22.1.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/38


Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2021/C 24/18)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM STANDARDÄNDRING AV DET SAMMANFATTANDE DOKUMENTET

”SAINT-MONT”

PDO-FR-A0711-AM01

Datum för meddelande: 3 november 2020

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1.   Avgränsat geografiskt område

Kommunen Riscle ska ersättas med ”Riscle (f.d. kommunen Riscle)” efter sammanslagningen av kommunerna Riscle och Cannet.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 6 i det sammanfattande dokumentet.

2.   Druvsort

Druvbeståndet bestäms av vinets färg.

Druvbeståndet för röda viner och roséviner har utökats med de anpassade sorterna manseng N och tardif N. Dessa två inhemska druvsorter från Pyrenéernas utlöpare är lämpliga med tanke på den klimatiska, miljömässiga och tekniska utvecklingen. Den sena mognaden av druvsorten tardif N, dess inslag av peppar och silkeslena tanniner är en tillgång med tanke på den globala uppvärmningen. Dessutom är den här druvsorten inte särskilt känslig för botrytis. Manseng N är särskilt intressant eftersom den mognar med en lägre alkoholhalt. Dessa två druvsorter skapar balans (fler aromer och lägre alkohol) i blandningarna.

Vad gäller druvbeståndet för roséviner har de kompletterande druvsorterna cabernet sauvignon och fer N flyttats upp till huvudsakliga druvsorter för att öka deras andel. De gröna druvsorter som ursprungligen omfattades av bestämmelserna om vinstockarnas andelar, dock inte av denna rubrik, ska tas upp i förteckningen över de sekundära druvsorterna, utöver de redan befintliga cabernet franc N och merlot N: ”manseng B, arrufiac B, petit courbu B, courbu B, petit manseng B”.

Dessa ändringar medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

3.   Andelen druvsorter

På grund av ändringen av druvbeståndet beskrivs andelsbestämmelserna utifrån vinets färg.

För röda viner och roséviner ska följande andelsbestämmelser avseende inkluderandet av nya anpassade sorter läggas till: ”Den sammanlagda andelen av de sekundära druvsorterna tardif N och manseng N ska vara högst 5 %.”

För vita viner framhålls den huvudsakliga druvsorten genom en ökning av minimiandelen i druvbeståndet från 50 till 60 %.

Följande särskilda bestämmelser läggs till för de små druvleverantörerna: ”Trots bestämmelserna avseende andelen av de anpassade sorterna tardif N och manseng N och med beaktande av varje färg (gröna eller blå) ska andelsbestämmelserna inte tillämpas på druvproducenter som inte framställer vin av sin produktion, som odlar mindre än 1,5 hektar per färg med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Saint-Mont” och som i sin odling iakttar en andel av huvudsakliga druvsorter som motsvarar minst 50 % av druvbeståndet i den aktuella färgen.” 98 % av aktörerna är kooperativmedlemmar. Om det av dessa vinodlare krävs att de ska ha alla de druvsorter som anges i produktspecifikationen på en så liten yta finns det risk att de försvagas, eftersom det är svårt att omsätta sådana stora andelar i förhållande till ytan. Dessutom finns det en struktur med gemensamma vinkällare som gör det möjligt att följa dessa blandningsbestämmelser beroende på vilka druvsorter som förekommer i området.

Denna ändring medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

4.   Avstånd mellan plantor

Det minsta avståndet mellan plantorna i samma rad minskas från 0,90 meter till 0,80 meter.

Minskningen av det minsta avståndet mellan plantorna innebär att tätheten kan ökas. Ökningen av tätheten leder till en ökad konkurrens mellan rankorna, som kommer att utveckla ett djupare rotsystem, vilket gör att vinregionens egenskaper framträder tydligare.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

5.   Vinodlingens högsta belastning

Rosévinernas högsta belastning anpassas till de röda vinernas högsta belastning och ändras därmed från 10 000 kg/ha till 9 500 kg/ha. Därför odlas roséviner och röda viner på samma sätt i fråga om de bestämmelser som omfattas av kontrollplanen, dvs. genomsnittlig högsta belastning och skörd. Eftersom skördevikten är densamma för röda viner och roséviner (9 500 kg) är det endast skördemetoden som skiljer åt de två färgerna.

