EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 18.11.2020
COM(2020) 750 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
om utkasten till budgetplaner 2021: samlad bedömning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 18.11.2020
COM(2020) 750 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
om utkasten till budgetplaner 2021: samlad bedömning
|
Sammanfattning I detta meddelande sammanfattas kommissionens bedömning av de utkast till budgetplaner 2021 som medlemsstaterna i euroområdet har lämnat in i enlighet med förordning (EU) nr 473/2013. Kommissionens bedömning tar hänsyn till den pågående hälsokrisen, den stora osäkerheten och den allvarliga konjunkturnedgång som orsakats av covid-19-utbrottet. Utgångspunkten är den finanspolitiska rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020 och hänsyn tas till aktiveringen av stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul. Medlemsstaterna bör enligt den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 fortsätta att ge riktat och tillfälligt offentligfinansiellt stöd under 2021 för att effektivt hantera pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja återhämtningen. När de ekonomiska förhållandena medger detta bör finanspolitiken syfta till att uppnå en sund offentligfinansiell ställning på medellång sikt, säkerställa en hållbar skuldsättning och öka investeringarna. I detta meddelande sammanfattas både bedömningen av enskilda utkast till budgetplaner och bedömningen av budgetsituationen för euroområdet som helhet, inbegripet den aggregerade finanspolitiska inriktningen. Utkasten till budgetplaner 2021 och bedömningen av den finanspolitiska inriktningen i euroområdet som helhet kan sammanfattas på följande sätt: 1.Covid-19-pandemin fortsätter att hålla euroområdets ekonomi i ett hårt grepp. BNP i fasta priser beräknas minska med nästan 8 % under 2020. Även om tillväxten enligt prognoserna kommer att komma igång igen under 2021 kommer återhämtningen att vara ojämn och variera kraftigt mellan medlemsstaterna. Ekonomin kommer enligt förväntningarna fortsätta att utvecklas under sin potential. Osäkerheten och riskerna är fortfarande exceptionellt stora. 2.De omfattande tillfälliga åtgärder som behövde vidtas under 2020 för att mildra pandemins effekter i euroområdet drar ned den aggregerade offentligfinansiella ställningen, som dock ser ut att förbättras något under 2021. Utkasten till budgetplaner pekar på ett aggregerat samlat underskott på nästan 6 % av BNP och en skuldkvot på omkring 100 % 2021, vilket i stort sett överensstämmer med kommissionens höstprognos 2020. Att smittspridningen åter blossat upp i Europa på senare tid innebär nedåtrisker som kan göra att de ekonomiska och offentligfinansiella utfallen 2021 blir sämre än i utkasten till budgetplaner. 3.Medlemsstaterna har vidtagit omfattande finanspolitiska åtgärder med anledning av pandemin (4,2 % av BNP 2020 och 2,4 % av BNP 2021). Merparten av krisåtgärderna har syftat till att hantera folkhälsosituationen och kompensera arbetstagare och företag för inkomstförluster till följd av nedstängningsåtgärder och störningar i försörjningskedjor (3,4 % av BNP 2020 och 0,9 % av BNP 2021). Andra åtgärder, såsom sänkningar av indirekta skatter eller extra offentliga arbeten, har varit inriktade på att stötta den ekonomiska återhämtningen mer allmänt (0,8 % av BNP 2020 och 1,5 % av BNP 2021). Medlemsstaterna gav även omfattande likviditetsstöd till hushåll och företag i form av garantier eller anstånd med skatter och sociala avgifter. I vissa fall begränsades de finanspolitiska åtgärderna av det offentligfinansiella utrymmet. Medlemsstater med starkare offentliga finanser gav överlag mer direkt budgetstöd, medan medlemsstater med svagare offentliga finanser i högre grad erbjöd likviditetsstöd, som inte har någon omedelbar effekt på det samlade underskottet utan medför eventualförpliktelser. 4.Justerat för att de tillfälliga krisåtgärderna fasas ut på det sätt som planeras i utkasten till budgetplaner (+1,1 % av BNP 2020 och +1,4 % av BNP 2021) förefaller den finanspolitiska inriktningen i euroområdet som helhet vara stödjande både 2020 och 2021. Med tanke på att pandemin åter blossat upp i Europa den senaste tiden är det dock alltmer osäkert om krisåtgärderna kommer att kunna avvecklas som planerat 2021. Medlemsstaterna förväntas ge ytterligare krisstöd för att stötta ekonomin, utöver vad som anges i de budgetplaner som beaktats i kommissionens prognos. 5.Finansiellt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens kan förväntas ge betydande ytterligare finanspolitiska impulser jämfört med vad som för närvarande ingår i medlemsstaternas budgetplaner och prognoser. Eftersom återhämtnings- och resiliensplaner förväntas inkomma och därefter godkännas först under 2021 utgår kommissionen i sin höstprognos 2020 tills vidare från antagandet om en förfinansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens på 10 % av bidragen. Förfinansieringen behandlas som en finansiell transaktion som inte påverkar budgetsaldot, men däremot minskar den offentliga skulden. På sikt förväntas faciliteten för återhämtning och resiliens få betydelsefulla effekter på makronivå för den ekonomiska aktiviteten och de offentliga finanserna i många medlemsstater och i euroområdet som helhet. 6.Finanspolitikens inriktning i enskilda medlemsstater, som var mycket ackommoderande 2020, förefaller i nästan alla medlemsstater vara fortsatt stödjande under 2021 sedan den korrigerats för utfasningen av tillfälliga krisåtgärder. Även om krisåtgärder utgör mer än en tredjedel av de totala åtgärderna 2021 i utkasten till budgetplaner är majoriteten av åtgärderna inriktade på att stötta den ekonomiska återhämtningen. Utgifter finansierade genom bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens kan förväntas ge betydande ytterligare finanspolitiska impulser utan att påverka medlemsstaternas underskotts- och skuldnivåer. 7.Medlemsstaterna bör undvika att dra tillbaka det offentligfinansiella stödet alltför snabbt. Kombinationen av stora produktionsförluster och nedåtrisker innebär att det kommer att krävas fortsatt finanspolitiskt stöd under 2021. 8.Stödåtgärderna bör vara väl riktade och tillfälliga. Medlemsstaterna planerar för närvarande en kombination av tillfälliga och permanenta åtgärder under 2021. Permanenta åtgärder vars finansiering inte planeras ske genom ökning av inkomster eller kompenserande utgiftsminskningar kan påverka de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt. 9.Trovärdiga finanspolitiska strategier på medellång sikt är särskilt viktiga för att säkerställa hållbara offentliga finanser, i synnerhet i högt skuldsatta medlemsstater. Väl utformade finanspolitiska åtgärder och reformpaket, i synnerhet genom återhämtnings- och resiliensplaner, spelar en viktig roll för att hantera de utmaningar som identifierats i de relevanta landsspecifika rekommendationerna. Kommissionens yttranden om utkasten till budgetplaner 2021 bygger på en kvalitativ bedömning av de finanspolitiska åtgärderna. Yttrandena kan sammanfattas på följande sätt: 1.Kommissionen anser sammantaget att utkasten till budgetplaner överensstämmer med den finanspolitiska rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i utkasten till budgetplaner stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. 2.I Österrike, Belgien, Cypern, Estland, Finland, Tyskland, Grekland, Irland, Lettland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovenien och Spanien är åtgärderna (mestadels) tillfälliga. Vissa åtgärder som tas upp i de utkast till budgetplaner som lämnats in av Frankrike, Italien, Litauen och Slovakien förefaller inte vara tillfälliga eller matchas med kompenserande åtgärder. Litauens utkast till budgetplan baseras på ett scenario med oförändrad politik och landet uppmanas lämna in ett uppdaterat utkast till budgetplan. 3.I Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Portugal och Spanien är det, med tanke på den offentliga skuldens storlek och de betydande hållbarhetsutmaningarna på medellång sikt redan före utbrottet av covid-19-pandemin, viktigt att slå vakt om de offentliga finansernas medelsiktiga hållbarhet när stödjande budgetåtgärder vidtas. |
I.Inledning
Samordningen av ländernas budgetpolitik är en viktig del av ramen för ekonomisk styrning inom Ekonomiska och monetära unionen 1 . För att möjliggöra denna samordning ska medlemsstaterna i euroområdet senast den 15 oktober lämna in sina utkast till budgetplaner för det kommande året till kommissionen och Eurogruppen. Budgetplanerna sammanfattar de budgetförslag som regeringarna avser lägga fram för sina nationella parlament. Kommissionen avger ett yttrande om varje budgetplan och bedömer om den är förenlig med medlemsstatens skyldigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen gör även en samlad bedömning av budgetsituationen och utsikterna för euroområdet som helhet.
