|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2025/1453 |
7.8.2025 |
Endast Uneces texter i original har bindande folkrättslig verkan. Denna föreskrifts status och ikraftträdandedag bör kontrolleras i den senaste versionen av Uneces statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på https://unece.org/status-1958-agreement-and-annexed-regulations
FN-föreskrift nr 117 – Enhetliga bestämmelser om godkännande av däck med avseende på däckljud, väggrepp på vått underlag och/eller rullmotstånd [2025/1453]
Inbegripet all giltig text till och med:
Supplement 2 till ändringsserie 04 – dag för ikraftträdande: 10 januari 2025
Detta dokument tillhandahålls endast i informationssyfte. De giltiga och rättsligt bindande texterna är följande:
ECE/TRANS/WP.29/2013/59
ECE/TRANS/WP.29/2014/4
ECE/TRANS/WP.29/2014/6
ECE/TRANS/WP.29/2013/66 (i dess lydelse enligt punkt 56 i rapporten ECE/TRANS/WP.29/1108)
ECE/TRANS/WP.29/2015/5
ECE/TRANS/WP.29/2015/65 (i dess lydelse enligt punkt 66 i rapporten ECE/TRANS/WP.29/1116)
ECE/TRANS/WP.29/2016/60
ECE/TRANS/WP.29/2019/54
ECE/TRANS/WP.29/2020/6 (i dess lydelse enligt punkt 85 i rapporten ECE/TRANS/WP.29/1151)
ECE/TRANS/WP.29/2020/75
ECE/TRANS/WP.29/2021/8 (i dess lydelse enligt punkt 78 i rapporten ECE/TRANS/WP.29/1157)
ECE/TRANS/WP.29/2022/8
ECE/TRANS/WP.29/2022/83
ECE/TRANS/WP.29/2023/6 (i dess ändrade lydelse enligt punkt 88 i rapporten ECE/TRANS/WP.29/1171)
ECE/TRANS/WP.29/2023/8
ECE/TRANS/WP.29/2023/76
ECE/TRANS/WP.29/2024/65
Innehåll
Föreskrift
|
1. |
Tillämpningsområde |
|
2. |
Definitioner |
|
3. |
Ansökan om godkännande |
|
4. |
Märkningar |
|
5. |
Godkännande |
|
6. |
Krav |
|
7. |
Ändringar av typen av däck och utökning av godkännande |
|
8. |
Produktionsöverensstämmelse |
|
9. |
Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse |
|
10. |
Slutgiltigt upphörande av produktionen |
|
11. |
Namn på och adress till typgodkännandemyndigheter och de tekniska tjänster som ansvarar för att utföra godkännandeprovningar: |
|
12. |
Övergångsbestämmelser |
Bilagor
|
1 |
Meddelande |
|
2 |
Godkännandemärkenas utformning |
|
Tillägg 1 |
Exempel på separata godkännandemärken enligt FN-föreskrift nr 117 |
|
Tillägg 2 |
Godkännande enligt föreskrift nr 117 som sammanfaller med godkännande enligt föreskrift nr 30 eller 54 |
|
Tillägg 3 |
Kombinationer av godkännandemärken som utfärdats i enlighet med föreskrifterna nr 117, 30 eller 54 |
|
Tillägg 4 |
Utökningar för att kombinera godkännanden som utfärdats enligt föreskrift nr 117 |
|
3 |
Förbirullningsprovningsmetod för mätning av däckljud |
|
Tillägg 1 |
Provningsrapport |
|
4 |
Reserverad |
|
5 |
Provningsförfaranden för mätning av väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick |
|
Tillägg |
Exempel på provningsrapporter för index för väggrepp på vått underlag för däck i nytt skick |
|
6 |
Provningsförfarande för mätning av rullmotstånd |
|
Tillägg 1 |
Provningsutrustningens toleranser |
|
Tillägg 2 |
(Utelämnat) |
|
Tillägg 3 |
Provningsrapport och provningsdata (rullmotstånd) |
|
Tillägg 4 |
Standardiseringsorgan för däck |
|
Tillägg 5 |
Retardationsmetod: Mätningar och databehandling för fastställande av retardationsvärde i differential form dω/dt |
|
7 |
Förfaranden för provning av snöprestanda när det gäller däck för användning i svåra vinterförhållanden |
|
Tillägg 1 |
Definition av symbolen för alpint väglag |
|
Tillägg 2 |
Provningsrapporter och provningsdata för däck av klasserna C1 och C2 |
|
Tillägg 3 |
Provningsrapporter och provningsdata för däck av klass C3 |
|
8 |
Förfaranden för provning av isprestanda när det gäller däck med väggrepp på is av klass C1 |
|
Tillägg 1 |
Definition av symbolen för väggrepp på is |
|
Tillägg 2 |
Provningsrapporter och provningsdata för däck av klass C1 |
|
9 |
Förfarande för att bestämma väggreppet på vått underlag hos däck i slitet skick |
|
Tillägg 1 |
Exempel på rapport om förberedelse av slitna däck |
|
Tillägg 2 |
Exempel på provningsrapporter för index för väggrepp på vått underlag för däck i slitet skick |
|
10 |
Förfarande för att bestämma nötningsprestanda hos däck av klass C1 |
|
Tillägg 1 |
Provningsmetod a – Beräkning av acceleration |
|
Tillägg 2 |
Provningsmetod a – Exempel på provningsrapport för fordonsmetoden |
|
Tillägg 3 |
Provningsmetod b – Ingångsvärden för provningscykel |
|
Tillägg 4 |
Provningsmetod b – Provningsutrustningens toleranser |
|
Tillägg 5 |
Provningsmetod b – Byte av sandpappersyta |
|
Tillägg 6 |
Provningsmetod b – Exempel på provningsrapport för provningsmetoden med inomhustrumma |
1. Tillämpningsområde
|
1.1 |
Denna föreskrift gäller nya pneumatiska däck* av klasserna C1, C2 och C3 i nytt skick med avseende på däckljud, rullmotstånd och väggreppsprestanda på vått underlag och däck av klass C1 i slitet skick med avseende på väggreppsprestanda på vått underlag. Den gäller även däck av klass C1 i nytt skick med avseende på däckslitage enligt definitionen i punkt 1.3 i denna FN-föreskrift. De gäller dock inte för
|
|
1.1.1 |
däck avsedda som reservdäck för tillfälligt bruk märkta med Temporary use only, |
|
1.1.2 |
däck med nominell fälgdiameterkod ≤ 10 (eller ≤ 254 mm) eller ≥ 25 (eller ≥ 635 mm), |
|
1.1.3 |
däck konstruerade för tävlingar, |
|
1.1.4 |
däck avsedda för montering på vägfordon av andra kategorier än M, N och O, (1) |
|
1.1.5 |
däck försedda med tilläggsanordningar för att förbättra friktionsegenskaper (t.ex. dubbdäck), |
|
1.1.6 |
däck med en hastighetskategori under 80 km/h (hastighetskategoribeteckning F), |
|
1.1.7 |
däck som är konstruerade endast för montering på fordon som registrerats för första gången före den 1 oktober 2000, |
|
1.1.8 |
terränggående däck för yrkesmässigt bruk. |
|
1.2 |
Parterna i överenskommelsen ska utfärda eller godta godkännanden avseende däckljud och/eller väggrepp för däck i nytt skick på vått underlag och/eller väggrepp för däck i slitet skick på vått underlag och/eller rullmotstånd. |
|
1.3 |
För däck av klass C1, undantaget däck med väggrepp på is och däck med en nominell fälgdiameterkod ≤ 13, ska godkännandet kompletteras med uppgift om nötningsnivån enligt punkterna 5.7–5.9 i denna föreskrift. |
2. Definitioner
Utöver definitionerna i FN-föreskrifter nr 30 och 54 gäller i denna föreskrift följande definitioner:
|
2.1 |
däcktyp: däck som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som
|
|
2.2 |
tillverkare: den person eller organisation som är ansvarig inför typgodkännandemyndigheten för alla aspekter av typgodkännandet och för att säkerställa produktionsöverensstämmelse. |
|
2.3 |
fabrikat/varumärke: fabrikatets eller varumärkets identifiering enligt däcktillverkarens definition och såsom den anges på däcksidan. Fabrikatet/varumärket kan vara detsamma som tillverkaren. |
|
2.4 |
handelsbeteckning/handelsnamn: den identifiering av en serie däck som däcktillverkaren anger. Kan vara samma som fabrikatet/varumärket. |
|
2.5 |
däckljud: det ljud som uppstår vid kontakt mellan rullande däck och vägbanan. |
|
2.6 |
däckklass: en av följande grupperingar: |
|
2.6.1 |
däck av klass C1: däck som överensstämmer med FN-föreskrift nr 30. |
|
2.6.2 |
däck av klass C2: däck som överensstämmer med FN-föreskrift nr 54 och kännetecknas av ett belastningsindex vid enkelmontage som är lägre än eller lika med 121 och en hastighetskategorisymbol som är högre än eller lika med ”N”. |
|
2.6.3 |
däck av klass C3: däck som överensstämmer med FN-föreskrift nr 54 och kännetecknas av
|
|
2.7 |
representativ däckstorlek: däckstorlek som lämnas in för den provning som beskrivs i bilaga 3 till denna föreskrift för däckljud, i bilaga 5 för väggrepp på vått underlag, i bilaga 6 för rullmotstånd eller i bilaga 9 för väggrepp på vått underlag hos däck i slitet skick för bedömning av överensstämmelse för typgodkännande av däcktyp eller i bilaga 7 för mätning av snöprestanda eller i bilaga 8 för mätning av isprestanda. |
|
2.8 |
reservdäck för tillfälligt bruk: däck som endast är avsedda för tillfällig användning under begränsade körförhållanden och som därmed skiljer sig från däck avsedda att monteras på ett fordon för normala körförhållanden. |
|
2.9 |
däck konstruerade för tävling: däck avsedda för montering på fordon som deltar i motorsporttävlingar och inte avsedda för normal användning på väg. |
|
2.10 |
standarddäck: däck avsett för normal användning på väg. |
|
2.11 |
förstärkt däck eller däck för tilläggsbelastning av klass C1: däck konstruerat för att bära mer belastning vid högre däcktryck än den belastning som bärs av motsvarande däck i standardversion vid det normala däcktrycket enligt ISO 4000-1:2021 (2). |
|
2.12 |
drivdäck: däck av klass C2 eller C3 märkt ”TRACTION” och avsett att monteras främst på ett fordons drivaxlar för att göra kraftöverföringen så stor som möjligt i olika lägen. |
|
2.13 |
vinterdäck: däck vars slitbanemönster, gummiblandning eller konstruktion primärt utformats för att i lera och under vinterförhållanden visa bättre prestanda än ett normalt däck i fråga om förmågan att inleda och styra fordonets rörelse. |
|
2.13.1 |
däck för användning i svåra vinterförhållanden: vinterdäck eller däck för särskild användning vars slitbanemönster, gummiblandning eller struktur särskilt är konstruerade för att användas i svåra vinterförhållanden och som uppfyller kraven i punkterna 6.5 och 6.5.1 i denna föreskrift. |
|
2.13.1.1 |
däck med väggrepp på is: vinterdäck av klass C1 som klassificeras som däck för användning i svåra vinterförhållanden och som dessutom är konstruerade för att användas på istäckta vägytor och som uppfyller kraven i punkt 6.5.2 i denna föreskrift. |
|
2.14 |
däck för särskild användning: däck avsett för blandad användning på väg och i terräng eller för andra särskilda ändamål. Dessa däck är i första hand konstruerade för att inleda och upprätthålla fordonets rörelse vid terrängkörning. |
|
2.15 |
terränggående däck för yrkesmässigt bruk: däck för särskild användning, i första hand avsett för körning i svåra terrängförhållanden. |
|
2.16 |
mönsterdjup: huvudskårornas djup. |
|
2.16.1 |
huvudskåror de breda längsgående skåror som är placerade i slitbanemönstrets centrala område som när det gäller däck för personbilar och lätta lastbilar har slitagevarnare i botten av skårorna. |
|
2.17 |
tomrumsförhållande: kvoten mellan arean för tomrum i en referensyta och denna referensytas area beräknad från ritningen av gjutformen. |
|
2,18 |
standardreferensdäck eller SRTT: däck som tillverkats, kontrollerats och lagrats i enlighet med American Society for Testing and Materials (ASTM) internationella standarder:
|
|
2.19 |
Mätningar av väggrepp på vått underlag, snöprestanda eller isprestanda – Särskilda definitioner |
|
2.19.1 |
väggrepp på vått underlag: relativ bromsverkan på vått underlag för ett provningsfordon utrustat med kandidatdäck jämfört med samma provningsfordon utrustat med standardreferensdäck (SRTT). |
|
2.19.2 |
kandidatdäck eller uppsättning kandidatdäck: däck eller uppsättning däck som är representativ(t) för den typ som lämnas in för godkännande i enlighet med denna föreskrift och vars prestanda utvärderas jämfört med prestandan hos ett referensdäck eller en uppsättning referensdäck. |
|
2.19.3 |
referensdäck eller uppsättning referensdäck: däck eller uppsättning standardreferensdäck enligt definitionen i respektive bilaga. |
|
2.19.4 |
kontrolldäck eller uppsättning kontrolldäck: serietillverkat standarddäck eller uppsättning serietillverkade standarddäck som används för att fastställa väggrepp på vått underlag, snöprestandanivå eller isprestandanivå för däckstorlekar som inte kan monteras på samma fordon som referensdäcket eller uppsättningen referensdäck – se punkt 2.2.2.8 i bilaga 5, del B, punkt 3.4.3 i bilaga 7 och punkt 2.4.5.1.1 i bilaga 8 till denna föreskrift. |
|
2.19.5 |
provningsdäck: ett kandidatdäck, referensdäck eller kontrolldäck. |
|
2.19.6 |
index för väggrepp på vått underlag (G): dimensionslös enhet för att uttrycka ett kandidatdäcks väggrepp på vått underlag jämfört med det tillämpliga standardreferensdäckets. |
|
2.19.7 |
index för väggrepp på snö (SG): dimensionslös enhet för att uttrycka ett kandidatdäcks snöprestandanivå jämfört med det tillämpliga standardreferensdäckets prestanda. |
|
2.19.8 |
index för väggrepp på is (GI): dimensionslös enhet för att uttrycka ett kandidatdäcks isprestandanivå jämfört med det tillämpliga standardreferensdäckets prestanda. |
|
2.19.9 |
högsta bromskraftskoefficient (pbfc): det högsta värdet för förhållandet mellan bromskraften och den vertikala belastningen på däcket före hjulets låsning. |
|
2.19.10 |
medelvärde för fullt utvecklad retardation (mfdd): medelretardation som beräknas på grundval av den uppmätta sträcka som registrerats när ett fordon retarderas mellan två givna hastigheter. |
|
2.19.11 |
kopplingshöjd (krokhöjd): höjden mätt vinkelrätt från mitten av den ledade knutpunkten på släpfordonets bogserkoppling eller krok mot markytan när dragfordonet och släpfordonet är sammankopplade. Fordonet och släpvagnen ska stå på ett jämnt, belagt underlag och vara helt klara för provning med de lämpliga däck som ska användas för den särskilda provningen. |
|
2.19.12 |
körprov: en enda passage med ett belastat däck över en given provningsyta. |
|
2.19.13 |
bromsprovning: en serie med ett givet antal körprov med samma provningsdäck som upprepas inom en kort tid. |
|
2.19.14 |
drivningsprovning: en serie med ett givet antal spinn- och drivningsprov med samma däck som upprepas inom en kort tid. |
|
2.19.15 |
accelerationsprovning serie med ett givet antal accelerationsprov med drivningskontroll med samma däck, som upprepas inom en kort tid. |
|
2.19.16 |
provningscykel: en serie bromsprovningar, drivningsprovningar eller accelerationsprovningar som består av en första provning av referensdäcket eller kontrolldäcket, provningar av kandidatdäck och/eller kontrolldäck och en avslutande provning av samma referensdäck eller kontrolldäck. |
|
2.19.17 |
däck i slitet skick eller slitet däck: däck i ett sådant skick som definieras i bilaga 9 till denna föreskrift. |
|
2.19.18 |
däck i nytt skick: däck i ett sådant skick som definieras i bilaga 9 till denna föreskrift. |
|
2.20 |
Mätning av rullmotstånd – Särskilda definitioner |
|
2.20.1 |
rullmotstånd (Fr ): energiförlust (eller energiförbrukning) per enhet tillryggalagd sträcka (3). |
|
2.20.2 |
rullmotståndskoefficient (Cr ): rullmotståndets förhållande till belastningen på däcket (4). |
|
2.20.3 |
nytt provdäck: ett däck som inte tidigare har använts för rullningsprovning där dess temperatur höjts över den som alstras vid rullmotståndsprovning och som inte tidigare har utsatts för en temperatur på mer än 40 °C (5) , (6). |
|
2.20.4 |
laboratoriekontrolldäck: däck som används av ett enskilt laboratorium för att kontrollera maskinbeteende som funktion av tiden (7). |
|
2.20.5 |
tryckökning under prov: förfarande där däcket pumpas upp till erforderligt däcktryck i kallt tillstånd och däcktrycket tillåts stiga genom att däcket värms upp vid körning. |
|
2.20.6 |
dissipativ förlust: energiförlust (eller energiförbrukning) per enhet tillryggalagd sträcka, utom interna förluster i däcket, på grund av aerodynamiska förluster i provningsutrustningens olika roterande delar, lagerfriktion och andra former av systematiska förluster som kan vara förbundna med mätningen. |
|
2.20.7 |
frihjulsavläsning: typ av mätning av dissipativa förluster där däcket får rulla utan slirning medan belastningen på däcket minskas till en nivå där energiförlusterna i däcket självt är så gott som obefintliga. |
|
2.20.8 |
tröghet eller tröghetsmoment: kvoten mellan det vridmoment som påförs en roterande kropp, exempelvis ett däck med fälg eller en trumma på en maskin, och kroppens vinkelacceleration (8). |
|
2.20.9 |
mätningens reproducerbarhet (σ m): en maskins förmåga att mäta rullmotstånd (9). |
|
2.21 |
Nötningsprestanda – Särskilda definitioner |
|
2.21.1 |
nötningshastighet: den massa material som försvinner från däcket på grund av nötningsprocessen per enhet tillryggalagd sträcka, uttryckt i mg/km. |
|
2.21.2 |
nötningsnivå: nötningshastigheten normaliserad till belastningen på däcket, uttryckt i mg/km/t. |
|
2.21.3 |
nötningsindex (AICT): dimensionslös enhet för att uttrycka ett kandidatdäcks nötningsnivå i förhållande till det tillämpliga standardreferensdäckets (SRTT) nötningsnivå. |
3. Ansökan om godkännande
|
3.1 |
Ansökan om godkännande av en däcktyp enligt denna föreskrift ska lämnas in av däcktillverkaren eller av tillverkarens behöriga ombud. I ansökan ska följande anges: |
|
3.1.1 |
Prestandaegenskaper som ska bedömas för däcktypen: nivån vad gäller däckljud, väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick, väggrepp på vått underlag hos däck i slitet skick och/eller rullmotstånd. Snöprestandanivå om kategorin är däck för användning i svåra vinterförhållanden samt isprestandanivå om kategorin är däck med väggrepp på is. |
|
3.1.1.1 |
För däck av klass C1 ska uppgiften om nötningsnivå, om denna anges, uppges i formatet enligt mallen för provningsrapporter i tillägg 2 eller tillägg 6 till bilaga 10. |
|
3.1.2 |
Tillverkarens namn och adress: |
|
3.1.3 |
Namn på och adress till tillverkarens eventuella ombud: |
|
3.1.4 |
Däckklass (klass C1, C2 eller C3) (se punkt 2.6). |
|
3.1.5 |
Användningskategori (standarddäck, vinterdäck eller däck för särskild användning). |
|
3.1.5.1 |
Huruvida däcket är avsett att användas i svåra vinterförhållanden eller inte. |
|
3.1.5.2 |
För däck av klasserna C2 och C3: huruvida det är ett drivhjulsdäck eller inte. |
|
3.1.5.3 |
För däck av klass C1: huruvida det är ett däck med väggrepp på is eller inte. |
|
3.1.6 |
Däckstruktur |
|
3.1.7 |
Fabrikat/varumärke(n), handelsbeteckning(ar)/handelsnamn. |
|
3.1.8 |
En förteckning över de däckstorleksbeteckningar som omfattas av ansökan och för varje fabrikat/varumärke och/eller varje handelsbeteckning/handelsnamn uppgift om tillämpliga däckstorleksbeteckningar och användningsbeskrivningar, samt, för däck av klass C1, uppgift om huruvida däcket är förstärkt (eller ett däck för tilläggsbelastning) eller inte. |
|
3.2 |
Ansökan om godkännande ska åtföljas (i tre exemplar) av: |
|
3.2.1 |
Detaljerade uppgifter om de huvudsakliga egenskaperna (inklusive slitbanemönster) för de däck som ingår i den angivna däckstorleksserien med avseende på dess effekter på däckens prestanda (dvs. däckljud, väggrepp på vått underlag, rullmotstånd, snöprestanda, isprestanda samt nötning). Uppgifterna kan ges genom beskrivningar, kompletterade med tekniska uppgifter, ritningar, fotografier eller datortomografi, och ska vara tillräckliga för att göra det möjligt för typgodkännandemyndigheten eller den tekniska tjänsten att avgöra om några framtida ändringar av de huvudsakliga egenskaperna kommer att påverka däckens prestanda negativt. Effekterna på däckens prestanda av smärre ändringar i däckkonstruktionen kommer att tydliggöras och bestämmas i samband med kontroller av produktionsöverensstämmelsen. |
|
3.2.2 |
De ritningar eller fotografier av däcksidan som illustrerar de godkännandemärken som avses i punkt 4 ska lämnas in när tillverkningen inletts men senast ett år efter det datum då typgodkännandet beviljades. |
|
3.2.3 |
Om ansökan avser däck för särskild användning ska en kopia av ritningen av gjutformen med slitbanemönster lämnas så att tomrumsförhållandet kan kontrolleras. |
|
3.3 |
På typgodkännandemyndighetens begäran ska sökanden lämna in provexemplar av däck för provning eller kopior av provningsrapporter från de tekniska tjänster som avses i punkt 11. |
|
3.4 |
Inom ramen för en ansökan kan provningen efter typgodkännandemyndighetens gottfinnande inskränkas till en representativ däckstorlek för däcktypen. |
4. Märkningar
|
4.1 |
Alla däck som ingår i däcktypen ska märkas så som föreskrivs i antingen föreskrift nr 30 eller 54, enligt vad som är tillämpligt. |
|
4.2 |
Däcken ska särskilt vara märkta med följande (10): |
|
4.2.1 |
Tillverkarens namn eller fabrikatet/varumärket. |
|
4.2.2 |
Handelsbeteckningen/handelsnamnet (se punkt 2.4 i denna föreskrift). Handelsbeteckningen krävs emellertid inte om den är samma som fabrikatet/varumärket. |
|
4.2.3 |
Däckstorleksbeteckning. |
|
4.2.4 |
”REINFORCED” (alternativt ”EXTRA LOAD”) om däcket är klassificerat som förstärkt. |
|
4.2.5 |
”TRACTION” (11) om däcket är klassificerat som ett drivhjulsdäck. |
|
4.2.6 |
Den alpina symbolen (ett berg med tre toppar och snöflinga) som överensstämmer med det piktogram som beskrivs i tillägg 1 till bilaga 7) om vinterdäck eller däck för särskild användning klassificeras som däck för användning i svåra vinterförhållanden. |
|
4.2.6.1 |
Symbolen för väggrepp på is (som överensstämmer med det piktogram som beskrivs i tillägg 1 till bilaga 8) om däck för användning i svåra vinterförhållanden även klassificeras som däck med väggrepp på is. |
|
4.2.6.2 |
”M+S”, ”M.S” eller ”M&S” om däck för särskild användning klassificeras som däck för användning i svåra vinterförhållanden, utöver den alpina symbolen. |
|
4.2.7 |
”MPT” (alternativt ”ML” eller ”ET”) och/eller ”POR” om däcket är klassificerat som ett däck för särskild användning.
Med ET menas Extra Tread (extra mönster), ML = Mining and logging (gruvdrift och skogsbruk), MPT = multi-purpose truck (lastbil för flera ändamål) och POR = professional off-road (yrkesmässigt bruk i terräng). |
|
4.3 |
Det ska finnas tillräckligt med utrymme på däcken för det godkännandemärke som visas i bilaga 2 till denna föreskrift. |
|
4.3.1 |
Om godkännandet av ett däck enligt denna föreskrift har beviljats av samma typgodkännandemyndighet som den som beviljar godkännande enligt föreskrift nr 30 eller föreskrift nr 54 kan godkännandemärket enligt föreskrift nr 30 eller föreskrift nr 54 kombineras med uppgift om den tillämpliga ändringsserie enligt vilken däcket godkänts enligt föreskrift nr 117 i form av två siffror (till exempel ”04”, vilket anger att godkännande enligt föreskrift nr 117 har beviljats efter ändringsserie 04) och suffixen enligt punkt 5.2.2 med plustecknet ”+”, såsom beskrivs i tillägg 3 till bilaga 2 till denna föreskrift, t.ex. ”0236378 + 04S2W2R3B”. |
|
4.4 |
De märkningar som avses i punkt 4.2 och det godkännandemärke som föreskrivs i punkt 5.4 i denna föreskrift ska vara lätt läsbara, outplånliga och upphöjda eller nedsänkta på däckytan. |
|
4.4.1 |
Godkännandemärket ska vara placerat på däckets nedre del på minst en av däcksidorna. För däck märkta med konfigurationssymbolen A eller U för montering av däck på fälg får märkningen emellertid placeras var som helst på den yttre däcksidan. |
5. Godkännande
|
5.1 |
Om den representativa däckstorleken för den däcktyp som lämnas in för godkännande enligt denna föreskrift uppfyller kraven i punkterna 6 och 7 ska godkännande av denna däcktyp beviljas. |
|
5.2 |
Varje godkänd däcktyp ska tilldelas ett godkännandenummer i enlighet med tillägg 4 till den tredje reviderade versionen av 1958 års överenskommelse. En och samma part i överenskommelsen får inte tilldela en annan typ av däck samma godkännandenummer. |
|
5.2.1 |
I stället för att bevilja det ursprungliga typgodkännandenumret enligt FN-föreskrift nr 117 får typgodkännandemyndigheten på tillverkarens begäran bevilja det typgodkännandenummer som har beviljats tidigare för den däcktypen i enlighet med FN-föreskrifterna nr 30 eller 54 med efterföljande utökningsnummer. |
|
5.2.2 |
Det meddelandeformulär som nämns i punkt 5.3 nedan ska identifiera specifika prestandaparametrar enligt FN-föreskrift nr 117 med följande suffix:
|
|
5.3 |
Ett meddelande om beviljat, utökat eller ej beviljat godkännande av en däcktyp enligt denna föreskrift ska lämnas till de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till denna föreskrift. |
|
5.3.1 |
Med hänvisning till punkt 5.2.1 får däcktillverkarna lämna in en ansökan om utökning av typgodkännande enligt kraven i de övriga föreskrifter som rör däcktypen. I så fall ska en kopia av det eller de relevanta meddelanden om typgodkännande som utfärdats av den berörda typgodkännandemyndigheten bifogas ansökan om utökning av godkännande. Utökning av godkännande(n) får endast beviljas av den typgodkännandemyndighet som utfärdade det ursprungliga godkännandet av däcket. |
|
5.3.1.1 |
Om utökning av godkännande beviljats för att i meddelandeformuläret (se bilaga 1 till denna föreskrift) inkludera intyg om överensstämmelse enligt andra föreskrifter, ska alla specifika typgodkännandenummer och själva föreskriften läggas till i punkt 9 i bilaga 1 ”Meddelande”. |
|
5.3.1.2 |
Det eller de suffix som nämns i punkt 5.2.2 ska föregås av de två siffror som anger ändringsserien gällande däckprestanda i föreskrift nr 117, t.ex. ”04S2” för den fjärde ändringsserien av däckljud i steg 2 eller ”04S2W2R3B” för den fjärde ändringsserien av däckljud i steg 2, väggrepp på vått underlag hos ett däck i nytt skick i steg 2, rullmotstånd i steg 3 och väggrepp på vått underlag hos ett däck i slitet skick. |
|
5.4 |
I det utrymme som avses i punkt 4.3 och i enlighet med kraven i punkt 4.4 ska ett internationellt godkännandemärke anbringas på varje däckstorlek som överensstämmer med den däcktyp som godkänts enligt denna föreskrift. Godkännandemärket ska bestå av följande: |
|
5.4.1 |
En cirkel som omger bokstaven E, följd av det särskiljande numret för det land som beviljat godkännandet (12). och |
|
5.4.2 |
Den del av godkännandenumret som anges i punkt 3 avsnitt 3 i tillägg 4 till den tredje reviderade versionen av 1958 års överenskommelse som ska placeras nära den cirkel som anges i punkt 5.4.1, antingen ovanför eller nedanför bokstaven E eller till vänster eller höger om den. |
|
5.4.3 |
I förekommande fall, suffixet eller suffixen och märkningen enligt varje relevant ändringsserie, så som de anges i meddelandeformuläret.
Ett av nedanstående suffix eller en kombination av dem får användas.
Dessa suffix ska placeras till höger om eller nedanför godkännandenumret, om de ingår i det ursprungliga godkännandet. Om godkännandet har utökats efter godkännande enligt FN-föreskrift nr 30 eller 54 ska ett plustecken ”+” och ändringsserien för FN-föreskrift nr 117 placeras framför suffixet eller kombinationen av suffix som beteckning av en utökning av godkännandet. Om godkännandet utökas efter ett ursprungligt godkännande enligt FN-föreskrift nr 117 ska ett plustecken ”+” placeras mellan suffixet eller kombinationen av suffix för det ursprungliga godkännandet och det suffix eller den kombination av suffix som lagts till som beteckning av utökning av godkännande. |
|
5.4.4 |
Genom märkningen med suffix på däcksidorna bortfaller kravet på ytterligare märkning av däcket med det särskilda typgodkännandenummer för överensstämmelse med föreskrifterna till vilket suffixet hänvisar enligt punkt 5.2.2. |
|
5.5 |
Om däcket överensstämmer med ett typgodkännande enligt en eller flera av de övriga föreskrifter som bifogats överenskommelsen i det land som beviljat godkännande enligt den här föreskriften, behöver den symbol som föreskrivs i punkt 5.4.1 inte upprepas. I så fall ska de tilläggsnummer och tilläggssymboler för alla de föreskrifter enligt vilka godkännande har beviljats i det land som beviljat godkännandet enligt den här föreskriften, placeras intill den symbol som föreskrivs i punkt 5.4.1. |
|
5.6 |
I bilaga 2 till denna föreskrift ges exempel på godkännandemärkenas utformning. |
|
5.7 |
Till och med den 6 juli 2026 och på sökandens begäran kommer det vid godkännande av en ny typ av däck av klass C1 att vara möjligt att fastställa nötningsnivån för ett däck av däcktypen i enlighet med bilaga 10 till denna föreskrift. Provningsresultaten ska meddelas typgodkännandemyndigheten i formatet enligt mallen för provningsrapporter i tillägg 2 eller tillägg 6 till bilaga 10. |
|
5.8 |
Mellan den 7 juli 2026 och den 31 december 2026 och på sökandens begäran kommer det vid godkännande av en ny typ av däck av klass C1 att vara möjligt att fastställa nötningsnivån för däcktypen i enlighet med bilaga 10 till denna föreskrift. Provningsresultaten ska meddelas typgodkännandemyndigheten i formatet enligt mallen för provningsrapporter i tillägg 2 eller tillägg 6 till bilaga 10. |
|
5.9 |
Från och med den 1 januari 2027 ska tillverkaren vid godkännande av en ny typ av däck av klass C1 meddela nötningsnivån för däcktypen som fastställts i enlighet med bilaga 10 till denna föreskrift. Provningsresultaten ska meddelas typgodkännandemyndigheten i formatet enligt mallen för provningsrapporter i tillägg 2 eller tillägg 6 till bilaga 10. |
|
5.10 |
Nötningsprovningar krävs inte för utökningar av befintliga typgodkännanden enligt denna föreskrift som beviljats första gången före den 1 januari 2027. |
6. Krav
|
6.1 |
Gränsvärden för däckljud, uppmätta med den metod som beskrivs i bilaga 3 till denna föreskrift. |
|
6.1.1 |
För däck av klass C1 får däck-/vägbanebullervärdet inte överstiga de värden som anges nedan. Dessa värden avser nominell sektionsbredd enligt definitionen i FN-föreskrift nr 30.
Ovanstående gränsvärden ska ökas med 1 dB(A) för vinterdäck som klassificeras som däck för användning i svåra vinterförhållanden, däck för tilläggsbelastning eller förstärkta däck eller någon kombination av dessa klassificeringar. |
|||||||||||||
|
6.1.2 |
När det gäller däck av klass C2 får däckljudsvärdet i gällande användningskategori (se punkt 2.1 d) inte överskrida nedanstående gränsvärden.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.1.3 |
När det gäller däck av klass C3 får däckljudsvärdet i gällande användningskategori (se punkt 2.1 d) inte överskrida nedanstående gränsvärden:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.2 |
Väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick kommer att fastställas på grundval av ett förfarande där antingen den högsta bromskraftskoefficienten (pbfc) eller medelvärdet för fullt utvecklad retardation (mfdd) jämförs med de värden som nås med ett standardreferensdäck. Relativa prestanda ska anges med ett index för väggrepp på vått underlag (G). |
|
6.2.1 |
När det gäller däck av klass C1 som provats i enlighet med ettdera av förfarandena i del A i bilaga 5 till denna föreskrift ska däcket uppfylla följande krav:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.2.2 |
När det gäller däck av klass C2 som provats i enlighet med ettdera av förfarandena i del B i bilaga 5 till denna föreskrift ska däcket uppfylla följande krav:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.2.3 |
När det gäller däck av klass C3 som provats i enlighet med ettdera av förfarandena i del B i bilaga 5 till denna föreskrift ska däcket uppfylla följande krav:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.3 |
Gränsvärden för rullmotståndskoefficienten (Cr), uppmätta med den metod som beskrivs i bilaga 6.
Maximivärdena för rullmotståndskoefficienten får inte överstiga nedanstående värden (värdet i N/kN motsvarar värdet i kg/ton):
När det gäller vinterdäck som klassificeras som däck för användning i svåra vinterförhållanden ska gränsvärdena ökas med 1 N/kN.