Denna ändring medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

6.   Odlingsmetoder

Bestämmelsen ”För att bevara jordmånens egenskaper, som är en väsentlig aspekt av vinregionen, behålls ett växttäcke på jordremsorna som omger de vinodlingar som tillhör det avgränsade odlingsområdet. ” ska ersättas med ”Kemisk ogräsbekämpning på jordremsorna är förbjuden.” för att möjliggöra en bättre lämpad kontroll av metoderna.

Denna ändring medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

7.   Bestämmelse avseende gamla vinstockar

För att bevara vissa historiskt och genetiskt intressanta vinstockar som kan komma att röjas mellan 2021 och 2040 eftersom de inte längre uppfyller täthetskraven i produktspecifikationen, ska följande särskilda bestämmelser läggas till:

”De vid tidpunkten för denna produktspecifikations godkännande befintliga vinodlingar med en planteringstäthet på mindre än 4 000 stockar per hektar som inte uppfyller något av kraven avseende avstånd mellan raderna och avstånd mellan plantorna i samma rad och som är upptagna i registret över ”gamla vinstockar” med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Saint-Mont” har vid skörden rätt till den kontrollerade ursprungsbeteckningen fram till röjningen av vinstockarna. Registret över ”gamla vinstockar” ses över årligen enligt följande kriterier:

—

Vinstockarna planterades före 1982.

—

Vinstockarna måste bindas upp längs en jämn spaljé och höjden på det uppbundna bladverket ska vara minst 0,6 gånger avståndet mellan raderna.

—

Den högsta avkastningen är 50 hl/ha för odlingar med en planteringstäthet på över 3 600 plantor per hektar.

—

Den högsta avkastningen är 45 hl/ha för odlingar med en planteringstäthet på under 3 600 plantor per hektar och över 3 200 plantor per hektar.

—

Den högsta avkastningen är 40 hl/ha för odlingar med en planteringstäthet på under 3 200 plantor per hektar och över 2 600 plantor per hektar.

Denna ändring medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

8.   Sockerhalt i druvorna

Genom inkluderandet av druvsorten ska sorternas sockerhalt för röda viner och roséviner anges.

Tardif N, manseng N: 189 gram socker per liter must för röda viner

Tardif N, manseng N: 180 gram socker per liter must för roséviner

Denna ändring medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

9.   Druvblandning

Vad gäller roséviner och röda viner läggs följande blandningsbestämmelser till för de anpassade sorterna: ”Vinet har framställts av en blandning där den sammanlagda andelen av de anpassade sorterna tardif N och manseng N är högst 10 %.”

I blandningar för röda viner framhålls druvsorten tannat genom en ökning av den minsta procentandelen från 50 % till 60 %.

I blandningar för vita viner framhålls druvsorten gros manseng genom en ökning av den minsta procentandelen från 50 % till 60 %.

I blandningar för roséviner:

—

Bestämmelsen ”Vinet har framställts av en blandning där åtminstone den huvudsakliga druvsorten och de kompletterande druvsorterna förekommer.” ska ersättas med ”Vinet har framställts av en blandning där åtminstone två huvudsakliga druvsorter förekommer. ” I vissa årgångar är druvsorten tannat mindre lämpad för framställning av rosévin (skillnad mellan fenolisk/teknisk mognad, svårt att hitta en balans mellan alkoholhalt i volymprocent/syrahalt). Cabernet sauvignon och fer N är däremot bättre lämpade för framställning av rosévin (lägre alkoholhalt i volymprocent). Genom denna nya blandningsbestämmelse ges mer bredd vid framställningen av roséviner.

—

De gröna druvsorterna beskrivs på följande sätt: ”Vinet har framställts av en blandning där andelen av de gröna druvsorterna manseng B, arrufiac B, petit courbu B, courbu B, petit manseng B är högst 10 %.”

—

Följande bestämmelser ska utgå: ”I blandningen får ingen druvsort överstiga 70 %” och ”I blandningen dominerar andelen av den huvudsakliga druvsorten”.