Nästan alla medlemsstater i euroområdet lämnade in sina utkast till budgetplaner 2021 före den 15 oktober 2020 i överensstämmelse med kravet i förordning (EU) nr 473/2013. Cypern och Italien lämnade in sina budgetplaner något försenat. I enlighet med bestämmelserna i uppförandekoden för ”tvåpacket” 2 har Belgien och Litauen lämnat in utkast till budgetplaner som baseras på ett antagande om oförändrad politik. Belgien, där en ny regering bildades den 30 september 2020, lämnade senare in en uppdaterad budgetplan den 30 oktober. Kommissionens yttrande bygger på en bedömning av den uppdaterade budgetplanen. I Litauen hölls parlamentsval i oktober och landets expeditionsregering lade fram en budgetplan baserad på ett scenario med oförändrad politik.
Kommissionen ger i sina yttranden, med respekt för medlemsstaternas budgetära befogenheter, objektiva råd om budgetpolitiken som framför allt riktas till nationella regeringar och parlament för att göra det lättare att bedöma om budgetförslagen är förenliga med EU:s finanspolitiska regler. Tvåpacket innehåller en omfattande verktygslåda för att behandla den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som en fråga av gemensamt intresse inom euroområdet på det sätt som krävs enligt fördraget.
Kommissionens bedömning utgår från de landsspecifika rekommendationer som antogs av rådet den 20 juli 2020 3 . På grund av covid-19-pandemin är de finanspolitiska landsspecifika rekommendationerna i år enbart av kvalitativ karaktär och omfattar inte de siffersatta budgetkrav som normalt skulle ingå. Detta är en följd av att stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul har aktiverats. Rekommendationerna var inriktade på de mest akuta utmaningarna till följd av covid-19-utbrottet och behovet av ett samordnat finanspolitiskt agerande. Rådet utfärdade en identisk finanspolitisk rekommendation till alla medlemsstater i euroområdet som omfattas av den förebyggande delen 4 i vilken de rekommenderades vidta alla nödvändiga åtgärder, i enlighet med den allmänna undantagsklausulen, för att effektivt hantera pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja återhämtningen. När de ekonomiska förhållandena medger detta bör finanspolitiken syfta till att uppnå en sund offentligfinansiell ställning på medellång sikt, säkerställa en hållbar skuldsättning och öka investeringarna.
Kommissionen bekräftade i den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 att finanspolitiken bör fortsätta att stödja återhämtningen även under 2021 5 . Med tanke på detta och den stora osäkerhet som fortfarande råder om pandemins ekonomiska konsekvenser kommer den allmänna undantagsklausulen att vara aktiverad även under 2021. Kommissionen kommer med stöd av uppdaterade makroekonomiska prognoser ta förnyad ställning till situationen och utvärdera tillämpningen av den allmänna undantagsklausulen under våren 2021.
Syftet med detta meddelande är tvåfalt. Det ska för det första ge en samlad bild av budgetpolitiken i euroområdet som helhet baserat på en bedömning av ländernas utkast till budgetplaner. Bedömningen liknar den som görs av ländernas stabilitetsprogram under våren, men fokus ligger på det kommande året i stället för på de finanspolitiska planerna på medellång sikt. Det ska för det andra ge en överblick över enskilda länders utkast till budgetplaner och förklara hur kommissionen gör sin bedömning, i synnerhet av de finanspolitiska åtgärder som vidtagits med anledning av covid-19-pandemin och den ekonomiska kris som den har orsakat.
II. De viktigaste iakttagelserna beträffande euroområdet
Ekonomiska utsikter
|
Diagram 2.1Euroområdet: real tillväxt i BNP, 2015–2021 (%)
|
|
Anm. Europeiska kommissionens vårprognos 2020 används för länder vars stabilitetsprogram för 2020 inte innehöll några prognoser för 2020 eller 2021. Källor: Utkast till budgetplaner 2021(DBP), Europeiska kommissionens vår- och höstprognoser(AF) 2020 samt stabilitetsprogram för 2020. |
Covid-19-pandemin fortsätter att hålla euroområdets ekonomi i ett hårt grepp. De exceptionella åtgärder som vidtogs för att begränsa virusets spridning under första halvåret 2020 ledde till att den ekonomiska aktiviteten sjönk kraftigt. Produktionen krympte med omkring 15 % under första halvåret 2020 till de lägsta nivåerna sedan 2005. Kontaktintensiva branscher drabbades särskilt hårt. Trots den starka återhämtningen i den ekonomiska aktiviteten under tredje kvartalet ser denna utveckling ut att stanna av på grund av nya utbrott av smitta och förnyade isoleringsåtgärder för att begränsa smittspridningen. Sammantaget beräknas den reala tillväxten i BNP sjunka med nästan 8 % 2020. De makroekonomiska antagandena i utkasten till budgetplaner ger ungefär samma bild, med en aggregerad tillväxtprognos som ligger omkring 1 procentenhet under de förväntade utfallen i 2020 års stabilitetsprogram (diagram 2.1 och tabell IV.1 i bilagan) 6 . På längre sikt räknar både kommissionen och medlemsstaterna med att aktiviteten ökar igen under 2021, även om medlemsstaterna – i synnerhet Spanien och Luxemburg – förväntar sig en starkare återhämtning. Det bör emellertid påpekas att kommissionens prognos, som offentliggjordes den 5 november, beaktar nyare information än utkasten till budgetplaner vad gäller virusets spridning och införandet av nya isoleringsåtgärder. Sådana skillnader är att vänta i ett läge där utvecklingen är osäker och snabbt kan förändras. Trots återgången till tillväxt ser återhämtningen ut att bli ojämn och euroområdets ekonomier fortsätta att utvecklas under sin potential även 2021. Genomförandet av Next Generation EU, som bara beaktas i marginell grad i kommissionens höstprognos 2020 och utkasten till budgetplaner, kommer att ge ytterligare draghjälp åt återhämtningen i euroområdet.