När det gäller vinterdäck som klassificeras som däck för användning i svåra vinterförhållanden ska gränsvärdena ökas med 1 N/kN. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.4 |
Väggreppet på vått underlag hos däck i slitet skick ska baseras på ett förfarande som beskrivs i bilaga 9 till denna föreskrift. |
|
6.4.1 |
När det gäller däck av klass C1 som provats i enlighet med ettdera av förfarandena i bilaga 9 ska däcket uppfylla följande krav:
För standarddäck med hastighetskategoribeteckning som motsvarar en högsta tillåtna hastighet som är lika med eller högre än 300 km/h och ett profilförhållande som är lika med eller lägre än 40 ska gränsvärdet minskas med 0,08. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.4.2 |
Däck av klass C2 som utvärderas i enlighet med förfarandet i punkt 3 i bilaga 9 till denna föreskrift ska uppfylla följande krav:
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
6.4.3 |
Däck av klass C3 som utvärderas i enlighet med förfarandet i punkt 3 i bilaga 9 till denna föreskrift ska uppfylla följande krav:
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
6.5 |
För att kunna klassificeras som ett däck för användning i svåra vinterförhållanden ska däcket uppfylla prestandakraven i punkt 6.5.1. Däcket ska uppfylla dessa krav utifrån en provningsmetod i bilaga 7 där
för kandidatdäcket jämförs med standardreferensdäckets. Relativ prestanda ska anges med ett index för väggrepp på snö. |
|
6.5.1 |
Snöprestandakrav för däck av klasserna C1, C2 och C3
Minsta indexvärde för väggrepp på snö, beräknat enligt metoden i bilaga 7 och jämfört med standardreferensdäcket, ska vara följande:
|
||||||||||||||||||||||||||
|
6.5.2 |
Isprestandakrav för däck av klass C1 som klassificeras som däck med väggrepp på is
För att kunna klassificeras som däck med väggrepp på is ska däck för användning i svåra vinterförhållanden uppfylla det minsta indexvärdet för väggrepp på is, som beräknat enligt det förfarande som beskrivs i bilaga 8 och jämfört med respektive standardreferensdäck ska vara följande:
|
|
6.6 |
För att kunna klassificeras som drivhjulsdäck ska däcket uppfylla minst ett av villkoren i punkt 6.6.1 eller punkt 6.6.2. |
|
6.6.1 |
Däcket ska ha ett slitbanemönster med minst två längsgående ribbor, som var och en innehåller minst 30 blockliknande element åtskilda av skåror och/eller sajpade element vars djup ska vara minst hälften av mönsterdjupet. |
|
6.6.2 |
Däcket ska ha ett totalt antal (n TE) friktionselement i slitbanemönstret som är lika med eller större än ett gränsvärde som beräknas på grundval av slitbanemönstrets deformationspotential (P def) enligt punkt 6.6.2.3. |
|
6.6.2.1 |
Beräkning av slitbanemönstrets deformationspotential
”Deformationspotentialen” (P def) beräknas enligt följande:
där
Deformationspotentialen P def uttrycks i mm3. |
|
6.6.2.2 |
Beräkning av antalet friktionselement
”Friktionselement” (TE) är delar av slitbanemönstret som längs alla sina kanter är helt åtskilda från varandra av skåror och/eller sajpade element på mönsterytan. Det totala antalet n TE friktionselement beräknas enligt följande:
där
För tydlighetens skull räknas alla friktionselement som ingår i n TE,70 även med i n TE,50. |
|
6.6.2.3 |
För att kunna klassificeras som drivhjulsdäck ska det totala antalet friktionselement i däckets slitbanemönster, beroende på däckklass och, för däck av klass C3, den nominella fälgdiametern, uppfylla följande villkor:
För däck av klass C2: För däck av klass C3 med en nominell fälgdiameterkod mindre än 20:
För däck av klass C3 med en nominell fälgdiameterkod som är lika med eller större än 20:
|
|
6.7 |
För att kunna klassificeras som ”däck för särskild användning” ska däcket ha ett blockmönster där blocken är större och placerade med större mellanrum än på standarddäck samt ha följande egenskaper:
för däck av klass C1: mönsterdjup ≥ 9 mm och tomrumsförhållande ≥ 30 %. för däck av klass C2: mönsterdjup ≥ 11 mm och tomrumsförhållande ≥ 35 %. för däck av klass C3: mönsterdjup ≥ 16 mm och tomrumsförhållande ≥ 35 %. |
|
6.8 |
För att kunna klassificeras som ”terränggående däck för yrkesmässigt bruk” ska däcket uppvisa samtliga av följande egenskaper:
|
7. Ändringar av typen av däck och utökning av godkännande
|
7.1 |
Varje ändring av däcktypen som kan påverka de prestandaegenskaper som godkänts i enlighet med denna föreskrift ska anmälas till den typgodkännandemyndighet som godkänt däcktypen. Den myndigheten kan då antingen |
|
7.1.1 |
anse att ändringarna sannolikt inte får någon märkbar negativ inverkan på de prestandaegenskaper som godkänts och att däcket kommer att uppfylla kraven i denna föreskrift, eller |
|
7.1.2 |
kräva att ytterligare provexemplar lämnas in för provning eller begära ytterligare provningsrapporter från den utsedda tekniska tjänsten. |
|
7.2 |
De övriga parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift ska med hjälp av det förfarande som anges i punkt 5.3 underrättas om huruvida ansökan om godkännande beviljats eller ej, och ska då också få information om vilka ändringar som gjorts. |
|
7.3 |
Den typgodkännandemyndighet som beviljar utökningen av godkännandet ska tilldela varje sådan utökning ett serienummer som ska anges på meddelandeformuläret. |
8. Produktionsöverensstämmelse
Förfarandena för produktionsöverensstämmelse ska motsvara de som anges i 1958 års avtal, tillägg 1 (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.3), med följande krav:
|
8.1 |
Alla däck som godkänts enligt denna föreskrift ska vara tillverkade så att de överensstämmer med prestandaegenskaperna hos den däcktyp som godkänts och uppfyller kraven i punkt 6. |
|
8.2 |
Den myndighet som har beviljat typgodkännandet får när som helst granska de metoder för kontroll av överensstämmelse som tillämpas av tillverkaren. I allmänhet bör metoderna för kontroll av överensstämmelse ta hänsyn till däcktypens produktionsvolym vid varje tillverkningsanläggning. Sådan granskning ska normalt ske minst en gång vartannat år. |
|
8.3 |
Kontrollprovningar ska utföras på ett slumpmässigt urval av däck som bär det godkännandemärke som krävs i denna föreskrift och som väljs ut ur serietillverkningen. Om provningsförfarandet omfattar samtidig provning av ett antal däck, t.ex. en uppsättning av fyra däck för att prova väggreppet på vått underlag i enlighet med standardförfarandet för fordon i bilaga 5 till denna föreskrift, ska uppsättningen ses som en enhet vid beräkningen av det antal däck som ska provas. Typgodkännandemyndigheten ska förvissa sig om att alla däck som överensstämmer med en godkänd typ uppfyller godkännandekravet. |
|
8.3.1 |
Kontrollprovningar avseende godkännanden enligt punkt 6.2 i denna föreskrift ska utföras med samma provningsmetod (se bilaga 5 till denna föreskrift) som den som användes för det ursprungliga godkännandet. |
|
8.3.2 |
Kontrollprovningar avseende godkännanden enligt punkt 6.5 i denna föreskrift ska utföras med samma provningsmetod (se bilaga 7 till denna föreskrift) som den som användes för det ursprungliga godkännandet. |
|
8.3.2.1 |
Kontrollprovningar avseende godkännanden av däck av klass C3 enligt punkt 6.5.1 i denna föreskrift får, på däcktillverkarens begäran, utföras med samma referensdäck (se bilaga 7 till denna föreskrift) som det som användes för det ursprungliga godkännandet. |
|
8.3.3 |
Kontrollprovningar avseende godkännanden enligt punkt 6.4 i denna föreskrift ska utföras med samma provningsmetod (se bilaga 9 till denna föreskrift) som den som användes för det ursprungliga godkännandet. |
|
8.3.4 |
Kontrollprovningar avseende godkännanden enligt punkt 6.1 i denna föreskrift får, på däcktillverkarens begäran, utföras med samma temperaturkorrigeringsformel (se bilaga 3 till denna föreskrift) som den som användes för det ursprungliga godkännandet. |
|
8.4 |
Tillverkningen ska anses uppfylla kraven i denna föreskrift om de nivåer som uppmäts faller inom de gränsvärden som föreskrivs i punkt 6.1 med en tilläggstolerans av +1 dB(A) för möjliga avvikelser vid serietillverkning. |
|
8.5 |
Tillverkningen ska anses uppfylla kraven i denna föreskrift om de nivåer som uppmäts faller inom de gränsvärden som föreskrivs i punkt 6.3 med en tilläggstolerans av +0,3 N/kN för möjliga avvikelser vid serietillverkning. |
9. Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse
|
9.1 |
Ett godkännande som beviljats för en däcktyp enligt denna föreskrift får återkallas om kraven i punkt 8 inte uppfylls eller om något däck av däcktypen överskrider gränsvärdena i punkterna 8.4 eller 8.5. |
|
9.2 |
Om någon av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare har beviljat ska den omedelbart rapportera detta till övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en kopia av ett meddelandeformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter. |
10. Slutgiltigt upphörande av produktionen
En innehavare av ett godkännande som slutgiltigt upphör med sin produktion av en typ av däck som godkänts enligt denna föreskrift ska underrätta den typgodkännandemyndighet som beviljade godkännandet om detta. Myndigheten ska då rapportera detta till de övriga parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar denna föreskrift, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till denna föreskrift.
11. Namn på och adress till typgodkännandemyndigheter och de tekniska tjänster som ansvarar för att utföra godkännandeprovningar:
|
11.1 |
De parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar denna föreskrift ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprovningar och, om tillämpligt, för de godkända provningslaboratorierna och för de typgodkännandemyndigheter som beviljar godkännande och till vilka intyg om godkännande eller utökning av godkännande, ej beviljat godkännande, återkallat godkännande eller produktionens definitiva upphörande som utfärdats i andra länder ska sändas. |
|
11.2 |
De parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar denna föreskrift får utse däcktillverkarnas laboratorier till godkända provningslaboratorier. |
|
11.3 |
Om en part i 1958 års överenskommelse tillämpar punkt 11.2 får denna part, om den så önskar, vid provningarna företrädas av en eller flera personer som den själv väljer. |
12. Övergångsbestämmelser
|
12.1 |
Från och med den dag då ändringsserie 04 officiellt träder i kraft får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift vägra att bevilja eller vägra att godta typgodkännanden enligt denna föreskrift i dess ändrade lydelse enligt ändringsserie 04. |
|
12.2 |
Från och med den 7 juli 2024 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift inte vara tvungna att godta typgodkännanden utfärdade enligt en föregående ändringsserie som utfärdades för första gången efter den 7 juli 2024. |
|
12.3 |
Från och med den 7 juli 2024 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift inte vara skyldiga att godta typgodkännanden utfärdade enligt ändringsserie 04 till denna föreskrift som utfärdades för första gången efter den 7 juli 2024 om kraven för väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick i steg 2 enligt punkt 6.2 och kraven för rullmotstånd i steg 3 enligt punkt 6.3 inte uppfylls. |
|
12.4 |
Till och med den 6 juli 2026 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift godta typgodkännanden utfärdade enligt ändringsserie 02 eller 03 som utfärdades för första gången före den 7 juli 2024. |
|
12.5 |
Från och med den 7 juli 2026 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift inte vara skyldiga att godta typgodkännanden utfärdade enligt en föregående ändringsserie till denna föreskrift. |
|
12.6 |
Till och med nedanstående datum ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift godta typgodkännanden utfärdade enligt ändringsserie 04 till denna föreskrift som utfärdades för första gången före den 7 juli 2024 om kraven för väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick i steg 2 enligt punkt 6.2 och kraven för rullmotstånd i steg 3 enligt punkt 6.3 inte uppfylls.
|
|
12.7 |
Från och med nedanstående datum ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift inte vara skyldiga att godta typgodkännanden utfärdade enligt ändringsserie 04 till denna föreskrift om kraven för väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick i steg 2 enligt punkt 6.2 och kraven för rullmotstånd i steg 3 enligt punkt 6.3 inte uppfylls.
|
|
12.8 |
De parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift får bevilja typgodkännanden enligt föregående ändringsserier till denna föreskrift. |
|
12.8.1 |
De parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift ska fortsatt bevilja utökningar av befintliga godkännanden som har beviljats enligt föregående ändringsserier till denna föreskrift. |
|
12.9 |
Till och med den 1 september 2024 får de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift fortsätta att bevilja typgodkännanden enligt ändringsserie 04 till denna föreskrift på grundval av provning av snöprestanda i enlighet med bilaga 7 till denna föreskrift med SRTT14 som referensdäck a) (13). |
|
12.10 |
Till och med den 1 september 2024 får de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift fortsätta att bevilja typgodkännanden enligt ändringsserie 04 till denna föreskrift på grundval av de provningsförfaranden för mätning av väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick som beskrivs i bilaga 5 till denna föreskrift, utan att ta hänsyn till de bestämmelser som införts efter supplement 12 till ändringsserie 02. |
|
12.11 |
Till och med den 6 juli 2024 får de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift fortsätta att bevilja typgodkännanden av däck av klass C1 enligt ändringsserie 04 till denna föreskrift på grundval av de provningsförfaranden för mätning av väggrepp på vått underlag hos däck i slitet skick som beskrivs i bilaga 9 till denna föreskrift med kratsade SRTT16-däck i slitet skick som referensdäck. |
|
12.12 |
Utan hinder av vad som anges i punkt 12.11 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift fortsätta att bevilja utökningar av befintliga typgodkännanden av däck av klass C1 enligt ändringsserie 04 till denna föreskrift som utfärdades för första gången före den 7 juli 2024, på grundval av de provningsförfaranden för mätning av väggrepp på vått underlag hos däck i slitet skick som beskrivs i bilaga 9 till denna föreskrift med kratsade SRTT16-däck i slitet skick som referensdäck. Om en ny provning måste utföras på en annan representativ däckstorlek för att en utökning ska kunna beviljas efter den 7 juli 2024 ska ett gjutet SRTT16-däck i slitet skick användas. |
|
12.13 |
Fram till 60 månader efter ikraftträdandet av supplement 15 till ändringsserie 02 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift fortsätta att bevilja typgodkännanden och utökningar av befintliga typgodkännanden enligt ändringsserie 04 till denna föreskrift på grundval av däckljudsprovningar som utförs på provningsplatser vilkas yta och mått överensstämmer med ISO 10844:2014. |
|
12.14 |
Från och med den 7 juli 2024 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift inte vara skyldiga att godta typgodkännanden för drivhjulsdäck av klass C2 och C3 utfärdade enligt ändringsserie 04 till denna föreskrift som utfärdades för första gången efter den 7 juli 2024 om kraven för friktionsklassificering i punkt 6.6.2 inte är uppfyllda. |
|
12.15 |
Till och med den 31 augusti 2030 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift godta typgodkännanden och bevilja utökningar av typgodkännanden för drivhjulsdäck av klass C2 och C3 utfärdade enligt ändringsserie 04 till denna föreskrift som utfärdades för första gången före den 7 juli 2024 om kraven för friktionsklassificering i punkt 6.6.2 inte är uppfyllda. |
|
12.16 |
Från och med den 1 september 2030 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift inte vara skyldiga att godta typgodkännanden av drivhjulsdäck av klass C2 och C3 utfärdade enligt ändringsserie 04 till denna föreskrift om kraven för friktionsklassificering i punkt 6.6.2 inte är uppfyllda. |
|
12.17 |
Till och med den 6 januari 2029 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift fortsätta att tillåta montering på ett fordon i bruk av nya däck som tillverkats före det datum som anges i punkt 12.5 och som godkänts i enlighet med denna föreskrift i dess lydelse genom ändringsserie 02 eller 03. |
|
12.18 |
Till och med den 6 juli 2025 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift endast fortsätta att bevilja typgodkännanden på grundval av däckljud med hjälp av formeln för temperaturkorrigering i punkt 4.2.1 i bilaga 3. |
|
12.19 |
Från och med den 7 juli 2025 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift endast bevilja typgodkännanden på grundval av däckljud med hjälp av formeln för temperaturkorrigering i punkt 4.2.2 i bilaga 3. |
|
12.20 |
De parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift ska fortsätta att bevilja utökningar av befintliga typgodkännanden som beviljats för första gången före den 7 juli 2025 på grundval av däckljud med hjälp av formeln för temperaturkorrigering i punkt 4.2.1 i bilaga 3. Om en ny provning måste utföras på en annan representativ däckstorlek för att en utökning ska kunna beviljas efter den 6 juli 2025 ska den temperaturkorrigeringsformel som beskrivs i punkt 4.2.2 i bilaga 3 användas. |
|
12.21 |
Från och med den 1 september 2028 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift inte vara skyldiga att godta typgodkännanden som utfärdats enligt supplement 2 till ändringsserie 04 till dessa föreskrifter, på grundval av de provningsförfaranden för mätning av väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick som beskrivs i bilaga 5 till denna föreskrift med ett av de två likvärdiga standardreferensdäcken SRTT19.5 och SRTT22.5 som däckreferens, och som utfärdats för första gången efter den 31 augusti 2028. |
|
12.22 |
Från och med den 1 september 2028 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift inte vara skyldiga att godta typgodkännanden som utfärdats enligt supplement 2 till ändringsserie 04 till dessa föreskrifter, på grundval av provningar av snöprestanda i enlighet med bilaga 7 till denna föreskrift med ett av de två likvärdiga standardreferensdäcken SRTT19.5 och SRTT22.5 som däckreferens, och som utfärdats för första gången efter den 31 augusti 2028. |
|
12.23 |
Utan hinder av vad som anges i punkt 12.21 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift fortsätta att bevilja utökningar av befintliga typgodkännanden av däck av klass C3 enligt ändringsserie 04 till denna föreskrift som utfärdats för första gången före den 1 september 2028, på grundval av de provningsförfaranden för mätning av väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick som beskrivs i bilaga 5 till denna föreskrift med ett av de två likvärdiga standardreferensdäcken SRTT19.5 och SRTT22.5 som referensdäck. Om en ny provning måste utföras på en annan representativ däckstorlek för att en utökning ska kunna beviljas efter den 1 september 2028 ska ett sajpat SRTT19.5-däck eller ett sajpat SRTT22.5-däck användas. |
|
12.24 |
Utan hinder av vad som anges i punkt 12.22 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift fortsätta att bevilja utökningar av befintliga typgodkännanden av däck av klass C3 enligt ändringsserie 04 till denna föreskrift som utfärdats för första gången före den 1 september 2028, på grundval av provningar av snöprestanda i enlighet med bilaga 7 till denna föreskrift med SRTT19.5 eller SRTT22.5 som referensdäck. Om en ny provning måste utföras på en annan representativ däckstorlek för att en utökning ska kunna beviljas efter den 1 september 2028 ska ett sajpat SRTT19.5-däck eller ett sajpat SRTT22.5-däck användas. |
|
12.25 |
Från och med ikraftträdandet av detta supplement till och med den 31 augusti 2028 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift godta typgodkännanden som utfärdats enligt supplement 2 till ändringsserie 04 till denna föreskrift och som utfärdats för första gången före den 1 september 2028 om provningsbanans egenskaper för mätning av väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick fastställs med hjälp av följande referensdäck:
|
|
12.26 |
Från och med den 1 september 2028 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar denna föreskrift inte vara skyldiga att godta typgodkännanden som utfärdats enligt supplement 2 till ändringsserie 04 till denna föreskrift om provningsbanans egenskaper för mätning av väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick inte fastställs med hjälp av följande referensdäck:
|
(1) Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.4, punkt 2 – www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html.
(2) Däck av klass C1 motsvarar däck för personbilar i ISO 4000-1:2021.
(3) Den SI-enhet som rullmotstånd normalt mäts i är newtonmeter per meter, som motsvarar en bromsande kraft i newton.
(4) Rullmotståndet uttrycks i newton och belastningen uttrycks i kilonewton. Rullmotståndskoefficienten är dimensionslös.
(5) Definitionen av nya provdäck behövs för att minska den potentiella variationen och spridningen av mätdata på grund av däckens åldring.
(6) Det är tillåtet att upprepa ett godkänt provningsförfarande.
(7) Ett exempel på maskinbeteende är glidning.
(8) Den roterande kroppen kan t.ex. vara ett däck med fälg eller en trumma på en maskin.
(9) Mätningens reproducerbarhet σm ska skattas genom mätning n gånger (där n ≥ 3) på ett enda däck av hela det förfarande som beskrivs i punkt 4 i bilaga 6 enligt följande:
där
|
j |
= |
indexet från 1 till n för antal upprepade mätningar för ett visst däck, |
|
n |
= |
antalet upprepningar av däckmätningar (n ≥ 3). |
(10) Några av dessa krav kan anges separat i föreskrift nr 30 eller 54.
(11) Märkningens minimihöjd: se mått C i bilaga 3 till föreskrift nr 54.
(12) De särskiljande numren för parterna i 1958 års överenskommelse återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev. 4, bilaga 3 – www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html.
(1) Se punkt 3 i bilaga 7
(2) Se punkt 2 i bilaga 7
(3) Se punkt 4 i bilaga 7
(13) a) SRTT14 kommer att finnas tillgängliga från leverantören fram till slutet av oktober 2021.
BILAGA 1
Meddelande
(maximiformat: A4 [210 × 297 mm])
|
|
Utfärdat av: |
Myndighetens namn: … … … |
|
om (2) |
beviljat godkännande |
|
utökat godkännande |
|
|
ej beviljat godkännande |
|
|
återkallat godkännande |
|
|
slutgiltigt upphörande av produktionen |
av en typ av däck med avseende på däckljud, väggreppsprestanda på vått underlag och/eller rullmotstånd enligt FN-föreskrift nr 117.
|
Godkännande nr (3) … |
Suffix (4) … |
1.
Tillverkarens namn och adress: …
2.
Namn på och adress till tillverkarens eventuella ombud: …
3.
Däcktypens däckklass: …
4.
Däcktypens användningskategori: …
4.1
Däck för användning i svåra vinterförhållanden (ja/nej) (2)
4.1.1
Däck med väggrepp på is (ja/nej) (2)
4.2
Drivhjulsdäck (ja/nej) (2)
5.
Däckstruktur: …
6.
Däcktypens beteckning: …
6.1
Däcktypens fabrikat/varumärke(n):
6.2
Däcktypens handelsbeteckning(ar)/handelsnamn:
7.
Den tekniska tjänst och i tillämpliga fall det provningslaboratorium som godkänts för godkännandeförfaranden eller för provningar av överensstämmelse: …
8.
Godkänd prestanda: däckljud i steg 2, väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick (steg 1/steg 2) (2), rullmotstånd (steg 2/steg 3) (2), väggrepp på vått underlag hos däck i slitet skick
8.1
Den representativa däckstorlekens ljudnivå, se punkt 2.7 i denna föreskrift samt punkt 7 i provningsrapporten i tillägg 1 till bilaga 3: ............... dB(A) vid referenshastigheten 70 km/h eller 80 km/h (2)
8.2
Väggreppet på vått underlag hos däck i nytt skick av representativ storlek, se punkt 2.7 i denna föreskrift samt exemplen på provningsrapporter i tillägget till bilaga 5: ……………………… (G) enligt metoden med fordon eller släp (2)
8.3
Väggreppet på vått underlag hos däck i slitet skick av representativ storlek, se punkt 2.7 i denna föreskrift samt provningsrapporten i tillägget till bilaga 9 för däck av klass C1 eller en bedömning som utförts i enlighet med punkt 3 i bilaga 9 för däck av klasserna C2 och C3 (2): ……………………… (GB) enligt metoden med fordon eller släp (2)
8.4
Den representativa däckstorlekens rullmotstånd, se punkt 2.7 i denna föreskrift samt punkt 7 i provningsrapporten i tillägg 1 till bilaga 6
8.5
Den representativa däckstorlekens snöprestandanivå, se punkt 2.7 i föreskrift nr 117 samt punkt 7 i provningsrapporten i tillägget (5) till bilaga 7:………………. (Index för väggrepp på snö) med hjälp av metoden med bromsning på snö (2), spinn- och drivningsmetoden (2) eller accelerationsmetoden (2)
8.5.1
Den representativa däckstorlekens isprestandanivå, se punkt 2.7 i föreskrift nr 117 samt punkt 7 i provningsrapporten i tillägg 2 till bilaga 8:…………………….…(Index för väggrepp på is) med hjälp av metoden med bromsning på is (2)
8.6
Uppgift om nötningsnivå finns för däck av klass C1 (ja/nej) (2)
9.
Nummer på rapporten som den tekniska tjänsten utfärdat …
10.
Datum för rapporten som denna tjänst utfärdat: …
11.
Skäl till den eventuella utökningen …
12.
Eventuella anmärkningar: …
13.
Ort: …
14.
Datum: …
15.
Underskrift: …
16.
Till detta meddelande bifogas följande: …
16.1
En förteckning över de dokument rörande godkännandet som finns i förvar hos den typgodkännandemyndighet som beviljat godkännande och som kan fås på begäran. (6)
16.2
En förteckning över däckstorleksbeteckningar: Ange för varje fabrikat/varumärke och/eller varje handelsbeteckning/handelsnamn förteckningen över däckstorleksbeteckningar och användningsbeskrivningar samt, för däck av klass C1, huruvida däcket är förstärkt (eller ett däck för tilläggsbelastning) eller inte.
(1) Särskiljande nummer för det land som beviljat/utökat/ej beviljat/återkallat godkännandet (se bestämmelserna om godkännande i föreskriften).
(2) Stryk det som inte är tillämpligt.
(3) Enligt tillägg 4 till den tredje reviderade versionen av 1958 års överenskommelse.
(4) Enligt punkterna 5.2.2 och 5.3.1.2 i denna föreskrift.
(5) Tillägg 2 för däck av klasserna C1 och C2. Tillägg 3 för däck av klass C3.
(6) För däck för användning i svåra vinterförhållanden ska en provningsrapport enligt tillägg 2 eller tillägg 3, beroende på vad som är tillämpligt, till bilaga 7 lämnas in. För däck med väggrepp på is ska även en provningsrapport enligt tillägg 2 till bilaga 8 lämnas in.
BILAGA 2
Godkännandemärkenas utformning
Bilaga 2 – Tillägg 1
Exempel på separata godkännandemärken enligt FN-föreskrift nr 117
Exempel 1
Godkännandemärket ovan fäst på ett pneumatiskt däck visar att däcket i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrift nr 117 (märkt med enbart S2 för däckljud i steg 2) med godkännandenummer 0412345. De två första siffrorna i godkännandenumret (04) visar att godkännandet beviljats enligt kraven i ändringsserie 04 till denna föreskrift.
Exempel 2
Godkännandemärket ovan visar att däcket i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrift nr 117 (märkt med S2 för däckljud i steg 2, W2 för väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick i steg 2, R3 för rullmotstånd i steg 3 och B för väggrepp på vått underlag hos däck i slitet skick) med godkännandenummer 0412345. Typgodkännandenumrets första två siffror (04) visar att typgodkännandet beviljades enligt kraven i ändringsserie 04 till föreskriften.
Bilaga 2 – Tillägg 2
Godkännande enligt föreskrift nr 117 som sammanfaller med godkännande enligt föreskrift nr 30 eller 54
Exempel 1
Godkännandemärket ovan fäst på ett däck visar att däcket i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt FN-föreskrift nr 117 (märkt med S2 för däckljud i steg 2) med godkännandenummer 0412345 och enligt FN-föreskrift nr 30 med godkännandenummer 0236378. De två första siffrorna i godkännandenumret (04 och 02) visar att godkännandet enligt FN-föreskrift nr 117 har beviljats enligt ändringsserie 04 och godkännandet enligt FN-föreskrift nr 30 enligt ändringsserie 02.
Exempel 2
Godkännandemärket ovan visar att däcket i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt FN-föreskrift nr 117 (märkt med S2W2R3B för däckljud i steg 2, väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick i steg 2, rullmotstånd i steg 3 och väggrepp på vått underlag hos däck i slitet skick) med godkännandenummer 0312345 och FN-föreskrift nr 30 med godkännandenummer 0236378. De två första siffrorna i godkännandenumren (04 och 02) visar att godkännandet enligt FN-föreskrift nr 117 har beviljats enligt ändringsserie 04 och godkännandet enligt FN-föreskrift nr 30 enligt ändringsserie 02.
Exempel 3
Godkännandemärket ovan visar att däcket i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt FN-föreskrift nr 117 (märkt med S2W2R3 för däckljud i steg 2, väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick i steg 2 och rullmotstånd i steg 3) med godkännandenummer 0412345 och FN-föreskrift nr 54 med godkännandenummer 0065432. De två första siffrorna i godkännandenumren (04 och 00) visar att godkännandet enligt FN-föreskrift nr 117 har beviljats enligt ändringsserie 04 och godkännandet enligt FN-föreskrift nr 54 i dess ursprungliga lydelse.
Bilaga 2 – Tillägg 3
Kombinationer av godkännandemärken som utfärdats i enlighet med föreskrifterna nr 117, 30 eller 54
Exempel 1
Godkännandemärket ovan visar att däcket i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt FN-föreskrift nr 30 och dess ändringsserie 02 (vilket framgår av de två första siffrorna i godkännandenumret: 02) med godkännandenummer 0236378. Det är också märkt med + 04S2 som visar att däcket även har godkänts enligt FN-föreskrift nr 117 (ändringsserie 04) för S (däckljud i steg 2).
Exempel 2
Godkännandemärket ovan visar att däcket i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt FN-föreskrift nr 30 och dess ändringsserie 02 (vilket framgår av de två första siffrorna i godkännandenumret: 02) med godkännandenummer 0236378. Det är också märkt med + 04S2W2R3B som visar att däcket även har godkänts enligt FN-föreskrift nr 117 (ändringsserie 04) för S (däckljud i steg 2), W (väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick i steg 2), R (rullmotstånd i steg 3) och B (väggrepp på vått underlag hos däck i slitet skick).
Bilaga 2 – Tillägg 4
Utökningar för att kombinera godkännanden som utfärdats enligt föreskrift nr 117
Exempel 1
Ovanstående typgodkännandemärke visar att det aktuella däcket ursprungligen typgodkändes i Nederländerna (E4) enligt FN-föreskrift nr 117 i deras lydelse enligt ändringsserie 02 med typgodkännandenummer 0212345. Märkningen har kompletterats med S2WR2: S2 för däckljud i steg 2, W för väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick och R2 för rullmotstånd i steg 2. Märkningen 04B med + före visar att godkännandet har utökats enligt FN-föreskrift nr 117 i dess lydelse enligt ändringsserie 04 med väggrepp på vått underlag hos däck i slitet skick enligt separat intyg.
BILAGA 3
Förbirullningsprovningsmetod för mätning av däckljud
Inledning
Detta förfarande omfattar anvisningar för mätinstrument, mätförhållanden och metod för att mäta ljudnivån för en uppsättning däck som monterats på ett provningsfordon som rullar på en angiven vägyta. Den högsta ljudtrycksnivån ska registreras med mikrofoner när provningsfordonet rullar i friläge och där slutresultatet för en referenshastighet erhålls genom linjär regressionsanalys. Sådana provningsresultat kan inte relateras till det däckljud som mäts under acceleration med motorn i gång eller under retardation vid bromsning.
1. Mätinstrument
|
1.1 |
Akustiska mätningar
Ljudnivåmätaren eller motsvarande mätsystem, inklusive den vindavskärmning som rekommenderas av tillverkaren, ska uppfylla eller överträffa kraven för instrument av typ 1 enligt IEC 61672-1:2013. |
|
1.1.1 |
Kalibrering
Vid varje mätomgångs inledning och avslutning ska hela mätsystemet kontrolleras med en ljudkalibrator som uppfyller kraven för ljudkalibratorer av minst noggrannhetsklass 1 enligt IEC 60942:2017. Utan någon ytterligare justering ska skillnaden mellan avläsningarna av två på varandra följande kontroller vara mindre än eller lika med 0,5 dB(A). Om detta värde överskrids ska de mätresultat som erhållits efter den senaste tillfredsställande kontrollen förkastas. |
|
1.1.2 |
Överensstämmelse med kraven
Ljudkalibreringsanordningens överensstämmelse med kraven i IEC 60942:1988 ska kontrolleras en gång om året och instrumentsystemets överensstämmelse med kraven i IEC 60651:1979/A1:1993, andra utgåvan, minst en gång vartannat år av ett laboratorium som är behörigt att utföra de kalibreringar som är spårbara till lämpliga standarder. |
|
1.1.3 |
Mikrofonens placering
Mikrofonen (eller mikrofonerna) ska placeras på ett avstånd av 7,5 ± 0,05 m från banans referenslinje CC′ (figur 1) och 1,2 ± 0,02 m över markytan. Axeln med störst känslighet ska vara horisontell och vinkelrät mot fordonets körriktning (linje CC'). |
|
1.2 |
Hastighetsmätning
Fordonets hastighet ska mätas med instrument med en noggrannhet av minst ±1 km/h när fordonets front nått linje PP (figur 1). |
|
1.3 |
Temperaturmätning
Mätningar av såväl luftens som provningsytans temperatur är obligatoriska. Temperaturmätningsanordningarna ska ha en noggrannhet av minst ± 1 °C. |
|
1.3.1 |
Lufttemperatur
Temperaturgivaren ska placeras i ett fritt läge intill mikrofonen så att den utsätts för luftflöde och skyddas mot direkt solljus. Det senare får uppnås med hjälp av ett solskydd eller en liknande anordning. Givaren bör placeras på en höjd av 1,2 ± 0,1 m över provningsunderlagets nivå så att inverkan från provningsunderlagets termiska strålning vid låga luftflöden blir så liten som möjligt. |
|
1.3.2 |
Provningsytans temperatur
Temperaturgivaren ska placeras i ett läge där den uppmätta temperaturen är representativ för temperaturen i hjulspåren utan att den akustiska mätningen påverkas. Om ett instrument med en kontakttemperaturgivare används ska värmeledande pasta anbringas mellan provningsytan och givaren för att säkerställa lämplig termisk kontakt. Om en strålningstermometer (pyrometer) används bör man välja en höjd som säkerställer att en mätpunkt med en diameter av ≥ 0,1 m är täckt. |
|
1.4 |
Mätning av vindhastighet
Anordningen ska kunna mäta vindhastigheten med en tolerans av ± 1 m/s. Vinden ska mätas i mikrofonens höjd. Vindriktningen i förhållande till körriktningen ska registreras. |
2. Mätförhållanden
|
2.1 |
Provningsplats
Provningsplatsen ska bestå av en mittsektion som är omgiven av ett huvudsakligen jämnt provningsområde. Mätsektionen ska vara horisontell. Provningsytan ska vara torr och ren vid alla mätningar. Provningsunderlaget får inte kylas artificiellt under eller före provningen. Provningsbanan ska vara sådan att villkoren för ett fritt ljudfält mellan ljudkällan och mikrofonen hålls inom 1 dB(A). Dessa villkor ska anses uppfyllda om det inte finns några stora ljudreflekterande föremål som staket, stenblock, broar eller byggnader inom 50 m från mätsektionens mittpunkt. Provningsbanans yta och provningsområdets dimensioner ska uppfylla kraven i ISO 10844:2021. En central del med en radie av minst 10 m ska vara fri från pudersnö, högt gräs, lös jord, aska eller liknande. Det får inte finnas något föremål som kan påverka ljudfältet i mikrofonens närhet och inga människor får stå mellan mikrofonen och ljudkällan. Den person som utför mätningarna och alla eventuella observatörer som är närvarande vid mätningarna ska placera sig så att mätinstrumentens mätvärde inte påverkas. |
|
2.2 |
Meteorologiska förhållanden
Mätningar får inte utföras under ogynnsamma atmosfäriska förhållanden. Det ska säkerställas att resultaten inte påverkas av vindstötar. Provning får inte utföras om vindhastigheten i mikrofonhöjd överstiger 5 m/s. Mätningar får inte göras om lufttemperaturen är lägre än 5 °C eller högre än 40 °C eller om provningsytans temperatur är lägre än 5 °C eller högre än 50 °C. |
|
2.3 |
Bakgrundsljud |
|
2.3.1 |
Bakgrundsljudet (inklusive eventuellt vindbrus) ska ligga minst 10 dB(A) under den ljudnivå från däck/vägbana som ska mätas. Mikrofonen kan förses med en lämplig vindskärm, förutsatt att hänsyn tas till hur denna påverkar mikrofonens känslighet och riktningskarakteristik. |
|
2.3.2 |
Mätningar som påverkas av ljudtoppar som inte tycks vara karakteristiska för däckens allmänna ljudnivå ska inte tas med. |
|
2.4 |
Krav på provfordonet |
|
2.4.1 |
Allmänt
Provfordonet ska vara ett motorfordon försett med fyra enkelmonterade däck på endast två axlar. |
|
2.4.2 |
Fordonslast
Fordonet ska vara så belastat att det överensstämmer med provningsdäckbelastningarna i punkt 2.5.2. |
|
2.4.3 |
Hjulbas
Avståndet mellan de två axlar på vilka provningsdäcken är monterade ska för däck i klass C1 vara mindre än 3,50 m och för däck i klasserna C2 och C3 mindre än 5 m. |
|
2.4.4 |
Åtgärder för att göra fordonets inverkan på ljudnivåmätningarna så liten som möjligt
För att säkerställa att däck-/vägbanebullret inte nämnvärt påverkas av provningsfordonets utformning upprättas följande krav och rekommendationer. |
|
2.4.4.1 |
Krav:
|
|
2.4.4.2 |
Rekommendationer för att undvika biljud:
|
|
2.5 |
Däck |
|
2.5.1 |
Allmänt
Fyra identiska däck ska monteras på provningsfordonet. När det gäller däck av klass C3 vars belastingsindex överstiger 121 och som saknar uppgift om dubbelmontering ska två sådana däck av samma typ och serie monteras på provfordonets bakaxel. Framaxeln ska vara utrustad med däck med lämplig dimension för axeltrycket och nedslitna till minsta tillåtna mönsterdjup så att inverkan på däck/vägbanebullret minimeras samtidigt som tillräcklig säkerhet bibehålls. När det gäller däck av klass C2 vars belastningsindex är lika med eller understiger 121, som har en sektionsbredd över 200 mm, ett profilförhållande under 55, en fälgdiameterkod under 15 och som saknar uppgift om dubbelmontering ska två sådana däck av samma typ och serie monteras på provningsfordonets bakaxel. Framaxeln måste vara utrustad med däck med lämplig dimension för axeltrycket och nedslitna till minsta tillåtna mönsterdjup så att inverkan på däck/vägbanebullret minimeras samtidigt som tillräcklig säkerhet bibehålls. Däck med särskilda monteringskrav ska provas i enlighet med dessa krav (t.ex. rotationsriktning). Däcken ska ha fullt mönsterdjup innan de körs in. Däcken ska provas på de fälgar som tillåts av däcktillverkaren. |
|
2.5.2 |
Däckbelastning
Provningsbelastningen Qt för varje däck på provningsfordonet ska vara 50–90 % av referensbelastningen Qr men den genomsnittliga provningsbelastningen Qt,avr för alla däck ska vara 75 ± 5 % av referensbelastningen Qr. För alla däck motsvarar referensbelastningen Qr den största vikt som gäller för däckets belastningsindex. Om belastningsindex består av två tal som är åtskilda av ett snedstreck (/) ska hänvisning göras till det första talet. |
|
2.5.3 |
Däcktryck
Varje däck som är monterat på provningsfordonet ska hålla ett provningstryck Pt som inte är högre än referenstrycket Pr och som ligger inom följande intervall:
För klass C2 och C3 är referenstrycket Pr det däcktryck som motsvarar däcktrycket som märkts på däcksidan i enlighet med punkt 4.1 i denna föreskrift. För klass C1 är referenstrycket Pr = 250 kPa för standarddäck och 290 kPa för förstärkta däck eller däck för tilläggsbelastning. Minsta provningstryck ska vara Pt = 150 kPa. |
|
2.5.4 |
Förberedelser före provningen
Däcken ska köras in före provningen för att avlägsna gummiklumpar eller andra däckmönsteregenskaper som härrör från gjutprocessen. Detta kräver vanligen normal körning på väg motsvarande ca 100 km. De däck som monterats på provningsfordonet ska rotera i samma riktning som då de kördes in. Före provningen ska däcken värmas upp genom att köras under provningsvillkor. |
3. Provningsmetod
|
3.1 |
Allmänna villkor
Vid samtliga mätningar ska fordonet köras i rät linje längs mätsektionen (AA' till BB') på ett sådant sätt att fordonets längsgående symmetriplan ligger så nära linjen CC' som möjligt. När provfordonets front har nått linjen AA' ska föraren ha lagt växeln i friläge och stängt av motorn. Om provningsfordonet avger onormalt ljud (t.ex. fläkt, självtändning) under mätningen ska man bortse från provningen. |
|
3.2 |
Mätningarnas utförande och antal
Den högsta ljudnivån uttryckt i A-viktade decibel dB(A) ska mätas med en decimals noggrannhet medan fordonet rullar i friläge mellan linjerna AA′ och BB′ (figur 1 – fordonets front på linje AA′, fordonets bakre del på linje BB′). Detta värde utgör mätresultatet. Minst fyra mätningar ska utföras på varje sida av provningsfordonet vid provningshastigheter som är lägre än referenshastigheten enligt punkt 4.1, och minst fyra mätningar vid provningshastigheter som är högre än referenshastigheten. Hastigheterna ska fördelas ungefär jämnt över hastighetsintervallet i punkt 3.3. |
|
3.3 |
Provningshastigheter
Provningsfordonets hastigheter ska ligga inom följande intervall:
|
4. Tolkning av resultaten
Mätningen ska förkastas om en onormal avvikelse mellan värdena registreras (se punkt 2.3.2 i denna bilaga).
