(-1)

I Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 (1) om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030, fastställs som ett av unionens sex tematiska mål för perioden fram till och med den 31 december 2030 att eftersträva nollförorening, även när det gäller skadliga kemikalier, i syfte att uppnå en giftfri miljö, inbegripet för luft, vatten och mark, samt när det gäller ljus- och bullerföroreningar, och skydda människors, djurs och ekosystems hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och negativa konsekvenser.

(-1a)

Den europeiska gröna given  (1a) är unionens förslag om att inleda en omställning som syftar till att senast 2050 uppnå en klimatneutral, ren och cirkulär ekonomi genom att optimera resursförvaltningen, minimera föroreningar och samtidigt erkänna behovet av djupt omvälvande politik. Unionen har dessutom åtagit sig att följa Agenda 2030 för hållbar utveckling  (1b) och dess mål för hållbar utveckling  (1c) . Strategi för hållbar och smart mobilitet som antogs i december 2020  (1d) och handlingsplanen för nollförorening av luft, vatten och mark  (1e) som antogs i maj 2021 tar särskilt upp aspekterna av transportföroreningar i den europeiska gröna given. Annan särskilt relevant politik avseende detta initiativ inkluderar exempelvis luftkvalitetsdirektivet  (1f) , EU:s nya industristrategi  (1g) , standarder för koldioxidutsläpp för bilar och skåpbilar  (1h) och mål för minskade koldioxidutsläpp för nya tunga fordon  (1i).

(1)

Den inre marknaden är ett område där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital måste säkerställas. Därför infördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 (43) ett omfattande system för typgodkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon.

(1)

Den inre marknaden är ett område där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital måste säkerställas. Därför infördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 (43) ett omfattande system för typgodkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon och däck för alla fordon .

(2a)

En framgångsrik omställning till utsläppsfri rörlighet kräver en samordnad strategi och ett gynnsamt klimat för att stimulera innovation och behålla unionens tekniska ledarskap i denna sektor. Det innebär bl.a. offentliga och privata investeringar i forskning och innovation, ökad tillgång på utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, utbyggnad av infrastruktur för laddning och tankning, integrering i energisystemen samt hållbar materialförsörjning och hållbar tillverkning, återanvändning och återvinning av batterier i Europa. Det kräver samstämda åtgärder på unionsnivå samt nationell, regional och lokal nivå.

(2b)

För att stödja omställningen till ren mobilitet samtidigt som man återindustrialiserar Europa och stöder medborgarna är det viktigt att hålla priserna för privata och kommersiella fordon på en överkomlig nivå för medborgare och företag. Detta kommer att hjälpa till att upprätthålla livskvaliteten, den industriella konkurrenskraften och innovationen, stödja skapandet av arbetstillfällen och kompetensutvecklingen i sektorn.

(2c)

En socialt godtagbar och rättvis övergång till utsläppsfri rörlighet bör säkerställas. Därför är det viktigt att beakta en sådan omställnings sociala effekter genom bilindustrins hela värdekedja och proaktivt ta itu med konsekvenserna för sysselsättningen. Riktade program på unionsnivå och nationell och regional nivå såsom utvecklingen av planer för en rättvis omställning för regioner som är beroende av bilar, ska utvecklas inom ramen för mekanismen för en rättvis omställning, för omskolning, kompetensutveckling och omplacering av arbetstagare samt utbildnings- och jobbsökningsinitiativ i samhällen och regioner som påverkas negativt, i nära dialog med arbetsmarknadens parter och behöriga myndigheter. Som ett led i denna omställning bör kvinnors sysselsättning och lika möjligheter i denna sektor stärkas.

(4)

De tekniska kraven för typgodkännande av motorfordon, motorer och ersättningsdelar med avseende på utsläpp (typgodkännande avseende utsläpp) fastställs för närvarande i två förordningar som gäller för typgodkännande avseende utsläpp från lätta respektive tunga fordon, nämligen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 (Euro 6) (44) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 (Euro VI) (45). Anledningen till att det fanns två förordningar var att utsläppen från tunga fordon kontrollerades på grundval av motorprovningar, medan man för lätta fordon använde sig av provning av hela fordonet. Sedan dess har metoder utvecklats som gör det möjligt att testa både lätta och tunga fordon på väg. Det är därför inte längre nödvändigt att basera typgodkännandet på motorprovning.

(4)

De tekniska kraven för typgodkännande av motorfordon, motorer och ersättningsdelar med avseende på utsläpp (typgodkännande avseende utsläpp) fastställs för närvarande i två förordningar som gäller för typgodkännande avseende utsläpp från lätta respektive tunga fordon, nämligen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 (Euro 6) (44) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 (Euro VI) (45).

(5)

Genom att sammanföra kraven i förordning (EG) nr 715/2007 och förordning (EG) nr 595/2009 i en enda förordning borde det säkerställas att systemet för typgodkännande avseende utsläpp är enhetligt för både lätta och tunga fordon, samtidigt som olika utsläppsgränser tillåts för sådana fordon.

(5)

Genom att sammanföra kraven i förordning (EG) nr 715/2007 och förordning (EG) nr 595/2009 i en enda förordning borde det säkerställas att systemet för typgodkännande avseende utsläpp är enhetligt för både lätta och tunga fordon, samtidigt som olika utsläppsgränser samt regler och villkor för provning tillåts för sådana fordon.

(7)

Det är också nödvändigt att minska komplexiteten, de administrativa kostnaderna och genomförandekostnaderna för tillverkare och myndigheter och att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av Euro-utsläppsnormerna. Förenkling uppnås genom att man avskaffar de olika tillämpningsdatum för gränsvärden och provningar som fanns enligt Euro 6 och Euro VI , genom att man avskaffar upprepade och komplicerade utsläppsprovningar där sådana provningar inte behövs, genom att man hänvisar till standarder i befintliga FN-föreskrifter där så är tillämpligt och genom att man säkerställer att det finns effektiva och enhetliga förfaranden och provningar för de olika faserna av typgodkännandet avseende utsläpp.

(7)

Det är också nödvändigt att minska komplexiteten, de administrativa kostnaderna och genomförandekostnaderna för tillverkare och myndigheter och att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av Euro-utsläppsnormerna. Förenkling uppnås genom att man avskaffar de olika tillämpningsdatum för gränsvärden och provningar, genom att man avskaffar upprepade och komplicerade utsläppsprovningar där sådana provningar inte behövs, genom att man hänvisar till standarder i befintliga FN-föreskrifter där så är tillämpligt och genom att man säkerställer att det finns effektiva och enhetliga förfaranden och provningar för de olika faserna av typgodkännandet avseende utsläpp.

