|
officiella tidning |
SV C-serien |
|
C/2024/2378 |
27.3.2024 |
Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn inom vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33
(C/2024/2378)
Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).
MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING
”Dealurile Munteniei”
PGI-RO-A1085-AM02
Datum för meddelandet: 5 januari 2024
BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS
Ändring av det avgränsade geografiska området för att utvidga området för den skyddade geografiska beteckningen
Det avgränsade geografiska området för den skyddade geografiska beteckningen ”Dealurile Munteniei” som ursprungligen fastställdes i produktspecifikationen bör utvidgas till att omfatta vissa kommuner/byar som administrativt ligger i länen Olt och Buzău, enligt följande:
|
— |
Länet Olt, kommunen Spineni, byarna Spineni och Optășani. |
|
— |
Länet Buzău, kommunen Smeeni, byarna Călțuna och Moisica. |
|
I. |
Kommunen Spineni, med byarna Spineni och Optășani, har förhållanden vad gäller ekologi, jordmån och klimat som lämpar sig för odling av vinstockar och som liknar förhållandena i området med den skyddade geografiska beteckningen ”Dealurile Munteniei”. Klimatparametrarna för vinodling överensstämmer med dem som gäller för vinodlingscentret Dobroteasa, 26 km bort. Dobroteasa är en ort som ingår i området för den skyddade geografiska beteckningen ”Dealurile Munteniei”.
Den västra delen av vinodlingsområdet med den skyddade geografiska beteckningen ”Dealurile Munteniei” (med en längd på cirka 65 km och en bredd på mellan 3 och 12 km) har jordar som består av röd lera, brun lera och i mindre utsträckning av fin rödaktig sand. Dessa brunjordar har en hög järnoxidhalt och lämpar sig särskilt för framställning av röda viner, t.ex. cabernet sauvignon. Kommunen ligger i den kuperade terrängen mellan den getiska högplatån och den valakiska slätten, på Spinaniplatån på över 180 meters höjd, där den högsta punkten är Piscul Dobrei (383 m). De mjuka sluttningarna saknar vattenöverskott och är exponerade mot söder, vilket ger luft-, vatten- och temperaturförhållanden som är gynnsamma för odling av blå druvsorter. Ph-nivån är 6–7, med ett bidrag från floden Vedea, en biflod till Olt. Jordmånen är svagt sur och brun/rostfärgad på grund av förekomsten av fria järnoxider med låg hydratisering i hela profilens djup. Klimatet, topografin och litologin i grannkommunerna Dobroteasa (26 km) och Vulpești (30 km) återfinns även i Spineni, vilket gör att utvidgningen av området för den skyddade geografiska beteckningen till att omfatta kommunen Spineni framför allt kan garantera röda viner som bevarar de särskilda egenskaper och kvaliteter som vinerna har på grund av sitt geografiska ursprung. Utvidgningen av det avgränsade området till att omfatta kommunen Spineni påverkar inte sambandet mellan området och det vin som framställs inom den skyddade geografiska beteckningen ”Dealurile Munteniei”, eftersom jordmånen och klimatförhållandena i denna kommun kan ge vinerna särskilda egenskaper på grund av deras geografiska ursprung. Införlivandet av kommunen Spineni gynnar framställningen av kvalitetsviner med skyddad geografisk beteckning, med en sammansättning och organoleptiska egenskaper som visar på deras geografiska ursprung, dvs. Spineni. Jordmånen och klimatet ger rubinröda viner med inslag av röda skogsbär, finess, lätta och mjuka tanniner, utmärkt extraktiv karaktär och intensiv färg som påverkas av den rödbruna jorden som är rik på järnsalter och har en lätt struktur. Kommunen Spineni med byarna Spineni och Optășani i länet Olt ligger i vinodlingsområde III, ”Kullarna i Stora och Lilla Valakiet”, vinodlingscentrum Dobroteasa, vingårdarna Sâmbureşti (Spineni ligger 26 km från Dobroteasa, som ingår i området med den skyddade geografiska beteckningen). Kommunen ingår i förteckningen över vinodlingsområden, regioner, vingårdar och centrum i bilagan till förordning nr 1205/2018 från ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling: https://www.onvpv.ro/sites/default/files/ordin_madr_84_2023_modif_om_1205_2018_areale_viticole.pdf |
|
II. |
Byarna Călțuna och Moisica, som ingår i kommunen Smeeni i länet Buzău, har vissa naturliga förutsättningar som är gynnsamma för vinodling. De agropedologiska och klimatiska förhållandena, som är likartade i hela området, är lämpliga för framställning av viner med den skyddade geografiska beteckningen och de särskilda egenskaper som deras geografiska ursprung ger dem. Kommunen Smeeni ligger 23 km från kommunen Merei, som ingår i området med den skyddade geografiska beteckningen ”Dealurile Munteniei”. En historisk beskrivning av vinodlingen i denna kommun visar att det i området fanns vinodlingar som under kommunistregimen sköttes av en form av jordbruksorganisation, såsom kooperativ. Dessa kooperativ upprättade och förvaltade de arealer där vinstockar planterades under denna tid.
