C_2021155SV.01000801.xml

Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – En handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin

[COM(2020) 312 final]

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om god förvaltning på skatteområdet i och utanför EU

[COM(2020) 313 final]

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning

[COM(2020) 314 final – 2020/0148 (CNS)]

(2021/C 155/02)

Föredragande:	Krister ANDERSSON
Medföredragande:	Javier DOZ ORRIT

Remiss	Europeiska unionens råd, 28.7.2020 Europeiska kommissionen, 12.8.2020
Rättslig grund	Artiklarna 113 och 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	12.2.2021
Antagande vid plenarsessionen	24.2.2021
Plenarsession nr	558
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	220/0/7

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK stöder generellt sett kommissionens lagstiftningsförslag och lovordar deras samordning med de globala diskussioner som förs på OECD:s inkluderande ramverksnivå för att uppnå ett globalt samförstånd.

1.2

EESK ställer sig bakom kommissionens uppfattning att god förvaltning på skatteområdet utgör grunden för rättvis beskattning. För detta krävs skattemässig transparens genom informationsutbyte mellan skattemyndigheter, rättvis skattekonkurrens, avsaknad av skadliga skatteåtgärder, effektivare skatteåtgärder samt genomförande av internationellt överenskomna regler.

1.3

EESK delar även kommissionens bedömning att skattekonkurrens inte är ett problem i sig (1). Samtidigt finns det en oro över att det förekommer orättvis skattekonkurrens inom EU som främjar skatteflykt. Kommittén anser att en effektiv monetär union kräver en sammanhängande och konsekvent skattepolitik mellan medlemsstaternas skatteregler.

1.4

EESK stöder kommissionens initiativ om att se över uppförandekoden och uppskattar att kommissionen i sitt förslag tar hänsyn till OECD:s arbete samt vikten av internationellt överenskomna standarder, särskilt när det gäller globala principer som leder till en lägsta effektiv bolagsskattesats.

1.5

EESK anser att resultat och uppnådda framsteg när det gäller uppförandekoden bör uppdateras regelbundet och offentliggöras för det civila samhället, i enlighet med kommissionens mål att göra uppförandekodens konkreta verksamhet och resultat mer transparenta.

1.6

EESK stöder kommissionens beslut att genomföra lagstiftningsåtgärder som syftar till att stärka samarbetet mellan skattemyndigheter och öka harmoniseringen av processrättsliga bestämmelser på den inre marknaden.

1.7

EESK delar kommissionens uppfattning att skattebedrägeri och skatteundandragande fortfarande utgör ett hot mot de offentliga finanserna, särskilt i kristider. Det framgår tydligt av kommissionens senaste uppskattningar där skattebortfallet i EU uppgår till 46 miljarder euro på grund av privatpersoners internationella skatteundandragande som omfattar personlig inkomstskatt, kapitalinkomstskatt samt förmögenhets- och arvsskatter. Mervärdesskattegapet uppskattas till omkring 140 miljarder euro, varav omkring 50 miljarder euro är relaterade till gränsöverskridande momsbedrägerier (2).

1.8

EESK noterar att det uppskattade gapet (3) till följd av bolagsskatteflykt, som enligt flera uppskattningar uppgår till cirka 35 miljarder euro per år, minskat jämfört med kommissionens tidigare uppskattningar på cirka 50–70 miljarder euro innan åtgärder infördes mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS). Vi noterar även det samband, som kommissionen undersökte, mellan en sådan förbättring och de lagstiftningsinsatser mot skatteflykt som den föregående kommissionen genomförde (4). Det är dock fortfarande en anledning till oro i en situation där de offentliga utgifterna för att upprätthålla ekonomin och samhället är så viktiga.

1.9

Effektivitet kan inte uppnås utan en fördjupad kamp mot skattebrott och skatteundandragande, som måste förbättras genom stärkt administrativt samarbete och ett mer harmoniserat rättsligt ramverk. En skattepolitisk ram kan inte ses som rättvis om vissa medlemsstater har metoder för att enkelt kringgå den, vilket avskräcker andra och skapar ineffektivitet.

1.10

Med tanke på den komplexitet som för närvarande uppstår genom 27 olika skattesystem och med tanke på hur en sådan mångfald av modeller skapar bördor för företag och enskilda som bedriver gränsöverskridande verksamhet uppmuntrar EESK medlemsstaterna att, samtidigt som de respekterar skattesuveräniteten, harmonisera skatterapporteringskraven och förbättra samarbetet mellan skattemyndigheterna.

1.11

De 25 åtgärder som kommissionen planerar att vidta verkar rimliga. De flesta av dem är relaterade till mervärdesskatt, vilket är lämpligt med tanke på det stora skattebortfallet på mervärdesskatteområdet. De beskrivs dock mycket kortfattat och det är för närvarande svårt att fullt ut bedöma den särskilda inverkan som sådana åtgärder får för europeiska medborgare och företag på daglig basis.

1.12

Målet om en enda momsregistrering i EU är mycket välkommet. Det är ett viktigt steg mot skapandet av en fördjupad inre marknad, vilket minskar osäkerheten och kostnaderna för gränsöverskridande verksamhet.

1.13

EESK stöder kommissionens förslag om att modernisera och harmonisera kraven på momsrapportering genom ökad användning av transaktionsbaserad rapportering och e-fakturering (”i realtid”).

1.14

EESK stöder också en översyn av huruvida mervärdesskatt bör tas ut på finansiella tjänster. Det krävs en grundlig konsekvensbedömning som innefattar mervärdesskattebehandling av finansiella tjänster i länder utanför EU.

1.15

EESK stöder kommissionens initiativ om en EU-ram för samarbete för efterlevnad, som bygger på ökat förtroende och samarbete mellan olika skattemyndigheter för att lösa gränsöverskridande frågor om bolagsskatt. Det är viktigt att små och medelstora företag får samma behandling som större företag inom detta ramverk. Kommittén noterar den väsentligt högre bördan för efterlevnad för små och medelstora företag än för stora multinationella företag och uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att minska belastningen på små och medelstora företag.

1.16

EESK anser att frågan om skatteåterbäring är central, särskilt i kristider som nu som innebär en hög risk för kassaflödesproblem för både enskilda och företag.

1.17

EESK vill uppmana kommissionen att bedöma hur en enklare, mer harmoniserad mekanism för lättnad av mervärdesskatter som inte har kunnat tas ut, kan tidigareläggas. Denna mekanism bör säkerställa att den mervärdesskatt som företagen inte har kunnat ta ut från sina kunder, men som redan har betalats in till skattemyndigheterna, kan återkrävas på ett snabbt sätt och i god tid.

1.18

EESK anser att det är mycket viktigt att ha tydliga och internationellt samstämmiga skatte- och anställningsregler för digitala plattformar. EESK stöder arbetet med att öka insynen i de digitala plattformarna för att förhindra inkonsekventa inkomstdeklarationer, som innebär en stor risk för skatteundandragande. Rapporteringskrav och skatteblanketter bör vara desamma i olika medlemsstater.

1.19

EESK understryker att gemensamma revisioner, som i princip är ett användbart och effektivt verktyg, bör utföras med respekt för skattebetalarnas rättigheter, inbegripet EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt när det gäller rätten till försvar och förutsägbarhet i både processrättsliga bestämmelser och materiella regler som rör dem samt utredande skattemyndigheters insamling av bevis med avseende på eventuella påföljder.

1.20

Även om länder och jurisdiktioner som fanns med på EU-förteckningen över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet har förbättrat sin praxis är den totala penningmängd som svindlas, undanhålls, undandras och tvättas fortfarande så stor att ökade ansträngningar måste göras.

1.21

EESK stöder kommissionens åsikt att det är dags att se över EU-förteckningen och se hur den kan bli mer effektiv och rättvis med hänsyn till de nya utmaningarna i en global digitaliserad ekonomi. EESK stöder även kommissionens kriterium om att ge specifika jurisdiktioner med låg risk och låg kapacitet möjlighet att förbättra sina standarder för god förvaltning på skatteområdet och skattemässig transparens inom en rimlig tidsperiod när de förs upp, eller skulle kunna föras upp, på EU-förteckningen.

1.22

EESK har föreslagit (5) att man ska bilda en europeisk pakt för att på ett effektivt sätt bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt. EESK uppmanade kommissionen att lägga fram ett politiskt initiativ som gör de nationella regeringarna och EU:s övriga institutioner delaktiga i arbetet för att uppnå detta mål, främja den enhällighet som behövs för detta och låta det civila samhället medverka. Samarbetet mellan medlemsstaterna bör vara paktens viktigaste pelare.

1.23

EESK betonar att samarbete mellan det civila samhällets organisationer i stort och regeringar skulle kunna bidra till att öka medvetenheten när det gäller miljöskatter och bidra till utvecklingen genom att skapa mer rättvisa och hållbara samhällen i utvecklingsländerna och de utvecklade länderna.

1.24

EESK uppmuntrar kommissionen att fortsätta sin utvärdering av effektiviteten i tidigare direktiv om administrativt samarbete.

2. Bakgrund och kommissionens förslag

2.1 Bakgrund

2.1.1

Att uppnå en rättvis och effektiv beskattning är ett av de viktigaste målen för kommissionen (6) under den nuvarande mandatperioden. Ett sådant mål är ännu mer strategiskt i efterdyningarna av covid-19-krisen. Skatteregler är enligt fördraget medlemsstaternas ansvar. Medlemsstaterna kan dock enas om att anta direktiv och förordningar för att förstärka den inre marknadens funktion. En effektiv monetär union kräver en sammanhängande finanspolitik och konsekvens mellan medlemmarnas finanspolitiska regler.

2.1.2

Utbrottet av covid-19 har stört ekonomierna på den inre marknaden. Dessutom måste EU hantera covid-19-krisen i en omvälvande tid som kännetecknas av miljöutmaningar, kontinuerlig digital innovation och växande ojämlikhet bland medborgarna. Medlemsstaterna och EU-institutionerna måste därför reagera genom att vidta aldrig tidigare skådade åtgärder, med hjälp av alla tillgängliga resurser och verktyg.

2.1.3

Kommissionens förslag (7) syftar både till att ta fram en lämplig lösning på covid-19-krisen samt till att hantera omställningen till ett grönare och mer digitalt scenario, i linje med principerna för en social marknadsekonomi som är förankrade i EU-fördragen.

2.1.4

Rättvis och effektiv beskattning spelar en viktig roll i detta avseende. Ett effektivt svar på de stora utmaningar som krisen ger upphov till beror till stor del på möjligheten för företagen att fortsätta den inhemska och gränsöverskridande handeln, på lika villkor, med stöd av ett effektivt och enkelt skattesystem, och på medlemsstaterna, som behöver säkra de skatteintäkter som behövs för att finansiera återhämtningen genom rättvis beskattning av medborgare och företag. Kampen mot skattebedrägerier, skatteflykt och skatteundandragande samt stöd till europeiska företag så att de kan förenkla och harmonisera sin dagliga skatteförvaltning är avgörande för att effektivt klara av de nuvarande utmaningarna (8).

2.1.5

Beskattning är också ett politiskt instrument för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 (9) och de andra miljömålen i den europeiska gröna given (10). Det är därför av största vikt att få in tillräckliga skatteintäkter till offentliga budgetar för att stödja en grön omställning. Samtidigt måste den ekonomiska politiken ta fasta på den ogynnsamma demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning.

2.1.6

Kommissionens förslag om fastställande av en handlingsplan för effektivare och rättvisare beskattning är indelat i tre olika delar. Först ett meddelande om åtgärder som syftar till att minska hinder i samband med företagsbeskattning på den inre marknaden. Kommissionen för särskilt fram skatteförenkling som ett verktyg för att förbättra företagsklimatet. För det andra, ett lagförslag om att revidera direktivet om administrativt samarbete genom ett automatiskt utbyte av uppgifter mellan skattemyndigheter som kan möjliggöra en skälig beskattning av inkomster som genereras av säljare på digitala plattformar. För det tredje utfärdade kommissionen meddelandet ”God förvaltning på skatteområdet i och utanför EU” för att förbättra god förvaltning på skatteområdet, både i nationella och externa jurisdiktioner.

2.1.7

Kommissionen noterar att handlingsplanen ingår i ett bredare och mer ambitiöst skatteprogram för EU som inom en snar framtid kommer att omfatta initiativ om: i) miljöbeskattning; ii) en reform av bolagsbeskattningen som syftar till att omjustera beskattningsrätten i förhållande till ekonomiskt värdeskapande och att fastställa en faktisk minimibeskattning för företagsvinster; iii) en rekommendation om att medlemsstaterna ska göra sitt finansiella stöd till företag i unionen beroende av att det inte finns några kopplingar mellan dessa företag och de länder och territorier (11) som finns med på unionsförteckningen över icke samarbetsvilliga länder och territorier; och iv) fastställa hur förslag om beskattning ska antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 116 i EUF-fördraget.

2.1.8

EESK har i åtskilliga yttranden framfört sina åsikter om åtgärder som behövs för att öka den inre marknadens effektivitet, öka EU:s egna medel och sätta igång en debatt om omröstning med kvalificerad majoritet i skattefrågor. EESK ber nu om så snabba åtgärder som möjligt när det gäller kommissionens förslag om paketet för rättvis och enkel beskattning.

2.2 Handlingsplanen för rättvis och enkel beskattning

2.2.1

I sitt meddelande om skatteförenkling lägger kommissionen fram en ny strategi där åtgärder mot skattebedrägerier och skatteundandragande kombineras med åtgärder som syftar till att göra livet enklare för skattebetalarna. Planen omfattar 25 åtgärder som man successivt planerar att genomföra under de kommande åren fram till 2024 (12).

2.2.2

Särskilda åtgärder har planerats när det gäller registreringsskyldigheter (skatteregistrering och momsregistrering). En effektiv och ändamålsenlig registrering anses vara avgörande för att se till att alla skattebetalare betalar sin skäliga andel. Till följd av detta främjar kommissionen flera åtgärder för att se till att databaserna med skattebetalarnas uppgifter fungerar effektivt och ständigt uppdateras. En enkel registrering anses också vara viktigt, särskilt när skattebetalarna rör sig mellan medlemsstaterna.

2.2.3

En annan uppsättning specifika insatser planeras vad gäller rapporteringsskyldigheter. Rapporteringen från skattebetalarna bör vara så effektiv som möjligt och baseras på ömsesidig samverkan med skattemyndigheterna. Självdeklarationerna bör vara enkla och de begärda uppgifterna begränsas till ett minimum och behandlas genom enkla förfaranden som utförs via en digital tjänst via en enda kontaktpunkt. Många medlemsstater har lättat på vissa betalningsregler för mervärdesskatt som ett svar på covid-19-pandemin.

2.2.4

Ytterligare åtgärder förväntas underlätta betalningen av skatter, särskilt genom att göra elektroniska betalningsmetoder tillgängliga för skattebetalarna (13), till exempel mobilappar. Det skattebelopp som ska betalas bör vara korrekt från början för att om möjligt undvika betungande återbetalningsförfaranden. Skattemyndigheterna bör hantera återbetalningar så snabbt som möjligt för att undvika kassaflödesproblem för skattebetalarna.

2.2.5

Vid sidan av en effektiv hantering av uppkomna tvister är det viktigaste målet i kommissionens handlingsplan att skapa rättssäkerhet för skattebetalarna. Tvister bör förebyggas och när de inträffar bör de snabbt lösas mellan medlemsstaterna inom deras rättssystem och Europeiska unionens lagstiftning.

2.2.6

Kommissionen anser det vara viktigt att ge möjlighet att rätta till eller klargöra eventuella missförstånd för att undvika att tvisterna trappas upp. Förebyggande av rättstvister uppmuntras därför, tillsammans med en snabb lösning av oreglerade ärenden för att spara tid och pengar för både skattebetalare och skattemyndigheter. Vissa berörda parter har redan uttryckt att de föredrar fler insatser på EU-nivå när det gäller förebyggande och lösning av tvister (14).

2.3 Administrativt samarbete mellan skattemyndigheter

2.3.1

Under de senaste åren har EU inriktat sina insatser på att ta itu med skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering samt på att öka öppenheten genom ett lämpligt samarbete mellan skattemyndigheterna. Även om stora förbättringar har gjorts när det gäller informationsutbyte understryks i kommissionens förslag behovet av ytterligare förbättring av befintliga bestämmelser.

2.3.2

Kommissionen har särskilt för avsikt att ta itu med de utmaningar som digitaliseringen av ekonomin har medfört. Det gäller framför allt digitala plattformar, vars användning gör det svårt för skattemyndigheterna att spåra och därmed upptäcka beskattningsbara händelser (15). Problemet förvärras när sådana transaktioner utförs via digitala plattformar som är etablerade i en annan medlemsstat eller en jurisdiktion utanför EU (16).

2.3.3

Företrädarna för de digitala plattformsoperatörerna tycks vara eniga om fördelarna med en standardiserad EU-rättslig ram för insamling av information från plattformar och om de möjliga fördelarna med en lösning liknande den gemensamma kontaktpunkt som finns för mervärdesskatt.

2.3.4

När det gäller frågan om utbyte av upplysningar på begäran är kommissionens förslag inriktat på begreppet ”kan antas vara relevant”. Artikel 5a innehåller en definition av standarden ”kan antas vara relevant”, som är tillämplig vid begäran om upplysningar och som anger standarden och de procedurbestämmelser som den begärande myndigheten ska följa. Begäran om upplysningar kan avse en eller flera skattebetalare, så länge de identifieras individuellt. Standarden ”kan antas vara relevant” bör inte gälla när begäran om upplysningar skickas som en uppföljning av ett utbytt förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor eller ett förhandsbesked om prissättning.

2.3.5

Innan skattemyndigheten begär upplysningar är den skyldig att uttömma de vanliga informationskällor som den under omständigheterna kunde ha använt för att skaffa de begärda upplysningarna och att ha använt sig av alla tillgängliga medel. Om den begärande myndigheten ställs inför orimliga svårigheter när den gör detta och riskerar att äventyra det önskade resultatet, är denna skyldighet dock inte tillämplig. Om den begärande myndigheten inte respekterar denna skyldighet får den anmodade myndigheten vägra att lämna upplysningar.

2.3.6

I avsnitt IIa fastställs en rättslig ram för genomförandet av gemensamma revisioner. En gemensam revision definieras som en administrativ utredning som genomförs gemensamt av de behöriga myndigheterna i två eller flera medlemsstater. De behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna inleder, i enlighet med sina rättssystem, en granskning av ett ärende rörande ett eller flera skatteämnen som är av gemensamt eller kompletterande intresse för dem.

2.4 God förvaltning på skatteområdet i och utanför EU

2.4.1

Kommissionens meddelande om god skatteförvaltning utgår från att rättvis beskattning är av central betydelse för EU:s sociala och ekonomiska modell samt att god skatteförvaltning är grunden för rättvis beskattning och hållbara intäkter för att upprätthålla den modellen (17). Meddelandet innehåller förslag om att i) se över uppförandekoden om företagsbeskattning, ii) se över EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga länder och territorier och iii) främja god förvaltning på skatteområdet på internationell nivå.

2.4.2

Sedan den inrättades 1997 har uppförandekoden för företagsbeskattning (nedan kallad uppförandekoden) (18) varit EU:s främsta instrument för att förhindra skadlig skattekonkurrens. Den omfattar principer för sund skattekonkurrens och för att fastställa om ett skattesystem är skadligt eller inte (19).

2.4.3

Trots sina resultat behöver koden moderniseras. Skattekonkurrensens art och form har förändrats avsevärt under de senaste åren, på grund av globalisering, digitalisering, multinationella företags växande roll i världsekonomin och komplexa incitamentsystem som införts av vissa medlemsstater.

2.4.4

Närmare bestämt har kommissionen för avsikt att utvidga tillämpningsområdet för uppförandekoden så att den omfattar alla åtgärder som utgör en risk för orättvis skattekonkurrens. Dessutom bör uppförandekoden också uppdateras för att säkerställa att alla fall av mycket låg beskattning vederbörligen undersöks inom och utanför EU.

2.4.5

Principerna som anges i uppförandekoden ingår i de kriterier som används för att bedöma tredjeländer inom ramen för EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Kommissionen har för avsikt att se över EU-förteckningens geografiska tillämpningsområde och uppdatera den ursprungliga resultattavla som används för att välja ut de mest relevanta jurisdiktionerna.

2.4.6

Reflektionerna om EU-förteckningens geografiska tillämpningsområde kommer också att ta hänsyn till vilka kriterier de utvalda jurisdiktionerna måste uppfylla. Att avlägsna en jurisdiktion som för närvarande omfattas av EU-förteckningens tillämpningsområde skulle påverka lika villkor och undergräva det positiva arbete som de flesta av dessa jurisdiktioner redan har gjort. Det bör dock övervägas om EU:s kriterier för uppförande på förteckningen skulle kunna tillämpas på ett mer målinriktat sätt för vissa jurisdiktioner.

2.4.7

Kommissionen kommer i sin dialog med tredjeländer – och i enlighet med det tillvägagångssätt som anammats inom EU – lägga tonvikten på miljömål, liksom på principen om att förorenaren betalar, som kräver att man sätter ett pris på negativa externa miljöeffekter. Enligt kommissionens meddelande finns det en underutforskad potential för att miljöskatter ska kunna bidra till en globalt hållbar utveckling och rättvisare samhällen i utvecklingsländerna. Samarbete mellan det civila samhällets organisationer i stort skulle kunna bidra till att öka medvetenheten på detta område.

2.4.8

Utifrån den nuvarande tillämpningen av en rättsligt bindande koppling mellan standarder för god förvaltning och användningen av EU-medel anser kommissionen att sådana medel skulle kunna användas bättre för att stärka principerna om god förvaltning på skatteområdet (20). I detta avseende uppmanar även kommissionen medlemsstaterna att återspegla EU:s krav i sin nationella finansieringspolitik och i sina regler för efterlevnad för investeringsbanker och utvecklingsorgan.

2.4.9

Kommissionen lägger också fram en rekommendation enligt vilken medlemsstaterna bör göra sitt finansiella stöd beroende av att det inte finns några kopplingar mellan de mottagande företagen och jurisdiktioner som är upptagna på EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Kommissionen tillägger emellertid att en undantagsbestämmelse bör vara tillgänglig för de företag som har en betydande ekonomisk närvaro (styrkt genom personal, utrustning, tillgångar och lokaler) i de förtecknade jurisdiktionerna. Medlemsstaternas insatser på detta område måste genomföras konsekvent för att säkerställa internationell skatterättvisa.

3. Allmänna och särskilda kommentarer

3.1 Handlingsplanen för rättvis och enkel beskattning

3.1.1

EESK stöder kommissionens lagstiftningsförslag och lovordar deras samordning med de globala diskussioner som förs på OECD:s inkluderande ramverksnivå för att uppnå ett globalt samförstånd (21). Kommittén uppmärksammar särskilt hur brådskande det är att nå en överenskommelse om enhetliga regler för hur beskattningsbara vinster ska fördelas mellan länderna på OECD:s inkluderande ramverksnivå som en följd av den pågående snabba digitaliseringen av ekonomierna och behovet av att effektivt bekämpa skatteflykt.

3.1.2

EESK uppskattar också den regleringsmetod som kommissionen anammar för att utveckla sina förslag och som genomsyrar de föreliggande lagstiftningsbestämmelserna. Målet är att förbättra skattesystemens allmänna effektivitet, så att de blir rättvisa system som ger de intäkter som krävs för att genomföra den offentliga politiken samtidigt som de ger arbetstillfällen och tillväxtmöjligheter.

3.1.3

EESK delar kommissionens åsikt att skattebedrägeri och skatteundandragande fortfarande utgör ett hot mot de offentliga finanserna, särskilt i kristider, vilket tydligt framgår av kommissionens senaste uppskattningar som presenteras i förslagen. Enligt kommissionen uppskattas skattebortfallet i EU på grund av privatpersoners internationella skatteundandragande, som omfattar personlig inkomstskatt, kapitalinkomstskatt samt förmögenhets- och arvsskatter, ha uppgått till 46 miljarder euro år 2016. Mervärdesskattegapet i sin tur uppskattas till omkring 140 miljarder euro, varav omkring 50 miljarder euro är relaterade till gränsöverskridande momsbedrägerier (22). Enskilda medlemsstater måste vidta avsevärda åtgärder för att ta itu med sitt nationella mervärdesskattegap.

3.1.4

EESK välkomnar att det uppskattade gapet till följd av bolagsskatteflykt minskat till cirka 35 miljarder euro per år, jämfört med kommissionens tidigare uppskattningar på cirka 50–70 miljarder euro och sambandet, som kommissionen undersökte, mellan en sådan förbättring och de lagstiftningsinsatser mot skatteflykt som den föregående kommissionen genomförde (mer än 20 skattedirektiv på fem år) (23).

3.1.5

För att stödja enskilda och företag fullt ut under de svåra tider som covid-19-krisen medfört uppmanar EESK kommissionen att arbeta vidare med att minska de efterlevnadskostnader som är relaterade till skattskyldigheter. Beräknade kostnader för att efterleva skattereglerna uppgår för stora företag till cirka 2 % av betalda skatter, medan kostnaderna för små och medelstora företag beräknas till cirka 30 % av betalda skatter.

3.1.6

Med tanke på den komplexitet som för närvarande uppstår genom 27 olika skattesystem och med tanke på hur en sådan mångfald skapar bördor för företag och enskilda som bedriver gränsöverskridande verksamhet, uppmuntrar EESK medlemsstaterna att, samtidigt som de respekterar skattesuveräniteten, harmonisera skatterapporteringskraven samt förbättra samarbetet mellan skattemyndigheterna. Uppförandekodsgruppens förnyande och utökade arbete måste undanröja skadliga skatteåtgärder för att skapa lika villkor och tillsammans med lagstiftningsreformer bidra till att främja tillräckliga nivåer av skattemässig konvergens för att undvika orättvis skattekonkurrens.

3.1.7

De 25 åtgärder som kommissionen planerar att vidta verkar rimliga. EESK stöder dem i stort. De flesta av dem är relaterade till mervärdesskatt, vilket är lämpligt med tanke på det stora skattebortfallet på mervärdesskatteområdet. Åtgärderna beskrivs dock mycket kortfattat och det är för närvarande svårt att fullt ut bedöma den särskilda inverkan som sådana åtgärder får för europeiska medborgare och företag på daglig basis. Medlemsstaterna måste agera beslutsamt för att genomdriva sina nationella regler och minska de nationella mervärdeskatteproblemen och samtidigt samarbeta tätare över gränserna.

3.1.8

Antagandet av en enda momsregistrering, genom en fortsatt utvidgning av den enda kontaktpunkten, i likhet med e-handelspaketet, är mycket välkommet. Även om det inte lämnas några närmare uppgifter om vilka sektorer som kommer att omfattas kan en utvidgning av den gemensamma kontaktpunkten till artikel 36–39 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/112/EG (24) (nedan kallat momsdirektivet), som omfattar leverans av varor från företag till konsumenter, betraktas som ett mycket viktigt steg framåt. Att till exempel utvidga den enda kontaktpunkten till gränsöverskridande leveranser av gas, el, värme eller kylenergi (artikel 39 i momsdirektivet) skulle också kunna vara till hjälp för att fördjupa EU:s energimarknad och hjälpa energiomställningen.

3.1.9

EESK stöder kommissionens förslag om att modernisera och harmonisera kraven på momsrapportering genom ökad användning av transaktionsbaserad rapportering och e-fakturering (”i realtid”). Transaktionsbaserad rapportering gör det möjligt för skattemyndigheterna att få en fullständig överblick över de olika leveranskedjorna i realtid, vilket leder till bättre riktade revisioner och till mycket tidigare upptäckt av bedrägerier och potentiella riskföretag. Rapporteringskraven måste dock vara enkla att följa och får inte medföra höga administrativa kostnader eller höga investeringsutgifter, särskilt vad gäller små- och medelstora företag (25). På samma sätt skulle en större användning av och en harmoniserad standard för e-fakturering kunna sänka företagens kostnader för lagerhållning och efterlevnad samt förbättra kampen mot momsbedrägerier.

3.1.10

EESK stöder också en översyn av huruvida mervärdesskatt bör tas ut på finansiella tjänster. Många företag får extra kostnader eftersom vissa företag eller finansinstitut inte är momspliktiga. Vidare kan inte undantagna enheter göra anspråk på avdrag för ingående moms eftersom det skapade mervärdet inte är momspliktigt. Det är en komplicerad fråga och EESK förväntar sig att omfattande konsekvensbedömningar kommer att genomföras. EESK noterar att en ökning av momsintäkterna också skulle få positiva konsekvenser för EU:s budget.

3.1.11

EESK noterar att medlemsstaterna har möjlighet att använda ett system för omvänd betalningsskyldighet för att bekämpa momsbedrägerier. Ett sådant alternativ har använts för att bekämpa momskarusellbedrägerier. EESK uppmanar kommissionen att bedöma vilken metod som är mest effektiv och medför minst administrativ börda för att ta itu med karusellbedrägerier.

3.1.12

Skattemyndigheterna förlitar sig på att skattebetalarna ger dem rätt information, och vissa medlemsstater har infört system för ”samarbete för efterlevnad” för att stärka detta partnerskap. Tyvärr fungerar dessa system för närvarande bara på nationell nivå. EESK stöder mot bakgrund av detta kommissionens initiativ om en EU-ram för samarbete för efterlevnad, som bygger på ökat förtroende och samarbete mellan olika skattemyndigheter för att lösa gränsöverskridande frågor om bolagsskatt. Det är viktigt att små och medelstora företag får samma behandling som större företag inom detta ramverk.

3.1.13

Det är dock fortfarande oklart hur denna EU-ram för samarbete för efterlevnad kommer att fungera i praktiken, och kommittén är angelägen om att utvärdera en sådan utveckling och att tillhandahålla sitt konstruktiva bidrag under utvecklings- och genomförandeprocessen.

3.1.14

Vid en första anblick framstår kommissionens plan på en förebyggande dialog för att lösa gränsöverskridande skattetvister som en användbar och positiv utveckling, även med tanke på att den sedan länge har efterfrågats av näringslivet. Ett harmoniserat tillvägagångssätt från flera medlemsstater skulle välkomnas starkt, även om det återstår att utvärdera hur ett sådant tillvägagångssätt konkret kan genomföras, med utgångspunkt i det nuvarande heterogena regleringsscenariot (26).

3.1.15

Frågan om skatteåterbäring är alltid central, särskilt i kristider som nu som innebär en hög risk för kassaflödesproblem för både enskilda och företag. Under covid-19-pandemin påskyndade flera länder sina utbetalningar av momsåterbäring och återbetalningar i allmänhet för att säkerställa att företagen hade tillräckligt med kontanter för att klara av en aldrig tidigare skådad och destabiliserande ekonomisk situation.

3.1.16

Med tanke på att vissa företag redan lider av likviditetsproblem kan fakturor komma att betalas för sent eller till och med inte alls i slutändan. Följden blir att företag som har fakturerat moms måste betala in beloppet till skattemyndigheterna i den relevanta momsredovisningsperioden utan att ha erhållit moms (så kallad osäker fordran). Mot denna bakgrund vill EESK också uppmana kommissionen att bedöma hur en enklare och mer harmoniserad mekanism för lättnad av momsen på osäkra fordringar kan tidigareläggas. Denna mekanism bör säkerställa att den mervärdesskatt som företagen inte har kunnat ta ut från sina kunder, men som redan har betalats in till skattemyndigheterna, kan återkrävas på ett snabbt sätt och i god tid.

3.1.17

EESK uppmanar de nationella skattemyndigheterna att fortsätta med en snabb hantering av återbetalning, både när det gäller direkta och indirekta skatter. Kommittén föreslår en harmoniserad administrativ strategi i hela Europa och konstaterar att ett gemensamt system för källskatter för gränsöverskridande portföljinvesteringar skulle vara ett första steg framåt.

3.1.18

Skattebedrägeri, skatteundandragande och därtill relaterade brott lagförs av medlemsstaternas nationella domstolar på grundval av en rad olika straffrättsliga bestämmelser. Dessa skattebrott har dock i många fall en gränsöverskridande dimension. Kommittén anser att det är viktigt att ta hänsyn till detta och påföljdsstrukturen, särskilt när det gäller gemensamma revisioner mellan medlemsstaterna. En konsekvensbedömning av olika påföljder bland medlemsstaterna bör göras.

3.1.19

EESK välkomnar kommissionens initiativ när det gäller en rekommendation om skattebetalarnas rättigheter på den inre marknaden. Att ge medlemsstaterna en överblick över bästa praxis på skatteområdet när det gäller förenkling och digitalisering kan bidra till att jämna ut förhållandet mellan skattebetalare och skattemyndigheter inom hela EU, stärka medborgarnas skattemedvetenhet och förbättra uppbörden av inkomster. EESK anser att detta är ett bra exempel på ett initiativ för icke-bindande lagstiftning.

3.2 Administrativt samarbete mellan skattemyndigheter

3.2.1

3.2.2

Förslaget är helt i linje med den subsidiaritetsprincip som anges i artikel 5 i EUF-fördraget, med tanke på att det förutser ett ingripande av den europeiska lagstiftaren för att ta itu med frågor som inte kan regleras på ett adekvat sätt av medlemsstaterna.

3.2.3

EESK stöder avsikten att stärka Eurofiscs behörighet, så att det blir ett referenscentrum för gränsöverskridande skattebrott.

3.2.4

Tillämpningen av befintliga bestämmelser i direktivet har i hög grad visat att det finns betydande skillnader bland medlemsstaterna, eftersom vissa medlemsstater är villiga att samarbeta fullt ut och utbyta information, medan andra tillämpar ett restriktivt tillvägagångssätt eller till och med avvisar informationsutbyten.

3.2.5

EESK stöder också arbetet med att öka insynen i digitala plattformar för att förhindra inkonsekventa inkomstdeklarationer, som innebär en stor risk för skatteundandragande. Även om vissa medlemsstater har infört en rapporteringsskyldighet i sina nationella rättssystem visar erfarenheten att nationella bestämmelser mot skatteundandragande inte alltid är heltäckande, särskilt när det handlar om gränsöverskridande verksamhet. Rättssäkerhet och tydlighet kan därför garanteras genom en enda uppsättning rapporteringskrav och skatteblanketter som gäller för alla medlemsstater.

3.2.6

EESK välkomnar också proportionaliteten i kommissionens förslag när det gäller det förfarandemässiga samarbetet mellan de nationella skattemyndigheterna, eftersom de ändringar som lagts fram inte förefaller gå längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målet om ett effektivare informationsutbyte och bättre administrativt samarbete.

3.2.7

Systemet med sanktioner för plattformsoperatörer som inte respekterar sina deklarationsskyldigheter anges i artikel 25a i förslaget till DAC 7-direktivet. Det måste tillämpas så homogent som möjligt i alla stater för att säkerställa dess effektivitet, även om det är en nationell befogenhet.

3.2.8

Med tanke på att de identifierade snedvridningarna avseende plattformsoperatörer i den inre marknadens funktion sträcker sig över de enskilda medlemsstaternas gränser, utgör EU:s gemensamma regler det minsta ingripande som krävs för att lösa problemen på ett effektivt sätt. För att uppnå en gemensam internationell strategi mellan skattemyndigheterna och ta itu med globala frågor uppmuntrar EESK kommissionen att vidareutveckla sin roll och sitt samarbete inom OECD om digitaliseringen av ekonomierna.

3.2.9

I artikel 12a.6 fastställs att gemensamma revisioner ska utföras i enlighet med de förfarandemässiga avtal som är tillämpliga i den medlemsstat där revisionen ska genomföras. Den bevisning som samlas in under den gemensamma revisionen bör erkännas ömsesidigt av alla behöriga myndigheter i de deltagande medlemsstaterna.

3.2.10

EESK understryker att gemensamma revisioner, som i princip är ett användbart och mycket effektivt verktyg, bör utföras med respekt för skattebetalarnas grundläggande rättigheter, med strikt iakttagande av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna (27), när det gäller rätten till försvar och förutsägbarhet i både processrättsliga bestämmelser och materiella regler som rör dem samt utredande skattemyndigheters insamling av bevis med avseende på eventuella påföljder.

3.2.11

Den uppsättning uppgifter som ska utbytas och överföras av skattemyndigheterna bör definieras på ett sådant sätt att endast de minimiuppgifter tas med som krävs för att upptäcka underrapportering eller utebliven rapportering, i linje med kraven i den allmänna dataskyddsförordningen (28), som bör tolkas och tillämpas rigoröst. Alla eventuella negativa effekter när det gäller personuppgifter bör minimeras genom adekvata it- och förfarandeåtgärder med särskild hänsyn till insamling, utarbetande och efterföljande lagring av dem.

3.2.12

EESK betonar att i enlighet med reglerna i den allmänna dataskyddsförordningen måste användningen av gruppförfrågningar ha en välgrundad motivering och utföras på ett noggrant sätt för att inte inkräkta på fysiska och juridiska personers rättigheter, och inte leda till så kallade ospecificerade eftersökningar.

3.2.13

EESK uppmuntrar kommissionen att fortsätta sin utvärdering av effektiviteten i tidigare direktiv om administrativt samarbete (29).

3.3 God förvaltning på skatteområdet i och utanför EU

3.3.1

EESK ställer sig bakom kommissionens uppfattning att en god skatteförvaltning, grunden för rättvis beskattning, kräver skattetransparens genom utbyte av information mellan skattemyndigheter, undvikande av orättvis skattekonkurrens, avsaknad av skadliga skatteåtgärder och genomförande av internationellt överenskomna regler. Kommittén instämmer också med Europaparlamentet om att EU bör vidta kraftfulla åtgärder för att ta itu med skadlig skattekonkurrens och aggressiv skatteplanering, särskilt i skatteparadis.

3.3.2

3.3.3

3.3.4

Kommissionens bedömning visar på att skattekonkurrens inte är ett problem i sig (30). Samtidigt har dock kommissionen och Europaparlamentet vid ett flertal tillfällen uttryckt oro över att det finns orättvis skattekonkurrens inom EU som främjar skatteflykt. Kommittén anser att det krävs ihärdigt arbete för att lösa detta komplexa problem. Den har nyligen antagit ett yttrande (31), där den föreslår att en europeisk pakt ska bildas för att effektivt bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och penningtvätt. EESK uppmanade kommissionen att lägga fram ett politiskt initiativ som gör de nationella regeringarna och EU:s övriga institutioner delaktiga i arbetet för att uppnå detta mål, främja den enhällighet som behövs för detta och låta det civila samhället medverka. Samarbetet mellan medlemsstaterna bör vara paktens viktigaste pelare.

3.3.5

Att utvidga tillämpningsområdet för uppförandekoden i EU för att täcka andra åtgärder som påverkar rättvis skattekonkurrens är också ett regleringsval som stöds av EESK. En uppdatering för att säkerställa granskning av system som leder till mycket låg eller ingen beskattning inom eller utanför EU borde redan ha gjorts. Uppförandekoden är emellertid ett icke-bindande instrument som måste behandla de frågor som inte regleras i europeisk lagstiftning.

3.3.6

Kommissionen hävdar att det också finns ett behov av att göra listningsprocessen tydligare för tredjeländer, vilket ökar öppenheten om varför en jurisdiktion förs upp på förteckningen eller inte. Eftersom EU och flera medlemsstater följer olika standarder, vilket kan skapa förvirring, skulle en förstärkt harmonisering av de standarder som antagits av EU:s medlemsstater och bättre samordning mellan nationella förteckningar och EU:s förteckning vara till nytta.

3.3.7

Kommissionen utvärderar också EU:s så kallade svarta lista över skatteparadis, som har funnits sedan 2017, och som har granskat hundratals skadliga skattesystem globalt. Många listade jurisdiktioner har gjort åtaganden gentemot rådet om att ta itu med problem vad gäller orättvis skattekonkurrens och begränsad öppenhet. EESK delar kommissionens åsikt att det är dags att se över förteckningen och se hur den kan bli mer effektiv och rättvis, med tanke på de nya utmaningarna i en global digitaliserad ekonomi. EESK stöder även kommissionens kriterium om att ge specifika jurisdiktioner med låg risk och låg kapacitet möjlighet att förbättra sina standarder för god förvaltning på skatteområdet och skattemässig transparens inom en rimlig tidsperiod när de förs upp, eller skulle kunna föras upp, på förteckningen.

Bryssel den 24 februari 2021.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) ”Den [uppförandekoden] bygger på antagandet att även om skattekonkurrens mellan länder inte är problematiskt i sig behöver det finnas gemensamma principer om i vilken utsträckning länderna kan använda sina skattesystem och sin politik för att locka till sig företag och vinster. Detta är särskilt viktigt på den inre marknaden där de fördragsstadgade friheterna ökar rörligheten för vinster och investeringar.” (COM(2020) 313 final, s. 3).

(2) Läs mer om mervärdesskattegapet: EU-länderna förlorade 140 miljarder euro i momsintäkter 2018, med en potentiell ökning under 2020 till följd av coronaviruset https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_20_1579

(3) COM(2020) 312 final, s. 5. Det finns andra uppskattningar, till exempel från Europaparlamentet, om förluster på upp till 190 miljarder euro till följd av ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt. På grundval av OECD:s omfattande arbete om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), åtgärd 11, uppgick det globala skattebortfallet, innan man beslutat om någon av åtgärderna mot BEPS, till cirka 100–240 miljarder US-dollar eller 0,35 % av världens BNP. Kommissionen uppskattade att omkring 50–70 miljarder euro kunde tillskrivas EU innan medlemsstaterna enades om direktiven I och II om skatteflykt.

(4) Kommissionen utfärdade 20 större lagstiftningsförslag under sin förra mandatperiod på fem år.

(5) Se EESK:s yttrande ”Kamp mot skattebedrägeri, skatteflykt och penningtvätt” (EUT C 429, 11.12.2020, s. 6).

(6) Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission 2019–2024.

(7) Se: COM(2020) 312 final, COM(2020) 313 final, COM(2020) 314 final.

(8) Se EESK:s yttrande ”Kamp mot skattebedrägeri, skatteflykt och penningtvätt” (EUT C 429, 11.12.2020, s. 6).

(9) Se COM(2020) 312 final. Se även EESK:s yttrande ”Skattemekanismer för att minska koldioxidutsläppen” (EUT C 364, 28.10.2020, s.21).

(10) Se COM(2019) 640 final.

(11) Denna bestämmelse rör de jurisdiktioner som ingår i bilaga I till rådets berörda slutsatser. Förteckningen uppdateras regelbundet: https://ec.europa.eu/taxation_customs/tax-common-eu-list_en

(12) Åtgärderna anges i COM(2020) 312 final.

(13) Europeiska kommissionen (2018). Study on tax compliance costs for SMEs.

(14) Svar på det offentliga samrådet om utvärderingen av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning, som sammanfattas i bilaga 2 till Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – ”Evaluation of the Council Directive 2011/16/EU on administrative cooperation in the field of taxation and repealing Directive 77/799/EEC” (SWD (2019) 328 final).

(15) Krav på registrering i varje medlemsstat har tagits upp. Det skulle öka den administrativa bördan och göra det svårare för små och medelstora företag att expandera till nya länder och områden.

(16) Förslag till rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning (COM(2020) 314 final).

(17) Meddelande om god förvaltning på skatteområdet i och utanför EU (COM(2020) 313 final).

(18) Resolution av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 1 december 1997 om en uppförandekod för företagsbeskattning (EGT C 2, 6.1.1998, s. 2).

(19) Kommissionens syn på skadlig skattekonkurrens kontra rättvis skattekonkurrens har med tiden uttryckts på olika sätt. När utkastet till direktiv om gemensam konsoliderad bolagsskattebas lades fram betonade kommissionen att en rättvis skattekonkurrens baserad på skattesatser ger mer insyn och bör uppmuntras (COM(2011) 121/2 final, s. 4). I meddelandet om god förvaltning på skatteområdet, som lades fram 2020, ses skattekonkurrens inte som ett problem i sig, men gemensamma principer för hur medlemsstaterna ska använda sina skattesystem bedöms vara nödvändiga (COM(2020) 313 final, s. 3). Det är rimligt att dra slutsatsen att det finns god skattekonkurrens och skadlig, orättvis skattekonkurrens. Medlemsstaterna beslutar om skattesystem men är skyldiga att göra det på ett öppet och transparent sätt enligt fördraget och att avstå från skadliga och diskriminerande regler. EU och medlemsstaterna måste se till att den inre marknaden fungerar väl med en tillräcklig grad av konvergens, även på skatteområdet.

(20) Flera finansieringsinstrument förhindrar finansiering av projekt som bidrar till skatteflykt. Budgetförordningen, Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), det externa utlåningsmandatet. Kommissionens meddelande om nya krav för bekämpning av skatteundandragande i EU:s lagstiftning avseende i synnerhet finansierings- och investeringstransaktioner (C(2018) 1756 final, 21.3.2018).

(21) Se EESK:s yttranden ”Kamp mot skattebedrägeri, skatteflykt och penningtvätt” (EUT C 429, 11.12.2020, s. 6), ”Beskattning i den digitaliserade ekonomin” (EUT C 353,18.10.2019, s. 17) och ”Beskattning av multinationella företags vinster i den digitala ekonomin” (EUT C 367, 10.10.2018, s. 73).

(22) Läs mer om mervärdesskattegapet: EU-länderna förlorade 140 miljarder euro i momsintäkter 2018, med en potentiell ökning under 2020 till följd av coronaviruset https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_20_1579.

(23) Det finns andra uppskattningar, till exempel från Europaparlamentet, om förluster på upp till 190 miljarder euro till följd av ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt. På grundval av OECD:s omfattande arbete om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), åtgärd 11, uppgick det globala skattebortfallet, innan man beslutat om någon av åtgärderna mot BEPS, till cirka 100–240 miljarder US-dollar eller 0,35 % av världens BNP. Kommissionen uppskattade att omkring 50–70 miljarder euro kunde tillskrivas EU innan medlemsstaterna enades om direktiven I och II om skatteflykt.

(24) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).

(25) Det finns många goda exempel på hur länder har minskat sitt mervärdesskattegap. Reformen i Estland 2014 har nämnts som ett exempel på detta.

(26) Se EESK:s yttrande ”Initiativ till förbättrade tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning” (EUT C 173, 31.5.2017, s. 29).

(27) Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT C 202, 7.6.2016, s. 389).

(28) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – ”Evaluation of the Council Directive 2011/16/EU on administrative cooperation in the field of taxation and repealing Directive 77/799/EEC” (SWD(2019) 328 final) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(29) SWD(2019) 327 final.

(30) Det är uppenbart att kommissionen, liksom OECD, skiljer mellan god, transparent skattekonkurrens och skadlig, orättvis skattekonkurrens.

(31) Se EESK:s yttrande ”Kamp mot skattebedrägeri, skatteflykt och penningtvätt” (EUT C 429, 11.12.2020, s. 6).