(8)

För att säkerställa att utsläppen från både lätta och tunga fordon begränsas vid verklig körning krävs det att fordonen testas under verkliga användningsförhållanden med ett minimum av restriktioner, gränser och andra körkrav och inte bara i laboratoriet.

(8)

För att säkerställa att utsläppen från både lätta och tunga fordon begränsas vid verklig körning krävs det att fordonen testas under verkliga användningsförhållanden som är statistiskt relevanta med ett minimum av restriktioner, gränser och andra körkrav . Denna provning på väg bör baseras på normal körning och utesluta partisk körning.

(10)

Enligt förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 ska fordon uppfylla utsläppsgränserna under en viss tidsperiod, vilket inte längre motsvarar fordonens genomsnittliga livslängd. Det är därför lämpligt att fastställa hållbarhetskrav som återspeglar den genomsnittliga förväntade livslängden för fordon i unionen.

(10)

Enligt förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 ska fordon uppfylla utsläppsgränserna under en viss tidsperiod, vilket inte längre motsvarar fordonens genomsnittliga livslängd. Det är därför lämpligt att fastställa hållbarhetskrav som återspeglar den förväntade livslängden för fordon (1a) och deras standardanvändning i hela unionen med hänsyn till skillnaderna mellan medlemsstaterna. Det är särskilt viktigt för köpare av begagnade fordon som förväntar sig att fordonet släpper ut lika mycket som det gjorde när det släpptes ut på marknaden.

(10a)

Medlemsstaterna uppmuntras att utveckla och genomföra strategier för att främja fordonsparkens förnyelse i syfte att förkorta fordonslivslängderna och underlätta en gradvis övergång för den europeiska fordonsparken till fordon med minskade utsläpp, vilket bidrar till ett renare och mer hållbart transportekosystem.

(11)

Det finns nu teknik som används över hela världen och som begränsar avdunstningsutsläppen av flyktiga organiska föreningar vid användning, parkering och tankning av fordon med bensinbränsle. Det är därför lämpligt att fastställa utsläppsgränserna för sådana flyktiga organiska föreningar på en lägre nivå och att införa utsläppsgränser för tankning.

(11)

Det finns nu teknik som används över hela världen och som begränsar avdunstningsutsläppen av flyktiga organiska föreningar vid användning, parkering och tankning av fordon med bensinbränsle. Eftersom denna teknik redan är beprövad och har genomförts på ett kostnadseffektivt sätt på andra marknader och i andra regioner är det därför lämpligt för unionen att anpassa sig till andra marknader genom att fastställa utsläppsgränserna för sådana flyktiga organiska föreningar på en lägre nivå och att införa utsläppsgränser för tankning.

(11a)

För kontrollen av utsläpp vid tankning har fordonsinstallerade ångåtervinningssystem vid tankning införts på andra marknader och i andra regioner i mer än 15 år med en påvisad kontrolleffektivitet med avseende på ångor. Fordonsinstallerade ångåtervinningssystem vid tankning kräver inget årligt underhåll eller årliga inspektioner för att upprätthålla en högre nivå av kontrolleffektivitet med avseende på ångor vid tankning samtidigt som den förblir förenlig med de nuvarande steg II-tankstationerna.

(12)

Andra utsläpp än avgaser består av partiklar som avges från fordonens däck och bromsar. Utsläpp från däck beräknas vara den största källan till mikroplaster i miljön. Konsekvensbedömningen visar att andra utsläpp än avgaser förväntas utgöra upp till 90 % av alla partiklar som släpps ut från vägtransporter år 2050, eftersom avgaspartiklarna kommer att minska på grund av elektrifiering av fordon. Dessa andra utsläpp än avgaser bör därför mätas och begränsas. Kommissionen bör utarbeta en rapport om däckslitage senast i slutet av 2024 för att se över mätmetoderna och den senaste tekniken i syfte att föreslå gränsvärden för däckslitage.

(12)

Andra utsläpp än avgaser består av partiklar som avges från fordonens däck och bromsar. Utsläpp från däck beräknas vara den största källan till mikroplaster i miljön. Konsekvensbedömningen visar att andra utsläpp än avgaser förväntas utgöra upp till 90 % av alla partiklar som släpps ut från vägtransporter år 2050, eftersom avgaspartiklarna kommer att minska på grund av elektrifiering av fordon. Dessa andra utsläpp än avgaser bör därför mätas och begränsas. Kommissionen bör före utgången av 2025 göra en översyn av mätningen av däckslitage och fastställa nötningsgränser på grundval av de senaste metoderna, om enhetliga bestämmelser inte har fastställts som hänvisar till det arbete med däckslitage som utförts i FN-föreskrift WP 29 senast i mitten av 2026. Kommissionen bör säkerställa att FN:s WP 29 uppnår sina mål i god tid och återspeglar en hög ambitionsnivå baserad på solida vetenskapliga och tekniska grunder. Översynen bör åtföljas av ett lagstiftningsförslag om att fordon med drivbatterier, inbegripet laddhybrider och batterielfordon, ska anta gränsvärden för däckslitage som är förenliga med unionens mål att minska utsläppen av mikroplast i miljön med 30 % fram till 2030 och baserat på den senaste tidens nötningstakt .

(14)

Fordon med drivbatterier, inklusive laddhybridfordon och batterielfordon, bidrar till att minska koldioxidutsläppen från vägtransportsektorn. För att vinna och öka konsumenternas förtroende för sådana fordon måste de vara effektiva och hållbara. Det är därför viktigt att kräva att drivbatterierna behåller en stor del av sin ursprungliga kapacitet efter många års användning. Detta är särskilt viktigt för köpare av begagnade elfordon för att säkerställa att fordonet fortsätter att fungera som förväntat. Övervakning av batteriets hälsotillstånd bör därför krävas för alla fordon som använder drivbatterier. Dessutom bör minimikrav på batteriernas hållbarhet i personbilar införas, med beaktande av FN:s globala tekniska föreskrifter nr 22 (47).