Klimatiska och topografiska faktorer återspeglas i de röda vinernas egenskaper – finess, lätta tanniner, livlig färg och robusthet, liksom viner från kommunerna Merei eller Valea Călugărească, där de senare också påverkas av rödbruna jordar som är rika på järnsalter. Områdets höga solvärme, liksom dess lätta jordmån, återspeglas i vinernas kvalitet. De fysikaliska och kemiska parametrarna för vissa druvsorter som odlas i kommunen Smeeni, som cabernet sauvignon och fetească regală – t.ex. alkoholhalten – varierar mellan 11,48 volymprocent för fetească regală (2014, 2015) och 12,13 volymprocent för cabernet sauvignon (2016), tillsammans med den totala syrahalten (vinsyra min. 4,5 g/l). Viner av sorterna fetească regală och cabernet sauvignon har friskhet, en karakteristisk blommig arom och är torra, halvtorra eller söta viner med god syra, grönaktigt halmgul eller intensivt röd färg med en lila/rubinaktig ton och en doft av vild växtlighet, en god balans mellan alkohol, syra och tanniner som i vin av cabernet sauvignon. Dessa faktorer i ett ekosystem för vinodling som är väl lämpat för odling och utveckling av vinstockar på vingårdar i kommunen Smeeni, liknande de som finns i området med den skyddade geografiska beteckningen ”Dealurile Munteniei”, som även omfattar byarna Călțuna och Moisica i kommunen Smeeni, där vinodling och vinframställning bedrivs med egenskaper som beror på det geografiska ursprunget, skulle vara gynnsamma. Ändringen av produktspecifikationen genom att utvidga det avgränsade området till att omfatta kommunen Smeeni kommer inte att påverka sambandet mellan området och de viner som framställs i Smeeni, vilka är av god kvalitet, med optimal alkoholhalt för toner av blommor och färska frukter, men också god syra, medelhög färgintensitet, med medelstarka blommiga aromer och en balans mellan alkohol, syra och tanniner. Kapitel III i produktspecifikationen och punkt 7 i det sammanfattande dokumentet har ändrats på följande sätt: |
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
1. Namn
Dealurile Munteniei
2. Typ av geografisk beteckning
SGB – skyddad geografisk beteckning
3. Kategorier av vinprodukter
|
1. |
Vin |
4. Beskrivning av vinet eller vinerna
1. Analytiska egenskaper – vita viner och roséviner – erforderlig ändring av det sammanfattande dokumentet
KORTFATTAD BESKRIVNING
De vita vinerna utmärker sig genom sin extraktiva karaktär, balanserade struktur och syrahalt, som är ett resultat av sluttningarnas sydöstliga exponering och även odlingsmetoderna, som möjliggör en måttlig produktionsnivå. Vinet har en citrongul färg med gröna inslag, som blir halmgul (gyllene) under mognadslagringen. Komplex och elegant bouquet med inslag av vilda blommor, färska skogsbär, sten och flinta (varierar beroende på sort och vinframställningsmetod), välsmakande, fruktig, med en mycket frisk och mineralisk avrundning. Mjukheten, finessen och framför allt den blommiga doften ger en behaglig, ihållande och aptitretande smak vid provningen. De fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaperna placerar de vita vinerna bland de mest framstående vinerna i det geografiska området ”Dealurile Munteniei”. Rosévinerna, som kvantitativt sett är i minoritet, har i allmänhet en ljusrosa färg som framhävs av inslag av hallon och nyponrosblad. Doften präglas av aromer av färsk frukt (persika, aprikos, skogsbär). Smaken är mjuk, fruktig, frisk och sval.
