EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 113 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Enligt bestämmelserna i de frihandelsavtal mellan Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen å ena sidan och republikerna Litauen, Estland och Lettland å andra sidan, som undertecknades den 18 juli 1994, kan sänkt tull eller tullfrihet inom ramen för tullkvoter eller tulltak gälla för import till gemenskapen av vissa produkter med ursprung i dessa länder.

För att fullgöra sina internationella åtaganden åligger det gemenskapen att besluta om att öppna gemenskapskvoter för de produkter som anges i bilagorna I, II och III till denna förordning. Det är framförallt nödvändigt att garantera att alla importörer inom gemenskapen har likvärdig och kontinuerlig tillgång till dessa kvoter och att de tullsatser som gäller för dessa kvoter kontinuerligt tillämpas på all import till medlemsländerna av ifrågavarande produkter tills kvoterna helt förbrukats. Ingenting hindrar dock att medlemsstaterna för att säkerställa effektiviteten i den gemensamma förvaltningen av kvoterna tillåts att från kvotvolymerna dra de nödvändiga mängder som motsvarar den faktiska importen. Denna förvaltningsmetod ställer dock krav på ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen vilken framförallt måste kunna följa den takt med vilken kvoterna förbrukas och underrätta medemsstaterna om detta.

Såvitt avser de varor som är föremål för gemenskapstulltak och som förtecknas i bilaga IV till denna förordning, får gemenskapens tillsyn ske med hjälp av en förvaltningsmetod enligt vilken importen av de ifrågavarande produkterna på gemenskapsnivå räknas av gentemot tulltaken allteftersom dessa produkter uppvisas för tullen tillsammans med deklarationer för övergång till fri omsättning.

Denna förvaltningsmetod ställer dock krav på ett nära och särskilt snabbt samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen vilken framförallt måste kunna följa den takt med vilken produkterna räknas av gentemot tulltaken och underrätta medlemsstaterna om detta. Samarbetet måste vara särskilt nära eftersom kommissionen i vissa fall måste kunna vidta lämpliga åtgärder för att återinföra tullarna när ett av tulltaken nås.

Avtalen föreskriver tullkvoter och tulltak som skall gälla i flera år. Avtalen fastställer även nivån på den årliga ökningen av tullkvoternas och tulltakens mängder. Avtalen fastställer också de villkor som skall uppfyllas för att tullförmånerna skall kunna beviljas inom ramen för nämnda tullkvoter och tulltak. För att kunna rationalisera genomförandet av de nämnda åtgärderna bör bestämmelserna om tullkvoter och tulltak för jordbruks- och industriprodukter, som nu är spridda över olika förordningar för var och en av ovannämnda länder, därför sammanföras till en enda förordning som skall gälla i flera år.

Ändringar i den kombinerade nomenklaturen och i Taric-numren samt anpassningar av kvotmängder och tullsatser till följd av beslut som fattas av rådet eller kommissionen innebär inga väsentliga ändringar. För enkelhetens skull bör det föreskrivas att kommissionen efter att ha inhämtat yttrande från tullkodexkommittén får göra nödvändiga ändringar och tekniska anpassningar av denna förordnings bilagor.

Detta förfarande skall, av samma skäl, kunna tillämpas vid ändringar i de befintliga avtalen mellan gemenskapen och dessa länder, förutsatt att dessa ändringar preciserar vilka produkter som berättigar till förmånen av tullkvoter eller tulltak, mängder, tullsatser, kvotperioder och — i förekommande fall — vilka villkor som gäller för att bevilja dessa förmåner. Det bör därför föreskrivas att kommissionen efter att ha inhämtat yttrande från tullkodexkommittén får göra nödvändiga ändringar i denna förordnings bestämmelser och dess bilagor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

a) ändringar och tekniska anpassningar, i den mån de är nödvändiga till följd av ändrade KN- och Taric-nummer, och

b) anpassningar som är nödvändiga beroende på att rådet har antagit protokoll och skriftväxling inom ramen för befintliga avtal eller avtal mellan gemenskapen och dessa länder inom ramen för de avtal som avses i denna förordning,

— överföra förmånsmängder från en kvotperiod till en annan,

— överföra förmånsmängder från en tullkvot ►M3  ————— ◄ till en annan tullkvot ►M3  ————— ◄ ,

— öppna och förvalta tullkvoter ►M3  ————— ◄ som följer av nya avtal.

— skall kommissionen uppskjuta verkställigheten av de beslutade åtgärderna under tre månader från dagen då rådet underrättades,

— får rådet fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet inom den tid som anges i föregående strecksats.