(14)

Fordon med drivbatterier, inklusive laddhybridfordon och batterielfordon, bidrar till att minska koldioxidutsläppen från vägtransportsektorn. För att vinna och öka konsumenternas förtroende för sådana fordon måste de vara effektiva och hållbara. Det är därför viktigt att kräva att drivbatterierna behåller en stor del av sin ursprungliga kapacitet efter många års användning. Detta är särskilt viktigt för köpare av begagnade elfordon för att säkerställa att fordonet fortsätter att fungera som förväntat. Övervakning av batteriets hälsotillstånd bör därför krävas för alla fordon som använder drivbatterier. Dessutom bör minimikrav på batteriernas hållbarhet i personbilar och lätta nyttofordon införas, med beaktande av FN:s globala tekniska föreskrifter nr 22 (47).

(14a)

OBM-, OBFCM- eller SOH-system använder data som genererats av fordonet för att övervaka dess efterlevnad av denna förordning. Samma data bör delas, i enlighet med dataakten, med fordonsanvändarna och deras tjänsteleverantörer så att fordonsanvändarna kan dra nytta av råd och rekommendationer om hur man kan begränsa fordonets utsläpp och energiförbrukning samt förlänga dess batterilivslängd genom förbättrad användning av fordonet.

(15)

Manipulering av fordon för att ta bort eller inaktivera delar av de utsläppsbegränsande systemen är ett välkänt problem. Detta leder till okontrollerade utsläpp och bör förhindras. Manipulering av vägmätaren leder till felaktiga körsträckor och försvårar en korrekt kontroll av fordonet i drift. Det är därför av yttersta vikt att garantera högsta möjliga säkerhetsskydd för dessa system, med säkerhetscertifikat och lämpligt skydd mot manipulering för att se till att varken utsläppsbegränsande system eller fordonets vägmätare kan manipuleras.

(15)

Manipulering av fordon för att ta bort eller inaktivera delar av de utsläppsbegränsande systemen är ett välkänt problem. Detta leder till okontrollerade utsläpp och bör förhindras , bland annat genom åtgärder för att motverka reklam, försäljning och montering av manipulationsanordningar, och bestraffas . Manipulering av vägmätaren leder till felaktiga körsträckor och försvårar en korrekt kontroll av fordonet i drift. Det är därför av yttersta vikt att garantera högsta möjliga säkerhetsskydd för dessa system, med säkerhetscertifikat och lämpligt skydd mot manipulering för att se till att varken utsläppsbegränsande system eller fordonets vägmätare kan manipuleras.

(15a)

För att förhindra att åtgärder mot manipulering otillbörligen hämmar konkurrensen bör denna förordning och dess sekundärlagstiftning upprätthålla möjligheten för oberoende operatörer att utveckla, distribuera, installera och aktivera ersättningsdelar för eftermarknaden. Tillverkarna bör därför säkerställa att oberoende operatörer har tillgång till de uppgifter, verktyg och processer som är absolut nödvändiga för att utveckla och installera sådana ersättningsdelar.

(16)

Givare som monteras på fordon används redan i dag för att upptäcka avvikelser i utsläpp och för att begära reparationer genom systemet för omborddiagnos (OBD-system). Det OBD-system som för närvarande används upptäcker dock inte fel i tid eller på ett korrekt sätt, och det kan inte heller tvinga fram reparationer tillräckligt ofta och i tid. Det är därför möjligt att fordonen släpper ut mycket mer än vad de får göra. De givare som hittills har använts för OBD-system kan också användas för att övervaka och kontrollera fordonens utsläppsegenskaper på kontinuerlig basis via ett system för ombordövervakning (OBM-system). OBM-systemet varnar också användaren om att utföra reparationer av motorn eller de utsläppsbegränsande systemen när så behövs. Det är därför lämpligt att kräva att ett sådant system installeras och att reglera dess tekniska krav.

(16)

Givare som monteras på fordon används redan i dag för att upptäcka avvikelser i utsläpp och för att begära reparationer genom systemet för omborddiagnos (OBD-system). Det OBD-system som för närvarande används upptäcker dock inte fel i tid eller på ett korrekt sätt, och det kan inte heller uppmana till reparationer tillräckligt ofta och i tid. Det är därför möjligt att fordonen släpper ut mycket mer än vad de får göra. De givare som hittills har använts för OBD-system kan också användas för att övervaka och kontrollera fordonens avgasutsläppsegenskaper på kontinuerlig basis via ett system för ombordövervakning (OBM-system). OBM-systemet varnar också användaren om att utföra reparationer av motorn eller de utsläppsbegränsande systemen när så behövs. Det är därför lämpligt att kräva att ett sådant system installeras och att reglera dess tekniska krav. De motiveringsåtgärder som dessa system kräver får inte leda till sämre trafiksäkerhet eller begränsad mobilitet.

(17)

Tillverkarna kan välja att tillverka fordon som uppfyller lägre utsläppsgränser eller har en bättre batterihållbarhet än vad som krävs i denna förordning, eller som har avancerade tillbehör som geofencing och dynamisk reglering. Konsumenter och nationella myndigheter bör kunna identifiera sådana fordon genom lämplig dokumentation. Ett miljöfordonspass bör därför göras tillgängligt.

(17)

Ett uppdaterat miljöfordonspass bör därför göras tillgängligt för konsumenter så att de kan få tillgång till uppdaterad information under hela fordonets livslängd , såsom bränsleförbrukning, batteriernas hälsotillstånd, gränsvärden för utsläpp, resultat av regelbundna tekniska inspektioner och uppgifter om trafiksäkerhet samt annan relevant information .

(18)

Om kommissionen lägger fram ett förslag om att efter 2035 registrera nya lätta fordon som uteslutande drivs med koldioxidneutrala bränslen utanför tillämpningsområdet för koldioxidnormerna för fordonsparken, och i enlighet med unionsrätten och unionens mål för klimatneutralitet, måste denna förordning ändras för att inkludera möjligheten att typgodkänna sådana fordon.

(19)

Utsläpp från fordon som säljs av tillverkare av små serier utgör en obetydlig del av utsläppen i unionen. En viss flexibilitet kan därför tillåtas i vissa av kraven för sådana tillverkare. Tillverkare av små serier bör därför kunna ersätta vissa provningar under typgodkännandet med försäkringar om överensstämmelse, medan tillverkare av ultrasmå serier bör tillåtas använda laboratorieprovningar baserade på slumpmässiga körcykler vid verklig körning.

(19)

Utsläpp från fordon som säljs av tillverkare av små serier utgör en obetydlig del av utsläppen i unionen. En viss flexibilitet kan därför tillåtas i vissa av kraven för sådana tillverkare. Tillverkare av små serier bör därför kunna ersätta vissa provningar under typgodkännandet med försäkringar om överensstämmelse, medan tillverkare av ultrasmå serier bör tillåtas använda laboratorieprovningar baserade på statistiskt relevanta körcykler vid verklig körning.

