagstiftningen ska säkerställa att all information om den rullande materielens underhållstillstånd är tillgänglig för potentiella anbudsgivare utan asymmetrisk information, på transparenta och icke-diskriminerande villkor. Åtgärden ska främja en genomförbarhetsstudie för inrättandet av ett permanent oberoende statligt ägt fordon för att säkerställa att rullande materiel och underhållstjänster kommer att vara tillgängliga i tillräckliga volymer för inkommande PSO-operatörer.

·Lagstiftningen ska uppmuntra uteslutning och konkurrensutsatt upphandling av delkontrakt från befintliga kontrakt (i möjligaste mån på grundval av befintliga bestämmelser i pågående kontrakt).

Dessutom ska reformen också bestå av en kapacitetsuppbyggnadsåtgärd som stärker de nationella och regionala myndigheternas administrativa kapacitet. Åtgärden för kapacitetsuppbyggnad ska inrätta en särskild administrativ enhet inom MIT för att stödja utvärderingen och analysen av koncessioner och genomföra kostnads-nyttoanalysen av större infrastrukturinvesteringar. Denna administrativa enhet ska ha mycket professionell personal och ska stödjas av externa oberoende experter. Dessutom ska kapacitetsuppbyggnadsverksamheten omfatta en rad kurser i samarbete med SNA och med de ackrediterade organen för att öka nivån på specialiserad utbildning och sektorsutbildning för personalen vid upphandlande stationer, även med hjälp av de utbildningsverktyg som införts som en del av reformen av den offentliga förvaltningen av planen för återhämtning och resiliens (t.ex. portalkursplanen).

Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods

Denna investering består i byggandet av 114 km höghastighetsinfrastruktur för person- och godstrafik på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria och Palermo-Catania.

Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt/investering ska följa alla regler och förfaranden som fastställs i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/CEE och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjorts i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder övriga Europa

Denna investering består i byggandet av 158 km höghastighetsinfrastruktur för person- och godstrafik på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova, Liguria-Alpi. Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt/investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/EEG och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01) och de delmål och mål som Italien ska uppfylla.

Med tanke på segmentet Rho-Parabiago (4 kilometer) kommer det att krävas en positiv miljökonsekvensbedömning som till fullo och innehållsmässigt har uppfyllt de rättsliga kriterierna och som fullt ut införlivar alla resultat och villkor från miljökonsekvensbedömningen, om så krävs för att uppnå överensstämmelse med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Miljökonsekvensbedömningen offentliggörs och kompletteras i enlighet med direktiv 2011/92/EU, liksom relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsande åtgärder. Alla åtgärder som inom ramen för miljökonsekvensbedömningen identifieras som nödvändiga för att säkerställa överensstämmelse med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01) ska integreras i projektet och följas under byggnads-, drifts- och avvecklingsfaserna av infrastrukturen.

Investering 1.3 – Diagonala anslutningar

Denna investering består i byggandet av 15 km höghastighetståg för passagerare och gods på linjerna Orte-Falconara och Taranto-Metaponto-Potenza-Battipaglia.

Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt/investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/EEG och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.

Investering 1.4 – Europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)

Denna investering består i att utrusta 2 785 km järnvägslinjer med det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) i enlighet med den europeiska genomförandeplanen för ERTMS.

Investering 1.5 – Stärka storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar

Denna investering består i att uppgradera minst 1,280 km järnvägslinjer som byggs på 12 knutpunkter i storstäder och de viktigaste nationella förbindelserna (Liguria-Alps, Bologna-Venice-Trieste/Udine, Bologna-Verona-Brennero, centrala och norra Tyrrenska förbindelsen, den adriatisk-joniska förbindelsen, urbana knutpunkter och regionala linjer. Godsterminaler).

Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt/investering ska följa alla regler och förfaranden som fastställs i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/CEE och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjorts i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.

Investering 1.6 – Stärka regionala linjer – Uppgradering av regionala järnvägar (förvaltning av RFI)

Denna investering består i att uppgradera minst 646 km regionala linjer vars äganderätt har överförts till Rete Ferroviaria Italiana (RFI) eller ska gradvis överföras till Rete Ferroviaria Italiana.

Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt/investering ska följa alla regler och förfaranden som fastställs i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/CEE och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjorts i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.

Insatser planeras på följande rader:

-Piemonte: modernisering och modernisering av Turin Cerese-Canavesana: förbättra trafikflödenas regelbundenhet,

-Friuli-Venezia Giulia: FuC-järnväg: infrastrukturarbeten och tekniska arbeten på linjen Udine-Cividale: förbättring av trafikflödenas regelbundenhet.

-Umbrien: Umbriens centrala järnväg (FCU): infrastruktur- och teknikinsatser.

-Kampanien: Förstärkning och modernisering av linjen Cancello-Benevento: förbättring av säkerhetsstandarder för järnvägsverksamhet.

-Apulien: Linje Bari-Bitritto: infrastrukturuppgradering: överensstämmelse med tekniska standarder/tillsynsstandarder för den nationella järnvägsinfrastrukturen. Ferrovie del Sud Est (FSE): infrastrukturuppgradering av linjen Bari-Taranto: interventionen ska möjliggöra anpassning till RFI:s prestandastandarder och till de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet. FSE: Slutförande av SCMT/ERTMS-utrustning på nätet: förbättring av trafikens prestanda, optimering av kapaciteten, förbättring av säkerhetsstandarder. FSE: Genomförande av intermodala nav och uppgradering av 20 stationer: åtgärden syftar till att förbättra stationernas tillgänglighet och skapa områden för utbyte av järnvägsbuss, personbil och järnvägscykel.

-Kalabrien: Linje Rosarno-S. Ferdinando: uppgradering av utrustningen för linjerna Rosarno och San Ferdinando för anslutning till Gioia Tauro.

Investering 1.7 – Uppgradering, elektrifiering och tålighet på södra järnvägen

Denna investering består av uppgradering, elektrifiering och motståndskraft av 1 162 km järnvägar i söder. Projekt som hör till denna åtgärd kan få stöd från andra EU-program. Sådant stöd ska inte beaktas vid genomförandet av denna investering. Dessutom kan projekt som hör till denna åtgärd få stöd från nationella medel.

Investment 1.8 - Upgrading railway stations (Rete Ferroviaria Italiana (RFI) management; i söder)

Denna investering består i att uppgradera 38 järnvägsstationer och göra dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1300/2014.

Investering 1.9 – Interregionala förbindelser

Denna investering består i att påskynda insatser på 221 km på följande linjer:

·Milano – Genua

·Palermo – Catania (linea storica)

·Battipaglia-Potenza

·Orte – Falconara.

Investeringen syftar till att förbättra den nuvarande infrastrukturens prestanda genom insatser som kan omfatta följande:

·ändringar av stationernas avtrycksplaner (PRG – Piano Regolatore Generale).

·Utrustning för det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS).

·konfiguration och/eller ändring av trafikstyrningssystem som ACC (Apparato Centrale Computerizzato) och ACCM (Apparato Centrale a Calcolatore Multistazione)

·andra förbättringar av fysisk infrastruktur som kan omfatta järnvägsbädd, utrustning och andra ingrepp som rör infrastruktur.

Reform 2.1 – Antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, säkerhetsutvärdering och övervakning av befintliga broar

Denna reform består i att anta riktlinjer för riskklassificering och riskhantering, säkerhetsutvärdering och övervakning av befintliga broar. Antagandet av riktlinjer, som ska göra det möjligt att tillämpa gemensamma standarder och metoder för hela det nationella vägnätet.

Reform 2.2 – Överföring av äganderätten till broar och viadukter från de låggradiga vägarna till de högre rankade vägarna

Denna reform består i att äganderätten till broar, viadukter och överfarter överförs från vägar av lägre typ till vägar av högre typ (motorvägar och huvudvägar i förorter), vilket möjliggör en ökning av vägnätets övergripande säkerhet, eftersom broar, viadukter och överfarter ska underhållas av ANAS och/eller motorvägskoncessionshavarna, som har bättre planerings- och underhållskapacitet än de enskilda kommunerna eller provinserna.

H.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

ekvivalent nummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M3C1–1	Reform 1.1 – Snabbare godkännandeförfarande för kontraktet mellan MIT och RFI	Milstolpe	Ikraftträdande av en lagändring om godkännandeförfarandet för Contratti di Programma (CdP)	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagändringen om godkännandeförfarandet för Contratti di Programma	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Lagändringen ska förkorta tiden för godkännande av Contratti di Programma (CdP) för järnvägsinfrastrukturförvaltaren Rete Ferroviaria Italiana
M3C1–2	Reform 1.2 – Snabbare godkännandeförfarande för projekt	Milstolpe	Ikraftträdande av en lagändring som förkortar tillståndstiden för projekt från 11 till sex månader	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den lagändring som förkortar tillståndstiden från 11 till sex månader.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Ändringen av lagstiftningen ska minska tillståndstiden för projekt från 11 till sex månader.
M3C1–3	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga höghastighetståg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga höghastighetståg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania i full överensstämmelse med reglerna för offentlig upphandling Avtalet/kontrakten ska avse följande delar av dessa rader: Linje Napoli-Bari: Orsara- Bovino Linjen Palermo-Catania: Catenanuova – Dittaino och Dittaino – Enna
M3C1–4	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Milstolpe	Tilldelning av kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Salerno Reggio Calabria	Meddelande om tilldelning av det tvärvetenskapliga kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjen Salerno-Reggio Calabria	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Meddelande om tilldelning av det tvärvetenskapliga kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjen Salerno Reggio Calabria. Avtalet ska hänvisa till följande delar av denna rad: Battipaglia – Romagnano
M3C1–5	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Måltavla	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania	SAKNAS	Km	0	41	KVARTAL 4	2025	41 km höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania, klart för godkännande och drift. De 41 km ska byggas i följande segment: Bicocca-Catenanuova (linjen Palermo-Catania), 20,3 km för vilken arbetena inleddes efter den 30 september 2023. Cancello-Frasso (linjen Napoli-Bari), 7,3, för vilken arbetet inleddes efter den 30 september 2023. Napoli-Cancello (linjen Napoli-Bari), 13,5 km för vilken arbetet inleddes efter den 30 september 2023.
M3C1–6	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Måltavla	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria, Palermo-Catania	SAKNAS	Km	41	114	KVARTAL 2	2026	114 km höghastighetsjärnväg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria, Palermo-Catania, varav 30 km redo för godkännande och driftsfaser på linjen Napoli-Bari, inbegripet -Frasso-Telese (11 km) -Telese-Vitulano (19 km) Dessutom utförs 43 km höghastighetståg på linjerna Napoli-Bari, Palermo-Catania och Salerno-Reggio Calabria. Den preliminära fördelningen är följande: Linjen Napoli-Bari (12 km), varav: -Apice-Hirpinia (12 km) Salerno – Reggio Calabria (14,7 km), varav: -Battipaglia-Romagnano (14,7 km) Linjen Palermo-Catania, (16,5 km) varav: -Dittanio-Enna (2 km) -Giampilieri-Fiumefreddo (7,5 km) -Ogliastrillo-Castelbuono (7 km)
M3C1–23	Investering 1.9 Interregionala förbindelser	Måltavla	Investering 1.9 Interregionala förbindelser	SAKNAS	Antal	0	70	KVARTAL 4	2025	70 km interregionala förbindelser ökade De linjer som ska uppgraderas hör till följande: Milano Genova Palermo Catania (linea storica) Battipaglia Potenza Orte Falconara
M3C1–24	Investering 1.9 Interregionala förbindelser	Måltavla	Investering 1.9 Interregionala förbindelser	SAKNAS	Antal	70	221	KVARTAL 2	2026	221 km interregionala förbindelser ökade totalt. De linjer som ska uppgraderas är följande: Milano Genova (70 km) Palermo Catania (linea storica) (84 km) Battipaglia Potenza (60 km) Orte Falconara (7 km)
M3C1–9	Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder resten av Europa	Måltavla	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova. Liguria-Alpi.	SAKNAS	Antal	0	158	KVARTAL 2	2026	158 km höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova. Liguria-Alpi, varav 109 km redo för tillstånds- och driftsfaser. De 109 km ska byggas i följande segment: -Brescia-Verona (48 km) -Verona-Bivio-Vicenza (44 km) -Genua Node (17 km) Dessutom kommer 49,6 km höghastighetsjärnväg på linjen Liguria-Alpi. Den preliminära fördelningen är följande: -Tredje gången Giovi (35,3 km) -Rho-Parabiago (4 km) -Pavia-Milano-Rogoredo (10,3 km)
M3C1–10	Investering 1.3 – Diagonala anslutningar	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för att bygga förbindelserna på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia	Meddelande om tilldelning av det tvärvetenskapliga kontraktet för att bygga höghastighetståg på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Meddelande om tilldelning av det tvärvetenskapliga kontraktet för att bygga förbindelserna på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia. Avtalet/kontrakten ska avse följande rader: Orte-Falconara Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia
M3C1–11	Investering 1.3 – Diagonala anslutningar	Måltavla	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjen Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia	SAKNAS	Antal	0	15	KVARTAL 2	2026	15 km höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia. Den preliminära fördelningen av 15 km är följande: -Orte-Falconara (12,3 km) -Taranto-Metaponto-Potenza-Battipaglia (2,8 km)
M3C1–12	Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att införa det europeiska förvaltningssystemet för järnvägstransporter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att införa det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)
M3C1–13	Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Måltavla	1 400 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter	SAKNAS	Antal	0	1 400	KVARTAL 2	2025	1 400 km järnvägar utrustade med det europeiska ledningssystemet för järnvägstransporter i linje med den europeiska genomförandeplanen, redo för godkännande och driftsfaser.
M3C1–14	Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Måltavla	2 785 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter	SAKNAS	Antal	1 400	2 785	KVARTAL 2	2026	2 785 km järnvägar utrustade med det europeiska ledningssystemet för järnvägstransporter i linje med den europeiska genomförandeplanen, redo för godkännande och driftsfaser.
M3C1–15	Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar	Måltavla	700 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser	SAKNAS	Antal	0	700	KVARTAL 4	2024	Minst 700 km uppgraderade linjeavsnitt byggda på storstadsnoder och viktiga nationella länkar, klara för godkännande och driftsfaser.
M3C1–16	Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar	Måltavla	1 280 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser	SAKNAS	Antal	700	1 280	KVARTAL 2	2026	Minst 1 280 km sträckor av förbättrade/uppgraderade linjer byggda på knutpunkter i storstadsområden och viktiga nationella länkar, klara för godkännande och drift
M3C1–17	Investering 1.7 – Utvidgning, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder	Måltavla	172 km slutförda arbeten med anknytning till järnvägarnas motståndskraft i söder, redo för tillstånds- och driftsfaserna.	SAKNAS	Antal	0	172	KVARTAL 4	2023	Slutförande av arbeten på minst 172 km, med anknytning till motståndskraften hos de södra järnvägarna, redo för tillstånds- och driftsfaserna. De 172 km avser följande rader: • Paola- Reggio Calabria, • Lentini Diramazione-Gela. • Messina – Catania – Siracusa. • Caserta – Battipaglia. • Romer – Napoli, och • Bari – Brindisi. Målet ska uppnås genom CLP (dvs. Codice Locale Progetto) som inte stöds av andra EU-medel än faciliteten för återhämtning och resiliens.
M3C1–17a	Investering 1.7 – Utvidgning, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder	Måltavla	1 162 km av slutförda arbeten i samband med uppgradering, elektrifiering och tålighet av järnvägarna i söder, redo för tillstånds- och driftsfaserna.	SAKNAS	Antal	172	1162	KVARTAL 2	2026	Slutförande av arbeten på minst 1 162 km i samband med uppgradering, elektrifiering och motståndskraft hos de södra järnvägarna. Arbetena fördelas enligt följande: — Minst 450,3 km insatser i samband med uppgradering och elektrifiering, redo för godkännande och driftsfaser, ska avse följande linjer: Regionen Molise -Venafro-Campobasso-Termoli, Regionen Apulien -Pescara-Foggia-Brindisi -Potenza-Foggia -Länkarna Taranto. -Taranto-Brindisi Regionen Kalabrien Joniska linjen Sibari-Melito Porto Salvo. Länk Catanzaro Lido – Lamezia Terme Regionen Sicilien -Agrigento – Porto Empedocle -Länk till flygplatsen Trapani Birgi Minst 11,7 km järnvägsarbeten i samband med uppgradering och elektrifiering ska avse följande linjer: Regionen Apulien -Länkarna Brindisi (inklusive intermodala knutpunkter). Regionen Kampanien -Salerno Arechi – Aeroporto Pontecagnano Regionen Kalabrien -Bretella di Sibari Regionen Basilicata -Ferrandina-Matera Regionen Sicilien -Länk till Augusta hamn Regionen Sardegna -Järnvägsförbindelse med Olbias flygplats -Spårfördubbling Decimomannu-Villamassargia Minst 528 km resiliensinterventioner som är klara för godkännande- och driftsfaserna ska avse följande linjer: Regionen Kampanien, Basilicata och Kalabrien: • Roma – Napoli (AV, via Cassino, via Formia). • Omvänt – Caserta • Villa Literno -Napoli Gianturco. • Napoli – Salerno LMV Napoli – Salerno Storica. • Nocera Inferiore – Salerno. • Battipaglia – Paola. • Battipaglia – Potenza. • Caserta – Battipaglia. Caserta – Foggia, Catanzaro-Reggio Calabria, • Paola – Reggio Calabria. och • Paola – Cosenza-Sibari. Regionen Molise: • Termoli – Campobasso. Regionen Apulien: • Bari-Taranto, • Taranto-Brindisi, och • Barletta-Spinazzola. Regionen Sicilien: • Fiumetorto – Agrigento. • Lercara dir. – Bikocker. • Messina – Catania – Siracusa. • Palermo – Messina. och • Caltanissetta Xirbi – Canicatt-Aragona. Canicatt-Siracusa. Målet ska uppnås genom CLP (dvs. Codice Locale Progetto) som inte stöds av andra EU-medel än faciliteten för återhämtning och resiliens.
M3C1–18	Investering 1.6 – Stärka regionala linjer – Uppgradering av regionala järnvägar (förvaltning av RFI)	Måltavla	Uppgraderade regionala linjer klara för tillstånd och driftsfaser	SAKNAS	Antal	0	646	KVARTAL 2	2026	646 km uppgraderade regionala linjer, klara för godkännande och drift.
M3C1–19	Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (RFI-förvaltning, i söder)	Måltavla	Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer	SAKNAS	Antal	0	10	KVARTAL 4	2024	Tio järnvägsstationer uppgraderas och är tillgängliga i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1300/2014.
M3C1–20	Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (RFI-förvaltning, i söder)	Måltavla	Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer	SAKNAS	Antal	10	38	KVARTAL 2	2026	38 järnvägsstationer uppgraderas och är tillgängliga i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1300/2014.
M3C1–21	Reform 2.1 – Genomförande av det nyligen antagna dekretet om förenkling (omvandlat till lag nr 120 av den 11 september 2020) genom att utfärda ett dekret om antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar	Milstolpe	Ikraftträdande av ”Riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar”	Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande av dekretet om antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, säkerhetsbedömning och övervakning av befintliga broar	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Riktlinjerna ska fastställa gemensamma standarder och metoder för hela det nationella vägnätet för klassificering och hantering av risker, säkerhetsutvärdering och övervakning av befintliga broar.
M3C1–22	Reform 2.2 – Överföring av äganderätten till broar och viadukter från de låggradiga vägarna till de högre rankade vägarna	Milstolpe	Överlåta äganderätten till broar, viadukter och överfarter från de lågprioriterade vägarna till de högre (landsvägar och huvudvägar).	Bestämmelse i den relevanta rättsakten som hänvisar till ikraftträdandet av överföringen av äganderätten till broar, viadukter och överfarter från vägar på lägre nivå till vägar av högre rang (motorvägar och huvudvägar)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Överföringen av äganderätten till konstverken ska ske inom sex månader från ikraftträdandet av lag 120/20. Den förväntas slutföras i enlighet med bestämmelserna i Codice della Strada (lagstiftningsdekret 285/1992) och dess förordningar (presidentdekret 495/92), som innehåller bestämmelser om överföring av äganderätt mellan vägägda enheter.
M3C1–25	Reform 1.3 – Öka järnvägsinfrastrukturens effektivitet i Italien	Milstolpe	Genomförbarhetsstudie för inrättandet av ett statsägt fordon	Slutförande av genomförbarhetsstudien.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	En genomförbarhetsstudie för inrättandet av ett permanent oberoende statligt ägt fordon (för att säkerställa att rullande materiel och underhållstjänster finns tillgängliga i tillräckliga volymer för inkommande PSO-operatörer) har slutförts.
M3C1–26	Reform 1.3 – Öka järnvägsinfrastrukturens effektivitet i Italien	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning (och antagande av genomförandeakter)	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av primär- och sekundärlagstiftning och antagna genomförandeakter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftningen (och vid behov genomförandeakter) i enlighet med beskrivningen av åtgärden. För att delmålet ska kunna uppnås krävs också följande: — Inledandet av kapacitetsuppbyggnadsverksamheten för nationella och regionala myndigheter i enlighet med beskrivningen av åtgärden. — Offentliggörande av anbud mellan städer i kommissionens upphandlingsdatabas TED

I. OMRÅDE 3 DEL 2 – Intermodalitet och integrerad logistik

Syftet med denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är att göra de italienska hamnarna mer effektiva och konkurrenskraftiga, mer energieffektiva och bättre integrerade i logistikkedjan. Det syftar också till att digitalisera flygledningstjänsten.

I detta syfte ingår bland annat viktiga reformer för att förenkla processerna, uppdatera hamnplaneringen och göra koncessionerna i italienska hamnar mer konkurrenskraftiga. När det gäller andra investeringar som syftar till att säkerställa intermodalitet med huvudlinjerna i den europeiska kommunikationen för att utveckla förbindelser med den olagliga handeln mellan hav och Medelhavet, öka dynamiken och konkurrenskraften hos det italienska hamnsystemet, även i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. De investeringar som är kopplade till denna del förväntas avsevärt öka passagerar- och fraktvolymerna i italienska hamnar, vilket har en positiv inverkan på den stimulerande ekonomiska verksamheten i respektive områden och på den nationella ekonomin som helhet.

Å andra sidan rör denna del digitaliseringen av logistiksystem, inbegripet flygplatssystem. Det förväntas göra dessa sektorer mer konkurrenskraftiga genom att använda innovativa tekniska lösningar för att göra systemet mer effektivt och även minska deras miljöpåverkan.

Denna del behandlar 2019 års landsspecifika rekommendation 3, där Italien uppmanas att ”fokusera på investeringsrelaterad ekonomisk politik för infrastrukturens kvalitet” och 2020 års landsspecifika rekommendation 3, där det rekommenderas att ”fokusera på investeringar i den gröna och digitala omställningen, särskilt när det gäller ren och effektiv produktion och användning av energi, forskning och innovation, hållbar kollektivtrafik, avfallshantering och vattenförvaltning samt förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster”.

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

I.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1.1 – Förenkling av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen

Denna åtgärd syftar till att uppdatera hamnplaneringen för att säkerställa en strategisk vision av det italienska hamnsystemet. Reformen ska åtminstone reglera i) hamnsystemmyndigheternas utvecklingsmål, II) de områden som identifierats och beskrivits och som är avsedda för hamn- och bakhamnsfunktioner, iii) väg- och järnvägsinfrastrukturens sista kilometerförbindelser med hamnar, iv) de kriterier som används för att fastställa innehållet i planeringen och v) den ska göra en entydig identifiering av riktlinjerna, reglerna och förfarandena för utarbetandet av hamnregleringsplanerna.

Reform 1.2 – Konkurrenskraftig tilldelning av koncessioner i italienska hamnar

Syftet med denna åtgärd är att fastställa villkor för koncessionens varaktighet, de tilldelande myndigheternas övervaknings- och kontrollbefogenheter, förnyelseförfarandena, överföringen av anläggningarna till den nya koncessionshavaren när koncessionen löper ut och fastställandet av minimigränserna för de avgifter som tas ut av koncessionshavarna.

Reform 1.3 – Förenkling av tillstånd för förfaranden för godkännande av kall strykning i italienska hamnar

Denna åtgärd förväntas förenkla och minska tillståndsförfarandet för uppförande av de nationella elöverföringsnäten för att driva distributionssystemen för leverans av el till fartyg (landanslutning).

Infrastruktur- och transportministeriet ska lägga fram ett förslag om att effektivisera tillståndsförfarandet. I synnerhet ska det föreslås att kallstrykningsprojekten ska utvärderas av de regionala kontor som rapporterar till ministeriet för ekonomisk utveckling, som på kortare tid skulle kunna studera projekten och därmed godkänna dem. Dessutom ska en regleringsåtgärd planeras för att identifiera ett enda tillståndsförfarande för projekt som omfattar en spänning på mer än 132 kV och resten, i syfte att utnyttja processynergierna.

Reform 2.1: Genomförande av en enda tullkontaktpunkt (”Sportello Unico Doganale”)

Målet är att skapa en särskild portal för den gemensamma kontrollenheten, som ska möjliggöra interoperabilitet med nationella databaser och samordning av tullens kontrollverksamhet.

Investeringar 2.1: Digitalisering av logistikkedjan

Denna investering förväntas öka den nationella logistikens konkurrenskraft genom inrättandet av ett driftskompatibelt digitalt system mellan offentliga och privata aktörer för frakt och logistik, vilket ska förenkla förfaranden, processer och kontroller genom att fokusera på dematerialisering av dokument och utbyte av uppgifter och information.

Investeringar 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten

Denna investering syftar till en digital uppgradering av sektorn som ska omfatta både utvecklingen av nya verktyg för digitalisering av flyginformation och genomförandet av plattformar och tjänster för obemannade luftfartyg.

Projekten ska omfatta utveckling och konnektivitet av det obemannade trafikstyrningssystemet (UTMS), digitalisering av flyginformation och fastställande av en ny underhållsmodell.

Investeringar 2.3: Kallstrykning

Denna investering består i att förverkliga ett elförsörjningsnät i hamnområdet (dockor) och tillhörande infrastruktur för anslutning till det nationella överföringsnätet. Kallstrykningsanläggningarna ska uppfylla de relevanta tekniska standarderna i bilaga II till förordning (EU) 2023/1804 om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen.

I.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

ekvivalent nummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M3C2–1	Reform 1.1 – Förenkling av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen	Milstolpe	Ikraftträdande av lagändringar som rör förenklingen av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen	Bestämmelse i rättsakten/rättsakterna som anger ikraftträdandet av de ändringar av lagstiftningen som rör förenklingen av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	I den reviderade rättsliga ramen ska följande anges: — Alla hamnmyndigheter ska anta sina strategiska systemplaneringsdokument (DPSS) och sina hamnregleringsplaner (PRP) med full hänsyn till den reform av de italienska hamnsystemen från 2016 som godkändes genom lagstiftningsdekret nr 169 av den 4 augusti 2016. DPSS ska åtminstone reglera följande delar: Utveckling av hamnsystemmyndigheternas mål. De områden som identifierats och beskrivits och som är avsedda för strikt hamn- och bakportsfunktioner. Den sista kilometern infrastrukturförbindelser mellan väg och järnväg och hamnar. De kriterier som använts för att fastställa planens innehåll, Göra en entydig identifiering av riktlinjerna, reglerna och förfarandena för utarbetande av hamntillsynsplaner.
M3C2–2	Reform 1.2 – Konkurrenskraftig tilldelning av koncessioner i italienska hamnar	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningen om hamnkoncessioner	Bestämmelse i förordningen som anger ikraftträdandet av förordningen om hamnkoncessioner	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Den nya förordningen ska fastställa ramvillkoren för tilldelning av koncessioner i hamnar. I förordningen ska åtminstone följande fastställas: Villkoren för koncessionens varaktighet. De beviljande myndigheternas övervaknings- och kontrollbefogenheter. Metoder för förnyelse, Överlåtelse av anläggningarna till den nya koncessionshavaren när koncessionen löper ut, Begränsningar av de minimiavgifter som licenstagarna ska betala.
M3C2–3	Reform 2.1 – Genomförande av en enda tullkontaktpunkt (”Sportello Unico Doganale”)	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningen om den gemensamma tullen Desk (Sportello Unico Doganale)	Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande av förordningen om den gemensamma tullenheten (Sportello Unico Doganale)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Dekretet ska fastställa metoder och specifikationer för den gemensamma tullenheten i enlighet med förordning (EU) nr 1239/2019 om genomförandet av den europeiska enda kontaktpunkten för sjötransport och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1056 av den 15 juli 2020 om elektronisk godstransportinformation (eFTI).
M3C2–4	Reform 1.3 – Förenkling av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar	Milstolpe	Ikraftträdande av förenklingen av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar	Rättslig bestämmelse om ikraftträdande av förenklingen av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Effektivisera tillståndsförfarandet för att förkorta tillståndstiden till högst 12 månader för byggandet av infrastruktur för energitransport som syftar till att leverera el från land till fartyg under förtöjningsfasen (vid ingrepp som inte är föremål för miljöbedömning).
M3C2–5	Investering 2.1 – Digitalisering av logistikkedjan	Måltavla	Digitalisering av logistikkedjan	SAKNAS	Antal	0	12	KVARTAL 2	2024	Minst 12 av de 16 hamnsystemmyndigheterna ska vara utrustade med hamngemenskapssystemtjänster (PCS) som är driftskompatibla med Comando Generale delle Capitanerie di Porto och/eller Agenzia delle Dogane e dei Monopoli och kompatibla med den nya zloty (Piattaforma Logistica Nazionale). En hamnsystemmyndighet ska anses vara utrustad med hamngemenskapens system (PCS) om minst en hamn i den hamnsystemmyndigheten har utrustats med hamngemenskapens system (PCS).
M3C2–5a	Investering 2.1 – Digitalisering av logistikkedjan	Måltavla	Digitalisering av logistikkedjan	SAKNAS	Antal	0	3	KVARTAL 2	2026	Slutförande av följande 3 interventioner med anknytning till digitaliseringen av logistikkedjan: 1)Inloggningscentrum: Inrättande av en digital plattform (Piattaforma Logistica Nazionale – PLN) som verkar i en säker molnmiljö och som kan främja interoperabilitet mellan transport- och logistikoperatörer och berörda offentliga förvaltningar, genom att fokusera på dematerialisering av dokument och utbyte av data och tjänster, i tillämpliga fall i enlighet med förordning (EU) n.2020/1056. 2)Hamnnät och godstransportbyar: Alla de 16 hamnsystemmyndigheterna ska ha PCS-tjänster (Port Community System) som är kompatibla med Piattaforma Logistica Nazionale (PLN) och, i tillämpliga fall, med förordning (EU) 2020/1056. En hamnsystemmyndighet ska anses vara utrustad med hamngemenskapens system (PCS) om minst en hamn i den hamnsystemmyndigheten har utrustats med hamngemenskapens system (PCS). Dessa hamnsystemtjänster ska vara i drift för alla stomhamnar i enlighet med förordning (EU) nr 1679/2024. Minst 12 nationella godstransportbyar ska ha ett system för godsbyar (Freight Village System, FVS) som är kompatibelt med PLN och, i tillämpliga fall, med förordning (EU) 2020/1056. 3)Inloggning av företag: för att denna åtgärd ska kunna slutföras krävs att minst 8 företag har fått offentligt stöd för att utveckla digitala system för att främja interoperabilitet mellan tjänster och efterlevnad av eCMR och eFTI.
M3C2–6	Investeringar 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten	Milstolpe	Digitalisering av flygledningstjänsten: idrifttagande av nya verktyg	Certifieringar av TOC, Digitalised Aeronautical Information och UTMS	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2026	Idrifttagande av följande 3 projekt: a) Tekniskt driftscentrum (TOC) och minst två system för flygledningstjänst b) Digitaliserad flygteknisk information c) Obemannat trafikledningssystem och konnektivitet (UTMS).
M3C2–7	Investeringar 2.3: Kallstrykning	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt	Offentliggörande av anbudsinfordran och tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av minst 15 kallstrykningsanläggningar	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2024	Offentliggörande av anbudsinfordran och tilldelning av alla kontrakt för uppförande av minst 15 kallstrykverk som tillhandahåller elkraft i minst 10 hamnar.
M3C2–12	Investeringar 2.3: Kallstrykning	Måltavla	Idrifttagande av infrastruktur för kallstrykning.		Antal	0	15	KVARTAL 1	2026	Idrifttagande av minst 15 kallstrykinfrastrukturer som tillhandahåller elkraft i minst 10 hamnar.

I.3 Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar

Huvudsyftet med denna åtgärd är att minska CO2-utsläppen och förbättra luftkvaliteten i hamnstäder genom insatser som syftar till energieffektivitet och främjande av användningen av förnybar energi i hamnar. Målet är att bidra till att minska de totala årliga CO2-utsläppen i det berörda hamnområdet. Projekten ska väljas ut bland dem som de enskilda hamnsystemmyndigheterna har angett i sina planeringsdokument för miljöenergi (DEASP). Programmet ”gröna hamnar” förväntas också leda till en betydande minskning av andra föroreningar från förbränning, som är den främsta orsaken till försämrad luftkvalitet i hamnstäder. Denna investering omfattar inköp av utsläppsfria fordon och tjänstebåtar eller omvandling av fordon och tjänstebåtar som drivs med fossila bränslen till utsläppsfria fordon.

Reform 2.2: Inrättande av en nationell digital logistikplattform för att införa digitalisering av gods- och/eller passagerartjänster

Syftet med reformen är att göra hamngemenskapens system av enskilda hamnsystemmyndigheter driftskompatibla med den nationella plattformen för digital logistik.

I.4 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M3C2–8	Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar	Måltavla	Gröna hamnar: tilldelning av bygg- och anläggningsarbeten	SAKNAS	Antal	0	7	KVARTAL 4	2022	Tilldelning av arbetena till minst sju hamnsystemmyndigheter. Urvalsförfarandet för tilldelning av bygg- och anläggningsarbeten ska omfatta följande: a) Kriterier för stödberättigande som säkerställer att arbetena överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 79 % av den totala kostnaden för den investering som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens. c) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs genom systemets livslängd och programmets slut.
M3C2–9	Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar	Måltavla	Gröna hamnar: slutförande av bygg- och anläggningsarbeten	SAKNAS	Antal	0	75	KVARTAL 2	2026	Slutförande av minst 75 projekt för hamnmyndigheterna. Minst 79 % av de totala investeringskostnaderna för faciliteten för återhämtning och resiliens ska gå till verksamhet som stöder klimatmålet enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.
M3C2–10	Reform 2.2: Inrättande av en nationell digital logistikplattform för att införa digitalisering av gods- och/eller passagerartjänster	Milstolpe	Nationell plattform för digital logistik	Bestämmelse i rättsakten som anger rättsaktens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Ikraftträdande av en rättsakt som ska säkerställa driftskompatibiliteten mellan hamngemenskapens system och den nationella digitala logistikplattformen. Dessutom ska rättsakten föreskriva att hamnsystemmyndigheterna är utrustade med PCS-standardtjänster (hamngemenskapssystem) som är interoperabla med berörda offentliga förvaltningar och förenliga med förordning (EU) 1056/2020 och med den nationella plattformen för digital logistik.

J. UPPGIFT 4 DEL 1: Stärka tillhandahållandet av utbildningstjänster: från daghem till universitet

Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens omfattar fyra insatsområden: i) Kvalitetsförbättring och kvantitativ utvidgning av utbildningstjänster – från förskolor till universitet. II) Reform av läraryrket, särskilt när det gäller rekryterings- och utbildningsprocesser, i syfte att öka lärarnas kompetens och ta itu med territoriella missmatchningar. III) Uppgradering och uppgradering av infrastruktur för att förbättra undervisningen i digital teknik, naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt flerspråkighet och samtidigt förbättra skolbyggnadernas säkerhet och energieffektivitet. IV) Reform av examensgrupper, möjliggörande examina och doktorandprogram i syfte att främja tillämpad forskning och öka antalet doktorander.

Åtgärderna inom denna del syftar till att åtgärda bristerna i det italienska utbildnings- och forskningssystemet med målet att förbättra utbildningsresultaten och förbättra de italienska studenternas anställbarhet.

Investeringarna och reformerna inom denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom en övergripande strategi, bland annat genom tillgång till barnomsorg av god kvalitet” (landsspecifik rekommendation 2, 2019), att ”förbättra utbildningsresultaten, även genom tillräckliga och målinriktade investeringar, och främja kompetenshöjning, bland annat genom att stärka digitala färdigheter” (landsspecifik rekommendation 2, 2019), ”främja forskning och innovation” (landsspecifik rekommendation 3, 2019), stärka distansutbildning och distanskunskap, inklusive digitala färdigheter ”(landsspecifik rekommendation 2, 2020) och fokusera investerigar på forsknig och innovation (landsspecifik rekommendation 3, 2020).

J.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg

Investeringsplanen för åldersgruppen 0–6 år syftar till att öka utbudet av barnomsorgsinrättningar genom att bygga, renovera och garantera säkerheten i förskolor och förskolor, för att öka utbildningsutbudet och de tillgängliga tiderna för åldersgruppen 0–6 år och därigenom förbättra undervisningens kvalitet. Åtgärden förväntas uppmuntra kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och hjälpa anhörigvårdare att förena familjeliv och yrkesliv.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 58 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 59 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 60 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 61 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.

Investeringar 1.2: Plan för förlängning av heltidsarbete

Syftet med åtgärden är att finansiera förlängningen av skoltiden för att öka skolornas utbildningsutbud och göra dem tillgängliga för territoriet efter skoltiderna. Åtgärden syftar till att bygga eller renovera matsalarna för minst 1 000 byggnader för att göra det möjligt att förlänga skoltiden. Längre skoltimmar förväntas ha en positiv inverkan på kampen mot avhopp från skolan.

Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan

Åtgärden syftar till att stärka idrottsinfrastrukturen och uppmuntra idrottsaktiviteter. En förstärkning av idrottsaktiviteten förväntas motverka avhopp från skolan, öka den sociala delaktigheten och stärka de personliga färdigheterna.

Investeringen ska bygga och renovera idrottsanläggningar och gym för skolbruk. För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för ansökningsomgångar utesluta värmesystem baserade på fossila bränslen, såsom naturgaspannor.

Investeringar 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång

Åtgärden syftar till att garantera studenterna tillräckliga grundläggande färdigheter, bland annat genom att utveckla en enda nationell portal för utbildning på nätet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas skolor som har haft större resultatproblem genom att anpassa insatserna efter elevernas behov. Investeringen ska främja genomförandet av mentorsverksamhet för minst 820 000 ungdomar som riskerar att lämna skolan i förtid och ungdomar som redan har lämnat skolan i förtid. Man planerar att använda en onlineplattform för mentors- och utbildningsverksamhet.

Insatsen förväntas främja jämställdhet och bidra till att överbrygga ojämlikheter, inbegripet territoriella klyftor, när det gäller tillgång till utbildning.

Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut

Reformen syftar till att anpassa läroplanerna för tekniska institut och yrkesinstitut till den kompetens som det italienska produktionssystemet behöver, även på lokal nivå. Reformen ska särskilt göra den tekniska utbildningen och yrkesutbildningen förenlig med Industri 4.0 och omfatta digital innovation.

Reform 1.2: Reform av den högre yrkesutbildningen (ITS)

Reformen syftar till att stärka systemet för högre yrkesutbildning genom att förenkla styrningen av ITS i syfte att öka antalet institut och inskrivningar med sikte på det lokala territoriet.

Reformen förväntas överbrygga obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft.

Investeringar 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)

Åtgärden kompletterar 1.2 års reform av den högre yrkesutbildningen för att stärka utbildningsutbudet för yrkesutbildningsinstitut (ITS). Det bidrar till att öka utbildningsutbudet på yrkesutbildningsanstalterna och till att öka företagens deltagande i utbildningsprocesserna för en bättre koppling till företagsnätverket. Åtgärden förväntas också minska ungdomsarbetslösheten genom att åtgärda kompetensglappet mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft.

Investeringen ska öka antalet studenter som är inskrivna i ITS-kurser och stärka laboratoriestrukturerna (införande av innovativ teknik 4.0) och samtidigt investera i lärarnas kompetens. Man planerar att aktivera en nationell digital plattform som gör det möjligt för studenter att känna till jobberbjudanden för dem som erhåller en yrkeskvalifikation.

Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet

Reformen har två mål:

1)Justering av antalet elever per klass.

Antalet lärare ska fastställas till samma nivå som för läsåret 2020/2021, med tanke på befolkningsminskningen och för att minska antalet elever per klass och gradvis förbättra förhållandet mellan antalet elever och antalet lärare i gemensamma ståndpunkter. Genomförandet av åtgärden får inte öka antalet tillgängliga byggnader. Initiativet ska ge individanpassad uppmärksamhet åt enskilda elever, särskilt de mest utsatta och säkerligen funktionshindrade elever. Förbättringen av förhållandet mellan elev och lärare förväntas gynna undervisningens kvalitet och tillgången till resurser för skolbyggnader.

2)Se över reglerna om storleken på skolbyggnader.

Den regionala skolpopulationen ska antas som den ”effektiva parametern” för att identifiera utbildningsanstalter med rektor och huvudstress, snarare än befolkningen i den enskilda skolan, i enlighet med gällande lagstiftning.

Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”

Reformen syftar till att införa orienteringsmoduler (minst 30 timmar per år) för den fjärde och femte klassen i gymnasieskolan. Huvudsyftet är att hjälpa studenterna att göra ett välgrundat val mellan att fortsätta sina studier eller att fortsätta sin yrkesutbildning innan de integreras på arbetsmarknaden. Reformen syftar också till att skapa en digital plattform med koppling till utbudet av högre utbildning från universitet och yrkesutbildningsinstitut (ITS).