Osäkerheten och riskerna är fortfarande exceptionellt stora. Den största källan till osäkerhet är covid-19-pandemins utveckling och dess ekonomiska följdverkningar. Virusets ökade spridning på senare tid kan försvaga den ekonomiska aktiviteten ytterligare. Om covid-19-relaterat stöd dras tillbaka för tidigt kan det ha en negativ inverkan på återhämtningen i ekonomisk aktivitet genom att bl.a. undergräva det ekonomiska förtroendet. Att förlänga de politiska stödåtgärderna längre än nödvändigt kan samtidigt vara kontraproduktivt (om t.ex. stöd ges till icke livskraftiga företag). Återhämtningen kan även hållas tillbaka om ländernas politiska åtgärder inte är tillräckligt samordnade. Om den globala efterfrågan blir lägre än väntat kan detta bromsa tillväxten ytterligare. Risken för stress på finansmarknaderna kan inte uteslutas. Banksektorn kan ställas inför prövningar om ökade betalningsinställelser leder till en större andel nödlidande lån. På uppåtsidan skulle snabbare framsteg när det gäller att kontrollera pandemin och genomföra en ambitiös och samordnad politik inom EU kunna skynda på återhämtningen.
|
Diagram 2.2Euroområdet: samlat underskott, 2015–2021 (% av BNP)
|
|
Anm. Europeiska kommissionens vårprognos 2020 används för länder vars stabilitetsprogram för 2020 inte innehöll några prognoser för 2020 eller 2021. Källor: Utkast till budgetplaner 2021(DBP), Europeiska kommissionens vår- och höstprognoser(AF) 2020 samt stabilitetsprogram för 2020. |
|
Diagram 2.3Euroområdet: förändring i det samlade underskottet och den offentliga skulden, 2008–2010 och 2019–2021 (i procentenheter av BNP) |
|
|
|
Källa: Europeiska kommissionens höstprognos 2020. |
Offentligfinansiella utsikter
Det aggregerade samlade underskottet för euroområdet som helhet, förväntas minska under 2021 men ligga kvar på en mycket hög nivå (diagram 2.2 och tabell IV.2 i bilagan). Utkasten till budgetplaner pekar på ett aggregerat samlat underskott på 5,9 % av BNP 2021, vilket är en minskning från förväntade 8,6 % av BNP 2020. Dessa prognoser ligger i stort sett i linje med kommissionens höstprognos 2020, men markerar en betydande ökning jämfört med 2020 års stabilitetsprogram, där det aggregerade underskottet beräknades uppgå till 3,5 % av BNP 2021. De ökningar av de offentliga underskotten som förutses i prognoserna är större än de som observerades under den globala finanskrisen (diagram 2.3). Den förbättring av det aggregerade underskottet som förväntas 2021 härrör främst från utfasningen av de tillfälliga finanspolitiska åtgärder som antogs 2020 för att bekämpa hälsokrisen och dess ekonomiska följdverkningar. De nya utbrotten av pandemin i Europa på senare tid kan leda till att dessa åtgärder förlängs för att stötta ekonomin och främja återhämtningen, vilket kan öka underskottet under 2021. Nästan alla medlemsstater i euroområdet räknar med att underskottet kommer att vara lägre 2021 än 2020. Störst minskningar – på mer än 4 procentenheter av BNP – förutses av Belgien, Grekland och Luxemburg.
|
Diagram 2.4Euroområdet: offentlig skuld, 2015–2021 (% av BNP)
|
|
Anm. Europeiska kommissionens vårprognos 2020 används för länder vars stabilitetsprogram för 2020 inte innehöll några prognoser för 2020 eller 2021. Källor: Utkast till budgetplaner 2021(DBP), Europeiska kommissionens vår- och höstprognoser(AF) 2020 samt stabilitetsprogram för 2020. |
|
Diagram 2.5Euroområdet: analys av förändringen i skuldkvoten, 2020–2021 (procentenheter av BNP) |
|
|
|
Anm. Med ”snöbollseffekten” avses nettoeffekten av räntor, inflation och real tillväxt i BNP (dvs. ränte-tillväxtdifferensen) på skuldutvecklingen. Källa: Europeiska kommissionens höstprognos 2020. |
Den aggregerade skuldkvoten beräknas vara i stort sett oförändrad 2021 på omkring 100 % (diagram 2.4 och tabell IV.3 i bilagan). Från att ha varit på nedgång före pandemin började skuldkvoten öka under 2020 till följd av den kraftiga nedgången i BNP och den stora mängd statsobligationer som emitterades för att finansiera insatserna mot pandemin. Den beräknade försämringen av skuldkvoten 2020 var mycket större än under åren 2008–2009 (diagram 2.3). Enligt utkasten till budgetplaner kommer skuldkvoten att öka från 86 % 2019 till 102 % 2020 och stabiliseras 2021. Denna prognos överensstämmer med kommissionens höstprognos 2020 i fråga om år 2020 men inte i fråga om 2021, då kommissionen räknar med att skuldkvoten kommer att stiga ytterligare med 0,6 procentenheter av BNP. Totalt sett kommer det primära underskottet att fortsätta att tynga ned skuldutvecklingen under 2021, men en positiv ränte-tillväxtdifferens bör bidra till att begränsa den beräknade ökningen (diagram 2.5). De medlemsstater vars skuldkvoter enligt prognoserna kommer att öka mest under 2021 är Estland, Irland och Malta. De medlemsstater som hade de största skuldkvoterna före krisen räknar i regel med en viss förbättring under 2021.
Skuldprognoserna är exceptionellt osäkra. Stokastiska simuleringar tyder på att skuldkvoten för euroområdet som helhet sannolikt kommer att uppgå till mellan 99 % och 106 % av BNP 2021 (bilaga III). På medellång sikt kommer skuldkvoten förmodligen stabiliseras i takt med att covid-19-krisens effekter på de offentliga finanserna gradvis klingar av. Eventualförpliktelser till följd av offentliga garantier som ställs ut för att stötta den ekonomiska aktiviteten och sektorer som drabbats särskilt hårt av pandemin påverkar bara den offentliga skulden och underskotten om garantierna tas i anspråk. Eventualförpliktelser uppgick till omkring 20 % av BNP 2020, med stora variationer mellan medlemsstaterna (ruta 1). Det finns emellertid flera förmildrande faktorer: att löptiderna för upplåning har blivit längre de senaste åren, stabila finansieringskällor, historiskt låga upplåningskostnader och EU-initiativ som det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) och, framför allt, Next Generation EU, som innefattar faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).
|
Ruta 1. Garantier och andra likviditetsstödåtgärder i utkasten till budgetplaner 2021 Medlemsstaterna gav omfattande likviditetsstöd för att motverka covid-19-pandemins ekonomiska följdverkningar. De vanligaste formerna av likviditetsstöd är statliga kreditgarantier för den privata sektorn och anstånd med inbetalning av skatt (dvs. möjligheten att skjuta upp skatten utan att påföras straffavgifter). Medlemsstaterna ställde även ut garantier för nya instrument på EU-nivå. Statliga garantier utgör den vanligaste formen av likviditetsstöd. Medlemsstaterna har infört system som uppgår till 17 % av BNP. Detta belopp motsvarar den maximala garantiramen och det faktiska utnyttjandet eller avtalen mellan hushåll, företag, finanssektorn och staten kan gälla ett lägre belopp. Bara en del av avtalsförpliktelserna kommer sannolikt att leda till krav på regeringen och därmed resultera i ett underskott och påverka skuldnivåerna. Hur stor denna andel blir är svårt att uppskatta på förhand. Medlemsstaterna ställde även ut garantier för nya instrument på EU-nivå, i synnerhet SURE och Europeiska garantifonden.