(20a)

Även om begreppet ”hälsotillstånd” (SOH) ofta används för att hänvisa till ett batteris hälsa vid en viss tidpunkt i dess livscykel, är detta begrepp inte allmänt definierat och fastställs med hjälp av en rad olika metoder: ”Status för certifierad energi” (SOCE) och ”status för certifierad räckvidd” (SOCR). Båda måtten motsvarar en procentandel av den certifierade batterienergin eller den certifierade elektriska räckvidden som återstår vid en given tidpunkt.

(21)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter när det gäller följande: tillverkarens skyldigheter som en del av typgodkännandet och de förfaranden, provningar och metoder som ska tillämpas för försäkran om överensstämmelse, kontroll av produktionsöverensstämmelse, kontroll av överensstämmelse hos fordon i drift och miljöfordonspass ; fordons tillbehör och beteckning; krav, provningar, metoder och korrigerande åtgärder i samband med fordonens, systemens, komponenternas och de separata tekniska enheternas hållbarhet samt OBM-systemens registrerings- och kommunikationsmöjligheter, även i syfte att utföra periodiska tekniska inspektioner och kontroller av trafiksäkerheten; krav och information som ska tillhandahållas av tillverkare av etappvis färdigbyggda fordon samt förfaranden för att fastställa koldioxidvärdet för dessa etappvis färdigbyggda fordon; tekniska delar, administrativa krav och dokumentationskrav för typgodkännande avseende utsläpp, kontroller, inspektioner och marknadskontroller samt rapporteringsskyldigheter, kontroller av överensstämmelse hos fordon i drift och kontroller av produktionsöverensstämmelse; metoder och provningar för att i) mäta avgasutsläpp i laboratorium och på väg, inklusive slumpmässiga RDE-provningscykler och RDE-provningscykler när det gäller högsta utsläpp , användning av bärbara system för utsläppsmätning för att kontrollera utsläpp vid verklig körning och utsläpp vid tomgång, ii) fastställa ett motorfordons koldioxidutsläpp, bränsle- och energiförbrukning, räckvidd vid eldrift och motoreffekt, iii) tillhandahålla specifikationer för växlingsindikatorer, iv) fastställa hur släpfordon av kategorierna O3 och O4 påverkar ett motorfordons koldioxidutsläpp, bränsle- och energiförbrukning, räckvidd vid eldrift och motoreffekt, iv) mäta vevhusutsläpp, avdunstningsutsläpp och bromsutsläpp, v) utvärdera efterlevnaden av minimikraven på batteriernas hållbarhet, vi) bedöma överensstämmelsen för motorer och fordon i drift, tröskelvärden för överensstämmelse och prestandakrav, vii) provning och metoder för att säkerställa givarnas prestanda (OBD och OBM), viii) metoder för att säkerställa och bedöma säkerhetsåtgärder, specifikation och egenskaper hos förarvarningssystem och metoder för att motivera föraren och för att bedöma om systemen fungerar korrekt; ix) metoder för att bedöma korrekt funktion, effektivitet, regenerering och hållbarhet hos ursprungliga och ersättande utsläppsbegränsande system, x) metoder för att säkerställa och bedöma säkerhetsåtgärder, inklusive sårbarhetsanalys och skydd mot manipulering, xi) metoder för att bedöma korrekt funktion hos typer som godkänts enligt särskilda Euro 7-beteckningar, xii) kriterier för typgodkännanden avseende utsläpp för tillverkare av små och ultrasmå serier, xiii) kontroller och provningsförfaranden för etappvis färdigbyggda fordon, xiv) Prestandakrav för provningsutrustning. xv) specifikation av referensbränslen, xvi) metoder för att bedöma avsaknaden av manipulationsanordningar och manipulationsstrategier, xvii) mäta däckslitage, samt xviii) miljöfordonspassets format, uppgifter och metod för överföring av miljöfordonspassets uppgifter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201150.

(21)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och för att komplettera den bör kommissionen ges både genomförandebefogenheter i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011 och befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt när det gäller tillverkarnas skyldigheter som en del av typgodkännandet och de förfaranden, provningar och metoder som ska tillämpas för försäkran om överensstämmelse, kontroll av produktionsöverensstämmelse, kontroll av överensstämmelse hos fordon i drift och miljöfordonspass. Tillbehör för fordon, krav, provningar, metoder och korrigerande åtgärder i samband med fordonens, systemens, komponenternas och de separata tekniska enheternas hållbarhet samt OBM-systemens registrerings- och kommunikationsmöjligheter, även i syfte att utföra periodiska tekniska inspektioner och kontroller av trafiksäkerheten , krav och information som ska tillhandahållas för etappvis färdigbyggda fordon samt förfaranden för att fastställa koldioxidvärdet för dessa etappvis färdigbyggda fordon , tekniska delar, administrativa krav och dokumentationskrav för typgodkännande avseende utsläpp, kontroller, inspektioner och marknadskontroller samt rapporteringsskyldigheter, kontroller av överensstämmelse hos fordon i drift och kontroller av produktionsöverensstämmelse; metoder och provningar för att i) mäta avgasutsläpp i laboratorium och på väg, inklusive slumpmässiga men statistiskt relevanta RDE-provningscykler , användning av bärbara system för utsläppsmätning för att kontrollera utsläpp vid verklig körning och utsläpp vid tomgång, ii) fastställa ett motorfordons koldioxidutsläpp, bränsle- och energiförbrukning, räckvidd vid eldrift och motoreffekt, iii) tillhandahålla specifikationer för växlingsindikatorer, iv) fastställa hur släpfordon av kategorierna O3 och O4 påverkar ett motorfordons koldioxidutsläpp, bränsle- och energiförbrukning, räckvidd vid eldrift och motoreffekt, iv) mäta vevhusutsläpp, avdunstningsutsläpp och bromsutsläpp, v) utvärdera efterlevnaden av minimikraven på batteriernas hållbarhet, vi) bedöma överensstämmelsen för motorer och fordon i drift, tröskelvärden för överensstämmelse och prestandakrav, vii) provning och metoder för att säkerställa givarnas prestanda (OBD och OBM), viii) metoder för att säkerställa och bedöma säkerhetsåtgärder, specifikation och egenskaper hos förarvarningssystem och metoder för att motivera föraren och för att bedöma om systemen fungerar korrekt; ix) metoder för att bedöma korrekt funktion, effektivitet, regenerering och hållbarhet hos ursprungliga och ersättande utsläppsbegränsande system, x) metoder för att säkerställa och bedöma säkerhetsåtgärder, inklusive sårbarhetsanalys och skydd mot manipulering, xii) kriterier för typgodkännanden avseende utsläpp för tillverkare av små och ultrasmå serier, xiii) kontroller och provningsförfaranden för etappvis färdigbyggda fordon, xiv) Prestandakrav för provningsutrustning. xv) specifikation av referensbränslen, xvi) metoder för att bedöma avsaknaden av manipulationsanordningar och manipulationsstrategier, xvii) mäta däckslitage, samt xviii) miljöfordonspassets format, uppgifter och metod för överföring av miljöfordonspassets uppgifter.