Investeringar 1.6: Aktiv inriktning i övergången mellan skola och universitet

Åtgärden syftar till att underlätta och uppmuntra övergången från gymnasieskola till universitet och att minska antalet avhopp från universitet och på så sätt bidra till att öka antalet utexaminerade. Investeringen förväntas höja resultatindikatorerna (skolnärvaro, förbättrade utbildningsnivåer, antal studenter som får tillträde till nästa läsår osv.) och minska klyftorna mellan könen, både när det gäller sysselsättning och deltagande i högre utbildning på alla områden.

Detta initiativ syftar till att tillhandahålla kurser för alla elever i gymnasieskolan för att stödja dem i valet av högre utbildning, underlätta en bättre anpassning mellan förberedelse och yrkesutbildning och hjälpa eleverna att orientera sig i övergången mellan skola och universitet. Föreläsningar ska anordnas av professorer inom högre utbildning och ges till elever i gymnasieskolan. Hållbarhet ska uppnås genom att utbildningen utvidgas till att omfatta gymnasieprofessorer, så att man efter detta treårsprogram ska ha tillgång till vägledning hos den interna personalen vid högskolorna.

Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet

Syftet med åtgärden är att säkerställa lika tillgång till utbildning genom att underlätta tillträdet till högre utbildning för studerande med socioekonomiska svårigheter och med relativt höga alternativkostnader för avancerade studier mot en tidig övergång på arbetsmarknaden. Detta ska särskilt uppnås genom en ökning av antalet stipendier till universitetsstudenter inom ramen för stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens.

Denna åtgärd kompletteras av React-EU, som förväntas finansiera 13 000 stipendier för tillträde till universitet för 2023 i de södra regionerna.

Reform 1.5: Reformer av universitetsexamina

Reformen innebär en uppdatering av universitetens läroplaner, vilket minskar de nuvarande strikta gränserna som allvarligt begränsar möjligheten att skapa tvärvetenskapliga vägar. Reformen förväntas också utvidga möjligheten att genomföra yrkesutbildningsprogram genom att införa innovativa, arbetsorienterade examensklasser.

Reform 1.6: Möjliggörande universitetsreform

Reformen innebär en förenkling av förfarandet för tillträde till yrken som kräver inskrivning i yrkesorder genom en särskild yrkesexamen. Åtgärden ska bidra till att harmonisera varje doktors slutliga nationella examen med motsvarande yrkesexamen och därigenom tillhandahålla allmänna och tydliga regler och substitution.

Reform 2.1: Rekrytering av lärare

Reformen syftar till att skapa en ny modell för rekrytering av lärare, kopplad till en omprövning av deras grundutbildning och hela karriären. Denna åtgärd har det strategiska målet att avsevärt förbättra kvaliteten på det italienska utbildningssystemet. Reformen ska särskilt förenkla de nuvarande offentliga konkurrensförfarandena. Åtgärderna ska införa högre krav för tillträde till läraryrket, en effektivare ram för rörlighet för lärare, begränsning av överdriven rörlighet och en tydlig koppling mellan karriärutveckling och resultatutvärdering och kontinuerlig fortbildning.

Reform 2.2: Avancerad högskoleutbildning och obligatorisk utbildning för skolledare, lärare, administrativ och teknisk personal

Reformen syftar till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolpersonal för kontinuerlig yrkes- och karriärutveckling. Man planerar att inrätta ett kvalificerat organ med ansvar för att utfärda riktlinjer i enlighet med europeiska standarder och för urval och samordning av utbildningsinitiativ, eventuellt kopplat till karriärutveckling, i enlighet med vad som föreskrivs i rekryteringsreformen – Reformen 2.1: Lärarrekrytering, som ingår i planen.

Investeringar 2.1: Integrerad digital undervisning och utbildning om den digitala omvandlingen för skolpersonal

Åtgärden syftar till att skapa ett permanent system för utveckling av digital didaktik samt digital kompetens och undervisningsförmåga hos skolans personal. Åtgärden har följande syften:

-inrättande av ett system för fortbildning av lärare och skolpersonal för den digitala omställningen. —

-Antagande av en nationell referensram för integrerad digital undervisning i syfte att främja antagandet av läroplaner för digital kompetens i alla skolor.

Inom ramen för åtgärden planeras utbildning av cirka 650 lärare och skolpersonal, inrättande av cirka 000 20 utbildningskurser under femårsperioden och inrättande av lokala utbildningscentrum. Alla de över 8 000 utbildningsanstalterna i Italien ska delta i utbildningsprojekten.

Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk

Insatsen syftar till att i skolornas läroplaner på alla nivåer integrera aktiviteter, metoder och innehåll som är utformade för att stärka naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt digitala färdigheter och innovationsfärdigheter. Åtgärden är inriktad på kvinnliga studenter och syftar till en fullständig tvärvetenskaplig strategi. Åtgärden syftar till att garantera lika möjligheter och jämställdhet i fråga om metodik och STEM-orienterande verksamhet.

Åtgärden förväntas stärka elevernas och lärarnas multispråkskunskaper genom breddning av konsult- och informationsprogrammen om Erasmus + med stöd av det nationella institutet för dokumentation, innovation och utbildningsforskning (INDIRE) och dess ambassadörsnätverk.

Ett digitalt system ska också utvecklas för att övervaka språkkunskaper på nationell nivå med stöd av respektive certifieringsorgan.

Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar

Åtgärden syftar till att modernisera skolanläggningarna till anpassningsbara, flexibla och digitala inlärningsmiljöer, med tekniskt avancerade workshoppar och en arbetsbaserad inlärningsprocess. Denna åtgärd ska påskynda den digitala omställningen av det italienska skolsystemet genom att omkring 100 traditionella klasser omvandlas till uppkopplade lärandemiljöer, med införandet av tillhörande utbildningsutrustning och inrättandet av workshoppar för digitala yrken i den andra cykeln.

Investeringar 3.3: Plan för säkerhet i skolbyggnader och strukturell rehabilitering

Huvudsyftet med åtgärden är att bidra till klimatåterhämtningen genom att förbättra skolbyggnadernas säkerhet och energiförbrukning. Åtgärden ska särskilt bidra till att förbättra energiklasserna och leda till lägre förbrukning och CO2-utsläpp samt till att öka byggnaders strukturella säkerhet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de mest missgynnade områdena i syfte att åtgärda och undanröja ekonomiska och sociala obalanser. Investeringen ska inte omfatta upphandling av naturgaspannor.

Investeringar 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper

Åtgärden syftar till att kvalificera och förnya universitetsprogram (inklusive doktorandprogram) genom tre strategiska mål: digitalisering, ”innovationskultur”, internationalisering.

Närmare bestämt ska följande delåtgärder genomföras:

- Minst 500 doktorander ska vara inskrivna i program som aktiveras av universitet och AFAM-institutioner som ägnar sig åt digital och miljömässig omställning.

-Inrättande av tre nav för digital utbildning (DEH) för att förbättra kapaciteten hos systemet för högre utbildning att erbjuda digital utbildning till studenter och universitetsanställda.

-Stärka den högre utbildningen

-Genomförande av tio transnationella utbildningsinitiativ – TNE – i samarbete med ministeriet för utrikes frågor och internationellt samarbete

-Internationalisering av institutioner för högre konstnärlig och musik (AFAM) genom stöd till 15 internationaliseringsprojekt inom AFAM-institutionerna för att främja deras roll utomlands när det gäller att bevara och främja den italienska kulturen.

Reform 4.1: Ph.D. Reformering av program

Reformen syftar till att uppdatera förordningen om doktorandprogram, förenkla förfarandena för deltagande av företag, forskningscentrum, doktorandprogram och stärka tillämpad forskning. Den föreslagna reformen har integrerats med alla investeringar i doktorandprogram inom målområdet ”Utbildning och forskning”.

Investeringar 4.1: Utökning av antalet doktorander och deras karriärmöjligheter (forskningsinriktade, offentliga förvaltningar och kulturarv)

Åtgärden syftar till att öka det humankapital som avsätts för forskningsinriktad verksamhet, offentlig förvaltning och kulturarv. Investeringen innebär att studenter från universitet och AFAM-institutioner tilldelas minst 3 600 allmänna doktorandstipendier, minst 3 doktorandstipendier inom offentlig förvaltning och minst 000 nya doktorandstipendier för kulturarv.

J.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M4C1–1	Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggöra reformer av universitetsexamina, Reform 4.1: Ph.D. Reformering av program	Milstolpe	Ikraftträdande av reformerna av systemet för högre utbildning för att förbättra utbildningsresultaten (primärrätt) om a) möjliggöra universitetsexamina, grupper av universitetsexamina. c) Reform av doktorandprogram	Bestämmelse i lagen som anger när reformerna har trätt i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Reformerna ska omfatta åtminstone följande centrala inslag: i) Initiativ för att reformera universitetsexamina genom att införa en högre grad av flexibilitet för att möta den föränderliga efterfrågan på kompetens på arbetsmarknaden. II) Initiativ för att reformera universitetsexamina för att förenkla och påskynda tillträdet till yrken. III) Initiativ för att reformera folkhälsoprogrammen för att bättre involvera företag och främja tillämpad forskning. Åtgärder för att reformera systemet för högre yrkesutbildning, inbegripet stärkta kopplingar och eventuella övergångar med yrkesexamina (lauree professionalizzanti), för att möta arbetsmarknadens efterfrågan på teknisk kompetens.
M4C1–2	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekret om reform av stipendier för att förbättra tillgången till högre utbildning	Bestämmelse i lagen som anger när reformen träder i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	De ministerdekret som antagits av ministeriet för universitet och forskning om reformen av stipendier ska förbättra tillgången till högre utbildning för begåvade studenter i socioekonomiska svårigheter, öka stipendiernas storlek och antalet stipendiater fram till den 31 december 2024. Studenten identifieras på grundval av ISEE-Indicatore della Situazione Economica Equivalente.
M4C1–3	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Milstolpe	Reformen av läraryrket träder i kraft.	Bestämmelse i lagen som anger när reformen träder i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Den reviderade rättsliga ramen ska locka, rekrytera och motivera lärare av hög kvalitet, särskilt genom i) Förbättra rekryteringssystemet II) införa högre utbildningsbevis för att få tillträde till yrket på högstadie- och gymnasienivå. III) Att begränsa överdriven rörlighet för lärare (för att främja kontinuitet i undervisningen). IV) Fastställa en karriärutveckling som är tydligt kopplad till resultatutvärderingen och den kontinuerliga yrkesutvecklingen.
M4C1–4	Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar	Milstolpe	Skola 4.0-planen för att främja den digitala övergången i det italienska skolsystemet har antagits	Utbildningsministeriet – dekret om antagande av skolplanen för 4.0	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Planen ”School 4.0” som antagits av utbildningsministeriet för att främja den digitala omställningen av det italienska skolsystemet ska omfatta följande: a) Omvandling av 100 000 klassrum till innovativa inlärningsmiljöer b) Inrättande av laboratorier för de nya digitala yrkena i alla högskolor. Åtgärd a) ska omvandla skolutrymmen avsedda för traditionella klassrum till innovativa, anpassningsbara och flexibla inlärningsmiljöer som är sammankopplade, integrerade med digital, fysisk och virtuell teknik tillsammans. Investeringen i skolanläggningar ska föra ut den mest innovativa undervisningstekniken (kodning och robotteknik, utrustning för virtuell verklighet, avancerad digital utrustning för inkluderande undervisning osv. till minst 100 000 klassrum i primär- och sekundärskolor som används för lektioner). Åtgärd b) ska inrätta minst ett laboratorium för digitala yrken i varje gymnasium, ett laboratorium som är nära kopplat till företag och innovativa nystartade företag för att skapa nya arbetstillfällen inom sektorn för nya digitala yrken (såsom artificiell intelligens, robotteknik, stordata och cybersäkerhet samt blå och grön ekonomi). Minst 40 % av de stödmottagande skolorna ska vara belägna i södra Italien.
M4C1–5	Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut. Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”	Milstolpar	Ikraftträdande av reformerna av grundskole- och gymnasieutbildningen för att förbättra utbildningsresultaten	Bestämmelse i lagen som anger när reformerna har trätt i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	De primärrättsliga reformerna av grundskole- och gymnasieutbildningen för att förbättra utbildningsresultaten (genom primärrätt) ska omfatta åtminstone följande centrala inslag: i) Initiativ för att reformera utbildningssystemets organisation för att anpassa sig till den demografiska utvecklingen (t.ex. antalet skolor och elever/lärare). II) Initiativ för att reformera vägledningssystemet för att minimera antalet avhopp från högre utbildning. III) Initiativ för att stärka yrkesutbildningen på gymnasienivå (Istituti tecnico-professionali), inbegripet antagandet av den nya läroplanen och deras inriktning på innovationsresultaten i den nationella industriplanen för 4.0 (Ministero dello Sviluppo economico, Decreto 26 Maggio 2020). IV) Initiativ för utbildning av skolledare, lärare och administrativ/teknisk personal och inrättande av en högre högskola för utbildning för att förbättra undervisningens kvalitet. V) Initiativ för integrering av verksamheter, metoder och innehåll som syftar till att utveckla och stärka läroplaner inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM), digitala färdigheter och innovationsfärdigheter i alla utbildningscykler, från förskola till gymnasieskola, i syfte att öka inskrivningen i läroplaner för högre utbildning i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, särskilt för kvinnor. För att delmålet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt ska lagstiftningen innehålla obligatoriska tidsfrister för utfärdande av sekundärlagstiftning, riktlinjer och alla nödvändiga bestämmelser (övervakning av utbildningsministeriets databas) för att säkerställa ett smidigt genomförande.
M4C1–6	Reform 2.2: Avancerad högre utbildning och fortbildning för skolledare, lärare, administrativ och teknisk personal	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning som syftar till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolan.	Bestämmelse i lagen som anger lagstiftningens ikraftträdande.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Lagstiftningen ska innehålla bestämmelser som syftar till att skapa ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolpersonal i linje med kontinuerlig yrkes- och karriärutveckling, inrättande av ett kvalificerat organ med ansvar för riktlinjer för utbildning av skolpersonal, urval och samordning av utbildningsinitiativ och ska koppla dem till karriärutvecklingen, i enlighet med vad som föreskrivs i rekryteringsreformen. Införandet av ett system för grundutbildning och fortbildning bör göra det möjligt att komma till rätta med den nuvarande fragmenteringen av utbildningsvägar, som för närvarande saknar en enhetlig nationell strategi.
M4C1–7	Investeringar 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång	Måltavla	Studenter eller ungdomar som har deltagit i mentors- eller utbildningskurser	Mentorsverksamhet tillhandahålls	Antal	0	820 000	KVARTAL 3	2025	Genomförande av mentorsverksamhet för minst 820 000 ungdomar som riskerar att lämna skolan i förtid och ungdomar som redan har lämnat skolan i förtid.
M4C1–8	Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för insatser för att bygga och renovera idrottsanläggningar och gym för skolbruk	Meddelande om tilldelning av offentliga kontrakt för stödberättigande interventioner	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Tilldelning av kontrakt för insatser för att bygga och renovera idrottsanläggningar och gym för skolbruk, efter ett offentligt anbudsförfarande.
M4C1–9	Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för att bygga, renovera och garantera säkerheten i förskolor, förskolor och förskoleverksamhet och barnomsorg	Meddelande från de lokala myndigheterna om finansieringen av tilldelningen av offentliga kontrakt för den första uppsättningen stödberättigande interventioner	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Tilldelning av kontrakt och geografisk fördelning för förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg. Tilldelningen ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M4C1–10	Reform 2.1: Rekrytering av lärare. Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”. Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggörande av reformer av universitetsexamina	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningar för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som rör reformer av grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildning, vid behov	Bestämmelse i lagen som anger att förordningarna träder i kraft.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Sekundärlagstiftningen ska innehålla alla nödvändiga bestämmelser för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som rör reformer av grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildningen: — Reformer av systemet för högre utbildning för att förbättra utbildningsresultaten (primärrätt) om a) möjliggöra universitetsexamina, grupper av universitetsexamina. reform av doktorandprogram. — Ministerdekret om reformer av stipendier för att förbättra tillgången till högre utbildning, — Reformen av läraryrket, — Reformer av systemet för grundskole- och gymnasieutbildning för att förbättra utbildningsresultaten. – Lagstiftningen syftade till att bygga upp ett högkvalitativt utbildningssystem för skolan.
M4C1–10a	Reform 1.1: Reform av tekniska och yrkesmässiga institut	Milstolpe	Sekundärrättens ikraftträdande.	Bestämmelse i lagen som anger sekundärrättens ikraftträdande.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Sekundärlagstiftningen om reformen av tekniska och yrkesmässiga institut trädde i kraft.
M4C1–11	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Måltavla	Stipendium från universitet	SAKNAS	Antal	0	55 000	KVARTAL 4	2023	Minst 55 studenter får stipendier som finansieras uteslutande med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens.
M4C1–12	Investeringar 4.1: Utökning av antalet doktorander och deras karriärmöjligheter (forskningsinriktade, offentliga förvaltningar och kulturarv)	Måltavla	Stipendieprogram för doktorandstudier	SAKNAS	Antal	0	7 200	KVARTAL 4	2024	Minst 3 600 allmänna doktorandstipendier, minst 3 000 doktorandstipendier inom offentlig förvaltning och minst 600 doktorandstipendier om kulturarv delas ut under tre år.
M4C1–13	Investeringar 2.1: Integrerad digital undervisning och utbildning om den digitala omställningen för skolpersonal.	Måltavla	Utbildning av skolledare, lärare och administrativ personal	SAKNAS	Antal	0	650 000	KVARTAL 4	2025	At least 650 000 school managers, teachers and administrative staff are trained Integrerad digital utbildning av skolpersonal i den digitala omställningen (650 000 lärare, chefer och administrativ personal, totalt utbildad).
M4C1–14	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Måltavla	Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet	SAKNAS	Antal	0	20 000	KVARTAL 4	2024	Minst 20 000 lärare rekryterades med det reformerade rekryteringssystemet
M4C1–14a	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Måltavla	Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet	SAKNAS	Antal	0	20 000	KVARTAL 3	2025	Minst 20 000 lärare rekryterades med det reformerade rekryteringssystemet
M4C1–14ter	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Måltavla	Sökande som har klarat det offentliga uttagningsprovet för att bli lärare efter det reformerade rekryteringssystemet.	SAKNAS	Antal	0	30 000	KVARTAL 2	2026	Minst 30 sökande har klarat det offentliga uttagningsprovet för att bli lärare efter det reformerade rekryteringssystemet. Alla godkända sökande ska ha slutfört 60 ECTS i den grundläggande kvalifikationsprocessen innan de deltar i det offentliga uttagningsprovet.
M4C1–15	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Måltavla	Stipendier för tillträde till universitet	SAKNAS	Antal	0	55 000	KVARTAL 4	2024	Minst 55 studenter får stipendier som finansieras uteslutande med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens.
M4C1–15a	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Måltavla	Stipendier för tillträde till universitet	SAKNAS	Antal	0	55 000	KVARTAL 4	2025	Minst 55 studenter får stipendier som finansieras uteslutande med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens.
M4C1–16	Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk	Måltavla	Skolor som har aktiverat vägledningsprojekt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik under 2024 och 2025	SAKNAS	Antal	0	8 000	KVARTAL 2	2025	At least 8 000 schools have activated STEM guidance projects. Projekten syftar till utveckling och digitalisering av den nationella digitala plattformen STEM. Plattformen syftar till ett fullständigt genomförande av programmet, övervakning och spridning av information och data (uppdelade efter kön), från förskolor och grundskolor till första och andra gymnasiet till tekniska och yrkesmässiga institut.
M4C1–17	Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk	Måltavla	Språk- och metodkurser som erbjuds lärare	SAKNAS	Antal	0	1 000	KVARTAL 2	2025	Minst 1 000 språk- och metodkurser för lärare
M4C1–18	Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg	Måltavla	Nya platser för utbildning och barnomsorg (från noll till sex år)	SAKNAS	Antal	0	150 480	KVARTAL 2	2026	Minst 150 480 nya platser har skapats för utbildning och barnomsorg (från noll till sex år). Med planen för upprustning och omskolning av förskolor är målet att öka antalet tillgängliga platser och öka antalet skolor som är noll till sex år gamla.
M4C1–19	Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar	Måltavla	Kurserna förvandlas till innovativa inlärningsmiljöer tack vare skolan 4.0.	SAKNAS	Antal	0	100 000	KVARTAL 4	2025	Antal klassrum som omvandlats i innovativa inlärningsmiljöer till ”School 4.0” -planen. Åtgärden ska omvandla skolutrymmen som används för traditionella klassrum till innovativa lärandemiljöer som är integrerade med digital teknik. Investeringen ska föra in innovativ undervisningsteknik i minst 100 000 klassrum i grund- och gymnasieskolor som används för undervisning, genom inköp av digitala enheter och/eller inrättande av digitala laboratorier.
M4C1–20	Investeringar 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)	Måltavla	Antal studenter som är inskrivna i yrkesutbildningssystemet (ITS)	SAKNAS	Antal	0	11 000	KVARTAL 1	2026	Antal studerande som är inskrivna i yrkesutbildningssystemet under referensåret 2025.
M4C1–20a	Investeringar 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)	Milstolpe	Genomförande av det nya nationella övervakningssystemet	Lansering av det nya ITS-övervakningssystemet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Det nya nationella systemet för att övervaka de resultat som uppnås genom ITS-kurserna har genomförts fullt ut och tagits i drift.
M4C1–21	Investeringar 1.2: Plan för förlängning av heltidsarbete	Måltavla	Strukturer för att ta emot elever efter skoltiden	SAKNAS	Antal	0	1 000	KVARTAL 2	2026	Minst 1 000 byggnader byggs eller uppgraderas för att underlätta förlängningen av skoltiden och öppnandet av skolor till området utöver skoltid.
M4C1–22	Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan	Måltavla	M2 som har byggts eller renoverats ska användas som gym eller idrottsanläggningar.	SAKNAS	Antal	0	230 400	KVARTAL 2	2026	Minst 230 400 Sqm har byggts eller renoverats för att användas som gym eller idrottsanläggningar för användning i skolan.
M4C1–23	Investeringar 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper	Måltavla	Nya doktorsexamina som delas ut under tre år i program för digital och miljömässig omställning	SAKNAS	Antal	0	500	KVARTAL 2	2026	Minst 500 nya doktorsexamina delas ut i program som aktiveras av universitet och AFAM-institutioner och som är inriktade på digital och miljömässig omställning. Projektet syftar till att kvalificera och förnya universitetsvägar (och doktorander) genom a) Digitalisering, ”innovationskultur”. c) internationalisering.
M4C1–23a	Investeringar 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper	Milstolpe	Slutförande av genomförandet av delåtgärder för undervisning och avancerad universitetskompetens	Delåtgärderna avseende undervisning och avancerad universitetskompetens genomförs.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Delåtgärderna för undervisning och avancerad universitetskompetens genomförs. Delåtgärderna ska omfatta följande: 1.Inrättande av tre nav för digital utbildning (DEH). 2.Aktivering av tre nätverk av högre universitetsskolor. 3.Genomförande av tio transnationella utbildningsinitiativ – TNE. 4.Genomförande av 15 projekt för internationalisering av institutioner för högre konstnärlig och musikalisk utbildning (AFAM).
M4C1–24	Investeringar 1.6: Aktiv inriktning i övergången mellan skola och universitet.	Måltavla	Attendance certificates that have been issued for school-university transition courses	SAKNAS	Antal	0	1 000 000	KVARTAL 2	2026	Minst 1 000 000 utbildningsbevis har utfärdats för övergångskurser mellan skola och universitet för gymnasieelever som är inskrivna under läsåret 2022/2023–2025/2026.
M4C1–25	Investeringar 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång	Måltavla	Skillnaden i andelen elever som hoppar av skolan på högstadie- och gymnasienivå	SAKNAS	Procent	13,5	10,2	KVARTAL 4	2025	Minska klyftan i andelen elever som hoppar av skolan på högstadie- och gymnasienivå för att nå EU-genomsnittet på 2019 (10,2 %).
M4C1–26	Investeringar 3.3: Plan för säkerhet i skolbyggnader och strukturell rehabilitering	Måltavla	Kvadratmeter i renoverade skolbyggnader	SAKNAS	Antal	0	2 600 000	KVARTAL 2	2026	Minst 2 600 000 kvadratmeter skolbyggnader renoveras eller byggs om. Planen för strukturell och energirelaterad ombyggnad av skolbyggnader förväntas ge en total yta på 2 600 000 Sqm.

J.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder

Syftet med reformen är att uppmuntra privata och offentliga organ att inrätta logianläggningar för studenter, där universitets- och forskningsministeriet bidrar med en del av hyresintäkterna under de tre första verksamhetsåren av strukturerna. Målet är att öka tillgängliga platser för elever utanför skolan till 2026.

Den planerade investeringen syftar till att lägga till 60 000 sovboenden, vilket avsevärt minskar Italiens gap i förhållande till EU-genomsnittet när det gäller andelen studenter som får bostäder. Syftet är att säkerställa bred tillgång till bostäder så att ett rimligt antal studenter har råd med avancerad utbildning inom det område och den plats de föredrar, oavsett socioekonomisk bakgrund. För detta ändamål ska 30 % av de nya platserna reserveras för studenter i socioekonomiska svårigheter enligt definitionen från de så kallade organisationerna för Diritto allo Studio (rätt till studieorganisationer).

Hyreskostnaden för universitetsstuderande ska vara minst 15 % lägre än de lokala marknadspriserna.

Investeringen ska inte omfatta upphandling av naturgaspannor.

Bostäder som redan användes för studentbostäder före lanseringen av den relativa ansökningsomgången för projekt kan inte beaktas för målen. För att nå det slutliga målet för de bäddar som skapats ska ansökningsomgångar inledas mellan 2021 och 2025.

J.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M4C1–27	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning för att ändra de nuvarande reglerna för studentbostäder.	Bestämmelse i lagen som anger lagstiftningens ikraftträdande.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Den reviderade lagstiftningen ska Ändra de nuvarande reglerna för studentbostäder (lag 338/2000 och lagstiftningsdekret 68/2012) för att (1). Främja omstrukturering och renovering av strukturer i stället för nybyggda byggnader (med en större andel av samfinansiering, för närvarande 50 %), med högsta miljöstandard som ska säkerställas av de föreslagna projekten. (2). Förenkla, även tack vare digitaliseringen, presentationen och urvalet av projekt och därmed tidsplaneringen för genomförandet, (3) i lag föreskriva ett undantag från kriterierna i lag nr 338/2000 när det gäller den procentandel medfinansiering som kan beviljas. En reform kommer att genomföras genom att följande viktiga förändringar införs i det italienska regelverket för finansiering av bostäder för studenter: 1. Öppna deltagandet för finansiering även för privata investerare (enligt den stödordning som beskrivs i genomförandet), vilket också gör det möjligt för offentlig-privata partnerskap där universitetet kommer att använda tillgängliga medel för att stödja den finansiella jämvikten i fastighetsinvesteringar för studentbostäder. 2. Säkerställa de privata investeringarnas långsiktiga hållbarhet genom att garantera en förändring av skattesystemet från det som gäller för hotelltjänster till det som gäller för subventionerade bostäder, genom att begränsa användningen av nya bostäder för studentbostäder under det akademiska året, men tillåta användning av strukturerna när de inte behövs för gästfrihet för studenter. Detta kommer i sin tur att bidra till tillhandahållandet av ett nytt utbud av bostäder till överkomliga priser. 3. Villkor för finansiering och ytterligare skatteavdrag (t.ex. likabehandling med subventionerade bostäder) för användningen av nya bostäder för studentbostäder under den övergripande investeringshorisonten och efterlevnad av den överenskomna övre gränsen för hyror som tas ut av studenter även efter utgången av de särskilda finansieringssystem som jag bidrar till att utlösa privata aktörers investeringar. 4. Omdefiniera standarderna för studentbostäder genom att omvärdera de rättsliga kraven på det gemensamma utrymmet per student som finns tillgängligt i byggnaderna i utbyte mot bättre utrustade (enkel-) rum.
M4C1–28	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Milstolpe	Tilldelning av de inledande kontrakten för uppförandet av ytterligare bostäder (sängplatser)	Offentliggörande av tilldelningen på ministeriets webbplats	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Tilldelning av de inledande kontrakten för uppförandet av ytterligare bostäder (sängplatser). ”
M4C1–29	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen av lagstiftningen om bostäder för studenter.	Bestämmelse i lagen som anger när reformen träder i kraft.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Reformen ska omfatta följande: (1) öppna deltagandet för finansiering även för privata investerare och även tillåta offentlig-privata partnerskap där universitetet kommer att använda tillgänglig finansiering för att stödja den ekonomiska jämvikten i fastighetsinvesteringar för studentbostäder. (2). Säkerställa de privata investeringarnas långsiktiga hållbarhet genom att garantera en ändring av skattesystemet från det skattesystem som tillämpas för hotelltjänster till det som gäller för subventionerade bostäder, genom att begränsa användningen av nya bostäder för studentbostäder under det akademiska året, men tillåta användning av strukturerna när de inte behövs för gästfrihet för studenter. (3). Villkor för finansiering och ytterligare skatteavdrag (såsom likabehandling med subventionerade bostäder) för användningen av nya bostäder för studentbostäder under den övergripande investeringshorisonten och efterlevnad av den överenskomna övre gränsen för hyror som tas ut av studenter även efter utgången av de särskilda finansieringssystem som jag bidrar till att få privata aktörer att investera. (4). Omdefiniera standarderna för studentbostäder genom att omvärdera de rättsliga kraven på det gemensamma utrymmet per student som finns tillgängligt i byggnaderna i utbyte mot bättre utrustade (enkel-) rum.
M4C1–30	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Måltavla	Sovboenden för elever har skapats i enlighet med relevant lagstiftning.	SAKNAS	Antal	0	60 000	KVARTAL 2	2026	Minst 60 000 ytterligare sovboenden (sängar) som skapats till följd av relevant lagstiftning, inbegripet lag nr 338/2000 i dess ändrade lydelse från augusti 2022 och det nya lagstiftningssystem som antagits inom ramen för delmål M4C1–29, reform 1.7: Reform of student housing regulation and investment in student housing

K. UPPGIFT 4 DEL 2: Från forskning till företag

Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens syftar till att stödja investeringar i forskning och innovation, främja innovation och teknikspridning, stärka kompetensen och stödja övergången till en kunskapsbaserad ekonomi. Det ger stöd till det offentliga forskningssystemet, forskares kompetens och rörlighet samt offentlig-privat samarbete på nationell nivå och EU-nivå. Den bygger på tre huvudpelare: i) Förbättrad vetenskaplig bas. II) Större kopplingar mellan näringsliv och vetenskap (kunskaps- och tekniköverföring, III) Stöd till företagsinnovation (särskilt små och medelstora företag, nystartade företag).

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”inrikta investeringsrelaterad ekonomisk politik på forskning och innovation samt infrastrukturens kvalitet” (landsspecifik rekommendation 3, 2019), att ”främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen” (landsspecifik rekommendation 3, 2020), att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt forskning och innovation” (landsspecifik rekommendation 3 och 2020).

K.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare

Syftet med investeringen är att ge unga forskare nya möjligheter att behålla dem i Italien. Åtgärden ska stödja forskningsverksamhet som bedrivs av minst 800 unga forskare, i linje med program som Europeiska forskningsrådet (EFR) och Marie Skłodowska-Curie-stipendier för enskilda (MSCA-IF), spetskompetensstämpeln och internationella postdoktorander, så att de kan få en första erfarenhet av forskningsansvar. En del av det bidrag som tilldelas EFR-forskare ska öronmärkas för rekrytering av minst en forskare som inte är fast anställd. Närmare bestämt definieras en ung forskare som ”en forskare av alla nationaliteter som ännu inte har skaffat sig konsoliderad erfarenhet av att leda forskningsgrupper och som inte befinner sig i en avtalssituation som garanterar stabila karriärutsikter på forskningsområdet”. Dessutom skulle unga forskare behöva uppfylla följande villkor: vara upp till 40 år 62 vid den tidpunkt då ansökningsomgången inleddes eller, för profiler mellan 41 och 45 år 63 , ha avslutat doktorsexamen högst 7 år tidigare (i enlighet med EFR:s krav).

Forskaren ska dessutom uppfylla ett eller flera av följande delvillkor:

a) Får skaffa sig en första erfarenhet av förvaltning av forskningsmedel och/eller forskningsverksamhet (t.ex. chefsutredare).

b) Får skaffa sig en första erfarenhet av ledarskap och ledningsansvar i ett nationellt eller internationellt forskarlag,

c) Inte att inneha, eller inte ha innehaft, ett heltidsavtal om tillsvidareanställning som forskare och/eller tillsvidareanställd professor innan EU-bidraget beviljades. ”

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 64 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 65 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 66 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 67 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investering 2.2a: Innovationsavtal

Investeringen syftar till att finansiera forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt (så kallade innovationsavtal) för att stödja skapandet av nya produkter, processer eller tjänster, eller förbättringen av befintliga sådana, genom utveckling av viktig möjliggörande teknik, på områden som är förenliga med den andra pelaren i Horisont Europa-programmet, i enlighet med förordning (EU) 2021/695.

Projektets stödmottagare är företag, sammanslutningar av företag eller forskningsorganisationer som genomför ett innovationsavtal på något av följande insatsområden:

otillverkningsteknik,

oviktig digital teknik, bland annat kvantteknik,

ony möjliggörande teknik,

oavancerade material,

oartificiell intelligens och robotteknik.

ocirkulära industrier,

okoldioxidsnåla och rena industrier,

oicke-smittsamma och ovanliga sjukdomar,

oinfektionssjukdomar, inbegripet fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar,

overktyg, teknik och digitala lösningar för hälso- och sjukvård, inbegripet individualiserad behandling,

oindustrianläggningar i energiomställning,

oindustriell konkurrenskraft på transportområdet,

oren, säker och tillgänglig transport och mobilitet.

osmart mobilitet,

oenergilagring.

olivsmedelssystem,

obiobaserade innovationssystem i unionens bioekonomi,

ocirkulära system.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska de utvalda projekten utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 68 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 69 . III) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 70 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 71 . De utvalda projekten ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

Investeringar 3.3: Tilldelning av doktorandstipendier i samarbete med företag och främjande av företags rekrytering av forskare

Syftet med åtgärden är att öka kompetensen på hög nivå, bland annat på områdena viktig möjliggörande teknik. Målen ska uppnås genom

·Tilldelning av doktorandstipendier av universitet och AFAM-institutioner, med bidrag från och deltagande av företag.

·Incitament för företag att rekrytera forskare med tillsvidareanställning.

Åtgärden, som genomförs av MUR – universitets- och forskningsministeriet, innebär att totalt 6 doktorandstipendier beviljasunder 000 år, med privat medfinansiering och incitament för företag att rekrytera forskare.

Reform 1.1: Genomförande av åtgärder till stöd för R I för att främja förenkling och rörlighet

Reformen ska genomföras av ministeriet för universitet och forskning (MUR) och ministeriet för ekonomisk utveckling (MiSE) genom inrättandet av en interministeriell styrelse och två ministerdekret: i) Att öka och stödja rörlighet (genom incitament) för högprofilerade personer (t.ex. forskare och chefer) mellan universitet, forskningsinfrastrukturer och företag, och ii) för att förenkla förvaltningen av forskningsmedel, iii) reformera forskarnas karriärväg för att öka deras fokus på forskningsverksamhet.

Reformen ska övergå till en mer systematisk strategi för FoU-verksamhet, som går utöver den nuvarande logiken att omfördela resurser genom att främja en gemensam strategi, och ska inriktas på att förenkla byråkratin i förvaltningen av medel avsedda för offentlig och privat forskning, vilket får betydande effekter genom att undvika spridning och fragmentering av prioriteringar, som också stöds av uppdragets första del. Offentliga forskningsorgan ska spela en nyckelroll både som möjliga projektledare för partnerskap, nationella kampanjer och territoriella ekosystem och som potentiella deltagare i ansökningsomgångar för PNR-fonden och infrastrukturfonden, både som möjliga projektledare för partnerskap, nationella kampanjer och territoriella ekosystem och som potentiella deltagare i ansökningsomgångar för PNR-fonden och infrastrukturfonden.

K.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomisktstöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M4C2–1	Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare	Måltavla	Antal studenter som beviljats forskningsbidrag	SAKNAS	Antal	50	300	KVARTAL 4	2022	Minst 300 stipendier till studenter. Urvalsförfarandet för tilldelning ska omfatta kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt kommer man också att beakta att minst 300 unga forskare anställs.
M4C2–1a	Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare	Måltavla	Antal studenter som beviljats forskningsbidrag	SAKNAS	Antal	0	550	KVARTAL 2	2025	Tilldelning av minst 550 ytterligare forskningsbidrag till unga forskare. Urvalsförfarandet för tilldelning av forskningsbidrag ska omfatta kriterier för stödberättigande för att säkerställa att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. För att målet ska uppnås på ett tillfredsställande sätt ska det också beaktas att minst 550 unga forskare anställs.
M4C2–2a	Investering 2.2 a: Innovationsavtal	Måltavla	Innovationsavtal slutförda	SAKNAS	Antal	0	32	KVARTAL 4	2025	Slutförande av minst 32 innovationsavtal.
M4C2–3	Investeringar 3.3: Tilldelning av doktorandstipendier i samarbete med företag och främjande av företags rekrytering av forskare	Måltavla	Antal beviljade doktorandstipendier	SAKNAS	Antal	0	6 000	KVARTAL 4	2024	Minst 6 000 doktorandstipendier delas ut av universitet och AFAM-institutioner. De kritiska kraven för doktorsexamen är bland annat följande: a) föreskriva studie- och forskningsperioder i företaget från minst sex (6) månader till högst arton (18) månader, b) föreskriva perioder av studier och forskning utomlands från minst sex (6) månader till högst arton (18) månader, c) sörja för företagens deltagande i utformningen av utbildningskursen även inom ramen för ett bredare samarbete med universitet och AFAM-institutioner.
M4C2–3a	Investeringar 3.3: Tilldelning av doktorandstipendier i samarbete med företag och främjande av företags rekrytering av forskare	Måltavla	Antal forskare som rekryterats av företag genom incitamentssystemet	SAKNAS	Antal	0	13 500	KVARTAL 2	2026	Minst 13 forskare rekryterade av företag genom incitamentssystemet
M4C2–4	Reform 1.1: Genomförande av stödåtgärder för FoU för att främja förenkling och rörlighet	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekret om förenkling av FoU och rörlighet kopplad till den ordinarie finansieringsfonden.	Bestämmelse i dekretet som anger lagens ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS		KVARTAL 2	2022	Ministerdekreten ska innehålla följande centrala delar: i) gå över till en mer systematisk strategi för FoU-verksamhet genom en ny förenklad modell som syftar till att skapa betydande effekter genom att undvika spridning och fragmentering av prioriteringar, II) reformera lagstiftningen för att öka rörligheten för högprofilerade personer (t.ex. forskare och chefer) mellan universitet, forskningsinfrastrukturer och företag. förenkling av förvaltningen av medel. IV) reformera forskarnas karriärväg för att öka deras fokus på forskningsverksamhet.

K.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)

Åtgärden ska bestå av finansiering av forskningsprojekt av stort nationellt intresse (PRIN). Projekten ska pågå i minst två år och kräva samarbete mellan forskningsenheter som tillhör universitet och forskningsorgan. De finansierade projekten ska väljas ut av ministeriet för universitet och forskning på grundval av kvaliteten på de ansvariga personernas vetenskapliga profil samt forskningsprojektets originalitet, metodologiska lämplighet, genomslagskraft och genomförbarhet. Denna typ av verksamhet ska stimulera utvecklingen av forskningsledda initiativ för spetsforskning och en starkare samverkan mellan universitet och forskningsinstitutioner.

Investeringen förväntas finansiera 2026 projekt fram till 5.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om attinte orsakabetydande skada(2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 72 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 73 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 74 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 75 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 1.3: Partnerskap som utvidgas till universitet, forskningscentrum, företag och finansiering av grundforskningsprojekt

Jämfört med andra europeiska jämförbara länderverkar den låga patent- och avknoppningen av det italienska forsknings- och universitetssystemet vara särskilt kritisk 76 . Detta beror på vissa strukturella utmaningar, såsom de små och medelstora företagens dominerande roll i den nationella ekonomin, de stora regionala skillnaderna i fråga om inkomst och produktivitet och universitetens begränsade förmåga att knyta kontakter med företag.

Investeringen syftar till att finansiera minst 14 större program för grundforskning som genomförs av omfattande nätverk av offentliga och privata aktörer. Investeringen är anpassad till ett av PNR-målen att främja positiva förändringar genom att stimulera grundforskningen. Särskilda förfaranden för berörda parters deltagande ska genomföras för varje program för att engagera medborgarna och underlätta teknik- och kunskapsöverföring till territorier, företag och offentliga förvaltningar.

