30.9.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 359/12


Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2016/C 359/10)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

”FOIN DE CRAU”

EU-nr PDO-FR-02091 – 18.11.2015

SUB ( X ) SGB ( )

1.   Ansökande grupp och berättigat intresse

Comité du Foin de Crau

Adress:

10, rue Léo Lelée

13310 Saint-Martin-de-Crau

FRANKRIKE

Tfn

+33 490472933

Fax

+33 490474209

E-post:

comite@foindecrau.com

Comité du Foin de Crau består av producenter av ”Foin de Crau” och har ett berättigat intresse av att lämna in en ansökan om ändring.

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna)

—

☐

Produktens namn

—

☒

Produktbeskrivning

—

☒

Geografiskt område

—

☒

Bevis på ursprung

—

☒

Produktionsmetod

—

☐

Samband

—

☒

Märkning

—

☒

Annat [kontaktuppgifter till de behöriga myndigheterna och de officiella kontrollorganen för gruppen, kontroller, samband]

4.   Typ av ändring(ar)

—

☐

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

—

☒

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5.   Ändring(ar)

”Produktbeskrivning”:

Produktbeskrivningen har reviderats och kompletterats för att framför allt förtydliga de särskilda egenskaperna hos ”Foin de Crau”:

—

Egenskaperna hos produktens sammansättning av växtarter är oförändrade, men har förtydligats under den här rubriken. Dessa egenskaper beskrevs tidigare under rubriken ”Framställningsmetod”. Det förklaras att ”Foin de Crau” kommer från naturliga permanenta gräsmarker med ett tjugotal spontant förekommande foderväxter.

—

Dessutom förklaras att detta hö enligt praxis ska framställas genom soltorkning på fältet. Denna metod har inte förändrats, men förtydligandet innebär att det går att utesluta eventuell torkning i lada som skulle kunna innebära att bandet till de särskilda lokala klimatförhållandena bryts.

—

Det anges att höet inte får ha försämrats på grund av regn, vilket innebär att det går att garantera ett hö av hög kvalitet.

—

Det anges en största eller minsta tjocklek för höstråna. Höstråna kan vara tunnare, beroende på skörd. Att höet är ”bladfritt” beror också på skörden och hänger ihop med strånas tjocklek. Om den första skörden ger tjocka strån utan blad kommer den andra och framför allt den tredje skörden att ge tunnare strån med fler blad. Därför föreslås en ändring där hänvisningen till att höet är ”bladfritt” tas bort. Den nya formuleringen innebär att det går att ta hänsyn till egenskaperna hos varje skörd utan att de allmänna och väsentliga egenskaperna hos ”Foin de Crau” ändras.

—

Hänvisningen till att ”Foin de Crau” är särskilt rikt på mineralsalter och har högt energiinnehåll tas bort, eftersom den inte är knuten till någon definition av motsvarande minimivärden. Att höet är välsmakande och lättsmält är visserligen välkänt hos användarna, men är svårt att mäta, varför hänvisningen till dessa egenskaper har tagits bort under denna rubrik i produktspecifikationen. Däremot nämns egenskapen ”välsmakande”, vilken hänger ihop med höets starka doft, under rubriken ”Samband med det geografiska området” i det sammanfattande dokumentet och i produktspecifikationen.

—

Presentationsformerna vid försäljning av ”Foin de Crau” har förtydligats (höet ska balas) och utökats till att omfatta produktion av hö i säckar på högst 10 kg. Försäljningen av säckar är ett svar på efterfrågan från stora livsmedels och gör-det-självbutiker, trädgårdsbutiker och djuraffärer och självbetjäningsbutiker för jordbruksprodukter. Säckarnas storlek kan variera beroende på efterfrågan. Produktionen av säckar utgår från balar med ”Foin de Crau” och påverkar inte höets kvalitet eller egenskaper, eftersom man är särskilt noggrann med framställningen och kontrollerar att höets särskilda sammansättning av växtarter bevaras. Höets kvalitet säkerställs också genom att balarnas fukthalt hålls på högst 14 % och att balarna lagras under minst 60 dagar efter skörden.