Garantiprogrammens storlek och utformning varierar mellan medlemsstaterna. Vissa stater har ställt ut direkta garantier för bankers utlåning till hushåll och företag. I andra medlemsstater har likviditetsstödprogrammen genomförts via nationella utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner. Det handlar om till exempel KfW i Tyskland, KredEx i Estland, Hellenic Development Bank i Grekland, BPI France i Frankrike, CDP i Italien, Altum i Lettland, INVEGA i Litauen, Malta Development Bank i Malta och Finnvera i Finland. Utnyttjandet av garantier, som omvandlar den teoretiskt möjliga maximala eventualförpliktelsen till en faktisk eventualförpliktelse för staten, är också ojämnt mellan medlemsstaterna. Enligt kommissionens beräkningar har bara omkring en fjärdedel av de tillgängliga garantierna hittills utnyttjats. Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att i sina utkast till budgetplaner på frivillig basis rapportera den maximala storleken på sina garantiramar och graden av utnyttjande. De flesta medlemsstater lämnade åtminstone en del av denna information. Vissa medlemsstater rapporterade även garantier utställda för EU-instrument, till exempel SURE, eller internationella instrument. Diagram B1.1 visar bara garantier som ställts ut för inhemska ekonomiska aktörer, justerade för att möjliggöra jämförelser. Medlemsstaterna i euroområdet har även infört anstånd med inbetalning av skatter och sociala avgifter som uppgår till omkring 1½% av BNP under 2020. Anstånd med inbetalning av skatter har ingen direkt inverkan på det offentliga underskottet, eftersom skatter redovisas i nationalräkenskaperna i den period då den ekonomiska verksamhet som ger upphov till skattskyldigheten äger rum. Anstånden kan samtidigt ha en tillfällig effekt på skulden om de innebär att sektorn ”offentlig förvaltning” måste låna mer under anståndsperioden. Med tanke på den stora ekonomiska nedgång som förväntas under 2020 är det dock sannolikt att vissa företag inte kommer att överleva krisen och att en del av den uppskjutna skatten därför aldrig kommer att betalas. Enligt EU:s statistiska ram bör upplupna skatter som inte kan uppbäras inte redovisas som offentliga inkomster, vilket innebär att de har en underskottsökande effekt. Utkasten till budgetplaner innehöll i regel inga uttryckliga uppgifter om de beräknade skatterelaterade förlusterna, men denna effekt har sannolikt beaktats i deras skatteprognoser. |
|
Diagram 2.6Euroområdet: Åtgärder med direkta budgetkonsekvenser, 2020–2021 (% av BNP)
|
|
Anm. Merparten av krisåtgärderna syftar till att hantera folkhälsosituationen och kompensera arbetstagare och företag för förlorad inkomst till följd av nedstängningsåtgärder och störningar i försörjningskedjor. De är mestadels tillfälliga. Med återhämtningsåtgärder avses ett mer allmänt stöd av den ekonomiska aktiviteten. Källor: Utkast till budgetplaner 2021 och Europeiska kommissionens höstprognos 2020. |
|
|
|
Diagram 2.7Euroområdet: Offentligfinansiellt stöd och risk för de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt före krisen, 2020 (% av BNP) |
|
|
|
Anm. Diagrammet visar det (enkla) genomsnittliga diskretionära offentligfinansiella stödet under 2020. Medlemsstaterna har grupperats utifrån sin medelsiktiga hållbarhetsrisk före pandemin, där Belgien, Spanien, Frankrike, Italien och Portugal ingår i högriskgruppen. Den skuldhållbarhetsanalys som utfördes för Grekland i Debt Sustainability Monitor 2019 skilde sig från den gemensamma metoden på grund av den grekiska skuldstrukturens särskilda kännetecken, särskilt den stora andel som utgörs av offentlig utlåning, utan någon riskklassificering. Källor: Utkasten till budgetplaner 2021, Europeiska kommissionens höstprognos 2020 och Europeiska kommissionens Debt Sustainability Monitor 2019. |
Finanspolitiska åtgärder med anledning av covid-19-pandemin
Medlemsstaterna har vidtagit snabba och omfattande finanspolitiska åtgärder med anledning av pandemin. Merparten av de krisåtgärder som vidtogs 2020 syftade till att hantera folkhälsosituationen och kompensera arbetstagare och företag för inkomstförluster till följd av nedstängningsåtgärder och störningar i försörjningskedjor. Dessa tillfälliga krisåtgärder beräknas uppgå till 3,4 % av BNP 2020 (diagram 2.6). Andra (tillfälliga eller permanenta) åtgärder som ska stötta återhämtningen mer allmänt – till exempel extra offentliga arbeten eller sänkningar av indirekta skatter – beräknas uppgå till 0,8 % av BNP 2020. Enligt den nuvarande prognosen kommer tillfälliga krisåtgärder uppgå till 0,9 % av BNP och andra stödåtgärder till 1,5 % av BNP år 2021 7 . Vissa medlemsstater vidtog ytterligare åtgärder när budgetplanen redan lämnats in och flera krisåtgärder kan behöva förlängas till följd av pandemins andra våg.
Krisåtgärderna är nödvändiga för att stödja hälso- och sjukvårdssektorn och hålla hushåll och företag flytande, vilket har en positiv inverkan på ekonomin. Dessa åtgärder gör nytta i krisens inledande skede, men blir sannolikt mindre effektiva i fråga om att stödja återhämtningen när hälsokrisen lättar. Det ligger i sakens natur att de kortsiktiga multiplikatoreffekterna av tillfälliga krisåtgärder förmodligen är små i ett läge där den ekonomiska aktiviteten omgärdas av restriktioner, vilket bekräftas av den kraftiga ökningen av den privata sektorns benägenhet att spara (i stället för att konsumera) under 2020. När pandemisituationen förbättras kan därför krisåtgärderna behöva anpassas och kombineras med andra åtgärder som stärker ekonomiska fundamenta, stöder den gröna omställningen och digitaliseringen och har en positiv inverkan på efterfrågan. Men fram till dess, och med tanke på den senaste tidens nya utbrott av pandemin i Europa, kan krisåtgärder även framöver visa sig vara nödvändiga för att stötta ekonomin.
Medlemsstater med starkare offentliga finanser har i högre grad gett direkt budgetstöd, medan medlemsstater med svagare offentliga finanser i regel har gett mer likviditetsstöd (diagram 2.7). Länder med jämförelsevis starkare offentliga finanser använde sig i regel av offentligfinansiellt stöd med direkta budgetkonsekvenser (1 % av BNP). Länder med svagare offentliga finanser verkar däremot i högre grad ha använt likviditetsstöd som inte har några direkta budgetkonsekvenser. Framöver bör initiativ på EU-nivå som RRF skapa ytterligare offentligfinansiellt utrymme att stödja återhämtningen och medlemsstaternas motståndskraft.
|
Diagram 2.8Euroområdet: finanspolitisk inriktning, 2020–2021 (% av BNP) |
|
|
|
Anm. Diagrammet visar diskretionära finanspolitiska impulser baserat på utgiftsriktmärket, som mäter ökningen i utgifter (netto, efter diskretionära åtgärder) som överstiger den potentiella tillväxten. Positiva siffror i diagrammet visar en expansiv inriktning. Källa: Europeiska kommissionens höstprognos 2020. |
Bedömning av finanspolitisk inriktning i euroområdet
En mekanisk avläsning av traditionella indikatorer är i nuläget inte det lämpligaste sättet att bedöma den finanspolitiska inriktningen. Bilden blir skev på grund av de omfattande tillfälliga krisåtgärder som införs och därefter avskaffas, eftersom den förändring i offentliga utgiftsnivåer som detta ger upphov till från ett år till ett annat påverkar de indikatorer som används för att bedöma den finanspolitiska inriktningen 8 . Om tillfälliga krisåtgärder exkluderas från bedömningen av indikatorerna för den finanspolitiska inriktningen blir bedömningen av det underliggande offentligfinansiella stödet till den ekonomiska aktiviteten mer representativ.
Den finanspolitiska inriktningen under 2021 förefaller stödjande när den justerats för den planerade utfasningen av tillfälliga krisåtgärder. I utkasten till budgetplaner antas en stor del av de tillfälliga krisåtgärderna upphöra under 2021. Konventionella indikatorer (inklusive krisåtgärder) pekar på en stödjande finanspolitisk inriktning på +4,5 % av BNP 2020, men på en åtstramning på –1,0 % av BNP 2021 (enligt kommissionens höstprognos 2020, diagram 2.8). Om tillfälliga krisåtgärder med direkt koppling till pandemin exkluderas är den finanspolitiska inriktningen dock stödjande båda dessa år med +1,1 % av BNP 2020 och +1,4 % 2021. Även om återhämtningen förväntas bli ojämn kommer redan vidtagna finanspolitiska åtgärder att bidra till att stödja den ekonomiska aktiviteten under 2020–2021.