|
Allmänna analytiska egenskaper |
|
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent) |
15 |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) |
9,0 |
|
Lägsta totala syrahalt |
4,5 i milliekvivalenter per liter |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter) |
18 |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter) |
250 |
2. Organoleptiska egenskaper – röda viner – erforderlig ändring av det sammanfattande dokumentet
KORTFATTAD BESKRIVNING
Röda viner är karakteristiska för detta område. De särskilda förhållandena i området gör att slutprodukten är lätt att känna igen, och aromerna gör det lätt att identifiera vinerna som härstammande från området. Röda viner kännetecknas av en rubinröd färg (eller inslag av körsbär eller granatäpple) med violetta inslag som övergår till tegelrött efter mognadslagring. En originell och fin bouquet med inslag av röda skogsbär (svarta vinbär, björnbär, surkörsbär och vildplommon) och söta kryddor (kanel, rosépeppar), en lätt smak, rund och sammetslen. Vinerna är kända för sin finess, sina lätta och högkvalitativa tanniner, sin utmärkta extraktiva karaktär och sin livliga färg. Påverkan från de brunröda jordarna, med hög halt av järnsalter, är tydlig. De röda vinerna är också mer robusta, kraftiga och har högre färgintensitet. Dessa egenskaper är resultatet av hög solvärme och jordmåner med lätt struktur. De röda vinerna, som i allmänhet är torra, ger intryck av att vara en del av ett nationellt arv som till lika delar tillhör naturen och människan. De röda vinerna gynnas av de goda förhållanden vad gäller ekologi, jordmån och klimat som är specifika för detta område.
|
Allmänna analytiska egenskaper |
|
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent) |
15 |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) |
9,0 |
|
Lägsta totala syrahalt |
4,5 i milliekvivalenter per liter |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter) |
20 |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter) |
200 |
5. Oenologiska metoder
5.1. Specifika vinframställningsmetoder
1. Odlingsmetoder och odlingarnas egenskaper
Odlingsmetoder
|
— |
Planteringstäthet: minst 3 000 vinstockar per hektar. |
|
— |
Grön skörd: minskning av antalet druvklasar under véraison (då druvorna börjar mogna), när den potentiella produktionen överstiger de högsta gränser som tillåts enligt specifikationerna för viner med en geografisk beteckning. |
|
— |
Bevattning: endast tillåtet under år med torka och efter anmälan till ONVPV. |
5.2. Högsta avkastning
1. Muscat ottonel, tămâioasă românească, busuioacă de Bohotin, traminer roz, pinot gris, grasă de Cotnari, barbera
|
|
12 000 kg druvor per hektar |
2. Cabernet sauvignon, negru aromat
|
|
12 000 kg druvor per hektar |
3. Chardonnay, pinot blanc, fetească albă, sauvignon, mourvedre, cabernet franc, sangiovese
|
|
14 000 kg druvor per hektar |