Denna ändring medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

10.   Kol för oenologiskt bruk

Användning av kol, som hittills varit förbjuden, ska införas på ett reglerat och begränsat sätt enligt följande: ”Vid framställning av roséviner är det tillåtet att använda kol för oenologiskt bruk i must; användningen är begränsad till 20 % av mängden roséviner som framställs av den aktuella vinmakaren, för den avsedda skörden.” Syftet är att inrikta deras bruk mot skiften av mindre organoleptisk eller analytisk kvalitet (särskilt aromatiska förändringar orsakade av oxidationsföreteelser) utan att förändra produktens typiska egenskaper.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

11.   Förflyttning mellan godkända upplagshavare

I kapitel 1 punkt IX.5 stryks led b om datum för förflyttning av vinet mellan godkända upplagshavare.

Denna ändring medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

12.   Dokumentation

Registret över ”gamla vinstockar” tas upp i förteckningen över obligatoriska register efter tillägget av en särskild bestämmelse avseende bevarandet av vissa vinodlingar av genetiskt intresse.

Denna ändring medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

13.   Förklaring om avstående från att producera

Stycket avseende förklaring om avstående från att producera förenklas för att ingen skillnad ska göras mellan vinets färg.

Denna ändring medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

14.   Huvudsakliga punkter som ska kontrolleras

En dokument- och jordkontroll läggs till de nämnda odlingarna med gamla vinstockar.

Denna ändring medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Produktens namn

Saint-Mont

2.   Typ av geografisk beteckning:

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

Röda viner

De röda vinerna har en naturlig alkoholhalt på minst 12 volymprocent.

Allt vin som är redo att saluföras, otappat eller tappat, har följande egenskaper:

—

Den totala alkoholhalten efter berikning är högst 13,5 % i röda viner.

—

Halten äppelsyra är högst 0,4 gram per liter i röda viner.

—

Halten av jäsbart socker (glukos och fruktos) är högst

—

3 gram per liter för röda viner med en naturlig alkoholhalt på högst 14 volymprocent,

—

4 gram per liter för röda viner med en naturlig alkoholhalt på minst 14 volymprocent.

Den totala syrahalten, den totala halten flyktiga syror och den totala svaveldioxidhalten ska följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen.

De röda vinerna har en intensiv färg. Smaken kännetecknas vanligen av en fin aromatisk koncentration, ofta med inslag av röda och svarta bär. Den beska strukturen ger dessa viner en god åldringspotential, vilket gör att de kan utveckla komplexa aromer av kanderad frukt och kryddor, som ofta förknippas med de ekfatstoner som hänger samman med lagringen i ekfat.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent):

 

Lägsta alkoholhalt (i volymprocent):

 

Lägsta totala syrahalt:

 

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter):

 

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter):

 

Vita viner och roséviner

Vita viner och roséviner har en naturlig alkoholhalt på minst 11,50 volymprocent.

Allt vin som är redo att saluföras, otappat eller tappat, har följande egenskaper:

—

Den totala alkoholhalten efter berikning är högst 12,5 % i vita viner och roséviner.

—

Halten av jäsbart socker (glukos och fruktos) är högst

—

4 gram per liter för vita viner och roséviner.

Den totala syrahalten, den totala halten flyktiga syror och den totala svaveldioxidhalten ska följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen.

Rosévinerna har ibland en djuprosa färg och doften kännetecknas vanligen av inslag av röda bär. Med sin livliga eftersmak har de harmoniska vinerna en god balans mellan fyllighet och syrlighet.

De vita vinerna är mycket aromatiska, fylliga och välbalanserade tack vare druvsorten gros manseng B.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent):

 

Lägsta alkoholhalt (i volymprocent):

 

Lägsta totala syrahalt:

 

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter):

 

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter):

 

5.   Vinframställningsmetoder

a)   Särskilda oenologiska metoder

Särskilda oenologiska metoder

—

Rosévinerna pressas direkt.

—

Vid framställning av roséviner är det tillåtet att använda kol för oenologiskt bruk i must; användningen är begränsad till 20 % av mängden roséviner som framställs av den aktuella vinmakaren, för den avsedda skörden.

—

Subtraktiva berikningsmetoder är tillåtna för röda viner. Vid partiell koncentrering får inte ursprungsvolymen minska med mer än 10 %.

—

Efter berikningen får den totala alkoholhalten i volymprocent inte överstiga 13,5 % för de röda vinerna och inte 12,5 % för de vita vinerna.

Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

Odlingsmetoder

—   Planteringstäthet

Tätheten ska vara minst 4 000 plantor per hektar.

Avståndet mellan raderna får vara högst 2,50 meter och avståndet mellan plantorna i samma rad måste vara minst 0,80 meter och högst 1,10 meter.

Dessa bestämmelser ska inte tillämpas på vinstockar som planteras på terrasser.

För vinstockar som planteras på terrasser måste avståndet mellan plantorna i samma rad vara minst 0,90 meter och högst 1,10 meter.

—   Beskärningsbestämmelser

Vinstockarna beskärs antingen med enkel eller dubbel guyotbeskärning eller med kortskottsbeskärning (enligt cordon de Royat-metoden), där varje stock har högst

—

12 skott för druvsorten tannat N,

—

18 skott för druvsorterna petit courbu B och petit manseng B,

—

16 skott för de övriga druvsorterna.

Oavsett vilken beskärningsmetod som används ska antalet fruktbärande grenar per stock i början av mognaden vara högst

—

10 för druvsorten tannat N,

—

16 för druvsorterna petit courbu B och petit manseng B,

—

12 för de övriga druvsorterna.

—

Bevattning kan tillåtas.

—

Druvsorten tannat N och de druvsorter som ska användas för framställning av röda viner ska skördas för hand.

b)   Högsta avkastning

Röda viner

63 hektoliter/hektar

Roséviner

68 hektoliter/hektar

Vita viner

69 hektoliter/hektar

6.   Avgränsat geografiskt område

Skörden av druvorna, vinframställningen, vinberedningen och vinodlingen sker på följande kommuners område eller delområde inom departementet Gers:

Kommuner vars område helt ligger inom det geografiska området: Aignan, Arblade-le-Bas, Armous et Cau, Aurensan, Beaumarchès, Bernède, Bouzon-Gellenave, Castelnavet, Caumont, Corneillan, Couloumé-Mondebat, Courties, Fusterouau, Gazax et Baccarisse, Ju-Belloc, Labarthète, Ladevèze-Ville, Ladevèze-Rivière, Lannux, Lasserrade, Lelin-Lapujolle, Louslitges, Loussous-Débat, Lupiac, Margouët-Meymes, Maulichères, Peyrusse-Grande, Peyrusse-Vieille, Plaisance, Pouydraguin, Projan, Riscle (f.d. kommunen Riscle), Sabazan, Saint-Aunix-Lengros, Saint-Mont, Saint-Pierre-d’Aubézies, Sarragachies, Tasque, Termes-d’Armagnac, Tieste-Uragnoux, Tourdun, Verlus.

Kommuner vars område delvis ligger inom det geografiska området: Averon-Bergelle, Dému, Marciac, Seailles.

7.   Huvudsakliga druvsorter

Arrufiac B – arrufiat

Cabernet franc N

Cabernet sauvignon N

Courbu B – gros courbu

Fer N – fer servadou, braucol, mansois, pinenc

Gros manseng B

Merlot N

Petit courbu B

Petit manseng B

Tannat N

8.   Beskrivning av samband

Det geografiska området ligger lika långt, cirka 100 kilometer, från Pyrenéerna i söder som från Atlanten i väster. Det sträcker sig över ett avsnitt med sluttningar som ligger på varsin sida av Adourdalen och Adourflodens biflöde, Arros.

Vinodlingarna ligger utspridda längs sluttningarna i en jordbruksregion som präglas av blandad växtodling och djuruppfödning där majsodlingen har stor betydelse.

Området täcker 46 kommuner.

Temperaturen är i allmänhet mild och tämligen homogen över hela det geografiska området. Nederbörden varierar kraftigt från väst till öst, från 1 000 millimeter per år till 800 millimeter per år.

Sommaren och början på hösten är varma och ofta torra, framför allt på grund av fönvinden från söder, som ofta blåser under denna tid på året.

Det geologiska substratet varierar. I väster består det huvudsakligen av Sables Fauves, en havsformation från tertiärtiden vars södra gräns sammanfaller med det geografiska områdets gräns. Sables Fauves överlagras av gamla alluviala lager med grusmassor som rasat nedför sluttningarna.

Längre österut försvinner Sables Fauves och ersätts av molass med kalklager, som sätter sin prägel på landskapet.