Finansiellt stöd från RRF kommer att ge ytterligare finanspolitiska impulser. Utgifter som finansieras genom RRF-bidrag ger ytterligare finanspolitisk stimulans i euroområdet som helhet, men har ingen inverkan på medlemsstaternas budgetsaldon 9 . För närvarande utgår kommissionens höstprognos 2020 från ett antagande om en marginell effekt av RRF-finansierade utgifter på den finanspolitiska inriktningen i euroområdet under 2021 (0,15 % av BNP). Detta beror dock på att det saknas tillräckligt detaljerad information om dessa åtgärder i utkasten till budgetplaner 2021. Bara sex medlemsstater rapporterade utgifter finansierade av RRF i sina utkast till budgetplaner: Grekland, Frankrike, Italien, Litauen, Portugal och Slovenien.
När och i vilken omfattning krisåtgärderna fasas ut under 2021 förefaller för närvarande osäkert med tanke på pandemins andra våg. Tidsplanen för utfasningen byggde på antagandet att det skulle ske en övergång från en ”krisfas” till en ”återhämtningsfas”, dvs. från att begränsa pandemins skador på hälsa och ekonomi till en fas inriktad på att få till stånd en varaktig återhämtning. De nya utbrotten av pandemin i Europa på senare tid kan dock göra det nödvändigt att förlänga krisåtgärderna för att stötta ekonomin, vilket sannolikt kommer att ändra de budgetplaner som beaktas i kommissionens prognos. Det är dock inte säkert att samma åtgärder bör vidtas som under pandemins första våg. De nya krisåtgärderna bör i stället ta hänsyn till de lärdomar som dragits och kombineras med åtgärder som stärker ekonomiska fundamenta. Utmaningen blir att fortsätta att stödja ekonomin i denna krissituation och samtidigt skapa förutsättningar för en återgång till en varaktig och hållbar tillväxt som är förenlig med den gröna omställningen och digitaliseringen av EU:s ekonomi.
Kombinationen av stora produktionsförluster och höga nedåtrisker kräver fortsatt finanspolitiskt stöd som måste vara både väl riktat och tillfälligt. Medlemsstaterna bör för det första undvika att dra tillbaka det offentligfinansiella stödet alltför snabbt. De offentligfinansiella stödåtgärder som vidtas under pandemins nuvarande fas kan för det andra skilja sig från det aggregerade efterfrågestöd som brukar ges under en normal lågkonjunktur. Så länge pandemin fortsätter och osäkerheten kvarstår är det viktigt att stimulansåtgärderna är väl riktade, eftersom allmänna åtgärder riskerar att vara ineffektiva. De nya utbrotten av pandemin bör för det tredje inte leda till att de krisorienterade finanspolitiska åtgärderna systematiskt förlängs om den underliggande hälsosituationen förbättras. Vad som bör prioriteras och vilka åtgärder som är lämpliga skiljer sig åt mellan ”krisfasen” och ”återhämtningsfasen”, och medlemsstaterna måste vara flexibla och snabbt identifiera hur olika typer av stöd bör kombineras.
Medlemsstaternas finanspolitiska hantering bör även framöver omfatta offentligfinansiellt stöd, men samtidigt slå vakt om de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt. Pandemins ekonomiska effekter har varit mer kännbara i många medlemsstater med hög skuldsättning, vilket har gjort det svårt att hitta en optimal finanspolitisk reaktion. Tack vare Europeiska centralbankens omfattande penningpolitiska åtgärder och det starkt förbättrade förtroendet på finansmarknaderna sedan kraftfulla instrument införts på EU-nivå är finansieringskostnaderna för medlemsstaterna för närvarande gynnsamma. Behovet av ekonomiskt stöd måste dock vägas mot behovet av sunda offentliga finanser och offentligfinansiell hållbarhet på medellång sikt. Stödåtgärderna bör därför vara tillfälliga och inte på förhand binda upp finanspolitiken för efterkrisperioden. När de ekonomiska förhållandena medger detta bör medlemsstaterna återgå till att bedriva en finanspolitik inriktad på att nå en sund offentligfinansiell ställning på medellång sikt och samtidigt öka investeringarna. Trovärdiga medelsiktiga finanspolitiska strategier är viktiga för att stödja hållbara offentliga finanser, inte minst i högt skuldsatta medlemsstater.
III. Översikt över utkasten till budgetplaner
Nästan alla medlemsstater i euroområdet lämnade in sina utkast till budgetplaner före den 15 oktober i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 473/2013. De två undantagen var Italien och Cypern. Italien lämnade in sin plan den 19 oktober, medan Cypern lämnade in sin plan den 23 oktober. I enlighet med bestämmelserna i uppförandekoden för ”tvåpacket” har Belgien och Litauen lämnat in utkast till budgetplaner som baseras på ett antagande om oförändrad politik. Belgien lämnade in en plan baserad på ett antagande om oförändrad politik den 15 oktober då en ny federal regering nyligen bildats, och lämnade därefter in en uppdaterad plan den 30 oktober. Kommissionens yttrande bygger på en bedömning av den uppdaterade budgetplanen. Litauen lämnade in ett utkast till budgetplan baserad på ett antagande om oförändrad politik eftersom nationella val hölls i oktober. De litauiska myndigheterna uppmanas lämna in en uppdaterad budgetplan till kommissionen och Eurogruppen så snart den nya regeringen tillträder och, som regel, minst en månad innan budgetförslaget enligt planerna ska antas av det nationella parlamentet.
Finanspolitiska åtgärder mot covid-19-pandemin under 2020–2021 i alla medlemsstater
Den finanspolitiska inriktningen förefaller vara stödjande i alla medlemsstater i euroområdet 2020–2021 sedan beräkningarna korrigerats för utfasningen av tillfälliga krisåtgärder (diagram 3.1). Som beskrivs i avsnitt II påverkas de traditionella indikatorerna för den finanspolitiska inriktningen i hög grad av den planerade utfasningen av krisåtgärderna. Exklusive tillfälliga krisåtgärder innebär den underliggande budgetansträngningen (mätt genom utgiftsriktmärket) att inriktningen är expansiv under 2021 (omkring 1,5 % av BNP). I vissa medlemsstater är krisstödet betydande och uppgår till 2 % av BNP eller mer. Detta stöd är utöver de betydande expansiva åtgärder på omkring 1 % av BNP som genomfördes redan 2020 (diagram 3.2) och ges i de flesta medlemsstater (diagram 3.3). Justerat för den planerade utfasningen av krisåtgärderna förväntas den finanspolitiska inriktningen vara något stram i två medlemsstater under 2021. Finansiellt stöd från RRF kommer att ge ytterligare finanspolitisk stimulans.