(22)

För att vid behov ändra eller komplettera icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller följande: provningsvillkor som bygger på uppgifter som samlas in vid provning av Euro 7-fordon, Euro 7-bromsar eller Euro 7-däck; provningskrav, särskilt med hänsyn till den tekniska utvecklingen och uppgifter som samlats in vid provning av Euro 7-fordon; införande av fordonstillbehör och beteckningar baserade på innovativ teknik för tillverkarna, men även fastställande av gränsvärden för bromspartikelutsläpp och nötningsgränser för däcktyper samt minimikrav på batteriers prestanda och hållbarhetsmultiplikatorer på grundval av uppgifter som samlats in vid provning av Euro 7-fordon och fastställande av definitioner och särskilda regler för tillverkare av små serier för fordon av kategorierna M2, M3, N2, N3. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med de principer som fastställs i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning51. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(22)

För att vid behov ändra eller komplettera icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller följande: provningsvillkor som bygger på uppgifter som samlas in vid provning av Euro 7-fordon, Euro 7-bromsar eller Euro 7-däck; provningskrav, särskilt med hänsyn till den tekniska utvecklingen och uppgifter som samlats in vid provning av Euro 7-fordon; fastställande av gränsvärden för bromspartikelutsläpp och nötningsgränser för däcktyper samt minimikrav på batteriers prestanda och hållbarhetsmultiplikatorer på grundval av uppgifter som samlats in vid provning av Euro 7-fordon och fastställande av definitioner och särskilda regler för tillverkare av små serier för fordon av kategorierna M2, M3, N2, N3. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med de principer som fastställs i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning51. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(22a)

Unionen har undertecknat överenskommelsen från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) som upprättades den 20 mars 1958. Överenskommelsen gäller standardisering av tekniska specifikationer för hjulförsedda fordon, tillhörande utrustning och komponenter som kan installeras på eller användas i hjulförsedda fordon. Dessutom fastställs villkoren för ömsesidigt erkännande av godkännanden som beviljats på grundval av dessa specifikationer. De krav som fastställs i denna förordning bör, när så är lämpligt, anpassas till de standarder som fastställs i Unece-föreskrifterna eller eventuella senare ändringar av denna förordning, i förekommande fall, särskilt när det gäller gränsvärden för bromspartikelutsläpp, gränsvärden för däcktyper avseende nötning och fastställandet av minimiprestandakriterier för batterier.

(25)

Det är viktigt att ge medlemsstaterna, de nationella typgodkännandemyndigheterna och de ekonomiska aktörerna tillräckligt med tid för att förbereda sig för tillämpningen av de nya regler som införs genom denna förordning. Tillämpningsdatumet bör därför skjutas upp. För lätta fordon bör tillämpningsdatumet vara så snart som det är tekniskt möjligt, men för tunga fordon och släpfordon kan tillämpningsdatumet skjutas upp ytterligare två år , eftersom omställningen till utsläppsfria fordon kommer att ta längre tid för tunga fordon.

(25)

Det är viktigt att ge medlemsstaterna, de nationella typgodkännandemyndigheterna och de ekonomiska aktörerna tillräckligt med tid för att förbereda sig för tillämpningen av de nya regler som införs genom denna förordning och dess sekundärlagstiftning . Tillämpningsdatumet bör därför skjutas upp. För lätta fordon bör tillämpningsdatumet vara så snart som det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, men för tunga fordon och släpfordon kan tillämpningsdatumet skjutas upp ytterligare, eftersom omställningen till utsläppsfria fordon kommer att ta längre tid för tunga fordon.

(26)

Eftersom målen med denna förordning, nämligen att fastställa harmoniserade bestämmelser om administrativa och tekniska krav för typgodkännande av fordon av kategorierna M och N och för system, komponenter och separata tekniska enheter samt om marknadskontroll över sådana fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter med avseende på utsläpp, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och att de därför, på grund av deras omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(26)

Eftersom målen med denna förordning, nämligen att fastställa harmoniserade bestämmelser om administrativa och tekniska krav för typgodkännande av fordon av kategorierna M och N och för system, komponenter och separata tekniska enheter samt om marknadskontroll över sådana fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter med avseende på utsläpp, samt att eftersträva höga nivåer av miljö- och hälsoskydd, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och att de därför, på grund av deras omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(2)

ursprungligt typgodkännande avseende utsläpp: den första fasen i ett förfarande för typgodkännande avseende utsläpp innan myndigheterna beviljar typgodkännandeintyget för utsläpp och fordonen börjar tillverkas.

(2)

ursprungligt typgodkännande avseende utsläpp: den första fasen i ett förfarande för typgodkännande avseende utsläpp innan myndigheterna beviljar typgodkännandeintyget för utsläpp och fordonen , separata tekniska enheter eller komponenter börjar tillverkas.

(4)

överensstämmelse hos fordon i drift: det arbete som utförs på fordon i trafik i syfte att kontrollera de hållbarhetskrav som fastställs i denna förordning.

(4)

överensstämmelse hos fordon i drift: det arbete som utförs på fordon , motorer, system, separata tekniska enheter eller komponenter i trafik i syfte att kontrollera de hållbarhetskrav som fastställs i denna förordning.

(5)

motor: ett fordons framdrivningskälla .

(5)

motor: ett fordons förbränningsmotor .

(9)

koldioxidutsläpp: utsläpp av koldioxid från motorfordonets eller motorns avgasrör.

(9)

koldioxidutsläpp: utsläpp av koldioxid från avgasrör.

(10)

kväveoxider: summan av de kväveoxider som släpps ut från avgasröret.

(10)

kväveoxider: summan av den kväveoxid och den kvävedioxid som släpps ut från avgasröret.