Investeringen förväntas stärka de nationella teknikkedjorna och främja deras deltagande i strategiska europeiska och globala värdekedjor. Exempel på detta är följande: hållbar mobilitet (hållbara batterier, material, logistik osv.), alternativa energikällor, supraledare, övervakning och förebyggande av klimatförändringar, cirkulär ekonomi inom modeindustrin, industriell symbios, ekodesign och design för hållbarhet, avfallshantering, återvinning och återvinning, biologisk mångfald, gröna produktionsprocesser, självkörande fordon, vacciner, bioreaktorer, nya råvaror, vattenförvaltning och kulturarv för bevarande av vattenresurser. Varje program förväntas främja sammanslagning av små och medelstora företag kring stora privata aktörer och offentliga forskningscentrum och uppmuntra forskningssamverkan och kompletterande forskningsverksamhet. FoU-projekt ska omfatta investeringar i både humankapital och utveckling av grundforskning för universitet, forskningscentrum och företag.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 77 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 78 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 79 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 80 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja inrättandet av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik

Denna åtgärd syftar till att finansiera inrättandet av minst fem nationella forskningscentrum, utvalda genom konkurrensutsatta förfaranden, som kan uppnå en kritisk tröskel för forsknings- och innovationskapacitet genom samarbete mellan universitet, forskningscentrum och företag. Urvalet ska göras på grundval av konkurrensutsatta ansökningsomgångar, i vilka nationella konsortier som leds av en samordnande ledare får delta, även med beaktande av den tidigare kartläggningen.

De viktigaste inslagen i varje nationellt centrum ska vara a) inrättande och förnyelse av relevanta forskningsanläggningar, b) privata aktörers deltagande i genomförandet av forskningsprojekt, c) stöd till nystartade företag och spin off-generation. Urvalet bör ske genom riktade ansökningsomgångar, varav den första ska inledas i början av 2022. Valet mellan förslagen att delta i ansökningsomgångarna ska göras på ett liknande sätt som det som antagits av Europeiska innovationsrådet.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med dentekniska vägledningen om att inte orsakabetydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 81 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 82 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 83 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 84 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 1.5: Inrätta och stärka ”innovationsekosystem för hållbarhet” och bygga upp ”territoriella ledare för forskning och utveckling”.

Åtgärden, som genomförs av MUR, ska senast 2026 finansiera minst 10 ”territoriella urval av R I” (befintliga eller nya), som ska väljas ut på grundval av särskilda konkurrensutsatta förfaranden, med fokus på kapaciteten att främja projekt för social hållbarhet. Varje projekt måste ha följande inslag: a) innovativ utbildningsverksamhet som genomförs i synergi mellan universitet och företag och som syftar till att minska obalansen mellan den kompetens som företagen behöver och den kompetens som universiteten tillhandahåller, samt industriella doktorand. b) Forskningsverksamhet och/eller forskningsinfrastruktur som genomförs gemensamt av universitet och företag, särskilt små och medelstora företag, som är verksamma på territoriet, c) stöd till nystartade företag, d) lokalsamhällenas deltagande i innovations- och hållbarhetsfrågor.

De projekt som ska finansieras ska väljas ut på grundval av följande kriterier: i) Vetenskaplig och teknisk kvalitet och dess överensstämmelse med den territoriella inriktningen. II) Den faktiska förmågan att stimulera företagens, särskilt de små och medelstora företagens, innovationskapacitet. förmåga att skapa nationella och internationella förbindelser med större forskningsinstitut och ledande företag. IV) faktisk kapacitet att involvera lokalsamhällen.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med dentekniska vägledningen om att inte orsakabetydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 85 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 86 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 87 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 88 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 2.1: Viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI)

Syftet med åtgärden är att komplettera den nuvarande IPCEI-fonden, som avses i artikel 1.232 i 2020 års budgetlag, med ytterligare medel.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med dentekniska vägledningen om att inte orsakabetydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 89 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 90 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 91 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 92 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor

Syftet med åtgärden, som genomförs av MiMIT- ministeriet för företag och Made i Italien, är att, bland annat genom en omorganiserings- och rationaliseringsprocess, stödja ett nätverk av 50 centrum (kompetenscentrum, europeiska digitala innovationsknutpunkter, spetskompetensstämpeln, test- och experimentfaciliteten, nationella digitala innovationscentrum) med ansvar för projektutveckling, tillhandahållande av avancerade tekniska tjänster till företag och innovativa och godkända tekniköverföringstjänster. Syftet med processen för att förenkla och rationalisera de centrum som eftersträvas genom åtgärden är att öka avancerade tekniska tjänster för företag genom att fokusera på avancerad tillverkningsteknik och specialisering.

De tjänster som tillhandahålls av centren ska omfatta följande: i) digital bedömning, ii) test-förhandsinvestering, iii) utbildning. IV) Tillgång till finansiering. V) Finansiellt och operativt stöd till utveckling av innovationsprojekt (teknisk mognadsgrad (TRL) över 5). vi) Teknisk förmedling. och vii) medvetandehöjande åtgärder på lokal nivå.

EDIH och TEF kan få finansiering från andra EU-fonder, däribland programmet för ett digitalt Europa, för att de ska kunna bedriva sin verksamhet.

Investeringen består av två interventionslinjer:

Inom ramen för den första budgetposten finansierar faciliteten för återhämtning och resiliens uteslutande 35 centrum, utan stöd från andra EU-källor.

Inom ramen för den andra raden finansierar faciliteten för återhämtning och resiliens en del av 13 europeiska digitala innovationsknutpunkter och två test- och experimentanläggningar, medan den andra delen av kostnaden kommer från programmet för ett digitalt Europa. I synnerhet ska driften av 13 europeiska digitala innovationsknutpunkter och två tematiska miljöfonder som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens och programmet för ett digitalt Europa struktureras i arbetspaket 93 . Stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens ska inte avse arbetspaket för vilka EDIH och TEF får stöd inom ramen för programmet för ett digitalt Europa. När det gäller TEF antas en kvotvänlig strategi.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med dentekniska vägledningen om att inte orsakabetydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 94 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 95 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 96 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 97 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.

Investeringar 3.1: Fond för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur

Fonden syftar till att underlätta osmos mellan vetenskaplig kunskap som genereras i forskningsinfrastrukturer av hög kvalitet och den ekonomiska sektorn och främja innovation. I detta syfte stöder åtgärden, som genomförs av MUR – ministeriet för universitet och forskning, inrättandet av forsknings- och innovationsinfrastruktur som kopplar samman industrin och den akademiska världen. Fonden för bygg- och forskningsinfrastruktur ska stödja skapandet eller stärkandet, på konkurrensbasis, av forskningsinfrastrukturer av europeisk betydelse och särskilda innovationsinfrastrukturer, och främja kombinationen av offentliga och privata investeringar.

Åtgärden ska särskilt finansiera minst 30 infrastrukturprojekt (befintliga eller nyfinansierade) med en forskningsförvaltare för varje infrastruktur.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 98 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 99 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 100 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 101 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 3.2: Kapitaltillskott till fonden för digital omställning som förvaltas av CDP Venture Capital SGR

Denna åtgärd syftar till att stödja tillväxtpotentialen i den italienska ekonomin genom att stimulera privata investeringar, förbättra tillgången till finansiering för nystartade företag och utveckla riskkapitalmarknaden inom denna sektor. Åtgärden ska bestå av ett kapitaltillskott på 400 000 000 EUR till fonden för digital omställning (DTF) som förvaltas av CDP Venture Capital SGR.

CDP Venture Capital SGR ska anta en investeringspolicy för användningen av eget kapital. Investeringspolicyn ska innehålla en beskrivning av den eller de finansiella produkter med den förväntade typen av stödberättigande slutliga stödmottagare som kapitalet förväntas stödja, inbegripet den förväntade tidsplanen för genomförandet av 15 år och förvaltningsavgiften på högst 13 %. 102 DTF ska bedriva sin verksamhet genom att direkt eller indirekt tillhandahålla eget kapital, hybridkapital, skuld- eller hybridlån. 103 CDP Venture Capital SGR ska anta det revisions- och kontrollsystem som beskrivs i riktlinjerna ”Linee Guida per le attività di rendiliferzione e controllo dei Fondi DTF e GTF” för användningen av det egna kapitalet. Investeringspolicyn ska kräva att finansiella produkter som det egna kapitalet stöder är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Särskilt när det gäller allmänt stöd till nystartade företag ska investeringspolicyn utesluta företag med betydande fokus 104 inom följande sektorer: (i) Energiproduktion baserad på fossila bränslen och därmed sammanhängande verksamhet 105 . II) energiintensiva industrier och/eller industrier med höga CO2-utsläpp 106 . III) Tillverkning, uthyrning eller försäljning av förorenande fordon 107 . IV) Avfallsinsamling, avfallshantering och avfallshantering 108 , v) bearbetning av kärnbränsle, produktion av kärnenergi. Dessutom ska investeringspolicyn kräva efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.

K.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M4C2–5	Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)	Måltavla	Antal beviljade forskningsprojekt	SAKNAS	Antal	0	3 150	KVARTAL 4	2023	Tilldelning av minst 3 150 Progetti di Ricerca di Interesse Nazionale forskningsprojekt. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M4C2–6	Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)	Måltavla	Antal beviljade forskningsprojekt	SAKNAS	Antal	3 150	5 350	KVARTAL 2	2025	Tilldelning av minst 5 350 Progetti di Ricerca di Interesse Nazionale forskningsprojekt. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M4C2–7	Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)	Måltavla	Antal visstidsanställda forskare	SAKNAS	Antal	0	900	KVARTAL 2	2025	Minst 900 nya visstidsanställda forskare ska anställas. De rekryterade forskarna ska fokusera på de prioriteringar som är förenliga med de sex klustren i Europeiska ramprogrammet för forskning och innovation 2021–2027: i) Hälsa, II) humanistisk kultur, kreativitet, sociala omvandlingar, ett samhälle av integration. III) Säkerhet för de sociala systemen, IV) Digitala frågor, industri, flyg- och rymdteknik. V) Klimat, energi och hållbar rörlighet. vi) Livsmedel, bioekonomi, biologisk mångfald, jordbruk och miljö.
M4C2–8	Investeringar 1.3: Partnerskap som utvidgas till universitet, forskningscentrum, företag och finansiering av grundforskningsprojekt	Måltavla	Antal visstidsanställda forskare som anställts för de planerade partnerskap för grundforskning som undertecknats mellan forskningsinstitut och privata företag	SAKNAS	Antal	0	1 400	KVARTAL 2	2025	Minst 100 nya visstidsanställda forskare ska anställas för vart och ett av de planerade partnerskap för grundforskning som undertecknats mellan forskningsinstitut och privata företag (1.3). Minst 14 partnerskap för grundforskning ska undertecknas mellan forskningsinstitut och privata företag. Om målet ska uppnås på ett tillfredsställande sätt beror på andelen visstidsanställningar som tilldelas kvinnliga forskare: minst 40 %. Projekten ska väljas ut på grundval av konkurrensmässiga kriterier, inbegripet i) efterlevnad av målen och prioriteringarna för PNR (Piano Nazionale di Ricerca), deltagande av berörda parter för att kombinera teknisk mognadsgrad (TRL) med samhällelig mognadsgrad (SRL). Dessutom ska särskilda urvalskriterier fastställas för att säkerställa i) balans mellan de berörda territorierna (genom att främja deltagande av aktörer från olika regioner och olika zoner i landet, inbegripet syd och öar), ii) deltagande av både stora och små företag (små och medelstora företag), med särskild uppmärksamhet på de yngre (mindre än fem år efter etableringen) och innovativa företag. Inbjudan att lämna förslag till program samt urvalsförfarandet ska omfatta följande: a) Kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 42 % av den totala kostnaden för den investering som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens. c) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs genom systemets livslängd och programmets slut.
M4C2–9	Investeringar 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja inrättandet av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik	Måltavla	De nationella centrumen är operativa och de nationella centrumen genomför verksamhet inom viktig möjliggörande teknik.	SAKNAS	Antal	0	5	KVARTAL 2	2026	De nationella centrum som tilldelades kontrakt och bedömdes med delmål M4C2–19 är operativa och har slutfört sin verksamhet enligt definitionen i den relevanta ansökningsomgången.
M4C2–10	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Milstolpe	Utlysning av inbjudan att anmäla intresse för identifiering av nationella projekt, inklusive projekt på mikroelektronisk IPCEI	Inbjudan att anmäla intresse offentliggörs	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2021	De IPCEI-projekt som ska få stöd förväntas uppdateras beroende på hur långt man faktiskt kommit i de nationella IPCEI-förfaranden som för närvarande pågår och hur långt förfarandet för anmälan av statligt stöd har kommit. Det valda initiativet ska ta hänsyn till specifika innovativa industrisektorer i linje med de europeiska värdekedjor som redan har identifierats. Denna insats omfattar både redan godkända viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och framtida projekt, såsom moln, hälsa, radmaterial och cybersäkerhet. Villkoren för inbjudan ska omfatta följande: a) Kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 40 % av den totala kostnaden för den investering som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens. c) Åtagande om att investeringens digitala bidrag enligt metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 60 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens. d) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden efter halva tiden och i slutet av programmet.
M4C2–11	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Milstolpe	Ikraftträdande av en nationell rättsakt om tilldelning av de medel som krävs för att ge stöd till projektdeltagare.	Bestämmelse i den nationella lagen om lagens ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	I den nationella lagen ska det anges vilka förfaranden och tidsfrister som gäller för att lämna in projekt samt vilka krav som ställs på potentiella stödmottagare.
M4C2–12	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Milstolpe	Förteckningen över deltagare i IPCEI-projekt färdigställs senast den 30/06/2023.	Offentliggörande av deltagarlistan	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Förteckningen ska omfatta de godkända ämnen som deltar i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, efter de kontroller och utvärderingar av de projekt som lagts fram som ska göras i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningsförteckning och kravet på efterlevnad av relevant miljö på EU-nivå och nationell nivå.
M4C2–13	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Måltavla	Antal nya nav som ska skapas	SAKNAS	Antal	8	35	KVARTAL 4	2025	Idrifttagande av 27 nya knutpunkter inom ramen för åtgärdens första interventionslinje. Målet ska inriktas på tre typer av nav: -Kompetenscentrum -Spetskompetensstämpel -Nätverk av innovationsnav på plats.
M4C2–14	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Måltavla	Utbetalning av ekonomiskt värde på 307 000 000 EUR	SAKNAS	EURO	0	307 000 000	KVARTAL 2	2026	307 000 000 EUR ska betalas ut inom ramen för åtgärdens första interventionslinje till tekniköverföringscentrum för att stärka det nationella nätverket och tillhandahålla tjänster till företag. De tjänster som ska tillhandahållas ska omfatta följande: — i) Digital bedömning. — II) test-före investering, — III) utbildning. — IV) Tillgång till finansiering. — V) Finansiellt och operativt stöd till utveckling av innovationsprojekt (teknisk mognadsgrad över 5). — vi) Teknisk förmedling – - vii) medvetandehöjande åtgärder på lokal nivå
M4C2–15	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Måltavla	Antal små och medelstora företag som får stöd	SAKNAS	Antal	0	5 000	KVARTAL 2	2026	Minst 5 små och medelstora företag som får stöd från nationellt finansierade centrum (kompetenscentrum, Spetskompetensstämpel. Nationella digitala innovationsknutpunkter) inom ramen för åtgärdens första interventionslinje genom tillhandahållande av tjänster som ska omfatta följande: I)Digital bedömning II)Test-before investment, III)utbildning; IV)tillgång till finansiering. V)finansiellt stöd och driftsstöd till utveckling av innovationsprojekt (mer än 5 teknisk mognadsgrad). VI)teknisk förmedling VII)medvetandehöjande åtgärder på lokal nivå.
M4C2–15a	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Milstolpe	Slutförande av arbetspaketen för EDIH och TEF	Arbetspaket för den europeiska digitala innovationsknutpunkten (EDIH) och test- och experimentanläggningar (TEF) färdigställda	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Slutförande av alla arbetspaket för de 13 europeiska digitala innovationsknutpunkterna och två test- och experimentanläggningar, inom ramen för åtgärdens andra insatsområde, med undantag för de arbetspaket som finansieras genom programmet för ett digitalt Europa.
M4C2–16	Investeringar 3.1: Fond för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur	Måltavla	Antal finansierade infrastrukturer	SAKNAS	Antal	0	30	KVARTAL 2	2023	Minst 30 infrastrukturer finansierade för det integrerade systemet för forsknings- och innovationsinfrastruktur. Innovationsinfrastrukturen ska omfatta infrastrukturer för flera ändamål som kan täcka minst tre ämnesområden: i) kvantteknik, ii) avancerade material, iii) fotonik, iv) biovetenskap, v) artificiell intelligens, vi) energiomställning. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att minst 30 forskningsförvaltare anställs för det integrerade systemet för forsknings- och innovationsinfrastruktur.
M4C2–16a	Investeringar 3.1: Fond för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur	Måltavla	Antal forsknings- och innovationsinfrastrukturer som skapats eller slutfört sin verksamhet	EJ TILLÄMPLIGT	Antal	0	30	KVARTAL 2	2026	Minst 30 forsknings- och innovationsinfrastrukturer som skapats eller som slutfört sin verksamhet enligt den relevanta ansökningsomgången.
M4C2–17	Investeringar 3.1: Fonden för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur. Investeringar	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för projekten avseende a) Integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur	Meddelande om tilldelning av kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Meddelande om tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Förslagen ska väljas ut enligt följande kriterier: ledarskap inom vetenskap, teknik och innovation, deras innovationspotential (både när det gäller öppen innovation/öppna data och utveckling av äganderättsligt skyddade data), deras överensstämmelse med temaområdena eller ny omvälvande utveckling, deras översättningsplaner och innovationsplaner, stöd från industrin som partner för öppen innovation och/eller användare, styrkan i affärsutvecklingsverksamheten, skapande av immateriella rättigheter, tydliga regler för att särskilja öppna och skyddade produkter och licensieringsplaner, deras förmåga att utveckla och ta emot industriella doktorander, kopplingar till nystartade företag eller andra typer av fonder. Urvalsförfarandet ska kräva en DNSH-utvärdering och, i tillämpliga fall, en strategisk miljöbedömning om projektet förväntas få en konsekvent inverkan på territoriet.
M4C2–18	Insamlingar1.5: Inrättande och förstärkning av ”innovationsekosystem för hållbarhet” och ”regionala ledare för forskning och utveckling”	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för projekt som rör innovationsekosystem.	Meddelande om tilldelning av kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Meddelande om tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Urvalsförfarandet ska kräva en DNSH-utvärdering och, i tillämpliga fall, en strategisk miljöbedömning om projektet förväntas få en konsekvent inverkan på territoriet. De nationella centrumen ska inrättas efter en konkurrensutsatt ansökningsomgång genom att befintliga världsledande laboratorier som redan finns på universitet och offentliga och privata forskningscentrum slås samman och genom att ny skräddarsydd infrastruktur inrättas.
M4C2–18 Bis	Insamlingar1.5: Inrättande och förstärkning av ”innovationsekosystem för hållbarhet” och ”regionala ledare för forskning och utveckling”	Måltavla	Verksamhet som genomförs av innovationsekosystemen	EJ TILLÄMPLIGT	Antal	0	10	KVARTAL 2	2026	Minst 10 innovationsekosystem har slutfört sin verksamhet enligt definitionen i den relevanta ansökningsomgången.
M4C2–19	Investeringar 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja inrättandet av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för projekt som rör nationella ledare inom forskning och utveckling om viktig möjliggörande teknik	Meddelande om tilldelning av kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	N	KVARTAL 2	2022	Meddelande om tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Projekten ska väljas ut för 30 % av resurserna som insatser ”Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på en koldioxidsnål ekonomi, motståndskraft och anpassning till klimatförändringar” (IF022), och för 15 % av resurserna som interventioner ”Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på den cirkulära ekonomin” (IF023). Projekten ska bedömas med beaktande av genomförbarhet, hållbarhet, samfinansiering från andra källor (t.ex. regionala fonder), den produktiva sektorns deltagande, partnernas kvalitet och inverkan på den sociala och miljömässiga hållbarheten. Inbjudan att lämna projektförslag som ska finansieras som innovationsekosystem. Urvalsförfarandet ska kräva en DNSH-utvärdering och, i tillämpliga fall, en strategisk miljöbedömning om projektet förväntas få en konsekvent inverkan på territoriet.
M4C2–20	Investeringar 3.2: Kapitaltillskott till fonden för digital omställning	Milstolpe	Avtalet mellan it-regeringen och genomförandepartnern Cassa Depositi e Prestiti (CDP) om inrättande av det finansiella instrumentet undertecknades	Avtalet undertecknas av den italienska regeringen och Cassa Depositi e Prestiti.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	De delar som ska ingå i finansieringsinstrumentets investeringspolitik/investeringsstrategi är följande: - Investeringsmål (fondstorlek, antal insatser, belopp som ska stödjas med tiden differentierade per stödmottagare, såsom små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag/stora företag) - Scope and eligible beneficiaries - Stödberättigade finansiella intermediärer och urvalsprocess - Typ av stöd som tillhandahålls (t.ex. garantier, lån, eget kapital och därmed likställt kapital) - Riktad risk/avkastning för varje typ av investerare - Riskpolicy och policy för bekämpning av penningtvätt - Styrning (partner, fondförvaltare, styrelse, investeringskommitté, roll och ansvar) - Diversifiering och koncentrationsgränser - Aktiepolicy inklusive exitstrategi för aktieinvesteringar - DNSH and sustainability proofing policy and exclusion list - Utlåningspolicy för skuldinvesteringar, inklusive nödvändiga garantier och säkerheter - Tidsplan för insamling av medel och genomförande
M4C2–21a	Investering 3.2 Kapitaltillskott till fonden för digital omställning (DTF)	Milstolpe	Kapitaltillskott till fonden för digital omställning	Överföringsintyg	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Italien ska överföra 400 000 EUR 000 till DTF. Dessutom ska investeringspolicyn (Accordo Finanziario) överensstämma med beskrivningen av åtgärden.
M4C2–21	Investering 3.2 Kapitaltillskott till fonden för digital omställning (DTF)	Milstolpe	Antagande av ett betänkande	Antagande av ett betänkande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Italien ska överlämna en rapport som beskriver de åtgärder som vidtagits av DTF för att genomföra investeringspolitiken, inbegripet de åtgärder som vidtagits för att genomföra de finansiella produkter som det egna kapitalet förväntas stödja, samt de åtgärder som förväntas vidtas för att ytterligare genomföra dessa produkter. Rapporten ska också ange de belopp som investerats direkt/indirekt och i varje finansiell produkt.
M4C2–22	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Måltavla	Antal projekt som fått stöd	SAKNAS	Antal	0	20	KVARTAL 2	2025	Minst 20 projekt som får stöd genom modellen för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse. Uppskattningen av målvärdena baseras på driftsmetoderna för IPCEI-projekt som aktiverats i Italien (mikroelektronik 1, Batterier 1, Batterier 2).

L. UPPGIFT 5 DEL 1: Sysselsättningspolitik

Åtgärderna inom ramen för denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens inför en omfattande och integrerad reform av den aktiva arbetsmarknadspolitiken och av yrkesutbildning. Att stärka de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna och förbättra kapacitetsuppbyggnaden inom de offentliga arbetsförmedlingarna, inbegripet deras integration med utbildningsanordnare och privata aktörer, förväntas öka tjänsternas effektivitet. Åtgärderna i denna del syftar dessutom till att minska den sociala sårbarheten för chocker, särskilt genom att bekämpa odeklarerat arbete i alla dess former och sektorer genom att fastställa effektivare påföljder och starkare incitament att arbeta lagligt. Dessutom främjar denna del jämställdhet (lika lön) genom certifieringssystemet för jämställdhet. Den investerar också i ungdomar genom att öka utbildningsprogrammens kvantitet och kvalitet, till exempel genom att delta i programmet för samhällsomfattande tjänster.

Genomförandet av dessa åtgärder förväntas bidra till att ta itu med de utmaningar som tas upp i 2020 års landsspecifika rekommendation nr 2 om arbetsmarknaden, där Italien uppmanas att ”mildra krisens inverkan på sysselsättningen, bland annat genom [...] aktivt sysselsättningsstöd”, 2020 års landsspecifika rekommendation 2 om att stödja kompetens (...) inklusive digitala färdigheter, 2019 års landsspecifika rekommendation 2 om att intensifiera insatserna för att ta itu med odeklarerat arbete och se till att aktiva arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder (...) når ut särskilt till ungdomar och utsatta grupper. Stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och 2019 års landsspecifika rekommendation 2 om att främja kompetenshöjning, bland annat genom att stärka digitala färdigheter.

L.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 – Aktiv arbetsmarknadspolitik och yrkesutbildning

Syftet med denna reform är att främja ett effektivare aktivt arbetsmarknadssystem genom att tillhandahålla särskilda arbetsförmedlingar och individanpassade planer för aktivering av arbetsmarknaden. Inrättandet av ett nationellt program för arbetstagarnas garanterade anställbarhet ska göra det möjligt att tillhandahålla skräddarsydda tjänster för arbetslösa och på så sätt stärka deras aktiveringsmöjligheter. GOL-programmet ska åtföljas av den nationella planen för ny kompetens och en definition av nationella grundläggande nivåer för yrkesutbildningsåtgärder. Yrkesutbildningssystemet i Italien ska förbättras genom att främja ett territoriellt nätverk av utbildnings- och arbetsförmedlingstjänster samt genom att utveckla ett inkluderande system för livslångt lärande och innovativa kompetenshöjnings- och omskolningsvägar.

Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna

Syftet med denna investering är att möjliggöra ett effektivt tillhandahållande av arbetsförmedlings- och utbildningstjänster. Denna åtgärd omfattar infrastrukturinvesteringar, utveckling av regionala observationscentrum för arbetsmarknaden, utveckling av driftskompatibilitet mellan regionala och nationella informationssystem, utformning och genomförande av utbildningsinsatser för att uppdatera yrkesrådgivarnas färdigheter. Åtgärden omfattade också utformning och genomförande av innehålls- och kommunikationskanaler för de tjänster som erbjöds.

Reform 2 – Nationell plan mot odeklarerat arbete

Syftet med denna åtgärd är att förbättra kvaliteten på arbetet och arbetstagarnas villkor. Denna åtgärd omfattar åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa odeklarerat arbete, arbetskraftsexploatering (Caporalato) och andra former av odeklarerat arbete. Reformen omfattar följande: I) införa direkta och indirekta åtgärder för att omvandla odeklarerat arbete till deklarerat arbete genom att se till att fördelarna med att verka i den deklarerade ekonomin uppväger kostnaderna för att arbeta i den odeklarerade ekonomin, II) Stärka den nationella yrkesinspektionens inspektionskapacitet. III) Förbättra produktion, insamling och snabb spridning av detaljerade uppgifter om odeklarerat arbete. IV) Stödja omvandlingen av odeklarerat arbete till reguljärt arbete och stödja antagandet av avskräckande åtgärder och incitament för regelbundet arbete. V) Genomförande av informationskampanjer, informationsverksamhet och medvetandehöjande verksamhet. V) Stärka styrningssystemet för att bekämpa odeklarerat arbete på nationell och lokal nivå.

Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering

Syftet med denna åtgärd är att säkerställaett ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden och minska löneskillnaderna mellan könen. Denna investering omfattar genomförande och efterlevnad av det nationella systemet för jämställdhetscertifiering för att främja öppenhet på arbetsmarknaden och i affärsprocesser och, på medellång till lång sikt, bidra till att förbättra kvinnors arbetsvillkor när det gäller kvalitet, lön och egenmakt.

Investering 3 – Stärka det dubbla systemet

Syftet med denna åtgärd är att hjälpa ungdomar och vuxna utan gymnasieutbildning att få tillgång till sysselsättning genom att öka antalet personer som deltar i formell utbildning och yrkesutbildning genom systemet med varvad utbildning, inklusive lärlingsutbildning. Denna investering ska bidra till att göra utbildningssystemen mer samverkande med arbetsmarknaden samt öka ungdomars anställbarhet genom förvärv av ny kompetens, i linje med den digitala och gröna omställningen, med lärande på arbetsplatsen. Den ska bidra till att I) modernisera utbildningssystemet genom att främja skapandet av lärande på arbetsplatsen och stärka dialogen med företagen, II) Stärka de finansiella anslagen för att erbjuda utbildning i marginaliserade områden. III) skapa en robust och inkluderande styrning som ska inbegripa näringslivets och arbetsmarknadens parter.

Investering 4 –Utveckling av samhällsomfattande tjänster

Syftet med denna åtgärd är att stärka de samhällsomfattande offentliga tjänsterna, öka antalet ungdomar som deltar i icke-formellt lärande och förbättra deras kunskaper och färdigheter. Denna investering omfattar åtgärder för att öka medvetenheten om vikten av ett aktivt medborgarskap, främja ungdomars anställbarhet och social sammanhållning, med särskild uppmärksamhet på den gröna och digitala omställningen.

L.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M5C1–1	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Milstolpe	Ikraftträdandet av det interministeriella dekretet om inrättande av ett nationellt program för garanterad anställbarhet för arbetstagare och ett interministeriellt dekret om upprättande av en nationell plan för ny kompetens	Bestämmelse i de interministeriella dekreten om ikraftträdandet av de två interministeriella dekreten, efter överenskommelser vid konferensen för de statliga regionerna om programmet GOL och den nationella planen för ny kompetens	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	När det gäller GOL ska de minst i) definiera de viktigaste delarna och deras standarder för de offentliga arbetsförmedlingarna, inbegripet kompetensprognoser, individanpassade utbildningsplaner, vägledning och jobbcoachning, för att säkerställa ett effektivt tillhandahållande av individanpassade arbetsförmedlingar i enlighet med gemensamma och enhetliga standarder i hela det nationella territoriet, ii) säkerställa att kompetenshöjning och omskolning som tillhandahålls av de offentliga arbetsförmedlingarna är helt i linje med den nationella planen för ny kompetens, inbegripet digitala färdigheter, iii) säkerställa att de offentliga arbetsförmedlingarna är inriktade på mottagarnas behov, iv) säkerställa att de offentliga arbetsförmedlingarna prioriterar de mest utsatta. v) Fastställa ett mål om att minst 25 % av stödmottagarna inom programmen för garanterad anställbarhet för arbetstagare ska vara mottagare av relevant utbildning, med särskilt fokus på digitala färdigheter och med prioritering av de mest utsatta. vi) fastställa nya mekanismer som stärker och strukturerar samarbetet mellan offentliga och privata system, bland annat när det gäller att identifiera relevanta kompetensbehov och tillhandahålla arbetstillfällen. I dekretet fastställs att mottagare av sociala skyddsnät ska få tillgång till de tjänster som tillhandahålls inom ramen för det nationella programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare inom 4 månader från den tidpunkt då de mognar rätten till sociala skyddsnät. Akterna för den nationella planen för ny kompetens ska som ett minimum i) fastställer gemensamma standarder och grundläggande nivåer för yrkesutbildning i hela landet, ii) riktar sig till både anställda och arbetslösa och personer i syfte att förbättra sina digitala färdigheter och uppmuntra livslångt lärande. III) Identifiera färdigheter och relevanta standarder på grundval av ett samarbete mellan de offentliga och privata systemen, iv) beakta de olika behoven hos de målgrupper som beaktas och som minst ska omfatta de mest utsatta, v) omfatta alla relevanta sektorsstrategier för att ha en övergripande strategi, inbegripet den nationella strategiska planen för vuxnas kompetens. vi) Infoga bestämmelsen om utveckling av ett prognossystem för ny kompetens som behövs på kort och medellång sikt på arbetsmarknaden.
M5C1–2	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Milstolpe	Alla planer för de offentliga arbetsförmedlingarna träder i kraft på regional nivå	Bestämmelse om ikraftträdande av de planer som antagits av regionerna och genomförda aktiviteter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Den nationella regleringen av Garanteed Employability of Workers (GOL) ska omfatta en definition på regional nivå av den operativa verksamhet som krävs för att genomföra programmet. För att säkerställa samstämmighet mellan den nationella lagstiftningen och det regionala genomförandet ska regionala planer för de offentliga arbetsförmedlingarna antas. Utöver att anta planerna genomför regionerna verksamheten på grundval av planerna och når minst 10 % av programmets planerade stödmottagare (slutligt mål på 3 000 000 personer). När planerna för de offentliga arbetsförmedlingarna träder i kraft ska programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare kunna genomföras fullt ut.
M5C1–3	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Måltavla	Personer som omfattas av programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL)	SAKNAS	Antal	300 000	3 000 000	KVARTAL 4	2025	At least 3 000 000 people benefit from the Guaranteed Employability of Workers (GOL) programme. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: at least 75% of beneficiaries shall be women, long-term unemployed, people with disabilities or people under 30 or over 55.
M5C1–4	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Måltavla	Garanterad anställbarhet för arbetstagarnas förmånstagare har deltagit i yrkesutbildning	SAKNAS	Antal	0	800 000	KVARTAL 4	2025	Yrkesutbildning ska ingå i programmet för 800 000 av mottagarna av aktiva arbetsmarknadsåtgärder på fem år. Därför har minst 800 av 000 3 års garanterade anställbarhet för arbetstagare (GOL) deltagit i yrkesutbildning. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: minst 300 av dessa stödmottagare har deltagit i utbildning om digitala färdigheter.
M5C1–5	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Måltavla	De offentliga arbetsförmedlingarna i varje region har uppfyllt kriterierna för den grundläggande nivån på de offentliga arbetsförmedlingarna enligt definitionen i programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL).	SAKNAS	Procent	0	80	KVARTAL 4	2025	En grundläggande del av programmet är att definiera ett antal viktiga tjänster som ska tillhandahållas till mottagare av ALMPS-system, med utgångspunkt i de mest utsatta. I slutet av 2025 hade minst 80 % av de offentliga arbetsförmedlingarna i varje region uppfyllt kriterierna för den väsentliga nivån på de offentliga arbetsförmedlingarnas tjänster enligt definitionen i programmet Garanteed Employability of Workers (GOL).
M5C1–6	Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna	Måltavla	De offentliga arbetsförmedlingarna genomför den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023.	SAKNAS	Antal	0	250	KVARTAL 4	2022	Minst 250 offentliga arbetsförmedlingar har slutfört minst 50 % av den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023. Dessa verksamheter ligger i linje med den centrala förstärkningsplanen och definieras ytterligare på regional nivå, på grundval av behovsanalys och tilldelade resurser. Dessa verksamheter omfattar: I) Renovering och renovering av de offentliga arbetsförmedlingarnas nuvarande platser och inköp av nya. II) Fortsatt genomförande av it-systemet, med sikte på nationell interoperabilitet. III) Yrkesutbildning för personalen. Inrättande av regionala observationsgrupper för lokala arbetsmarknader. V) Institutionell kommunikation och utåtriktad verksamhet. Infrastrukturverksamhet ingår inte i detta mål. Lika balans säkerställs när det gäller uppnåendet av målet i fråga om territoriell fördelning (nord, centrum och syd).
M5C1–7	Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna	Måltavla	De offentliga arbetsförmedlingarna har slutfört den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen.	SAKNAS	Antal	250	500	KVARTAL 4	2025	At least 500 Public Employment Services (PES) have completed 100% of the activities envisaged in the regional plans for the development of public employment centres (Piani regionali di potenziamento dei centri per l’impiego). Dessa verksamheter ligger i linje med den centrala förstärkningsplanen och definieras ytterligare på regional nivå, på grundval av behovsanalys och tilldelade resurser. Dessa verksamheter omfattar: I) Fortsatt genomförande av it-systemet, med tanke på den nationella interoperabiliteten. II) Yrkesutbildning för personalen. III) Inrättande av regionala observationsorgan för lokala arbetsmarknader. IV) Institutionell kommunikation och utåtriktad verksamhet. Infrastrukturverksamhet ingår inte i detta mål. För att uppnå målet garanteras balans i fråga om territoriell fördelning (nord, centrum och syd), även genom subsidiaritetsinsatser.
M5C1–7a	Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna	Måltavla	De offentliga arbetsförmedlingarna har slutfört den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen.	SAKNAS	Antal	0	500	KVARTAL 2	2026	Minst 500 offentliga arbetsförmedlingar har slutfört 100 % av den verksamhet som planeras i de regionala planerna för utveckling av offentliga arbetsförmedlingar (Piani regionali di potenziamento dei centri per l’impiego) när det gäller renovering och renovering av de offentliga arbetsförmedlingarnas och de regionala myndigheternas nuvarande byggnader och inköp av nya byggnader, i enlighet med vad som beskrivs i dekretet från generalsekreteraren för ministeriet för arbetsmarknads- och socialpolitik DSG nr 123/2020.
M5C1–8	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Milstolpe	En nationell plan och en färdplan för att bekämpa odeklarerat arbete inom alla ekonomiska sektorer träder i kraft.	Bestämmelser i lagen om ikraftträdande av den nationella planen och inrättande av en interinstitutionell arbetsgrupp som ska ansvara för utarbetandet av den nationella planen och färdplanen för genomförandet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Antagande av en nationell plan och tidsbunden färdplan (ett år) för att bekämpa odeklarerat arbete inom alla ekonomiska sektorer. Den nationella planen ska bygga på den allmänna strategin för att bekämpa odeklarerat arbete och på den strategi med flera organ som används för att anta den nationella planen mot utnyttjande av arbetskraft inom jordbrukssektorn – Piano triennale di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura e al caporalato (2020–2022). Den nationella planen och färdplanen för genomförandet ska åtminstone innehålla följande: I) Åtgärder för att förbättra produktion, insamling och snabb spridning av detaljerade uppgifter om odeklarerat arbete. II) införa direkta och indirekta åtgärder för att omvandla odeklarerat arbete till deklarerat arbete genom att se till att fördelarna med att verka i den deklarerade ekonomin uppväger kostnaderna för att arbeta i den odeklarerade ekonomin. Till exempel a) avskräckande åtgärder, såsom skärpta inspektioner och sanktioner, och förebyggande åtgärder för att främja deklarerat arbete, såsom riktade ekonomiska incitament, även genom en översyn och rationalisering av befintliga åtgärder, b) Stärka kopplingen till sysselsättnings- och socialpolitiken. III) En nationell informationskampanj om ”missvärdet” av odeklarerat arbete, riktad till arbetsgivare och arbetstagare, med aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter. IV) En styrningsstruktur för att säkerställa ett effektivt genomförande av åtgärderna. V) Åtgärder för att komma till rätta med olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket.
M5C1–9	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Milstolpe	Vidta åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete	Genomförda åtgärder	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Följande åtgärder ska vidtas: I) Införa åtgärder för att förbättra insamlingen av detaljerade uppgifter om odeklarerat arbete. II) Införa åtgärder för att omvandla odeklarerat arbete till deklarerat arbete: avskräckande åtgärder som kan omfatta, men inte är begränsade till, förstärkta inspektioner och sanktioner samt förebyggande åtgärder för att främja deklarerat arbete, vilket kan omfatta, men inte är begränsat till, riktade ekonomiska incitament. b) Åtgärder för att stärka kopplingen till en aktiv arbetsmarknadspolitik som kan omfatta, men inte begränsas till, utbildning av arbetsförmedlingsoperatörer. III) Genomföra en nationell informationskampanj om ”missnöjet” med odeklarerat arbete, IV) Inledande av arbetet i styrningsstrukturen för att bekämpa odeklarerat arbete. V) Införa åtgärder för att ta itu med arbetskraftsexploatering inom jordbruket.
M5C1–10	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Måltavla	Ökat antal yrkesinspektioner	SAKNAS	Procent	0	30	KVARTAL 4	2025	Det genomsnittliga antalet inspektioner mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2025 ska öka med minst 30 % jämfört med referensgenomsnittet för inspektioner mellan den 1 januari 2019 och den 31 december 2021 (detta referensvärde motsvarar i genomsnitt 79 inspektioner).
M5C1–11	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Milstolpe	Vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete	Genomförda åtgärder	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2026	Följande åtgärder ska vidtas: — Slutföra utvecklingen av ”Indici Sintetici di Affidabilità Contributiva” (ISAC-indikatorer) för 8 områden med hög risk för odeklarerat arbete. - Send at least 12 000 compliance letters to firms identified through the ISAC indicators as of 1 January 2026. — En kvantitativ och kvalitativ oberoende konsekvensbedömning av användningen av ”PrestO” och ”Libretto Famiglia” -kuponger på uppkomsten av odeklarerat arbete och arbetstagarnas villkor. Underlätta tillgången till ”rete del lavoro agricolo di qualità” i samråd med arbetsmarknadens parter inom sektorn. Genomföra en informationskampanj med deltagande av arbetsmarknadens parter inom sektorn. Antalet företag som deltar i nätverket ska ökas till minst 8 500 jämfört med referensscenariot 6 527 från och med den 10 oktober 2024.
M5C1–12	Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering	Milstolpe	Ikraftträdande av system för jämställdhetscertifiering och åtföljande incitamentsmekanismer för företag	Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av lagstiftningsakterna och genomförandeåtgärder som reglerar definitionen av certifieringssystemet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Certifieringssystemet för jämställdhet och åtföljande incitamentsmekanismer för företag ska omfatta minst följande aspekter: möjligheter till tillväxt för kvinnor, lika lön för lika arbete, ledningspolitik för mångfald mellan könen och skydd vid moderskap. Fastställande av incitamentsmekanismer för organisationer som genomför certifieringsprocessen och av den tekniska vägledningen. Varav I) Utarbetande av tekniska standarder för jämställdhetscertifieringssystemet för företag. II) Identifiering av incitamentsmekanismen. III) Åtgärden ska åtföljas av inrättandet av ett it-system.
M5C1–14	Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering	Måltavla	Företagen har fått jämställdhetscertifiering	SAKNAS	Antal	0	3 000	KVARTAL 2	2026	Minst 3 företag har fått jämställdhetscertifiering. Av dessa ska minst 60 % vara små och medelstora företag. Tekniskt stöd genom ett kupongsystem (t.ex. i form av mentorskap, tekniskt stöd och ledningsstöd, åtgärder för balans mellan arbete och privatliv eller utbildning i entreprenörskap) och direkta ekonomiska bidrag till certifieringsprocessen ska ges till minst 500 små och medelstora företag som har fått jämställdhetscertifiering. Ett informationssystem som samlar in uppgifter om certifieringar och certifierade företag ska fyllas i och fungera.
M5C1–15	Investering 3 – Stärka det dubbla systemet	Måltavla	Personer som har deltagit i det dubbla systemet och fått relevant certifiering under femårsperioden 2021–2025	SAKNAS	Antal	39 000	129 000	KVARTAL 4	2025	Minst 90 ytterligare 000 inskrivningar i det dubbla systemet har ägt rum och relevanta certifieringar som styrker att kursen har slutförts har erhållits under femårsperioden 2021–2025 jämfört med referensscenariot. Fördelningen av resurser till regionerna för att stärka det dubbla systemet ska ske på grundval av antalet studenter som deltar i yrkesutbildningskurser.
M5C1–15a	Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster	Milstolpe	Vidta åtgärder för att öka ungdomars deltagande, förenkla förfarandena och förbättra kvaliteten på projekten för samhällsomfattande tjänster,	Genomförda åtgärder	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Följande åtgärder ska vidtas: 1. Införa åtgärder för att öka ungdomars deltagande i programmet för samhällsomfattande tjänster (UCS). 2. Införa åtgärder för att förenkla förfarandena för att minska den administrativa bördan för genomförandet av programmet för samhällsomfattande tjänster, 3. Införa åtgärder för att förbättra kvaliteten på projekt för samhällsomfattande tjänster. De åtgärder som genomförs ska ta hänsyn till resultaten av TSD-projektet (20IT06 – Stöd till utformning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen för samhällsomfattande tjänster (UCS), för att frigöra möjligheter till ungdomssysselsättning).
M5C1–16	Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster	Måltavla	Människor har deltagit i de projekt för samhällsomfattande tjänster som inleddes under fyraårsperioden 2021–2024 och erhållit relevant certifiering.	SAKNAS	Antal	0	166 670	KVARTAL 2	2026	Minst 166 personer har deltagit i de projekt för samhällsomfattande tjänster som inleddes under fyraårsperioden 670–2021 och erhållit relevant certifiering.