”Geografiskt område”:

Till det geografiska område för ”Foin de Crau”, som ursprungligen godkändes 1997, har det lagts till nya delar av de kommuner som redan ingår i det geografiska området för ”Foin de Crau” (Grans, Istres, Lamanon och Salon-de-Provence), efter enskilda ansökningar från höproducenter. Enligt förslaget ska dessa delar läggas till efter en kontroll av att de uppfyller samma kriterier i fråga om geologi, pedologi, klimat och växtarter som resten av området för ursprungsbeteckningen.

Dessutom gäller följande:

—

Det förtydligas att ”Foin de Crau” ska produceras på Crauslätten i departementet Bouches-du-Rhône.

—

Höet ska förpackas i det geografiska området (vilket är självklart för balar, eftersom balningen görs under skörden, men detta ska även gälla packningen i säckar). Motiveringen till att förpackningen i säckar ska ske i det geografiska området anges i produktspecifikationen och i det sammanfattande dokumentet.

—

Det förtydligas att de kommuner som ingår i det geografiska området endast gör det till vissa delar och att ett grafiskt dokument där gränserna för det geografiska produktionsområdet fastställs har deponerats hos kommunförvaltningen i de berörda kommunerna av Institut national de l’origine et de la qualité (INAO). De kartografiska områdena för dessa kommuner finns på den nationella behöriga myndighetens webbplats i enlighet med kraven i Inspire-direktivet.

—

Begreppet ”ängsmark” har genomgående ersatts med det lämpligare begreppet ”skifte” under den här rubriken. Bestämmelserna om identifiering av de skiften på vilka ”Foin de Crau” skördas har förtydligats: identifieringen görs på grundval av de kriterier som fastställdes av Comité national de l’INAO den 23 april 1997. Förteckningen över dessa skiften och identifieringskriterierna finns tillgänglig hos INAO och hos den ansökande gruppen.

”Bevis på ursprung”:

Rubriken ”Bevis för att produkten har sitt ursprung i det avgränsade geografiska området” har konsoliderats och omfattar nu de krav på anmälan och registrering som rör produktens spårbarhet och kontroll av produktionsförhållandena.

Dessutom har denna rubrik varit föremål för tillägg och kompletteringar genom flera bestämmelser om register och förklarande handlingar som innebär att det går att garantera spårbarhet samt kontrollera att produkterna uppfyller produktspecifikationens krav.

”Produktionsmetod”:

—

Förvaltning av ängsmarken: förteckningen över de växtarter som måste ingå och som måste utgöra merparten av ”Foin de Crau” har förtydligats. De latinska namnen på dessa arter har lagts till. Dessutom har det införts en förteckning över arter som, om de förekommer, innebär att beteckningen inte får användas, för att förtydliga begreppet ”särskild sammansättning av växtarter” på ängsmarkerna och säkerställa att höet från dessa ängsmarker har de egenskaper som krävs för den produkt som omfattas av ursprungsbeteckningen.

—

Etablering av ängsmark: för att garantera att ”Foin de Crau” behåller sin ”naturlighet” får ursprungsbeteckningen ”Foin de Crau” inte användas för nyetablerad ängsmark förrän det femte året efter etableringen.

—

Bevattning: skyldigheten att bevattna ängsmarkerna under flera timmar var åttonde till tolfte dag i mars–oktober beroende på fördelningen av vattenflödet har tagits bort. Bevattningen ska ske beroende på nederbörd, inte efter ett visst schema. Dessutom har producenterna inte något val i fråga om vattenflödet eftersom detta beslutas av det auktoriserade konsortiet av bevattningsföretag som de omfattas av. Det viktiga för produktionen av ”Foin de Crau” av hög kvalitet är att markerna bevattnas med hjälp av tyngdkraften, där ängsmarken översvämmas, vilket kan ske under perioden mars till och med oktober.

—

Gödning: enligt förslaget ska givorna av kväve minskas från 60 enheter per hektar till högst 40 per hektar. Den samlade erfarenheten av flera års produktion av ”Foin de Crau” visar att det inte är nödvändigt att tillföra 60 enheter kväve per hektar.