4. Novac, petit verdot, nebbiolo, negru de Drăgăşani, pinot noir, fetească neagră
|
|
14 000 kg druvor per hektar |
5. Riesling italian, merlot, viognier, grenache, burgund mare, aligote, băbească neagră, crâmpoşie selecţionată, riesling de Rhin
|
|
16 000 kg druvor per hektar |
6. Fetească regală, syrah, trebbiano, portugais bleu, zweigelt
|
|
18 000 kg druvor per hektar |
7. Muscat ottonel, tămâioasă românească, busuioacă de Bohotin, barbera, traminer, grasă de Cotnari, pinot gris
|
|
90 hektoliter per hektar |
8. Cabernet sauvignon, negru aromat
|
|
90 hektoliter per hektar |
9. Chardonnay, pinot blanc, fetească albă, sauvignon, mourvedre, cabernet franc, sangiovese
|
|
105 hektoliter per hektar |
10. Novac, petit verdot, nebbiolo, negru de Drăgăşani, pinot noir, fetească neagră
|
|
105 hektoliter per hektar |
11. Riesling italian, merlot, viognier, grenache, burgund mare, aligote, băbească neagră, crâmpoşie selecţionată, riesling de Rhin
|
|
120 hektoliter per hektar |
12. Fetească regală, syrah, trebbiano, portugais bleu, zweigelt
|
|
135 hektoliter per hektar |
6. Avgränsat geografiskt område
Buzău län:
|
— |
Kommunen Săpoca, byarna Săpoca, Mătești |
|
— |
Kommunen Cernătești, byn Cernătești |
|
— |
Kommunen Racoviți, byn Racoviți |
|
— |
Kommunen Poșta Câlnău, byn Poșta Câlnău |
|
— |
Kommunen Blăjani, byarna Blăjani och Sorești |
|
— |
Kommunen Zărnești, byarna Comisoaia, Vadu Sorești, Zărnești, Fundeni, Pruneni |
|
— |
Kommunen Breaza, byarna Breaza, Bădeni, Greceanca, Văleanca-Vilănești, Vispești |
|
— |
Kommunen Năieni, byarna Năieni, Fințești, Fântânele, Proșca, Vârf |
|
— |
Kommunen Săhăteni, byarna Săhăteni, Istrița de Jos |
|
— |
Kommunen Pietroasele, byarna Pietroasele, Șarânga, Dara, Pietroasa Mică, Clondiru de Sus, Câlțești |
|
— |
Kommunen Merei, byarna Merei, Dealul Viei, Izvorul Dulce, Gura Sărății, Nenciulești, Dobrilești, Valea Puțului, Ciobănoaia, Ogherzi, Sărata Monteoru |
|
— |
Kommunen Vernești, byarna Vernești, Zorești, Cândești, Nișcov, Săsenii Noi, Săsenii Vechi, Săsenii pe Vale, Cârlomănești, Nenciu |
|
— |
Kommunen Smeeni, byarna Caltuna, Moisica. |
Prahova län:
|
— |
Staden Boldești Scăieni, Seciu |
|
— |
Kommunen Bucov, byarna Bucov och Pleașa |
|
— |
Kommunen Plopu, byarna Gâlmeia och Plopu |
|
— |
Kommunen Bucov, byarna Bucov, Chițorani, Valea Orlei, Bighilin |
|
— |
Kommunen Valea Călugărească, byarna Valea Călugărească, Valea Popii, Valea Săracă, Răchieri, Valea Mantei, Valea Poieni, Valea Largă, Vârfurile, Schiau, Valea Mieilor |
|
— |
Kommunen Albești Paleologu, byn Albești Paleologu |
|
— |
Staden Urlați med Arioneștii Noi, Arioneștii Vechi, Cherba, Mărunțiș, Orzoaia de Jos, Orzoaia de Sus, Valea Bobului,Valea Crângului, Valea Nucetului, Valea Pietrei, Valea Seman, Valea Urloi, Valea Mieilor, Jercălăi |
|
— |
Kommunen Ceptura, byarna Ceptura de Jos, Ceptura de Sus, Malu Roșu, Rotari, Șoimești |