L.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag

Syftet med denna åtgärd är att bidra till att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och i synnerhet att stödja kvinnors deltagande i affärsverksamhet. Investeringen ska stödja skapandet av kvinnoföretag. Åtgärdens huvudsakliga mål är att I) systematisera och omforma nuvarande stödåtgärder för att stödja kvinnligt företagande för att öka deras effektivitet. II) Stöd till genomförandet av innovativa affärsprojekt som redan inrättats och är i drift. III) Stöd till kvinnors företagande genom mentorskap, tekniskt stöd och ledningsstöd, åtgärder för balans mellan arbete och privatliv osv. IV) genom riktade kommunikationsåtgärder skapa ett gynnsamt kulturellt klimat för kvinnors företagande.

L.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M5C1–17	Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag	Milstolpe	Fonden för att stödja kvinnligt företagande har antagits.	Ministerdekret om inrättande av Fondo Impresa Donna godkänns	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2021	Fonden för stöd till kvinnligt företagande antas genom ett ministerdekret, som ska fastställa en uppsättning kriterier för stödberättigande i linje med RRF-målen, inbegripet DNSH-principen och undertecknandet av finansieringsavtalet och operativa avtal med den eller de finansiella intermediärerna. Dessa fonder ska utgöra ”Fondo Impresa Donna”, som ska genomföra den särskilda åtgärd som är avsedd att stödja kvinnligt företagande. Genomförandeåtgärderna ska på förhand godkännas av ministeriet för ekonomisk utveckling och avdelningen för lika möjligheter för kvinnor och män i syfte att — att stärka de befintliga åtgärder som redan förvaltas av interna organ inom ministeriet för ekonomisk utveckling (t.ex. NITO-ON och Smart-Start) genom ett kapitaltillskott som endast ska förbehållas kvinnoföretag. — föreskriva ett tillägg till den fond för kvinnligt företagande som inrättades genom 2021 års budgetlag (från fjärde kvartalet 3 2022 den). — utforma kompletterande åtgärder, övervaknings- och kommunikationskampanjer. PCM-avdelningen för lika möjligheter ska genomföra en flerårig informationskampanj för att främja kvinnligt företagande, för yrkesvägledning för kvinnor i alla åldrar och för kvinnliga universitetsstudenter mot ämnen och yrken där kvinnor är underrepresenterade och för att skapa en kommunikationsplattform.
M5C1–18	Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag	Måltavla	Åtaganden finns för ekonomiskt stöd till företag	SAKNAS	Antal	0	700	KVARTAL 2	2023	Åtaganden finns för ekonomiskt stöd till minst 700 företag till jämfört med grundscenariot. Stödet till kvinnligt företagande genomförs med hjälp av instrument som redan är aktiva (NITO-ON och Smart Start) och den nya fond som inrättades genom budgetlagen för 2021 (kvinnoföretag fick fram till november 2020 stöd från befintliga finansieringsinstrument som utgångspunkt).
M5C1–19	Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag	Måltavla	Företag enligt definitionen i den relevanta investeringspolicyn har fått ekonomiskt stöd	SAKNAS	Antal	0	2 400	KVARTAL 2	2026	Ekonomiskt stöd har betalats ut till minst 2 företag enligt definitionen i den relevanta investeringspolitiken. Stödet till kvinnligt företagande genomförs med hjälp av instrument som redan är aktiva (NITO-ON, Smart Start) och den nya fond som inrättades genom budgetlagen för 2021.

M. UPPGIFT 5 DEL 2: Social infrastruktur, familjer, samhällen och tredje sektorn

De planerade reformer och investeringar som ingår i denna del syftar till att stärka motståndskraften genom att stödja integration och inkludering av de mest utsatta, längs individuella, familjerelaterade och sociala dimensioner. Denna del utgör en nationell strategi för aktiv inkludering av utsatta befolkningsgrupper. Målen för denna del är följande: I) Stärka rollen för integrerade sociala tjänster för att stödja familjer, minderåriga och ungdomar, stödja föräldrakompetens och skydda utsatta familjer och personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att förbättra social infrastruktur som involverar den tredje sektorn. II) Förbättra oberoendet för personer med funktionsnedsättning genom att tillhandahålla samhälls- och hembaserade sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster och undanröja hinder för tillgång till bostäder och arbetstillfällen. III) förbättra inkluderingen av människor i extrem marginalisering och bostadsbrist (t.ex. hemlösa) genom ett bredare utbud av tillfälliga inrättningar och tjänster för bostadsstöd, individanpassade vägar mot självständighet och personlig motståndskraft. IV) Stärka tillgången till mer överkomliga offentliga och privata bostäder samt stadsförnyelse och territoriell förnyelse. V) Utveckling av resiliensen hos de mest utsatta genom spridning av idrottskulturen och inrättande av idrottsinfrastruktur genom inrättande av stadsparker där idrottsaktiviteter kan kombineras med underhållningsaktiviteter till förmån för lokalsamhällena.

Genomförandet av dessa åtgärder förväntas bidra till att ta itu med de utmaningar som tas upp i 2019 års landsspecifika rekommendationer nr 2 om socialpolitik, där Italien uppmanas att ”se till att [...] socialpolitiken integreras på ett effektivt sätt och nå ut till framför allt ungdomar och utsatta grupper” och genom 2020 års landsspecifika rekommendationer 2 att ”ge adekvat (...) tillgång till socialt skydd”.

M.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 – Ramlag för personer med funktionsnedsättning

Huvudsyftet med reformen är att ändra lagstiftningen om funktionshinder och främja avinstitutionalisering (dvs. överföring från offentliga eller privata institutioner till deras familjer eller till lokalt förankrade hem) och självständighet för personer med funktionsnedsättning. Detta innebär i) en förstärkning av utbudet av sociala tjänster, ii) förenkling av tillgången till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, iii) reformer av bedömningen av funktionshinder, iv) främjande av projekt för självständigt boende, v) främjande av arbetet i expertgrupper som kan stödja personer med flerdimensionella behov.

Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande

Syftet med denna åtgärd är att reformera de sociala tjänsterna och förbättra levnadsvillkoren för äldre personer som inte är självförsörjande. Denna reform ska omfatta följande: I) Förbättra äldres tillgång till tjänster genom att inrätta gemensamma kontaktpunkter för tillgång till sociala tjänster och hälso- och sjukvård, (II) identifiera sätt att erkänna bristande självförsörjning på grundval av behovet av stöd, (III) tillhandahålla en flerdimensionell bedömning, (IV) definiera individanpassade projekt som främjar avinstitutionalisering. Denna reform förutses genom särskilda insatser som planeras i planen, som ingår både i hälsouppdraget (M6), med hänvisning till projekt som stärker den lokala hälso- och sjukvården och hemvården, och i denna del, med särskild hänvisning till investeringen 1, insats II som syftar till avinstitutionalisering.

Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering

Syftet med denna åtgärd är att stödja utsatta människor och förhindra institutionalisering. Denna investering ska omfatta följande interventioner: I) Stöd till föräldrakompetens och förebyggande av familjers och barns utsatthet. II) Att stödja ett självständigt liv och avinstitutionalisering för äldre. II) Stärka de sociala tjänsterna i hemmet för att garantera förtida avskrivning och förhindra sjukhusvistelse. III) Stärka de sociala tjänsterna och förebygga utbrändhet bland socialarbetare.

Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning

Syftet med denna åtgärd är att öka funktionshindrades självständighet. Investeringens syfte är att påskynda avinstitutionaliseringsprocessen genom att tillhandahålla samhälls- och hembaserade sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster för att förbättra funktionshindrades självständighet. Åtgärden ska främja tillgången till bostäder och arbetstillfällen, inbegripet nya möjligheter som informationstekniken erbjuder.

Investering 3 – Bostad först och servicecenter

Syftet med denna åtgärd är att skydda och stödja integreringen av marginaliserade människor genom bostad först och servicecentrum. Införandet av ”bostad först” innebär att kommunerna ska ställa lägenheter till förfogande för enskilda individer, små grupper eller familjer upp till 24 månader. Dessutom ska skräddarsydda projekt aktiveras för varje enskild person/familj för att genomföra program för personlig utveckling och hjälpa dem att uppnå en högre grad av självständighet, även genom att ge dem utbildning och andra tjänster som syftar till att förbättra deras anställbarhet. Å andra sidan innebär införandet av service- och integrationscentrum för hemlösa. Sådana centrum ska, förutom en begränsad nattmottagning, erbjuda viktiga tjänster såsom hälso- och sjukvård, catering, postdistribution, kulturförmedling, rådgivning, arbetsorientering, juridisk rådgivning, distribution av varor m.m.

M.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M5C2–1	Reform 1 – Ramlag för funktionshinder	Milstolpe	Ramlagen träder i kraft för att stärka funktionshindrades självständighet.	Bestämmelse i lagen som anger ramlagens ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Ramlagen, som består av en delegeringslag, ska stärka självständigheten för personer med funktionsnedsättning, i enlighet med principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i den europeiska strategin 2021–2030 för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som minst ska omfatta följande: i) en omfattande definition och förbättring av utbudet av sociala tjänster för funktionshindrade och främjande av avinstitutionalisering och självständigt boende, ii) förenkling av förfarandena för tillgång till hälso- och sjukvård och sociala tjänster och iii) översyn av förfarandena för bedömning av funktionsnedsättningens tillstånd, i riktning mot en flerdimensionell utvärdering av varje persons tillstånd. Personer med funktionsnedsättning definieras i enlighet med principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i lag nr 104/1992. I Italien är det regionerna som ansvarar för bedömningen och personen utvärderas av den lokala hälso- och sjukvården eller av det nationella institutet för social välfärd. Lagen ska föreslås av ministern med ansvar för funktionshinder för godkännande av ministerrådet i enlighet med den fastställda färdplanen. Antagandet av ramlagen ska följas upp genom omorganisering av lokala sociala tjänster, fastställande av kvalitetsstandarder och tillhandahållande av IKT-plattformar för att förbättra och effektivisera tjänsterna.
M5C2–2	Reform 1 – Ramlag för funktionshinder	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftningsdekret som utvecklar bestämmelserna i ramlagen för att stärka självbestämmanderätten för personer med funktionsnedsättning	Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av lagstiftningsdekret	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Lagstiftningsdekreten ska utveckla bestämmelserna i ramlagen för att stärka funktionshindrades självständighet: I) Stärka utbudet av sociala tjänster, II) förenkla tillgången till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, III) reformera bedömningar av funktionsnedsättningar, IV) främja projekt för självständigt boende, V) främja det arbete som utförs av expertgrupper som kan stödja personer med flerdimensionella behov.
M5C2–3	Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande	Milstolpe	Ikraftträdande av en ramlag som stärker åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande	Provisions in the law indicating the entry into force of the Framework Law which strengthens the actions in favour of non self-sufficiency elderly people	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Den ramlag som regeringen föreslår ska stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande. Lagen ska förenkla och tillhandahålla gemensamma kontaktpunkter för sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, se över förfarandena för bedömning av tillståndet för äldre personer som inte är självförsörjande och öka utbudet av sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster som kan tillhandahållas i hemmet. Lagen ska också fastställa vilka ekonomiska resurser som krävs.
M5C2–4	Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande	Milstolpe	Ikraftträdande av det lagstiftningsdekret som utvecklar bestämmelserna i ramlagen för att stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande	Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av lagstiftningsdekretet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Lagstiftningsdekretet ska konkretisera bestämmelserna i ramlagen för att stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande genom att genomföra de olika åtgärderna.
M5C2–5	Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering	Milstolpe	Den operativa planens ikraftträdande	Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av den operativa planen för insatser	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Den operativa planen ska fastställa kraven för projekt som kan läggas fram av lokala enheter och som avser fyra dimensioner: i) stöd till föräldrar till barn i åldern 0–17 år, ii) stöd till äldres självständighet, iii) hemtjänst för äldre och iv) stöd till socialarbetare. Åtgärden ”Stöd till föräldrar” ska minst bestå i att ge stöd till mottagande familjer under minst 18 månader med i) en förhandsbedömning av familjemiljön och barnsituationen, ii) en bedömning av situationen som gjorts av ett tvärvetenskapligt team av kvalificerade yrkesutövare och iii) tillhandahålla minst en av följande tjänster: hemtjänster, deltagande i stödgrupper för föräldrar och barn. samarbete mellan skolor, familjer och sociala tjänster och/eller delad familjeomsorg. Åtgärden ”äldres självständighet” ska åtminstone bestå i att omvandla ålderdomshem för äldre i grupper av autonoma lägenheter, utrustade med alla nödvändiga faciliteter och tjänster, inbegripet hemautomation, telemedicin och fjärrövervakning. Åtgärden ”hemtjänster för äldre” syftar till att tillhandahålla särskild utbildning för yrkesverksamma om hemtjänster för äldre. Åtgärden ”stöd till socialarbetare” ska bestå i att stödja sociala aktörer och stärka deras professionalism och delade kompetens, främst genom att införa instrument för kompetensdelning och tillhandahålla övervakningstjänster till operatörer för att stödja operatörernas arbete.
M5C2–6	Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering	Måltavla	Sociala distrikt uppnår minst ett av följande resultat: i) stöd till föräldrar, ii) äldres självständighet, iii) hemtjänster för äldre eller iv) stöd till socialarbetare för att förebygga utbrändhet.	SAKNAS	Procent	0	85	KVARTAL 1	2026	Minst 85 % av de sociala distrikten uppnår minst ett av följande resultat: i) stöd till föräldrar till barn i åldern 0–17 år, ii) äldres självständighet, iii) hemtjänst för äldre eller iv) stöd till socialarbetare för att förebygga utbrändhet. 85% of the Italian social districts shall be involved in the project. De åtgärder som planeras inom ramen för de fyra dimensionerna och de relevanta kraven är de som fastställs i den operativa planen för aktiv inkludering av sårbara befolkningsgrupper, vars situation förvärrades till följd av den epidemiologiska krisen med covid-19. Åtgärden ska omfatta hela det nationella territoriet. Alla sociala distrikt förväntas delta, med strategin att sådana projekt öppnar vägen för att stabilisera tjänsterna genom formellt erkännande av en väsentlig nivå av socialt stöd som ska beviljas på hela territoriet.
M5C2–7	Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning	Måltavla	De sociala distrikten har genomfört minst ett projekt för renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till funktionshindrade, åtföljt av utbildning i digital kompetens.	SAKNAS	Antal	0	500	KVARTAL 4	2022	Minst 500 projekt i samband med renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till personer med funktionsnedsättning, åtföljda av utbildning i digitala färdigheter, tillhandahålls av sociala distrikt. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: minst 500 sociala distrikt har genomfört minst ett projekt för renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till personer med funktionsnedsättning, åtföljt av utbildning i digitala färdigheter. Leverans av minst ett projekt från minst 500 sociala distrikt som har deltagit i det icke-konkurrensutsatta förfarandet.
M5C2–8	Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning	Måltavla	Personer med funktionsnedsättning har renoverat bostaden och/eller fått tillgång till IKT-utrustning. Tjänsterna ska åtföljas av utbildning i digitala färdigheter.	SAKNAS	Antal	1 000	5 000	KVARTAL 1	2026	Minst 5 000 personer med funktionsnedsättning har renoverats och/eller fått tillgång till IKT-utrustning. Tjänsterna ska åtföljas av utbildning i digitala färdigheter. Täckning av minst 5 000 personer (1 000 befintliga plus 4 000 nya) med funktionsnedsättning som mottagare av de insatser som genomförs av det tekniska stödet. Definitionen av personer med funktionsnedsättning (baserad på ICF) fastställs i 2019 års nationella plan för personer som inte är självförsörjande. Riktlinjer för självständighetsprojektet för funktionshindrade har redan utarbetats som ett resultat av tidigare projekt. Godkännandet av en särskild lag nr 112/2016 och inrättandet av en särskild nationell fond för insatsen ska omfatta hela det nationella territoriet. Alla sociala distrikt ska uppmanas att delta, och strategin ska vara att sådana projekt öppnar vägen för att stabilisera tjänsterna genom ett formellt erkännande av en väsentlig nivå av socialt bistånd som ska beviljas på hela territoriet.
M5C2–9	Investering 3 – Bostad först och servicecenter	Milstolpe	Ikraftträdande av den operativa planen för projekt om för- och efterstationer för bostäder, fastställande av kraven för projekt som kan läggas fram av lokala enheter och utlysning av inbjudan att lämna förslag	Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av den operativa planen för insatser	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	I den operativa planen för projekt på första- och poststationeringsanläggningar ska det anges vilka krav som ställs på projekt som kan läggas fram av lokala enheter, och en inbjudan att lämna förslag ska inledas. Projekt för bostäder först förutser att lokala enheter tillhandahåller lägenheter för enskilda personer, små grupper eller familjer upp till 24 månader, helst genom renovering och renovering av statlig egendom. Detta ska kompletteras med program för utveckling och självständighet. I projekt om poststationeringar planeras utveckling av service- och integrationscentrum för hemlösa. Detta ska kompletteras med praktikprogram i samarbete med arbetsförmedlingar.
M5C2–10	Investering 3 – Bostad först och servicecenter	Måltavla	Personer som lever i allvarlig materiell fattigdom och som tagits över av projekt om Bostad först i minst sex månader och poststationer	SAKNAS	Antal	0	25 000	KVARTAL 1	2026	Ta hand om minst 25 000 personer som lever i allvarlig materiell fattigdom som mottagare av insatser på första- och poststationerna. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: minst 3 000 personer ska erbjudas tillfällig inkvartering under minst 6 månader inom ramen för projekten ”Housing First” och minst 22 000 personer ska få tillgång till de tjänster som erbjuds inom ramen för poststationsprojekt som genomförs av socialdistriktet. Personer med allvarlig fattigdom definieras på följande sätt: se Linee di indirizzo per il contrasto alla grave emarginazione in Italia, godkänd av Conferenza Unificata il 11.5.2015 och artikel 5 i det årliga dekretet om fattigdomsfonden 2018, där (artikel 5) de för detta ändamål identifieras som a) boende på gatan eller i otrygga bostäder, b) Användning av offentlig sovja. c) finns på vandrarhem för dem som har det sämst ställt, d) lämnar strukturer (inklusive fängelse) och har ingen plats att bo i. Åtgärden ska omfatta hela det nationella territoriet, men områden där problem med hemlöshet och allvarlig fattigdom är mer akuta (storstadsområden men också vissa landsbygdsområden med ett stort antal säsongsarbetare – varav många utlänningar) ska prioriteras.

M.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring

Syftet med denna åtgärd är att ge kommunerna bidrag för investeringar i stadsförnyelse, minska marginalisering och social försämring samt förbättra det sociala och miljömässiga sammanhanget i stadsområden, med full respekt för principen om att ingen betydande skada ska uppstå. Åtgärden syftar till att stödja återanvändning och återfunktionalisering av offentliga områden och befintliga offentliga byggnadsstrukturer för ändamål av allmänt intresse, och till att förbättra stadslandskapet genom renovering av offentliga byggnader, med särskild uppmärksamhet på utvecklingen av sociala, kulturella, utbildningsmässiga och didaktiska tjänster, inbegripet idrottsverksamhet.

Åtgärden får inte orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Det omfattar gaskondenserande värmepannor, som inte ska vara berättigade till stöd inom ramen för denna åtgärd.

Investering 5 – Planer för integrering av städer (allmänna projekt och lösning av olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket)

Syftet med denna åtgärd är att förnya, blåsa nytt liv i och stärka stora nedgångna stadsområden, med särskild uppmärksamhet på skapandet av nya tjänster för personen och omskolning av tillgänglighet och intermodal infrastruktur, så att sårbara områden kan omvandlas till smarta och hållbara städer. Denna investering omfattar två insatser: I) Stöd till allmänna projekt för att leverera och genomföra integrerade stadsplaner, såsom underhåll och återanvändning av offentliga områden och byggnader, förnyelse och tillvaratagande av underutnyttjade eller outnyttjade stadsområden osv. II) särskilda projekt för att komma till rätta med olagliga bosättningar inom jordbruket. Lokala förvaltningar ska stödjas vid utarbetandet av handlingsplaner för att komma till rätta med olagliga bosättningar och tillhandahålla anständiga bostadslösningar för arbetstagare inom jordbrukssektorn. Inom ramen för denna investering ska dessutom en tematisk fond (fondandelsfond) inrättas, i samarbete med EIB, med inriktning på stöd till privata insatser i initiativ för stadsförnyelse. Denna fond ska användas för att stödja klimatomställningen och den digitala omställningen i stadsområden.

Åtgärden får inte orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Det omfattar gaskondenserande värmepannor, som inte ska vara berättigade till stöd inom ramen för denna åtgärd.

Investering 6 – Innovativ plan för bostadskvalitet

Syftet med denna åtgärd är att bygga upp nya bostäder för offentliga bostäder och att förnya nedgångna områden, med huvudsaklig inriktning på grön innovation och hållbarhet. Investeringen ska ge stöd till I) Omforma, omorganisera och öka utbudet av allmännyttiga bostäder, II) Återskapa områden, utrymmen och offentliga och privata fastigheter. III) förbättra tillgängligheten och säkerheten i stadsområden och tillhandahållandet av tjänster, IV) utveckla deltagandebaserade och innovativa förvaltningsmodeller för att stödja social välfärd och stadsvälfärd.

Investering 7 – Idrott och social inkludering

Syftet med denna åtgärd är att förnya stadsområden med fokus på idrottsanläggningar för att främja social delaktighet och integration, särskilt i de mest eftersatta områdena i Italien. De finansierade projekten ska stödja följande: I) Upprättande och förnyelse av idrottsanläggningar i missgynnade områden i landet, inklusive förorter i storstadsområden. II) distribution av sportutrustning till missgynnade områden. III) färdigställande och anpassning av befintliga idrottsanläggningar, till exempel funktionell återhämtning, omstrukturering, extraordinärt underhåll, avlägsnande av arkitektoniska hinder och energieffektivitet.

M.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M5C2–11	Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada	Anmälan av alla offentliga kontrakt för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Anmälan av alla offentliga kontrakt som tilldelats minst 300 kommuner med mer än 15 invånare för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada. The grants are awarded to municipalities of more than 15 000 inhabitants which are not the provincial capitals, the provincial capital municipalities or the metropolitan city headquarters. Projekt för stadsproduktion ska bestå av minst en av följande interventioner: Återanvändning och återskapande av offentliga utrymmen och befintliga offentliga byggnadsstrukturer för ändamål av allmänt intresse, inbegripet rivning av missbrukande arbeten som utförs av privatpersoner i avsaknad av eller total avvikelse från byggnadstillståndet och anordnandet av de berörda områdena. Förbättring av stadslandskapets kvalitet och av den sociala och miljömässiga strukturen, bland annat genom renovering av offentliga byggnader, med särskild hänsyn till utvecklingen av sociala och kulturella tjänster, utbildningstjänster och pedagogiska tjänster. Projekt för gröna, hållbara och smarta transporter. Maximibeloppen per kommun är följande: 5 000 EUR 000 för kommuner med en befolkning på mellan 15 och 000 49 invånare, 10 000 EUR 000 för kommuner med en befolkning på mellan 50 och 000 100 invånare, 20 000 EUR 000 för kommuner med en befolkning på mer än 100 000 invånare och för kommuner som är provinshuvudstäder eller storstäder.
M5C2–12	Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring	Måltavla	Projekt för stadsförnyelse som omfattar kommuner	SAKNAS	Antal	0	1 080	KVARTAL 2	2026	Minst 1 slutförda projekt från kommuner med mer än 080 15 invånare som omfattar minst 000 1 000 kvadratmeter. Interventionerna är de som definieras i den relevanta etappstenen för åtgärder för förnyelse av städer.
M5C2–13	Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt	Milstolpe	Ikraftträdande av investeringsplanen för stadsförnyelseprojekt i storstadsområden	Lagbestämmelse om ikraftträdande av planen för stadsförnyelseprojekt i storstadsområden Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Investeringsplanen ska fastställa kriterier i linje med RRF-målen, inbegripet DNSH-principen. Projekten ska avse följande insatstyper: a) Underhåll för återanvändning och återanvändning av offentliga utrymmen. förbättring av stadsområdenas kvalitet och den sociala och miljömässiga strukturen. förbättring av städernas miljökvalitet och digitala profil.
M5C2–14	Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt	Måltavla	Slutförande av integrerade planeringsprojekt i storstäder	SAKNAS	Antal	0	300	KVARTAL 2	2026	Minst 300 integrerade planeringsprojekt har slutförts i alla 14 storstäder i minst en av följande tre dimensioner: Underhåll för återanvändning och återanvändning av offentliga utrymmen och befintliga offentliga byggnadsstrukturer. Förbättring av stadsdistriktens kvalitet och den sociala och miljömässiga strukturen, bland annat genom renovering av offentliga byggnader. Förbättring av städernas miljökvalitet och digitala profil grundligt stöd till digital teknik och teknik med lägreCO2-utsläpp. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: slutförande av integrerade planeringsåtgärder för ett område på minst 3 000 000 kvadratmeter i alla 14 storstadsområden.
M5C2–15	Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket	Milstolpe	Ministerdekretet om kartläggning av olagliga bosättningar träder i kraft genom ”Tavolo di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura” och ministerdekretet om tilldelning av resurser antas.	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av ministerdekretet Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Genom ministerdekretet tilldelas resurser på grundval av kartläggningen av olagliga bosättningar som genomförts av ”Tavolo di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura”. Standarden för tillfälliga och långsiktiga bostadslösningar ska fastställas.
M5C2–16	Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket	Måltavla	Projektverksamheten slutförs i de områden som identifierats som olagliga bosättningar i de lokala planerna.	SAKNAS	Procent	0	90	KVARTAL 2	2026	Projektverksamheten har slutförts i minst 90 % av de områden som identifierats som olagliga bosättningar i de lokala planerna. Efter tilldelningen av resurser ska den berörda förvaltningen tillhandahålla en ”lokal handlingsplan” för varje konstaterad olaglig bosättning.
M5C2–17	Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond	Milstolpe	Fondens investeringsstrategi godkänns av finansministeriet (MEF).	Fondens investeringsstrategi godkänns av finansministeriet. Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2022	Fondens investeringsstrategi ska minst innehålla följande: i) arten och omfattningen av de investeringar som får stöd, som ska främja hållbara stadsförnyelse- och utvecklingsprojekt och vara i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet när det gäller efterlevnaden av principen om att inte orsaka betydande skada, såsom specificeras närmare i kommissionens vägledning av den 12 februari 2021, ii) de insatser som får stöd, iii) de berörda stödmottagarna, som ska vara privata projektansvariga för ekonomiskt självhållbara projekt för vilka offentligt stöd motiveras av ett marknadsmisslyckande eller en riskprofil, och deras kriterier för stödberättigande, iv) kriterierna för stödberättigande för finansiella stödmottagare och deras urval genom en öppen ansökningsomgång. V) Införande av en särskild budgetpost för anständiga bostadslösningar för arbetstagare inom jordbruks- och industrisektorn, och vi) bestämmelser för att återinvestera potentiella återflöden för samma politiska mål, även efter 2026. I det avtal med anförtrodda enheter som krävs ska det krävas att DNSH-vägledningen används.
M5C2–18	Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond	Måltavla	Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare för ett investeringsvärde för underliggande projekt på minst 545 000 000 EUR	SAKNAS	EURO	0	545 000 000	KVARTAL 2	2026	De utvalda finansiella intermediärerna ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett investeringsvärde för underliggande projekt på minst 545 000 000 EUR (inklusive faciliteten för återhämtning och resiliens och privat finansiering). Ekonomi- och finansministeriet ska ha slutfört överföringen av 272 000 000 EUR till Europeiska investeringsbanken.
M5C2–19	Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet	Milstolpe	Regioner och autonoma provinser (inklusive kommuner och/eller storstäder belägna i dessa områden) undertecknade avtalen om att återuppbygga och utöka subventionerade bostäder.	Avtal med lokala myndigheter undertecknas	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Minst 15 regioner och autonoma provinser (inklusive kommuner och/eller storstäder belägna i dessa områden) undertecknade avtalen om att återuppbygga och utöka subventionerade bostäder. Avtal har undertecknats med minst 15 regioner och autonoma provinser som deltar i projekt. Byggnad: nya bostäder för att — omforma, omorganisera och öka de tillgångar som är avsedda för allmännyttiga bostäder. — återfunktionalisera områden, utrymmen och offentliga och privata fastigheter, även genom förnyelse av stadsstrukturen och den socioekonomiska strukturen. förbättra tillgängligheten och säkerheten i stadsområden och tillhandahållandet av tjänster och stads-lokal infrastruktur, — återställa redan byggda områden och utrymmen, öka miljökvaliteten och förbättra klimatresiliensen mot klimatförändringar, även genom insatser som påverkar förtätningen i städerna. — identifiera och använda innovativa modeller och verktyg för förvaltning och inkludering, social välfärd och stadsvälfärd samt deltagandeprocesser. Bostadsenheter och offentliga platser som får stöd ska vara avsedda att dra nytta av de verksamheter som beskrivs i tillhörande delmål.
M5C2–20	Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet	Måltavla	Antal bostadsenheter som får stöd (både när det gäller byggande och renovering) och kvadratmeter av offentliga platser som får stöd	SAKNAS	Antal	0	10 000	KVARTAL 1	2026	Support to at least 10 000 housing units supported (in terms of both construction and rehabilitation). Ett tillfredsställande uppnående av målet är också beroende av att ett sekundärt mål som omfattar minst 800 000 kvadratmeter offentliga utrymmen uppnås på ett tillfredsställande sätt.
M5C2–21	Investering 7 – Idrott och social inkludering	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som rör idrott och social delaktighet efter en offentlig ansökningsomgång	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som rör idrott och social delaktighet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Meddelande om tilldelning av offentliga kontrakt, som ska bestå av minst en av följande delar: 1. uppförande av nya idrottsanläggningar i landets missgynnade områden. 2. tillhandahållande av idrottsutrustning, inbegripet tillämpning av teknik för idrott). 3. omskolning och anpassning av befintliga idrottsanläggningar (t.ex. avlägsnande av arkitektoniska hinder, energieffektivitet osv.). Projektet syftar till att säkerställa förnyelse av stadsområden genom att fokusera på idrottsanläggningar, i syfte att främja social delaktighet och integration, särskilt i de mest eftersatta områdena i Italien. Urvalskriterierna ska garantera att minst 50 % av investeringen tilldelas nya konstruktioner, i enlighet med de relevanta kraven i fotnot 5 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.
M5C2–22	Investering 7 – Idrott och social inkludering	Måltavla	Insatser i samband med kontrakt som rör idrottsanläggningar	SAKNAS	Antal	0	100	KVARTAL 2	2026	Minst 100 insatser i samband med kontrakt som rör idrottsanläggningar. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: de insatser som genomförs ska omfatta ett område på minst 200 000 kvadratmeter. Projektet ska ta upp frågan om stadsförnyelse i enlighet med principerna om hållbarhet och motståndskraft, med fokus på idrottsanläggningar, i syfte att främja social delaktighet och integration, särskilt i de mest eftersatta områdena i Italien. Minst 50 % av investeringen ska avsättas för nybyggnad som uppfyller de relevanta kraven i fotnot 5 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.

N. UPPGIFT 5 DEL 3: Särskilda insatser för territoriell sammanhållning

Denna del av planen för återhämtning och resiliens omfattar två insatsområden: i) Planen för resiliens i inre områden, randområden och bergsområden. II) Projekt för utveckling av syd, inbegripet investeringar för att bekämpa utbildningsfattigdom, konsolidera apotek på landsbygden som lokala hälso- och sjukvårdstjänster, förbättra de tillgångar som konfiskerats från organiserad brottslighet och infrastrukturinvesteringar i särskilda ekonomiska zoner. Dessa åtgärder syftar till att ta itu med den territoriella klyftan på tre områden: demografi och tjänster. kompetensutveckling, betydande investeringar.

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2019 och 2020 om behovet av en fokuserad investeringsrelaterad ekonomisk politik för forskning och innovation och infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader (landsspecifik rekommendation 2019.3). ”förbättra utbildningsresultaten” (landsspecifik rekommendation 2019.2). Stärka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft och kapacitet [...] ”(landsspecifik rekommendation 2020.1). “ensure adequate […] and access to social protection” (country specific recommendation 2020.2).

N.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investering 1.1. Inre områden – 1: Förbättring av samhällets sociala tjänster och infrastrukturer

Syftet med åtgärden är att ta itu med problemen med social utestängning och marginalisering genom att intensifiera tillhandahållandet av tjänster genom att öka medlen för offentliga tjänster som tillhandahålls av lokala myndigheter (genomförandemekanismen består i att tillhandahålla bidrag till kommunerna). De finansierade projekten kan avse äldreomsorg i hemmet. sjuksköterskor och barnmorskor i gemenskapen. förstärkning av små sjukhus (sjukhus utan första hjälpen eller vissa grundläggande tjänster (t.ex. radiologi, kardiologi, gynekologi) och öppenvårdscentraler. infrastruktur för helikopterräddning. förstärkning av centrum för funktionshindrade. rådgivningscentrum, kulturella tjänster, idrottstjänster och mottagning av migranter. Åtgärden ska antingen syfta till att skapa nya tjänster och infrastrukturer eller att förbättra befintliga tjänster och infrastrukturer genom en ökning av antalet mottagare eller av kvaliteten på utbudet.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 109 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 110 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 111 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 112 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 1.1.2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar

Åtgärden syftar till att konsolidera apotek på landsbygden som lokala hälso- och sjukvårdstjänster (landsbygdsapotek definieras på grundval av L. av den 27 mars 1968, n. 221. Denna åtgärd ska ge omedelbart stöd till landsbygdsapotek som under covid-19-krisen har varit en grundläggande referenspunkt för lokalbefolkningen. Genom att stärka sin roll när det gäller att tillhandahålla hälso- och sjukvårdsinrättningar kan apotek fortsätta att vara en central del av samhällslivet och föra hälso- och sjukvården så nära medborgarna som möjligt. Dessa apotek förväntas stärka sin roll genom att i) delta i den integrerade tjänsten för hemhjälp, II) Tillhandahållande av tjänster på sekundär nivå, i enlighet med diagnostiska behandlingsvägar som planeras för specifika patologier. att lämna ut läkemedel som patienten nu är tvungen att samla in på sjukhuset, IV) Övervaka patienten med hjälp av elektroniska patientjournaler och farmaceutiska handlingar.

Investeringar 1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn

Åtgärden syftar till att främja den tredje sektorn i de södra regionerna (Abruzzo, Basilicata, Kampanien, Kalabrien, Molise, Apulien, Sardinien och Sicilien) och att tillhandahålla sociala och utbildningsrelaterade tjänster till minderåriga i enlighet med bestämmelserna i partnerskapsavtalet för programperioden 2021–2027 för den europeiska sammanhållningspolitiken.

De strukturerade sociopedagogiska insatserna för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn förväntas genomföras inom ett av följande områden:

- Insatser för barn i åldern noll till sex år som syftar till att förbättra villkoren för tillgång till förskole- och förskoleverksamhet och stödja föräldraskap.

-Insatser för barn i åldern fem till tio år som syftar till att garantera effektiva utbildningsmöjligheter och tidigt förebygga avhopp från skolan, mobbning och andra nödsituationer.

-Insatser för barn i åldern 11–17 år som syftar till att förbättra utbildningsutbudet och förhindra att elever lämnar skolan i förtid.

Insatserna ska säkerställa följande centrala delar av anbudet:

-Offentliga meddelanden ska stå för minst 50 000 EUR per dag.

-Projekten inom den tredje sektorn ska pågå i minst ett år och högst två år.

N.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M5C3–1	Investeringar 1.1.1: Inre kapital – Förbättring av samhällstjänster och samhällsinfrastruktur	Milstolpe	Tilldelning av anbud för insatser för att förbättra sociala tjänster och infrastrukturer i Innerområden och för stöd till apotek i kommuner med färre än 3 000 invånare	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventionerna	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Interventionen ska skapa nya tjänster och infrastrukturer eller förbättra befintliga tjänster och infrastrukturer genom en ökning av antalet mottagare eller av kvaliteten på utbudet. Alla konkurrensutsatta ansökningsomgångar ska inledas med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande, som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Inre områden är de som anges i strategin Nazionale Aree Interne. Landsbygdsläkemedel definieras på grundval av lag. 27 mars 1968, nr 221
M5C3–3	Investeringar 1.1.2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar	Måltavla	Stöd till apotek på landsbygden i kommuner, hamnar eller bosättningar med färre än 5 000 invånare (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	500	KVARTAL 4	2023	Minst 500 landsbygdsapotek i kommuner, hameletter eller bosättningar med mindre än 5 000 invånare ska omfattas av interventionen.
M5C3–4	Investeringar 1.1.2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar	Måltavla	Stöd till apotek på landsbygden i kommuner, hamnar eller bosättningar med färre än 5 000 invånare (andra omgången)	SAKNAS	Antal	500	2 000	KVARTAL 2	2026	Minst 2 000 landsbygdsapotek i kommunerna hameletter eller bosättningar med mindre än 5 000 invånare ska omfattas av interventionen.
M5C3–8	Investeringar 1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn	Måltavla	Utbildningsstöd till minderåriga (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	20 000	KVARTAL 2	2023	Minst 20 000 minderåriga upp till 17 år ska få utbildningsstöd. Projekten inom utbildningsstöd ska inriktas på ett av följande områden: • Insatser för barn i åldern 0 till sex år som syftar till att stärka villkoren för tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg och stödja föräldraskap, • Insatser för barn i åldern 5–10 år som syftar till att garantera effektiva utbildningsmöjligheter och tidigt förebygga skolavhopp, mobbning och andra nödsituationer. • Insatser för barn i åldern 11–17 år som syftar till att förbättra utbildningsutbudet och förhindra att elever lämnar skolan i förtid. Huvuddragen i anbudet: - offentliga meddelanden ska stå för minst 50 EUR 000 EUR per dag — Projekten för enheter i den tredje sektorn ska pågå i minst ett år och upp till två år. Åtgärderna ska äga rum i regionerna Abruzzo, Basilicata, Kampanien, Kalabrien, Molise, Apulien, Sardinien och Sicilien.
M5C3–9	Investering1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn	Måltavla	Utbildningsstöd till minderåriga (andra omgången)	SAKNAS	Antal	20 000	44 000	KVARTAL 4	2025	Minst 44 000 minderåriga mellan noll och 17 år får utbildningsstöd.

N.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform 1: Förenkling av förfarandena och förstärkning av kommissionären i de särskilda ekonomiska zonerna

Reformen ska bidra till att förenkla styrningssystemet och rationalisera genomförandetiden för insatser i de särskilda ekonomiska zonerna. Reformen ska inrätta en enda kontaktpunkt för de särskilda ekonomiska zonerna och stärka kommissionens roll.

Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för de särskilda ekonomiska zonerna

Syftet med dessa investeringar är att säkerställa effektiviteten i den reform som inför den särskilda ekonomiska zonen, genom att undvika ytterligare förseningar i den ekonomiska utvecklingen i södra områden med redan en produktiv bas.

Syftet med åtgärden är infrastrukturinvesteringar som omfattas av förordningen om tilldelning av medel och omfattar följande:

”Sista kilometern” -förbindelser för att upprätta effektiva förbindelser mellan industriområden och TEN-T-järnvägsnätet.

Digital logistik, urbanisering eller energi- och miljöeffektivitetsarbeten.