(10a)

dikväveoxid eller N2O: utsläpp av dikväveoxid från avgasrör.

(18)

andra kolväten än metan: de totala kolväten som släpps ut från avgasröret exklusive metan.

(24)

beräkningsverktyg för fordonsenergiförbrukning eller Vecto: simuleringsverktyg som används för att fastställa koldioxidutsläpp, bränsleförbrukning, elenergiförbrukning och räckvidd vid eldrift för tunga fordon. energiförbrukning: förbrukning av elenergi från alla framdrivningskällor i ett fordon.

(24)

beräkningsverktyg för fordonsenergiförbrukning eller Vecto: simuleringsverktyg som används för att fastställa koldioxidutsläpp, bränsleförbrukning, elenergiförbrukning och räckvidd vid eldrift för tunga fordon.

(24a)

energiförbrukning: förbrukning av elenergi från alla framdrivningskällor i ett fordon.

(29)

däckslitage: den massa material som går förlorad från däcket på grund av slitageprocessen och som släpps ut i miljön.

(29)

däckslitage: den materialmassa som går förlorad från däcket på grund av slitageprocessen och som hänför sig till det arbete som utförts i den gemensamma arbetsgruppen GRBP/GRPE för däckslitage i FN:s WP29 och som släpps ut i miljön.

(34)

ursprungligt utsläppsbegränsande system: utsläppsbegränsande system eller en kombination av sådana system som omfattas av det typgodkännande som beviljats för fordonet i fråga.

(34)

ursprungligt utsläppsbegränsande system: utsläppsbegränsande system eller en kombination av sådana system som omfattas av det typgodkännande som beviljats för fordonet i fråga och monterats på fordonet då det registreras för första gången .

(36)

dynamisk reglering: system som justerar motorn, utsläppsbegränsande system eller andra fordonsparametrar i syfte att förbättra bränsle- eller energiförbrukningen och effektiviteten hos det utsläppsbegränsande systemet på grundval av den förväntade användningen av fordonet.

(38)

system för ombordövervakning eller OBM-system: system på ett fordon som kan upptäcka antingen utsläppsöverskridanden eller när ett fordon i förekommande fall befinner sig i nollutsläppsläge, och som kan indikera förekomsten av sådana överskridanden med hjälp av information som lagrats i fordonet, och som kan överföra denna information via OBD-porten och via luften.

(38)

system för ombordövervakning eller OBM-system: system på ett fordon som kan övervaka utsläpp och upptäcka antingen utsläppsöverskridanden eller när ett fordon i förekommande fall befinner sig i nollutsläppsläge, och som kan indikera förekomsten av sådana överskridanden med hjälp av information som lagrats i fordonet, och som kan överföra denna information via OBD-porten och via luften.

(39)

ombordsystem för övervakning av bränsle- och energiförbrukning eller OBFCM-system: programvara eller hårdvara som mäter och använder parametrar för fordon, motor, bränsle- eller elenergi och nyttolast/vikt i syfte att bestämma och lagra data om bränsle- och energiförbrukning och andra parametrar som är relevanta för att bestämma fordonets bränsle- eller energiförbrukning och energieffektivitet i fordonet.

(39)

ombordsystem för övervakning av bränsle- och energiförbrukning eller OBFCM-system: programvara eller hårdvara som mäter och använder parametrar för fordon, motor, bränsle- eller elenergi och nyttolast/vikt i syfte att bestämma och lagra data om bränsle- och energiförbrukning och andra parametrar som är relevanta för att bestämma fordonets bränsle- eller energiförbrukning och energieffektivitet i fordonet samt för trafiksäkerhetskontroller .

(44)

manipulering: de ekonomiska aktörernas eller oberoende aktörers inaktivering eller ändring av motor, utsläppsbegränsande anordning och system, framdrivningssystem, drivbatteri, vägmätare, OBFCM- eller OBD/OBM-system, inklusive all programvara eller andra logiska kontrollkomponenter i dessa system och deras data.

(44)

manipulering: de ekonomiska aktörernas eller oberoende aktörers inaktivering eller ändring av motor eller elektrisk motor , utsläppsbegränsande anordning och system, framdrivningssystem, drivbatteri, vägmätare, OBFCM- eller OBD/OBM-system, inklusive all programvara eller andra logiska kontrollkomponenter i dessa system och deras data.

(47)

tillverkare av små serier: tillverkare av färre än 10 000 nya motorfordon av kategori M1 eller 22 000 nya motorfordon av kategori N1 som registreras i unionen per kalenderår och som

(47)

Tillverkare av små serier: tillverkare av färre än 10 000 nya motorfordon av kategori M1 eller 22 000 nya motorfordon av kategori N1 eller 600 nya motorfordon av kategorierna M2 och M3, och totalt 6 900 nya motorfordon av kategorierna N2 och N3 som registreras i unionen per kalenderår och som

(63)

märkeffekt: motorns maximala nettoeffekt i kW.

(63)

märkeffekt: motorns eller elektriska motorns maximala nettoeffekt i kW.

(65)

drivbatteri: batterisystem som lagrar energi med det huvudsakliga syftet att driva fordonet.

(65)

drivbatteri: batterisystem som lagrar energi med det huvudsakliga syftet att driva fordonet , inklusive dess batterihanteringssystem .

(65a)

batterihanteringssystem: en elektronisk anordning som kontrollerar eller hanterar ett batteris elektriska och termiska funktioner i syfte att säkerställa batteriets säkerhet, prestanda och livslängd, hanterar och lagrar uppgifter om parametrarna för bestämning av batteriets hälsotillstånd och förväntade livslängd enligt bilaga VII till förordning (EU) 2023/1542 och som kommunicerar med det fordon i vilket batteriet ingår, eller med en offentlig eller privat laddningsinfrastruktur.

(67)

utsläppsfri räckvidd: den maximala sträcka som ett utsläppsfritt fordon kan färdas tills drivbatteriet eller bränsletanken har tömts, vilket för fordon med endast eldrift motsvarar räckvidden vid eldrift.

(67)

utsläppsfri räckvidd: den maximala sträcka som ett utsläppsfritt fordon eller ett fordon i nollutsläppsläge kan färdas tills drivbatteriet eller bränsletanken för fordon med endast förbränningsmotorer har tömts, vilket för fordon med endast eldrift motsvarar räckvidden vid eldrift.