—

Ändringar: hänvisningen till att metoder och datum för spridning ska väljas så att det inte förekommer fastgödsel i höet tas bort, eftersom dessa metoder och datum för spridning inte anges i produktspecifikationen och alltså inte går att kontrollera. Kravet på att det inte ska finnas spår av fastgödsel i höet bibehålls emellertid. Dessutom har villkoren för spridning och kontroll av användningen av organiska gödselmedel från jordbruket och från andra källor förtydligats. Där fastställs att ”de enda tillåtna organiska gödselmedlen är kompost eller rötrester, fastgödsel, flytgödsel, urin (av jordbruksursprung) samt organiska gödselmedel som inte har jordbruksursprung, såsom avloppsslam (eller biprodukter), grönt avfall”. Dessutom anges följande: ”vid varje spridning av organiskt gödselmedel som inte har jordbruksursprung måste varje sats (lastbil, cistern …) analyseras med avseende på sjukdomsalstrande bakterier, tungmetaller och organiska blandrester som anges i lagstiftningen. Spridning av organiskt gödselmedel som inte har jordbruksursprung är tillåten på jordbruksföretagets marker, men gödseln ska grävas ned omedelbart och spridningen ska ske i enlighet med gällande lagstiftning i fråga om särskilda begränsningar (datum, skyddade gränszoner…) och mängder. En latensperiod efter spridning på minst åtta veckor ska tillämpas innan det utförs någon slåtter eller betesdrift på marken.” Genom dessa bestämmelser går det att förebygga alla risker för att höet ska förorenas.

—

Skörd och lagring av höet: bestämmelsen om att höet ska ”skördas tre gånger” ändras och kompletteras.

Producenterna får vid ett tillfälle per år ersätta en av de tre skördarna med en betesperiod. Produktionen av ”Foin de Crau” och djuruppfödningen (framför allt av får) är nära kopplade till varandra. Uppfödarna använder av tradition betesdrift som en form av ”efterslåtter” i slutet av februari efter den tredje skörden, vilket gynnar underhållet av ängsmarkerna i Crau. Om det finns brist på foder under vissa perioder av året (våren i Crau eller sommaren på fäbodvallarna) kan djuren därmed få extra tillgång till foder i form av bete på ängsmarkerna i Crau, vilket i så fall ersätter den första eller den tredje skörden. Denna metod påverkar inte växtfloran på ängsmarkerna, så länge de kortaste tidsfristerna mellan skörd och betesbruk respekteras. För att säkerställa en tillräcklig grästillväxt och en optimal utveckling av de växtarter som eftersträvas och samtidigt undvika övermognad, vilket försämrar höets smaklighet och näringsvärde, ska den första skörden utföras minst 60 dagar efter betet och det måste gå 40–60 dagar mellan två skördar.

Dessutom bör tidsfristerna för de olika skördarna tas bort. De fastställdes tidigare till den 31 maj, den 25 juli och den 30 september, utan undantag. Höets kvalitet är framför allt beroende av växternas mognadsgrad, vilken i sin tur beror på tillväxtlängden. Därför är det viktigt att följa de fastställda tidsfristerna mellan varje skörd och mellan skörden och betesdriften. När det gäller torkning av det slagna höet, ska denna ske på fältet i enlighet med gamla lokala metoder. Det är alltså inte tillåtet att torka höet i lada. Den naturliga torkningen gynnas av de lokala klimatförhållandena (sol och vind).

Bestämmelsen om att höet inte får ligga kvar på fältet längre än fem dagar vid den första och den tredje skörden och tre dagar vid den andra skörden tas bort, eftersom dessa tidsgränser är för godtyckliga. Den optimala torkningstiden på fältet beror i hög grad på väderförhållandena. Här är producenternas kunnande avgörande.

Det förtydligas att höet ska balas efter torkningen på fält. Bestämmelser om balning införs: för att identifiera produkten ska höet balas med ett tvåfärgat snöre som består av en vit och en röd tråd. För att bevara höets kvalitet måste det lastas samma dag för att undvika att det tar åt sig markfukt över natten, utom om det blåser kraftiga mistralvindar (torr och hård nord-nordvästlig vind), då balarna får ligga kvar på fältet högst en natt.