|
4.1 |
Bestämning av provningsresultat
Referenshastigheten Vref vid bestämning av slutresultatet ska vara
|
|
4.2 |
Temperaturkorrigering |
|
4.2.1 |
Fram till det datum som anges i punkt 12.18 i denna föreskrift ska de däckljudsnivåer Li(ϑi) som erhålls för däck av klass C1 och klass C2 vid provningsytans temperatur ϑi
(där i betecknar antalet enskilda mätningar) normaliseras i förhållande till en referenstemperatur på provningsytan ϑ
ref genom att en temperaturkorrigering tillämpas enligt följande formel:
där ϑ ref = 20 °C. För däck av klass C1 är koefficienten K
För däck av klass C2 är koefficienten K –0,02 dB(A)/°C |
|
4.2.2 |
Från det datum som anges i punkt 12.19 ska de däckljudsnivåer Li(ϑi) som erhålls för däck av klass C1 och klass C2 vid provningsytans temperatur ϑi
(där i betecknar antalet enskilda mätningar) normaliseras i förhållande till en referenstemperatur på provningsytan ϑ
ref genom att en temperaturkorrigering tillämpas enligt följande formel:
där ϑ ref = 20 °C. och koefficienterna K1 och K2 anges i tabellerna nedan.
|
|
4.2.3 |
Oaktat ovanstående förfarande behöver temperaturkorrigeringen endast göras på den sist rapporterade däckljudsnivån LR
, med hjälp av de uppmätta temperaturernas aritmetiska medelvärde, om den uppmätta temperaturen på provningsytan inte ändras med mer än 5 °C under alla de mätningar som krävs för att bestämma ljudnivån för en uppsättning däck. I dessa fall ska regressionsanalysen nedan baseras på de okorrigerade däckljudsnivåerna Li
(ϑi
).
Ingen temperaturkorrigering görs för däck av klass C3. |
|
4.3 |
Regressionsanalys av däckljudsmätningarna
Däckljudsnivån LR (ϑref) i dB(A) bestäms med en regressionsanalys enligt följande:
där
|
|
4.4 |
För att ta hänsyn till mätinstrumentens eventuella bristande noggrannhet ska den temperaturkorrigerade däckljudsnivån LR (ϑref) i dB(A) minskas med 1 dB(A) och därefter avrundas nedåt till närmaste lägre heltal för att få slutresultatet. |
Figur 1
Mikrofonernas placering vid mätning
Bilaga 3 – Tillägg 1
Provningsrapport
Del 1 – Rapport
|
1. |
Typgodkännandemyndighet eller teknisk tjänst: … |
|
2. |
Tillverkarens namn och adress: …
… |
|
3. |
Provningsrapport nr: … |
|
4. |
Fabrikat och handelsbeteckning: … |
|
5. |
Däckklass (C1, C2 eller C3): … |
|
6. |
Användningskategori: … |
|
6.1 |
Däck för användning i svåra vinterförhållanden (ja/nej) (1) |
|
6.2 |
Drivhjulsdäck (ja/nej) (1) |
|
7. |
Ljudnivå enligt punkt 4.4 i bilaga 3: … dB(A)
vid referenshastigheten 70/80 km/h (1) |
|
8. |
Anmärkningar (i förekommande fall): …
… |
|
9. |
Datum: … |
|
10. |
Underskrift:
… |
Del 2 – Provningsdata
|
1. |
Provningsdatum: … |
|
2. |
Provningsfordon (fabrikat, modell, år, ändringar osv.): …
… |
|
2.1 |
Provningsfordonets axelavstånd: … mm |
|
3. |
Provningsbanans belägenhet: … |
|
3.1 |
Datum för bancertifiering enligt ISO 10844:2014: … |
|
3.2 |
Utfärdat av: … |
|
3.3 |
Certifieringsmetod: … |
|
4. |
Däckprovningsuppgifter: … |
|
4.1 |
Dimensionsbeteckning: … |
|
4.2 |
Däckets användningsbeskrivning: … |
|
4.3 |
Referensprovningstryck (2): … kPa |
|
4.4 |
Provningsuppgifter: …
|
|
4.5 |
Provningsfälgens breddkod: … |
|
4.6 |
Temperaturmätningens givartyp: … |
|
5. |
Giltiga provningsresultat: …
|
|
5.1 |
Regressionslinjens lutning: … |
|
5.2 |
Ljudnivå enligt punkt 4.3 i bilaga 3:
… dB(A) |
(1) Stryk det som inte är tillämpligt.
(2) för däck av klass C2 och C3 och motsvarande det däcktryck som märkts på däcksidan i enlighet med punkt 4.1 i denna föreskrift.
(1) I förhållande till fordonet.
(2) Utelämnas om regression enligt punkt 4.3 i bilaga 3 görs på okorrigerade däckljudsnivåer.
BILAGA 4
Reserverad
BILAGA 5
Provningsförfaranden för mätning av väggrepp på vått underlag hos däck i nytt skick
A – Däck av klass C1
1. Tillämpliga standarder
Följande dokument gäller:
|
1.1 |
ASTM E 965-96 (förnyat godkännande 2006), Standard Test Method for Measuring Pavement Macrotexture Depth Using a Volumetric Technique (standardprovningsmetod för mätning av beläggningars makrotexturdjup med användning av en volumetrisk teknik). |
2. Definitioner
Utöver definitionerna i punkt 2 i huvuddelen av denna föreskrift gäller följande definitioner för mätning av väggrepp på vått underlag hos däck av klass C1:
|
2.1 |
referensdäck eller uppsättning referensdäck: ett däck eller en uppsättning däck som betecknas som standardreferensdäck SRTT16. |
|
2.2 |
bromskraft: den längsgående kraft, uttryckt i newton (N), som följer av ansättning av bromsmoment. |
|
2.3 |
genomsnittlig bromskraftskoefficient (BFC): för fordonsmetoden förhållandet mellan den genomsnittliga retardationen vid bromsprovning och tyngdaccelerationen (avrundat till 9,81 m • s–2). |
|
2.4 |
dynamisk bromskraftskoefficient (μ(t)): för metoden med släpfordon eller däckprovningsfordon förhållandet mellan bromskraften och den vertikala belastningen i realtid. |
|
2.5 |
högsta bromskraftskoefficient (μ peak): för metoden med släpfordon eller däckprovningsfordon det högsta värdet för bromskraftskoefficienten som inträffar före hjullåsning vid progressiv ökning av bromsmomentet. |
|
2.6 |
hjullåsning: det tillstånd för ett hjul där rotationshastigheten kring hjulets rotationsaxel är noll och hjulet hindras från att rotera på grund av applicerat bromsmoment. |
|
2.7 |
vertikal belastning: den normala kraft, uttryckt i newton (N), som vägen utsätts för till följd av den vikt som bärs upp av däcket. |
|
2.8 |
däckprovningsfordon: specialfordon som har instrument för att mäta vertikala och längsgående krafter på ett provningsdäck vid bromsning. |
|
2.9 |
uppsättning däck: för metoden med släpfordon eller däckprovningsfordon ett (1) däck, och för fordonsmetoden fyra (4) däck. |
|
2.10 |
instrumenterad personbil: saluförd personbil utrustad med ett låsningsfritt bromssystem (ABS) och den mätutrustning som förtecknas i punkt 4.1.2.2 i denna bilaga. |
3. Allmänna provningsförhållanden
|
3.1 |
Provningsbanans egenskaper
Provningsbanan ska ha följande egenskaper: |
|
3.1.1 |
Ytan ska bestå av ett tätt asfaltunderlag med en jämn lutning på högst 2 % i både längsgående riktning och i sidled och den får inte avvika med mer än 6 mm när den mäts med en rätskiva (linjal) med längden 3 m. |
|
3.1.2 |
Asfaltunderlaget ska vara enhetligt avseende ålder, sammansättning och förslitning. Provningsytan ska vara fri från löst material eller främmande avlagringar. |
|
3.1.3 |
Den största krosstorleken ska vara 10 mm (tillåtna toleranser: 8–13 mm). |
|
3.1.4 |
Det genomsnittliga makrotexturdjupet mätt enligt ASTM E965-96 (förnyat godkännande 2006) med sandfläcksmetoden ska vara 0,7 ± 0,3 mm. Om fordonsmetoden används ska det genomsnittliga makrotexturdjupet bestämmas i båda körfälten där däcken ska bromsas. |
|
3.1.5 |
Det våta underlagets friktionsegenskaper ska mätas med SRTT16, antingen med den metod som beskrivs i punkt 3.2.1 i denna bilaga om fordonsmetoden (enligt punkt 4.1) används, eller med den metod som beskrivs i punkt 3.2.2 i denna bilaga om metoden med släpfordon eller däckprovningsfordon används. |
|
3.2 |
Metoder för att mäta det våta underlagets friktionsegenskaper |
|
3.2.1 |
Med det förfarande som beskrivs i punkt 4.1 i denna bilaga utförs två bromsprovningar av referensdäcket som var och en består av minst sex (6) giltiga körprov i samma riktning på likvärdiga delar av banan. Bromsprovningarna ska omfatta hela det potentiella bromsningsområdet, inbegripet där texturdjupet mäts.
Bromsprovningarna utvärderas enligt beskrivningen i punkterna 4.1.6.1 och 4.1.6.2 i denna bilaga. Om variationskoefficienten för en bromsprovning CVBFC överstiger 4 % ska resultaten avfärdas och bromsprovningarna upprepas. För varje bromsprovning ska det aritmetiska medelvärdet
där ϑ är det våta underlagets temperatur i grader Celsius,
För varje bromsprovning ska den temperaturkorrigerade genomsnittliga bromskraftskoefficienten (BFC ave,corr) vara minst 0,57 och högst 0,79. De aritmetiska medelvärdena av de temperaturkorrigerade genomsnittliga bromskraftskoefficienterna för de två bromsprovningarna får inte avvika med mer än 10 % från medelvärdet av de två värdena:
|
|
3.2.2 |
Med det förfarande som beskrivs i punkt 4.2 i denna bilaga utförs, i samma område som där det genomsnittliga makrotexturdjupet mättes, en bromsprovning av referensdäcket som består av minst sex (6) giltiga körprov i samma riktning.
Bromsprovningen utvärderas enligt beskrivningen i punkterna 4.2.8.1 och 4.2.8.2 i denna bilaga. Om variationskoefficienten CVμ överstiger 4 % ska resultaten avfärdas och bromsprovningen upprepas. Det aritmetiska medelvärdet (
där ϑ är det våta underlagets temperatur i grader Celsius,
Den temperaturkorrigerade genomsnittliga högsta bromskraftskoefficienten (μ peak,corr) ska vara minst 0,65 och högst 0,90. |
|
3.3 |
Atmosfäriska förhållanden
Vindförhållandena får inte påverka vattenbeläggningen av underlaget (vindavskärmningar är tillåtna). Det våta underlagets temperatur och omgivningstemperaturen ska ligga inom följande intervall:
Dessutom får det våta underlagets temperatur inte variera med mer än 10 °C under provningen. Omgivningstemperaturen ska ligga nära det våta underlagets temperatur. Skillnaden mellan omgivningstemperatur och det fuktade underlagets temperatur ska vara mindre än 10 °C. |
|||||||||||||||||||||||||
4. Provningsmetoder för mätning av väggrepp på vått underlag
För beräkning av index för väggrepp på vått underlag (G) för ett kandidatdäck ska kandidatdäckets bromsverkan på vått underlag jämföras med bromsverkan på vått underlag för ett referensdäck på ett fordon som färdas rakt framåt på ett vått belagt underlag. Mätningen görs med den ena av följande två metoder:
|
a) |
Fordonsmetoden där en uppsättning däck har monterats på en instrumenterad personbil. |
|
b) |
Metoden med ett släpfordon som dras av ett fordon eller ett däckprovningsfordon försett med det eller de däck som provningen gäller. |
|
4.1 |
Provningsmetod a med en instrumenterad personbil |
|
4.1.1 |
Princip
Vid denna metod mäts retardationsprestandan hos däck av klass C1 under bromsning, med hjälp av en instrumenterad personbil. Utgående från en definierad starthastighet appliceras bromsarna tillräckligt hårt på fyra hjul samtidigt för att aktivera ABS-systemet. Medelvärdet för retardationen beräknas mellan två hastigheter som definierats på förhand. |
|
4.1.2 |
Utrustning |
|
4.1.2.1 |
Fordon |
Alla saluförda personbilar, helst inte äldre än fem år, som har typgodkänts enligt FN-föreskrift nr 13-H med avseende på deras bromssystem och som är försedda med ett låsningsfritt system (ABS) ska anses vara lämpliga för provningen, förutsatt att personbilarnas mekaniska egenskaper överensstämmer med biltillverkarens rekommendationer och att ingen varning från ABS-funktionen (t.ex. varningslampor) visas.
Följande ändringar av personbilen är tillåtna:
|
a) |
Ändringar som leder till att däck av flera storlekar kan monteras på bilen. |
|
b) |
Ändringar som leder till att det går att installera en anordning för automatisk ansättning av bromsen. |
|
c) |
Ändringar som gör att fordonet kan styras eller accelereras utifrån. |
Alla andra ändringar av fordonet och särskilt av bromssystemet är förbjudna.
|
4.1.2.2 |
Mätutrustning
De exponerade delarna av systemet ska tåla 100 % relativ luftfuktighet (regn eller stänk) och alla andra förhållanden, såsom damm, stötar och vibrationer, som kan förekomma vid normal användning. Fordonet ska ha en givare som är lämplig för att mäta hastighet på vått underlag och tillryggalagd sträcka mellan två hastigheter. För att mäta fordonshastigheten ska ett femte hjul eller ett system med kontaktlös precisionsmätning av hastighet (t.ex. radar eller GPS) användas. Följande toleranser ska gälla:
|
|
4.1.3 |
Konditionering och vattenbeläggning av provningsbanan
Provningsbanan ska vattenbeläggas i minst en halv timme före provning så att underlaget och vattnets temperaturer hinner jämnas ut. Vatten ska genomgående tillföras utifrån under hela provningen. Vattendjupet ska vara (1,0 ± 0,5) mm över hela provningsområdet, mätt vid underlagets högsta punkt. Därefter ska provningsbanan konditioneras genom minst tio körprov vid 90 km/h och med däck som inte ingår i provningsprogrammet. |
|
4.1.4 |
Däck och fälgar |
|
4.1.4.1 |
Förberedelse och stabilisering av däck, fälgar och montering på fordonet
Provningsdäcken ska trimmas för att avlägsna alla utskjutande delar på mönsterytan som kan finnas kvar efter gjutprocessen. Provningsdäcken ska monteras på fälgar som specificerats av ett erkänt standardiseringsorgan för däck och fälgar, enligt tillägg 4 i bilaga 6 till denna föreskrift. Fälgens breddkod får inte avvika med mer än 0,5 från mätfälgens breddkod. Däckfoten ska säkras med användning av ett lämpligt smörjmedel. Överskott av smörjmedel ska undvikas för att däcket inte ska glida på fälgen. Däckens prestanda bör stabiliseras före provningen, vilket innebär att ingen förändring av BFC-värdet bör kunna detekteras vid körprov. Under alla omständigheter kommer det att göras en efterhandskontroll enligt punkt 4.1.6.2 i denna bilaga. Däckets angivna mönsterdjup och angivna mönsterblock eller ribbornas angivna intakthet får inte ändras nämnvärt vid inkörning, vilket innebär att inkörningens hastighet och intensitet måste kontrolleras noggrant för att sådana förändringar inte ska uppstå. De monterade provningsdäcken ska förvaras på samma plats så att alla har samma omgivningstemperatur före provningen, och de ska skyddas från solljus så att de inte blir för varma. Största tillåtna spacerbredd (adapterbredd) för montering av däck på fordonet är 60 mm. |
|
4.1.4.2 |
Däckbelastning
Den statiska belastningen på varje däck på axeln ska ligga mellan 60 % och 90 % av provningsdäckets belastningskapacitet. Belastningen på däcken på samma axel ska inte variera med mer än 10 %. Det är förbjudet att överskrida fordonets högsta tillåtna axellast. |
|
4.1.4.3 |
Däcktryck
På framaxeln ska däcktrycken p beräknas enligt följande:
där
På bakaxeln ska däcktrycket vara 220 kPa (för både standardbelastade däck och däck med tilläggsbelastning). Däcktrycket ska kontrolleras vid omgivningstemperatur strax före provningen och justeras vid behov. |
|
4.1.5 |
Förfarande |
|
4.1.5.1 |
Körprov
Följande provningsförfarande ska användas vid varje körprov: |
|
4.1.5.1.1 |
Personbilen körs i en rak linje upp till (85 ± 2) km/h. |
|
4.1.5.1.2 |
När bilen har nått 85 ± 2 km/h ansätts bromsarna vid en given punkt på provningsbanan (startpunkten för bromsning). Punkten ska alltid vara densamma, med en längsgående tolerans på 5 m och tvärgående tolerans på 0,5 m. Bromsprovningarna ska utföras i samma körfält och i samma riktning som användes för att undersöka underlaget, inbegripet där makrotexturdjupet mättes, i enlighet med punkterna 3.1.4 och 3.1.5 (med en tvärgående tolerans på 0,5 m). |
|
4.1.5.1.3 |
Bromsarna ansätts automatiskt eller manuellt. |
|
4.1.5.1.3,1 |
Automatisk ansättning av bromsarna genomförs med ett detektionssystem som består av två delar, av vilka den ena är indexerad till provningsbanan och den andra finns på fordonet. |
|
4.1.5.1.3,2 |
Manuell ansättning av bromsarna beror på typen av transmission enligt nedan. I båda fallen ska pedalkraften vara tillräcklig för att aktivera ABS-funktionen.
Vid manuell transmission ska föraren, så snart fordonet befinner sig i mätområdet och hastigheten uppgår till (85 ± 2) km/h, släppa kopplingen och trycka ner bromspedalen distinkt och hålla den nere så länge som behövs för mätningen. Vid automatisk transmission ska föraren, så snart fordonet befinner sig i mätområdet och hastigheten uppgår till (85 ± 2) km/h, lägga växeln i neutralläge och sedan trycka ner bromspedalen distinkt och hålla den nere så länge som behövs för mätningen. För varje bromsprovning och för däck som inte provats tidigare ska de två första körproven förkastas. |
|
4.1.5.1.4 |
Om någon av de specifikationer som anges ovan (inbegripet hastighetstolerans, längsgående och tvärgående tolerans för bromsningens startpunkt och bromsningstiden) inte uppfylls under ett körprov ska körprovet ogiltigförklaras och ett nytt körprov genomföras. |
|
4.1.5.2 |
Bromsprovning och provningscykel
Inom samma provningscykel ska varje körprov i varje bromsprovning utföras i samma riktning och i enlighet med punkt 4.1.5.1 i denna bilaga. Flera provningscykler får utföras i följd, där den sista bromsprovningen av uppsättningen referensdäck i en provningscykel kan fungera som den första bromsprovningen av uppsättningen referensdäck i nästa provningscykel. Upp till tre olika uppsättningar kandidatdäck får mätas inom samma provningscykel enligt följande förfarande: |
|
4.1.5.2.1 |
Första bromsprovning av referensdäcket (Ri): Först monteras uppsättningen referensdäck på den instrumenterade personbilen och minst fyra (4) giltiga körprov ska genomföras. |
|
4.1.5.2.2 |
Bromsprovning av en uppsättning kandidatdäck (T n ): Uppsättningen referensdäck ersätts av en uppsättning kandidatdäck (Tn) och minst sex (6) giltiga körprov av kandidatdäcken ska utföras. |
|
4.1.5.2.3 |
Efter bromsprovningen av den första uppsättningen kandidatdäck får upp till två ytterligare uppsättningar kandidatdäck mätas. |
|
4.1.5.2.4 |
Sista bromsprovning av referensdäcket (Rf): Provningscykeln avslutas med minst fyra (4) giltiga körprov av samma uppsättning referensdäck som användes i början av provningscykeln.
Exempel:
|
|
4.1.6 |
Bearbetning av mätresultaten |
|
4.1.6.1 |
Beräkning av genomsnittlig bromskraftskoefficient
För varje giltigt körprov j beräknas den genomsnittliga bromskraftskoefficienten BFCave,j från den tillryggalagda sträckan dj mellan 80 km/h och 20 km/h enligt följande:
där
|
|
4.1.6.2 |
Validering av resultaten
Variationskoefficienten CVBFC beräknas enligt följande:
där
För referensdäck:
Om ett eller flera av ovanstående villkor inte uppfylls ska hela provningscykeln upprepas. För kandidatdäck (T): Variationskoefficienten CVBFC beräknas för varje uppsättning kandidatdäck. Om en variationskoefficient är högre än 4 % ska alla data förkastas och bromsprovningen upprepas för den uppsättningen kandidatdäck. |
|
4.1.6.3 |
Beräkning av justerad genomsnittlig bromskraftskoefficient
Den genomsnittliga bromskraftskoefficienten för den uppsättning referensdäck som användes för beräkningen av bromskraftskoefficienten justeras enligt positionen för varje uppsättning kandidatdäck i en given provningscykel. Denna justerade genomsnittliga bromskraftskoefficient för referensdäcket Tabell 1
|
|
4.1.6.4 |
Beräkning av kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag
Kandidatdäckets T n (n = 1, 2 eller 3) index för väggrepp på vått underlag G(Tn) beräknas enligt följande:
där
koefficienterna a, b, c och d anges i tabell 2. Tabell 2
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.1.7 |
Om en direkt jämförelse mellan ett kandidatdäck och ett referensdäck på samma fordon inte är möjlig ska provningsmetoden med ett släpfordon eller ett däckprovningsfordon (punkt 4.2 i denna bilaga) användas. |
|
4.1.7.4 |
Byte av referensdäck
Om provningen leder till ojämn förslitning eller skada på däcken eller om det finns förslitningar eller åldring som påverkar provningsresultaten ska referensdäcket inte längre användas. |
|
4.2 |
Provningsmetod b med släpfordon som dras av ett fordon eller med ett däckprovningsfordon |
|
4.2.1 |
Princip
Mätningarna genomförs på provningsdäck som monterats på ett släpfordon som dras av ett fordon (nedan kallat dragfordon) eller på ett däckprovningsfordon. Bromsen i provningspositionen ansätts kraftigt tills det uppstår ett tillräckligt bromsmoment för att generera den högsta bromskraft som förekommer före hjullåsning vid en provningshastighet på 65 km/h. |
|
4.2.2 |
Utrustning |
|
4.2.2.1 |
Dragfordon och släpfordon eller däckprovningsfordon
Dragfordonet eller däckprovningsfordonet ska kunna upprätthålla den specificerade hastigheten på (65 ± 2) km/h även vid den högsta bromskraftsnivån. Släpfordonet eller däckprovningsfordonet ska ha en position där däcket kan monteras för mätningsändamål (nedan kallad provningsposition) samt följande tillbehör:
För enaxlade släpfordon ska det längsgående avståndet från mittlinjen av kopplingens ledade knutpunkt till släpfordonsaxelns tvärgående mittlinje vara minst tio gånger krokhöjden eller kopplingens (krokens) höjd så att störningar av däckets lutning minskas. För att minska störningar i sidled bör släpfordonet eller däckprovningsfordonet vara tekniskt konstruerat för att minimera förskjutningen i sidled vid ansättning av den högsta bromskraften. Synlig förskjutning i sidled bör undvikas vid bromsning. Däckets inåt- respektive utåtlutning (toe och camber) vid provningspositionen får vid största vertikala belastning högst variera ± 0,5°. Upphängningsarmar och bussningar ska vara tillräckligt styva för att minimera frispel och säkerställa att specifikationerna uppfylls vid ansättning av de högsta bromskrafterna. Upphängningssystemet ska ha lämplig lastbärande kapacitet och vara utformat så att upphängningsresonans isoleras. Provningspositionen ska vara försedd med ett typiskt eller särskilt fordonsbromssystem som kan ansätta tillräckligt bromsmoment för att uppnå högsta längsgående kraft för bromsprovningshjulet vid de förhållanden som specificeras. Systemet för bromsansättning ska kunna kontrollera tidsintervallet mellan den initiala bromsansättningen och den högsta längsgående kraften enligt specifikationen i punkt 4.2.7.1. Släpfordonet eller däckprovningsfordonet ska vara konstruerade så att det går att montera alla kandidatdäcksstorlekar som provningen gäller. Det ska vara möjligt att justera släpfordonets eller däckprovningsfordonets vertikala belastning enligt vad som specificeras i punkt 4.2.5.2. |
|
4.2.2.2 |
Mätutrustning
Provningshjulets position på släpfordonet eller däckprovningsfordonet ska vara försett med ett system för hastighetsmätning på roterande hjul och givare för att mäta bromskraften och den vertikala belastningen på provningshjulet. Allmänna krav på mätsystemet: Instrumentsystemet ska uppfylla följande allmänna krav vid omgivningstemperaturer mellan 0 °C och 45 °C:
Fordonhastighet: För mätning av fordonshastigheten ska ett femte hjul eller ett system med kontaktlös precisionsmätning av hastighet användas. Bromskrafter: Givarna för mätning av bromskraft ska registrera den längsgående kraft som genereras vid gränsytan mellan däcken och provningsytan till följd av bromsansättning inom ett område från 0 % till minst 125 % av den applicerade vertikala belastningen. Givarna ska vara utformade och placerade så att tröghetseffekter och vibrationsinducerad mekanisk resonans minimeras. Vertikal belastning: Givaren för mätning av vertikal belastning ska registrera den vertikala belastningen vid provningspositionen när bromsen appliceras. Givaren ska ha de specifikationer som beskrivs ovan. System för signalomvandling och registrering: Alla system för signalomvandling och registrering ska ge linjära utsignaler med den förstärkning och dataupplösning som krävs för att indata ska uppfylla de krav som specificeras ovan. Dessutom ska följande krav gälla:
|
|
4.2.3 |
Konditionering av provningsbanan
Provningsbanan ska konditioneras genom minst tio körprov vid (65 ± 2) km/h och med däck som inte ingår i provningsprogrammet. |
|
4.2.4 |
Vattenbeläggning
Underlaget får vattenbeläggas från bansidan (utifrån) eller med ett vattenbeläggningssystem som ingår i provningsfordonet eller släpfordonet (inbyggt vattenbeläggningssystem). |
|
4.2.4.1 |
Om provningsbanan vattenbeläggs utifrån ska den vattenbeläggas i minst en halv timme före provning så att underlaget och vattnets temperaturer hinner jämnas ut. Vatten ska genomgående tillföras utifrån under hela provningen. Vattendjupet ska vara mellan 0,5 mm och 1,5 mm i de körfält som används, mätt vid underlagets högsta punkt. |
|
4.2.4.2 |
Om ett inbyggt vattenbeläggningssystem används får dragfordonet och släpfordonet eller däckprovningsfordonet vara försedda med ett vattenbeläggningssystem, förutom vattentanken som, om ett släpfordon används, ska monteras på dragfordonet. Munstyckena för att tillföra vatten på underlaget framför provningsdäcken ska vara konstruerade så att vattenskiktet som kommer i kontakt med provningsdäcket har ett enhetligt tvärsnitt vid provningshastigheten och minimerar stänk och översprutning.
Munstyckena ska vara konstruerade och positionerade så att vattenstrålarna är riktade mot provningsdäcket och pekar mot underlaget i en vinkel på 20–30° Vattnet ska träffa underlaget 250–450 mm framför däckkontaktytans mittpunkt. Munstycket ska sitta 25 mm över underlaget eller på den minimihöjd som krävs för att undvika eventuella hinder på banunderlaget, och under inga omständigheter mer än 100 mm ovanför underlaget. Vattenskiktet ska vara minst 25 mm bredare än provningsdäckets mönster och ska appliceras så att däcket befinner sig mitt emellan skiktets ytterkanter. Vattentillförseln ska vara tillräcklig för att ge ett vattendjup på (1,0 ± 0,5) mm och ska vara jämn under hela provningen inom ±10 %. Volymen vatten per enhet vattenbelagd bredd ska vara direkt proportionell mot provningshastigheten. Mängden vatten som tillförs vid 65 km/h ska vara 18 l/s per meter vattenbelagt underlag med ett vattendjup på 1,0 mm. |
|
4.2.5 |
Däck och fälgar |
|
4.2.5.1 |
Förberedelse och stabilisering av däck samt fälgar
Provningsdäcken ska trimmas för att avlägsna alla utskjutande delar på mönsterytan som kan finnas kvar efter gjutprocessen. Provningsdäcket ska monteras på en fälg som specificerats av ett erkänt standardiseringsorgan för däck och fälgar enligt tillägg 4 till bilaga 6 till denna föreskrift. Fälgens breddkod får inte avvika med mer än 0,5 från mätfälgens breddkod. Däckfoten ska säkras med användning av ett lämpligt smörjmedel. Överskott av smörjmedel ska undvikas för att däcket inte ska glida på fälgen. Däckens prestanda bör stabiliseras före provningen, vilket innebär att ingen förändring av μ peak-värdet bör kunna detekteras vid körprov. Under alla omständigheter kommer det att göras en efterhandskontroll enligt punkt 4.2.8.2 i denna bilaga. Däckets angivna mönsterdjup och angivna mönsterblock eller ribbornas angivna intakthet får inte ändras nämnvärt vid inkörning, vilket innebär att inkörningens hastighet och intensitet måste kontrolleras noggrant för att sådana förändringar inte ska uppstå. Provningsdäcken med fälgar ska lagras på samma plats under minst två timmar så att alla har samma omgivningstemperatur före provningen. De ska skyddas från solljus så att de inte blir för varma. |
|
4.2.5.2 |
Däckbelastning
Provningsbelastningen på provningsdäcket är 75 ± 5 % av provningsdäckets belastningskapacitet. |
|
4.2.5.3 |
Däcktryck
Provningsdäckens tryck i kallt tillstånd ska vara 180 kPa för standardbelastade däck. För däck med tilläggsbelastning ska trycket i kallt tillstånd vara 220 kPa. Däcktrycket ska kontrolleras vid omgivningstemperatur strax före provningen och justeras vid behov. |
|
4.2.6 |
Förberedelse av dragfordon och släpfordon eller däckprovningsfordon |
|
4.2.6.1 |
Provningsdäcket ska monteras på mätanordningen och belastas med den angivna provningsbelastningen enligt punkt 4.2.5.2 i denna bilaga.