(71)

miljöfordonspass: dokument på papper och i digital form som innehåller information om ett fordons miljöprestanda vid registreringstillfället, inklusive gränsvärden för utsläpp av föroreningar, koldioxidutsläpp, bränsleförbrukning, energiförbrukning, räckvidd vid eldrift och motoreffekt samt batteriets hållbarhet och andra relaterade värden .

(71)

miljöfordonspass: dokument på papper och i digital form som innehåller all information som krävs för att verifiera de provade och tillverkardeklarerade värdena under typgodkännandet .

(72)

förarvarningssystem för överskridande utsläpp : system som har utformats, konstruerats och installerats i ett fordon för att informera användaren om överskridande av utsläpp och för att tvinga fram reparationer.

(72)

förarvarningssystem för överskridande avgasutsläpp : system som har utformats, konstruerats och installerats i ett fordon för att informera användaren om överskridande av avgasutsläpp och för att tvinga fram reparationer.

(77)

vinterdäck: däck vars slitbanemönster, gummiblandning eller struktur primärt utformats för att under vinterförhållanden visa bättre prestanda än ett normalt däck i fråga om förmågan att inleda eller upprätthålla fordonets rörelse.

(78)

däck för särskilt bruk: däck avsedda för blandad körning både på väg och i terräng eller för annat särskilt bruk. Dessa däck är i första hand konstruerade för att inleda och upprätthålla fordonets rörelse vid terrängkörning.

(78a)

däck med väggrepp på is: vinterdäck av klass C1 för användning i svåra vinterförhållanden som även är särskilt avsedda att användas på vägbanor som är täckta av is, och som uppfyller de krav som anges i FN-föreskrift nr 117.

(a)

OBD-system som kan upptäcka felfungerande system som leder till överskridande utsläpp för att underlätta reparationer,

(a)

OBD-system som kan upptäcka felfungerande system som leder till överskridande avgasutsläpp eller felfunktion hos andra komponenter för att underlätta reparationer,

(b)

OBM-system som kan upptäcka utsläpp över utsläppsgränserna på grund av felfunktioner, ökad effektminskning eller andra situationer som ökar utsläppen,

(b)

OBM-system som kan upptäcka utsläpp över utsläppsgränserna på grund av felfunktioner, ökad effektminskning eller andra situationer som ökar utsläppen inom toleransintervallet för OBM-mätningar eller nollutsläppsläget ,

(d)

övervakning av hälsotillståndet hos drivbatteri och utsläppssystem ,

(d)

övervakning av hälsotillståndet hos drivbatteriet ,

(e)

förarvarningssystem för överskridande utsläpp ,

(e)

förarvarningssystem för överskridande avgasutsläpp ,

(g)

anordningar som överför fordonsgenererade data som används för att uppfylla denna förordning och OBFCM-data, i syfte att utföra periodiska trafiksäkerhetsprovningar och tekniska vägkontroller via luften , och i syfte att kommunicera med laddningsinfrastruktur och stationära elsystem som kan stödja smarta och dubbelriktade laddningsfunktioner.

(g)

anordningar som överför fordonsgenererade data tillsammans med godkännandenumret och typgodkännandevarianten som används för att uppfylla denna förordning och OBFCM-data, i syfte att utföra periodiska trafiksäkerhetsprovningar och tekniska vägkontroller , via luften och i syfte att kommunicera med laddningsinfrastruktur och stationära elsystem som kan stödja smarta och dubbelriktade laddningsfunktioner och också för att tillhandahålla tredjepartstjänster till fordonsanvändaren i syfte att förbättra fordonsanvändningen, minska energianvändning och utsläpp eller förlänga livslängden för batteriet vid användning .

(d)

Vägmätare.

(ea)

Elektriska motorer och relaterade styrenheter.

(eb)

Fordonssäkerhetssystem.

(a)

För fordon med endast förbränningsmotorer och ej externt laddbara hybridelfordon genom att förklara att de uppfyller minst 20 % lägre utsläppsgränser än de som anges i bilaga I för gasformiga föroreningar och en storleksordning lägre utsläppsgränser för partikelutsläpp.

(b)

För externt laddbara hybridelfordon genom att förklara att de uppfyller minst 20 % lägre utsläppsgränser än de som anges i bilaga I för gasformiga föroreningar, en storleksordning lägre utsläppsgränser för partikelutsläpp och en batterihållbarhet som är minst 10 procentenheter högre än de krav som anges i bilaga II.

(c)

För fordon med endast eldrift genom att deklarera att batteriets hållbarhet är minst 10 procentenheter högre än de krav som anges i bilaga II.

(b)

överföra data om fordonets utsläppsegenskaper , inklusive data från föroreningsgivare och avgasflödesdata, via OBD-porten och via luften, även i samband med trafiksäkerhetsprovningar och tekniska vägkontroller (55), (56),

(b)

överföra data om fordonets avgasutsläppsegenskaper , inklusive data från föroreningsgivare och avgasflödesdata, via OBD-porten och via luften, bland annat i samband med trafiksäkerhetsprovningar och tekniska vägkontroller (55) ,  (56) eller för att upptäcka manipulering och tillhandahålla tredjepartstjänster som hjälper fordonsanvändaren att minska utsläppen i användningsfasen ,

(c)

begära reparation av fordonet när förarvarningssystemet meddelar att det finns kraftigt överskridande av utsläpp.

(c)

uppmana till reparation av fordonet när förarvarningssystemet meddelar att det finns kraftigt överskridande av utsläpp.

(da)

Förarvarningssystem för överskridande utsläpp.

(db)

Förarvarningssystem för låg reagensnivå.

(e)

Skydd mot manipulering, säkerhetssystem och cybersäkerhetssystem.

(e)

Skydd mot manipulering, med hänsyn till eftermarknadskrav och överlämnande till oberoende aktörer av all information och alla verktyg och processer som krävs för utveckling och installation av ersättningsdelar, samt säkerhetssystem och cybersäkerhetssystem.

(g)

Bromssystemtyper och deras ersättningsdelar.

(g)

Bromssystemtyper och deras ersättningsdelar med avseende på partikelutsläpp för alla fordonskategorier, samtidigt som man tar hänsyn till andra fordonssystem som bidrar till bromsningen för fordon .

(ga)

Bromssystemtyper och deras ersättningsdelar som ska eftermonteras i fordon som redan släppts ut på marknaden för att avsevärt minska bromsutsläppen.

(a)

Fordonstyper av kategorierna M1 och N1.

(b)

Fordonstyper av kategorierna M2, M3, N2 och N3.