|
Diagram 3.1Finanspolitisk inriktning, 2021 (% av BNP) |
Diagram 3.2Finanspolitisk inriktning exkl. krisåtgärder, 2020–2021 (% av BNP) |
|
|
|
|
Anm. Den finanspolitiska inriktningen beräknas som diskretionära finanspolitiska impulser baserat på utgiftsriktmärket. Positiva siffror anger en stödjande inriktning. Källa: Europeiska kommissionens höstprognos 2020. |
Anm. Den finanspolitiska inriktningen beräknas som diskretionära finanspolitiska impulser exkl. krisåtgärder. Positiva siffror anger en stödjande inriktning. Källa: Europeiska kommissionens höstprognos 2020. |
|
Diagram 3.3Finanspolitisk inriktning exkl. krisåtgärder 2021 och offentlig skuld 2019 (% av BNP)
|
|
Anm. Den finanspolitiska inriktningen beräknas som diskretionära finanspolitiska impulser exkl. krisåtgärder. Positiva siffror anger en stödjande inriktning. Källa: Europeiska kommissionens höstprognos 2020. |
|
Diagram 3.4Krisåtgärder och andra stödåtgärder, 2021 (% av BNP) |
|
|
|
Anm. Diagrammet visar effekterna på de offentliga finanserna under 2021 av diskretionära åtgärder som antagits från och med 2020. Merparten av krisåtgärderna syftar till att hantera folkhälsosituationen och kompensera arbetstagare och företag för inkomstförluster till följd av nedstängningsåtgärder och störningar i försörjningskedjor. De är mestadels tillfälliga. Andra stödåtgärder syftar mer allmänt till att stödja den ekonomiska aktiviteten och kan vara antingen tillfälliga eller permanenta. Källa: Europeiska kommissionens höstprognos 2020. |
|
Diagram 3.5. Tillfälliga och permanenta åtgärder, 2021 (% av BNP) |
|
|
|
Anm. Diagrammet visar effekterna på de offentliga finanserna under 2021 av diskretionära åtgärder som antagits från och med 2020. Tillfälliga åtgärder bör upphöra 2022 eller tidigare. Källa: Europeiska kommissionens höstprognos 2020. |
Även om merparten av åtgärderna syftar till att stödja den ekonomiska återhämtningen utgör tillfälliga krisåtgärder i genomsnitt mer än en tredjedel av de totala åtgärderna under 2021, med stora skillnader mellan länderna (diagram 3.4). Detta beror på den fortsatt stora osäkerheten kring pandemins utveckling. Fem medlemsstater budgeterar för krisutgifter på 1 % av BNP eller mer, samtidigt som vissa länder inte räknar in några effekter av tillfälliga krisåtgärder i sina budgetar för 2021. Flera länder planerar att dirigera om sitt offentligfinansiella stöd under 2021 från krisstöd till stöd för en ekonomisk återhämtning. Med tanke på de nya utbrotten av pandemin i Europa på senare tid omgärdas den planerade utfasningen av krisåtgärderna under 2021 dock av ökad osäkerhet, eftersom medlemsstaterna förväntas ge ytterligare krisstöd för att stötta ekonomin.
Medlemsstaterna planerar en kombination av mestadels tillfälliga men även några permanenta åtgärder under 2021 för att stödja den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet (diagram 3.5). Åtgärderna förväntas uppgå till i genomsnitt 2,6 % av BNP och vissa länder planerar stimulansåtgärder på 3 % av BNP eller mer. I genomsnitt utgör tillfälliga åtgärder omkring två tredjedelar av de totala åtgärderna under 2021. Ett fåtal länder har dock även infört permanenta åtgärder, i några begränsade fall på över 1 % av BNP, vilket påverkar de offentliga finansernas framtida utveckling. Detta kan ge anledning till oro, eftersom osäkerheten kring pandemins andra våg fortfarande är stor och ytterligare krisåtgärder kan behöva vidtas. En sammankoppling av nödvändiga tillfälliga krisåtgärder med permanenta åtgärder får inte riskera att äventyra de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt (diagram 3.6).
|
Diagram 3.6Permanenta åtgärder och risk för de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt före krisen, 2021 (% av BNP) |
|
|
|
Anm. Diagrammet visar effekterna på de offentliga finanserna under 2021 av permanenta åtgärder som antagits från och med 2020. Medlemsstaterna har grupperats utifrån sina medelsiktiga hållbarhetsrisker före pandemin. Den skuldhållbarhetsanalys som utfördes för Grekland i Debt Sustainability Monitor 2019 skilde sig på något sätt från den gemensamma strategin på grund av den grekiska skuldstrukturens särskilda kännetecken, i synnerhet den stora andel som utgörs av offentlig utlåning, utan uppgifter om riskklassificering. Källa: Europeiska kommissionens höstprognos 2020 och 2019 Debt Sustainability Monitor. |
Kommissionens kvalitativa bedömning av utkasten till budgetplaner 2021
Kommissionens yttranden om utkasten till budgetplaner 2021 tar hänsyn till aktiveringen av stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul. Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul 10 . I sitt meddelande förde kommissionen fram sin bedömning att villkoren för aktivering av den allmänna undantagsklausulen är uppfyllda i och med den allvarliga konjunkturnedgång som förväntas till följd av covid-19-pandemin. Den 23 mars 2020 anslöt sig medlemsstaternas finansministrar till kommissionens bedömning. Som framgår av den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 11 , och som kommissionen meddelade i sin skrivelse av den 19 september 2020 till EU:s finansministrar 12 , bör medlemsstaterna fortsätta att ge riktat och tillfälligt offentligfinansiellt stöd under 2021 i ett läge där den allmänna undantagsklausulen är aktiverad, men samtidigt skydda de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt.
Under våren antog kommissionen rapporter enligt artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för alla medlemsstater utom Rumänien, som redan omfattades av paktens korrigerande del. I ljuset av den exceptionella osäkerhet som råder till följd av utbrottet av covid-19 och dess extraordinära makroekonomiska och offentligfinansiella effekter, bl.a. för utformningen av en trovärdig finanspolitik som måste vara fortsatt stödjande under 2021, ansåg kommissionen att inga beslut bör fattas om inledande av underskottsförfarande mot medlemsstater. Detta gäller fortfarande.
Finanspolitiken är under 2020 och 2021 inriktad på att motverka pandemin. Efter aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen rekommenderade rådet den 20 juli 2020 medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt hantera pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den efterföljande återhämtningen. När de ekonomiska förhållandena medger detta bör medlemsstaterna bedriva en finanspolitik inriktad på att uppnå en sund offentligfinansiell ställning på medellång sikt, säkerställa en hållbar skuldsättning och öka investeringarna.
Yttrandena om utkasten till budgetplaner 2021 fokuserar på bedömningen av budgetåtgärderna 2021. I yttrandena bedöms huruvida de planerade stödåtgärderna är i linje med rådets rekommendationer av den 20 juli 2020 och den vägledning som gavs i kommissionens skrivelse av den 19 september. I synnerhet görs en bedömning av om åtgärderna är tillfälliga. Det sistnämnda är viktigt för att skydda de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt i enlighet med den allmänna undantagsklausulen.
Den kvalitativa bedömningen av utkasten till budgetplaner 2021 kan sammanfattas på följande sätt:
1.Kommissionen anser sammantaget att utkasten till budgetplaner överensstämmer med den finanspolitiska rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i utkasten till budgetplaner stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet.
2.I Österrike, Belgien, Cypern, Estland, Finland, Tyskland, Grekland, Irland, Lettland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovenien och Spanien är åtgärderna (mestadels) tillfälliga. Vissa åtgärder som tas upp i de utkast till budgetplaner som lämnats in av Frankrike, Italien, Litauen och Slovakien förefaller inte vara tillfälliga eller matchas med kompenserande åtgärder. Litauens utkast till budgetplan baseras på ett scenario med oförändrad politik och landet uppmanas lämna in ett uppdaterat utkast till budgetplan.
3.I Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Portugal och Spanien är det, med tanke på den offentliga skuldens storlek och de betydande hållbarhetsutmaningarna på medellång sikt redan före utbrottet av covid-19-pandemin, viktigt att slå vakt om de offentliga finansernas medelsiktiga hållbarhet när stödjande budgetåtgärder vidtas.
Alla medlemsstater uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredda anpassa dem om läget förändras.