För enaxlade släpfordon ska krokens höjd och tvärgående position justeras så att det inte uppstår störningar av mätresultaten. |
|
4.2.6.2 |
Instrument och utrustning
När ett femte hjul används ska det installeras enligt tillverkarens specifikationer och placeras möjligast nära släpvagnens eller däckprovningsfordonets mittbaneposition. |
|
4.2.7 |
Förfarande |
|
4.2.7.1 |
Körprov
Följande förfarande ska användas för varje körprov: |
|
4.2.7.1.1 |
Dragfordonet eller däckprovningsfordonet körs längs provningsbanan i rak linje i den angivna provningshastigheten (65 ± 2) km/h. |
|
4.2.7.1.2 |
Registreringssystemet sätts i gång. |
|
4.2.7.1.3 |
Om ett inbyggt vattenbeläggningssystem används ska vatten tillföras underlaget framför provningsdäcket cirka 0,5 s innan bromsen ansätts. |
|
4.2.7.1.4 |
Bromsarna ska ansättas inom ett område av sex (6) meter i längsgående riktning och 0,5 meter i tvärgående riktning från en mätningspunkt för det våta underlagets friktionsegenskaper och sanddjup enligt punkterna 3.1.4 och 3.1.5. Provningen ska utföras i samma riktning som i punkt 3.2.2 i denna bilaga. Bromsen ska ansättas så att tidsintervallet mellan initial ansättning av kraft och högsta längsgående kraft är mellan 0,2 s och 0,5 s. |
|
4.2.7.1.5 |
Registreringssystemet stängs av. |
|
4.2.7.2 |
Provningscykel
Inom samma provningscykel ska varje körprov i varje bromsprovning utföras i samma riktning och i enlighet med punkt 4.2.7.1 i denna bilaga. Flera provningscykler får utföras i följd, där den sista bromsprovningen av uppsättningen referensdäck i en provningscykel kan fungera som den första bromsprovningen av uppsättningen referensdäck i nästa provningscykel. Upp till tre uppsättningar kandidatdäck får mätas inom samma provningscykel, under förutsättning att provningarna genomförs inom en och samma dag. |
|
4.2.7.2.1 |
Första bromsprovning av uppsättningen referensdäck (Ri): först monteras uppsättningen referensdäck och minst sex (6) giltiga körprov ska genomföras enligt punkt 4.2.7.1. |
|
4.2.7.2.2 |
Bromsprovning av en uppsättning kandidatdäck (Tn): uppsättningen referensdäck ersätts av en uppsättning kandidatdäck och minst sex (6) giltiga körprov av uppsättningen kandidatdäck ska utföras. |
|
4.2.7.2.3 |
Efter bromsprovningen av den första uppsättningen kandidatdäck får upp till två ytterligare uppsättningar kandidatdäck mätas. |
|
4.2.7.2.4 |
Sista bromsprovning av uppsättningen referensdäck (Rf): provningscykeln avslutas med ytterligare minst sex (6) giltiga körprov av samma uppsättning referensdäck som användes i början av provningscykeln.
Exempel:
|
|
4.2.8 |
Bearbetning av mätresultaten |
|
4.2.8.1 |
Beräkning av högsta bromskraftskoefficient
För varje körprov är den högsta bromskraftskoefficienten (μ peak) det högsta värdet för μ(t) före hjullåsning och beräknas enligt vad som anges nedan för varje körprov. Analoga signaler bör filtreras för att avlägsna brus. Digitalt registrerade signaler ska filtreras enligt en metod med glidande medelvärde.
där
|
|
4.2.8.2 |
Validering av resultaten
Variationskoefficienten CV μ för μpeak beräknas enligt följande:
där
För referensdäck (R):
|
Om ett eller flera av ovanstående villkor inte uppfylls ska hela provningscykeln upprepas.
För kandidatdäck (T n ):
Variationskoefficienten för högsta bromskraftskoefficient CVμ beräknas för varje kandidatdäck. Om en variationskoefficient är högre än 4 % ska alla data förkastas och bromsprovningen upprepas för det kandidatdäcket.
|
4.2.8.3 |
Beräkning av justerat medelvärde av högsta bromskraftskoefficient för referensdäcket
Medelvärdet för högsta bromskraftskoefficient för det referensdäck som används för beräkningen av bromskraftskoefficienten justeras enligt positionen för vart och ett av kandidatdäcken i en given provningscykel. Denna justerade genomsnittliga högsta bromskraftskoefficient för referensdäcket Tabell 3
|
|
4.2.8.4 |
Beräkning av kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag
Kandidatdäckets T n (n = 1, 2, 3) index för väggrepp på vått underlag G(Tn) beräknas enligt följande:
där
koefficienterna a, b, c och d anges i tabell 4. Tabell 4
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
B – Däck av klasserna C2 och C3
1. Allmänna provningsförhållanden
|
1.1 |
Provningsbanans egenskaper
Ytan ska bestå av ett tätt asfaltunderlag med en jämn lutning på högst 2 % och den får inte avvika med mer än 6 mm när den mäts med en rätskiva (linjal) med längden 3 m. Asfaltunderlaget ska vara enhetligt avseende ålder, sammansättning och förslitning. Provningsytan ska vara fri från löst material eller främmande avlagringar. Den största krosstorleken ska vara 8–13 mm. Det genomsnittliga makrotexturdjupet uppmätt enligt ASTM E 965-96 (förnyat godkännande 2006) ska vara (0,7 ± 0,3) mm. |
|
1.1.1 |
Underlagsfriktionsvärdet för den våta banan ska fastställas med en av följande metoder beroende på kandidatdäckets klass och vald metod (släpfordon eller fordon).
|
|
1.1.1.1 |
Metoden med standardreferensdäck SRTT16
Med den metod som beskrivs i punkt 4.2 i del A i denna bilaga utförs, i samma område som där det genomsnittliga makrotexturdjupet mättes, en bromsprovning av referensdäcket som består av minst sex (6) giltiga körprov i samma riktning. Bromsprovningen utvärderas enligt beskrivningen i punkterna 4.2.8.1 och 4.2.8.2 i del A i denna bilaga. Om variationskoefficienten CVμ överstiger 4 % ska resultaten avfärdas och bromsprovningen upprepas. Det aritmetiska medelvärdet (
där ϑ är det våta underlagets temperatur i grader Celsius,
Den temperaturkorrigerade genomsnittliga högsta bromskraftskoefficienten (μ peak,corr) ska vara minst 0,65 och högst 0,90. Provningen ska utföras med användning av körfält och längd hos den bana som ska användas för mätningen av väggrepp på vått underlag. Vid metoden med släpfordon utförs provningen på ett sådant sätt att bromsning sker inom tio meters avstånd från det ställe där underlagets egenskaper fastställts. |
|
1.1.1.2 |
Metoden med standardreferensdäck SRTT16C, SRTT19.5, SRTT22.5, SRTT19.5 sajpade eller SRTT22.5 sajpade |
|
1.1.1.2.1 |
Med den metod som beskrivs i punkt 2.1 i del B i denna bilaga utförs, i samma område som där det genomsnittliga makrotexturdjupet mättes, en bromsprovning av referensdäcket som består av minst åtta (8) giltiga körprov i samma riktning och i samma provningsomgång.
Bromsprovningen utvärderas enligt beskrivningen i punkterna 2.1.2.12 och 2.1.2.13 i del B i denna bilaga. Om variationskoefficienten CVμ överstiger 5 % ska resultaten avfärdas och bromsprovningen upprepas. Ingen temperaturkorrigering tillämpas. Den genomsnittliga högsta bromskraftskoefficienten ( Provningen ska utföras med användning av körfält och längd hos den bana som ska användas för mätningen av väggrepp på vått underlag. |
|
1.1.1.2.2 |
Med den metod som beskrivs i punkt 2.2 i del B i denna bilaga utförs, i samma område som där det genomsnittliga makrotexturdjupet mättes, en bromsprovning av referensdäcket som består av minst sex (6) giltiga körprov i samma riktning och i samma provningsomgång.
Bromsprovningen utvärderas enligt beskrivningen i punkterna 2.2.2.7.1, 2.2.2.7.2 och 2.2.2.7.4 i del B i denna bilaga. Om variationskoefficienten CVBFC överstiger 3 % ska resultaten avfärdas och bromsprovningen upprepas. Ingen temperaturkorrigering tillämpas. Bromskraftskoefficienten ( Provningen ska utföras med användning av körfält och längd hos den bana som ska användas för mätningen av väggrepp på vått underlag. |
|
1.2 |
Underlaget får vattenbeläggas från bansidan eller med ett vattenbeläggningssystem som ingår i provningsfordonet eller släpfordonet.
Om ett bansidesystem används ska provningsunderlaget fuktas i minst en halv timme före provning för att utjämna underlags- och vattentemperaturerna. Det rekommenderas att vattenbeläggning från bansidan används genomgående under hela provningen. Vattendjupet ska ligga mellan 0,5 och 2,0 mm. |
|
1.3 |
Vindförhållandena får inte påverka vattenbeläggningen av underlaget (vindavskärmningar är tillåtna).
Omgivningstemperaturen och det våta underlagets temperatur ska ligga mellan 5 °C och 35 °C och får under provningen inte variera med mer än 10 °C. |
|
1.4 |
För att täcka alla däckstorlekar för nyttofordon ska standardreferensdäck (SRTT) användas för att mäta relativt index för väggrepp på vått underlag såsom anges i följande tabell:
|
2. Provningsförfarande
Det jämförbara väggreppet på vått underlag ska fastställas med användning av antingen
|
a) |
ett släpfordon eller ett provningsfordon med däck för särskild användning, eller |
|
b) |
ett serietillverkat fordon (av kategori M2, M3, N1, N2 eller N3) enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3.). |
|
2.1 |
Förfarande med ett släpfordon eller ett däckbedömningsfordon med däck för särskild användning |
|
2.1.1 |
Mätningarna genomförs på däck som monterats på ett släpfordon som dras av ett fordon eller på ett däckprovningsfordon.
Bromsen i provningspositionen ansätts kraftigt tills det uppstår ett tillräckligt bromsmoment för att generera den högsta bromskraft som förekommer före hjullåsning vid en provningshastighet på 50 km/h. Släpfordonet och dragfordonet eller däckbedömningsfordonet ska uppfylla följande krav: |
|
2.1.1.1 |
Fordonet ska kunna överskrida det övre gränsvärdet för provningshastigheten av 50 km/h och hålla provningshastighetskravet av 50 ± 2 km/h vid den högsta bromskraftsnivån. |
|
2.1.1.2 |
Fordonet ska vara försett med en axel som medger ett enda provningsläge med en hydraulisk broms och ett påverkanssystem som, i förekommande fall, kan manövreras i provningspositionen från dragfordonet. Bromssystemet ska kunna hålla tillräckligt bromsmoment för att inom den serie av däckstorlekar och däckbelastningar som ska provas uppnå högsta bromskraftskoefficient. |
|
2.1.1.3 |
Fordonet ska under hela provningen kunna behålla provningshjulets och däckmonteringens längsgående inställning, (inåt-) och utåtlutning, inom ± 0,5° av de statiska värden som uppnåtts för provningsdäcket i belastat tillstånd. |
|
2.1.1.4 |
I de fall ett banvattenbeläggningssystem ingår ska följande gälla:
Systemet ska kunna tillföra vatten på ett sådant sätt att däcket och banunderlaget framför däcket vattenbeläggs före inbromsningens början och under hela provningen. Apparaten får vara utrustad med ett vattenbeläggningssystem; om det är fråga om ett släpfordon monteras vattentanken på dragfordonet. Munstyckena för att tillföra vatten på underlaget framför provningsdäcken ska vara konstruerade så att vattenskiktet som kommer i kontakt med provningsdäcket har ett enhetligt tvärsnitt vid provningshastigheten och minimerar stänk och översprutning. Munstyckena ska vara konfigurerade och positionerade så att vattenstrålarna är riktade mot provningsdäcket och pekar mot underlaget i en vinkel på 15–30°. Vattnet ska träffa underlaget 0,25–0,5 m framför däckkontaktytans mittpunkt. Munstyckena ska sitta 100 mm över underlaget eller på den minimihöjd som krävs för att undvika eventuella hinder på banunderlaget, och under inga omständigheter mer än 200 mm ovanför underlaget. Vattenskiktet ska vara minst 25 mm bredare än provningsdäckets mönster och ska appliceras så att däcket befinner sig mitt emellan skiktets ytterkanter. Volymen vatten per enhet vattenbelagd bredd ska vara direkt proportionell mot provningshastigheten. Mängden vatten som tillförs vid 50 km/h ska vara 14 l/s per meter vått underlag. De nominella värdena av vattentillförseln ska hållas inom ± 10 %. |
|
2.1.2 |
Provningsförfarande |
|
2.1.2.1 |
Provningsdäcken ska monteras på fälgar som specificerats av ett erkänt standardiseringsorgan för däck och fälgar, enligt tillägg 4 i bilaga 6 till denna föreskrift. Däckfoten ska säkras med användning av ett lämpligt smörjmedel. Överskott av smörjmedel ska undvikas för att däcket inte ska glida på fälgen.
Strax före provningen ska provningsdäcken kontrolleras vid omgivningstemperatur (kallt) så att det har det angivna däcktrycket. Vid tillämpningen av denna standard ska provningsdäckens tryck i kallt tillstånd Pt beräknas på följande sätt:
där
|
|
2.1.2.2 |
Före själva provningen ska däcken köras in vid två bromsprovningar. Däcket ska i minst två timmar konditioneras nära provningsbanan så att det stabiliseras vid provningsbaneområdets omgivningstemperatur. Däcket eller däcken får inte utsättas för direkt solljus under konditioneringen. |
|
2.1.2.3 |
Belastningsvillkoren vid provning ska vara 75 ± 5 % av det värde som motsvarar belastningsindex. |
|
2.1.2.4 |
Strax före provningen ska banan konditioneras genom minst tio bromsprovningar vid 50 km/h på den del av banan som ska användas för prestandaprovningsprogrammet, men med däck som inte ingår i det programmet. |
|
2.1.2.5 |
Omedelbart före provningen ska däckens tryck kontrolleras och, om så krävs, återställas till de värden som anges i punkt 2.1.2.1. |
|
2.1.2.6 |
Provningshastigheten ska under hela körprovet vara 50 ± 2 km/h. |
|
2.1.2.7 |
Provningsriktningen ska vara samma vid varje provningsomgång och ska vara samma för provningsdäcket som för det standardreferensdäck med vilket dess prestanda ska jämföras. |
|
2.1.2.8 |
Vatten ska tillföras underlaget framför provningsdäcket cirka 0,5 s innan bromsen ansätts (om ett inbyggt vattenbeläggningssystem används). Provningshjulets bromsar ska ansättas så att högsta bromskraft uppnås efter 0,2–1,0 sekunders bromsning. |
|
2.1.2.9 |
För nya däck ska resultaten av de första två bromsprovningarna inte användas eftersom däcken körs in. |
|
2.1.2.10 |
För utvärderingen av ett däcks prestanda jämfört med standardreferensdäckets ska bromsprovningarna utföras på samma område av provningsbanan. |
|
2.1.2.11 |
Ordningsföljden för provningen ska vara
R1 – T – R2 där
Högst tre kandidatdäck får provas innan provningen av standardreferensdäcket upprepas, t.ex. R1– T1 – T2 – T3 – R2 |
|
2.1.2.12 |
Beräkna den högsta bromskraftskoefficienten (μpeak) för varje provning med hjälp av följande ekvation
där
Med hjälp av ekvationen (1) för däckets dynamiska bromskraftskoefficient beräknas den högsta bromskraftskoefficienten (μpeak) genom att det högsta värdet μ(t) före hjullåsning fastställs. Analoga signaler bör filtreras för att avlägsna brus. Digitalt registrerade signaler får filtreras enligt en metod med ett glidande medelvärde. Medelvärdena för högsta bromskraftskoefficient (μpeak, ave) beräknas genom att man använder genomsnittet av minst fyra giltiga upprepade körprov för varje provning och varje uppsättning referensdäck, för varje provningsförhållande, förutsatt att provningarna genomförs under samma dag. |
|
2.1.2.13 |
Validering av resultaten
För referensdäck:
Om ett eller flera av ovanstående villkor inte uppfylls ska hela provningscykeln upprepas. För kandidatdäck: Variationskoefficienterna CV μ beräknas för alla kandidatdäck enligt formeln i punkt 4.2.8.2 i del A i denna bilaga. Om en variationskoefficient är högre än 5 %, ska alla data för detta kandidatdäck förkastas och provningen upprepas. Om R1 är det genomsnittliga värdet för högsta bromskraftskoefficient i den första provningen av referensdäcket och R2 är det genomsnittliga värdet för högsta bromskraftskoefficient i den andra provningen av referensdäcket ska följande beräkningar enligt nedanstående tabell göras:
|
|
2.1.2.14 |
Index för väggrepp på vått underlag (G) ska beräknas enligt följande:
Index för väggrepp på vått underlag där
Det representerar relativt index för väggrepp på vått underlag för bromsverkan för kandidatdäcket (T) jämfört med referensdäcket (R). |
||||||||||||||
|
2.2 |
Förfarande för serietillverkade fordon |
|
2.2.1 |
Fordonet ska ha två axlar och vara utrustat med låsningsfria bromsar (t.ex. ett serietillverkat fordon av kategori M2, M3, N1, N2 eller N3). ABS-systemet ska fortsätta att uppfylla kraven på friktionsutnyttjande som i tillämpliga fall fastställs i föreskrifterna och ska i alla provningar ge jämförbara och konstanta resultat med de olika monterade däcken. |
|
2.2.1.1 |
Mätutrustning
Fordonet ska ha en givare som är lämplig för att mäta hastighet på vått underlag och tillryggalagd sträcka mellan två hastigheter. För att mäta fordonshastigheten ska ett femte hjul eller ett system med kontaktlös hastighetsmätning användas. Följande toleranser ska gälla:
Den uppmätta hastigheten eller skillnaden mellan den uppmätta hastigheten och referenshastigheten för provningen kan visas på en display inuti fordonet så att föraren kan reglera fordonets hastighet. Ett system för datainsamling kan också användas för att lagra de uppmätta värdena. |
|
2.2.2 |
Provningsförfarande
Utifrån en bestämd initial hastighet ansätts bromsarna tillräckligt hårt på båda axlarna samtidigt för att aktivera ABS-systemet. |
|
2.2.2.1 |
Medelvärdet för retardationen (AD) beräknas mellan två bestämda hastigheter, vid en initial hastighet på 60 km/h och en slutlig hastighet av 20 km/h. |
|
2.2.2.2 |
Fordonsutrustning
Bakaxeln får vara försedd med två eller fyra däck. För provning av referensdäck ska båda axlarna förses med referensdäck (totalt fyra eller sex referensdäck beroende på vad som valts enligt ovan). För provning av kandidatdäck finns det tre möjliga konfigurationer:
|
|
2.2.2.3 |
Däcktryck
Strax före provningen ska däcktrycket kontrolleras vid omgivningstemperatur. |
|
2.2.2.4 |
Däckbelastning
Den statiska belastningen på varje axel ska vara konstant under hela provningsförfarandet. Den statiska belastningen på varje däck, uttryckt som procent av den nominella statiska belastningen och avrundat till närmaste heltal, ska ligga mellan 60 % och 100 % av standardreferensdäckets och kandidatdäckets belastningskapacitet. Belastningen på däcken på samma axel ska inte variera med mer än 10 %. Monteras däcken som i konfiguration 2 och 3 ska dessutom följande krav uppfyllas: Konfiguration 2: Framaxelns belastning > bakaxelns belastning Bakaxeln får vara försedd med två eller fyra däck. Konfiguration 3: Bakaxelns belastning > framaxelns belastning x 1,8 |
|
2.2.2.5 |
Förberedelse och inkörning av däck |
|
2.2.2.5.1 |
Provningsdäcken ska monteras på de testfälgar som däcktillverkaren angett.
Däckfoten ska säkras med användning av ett lämpligt smörjmedel. Överskott av smörjmedel ska undvikas för att däcket inte ska glida på fälgen. |
|
2.2.2.5.2 |
De monterade provningsdäcken ska förvaras på samma plats under minst två timmar så att alla har samma omgivningstemperatur före provningen, och de ska skyddas från solljus så att de inte blir för varma. Före själva provningen ska däcken köras in vid två bromsprov. |
|
2.2.2.5.3 |
Ytan ska konditioneras genom minst tio körprov med däck som inte ingår i provningsprogrammet vid en initial hastighet på minst 65 km/h (vilket är högre än den initiala provningshastigheten för att säkerställa att en tillräckligt lång del av banan konditioneras). |
|
2.2.2.6 |
Förfarande |
|
2.2.2.6.1 |
Först ska uppsättningen referensdäck monteras på fordonet.
Fordonet ska accelereras i startzonen upp till (65 ± 2) km/h. Bromsarna ska ansättas på vid en given punkt på provningsbanan. Denna punkt ska alltid vara den samma, med en längsgående tolerans på 5 m och en tvärgående tolerans på 0,5 m. |
|
2.2.2.6.2 |
Beroende på transmission finns följande två möjligheter:
Den automatiska ansättningen av bromsarna kan genomföras med ett detektionssystem som består av två delar, av vilka den ena är indexerad till provningsbanan och den andra finns på fordonet. I detta fall ska bromsningen göras mer rigoröst på samma del av banan. Om något av ovanstående villkor inte är uppfyllda när en mätning görs (hastighetstolerans, bromstid osv.) ska mätningen förkastas och en ny mätning göras. |
|
2.2.2.6.3 |
Ordningsföljd för provning
Exempel: Provningsordningen för en provning av tre uppsättningar kandidatdäck (T1 till T3) plus ett referensdäck (R) är följande: R – T1 – T2 – T3 – R Provningsordningen för en provning av fem uppsättningar däck (T1 till T5) plus ett referensdäck R är följande: R – T1 – T2 – T3 – R -T4 – T5 – R |
|
2.2.2.6.4 |
Provningsriktningen ska vara samma vid varje provningsomgång och ska vara samma för kandidatdäcket som för det standardreferensdäck med vilket dess prestanda ska jämföras. |
|
2.2.2.6.5 |
För varje provning och för nya däck ska de två första bromsmätningarna förkastas. |
|
2.2.2.6.6 |
Efter att minst tre giltiga mätningar har gjorts i samma riktning ska referensdäcken ersättas med en uppsättning kandidatdäck (en av de tre konfigurationerna i punkt 2.2.2.2) och minst sex giltiga mätningar ska utföras. |
|
2.2.2.6.7 |
Högst tre uppsättningar kandidatdäck får provas innan referensdäcket ska provas på nytt. |
|
2.2.2.7 |
Bearbetning av mätresultaten |
|
2.2.2.7.1 |
Beräkning av medelvärde för retardationen (AD)
Varje gång mätningen upprepas ska medelvärdet för retardationen AD [m • s–2) beräknas enligt följande:
där d [m] är den sträcka som tillryggalagts mellan den initiala hastigheten Si [m•s–1] och sluthastigheten Sf [m • s–1]. |
|
2.2.2.7.2 |
Validering av resultaten
För referensdäck:
Om ett eller flera av ovanstående villkor inte uppfylls ska hela provningscykeln upprepas. För kandidatdäck: Variationskoefficienterna beräknas för alla kandidatdäckenligt följande:
Om en variationskoefficient är högre än 3 % ska alla data för detta kandidatdäck förkastas och provningen upprepas. |
|
2.2.2.7.3 |
Beräkning av medelvärde för AD
Om R1 är medelvärdet av AD-värdena i den första provningen av referensdäcket och R2 är medelvärdet av AD-värdena i den andra provningen av referensdäcket ska följande beräkningar göras enligt tabell 5: Ra är det justerade medelvärdet för AD för referensdäck. Tabell 5
|
|
2.2.2.7.4 |
Beräkning av bromskraftskoefficienten (BFC)
BFC(R) och BFC(T) beräknas enligt tabell 6: Tabell 6
Ta (a = 1, 2 osv.) är medelvärdet för AD-värdena för provning av ett kandidatdäck. |
|||||||||
|
2.2.2.7.5 |
Beräkning av däckets relativa index för väggrepp på vått underlag
Index för väggreppsprestanda på vått underlag representerar kandidatdäckets relativa prestanda jämfört med referensdäcket. Förfarandena för att bestämma index beror på provningskonfigurationen enligt punkt 2.2.2.2 i denna bilaga. Däckets index för väggrepp på vått underlag G beräknas på det sätt som anges i tabell 7. Tabell 7
där
där (se även figur 1)
Anmärkning: Om värdet på h inte är exakt känt ska följande värden för sämsta fall gälla: 1,2 för konfiguration C2 och 1,5 för konfiguration C3,
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Figur 1
Illustration av nomenklatur för däckets index för väggrepp
|
2.2.2.8 |
Jämförelse av väggrepp på vått underlag mellan ett kandidatdäck och ett referensdäck med användning av ett kontrolldäck
Om kandidatdäcket avviker betydligt från referensdäcket kan det vara omöjligt att göra en direkt jämförelse på samma fordon. Vid denna provningsmetod används ett övergångsdäck (nedan kallat kontrolldäck). |
|
2.2.2.8.1 |
Principen är att man använder ett kontrolldäck och två olika fordon för att bedöma ett kandidatdäck jämfört med ett referensdäck.
På det ena fordonet monteras referensdäcket och kontrolldäcket och på det andra monteras kontrolldäcket och kandidatdäcket. Alla villkor ska överensstämma med punkterna 2.2.1 till 2.2.2.5. |
|
2.2.2.8.2 |
Vid den första bedömningen görs en jämförelse mellan kontrolldäcket och referensdäcket. Resultatet (index för väggrepp på vått underlag 1) är kontrolldäckets relativa prestanda jämfört med referensdäcket. |
|
2.2.2.8.3 |
Vid den andra bedömningen görs en jämförelse mellan kandidatdäcket och kontrolldäcket. Resultatet (index för väggrepp på vått underlag 2) är kandidatdäckets relativa prestanda jämfört med kontrolldäcket.
Den andra bedömningen görs på samma provningsbana som den första och inom högst en vecka. Vid den andra bedömningen ska det våta underlagets temperatur ligga inom ± 5 °C jämfört med temperaturen vid den första bedömningen. Uppsättningen kontrolldäck (fyra eller sex däck) är samma fysiska uppsättning som användes vid den första bedömningen. |
|
2.2.2.8.4 |
Kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag jämfört med referensdäckets härleds genom att man multiplicerar de relativa prestanda som beräknats ovan:
(Index för väggrepp på vått underlag 1 Index för väggrepp på vått underlag 2) Anmärkning: När provningsexperten beslutar att använda ett standardreferensdäck som kontrolldäck (dvs. att vid provningsförfarandet direkt jämföra två standardreferensdäck i stället för att jämföra ett standardreferensdäck med ett kontrolldäck) kallas resultatet av jämförelsen mellan standardreferensdäcken lokal skiftfaktor. Det är tillåtet att använda en tidigare jämförelse av standardreferensdäck. Resultaten av jämförelsen ska kontrolleras med jämna mellanrum. |
|
2.2.2.8.5 |
Val av en uppsättning däck som kontrolldäck
En uppsättning kontrolldäck är en grupp av identiska däck som tillverkats i samma fabrik under samma vecka. |
|
2.2.2.8.6 |
Referens- och kontrolldäck
Före den första bedömningen (kontrolldäck/referensdäck) kan däcken lagras under normala förhållanden. Alla däck inom en uppsättning kontrolldäck ska ha lagrats under samma förhållanden. |
|
2.2.2.8.7 |
Lagring av kontrolldäck
Så snart uppsättningen kontrolldäck har bedömts i jämförelse med referensdäcket ska särskilda lagringsförhållanden tillämpas för att ersätta kontrolldäck. |
|
2.2.2.8.8 |
Ersättning av referensdäck och kontrolldäck
Om provningen leder till ojämn förslitning eller skada på däcken eller om det finns förslitningar som påverkar provningsresultaten, ska däcken inte längre användas. |
Bilaga 5 – Tillägg
Exempel på provningsrapporter för index för väggrepp på vått underlag för däck i nytt skick
Exempel 1: Provningsrapport för index för väggrepp på vått underlag för däck i nytt skick när metoden med släpfordon eller däckprovningsfordon används
|
Provningsrapportens nummer: |
|
|
Provningsdatum: |
|
|
|
|
|
|
|||
|
Provningsbana: |
|
|
|
Minst: |
Högst: |
|
Texturdjup (mm): |
|
Det våta underlagets temperatur (°C): |
|
|
|
|
μpeak,corr (4): |
|
Omgivningstemperatur (°C): |
|
|
|
|
Vattendjup (mm): |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Hastighet (km/h): |
|
|
|||
|
Nr |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||||||
|
Märke |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Mönster/handelsbeteckning |
SRTT … |
|
|
|
SRTT … |
|||||||||
|
Storlek |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Användningsbeskrivning |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Referens(provnings)tryck(1) (kPa) |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Identifiering av däcket |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
M+S-märkning (Ja/Nej) |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
3PMSF-märkning (Ja/Nej) |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Fälg |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Belastning (kg) |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Tryck (kPa) |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
μpeak |
1 |
|
|
|
|
|
||||||||
|
2 |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
3 |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
4 |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
5 |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
6 |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
7 |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
8 |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Standardavvikelse, σμ |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
CVμ ≤ 4 % (2) |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
CVal(μ peak) ≤ 5 % (3) |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
μ peak,corr(R) |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
μpeak,adj(R) |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
f |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Index för väggrepp på vått underlag |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Det våta underlagets temperatur (°C) |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Omgivningstemp. (°C) |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Anmärkningar |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
||||||||||||||
Exempel 2: Provningsrapport för index för väggrepp på vått underlag för däck i nytt skick när fordonsmetoden används
|
Provningsrapportens nummer: |
|
|
Provningsdatum: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Provningsbana: |
|
|
|
Minst: |
Högst: |
|
Fordon |
|
|
|
Texturdjup (mm): |
|
Det våta underlagets temperatur (°C): |
|
|
Märke: |
||||
|
BFC ave,corr,1 (5): eller BFC ave eller μ peak,corr (4): |
|
Omgivningstemperatur (°C): |
|
|
Modell: |
||||
|
BFC ave,corr,2 (5): |
|
|
|
|
Typ: |
||||
|
CVal(BFC ave,corr): |
|
|
|
|
Registreringsår: |
||||
|
Vattendjup (mm): |
|
|
|
|
Högsta tillåtna axellast: |
Fram |
Bak |
||
|
|
|
|
|
|
|||||
|
Initial hastighet (km/h): |
|
|
Sluthastighet (km/h): |
|
|||||
|
Nr |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
||||||||||||||||
|
Märke |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
Mönster/handelsbeteckning |
SRTT … |
|
|
|
SRTT … |
||||||||||||||||
|
Storlek |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
Användningsbeskrivning |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
Referens(provnings)tryck(1) (kPa) |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
Identifiering av däcket |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
M+S-märkning (Ja/Nej) |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
3PMSF-märkning (Ja/Nej) |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
Fälg |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
Framaxelns tryck (kPa) |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
|||||||||||
|
Bakaxelns tryck (kPa) |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
|||||||||||
|
Framaxelns belastning (kg) |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
|||||||||||
|
Bakaxelns belastning (kg) |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
|||||||||||
|
|
Bromssträcka (m) |
BFCi |
Bromssträcka (m) |
BFCi |
Bromssträcka (m) |
BFCi |
Bromssträcka (m) |
BFCi |
Bromssträcka (m) |
BFCi |
|||||||||||
|
Mätning |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
Standardavvikelse, σBFC |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
CVBFC ≤ 4 % (2) |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
CVal(BFC ave) ≤ 5 % (3) |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
BFC ave,corr(R) |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
BFC adj(R) |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
f |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
Index för väggrepp på vått underlag |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
Det våta underlagets temperatur (°C) |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
Omgivningstemp. (°C) |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
Anmärkningar |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
BILAGA 6
Provningsförfarande för mätning av rullmotstånd
1. Provningsmetoder
Nedanstående alternativa mätmetoder anges i denna föreskrift. Den provningsansvariga får själv välja vilken metod som ska användas. För varje metod ska mätvärdena omräknas till en kraft som agerar på gränssnittet mellan fälg och trumma. Följande parametrar mäts:
|
a) |
I kraftmetoden: uppmätt eller omräknad reaktionskraft vid däckets nav (1). |
|
b) |
I vridmomentmetoden: det uppmätta vridmoment som påförs provningstrumman (2). |
|
c) |
I retardationsmetoden: mätning av provningstrummans och däckets retardation2. |
|
d) |
I effektmetoden: mätning av effekt som tillförs provningstrumman2. |
2. Provningsutrustning
|
2.1 |
Trummans specifikationer |
|
2.1.1 |
Diameter
Provningsdynamometern ska ha ett cylindriskt svänghjul (trumma) med en diameter av minst 1,7 m. Värdena på Fr och Cr ska anges med avseende på en trumdiameter av 2,0 m. Om en annan trumdiameter än 2,0 m används ska en korrigering enligt metoden i punkt 6.3 i denna bilaga göras. |
|
2.1.2 |
Yta
Trummans yta ska vara slätt stål. Som alternativ får för bättre noggrannhet vid frihjulsavläsning en texturerad yta användas, som bör hållas ren. Värdena på Fr och Cr ska anges med avseende på den jämna trumytan. Om en texturerad trumyta används, se punkt 7 i tillägg 1. |
|
2.1.3 |
Bredd
Trummans provningsyta ska vara bredare än provningsdäckets kontaktyta. |
|
2.2 |
Mätfälg
Däcket ska monteras på en mätfälg av stål eller lättmetall enligt följande:
I fall där bredden inte anges i ovannämnda ISO-standarder får en fälgbredd som definierats av en av de standardiseringsorgan som anges i tillägg 4 användas. |
|
2.3 |
Noggrannhet i belastning, inriktning, kontroll och instrument
Mätningen av dessa parametrar ska vara tillräckligt noggrann och exakt för att göra det möjligt att uppnå de mätdata som krävs. Särskilda värden visas i tillägg 1. |
|
2.4 |
Värmeförhållanden |
|
2.4.1 |
Referensförhållanden
Referensomgivningstemperaturen, uppmätt minst 0,15 m och högst 1 m från däckets sida, ska vara 25 °C. |
|
2.4.2 |
Alternativa förhållanden
Om omgivningstemperaturen vid provning skiljer sig från referensomgivningstemperaturen ska mätningen av rullmotståndet korrigeras till referensomgivningstemperaturen enligt punkt 6.2 i denna bilaga. |
3. Provningsförhållanden
|
3.1 |
Allmänt
Provningen består av en mätning av rullmotståndet där däcket pumpas upp till erforderligt däcktryck i kallt tillstånd och trycket tillåts öka, dvs. tryckökning under prov. |
|
3.2 |
Provningshastigheter
Värdet för rullmotståndskoefficienten ska mätas vid tillämplig trumhastighet enligt tabell 1. Tabell 1 Provningshastigheter (km/h)
|
|||||||||||||||||||||
|
3.3 |
Provningsbelastning
Standardprovningsbelastning ska beräknas utifrån värdena i tabell 2 och ligga inom de toleranser som anges i tillägg 1. |
|
3.4 |
Provningstryck
Däcktrycket ska överensstämma med vad som anges i tabell 2 och regleras med den noggrannhet som anges i punkt 4 i tillägg 1 till denna bilaga. Tabell 2 Provningsbelastning och däcktryck
|
|||||||||||||||||||||||
|
3.5 |
Varaktighet och hastighet
Om retardationsmetoden har valts gäller följande krav:
|
4. Provningsförfarande
|
4.1 |
Allmänt
Nedanstående steg i provningsförfaranden ska följas i angiven följd. |
|
4.2 |
Värmekonditionering
Det pumpade däcket ska placeras i samma värmemiljö som provningsplatsen i minst
|
|
4.3 |
Tryckjustering
Efter värmekonditionering ska däckrycket justeras till provningstrycket och kontrolleras 10 min efter det att justeringen gjorts. |
|
4.4 |
Uppvärmning
Uppvärmning ska göras under den tid som anges i tabell 3. Tabell 3 Uppvärmningens längd
|
||||||||||||||||
|
4.5 |
Mätning och registrering
Följande storheter ska mätas och registreras (se figur 1):
|
Figur 1
Alla mekaniska storheter (krafter, moment) inriktas enligt det koordinatsystem som anges i ISO 8855:2011.