Den jordmån som bildats på detta substrat är

—

ler- och kalkhaltig jordmån som bildats på molassen, eller

—

urlakad sur jordmån som bildats på Sables Fauves och på de nedrasande grusmassorna.

Dessa jordmåner har låg mineralhalt.

Sluttningarna och, i områdets västra del, jordmånens sandhaltiga struktur och stenighet säkerställer att överflödigt vatten dräneras.

Terrängens komplexa struktur längs med huvudaxlarna (Adour/Arros), som ofta orienterar sig efter jordskorpans uppbyggnad och sedan delas in i sekundära åsar, bildar en mosaik med former med mycket olika inriktning.

Dalarnas morfologi är påfallande osymmetrisk. Den västvända sluttningen är ofta brant, medan den ostvända sidan har en svagare lutning.

Framställning av vita viner, utöver röda viner och viner av typen clairet, som producerades i en stor del av Adourbäckenet och var avsedda för bergsborna i Pyrenéerna, har i det geografiska områdets västra del pågått sedan slutet av medeltiden, och vita viner har exporterats till Europas nordliga delar sedan 1600-talet.

Den gradvisa uppkomsten av mjöldagg, falsk mjöldagg och bladlus samt den stora efterfrågan på vin för destillation till armagnac har lett till en kraftig minskning av den vinodlingsareal som är avsedd för framställning av kvalitetsviner, som sattes i andra hand efter de s.k. piquepoules, de låga vinrankor som användes för framställning av vin för destillation.

Slutligen ledde mekaniseringen av jordbruket i mitten av 1900-talet till en utvidgning av majsodlingsarealen, vilket minskade vinodlingsarealen ytterligare.

Den första fackföreningen till försvar av vinerna ”Saint-Mont” grundades 1957. 1970 inledde den en förnyelse av ett vinodlingsområde vars druvbestånd bestod av lokala druvsorter såsom de blå sorterna tannat N, cabernet franc N, cabernet sauvignon N och fer N och de gröna sorterna arrufiac B, courbu B, gros manseng B och petit manseng B.

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Saint-Mont” blev erkänd 2011.

De röda vinerna har en intensiv färg. Smaken kännetecknas vanligen av en fin aromatisk koncentration, ofta med inslag av röda och svarta bär. Den beska strukturen ger dessa viner en god åldringspotential, vilket gör att de kan utveckla komplexa aromer av kanderad frukt och kryddor, som ofta förknippas med de ekfatstoner som hänger samman med lagringen i ekfat.

Rosévinerna har ibland en djuprosa färg och doften kännetecknas vanligen av inslag av röda bär. Med sin livliga eftersmak har de harmoniska vinerna en god balans mellan fyllighet och syrlighet.

De vita vinerna är mycket aromatiska, fylliga och välbalanserade tack vare druvsorten gros manseng B.

Vinrankorna planteras på de mest gynnsamma skiftena, som grupperas i öar fördelade över fördelaktigt inriktade sluttningar och har en jordmån med låg mineralhalt och god dräneringsförmåga.

Det geografiska området tillhör Adourflodens bäcken med ett druvbestånd som domineras av sorten tannat N och sorterna gros manseng B et petit manseng B, som är särskilt anpassade till det geografiska områdets fuktiga klimat och den djupa jorden. Dess läge i knutpunkten av flera vinodlingsområden har emellertid berikat vinodlingen med bidrag från de angränsande regionerna och särskilt dess växtbestånd, med trion från Garonnes flodbäcken bestående av cabernet franc N, cabernet sauvignon N och merlot N, vars plantering även gynnas av kustklimatets inverkan.

Aktörernas tillämpade metoder har lett till att de druvsorter som är avsedda för vinframställning ska skördas för hand.

Man insåg att vinet måste lagras efter jäsningen för att få fram ett vin med sammansatta aromer, men framför allt för att få avrundade och lena tanniner. Vinet lagras därför minst till den 1 mars efter skördeåret.

9.   Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Saint-Mont” kan kompletteras med ett tillägg som specificerar den större geografiska enheten ”Sud-Ouest” (sydväst) enligt de bestämmelser som fastställs i produktspecifikationen.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-81a8636c-9714-494d-aae4-be44e3f2820d


(1)  EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.