För att förtydliga lagringsvillkoren ändras bestämmelsen om att höet ska lagras i en bod utan kontakt med bodens golv och väggar enligt följande: ”Höet ska lagras i en bod, varvid åtgärder ska vidtas så att det inte kommer i kontakt med fukt från golv och väggar”, eftersom bodens golv och väggar inte nödvändigtvis består av isolerande material. Dessutom förtydligas denna bestämmelse med att den inte avser s.k. försäljning från fält eller från vagn, vilket innebär att höet säljs mycket kort tid efter balningen på fältet.

Avkastning:

Det införs ett gränsvärde för den maximala avkastningen, till en höproduktion på högst 11 ton per hektar ängsmark, för att bevara en avkastning som kan säkerställa produktens kvalitet och även underlätta kontrollen av spårbarhet och volymer. Avkastningen är en av de särskilda egenskaperna hos ”Foin de Crau”. Avkastningen på ängsmarker med annat geografiskt ursprung är i allmänhet större. Att avkastningen begränsas är också ett sätt att se till att gränserna för kvävetillförsel respekteras, eftersom ett överskott av kväve kan påverka de växtarter som ingår i höet. Dessutom anges att avkastningen ska beräknas utifrån summan av de skiften som fastställts för det jordbruksföretag som har framställt det hö som ska omfattas av ursprungsbeteckningen.

Förpackning av höet: som anges ovan angående ändringen av produktbeskrivningen och dess presentationsformer införs en möjlighet att sälja hö med ursprungsbeteckningen ”Foin de Crau” förpackat i säckar. För att säkerställa kvaliteten hos det hö som släpps ut på marknaden fastställs särskilda villkor för förpackningen i säckar i syfte att garantera att produkten är stabil och förpackas så att den inte försämras eller jäser. Hö som packas i säckar måste vara tillräckligt torrt och dess mogning måste ha avslutats. Det hö som används måste därför ha en högsta fukthalt på 14 % och måste ha lagrats i minst 60 dagar efter skörden. För att säkerställa att produktens egenskaper bevaras över tid anges att ”säckarna ska förvaras torrt och mörkt. Säckarna med hö får inte längre säljas under den skyddade ursprungsbeteckningen ’Foin de Crau’ om de har lagrats i mer än ett halvår efter att höet förpackats i säckarna.” För att säkerställa att produkten går att spåra ända fram till slutkonsumenten föreslås också att säckarna ska förslutas med ”ett manipuleringsskyddat system som förlorar sin integritet efter öppning”.

Dessutom ska förpackningen i säckar av ”Foin de Crau” utföras av aktörer som är verksamma i det geografiska området för ursprungsbeteckningen. Syftet med detta är dubbelt: att skydda kvaliteten och att garantera det geografiska ursprunget för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Foin de Crau”. När det gäller kvaliteten handlar detta om att bevara produktens egenskaper, dvs. dess sammansättning av växtarter. Förpackningen i säckar kräver hantering (det identifierande snöret runt balen tas bort och balen löses upp) som innebär att vissa arter riskerar att försvinna (de lättaste växterna, t.ex. klöver, kan smulas sönder till damm och försvinna när höbalen öppnas och placeras i en höblås) och att sammansättningen av de strån som ingår i höet förändras (för hög andel damm). Kontrollen av att slutprodukten överensstämmer med kraven och framför allt att de karakteristiska växtarterna ingår i höet är beroende av aktörernas kunnande. När det gäller garantin för produktens geografiska ursprung begränsar detta krav risken för att produkten byts ut eller blandas med hö från andra geografiska områden. Denna risk skulle annars kunna öka på grund av den hantering som krävs vid förpackning i säckar.

”Märkning”:

De uppgifter i märkningen som är specifika för beteckningen har anpassats till bestämmelserna i förordning (EU) nr 1151/2012 och förtydligats för den nya presentationsformen för försäljning av ”Foin de Crau” i säckar. EU:s symbol för skyddade ursprungsbeteckningar samt uppgiften ”skyddad ursprungsbeteckning” ska anges på märkningen av de produkter som bär den skyddade ursprungsbeteckningen ”Foin de Crau”.

”Annat”:

—

På grund av ändringar i den nationella lagstiftningen presenteras avsnittet ”Nationella krav” i form av en tabell med de viktigaste kontrollpunkterna, deras referensvärden och bedömningsmetod.