|
— |
Kommunen Fântânele, byarna Fântânele, Vadu Săpat, Ghionoaica, Bozieni |
|
— |
Kommunen Gura Vadului, byarna Gura Vadului, Perșunari, Tohani |
|
— |
Kommunen Călugăreni, byarna Călugăreni, Valea Scheilor |
|
— |
Kommunen Jugureni, byarna Jugureni, Boboci |
|
— |
Kommunen Apostolache, byarna Apostolache, Buzota, Valea Cricovului, Mârlogea, Udrești |
|
— |
Kommunen Gornet-Cricov, byarna Gornet-Cricov, Priseaca, Valea Seacă, Dobrota, Coșerele, Țărculești |
|
— |
Kommunen Chiojdeanca, byarna Chiojdeanca, Trenu, Nucet |
|
— |
Kommunen Sângeru, byarna Sângeru, Tisa, Mireșu Mare, Mireșu Mic |
|
— |
Kommunen Tătaru, byarna Tătaru, Siliștea, Podgoria |
|
— |
Kommunen Podenii Noi, byarna Podenii Noi, Valea Dulce, Popești |
|
— |
Kommunen Iordăcheanu, byarna Iordăcheanu, Valea Cucului, Mocești, Străoști, Plavia. |
Argeș län:
|
— |
Kommunen Ștefănești, byarna Valea Mare-Podgoria, Ștefănești Noi, Izvorani, Ștefănești, Viișoara, Golești, Enculești, Zăvoi |
|
— |
Kommunen Călinești, byarna Ciocănești, Văleni-Podgoria, Radu-Negru, Vrănești, Gorganu, Calinești, Râncciov, Urlucea, Glodu, Udeni-Zăvoi, Cârstieni |
|
— |
Staden Topoloveni med Țigănești, Boțârcani, Crintești, Gorănești |
|
— |
Kommunen Priboieni, byarna Priboieni, Sămăila, Valea Mare, Pitoi, Valea Popii, Paraschivești, Valea Neni |
|
— |
Kommunen Leordeni, byarna Leordeni, Băila, Budișteni, Ciulnișa, Cârciumărești, Glâmbocata, Schitu Scoicești, Ciolcești, Bântău, Glodu, Moara Mocanului |
|
— |
Kommunen Bogați, byarna Glâmboceiu, Chițești, Bogați, Glâmbocel, Bârloi |
|
— |
Staden Costești med Broșteni, Stârci, Smei, Podu Broșteni, Lăceni, Pârvu Roșu |
|
— |
Kommunen Lunca Corbului, byarna Lunca Corbului, Silișteni, Lăngești, Mârghia de Jos, Mârghia de Sus, Cătane, Ciești, Pădureți |
|
— |
Kommunen Stolnici, byarna Stolnici, Vlășcuța, Fâlfani, Izbășești, Cotmeana, Cochinești |
|
— |
Kommunen Buzoiești, byarna Buzoiești, Vulpești, Redea, Ionești, Tomșanca, Bujoreni, Șerboieni, Cornățel, Curteanca, Podeni, Vlăduța |
|
— |
Kommunen Suseni, byarna Suseni, Țuțulești, Odăieni, Strâmbeni, Cerșani, Burdești, Găleșești |
|
— |
Kommunen Mirosi, byarna Mirosi, Surdulești |
|
— |
Kommunen Negrași, byarna Negrași, Bârlogu, Mozacu |
|
— |
Kommunen Ungheni, byarna Ungheni, Colțu, Satu Nou, Găujani, Humele |
|
— |
Kommunen Recea, byarna Recea, Deagu de Sus, Deagu de Jos |
|
— |
Kommunen Izvoru, byn Izvorul |
|
— |
Kommunen Popești, byarna Popești, Palanga, Slobozia, Purcăreni, Bucov, Râca, Adunați |
|
— |
Kommunen Căldăraru, byarna Strâmbeni, Căldăraru, Burdea |
|
— |
Kommunen Rociu, byarna Rociu, Gliganu de Sus, Șerbănești. |
Dâmboviţa län:
|
— |
Kommunen Valea Mare, byarna Valea Mare, Fețeni, Saru, Valea Caselor, Livezile, Gârleni |
|
— |
Kommunen Gura Foii, byarna Gura Foii, Catane, Făgetu |
|
— |
Kommunen Dragodana, byarna Dragodana, Cuparu, Străoști, Burduca |
|
— |
Kommunen Bucșani, byn Bucșani |