— Förstärkning av hamnarnas infrastruktur när det gäller sjöfartsskydd eller tillträde till hamnar.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 113 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 114 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 115 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 116 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

N.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M5C3–10	Reform1: Förenkling av förfarandena och förstärkning av kommissionären i de särskilda ekonomiska zonerna	Milstolpe	Förordningens ikraftträdande för att bara förenkla förfarandena och stärka kommissionärens roll i de särskilda ekonomiska zonerna	Bestämmelse i förordningen om förordningens ikraftträdande som endast syftar till att förenkla förfarandena och stärka kommissionärens roll i de särskilda ekonomiska zonerna	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Förordningen ska innehålla följande: den inrättande av en digital enda kontaktpunkt för de särskilda ekonomiska zonerna för förenkling av förfarandena. bestämmelser för att stärka kommissionärens roll i ZES. Särskilda ekonomiska zoner är särskilda områden som definieras i lagdekret 91/2017 (offentliggörande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning 141/2017) som omvandlats till lag genom L. 123/2017 (offentliggjort i den officiella tidningen Mezzogiorno 188/2017).
M5C3–11	Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen	Milstolpe	Ikraftträdande av ministeriedekret om godkännande av operativa planer för alla åtta särskilda ekonomiska zoner	Bestämmelse i lagen om angivande av ikraftträdande av ministeriedekret.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	I dekretet anslås resurser till de personer som är ansvariga för genomförandet och fastställs särskilda villkor för att undvika att interventionerna påverkar miljön. Alla konkurrensutsatta ansökningsomgångar ska inledas med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande, som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M5C3–12	Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen	Måltavla	Inledande av arbeten för infrastrukturprojekt i den särskilda ekonomiska zonen	SAKNAS	Antal	0	53	KVARTAL 4	2024	Infrastrukturprojekten ska identifieras unikt av Codice Locale di Progetto (CLP). Arbetena för minst 53 projekt som fastställs i förordningen om tilldelning av resurser ska ha påbörjats.
M5C3–13	Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen	Måltavla	Slutförande av infrastrukturprojekt i den särskilda ekonomiska zonen.	SAKNAS	Antal	0	53	KVARTAL 2	2026	Förteckningen över interventioner ska till exempel omfatta följande åtgärder eller likvärdiga åtgärder: • Slutförande av det övergripande TEN-T-nätets infrastruktur i hamnarna Vasto och Ortona och industriområdena Saletti och Manoppello (Abruzzo) • Infrastruktur i hamnen i Salerno och industriområdena Ufita, Marcianise, Battipaglia och Nola (Kampanien) Sammanlänkningar mellan hamnen i Manfredonia och tätorterna Termoli, Brindisi och Lecce (Apulien och Molise). • Sammanlänkningar mellan hamnen i Taranto och stadsområdena Taranto, Potenza och Matera (Apulien och Basilicata). • Infrastrukturåtgärder för tillgänglighet till hamnen i Gioia Tauro (Kalabrien). Infrastrukturens tillgänglighet till hamnen i Cagliari (Sardegna) • Infrastrukturåtgärder för tillgänglighet till hamnarna i Augusta, Riporto, Sant’Agata di Militello och Gela (Sicilien).

O. UPPGIFT 6 DEL 1: Närhetsnätverk, faciliteter och telemedicin för territoriell hälso- och sjukvård

Syftet med denna del är att stärka det italienska nationella hälso- och sjukvårdssystemet genom att bland annat förbättra skyddet mot miljö- och klimatrelaterade hälsorisker och bättre tillgodose lokalsamhällenas behov när det gäller lokal vård och hjälp. Det lokala hälso- och sjukvårdsstödet är fragmenterat och omfattas av regionala skillnader som leder till olika nivåer av hälso- och sjukvård och olika hälsoresultat i olika regioner. Tillhandahållandet av integrerade hemtjänster anses vara lågt, och de olika vård- och socialtjänstleverantörerna anses vara endast svagt integrerade. Dessutom har den italienska nationella hälso- och sjukvårdsmyndighetens kapacitet att hantera hälsorisker i samband med miljöexponering och klimatförändringar testats vid flera miljökriser och nödsituationer som belyste utmaningarna på grund av bristen på tillräckliga förebyggande åtgärder. Syftet med denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är att stärka Italiens nationella hälso- och sjukvårdssystem genom att bland annat förbättra skyddet mot miljö- och klimatrelaterade hälsorisker och bättre tillgodose samhällets behov när det gäller lokal vård och hjälp.

Investeringarna och reformerna av denna komponent ska bidra till att uppfylla de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2019 och 2020 om behovet av att ”inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på forskning och innovation samt infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader (landsspecifika rekommendation 3, 2019),” stärka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft och kapacitet på områdena hälso- och sjukvårdspersonal, viktiga medicinska produkter och infrastruktur ”(landsspecifik rekommendation 1, 2020) och” inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur ”för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster (landsspecifik rekommendation 3, 2020).

O.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

SAKNAS

O.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

SAKNAS

O.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform 1: Fastställande av en ny organisationsmodell för nätverk för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd.

Reformen utgör en förberedande del av investeringarna i denna del. Den ska inrätta en ny modell för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd och skapa en ny institutionell struktur för förebyggande av hälsa, miljö och klimat. Detta ska uppnås genom

1.Inrättande av en ny organisationsmodell för det territoriella nätverket för hälso- och sjukvård genom fastställande av ett regelverk som identifierar strukturella, tekniska och organisatoriska standarder.

2.Fastställande av en ny institutionell struktur för förebyggande av hälsa och klimat, enligt en integrerad strategi (personlig hälsa) och en helhetssyn (miljöhälsa).

Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.

Investeringsprojektet består av inrättande och drift av 1 038 vårdhem i gemenskapen, genom aktivering, utveckling och aggregering av primärvårdstjänster och inrättande av (energieffektiva) rådgivningscentrum för integrerad hantering av vårdbehov.

Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.

Investeringen består i storskaligt införande av telemedicinska lösningar och stöd till innovation inom hälso- och sjukvården genom följande åtgärder:

1.Hemvård som första stödpunkt (investering 1.2.1) – Målet är att öka antalet personer som får vård i hemmet till 10 % av befolkningen över 65 år genom investeringar i hårdvara och ökat tillhandahållande av tjänster.

2.Territoriella samordningscentrum (Investment 1.2.2) – Den planerade investeringen avser inrättandet av minst 480 territoriella samordningscentrum (”Centrali Operative Territoriali”) som är avsedda att koppla samman och samordna olika territoriella tjänster, socialvård och sjukhustjänster samt nätverket för nödsituationer. De territoriella samordningscentrumen förväntas säkerställa fjärrkontrollen av de produkter som tillhandahålls patienterna, stödja informationsutbytet mellan hälso- och sjukvårdspersonal och utgöra en referenspunkt för vårdgivare och patientbehov.

3.Telemedicin för att bättre stödja patienter med kroniska sjukdomar (Investering 1.2.3) – Investeringen syftar till att (1) finansiera projekt som möjliggör distansinteraktion mellan läkare och patienter, särskilt diagnostik och övervakning, (2) skapa en nationell plattform för screening av telemedicinska projekt (kopplat till område 6, del 2, Investering 1.3) och (3) finansiera särskilda forskningsinitiativ om digital hälso- och sjukvårdsteknik.

Ytterligare insatser med koppling till vård i hemmet förtecknas under Område 5, del 2, särskilt reformerna 1 och 2 och investeringarna 1 och 2.

Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).

Investeringen ska skapa minst 307 närsjukhus, dvs. hälso- och sjukvårdsinrättningar för patienter som efter en episod av mindre intensitet eller återfall av kroniska sjukdomar kräver lågintensiva och kortvariga kliniska ingrepp.

O.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M6C1–1	Reform 1: Fastställande av en ny organisationsmodell för nätverk för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd.	Milstolpe	Ikraftträdande av den sekundärlagstiftning (ministerdekret) som avser reformen av hälso- och sjukvårdens organisation.	Bestämmelse i lagen som anger att lagstiftningen har trätt i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Ikraftträdande av den sekundärlagstiftning (ministerdekret) som föreskriver följande: Fastställande av en ny organisatorisk modell för det territoriella nätverket för hälso- och sjukvård genom fastställande av ett regelverk som fastställer strukturella, tekniska och organisatoriska standarder i olika regioner. fastställande av en ny institutionell struktur för förebyggande av hälsa och klimat, i enlighet med modellen.
M6C1–2	Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.	Milstolpe	Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt	Anmälan om godkännande från hälsovårds- och regionministeriet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar tillsammans med andra berörda enheter för hälsovårdsinrättningar i gemenskapen: Avtalet om institutionell utveckling är ett styrverktyg som ska innehålla en förteckning över alla lämpliga parter som valts ut för genomförandet av gemenskapens hälsohus för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet. Avtalet ska också ange de skyldigheter som varje italiensk region kommer att åta sig för att garantera att de förväntade resultaten uppnås när det gäller gemenskapens hälso- och sjukvårdshus. Kontraktet syftade till att stödja territoriell sammanhållning, utveckling och ekonomisk tillväxt och till att påskynda genomförandet av komplexa insatser. Avtalet om institutionell utveckling är särskilt användbart för större projekt eller investeringar i enskilda insatser som är funktionellt sammankopplade med varandra, vilket kräver ett integrerat tillvägagångssätt och användning av europeiska investeringsfonder och nationella fonder som också ingår i planer och operativa program som finansieras med nationella och europeiska medel.
M6C1–3	Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.	Måltavla	Lokalvårdshem som ställs till förfogande och är tekniskt utrustade (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	1 038	KVARTAL 2	2026	Minst 1 038 hälso- och sjukvårdsinrättningar i gemenskapen ska renoveras och utrustas tekniskt – för att säkerställa lika tillgång, territoriell närhet och kvalitet på vården för människor oavsett ålder och deras kliniska bild (kroniskt sjuka patienter, personer som inte är självförsörjande, personer med funktionsnedsättning, psykiskt lidande, fattigdom), genom aktivering, utveckling och aggregering av primärvårdstjänster och inrättande av hjälpcentraler (energieffektiva) för multiprofessionella insatser. Minst 50 % av stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens till investeringskostnaden ska avsättas för uppförande av nya byggnader (insatsområde 025ter) som uppfyller kraven i fotnot 5 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 eller för renovering av byggnader (insatsområde 026).
M6C1–4	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Milstolpe	Godkännande av riktlinjerna för den digitala modellen för genomförande av hemvård	Riktlinjer som godkänts av hälsoministeriet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Riktlinjerna ska rationalisera de processer som krävs för att förbättra vården i hemmet genom utveckling av teknik för fjärrövervakning och hemautomation.
M6C1–5	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Milstolpe	Avtal om institutionell utveckling som godkänts av hälsoministeriet och ministeriet för regioner	Meddelande om godkänt kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar tillsammans med andra berörda enheter för hemvård. I avtalet om institutionell utveckling ska det för varje intervention eller insatskategori fastställas tidsplanen, avtalsparternas ansvar, kriterier för utvärdering och övervakning samt påföljder vid bristande efterlevnad. Där fastställs också villkoren för eventuell partiell indragning av medel för insatser eller tilldelning av relevanta resurser till en annan förvaltningsnivå, i enlighet med subsidiaritetsprincipen.
M6C1–6	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Måltavla	Personer som behandlas i hemmet	SAKNAS	Antal	645 590	1 487 590	KVARTAL 4	2025	Under 1 487 590 behandlades minst 65 personer över 2025 i hemmet (med utgångspunkt i 645 590 personer över 65 som behandlades under 2019). Hemvård definieras i artiklarna 22 och 23 i DPCM av den 12 januari 2017.
M6C1–7	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Måltavla	Samordningscentrum är fullt operativa (andra omgången)	SAKNAS	Antal	0	480	KVARTAL 4	2024	Den avgörande punkten i denna insats är idrifttagandet av minst 480 territoriella samordningscentrum (Centrali operative Territoriali) som har till uppgift att samordna och koppla samman de olika territoriella vård-, social- och sjukhushälso- och sjukvårdstjänsterna samt nätverket för akuta nödsituationer, för att säkerställa kontinuitet, tillgänglighet och integrering av vården.
M6C1–8	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Måltavla	Minst ett telemedicinskt projekt tilldelas varje region (med beaktande av både projekt som kommer att genomföras i den enskilda regionen och projekt som kan utvecklas som en del av konsortier mellan regioner).	SAKNAS	Antal	0	20	KVARTAL 4	2023	Den nationella strategin för telemedicin ska främja och finansiera utveckling och utvidgning av nya telemedicinska projekt och lösningar inom regionala hälso- och sjukvårdssystem och utgör därför en viktig (teknisk) möjliggörande faktor för genomförandet av den förstärkta distansvården på hälsoområdet, med särskilt fokus på kroniska patienter.
M6C1–9	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Måltavla	Antal personer som får hjälp av telemedicinska verktyg (tredje omgången)	SAKNAS	Antal	0	300 000	KVARTAL 4	2025	Minst 300 000 personer med hjälp av telemedicinska verktyg. Insatsen omfattar finansiering av särskilda forskningsinitiativ om digital hälso- och sjukvårdsteknik.
M6C1–10	Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).	Milstolpe	Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo)	Meddelande om godkännande av avtalet om institutionell utveckling	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar tillsammans med andra berörda enheter för gemenskapssjukhus. Avtalet om institutionell utveckling ska innehålla en förteckning över alla lämpliga platser som fastställts för investeringarna samt de skyldigheter som varje region ska åta sig för att garantera att det planerade resultatet uppnås. Om någon region bryter mot reglerna ska hälsoministeriet gå vidare till kommissionären ad acta. När det gäller anläggningarnas teknikpark, dvs. alla verktyg, licenser och sammanlänkningar, ska företräde ges till aggregerade upphandlingsmetoder.
M6C1–11	Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).	Måltavla	Lokalsjukhus renoverade, sammankopplade och tekniskt utrustade (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	307	KVARTAL 2	2026	Minst 307 gemenskapssjukhus renoverade, sammanlänkade och tekniskt utrustade Lokala sjukhus är hälso- och sjukvårdsinrättningar för patienter som efter en episod av smärre sjuklighet eller återfall av kroniska sjukdomar kräver lågintensiva och kortvariga kliniska ingrepp som potentiellt kan tillhandahållas i hemmet, men som får tillträde till dessa inrättningar på grund av att bostaden inte är lämplig (strukturell och/eller familj).

S., OMRÅDE 6, DEL 2: Innovation, forskning och digitalisering av nationella hälso- och sjukvårdstjänster

Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens syftar till att säkerställa de nödvändiga förutsättningarna för ökad motståndskraft hos den nationella hälso- och sjukvården genom i) Ersättning av föråldrad hälso- och sjukvårdsteknik på sjukhus. II) Utveckling av en betydande strukturell förbättring av sjukhusbyggnadernas säkerhet. III) Förbättring av hälsoinformationssystem och digitala verktyg. IV) Främjande och stärkande av sektorn för vetenskaplig forskning. V) Förbättring av mänskliga resurser.

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”stärka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft och kapacitet när det gäller hälso- och sjukvårdspersonal, kritiska medicinska produkter och kritisk infrastruktur” (de landsspecifika rekommendationerna 1 och 2020), att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2020) och att ”fokusera investeringsrelaterad ekonomisk politik på forskning och innovation, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster, även med beaktande av regionala skillnader” (landsspecifika rekommendationerna 3 och 2019).

P.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1: Se över och uppdatera den nuvarande rättsliga ramen för de vetenskapliga instituten för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS).

Reformen syftar till att omorganisera nätverket av vetenskapliga institut för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS) för att i) förbättra kvaliteten på det nationella hälso- och sjukvårdssystemet, ii) förbättra förhållandet mellan hälso- och sjukvård och forskning och iii) se över den rättsliga ordningen för IRCCS och forskningspolitiken inom det italienska hälsoministeriets behörighetsområde.

Reformen ska förbättra styrningen av de offentliga IRCCS-systemen genom att i) stärka den strategiska förvaltningen, ii) bättre definiera befogenheter och behörighetsområden och iii) på ett övergripande sätt fastställa reglerna för ställningen för den vetenskapliga direktören för de offentliga IRCCS-systemen och för forskningspersonalen.

Slutligen en särskild delåtgärd som differentierar IRCCS på grundval av deras verksamhet (en specialist eller generalist), skapar ett integrerat nätverk av IRCCS och underlättar utbytet av sakkunskap mellan IRCCS själva och de andra strukturerna i det italienska NHS.

Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.

Denna investering består i att stärka det biomedicinska forskningssystemet genom två handlingslinjer: a) Främjandeav koncepttest (PoC) -projekt som stöder utvecklingen av teknik med låg teknisk mognadsgrad samt främjar tekniköverföring till industrin, b) finansiering av forskningsprogram/forskningsprojekt på området sällsynta sjukdomar och sällsynta cancerformer och andra sjukdomar med stor inverkan på hälsan.

P.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M6C2–1	Reform 1: Se över och uppdatera den nuvarande rättsliga ramen för de vetenskapliga instituten för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS) och hälsovårdsministeriets forskningspolitik för att stärka kopplingen mellan forskning, innovation och hälso- och sjukvård.	Milstolpe	Ikraftträdandet av det lagstiftningsdekret som syftar till en omorganisation av de bestämmelser som reglerar de vetenskapliga instituten för sjukhusvård och sjukhusvård (IRCSS)	Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Reformen ska omorganisera IRCCS-nätverket för att förbättra NHS kvalitet och spetskompetens, förbättra förhållandet mellan hälsa och forskning, se över den rättsliga ordningen för IRCCS och den forskningspolitik som faller inom det italienska hälsoministeriets behörighet. Reformen omfattar åtgärder för att i) stärka kopplingen mellan forskning, innovation och hälso- och sjukvård, II) förbättra styrningen av de offentliga IRCCS-systemen genom att förbättra den strategiska förvaltningen och bättre definiera befogenheter och behörighetsområden.
M6C2–2	Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.	Måltavla	Forskningsprojekt som finansieras genom PoC (koncepttest) och sällsynta cancerformer och sjukdomar	SAKNAS	Antal	0	200	KVARTAL 2	2025	Tilldelning av finansiering till forskningsprogram/forskningsprojekt på området sällsynta sjukdomar och sällsynta cancerformer samt koncepttest. Finansiering av forskningsprojekt PoC och om sällsynta sjukdomar och sällsynta cancersjukdomar ska beviljas genom ett offentligt anbudsförfarande. Minst 200 forskningsprojekt ska ha fått en första delfinansiering.
M6C2–3	Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.	Måltavla	Forskningsprojekt som finansierats om sjukdomar med stor inverkan på hälsan	SAKNAS	Antal	0	324	KVARTAL 2	2025	Finansiering ges till forskningsprogram/forskningsprojekt om sjukdomar med stor inverkan på hälsan. Finansiering av forskningsprojekt om sjukdomar som har stor inverkan på hälsan ska beviljas genom ett offentligt anbudsförfarande. Minst 324 forskningsprojekt ska ha fått en första delfinansiering.

P.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.

Denna investering består i en förbättring av digitaliseringen av hälso- och sjukvården för att öka personalens produktivitet, förbättra processernas kvalitet, säkerställa patientsäkerhet och tillhandahållande av tjänster av hög kvalitet. Investeringen har tre inriktningar:

1.Modernisering av omfattande hälso- och sjukvårdsutrustning genom att ersätta föråldrade modeller med avancerade tekniska modeller. Ersättningsutrustning kan bortskaffas eller omfördelas till andra nationella hälso- och sjukvårdsinrättningar.

2.Information om sjukhusens processer med en första och andra instans för nödsituationer (Dipartimenti Emergenza e Accettazione, DEA).

3.Ökning av antalet sängar på intensiv- och halvintensivvårdsavdelningar på nationella hälso- och sjukvårdssjukhus.

Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus

Denna investering består i att anpassa sjukhusen till bestämmelserna om jordbävningssäkring. För detta ändamål planeras två olika typer av investeringar:

1.Åtgärder för seismisk uppgradering och förbättring av sjukhusanläggningar som identifierats i undersökningen av de behov som uttryckts av regionerna.

2.Fleråriga insatser som syftar till att renovera och modernisera den fysiska och tekniska ramen för de offentliga hälsofastigheterna.

Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.

Denna investering består i att avsevärt förbättra den tekniska infrastruktur som ligger till grund för vårdutbudet, hälsoanalysen och den italienska NHS prediktiva kapacitet. Investeringen består av två olika projekt:

1.Stärka infrastrukturen och användningen av befintliga elektroniska patientjournaler. Detta ska uppnås genom att den blir en helt digital och inhemsk datamiljö som därmed är homogen, konsekvent och bärbar över hela det nationella territoriet. Europeiska byrån för de mänskliga rättigheterna ska ha följande tre huvuduppgifter: först ska den ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet att räkna med samma källa till klinisk information om en patients hela sjukdomshistoria. för det andra ska det bli medborgarnas och patienternas tillgång till de grundläggande tjänster som tillhandahålls av de nationella och regionala hälso- och sjukvårdssystemen. för det tredje ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ha befogenhet att använda kliniska data för att utföra hälsoanalyser och förbättra hälso- och sjukvården.

2.Stärka hälso- och sjukvårdsministeriets infrastruktur och tekniska och analytiska instrument för att övervaka de grundläggande biståndsnivåerna, dvs. de tjänster som garanteras av NHS i hela landet, och planera hälso- och sjukvårdsstöd och hälso- och sjukvårdstjänster i linje med befolkningens behov och utvecklingen av demografiska, innovativa och epidemiologiska trender. Detta centrala och primära mål för det italienska hälsoministeriet uppnås genom att man uppnår följande och integrerar 4 delmål: i) Stärka det italienska hälsoministeriets infrastruktur, integrera kliniska data om elektroniska patientjournaler med det nya hälsoinformationssystemet (NSIS), kliniska och administrativa data och kostnadsdata samt med annan information och andra data som rör hälsa inom ramen för One Health-modellen för att övervaka den brottsbekämpande myndigheten och säkerställa hälsoövervakning och övervakning. II) Förbättring av insamling, behandling och generering av NSIS-uppgifter på lokal nivå, omstrukturering och standardisering av den regionala och lokala processen för datagenerering, i syfte att förbättra NSIS-verktyget för mätning av NHS kvalitet, effektivitet och lämplighet. III) Utveckling av avancerade analysverktyg för att bedöma komplexa fenomen och scenarioprognoser för att förbättra den centrala kapaciteten att planera hälso- och sjukvårdstjänster och upptäcka nya sjukdomar. IV) Inrättande av en nationell plattform där utbudet av och efterfrågan på telemedicinska tjänster från de ackrediterade leverantörerna kan mötas.

Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.

Denna investering består i att öka stipendierna för den särskilda kursen i allmänmedicin. lansera en utbildningsplan om säkerhet i fråga om sjukhusinfektioner för all personal inom NHS. aktivering av en utbildningsväg för personal med topproller inom NHS-organ i ledande och digitala färdigheter och finansiering av specialiserade medicinska utbildningskontrakt.

P.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M6C2–4	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Milstolpe	Rekonstruktionsplan godkänd av hälsoministeriet/de italienska regionerna	Meddelande om godkännande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Godkännande av omorganisationsplanen för att stärka NHS-sjukhusens kapacitet att på lämpligt sätt hantera pandemiska nödsituationer genom att öka antalet bäddar i intensiv- och underintensiva vårdinrättningar. Omorganisationsplanen för sjukhusen ska öka antalet tillgängliga bäddar i intensiv- och halvintensivvårdsenheterna på NHS-sjukhusen.
M6C2–5	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Milstolpe	Godkännande av avtalet om institutionell utveckling	Meddelande från hälsoministeriet och de italienska regionerna om undertecknandet av avtalet om institutionell utveckling	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar och andra viktiga aktörer. Avtalet om institutionell utveckling är det verktyg som fastställs i gällande nationell lagstiftning (kombinerade bestämmelser i artikel 1 och artikel 6 i lagstiftningsdekret nr 88 av den 31 maj 2011, och artikel 7 i lagstiftningsdekret nr 91 av den 20 juni 2017, genom lag nr 123 av den 3 augusti 2017) för att påskynda genomförandet av strategiska projekt som är funktionellt sammankopplade med varandra. Det institutionella utvecklingsavtalet ska innehålla en förteckning över alla lämpliga platser som fastställts för investeringarna samt de skyldigheter som varje region ska åta sig för att garantera att det förväntade resultatet uppnås. Om någon region bryter mot reglerna ska hälsoministeriet gå vidare till kommissionären ad acta.
M6C2–6	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Måltavla	Stor sanitär utrustning i drift	SAKNAS	Antal	0	3100	KVARTAL 2	2026	Antalet och typerna av utrustning som ska bytas ut är följande: 333 CT (datortomografi) med 128 skivor eller mer, 178 NMR (kärnmagnetisk resonans) vid 1.5 T eller mer, 78 lina acceleratorer, 932 fasta röntgensystem, 193 Angiografi, 78 gammakameror, 51 gammakameror/datortomografi, 34 PET (positronemission tomografi) CT (datortomografi), 295 Mammografi, 928 Ultraljud). Ersättningsutrustning får bortskaffas eller återanvändas på andra platser i NHS.
M6C2–7	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt	Meddelande om alla tilldelade offentliga kontrakt.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Offentliggörande av anbudsförfaranden (Beaktande ramavtal), ingående av kontrakt med tjänsteleverantörer och digitalisering av sjukhus klassificerade som DEA I och DEA II) Avtalen ska omfatta inköp av a) Databehandlingscentrum (DPC), inklusive IKT och eventuella kompletterande arbeten, som krävs för datorisering av hela sjukhusstrukturen, b) förvärv av hårdvara och/eller programvara, elektromedicinsk teknik samt ytterligare teknik och eventuella kompletterande arbeten som krävs för datorisering av sjukhusavdelningar. Bedömningen av den nuvarande digitaliseringsnivån, som föregår genomförandet av insatsen, ska göra det möjligt att finjustera denna utvärdering i enlighet med de verkliga behoven i varje region/sjukhus.
M6C2–8	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Måltavla	Sjukhusen digitaliseras (DEA – Nivå I och II)	SAKNAS	Antal	0	280	KVARTAL 4	2025	Each digitised hospital shall have a Data Processing Centre (DPC) necessary to achieve the computerization of the entire hospital structure and sufficient hardware and / or software information technology, electromedical technologies, as well as additional technologies necessary to achieve computerization of each hospital department. Upphandlingsinstrument som tillhandahålls av Consip (”Concessionaria Servizi Informativi Pubblici”) – utöver dem som stängdes av 31/12/2022 – är tillåtna, liksom den elektroniska marknaden för offentlig förvaltning (Mepa) eller det dynamiska inköpssystemet för offentlig förvaltning (SDAPA) för kompletterande inköp.
M6C2–9	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Måltavla	Extra sängar i ICU och delintensivvård	SAKNAS	Antal	0	5 922	KVARTAL 2	2026	Minst 2 692 intensivvårdssängar och 3 230 sängar i det halvintensiva området med tillhörande ventilationsutrustning ska byggas upp (vilket motsvarar en ökning på cirka 60 % av antalet bäddar som fanns redan under pandemin).
M6C2–10	Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus	Måltavla	Antiseismiska ingrepp i sjukhusanläggningar är slutförda	SAKNAS	Antal	0	84	KVARTAL 2	2026	Minst 84 åtgärder mot seismisk aktivitet på sjukhus slutförs för att anpassa dem till bestämmelserna om jordbävningssäkring.
M6C2–10a	Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus	Måltavla	Utbetalning av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens för projekt enligt artikel 20 i finanslag 67/88 Hälso- och sjukvårdsbyggande	SAKNAS	Procent	0	90	KVARTAL 2	2026	Minst 90 % av 250 000 000 EUR betalas ut till projekt för omstrukturering och modernisering av sjukhus med anknytning till programavtal enligt artikel 20l.67/88 och som genomförs av hälsoministeriet med respektive region eller autonoma provinsien.I
M6C2–11	Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.	Måltavla	Allmänpraktiserande läkare som matar in elektroniska patientjournaler.	SAKNAS	Procent	0	85	KVARTAL 4	2025	Detta mål ska uppnås genom en ökning av antalet typer av digitala handlingar som digitaliseras i EHR och genom specialiststöd och utbildning för att genomdriva den digitala kompetenshöjningen hos allmänpraktiserande läkare i hela landet.
M6C2–12	Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.	Milstolpe	Systemet med sjukförsäkringskort och infrastrukturen för interoperabilitet mellan elektroniska patientjournaler är i drift.	Systemet med sjukförsäkringskort tas i drift and of the infrastructure for the interoperability of the EHR.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Idrifttagande av systemet med sjukförsäkringskort och infrastrukturen för interoperabilitet mellan elektroniska patientjournaler: Genomförande av ”EcoSistema Dati Sanitari” (EDS) i enlighet med kraven i den relavvägda förordningen (jfr artikel 15 quater, art. 12, DL 18/10/2012, nr 179, DM 31/12/2024 ”Istituzione dell’ecosistema dati sanitari”, enligt standarden för snabba resurser för interoperabilitet inom hälso- och sjukvården, som utnyttjar redan befintliga erfarenheter på detta område och säkerställer standarder för lagring, säkerhet och driftskompatibilitet.
M6C2–13	Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.	Måltavla	Alla regioner har antagit och använder EHR	SAKNAS	Antal	0	21	KVARTAL 2	2026	Alla regioner ska skapa, använda och ladda upp digitalt inhemska dokument på den elektroniska patientjournalen. Målet omfattar särskilt följande: — De digitala inhemska handlingarna ska laddas upp på den elektroniska patientjournalen i enlighet med dekretet av den 18 maj 2022 och efterföljande dekret om innehållet i den elektroniska patientjournalen. — Ekonomiskt stöd till vårdgivare för att uppdatera sin utrustning och säkerställa att data, metadata och dokumentation om hälso- och sjukvård genereras som digitalt infödda. — Ekonomiskt stöd till vårdgivare som är villiga att anta den nationella plattformen, interoperabilitet och UI/UX-standarderna. — Kompetensstöd (humankapital) för vårdgivare och regionala hälso- och sjukvårdsmyndigheter för att genomföra infrastruktur- och dataändringar i syfte att anta det nationella elektroniska hälsoregistret.
M6C2–14	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Måltavla	Stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas.	SAKNAS	Antal	0	1 800	KVARTAL 2	2023	Denna investering ska öka stipendierna för den särskilda utbildningen i allmänmedicin och garantera slutförandet av 3 treåriga utbildningscykler.
M6C2–15	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Måltavla	Ytterligare stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas.	SAKNAS	Antal	1 800	2 700	KVARTAL 2	2024	Denna investering ska öka stipendierna för den särskilda utbildningen i allmänmedicin och garantera slutförandet av 3 treåriga utbildningscykler.
M6C2–16	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Måltavla	Utbildning i ledarskapsförmåga och digital kompetens för anställda vid den nationella hälso- och sjukvården	SAKNAS	Antal	0	4 500	KVARTAL 2	2026	4 anställda vid den nationella hälso- och sjukvården får utbildning i ledarskapsfärdigheter och digitala färdigheter. Denna investering ska aktivera en utbildningsväg för personal med topproller inom NHS-organen för att göra det möjligt för dem att förvärva nödvändiga ledarskaps- och digitala färdigheter och färdigheter för att möta aktuella och framtida hälsoutmaningar i ett integrerat, hållbart, innovativt, flexibelt och resultatorienterat perspektiv.
M6C2–17	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Måltavla	Antal finansierade läkar- kontrakt för specialistutbildning	SAKNAS	Antal	0	4 200	KVARTAL 2	2026	Denna investering finansierar avtal om specialiserad medicinsk utbildning som kommer att göra det möjligt att finansiera ytterligare 4 utbildningskontrakt för en fullständig studiecykel (200 år).

Q-UPPDRAG 7: REPowerEU

REPowerEU-kapitlet syftar till att stärka överförings- och distributionsnäten för distribution, inbegripet sådana som rör gas. påskynda produktionen av förnybar energi, minska efterfrågan på energi, öka energieffektiviteten och skapa kompetens i den offentliga och privata sektorn för den gröna omställningen. främja värdekedjor för förnybar energi och vätgas genom åtgärder som underlättar tillgången till krediter och skattekrediter.

Komponenten är inriktad på de landsspecifika rekommendationer som riktats till Italien 2022 och 2023. Det syftar särskilt till att påskynda utbyggnaden av ytterligare kapacitet för förnybar energi genom att investera i större elsammanlänkningsprojekt (nämligen två sammanlänkningar som förbinder Sardinien och Sicilien med fastlandet och tre sammanlänkningar mellan Österrike, Slovenien och Italien), uppgradera det nationella överföringsnätet och rationalisera tillståndsförfarandena. Det bidrar till att öka kapaciteten för intern gasöverföring för att övervinna flaskhalsar, diversifiera energiimporten och stärka försörjningstryggheten. Den främjar hållbar rörlighet genom att minska de miljöskadliga subventionerna och stärka järnvägsflottan. Det bidrar till att minska beroendet av fossila bränslen genom att elektrifiera hushållens förbrukning och öka nätets resiliens. Det bidrar till att öka energieffektiviteten i bostads- och företagssektorerna, bland annat genom riktade incitamentssystem och finansieringsinstrument. Slutligen omfattar den reformer och investeringar för att förbättra tillhandahållandet och förvärvandet av de färdigheter som krävs för den gröna omställningen – både inom den privata och den offentliga sektorn.

Nio projekt har en gränsöverskridande dimension. Tre av dem har en direkt gränsöverskridande inverkan: 1) en investering som syftar till att öka de befintliga elsammanlänkningarnas nominella kapacitet mellan Italien, Österrike och Slovenien. 2) en investering som bidrar till byggandet av en elsammanlänkning mellan Sardinien, Korsika och Toscana. 3) en investering i en kompressorstation som ska öka gasexporten till Centraleuropa. Andra projekt gynnar indirekt gränsöverskridande medlemsstater genom att ta itu med interna flaskhalsar i energiöverföring och energidistribution och öka nätets effektivitet och resiliens.

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (C (2023) 6454 final), medan principen om att inte orsaka betydande skada inte är tillämplig på investering 13 – Adriatiska linjen fas 1 (Sulmona-kompressorstationen och gasledningen Sestino-Minerbio) och investering 14 – Gränsöverskridande gasexportinfrastruktur, i enlighet med artikel 21c.6 i förordning (EU) 2021/241.

FRÅGA 1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1. Effektivisera tillståndsförfarandena för förnybar energi på central och lokal nivå

Syftet med denna reform är att konsolidera och rationalisera den befintliga lagstiftningen och de bestämmelser som reglerar utbyggnaden av förnybara energikällor.

Reformen ska bestå i antagande och ikraftträdande av en enda primärrättsakt (även kallad Testo Unico) som samlar in, sammanställer och konsoliderar alla normer som reglerar utbyggnaden av förnybar energi och ersätter all relevant tidigare lagstiftning. Lagstiftningsakten ska också fastställa principer för rationalisering och harmonisering av tillståndsförfarandena för förnybara energikällor på lokal och regional nivå.

The Testo Unico reform shall have the following key priorities:

1)Fastställa den rättsliga ramen för identifiering av ”accelerationsområden för förnybar energi”.

2)Fastställande av principer för rationalisering och harmonisering av lokala och regionala tillståndsförfaranden för förnybara energikällor. I synnerhet ska Testo Unico fastställa ”takregler”, dvs. regionerna får inte tillämpa strängare tillståndsregler än de som fastställs i nationell lagstiftning.

3)Säkerställa inrättandet och driften av en digital plattform med en enda ingång för att erhålla alla tillstånd på nationell och regional nivå som behövs för att installera och använda förnybara energikällor. Testo Unico ska särskilt se till att plattformen bygger på engångsprincipen, enligt vilken sökande endast ska vara skyldiga att lämna samma information eller handlingar till offentliga institutioner en gång.

Reform 2. Minskning av miljöskadliga subventioner

Syftet med denna reform är att minska de miljöskadliga subventionerna, på grundval av 2022 års katalog över miljöskadliga subventioner som offentliggjorts av MASE.

Reform 3. Minskning av kostnaderna för anslutning till gasnätet för biometan

The objective of the reform is to facilitate the inclusion of biomethane into the energy system and energy market and to create new sustainable biomethane production capacity in line with Directive (EU) 2018/2001 (Renewable Directive) and its delegated acts. Målet är att främja naturgasnätets flexibilitet och effektivitet genom att underlätta en omställning till biometan. Ökad flexibilitet och effektivitet förväntas bidra till utfasningen av fossila bränslen i energisystemet ochtillenergioberoende.

Genomförandet av reformen ska (1) minska anslutningskostnaderna för hållbara produktionsanläggningar för biometan och (2) uppmuntra investeringar som uteslutande är inriktade på användning av hållbar biometan i naturgasnät. Reformen ska främja följande: i) Ökad integration mellan överförings- och distributionsnäten. II) Införande av mekanismer för att dela kostnaderna för investeringar i nätanslutning. Dessa mekanismer ska flytta kostnaderna från producenten av biometan till hela gemenskapen förattkomma från hållbar biometan.

Reform 4. Minskning av den finansiella risken i samband med energiköpsavtal för förnybar energi (energiköpsavtal)

Syftet med reformen är att inrätta ett garantisystem för att minska den finansiella risken i samband med avtal om köp av förnybar energi med en löptid på minst tre år.

Reformen ska

I)kräva att varje operatör garanterar delvis täckning av motvärdet för energiköpsavtalen genom garantiinstrument som tillhandahålls på elmarknaden,

II)införa åtgärder för att minska risken för fallissemang, inbegripet krav och begränsningar för budgivaren och lagstadgade sanktioner i händelse av producentens fallissemang,

III)identifiera en institutionell enhet som ska ta på sig rollen som säljare/köpare i sista hand, som skulle ta över från den fallerande motparten och säkerställa fullgörandet av de skyldigheter som den utförande motparten åtagit sig.

Reform 5. Plan för ny kompetens – Övergångar

Syftet med reformen är att uppdatera regelverket för utbildning och operationalisera verktygen för att bekämpa kompetensglapp. Reformen ska uppdatera den nya kompetensplan som antogs genom dekret av den 14 december 2021 och offentliggjordes i Gazzetta Ufficiale nr 307 av den 28 december 2021. Målet är att stärka mekanismer som kopplar planeringen av utbildningskurser tillarbetsmarknadens behov, med det särskilda målet att bättre komplettera den gröna och den digitala omställningen, genom att involvera relevanta aktörer i särskilda kompetenspakter. Syftet med reformen är att stärka den privata sektorns roll i utbildningen och förbättra erkännandet av kompetens, inbegripet kompetens som förvärvats på arbetsplatsen och genom korta utbildningsmoduler.

Investering 1. Utökad åtgärd: Stärka smarta nät

Syftet med denna investering är att utöka investering 2.1 (Stärka smarta nät) inom område 2, del 2. Expansionsinvesteringen ska bestå av interventioner på nätportioner med medelhög och låg spänning och därmed elektrifiera energiförbrukningen för minst 230 000 fler invånare än vad som redan planeras i den befintliga åtgärden. Den befintliga investeringen och den utökade delen ska tillsammans elektrifiera förbrukningen för minst 1 730 000 invånare.

Investering 2. Uppskalningsåtgärd: Insatser för att öka kraftnätets motståndskraft

Denna investering innebär en ökning av investering 2.2 i område 2 del 2. Den utökade investeringen ska bestå av insatser för att förbättra resiliensen hos minst 648 km kraftnät mer än vad som redan planerats i den befintliga åtgärden. Samma villkor som redan föreskrivs i den befintliga åtgärden gäller. Den befintliga investeringen och expansionsinvesteringen ska tillsammans förbättra resiliensen på minst 4 648 km.

Investering 3. Uppskalningsåtgärd: Produktion av vätgas på tidigare exploaterad mark (Hydrogen Valleys)

Denna investering är en utökad version av investering 3.1 i område 2 del 2 i Italiens återhämtnings- och resiliensplan. Den utökade investeringen består i att slutföra 2 fler projekt för att producera vätgas i övergivna industriområden än vad som redan planerats i den befintliga åtgärden. Den befintliga investeringen och expansionsinvesteringen ska tillsammans stödja slutförandet av minst 12 projekt.

Åtgärden ska endast stödja produktion av förnybar vätgas baserad på elektrolys i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) och dess delegerade akter. Alla andra villkor som redan föreskrivs i den befintliga åtgärden är tillämpliga.

Investering 4. Tyrrenska länk

Syftet med denna investering är att utvidga infrastrukturen för överföring av el för att möjliggöra insamling av kapacitet från förnybara energikällor i södra Italien och dess integrering i det nationella överföringsnätet.

Denna investering stöder byggandet av den ”Tyrrenska förbindelsen”, särskilt den ”östra sammanlänkningsledningen” mellan Sicilien och Kampanien. Investeringen finansierar installationen av 511 km direktströmkablar mellan Eboli och Caracoli. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investering 5. SA.CO.I.3

Syftet med denna investering är att modernisera infrastrukturen för överföring av el mellan Sardinien och övriga Italien via Korsika, för att göra det möjligt att samla in kapacitet från förnybara energikällor på Sardinien och integrera den i det nationella överföringsnätet.

Syftet med investeringen är att stödja byggandet av sammanlänkningsprojektet Sardinien-Korsika-Italien 3. Det består i att slutföra uppförandet av skroven vid omställningsstationerna i Codrongianos, Sardinien och i Suvereto i Toscana. ”Skal” är ombyggnadsstationernas externa infrastruktur. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 augusti 2026.

Investering 6. Projekt för gränsöverskridande elsammanlänkning mellan Italien och grannländerna

Syftet med denna investering är att utvidga och modernisera infrastrukturen för överföring av el mellan Italien, Österrike och Slovenien. Investeringen ska särskilt bestå i att färdigställa följande gränsöverskridande sammanlänkningar:

-”Somplago (Italien) -Würmlach (Österrike), som ökar de befintliga sammanlänkningarnas nominella kapacitet med 300 MW.