I förekommande fall ska däck köras i den rotationsriktning som är angiven för dem.
|
4.6 |
Mätning av dissipativa förluster
Dissipativa förluster ska mätas med hjälp av ett av förfarandena i punkt 4.6.1 eller punkt 4.6.2. |
|
4.6.1 |
Frihjulsavläsning
Frihjulsavläsning sker enligt nedanstående förfarande:
|
|
4.6.2 |
Retardationsmetod
Retardationsmetoden sker enligt nedanstående förfarande:
Hastighetsintervallet för mätning är en provningshastighet på ±10 km/h. |
|
4.7 |
Kompensation för maskiner som överskrider kravet på σm
Stegen i punkterna 4.3–4.5 ska utföras endast en gång, om mätningens standardavvikelse, bestämd i enighet med punkt 6.5, är
Om mätningens standardavvikelse överskrider detta krav ska mätförfarandet upprepas n gånger enligt punkt 6.5. Det rapporterade värdet på rullmotståndet ska vara medelvärdet av n mätningar. |
5. Tolkning av data
|
5.1 |
Bestämning av dissipativa förluster |
|
5.1.1 |
Allmänt
Laboratoriet ska utföra mätningarna i punkt 4.6.1 för kraft-, vridmoment- och effektmetoderna, eller mätningarna i punkt 4.6.2 för retardationsmetoden för att under provningsförhållandena (belastning, hastighet, temperatur) exakt bestämma däcknavets friktion, däckets och hjulets aerodynamiska förluster, lagerfriktionen i trumman (och i förekommande fall i motorn eller kopplingen) samt trummans aerodynamiska förluster. Dissipativa förluster på grund av gränssnittet mellan däck och trumma Fpl uttryckta i newton, ska beräknas från kraften Ft, vridmomentet, effekten eller retardationen, på det sätt som anges i punkterna 5.1.2–5.1.5. |
|
5.1.2 |
Kraftmetod vid däckets nav
Beräkna: Fpl = Ft (1 + rL/R) där
|
|
5.1.3 |
Vridmomentmetod med avseende på trummans axel
Beräkna: Fpl = Tt/R där
|
|
5.1.4 |
Effektmetod vid trummans axel
Beräkna: där
|
|
5.1.5 |
Retardationsmetod
Beräkna de dissipativa förlusterna Fpl i newton,
där
eller
där
|
|
5.2 |
Beräkning av rullmotstånd |
|
5.2.1 |
Allmänt
Rullmotståndet Fr i newton beräknas med hjälp av de värden som erhållits genom provning av däcket under de förhållanden som anges i denna föreskrift efter subtraktion av tillämpliga dissipativa förluster Fpl som erhållits enligt punkt 5.1. |
|
5.2.2 |
Kraftmetod vid däckets nav
Rullmotståndet Fr i newton beräknas med ekvationen Fr = Ft[1 + (rL/R)] – Fpl där
|
|
5.2.3 |
Vridmomentmetod med avseende på trummans axel
Rullmotståndet Fr i newton beräknas med ekvationen
där
|
|
5.2.4 |
Effektmetod vid trummans axel
Rullmotståndet F r i newton beräknas med ekvationen
där
|
|
5.2.5 |
Retardationsmetod
Rullmotståndet Fr i newton beräknas med ekvationen där
eller
där
|
6. Dataanalys
|
6.1 |
Rullmotståndskoefficient
Rullmotståndskoefficienten Cr beräknas genom att rullmotståndet divideras med belastningen på däcket:
där
|
|
6.2 |
Temperaturkorrigering
Om det inte kan undvikas att mätningarna utförs vid andra temperaturer än 25 °C (enbart temperaturer mellan 20 °C och 30 °C är godtagbara) ska en temperaturkorrigering utföras enligt följande ekvation där Fr25 är rullmotståndet vid 25 °C i newton:
där
|
|
6.3 |
Korrigering för trummans diameter
Provningsresultat från andra trumdiametrar ska jämföras med hjälp av följande teoretiska formel:
med
där
|
|
6.4 |
Mätresultat
Om n mätningar är större än 1, där så krävs enligt punkt 4.6, ska mätresultatet vara medelvärdet av värdena för Cr som erhållits i n mätningar, efter det att korrigeringar enligt punkterna 6.2 och 6.3 har utförts. Enligt denna metod ska de slutliga Cr -resultaten uttryckas i N/kN och avrundas till en decimal enligt ISO 80000-1:2009, B.3, regel B. |
|
6.5 |
Laboratoriet ska se till att maskinen enligt minst tre mätningar håller följande värden på σm uppmätt med ett enda däck:
Om ovanstående krav på σm inte är uppfyllt ska följande formel användas för att bestämma minsta antal mätningar n (avrundat till närmaste högre heltal) som krävs för att maskinen ska kunna anses överensstämma med denna föreskrift. n = (σm/x)2 där
Om ett däck behöver mätas flera gånger ska däck-/hjulkombinationen avlägsnas från maskinen mellan två på varandra följande mätningar. Om avlägsnandet och återmonteringen varar kortare tid än tio minuter får den uppvärmning som avses i punkt 4.3 minskas till
|
|
6.6 |
Övervakning av laboratoriets kontrolldäck ska utföras med intervall på högst en månad. Övervakningen ska omfatta minst tre separata mätningar utförda under denna enmånadsperiod. Medelvärdet av dessa tre mätningar under en viss enmånadsperiod ska bedömas för förändringar mellan olika månatliga bedömningar.
Bilaga 6 – Tillägg 1 Provningsutrustningens toleranser 1. Syfte De gränsvärden som anges i detta tillägg är nödvändiga, men kanske inte tillräckliga, för att nå lämpliga nivåer av reproducerbara provningsresultat som också kan korreleras mellan olika provningslaboratorier. 2. Provningsfälgar
3. Tillpassning mellan trumma och däck Allmänt Vinkelavvikelser har kritisk betydelse för provningsresultaten.
4. Kontrollnoggrannhet Provningsförhållandena ska hållas vid angivna värden, oavsett störningar på grund av däckens och fälgarnas bristande enhetlighet, så att rullmotståndsmätningarnas övergripande variation hålls så låg som möjligt. För att uppfylla detta krav ska medelvärdet av mätningar som görs under insamlingen av rullmotståndsdata ligga inom nedanstående toleranser:
5. Mätinstrumentens noggrannhet De instrument som används för avläsning och registrering av provningsdata ska ha noggrannheter inom nedanstående toleranser:
6. Kompensation för växelverkan mellan belastning och navkraft och felriktning av belastning, endast för kraftmetoden Kompensation för växelverkan mellan belastning och navkraft samt för felriktning av belastningen kan göras antingen genom att man registrerar navkraften för både framåtriktad och bakåtriktad däckrotation eller genom dynamisk kalibrering av maskinen. Om navkraften registreras för både framåtriktad och bakåtriktad rotation (för alla provningsvillkor) består kompensationen i att man subtraherar värdet för bakåtriktad rörelse från värdet för framåtriktad rörelse och dividerar denna differens med två. Om man avser att tillämpa dynamisk kalibrering av maskinen kan kompensationstermerna enkelt infogas i behandlingen av mätdata. Om rotation av däcket bakåt sker omedelbart efter avslutningen av rotation av däcket framåt ska uppvärmningstiden för däckrotation bakåt vara minst tio minuter för däck av klass C1 och 30 minuter för alla andra däcktyper. 7. Provningsytans strävhet Den nya jämna ståltrummans strävhet, mätt i sidled, ska ha ett största medelhöjdvärde i mittlinjen på 6,3 μm. Detta värde ska bekräftas på nytt vid eventuella synliga skador.
Bilaga 6 – Tillägg 2 (Utelämnat) Bilaga 6 – Tillägg 3 Provningsrapport och provningsdata (rullmotstånd) Del 1: Rapport
Del 2: Provningsuppgifter
Bilaga 6 – Tillägg 4 Standardiseringsorgan för däck 1. The Tire and Rim Association, Inc. (TRA) 2. The European Tyre and Rim Technical Organisation (ETRTO) 3. The Japan Automobile Tyre Manufacturers’ Association (JATMA) 4. The Tyre and Rim Association of Australia (TRAA) 5. South Africa Bureau of Standards (SABS) 6. China Association for Standardization (CAS) 7. Indian Tyre Technical Advisory Committee (ITTAC) 8. Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) Bilaga 6 – Tillägg 5 Retardationsmetod: Mätningar och databehandling för fastställande av retardationsvärde i differential form dω/dt 1. Registrera sambandet mellan avstånd och tid vid retardation av en roterande kropp från en perifer position inom ett hastighetsintervall på exempelvis 82–78 km/h eller 62–58 km/h beroende på däckklass (tabell 1 i punkt 3.2 i bilaga 6) i diskret form (figur 1) för en roterande kropp:z = f(tz) där
Figur 1
I dessa fyra ekvationer införs koordinaterna för den fjärde gränsen ovan.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(1) Detta mätvärde inkluderar även däckets och hjulets förluster i lager och aerodynamiska förluster som ska beaktas vid tolkning av mätvärdena.
(2) Mätvärdet vid vridmoment-, retardations- och effektmetoderna omfattar även hjulets, däckets och trummans förluster i lager och aerodynamiska förluster som ska beaktas vid tolkning av mätvärdena.
(3) Med undantag för kraftmetoden omfattar det uppmätta värdet hjulets, däckets och trummans förluster i lager och aerodynamiska förluster, som också måste beaktas.
Det är känt att friktionen i nav och trummans lager beror på den påförda belastningen. Denna är således olika vid mätning av det belastade systemet och vid frihjulsavläsningen. I praktiken kan man dock bortse från denna skillnad.
(1) Det största av värdena gäller.
(2) ±0,01 s för de tidssteg som anges i punkt 3.5 b i bilaga 6 för datainsamlingen i retardationsmetoden i formen Δω/Δt.
(4) https://unece.org/transport/vehicle-regulations/deceleration-calculator.
BILAGA 7
Förfaranden för provning av snöprestanda när det gäller däck för användning i svåra vinterförhållanden
1.1
Drivningsprovningen ska utföras enligt ASTM-standarden|
a) |
F1805-06 om SRTT14 används som referensdäck eller |
|
b) |
F1805-20 om SRTT16 används som referensdäck. |
2.
Spinn- och drivningsmetod för däck av klasserna C1 och C2 (drivningskraftsprovning enligt punkt 6.5 b i denna föreskrift)Provningsförfarandet i ASTM-standarden F1805-06 eller F1805-20, beroende på vad som är tillämpligt enligt punkt 1.3, ska användas för att bestämma snöprestanda genom index för drivningsprestanda (TPI) på medelhårt packad snö (snöpackningsindex mätt med en CTI-penetrometer (1) ska ligga mellan 70 och 80).
2.1
Provningsbanans yta ska bestå av medelhårt packad snö, enligt tabell A2.1 i ASTM-standarden F1805-06 eller F1805-20, beroende på vad som är tillämpligt.
2.2
Däckbelastningen vid provning ska följa alternativ 2 i punkt 11.9.2 i ASTM-standarden F1805-06 eller F1805-20, beroende på vad som är tillämpligt. Om SRTT16 används som referensdäck ska det provas med en belastning på 531 kg och ett däcktryck på 240 kPa (i kallt tillstånd).
2.3
Index för väggrepp på snö (SG) för ett kandidatdäck Tn ska beräknas enligt följande:
där
|
a) |
|
|
b) |
|
och
TPI betecknar index för drivningsprestanda enligt definitionen i ASTM F1805-06 eller ASTM F1805-20, beroende på vad som är tillämpligt.
3.
Metod för bromsning på snö för däck av klasserna C1 och C2
3.1
Allmänna villkor
3.1.1
ProvningsbanaBromsprovningarna ska utföras på en platt, tillräckligt lång och bred provningsyta som är täckt med packad snö och som har en lutning på högst 2 %.
Snöytan ska bestå av ett underskikt av hårt packad snö som är minst 3 cm tjockt och ett ytskikt på omkring 2 cm av medelhårt packad, preparerad snö.
Lufttemperaturen, uppmätt omkring 1 m över marken, ska ligga mellan –15 °C och –2 °C. Snötemperaturen, uppmätt på omkring 1 cm djup, ska ligga mellan –15 °C och –4 °C.
Direkt solljus bör undvikas, liksom stora variationer när det gäller solljus, luftfuktighet och vind.
Snöpackningsindex mätt med en CTI-penetrometer ska ligga mellan 75 och 85.
3.1.2
FordonProvningen ska utföras med ett serietillverkat fordon i gott körklart skick, försett med låsningsfria bromsar (ABS).
Fordonet ska vara sådant att belastningarna på varje hjul är lämpliga för de däck som provas. Flera olika däckstorlekar får provas på samma fordon.
3.1.3
DäckDäcken ska vara inkörda innan de provas så att det inte finns kvar något gjutskägg eller något annat gummiöverskott efter gjutprocessen. Den däckyta som kommer i kontakt med snön ska rengöras före provning.
Däcken ska konditioneras vid omgivningstemperaturen utomhus i minst två timmar innan de monteras för provningen. Däcktrycket ska sedan justeras till de värden som angetts för provningen.
Om inte referensdäcket och kandidatdäcket kan monteras på samma fordon får ett tredje däck (nedan kallat kontrolldäck) användas som ett övergångsdäck. Först provas kontrolldäcket jämfört med referensdäcket på ett annat fordon, och sedan provas kandidatdäcket jämfört med kontrolldäcket på det aktuella fordonet.
3.1.4
Belastning och däcktryck
3.1.4.1
När det gäller däck av klass C1 ska fordonets belastning vara sådan att den resulterande belastningen på däcken ligger mellan 60 % och 90 % av den belastning som motsvarar däckets belastningsindex.Däcktrycket i kallt tillstånd ska vara 240 kPa.
3.1.4.2
När det gäller däck av klass C2 ska fordonets belastning vara sådan att den resulterande belastningen på däcken ligger mellan 60 % och 100 % av den belastning som motsvarar däckets belastningsindex.Den statiska belastningen på däcken på samma axel ska inte variera med mer än 10 %.
Däcktrycket beräknas för konstant deflektion:
För en vertikal belastning på minst 75 % av däckets belastningskapacitet ska deflektionen vara konstant, och provningstrycket Pt beräknas därmed enligt följande:
Qr är den största belastningen som kan knytas till däckets belastningsindex som märkts på däcksidan.
Pr är däcktrycket, vilket ska överensstämma med det däcktryck som märkts på däcksidan i enlighet med punkt 4.1 i denna föreskrift.
Qt är däckets statiska provningsbelastning.
För en vertikal belastning på mindre än 75 % av däckets belastningskapacitet ska däcktrycket vara konstant och provningstrycket Pt beräknas därmed enligt följande:
Pr är däcktrycket, vilket ska överensstämma med det däcktryck som märkts på däcksidan i enlighet med punkt 4.1 i denna föreskrift.
Strax före provningen ska däcktrycket kontrolleras vid omgivningstemperatur.
3.1.5
instrumenteringFordonet ska ha kalibrerade givare som är lämpliga för vinterbruk. Det ska finnas ett datainsamlingssystem för lagring av mätvärden.
Mätgivarnas och mätsystemens noggrannhet ska vara sådan att det uppmätta eller beräknade medelvärdet av den fullt utvecklade retardationen har en relativ osäkerhet på mindre än 1 %.
3.1.6
För att utföra denna provning ska standardreferensdäck enligt följande tabell användas:|
Däck av klass C1 |
Däck av klass C2 |
|
SRTT14 eller SRTT16 |
SRTT16C |
3.2
Provningssekvenser
3.2.1
För varje kandidatdäck och standardreferensdäcket ska körprov med ABS-bromsar upprepas minst sex gånger.De områden där ABS-bromsning utförs fullt ut får inte överlappa.
När en ny uppsättning däck provas ska körproven utföras så att fordonets bana flyttas åt sidan så att det inte bromsar i de tidigare däckens hjulspår.
Om det inte längre är möjligt att undvika att överlappa ABS-bromsningsområdena ska provningsbanan omprepareras.
Obligatorisk ordningsföljd:
|
|
sex omgångar standardreferensdäck, flytta sedan åt sidan och prova nästa däck på ren yta |
|
|
sex omgångar kandidatdäck 1, flytta sedan åt sidan |
|
|
sex omgångar kandidatdäck 2, flytta sedan åt sidan |
|
|
sex omgångar standardreferensdäck, flytta sedan åt sidan |
3.2.2
ProvningsföljdOm bara ett kandidatdäck ska bedömas ska provningsföljden vara
R1 – T – R2
där
|
R1 |
är den inledande provningen av standardreferensdäcket, R2 den upprepade provningen av standardreferensdäcket och T provningen av det kandidatdäck som ska utvärderas. Högst två kandidatdäck får provas innan provningen av standardreferensdäcket ska upprepas, t.ex. R1 - T1 - T2 - R2. |
3.2.3
Jämförelseprovningen av standardreferensdäcket och kandidatdäcken ska upprepas under två olika dagar.
3.3
Provningsförfarande
3.3.1
Fordonet ska köras i minst 28 km/h.
3.3.2
När fordonet nått mätområdet ska föraren lägga växeln i friläge och trycka ner bromspedalen distinkt med en konstant kraft som är tillräcklig för det låsningsfria bromssystemet aktiveras på alla fordonets hjul och resulterar i en stabil retardation; föraren ska hålla bromspedalen nere tills hastigheten är under 8 km/h.
3.3.3
Medelvärdet av den fullt utvecklade retardationen mellan 25 km/h och 10 km/h ska beräknas med ledning av mätningar av tid, sträcka, hastighet eller acceleration.
3.4
Behandling av mätdata och presentation av resultaten
3.4.1
Parametrar som ska redovisas
3.4.1.1
För varje däck och varje bromsprovning ska det aritmetiska medelvärdetVariationskoefficienten CVa vid bromsprovning ska beräknas enligt följande:
där
3.4.1.2
Viktade medelvärden wa SRTT för två på varandra följande provningar av standardreferensdäcket ska beräknas med beaktande av antalet kandidatdäck däremellan:Vid provningsföljden R1 – T – R2 ska det viktade medelvärdet för standardreferensdäcket som ska användas för jämförelsen med kandidatdäckets prestanda vara
där
|
|
är det aritmetiska medelvärdet av mfdd för den n:te provningen av standardreferensdäcket. |
Vid provningsföljden R1 – T1 – T2 – R2 ska de viktade medelvärdena wa SRTT för standardreferensdäcket som ska användas för jämförelsen med kandidatdäckets prestanda vara
3.4.1.3
Index för väggrepp på snö (SG) för ett kandidatdäck Tn ska beräknas från det aritmetiska medelvärdet
där f anges i följande tabell:
|
Däckklass |
Referensdäck |
Faktor |
|
C1 |
SRTT14 |
|
|
SRTT16 |
|
|
|
C2 |
SRTT16C |
|
3.4.2
Statistiska kontrollerUppsättningarna av upprepande mätningar eller beräkningar av varje däcks medelvärde för fullt utvecklad retardation bör kontrolleras med avseende på normalitet, drift och eventuella extremvärden.
Det bör undersökas om de aritmetiska medelvärdena
För att ta hänsyn till en eventuell utveckling av provningarna ska valideringskoefficienten CVala (SRTT) beräknas på grundval av medelvärdena för två på varandra följande grupper med minst sex körprov med standardreferensdäcket enligt följande:
Valideringskoefficienten CVala (SRTT) får inte överstiga 5 %.
Variationskoefficienten CVa , enligt definitionen i punkt 3.4.1.1 i denna bilaga, för samtliga bromsprovningar ska vara mindre än 6 %.
Om dessa villkor inte är uppfyllda ska provningsbanan omprepareras och provningen upprepas.
3.4.3
Om kandidatdäcken inte kan monteras på samma fordon som standardreferensdäcket, t.ex. beroende på däckstorlek eller oförmåga att nå den belastning som krävs, ska jämförelsen göra med hjälp av övergångsdäck, (nedan kallade kontrolldäck) och två olika fordon. Ett fordon ska kunna förses med standardreferens- och kontrolldäcket och det andra fordonet ska kunna förses med kontroll- och kandidatdäcket.
3.4.3.1
Kontrolldäckets (C) index för väggrepp på snö jämfört med standardreferensdäckets (SG1) beräknas enligt
där f anges i punkt 3.4.1.3, och kandidatdäckets (Tn) index för väggrepp på snö jämfört med i kontrolldäcket (SG2) beräknas enligt
därwa C är det tillämpliga viktade medelvärdet för kontrolldäcket, ska fastställas enligt förfarandet i punkterna 3.1–3.4.2.
Kandidatdäckets index för väggrepp på snö jämfört med standardreferensdäckets SG(Tn) ska vara produkten av de två resulterande indexen för väggrepp på snö som beräknas enligt
3.4.3.2
Omgivningsförhållandena ska vara jämförbara. Alla provningar ska genomföras under samma dag.
3.4.3.3
Samma uppsättning kontrolldäck ska användas för jämförelse med standardreferensdäcket och med kandidatdäcket och de ska monteras i samma hjullägen.
3.4.3.4
Kontrolldäck som har använts för provning ska sedan lagras under samma förhållanden som standardreferensdäcken.
3.4.3.5
Standardreferensdäcket och kontrolldäcken ska inte längre användas om de är ojämnt slitna eller skadade eller när deras prestanda förefaller ha försämrats.
4.
Accelerationsmetod för däck av klass C3
4.1
(Utelämnat)
4.2
Metoder för att mäta index för väggrepp på snöMetoden för att mäta snöprestanda baseras på en provningsmetod genom vilken den genomsnittliga accelerationen för ett kandidatdäck jämförs med den genomsnittliga accelerationen för ett standardreferensdäck.
Relativ prestanda ska anges med ett index för väggrepp på snö (SG).
När ett vinterkandidatdäck provas i enlighet med accelerationsprovningen i punkt 4.7 ska dess genomsnittliga acceleration vara minst 1,25 jämfört med ett av de två likvärdiga standardreferensdäcken SRTT19.5 och SRTT22.5.
4.3
Mätutrustning
4.3.1
En givare som är lämplig för att mäta hastighet och den sträcka som tillryggalagts på snö/is mellan två hastighetsvärden ska användas.För att mäta fordonshastigheten ska ett femte hjul eller ett system med kontaktlös hastighetsmätning (inklusive radar, GPS osv.) användas.
4.3.2
Följande toleranser ska gälla:|
a) |
För mätning av hastighet: ±1 % eller 0,5 km/h, beroende på vad som är störst. |
|
b) |
För mätning av sträcka: ±1 x 10–1 m. |
4.3.3
Den uppmätta hastigheten eller skillnaden mellan den uppmätta hastigheten och referenshastigheten för provningen bör visas på en display inuti fordonet så att föraren kan reglera fordonets hastighet.
4.3.4
Vid den accelerationsprovning som beskrivs i punkt 4.7 bör drivdäckens slirningsgrad visas på en display inuti fordonet, i synnerhet i det fall som beskrivs i punkt 4.7.2.1.1.Slirningsgraden beräknas på följande sätt:
|
Slirningsgrad % = [ |
Hjulhastighet – Fordonets hastighet |
]×100 |
|
Fordonetshastighet |
|
a) |
Fordonets hastighet mäts enligt punkt 4.3.1 (m/s). |
|
b) |
Hjulhastighet beräknas på ett däck på drivaxeln genom att dess vinkelhastighet och dess belastade diameter mäts. |
där π = 3,1416 (m/360 grader), den belastade diametern (m) och vinkelhastigheten (varv per sekund = 360 grader/s).
4.3.5
Ett datainsamlingssystem kan användas för att lagra mätvärden.
4.4
Allmänna villkor
4.4.1
ProvningsbanaProvningarna ska utföras på en platt, tillräckligt lång och bred provningsyta som är täckt med packad snö och som har en lutning på högst 2 %.
4.4.1.1
Snöytan ska bestå av ett underskikt av hårt packad snö som är minst 3 cm tjockt och ett ytskikt på omkring 2 cm av medelhårt packad, preparerad snö.
4.4.1.2
Snöpackningsindex mätt med en CTI-penetrometer ska ligga mellan 80 och 90. Se tillägget till ASTM-standard F1805 för ytterligare uppgifter om mätmetoden.
4.4.1.3
Lufttemperaturen, uppmätt omkring 1 m över marken, ska ligga mellan –15 °C och –2 °C. Snötemperaturen, uppmätt på omkring 1 cm djup, ska ligga mellan –15 °C och –4 °C.Lufttemperaturen får inte variera mer än 10 °C under provningen.
4.5
Förberedelse och inkörning av däck
4.5.1
Montera provningsdäcken på fälgar enligt ISO 4209-1:2001 med hjälp av konventionella monteringsmetoder. Däckfoten ska säkras med användning av ett lämpligt smörjmedel. Överskott av smörjmedel ska undvikas för att däcket inte ska glida på fälgen.
4.5.2
Däcken ska vara inkörda innan de provas så att det inte finns kvar något gjutskägg eller något annat gummiöverskott efter gjutprocessen.
4.5.3
Däcken ska konditioneras vid omgivningstemperaturen utomhus i minst två timmar innan de monteras för provningen.De ska förvaras så att de alla har samma omgivningstemperatur före provningen, och de ska skyddas från solljus så att de inte blir för varma.
Den däckyta som kommer i kontakt med snön ska rengöras före provning.
Däcktrycket ska sedan justeras till de värden som angetts för provningen.
4.6
ProvningssekvensOm bara ett kandidatdäck ska bedömas ska provningsföljden vara
R1, T, R2
där
R1 är den första provningen av standardreferensdäcket, R2 den upprepade provningen av standardreferensdäcket och T provningen av kandidatdäcket.
Högst tre kandidatdäck får provas innan provningen av standardreferensdäcket upprepas, t.ex. R1, T1, T2, T3, R2.
De områden där accelerationen utförs fullt ut bör inte överlappa varandra utan att banan omprepareras.
När en ny uppsättning däck provas ska körproven utföras efter det att fordonets bana flyttats så att fordonet inte accelererar i de tidigare däckens hjulspår. Om det inte längre är möjligt att undvika att överlappa accelerationsområdena ska provningsbanan omprepareras.
4.7
Förfarande för acceleration på snö för provning av index för väggrepp på snö för däck av klass C3
4.7.1
PrincipProvningsmetoden omfattar ett förfarande för att mäta väggreppsprestanda på snö under acceleration för däck avsedda för nyttofordon, med hjälp av ett nyttofordon med ett antispinnsystem (TCS, ASR osv.).
Utifrån en given initial hastighet ska antispinnsystemet aktiveras genom fullt gaspådrag. Den genomsnittliga accelerationen beräknas mellan två bestämda hastigheter.
4.7.2
Fordon
4.7.2.1
Provningen ska utföras med ett tvåaxlat serietillverkat nyttofordon i gott körklart skick som|
a) |
har låg bakaxelvikt och en motor som är tillräckligt starkt för att under provningarna bibehålla den genomsnittliga slirningsgrad som föreskrivs i punkterna 4.7.5.1 och 4.7.5.2.1, |
|
b) |
har en manuell växellåda (automatisk växellåda med manuell växelväljare är tillåtet) med ett utväxlingsförhållande som omfattar hastighetsintervall på minst 19 km/h mellan 4 km/h och 30 km/h, |
|
c) |
om möjligt har en differentialspärr på drivaxeln för att förbättra repeterbarheten, |
|
d) |
har ett vanligt serietillverkat system för att kontrollera/begränsa drivaxelns slirning under acceleration (antispinn, ASR, TCS osv.). |
4.7.2.1.1
I det särskilda fall då det inte finns något tillgängligt serietillverkat nyttofordon med antispinnsystem får ett fordon utan antispinn/ASR/TCS användas under förutsättning att fordonet är utrustat med ett system som visar slirningsgraden enligt punkt 4.3.4 i denna bilaga, och en obligatorisk differentialspärr på den drivaxel som används, i enlighet med förfarandet i punkt 4.7.5.2.1. Om en differentialspärr finns tillgänglig ska den användas. Om så inte är fallet ska den genomsnittliga slirningsgraden mätas på det vänstra och det högra drivhjulet.
4.7.2.2
Följande ändringar är tillåtna:|
a) |
Ändringar som gör det möjligt att öka antalet däckstorlekar som kan monteras på fordonet. |
|
b) |
Ändringar som gör det möjligt att aktivera accelerationen och mätningarna automatiskt. |
Inga andra ändringar av accelerationssystemet är tillåtna.
4.7.3
Fordonets utrustningDen bakre drivaxeln kan vara utrustad med antingen två eller fyra provningsdäck så länge belastningen per däck respekteras.
Den främre styraxeln som inte är drivande ska vara utrustad med två däck med lämplig storlek för axelbelastningen. Dessa två framdäck kan användas under hela provningen.
4.7.4
Belastning och däcktryck
4.7.4.1
Den statiska belastningen på vart och ett av de bakre drivande provningsdäcken ska ligga mellan 20 % och 55 % av provningsdäckets belastningskapacitet som anges på däcksidan.Den totala statiska belastningen på den främre styraxeln ska ligga mellan 60 % och 160 % av den totala belastningen för den bakre drivaxeln.
Den statiska belastningen på däcken på samma drivaxel ska inte variera med mer än 10 %.
4.7.4.2
Däcktrycket för de drivande däcken ska vara 70 % av det tryck som anges på däcksidan.De styrande däcken pumpas till det nominella tryck som anges på däcksidan.
Om trycket inte märkts på däckets sida bör det tryck som anges som största belastningskapacitet i tillämpliga däckstandarder användas.
4.7.5
Körprov
4.7.5.1
Först monteras en uppsättning referensdäck på fordonet, när fordonet befinner sig på provningsområdet.Fordonet ska köras med en konstant hastighet på mellan 4 km/h och 11 km/h och i ett växelläge som kan omfatta ett hastighetsintervall på minst 19 km/h för det fullständiga provningsprogrammet (t.ex. R-T1-T2-T3-R).
Rekommenderad växel är 3:an eller 4:an och den ska ge en genomsnittlig slirningsgrad på minst 10 % i det hastighetsintervall som gäller.
4.7.5.2
Om fordonet är utrustat med antispinnsystem (som är påslaget innan körprovet börjar) ska fullt gaspådrag användas tills fordonet har nått sluthastigheten.Sluthastighet = initial hastighet + 15 km/h
Provningsfordonet får inte påföras någon fasthållande bakåtriktad kraft.
4.7.5.2.1
I det särskilda fall som beskrivs i punkt 4.7.2.1.1 i denna bilaga, där det inte finns något serietillverkat nyttofordon med antispinnsystem tillgängligt, ska föraren manuellt se till att den genomsnittliga slirningsgraden ligger på mellan 10 % och 40 % (kontrollerad slirning i stället för fullständig slirning) inom det föreskrivna hastighetsintervallet. Om en differentialspärr saknas får skillnaden i den genomsnittliga slirningsgraden mellan det vänstra och det högra drivhjulet vara högst 8 % för varje körprov. Alla däck och körprov i provningsomgången ska utföras med kontrollerad slirning.
4.7.5.3
Den sträcka som tillryggalagts mellan den initiala hastigheten och sluthastigheten ska mätas.
4.7.5.4
För varje kandidatdäck och för standardreferensdäcket ska accelerationsproven upprepas minst sex gånger och variationskoefficienten CVAA ska vara mindre än eller lika med 6 %. CVAA beräknas för minst 6 giltiga körprov enligt
där
4.7.5.5
Om det är fråga om ett fordon som är utrustat med ett antispinnsystem ska den genomsnittliga slirningsgraden ligga mellan 10 % och 40 % (beräknat enligt punkt 4.3.4 i denna bilaga).
4.7.5.6
Den provningssekvens som definieras i punkt 4.6 ska tillämpas.
4.8
Bearbetning av mätresultaten
4.8.1
Beräkning av den genomsnittliga accelerationen AAVarje gång mätningen upprepas ska den genomsnittliga accelerationen AA (m • s-2) beräknas enligt följande formel:
där D (m) är den sträcka som tillryggalagts mellan den initiala hastigheten Si (m • s-1) och sluthastigheten Sf (m • s-1).
4.8.2
Validering av resultatenFör kandidatdäck:
Variationskoefficienten CVAA för den genomsnittliga accelerationen beräknas enligt formeln i punkt 4.7.5.4 i denna bilaga för alla kandidatdäck. Om en variationskoefficient är högre än 6 % ska alla data för detta kandidatdäck förkastas och provningen upprepas.
För referensdäck:
Om variationskoefficienten CVAA för den genomsnittliga accelerationen beräknad enligt formeln i punkt 4.7.5.4 i denna bilaga för varje grupp av minst sex körprov med referensdäcket ligger över 6 % ska alla data förkastas och provningen upprepas för alla däck (kandidatdäcken och referensdäcket).
För att ta hänsyn till en eventuell utveckling av provningarna ska valideringskoefficienten CValAA (SRTT) beräknas på grundval av medelvärdena för två på varandra följande grupper med minst sex körprov med referensdäcket enligt följande:
Om valideringskoefficienten är högre än 6 %, ska data för alla kandidatdäck förkastas och provningen upprepas.
4.8.3
Beräkning av viktade medelvärdenViktade medelvärden wa SRTT för de genomsnittliga accelerationerna vid två på varandra följande provningar av standardreferensdäcket beräknas enligt tabell 1:
Tabell 1
|
Om antalet uppsättningar kandidatdäck mellan två på varandra följande körprov av referensdäcket är |
och uppsättningen kandidatdäck som ska kvalificeras är |
beräknas wa SRTT enligt följande: |
||
|
T1 |
|
||
|
T1 T2 |
|
||
|
T1 T2 T3 |
|
där
4.8.4
Beräkning av däckets relativa index för väggrepp på snöIndex för väggrepp på snö representerar kandidatdäckets relativa prestanda jämfört med referensdäcket.
där
och f anges i följande tabell:
|
Referensdäck |
Faktor |
|
SRTT19.5, SRTT22.5 |
|
|
SRTT19.5 sajpade |
|
|
SRTT22.5 sajpade |
|
4.8.5
Beräkning av slirningsgradenSlirningsgraden kan beräknas enligt punkt 4.3.4 i denna bilaga eller genom att man jämför det genomsnittliga avstånd som tillryggalagts, enligt punkt 4.7.5.3 i denna bilaga, för minst sex körprov på sträckan med det avstånd som tillryggalagts under ett körprov utan slirning (mycket låg acceleration):
|
Slirningsgrad % = [ |
Genomsnittligt avstånd – Inget slirningsavstånd |
]×100 |
|
Inget slirningsavstånd |
Med inget slirningsavstånd avses att avståndet beräknats på ett körprov med en konstant hastighet eller en kontinuerligt låg acceleration.
4.9
Jämförelse av väggreppsprestanda på snö mellan ett kandidatdäck och ett referensdäck med användning av ett kontrolldäck
4.9.1
TillämpningsområdeOm kandidatdäcket avviker betydligt från referensdäcket kan det vara omöjligt att göra en direkt jämförelse på samma fordon. Vid denna provningsmetod används ett övergångsdäck (nedan kallat kontrolldäck).
4.9.2
Princip för metodenPrincipen är att man använder ett kontrolldäck och två olika fordon för att bedöma ett kandidatdäck jämfört med ett referensdäck.
På det ena fordonet monteras referensdäcket och kontrolldäcket och på det andra monteras kontrolldäcket och kandidatdäcket. Alla villkor ska överensstämma med punkt 4.7.
Vid den första bedömningen görs en jämförelse mellan kontrolldäcket C och referensdäcket. Resultatet (index för väggrepp på snö SG1) är kontrolldäckets relativa prestanda jämfört med referensdäcket.
Vid den andra bedömningen görs en jämförelse mellan kandidatdäcket Tn och kontrolldäcket C. Resultatet (index för väggrepp på snö SG2) är kandidatdäckets relativa prestanda jämfört med kontrolldäcket.