|
— |
Kommunen Răzvad, byarna Răzvad, Valea Voievozilor. |
Olt län:
|
— |
Kommunen Sâmburești, byarna Sâmburești, Mănulești |
|
— |
Kommunen Dobroteasa, byarna Dobroteasa, Vulpește, Câmpu Mare, Batia |
|
— |
Kommunen Spineni, byarna Spineni, Optășani. |
7. Druvsort(er)
|
|
Aligoté B – plant de trois, plant gris, vert blanc, troyen blanc |
|
|
Barbera N |
|
|
Burgund mare N – grosser burgunder, blaufränkisch, kekfrankos, frankovka, limberger |
|
|
Busuioacă de Bohotin Rs – schwarzer muscat, muscat fioletovii, muscat violet cyperus, muscat rouge de Frontignan |
|
|
Băbească neagră N – grossmuttertraube, hexentraube, crăcana, rară neagră, căldărușă, serecsia |
|
|
Cabernet franc N |
|
|
Cabernet sauvignon N – petit vidure, bourdeos tinto |
|
|
Chardonnay B – gentil blanc, pinot blanc chardonnay |
|
|
Crâmpoşie selecţionată B |
|
|
Fetească albă B – păsărească albă, poama fetei, mädchentraube, leányka, leanka |
|
|
Fetească neagră N – schwarze mädchentraube, poama fetei neagră, păsărească neagră, coada rândunicii |
|
|
Fetească regală B – königliche mädchentraube, königsast, kiralyleanka, dănășană, galbenă de ardeal |
|
|
Grasă de cotnari B – dicktraube, grasă, kövérszőlő |
|
|
Grenache noir N |
|
|
Merlot N – bigney rouge, plant medoc |
|
|
Mourvèdre N |
|
|
Muscat ottonel B – muscat ottonel blanc |
|
|
Nebbiolo N |
|
|
Negru aromat N |
|
|
Negru de Drăgășani N |
|
|
Novac N |
|
|
Petit verdot N |
|
|
Pinot gris G – affumé, grauer burgunder, grauburgunder, grauer mönch, pinot cendré, pinot grigio, ruländer |
|
|
Pinot blanc B – weisser burgunder, weiss burgunder, pinot bianco, weissburgunder |
|
|
Pinot noir N – blauer spätburgunder, blauer burgunder, burgund mic, burgunder roter, klăvner morillon noir |
|
|
Pinot noir N – spätburgunder, pinot nero |
|
|
Portugais bleu N – blauer portugieser, oporto, portugieser |
|
|
Riesling de Rhin B – weisser riesling, white riesling, riesling renano, rheinriesling |
|
|
Riesling italian B – olasz riesling, olaszriesling, welschriesling |
|
|
Saint emilion B – trebbiano toscano, ugni blanc, trebbiano |
|
|
Sangiovese N – brunello di montalcino, morellino |
|
|
Sauvignon B – sauvignon blanc |
|
|
Syrah N – shiraz, petit syrah |
|
|
Traminer roz Rs – rosetraminer, savagnin roz, gewürztraminer |
|
|
Tămâioasă românească B – busuioacă de Moldova, muscat blanc à petits grains |
|
|
Tămâioasă românească B - rumänische weihrauchtraube, tamianka, tămâioasă albă de Drăgășani |
|
|
Viognier B – bergeron, barbin, rebolot, greffou, picotin blanc, vionnier |
|
|
Zweigelt N – blauer zweigelt, negru de zweigelt, zweigelt blau |
8. Beskrivning av samband
8.1. Samband med det avgränsade området
Inverkan av traditionsbaserade mänskliga faktorer
Förekomsten av vinodlingar i detta område bekräftas av arkeologiska utgrävningar, keramikfragment och toponymi, som visar att vinodlingar har funnits sedan urminnes tider.