-”Redipuglia (Italien) – Vrtojba (Slovenien)”, vilket ökar den nominella kapaciteten för sammanlänkningarna mellan Italien och Slovenien med 125 MW.

Investeringen ska endast omfatta slutförandet av den italienska delen av sammanlänkningen senast den 31 augusti 2026. När arbetena har slutförts ska infrastrukturen vara redo att tas i drift när resten av infrastrukturen på Österrikes och Sloveniens sida har färdigställts och tagits i drift.

För att undvika risken för överkompensation ska Italien senast den 31 augusti 2026 överlämna en rapport till kommissionen. Rapporten ska visa att undantag från energimarknadsreglerna som beviljats de två sammanlänkningarna fortfarande är motiverade. Den ska dessutom bedöma om lämpliga skyddsåtgärder har införts för att säkerställa att villkoren i artikel 63.1 i elförordning (EU) 2019/943 fortfarande är uppfyllda. Bedömningen ska ta hänsyn till i vilken utsträckning relevanta EU-medel och offentliga medel påverkar de villkor som rör projektens risknivå.

Investering 7. Smart nationellt överföringsnät

Syftet med investeringen är att digitalisera det nationella överföringsnätet och förbättra det förvaltnings- och kontrollsystem som förvaltas av den systemansvarige för överföringssystemet. Investeringen ska inriktas på både överföringsnätet och dess programvarukomponenter och ska underlätta integreringen av konsumenter och prosumenter på energimarknaden, påskynda användningen av förnybar energi och öka nätets motståndskraft.

Investeringen ska omfatta följande:

-installation av säkert protokoll 104 i minst 250 elstationer. Vid installation, och i synergi med informations- och kommunikationsteknikens (IKT) arkitektur, ska alla data flöda genom det centrala förvaltnings- och kontrollsystemet.

-Installation av 5G-utrustning eller IKT-arkitektur på minst 40 elstationer.

-Installation av industriella IoT-övervakningssystem på minst 1 500 elpyloner för att samla in data som kan behandlas i ledningssystemet.

Den utrustning som installeras genom denna investering ska vid behov uppfylla de energirelaterade krav som fastställts i enlighet med direktiv 2009/125/EG för servrar och datalagring, eller datorer och datorservrar eller elektroniska bildskärmar.

Investeringen ska visa bästa möjliga ansträngningar för att genomföra relevant praxis, såsom it-utrustning och it-tjänster som förtecknas som ”förväntad praxis” i den senaste versionen av den europeiska uppförandekoden för datacentralers energieffektivitet eller i CEN-Cenelec dokument CLC TR50600–99–1 ”Data centre facilities and infrastructure – Part 99–1: Rekommenderade metoder för energihushållning ”.

Investering 8. Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse

Syftet med denna investering är att stödja återvinning och materialåtervinning av kritiska råvaror och därmed värdekedjorna för kritiska råvaror och teknik med koppling till den gröna omställningen.

Investeringen har fyra huvudlinjer:

1)Ekodesign: målet med denna interventionslinje är att förstå behoven av kritiska råvaror och ekodesignens potential att minska efterfrågan på kritiska råvaror, vilket främjar en cirkulär strategi för industriella leveranskedjor som är kopplade till energiomställningen.

Det förväntade resultatet av denna verksamhetslinje ska vara en rapport med en analys av de framtida behoven av kritiska råvaror. Rapporten ska bedöma ekodesignens potential att minska efterfrågan på och främja materialåtervinningsbarheten för kritiska råvaror.

2)FoU-projekt med inriktning på ekodesign och förbättring av insamling, logistik och återvinning av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning – inklusive vindturbinblad och solcellspaneler. Projekten ska inriktas på följande 3 linjer inom forskning, utveckling och innovation:

I)Ny eller förbättrad teknik, informationssystem och affärsmetoder för återvinning, materialåtervinning och behandling av avfall av kritiska och strategiska råvaror.

II)Integrering av ekodesign i tillverkningen av komplexa produkter och system och i marknads- och konsumtionsprocesserna.

III)Optimering av insamling och sortering av kommunalt avfall och sortering för att säkerställa en konsekvent och högkvalitativ försörjning av kritiska råvaror för gruvdrift i städer.

3)Urbana gruvor: syftet med denna interventionslinje är att uppskatta potentialen hos urbana gruvor och redan befintligt avfall från nedlagda gruvverksamheter.

Det förväntade resultatet för denna verksamhetslinje ska vara en offentlig databas (geografiskt informationssystem) som möjliggör geolokalisering och visualisering av fördelningen av återvinningsbara resurser eller material som är spridda över stadsmiljöer (urbana gruvor) samt befintligt avfall i övergivna gruvor.

4)Inrättande eller utrustning av ett tekniskt nav för urban gruvdrift och miljödesign. Navet är ett nätverk av laboratorier som ska främja samverkan mellan privata företag och forskningsinstitut för att förbättra återvinningen och materialåtervinningen från leveranskedjan för uttjänta komplexa produkter och råvaror med låg återvinningsgrad i slutet av livscykeln (Eol-RIR) i samband med den gröna omställningen (inklusive litium, neodym och kiselmetall).

Det förväntade resultatet för denna verksamhetslinje ska vara laboratoriernas utrustning.

Investering 9. Uppskalningsåtgärd: tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.

Denna investering ökar investering 1.9 i område 1 del 1 i Italiens återhämtnings- och resiliensplan.

Denna åtgärd skalar upp de befintliga investeringarna genom att komplettera det befintliga utbildningsprogram som tillhandahålls på utbildningsplattformen www.syllabus.gov.it med utbildningsmoduler som förbereder lokala tjänstemän för den gröna omställningen.

Utbildningsmodulerna ska omfatta åtminstone följande ämnen: tillståndsförfaranden för anläggningar från förnybara energikällor. främjande av gemenskaper för förnybar energi. stöd till och organisering av energibesparingar inom den offentliga förvaltningen. grön e-upphandling av energi och produkter med lägre miljöpåverkan. upphandling för byggnaders energieffektivitet. den offentliga förvaltningens ledarskap när det gäller energieffektivitet och hållbart beteende, på energiområdet: bästa praxis och spridning av hållbarhetskulturen. modeller för främjande av hållbar rörlighet för energisparande.

Investering 10. Pilotprojekt om kompetens ”Crescere Green”

Syftet med denna investering är att utveckla grön kompetens på överregional nivå, med deltagande av företag och den privata sektorn, och med sektoriell inriktning. Korta utbildningsinsatser ska inriktas på de yrkeskunskaper som krävs mest för den gröna omställningen på arbetsmarknaden. De yrken som påverkas ska identifieras genom kompetenspakter under ”Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar ”. Mottagarna ska identifieras bland deltagarna i det nationella programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (under ”Uppgift 5: Komponent 1 – Reform 1 ”) som efter en bedömningsprocess ska följa en väg med en särskild utbildningskomponent. Investeringen syftar också till att öka kapaciteten hos förvaltningar, institutioner och partner som deltar i planeringen av utbildningsverksamhet. Investeringen ska stödja utbildningsverksamhet i grön kompetens enligt definitionen i Esco-databasen. All verksamhet som rör fordon ska endast avse utsläppsfria fordon. Ingen utbildningsverksamhet kan avse i) fossila bränslen, inklusive gas, ii) avfallsförbränningsanläggningar (med undantag för verksamhet som rör förbränning av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas).

Investering 11. Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster

Denna investering handlar om upphandling och idrifttagande av minst 69 passagerartåg med nollutsläpp (där ett tåg består av minst ett lok och inbegriper passagerarvagnar) och ytterligare 30 vagnar för allmän användning. Totalt sett ska investeringen ge minst 342 enheter, varav minst 69 ska vara lok. Endast el- eller vätgasbränsleceller ska vara stödberättigande. Tvåmodala tåg ska inte vara stödberättigande.

Investeringar 12: Finansiellt instrument för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom utsläppsfria bussar

Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en facilitet ”Utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap i utsläppsfria bussar” för att uppmuntra privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Italien för att stödja investeringar i leveranskedjan för tillverkning av utsläppsfria bussparker (batteriel, vätgasbränsleceller eller vätgasförbränning). Faciliteten ska fungera genom att tillhandahålla bidrag och/eller subventionerade lån direkt till den privata sektorn. På grundval av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att inledningsvis tillhandahålla minst 100 000 000 EUR i finansiering.

Faciliteten ska förvaltas av Invitalia S.p.A. som genomförandepartner. Faciliteten ska omfatta följande produktlinje:

· Bidrag, räntesubventioner och subventionerade lån till företag i leveranskedjan för utsläppsfri busstillverkning. Hybridbussar ska inte vara stödberättigande.

För att genomföra investeringen i faciliteten ska Italien och Invitalia S.p.A. underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:

1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.

2.Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

a.En beskrivning av de finansiella produkter som tillhandahållits och de stödberättigande slutliga stödmottagarna.

b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 117 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 118 , iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 119 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 120 .

d.Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att använda eventuella outnyttjade intäkter från faciliteten, även efter 2026, för samma politiska ändamål.

4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet

a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de bidrag som mobiliserats.

b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.

c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från Invitalia S.p.A. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.

5.Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: minst 100 000 000 EUR av RRF-investeringen i faciliteten ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen. 121

FRÅGA 2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Milstolpe /Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M7–1	Reform 1: Effektivisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi	Milstolpe	Rättslig ram för identifiering av ”accelerationsområden för förnybar energi”	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den rättsliga ramen för identifiering av accelerationsområden för förnybar energi				KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av primärlagstiftning som fastställer den rättsliga ramen för identifiering av ”accelerationsområden för förnybar energi”. Den rättsliga ramen ska 1) kräva kartläggning av potentialen för förnybar energi i hela landet, 2) på grundval av kartläggningen fastställa en första uppsättning områden och fastställa en minimiuppsättning för framtida identifiering av accelerationsområden för förnybar energi, 3) på grundval av minimiuppsättningen områden kräva att regioner och autonoma provinser identifierar accelerationsområden för förnybar energi senast den 21 februari 2026, 4) ge den centrala regeringen rätt att utöva substitutiva befogenheter om regioner eller autonoma provinser inte lyckas identifiera accelerationsområden för förnybar energi senast den 21 februari 2026, 5) kräva identifiering av offshore-områden för utbyggnad av förnybar energi i överensstämmelse med havsplaner.
M7–2	Reform 1: Effektivisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi	Milstolpe	Primärlagstiftningens ikraftträdande (Testo Unico)	Bestämmelse i lagen som anger primärrättens ikraftträdande				KVARTAL 2	2025	Ikraftträdande av Testo Unico (primärlagstiftning) som samlar in, sammanställer och konsoliderar alla normer som reglerar utbyggnaden av förnybar energi och ersätter all relevant tidigare lagstiftning.
M7–3	Reform 1: Effektivisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi	Milstolpe	Inrättande och idrifttagande av den digitala plattformen med en enda ingång för tillstånd för förnybar energi	Inrättande och idrifttagande av den digitala plattformen med en enda ingång för tillstånd för förnybar energi				KVARTAL 4	2025	Den digitala plattformen med en enda ingång för att erhålla alla tillstånd i samband med installation och utbyggnad av förnybara energikällor på nationell och regional nivå inrättas och tas i bruk. Principen ”endast en gång” träder i kraft.
M7–4	Reform 2: Minskning av miljöskadliga subventioner	Milstolpe	Antagande av en regeringsrapport med resultatet av ett offentligt samråd med berörda parter för att minska miljöskadliga subventioner.	Antagande av regeringens rapport				KVARTAL 4	2024	En rapport ska innehålla en beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att samråda med berörda parter om reformen av miljöskadliga subventioner, inbegripet synpunkter från berörda parter. Berörda parter som rådfrågas ska inbegripa relevanta offentliga organ och privata intressenter.
M7–5	Reform 2: Minskning av miljöskadliga subventioner	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning.	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av primär- och sekundärlagstiftningen.				KVARTAL 4	2025	Genomförandet av reformen av miljöskadliga subventioner ska inledas med en minskning av miljöskadliga subventioner på minst 2 miljarder euro 2026. Dessutom ska det i lagstiftningen fastställas en tidsplan för en ytterligare minskning av miljöskadliga subventioner med minst 3,5 miljarder euro fram till 2030.
M7–6	Reform 3: Minskning av kostnaderna för anslutning till gasnätet för biometan	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning för att minska kostnaderna för anslutning till gasnätet i produktionsanläggningar för biometan	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av primär- och sekundärlagstiftningen.				KVARTAL 3	2025	Lagstiftningen ska ·Minska producentens kostnader för anslutning till gasnätet för produktionsanläggningar för biometan. ·Tillhandahålla rättsliga incitament för att investera i gasnätet för att utveckla förnybara gaser.
M7–7	Reform 4: Minskning av den finansiella risken i samband med energiköpsavtal för förnybar energi (energiköpsavtal)	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande				KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning. Primärlagstiftningen ska föreskriva antagande av sekundärlagstiftning som genomför villkoren i), ii) och iii) nedan. Sekundärlagstiftningen ska I)kräva att varje operatör garanterar delvis täckning av motvärdet för energiköpsavtalen genom garantiinstrument som tillhandahålls på elmarknaden, II)införa åtgärder för att minska risken för fallissemang, inbegripet krav och begränsningar för budgivaren och lagstadgade sanktioner i händelse av producentens fallissemang, III)identifiera en institutionell enhet som ska ta på sig rollen som säljare/köpare i sista hand, som skulle ta över från den fallerande motparten och säkerställa fullgörandet av de skyldigheter som den utförande motparten åtagit sig.
M7–9	Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar	Milstolpe	Antagande och offentliggörande av den nya kompetensplanen – Övergångar och av färdplanen för genomförande	Antagande av planen och färdplanen				KVARTAL 1	2024	”Piano Nuove Competenze”, som antogs genom dekret av den 14 december 2021 och offentliggjordes i Gazzetta ufficiale nr 307 av den 28 december 2021, ändras och den nya kompetensplanen för övergången träder i kraft. Planen innehåller de allmänna principer som ska specificeras närmare i regionala lagar, vilka ska omfatta följande: I)större deltagande från den privata sektorns sida i utbildningsutbudet. II)bättre erkännande av utbildning på arbetsplatsen och mikromeriter. III)bättre förhandsanalyser av arbetsmarknaden och övervakning av utbildningens effekter på arbetsplatsen. En färdplan för genomförandet antas också.
M7–10	Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar	Milstolpe	Ikraftträdande av regionala lagar	Bestämmelse i de lagar som anger ikraftträdandet av de regionala lagarna				KVARTAL 3	2025	Regionala lagar träder i kraft. Lagarna ska gälla alla regioner och autonoma provinser och ska införa följande: I)mekanismer för att säkerställa att utbildningsverksamhet planeras på grundval av de behov som uttryckts av arbetsmarknaden, med prioritering av utbildningsverksamhet på de områden där kompetensglappet är störst, och i synnerhet sektorsspecifik kompetens för den gröna omställningen, genom godkända kompetenspakter. II)skyldigheten att ange uppskattade sysselsättningsresultat i meddelanden och tillkännagivanden om utbildning. III)erkännande av företagsintern utbildning, i linje med en gemensam ram för öppenhet när det gäller erkännande av kompetens och överförbarhet. IV)erkännande av förvärvade färdigheter och korta utbildningskurser (så kallade mikromeriter), i linje med en gemensam ram för öppenhet och erkännande av färdigheter och överförbarhet. V)Mekanismer för att uppmuntra privat medfinansiering. Resultaten av pilotprojektet inom ramen för investering 10 ska beaktas vid utformningen och genomförandet av de regionala lagarna.
M7–11	Investeringar 1: Uppskalningsåtgärd: Stärka smarta nät	Måltavla	Smart galler – elektrifiering av energiförbrukningen		Antal	1 500 000	1 730 000	KVARTAL 2	2026	Elektrifiering av energiförbrukningen med minst 1 730 000 invånare.
M7–12	Investeringar 2: Uppskalningsåtgärd: Insatser för att öka kraftnätets motståndskraft	Måltavla	Öka elnätets motståndskraft		Antal	4 000	4 648	KVARTAL 2	2026	Öka motståndskraften på minst 4 648 km i elsystemnätet.
M7–13	Investeringar 3: Uppskalningsåtgärd: Produktion av vätgas på tidigare exploaterad mark (Hydrogen Valleys)	Måltavla	Slutförande av projekt om vätgasproduktion i industriområden		Antal	10	12	KVARTAL 2	2026	Slutföra minst 12 projekt för produktion av vätgas i övergivna industriområden med en genomsnittlig kapacitet på minst 1–5 MW vardera.
M7–14	Investeringar 4: Tyrrenska länk	Milstolpe	Kontraktstilldelning	Meddelande om tilldelning av kontrakt				KVARTAL 3	2024	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för de arbeten som krävs för att lägga 511 km kablar mellan Caracoli och Eboli.
M7–15	Investeringar 4: Tyrrenska länk	Måltavla	511 km installerad kabel		Km	0	511	KVARTAL 2	2026	511 km installerad kabel, som förbinder Caracoli (Palermo) med Eboli (Salerno) och säkerställer en kapacitet på 500 MW.
M7–16	Investeringar 5: SA.CO.I.3	Milstolpe	Kontraktstilldelning	Kontraktstilldelning				KVARTAL 4	2024	Tilldelning av alla kontrakt för de arbeten som är nödvändiga för att färdigställa skroven vid konverteringsstationerna på Sardinien och Toscana.
M7–17	Investeringar 5: SA.CO.I.3	Milstolpe	Färdigställande av skrov av omställningsstationer på Sardinien (Codrongianos) och Toscana (Suvereto)	Meddelande om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten				KVARTAL 2	2026	Meddelande om färdigställande av skroven vid konverteringsstationerna på Sardinien och Toscana.
M7–18	Investeringar 6: Projekt för gränsöverskridande elsammanlänkning mellan Italien och grannländerna	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för byggandet av sammanlänkningen Italien-Österrike ”Somplago – Würmlach”	Meddelande om tilldelning av kontrakt				KVARTAL 2	2025	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt som krävs för att inleda byggandet av sammanlänkningen Italien-Österrike ”Somplago – Würmlach”.
M7–19	Investeringar 6: Projekt för gränsöverskridande elsammanlänkning mellan Italien och grannländerna	Måltavla	Ökning av sammanlänkningens nominella kapacitet mellan Italien och Österrike till följd av slutförandet av sammanlänkningen		MW	0	300	KVARTAL 2	2026	Slutförande av sammanlänkningen Italien-Österrike: ”Somplago – Würmlach”. När arbetena på den italienska sidan har slutförts ska den nominella kapaciteten för sammanlänkningen mellan Italien och Österrike ökas med 300 MW.
M7–20	Investeringar 6: Projekt för gränsöverskridande elsammanlänkning mellan Italien och grannländerna	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för uppförande av en sammanlänkning mellan Italien och Slovenien: ”Redipuglia – Vrtojba”	Meddelande om tilldelning av kontrakt				KVARTAL 3	2025	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt som krävs för att inleda byggandet av en sammanlänkning mellan Italien och Slovenien: ”Redipuglia-Vrtojba”.
M7–21	Investeringar 6: Projekt för gränsöverskridande elsammanlänkning mellan Italien och grannländerna	Måltavla	Ökning av den nominella sammanlänkningskapaciteten mellan Italien och Slovenien efter slutförandet av arbetena		MW	0	125	KVARTAL 2	2026	Slutförande av sammanlänkningen Italien-Slovenien: ” ”Redipuglia – Vrtojba”. När arbetena på den italienska sidan har slutförts ska den nominella kapaciteten för sammanlänkningen mellan Italien och Slovenien ökas med 125 MW.
M7–22	Investeringar 7: Smart nationellt överföringsnät	Måltavla	Installation av 5G-utrustning eller IKT-arkitektur på stationer		Antal stationer	0	40	KVARTAL 2	2026	Den nya 5G-utrustningen eller IKT-arkitekturen ska installeras och införas på minst 40 stationer.
M7–23	Investeringar 7: Smart nationellt överföringsnät	Måltavla	Nytt system för nätförvaltning och -kontroll		Antal	0	250	KVARTAL 2	2026	Installation av säkert protokoll 104 (IEC 62 351-protokoll) i minst 250 elstationer.
M7–24	Investeringar 7: Smart nationellt överföringsnät	Måltavla	Industriella sakernas internet		Antal	0	1 500	KVARTAL 2	2026	Industriella IoT-övervakningssystem som installerats i minst 1 500 elpyloner för att samla in data som kan behandlas i förvaltningssystemet.
M7–25	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Milstolpe	Offentliggörande av rapporten om de framtida behoven av råvaror av avgörande betydelse och ekodesignens potential att minska efterfrågan på kritiska råvaror	Offentliggörande av rapporten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Rapporten ska analysera de framtida behoven av råvaror av avgörande betydelse och ekodesignens potential att minska efterfrågan på kritiska råvaror.
M7–26	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Milstolpe	Geografiskt informationssystem (GIS) om utvinningsavfall för hållbar, cirkulär och trygg försörjning av kritiska råvaror	Offentliggörande av databasen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Offentlig databas (geografiskt informationssystem) som möjliggör geolokalisering och visualisering av återvinningsbara resurser eller material i stadsmiljöer (urbana gruvor) samt befintligt avfall i övergivna gruvor.
M7–27	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Måltavla	Slutförande av FoU-projekt om ekodesign och urban gruvdrift för hållbar, cirkulär och trygg försörjning av kritiska råvaror		Antal	0	10	KVARTAL 2	2026	Slutförande av minst 10 FoU-projekt med inriktning på ekodesign och förbättring av insamling, logistik och återvinning av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning – inklusive vindturbinblad och solcellspaneler.
M7–28	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Måltavla	Utrustning för laboratorier som tillhör det tekniska navet för urban gruvdrift och miljödesign		Antal	0	6	KVARTAL 2	2026	Utrustning från minst 6 laboratorier som tillhör det tekniska navet för urban gruvdrift och ekodesign. Laboratorierna ska möjliggöra samarbete mellan privata företag och forskningsinstitutioner för att söka efter lösningar som syftar till att öka återvinningen och återvinningen av kritiska råvaror som är kopplade till den gröna omställningen.
M7–29	Investeringar 9: Uppskalningsåtgärd: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Måltavla	Utbildning		Antal	280 000	281 750	KVARTAL 2	2026	Minst 281 750 offentliganställda vid andra offentliga förvaltningar har framgångsrikt slutfört utbildningsinitiativ (formell certifiering eller konsekvensbedömning). Minst 1 750 av dessa offentliganställda ska vara anställda vid lokala offentliga förvaltningar och ha slutfört utbildningsinitiativ om den gröna omställningen, i enlighet med beskrivningen av åtgärden.
M7–30	Investeringar 10: Pilotprojekt om kompetens ”Crescere Green”	Måltavla	Bidragsmottagare som slutför utbildningsmoduler		Antal	0	20 000	KVARTAL 2	2025	Pilotprojektet är organiserat i olika regioner, med deltagande av företag i den privata sektorn. Utbildningsanordnare ska vara certifierade (”accreditati”) ihela landet, i enlighet med regional lagstiftning. Utbildningsmodulerna ska vara inriktade på sektorsspecifika färdigheter för den gröna omställningen, i överensstämmelse med de yrken som fastställs i kompetenspakten, och ska övervakas på nationell nivå. Minst 20 000 stödmottagare bland dem som omfattas av programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL) har slutfört utbildningsmodulerna. Den verksamhet som rör förstärkning av den administrativa kapaciteten ska slutföras. Högst 4 % av resurserna ska avsättas för att stärka den administrativa kapaciteten hos de aktörer som deltar i planeringen och tillhandahållandet av utbildning.
M7–31	Investeringar 11: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Måltavla	Antal utsläppsfria tåg och antal transporter för samhällsomfattande tjänster	SAKNAS	Antal	0	69	KVARTAL 2	2026	Leverans och ibruktagande av minst 69 utsläppsfria tåg (el- eller vätgasbränslecellståg) och 30 vagnar för samhällsomfattande tjänster utöver den rullande materiel som avses i investering 4.4.2 i område 2, del 2 När det gäller samhällsomfattande tjänster/intercities ska den rullande materiel som köps med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens ägas av staten. När de etablerade leverantörernas tjänstekontrakt löper ut ska därför denna rullande materiel göras tillgänglig för den nya enhet som tilldelats tjänstekontraktet i full överensstämmelse med förordning (EU) nr 1370/2007.
M7–32	Investering 12 Finansiellt instrument för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom utsläppsfria bussar	Milstolpe	Genomförandeavtal	Genomförandeavtalets ikraftträdande				KVARTAL 1	2024	Genomförandeavtalets ikraftträdande.
M7–33	Investering 12 Finansiellt instrument för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom utsläppsfria bussar	Måltavla	Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare		Procentandel (%)	0 %	100 %	KVARTAL 1	2026	Invitalia S.p.A. ska ha ingått rättsliga finansieringsöverenskommelser med slutliga stödmottagare för ett belopp som krävs för att använda 100 % av RRF-investeringen i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter). Invitalia S.p.A. ska utarbeta en rapport om den procentandel av denna finansiering som bidrar till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
M7–34	Investering 12 Finansiellt instrument för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom utsläppsfria bussar	Milstolpe	Ministeriet har slutfört investeringen	Överföringsintyg				KVARTAL 2	2025	Italien ska överföra 100 000 000 EUR till Invitalia S.p.A. för faciliteten.

FRÅGA 3 Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering 13. Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)

Syftet med denna investering är att förbättra energiinfrastruktur och energianläggningar för att tillgodose omedelbara försörjningsbehov för gas, inbegripet flytande naturgas, särskilt för att möjliggöra diversifiering av försörjningen i hela unionens intresse.

Syftet med investeringen är att stödja uppförandet av en kompressorstation i Sulmona och en gasledning som förbinder knutpunkterna Sestino och Minerbio, som en del av den adriatiska linjen. Den nybyggda infrastrukturen förväntas öka gastransportkapaciteten med 14 miljoner kubikmeter per dygn.

Italien ska identifiera de situationsspecifika bevarandemålens status och vid behov se över miljökonsekvensbedömningarna (Valutazione Incidenza Ambientale) innan arbetet inleds i de berörda områdena.

Kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio ska byggas senast den 31 augusti 2026.

Investering 14. Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport

Syftet med denna investering är att förbättra energiinfrastruktur och energianläggningar för att tillgodose omedelbara försörjningsbehov för gas, inbegripet flytande naturgas, särskilt för att möjliggöra diversifiering av försörjningen i hela unionens intresse.

Denna investering består i att uppgradera den befintliga gasinfrastrukturen som möjliggör export av naturgas via utförselstället Tarvisio. Investeringen består i synnerhet av uppförandet av en ny elektrisk kompressionsenhet i kompressorstationen i Poggio Renatico. Den nybyggda infrastrukturen förväntas öka kapaciteten att exportera gas via Tarvisio Exit Point med 8 miljarder kubikmeter per år.

Kompressionsenheten i kompressorstationen Poggio Renatico ska byggas senast den 31 augusti 2026.

Investering 15. Transizione 5.0

Denna åtgärd stöder energiomställningen av produktionsprocesser till en energieffektiv, hållbar och förnybar produktionsmodell. Åtgärden bör därför leda till energibesparingar på 0.4 Mtoe i den slutliga energianvändningen under perioden 2024–2026.

Företag ska beviljas ett skattetillgodohavande som motsvarar de kostnader som uppkommit mellan den 1 januari 2024 och den 31 december 2025 om de investerar i

a)digitala tillgångar (4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar 122 )

b)tillgångar som är nödvändiga för egenproduktion och egenförbrukning från förnybara källor (med undantag för biomassa)

c)utbilda personalen i färdigheter för den gröna omställningen.

Skatteförmånen ska, enligt minst tre inkrementella tröskelvärden, stå i proportion till minskningen av den slutliga energianvändningen (på minst 3 %) eller de uppnådda energibesparingarna i de berörda processerna (på minst 5 % jämfört med tidigare förbrukning för sådana processer) kopplad till investeringar i de tillgångar som avses i led a 123 .

Skatteförmånens intensitet ska därför öka i enlighet med de certifierade energieffektivitetsförbättringarna och de energibesparingar som uppnåtts.

För att vara stödberättigande ska projektet certifieras av en oberoende utvärderare som intygar att innovationsprojektet på förhand uppfyller de kriterier för stödberättigande som är kopplade till minskningen av den totala energiförbrukningen. Dessutom ska en efterhandscertifiering intyga att investeringarna faktiskt har genomförts i enlighet med bestämmelserna i förhandscertifieringen.

Minst 4 032 000 000 EURav investeringen ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen.

Upp till 1 % av målet ska anslås till utveckling av en it-plattform och därmed sammanhängande verksamhet för i) hantera de intyg som lämnas in av stödmottagarna, II) underlätta bedömningen, utbytet och hanteringen av de uppgifter som används för analysen, och iii) övervaknings- och kontrollverksamheten.

Dessutom ska åtgärden utvidga tillämpningsområdet för den vetenskapliga kommitté som inrättats genom delmål M1C2–1 (Transizione 4.0) för att senast den 31 augusti 2026 utarbeta en rapport med en bedömning av effektiviteten hos de investeringar i den nationella planen för återhämtning och resiliens som omfattas av behörigheten för ministeriet för företag och män i Italien (MIMIT) och de möjliga synergierna med andra EU-finansieringskällor inom sektorer som är strategiska för EU:s konkurrenskraft och nationella konkurrenskraft och oberoende.

Investering 16. Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor

Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i ett bidragssystem ”Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor” för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Italiens egenproduktion av energi från förnybara energikällor.

Stödordningen syftar till att stödja mikroföretag samt små och medelstora företag i genomförandet av investeringsprogram som syftar till egenproduktion av energi från förnybara energikällor.

Stödordningen ska fungera genom att bidrag ges direkt till den privata sektorn. På grundval av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens syftar ordningen till att inledningsvis tillhandahålla minst 320 000 EUR i bidrag.

Programmet ska förvaltas av Invitalia SpA som genomförandepartner. Programmet ska omfatta följande produktlinjer:

- ickeåterbetalningspliktiga bidrag motsvarande minst 30 % av den totala investeringen – för inköp av system och tillhörande digital teknik som möjliggör direkt produktion av energi från förnybara energikällor för omedelbar egenförbrukning eller genom system för ackumulering/lagring.

För att genomföra investeringen i stödordningen ska Italien och Invitalia SpA underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande:

Beskrivning av stödordningens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet inom ramen för planen ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.

Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

a)En beskrivning av vilken typ av stöd som tillhandahålls och vilka slutliga stödmottagare som är berättigade till stöd.

b)Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Särskilt när det gäller allmänt stöd till företag ska investeringspolicyn utesluta företag med betydande fokus 124 inom följande sektorer: (i) Energiproduktion baserad på fossila bränslen och därmed sammanhängande verksamhet 125 . II) energiintensiva industrier och/eller industrier med höga CO2-utsläpp 126 . III) Tillverkning, uthyrning eller försäljning av förorenande fordon 127 . IV) Avfallsinsamling, avfallshantering och avfallshantering 128 , v) bearbetning av kärnbränsle, produktion av kärnenergi. Dessutom ska investeringspolicyn kräva efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för programmets slutliga stödmottagare.

c)Kravet att programmets slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att investera eventuella outnyttjade intäkter från systemet, även efter 2026, för samma politiska ändamål.

Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet

I)En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.

II)En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.

III)Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

IV)Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med Invitalia SpA:s revisionsplan. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och iii) att kravet på att programmets slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.

1.Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: 320 000 000 EUR av RRF-investeringen i faciliteten ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen 129 .

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.

Investering 17. Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder

Syftet med åtgärden är att stödja renovering av offentliga bostäder. Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i ett instrument, finansieringsinstrumentet för att minska energifattigdomen, i syfte att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering. Instrumentet ska vara inriktat på energirenoveringar i subventionerade och offentliga bostäder som i genomsnitt uppnår en minskning av efterfrågan på primärenergi på minst 30 %.

Faciliteten ska förvaltas av två genomförandepartner.

·Gestore Servizi Energetici (GSE Spa) som teknisk partner med ansvar för bidragsdelen.

·Cassa Depositi e Prestiti (CDP Spa) som finansiell partner och ansvarig för den (frivilliga) lånedelen.

På grundval av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att inledningsvis tillhandahålla minst 1 381 000 000 EUR i ekonomiskt stöd.

Faciliteten ska ge ekonomiskt stöd i form av bidrag och/eller lån till energitjänsteföretag för energirenovering av offentliga bostäder som i genomsnitt uppnår en minskning på minst 30 % av efterfrågan på primärenergi.

Faciliteten ska omfatta följande produktlinjer för att stödja offentliga bostäder:

·En bidragsdel som tillhandahålls av den tekniska partnern Gestore Servizi Energetici Spa och som täcker högst 65 % av de totala kostnaderna.

·En frivillig lånekomponent som täcker 35 % av de totala kostnaderna. Lånedelen kan tillhandahållas av den finansiella partnern Cassa Depositi e Prestiti

För att genomföra investeringen i faciliteten ska Italien och genomförandepartnern eller genomförandepartnerna underteckna genomförandeavtal som ska innehålla följande:

1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller annat motsvarande ledningsorgan och godkännas med en majoritet av rösterna av ledamöter som är oberoende i förhållande till regeringen.

2.Centrala krav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

a.En beskrivning av den eller de finansiella produkterna och de stödberättigande slutliga stödmottagarna 130 .

b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) verksamheter och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning nedströms 131 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 132 , iii) verksamheter och tillgångar med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 133 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 134 .

d.Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad. Det ekonomiska stöd som ges via instrumentets lånekomponent ska inte täcka samma kostnad som stöds av bidragsdelen i detta instrument.

3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, genomförandepartnerns avgiftsstruktur och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy, såvida de inte används för att betala återbetalningar av lån från faciliteten för återhämtning och resiliens.

4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, inbegripet

a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de investeringar som mobiliserats.

b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.

c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från Gestore dei Servizi Energetici (GSE) och Cassa Depositi e Prestiti (CDP). Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) Iakttagande av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet följs.

Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: 1 381 000 000 EUR av RRF-investeringen i faciliteten ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen. 135

FRÅGA 4 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Milstolpe /Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
M7–35	Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)	Milstolpe	Antagande och uppdatering av relevanta miljökonsekvensbedömningar (VIncA)	De strategiska samordningskontoren har identifierats och VincA har reviderats och antagits i enlighet med detta.				KVARTAL 1	2024	De italienska myndigheterna ska ·Fastställa områdesspecifika bevarandemål för de Natura 2000-områden som påverkas av projektet i enlighet med den metod som antogs av ministeriet för miljö och energitrygghet 2021 och 2023. ·Kontrollera de lämpliga bedömningar som redan gjorts enligt habitatdirektivet (VINCA) mot bakgrund av de nyligen inrättade strategiska samordningskontoren. ·Uppdatera (vid behov) de lämpliga bedömningar (VINCA) som redan genomförts enligt habitatdirektivet i linje med de nationella riktlinjerna av den 28 december 2019 och se till att de integreras i det övergripande förfarandet för miljökonsekvensbedömning.
M7–36	Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)	Milstolpe	Kontraktstilldelning	Meddelande om tilldelning av kontrakt				KVARTAL 2	2024	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för de arbeten som är nödvändiga för att färdigställa kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio.
M7–37	Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)	Milstolpe	Slutförande av bygg- och anläggningsarbeten	Anmälan om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten				KVARTAL 2	2026	Kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio ska vara färdigställda.
M7–38	Investeringar 14: Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport	Milstolpe	Kontraktstilldelning	Meddelande om tilldelning av kontrakt				KVARTAL 2	2024	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för de arbeten som är nödvändiga för att färdigställa kompressorstationen i Poggio Renatico
M7–39	Investeringar 14: Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport	Milstolpe	Slutförande av bygg- och anläggningsarbeten	Anmälan om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten				KVARTAL 2	2026	Kompressionsenheten i kompressorstationen Poggio Renatico ska färdigställas.
M7–40	Investeringar 15: Transizione 5.0 Green	Milstolpe	Ikraftträdande av den rättsakt som fastställer kriterierna för stödberättigande interventioner	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande				KVARTAL 1	2024	Rättsakten ska göra skattelättnader under omställning 5.0 tillgängliga för potentiella mottagare och fastställa kriterierna för stödberättigande, även i fråga om minsta energibesparingar, och det högsta utgiftstaket för åtgärden.
M7–41	Investeringar 15: Transizione 5.0 Green	Måltavla	Beviljande av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens		Beviljade medel (euro)	0	6 300 000 000	KVARTAL 2	2026	Meddelande om beviljande av alla medel från faciliteten för återhämtning och resiliens som öronmärkts för denna investering. Om målet ska uppnås på ett tillfredsställande sätt beror också på offentliggörandet av rapporten med en utvärdering av de investeringar från faciliteten för återhämtning och resiliens som ministeriet för företag och Made i Italien ansvarar för.
M7–42	Investeringar 15: Transizione 5.0 Green	Måltavla	0.4 Mtoe energibesparingar i slutlig energianvändning under perioden 2024–2026		Mtoe	0	0.4	KVARTAL 2	2026	Investeringen ska generera 0.4 MTOE energibesparingar i slutlig energianvändning under perioden 2024–2026.
M7–43	Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor	Milstolpe	Genomförandeavtal	Genomförandeavtalets ikraftträdande				KVARTAL 4	2024	Genomförandeavtalets ikraftträdande.
M7–44	Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor	Milstolpe	Ministeriet för företag och Made i Italien har slutfört överföringen av medel till Invitalia	Överföringsintyg				KVARTAL 4	2024	Italien ska överföra 320 000 000 EUR till Invitalia för faciliteten.
M7–45	Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor	Måltavla	Rättsliga överenskommelser med slutliga stödmottagare	SAKNAS	Procentandel (%)	0	100 %	KVARTAL 2	2026	Invitalia S.p.A. shall have entered into legal agreements with final beneficiaries for an amount necessary to use 100% of the RRF investment into the Scheme (taking into account management fees). Invitalia S.p.A. ska utarbeta en rapport om den procentandel av denna finansiering som bidrar till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
M7–46	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder	Milstolpe	Definition av målet för uppdragsbeskrivningen	Ikraftträdande av akten med fastställande av mandatet för finansieringsinstrumentet				KVARTAL 3	2024	Fastställa mandatet för finansieringsinstrumentet, som ska inriktas på energirenoveringar i offentligägda bostäder.
M7–47	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder	Milstolpe	Genomförandeavtal	Genomförandeavtalets ikraftträdande				KVARTAL 2	2025	Entry into force of the Implementing Agreement(s) in line with the requirements specified in the description of the measure. I synnerhetska genomförandeavtalet/genomförandeavtalen innehålla kriterier för stödberättigande avseende den minsta förbättring av energieffektiviteten som instrumentet ska uppnå (i genomsnitt minst 30 % av minskningen av efterfrågan på primärenergi). Urvalskriterierna ska också prioritera insatser med störst avkastning när det gäller energieffektivitet.
M7–48	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder	Milstolpe	Ministeriet har slutfört investeringen	Överföringsintyg		SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Italien ska överföra 1 381 000 000 EUR till genomförandepartnern eller genomförandepartnerna för faciliteten.
M7–49	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder	Måltavla	Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare		Procentandel (%)	0 %	100 %	KVARTAL 2	2026	Genomförandepartnern eller genomförandepartnerna ska ha ingått rättsliga finansieringsavtal med energitjänsteföretag för ett belopp som krävs för att använda 100 % av facilitetens investering i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter). I finansieringsavtalen med energitjänsteföretag ska det anges vilken tillgång som kommer att bli föremål för energieffektivitetsrenovering. 100 % av denna finansiering ska bidra till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI till RRF-förordningen.

2.Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen

Den beräknade totala kostnaden för Italiens plan för återhämtning och resiliens är 194 415 951 466 EUR.

AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD

1.Ekonomiskt stöd

De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:

1.1.Första inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–51	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning om styrningen av den italienska planen för återhämtning och resiliens
M1C1–52	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning om förenkling av administrativa förfaranden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.
M1C1–53	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning för att tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens
M1C1–69	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningen om förenkling av systemet för offentlig upphandling
M1C1–1	Reform 1.1: IKT-upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftningsdekret om reform 1.1 ”IKT-upphandling”
M1C1–2	Reform 1.3: Molntjänster i första hand och interoperabilitet	Milstolpe	Ikraftträdande av lagdekret om reform 1.3 ”Cloud First and Interoperability”
M1C1–29	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Milstolpe	Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftning för reformen av civilrätten
M1C1–30	Reform 1.5: Reform av straffrätten	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör straffrättsliga reformer
M1C1–31	Reform 1.6: Reform av insolvensramen	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör insolvensreformer
M1C1–32	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls-, straff- och förvaltningsdomstolar	Milstolpe	Ikraftträdande av särskild lagstiftning om rekrytering inom ramen för den nationella återhämtningsplanen för återhämtning och resiliens
M1C1–54	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Måltavla	Avslutad rekrytering av experter för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens
M1C1–55	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Utvidga den metod som tillämpas på Italiens plan för återhämtning och resiliens till att även omfatta den nationella budgeten för att öka utnyttjandet av investeringar
M1C1–68	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av RRF
M1C1–71	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av alla lagar, förordningar och genomförandeakter (inklusive sekundärlagstiftning) som krävs för systemet för offentlig upphandling
M1C1–100	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Ikraftträdande av lagbestämmelser som förbättrar effektiviteten i utgiftsöversynen – förstärkning av finansministeriet
M1C1–101	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Milstolpe	Antagande av en översyn av möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande
M1C2–1	Investeringar 1: Omställning 4.0	Milstolpe	Ikraftträdande av rättsakter för att göra skatteavdrag under övergången 4.0 tillgängliga för potentiella stödmottagare och inrättande av en vetenskaplig kommitté
M1C3–8	Investering – 4.1 Digitala knutpunkter för turism	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för utveckling av portalen för digital turism
M2C2–7	Reform 2 Ny lagstiftning för att främja produktion och konsumtion av förnybar gas	Milstolpe	Ikraftträdandet av ett lagdekret för att främja användningen av förnybar gas för användning av biometan inom transport-, industri- och bostadssektorerna och ett genomförandedekret som fastställer villkoren och kriterierna för dess användning och det nya incitamentsystemet.
M2C2–37	Reform 5: Smartare förfaranden för projektutvärdering inom sektorn för lokala kollektivtrafiksystem med fasta installationer och inom sektorn för snabba masstransporter	Milstolpe	Ikraftträdande av en lagdekret
M2C2–41	Investeringar 5.3: Elektriska bussar	Milstolpe	Ikraftträdande av ett ministerdekret som fastställer mängden tillgängliga resurser för att uppnå syftet med interventionen (bussförsörjningskedjan)
M2C3–1	Investering 2.1 – Stärka ekobonusen för energieffektivitet	Milstolpe	Ikraftträdande av förlängningen av Superbonus
M2C4–3	Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”	Milstolpe	Reform av den rättsliga ramen för bättre förvaltning och hållbar vattenanvändning
M3C2–3	Reform 2.1 – Genomförande av en enda tullkontaktpunkt (”Sportello Unico Doganale”)	Milstolpe	Ikraftträdande av dekretet om den gemensamma tullenheten (Sportello Unico Doganale)
M4C1–1	Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggöra reformer av universitetsexamina, Reform 4.1: Ph.D. Reformering av program	Milstolpe	Ikraftträdande av reformerna av systemet för högre utbildning för att förbättra utbildningsresultaten (primärrätt) om a) möjliggöra universitetsexamina, grupper av universitetsexamina. c) Reform av doktorandprogram
M4C1–2	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekret om reform av stipendier för att förbättra tillgången till högre utbildning
M5C1–1	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Milstolpe	Ikraftträdandet av det interministeriella dekretet om inrättande av ett nationellt program för garanterad anställbarhet för arbetstagare och ett interministeriellt dekret om upprättande av en nationell plan för ny kompetens
M5C2–1	Reform 1 – Ramlag för funktionshinder	Milstolpe	Ramlagen träder i kraft för att stärka funktionshindrades självständighet.
M5C2–5	Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering	Milstolpe	Den operativa planens ikraftträdande
		Delbetalning, belopp	11 EUR 494 252 874

2.1.Andra inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M2C4–5	Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker	Milstolpe	Ikraftträdande av den administrativa förenklingen och utvecklingen av digitala tjänster för besökare i nationalparker och marina skyddsområden
M5C2–9	Investering 3 – Bostad först och servicecenter	Milstolpe	Ikraftträdande av den operativa planen för projekt om för- och efterstationer för bostäder, fastställande av kraven för projekt som kan läggas fram av lokala enheter och utlysning av inbjudan att lämna förslag
M1C1–33	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Måltavla	Inledande av rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
M1C1–56	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftningen för reformen av den offentliga sysselsättningen
M1C1–70	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av översynen av lagen om offentlig upphandling (D.Lgs. n. 50/2016)
M1C1–103	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning och bestämmelser samt slutförande av administrativa processer för att uppmuntra efterlevnad av skatteregler och förbättra revisioner och kontroller
M1C1–104	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Antagande av besparingsmål för utgiftsöversyner för åren 2023–2025
M1C3–11	Investering 1.3 – Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: att förbättra energieffektiviteten på kulturområdet
M2C1–1	Reform 1.1 – Nationell strategi för cirkulär ekonomi	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekretet om antagande av den nationella strategin för den cirkulära ekonomin
M2C1–2	Reform 1.3 – Tekniskt stöd till lokala myndigheter	Milstolpe	Godkännande av avtal om utarbetande av handlingsplanen för kapacitetsuppbyggnad till stöd för lokala offentliga myndigheter
M2C1–11	Investeringar 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar	Milstolpe	Lansering av webbplattform och avtal med författare
M2C2–18	Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga FoU-kontrakt till forskningsprojekt om vätgas
M2C2–21	Reform 4 Åtgärder för att främja vätgasens konkurrenskraft	Milstolpe	Ikraftträdande av skatteincitament
M2C2–38	Investeringar 5.1: Förnybara varor och batterier	Milstolpe	Ikraftträdande av ett ministerdekret
M2C2–42	Investeringar 5.4: Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF)	Milstolpe	Undertecknande av finansieringsavtalet
M2C3–4	Reform 1.1: Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet	Milstolpe	Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet
M2C4–1	Reform 2.1. Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet	Milstolpe	Ikraftträdande av förenklingen av den rättsliga ramen för bättre hantering av hydrologiska risker
M2C4–4	Reform 4.2 Åtgärder för att säkerställa fullständig förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster	Milstolpe	Ikraftträdande av den nya rättsliga ramen för bevattningsändamål
M4C1–3	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Milstolpe	Reformen av läraryrket träder i kraft.
M4C1–4	Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar	Milstolpe	Skola 4.0-planen för att främja den digitala övergången i det italienska skolsystemet har antagits
M4C2–4	Reform 1.1: Genomförande av stödåtgärder för FoU för att främja förenkling och rörlighet	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekret om förenkling av FoU och rörlighet kopplad till den ordinarie finansieringsfonden.
		Delbetalning, belopp	11 EUR 494 252 874

3.1.Tredje inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M2C4–2	Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster
M1C1–3	Investeringar 1.1: Digital infrastruktur	Milstolpe	Slutförande av Polo Strategico Nazionale (PSN)
M1C1–4	Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data	Milstolpe	Den nationella digitala dataplattformen är i drift
M1C1–5	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Inrättande av den nya nationella byrån för it-säkerhet
M1C1–6	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Inledande införande av nationella cybersäkerhetstjänster
M1C1–7	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Start av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering
M1C1–8	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Aktivering av en central revisionsenhet för PSNC – NIS-säkerhetsåtgärder
M1C1–9	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Måltavla	Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T1
M1C1–10	Reform 1.2: Stöd till omvandling	Milstolpe	Ikraftträdande av omvandlingsteamet och det nya företaget
M1C1–34	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar	Måltavla	Inledande av rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar
M1C1–35	Reform 1.7: Reform av skattedomstolarna	Milstolpe	Omfattande reform av skattedomstolarna i första och andra instans
M1C1–36	Reformerna 1.4, 1.5 och 1.6: Reform av civil- och straffrätten samt insolvensreformen	Milstolpe	Ikraftträdande av delegerade akter för civil- och straffrättsliga reformer och insolvensreformen
M1C1–57	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av administrativa förfaranden för den förenklingsreform som syftar till att genomföra RF
M1C1–102	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Antagande av en rapport om effektiviteten i de metoder som används av utvalda offentliga förvaltningar för att utarbeta och genomföra sparplaner
M1C1–105	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Ett större antal ”överensstämmelsebrev”
M1C1–106	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Minskning av antalet falska positiva ”fullgörandebrev”
M1C1–107	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev”
M1C2–6	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2021
M1C2–7	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt)
M1C2–8	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021
M1C3–6	Reform – 3.1 Minimimiljökriterier för kulturevenemang	Milstolpe	Ikraftträdande av ett dekret om fastställande av sociala och miljömässiga kriterier vid offentlig upphandling av offentligt finansierade kulturevenemang
M2C1–3	Investeringar 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial	Milstolpe	Offentliggörande av slutlig rangordning inom ramen för incitamentsystemet för logistik
M2C1–4	Investeringar 2.2: Vindkraftsparken	Måltavla	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
M2C2–8	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för att öka nätkapaciteten
M2C2–12	Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft	Milstolpe	Tilldelning av projekt för att öka elnätets motståndskraft
M3C2–1	Reform 1.1 – Förenkling av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen	Milstolpe	Ikraftträdande av lagändringar som rör förenklingen av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen
M3C2–2	Reform 1.2 – Konkurrenskraftig tilldelning av koncessioner i italienska hamnar	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningen om hamnkoncessioner
M3C2–4	Reform 1.3 – Förenkling av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar	Milstolpe	Ikraftträdande av förenklingen av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar
M4C1–5	Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut. Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”	Milstolpar	Ikraftträdande av reformerna av grundskole- och gymnasieutbildningen för att förbättra utbildningsresultaten
M4C1–6	Reform 2.2: Avancerad högre utbildning och fortbildning för skolledare, lärare, administrativ och teknisk personal	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning som syftar till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolan.
M4C2–1	Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare	Måltavla	Antal studenter som beviljats forskningsbidrag
M5C1–2	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Milstolpe	Alla planer för de offentliga arbetsförmedlingarna träder i kraft på regional nivå
M5C1–6	Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna	Måltavla	De offentliga arbetsförmedlingarna genomför den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023.
M5C1–8	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Milstolpe	En nationell plan och en färdplan för att bekämpa odeklarerat arbete inom alla ekonomiska sektorer träder i kraft.
M5C1–12	Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering	Milstolpe	Ikraftträdande av system för jämställdhetscertifiering och åtföljande incitamentsmekanismer för företag
M5C2–7	Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning	Måltavla	De sociala distrikten har genomfört minst ett projekt för renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till funktionshindrade, åtföljt av utbildning i digital kompetens.
M5C3–1	Investeringar 1.1.1: Inre kapital – Förbättring av samhällstjänster och samhällsinfrastruktur	Milstolpe	Tilldelning av anbud för insatser för att förbättra sociala tjänster och infrastrukturer i inlandsområden och för stöd till apotek i kommuner med mindre än 3 000 invånare
M6C2–1	Reform 1: Se över och uppdatera den nuvarande rättsliga ramen för de vetenskapliga instituten för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS) och hälsovårdsministeriets forskningspolitik för att stärka kopplingen mellan forskning, innovation och hälso- och sjukvård.	Milstolpe	Ikraftträdandet av det lagstiftningsdekret som syftar till en omorganisation av de bestämmelser som reglerar de vetenskapliga instituten för sjukhusvård och sjukhusvård (IRCSS)
		Delbetalning, belopp	11 EUR 494 252 874

4.1.Fjärde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–11	Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen	Måltavla	Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T1
M1C1–72	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Åtgärder för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företag godkänns
M1C1–73	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen av lagen om offentlig upphandling
M2C2–14	Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas
M2C2–16	Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet	Milstolpe	Tilldelning av resurser för vätgasprovning för järnvägsmobilitet
M2C2–20	Reform 3 Administrativ förenkling och minskning av rättsliga hinder för vätgasutbyggnad	Milstolpe	Ikraftträdande av nödvändiga lagstiftningsåtgärder
M5C2–3	Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande	Milstolpe	Ikraftträdande av en ramlag som stärker åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande
M1C1–37	Reformerna 1.4 och 1.5: Reform av civil- och straffrätten	Milstolpe	Den civilrättsliga och straffrättsliga reformen träder i kraft
M1C1–58	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av rättsakter om reformen av den offentliga sysselsättningen
M1C1–74	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning för reformen om förenkling av reglerna för offentlig upphandling
M1C1–109	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Inlämning av de första förhandsifyllda momsdeklarationerna
M2C2–27	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur M1
M2C2–33	Investeringar 4.4.2: Strengthening of the regional public transport railway fleet with zero emission trains and universal service	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för att stärka den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster
M2C3–2	Investering 2.1 – Stärka ekobonusen för energieffektivitet	Måltavla	Byggnadsrenovering Superbonus T1
M4C1–9	Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för att bygga, renovera och garantera säkerheten i förskolor, förskolor och förskoleverksamhet och barnomsorg
M5C3–8	Investeringar 1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn	Måltavla	Utbildningsstöd till minderåriga (första omgången)
		Delbetalning, belopp	2 EUR 315 646 882

5.1.Femte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
M1C2–4	Reform 1: Reform av systemet för industriell äganderätt	Milstolpe	Ikraftträdande av ett lagdekret som syftar till att reformera den italienska lagen om industriell äganderätt och de relevanta genomförandeakterna
M1C3–4	Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer	Måltavla	Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutade (första omgången)
M1C1–12	Investering 1.3.2: Gemensam digital ingång	Måltavla	Gemensam digital ingång
M1C1–13	Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien	Milstolpe	Rörlighet som en tjänst lösningar M1
M1C1–38	Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet	Milstolpe	Digitalisering av rättssystemet
M1C1–59	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen
M1C1–73quater	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av riktlinjer för upphandling under EU:s tröskelvärde
M1C1–75	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Fullt fungerande nationellt e-upphandlingssystem
M1C1–84	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet
M1C1–86	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare
M1C1–87	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem
M1C1–110	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Omklassificering av den allmänna statsbudgeten, med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet
M1C2–9	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2022
M1C2–10	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022
M1C3–7	Investering – 3.3 Kapacitetsuppbyggnad för kulturaktörer för att hantera den digitala och gröna omställningen.	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt med den genomförande organisationen/stödmottagarna för alla insatser för att hantera den digitala och gröna omställningen för kulturaktörer
M2C1–5	Investeringar 2.2: Vindkraftsparken	Måltavla	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
M2C2–22	Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)	Mål:	Cykelbanor T1
M4C1–10	Reform 2.1: Rekrytering av lärare. Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”. Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggörande av reformer av universitetsexamina	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningar för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som rör reformer av grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildning, vid behov
M4C1–11	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Måltavla	Stipendium från universitet
M5C3–3	Investeringar 2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar	Måltavla	Stöd till apotek på landsbygden i kommuner, hamnar eller bosättningar med mindre än 5 000 invånare (första omgången)
M1C1–113	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Ett större antal ”överensstämmelsebrev”
M1C1–114	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev”
		Delbetalning, belopp	3 EUR 621 492 701

6.1.Sjätte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–14a	Reform 1.9a: Reform för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken	Milstolpe	Ikraftträdande av nationell lagstiftning för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken
M1C1–15	Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen	Måltavla	Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T2
M1C1–37a	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Milstolpe	Ikraftträdande av åtgärder som syftar till att minska eftersläpningen
M1C1–72a	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Lagstiftning och särskilda åtgärder för att minska sena betalningar på central/lokal nivå
M1C1–85	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen
M1C1–99	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem
M2C2–6	Reform 1 Förenkling av tillståndsförfarandena för anläggningar som drivs med förnybar energi på land och till havs och en ny rättslig ram för att stödja produktionen från förnybara källor samt tids- och stödberättigandeutsträckningen av de nuvarande stödsystemen	Milstolpe	Ikraftträdande av en rättslig ram för förenkling av tillståndsförfarandena för uppbyggnadsstrukturer för förnybar energi på land och till havs
M4C1–8	Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för insatser för att bygga och renovera idrottsanläggningar och gym för skolbruk
M5C1–9	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Milstolpe	Vidta åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete
M5C2–4	Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftningsdekret som utvecklar bestämmelserna i ramlagen för att stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande
M7–9	Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar	Milstolpe	Antagande och offentliggörande av den nya kompetensplanen – Övergångar och av färdplanen för genomförande
M7–32	Investering 12 Finansiellt instrument för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom utsläppsfria bussar	Milstolpe	Genomförandeavtal
M1C1–39	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar	Måltavla	Avslutande av rekryteringsförfarandena för civil- och brottmålsdomstolar samt territoriella och centrala avdelningar vid justitieministeriet med ansvar för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen
M1C1–40	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Måltavla	Avslutande av rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
M1C1–41	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Måltavla	Minskning av eftersläpande ärenden vid regionala förvaltningsdomstolar
M1C1–42	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Måltavla	Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen
M1C1–59A	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Genomförande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen
M1C1–73a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Antagande av ett cirkulär med vägledning om kvalificeringssystemet för upphandlande myndigheter
M1C1–108	Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper	Milstolpe	Godkännande av begreppsramen, uppsättningen av standarder för periodiserad redovisning och den flerdimensionella kontoplanen
M1C1–111	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2023, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 för 2023.
M1C1–112	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Förbättra skatteförvaltningens operativa kapacitet i linje med de rekryteringsmål som anges i skattemyndighetens prestationsplan för 2021–2023.
M1C2–2	Investeringar 1: Omställning 4.0	Måltavla	Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2022
M1C3–9	Investering 4.1: Digitala knutpunkter för turism	Måltavla	Deltagande av turistaktörer i knutpunkten för digital turism
M1C3–10	Reform av 4.1 års förordning om reglering av yrken som turistguider.	Milstolpe	Definition av en nationell standard för turistguider
M2C1–6	Investeringar 2.2: Vindkraftsparken	Måltavla	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
M3C2–5	Investering 2.1 – Digitalisering av logistikkedjan	Måltavla	Digitalisering av logistikkedjan
M5C2–2	Reform 1 – Ramlag för funktionshinder	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftningsdekret som utvecklar bestämmelserna i ramlagen för att stärka självbestämmanderätten för personer med funktionsnedsättning
		Delbetalning, belopp	EUR 2 053 579 667

7.1.Sjunde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–17	Investeringar 1.1: Digital infrastruktur	Måltavla	Migration till Polo Strategico Nazionale T1
M7–7	Reform 4: Minskning av den finansiella risken i samband med energiköpsavtal för förnybar energi (energiköpsavtal)	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning
M7–14	Investeringar 4: Tyrrenska länk	Milstolpe	Kontraktstilldelning
M3C2–7	Investeringar 2.3: Kallstrykning	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt
M1C1–18	Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data	Måltavla	API:er på den nationella digitala dataplattformen T1
M1C1–19	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Måltavla	Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T2
M1C1–20	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Fullständigt införande av nationella cybersäkerhetstjänster
M1C1–21	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Slutförande av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering, utvärderingscentrum
M1C1–22	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Full drift av den centrala revisionsenheten för PSNC NIS-säkerhetsåtgärder med minst 30 slutförda inspektioner
M1C1–43	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Måltavla	Minskning av eftersläpande mål för allmänna tvistemålsdomstolar (första instans)
M1C1–44	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Måltavla	Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans)
M1C1–60	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Förenkling och/eller digitalisering av 200 kritiska förfaranden som påverkar medborgare och företag
M1C1–72ter	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Öka de personalresurser som hanterar betalningar
M1C1–72quater	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Antagande av handlingsplanen
M1C1–73ter	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Incitament för kvalificering och professionalisering av upphandlande myndigheter.
M1C1–73quinquies	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av nya rättsliga bestämmelser om projektfinansiering
M1C1–75a	Investeringar 1.10: Stöd till kvalifikationer och e-upphandling	Milstolpe	Stöd till kvalifikationer och e-upphandling
M1C1–84a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Åtgärder för att förbättra beslutshastigheten vid tilldelning av kontrakt till upphandlande myndigheter
M1C1–98	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare
M1C2–11	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2023
M1C2–12	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av genomförandeåtgärder (inklusive sekundärlagstiftning, vid behov) för genomförande och tillämpning av de åtgärder som fastställs i 2023 års konkurrenslag och annan primärlagstiftning
M2C1–6a	Investeringar 2.2: Vindkraftsparken	Måltavla	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
M2C1–7	Investeringar 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna	Måltavla	Offentliggörande av den slutliga rangordningen med identifiering av slutmottagarna.
M2C2–28	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Milstolpe	Tilldelning av offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur
M4C1–12	Investeringar 4.1: Utökning av antalet doktorander och deras karriärmöjligheter (forskningsinriktade, offentliga förvaltningar och kulturarv)	Måltavla	Stipendier för doktorander per år (över tre år)
M4C1–14	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Måltavla	Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet
M4C1–15	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Måltavla	Stipendier för tillträde till universitet
M4C2–3	Investeringar 3.3: Tilldelning av doktorandstipendier i samarbete med företag och främjande av företags rekrytering av forskare	Måltavla	Antal beviljade doktorandstipendier
M5C1–15a	Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster	Milstolpe	Vidta åtgärder för att öka ungdomars deltagande, förenkla förfarandena och förbättra kvaliteten på projekten för samhällsomfattande tjänster,
M7–1	Reform 1: Effektivisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi	Milstolpe	Identifiering av ”accelerationsområden för förnybar energi”
M7–4	Reform 2: Minskning av miljöskadliga subventioner	Milstolpe	Antagande av en regeringsrapport med resultatet av ett regeringssamråd med berörda parter för att fastställa färdplanen för att minska miljöskadliga subventioner.

M7–16	Investeringar 5: SA.CO.I.3	Milstolpe	Kontraktstilldelning
M4C1–10a	Reform 1.1: Reform av tekniska och yrkesmässiga institut	Milstolpe	Sekundärrättens ikraftträdande.
		Delbetalning, belopp	5 EUR 294 563 760

8.1.Åttonde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–23	Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien	Milstolpe	Rörlighet som en tjänst lösningar M2
M1C1–76	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för centrala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–77	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för regionala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–78	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–79	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för de offentliga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att betala företag minskas
M1C1–80	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för de centrala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas
M1C1–81	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas
M1C1–82	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–83	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska betala företag minskas
M1C1–25	Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen	Milstolpe	Utveckla de operativa informationssystem som används för att bekämpa ekonomisk brottslighet.
M1C1–62	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Öka utnyttjandet av investeringar
M1C1–97	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen
M1C1–115	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2024, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 och 2023 för 2024
M1C2–3	Investeringar 1: Omställning 4.0	Måltavla	Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2023
M4C1–16	Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk	Måltavla	Skolor som har aktiverat vägledningsprojekt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik under 2024 och 2025
M4C1–17	Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk	Måltavla	Språk- och metodkurser som erbjuds lärare
M4C2–1a	Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare	Måltavla	Antal studenter som beviljats forskningsbidrag
M6C2–2	Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.	Måltavla	Forskningsprojekt som finansieras genom PoC (koncepttest) och sällsynta cancerformer och sjukdomar
M6C2–3	Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.	Måltavla	Forskningsprojekt som finansierats om sjukdomar med stor inverkan på hälsan
M7–2	Reform 1: Effektivisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi	Milstolpe	Primärlagstiftningens ikraftträdande (Testo Unico)
M7–18	Investeringar 6: Projekt för gränsöverskridande elsammanlänkning mellan Italien och grannländerna	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för byggandet av sammanlänkningen Italien-Österrike ”Somplago – Würmlach”
M7–25	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Milstolpe	Offentliggörande av rapporten om de framtida behoven av råvaror av avgörande betydelse och ekodesignens potential att minska efterfrågan på kritiska råvaror
M7–30	Investeringar 10: Pilotprojekt om kompetens ”Crescere Green”	Måltavla	Bidragsmottagare som slutför utbildningsmoduler
M7–34	Investering 12 Finansiellt instrument för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom utsläppsfria bussar	Milstolpe	Ministeriet har slutfört investeringen
M1C2–14a	Reform 3: Rationalisering och förenkling av incitamenten för företag.	Milstolpe	Offentliggörande av rapporten Utvärdering av alla incitament för företag
		Delbetalning, belopp	3 EUR 541 589 877

9.1.Nionde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
M4C1–7	Investeringar 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång	Måltavla	Studenter eller ungdomar som har deltagit i mentors- eller utbildningskurser
M4C1–14a	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Måltavla	Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet
M7–6	Reform 3: Minskning av kostnaderna för anslutning till gasnätet för biometan	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning för att minska kostnaderna för anslutning till gasnätet i produktionsanläggningar för biometan
M7–10	Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar	Milstolpe	Ikraftträdande av regionala lagar
M7–20	Investeringar 6: Projekt för gränsöverskridande elsammanlänkning mellan Italien och grannländerna	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för uppförande av en sammanlänkning mellan Italien och Slovenien: ”Redipuglia – Vrtojba”
M1C1–24	Investeringar 1.7.1: Digital offentlig förvaltning	Måltavla	Medborgare som deltar i initiativ för digital utbildning och/eller underlättande av digital utbildning som tillhandahålls av organisationer som är registrerade i det nationella registret över organisationer för samhällsomfattande tjänster
M1C1–96	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet
M1C1–98a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare
M1C1–99a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling Investering 1.10: Stöd till kvalifikationer och e-upphandling	Måltavla	Upphandlande myndigheters digitala kompetens
M1C1–116	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt”
M1C2–5	Investeringar 6: Investeringar i systemet för industriell äganderätt	Måltavla	Projekt som stöds av finansieringsmöjligheter kopplade till industriella egenskaper
M1C2–13	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2025
M1C2–14	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Måltavla	Miljontals 2G-smarta mätare har installerats.
M1C3–1	Investering 1.1 Den digitala strategin och plattformar för kulturarv	Måltavla	Användare som utbildats genom plattformen för e-lärande om kulturarv
M1C3–2	Investering 1.1 – Den digitala strategin och plattformar för kulturarv	Måltavla	Digitala resurser som produceras och publiceras i det digitala biblioteket
M1C3–5	Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer	Måltavla	Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutas (andra omgången)
M2C2–29	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Måltavla	Antal snabba laddningsstationer
M2C2–30	Investering 4.5 – Program för förnyelse av privata och lätta nyttofordon med elfordon	Måltavla	Antal inköpta fordon
M2C3–3	Investering 2.1 – Stärka ekobonusen för energieffektivitet	Måltavla	Byggnadsrenovering Superbonus T2
M4C1–13	Investeringar 2.1: Integrerad digital undervisning och utbildning om den digitala omställningen för skolpersonal.	Måltavla	Utbildning av skolledare, lärare och administrativ personal
M4C1–15a	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Måltavla	Stipendier för tillträde till universitet
M4C1–19	Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar	Måltavla	Kurserna förvandlas till innovativa inlärningsmiljöer tack vare skolan 4.0.
M4C1–20a	Investeringar 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)	Milstolpe	Genomförande av det nya nationella övervakningssystemet
M4C1–25	Investeringar 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång	Måltavla	Skillnaden i andelen elever som hoppar av skolan på högstadie- och gymnasienivå
M4C2–2a	Investering 2.2 a: Innovationsavtal	Måltavla	Innovationsavtal slutförda
M5C1–3	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Måltavla	Personer som omfattas av programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL)
M5C1–4	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Måltavla	Garanterad anställbarhet för arbetstagarnas förmånstagare har deltagit i yrkesutbildning
M5C1–5	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Måltavla	De offentliga arbetsförmedlingarna i varje region har uppfyllt kriterierna för den grundläggande nivån på de offentliga arbetsförmedlingarna enligt definitionen i programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL).
M5C1–7	Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna	Måltavla	De offentliga arbetsförmedlingarna har slutfört den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen.
M5C1–10	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Måltavla	Ökat antal yrkesinspektioner
M5C1–15	Investering 3 – Stärka det dubbla systemet	Måltavla	Personer som har deltagit i det dubbla systemet och fått relevant certifiering under femårsperioden 2021–2025
M5C3–9	Investering1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn	Måltavla	Utbildningsstöd till minderåriga (andra omgången)
M7–3	Reform 1: Effektivisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi	Milstolpe	Inrättande och idrifttagande av den digitala plattformen med en enda ingång för tillstånd för förnybar energi
M7–5	Reform 2: Minskning av miljöskadliga subventioner	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning.
M7–26	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Måltavla	Geografiskt informationssystem (GIS) om utvinningsavfall för hållbar, cirkulär och trygg försörjning av kritiska råvaror
M1C1–38a	Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet	Milstolpe	Digitalisering av rättssystemet
M1C1–72quinquies	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Genomförande av betalningar i it-system och övergripande åtgärder för att minska sena betalningar från det utbetalande organet till företag
M1C1–72sixider	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Antagande av den slutliga revisionsrapporten om revisionsplanen
		Delbetalning, belopp	7 670 089 282 EUR

10.1.Tionde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–88	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för centrala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–89	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för regionala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–90	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–91	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för de offentliga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att betala företag minskas
M1C1–92	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för de centrala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas
M1C1–93	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas
M1C1–94	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–95	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Måltavla	Det genomsnittliga antalet dagar för att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska betala företag minskas
M1C1–97a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Måltavla	Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen
M1C1–117	Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper	Måltavla	Offentliga organ som utbildats för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning
M1C1–119	Reform 1.14: Reform av det finanspolitiska ramverket på lokal och regional nivå	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning för genomförande av regional finanspolitisk federalism
M1C1–120	Reform 1.14: Reform av det finanspolitiska ramverket på lokal och regional nivå	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning för genomförande av regional finanspolitisk federalism
M3C2–6	Investeringar 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten	Milstolpe	Digitalisering av flygledningstjänsten: idrifttagande av nya verktyg
M5C1–11	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Måltavla	Vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete
M5C2–6	Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering	Måltavla	Sociala distrikt uppnår minst ett av följande resultat: i) stöd till föräldrar, ii) äldres självständighet, iii) hemtjänster för äldre eller iv) stöd till socialarbetare för att förebygga utbrändhet.
M5C2–8	Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning	Måltavla	Personer med funktionsnedsättning har renoverat bostaden och/eller fått tillgång till IKT-utrustning. Tjänsterna ska åtföljas av utbildning i digitala färdigheter.
M5C2–10	Investering 3 – Bostad först och servicecenter	Måltavla	Personer som lever i allvarlig materiell fattigdom och som tagits över av projekt om Bostad först i minst sex månader och poststationer
M7–33	Investering 12 Finansiellt instrument för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom utsläppsfria bussar	Måltavla	Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
M3C2–12	Investeringar 2.3: Kallstrykning	Måltavla	Idrifttagande av infrastruktur för kallstrykning.
M1C1–26	Investeringar 1.1: Digital infrastruktur	Måltavla	Migration till Polo Strategico Nazionale T2
M1C1–27	Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data	Måltavla	API:er på den nationella digitala dataplattformen T2
M1C1–28	Investeringar 1.7.2: Nätverk av digitala tjänster för underlättande av digitala tjänster	Måltavla	Antal medborgare som deltar i nya initiativ för digital utbildning och/eller underlättande som tillhandahålls av digitala centrum för underlättande
M1C1–45	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Måltavla	Kortare handläggningstid i tvistemål
M1C1–46	Reform1.5: Reform av straffrätten	Måltavla	Kortare straffrättsliga förfaranden
M1C1–47	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Måltavla	Minskning av eftersläpande mål för de allmänna tvistemålsdomstolarna (första instans)
M1C1–48	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Måltavla	Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans)
M1C1–49	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Måltavla	Minskning av eftersläpande mål i regionala förvaltningsdomstolar (första instans)
M1C1–50	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Måltavla	Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen
M1C1–59ter	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Genomförande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen
M1C1–63	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Slutföra förenklingen och skapa en databas med alla förenklade förfaranden och motsvarande administrativa system med full rättslig giltighet på hela det nationella territoriet.
M1C1–66	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Måltavla	Utbildning
M1C1–67	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Måltavla	Utbildning
M1C1–118	Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen av den periodiserade redovisningen för minst 90 % av hela den offentliga sektorn.
M1C1–121	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Måltavla	Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt”
M1C1–122	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2025, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022, 2023 och 2024 för 2025.
M1C2–13a	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning (inklusive sekundärlagstiftning och genomförandeakter avseende den årliga konkurrenslagen för 2025) om regionala järnvägar och tekniköverföring
M1C3–3	Investering – 1.2 Avlägsnande av fysiska och kognitiva hinder i museer, bibliotek och arkiv för att möjliggöra bredare tillgång till och deltagande i kultur.	Måltavla	Insatser för att förbättra den fysiska och kognitiva tillgängligheten på kulturplatser
M1C3–9a	Investering 4.1: Digitala knutpunkter för turism	Måltavla	Registrering av turistoperatörer i det digitala turistnavet och tillgång till de tjänster som tillhandahålls av centrumet
M2C1–8	Investeringar 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna	Måltavla	Stöd till investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin
M2C1–9	Investeringar 2.2: Vindkraftsparken	Måltavla	Produktion av el från solceller inom jordbruket
M2C1–10	Investeringar 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial	Måltavla	Insatser för att förbättra logistiken inom sektorerna för livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial
M2C1–12	Investeringar 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar	Måltavla	Audiovisuellt material om miljöomställning
M2C2–23	Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)	Måltavla	Cykelbanor T2
M3C2–5a	Investering 2.1 – Digitalisering av logistikkedjan	Måltavla	Digitalisering av logistikkedjan
M4C1–18	Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg	Måltavla	Nya platser för utbildning och barnomsorg (från noll till sex år)
M4C1–20	Investeringar 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)	Måltavla	Antal studenter som är inskrivna i yrkesutbildningssystemet (ITS)
M4C1–21	Investeringar 1.2: Plan för förlängning av heltidsarbete	Måltavla	Strukturer för att ta emot elever efter skoltiden
M4C1–22	Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan	Måltavla	M2 som har byggts eller renoverats ska användas som gym eller idrottsanläggningar.
M4C1–23	Investeringar 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper	Måltavla	Nya doktorsexamina som delas ut för tre år i program för digitala och miljömässiga övergångar
M4C1–23a	Investeringar 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper	Milstolpe	Slutförande av genomförandet av delåtgärder för undervisning och avancerad universitetskompetens
M4C1–24	Investeringar 1.6: Aktiv inriktning i övergången mellan skola och universitet.	Måltavla	Närvarointyg som har utfärdats för övergångskurser mellan skola och universitet

M4C1–26	Investeringar 3.3: Plan för säkerhet i skolbyggnader och strukturell rehabilitering	Måltavla	Kvadratmeter i renoverade skolbyggnader
M4C2–3a	Investeringar 3.3: Tilldelning av doktorandstipendier i samarbete med företag och främjande av företags rekrytering av forskare	Måltavla	Antal forskare som rekryterats av företag genom incitamentssystemet
M5C1–7a	Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna	Måltavla	De offentliga arbetsförmedlingarna har slutfört den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen.
M5C1–14	Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering	Måltavla	Företagen har fått jämställdhetscertifiering
M5C1–16	Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster	Måltavla	Människor har deltagit i de projekt för samhällsomfattande tjänster som inleddes under fyraårsperioden 2021–2024 och erhållit relevant certifiering.
M5C3–4	Investeringar 2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar	Måltavla	Stöd till apotek på landsbygden i kommuner, hamnar eller bosättningar med färre än 5 000 invånare (andra omgången)
M7–11	Investeringar 1: Uppskalningsåtgärd: Stärka smarta nät	Måltavla	Smart galler – elektrifiering av energiförbrukningen
M7–12	Investeringar 2: Uppskalningsåtgärd: Insatser för att öka kraftnätets motståndskraft	Måltavla	Öka elnätets motståndskraft
M7–13	Investeringar 3: Uppskalningsåtgärd: Produktion av vätgas på tidigare exploaterad mark (Hydrogen Valleys)	Måltavla	Slutförande av projekt om vätgasproduktion i industriområden
M7–15	Investeringar 4: Tyrrenska länk	Måltavla	511 km installerad kabel
M7–17	Investeringar 5: SA.CO.I.3	Milstolpe	Färdigställande av skrov av omställningsstationer på Sardinien (Codrongianos) och Toscana (Suvereto)
M7–19	Investeringar 6: Projekt för gränsöverskridande elsammanlänkning mellan Italien och grannländerna	Måltavla	Ökning av sammanlänkningens nominella kapacitet mellan Italien och Österrike till följd av slutförandet av sammanlänkningen
M7–21	Investeringar 6: Projekt för gränsöverskridande elsammanlänkning mellan Italien och grannländerna	Måltavla	Ökning av den nominella sammanlänkningskapaciteten mellan Italien och Slovenien efter slutförandet av arbetena
M7–22	Investeringar 7: Smart nationellt överföringsnät	Måltavla	Installation av 5G-utrustning eller IKT-arkitektur på stationer
M7–23	Investeringar 7: Smart nationellt överföringsnät	Måltavla	Nytt system för nätförvaltning och -kontroll
M7–24	Investeringar 7: Smart nationellt överföringsnät	Måltavla	Industriella sakernas internet
M7–27	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Måltavla	Slutförande av FoU-projekt om ekodesign och urban gruvdrift för hållbar, cirkulär och trygg försörjning av kritiska råvaror
M7–28	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och trygg försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Måltavla	Utrustning för laboratorier som tillhör det tekniska navet för urban gruvdrift och miljödesign
M7–29	Investeringar 9: Uppskalningsåtgärd: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Måltavla	Utbildning
M7–31	Investeringar 11: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Måltavla	Antal utsläppsfria tåg och antal transporter för samhällsomfattande tjänster
M1C2–14ter	Reform 3: rationalisering och förenkling av incitamenten för företag.	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning för rationalisering av företagsincitament
M4C1–14ter	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Måltavla	Sökande som har klarat det offentliga uttagningsprovet för att bli lärare efter det reformerade rekryteringssystemet.
		Delbetalning, belopp	12 EUR 799 902 997

2.Lånestöd

De delbetalningar som avses i artikel 3.2 ska organiseras på följande sätt:

11.1.Första delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M4C2–10	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Milstolpe	Utlysning av inbjudan att anmäla intresse för identifiering av nationella projekt, inklusive projekt på mikroelektronisk IPCEI
M1C2–26	Investeringar 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST	Milstolpe	Ikraftträdande av återfinansieringen av fond 394/81 och antagande av investeringspolitiken
M2C1–14	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Milstolpe	Ministerdekretet träder i kraft.
M2C4–8	Investering 1.1. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem	Milstolpe	Operativ plan för ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker
M5C1–17	Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag	Milstolpe	Fonden för att stödja kvinnligt företagande har antagits.
M1C2–27	Investeringar 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST	Måltavla	Små och medelstora företag som fick stöd från fond 394/81
M1C3–22	Investeringar 4.2 – Främjande av turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för Europeiska investeringsbankens tematiska fond.
M1C3–23	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för den nationella turistfonden.
M1C3–24	Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för Garantifond för små och medelstora företag.
M1C3–25	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för Fondo Rotativo
M1C3–26	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Ikraftträdande av genomförandedekret om skattekredit för ombyggnad av logianläggningar, som innehåller
M2C4–7	Reform 3.1: Antagande av nationella program för luftföroreningskontroll	Milstolpe	Ikraftträdande av ett nationellt luftvårdsprogram
M2C4–12	Investering 2.1.b Åtgärder för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker	Milstolpe	Ikraftträdande av den reviderade rättsliga ramen för insatser mot översvämningar och hydrogeologiska risker
M2C4–18	Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Milstolpe	Ikraftträdande av de reviderade lagändringarna för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden
M3C1–1	Reform 1.1 – Snabbare godkännandeförfarande för kontraktet mellan MIT och RFI	Milstolpe	Ikraftträdande av en lagändring om godkännandeförfarandet för Contratti di Programma (CdP)
M3C1–2	Reform 1.2 – Snabbare godkännandeförfarande för projekt	Milstolpe	Ikraftträdande av en lagändring som förkortar tillståndstiden för projekt från 11 till sex månader
M3C1–21	Reform 2.1 – Genomförande av det nyligen antagna dekretet om förenkling (omvandlat till lag nr 120 av den 11 september 2020) genom att utfärda ett dekret om antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar	Milstolpe	Ikraftträdande av ”Riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar”
M3C1–22	Reform 2.2 – Överföring av äganderätten till broar och viadukter från de låggradiga vägarna till de högre rankade vägarna	Milstolpe	Överlåta äganderätten till broar, viadukter och överfarter från de lågprioriterade vägarna till de högre (landsvägar och huvudvägar).
M4C1–27	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning för att ändra de nuvarande reglerna för studentbostäder.
M5C3–10	Reform1: Förenkling av förfarandena och förstärkning av kommissionären i de särskilda ekonomiska zonerna	Milstolpe	Förordningens ikraftträdande för att bara förenkla förfarandena och stärka kommissionärens roll i de särskilda ekonomiska zonerna
M5C3–11	Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen	Milstolpe	Ikraftträdande av ministeriedekret om godkännande av operativa planer för alla åtta särskilda ekonomiska zoner
M6C2–4	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Milstolpe	Rekonstruktionsplan godkänd av hälsoministeriet/de italienska regionerna
		Delbetalning, belopp	12 EUR 643 678 161