—

Rubrikerna ”Hänvisningar till kontrollorganen” och ”Behörig myndighet i medlemsstaten” och kontaktuppgifterna till den ansökande gruppen: namnet på och kontaktuppgifterna till de officiella kontrollorganen samt kontaktuppgifterna till den ansökande gruppen har uppdaterats.

—

Bevis på ursprung: de delar som rör beteckningens historia har tagits bort från denna rubrik och återges delvis under rubriken ”Samband med det geografiska området”.

—

Samband: utan att grunderna har förändrats har det nära sambandet mellan produktionen av ”Foin de Crau” och djuruppfödningen förtydligats för att förklara att produktionen kan ske i två eller tre höskördar i samband med en eller två betesperioder, efter behov, utan att detta förändrar vare sig kvaliteten eller egenskaperna hos ”Foin de Crau”.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”FOIN DE CRAU”

EU-nr PDO-FR-02091 – 18.11.2015

SUB ( X ) SGB ( )

1.   Namn

”Foin de Crau”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 2.9 Hö

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Foin de Crau” kommer från naturliga permanenta ängsmarker med ett tjugotal spontant förekommande foderväxter (gräsarter, baljväxter, korgblommiga växter m.fl.). Höet består till största delen av knylhavre (Arrhenatherum elatius P. Beauv. ex J. Presl & C. Presl), hundäxing (Dactylis glomerata L.), rödklöver (Trifolium pratense L.) och vitklöver (Trifolium repens L.).

”Foin de Crau” ska soltorkas på fältet. Höet får inte ha försämrats på grund av regn, Höet ska ett karaktäristiskt utseende med grova eller tunnare gröna strån och ha en stark doft med inslag av blomster.

”Foin de Crau” säljs i balar eller säckar (högst 10 kg).

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

—

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Samtliga moment, från produktionen av höet till lagringen av det, ska äga rum inom det avgränsade geografiska området.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Enligt tradition ska höet efter skörd och soltorkning på fältet packas i balar med ett rödvitt snöre som är identifierande för ”Foin de Crau”.

Det hö som ska förpackas i säckar ska komma från balar vars fukthalt är högst 14 % och som har lagrats i minst 60 dagar efter skörden.

Säckarna ska förseglas med ett manipuleringsskyddat system som förlorar sin integritet efter öppning.

Säckarna ska förvaras torrt och mörkt. Säckarna med hö får inte längre säljas under den skyddade ursprungsbeteckningen ”Foin de Crau” om de har lagrats i mer än ett halvår efter att höet förpackats i säckarna.

Ompackningen från balar till säckar ska utföras i det geografiska området. Syftet med detta krav är att skydda kvaliteten och det geografiska ursprunget för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Foin de Crau” genom att bevara produktens egenskaper och framför allt bibehålla de växtarter som anges i punkt 3.2. Förpackningen i säckar kräver hantering som innebär att vissa arter riskerar att försvinna (de lättaste växterna, t.ex. klöver, kan smulas sönder till damm och försvinna när höbalen öppnas och placeras i en höblås) och att sammansättningen av de strån som ingår i höet förändras (för hög andel damm). Dessutom ska det utföras en kontroll av fukthalten hos det hö som har packats i säckar och av att höet har lagrats minst så länge som krävs efter skörden. Dessa villkor är nödvändiga för att höet ska mogna och för att säkerställa optimala förhållanden för att bevara produkten.

Kontrollen av att produkten slutligen uppfyller alla krav, särskilt i fråga om växtarter, är beroende av aktörernas ingående kännedom om produktens särskilda egenskaper.

När det gäller garantin för produktens geografiska ursprung begränsar detta krav i största möjliga mån risken för att produkten byts ut eller blandas med hö från andra geografiska områden. Denna risk skulle annars kunna öka på grund av den hantering som krävs vid förpackning i säckar (borttagning av balsnöret som identifierar balen, upplösning av balen).

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Balar av höet ”Foin de Crau” ska presenteras med det tvåfärgade rödvita snöret.

Varje salufört parti höbalar ska åtföljas av en följehandling som ska innehålla följande uppgifter:

—

Namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen ”Foin de Crau”, åtföljt av beteckningen ”skyddad ursprungsbeteckning”.

—

EU:s symbol för skyddade ursprungsbeteckningar (SUB).

—

TIN-nummer (Trader Identification Number)

—

Satsnummer

—

Skördeår och skördenummer

Säckarnas märkning ska innehålla följande uppgifter:

—

Namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen ”Foin de Crau”, åtföljt av beteckningen ”skyddad ursprungsbeteckning”.

—

EU:s symbol för skyddade ursprungsbeteckningar (SUB).

Namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen ”Foin de Crau”, åtföljt av beteckningen ”skyddad ursprungsbeteckning”, ska anges på följehandlingar och fakturor.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

”Foin de Crau” produceras på Crauslätten (departementet Bouches-du-Rhône). Crauslätten, som tidigare utgjordes av floden Durance steniga delta, begränsas i norr av Västalperna, i öster av kullarna vid Salon-de-Provence och Berre-sjön, samt i väster av Rhône-floden.

Det geografiska området för ursprungsbeteckningen ”Foin de Crau” utgörs av ett avgränsat område som omfattar delar av följande kommuner i departementet Bouches-du-Rhône: Arles, Aureille, Eyguières, Fos-sur-Mer, Grans, Istres, Lamanon, Miramas, Mouriès, Saint-Martin de Crau och Salon de Provence.

5.   Samband med det geografiska området

Området La Crau är en triangel på mer än 51 000 hektar i departementet Bouches du Rhône. Det sträcker sig mellan Arles i nordväst, Lamanon i nordöst, Istres och Fos-sur-Mer i syd. Området begränsas i norr av våtmarkerna i Baux, grussluttningarna vid Malacarcia och Västalperna, i öster av kullarna från miocentid vid Salon-de-Provence, Miramas, Istres och Fos-sur-Mer samt av våtmarkerna vid Rhône-flodens västra strand i väster. Det består av floden Durances tidigare flodbädd och utgörs av en ökenliknande slätt täckt med stenar som formats av vattnet.

Marken utgörs av stenig röd- eller brunjord över en skorpbildning på några centimeters till en meters djup. Jordmånen består av kalk, lera och en stor andel sten och klappersten. Den är märkbart urkalkad och lätt alkalisk vid markytan. Gruset i Crau täcker en vattenyta som till stor del fylls på genom bevattning av ängsmarken (upp till 70 %).

I området råder Medelhavsklimat, med milda vintrar, torra och varma somrar, starka vindar och en nederbörd nära noll från april till och med oktober. Vindarna är hårda, framför allt mistralvinden. Mängden soltimmar är ovanligt stor. Avdunstningen är kraftig.

Produktionen av ”Foin de Crau” är nära kopplad till metoderna för djuruppfödning och bevattning. Utvecklingen av bevattningen från och med 1500-talet är ursprunget till de naturliga och permanenta ängsmarkerna i Crau. Från 1554 till 1559 byggde Adam de Craponne en kanal som ledde vatten från floden Durance till Salon, Eyguières och Istres. Det var först när dammen i Serre-Ponçon byggdes och vattenkraftsregleringen av Durance inleddes i januari 1955 som det gick att reglera vattenförsörjningen i alla kanaler i Basse Durance och i synnerhet Crau. Sedan dess har Crau regelbunden vattenförsörjning.

År 1890 skrev Eugène Risler, professor och direktör för Institut National Agronomique i Paris, följande i sin bok Géologie agricole (Paris, Berger-Levrault et Cie, librairie agricole): ”konsekvenserna av uppförandet av dessa båda kanaler (Craponne och Alpines) har varit stora. Nästan 20 000 hektar har kunnat odlas upp. De bevattnade markerna, som har bildats av flera fördämningar, har magnifika ängsmarker som lätt kan ge 10 000–11 000 kg torrt hö per hektar. Markerna ger tre skördar av ett aromatiskt och mycket uppskattat hö i Provence och dessutom en efterföljande betesperiod på vintern för fåren.”

Jordbrukarna har i flera hundra år samlats i föreningar för att sköta vattenförvaltningen. Ängsmarkerna bevattnas med hjälp av tyngdkraften, genom att de översvämmas under flera timmar enligt ett bevattningsschema som oftast styrs av kanalvakter (”eygadier”).

Kontrollen av kvävegödslingen är viktig för att bevara en balanserad flora på ängsmarkerna i Crau. Tillförseln av kväve är begränsad. En alltför stor kvävegiva riskerar att främja tillväxten av vissa gräsarter, på knylhavrens bekostnad.

När höet har slagits får det soltorka naturligt på fältet under några dagar, beroende på vädret (sol, vind).

Därefter balas höet ute på fältet och om det inte säljs direkt från fältet (”sur charrette”) körs det in samma dag eller dagen efter skörden, för att skydda det från regn och fukt, Lagringsförhållandena innebär också att höet kan jäsa (mogna) väl.

Betesbruket på Crauslätten är en gammal tradition som hör ihop med flytten från sommarbetet i Alperna. Djuren (får, nötkreatur, hästar) får beta på efterväxten, efter den tredje höskörden. De lämnar Crauslätten i slutet av februari. Om det råder foderbrist och brist på gräs i Cossouls de Crau, drivningsvägarna och vårbetet, är bete på de bevattnade ängsmarkerna den enda möjligheten att ge djuren tillgång till föda. Därför får producenterna ersätta den första höskörden med en betesperiod. Om det är brist på foder på fodervallarna vid fäbodarna kommer tackorna ned från betet i början av september. Under den perioden är betet på ängsmarkerna i Crau deras enda foderresurs och ersätter då den tredje höskörden. Produktionen av ”Foin de Crau” kan alltså ske i två eller tre höskördar efter en eller två betesperioder, vid behov, utan att detta påverkar kvaliteten i höets sammansättning av växtarter, så länge de minsta tidsperioderna mellan skörd och betesdrift upprätthålls.

”Foin de Crau” skiljer sig från hö med andra geografiska ursprung genom sin särskilda sammansättning av växtarter. Höet innehåller i genomsnitt ett tjugotal spontant växande foderväxter (gräsarter, baljväxter, korgblommiga växter, m.fl.) och präglas framför allt av förekomsten av knylhavre (Arrhenatherum elatius P. Beauv. ex J. Presl & C. Presl), hundäxing (Dactylis glomerata L.), rödklöver (Trifolium pratense L.) och vitklöver (Trifolium repens L.). Höet torkas naturligt i solen. Det är berömt för sin behagliga doft som gör att det är mycket smakligt. ”Foin de Crau” är ett högkvalitativt foder för tävlingshästar och för mjölkande kor, får och getter. Det är känt för att gynna en hög fetthalt i mjölken.

Kvaliteterna hos ”Foin de Crau” beror på flera faktorer som påverkar varandra: naturförhållandena (klimat, sol) och de mänskliga faktorerna (bevattning, produktionsteknik, djurbesättningarnas roll, skörde- och lagringsmetoder). Bevattningen från Durance har ökat odlingsmöjligheterna på Crauslätten. Vattentillförseln är nödvändig under torrperioden från april till oktober. Genom att utnyttja tyngdkraften och översvämma marken med vatten tillför man gödningsämnen som är nödvändiga för ängsmarkerna. Kalkhalten höjs och grusets genomsläpplighet minskas tack vare kalkavlagringarna.

Medelhavsklimatet präglas av mistralvindarna. Den i stort sett nederbördsfria perioden under april–oktober underlättar höskörden och de uttorkande vindarna betyder att höet torkar snabbare, vilket innebär att förändringen av höets näringsinnehåll till följd av ultraviolett strålning minskar.

I takt med gräsets tillväxtcykel lämnar djurbesättningarna ängsmarkerna i Crau i slutet av februari, för att gräset ska hinna växa inför den första skörden. Betesdriften främjar underhållet av ängsmarkerna.

Balansen i den särskilda floran på de naturliga och permanenta ängsmarkerna i Crau skapas och upprätthålls genom samspelet av alla dessa produktionsmetoder: bevattning, kontrollerad gödsling, samverkan mellan slåtter och betesdrift. Höets kvalitet upprätthålls genom att det snabbt lagras och skyddas mot fukt fram till försäljningen.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i genomförandeförordningen)

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-a8a6d6ad-8ae0-488f-be94-22573ca44ae8/telechargement


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.