Bevisen utgörs av dokument från arkeologi, paleontologi, mytologi, numismatik, lingvistik samt skriftliga och muntliga berättelser som visar att det fanns särskilda naturliga förhållanden i denna del av världen som var idealiska för utveckling och odling av vinstockar, och att verksamheten låg i linje med invånarnas tro, seder och allmänna livsföring i området.
Det är känt att det fanns former i detta område från vilka arter av vinsläktet härstammar redan i början av neogenperioden.
De äldsta dokumenten där vinodlingen i dessa delar av landet nämns skrevs under 1300- och 1400-talet. I dessa dokument framkommer att Ceptura, Valea Călugărească, Valea Mantei och Valea Popii var platser som var kända och uppskattade för kvaliteten hos det vin som producerades där.
Områdets betydelse för vinframställningen berodde på de stora arealerna med ympade vinstockar och dess enorma yta, och det ansågs vara ”det största och mest kompakta av Rumäniens vinframställningsområden, som utgör centrum för Rumäniens vinframställningsindustri”.
Enligt gamla dokument producerade detta område ett ”oljigt”, starkt och hållbart vin, som jämfördes med de främsta vinerna i andra länder.
Vinframställning är ett hantverk som kräver att vinodlarna skapar de tekniska förutsättningar som krävs för att framställa viner av högsta möjliga kvalitet.
Med tiden har vinodlingen i Rumänien kommit att präglas av särskilda egenskaper, som skiljer sig åt mellan olika vinodlingsområden, enligt traditioner som förts vidare från generation till generation. På så sätt har olika typer av viner utvecklats, med druvsorter som är väl anpassade till de lokala förhållandena. Olika odlingsmetoder har införts i varje region, särskilt när det gäller skötsel av vinstockar och beskärning, och vinernas särskilda egenskaper har blivit mer distinkta.
Odlingar med värdefulla druvsorter har anlagts, nya odlingsmetoder som bygger på mekanisering har främjats, moderna anläggningar för vinframställning, vinlagring och vinförpackning har byggts och kvaliteten på vinerna har höjts.
Vinodlarna njuter av att skörda frukten och drivs av en vilja att producera ett gott vin med områdets typiska karaktär.
Den exceptionella och särpräglade kvaliteten hos vinerna från det avgränsade geografiska området Dealurile Munteniei är resultatet av skickligt arbete, traditioner och ett rationellt införande av nya metoder för druvodling och vinframställning.
Inverkan av naturliga faktorer
Vinodlingens utveckling beror på de mycket gynnsamma förhållanden som råder för vinstockarna i hela landet. Klimatet i kullarna är gynnsamt för vinodling, tack vare det rikliga solljuset under vinstockarnas växtperiod (april–oktober), långa och soliga höstar, avsaknaden av kraftig nederbörd, särskilt under sommar och höst, och i allmänhet avsaknaden av extrema klimatförhållanden som kan orsaka problem för vinernas kvalitet.
Det avgränsade geografiska området Dealurile Munteniei kännetecknas av jordmånens mångfald. I det avgränsade området finns jordar som består av röd lera, märgelsten och, i mindre utsträckning, fin rödaktig sand, dvs. jordar som lämpar sig för odling av druvsorter för röda viner.
Orografi
Det kuperade bergsmassivet genomskärs av dalar som i allmänhet är öppna åt sydost och kantas av en rad nästan parallella kullar. Jordmånen domineras i väster av eroderade brunröda skogsjordar, medan rendzina, pseudorendzina och, i mindre utsträckning, sandjordar är typiska i öst. I vissa områden återfinns även skelettjordar där berggrunden ligger nära ytan. Dessa har en hög halt av kalciumkarbonat, vilket är gynnsamt för framställning av röda viner och aromatiska viner.
Dalarnas orientering skapar mycket gynnsamma förhållanden för vinodling. Vinodlingen sker främst på sluttningar med en lutning på mellan 8 % och 30 % och i mindre utsträckning på brantare sluttningar.
De stora floderna har betydande flöden, även under säsonger med låg nederbörd. Som helhet kan vinodlingen anses ha tillräckliga vattenreserver av god kvalitet.
