För att skydda de inblandades privatliv anges familjen med bokstaven R.
Avdelning III i den tredje delen av fördraget innehåller bestämmelser angående den fria rörligheten för arbetstagare. Artikel 48 i EG-fördraget (nu artikel 39 EG) föreskriver:
... ...
Följande personer skall, oavsett sin nationalitet, ha rätt att bosätta sig tillsammans med en arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat och som är anställd i en annan medlemsstats territorium:
Artikel 2 i denna förordning tillåter en arbetstagare, under vissa villkor, att behålla sin rätt att varaktigt kvarstanna inom en medlemsstats territorium efter att ha gått i pension, i fall av arbetsoförmåga eller efter att ha erhållit anställning inom en annan medlemsstats territorium, medan han behåller sin bostad inom den medlemsstats territorium där han uppehåller sig i egenskap av arbetstagare. arbetstagaren vid sin död hade bott utan avbrott inom denna medlemsstats territorium under minst två år, arbetstagaren dog på grund av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom, eller, den efterlevande maken är medborgare i den stat där de bott eller har förlorat sitt medborgarskap genom äktenskapet med arbetstagaren.
Den sökandes tillgångar skall anses vara tillräckliga, då de överstiger den nivå under vilken värdmedlemsstaten får bevilja sina medborgare socialbidrag, varvid hänsyn skall tas till de personliga förhållanden hos personer som tillåtits bosätta sig i landet enligt punkt 2. Om det andra stycket inte kan tillämpas i en medlemsstat, skall den sökandes tillgångar anses tillräckliga om de överstiger den lägsta folkpension som betalas ut av värdstaten.
Artikel 3 föreskriver att uppehållstillståndet skall fortsätta att gälla så länge innehavaren uppfyller kraven enligt artikel 1.
vilka kriterier skall de nationella myndigheterna då tillämpa? När barn åtnjuter rätt att uppehålla sig i en värdstat för att följa den allmänna skolgången där enligt artikel 12 i förordning (EEG) nr 1612/68, skall då den skyldighet som åligger värdlandet att
Dom av den
Parlamentets och rådets förslag till förordning (EG) om ändring av rådets förordning nr 1612/68 angående den fria rörligheten för arbetstagare inom gemenskapen (
Se bland annat domstolens dom av den
Rädets direktiv 90/365/EEG av den
Rådets direktiv 93/96/EEG av den
Dom av den
Dom av den
Dom av den
Ovan fotnot 14.
Se särskilt Ulrich Wölker, Hans von der Groeben m.fl.: Kommentar zum EU/EG-Vertrag, femte upplagan, Baden-Baden 1997, s. 1/1148.
Dom av den
Se punkt 19 och 20 i domen.
Dom av den
Dom av den
Dom av den
Dom av den
Dom av den
Se dessutom målet Meesen (ovan fotnot 25).
Dom av den
Domstolen besvarade frågan om en sådan förmån skall beviljas änkan och barnen efter den migrerande arbetstagarens död på så sätt att
Se ovan fotnot 24.
Dom av den
I fotnot 24 nämnda dom, punkt 18.
Se ovan fotnot 30.
Tomuschat, Christian, Commentaar bij zaak C-85/96 María Martínez Sala v. Freistaat Bayern, Common Markei Law Review, 37, Kluwer Law International, Nederländerna, 2000, s. 453.
Dom av den
Förslag till avgörande av den
Se ovan fotnot 29.
Se, till exempel, Peers, Steve, Dazed and confused: family members' residence rights and the Court of Justice, European Law Review, 26, Sweet & Maxwell, Förenade kungariket, 2001, s. 76.
Se, bland annat, fotnot 16 i generaladvokaten Légers förslag till avgörande av den
Domstolens dom av den
Dom från Europadomstolen för mänskliga rättigheter av den
Se punkt 41 i förevarande förslag till avgörande.
Se ovan fotnot 19.
Ovan fotnot 22.
Ovan fotnot 27.
Kommissionen hänvisar i detta hänseende till domen i det ovannämnda målet Diatta (ovan fotnot 14).
Se även punkt 41 i förevarande förslag till avgörande.
Uttrycket Enligt nationell rätt i Förenade kungariket har barn som är medborgare där inte rätt att kräva av staten att denna skall tillåta föräldrar eller personer som har vårdnaden om dem och som inte är medborgare i Förenade kungariket att vistas där. Att bevilja en person från en annan medlemsstat som har vårdnaden om ett barn från en annan medlemsstat rätten att vistas i värdlandet skulle inte innebära att barnen likställdes med barn från Förenade kungariket, utan att barnet sattes i en fördelaktigare situation. Ett jakande svar på den andra tolkningsfrågan skulle föra med sig den absurda konsekvensen att en person såsom herr Baumbast skulle erhålla en sekundär rätt till vistelse som härrör från hans barns rättigheter, vilka de i sin tur fått från honom.
Ovan fotnot 14.
Se punkt 12 i förevarande förslag till avgörande liksom sökandena vid den nationella domstolens anmärkning, utvecklad ovan.
Se punkt 55 i förevarande förslag till avgörande.
Se, i detta hänseende, punkt 41 i förevarande förslag till avgörande.
I punkt 58 i förevarande förslag till avgörande har jag redan behandlat betydelsen för gemenskapsrätten av de grundläggande rättigheterna som finns inskrivna i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Se, förutom artikel 8 i denna konvention, den jämförbara artikel 7 i stadgan om de årundläggande rättigheterna i Europeiska unionen, vilken ock saknar tvingande verkan.
Se punkt 52 i förevarande förslag till avgörande.
Förenade kungarikets regering hänvisar, bland annat, till förstainstansrättens dom av den
Se punkt 52 ovan.
Se dessutom punkt 34 ovan.
Denna artikel återger bokstavligen formuleringen i första delen av artikel 18.1 EG.
Se det fjärde skälet i ingressen till direktivet.
Och även i Europeiska unionens stadga (se punkt 59 ovan).
Den första frågan: Barn som enligt artikel 10 i förordning nr 1612/68 av den
Den andra frågan: I en situation som den som beskrivits i svaret på den första frågan, där barnen har rätt till vistelse för att fortsätta sin utbildning, har också den förälder som är vårdnadshavare för dem rätt till vistelse i den utsträckning det är nödvändigt för att barnen skall kunna utöva sin rättighet.
Den tredje frågan: Artikel 18.1 EG medför en rätt för medborgare att röra sig fritt och att vistas inom Europeiska unionens territorium. Omfattningen av denna rättighet avgörs av de villkor och begränsningar som fastslagits i eller med till— lämpning av EG-fördraget. Den otvetydiga lydelsen av artikel 18.1 EG kan medföra att i särskilda situationer, såsom den som avser herr Baumbast där andra gemenskapsrättsliga bestämmelser inte medför någon rätt till fri rörlighet och vistelse, kan denna rättighet grundas direkt på artikel 18.1 EG. Omfattningen av herr Baumbasts rättighet avgörs genom analogisk tillämpning av de villkor och begränsningar som gäller för den fria rörligheten för arbetstagare.
Den fjärde frågan: Det är inte nödvändigt att besvara denna fråga.