12.1.Andra delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C2–28	Investeringar 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft	Milstolpe	Ikraftträdande av ett dekret som innehåller investeringspolicyn för utvecklingsavtalen
M2C4–27	Reform 4.1. Förenkling av lagstiftningen och stärkta styrelseformer för genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning	Milstolpe	Ikraftträdande av förenklingen av lagstiftningen för interventioner i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning
M5C2–11	Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada
M5C2–15	Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket	Milstolpe	Ministerdekretet om kartläggning av olagliga bosättningar träder i kraft genom ”Tavolo di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura” och ministerdekretet om tilldelning av resurser antas.
M5C2–19	Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet	Milstolpe	Regioner och autonoma provinser (inklusive kommuner och/eller storstäder belägna i dessa områden) undertecknade avtalen om att återuppbygga och utöka subventionerade bostäder.
M1C2–16	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare uppkopplingsprojekt
M1C3–12	Investering 2.1 – attraktionskraft hos en liten historisk stad	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av resurser till kommuner för att göra små historiska städer attraktiva
M1C3–13	Investering 2.2 – Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap
M1C3–14	Investering 2.3 – Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för projekt som syftar till att förbättra platsers, parkers och historiska trädgårders identitet
M1C3–15	Investering 2.4 – Seismisk säkerhet på platser för religionsutövning, restaurering av FEC-kulturarv och skyddshamnar för konstverk	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för seismisk säkerhet i samband med gudstjänstgöring och restaurering av kulturarvet (Fondo Edifici di Culto)
M1C3–35	Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang	Milstolpe	Undertecknande av varje avtal om sex projekt mellan ett ministerium för turism och stödmottagare/genomförandeorgan
M2C1–13	Reform 1.2 – Nationellt program för avfallshantering	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekretet för det nationella programmet för avfallshantering
M2C2–52	Investering 5.2 väte	Milstolpe	Tillverkning av elektrolysör
M4C2–11	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Milstolpe	Ikraftträdande av en nationell rättsakt om tilldelning av de medel som krävs för att ge stöd till projektdeltagare.
M4C2–17	Investeringar 3.1: Fonden för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur. Investeringar	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för projekten avseende a) Integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur
M4C2–18	Insamlingar1.5: Inrättande och förstärkning av ”innovationsekosystem för hållbarhet” och ”regionala ledare för forskning och utveckling”	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för projekt som rör innovationsekosystem.
M4C2–19	Investeringar 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja inrättandet av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för projekt som rör nationella ledare inom forskning och utveckling om viktig möjliggörande teknik
M4C2–20	Investeringar 3.2: Kapitaltillskott till fonden för digital omställning	Milstolpe	Avtalet mellan it-regeringen och genomförandepartnern Cassa Depositi e Prestiti (CDP) om inrättande av det finansiella instrumentet undertecknades
M6C1–1	Reform 1: Fastställande av en ny organisationsmodell för nätverk för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd.	Milstolpe	Ikraftträdande av den sekundärlagstiftning (ministerdekret) som avser reformen av hälso- och sjukvårdens organisation.
M6C1–2	Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.	Milstolpe	Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt
M6C1–4	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Milstolpe	Godkännande av riktlinjerna för den digitala modellen för genomförande av hemvård
M6C1–5	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Milstolpe	Avtal om institutionell utveckling som godkänts av hälsoministeriet och ministeriet för regioner
M6C1–10	Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).	Milstolpe	Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo)
M6C2–5	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Milstolpe	Godkännande av avtalet om institutionell utveckling
		Delbetalning, belopp	12 EUR 643 678 161

13.1.Tredje delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M2C1–18	Investeringar 3.1: Gröna öar	Milstolpe	Det administrativa dekretet träder i kraft
M2C1–20	Investeringar 3.2: Gröna samhällen	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för urval av gröna samhällen
M5C2–17	Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond	Milstolpe	Fondens investeringsstrategi godkänns av finansministeriet (MEF).
M1C1–123	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Måltavla	INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T1
M1C1–124	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Måltavla	INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T1
M1C3–30	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Måltavla	Europeiska investeringsbankens tematiska fonder: Utbetalning till fonden på totalt 350 EUR 000 000.
M1C3–31	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Måltavla	Nationella turistfonden: Utbetalning till fonden på totalt 150 000 EUR 000 för stöd till eget kapital.
M2C3–9	Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme	Milstolpe	Kontrakt för att förbättra värmenäten tilldelas av ministeriet för ekologisk omställning efter ett offentligt anbudsförfarande.
M2C4–19	Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Måltavla	Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T1
M2C4–24	Investering 3.4. Sanering av förorenade områden utan ägare	Milstolpe	Rättslig ram för sanering av herrelösa områden
M3C1–3	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania
M3C1–12	Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter
M3C2–8	Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar	Måltavla	Gröna hamnar: tilldelning av bygg- och anläggningsarbeten
M4C1–29	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen av lagstiftningen om bostäder för studenter.
M5C2–13	Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt	Milstolpe	Ikraftträdande av investeringsplanen för stadsförnyelseprojekt i storstadsområden
M6C2–7	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt
		Delbetalning, belopp	9 EUR 825 328 389

14.1.Fjärde delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–125	Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga upphandlingar för molntjänster för lokal offentlig förvaltning
M1C2–22	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik- och rymdprojekt
M2C2–48	Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för produktion av vätgas i övergivna industriområden
M2C2–50	Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri	Milstolpe	Avtal för att främja övergången från metan till grön vätgas
M5C2–21	Investering 7 – Idrott och social inkludering	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som rör idrott och social delaktighet efter en offentlig ansökningsomgång
M1C3–20	Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)	Milstolpe	Undertecknande av avtalen mellan den verkställande enheten Cinecittà SPA och företagen avseende byggandet av nio studior
M2C4–21	Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området	Milstolpe	Översyn av den rättsliga ramen för insatser för åternaturifiering av Po-området
M4C1–28	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Milstolpe	Tilldelning av de inledande kontrakten för uppförandet av ytterligare bostäder (sängplatser)
M4C2–12	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Milstolpe	Förteckningen över deltagare i IPCEI-projekt färdigställs senast den 30/06/2023.
M4C2–16	Investeringar 3.1: Fond för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur	Måltavla	Antal finansierade infrastrukturer
M5C1–18	Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag	Måltavla	Åtaganden finns för ekonomiskt stöd till företag
M6C2–14	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Måltavla	Stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas.
		Delbetalning, belopp	16 EUR 611 453 220

15.1.Femte delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M2C3–5	Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för byggande av nya skolor genom byte av byggnad för att uppgradera energi i skolbyggnader, efter ett offentligt anbudsförfarande.
M2C4–28	Investering 4.1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning	Milstolpe	Tilldelning av finansiering till alla projekt (för investeringar i infrastruktur för primärvatten och för tryggad vattenförsörjning
M2C4–30	Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät	Milstolpe	Tilldelning av finansiering till alla projekt för insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät
M1C1–14	Investeringar 1.6.5: Digitalisering av statsrådet	Måltavla	Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T1
M1C1–16	Investeringar 1.6.5: Digitalisering av statsrådet	Måltavla	Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T2
M1C1–126	Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen	Måltavla	Ökning av antagandet av Pagopa-plattformstjänster T1
M1C1–127	Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen	Måltavla	Ökning av antagandet av ”IO” -app T1
M1C1–128	Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga meddelanden	Måltavla	Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T1
M1C1–129	Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet	Måltavla	Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T1
M1C1–130	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Måltavla	Digitaliserade domstolsärenden T1
M1C1–131	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Milstolpe	Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T1
M1C1–132	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Måltavla	INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T2
M1C1–133	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Måltavla	INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T2
M1C1–134	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Måltavla	INAIL – Full ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T1
M1C1–135	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Måltavla	Försvarsministeriet – Digitalisering av förfaranden T1
M1C1–136	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Måltavla	Försvarsministeriet – Digitalisering av certifikat T1
M1C1–137	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Milstolpe	Försvarsministeriet – idrifttagande av institutionella webbportaler och intranätportaler
M1C1–138	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Måltavla	Försvarsministeriet – migrering av icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt skydd av information med hjälp av infrastruktur Openness (S.C.I.P.I.O.) T1
M1C2–29	Investeringar 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft	Måltavla	Utvecklingskontrakt godkända
M2C1–15a	Reform 1.2 års nationella program för avfallshantering: Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Måltavla	Minskning av oregelbundna deponier (T2)
M2C1–15ter	Reform 1.2 års nationella program för avfallshantering: Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Måltavla	Regionala skillnader i separat insamling
M2C1–15 kvater	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Milstolpe	Ikraftträdande av kravet på separat insamling av biologiskt avfall
M2C2–24	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för utbyggnad av tunnelbanor, spårvägar, trådbussar och linbanestorstadsområden
M2C2–32	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar med låga golv	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för att stärka den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar med lågt golv
M2C3–7	Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av nya byggnader, återställande och förstärkning av rättsvårdens fastighetstillgångar undertecknas av den upphandlande myndigheten efter ett offentligt anbudsförfarande.
M2C4–33	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Milstolpe	Tilldelning av finansiering till alla projekt för bevattningsjordbrukssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
M2C4–36	Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för avloppsrening och rening
M3C1–4	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Milstolpe	Tilldelning av kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Salerno Reggio Calabria
M3C1–17	Investering 1.7 – Utvidgning, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder	Måltavla	150 km av slutförda arbeten i samband med uppgradering, elektrifiering och tålighet av järnvägarna i söder, redo för tillstånds- och driftsfaserna.
M4C2–5	Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)	Måltavla	Antal beviljade forskningsprojekt
M6C1–8	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Måltavla	Minst ett telemedicinskt projekt tilldelas varje region (med beaktande av både projekt som kommer att genomföras i den enskilda regionen och projekt som kan utvecklas som en del av konsortier mellan regioner).
		Delbetalning, belopp	9 EUR 030 593 086

16.1.Sjätte delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M3C1–10	Investering 1.3 – Diagonala anslutningar	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för att bygga förbindelserna på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia
M7–35	Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)	Milstolpe	Antagande och uppdatering av relevanta miljökonsekvensbedömningar (VIncA)
M7–40	Investeringar 15: Transizione 5.0 Green	Milstolpe	Ikraftträdande av den rättsakt som fastställer kriterierna för stödberättigande interventioner
M2C1–15	Reform 1.2 – nationellt program för avfallshantering	Måltavla	Minskning av oregelbundna deponier (T1)
M2C1–16a	Reform 1.2 – nationellt program för avfallshantering	Måltavla	Oregelbundna deponier
M2C1–22	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Milstolpe	Genomförandeavtal
M2C2–31	Investeringar 4.4.3: Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot
M2C4–6	Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker	Måltavla	Administrativ förenkling och utveckling av digitala tjänster för besökare till nationalparker och marina skyddsområden
M3C2–10	Reform 2.2: Inrättande av en nationell digital logistikplattform för att införa digitalisering av gods- och/eller passagerartjänster	Milstolpe	Nationell plattform för digital logistik
M6C2–15	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Måltavla	Ytterligare stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas.
M7–36	Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)	Milstolpe	Kontraktstilldelning
M7–38	Investeringar 14: Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport	Milstolpe	Kontraktstilldelning
		Delbetalning, belopp	7 EUR 908 481 227

17.1.Sjunde delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–139	Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd	Måltavla	Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T1
M2C2–25	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för inköp av utsläppsfri rullande materiel och åtgärder för uppgradering av infrastrukturen för snabba masstransportsystem
M2C4–11	Investering 2.1.a Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – Interventioner i Emilia Romagna, Toscana och Marche	Milstolpe	Fastställande av ingripanden genom förordning (ar) av kommissionsledamoten med ansvar för nödåtgärder
M7–46	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder	Milstolpe	Definition av målet för uppdragsbeskrivningen
M1C1–140	Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster	Måltavla	Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T1
M1C1–141	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Måltavla	Digitalisering av försvarsministeriets förfaranden T2
M1C1–142	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Måltavla	Digitalisering av försvarsministeriets intyg T2
M1C1–143	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Måltavla	Försvarsministeriet – Migration av uppdragskritiska och icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt informationsskydd genom infrastrukturöppning (S.C.I.P.I.O.) T2
M1C2–19	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Måltavla	Öar med ultrabredbandsuppkoppling
M1C3–27	Investering – 4.3 Kaput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang	Måltavla	Antal kultur- och turistplatser vars omskolning i genomsnitt uppgick till 50 % av Stato Avanzamento Lavori (SAL) (första omgången)
M2C1–16ter	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Måltavla	Regionala skillnader i andelen separat insamling
M2C1–25	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Milstolpe	Ministeriet har överfört det totala beloppet av medel
M2C2–9	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Måltavla	Smarta elnät – Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi
M2C2–34	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar med låga golv	Måltavla	Antal utsläppsfria bussar med lågt golv som registrerats T1
M2C2–34a	Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Måltavla	Antal utsläppsfria tåg
M2C2–38a	Investeringar 5.1: Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik samt de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens	Milstolpe	Genomförandeavtalets ikraftträdande
M2C2–39	Investering 5.1. Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik samt konkurrenskraft och resiliens i det strategiska utbudet	Milstolpe	Italien ska överföra 3 500 000 000 EUR till Invitalia för faciliteten. Varav: — 3 000 000 000 EUR för delinvestering 1 nettonollteknik. — 500 000 000 EUR för delinvestering 2 Konkurrenskraft för och resiliens i strategiska leveranskedjor.
M2C2–42a	Investering 5.4 – Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF)	Milstolpe	Kapitaltillskott till fonden för grön omställning
M2C2–44	Investering 1.1 Utveckling av solcellssystem inom jordbruket	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler i solcellssystem inom jordbruket
M2C4–22	Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området	Måltavla	Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T1
M2C4–31	Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät	Måltavla	Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T1
M2C4–34	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Måltavla	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1
M2C4–35	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Måltavla	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1
M3C1–15	Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar	Måltavla	700 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser
M3C1–19	Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (RFI-förvaltning, i söder)	Måltavla	Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer
M4C2–21a	Investering 3.2 – Kapitaltillskott till fonden för digital omställning	Milstolpe	Kapitaltillskott till fonden för digital omställning
M5C3–12	Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen	Måltavla	Inledande av arbeten för infrastrukturprojekt i de särskilda ekonomiska zonerna
M6C1–7	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Måltavla	Samordningscentrum är fullt operativa (andra omgången)
M7–43	Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor	Milstolpe	Genomförandeavtal
M7–44	Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor	Milstolpe	Ministeriet för företag och Made i Italien har slutfört överföringen av medel till Invitalia
M2C4–20	Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Måltavla	Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T2
		Delbetalning, belopp	15 EUR 715 972 025

18.1.Åttonde delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M7–47	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder	Milstolpe	Genomförandeavtal
M7–48	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder	Milstolpe	Ministeriet har slutfört investeringen
M1C3–16	Investeringar – 2.1 De små historiska städernas attraktionskraft	Måltavla	Insatser för att stärka kultur- eller turistplatser
M1C3–18	Investering 2.3 Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar	Måltavla	Antal omställda parker och historiska trädgårdar
M2C1–23	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Måltavla	Rättsliga överenskommelser med slutliga stödmottagare
M2C4–9	Investering 1.1. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem	Måltavla	Införande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker
M2C4–26	Investering 3.5. Återställande och skydd av havsbottnen och de marina livsmiljöerna	Måltavla	Återställande och skydd av havsbottnar och marina livsmiljöer
M3C1–13	Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Måltavla	1 400 km of rail lines equipped with the European Rail Transport Management System
M4C2–6	Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)	Måltavla	Antal beviljade forskningsprojekt
M4C2–7	Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)	Måltavla	Antal visstidsanställda forskare
M4C2–8	Investeringar 1.3: Partnerskap som utvidgas till universitet, forskningscentrum, företag och finansiering av grundforskningsprojekt	Måltavla	Antal visstidsanställda forskare som anställts för de planerade partnerskap för grundforskning som undertecknats mellan forskningsinstitut och privata företag
M4C2–22	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Måltavla	Antal projekt som fått stöd
M2C4–37	Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening	Måltavla	Åtgärder för avloppsrening och rening T1
		Delbetalning, belopp	11 EUR 184 566 013

19.1.nionde delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–145	Investering 1.4.4 – Ökad användning av den nationella plattformen för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)	Måltavla	Den nationella plattformen för digital identitet (CIE) och det nationella registret (ANPR)
M1C1–144	Investering 1.4.2 – Medborgarnas inkludering – Förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster/genomförda insatser	Måltavla	Förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster
M1C1–146	Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)	Måltavla	Nationell plattform för digital identitet (CIE)
M1C3–17	Investering – 2.2 Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap	Måltavla	Insatser för skydd och förbättring av landsbygdsarkitektur och landsbygdslandskap slutförda
M1C3–19	Investering – 2.4 Seismisk säkerhet för gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skyddshamnar för konstverk (restaureringskonst)	Måltavla	Insatser för seismisk säkerhet på gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skydd för slutförda konstverk
M1C3–28	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Måltavla	Antal turistföretag som får skatteavdrag för infrastruktur och/eller tjänster.
M1C3–32	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Måltavla	Antal turistföretag som ska få stöd genom garantifonden för små och medelstora företag
M1C3–34	Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Måltavla	Antal fastigheter som har byggts om för turism av den nationella turistfonden
M2C1–17	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för kommunalt avfall i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17a	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för förpackningsavfall i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17ter	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för träförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17quater	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för järnmetallförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17 quinquies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för aluminiumförpackningar – Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17 sexies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för glasförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17 septies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för papper och kartong i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17 oklarheter	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Måltavla	Återvinningsgrad för plastförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17 icke-medlemmar	Reform av det nationella programmet för cirkulär ekonomi 1.1. Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Milstolpe	Ikraftträdande av separat insamling av farliga avfallsfraktioner som produceras av hushåll och textilier
M2C2–46	Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för tilldelning av bidrag för genomförande av interventioner för energigemenskaper
M2C4–11a	Investering 2.1.a Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – Interventioner i Emilia Romagna, Toscana och Marche	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventioner i Emilia-Romagna, Toscana och Marche
M3C1–5	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Måltavla	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania
M3C1–23	Investering 1.9 Interregionala förbindelser	Måltavla	Investering 1.9 Interregionala förbindelser
M3C1–25	Reform 1.3 – Öka järnvägsinfrastrukturens effektivitet i Italien	Milstolpe	Genomförbarhetsstudie för inrättandet av ett statsägt fordon
M4C2–13	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Måltavla	Antal nya nav som ska skapas
M6C1–6	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Måltavla	Personer som behandlas i hemmet
M6C1–9	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Måltavla	Antal personer som får hjälp av telemedicinska verktyg (tredje omgången)
M6C2–8	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Måltavla	Sjukhusen digitaliseras (DEA – Nivå I och II)
M6C2–11	Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.	Måltavla	Allmänpraktiserande läkare som matar in elektroniska patientjournaler.
M1C3–33	Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Måltavla	Antal företag som ska få stöd genom Fondo Rotativo (första omgången)
		Delbetalning, belopp	EUR 7 118 464 154

20.1.Tionde delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M2C3–6	Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad	Måltavla	Minst 400 kvadratmeter nya skolor byggs genom byte av byggnader.
M2C3–8	Investering 1.2 – Uppförande av byggnader, omkvalificering och förstärkning av offentliga fastighetstillgångar som helt eller delvis används av rättskipningen	Måltavla	Uppförande av byggnader, omkvalificering och förstärkning av offentliga fastighetstillgångar som helt eller delvis används av rättskipningen
M2C3–10	Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme	Måltavla	Byggande eller utbyggnad av fjärrvärmenät för att minska energiförbrukningen
M2C4–23	Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området	Måltavla	Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T2
M2C4–25	Investering 3.4. Sanering av förorenade områden utan ägare	Måltavla	Återupplivande av platser som inte är herrelösa
M2C4–29	Investering 4.1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning	Måltavla	Investeringar i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning
M2C4–32	Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät	Måltavla	Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T2
M2C4–35a	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Måltavla	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T2
M2C4–38	Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening	Måltavla	Åtgärder för avloppsrening och rening T2
M5C2–20	Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet	Måltavla	Antal bostadsenheter som får stöd (både när det gäller byggande och renovering) och kvadratmeter av offentliga platser som får stöd
M1C1–147	Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd	Måltavla	Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T2
M1C1–148	Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster	Måltavla	Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T2
M1C1–149	Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen	Måltavla	Ökning av antagandet av Pagopa-plattformstjänster T2
M1C1–150	Investering 1.4.3 – Antagande av PagoPA-plattformstjänster och ”IO” -appen	Måltavla	Ökning av antagandet av ”IO” -app T2
M1C1–151	Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga meddelanden	Måltavla	Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T2
M1C1–152	Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet	Måltavla	Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T2
M1C1–153	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Måltavla	Digitaliserade domstolsärenden T2
M1C1–154	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Måltavla	Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T2
M1C1–155	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Måltavla	INAIL – ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T2
M1C2–15	Investeringar 2: Innovation och teknik inom mikroelektronik	Måltavla	Produktionskapacitet för kiselkarbidsubstrat
M1C2–17	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Måltavla	Husnummer med konnektivitet på 1 Gbit/s
M1C2–18	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Måltavla	Skolbyggnader och vårdinrättningar med konnektivitet på 1 Gbps
M1C2–20	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Måltavla	Landsvägar och korridorer med 5G-täckning
M1C2–21	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Måltavla	Områden med marknadsmisslyckande som möjliggörs med 5G-täckning
M1C2–23	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Måltavla	Tillverkade markteleskop; SST-centrum, rymdfabrik och demonstrator för flytande framdrivning
M1C2–24	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Måltavla	Konstellationer eller bevis på koncept för konstellationer som används
M1C2–25	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Måltavla	Tjänster som tillhandahålls offentliga förvaltningar
M1C3–21	Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)	Måltavla	Antal studior vars återkvalificerings-, moderniserings- och byggnadsarbeten har slutförts
M1C3–36	Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang	Måltavla	Antal kultur- och turistplatser där omkvalificeringen har slutförts
M2C1–16	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Måltavla	Oregelbundna deponier
M2C1–19	Investeringar 3.1: Gröna öar	Måltavla	Genomförande av integrerade projekt på små öar
M2C1–21	Investeringar 3.2: Gröna samhällen	Måltavla	Genomförande av de insatser som lagts fram i de gröna gemenskapernas planer
M2C1–24	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja kontrakt inom sektorerna för livsmedels- och livsmedelskedjor, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Måltavla	Rättsliga överenskommelser med slutliga stödmottagare
M2C2–3	Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin	Måltavla	Ersättning av jordbrukstraktorer
M2C2–5	Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin	Måltavla	Ytterligare produktion av biometan
M2C2–10	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Måltavla	Smarta elnät – Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi
M2C2–11	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Måltavla	Smarta galler – elektrifiering av energiförbrukningen
M2C2–13	Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft	Måltavla	Öka elnätets motståndskraft
M2C2–15	Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter	Måltavla	Utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas
M2C2–17	Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet	Måltavla	Antal tankstationer för väte
M2C2–19	Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas	Måltavla	Antal projekt för forskning och utveckling om väte
M2C2–25a	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Måltavla	Minst 5 insatser för uppgradering av infrastrukturen för snabba masstransportsystem
M2C2–25ter	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Måltavla	Inköp av minst 85 enheter rullande materiel för snabba masstransporter
M2C2–26	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Måltavla	Antal km infrastruktur för kollektivtrafik
M2C2–35	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria bussar med låga golv	Måltavla	Antal utsläppsfria låggolvsbussar som registrerats T2
M2C2–35 ter	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikens busspark med fordon som drivs med rena bränslen	Måltavla	Antal laddningsstationer för utsläppsfria och utsläppssnåla låggolvsbussar
M2C2–35a	Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Måltavla	Antal utsläppsfria tåg och antal transporter för samhällsomfattande tjänster
M2C2–36	Investeringar 4.4.3: Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot	Måltavla	Antal rena fordon för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot
M2C2–40	Investering 5.1. Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik samt de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens	Måltavla	Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
M2C2–43	Investering 5.4 – Kapitaltillskott till fonden för grön omställning (GTF)	Milstolpe	Antagande av ett betänkande
M2C2–45	Investering 1.1 Utveckling av solcellssystem inom jordbruket	Måltavla	Installation av solcellspaneler i solcellssystem inom jordbruket
M2C2–47	Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi	Måltavla	Installation av ny elproduktionskapacitet från förnybara energikällor i energigemenskaper och egenförbrukare av förnybar energi som agerar gemensamt
M2C2–49	Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)	Måltavla	Slutförande av projekt om vätgasproduktion i industriområden
M2C2–51	Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri	Måltavla	Införande av vätgas i industriprocesser
M2C2–53	Investering 5.2 väte	Måltavla	Uppförande av industrianläggning
M2C4–6a	Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker	Måltavla	Slutförande av insatsen
M2C4–11ter	Investering 2.1.a Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – Interventioner i Emilia Romagna, Toscana och Marche	Milstolpe	Slutförande av projekt
M2C4–13	Investering 2.1b – Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker	Måltavla	Slutförande av interventioner av typ D och E
M2C4–20a	Betydande investeringar. 3.1 Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Måltavla	Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T3
M2C4–34a	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Måltavla	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1
M3C1–6	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Måltavla	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria, Palermo-Catania
M3C1–24	Investering 1.9 Interregionala förbindelser	Måltavla	Investering 1.9 Interregionala förbindelser
M3C1–9	Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder resten av Europa	Måltavla	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova. Liguria-Alpi.
M3C1–11	Investering 1.3 – Diagonala anslutningar	Måltavla	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjen Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia
M3C1–14	Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Måltavla	2 785 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska förvaltningssystemet för järnvägstransporter
M3C1–16	Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar	Måltavla	1 280 km uppgraderade linjeavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella länkar
M3C1–17a	Investering 1.7 – Utvidgning, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder	Måltavla	650 km av slutförda arbeten i samband med uppgradering, elektrifiering och tålighet av järnvägarna i söder, redo för tillstånds- och driftsfaserna.
M3C1–18	Investering 1.6 – Stärka regionala linjer – Uppgradering av regionala järnvägar (förvaltning av RFI)	Måltavla	Uppgraderade regionala linjer klara för tillstånd och driftsfaser
M3C1–20	Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (RFI-förvaltning, i söder)	Måltavla	Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer
M3C1–26	Reform 1.3 – Öka järnvägsinfrastrukturens effektivitet i Italien	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning (och antagande av genomförandeakter)
M4C1–30	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Måltavla	Sovboenden för elever har skapats i enlighet med relevant lagstiftning.
M4C2–9	Investeringar 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja inrättandet av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik	Måltavla	De nationella centrumen är operativa och de nationella centrumen genomför verksamhet inom viktig möjliggörande teknik.
M4C2–14	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Måltavla	Utbetalning av ett finansiellt värde på 307 EUR 000 000.
M4C2–15	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Måltavla	Antal små och medelstora företag som får stöd
M4C2–15a	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Milstolpe	Slutförande av arbetspaketen för EDIH och TEF
M4C2–16a	Investeringar 3.1: Fond för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur	Måltavla	Antal forsknings- och innovationsinfrastrukturer som skapats eller slutfört sin verksamhet
M4C2–18 Bis	Insamlingar1.5: Inrättande och förstärkning av ”innovationsekosystem för hållbarhet” och ”regionala ledare för forskning och utveckling”	Måltavla	Verksamhet som genomförs av innovationsekosystemen
M4C2–21	Investering 3.2 – Kapitaltillskott till fonden för digital omställning	Milstolpe	Antagande av ett betänkande
M5C1–19	Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag	Måltavla	Företag enligt definitionen i den relevanta investeringspolicyn har fått ekonomiskt stöd
M5C2–12	Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring	Måltavla	Projekt för stadsförnyelse som omfattar kommuner
M5C2–14	Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt	Måltavla	Slutförande av integrerade planeringsprojekt i storstäder
M5C2–16	Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket	Måltavla	Projektverksamheten slutförs i de områden som identifierats som olagliga bosättningar i de lokala planerna.
M5C2–18	Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond	Måltavla	Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare för ett investeringsvärde för underliggande projekt på minst 545 000 000 EUR
M5C2–22	Investering 7 – Idrott och social inkludering	Måltavla	Insatser i samband med kontrakt som rör idrottsanläggningar
M5C3–13	Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen	Måltavla	Slutförande av infrastrukturinsatser i de särskilda ekonomiska zonerna.
M6C1–3	Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.	Måltavla	Lokalvårdshem som ställs till förfogande och är tekniskt utrustade (första omgången)
M6C1–11	Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).	Måltavla	Lokalsjukhus renoverade, sammankopplade och tekniskt utrustade (första omgången)
M6C2–6	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Måltavla	Stor sanitär utrustning i drift
M6C2–9	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Måltavla	Extra sängar i ICU och delintensivvård
M6C2–10	Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus	Måltavla	Antiseismiska ingrepp i sjukhusanläggningar är slutförda
M6C2–10a	Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus	Måltavla	Utbetalning av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens för projekt enligt artikel 20 i finanslag 67/88 Hälso- och sjukvårdsbyggande
M6C2–12	Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.	Milstolpe	Systemet med sjukförsäkringskort och infrastrukturen för interoperabilitet mellan elektroniska patientjournaler är i drift.
M6C2–13	Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.	Måltavla	Alla regioner har antagit och använder EHR
M6C2–16	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Måltavla	Utbildning i ledarskapsförmåga och digital kompetens för anställda vid den nationella hälso- och sjukvården
M6C2–17	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Måltavla	Antal finansierade läkar- kontrakt för specialistutbildning
M7–37	Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio)	Milstolpe	Slutförande av bygg- och anläggningsarbeten
M7–39	Investeringar 14: Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport	Milstolpe	Slutförande av bygg- och anläggningsarbeten
M7–41	Investeringar 15: Transizione 5.0 Green	Måltavla	Beviljande av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens
M7–42	Investeringar 15: Transizione 5.0 Green	Måltavla	0.4 Mtoe energibesparingar i slutlig energianvändning under perioden 2024–2026
M7–45	Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor	Måltavla	Rättsliga överenskommelser med slutliga stödmottagare
M7–49	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga bostäder	Måltavla	Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare
M1C3–29	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Måltavla	Antal turistprojekt som ska få stöd genom Europeiska investeringsbankens tematiska fonder
M3C2–9	Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar	Måltavla	Gröna hamnar: slutförande av bygg- och anläggningsarbeten
		Delbetalning, belopp	19 EUR 919 595 964

AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG

1.Arrangemang för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen

Övervakningen och genomförandet av Italiens återhämtnings- och resiliensplan ska ske enligt följande arrangemang:

I enlighet med lagdekret nr. 77 av den 31 maj 2021 enligt ändring genom lagdekret nr 13 av den 24 februari 2023 inrättas ett antal samordningsstrukturer för övervakning och genomförande av planen. Dessa omfattar särskilt följande: i) En styrkommitté på hög nivå (”cabina di regia”) som inrättats under ministerrådets ordförandeskap, med huvuduppgift att styra och samordna genomförandet av planen. II) En uppdragsstruktur som inrättats under ministerrådets ordförandeskap, åtminstone under planens löptid, med befogenhet att fungera som en central samordningsstruktur för genomförandet och övervakningen av planen. III) En teknisk struktur vid ekonomi- och finansministeriet som utför den operativa övervakningen av planens genomförande, kontrollen av att förfaranden och utgifter är korrekta och rapporteringen samt det tekniska och operativa stödet till genomförandefasen. Denna områdesstruktur vid premiärministerns kansli fungerar som en gemensam kontaktpunkt på nationell nivå för Europeiska kommissionen. Ekonomi- och finansministeriet säkerställer att planens resultat utvärderas. Arbetsmarknadens parter och andra berörda parter deltar i särskilda möten för ”cabina di regia” för att säkerställa deras deltagande i genomförandet av planen. Dessutom fastställs samordningsstrukturer på nivån för varje central förvaltning som ansvarar för de åtgärder som ingår i planen, med uppgift att förvalta, övervaka, rapportera och kontrollera relevanta insatser, även när det gäller övervakningen av genomförandet och framstegen mot att uppnå delmål och mål. Slutligen ska efterlevnadsmekanismer i samband med genomförandeproblem, bland annat genom aktivering av substitutionsbefogenheter gentemot de förvaltningar som ansvarar för åtgärderna i planen, införas i syfte att garantera ett snabbt och effektivt genomförande av projekt och mekanismer för att lösa konflikter på förhand inrättas.

För att stärka den administrativa kapaciteten för övervakning och genomförande planeras rekrytering av tillfällig personal, bland annat när det gäller centrala förvaltningar med ansvar för planens insatser och för ekonomi- och finansministeriet (inbegripet när det gäller den centrala samordningsstrukturen och avdelningen för statens räkenskaper), i enlighet med lagdekret nr 80 av den 9 juni 2021, och när det gäller förvaltningar i södra Italien, som förväntas stärka humankapitalet i samband med planering och användning av EU-medel, särskilt i enlighet med lag nr 178 från 2020. Dessutom fördelas resurser till den områdesstruktur som inrättas på premiärministerns kansli för att säkerställa att den fungerar effektivt, enligt vad som föreskrivs i lagdekret nr 13 av den 24 februari 2023. Slutligen planeras tekniskt och operativt stöd till centrala och lokala förvaltningar vid genomförandet av projekt, bland annat genom användning av offentliga kapitalbolag, en pool av experter för tekniskt bistånd och möjligheten att anlita extern expertis. Dessa insatser ska åtföljas av åtgärder för att minska byråkratin och förenkla de administrativa förfarandena i enlighet med lagdekret nr 77 av den 31 maj 2021 och lagdekret nr 13 av den 24 februari 2023.

I bestämmelserna föreskrivs också användningen av ett integrerat IT-system (Regis). Den befintliga inspektionsenheten för finansiella förbindelser med Europeiska unionen (IGRUE), inom ekonomi- och finansministeriet, har till uppgift att samordna revisionssystemen och genomföra kontrollerna med stöd av det statliga kontoret för territoriella räkenskaper (RTS). Förstärkta arrangemang med Guardia di Finanza och relevanta oberoende myndigheter såsom den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning (ANAC) ska fortsätta, vilket stärker den roll som det italienska rättssystemet redan tilldelar dessa myndigheter när det gäller skyddet av de offentliga finanserna, inklusive EU:s offentliga finanser.

2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till uppgiftsunderlag

För att ge kommissionen fullständig tillgång till de underliggande relevanta uppgifterna ska Italien ha infört följande arrangemang:

Ekonomi- och finansministeriet fungerar som en teknisk struktur för övervakning, bland annat av framstegen när det gäller delmål och mål, och, när så är lämpligt, genomförande av kontroll- och revisionsverksamhet samt för tillhandahållande av rapportering och ansökningar om utbetalningar. Den samordnar rapporteringen av delmål och mål, relevanta indikatorer, men även kvalitativ finansiell information och andra uppgifter, t.ex. om slutmottagare. Datakodning sker hos de centrala förvaltningar som ansvarar för planens åtgärder, som ska rapportera de nödvändiga uppgifterna till ekonomi- och finansministeriet. I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Italien, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har slutförts, lämna in en vederbörligen motiverad begäran till kommissionen om utbetalning av det ekonomiska bidraget och, i förekommande fall, av lånet. Italien ska se till att kommissionen på begäran har full tillgång till de underliggande relevanta uppgifter som ligger till grund för ansökan om utbetalning, både för bedömningen av ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revision och kontroll.

(1) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(2) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(3) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis tillhandahålls på anläggningsnivå

(4) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(5)

Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(6)

Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(7)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(8)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(9) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(10) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(11)

11 detta undantag gäller inte för åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, och för befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallsbehandling eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(12) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(13) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(14) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(15)

15 detta undantag gäller inte för åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, och för befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallsbehandling eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(16) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(17) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(18) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(19)

19 Detta undantaggäller inte för åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, och för befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallsbehandling eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(20) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(21) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(22) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(23) 23 detta undantag gäller inte för åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, och för befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallsbehandling eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(24) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(25) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(26) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(27) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(28) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(29) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(30) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(31) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(32) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(33) Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(34) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(35) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(36) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(37) Slutliga stödmottagare som är knutna till specifika projekt ska vara skyldiga att lämna en motivering av det valda insatsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget. Vid beräkningen av klimatbidraget ska slutliga stödmottagare från eget kapital, kapital likställt med eget kapital, företagsobligationer eller likvärdiga instrument som inte är inriktade på specifika projekt lämna en motivering för det eller de utvalda insatsområdena. Genomförandepartnern ska också vara skyldig att till medlemsstaten lämna en halvårsrapport om genomförandet av varje projekt/verksamhet.

(38) Storstadsområden definieras i denna åtgärd som ”funktionella stadsområden” enligt definitionen i Europeiska kommissionens och OECD:s databas (Dijkstra, L., H. Poelman och P. Veneri (2019), The EU-OECD definition of a functional urban area, OECD Regional Development Working Papers, nr 2019/11, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/d58cb34d-en).

(39) I linje med insatsområde 72a i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 gäller det även tvåledståg.

(40) Storstadsområden definieras i denna åtgärd som ”funktionella stadsområden” enligt definitionen i Europeiska kommissionens och OECD:s databas (Dijkstra, L., H. Poelman och P. Veneri (2019).

(41) I linje med insatsområde 72a i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 gäller det även tvåledståg.

(42) Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(43) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(44) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 

(45) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 

(46) Slutliga stödmottagare som är knutna till specifika projekt ska vara skyldiga att lämna en motivering av det valda insatsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget.

(47) Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(48) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(49) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(50) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(51) Det högsta taket på 13 % omfattar i synnerhet inte intressebevakning, resultatrelaterade avgifter i samband med GTF och alla kostnader och förvaltningsavgifter i samband med tredjepartsmedel.

(52) I synnerhet när det gäller direktinvesteringar ska GTF verka genom att tillhandahålla stöd i form av eget kapital eller kapital likställt med eget kapital. vid indirekta investeringar ska GTF verka genom att finansiera tredjepartsfonder som ska verka genom att tillhandahålla minst ett av följande: eget kapital, eller därmed likställt kapital, eller skulder eller kvasiskuldinstrument.

(53) En slutlig stödmottagare anses ha ett ”betydande fokus” på en sektor eller affärsverksamhet om denna sektor eller verksamhet identifieras som en väsentlig del av den slutliga stödmottagarens affärsverksamhet i förhållande till den slutliga stödmottagarens bruttointäkter, vinst eller kundbas. Bruttointäkterna från den begränsade sektorn eller verksamheten får under inga omständigheter överstiga 50 % av bruttointäkterna.

(54) Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(55) Inbegripet verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(56) Förorenande fordon definieras som icke-utsläppsfria fordon.

(57) Detta undantag gäller inte åtgärder i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallsbehandling eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(58) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(59) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(60)

60 Detta undantag gäller inte för åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, och för befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallsbehandling eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(61) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(62)

Profiler som är 40 år vid tidpunkten för offentliggörandet av inbjudan att lämna projektförslag är stödberättigande till dess att de är 41 år gamla.

(63)

Profiler som är 45 år vid tidpunkten för offentliggörandet av inbjudan att lämna projektförslag är stödberättigande fram till dess att de fyller 46 år.

(64) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(65) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(66) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(67) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(68) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(69) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(70) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(71) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(72) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(73) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(74) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(75) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(76) OECD, Skills Studies on Supporting Entrepreneurship and Innovation in Higher Education in Italy (stöd till entreprenörskap och innovation inom högre utbildning i Italien)

(77) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(78) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(79) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(80) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(81) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(82) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(83) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(84) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(85) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(86) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(87) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(88) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(89) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(90) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(91)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(92) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(93) Ett arbetspaket är en del av projektets arbetsfördelning, t.ex. följande: testa före investering, färdigheter och utbildning, projektledning och projektsamordning. Det representerar en grupp av projektarbete som beskrivs i verksamheter och uppgifter. Arbetspaketen ska innehålla en tydlig och logisk koppling till projektets mål och till de andra arbetspaketen. Varje arbetspaket ska utgöra en del av projektet, ett steg som leder till att projektets övergripande mål uppnås.

(94) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(95) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(96)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(97) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(98) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(99) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(100)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(101) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(102) I synnerhet omfattar taket på 13 % inte transporterade intresserade, resultatrelaterade avgifter i samband med DTF och alla kostnader och förvaltningsavgifter i samband med indirekta investeringar/fonder från tredje part.

(103) Särskilt när det gäller direktinvesteringar ska DTF verka genom att tillhandahålla stöd i form av eget kapital eller kapital likställt med eget kapital.när det gäller indirekta investeringar ska DTF verka genom att finansiera tredjepartsfonder som ska verka genom att tillhandahålla minst ett av följande: eget kapital, eller därmed likställt kapital, eller skulder eller kvasiskuldinstrument.

(104)

En slutlig stödmottagare anses ha ett ”betydande fokus” på en sektor eller affärsverksamhet om denna sektor eller verksamhet identifieras som en väsentlig del av den slutliga stödmottagarens affärsverksamhet i förhållande till den slutliga stödmottagarens bruttointäkter, vinst eller kundbas. Bruttointäkterna från den begränsade sektorn eller verksamheten får under inga omständigheter överstiga 50 % av bruttointäkterna.

(105)

Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om attinte orsaka betydande skada(2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(106)

Inbegripet verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(107)

Förorenande fordon definieras som icke-utsläppsfria fordon.

(108)

Detta undantag gäller inte åtgärder i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallsbehandling eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(109) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(110) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(111)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(112) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(113) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(114) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(115)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(116) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(117)

Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fri drift av fossila bränslen

(118) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447

(119) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(120) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis tillhandahålls på anläggningsnivå

(121) De slutliga stödmottagarna ska vara skyldiga att lämna en motivering av det valda insatsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget. Genomförandepartnern ska också vara skyldig att till medlemsstaten lämna en halvårsrapport om genomförandet av varje projekt/verksamhet.

(122) Systemet hänvisar särskilt till bilagorna A och B till lag nr 232 av den 11 december 2016.

(123) För nyetablerade företag bör energibesparingarna mätas i förhållande till den årliga genomsnittliga förbrukningen för ett företag med liknande egenskaper (storlek) som är verksamt inom samma sektor (ATECO-kod).

(124) En slutlig stödmottagare anses ha ett ”betydande fokus” på en sektor eller affärsverksamhet om denna sektor eller verksamhet identifieras som en väsentlig del av den slutliga stödmottagarens affärsverksamhet i förhållande till den slutliga stödmottagarens bruttointäkter, vinst eller kundbas. Bruttointäkterna från den begränsade sektorn eller verksamheten får under inga omständigheter överstiga 50 % av bruttointäkterna.

(125)

Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(126)

Inbegripet verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(127)

Förorenande fordon definieras som icke-utsläppsfria fordon.

(128) Detta undantag gäller inte åtgärder i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallsbehandling eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(129) Slutliga stödmottagare som är knutna till specifika projekt ska vara skyldiga att lämna en motivering av det valda insatsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget. Genomförandepartnern ska också vara skyldig att till medlemsstaten lämna en halvårsrapport om genomförandet av varje projekt/verksamhet.

(130) Slutliga stödmottagare som är knutna till specifika projekt ska vara skyldiga att lämna en motivering av det valda insatsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget.

(131) Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom el- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(132) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(133) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 

(134) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 

(135) Slutliga stödmottagare som är knutna till specifika projekt ska vara skyldiga att lämna en motivering av det valda insatsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget.