EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.3.2024

COM(2024) 148 final

2024/0082(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Syftet med detta förslag till förordning är att ändra bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan 1 för att höja importtullarna på spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter, vilka för närvarande klassificeras enligt kapitlen 10, 12, 14, 15 och 23 i Kombinerade nomenklaturen (KN), som har sitt ursprung i eller som exporteras från Ryska federationen eller Republiken Belarus. Genom förslaget höjs importtullarna för viss spannmål, vissa oljeväxtfrön och vissa därav framställda produkter från Ryska federationen och Republiken Belarus, för vilka importörerna för närvarande inte betalar några tullar eller låga tullar. Dessutom är syftet att utestänga dessa varor med ursprung i eller som exporteras från Ryska federationen eller Republiken Belarus från unionens tullkvoter.

Förra året uppgick EU:s import av spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter från Ryska federationen till 4,2 miljoner ton, med ett värde av 1,32 miljarder EUR, enligt uppgifter från Eurostat. I dagsläget levererar Ryska federationen en relativt liten andel spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter direkt till Europeiska unionens (EU) marknad 2 , men landet är en mycket stor producent av dessa produkter och en ledande exportör på global nivå och exporterade omkring 55 miljoner ton till världsmarknaden under perioden 2020–2022 3 . EU:s erga omnes-tullar, dvs. de nu gällande tullarna för mest gynnad nation (MGN-tullar) på spannmål, oljeväxtfrön och produkter framställda därav, varierar mycket. Beroende på vilken produkt det handlar om kan de antingen vara noll eller mycket låga, eller så är de redan höga och ingen handel äger rum. Därför betalar importörer av spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter från Ryska federationen för närvarande antingen inga MGN-tullar eller låga MGN-tullar vid införsel till EU-marknaden, och tullarna utgör inte något betydande hinder för införsel av dessa produkter till EU.

Med tanke på att Ryska federationen producerar mycket stora mängder spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter skulle exportörer från Ryska federationen för närvarande snabbt och enkelt kunna omdirigera betydande volymer till EU och därmed generera betydande exportintäkter för Ryska federationens ekonomi, samtidigt som det skulle skapa störningar på unionens marknad för dessa produkter. Dessutom tillskansar sig Ryska federationen för närvarande olagligen stora mängder spannmål och oljeväxtfrön som produceras på Ukrainas territorier, vilka för närvarande ockuperas olagligen av Ryska federationen, och dirigerar dessa produkter till sina exportmarknader som påstått ”ryska” produkter. Även om det är olagligt att importera dessa produkter till EU 4 händer det ofta att produkterna förs in i Ryska federationen och förses med falsk dokumentation, vilket gör det mycket svårt att senare fastställa produkternas ursprung. Det är därför nödvändigt att vidta lämpliga tullåtgärder i syfte att förhindra att spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter från Ryska federationen fortsätter att föras in på EU-marknaden på villkor som är lika förmånliga som de som tillämpas på likadana produkter med annat icke-förmånsberättigande ursprung.

Tullåtgärderna bör bidra till att förhindra att Ryska federationen utnyttjar sin export av spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter för att försvaga EU politiskt och ekonomiskt genom att störa EU:s marknad och skapa spänningar och friktioner inom EU och även hota tullunionens funktion. Tullåtgärderna är också avsedda att säkerställa att Ryska federationen inte gynnas kommersiellt av sådan export till EU. Detta strider direkt mot EU:s intressen och är inte förenligt med EU:s lagstiftning och politik.

Republiken Belarus exporterar begränsade kvantiteter spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter till EU – 610 000 ton 2023 till ett värde av 246 miljoner EUR – och är inte någon viktig producent eller exportör av dessa produkter. Den föreslagna förordningen omfattar dock även Republiken Belarus med tanke på landets nära politiska och ekonomiska förbindelser med Ryssland och för att förhindra att import från Ryska federationen olagligen kanaliseras genom Republiken Belarus, om EU:s tullar på import av de aktuella varorna med ursprung i eller som exporteras från Republiken Belarus förblir oförändrade. Med tanke på det fortsatta närmandet och den ökande handeln mellan Belarus och Ryska federationen är det lämpligt att tillämpa samma behandling på produkter från Republiken Belarus som på produkter från Ryska federationen.

Genom den föreslagna förordningen fastställs nya tullar på spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter som har sitt ursprung i eller exporteras från Ryska federationen eller Republiken Belarus på en nivå som är tillräckligt hög för att stoppa den nuvarande importen. I nästan samtliga fall ökar tullarna på rysk och belarusisk export till EU till antingen 95 EUR per ton eller till en värdetull på 50 %, beroende på vilken produkt det handlar om. Tullarna gäller för importen av dessa varor till EU från Ryska federationen och Republiken Belarus, vilken 2023 omfattade 4,8 miljoner ton och hade ett marknadsvärde på 1,6 miljarder EUR samma år. För att undvika att spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter som har sitt ursprung i eller som exporteras från Ryska federationen eller Republiken Belarus förs in på EU-marknaden till de låga tullsatser som gäller inom ramen för EU:s tullkvoter är det också nödvändigt att utesluta Ryska federationen och Republiken Belarus från kvoterna för de produkter som omfattas av denna förordning.

Den föreslagna förordningen väntas inte inverka negativt på den globala livsmedelstryggheten. För det första skulle höjningen av EU:s tullar inte påverka transiteringen genom EU:s territorium till tredjeländer av de berörda ryska och belarusiska produkterna. För det andra är de historiska handelsflödena av spannmål, oljeväxtfrön och härledda produkter från Ryska federationen till EU mycket blygsamma jämfört med världshandelns storlek och kommer inte att ha någon märkbar inverkan på EU:s livsmedelsindustri och inte heller på boskapsuppfödningen vad gäller foderförsörjningen. Slutligen förväntas höjningen av EU:s importtullar avsevärt minska dessa importflöden till EU, vilket i själva verket ökar de kvantiteter spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter som finns tillgängliga för export till tredjeländer, särskilt till utvecklingsländer.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

För närvarande är Ukraina den tredje största leverantören till EU av de produkter som omfattas av den föreslagna tullhöjningen. Denna export sker enligt förmånsvillkoren i associeringsavtalet mellan EU och Ukraina, särskilt avdelning IV som avser upprättandet av ett djupgående och omfattande frihandelsområde, och som förstärkts genom de tillfälliga handelsliberaliseringsåtgärder som EU antagit efter Ryska federationens olagliga och oprovocerade invasion av Ukraina. Eftersom Ryska federationens olagliga anfallskrig mot Ukraina kraftigt begränsat Ukrainas möjligheter att fortsätta att exportera till världsmarknaden vad som tidigare var dess främsta källa till ekonomiska intäkter, dvs. spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter, blev EU-marknaden den viktigaste tillgängliga exportdestinationen för varor från Ukraina, i och med störningarna på andra exportvägar. En betydande höjning av tullarna på varor med ursprung i eller som exporteras från Ryska federationen, som är en viktig konkurrent till Ukraina på EU:s marknad, är förenlig med de mycket viktiga möjligheter till marknadstillträde som unionen erbjuder för Ukrainas export av spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter på unionsmarknaden. Andra viktiga tredjeländer som exporterar spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter till EU är Brasilien, Argentina, Förenta staterna och Kanada.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Genom de höjningar av tullarna på spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter från Ryska federationen och Republiken Belarus som fastställs i detta förslag säkerställs att unionens tullpolitik, såsom den uttrycks i denna förordning genom de tullsatser som tillämpas enligt Gemensamma tulltaxan, genomförs i överensstämmelse med principerna och målen för unionens yttre åtgärder i enlighet med artikel 21.3 i fördraget om Europeiska unionen, där det föreskrivs att unionen ska sörja för samstämmigheten mellan de olika områden som omfattas av dess yttre åtgärder och mellan dessa och övrig politik. Det anses därför lämpligt att införa höjda tullar på spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter som har sitt ursprung i eller exporteras från Ryska federationen och Republiken Belarus, eftersom en sådan höjning är förenlig med de restriktiva åtgärder som unionen vidtagit mot dessa länder på grund av Ryska federationens oprovocerade och oberättigade militära anfall mot Ukraina och på grund av det faktum att Republiken Belarus fortsätter att stödja Ryska federationens agerande.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Genom denna förordning ändras rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan.

Ändringen grundar sig på artikel 31 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), där det föreskrivs att tullarna i Gemensamma tulltaxan ska fastställas av rådet på förslag av kommissionen.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget avser ett område där unionen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen, i synnerhet inte behovet av att säkerställa att spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter från Ryska federationen och Republiken Belarus inte stör EU:s marknad för sådana produkter och behovet av en välfungerande tullunion. Dessa produkter bör därför inte ges tillträde till EU-marknaden på lika förmånliga villkor som de villkor som gäller för import av spannmål från andra tredjeländer och med andra ursprung. Proportionaliteten säkerställs genom att det i förslaget föreskrivs en höjning av de tullar enligt Gemensamma tulltaxan som är tillämpliga på import från Ryska federationen och Republiken Belarus för tullpositionerna för spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter, i de fall tullarna för dessa produkter för närvarande är noll eller låga. Samtidigt förväntas höjningen göra det svårare för Ryska federationen och Republiken Belarus att skapa störningar på EU:s livsmedelsmarknader. Den föreslagna höjningen av tullarna och förbudet mot tillträde till unionens tullkvoter begränsar de grundläggande rättigheterna endast i den utsträckning som är nödvändig för att målen med dessa ska kunna uppnås.

•Val av instrument

I detta förslag föreskrivs en ändring av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt.

•Samråd med berörda parter

Ej tillämpligt.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ej tillämpligt.

•Konsekvensbedömning

Mot bakgrund av Ryska federationens pågående invasion av Ukraina och de faktum att Ryska federationen kan använda sin export av spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter för att undergräva EU:s enighet när det gäller att stödja Ukraina och destabilisera EU-marknaden för dessa produkter, samt mot bakgrund av att Republiken Belarus understödjer Ryska federationens agerande, är det viktigt att förordningen träder i kraft så snart som möjligt så att det är möjligt att så fort som möjligt höja tullsatserna för de berörda produkterna från Ryska federationen och Republiken Belarus. Därför genomfördes ingen konsekvensbedömning för denna förordning. Genom den föreslagna åtgärden förväntas importen till EU av de berörda produkterna med ursprung i eller som exporteras från Ryska federationen och Republiken Belarus att minska avsevärt, vilket kommer att leda till att importen av de aktuella produkterna kommer att röra sig bort från Ryska federationen och Republiken Belarus.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Åtgärden medför inte någon oproportionerligt stor ökad administrativ börda för företagen.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

Detta förslag påverkar inte utgifterna och påverkar endast inkomsterna i mycket begränsad utsträckning. Uppbörden av höjda tullar motsvarande de föreslagna höjningarna förväntas bli minimal, nära noll. Detta beror på att den nuvarande importen av spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter från Ryska federationen och Republiken Belarus i mycket stor utsträckning koncentreras till produkter med nolltullsats eller mycket låg MGN-tull och den föreslagna höjningen av tullarna sannolikt kommer att minska importflödena från Ryska federationen och Republiken Belarus så mycket att det kommer att handla om försumbara volymer.

Däremot kan vissa förluster väntas jämfört med de senaste egna medel som genererades till EU-budgeten, närmare bestämt –15,77 miljoner EUR 2023. Det exakta värdet av budgetförlusterna kommer att bero på hur importen från Ryska federationen kommer att ersättas. Om importen ersätts av EU:s inhemska produktion eller av förmånsimport, särskilt från Ukraina, kommer detta att leda till förluster vad gäller de egna medlen, medan om importen ersätts av ökad import från andra tredjeländer än Ryska federationen eller Republiken Belarus som inte är förmånspartner, kommer importen att fortsätta att generera samma tullintäkter enligt gemensamma tulltaxan som de tullintäkter som för närvarande genereras av import från Ryska federationen och Republiken Belarus, vilket därmed inte kommer att leda till förlust av egna medel. Följderna för EU-budgetens traditionella egna medel uppskattas därför till en förlust på högst 15,77 miljoner EUR (dvs. 75 % av de totala tullintäkterna på 21 miljoner EUR), i ett scenario där EU:s befintliga import från Ryska federationen och Republiken Belarus helt ersätts med inhemsk produktion och import från förmånspartner. Förlusten av traditionella egna medel kommer att kompenseras genom medlemsstaternas BNI-baserade egna medel.

Finansieringsöversikten innehåller mer detaljerade uppgifter om förslagets budgetkonsekvenser.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Onlinerapportering om utvecklingen av EU:s import av spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter från Ryska federationen och Republiken Belarus finns på Europeiska kommissionens (Eurostat) särskilda webbplatser.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

2024/0082 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 31,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Importen till unionen av spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter har ökat avsevärt sedan Ryska federationens fullskaliga invasion av Ukraina den 22 februari 2022.

(2)För närvarande är Ryska federationen fortfarande en relativt liten leverantör av spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter på unionsmarknaden. Ryska federationen är emellertid en ledande global producent och exportör av spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter. Med tanke på vilka volymer som Ryska federationen för närvarande exporterar till hela världen skulle landet snabbt och enkelt kunna omdirigera betydande volymer till EU, vilket skulle leda till ett plötsligt inflöde av produkter från de stora lager som finns i landet och detta skulle orsaka störningar på unionens marknader för spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter. Det finns dessutom bevis för att Ryska federationen för närvarande olagligen tillskansar sig stora mängder spannmål och oljeväxtfrön som produceras på Ukrainas territorier, vilka Ryska federationen för närvarande ockuperar olagligen, och dirigerar dessa produkter till Ryska federationens exportmarknader som påstått ”ryska” produkter.

(3)EU:s erga omnes-tullar enligt Gemensamma tulltaxan, dvs. de nu gällande tullarna för mest gynnad nation (MGN-tullar) på spannmål, oljeväxtfrön och produkter framställda därav, varierar mycket. Beroende på vilken produkt det handlar om kan tullarna antingen vara noll eller mycket låga, eller så är de redan höga och ingen handel äger rum.

(4)Det är nödvändigt att vidta lämpliga tullåtgärder för att förhindra att spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter från Ryska federationen fortsätter att komma in på unionsmarknaden på villkor som är lika förmånliga som de som tillämpas för samma produkter med andra icke-förmånsberättigande ursprung. Dessa tullåtgärder förväntas bidra till att hindra Ryska federationen från att använda sig av landets export av spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter till unionen för att försvaga unionen, politiskt och ekonomiskt, genom att dirigera stora mängder av de berörda produkterna till unionen, i syfte att störa unionsmarknaden för dessa produkter, skapa spänningar och motsättningar i samhället i unionen och hota tullunionens funktion. Sådana hot bör bedömas mot bakgrund av artikel 32 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och åtgärder bör således vidtas i enlighet med artikel 31 i fördraget för att undvika allvarliga störningar i medlemsstaternas ekonomier.

(5)Samma tullåtgärder bör vidtas samtidigt avseende Republiken Belarus för att förhindra att varor från Ryska federationen, som är avsedda att importeras till unionen, istället omdirigeras via Republiken Belarus, med tanke på landets nära politiska och ekonomiska band med Ryssland, om EU:s tullar på import av motsvarande varor från Republiken Belarus förblir oförändrade. 

(6)Följaktligen bör import av spannmål, oljeväxtfrön och därav framställda produkter som har sitt ursprung i eller exporteras från Ryska federationen och Republiken Belarus omfattas av högre tullar än import från andra tredjeländer, i de fall som de nu gällande tullarna är noll eller inte tillräckligt höga.

(7)Dessutom bör Ryska federationen och Republiken Belarus inte ha tillträde till unionens tullkvoter med behandling som mest gynnad nation. De nedsatta tullsatser som fastställts för unionens tullkvoter för de produkter som anges i bilagan till denna förordning bör därför inte gälla för produkter som har sitt ursprung i eller som exporteras från Ryska federationen eller Republiken Belarus till unionen.

(8)Den planerade höjningen av tullarna förväntas inte inverka negativt på den globala livsmedelstryggheten eftersom den inte påverkar transiteringen av de berörda produkterna genom unionens territorium till tredjeländer som är slutdestination; istället innebär höjningen av unionens importtullar att både exporten av de aktuella produkterna till tredjeländer och tillgången på varor kan öka.

(9)Höjningen av tullarna är förenlig med unionens yttre åtgärder på andra områden, i enlighet med artikel 21.3 i fördraget om Europeiska unionen. Relationerna mellan unionen och Ryska federationen har utvecklats mycket negativt under de senaste åren, med en särskild försämring under de senaste två åren på grund av Ryska federationens flagranta åsidosättande av internationell rätt, särskilt dess oprovocerade och omotiverade invasion av Ukraina. Sedan juli 2014 har unionen gradvis infört restriktiva åtgärder mot Ryska federationen.

(10)Även om Ryska federationen är medlem i Världshandelsorganisationen befrias unionen, genom de undantag som gäller enligt avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, särskilt artikel XXI i Gatt 1994 (säkerhetsundantag), från skyldigheten att bevilja produkter som importeras från Ryska federationen de förmåner som beviljas likadana produkter som importeras från andra länder (behandling som mest gynnad nation).

(11)Relationerna mellan unionen och Republiken Belarus har också försämrats under de senaste åren på grund av den belarusiska regimens åsidosättande av internationell rätt, grundläggande friheter och mänskliga rättigheter och regimens stöd för Ryska federationens militära anfall mot Ukraina. Sedan oktober 2020 har unionen gradvis infört restriktiva åtgärder mot Republiken Belarus.

(12)Eftersom Republiken Belarus inte är medlem i Världshandelsorganisationen är unionen, i enlighet med enligt avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, inte skyldig att bevilja produkter från Republiken Belarus behandling som mest gynnad nation. Dessutom tillåter de befintliga handelsavtalen åtgärder som motiveras på grundval av tillämpliga undantagsklausuler, särskilt säkerhetsundantag.

(13)I enlighet med proportionalitetsprincipen är det, för att uppnå det grundläggande målet att säkerställa att spannmål, oljeväxtfrön och produkter framställda av dessa från Ryska federationen och Republiken Belarus inte orsakar störningar på EU:s marknad för dessa produkter och för att säkerställa en välfungerande tullunion, nödvändigt och lämpligt att med omedelbar verkan fastställa regler som höjer tullarna på dessa produkter. Denna förordning går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen, i enlighet med artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

FÖRSLAGETS BETECKNING:

Förslag till rådets förordning om ändring av bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan.

BUDGETRUBRIKER

Kapitel och artikel: Kapitel 12, artikel 120

Budgeterat belopp för 2024: 24 620 400 000 EUR

BUDGETKONSEKVENSER:

◻    Förslaget påverkar inte budgeten

X    Förslaget påverkar inte utgifterna, men påverkar de traditionella egna medlen, av följande skäl:

År 2023 uppgick det totala värdet av importen från Ryska federationen och Republiken Belarus av varor enligt de KN-nummer som denna förordning omfattar och som är föremål för den föreslagna höjningen, till mer än 1,57 miljarder EUR. Härav uppgick värdet av importen enligt tullpliktiga positioner till 338 miljoner EUR. Merparten av importen (83,4 miljoner EUR) skedde enligt KN-nummer 1514 11 90, som omfattas av en tullsats på 6,4 %. Betydande import ägde också rum enligt KN-nummer 1518 00 95 (77,3 miljoner EUR) som omfattas av en tull på 2 % och KN-nummer 2309 90 91 (76,4 miljoner EUR) som omfattas av en värdetull på 12 %. Ytterligare import till ett värde av 32,4 miljoner EUR skedde enligt KN-nummer 2308 00 90, som omfattas av en värdetull på 1,6 %. När det gäller varor enligt KN-nummer 1008 10 00 importerades 14 760 ton under 2023, till en tullsats på 37 EUR/ton, och när det gäller varor enligt KN-nummer 1008 29 00 uppgick importen till 10 005 ton, till en tullsats på 56 EUR/ton. Importen enligt KN-nummer 1003 90 00 uppgick till 54 706 ton, till en tull inom WTO-kvoten på 62,25 EUR/ton. Andra KN-nummer omfattas också av tullar, men till mycket lägre värden, och värdet av de uteblivna tullarna för dessa KN-nummer anges nedan som det sista beloppet.

När tullarna höjs genom denna förordning förväntas handelsflödena minska avsevärt eller till och med upphöra. Vad gäller uppbörden av de höjda tullar som följer av de föreslagna höjningarna på de varor som i dag omfattas av nolltullar eller mycket låga tullar, förväntas uppbörden bli minimal, nära noll, eftersom inga handelsflöden förväntas bestå med tanke på de höjda tullsatserna.

På grundval av det ovanstående beräknas denna förordnings inverkan på EU-budgeten, i form av inkomstbortfall, till högst 15,77 miljoner EUR per år: [(6,7 miljoner EUR + 2,11 miljoner EUR + 9,17 miljoner EUR + 0,88 miljoner EUR + 0,52 miljoner EUR + 0,53 miljoner EUR + 0,55 miljoner EUR + 0,56 miljoner EUR) = 21,03 miljoner EUR brutto, inbegripet uppbördskostnader) x 0,75] 5 .

För 2024 beräknas förlusten av traditionella egna medel för EU:s budget uppgå till en tredjedel av ovanstående belopp, dvs. 7,9 miljoner EUR.

Förlusten av traditionella egna medel kommer att kompenseras genom medlemsstaternas BNI-baserade egna medel.

(1)    Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987).

(2)    Endast 1 % av EU:s förbrukning importeras från Ryssland, enligt EU:s officiella handels- och produktionsuppgifter (2023).

(3)    Uppgifter från OECD/FAO.

(4)    Rådets förordning (EU) 2022/263 av den 23 februari 2022 om restriktiva åtgärder med anledning av erkännandet av de icke-regeringskontrollerade områdena i länen Donetsk och Luhansk i Ukraina och beordrandet av ryska väpnade styrkor in i de områdena.

(5)    Beloppen motsvarar de uteblivna tullarna för de KN-nummer som anges ovan, i ordningsföljd.