Den andra bedömningen görs på samma provningsbana som den första. Lufttemperaturen ska ligga inom ±5 °C jämfört med temperaturen vid den första bedömningen. Uppsättningen kontrolldäck är samma uppsättning som användes vid den första bedömningen.
Kandidatdäckets index för väggrepp på snö SG jämfört med referensdäckets härleds genom att man multiplicerar de relativa prestanda som beräknats ovan:
4.9.3
Val av en uppsättning däck som kontrolldäckEn uppsättning kontrolldäck är en grupp av identiska däck som tillverkats i samma fabrik under samma vecka.
4.10
Lagring och förvaringFöre den första bedömningen (kontrolldäck/referensdäck) kan däcken lagras under normala förhållanden. Alla däck inom en uppsättning kontrolldäck ska ha lagrats under samma förhållanden.
Så snart uppsättningen kontrolldäck har bedömts i jämförelse med referensdäcket ska särskilda lagringsförhållanden tillämpas för att ersätta kontrolldäck.
Om provningen leder till ojämn förslitning eller skada på däcken eller om det finns förslitningar som påverkar provningsresultaten, ska däcken inte längre användas.
Bilaga 7 – Tillägg 1
Definition av symbolen för alpint väglag
Minst 15 mm vid basen och 15 mm hög.
Ritningen är inte skalenlig.
Bilaga 7 – Tillägg 2
Provningsrapporter och provningsdata för däck av klasserna C1 och C2
Del 1 – Rapport
|
1. |
Typgodkännandemyndighet eller teknisk tjänst: … |
|
2. |
Tillverkarens namn och adress: … |
|
3. |
Provningsrapport nr: … |
|
4. |
Fabrikat och handelsbeteckning: … |
|
5. |
Däckklass: … |
|
6. |
Användningskategori: … |
|
7. |
Index för väggrepp på snö SG |
|
7.1 |
Provningsförfarande och använt standardreferensdäck … |
|
8. |
Anmärkningar (i förekommande fall): … |
|
9. |
Datum: … |
|
10. |
Underskrift: … |
Del 2 – Provningsdata
|
1. |
Provningsdatum: … |
|
2. |
Provningsbanans belägenhet: … |
|
2.1 |
Provningsbanans egenskaper
|
|
3. |
Provningsfordon (fabrikat, modell, typ, årsmodell): … |
|
4. |
Uppgifter om provningsdäck …
|
|
5. |
Provningsresultat: medelvärde av fullt utvecklad retardation (m • s–2)/drivkraftskoefficient (3)
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bilaga 7 – Tillägg 3
Provningsrapporter och provningsdata för däck av klass C3
Del 1 – Rapport
|
1. |
Typgodkännandemyndighet eller teknisk tjänst: … |
|
2. |
Tillverkarens namn och adress: … |
|
3. |
Provningsrapport nr: … |
|
4. |
Fabrikat och handelsbeteckning: … |
|
5. |
Däckklass: … |
|
6. |
Användningskategori: … |
|
7. |
Index för väggrepp på snö jämfört med standardreferensdäck enligt punkt 6.5.1 |
|
7.1 |
Provningsförfarande och använt standardreferensdäck … |
|
8. |
Anmärkningar (i förekommande fall): … |
|
9. |
Datum: … |
|
10. |
Underskrift: … |
Del 2 – Provningsdata
|
1. |
Provningsdatum: … |
|
2. |
Provningsbanans belägenhet: … |
|
2.1 |
Provningsbanans egenskaper
|
|
3. |
Provningsfordon (fabrikat, modell, typ, årsmodell): … |
|
4. |
Uppgifter om provningsdäck:
|
|
5. |
Provningsresultat: genomsnittlig acceleration (m • s-2)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(1) Se tillägget till ASTM-standarden F1805-06 för närmare upplysningar.
BILAGA 8
Förfaranden för provning av isprestanda när det gäller däck med väggrepp på is av klass C1
1.
Särskilda definitioner för provning av isprestanda, om dessa är annorlunda än befintliga definitioner
1.1
ej på varandra följande bromsprovningscykler: cykler av bromsprovningar som utförs åtminstone efter minimalt återställande (eller ompreparering) av isunderlaget, eller i ett annat provningskörfält eller på en annan dag.
1.2
referensbelastning (Q ref): däckets teoretiska belastningskapacitet vid provningstrycket, uttryckt i kilogram. Den får överskrida provningsdäckets högsta lastbärande kapacitet enligt dess belastningsindex.
1.3
belastning på däck (R LoT): den faktiska statiska belastningen på provningsfordonets däck dividerad med referensbelastningen.
1.4
uppsättning däck: en uppsättning med fyra däck.
2.
Metod för bromsning på is för däck av klass C1Isprestandan bestäms med en provningsmetod där medelvärdet för ett kandidatdäcks fullt utvecklade retardation vid en ABS-bromsprovning på ett plant isunderlag jämförs med motsvarande värde för ett referensdäck.
För fastställande av isprestandan ska bromsprovningar av ett kandidatdäck utföras i tre (3) ej på varandra följande bromsprovningscykler.
Relativa prestanda ska anges med ett index för väggrepp på is (G I).
2.1
Allmänna villkor
2.1.1
Provningsbana
2.1.1.1
Bromsprovningarna ska utföras på en platt, tillräckligt lång och bred provningsyta som är täckt med slät is och har en lutning på högst 2 %.
2.1.1.2
Provningsbanan ska utgöras av plan, slät och blank is och ska vattenbeläggas minst en timme före provningen. Vattnet som används för att skapa isen ska vara rent och får inte innehålla några fasta föremål. Innan provningen inleds ska bromslinjen konditioneras genom att bromsprov utförs med en uppsättning däck som inte ingår i provningsprogrammet tills friktionsnivån stabiliserats. Exakt samma provningslinje ska användas för alla upprepningar av bromsprovningarna.
2.1.1.3
Väggreppet ska kontrolleras genom mätningar med referensdäcket. Medelvärdet av den fullt utvecklade retardationen för referensdäcket får inte vara mindre än 0,9 m/s2 och inte större än 1,6 m/s2 vid varje bromsprovning.
2.1.1.4
Lufttemperaturen, uppmätt omkring 1 m över marken, ska ligga mellan –15 °C och +4 °C. Isens temperatur, uppmätt på den konditionerade linjens yta, ska ligga mellan –15 °C och –5 °C. Både luft- och istemperaturen ska redovisas för varje provningsdäck.
2.1.1.5
Provning får inte utföras under snöfall, regn eller andra typer av nederbörd. Direkt solljus bör undvikas, liksom stora variationer när det gäller solljus, luftfuktighet och vind.
2.1.1.6
Både inom- och utomhusanläggningar för isbanor får användas förutsatt att ovanstående krav är uppfyllda.
2.1.2
Fordon
2.1.2.1
Provningen ska utföras med en saluförd personbil utrustad med låsningsfria bromsar (ABS) och vars mekaniska egenskaper överensstämmer med biltillverkarens rekommendationer. Följande ändringar är tillåtna: ändringar som gör det möjligt att öka antalet däckstorlekar som kan monteras på fordonet och ändringar som gör det möjligt att installera en anordning för automatisk ansättning av bromsen. Inga andra ändringar av bromssystemet är tillåtna. Det är tillåtet att öka belastningen på däck genom att lägga till vikt i fordonet. Fälgadaptrar eller ”spacers” för montering av hjul på fordonet får inte överstiga 60 mm.
2.1.3
Däck
2.1.3.1
StandardreferensdäckFör utvärdering av isprestanda hos däck av klass C1 ska standardreferensdäck SRTT16 användas. Referensdäcket får inte vara äldre än 30 månader räknat från tillverkningsveckan och ska förvaras i enlighet med ASTM F2493-23.
2.1.3.2
Förberedelse av däck
2.1.3.2.1
Montera varje provningsdäck på en godkänd fälg enligt ISO 4000-1:2021 med hjälp av konventionella monteringsmetoder. Med beaktande av ovanstående får fälgens breddkod inte avvika med mer än 0,5 från mätfälgens breddkod. Om en kommersialiserad fälg inte finns tillgänglig för provningsfordonet får en fälg vars breddkod avviker med 1,0 från mätfälgens breddkod användas. Däckfoten ska säkras med användning av ett lämpligt smörjmedel. Överskott av smörjmedel ska undvikas för att däcket inte ska glida på fälgen.
2.1.3.2.2
Däcken ska vara inkörda innan de provas (minst 100 km på torra vägar eller med en likvärdig metod) för att säkerställa stabil prestanda och så att det inte finns kvar något gjutskägg eller annat gummiöverskott efter gjutprocessen. Däckets angivna mönsterdjup och angivna mönsterblock eller ribbornas angivna intakthet får inte ändras nämnvärt vid inkörning, vilket innebär att inkörningens hastighet och intensitet måste kontrolleras noggrant för att sådana förändringar inte ska uppstå.
2.1.3.2.3
Ett provningsdäck får renoveras före bromsprovning så att en stabil prestandanivå uppnås (1).
2.1.3.2.4
Den däckyta som kommer i kontakt med isen ska rengöras för provningen så att snö och smuts avlägsnas.
2.1.3.2.5
Däck och hjul ska konditioneras vid omgivningstemperaturen (utomhus eller inomhus beroende på provningsanläggningen) minst två timmar innan de monteras på fordonet för provning. Däcktrycket ska sedan justeras till de värden som angetts för provningen.
2.1.3.2.6
Om inte referensdäcket och kandidatdäcket kan monteras på samma fordon får ett tredje däck (nedan kallat kontrolldäck) användas som ett övergångsdäck. Först provas kontrolldäcket jämfört med referensdäcket på ett lämpligt fordon. Därefter provas kandidatdäcket jämfört med kontrolldäcket på det valda fordonet.
2.1.4
Däckbelastning och däcktryck
2.1.4.1
Däckbelastning och däcktryck ska justeras enligt tabell 1 (utifrån en direkt jämförelse mellan kandidatdäck och referensdäck på samma fordon, eller en indirekt jämförelse med hjälp av ett kontrolldäck och ett annat fordon).Tabell 1
Däckbelastning och däcktryck
|
|
Referensdäck |
Kontrolldäck |
Kandidatdäck |
||||
|
Direkt jämförelse |
Däcktryck: 230 kPa ≤ p test ≤ 260 kPa Belastning på däck: 65 % ≤ R LoT (R) ≤ 75 % |
|
Däcktryck: 190 kPa ≤ p test ≤ 270 kPa Belastning på däck: R LoT(R) – 15 % ≤ R LoT(T) ≤ R LoT(R) + 15 % |
||||
|
Indirekt jämförelse |
Fordon 1: Däcktryck: 230 kPa ≤ p test ≤ 260 kPa Belastning på däck: 65 % ≤ R LoT,1(R) ≤ 75 % |
Fordon 1: Däcktryck: 190 kPa ≤ p test ≤ 270 kPa Belastning på däck: R LoT,1(R) – 15 % ≤ R LoT,1(C) ≤ R LoT,1(R) + 15 % |
|
||||
|
|
Fordon 2: Däcktryck: 190 kPa ≤ p test ≤ 270 kPa Belastning på däck: R LoT,1(C) – 15 % ≤ R LoT,2(C) ≤ R LoT,1(C) + 15 % |
Fordon 2: Däcktryck: 190 kPa ≤ p test ≤ 270 kPa Belastning på däck: 60 % ≤ R LoT,2(T) ≤ 90 % |
|||||
|
Belastning på däck R LoT beräknas enligt
där
|
|||||||
2.1.4.2
Referensbelastningen Q ref vid provningstrycket p test fastställs enligt följande:
där
|
Q LI |
är den högsta lastbärande kapaciteten enligt däckets belastningsindex och |
|
p ref |
är referenstrycket enligt definitionen i tabell 2. Tabell 2 Referenstryck
|
2.1.5
instrumentering
2.1.5.1
Fordonet ska ha kalibrerade givare som är lämpliga för mätning i kalla och isiga förhållanden. Det ska finnas ett datainsamlingssystem för lagring av mätvärden.
2.1.5.2
Mätgivarnas och mätsystemens noggrannhet ska vara sådan att det uppmätta eller beräknade medelvärdet av den fullt utvecklade retardationen har en relativ osäkerhet (2) på högst 1 % (3).
2.2
Provningsordning och bromsprovningscykler
2.2.1
För varje bromsprovning av ett provningsdäck ska minst nio (9) giltiga körprov utföras.
2.2.2
Inom en bromsprovningscykel får upp till två (2) kandidatdäck provas. Flera bromsprovningscykler får kombineras och den sista bromsprovningen av referensdäcket i en bromsprovningscykel får fungera som första bromsprovning i den efterföljande bromsprovningscykeln.|
EXEMPEL 1 För en bromsprovningscykel med två kandidatdäck är provningsföljden Ri – T1 – T2 – Rf där Ri/Rf är den första/sista bromsprovningen av referensdäcket och T1, T2 är bromsprovningarna av de två kandidatdäck som ska utvärderas. |
|
EXEMPEL 2 Provningsordningen för en serie bromsprovningscykler med totalt fyra (4) uppsättningar kandidatdäck (T1 till T4) skulle vara följande: Ri – T1 – T2 – Rf/Ri – T3 – T4 – Rf, där den sista bromsprovningen av uppsättningen referensdäck (Rf) i den första bromsprovningscykeln fungerar som första bromsprovning (Ri) i den andra bromsprovningscykeln. |
För varje kandidatdäck ska minst tre (3) ej på varandra följande bromsprovningscykler utföras.
2.3
Provningsförfarande
2.3.1
Däck av samma typ ska monteras på samtliga fyra positioner på fordonet.
2.3.2
Fordonet ska köras i en rak linje i en hastighet som är ca 5 km/h högre än den övre hastigheten i utvärderingsintervallet.
2.3.3
När fordonet nått mätområdet ska föraren lägga växeln i friläge och trampa ner bromspedalen distinkt med en kraft som är tillräcklig för att det låsningsfria bromssystemet ska aktiveras på alla fordonets hjul och som resulterar i en stabil retardation av fordonet. Föraren ska hålla bromspedalen nere tills hastigheten är 0 km/h.
2.3.4
Medelvärdet av den fullt utvecklade retardationen dm ska bestämmas antingen mellan 15 km/h och 5 km/h eller mellan 20 km/h och 5 km/h. Det ska beräknas utifrån mätningar av antingen tid (uttryckt i s), sträcka (uttryckt i m) eller retardation (uttryckt i m • s–2). Samma hastighetsintervall ska användas för samtliga körprov i bromsprovningarna (3 eller 4) i en bromsprovningscykel och för alla provningsdäck.
2.4
Behandling av mätdata och presentation av resultaten
2.4.1
Utvärdering av data
2.4.1.1
För mätning av sträcka beräknas medelvärdet för fullt utvecklad retardation dm i ett körprov enligt följande:
där
|
v i |
är den initiala hastigheten uttryckt i m • s–1, |
|
v f |
är sluthastigheten uttryckt i m • s–1 och |
|
s |
är den sträcka, uttryckt i meter, som tillryggalagts mellan den initiala hastigheten och sluthastigheten. |
2.4.1.2
De högsta och lägsta värdena (i totalt två (2) körprov) vid minst nio giltiga körprov ska inte beaktas vid utvärderingen av varje bromsprovning.
2.4.1.3
För varje bromsprovning i en bromsprovningscykel ska det aritmetiska medelvärdet d m,ave och standardavvikelsen σd för medelvärdet av den fullt utvecklade retardationen och variationskoefficienten CVd beräknas och redovisas:
och
2.4.2
Beräkning av index för väggrepp på is för bromsprovning
2.4.2.1
För beräkning av index för väggrepp på is GI,k (T n ) för en enskild bromsprovning justeras medelvärdet av referensdäckets fullt utvecklade retardation enligt positionen för varje kandidatdäck (T n ) i en bromsprovningscykel.
2.4.2.2
Detta justerade medelvärde för fullt utvecklad retardation d m,adj(R) för referensdäcket beräknas enligt tabell 3, där d m,ave(Ri) och d m,ave(Rf) är de aritmetiska medelvärdena av medelvärdena för fullt utvecklad retardation i den första och sista bromsprovningen av referensdäcket i en bromsprovningscykel.Tabell 3
Beräkning av det justerade medelvärdet för fullt utvecklad retardation d m,adj(R) för referensdäcket
|
Om antalet kandidatdäck och deras ordningsföljd i en bromsprovningscykel är |
och det kandidatdäck som ska kvalificeras är |
ska motsvarande justerade medelvärde för fullt utvecklad retardation dm,adj(R) för referensdäcket beräknas enligt följande: |
||
|
T1 |
|
||
|
T1 |
|
||
|
T2 |
|
2.4.2.3
För en enskild bromsprovning beräknas index för väggrepp på is GI,k (T n ) för kandidatdäcket T n (n = 1, 2) jämfört med referensdäcket enligt följande:
2.4.3
Index för väggrepp på isIndex för väggrepp på is GI (T n ) för ett kandidatdäck ska beräknas som det aritmetiska medelvärdet av indexen för väggrepp på is GI,k (T n ) för de enskilda bromsprovningarna i de tre ej på varandra följande bromsprovningscyklerna enligt följande:
Ett exempel på en fullständig provningsrapport finns i tillägg 2.
2.4.4
Statistisk kontroll
2.4.4.1
Uppsättningarna av medelvärden för fullt utvecklad retardation d m i varje bromsprovning ska kontrolleras med avseende på normalitet, avdrift och eventuella extremvärden.
2.4.4.2
Om variationskoefficienten CVd för en bromsprovning av ett kandidatdäck överstiger 6 % ska denna bromsprovning förkastas.
2.4.4.3
Om|
a) |
variationskoefficienten CVd för den första eller sista bromsprovningen av ett referensdäck i en bromsprovningscykel överstiger 6 %, eller |
|
b) |
de aritmetiska medelvärdena av medelvärdena för fullt utvecklad retardation i den första och sista bromsprovningen av referensdäcket i en bromsprovningscykel överstiger 5 % av medelvärdet av de två värdena:
|
|
c) |
medelvärdet för fullt utvecklad retardation för referensdäcket understiger 0,9 m • s–2 eller överstiger 1,6 m • s–2 i den första eller sista bromsprovningen i en bromsprovningscykel |
ska hela bromsprovningscykeln förkastas.
2.4.4.4
För varje kandidatdäck Tn ska variationskoefficienten CVG för indexen för väggrepp på is GI,k (Tn) för de enskilda bromsprovningarna i de tre (3) ej på varandra följande bromsprovningscyklerna beräknas enligt följande:
där
och
GI (T n ) är index för väggrepp på is för kandidatdäck T n .
2.4.4.5
Om variationskoefficienten CVG överstiger 6 % ska ytterligare bromsprovningar utföras för detta kandidatdäck T n i ej på varandra följande bromsprovningscykler tills variationskoefficienten CVG , beräknad utifrån tre valfria bromsprovningar av detta kandidatdäck, uppfyller kravet.
2.4.4.6
Standardreferensdäcket ska inte längre användas om det är ojämnt slitet eller skadat eller när dess prestanda förefaller ha försämrats.
2.4.5
Jämförelse av isprestanda mellan ett kandidatdäck och ett referensdäck med användning av ett kontrolldäck
2.4.5.1
Allmänt
2.4.5.1.1
Om kandidatdäcket inte kan monteras på samma fordon som referensdäcket, t.ex. beroende på däckstorlek eller oförmåga att nå den belastning på däcket och det provningstryck som krävs, ska jämförelsen göras med hjälp av övergångsdäck, (nedan kallade kontrolldäck) och två olika fordon.
2.4.5.1.2
Kontrolldäcket ska uppnå det gränsvärde för index för väggrepp på is som anges i punkt 6.5.2 i denna föreskrift.
2.4.5.1.3
Ett fordon ska kunna förses med referens- och kontrolldäcket och det andra fordonet ska kunna förses med kontroll- och kandidatdäcket.
2.4.5.2
Beräkning av index för väggrepp på is för ett kontrolldäck
2.4.5.2.1
I en första serie av tre ej på varandra följande bromsprovningscykler, som utförs enligt det förfarande som beskrivs i punkterna 2.1.3.2–2.4.4.6 i denna bilaga där kontrolldäcket ska behandlas som ett kandidatdäck, ska index för väggrepp på is GI,1 (C) för kontrolldäcket jämfört med referensdäcket fastställas. I en andra serie av tre ej på varandra följande bromsprovningscykler, där kontrolldäcket fungerar som referensdäck, ska index för väggrepp på is GI,2 (T) för kandidatdäcket jämfört med kontrolldäcket fastställas.
2.4.5.2.2
Index för väggrepp på is GI (T) för kandidatdäcket jämfört med referensdäcket ska beräknas som produkten av de två indexen för väggrepp på is:
2.4.5.3
Randvillkor
2.4.5.3.1
Samma uppsättning kontrolldäck ska användas för jämförelse med standardreferensdäcket och med kandidatdäcket och de ska monteras i samma hjullägen.
2.4.5.3.2
Kontrolldäck som har använts för provning ska sedan lagras under samma förhållanden som standardreferensdäcken.
2.4.5.3.3
Standardreferensdäcket och kontrolldäcken ska inte längre användas om de är ojämnt slitna eller skadade eller när deras prestanda förefaller ha försämrats.Bilaga 8 – Tillägg 1
Definition av symbolen för väggrepp på is
Minst 15 mm vid basen och 13 mm hög.
Ritningen är inte skalenlig.
Bilaga 8 – Tillägg 2
Provningsrapporter och provningsdata för däck av klass C1
Del 1 – Rapport
|
1. |
Typgodkännandemyndighet eller teknisk tjänst: … |
|
2. |
Tillverkarens namn och adress: … |
|
3. |
Provningsrapport nr: … |
|
4. |
Fabrikat och handelsbeteckning: … |
|
5. |
Däckklass: … |
|
6. |
Användningskategori: … |
|
7. |
Index för väggrepp på is jämfört med standardreferensdäcket |
|
7.1 |
Provningsförfarande och använt standardreferensdäck … |
|
8. |
Anmärkningar (i förekommande fall): … |
|
9. |
Datum: … |
|
10. |
Underskrift: … |
Del 2 – Provningsdata: Första bromsprovningscykel
|
1. |
Provningsdatum: … |
|
2. |
Provningsbanans belägenhet: … |
|
2.1 |
Provningsbanans egenskaper
|
|
3. |
Provningsfordon (fabrikat, modell, typ, årsmodell): … |
|
4. |
Uppgifter om provningsdäck …
|
|
5. |
Provningsresultat: medelvärde av fullt utvecklad retardation (m • s–2)
|
Del 2 – Provningsdata: Andra bromsprovningscykel
|
1. |
Provningsdatum: … |
|
2. |
Provningsbanans belägenhet: … |
|
2.1 |
Provningsbanans egenskaper
|
|
3. |
Provningsfordon (fabrikat, modell, typ, årsmodell): … |
|
4. |
Uppgifter om provningsdäck …
|
|
5. |
Provningsresultat: medelvärde av fullt utvecklad retardation (m • s–2)
|
Del 2 – Provningsdata: Tredje bromsprovningscykel
|
1. |
Provningsdatum: … |
|
2. |
Provningsbanans belägenhet: … |
|
2.1 |
Provningsbanans egenskaper
|
|
3. |
Provningsfordon (fabrikat, modell, typ, årsmodell): … |
|
4. |
Uppgifter om provningsdäck …
|
|
5. |
Provningsresultat: medelvärde av fullt utvecklad retardation (m • s–2)
|
(1) Det kan exempelvis göras genom att man kör 5–10 km på ojämn väg eller motsvarande.
(2) Lämpliga metoder för att bestämma den relativa mätosäkerheten finns t.ex. i ISO/IEC Guide 98-3, Uncertainty of measurement – Part 3: Guide to the expression of uncertainty in measurement (GUM:1995).
(3) Om t.ex. medelvärdet för fullt utvecklad retardation beräknas enligt punkt 2.4.1.1 i denna bilaga bör mätgivarnas eller mätsystemens noggrannhet vid mätning av sträcka (s) och hastigheter (vi och vf ) vara sådan att sammansättningen av deras relativa osäkerheter, beräknade enligt punkt 2.4.1.1 i denna bilaga, gör det möjligt att fastställa medelvärdet för fullt utvecklad retardation med en relativ osäkerhet på högst 1 %.
BILAGA 9
Förfarande för att bestämma väggreppet på vått underlag hos däck i slitet skick
1.
Allmän del (reserverad)
2.
Provningsförfarande för däck av klass C1Princip
Två steg:
|
1. |
Förberedelse av däck i slitet skick |
|
2. |
Utvärdering av index för väggrepp på vått underlag för däck i slitet skick |
2.1
DefinitionerI denna bilaga ska med ” kandidatdäck ” eller ” uppsättning kandidatdäck ” och ” referensdäck ” eller ” uppsättning referensdäck ” i punkterna 2.19.2 och 2.19.3 avses ” kandidatdäck i slitet skick ” eller ” uppsättning kandidatdäck i slitet skick ” respektive ” referensdäck i slitet skick ” eller ” uppsättning referensdäck i slitet skick ”.
2.1.1
I denna föreskrift gäller följande definitioner: däck i slitet skick eller slitet däck: nytt däck som slitits på artificiell väg genom att mönsterdjupet minskats eller, när det gäller referensdäck i slitet skick, gjutits med ett mönsterdjup som anges i punkt 2.2.1.2.4.1 i denna bilaga.
2.1.2
däck i nytt skick: nytt däck innan det börjar slitas på artificiell väg.
2.1.3
skåra: utrymmet mellan två på varandra följande räfflor eller block i slitbanemönstret.
2.1.4
skårdjup: det vinkelräta avståndet från ett verkligt eller beräknat referensplan som definieras av kanterna på två på varandra följande räfflor till den lägsta punkten i skåran.
2.1.5
slitbanans referensbredd (C) beräknas enligt följande:
där
|
Ra |
är det nominella profilförhållandet såsom det definieras som en del av däckstorleksbeteckningen i FN-föreskrift nr 30, med undantag för de storlekar som förtecknas i bilaga V till FN-föreskrift nr 30 där det antas vara 90, och |
|
S 1 |
är den nominella sektionsbredden enligt FN-föreskrift nr 30, med undantag för de storlekar som förtecknas i bilaga V till FN-föreskrift nr 30 där den är den däcksektionsbredd som anges däri. |
2.1.6
slitagevarnare: se definitionen i FN-föreskrift nr 30.
2.1.7
mittlinje: den linje som delar däckets totala bredd i två lika stora delar.
2.1.8
centralt område: den del av slitbanans bredd som definieras av ¾ (75 %) av slitbanans referensbredd (C) symmetriskt uppmätt från mittlinjen (se figur 4).
2.1.9
skuldra: området på båda sidor av slitbanan utanför det centrala området.
2.1.10
gjutskarv: den längsgående kant längs vilken slitbanemönstrets gjutsegment förbinds med de gjutna däcksidorna. Om ingen gjutskarv är synlig på däcket ska en virtuell gjutskarv tillämpas i form av en längsgående linje på motsvarande plats vid skulderskårornas ändar (se figur 1).
2.1.11
slitbanemönstrets gränspunkter Li och Le: punkterna på däckprofilen mellan gjutskarven och den hypotetiska punkten upp till 15 mm på däckprofilen mot mittlinjen (se figur 1).
Figur 1
2.1.12
slipning: alla processer för att avlägsna material från slitbanan i syfte att förbereda ett däck i slitet skick enligt förfarandet i punkt 2.2.1.
2.1.13
referensdäck i slitet skick eller uppsättning referensdäck i slitet skick: ett standardreferensdäck eller en uppsättning standardreferensdäck som betecknas som gjutna slitna SRTT16.
2.2
Teoretisk målprofil för däck i slitet skickDen teoretiska målprofilen är profilkurvan hos ett däck i slitet skick enligt beskrivningen i punkt 2.2.1.2.2.
2.2.1
Förberedelse av däck av klass C1 i slitet skickI följande punkter beskrivs förberedelsen av slitna däck av klass C1 genom avlägsnande av en förutbestämd mängd slitbanegummi (t.ex. skärning, slipning eller polering) för efterföljande provning av index för väggrepp på vått underlag.
2.2.1.1
Utrustning
2.2.1.1.1
MönsterdjupsmätareAlla mekaniska, optiska eller elektroniska anordningar som kan mäta skårdjup (tomrum) kan användas. Mätaren ska ha en upplösning på minst 0,02 mm. Mätaren ska ha en noggrannhet på ±0,04 mm.
2.2.1.1.2
Mönsterborttagare med utrustning för att ta bort slitbanegummi på ett fördefinierat sätt. Utrustningen ska i synnerhet garantera den slipningsnoggrannhet och precision avseende det färdiga skårdjupet som krävs enligt punkt 2.2.1.2.4.1.
2.2.1.2
FörfarandeVälj fyra positioner som är relativt jämnt fördelade runt hela däcket.
Figur 2
Välj mätpunkter i tvärgående riktning vid var och en av de fyra positionerna:
|
☐ |
I det centrala området enligt det förfarande som beskrivs i punkt 2.2.1.2.1 och |
|
☐ |
minst en mätpunkt på varje skuldra. |
2.2.1.2.1
Val av kontrollmätpunkter i det centrala områdetFör att kontrollera att förberedelseprocessen uppfyller kraven (se punkt 2.2.1.2.3), välj n mätpunkter i det centrala området i tvärgående riktning (se figur 3).
|
☐ |
Antalet mätpunkter n ska vara minst fyra. * |
|
☐ |
En mätpunkt i varje huvudskåra. |
|
☐ |
Övriga mätpunkter ska vara placerade i skåror som inte är huvudskåror:
|
Mätpunkterna i huvudskårorna ska vara placerade där skårdjupet är som störst. Exempelvis ska gummikanter, stödblock, slitagevarnare och andra upphöjda element undvikas.
Figur 3
2.2.1.2.2
Beskrivning av teoretisk målprofil för slitageDet centrala området: kurva som utgår från en cirkel med dess mitt på radialaxeln som löper genom mittlinjen och dess radie baserad på att alla punkter ligger vid 2 mm höjd på alla kontrollpunkter enligt beskrivningen i punkt 2.2.1.2.1. Alternativt, beroende på specificiteten hos slitbanemönstrets geometri, kan monteringskurvan vara den ursprungliga däckprofilens förskjutning.
Skuldran: kanterna på den artificiellt slitna profilen i slitbanans mitt är förbundna med Le- och Li-punkter. Regelbundenheten hos hela den artificiellt slitna däckprofilen (på det centrala områdets yta mellan skuldrorna) ska säkerställas (t.ex. genom en längsgående båge eller en annan kurva).
Figur 4
2.2.1.2.3
Förberedelse av det slitna däcketKontrollera att det inte finns några defekter på slitbanan som påverkar det färdiga däcket. Om sådana defekter observeras ska däcket inte användas för detta förfarande.
Beroende på vilken teknik som används för att förbereda det slitna däcket kan gummit avlägsnas genom direkt tillämpning av målprofilen för slitna däck eller genom manuell regelbunden kontroll av gummiborttagningen, eller på annat sätt.
2.2.1.2.4
Validering av det förberedda däcket
2.2.1.2.4,1
Validering av mönsterdjupI slutet av förberedelseprocessen mäts skårdjupet vid de mätpunkter som definieras i punkt 2.2.1.2.1.
För alla mätpunkter i det centrala området:
|
☐ |
Det färdiga skårdjupet vid varje enskild mätpunkt i det centrala området ska vara 2 mm ± 0,4 mm. |
|
☐ |
Det genomsnittliga skårdjupet för samtliga mätpunkter i det centrala området ska vara 2 mm ± 0,2 mm. |
För varje mätpunkt på skuldran:
|
☐ |
Det färdiga skårdjupet på skuldran får inte vara större än 2 mm. |
Figur 5
Om något av ovanstående krav inte uppfylls ska ett annat kandidatdäck förberedas.
2.2.1.2.4.1.1
Fälgen ska ha den bredd som specificerats av ett erkänt standardiseringsorgan för däck och fälgar enligt tillägg 4 till bilaga 6 till denna föreskrift. Fälgens breddkod får inte avvika med mer än 0,5 från mätfälgens breddkod.
2.2.1.2.4.1.2
Däcktrycket för mätning av mönsterdjup ska vara mellan 180 kPa och 220 kPa.
2.2.1.2.4,2
Validering av det slitna däckets ytaDen aritmetiska medelhöjden för de absoluta värdena för den färdiga ytans strävhetsprofil, enligt definitionen i ISO 21920-2:2021, ska bestämmas vid tre mätpunkter i tvärgående riktning som är relativt jämnt fördelade över den preparerade ytan, på fyra jämnt fördelade längsgående ställen.
Medelvärdet av de tre aritmetiska medelhöjderna för de absoluta värdena för den färdiga ytans strävhetsprofil får inte överstiga 20 μm.
Om ovanstående krav inte uppfylls ska ett annat kandidatdäck förberedas.
2.3
Allmänna provningsförhållanden
2.3.1
Provningsbanans egenskaperProvningsbanan ska ha följande egenskaper:
2.3.1.1
Ytan ska bestå av ett tätt asfaltunderlag med en jämn lutning på högst 2 % i både längsgående riktning och i sidled och den får inte avvika med mer än 6 mm när den mäts med en rätskiva (linjal) med längden 3 m.
2.3.1.2
Asfaltunderlaget ska vara enhetligt avseende ålder, sammansättning och förslitning. Provningsytan ska vara fri från löst material eller främmande avlagringar.
2.3.1.3
Den största krosstorleken ska vara 10 mm (tillåtna toleranser: 8–13 mm).
2.3.1.4
Det genomsnittliga makrotexturdjupet mätt enligt ASTM E965-96 (förnyat godkännande 2006) med sandfläcksmetoden ska vara (0,7 ± 0,3) mm. Om fordonsmetoden används ska det genomsnittliga makrotexturdjupet bestämmas i båda körfälten där däcken ska bromsas.
2.3.1.5
Det våta underlagets friktionsegenskaper ska mätas med standardreferensdäck som betecknas som gjutna slitna SRTT16, antingen med den metod som beskrivs i punkt 2.3.2.1 i denna bilaga om fordonsmetoden (enligt punkt 2.4.1) används, eller med den metod som beskrivs i punkt 2.3.2.2 i denna bilaga om metoden med släpfordon eller däckprovningsfordon används.
2.3.2
Metoder för att mäta det våta underlagets friktionsegenskaper
2.3.2.1
Med det förfarande som beskrivs i punkt 2.4.1 i denna bilaga utförs två bromsprovningar av referensdäcket som var och en består av minst sex (6) giltiga körprov i samma riktning på likvärdiga delar av banan. Bromsprovningarna ska omfatta hela det potentiella bromsningsområdet, inbegripet där texturdjupet mäts.Bromsprovningarna utvärderas enligt beskrivningen i punkterna 2.4.1.1.1 och 2.4.1.1.2 i denna bilaga. Om variationskoefficienten för en bromsprovning CVBFC överstiger 4 % ska resultaten avfärdas och bromsprovningarna upprepas.
För varje bromsprovning ska det aritmetiska medelvärdet
där
ϑ är det våta underlagets temperatur i grader Celsius,
För varje bromsprovning ska den temperaturkorrigerade genomsnittliga bromskraftskoefficienten (BFC ave,corr) vara minst 0,4 och högst 0,65.
De aritmetiska medelvärdena av de temperaturkorrigerade genomsnittliga bromskraftskoefficienterna för de två bromsprovningarna får inte avvika med mer än 10 % från medelvärdet av de två värdena:
2.3.2.2
Med det förfarande som beskrivs i punkt 2.4.2 i denna bilaga utförs, i samma område som där det genomsnittliga makrotexturdjupet mättes, en bromsprovning av referensdäcket som består av minst sex (6) körprov i samma riktning.Bromsprovningen utvärderas enligt beskrivningen i punkterna 2.4.2.1.1 och 2.4.2.1.2 i denna bilaga. Om variationskoefficienten CVμ överstiger 4 % ska resultaten avfärdas och bromsprovningen upprepas.