Topografin, särskilt det övervägande söderläget, skapar mikroklimat som är mycket gynnsamma för odling av druvsorter för röda viner.
Klimat
Den genomsnittliga årstemperaturen varierar från ca 10,8 °C i västra delen av vinodlingsområdet till ca 11,2 °C i östra delen. Vintern är relativt kort, medeltemperaturen för den kallaste månaden är –2,1 °C och medeltemperaturen för den varmaste månaden är +22,4 °C.
I allmänhet är solvärmen hög, vilket gynnar en god mognad av vinstockarnas frukt och trä. På sluttningarna är minimitemperaturen cirka 3 °C högre än på slätterna, och det är mycket ovanligare med kalla vintrar. Vinstockar som odlas på sluttningarna kan därför övervintra oskyddade.
Nederbörden är större i västra delen av vinodlingsområdet med 587,7 mm, och mindre i östra delen med 508 mm. Det vatten som lagras i marken under vintern gynnar den första delen av odlingssäsongen, med intensiv tillväxt av skott. Regnet under försommaren stimulerar druvornas tillväxt, medan det regnar mindre under mognadsfasen (augusti–september), vilket främjar mognadsprocessen.
Tack vare det gynnsamma klimatet produceras de bästa rumänska rödvinerna i detta område, fylliga och med bra färg, samt utsökta, mycket tilltalande vita viner.
Den totala syrahalten i musten påverkas starkt av den ökade värmen.
När temperaturen stiger kan man få högre koncentrationer av socker, aromer, färg och fenoliska ämnen.
8.2. Orsakssamband
Klimatet i det avgränsade området, som är gynnsamt för vinodling, garanterar rikligt med solljus under vinstockarnas växtperiod (april till oktober). De långa och soliga höstarna, avsaknaden av kraftig nederbörd, särskilt under sommaren och hösten, och i allmänhet avsaknaden av extrema klimatförhållanden som skulle kunna orsaka problem återspeglas i vinernas kvalitet när det gäller arom, de röda vinernas sammetslena smak och de vita vinernas rundhet och fyllighet.
Markens övervägande söderläge är mycket gynnsamt för odling av druvsorter för röda och vita viner, liksom mångfalden av jordar, särskilt de som består av röd lera, märgel och fint rödaktiga jordar som främst lämpar sig för framställning av röda viner.
De lerjordar med hög järnoxidhalt som finns i den västra delen av vinodlingsmassivet (vingårdar på kullarnas sluttningar och i deras sänkor – Ceptura, Valea Călugărească, Valea Mantei och Valea Popii) är också mycket lämpliga för odling av rödvinssorter. På vissa platser finns också skelettjordar med hög kalciumkarbonathalt, även om de bara finns i begränsad omfattning, vilket också gynnar framställningen av aromatiska viner (med långvariga aromer).
Det finns gott om solvärme som är lämplig för god mognad, minimitemperaturerna på sluttningarna är cirka 3 oC högre än på slätterna, och det förekommer mycket färre kalla vintrar. De sorter som odlas på sluttningarna kan därför övervintra oskyddade, vilket leder till optimala nivåer av kvalitetsproduktion.
Under druvornas mognadsfas (augusti–september) är nederbörden mindre, vilket ger goda förutsättningar för mognadsprocessen. När temperaturen stiger kan man få högre koncentrationer av socker, aromer, färg och fenoliska ämnen. Skörden sker vid den mognadsgrad som krävs för att uppnå god kvalitet och framför allt för att framhäva sorternas aromatiska egenskaper, särskilt de med högre potential. Resultatet blir viner med en konstant balans mellan syra, identitet, uttrycksfullhet och originalitet, och vinerna bevarar sin blommiga eller fruktiga särprägel, allt efter omständigheterna.
9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)
—
Länk till produktspecifikationen
https://www.onvpv.ro/sites/default/files/caiet_de_sarcini_ig_dl_munteniei_modif_cf_cererii_1628_21.08.2023_notrack_changes.pdf
ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2378/oj
ISSN 1977-1061 (electronic edition)