BILAGA I: Landsspecifika bedömningar av utkasten till budgetplaner 2021
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Österrike överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Österrikes utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Österrike uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Belgien överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Belgiens utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Med tanke på den offentliga skuldsättningens storlek och de betydande hållbarhetsutmaningarna på medellång sikt redan före utbrottet av covid-19-pandemin är det viktigt att Belgien slår vakt om de offentliga finansernas medelsiktiga hållbarhet när stödjande budgetåtgärder vidtas. Belgien uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Cypern överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Cyperns utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Cypern uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Estland överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Estlands utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Estland uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Finland överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Finlands utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Finland uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Frankrike överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Frankrikes utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Vissa åtgärder verkar dock inte vara tillfälliga eller matchas med kompenserande åtgärder. Med tanke på den offentliga skuldsättningens storlek och de betydande hållbarhetsutmaningarna på medellång sikt redan före utbrottet av covid-19-pandemin är det viktigt att Frankrike slår vakt om de offentliga finansernas medelsiktiga hållbarhet när stödjande budgetåtgärder vidtas. Frankrike uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Tyskland överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Tysklands utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Tyskland uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Grekland överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Greklands utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Med tanke på den offentliga skuldsättningens storlek och de betydande hållbarhetsutmaningarna på medellång sikt redan före utbrottet av covid-19-pandemin är det viktigt att Grekland slår vakt om de offentliga finansernas medelsiktiga hållbarhet när stödjande budgetåtgärder vidtas. Grekland uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Irland överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Irlands utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Irland uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Italien överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Italiens utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Vissa åtgärder verkar dock inte vara tillfälliga eller matchas med kompenserande åtgärder. Med tanke på den offentliga skuldsättningens storlek och de betydande hållbarhetsutmaningarna på medellång sikt redan före utbrottet av covid-19-pandemin är det viktigt att Italien slår vakt om de offentliga finansernas medelsiktiga hållbarhet när stödjande budgetåtgärder vidtas. Italien uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Lettland överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Lettlands utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Lettland uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Luxemburg överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Luxemburgs utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Luxemburg uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Litauen överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Litauens utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Vissa åtgärder verkar dock inte vara tillfälliga eller matchas med kompenserande åtgärder. Litauen uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras. Så snart en ny regering tillträtt, och som regel åtminstone en månad innan det nationella parlamentet förväntas anta förslaget till budgetlag bör myndigheterna inlämna ett uppdaterat utkast till budgetplan till kommissionen och Eurogruppen.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Malta överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Maltas utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Malta uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Nederländerna överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i utkastet till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Nederländerna uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Portugal överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Portugals utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Med tanke på den offentliga skuldsättningens storlek och de betydande hållbarhetsutmaningarna på medellång sikt redan före utbrottet av covid-19-pandemin är det viktigt att Portugal slår vakt om de offentliga finansernas medelsiktiga hållbarhet när stödjande budgetåtgärder vidtas. Portugal uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Slovakien överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Slovakiens utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Vissa åtgärder verkar dock inte vara tillfälliga eller matchas med kompenserande åtgärder. Slovakien uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Slovenien överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Sloveniens utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Slovenien uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
Kommissionen anser sammantaget att det utkast till budgetplan som lämnats in av Spanien överensstämmer med den rekommendation som rådet antog den 20 juli 2020. Merparten av åtgärderna i Spaniens utkast till budgetplan stöder den ekonomiska aktiviteten i ett läge med betydande osäkerhet. Med tanke på den offentliga skuldsättningens storlek och de betydande hållbarhetsutmaningarna på medellång sikt redan före utbrottet av covid-19-pandemin är det viktigt att Spanien slår vakt om de offentliga finansernas medelsiktiga hållbarhet när stödjande budgetåtgärder vidtas. Spanien uppmanas att regelbundet se över hur stödåtgärderna utnyttjas, deras effektivitet och tillräcklighet, samt vid behov vara beredd anpassa dem om läget förändras.
BILAGA II: Metoder och antaganden som ligger till grund för kommissionens höstprognos 2020
I artikel 7.4 i förordning (EU) nr 473/2013 anges att de metoder och antaganden ”som ligger till grund för de senaste ekonomiska prognoserna från kommissionens avdelningar för varje medlemsstat, inklusive uppskattningar av hur de aggregerade budgetåtgärderna påverkar den ekonomiska tillväxten, ska bifogas den samlade bedömningen”. De antaganden som ligger till grund för kommissionens höstprognos 2020, som tagits fram på ett oberoende sätt av kommissionens personal, förklaras i själva prognosdokumentet 13 .
Budgetuppgifter fram till 2019 bygger på uppgifter som medlemsstaterna lämnat in till kommissionen före den 1 oktober 2020 och som validerats av Eurostat den 22 oktober 2020. Eurostat har inte gjort några ändringar av de uppgifter som medlemsstaterna rapporterat under anmälningsomgången för hösten 2020. Eurostat drog tillbaka sin tidigare reservation om kvaliteten på de uppgifter som Danmark rapporterat för 2019. Reservationen handlade om bristande fullständighet och stora statistiska avvikelser i de uppgifter som de danska statistikmyndigheterna lämnade i mars 2020. De danska statistikmyndigheterna har senare lämnat fullständiga uppgifter och avvikelserna har minskat avsevärt.
När det gäller prognosen har åtgärder för att stödja den finansiella stabiliteten registrerats i enlighet med Eurostats beslut av den 15 juli 2009 14 . Om inget annat rapporterats av den berörda medlemsstaten har kapitaltillskott där det finns tillräckligt detaljerade uppgifter tagits med i prognosen som finansiella transaktioner, dvs. de har ökat skulden, men inte underskottet. Statliga garantier för bankskulder och inlåning ingår inte som offentliga utgifter, såvida det inte har styrkts att de tagits i anspråk vid den tidpunkt då prognosen sammanställdes. Lån som beviljas banker av staten eller av andra enheter som räknas till sektorn ”offentlig förvaltning” ökar normalt den offentliga skulden.
För 2021 har hänsyn tagits till budgetar som antagits eller lagts fram för de nationella parlamenten och alla andra åtgärder för vilka det finns tillräckligt detaljerade uppgifter. I höstprognosen återspeglas särskilt alla uppgifter som ingår i de utkast till budgetplaner som lämnades senast i mitten av oktober. För 2022 innebär antagandet om ”oförändrad politik” i prognoserna en extrapolering av inkomst- och utgiftstrender och att åtgärder där det finns tillräckligt detaljerade uppgifter beaktas.
Uppgifterna om den offentliga skuldsättningen under prognosperioden 2020–2022 som är aggregerade på europeisk nivå har inte konsoliderats (dvs. de är inte justerade för mellanstatliga lån). För att säkerställa enhetlighet bakåt i tiden är även historiska data offentliggjorda på samma grunder. Prognoserna för de enskilda medlemsstaternas offentliga skuldsättning 2020–2022 omfattar effekterna av garantier till Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, bilaterala lån till andra medlemsstater och deltagande i Europeiska stabilitetsmekanismens kapital enligt planer på stoppdatumet för prognosen 15 .
Enligt kommissionens höstprognos 2020 är de budgetåtgärder som rapporterats i utkasten till budgetplaner 2021 totalt sett underskottsökande (effekt på omkring 1 % av BNP). Den negativa effekten förväntas främst härröra från utgiftshöjande åtgärder. Totalt sett väntas den automatiska inverkan på BNP-tillväxten på kort sikt vara positiv.
Det är av följande skäl viktigt att denna uppskattning tolkas med försiktighet:
·Förordning (EU) nr 473/2013 syftar till att utvärdera effekten av de åtgärder som vidtas inom ramen för utkasten till budgetplaner. Åtgärder som redan vidtagits och trätt i kraft före utkasten till budgetplaner ingår därför inte i bedömningen, även om de kan ha en ytterligare påverkan på prognoserna för de offentliga finanserna för 2021.
·Effekterna av rapporterade åtgärder utgår från ett grundscenario med oförändrad politik. Den finanspolitiska inriktningen i detta grundscenario är inte nödvändigtvis neutral. Den trendmässiga ökningen för vissa utgiftsposter kan till exempel ligga över eller under den potentiella tillväxten, det kan finnas en ytterligare effekt av tidigare åtgärder i grundscenariot eller så kan tidigare vidtagna åtgärder upphöra 2021.
Vissa medlemsstaters budgetprognoser innefattar åtgärder som förväntas finansieras genom Next Generation EU/RRF. I kommissionens höstprognos 2020 redovisas dessa åtgärder som underskottsökande, även om de i slutändan kan komma att finansieras av RRF. Det betyder att de förväntade underskotten i dessa medlemsstater kan vara överskattade.