Det aritmetiska medelvärdet (
där
ϑ är det våta underlagets temperatur i grader Celsius,
Den temperaturkorrigerade genomsnittliga högsta bromskraftskoefficienten (μ peak,corr) ska vara minst 0,45 och högst 0,80.
2.3.3
Atmosfäriska förhållandenVindförhållandena får inte påverka vattenbeläggningen av underlaget (vindavskärmningar är tillåtna).
Det våta underlagets temperatur och omgivningstemperaturen ska ligga inom följande intervall:
|
Användningskategori |
Det våta underlagets temperatur |
Omgivningstemperatur |
|
|
Standarddäck |
12 °C – 35 °C |
12 °C – 40 °C |
|
|
Vinterdäck |
|
5 °C – 35 °C |
5 °C – 40 °C |
|
|
Vinterdäck som klassificeras som däck för användning i svåra vinterförhållanden |
5 °C – 20 °C |
5 °C – 20 °C |
|
Däck för särskild användning |
|
5 °C – 35 °C |
5 °C – 40 °C |
|
|
Däck för särskild användning som klassificeras som däck för användning i svåra vinterförhållanden |
5 °C – 20 °C |
5 °C – 20 °C |
Dessutom får det våta underlagets temperatur inte variera med mer än 10 °C under provningen.
Omgivningstemperaturen ska ligga nära det våta underlagets temperatur. Skillnaden mellan omgivningstemperaturen och det våta underlagets temperatur ska vara mindre än 10 °C.
2.3.4
Byte av referensdäckOm provningen leder till ojämn förslitning eller skada på däcken eller om det finns förslitningar eller åldring som påverkar provningsresultaten ska referensdäcket inte längre användas.
2.4
Provningsmetoder för mätning av väggrepp på vått underlagFör beräkning av index för väggrepp på vått underlag (GB) för ett kandidatdäck i slitet skick ska kandidatdäckets bromsverkan på vått underlag jämföras med bromsverkan på vått underlag för ett referensdäck på ett fordon som färdas rakt framåt på ett vått belagt underlag. Mätningen görs med den ena av följande två metoder:
|
a) |
Fordonsmetoden där en uppsättning däck har monterats på en instrumenterad personbil. |
|
b) |
Metoden med ett släpfordon som dras av ett fordon eller ett däckprovningsfordon försett med det eller de däck som provningen gäller. |
2.4.1
Provningsmetod a med en instrumenterad personbilAlla bestämmelser i bilaga 5, del A, punkt 4.1 ”Provningsmetod a med en instrumenterad personbil” och tillhörande stycken gäller med undantag för punkt 4.1.6 ”Bearbetning av mätresultaten”. I stället gäller punkt 2.4.1.1 i denna bilaga.
2.4.1.1
Bearbetning av mätresultaten
2.4.1.1.1
Beräkning av genomsnittlig bromskraftskoefficientAlla bestämmelser i punkt 4.1.6.1 i del A i bilaga 5 gäller.
2.4.1.1.2
Validering av resultatenVariationskoefficienten CVBFC beräknas enligt följande:
där
För referensdäck:
|
a) |
Variationskoefficienten CVBFC för den första och den sista bromsprovningen av referensdäcket i en provningscykel ska vara mindre än eller lika med 4 %. |
|
b) |
De aritmetiska medelvärdena av de genomsnittliga bromskraftskoefficienterna för den första och den sista bromsprovningen får inte avvika med mer än [5] % från medelvärdet av de två värdena:
där
|
|
c) |
De temperaturkorrigerade genomsnittliga bromskraftskoefficienterna (BFCave,corr, se punkt 2.3.2.1 i denna bilaga) beräknade från de första och sista bromsprovningarna av referensdäcket i en provningscykel ska vara minst 0,40 och högst 0,65. |
Om ett eller flera av ovanstående villkor inte uppfylls ska hela provningscykeln upprepas.
För kandidatdäck (T):
Variationskoefficienten CVBFC beräknas för varje uppsättning kandidatdäck. Om en variationskoefficient är högre än 4 % ska alla data förkastas och bromsprovningen upprepas för den uppsättningen kandidatdäck.
2.4.1.1.3
Beräkning av justerad genomsnittlig bromskraftskoefficientAlla bestämmelser i punkt 4.1.6.3 i del A i bilaga 5 gäller.
2.4.1.1.4
Beräkning av kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlagKandidatdäckets T n (n = 1, 2 eller 3) index för väggrepp på vått underlag GB (T n ) beräknas enligt följande:
där
|
|
är det aritmetiska medelvärdet av de genomsnittliga bromskraftskoefficienterna för kandidatdäcket T n i en bromsprovning,
|
|
BFC adj(R) |
är den justerade genomsnittliga bromskraftskoefficienten enligt tabell 1 i bilaga 5, |
|
BFC(R0) = |
0,52 är fixerat som bromskraftskoefficienten för referensdäcket i referensförhållanden, |
|
ϑ |
är det våta underlagets uppmätta temperatur i grader Celsius vid provning av kandidatdäcket Tn, |
|
ϑ 0 |
är det våta underlagets referenstemperatur för kandidatdäcket enligt dess användningskategori såsom anges i tabell 2, |
|
MTD |
= |
är banans uppmätta makrotexturdjup i mm (se punkt 3.1.4 i denna bilaga), |
|
MTD 0 |
= |
0,8 mm är referensbanans makrotexturdjup, |
|
K vehicle |
= |
1,95 är en faktor för att skapa enhetlighet mellan den tidigare beräkningen av indexet för väggrepp på vått underlag och denna beräkning, och för att säkerställa överensstämmelse mellan fordonsmetoden och metoden med släpfordon och |
koefficienterna a, b, c och d anges i tabell 2.
Tabell 2
|
Användningskategori |
ϑ0 (°C) |
a |
b (°C–1) |
c (°C–2) |
d (mm–1) |
|
|
Standarddäck |
20 |
+0,90996 |
-0,00179 |
-0,00013 |
-0,10313 |
|
|
Vinterdäck |
|
15 |
+0,81045 |
-0,00004 |
-0,00019 |
-0,05093 |
|
|
Vinterdäck som klassificeras som däck för användning i svåra vinterförhållanden |
10 |
+0,71094 |
+0,00172 |
-0,00025 |
+0,00127 |
|
Däck för särskild användning |
|
15 |
+0,81045 |
-0,00004 |
-0,00019 |
-0,05093 |
|
|
Däck för särskild användning som klassificeras som däck för användning i svåra vinterförhållanden |
10 |
+0,71094 |
+0,00172 |
-0,00025 |
+0,00127 |
2.4.2
Provningsmetod b med släpfordon som dras av ett fordon eller med ett däckprovningsfordonAlla bestämmelser i bilaga 5, del A, punkt 4.2 ”Provningsmetod b med släpfordon som dras av ett fordon eller med ett däckprovningsfordon” och tillhörande stycken gäller med undantag för punkt 4.2.8 ”Bearbetning av mätresultaten”. I stället gäller punkt 2.4.2.1 i denna bilaga.
2.4.2.1
Bearbetning av mätresultaten
2.4.2.1.1
Beräkning av högsta bromskraftskoefficientAlla bestämmelser i punkt 4.2.8.1 i del A i bilaga 5 gäller.
2.4.2.1.2
Validering av resultatenVariationskoefficienten CV μ för μ peak beräknas enligt följande:
där
För referensdäck (R):
|
a) |
Variationskoefficienterna CVμ för de första och sista bromsprovningarna av referensdäcket i en provningscykel ska vara mindre än eller lika med 4 %. |
|
b) |
Det aritmetiska medelvärdet av de högsta bromskraftskoefficienterna för den första och den sista bromsprovningen av referensdäcket i en provningscykel får inte avvika med mer än 5 % från medelvärdet av de två värdena:
där
|
|
c) |
De temperaturkorrigerade genomsnittliga högsta bromskraftskoefficienterna (μ peak,corr, se punkt 2.3.2.2 i denna bilaga) beräknade från den första och sista bromsprovningen av referensdäcket i en provningscykel ska vara minst 0,45 och högst 0,80. |
Om ett eller flera av ovanstående villkor inte uppfylls ska hela provningscykeln upprepas.
För kandidatdäck (T n ):
Variationskoefficienten för högsta bromskraftskoefficient CVμ beräknas för varje kandidatdäck. Om en variationskoefficient är högre än 5 % ska alla data förkastas och bromsprovningen upprepas för det kandidatdäcket.
2.4.2.1.3
Beräkning av justerat medelvärde av högsta bromskraftskoefficient för referensdäcketAlla bestämmelser i punkt 4.2.8.3 i del A i bilaga 5 gäller.
2.4.2.1.4
Beräkning av kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlagKandidatdäckets T n (n = 1, 2, 3) index för väggrepp på vått underlag GB(T n ) beräknas enligt följande:
där
|
|
är det aritmetiska medelvärdet av de högsta bromskraftskoefficienterna för kandidatdäcket T n i en bromsprovning,
|
|
μ peak,adj(R) |
är den justerade högsta bromskraftskoefficienten enligt tabell 3 i bilaga 5, |
|
μ peak(R0) = |
0,71 är fixerat som den högsta bromskraftskoefficienten för referensdäcket i referensförhållandena, |
|
ϑ |
är det våta underlagets uppmätta temperatur i grader Celsius vid provning av kandidatdäcket Tn, |
|
ϑ 0 |
är det våta underlagets referenstemperatur för kandidatdäcket enligt märkningen på däcksidan såsom anges i tabell 4, |
|
MTD |
= |
är banans uppmätta makrotexturdjup, |
|
MTD 0 |
= |
0,8 mm är fixerat som referensbanans makrotexturdjup, |
|
K släpfordon = 1,50 |
= |
är en faktor för att skapa enhetlighet mellan den tidigare beräkningen av indexet för väggrepp på vått underlag och denna beräkning, och för att säkerställa överensstämmelse mellan fordonsmetoden och metoden med släpfordon och |
koefficienterna a, b, c och d anges i tabell 4.
Tabell 4
|
Användningskategori |
ϑ0 (°C) |
a |
b (°C–1) |
c (°C–2) |
d (mm–1) |
|
|
Standarddäck |
20 |
+0,99655 |
-0,00124 |
+0,00041 |
+0,06876 |
|
|
Vinterdäck |
|
15 |
+0,94572 |
-0,00032 |
-0,00020 |
+0,08047 |
|
|
Vinterdäck som klassificeras som däck för användning i svåra vinterförhållanden |
10 |
+0,89488 |
+0,00061 |
-0,00080 |
+0,09217 |
|
Däck för särskild användning |
|
15 |
+0,94572 |
-0,00032 |
-0,00020 |
+0,08047 |
|
|
Däck för särskild användning som klassificeras som däck för användning i svåra vinterförhållanden |
10 |
+0,89488 |
+0,00061 |
-0,00080 |
+0,09217 |
3.
Utvärdering av väggrepp hos däck av klasserna C2 och C3Utvärdering av index för väggrepp på vått underlag för däck i slitet skick
Princip
Två steg:
|
(a) |
Index för väggrepp på vått underlag G för däck i nytt skick utvärderas enligt bestämmelserna i bilaga 5, del B, ”Däck av klasserna C2 och C3” och tillhörande stycken. |
|
(b) |
Index för väggrepp på vått underlag GB i slitet skick för däck av klasserna C2 och C3 utvärderas med hjälp av följande formler:
|
Kworn är prestandaförsämringsfaktorn mellan väggreppet på vått underlag i nytt skick och i slitet skick:
Kworn (C2) = 0,87
Kworn (C3) = 0,83
Bilaga 9 – Tillägg 1
Exempel på rapport om förberedelse av slitna däck
|
Slipningsdatum |
|
|
Tillverkare |
|
|
Märke |
|
|
Handelsbeteckning/handelsnamn |
|
|
Storlek |
|
|
Användningsbeskrivning |
|
|
Hjulringens bredd |
|
|
Däcktryck (kPa) |
|
|
Tillverkningsvecka |
|
|
Däckets identifieringskod |
|
Mätning av skårdjup
|
Spårdjup Det centrala området: (2,0 ± 0,4) mm Skuldran: ≤ 2 mm |
i det centrala området (ja/nej) |
Längsgående punkter |
||||
|
1 |
2 |
3 |
4 |
|||
|
Tvärgående punkter |
1 |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Värden |
|
Genomsnittligt skårdjup i det centrala området (mm) Det centrala området: (2,0 ± 0,2) mm |
|
Mätning av strävhet
|
Aritmetisk medelhöjd för strävhetsprofilens absoluta värden (μm) |
Avsnitt |
||||||
|
1 |
2 |
3 |
4 |
||||
|
Tvärg. punkt |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||
|
Medelvärde |
|
|
|
|
|||
Bilaga 9 – Tillägg 2
Exempel på provningsrapporter för index för väggrepp på vått underlag för däck i slitet skick
Exempel 1: Provningsrapport för index för väggrepp på vått underlag för däck i slitet skick när metoden med släpfordon eller däckprovningsfordon används
|
Provningsrapportens nummer: |
|
|
Provningsdatum: |
|
|
|
|
|
|
|||
|
Provningsbana: |
|
|
|
Minst: |
Högst: |
|
Texturdjup (mm): |
|
Det våta underlagets temperatur (°C): |
|
|
|
|
μpeak,corr: |
|
Omgivningstemperatur (°C): |
|
|
|
|
Vattendjup (mm): |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Hastighet (km/h): |
|
||||
|
Nr |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|
|
Märke |
|
|
|
|
|
|
|
Mönster/handelsbeteckning |
SRTT … |
|
|
|
SRTT … |
|
|
Storlek |
|
|
|
|
|
|
|
Användningsbeskrivning |
|
|
|
|
|
|
|
Referens(provnings)tryck (kPa) |
|
|
|
|
|
|
|
Identifiering av däcket |
|
|
|
|
|
|
|
M+S-märkning (Ja/Nej) |
|
|
|
|
|
|
|
3PMSF-märkning (Ja/Nej) |
|
|
|
|
|
|
|
Fälg |
|
|
|
|
|
|
|
Belastning (kg) |
|
|
|
|
|
|
|
Tryck (kPa) |
|
|
|
|
|
|
|
μpeak |
1 |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Standardavvikelse, σμ |
|
|
|
|
|
|
|
CVμ ≤ 4 % |
|
|
|
|
|
|
|
CVal(μ peak) ≤ 5 % |
|
|
|
|
|
|
|
μ peak,corr(R) |
|
|
|
|
|
|
|
μ peak,adj(R) |
|
|
|
|
|
|
|
Index för väggrepp på vått underlag |
|
|
|
|
|
|
|
Det våta underlagets temperatur (°C) |
|
|
|
|
|
|
|
Omgivningstemp. (°C) |
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkningar |
|
|
|
|
|
|
Exempel 2: Provningsrapport för index för väggrepp på vått underlag för däck i slitet skick när fordonsmetoden används
|
Provningsrapportens nummer: |
|
|
Provningsdatum: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Provningsbana: |
|
|
|
Minst: |
Högst: |
|
Fordon |
|
|
|
Texturdjup (mm): |
|
Det våta underlagets temperatur (°C): |
|
|
|
Märke: |
|
||
|
BFC ave,corr,1: |
|
Omgivningstemperatur (°C): |
|
|
Modell: |
|
|||
|
BFC ave,corr,2: |
|
|
|
|
Typ: |
|
|||
|
CVal(BFC ave,corr): |
|
|
|
|
Registreringsår: |
|
|||
|
Vattendjup (mm): |
|
|
|
|
Högsta tillåtna axellast: |
Fram |
Bak |
||
|
|
|
|
|
|
|||||
|
Initial hastighet (km/h): |
|
|
Sluthastighet (km/h): |
|
|||||
|
Nr |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
||||||
|
Märke |
|
|
|
|
|
||||||
|
Mönster/handelsbeteckning |
SRTT … |
|
|
|
SRTT … |
||||||
|
Storlek |
|
|
|
|
|
||||||
|
Användningsbeskrivning |
|
|
|
|
|
||||||
|
Referens(provnings)tryck (kPa) |
|
|
|
|
|
||||||
|
Identifiering av däcket |
|
|
|
|
|
||||||
|
M+S-märkning (Ja/Nej) |
|
|
|
|
|
||||||
|
3PMSF-märkning (Ja/Nej) |
|
|
|
|
|
||||||
|
Fälg |
|
|
|
|
|
||||||
|
Framaxelns tryck (kPa) |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
|
|
Bakaxelns tryck (kPa) |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
|
|
Framaxelns belastning (kg) |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
|
|
Bakaxelns belastning (kg) |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
vänster: |
höger: |
|
|
|
Bromssträcka (m) |
BFCi |
Bromssträcka (m) |
BFCi |
Bromssträcka (m) |
BFCi |
Bromssträcka (m) |
BFCi |
Bromssträcka (m) |
BFCi |
|
|
Mätning |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
Standardavvikelse, σBFC |
|
|
|
|
|
||||||
|
CVBFC ≤ 4 % |
|
|
|
|
|
||||||
|
CVal(BFC ave) ≤ 5 % |
|
|
|
|
|
||||||
|
BFC ave,corr(R) |
|
|
|
|
|
||||||
|
BFC adj(R) |
|
|
|
|
|
||||||
|
Index för väggrepp på vått underlag |
|
|
|
|
|
||||||
|
Det våta underlagets temperatur (°C) |
|
|
|
|
|
||||||
|
Omgivningstemp. (°C) |
|
|
|
|
|
||||||
|
Anmärkningar |
|
|
|
|
|
||||||
BILAGA 10
Förfarande för att bestämma nötningsprestanda hos däck av klass C1
Inledning
För beräkning av ett kandidatdäcks nötningsindex jämförs kandidatdäckets nötningsnivå med ett standardreferensdäcks nötningsnivå. Mätningen görs med den ena av följande två provningsmetoder:
|
a) |
Fordonsmetoden på allmän väg. |
|
b) |
Provningsmetoden med inomhustrumma. |
1. Provningsmetod a med fordon på allmän väg
1.1 Tillämpningsområde
Denna metod används för däck av klass C1 som omfattas av denna föreskrift, undantaget däck med väggrepp på is och däck med en nominell fälgdiameterkod ≤ 13.
1.2 Definitioner
Utöver de relevanta definitioner som anges i punkt 2 i denna föreskrift gäller följande:
|
1.2.1 |
slinga: del av körvägen som har samma start- och slutpunkt. Om samma slinga körs medurs och moturs ska den betraktas som två slingor. |
|
1.2.2 |
körväg: de vägar som används för nötningsprovningen. Körvägen kan bestå av en eller flera slingor som kan köras i valfri ordning. |
|
1.2.3 |
skift: den tid det tar att köra slingan (inbegripet pauser, rotationstid mellan fordonen i konvojen och körning i fordonet). |
|
1.2.4 |
total sträcka: den totala körsträckan för ett däck under provningen. |
|
1.2.5 |
elmaskin: en energiomvandlare som omvandlar elektrisk energi till mekanisk och vice versa. |
|
1.2.6 |
kategori av framdrivningsenergiomvandlare: i) förbränningsmotor, ii) elmaskin eller iii) bränslecell. |
|
1.2.7 |
hybridelfordon (HEV): hybridfordon i vilket en av framdrivningsenergiomvandlarna är en elmaskin. |
|
1.2.8 |
hybridfordon: ett fordon försett med ett framdrivningssystem som har minst två olika kategorier av framdrivningsenergiomvandlare och minst två olika kategorier av lagringssystem för framdrivningsenergi. |
|
1.2.9 |
icke externt laddbart hybridelfordon (NOVC-HEV): hybridelfordon som inte kan laddas från en extern källa. |
|
1.2.10 |
externt laddbart hybridelfordon (OVC-HEV): hybridelfordon som kan laddas från en extern källa. |
|
1.2.11 |
fordon med endast eldrift (PEV): ett fordon utrustat med ett framdrivningssystem vars framdrivningsenergiomvandlare endast består av elmaskiner och vars system för lagring av framdrivningsenergi endast består av uppladdningsbara elenergilagringssystem (REESS). |
|
1.2.12 |
fordon med endast förbränningsmotorer: fordon där alla framdrivningsenergiomvandlare är förbränningsmotorer. |
|
1.2.13 |
uppladdningsbart elenergilagringssystem för drift: ett uppladdningsbart elenergilagringssystem som tillhandahåller elektrisk energi för elektrisk framdrivning. |
|
1.2.14 |
framhjulsdrivet fordon: fordon där endast framaxeln är drivande. |
|
1.2.15 |
bakhjulsdrivet fordon: fordon där endast bakaxeln är drivande. |
|
1.2.16 |
fyrhjulsdrivet fordon (4WD): fordon där föraren kan stänga av drivningen på en axel. |
|
1.2.17 |
fyrhjulsdrivet fordon (AWD): fordon med permanent eller fordonsstyrd fyrhjulsdrift. |
|
1.2.18 |
referensfordon: det fordon på vilket referensdäcken ska monteras. |
|
1.2.19 |
kandidatfordon: det fordon på vilket kandidatdäcken ska monteras. |
|
1.2.20 |
fordonets f2-koefficient (mätt i N/(km/h)2): andra gradens vägmotståndskoefficient enligt FN-föreskrift nr 154. Den anges utifrån referensförhållanden. |
|
1.2.21 |
längsgående acceleration (mätt i m/s2): accelerationen i fordonets rörelseriktning. Den längsgående accelerationen anges som ett plusvärde vid hastighetsökning och som ett minusvärde vid hastighetsminskning (t.ex. inbromsning). |
|
1.2.22 |
sidoacceleration (mätt i m/s2): accelerationen vinkelrät mot fordonets rörelseriktning. Sidoaccelerationen anges som ett plusvärde vid en vänstersväng i fordonets rörelseriktning. Sidoaccelerationen anges som ett minusvärde vid en högersväng i fordonets rörelseriktning. |
|
1.2.23 |
provningsdäck: kandidatdäck eller referensdäck. |
|
1.2.24 |
kandidatdäck: däck vars nötningsprestanda utvärderas jämfört med ett referensdäcks nötningsprestanda. |
|
1.2.25 |
referensdäck: det däck som används i varje konvoj som referens för utvärdering av kandidatdäckets nötningsprestanda enligt följande tabell:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
1,3 Symboler och förkortningar
|
Symbol |
Enhet |
Beteckning |
|
AICT |
Ingen dimension |
Kandidatdäckets nötningsindex |
|
ALC |
mg/km/t |
Kandidatdäckets nötningsnivå vid provningsförhållanden |
|
ALRT |
mg/km/t |
Referensdäckets nötningsnivå vid provningsförhållanden |
|
ARC |
mg/km |
Kandidatdäckets nötningshastighet vid provningsförhållanden |
|
ARR |
mg/km |
Referensdäckets nötningshastighet vid provningsförhållanden |
|
D Ci |
km |
Kandidatfordonets sammanlagda körsträcka under provningen |
|
D Ri |
km |
Referensfordonets sammanlagda körsträcka under provningen |
|
MCTF i |
g |
Kandidatdäckets slutliga vikt för däck i |
|
MCTS i |
g |
Kandidatdäckets initiala vikt för däck i |
|
MRTF i |
g |
Referensdäckets slutliga vikt för däck i |
|
MRTS i |
g |
Referensdäckets initiala vikt för däck i |
|
O S |
mg/km/t |
Förskjutning av regressionslinjerna för referensdäckets nötningsnivå på SRTT17S |
|
O W |
mg/km/t |
Förskjutning av regressionslinjerna för referensdäckets nötningsnivå på SRTT17W |
|
Q Ci |
kg |
Provningsbelastning för varje kandidatdäck |
|
Q Ri |
kg |
Provningsbelastning för varje referensdäck |
|
SS |
mg/km/t/oC |
SRTT17S-däckets känslighet för temperaturvariationer |
|
SW |
mg/km/t/oC |
SRTT17W-däckets känslighet för temperaturvariationer |
|
Ti |
oC |
Genomsnittlig temperatur vid provning |
|
|
oC |
Genomsnittlig temperatur vid de n provningarna |
1.4 Mätinstrument
|
1.4.1 |
Instrument för mätning av däckets vikt.
Vågen ska kunna mäta däckets vikt med en noggrannhet på ±2 g. |
|
1.4.2 |
Instrument för hjulinställning och mätning av hjullutning på fordonet
Anordningen ska ha en noggrannhet på ±0,033 grader. |
|
1.4.3 |
Instrument för mätning av fordonets vikt per position
Vågen ska kunna mäta belastningen på varje däck med en noggrannhet på ±0,1 %. |
|
1.4.4 |
Instrument för mätning av acceleration, sträcka och hastighet
Under provningen ska hastigheten, sidoaccelerationen och den längsgående accelerationen mätas kontinuerligt, med en minsta och rekommenderad provtagningsfrekvens på 10 Hz. GNSS-mätning (globalt system för satellitnavigering enligt definitionen i ISO 24245:2023) ska användas för numerisk behandling av positionerna. Se numerisk behandling av GNSS-data (globalt system för satellitnavigering) i tillägg 1 till bilaga 10 till denna föreskrift. Däckets körsträcka ska vara den sträcka som uppges av GNSS-systemet plus körsträckan utan GNSS-signal, såvida inte detta avstånd beräknas av GNSS-systemet. Accelerometrar får inte användas. |
|
1.4.5 |
Anordning för mätning av däcktryck
Anordningen ska ha en noggrannhet på ±3 kPa. |
|
1.4.6 |
Instrument för vädermätning (regn, snö, is)
Vid regn ska provningsförarna uppge körsträckan med vindrutetorkarna igång (och faktisk torkning av vindrutan) för varje skift. Vid snö/is ska provningsförarna uppge körsträcka med snö eller is på vägen för varje skift. |
|
1.4.7 |
Instrument för temperaturmätning
Fordonets externa termometer får användas. Uppgifterna ska noteras med tid och plats på papper eller elektroniskt. En termometer som är placerad för mätning av utomhusluftens temperatur får också användas. Termometern ska ha en mätnoggrannhet på ±1 °C. En anordning för kontinuerlig mätning som registrerar temperaturen får också användas, förutsatt att den uppfyller kravet på mätnoggrannhet ovan. Den första och den sista mätningen ska göras med hjälp av en kalibrerad termometer. |
|
1.4.8 |
Instrument för mätning av däck- och hjulkombinationers vikt
Vågen ska kunna mäta däckets vikt med en noggrannhet på ±2 g. |
1.5 Förfarande för mätning av däck, däck- och hjulkombinationer och fordon
|
1.5.1 |
Mätning av däckets vikt
Före viktmätningen ska däcket rengöras och torkas med en anordning eller produkt som inte avlägsnar något gummi från däcket (t.ex. ett vattenbaserat icke-slipande rengöringsmedel). Eventuella synliga stenar ska avlägsnas från slitbanan före viktmätningen. Mätningen ska upprepas tre gånger och ett medelvärde ska räknas ut. |
|
1.5.2 |
Mätning av däck- och hjulkombinationers vikt
Före viktmätningen ska däck- och hjulkombinationen rengöras och torkas med en anordning eller produkt som inte avlägsnar något gummi från däcket (t.ex. ett vattenbaserat icke-slipande rengöringsmedel). Eventuella synliga stenar ska avlägsnas från slitbanan före viktmätningen, utan tryckluft och utan ventilinsats. Viktmätningen ska utföras efter kontroll av att alla balansvikter finns på däck- och hjulkombinationen. |
|
1.5.3 |
Förfarande för mätning av fordonets vikt
Fordonet ska rengöras och torkas före mätningen, med full bränsletank (fordon med endast förbränningsmotorer) och provningsballast enligt beskrivningen i punkt 1.6 i denna bilaga samt utrustat med de däck som ska provas och hjul som används för provningen med genomsnittlig förarvikt (dvs. 75 kg). Belastningen Q för varje däck ska mätas. |
|
1.5.4 |
Förfarande för mätning av hjulinställning
Hjulinställningen ska mätas, med full bränsletank (fordon med endast förbränningsmotorer) och provningsballast enligt beskrivningen i punkt 1.6 i denna bilaga samt utrustat med de däck som ska provas och hjul som används för provningen med genomsnittlig förarvikt (dvs. 75 kg). |
1.6 Krav på provningsfordonet
|
1.6.1 |
Allmänna krav
Hjulinställning ska utföras enligt följande:
Hjulinställningarna (inåt- och utåtlutningen) på båda axlarna på referensfordonet och på varje kandidatfordon ska kontrolleras minst
Efter avslutad provning får hjulinställningen inte avvika mer än ±0,15 grader för inåtlutningen och ±0,3 grader för utåtlutningen från den första mätningen under samma förhållanden. |
|
1.6.2 |
Godtagbara värden för hjulupphängningens geometri och statisk justering för framhjulsdrivna fordon |
|
1.6.2.1 |
Fordon som används för kandidatdäck, belastat tillstånd enligt beskrivningen i punkt 1.5.4:
|
|
1.6.2.2 |
Fordon som används för referensdäck, belastat tillstånd enligt beskrivningen i punkt 1.5.4:
|
|
1.6.3 |
Godtagbara värden för hjulupphängningens geometri och statisk justering för bakhjulsdrivna fordon |
|
1.6.3.1 |
Fordon som används för kandidatdäck, belastat tillstånd enligt beskrivningen i punkt 1.5.4:
|
|
1.6.3.2 |
Fordon som används för referensdäck, belastat tillstånd enligt beskrivningen i punkt 1.5.4:
|
|
1.6.4 |
Godtagbara värden för hjulupphängningens geometri och statisk justering för fyrhjulsdrivna fordon
Fyrhjulsdrivna fordon (4WD) får användas om endast en axel används som drivaxel. I ett sådant fall betraktas de som framhjulsdrivna eller bakhjulsdrivna fordon, beroende på konfigurationen. |
|
1.6.5 |
Godtagbar hjulupphängning för fordon och inställning av statiska värden för fyrhjulsdrivna fordon (AWD)
Fordon med permanent fyrhjulsdrift ska ha de inställningar för bakhjulsdrivna fordon som beskrivs i punkt 1.6.3 i denna bilaga. |
|
1.6.6 |
Om inget fordon uppfyller kraven i punkt 1.6.2, 1.6.3, 1.6.4 eller 1.6.5 ska följande förfarande tillämpas:
|
|
1.6.7 |
Godtagbar framdrivningsenergiomvandlare för fordon
Alla typer av framdrivningsenergiomvandlare får användas förutsatt att samma typ används i hela konvojen. Konvojen ska bestå av fordon som tillhör samma fordonstyp med avseende på deras elektrifieringsgrad (dvs. fordon med endast förbränningsmotor, icke externt laddbart hybridelfordon, externt laddbart hybridelfordon eller fordon med endast eldrift). |
|
1.6.8 |
Godtagbart transmissionssystem för fordon
Ett framhjulsdrivet fordon ska användas för den däckstorlek som ska provas när ett sådant finns tillgängligt. Om däckstorleken endast kan monteras på bakhjulsdrivna fordon ska ett bakhjulsdrivet fordon användas, och referensdäcken ska också monteras på ett bakhjulsdrivet fordon. Om däckstorleken endast kan monteras på fyrhjulsdrivna fordon (AWD) ska ett fyrhjulsdrivet fordon (AWD) användas, och referensdäcken ska också monteras på ett fyrhjulsdrivet fordon (AWD). Om ett fordon med liknande vridmomentfördelning finns tillgängligt ska det användas för både referensdäcken och kandidatdäcken. Om ett sådant fordon inte finns tillgängligt ska standardläget användas för både referensfordonet och kandidatfordonet. Fordon med automatisk eller manuell växellåda får användas i samma konvoj. |
|
1.6.9 |
Fordonens körläge
Om det finns flera olika körlägen ska standardkörläget, om ett sådant har definierats av fordonstillverkaren, väljas. Om inget standardkörläge har definierats av fordonstillverkaren ska ett representativt körläge väljas i samråd med den ansvariga myndigheten. |
|
1.6.10 |
Regenerativ bromsning
Fordonen i konvojen ska ha liknande funktioner för regenerativ bromsning. Detta krav uppfylls genom val av fordon med liknande elektrifieringsgrad (se punkt 1.6.7). Om ett fordons regenerativa bromsning kan inaktiveras får föraren endast göra detta om alla fordon i konvojen körs med samma förhållanden i fråga om regenerativ bromsning. |
|
1.6.11 |
Godtagbar aerodynamisk prestanda för fordon
Den aerodynamiska prestandan hos det fordon som är försett med referensdäck ska uppfylla följande villkor: F2-värdet för fordonet med referensdäck ska vara lägre än eller 1,2 gånger f2-värdet för fordonet med kandidatdäck. Bestämmelsen i denna punkt gäller inte när provningsanläggningen inte har tillgång till fordonens f2-värden. |
|
1.6.12 |
Godtagbar fordonsvikt (beroende på däckstorlek och däckets belastningsindex)
Den totala fordonsvikten ska medge att däcket belastas med en total belastning på (67 ± 7) % av den sammanlagda nominella belastningskapaciteten för fyra däck. Räkneexempel: Om man antar att referensdäckens belastningsindex är 94, vilket motsvarar en högsta belastning på 670 kg, är den totala nominella belastningen för de fyra referensdäcken 670 x 4 = 2 680 kg. Det lastade fordonets vikt ska då vara 2 680 x 67 % = 1 796 kg med en tolerans på 2 680 x 7 %, vilket motsvarar ±188 kg. Lastfördelningen mellan fram- och bakaxeln ska vara följande:
Ballast får användas för att uppnå högre belastning, förutsatt att den inte överstiger 85 % av fordonets högsta nyttolast. En minsta ballast på 1,5 passagerare inklusive föraren ska ingå. |
|
1.6.13 |
Krav avseende körväg, acceleration och hastighet
Körvägen ska vara en sluten slinga. Fordonen ska återvända till startpunkten utan att transporteras på en biltransportvagn. |
|
1.6.13.1 |
Körvägens minsta längd
Körvägen ska bestå av en eller flera slutna slingor. Fordonen ska återvända till startpunkten. Längden ska vara minst 300 km på olika vägar. Fordonen får inte transporteras på en biltransportvagn, utom vid fordons- eller däckfel. |
|
1.6.13.2 |
Fördelning av körstilar
Körvägen ska ha följande fördelning av acceleration/sträcka för var och en av de representerade körstilarna:
|
|
1.6.13.3 |
Övergripande accelerationsnivå
Följande bestämmelser om standardavvikelse och maximivärden för acceleration ska tillämpas: |
|
1.6.13.3.1 |
Standardavvikelse
Standardavvikelserna för längsgående acceleration och sidoacceleration under provningen får inte variera mer än 5 % mellan ett fordon och ett annat fordon i samma konvoj. |
|
1.6.13.3.2 |
Största acceleration
|
|
1.6.14 |
Hastighetskrav
Hastigheten, med en mättolerans på 10 km/h, får inte överskrida de tillämpliga lagstadgade hastighetsgränserna i det land där körvägen är belägen. Dessutom får hastigheten inte överstiga 140 km/h. Den maximala toleransen i körsträcka (inklusive en mättolerans på 10 km/h) är 0,5 % (sammanlagt 40 km för en körsträcka på 8 000 km). |
|
1.6.15 |
Övervakning av acceleration och hastighet under provning
Accelerationen och hastigheten ska övervakas kontinuerligt under provningen för varje bil i konvojen. Närmare uppgifter om beräkning av acceleration och hastighet finns i tillägg 1 till denna bilaga. |
|
1.6.16 |
Nötningsnivå på körvägen
För att kunna användas vid provning ska körvägen uppfylla följande krav på nötningsnivå för referensdäck:
Om endast ett av referensdäcken (t.ex. endast SRTT17S) används på en körväg ska endast ett av kraven uppfyllas: kravet för det referensdäck som används på körvägen.
Figur 1: Nötningsnivån normaliserad till 20 °C vid provningen ska ligga inom s1 och s2. Nötningsnivån på körvägen ska beräknas enligt punkt 1.6.16.1 i denna bilaga. |
|
1.6.16.1 |
Följande bestämmelser gäller för mätning av referensdäckets nötningsnivå:
För var och en av (minst) tre uppsättningar provade referensdäck anges nötningsnivån ALRTi i mg/km/t vid en temperatur Ti . Beräkningen ska uppdateras varje kvartal utifrån resultaten av alla utförda provningar från de fyra föregående kvartalen, med början ett år efter körvägens ursprungliga godkännande. Den ursprungliga lutningen och förskjutningen får endast uppdateras om temperaturintervallet överensstämmer med bestämmelserna i denna punkt. SRTT17S- och SRTT17W-däckens känslighet för temperaturvariationer under provningen (SS och SW ) (dvs. regressionslinjens lutning för referensdäckets nötningsnivå mot den genomsnittliga provningstemperaturen) beräknas med följande ekvation:
Regressionslinjernas förskjutning för referensdäckets nötningsnivå till den genomsnittliga provningstemperaturen under provningen beräknas med följande ekvationer:
Körvägens nötningsnivåer vid relevanta temperaturer beräknas med följande ekvationer:
där
Om körvägen används för både SRTT17S och SRTT17W ska S beräknas för varje referensdäck, med resulterande SS- och SW-värden. |
1.7 Krav på väder- och klimatförhållanden
|
1.7.1 |
Provning av däck mot SRTT17S enligt tabellen i punkt 1.2.25 i denna bilaga ska utföras under följande väder- och klimatförhållanden:
|
|
1.7.2 |
Provning av däck mot SRTT17W enligt tabellen i punkt 1.2.25 i denna bilaga ska utföras under följande väder- och klimatförhållanden: |
|
1.7.2.1 |
Däck för användning i svåra vinterförhållanden
|
|
1.7.2.2 |
Däck som inte är avsedda för användning i svåra vinterförhållanden
|
|
1.7.3 |
Mätning av väderdata |
|
1.7.3.1 |
Mätning av sträcka med vått underlag
Sträckan med vått underlag, uttryckt i procent av körsträckan, motsvarar den sträcka som körts med vindrutetorkarna på. Dessa uppgifter kan samlas in manuellt i ett fordon i konvojen. Alternativt kan uppgifter hämtas från fordonsinformationen, t.ex. CAN-bussen (Controller Area Network) eller OBD-systemet (On-Board Diagnostics), om sådan finns tillgänglig. |
|
1.7.3.2 |
Genomsnittlig temperatur:
För beräkning av den genomsnittliga temperaturen ska minst fem mätningar per skift utföras på körvägen. Mätningarna ska inbegripa start- och slutpunkten. Temperaturen på den högsta höjd som nås längs körvägen ska också mätas. Mätningar ska göras på minst ett fordon i konvojen. Den genomsnittliga temperaturen på körvägen ska beräknas som medelvärdet av samtliga uppmätta temperaturer på samtliga fem punkter. Åtminstone vid start- och slutpunkten ska mätningen göras med en fast anordning med erforderlig noggrannhet. Temperaturgivaren ska placeras utomhus i ett fritt läge där den exponeras för luftflödet och skyddas mot direkt solljus. Det senare får uppnås med hjälp av ett solskydd eller en liknande anordning. För mätningar på vägen får en väderstation som är installerad i fordonet med extern temperaturgivare användas. Kontinuerlig temperaturmätning under hela provningen får utföras. Om så sker ska den uppmätta genomsnittliga, lägsta och högsta temperaturen anges för hela provningen. De tio första minuterna efter att körningen inletts och efter varje paus som föraren tar ska inte tas med i beräkningen av den lägsta, högsta och genomsnittliga temperaturen. Den genomsnittliga temperaturen får anges som både tidsbaserat och avståndsbaserat medelvärde. |
1.8 Krav på standardreferensdäck
Referensdäck SRTT17S och SRTT17W ska förvaras i det skick som rekommenderas i F3676-23 respektive F3675-23.
SRTT17S ska användas för att utvärdera kandidatdäck i användningskategorin normal och för däck i användningskategorin vinterdäck eller särskild användning som inte klassificeras som däck för användning i svåra vinterförhållanden och för däck i användningskategorin särskild användning som inte har beteckningen ”M+S”.
SRTT17W ska användas för att utvärdera kandidatdäck i användningskategorin vinterdäck och däck för särskild användning med beteckningen ”M+S” som klassificeras eller inte klassificeras som däck för svåra vinterförhållanden.
1.9 Förberedelse och justering av däck
|
1.9.1 |
Montering av däck på fälg och fordon
Nya kandidatdäck ska monteras och balanseras på en fälg som tillåts av däcktillverkaren. Nya referensdäck för varje provning ska monteras på fälgar med en bredd på 7,5 tum. Ett kandidatdäcks fälgbredd ska anges i provningsrapporten. För däck med särskilda monteringskrav, såsom asymmetriska däck eller däck med angiven rotationsriktning, gäller även följande krav: rotationsriktningen ska beaktas och den sida av däcket som är avsedd att vara vänd mot fordonets utsida ska placeras på rätt sätt. |
|
1.9.2 |
Mätning av däckets vikt (utan fälg)
Däckets vikt ska mätas enligt det förfarande som beskrivs i punkt 1.5.1 i denna bilaga. Inget gummi (t.ex. utskjutande delar som kan finnas kvar efter gjutprocessen) får avlägsnas från något däck (varken provnings- eller referensdäck). Varje däcks vikt ska mätas
|
|
1.9.3 |
Mätning av däck- och hjulkombinationers vikt
Däck- och hjulkombinationens vikt ska mätas enligt det förfarande som beskrivs i punkt 1.5.2 i denna bilaga. Mellanliggande mätningar av däck- och hjulkombinationers vikt är valfria. |
|
1.9.4 |
Däcktryck
Referensdäckens däcktryck ska vara 290 kPa. Kandidatdäck ska pumpas upp (i kallt tillstånd) till sitt nominella tryck, som bestäms av vilken standard de tillhör. Närmare bestämt gäller följande:
|
1.10 Förberedelse och justering av fordon
Fordon för kandidatdäck och referensdäck ska väljas enligt begränsningarna i punkt 1.6.
|
1.10.1 |
Mätning av fordonets vikt
Fordonets vikt ska mätas enligt det förfarande som beskrivs i punkt 1.5.3 i denna bilaga. Fordonet ska barlastas enligt beskrivningen i punkt 1.6.12 i denna bilaga. Däckbelastningen Q ska mätas för varje däck för referensfordon och kandidatfordon. |
|
1.10.2 |
Fordonsinställning
Fordonets hjulinställning ska justeras enligt bestämmelserna i punkterna 1.6.2–1.6.6 i denna bilaga. |
1.11 Provningsmetod och mätningar
|
1.11.1 |
Allmänt
Nötningsprovningen ska utföras på allmän väg. En konvoj får bestå av högst fyra fordon. Fordonen ska köras cirka 8 000 km längs utvalda körvägar med en angiven körintensitet så att varje kandidatdäck exponeras för samma förhållanden (t.ex. intensitet, förare, position i konvojen och väder). Däcken utvärderas jämfört med ett referensdäck. Referensdäcket ska monteras på en konvojs fordon för att i första hand fånga upp temperaturskillnader, men även andra parametrar som skiljer sig åt. Ett kandidatfordon ska vara utrustat med samma kandidatdäck. Den uppmätta prestandan ska beräknas enligt punkt 1.11.13 i denna bilaga. |
|
1.11.2 |
Total provningssträcka
Den totala körsträckan för varje fordon i konvojen ska vara 8 000 ± 300 km. Om den totala körsträckan överstiger detta gränsvärde ska provningen ogiltigförklaras. |
|
1.11.3 |
Konvojens sammansättning och hantering
Konvojen ska vara homogen i fråga om följande fordonsparametrar:
Fordon av samma modell och med samma inställningar ska användas för både referensdäck och kandidatdäck, förutsatt att
När det gäller det maximala avståndet mellan fordonen i konvojen ska varje förare kunna ha visuell kontakt med föregående och efterföljande fordon. Samtliga fordon ska framföras i höger körfält (eller vänster körfält i länder med vänstertrafik) när det är fritt. |
|
1.11.4 |
Fordonsrotation i konvojen och förarrotation i fordon
Varje kandidatdäck, inbegripet provningsdäck och referensdäck, ska under lika stora delar av provningen användas
Byten av förare och fordonspositioner får ske inom en tolerans på 10 % av den fördefinierade sträckan längs körvägen. |
|
1.11.5 |
Uppgifter som uppmäts före, under och efter provningen |
|
1.11.5.1 |
Före och efter provningen:
Före och efter provningen ska följande mätningar göras:
|
|
1.11.5.2 |
Under provningen
Under provningen ska följande uppgifter registreras:
Vid mellanliggande stopp rekommenderas följande icke obligatoriska mätningar:
|
|
1.11.6 |
Databehandling för genomsnittlig temperatur
Temperaturmätning under provningen: Temperaturen ska mätas enligt punkt 1.7.3. |
|
1.11.7 |
Databehandling för standardavvikelse för längsgående acceleration och sidoacceleration under provning
Under varje skift ska hastigheten, sidoaccelerationen och den längsgående accelerationen utvärderas kontinuerligt. En minsta provtagningsfrekvens på 10 Hz rekommenderas. Den vanligaste tekniken är GNSS-mätning (globalt system för satellitnavigering) för numerisk behandling av positionerna. Behandlingen av accelerationsdata beskrivs i tillägg 1 till denna bilaga. |
|
1.11.8 |
Provningsvalidering
Provningen anses giltig om följande villkor är uppfyllda:
|
|
1.11.9 |
Avvikelse från nominell körväg
Körvägen anses giltig när samtliga följande villkor är uppfyllda:
Om alla villkor är uppfyllda anses körvägen vara giltig och den sträcka som används för beräkning måste korrigeras i enlighet med detta. Oavsiktliga avvikelser är godtagbara om de motsvarar mindre än 20 % av körvägens sträcka eller mindre än 100 km (det lägre av dessa värden) och förutsatt att referensdäckets nötningsnivå vid 20 °C ligger inom godkända gränsvärden och att standardavvikelserna för acceleration inte överskrids. I alla andra fall anses provningen vara ogiltig och körvägen måste valideras på nytt. |
|
1.11.10 |
Hantering av fordonsproblem
Följande bestämmelser gäller vid fordonsskador i konvojen:
|
|
1.11.11 |
Hantering av däckproblem
Följande bestämmelser gäller vid däckskador i konvojen:
|
|
1.11.12 |
Hantering av GNSS-problem
Om registreringen av hastighet och acceleration för ett fordon under ett skift inte har fungerat längs mer än 5 % av körvägens sträcka (på grund av fel på satellitsignalen eller anordningen) ska uppgifterna som saknas ersättas med uppgifter för något av de andra fordonen (helst referensfordonet) i samma konvoj och skift, om de är giltiga. |
|
1.11.13 |
Databehandling för beräkning av nötningsnivå |
|
1.11.13.1 |
Referensdäckets nötningsnivå vid genomsnittlig provningstemperatur (mg/km/t)
Den genomsnittliga nötningsnivån vid genomsnittlig provningstemperatur för referensdäcket under provningen beräknas enligt följande:
där
|
|
1.11.13.2 |
Beräkning av nötningsnivå för SRTT17S vid 20 oC
Tillämpa den temperaturkorrigering som anges i punkt 1.6.16.1 i denna bilaga på nötningsnivån för SRTT17S enligt följande:
där |
|
1.11.13.3 |
Beräkning av nötningsnivå för SRTT17W vid 10 oC
Tillämpa den temperaturkorrigering som anges i punkt 1.6.16.1 i denna bilaga på nötningsnivån för SRTT17W enligt följande:
där |
|
1.11.13.4 |
Kandidatdäckets nötningsnivå vid genomsnittlig provningstemperatur (mg/km/t)
Den genomsnittliga nötningsnivån vid genomsnittlig provningstemperatur för kandidatdäcket under provningen beräknas enligt följande:
där
|
|
1.11.13.5 |
Kandidatdäckets nötningsindex ska vara oberoende av den genomsnittliga provningstemperaturen och beräknas med följande ekvation:
där
|
1.12 Provningsrapport
|
1.12.1 |
Provningsrapporten ska innehålla följande uppgifter:
|
|
1.12.2 |
För varje referensdäck ska följande uppgifter anges:
|
|
1.12.3 |
För varje kandidatdäck ska följande uppgifter anges:
|
|
1.12.4 |
Slutgiltigt provningsresultat
|
2. Provningsmetod b med inomhustrumma
2.1 Tillämpningsområde
|
2.1.1 |
Denna metod används för däck av klass C1 som omfattas av denna föreskrift, undantaget däck med väggrepp på is och däck med en nominell fälgdiameterkod ≤ 13. |
|
2.2 |
Definitioner och termer
Utöver de relevanta definitioner som anges i punkt 2 i denna föreskrift gäller följande definitioner för metoden med inomhustrumma: |
|
2.2.1 |
däckslitage: däckslitage som är synligt som förlust av däckvikt under användning. |
|
2.2.2 |
viktförlust: vikten av den massa som gått förlorad på grund av däckslitage.
Anmärkning 1 till punkten: Anges i gram. |
|
2.2.3 |
provningsdäck: däck som används i ett utvärderingsprogram, antingen kandidatdäck eller referensdäck. |
|
2.2.3.1 |
Kandidatdäck
T provningsdäck som ingår i ett utvärderingsprogram och som utvärderas med referensdäcket med samma provningsmetod. |
|
2.2.3.2 |
Referensdäck
R särskilt provningsdäck som används som riktmärke i ett utvärderingsprogram. |
|
2.2.3.2.1 |
standardreferensdäck eller SRTT: däck som tillverkats, kontrollerats och lagrats i enlighet med American Society for Testing and Materials (ASTM) standard, dvs.
Standardreferensdäck (225/45R17 94 XL ASTM F3676-23) ska användas för provning av kandidatdäck som inte är avsedda för svåra vinterförhållanden, dvs. standarddäck, vinterdäck och specialdäck som inte har märkningen M+S eller 3PMSF. Vinterreferensdäck (225/45R17 94 XL ASTM F3675-23) ska användas för provning av kandidatdäck avsedda för svåra vinterförhållanden (märkta med 3PMSF-symbolen) och specialdäck med märkningen M+S eller 3PMSF. |
|
2.2.4 |
medelprofildjup: används för att karakterisera ytsträvheten i makroskala och beskrivs i ISO 13473-1. |
|
2.2.5 |
mikrosträvhet: den ytsträvhet som karakteriseras i mikroskala och mäts med hjälp av ändrade filtreringsvillkor enligt definitionen i ISO 13473-1. |
|
2.2.6 |
däckkoordinatsystem: det däckkoordinatsystem som beskrivs i ISO 8855.
|
|
2.2.7 |
vertikal belastning: den normala däckkraft som vägen utsätts för till följd av den vikt som bärs upp av däcket. Den normala kraften anges i ISO 8855. |
|
2.2.8 |
sidokraft: den däckkraft som genereras i sidled vid kurvtagning. Däcks sidokraft anges i ISO 8855. Anges som ett plusvärde vid en vänstersväng och som ett minusvärde vid en högersväng. |
|
2.2.9 |
längsgående kraft: den däckkraft som genereras i längsgående riktning vid acceleration eller inbromsning. Däcks längsgående kraft anges i ISO 8855. Anges som ett plusvärde vid hastighetsökning och som ett minusvärde vid hastighetsminskning (t.ex. inbromsning). |
|
2.2.10 |
radie under belastning: avståndet från däckets axel till trummans yttre yta vid stationärt tillstånd samt hastighet 0 och utåtlutning 0 när provningsbelastningen och däcktrycket anbringas vid rumstemperatur. Avser värmekonditioneringen i punkt 2.6.2. |
|
2.2.11 |
däckmoment: momentet på däckets rotationsaxel. |
|
2.2.12 |
belastningsindex: den numeriska kod som anger den maximala belastning som ett däck kan bära vid den hastighet som anges av dess hastighetssymbol under de driftförhållanden som anges av däcktillverkaren. |
2.3 Symboler och förkortningar
Utöver de relevanta symboler och förkortningar som anges i punkt 1 i bilaga 10 till denna föreskrift gäller följande symboler och förkortningar för metoden med inomhustrumma:
|
Symbol |
Enhet |
Beteckning |
|
T |
Ingen dimension |
Kandidatdäck |
|
R |
Ingen dimension |
Referensdäck |
|
Fz |
N |
Vertikal belastning |
|
Fy |
N |
Sidokraft |
|
Fx |
N |
Längsgående kraft |
|
rL |
m |
Radie under belastning |
|
My |
Nm |
Däckmoment |
|
LI |
Ingen dimension |
Belastningsindex |
|
MPD |
mm |
Medelprofildjup |
2.4 Provningsmetod
|
2.4.1 |
Allmänt
Denna provningsmetod utvärderar kandidatdäckets viktförlust jämfört med referensdäckets. Vid mätning av ett däcks mönsterslitage per tillryggalagd sträcka är det nödvändigt att kontrollera den normala belastning, sidokraft och längsgående kraft som provningsdäcket utsätts för. I denna provningsmetod används provningsutrustning för mönsterslitage med ett cylindriskt svänghjul (trumma) med yttre trumyta. |
|
2.4.2 |
Trummans specifikationer |
|
2.4.2.1 |
Provningsutrustning för däckslitage
Provningsutrustning för däckslitage ska bestå av en trumma, en däckhållare, en belastningsanordning och ett friktionssystem. Det kan finnas en eller två däckhållare. |
|
2.4.2.2 |
Trummans diameter
Provningsdynamometern ska ha ett cylindriskt svänghjul (trumma) med en diameter av minst 3 m. |
|
2.4.2.3 |
Provningsyta
Provningsytan ska anbringas på den cylindriska trummans yttre yta. Trummans provningsyta ska uppfylla följande minimikrav:
SRTT17S-referensdäckets nötningsnivå för alla typer av ytor ska ligga mellan 50 mg/km/t och 190 mg/km/t. SRTT17W-referensdäckets nötningsnivå för alla typer av yta ska ligga mellan 35 mg/km/t och 165 mg/km/t. Nötningsnivån ska beräknas enligt metoden i punkt 2.8 i denna bilaga. Om sandpapper används som yta ska det bytas i enlighet med tillägg 5. Om trummans yta inte längre uppfyller kraven för den föregående perioden ska den bytas ut. Mellanliggande kontroll av referensdäckets nötningshastighet rekommenderas. |
|
2.4.2.4 |
Bredd
Provningsytan ska vara bredare än provningsdäckets kontaktyta under hela provningstiden. |
|
2.4.3 |
Däckhållare och drivsystem
Däckhållaren och drivsystemet ska möjliggöra dynamisk kontroll av
De största tillåtna avvikelserna från de nominella värdena för belastning (Fz), sidokraft (Fy), längsgående kraft (Fx) och däckmoment (My) under provningen definieras enligt följande:
|
|
2.4.4 |
Friktionssystem |
|
2.4.4.1 |
Pulverspridning
Provningsutrustningen för mönsterslitage ska ha ett pulverspridningssystem som sprutar en kontrollerad mängd talk eller kiseldioxid. Blandningar av talk och kiseldioxid får inte användas. Pulvret ska ha en typisk partikelstorlek på mellan 0,1 μm och 100 μm. Pulverspridningssystemet ska spruta pulvret på provningsytan nära provningsdäckets kontaktyta så att friktionsfragment inte fastnar på däckets eller provningstrummans yta. Pulverspridningssystemet och materialen ska vara identiska för både referensdäck och kandidatdäck under en provning. De ska också vara oförändrade under hela provningen. Pulvertillförseln (mätt i vikt eller volym) till referens- och kandidatdäcken ska vara densamma, med en skillnad på högst ±10 % för varje provning. |
|
2.4.4.2 |
Munstyckenas placering
Placeringen av pulverspridningssystemets munstycken ska åtminstone uppfylla följande krav:
|
|
2.4.5 |
Noggrannhet i belastning, inriktning, kontroll och instrument
Mätningen av dessa parametrar ska vara tillräckligt noggrann och exakt för att göra det möjligt att uppnå de mätdata som krävs. Särskilda värden anges i tillägg 4 till denna bilaga. |
|
2.4.6 |
Våg
Vågen för provningsdäck ska ha
Vågen ska vara noggrant kalibrerad enligt tillverkarens krav. |
2.5 Provningsförhållanden
|
2.5.1 |
Allmänt
Provningen består av en mätning av däckets viktförlust där däcket pumpas upp till det tryck i kallt tillstånd som anges i punkt 2.5.3 i denna bilaga. Däcktrycket ska tillåtas öka (dvs. ”tryckökning under prov”) och inte regleras av en maskin. |
|
2.5.2 |
Provningsbelastning
Standardprovningsbelastning Fz på det däck som ska mätas ska beräknas utifrån dess LI-belastning, motsvarande den största vikt som gäller för däckets LI. Standardprovningsbelastning ska beräknas utifrån värdena i tabell 1 och ligga inom de toleranser som anges i tillägg 4 till denna bilaga. |
|
2.5.3 |
Däcktryck
Däcktrycket ska justeras i enlighet med tabell 1 med den noggrannhet som anges i tillägg 4 till denna bilaga och ska regleras. Tabell 1 Provningsbelastning och däcktryck
|
||||||||||||
|
2.5.4 |
Provningsförhållanden (längsgående kraft, sidokraft, provningshastighet och körsträcka)
För att en provning ska anses giltig ska provningsförhållandena vara följande:
|
2.6 Provningsförfarande
|
2.6.1 |
Allmänt
Nedanstående steg i provningsförfaranden ska följas i angiven följd.
|
|
2.6.2 |
Värmekonditionering
Det pumpade däcket ska placeras i samma värmemiljö som provningsplatsen i minst tre timmar. |
|
2.6.3 |
Tryckjustering
Efter värmekonditionering ska däcktrycket justeras till provningstrycket. |
|
2.6.4 |
Värmeförhållanden
Omgivningstemperaturen ska vara 25 °C ± 5 °C under hela provningen. Omgivningstemperaturen ska mätas minst 0,15 m och högst 1 m från däcket. Den genomsnittliga omgivningstemperaturen för referensdäck och kandidatdäck under provningen får inte variera med mer än 2 °C. |
|
2.6.5 |
Viktmätning
Däckvikten ska mätas före och efter 5 000 km körning enligt definitionen i punkt 2.6.6 i denna bilaga för både referensdäck och kandidatdäck. |
|
2.6.6 |
Provningscykel |
|
2.6.6.1 |
Ingångsvärden
Både referensdäck och kandidatdäck ska provas enligt de ingångsvärden som anges i tillägg 3 till denna bilaga. Provningsförhållandet 250 km i tillägg 3 definieras som en provningscykel och provningscykeln ska upprepas 20 gånger tills 5 000 km har uppnåtts. |
|
2.6.6.2 |
Standardprovningsprogram (trumma med två positioner)
Både referensdäck och kandidatdäck ska monteras på olika positioner i en trumma. Provning av referensdäck och kandidatdäck ska utföras samtidigt. Däcken som monterats på de två positionerna ska bytas en gång efter 2 500 km. Rotationsriktningen ska vara densamma under hela provningen. En okulär kontroll av däcken bör göras efter 2 500 km för att säkerställa att bitar av slitbanan inte har lossnat. |
|
2.6.6.3 |
Alternativt provningsprogram (trumma med en position)
Om referensdäck och kandidatdäck inte kan provas samtidigt får det alternativa provningsprogrammet tillämpas. Provningsordningen för referensdäck (R) och kandidatdäck (T) ska vara följande: R (1 000 km) – T (2 000 km) – R (2 000 km) – T (2 000 km) – R (2 000 km) – T (1 000 km) En uppsättning ingångsvärden enligt tillägg 3 upprepas fyra gånger för 1 000 km och åtta gånger för 2 000 km. En okulär kontroll av däcken bör göras efter cirka 2 500 km för att säkerställa att bitar av slitbanan inte har lossnat. |
|
2.6.6.4 |
Provningens inledande fas
Däcken ska vidröra trumman med en hastighet på 0 km/h. Därefter ska provningsbelastningen Fz påföras vid en hastighet på 0 km/h eller vid mycket låg hastighet. Efter att belastningen påförts kan hastigheten ökas till den initiala provningshastigheten 60 km/h med en längsgående acceleration på högst 0,125 m/s2 eller en körsträcka på högst 3,5 km. Denna inledande fas ska utföras med frirullning. Sträckan som körs under den inledande fasen ska inte räknas. |
|
2.6.7 |
Mätning och registrering
I tabell 2 sammanfattas de parametrar som ska mätas och registreras: Tabell 2 Parametrar som ska mätas och registreras vid provning med trumma
Vid mätning av den kraft eller det vridmoment som provningsdäcket utsätts för får ett glidande medelvärde för ett hjulvarv användas för att eliminera däckets första och/eller andra överton. Vid mätning av den kraft eller det vridmoment som provningsdäcket utsätts för får ett lågpassfilter användas för att eliminera däckets första och/eller andra överton. |
2.7 Validering
När ett däck har genomgått provning med den metod som anges i punkt 2.5 i denna bilaga med en provningsfälg och en ventil som inte deformeras permanent och inte släpper ut någon luft får det inte finnas några synliga tecken på att slitbanan, däcksidan, stomlagret, kordväven, fodret, gördeln eller klinchen har släppt eller att bitar av slitbanan har lossnat eller tecken på öppna skarvar, sprickor, trasig kordväv eller gummiklister.
En okulär kontroll av referensdäcken får inte visa några skador på referensdäcken. Om en yta på totalt mer än 1 cm2 försvinner från ett referensdäcks slitbana (på grund av att en bit av slitbanan lossnar eller andra mekanismer) ska däcket anses förstört och provningen anses ogiltig.
Följande värden, uppmätta från respektive parameter, ska ha de toleranser som anges i tabell 3. Annars ska provningsresultaten förkastas.
Tabell 3
Validering av Fx, Fy och Fz
|
Parameter |
Mätning |
Värde som ska kontrolleras |
Tolerans |
||
|
Fx |
RMS (a) av G(x) |
RMSGx = 0,059 |
±5 % |
||
|
Fy |
RMS (a) av G(y) |
RMSGy = 0,074 |
±5 % |
||
|
Fx och Fy |
RMS (a) av G(x, y) |
RMSGxy = 0,095 |
±5 % |
||
|
Fz |
RMS av Fz tillämpat filter dividerat med Fz nominell |
Genomsnitt av Fz |
±50 N eller ±1 %, beroende på vad som är störst |
||
|
Anmärkning 1 till punkten:
där i är antalet insamlade datauppgifter vid en provtagningsfrekvens på 10 Hz, N är det totala antalet insamlade datauppgifter, Fx, Fy och My kan filtreras med ett lågpassfilter för att avlägsna brus från utsignalen, Fz ska filtreras som det glidande medelvärdet per sekund. |
|||||
2.8 Bearbetning av mätresultaten
Nötningsindex och nötningsnivå ska beräknas med följande ekvationer:
|
|
MlT = MTb – MTa |
|
|
MlR = MRb – MRa |
där
|
MlT |
är kandidatdäckets viktförlust i gram, |
|
MlR |
är referensdäckets viktförlust i gram, |
|
MTb |
är kandidatdäckets vikt före provningscykeln, i gram, |
|
MTa |
är kandidatdäckets vikt efter provningscykeln, i gram, |
|
MRb |
är referensdäckets vikt före provningscykeln, i gram, |
|
MRa |
är referensdäckets vikt efter provningscykeln, i gram. |
Nötningsindex (AICT) ska beräknas med följande ekvation:
AICT = ArT/ArR
där
|
ArT |
är kandidatdäckets normaliserade nötningshastighet (mg/km/t), ArT = MlT (g)/DT(km)/Fz,T(t) x 1000 (mg/kg) |
|
ArR |
är referensdäckets normaliserade nötningshastighet (mg/km/t), ArR = MlR (g)/DR(km)/Fz,R(t) x 1000 (mg/kg) |
|
DT |
är kandidatdäckets körsträcka under provningen (km), |
|
DR |
är referensdäckets körsträcka under provningen (km), |
|
Fz,T |
är kandidatdäckets provningsbelastning (t), |
|
Fz,R |
är referensdäckets provningsbelastning (t). |
Det referensdäck som används för att beräkna nötningsindex ska vara ett av de däck som beskrivs i punkt 2.2.3.2.1 i denna bilaga.
2.9 Provningsrapport
|
2.9.1 |
Provningsrapporten ska innehålla följande uppgifter:
Bilaga 10 – Tillägg 1 Provningsmetod a – Beräkning av acceleration 1. Ingångsvärden för beräkning 1.1 Nödvändiga parametrar Följande parametrar behövs för beräkning av längsgående acceleration och sidoacceleration:
Accelerationerna härleds genom utvärdering av GNSS-signaler (globalt system för satellitnavigering enligt definitionen i ISO 24245:2023). Provtagningsfrekvensen bör vara 10 Hz eller mer. Annars fungerar inte den filtreringsprocess som beskrivs nedan. Filter för uppmätta värden
1.2 Detektering och korrigering av plötsliga hastighetsförändringar Innan filtreringsprocessen inleds kontrolleras alla uppmätta värden avseende plötsliga hastighetsförändringar. Med plötsliga hastighetsförändringar avses mätningar som inte är rimliga. För identifiering av plötsliga hastighetsförändringar filtreras hastigheten med ett Butterworth-filter med en brytfrekvens på 1 Hz. Tröskelvärdet för högsta längsgående acceleration är 9 m/s2. Det innebär att en hastighetsförändring på högst 9 m/s2 • tsampling fortfarande är rimlig. En plötslig hastighetsförändring detekteras om hastighetsskillnaden är 2 • Δspeedpossible. Om en plötslig hastighetsförändring detekteras ersätts de relevanta råvärdena för hastighet med ett linjärt interpolerat värde. 1.3 Butterworth-filter: För att filtrera mätningen används ett Butterworth-filter av andra ordningen med en brytfrekvens på 1 Hz. Efter detta filter är värdena utjämnade med ett glidande medelvärde över 1 sekund för längsgående acceleration och alla andra värden över 2 sekunder. Alla accelerationer som uppmätts för en hastighet som understiger 7 km/h exkluderas. Python-kod: from scipy.signal import butter, filtfilt # Filterinställningar: n_order is the order of the filter, # En skalär eller längd 2-sekvens som ger de kritiska frekvenserna N = 2 Wn = 1 / (0.5 * round(data_inp['freq_sample'].mean())) [b,a] = butter(N, Wn, 'lowpass') data_filt = filtfilt(b, a, data_inp, padtype = 'odd') data_inp = data_inp[(data_inp.speed_filt > speed_min)] 1.4 Glidande medelvärde: Python-kod:
if round(data_inp['freq_sample'].mean()) % 2 != 0: win = int(round(data_inp['freq_sample'].mean())) else: win = int(round(data_inp['freq_sample'].mean()) - 1) data_inp['accx_filt_movg'] = data_inp['accx_filt'].rolling(window=win,, center=True, min_periods=1).mean() # medelvärde över ett fönster på 2 sekunder win = int(round(data_inp['freq_sample'].mean()) * 2 - 1) data_inp['accy_filt_movg'] = data_inp['accy_filt'].rolling(window=win, center=True, min_periods=1).mean() data_inp['speed_filt_movg'] = data_inp['speed_filt'].rolling(window=win, center=True, min_periods=1).mean() 1.5 Avståndsbaserad standardavvikelse Beräknade accelerationer (provtagning med konstant frekvens) överförs i avståndsbaserade värden: ett värde per meter. För detta används enkel interpolering. Med dessa accelerationer kan standardavvikelsen beräknas med följande välkända formler:
där
där Python-kod: from scipy import interpolate import numpy as np data_inp['distance'] = data_inp['speed']/data_inp['fsample'] data_inp['distance'] = data_inp['distance'].cumsum() # interpolera funktion för acc. f_accx = interpolate.interp1d(data_inp['distance'], data_inp['accx']) f_accy = interpolate.interp1d(data_inp['distance'], data_inp['accy']) # generera avstånd per 1 m distance_1m = np.array(data_inp['distance'].iloc[0], data_inp['distance'].iloc[-1], 1) # skapa en interpolering per 1 m för accelerationerna – numpy array-resultat # array-längden samma som längden för distance_1m accx_DB = f_accx(distance_1m) accy_DB = f_accy(distance_1m) # beräkna stadx med tak accx_DB och accy_DB stdax = np.std(accx_DB) stday = np.std(accy_DB) 2. Beräkna fördelning av körstilar Fördelningen av körstilar ska beräknas på följande sätt:
Bilaga 10 – Tillägg 2 Provningsmetod a – Exempel på provningsrapport för fordonsmetoden
Bilaga 10 – Tillägg 3 Provningsmetod b – Ingångsvärden för provningscykel För att beräkna de ingående krafterna Fx och Fy används index för längsgående acceleration och sidoacceleration i form av G(x) respektive G(y) enligt nedan. För maskinen för provning av momentstyrning beräknas däckmomentet (My) med längsgående kraft (Fx) och radie under belastning (RL) enligt nedanstående ekvationer:
Fz är den provningsbelastning som definieras i punkterna 2.2.8 och 2.5.2. G(x) och G(y) representerar indexet jämfört med den normala tyngdaccelerationen (g = 9,80665 m/s2). Alternativt kan den lokala gravitationen definieras. I tabell A1 definieras provningscykelns tid, G(x), G(y) och hastighet. I tabell A1 anger T provningens totala varaktighet, från det att provningen inleds. Vid en provningslängd T ska värdena för G(x) och G(y) vara de som anges i tabell A1. G(x) och G(y) ska ändras linjärt mellan två intilliggande punkter. Därför ändras värdena för Fx och Fy också linjärt från en punkt till en annan. Följande diagram visar exempel på hur Fx eller Fy ändras beroende på T. T är körtiden från det att provningen inleds. Värdena för G(x) och G(y) vid körtiden T anges i tabell A1. G(x) och G(y) mellan varje punkt ändras linjärt mellan dessa två punkter. Diagram A.1 Exempel på Fx med en provningsbelastning på 5 727 N
Diagram A.2 Exempel på Fy med en provningsbelastning på 5 727 N
Tabell A1. Ingångsvärden för provningscykel
Bilaga 10 – Tillägg 4 Provningsmetod b – Provningsutrustningens toleranser Tabell B.1 Mätinstrumentens noggrannhet
Bilaga 10 – Tillägg 5 Provningsmetod b – Byte av sandpappersyta Sandpappersytan ska bytas ut när den inte uppfyller kraven i punkt 2.4.2.3. Sandpappersytan bör bytas ut när körsträckan uppgår till 20 000 km för en trumma med två positioner och en trumdiameter på 3 m eller 40 000 km för en trumma med 1 position och en diameter på 3 m. Om trummans diameter inte är 3 m ska följande formel tillämpas: Sträcka (km) av vägytan som ska bytas = sträcka av vägytan som ska bytas (standardvärde) x diameter på trumman, som ägs av aktuellt provningsorgan (m)/standarddiameter för trumma (m) där sträcka av vägytan som ska bytas (standardvärde) = 20 000 km, standarddiameter för trumma = 3 m. Bilaga 10 – Tillägg 6 Provningsmetod b – Exempel på provningsrapport för provningsmetoden med inomhustrumma Provningsrapporten ska innehålla följande uppgifter:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(1) För däck av klass C1 i kategorier som inte anges i bilaga B till ISO 4000-1:2015 ska däcktrycket vara det tryck som däcktillverkaren rekommenderar, motsvarande däckets största belastningskapacitet, minus 30 kPa.
(2) Däcktrycket ska regleras med den noggrannhet som anges i tillägg 4.
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/1453/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)