(c)

Motorer som används av fordonstyperna M2, M3, N2 och N3.

(d)

OBM/OBD-system.

(da)

Förarvarningssystem för överskridande utsläpp.

(db)

Förarvarningssystem för låg reagensnivå.

(e)

Skydd mot manipulering, med hänsyn till eftermarknadskrav och överlämnande till oberoende aktörer av all information samt alla verktyg och processer som krävs för utveckling och installation av ersättningsdelar, samt säkerhetssystem och cybersäkerhetssystem.

(f)

Typ av ersättande utsläppsbegränsande system och deras komponenter.

(g)

Bromssystemtyper och deras ersättningsdelar.

(ga)

Bromssystemtyper och deras ersättningsdelar som ska eftermonteras i fordon som redan släppts ut på marknaden för att avsevärt minska bromsutsläppen.

(h)

Däcktyper med avseende på däckslitage.

(i)

Fordonstyper av kategorierna M1 och N1.

(j)

Bestämning av koldioxidutsläpp, bränsle- och energiförbrukning, räckvidd vid eldrift och motoreffekt för fordon av kategorierna M1 och N1 samt bestämmelser för OBFCM-system.

(k)

Bestämning av koldioxidutsläpp, bränsle- och energiförbrukning, utsläppsfri räckvidd, räckvidd vid eldrift och motoreffekt för fordon av kategorierna M2, M3, N2 och N3, energieffektivitet för släpfordon av kategorierna O3 och O4 samt bestämmelser för OBFCM-system.

(ba)

Metoder för typgodkännande av tillämplig hybridteknik i fordon av kategorierna M2, M3, N2 och N3.

(g)

Metoder för att mäta bromspartikelutsläpp, inklusive metoder för tunga fordon , bromspartikelutsläpp vid verklig körning och regenerativ bromsning.

(g)

Metoder för att mäta bromspartikelutsläpp, inklusive metoder för fordon av kategorierna M2, M3, N2 och N3 , bromspartikelutsläpp vid verklig körning och regenerativ bromsning.

(j)

OBFCM-system, OBD-system och OBM-system, inklusive tröskelvärden för överensstämmelse, prestandakrav och provningar, metoder för att säkerställa givarnas prestanda och överföring av data som registreras av dessa system via luften.

(j)

Egenskaper och prestanda hos OBFCM-system, OBD-system och OBM-system, inklusive tröskelvärden för överensstämmelse, prestandakrav och provningar, metoder för att säkerställa givarnas prestanda och överföring av data som registreras av dessa system via luften.

(l)

Metoder för att bedöma korrekt funktion, effektivitet, regenerering och hållbarhet hos ursprungliga och ersättande utsläppsbegränsande system.

(l)

Metoder och krav för att bedöma korrekt funktion, effektivitet, regenerering och hållbarhet hos ursprungliga och ersättande utsläppsbegränsande system och reagensernas kvalitet .

(o)

Metoder för att bedöma om fordonstyper som godkänts enligt beteckningarna i artikel 5 fungerar korrekt.

(o)

Metoder för att bedöma om fordonstyper fungerar korrekt.

(p)

Kontroller av efterlevnaden av bestämmelserna i artikel 9.1 och provningsförfaranden för etappvis färdigbyggda fordon.

(p)

Kontroller av efterlevnaden av provningsförfaranden för etappvis färdigbyggda fordon.

(s)

Metoder för att fastställa avsaknaden av manipulationsanordningar och manipulationsstrategier.

(s)

Metoder för att fastställa avsaknaden av manipulationsanordningar och manipulationsstrategier och överföring till denna förordning av de krav som fastställs i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 715/2007 och artikel 5.11 i förordning (EU) 2017/1151 som är tillämpliga på fordon av kategorierna M1 och N1, samt i Uneces föreskrift nr 49 revidering 6, bilaga 10, punkt 5.1.2 som är tillämplig på fordon av kategorierna M2, M3, N2 och N3 .

(t)

Metoder för att mäta däckslitage.

(v)

Administrativa krav och dokumentation för typgodkännande avseende utsläpp.

(v)

Administrativa krav och dokumentation för typgodkännande avseende utsläpp och för utförande av provningar, kontroller och inspektioner i syfte att kontrollera efterlevnaden .

(w)

Rapporteringsskyldigheter när så är lämpligt.

(w)

Skyldigheter att rapportera format och data när så är lämpligt.

(a)

Bilaga III, när det gäller provningsvillkoren för fordon av kategorierna M2, M3, N2 och N3, på grundval av uppgifter som samlats in vid provning av Euro 7-fordon.

(a)

Bilaga III tabell 2 , när det gäller provningsvillkoren för fordon av kategorierna M2, M3, N2 och N3, på grundval av uppgifter som samlats in vid provning av Euro 7-fordon.

(b)

Bilaga III, när det gäller provningsvillkoren, på grundval av uppgifter som samlats in vid provning av Euro 7-bromsar eller Euro 7-däck.

(b)

Bilaga III tabellerna 4 och 5 , när det gäller provningsvillkoren, på grundval av uppgifter som samlats in vid provning av Euro 7-bromsar eller Euro 7-däck.

(d)

Artikel 5 genom att införa tillbehör och beteckningar baserade på innovativ teknik för tillverkare.

(ca)

om så är lämpligt fastställa nötningsgränser för däcktyper i bilaga I om enhetliga bestämmelser inte har fastställts i FN:s världsforum för harmonisering av föreskrifter om fordon (WP29) före den relevanta tidsfrist som fastställs i artikel 7a,

(d)

fastställa hållbarhetsmultiplikatorer i bilaga IV på grundval av uppgifter som samlats in vid provning av Euro 7-fordon av kategorierna M3, N2 och N3 och en rapport om hållbarheten hos tunga fordon som läggs fram för Europaparlamentet och rådet,

(d)

fastställa hållbarhetsmultiplikatorer i bilaga IV på grundval av uppgifter som samlats in vid provning av Euro 7-fordon av kategorierna M3, N2 och N3 och slutsatserna av en rapport om bedömning av hållbarheten hos tunga fordon med avseende på utsläpp som läggs fram för Europaparlamentet och rådet,

(e)

fastställa definitioner och särskilda regler för tillverkare av små serier för fordon av kategorierna M2, M3, N2 och N3 enligt artiklarna 3 och 8 i denna förordning.

(e)

fastställa särskilda regler för tillverkare av små serier för fordon av kategorierna M2, M3, N2 och N3 enligt artiklarna 3 och 8 i denna förordning.