BILAGA III: Skuldhållbarhetsanalys och känslighetsanalys
I denna bilaga presenteras en analys av den offentliga skuldens känslighet för eventuella makroekonomiska chocker i enlighet med kravet i artikel 7 i förordning (EU) nr 473/2013. Stokastiska skuldprognoser används för att bedöma den möjliga effekten på den offentliga skuldutvecklingen av risker för den nominella tillväxten i BNP, utvecklingen på finansmarknaderna och offentligfinansiella chocker som påverkar budgetställningen. 16
De stokastiska prognoserna tar hänsyn till den makroekonomiska osäkerheten kring ett ”centralt” skuldprognosscenario under perioden 2021–2025. Två ”centrala” skuldscenarier beaktas:
·Scenariot i kommissionens höstprognos 2020 som innehåller en grundprognos fram till och med 2022 17 . Från och med 2023 antas länderna i allmänhet gradvis anpassa sitt strukturella primärsaldo till den nivå som förutsågs för år 2021 i kommissionens höstprognos 2019 (dvs. före pandemin).
·Scenariot i utkasten till budgetplaner 2021 som innehåller en grundprognos fram till 2021. Från och med 2022 antas länderna gradvis anpassa sitt strukturella primärsaldo till den nivå som förutsågs för år 2021 i utkasten till budgetplaner (före pandemin) 2020 18 .
Chocker tillämpas på de makroekonomiska villkor som antas i det centrala scenariot för att få en spridning av möjliga skuldbanor (= ”konen” i solfjädersdiagrammen i diagram III.1). Konen motsvarar ett stort antal möjliga makroekonomiska villkor, med så många som 2 000 chocker simulerade på tillväxt, räntor och primärsaldo. Storleken på och korrelationen mellan dessa chocker beror på historisk volatilitet och samband mellan dessa variabler 19 . Solfjädersdiagrammen ger alltså sannolikhetsbaserad information om skuldutvecklingen för euroområdet, med hänsyn tagen till eventuella chocker som påverkar tillväxt, räntor och primärsaldo av en omfattning och korrelation som speglar tidigare utveckling.
Varje solfjädersdiagram visar den beräknade skuldbanan enligt det centrala scenariot som en streckad linje. Medianresultatet av simuleringarna visas som en heldragen svart linje. Konen omfattar 80 % av alla möjliga skuldbanor (20 % av de minst sannolika chockerna visas inte). Delarna med olika skuggning inom konen utgör olika delar av den totala fördelningen av möjliga skuldbanor.
Under 2021 tyder simuleringarna på att skuldkvoten i euroområdet kommer att ligga på mellan 99 % och 106 % av BNP, med en sannolikhet på 80 % enligt kommissionens scenario och mellan 97 % och 104 % av BNP enligt scenariot i utkastet till budgetplan. År 2025 finns det enligt båda scenarierna en sannolikhet på 50 % att skuldkvoten är högre än 104 % av BNP.
Prognoserna omgärdas av ytterligare risker. Eftersom chockernas omfattning och korrelation speglar variablernas historiska beteenden fångar metoden inte upp osäkerheten i realtid, särskilt när det gäller bedömningen av produktionsgapet. Produktionsgapen brukar revideras nedåt, mot lägre potentiell produktion än vad som antas i realtid. Denna osäkerhet antyder att det finns ytterligare en riskkälla för den framtida skuldutvecklingen som inte framgår av denna analys. En annan källa till osäkerhet rör realiseringen av eventualförpliktelser, eftersom solfjädersdiagrammen bara fångar upp risker som materialiserats tidigare genom en försämring av primärsaldot.
Diagram III.1: Solfjädersdiagram från stokastiska prognoser av offentlig skuldsättning på grundval av kommissionens prognosscenario och prognosscenariot enligt utkasten till budgetplaner
BILAGA IV: Tabeller
Tabell IV.1: Real tillväxt i BNP (%) enligt stabilitetsprogrammen (SP), utkasten till budgetplaner (UBP) och kommissionens höstprognos 2020 (KOM)
Tabell IV.2: Samlat saldo (% av BNP) enligt stabilitetsprogrammen (SP), utkasten till budgetplaner (UBP) och kommissionens höstprognos 2020 (KOM)
Tabell IV.3: Skuldkvot (% av BNP) enligt stabilitetsprogrammen (SP), utkasten till budgetplaner (UBP) och kommissionens höstprognos 2020 (KOM)
I enlighet med förordning (EU) nr 473/2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet, som ingår i det s.k. tvåpacket. Denna förordning trädde i kraft i maj 2013.
Se uppförandekoden för tvåpacket: http://ec.europa.eu/economy_finance/economic_governance/sgp/pdf/coc/2014-11-07_two_pack_coc_amended_en.pdf
Rumänien omfattas för närvarande av ett underskottsförfarande. Den nu gällande landsspecifika rekommendationen speglar den artikel 126.7-rekommendation om att korrigera det alltför stora underskottet som rådet antog i april 2020.
Se även skrivelserna om finanspolitiska riktlinjer för 2021: https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/economic-and-fiscal-policy-coordination/eu-economic-governance-monitoring-prevention-correction/stability-and-growth-pact/annual-draft-budgetary-plans-dbps-euro-area-countries/draft-budgetary-plans-2021_en
Medlemsstaterna i euroområdet är skyldiga att basera sina budgetförslag på makroekonomiska prognoser som godkänts eller tagits fram av oberoende organ.
Anledningen till att krisåtgärderna skiljs ut är att bedömningen av deras lämplighet inte bör göras utifrån det ekonomiska läget utan utifrån folkhälsosituationen och de restriktioner som krävs av hänsyn till denna. Krisåtgärderna är (nästan uteslutande) tillfälliga och upphör att gälla 2022 eller tidigare. Andra åtgärder i samband med covid-19-krisen, antingen tillfälliga eller permanenta, anses stödja den efterföljande återhämtningen (dvs. andra stödåtgärder).
Covid-19-relaterade krisåtgärder betraktas inte som engångsåtgärder, även om merparten av dem har införts för en tillfällig period som ett komplement till automatiska stabilisatorer.
Eurostat har efter samråd med nationella statistikmyndigheter gjort en preliminär positiv bedömning av RRF-bidragens budgetneutralitet.
Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken och eurogruppen: Samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet, Bryssel, 13.3.2020, COM(2020) 112 final.
Meddelande från kommissionen: Årlig strategi för hållbar tillväxt 2021, Bryssel, 17.9.2020, COM(2020) 575 final.
De metodantaganden som ligger till grund för kommissionens höstprognos 2020 finns att tillgå på: https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/economic-performance-and-forecasts/economic-forecasts/autumn-2020-economic-forecast_en
Finns att tillgå på: https://ec.europa.eu/eurostat/documents/1015035/2041337/FT-Eurostat-Decision-9-July-2009-3--final-.pdf/7d456336-f28b-43ae-a6b8-7a69d069695b .
I enlighet med Eurostats beslut av den 27 januari 2011 om den statistiska redovisningen av de transaktioner som utförs av EFSF, vilket finns att tillgå på: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/5034386/2-27012011-AP-EN.PDF .
Den metod för stokastiska skuldprognoser som används här beskrivs i Europeiska kommissionens Debt Sustainability Monitor 2019 , bilaga A7, och i Berti K. (2013), Stochastic Public debt projections using the historisk variance-covariance matrix approach for EU countries, European Economy Economic Paper nr 480.
Kommissionens höstprognos 2020 tar hänsyn till finanspolitiska åtgärder (antagna och/eller åtminstone trovärdigt aviserade) och information per den 22 oktober 2020.
Detta innebär att det strukturella primärsaldot i euroområdet antas konvergera från ett underskott på 3,2 % av BNP 2021 till 1,1 % av BNP 2025 enligt scenariot i utkastet till budgetplan, jämfört med ett underskott på 2,9 % 2021 respektive 1,0 % i kommissionens scenario.
Chocker antas följa en gemensam normal fördelning.