<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><CONCLUSION NNC="YES" xmlns:fmx="http://opoce" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:noNamespaceSchemaLocation="http://formex.publications.europa.eu/schema/formex-05.58-20161101.xd"><BIB.CONCLUSION><REF.CASE FILE="n.a."><NO.CASE>C-383/21</NO.CASE></REF.CASE><NO.CELEX>62021CC0383</NO.CELEX><NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2022:456">EU:C:2022:456</NO.ECLI><NO.SEQ>0001</NO.SEQ><PAGE.FIRST.ECR>1</PAGE.FIRST.ECR><PAGE.SEQ>1</PAGE.SEQ><PAGE.LAST.ECR>16</PAGE.LAST.ECR><PAGE.TOTAL>16</PAGE.TOTAL></BIB.CONCLUSION><CURR.TITLE><PAGE.HEADER><P><HT TYPE="SC">Förslag till avgörande av generaladvokat Campos Sánchez-Bordona — Förenade målen C-383/21 och C-384/21</HT></P><P><HT TYPE="SC">Sambre &amp; Biesme</HT></P></PAGE.HEADER></CURR.TITLE><TITLE><TI><P><HT TYPE="UC">Förslag till avgörande av generaladvokat</HT></P><P><HT TYPE="UC">Manuel Campos Sánchez-Bordona</HT></P><P>föredraget den <DATE ISO="20220609">9 juni 2022</DATE><NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0001"><P>Originalspråk: spanska.</P></NOTE></P></TI><STI><P>Förenade målen C‑383/21 och C‑384/21</P><P>Société de logement de service public (SLSP) <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0001" REF.END="QE0001"/>Sambre &amp; Biesme<QUOT.END REF.START="QS0001" CODE="201D" ID="QE0001"/>, SCRL (C‑383/21)</P><P>Commune de Farciennes (C‑384/21)</P><P>mot</P><P>Société wallonne du logement</P><P><HT TYPE="NORMAL">(begäran om förhandsavgörande från Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen, Belgien))</HT></P></STI></TITLE><INTERMEDIATE><INDEX IDX.CLOSE="”" SEPARATOR=" – " IDX.OPEN="”"><KEYWORD>Begäran om förhandsavgörande</KEYWORD><KEYWORD>Direktiv 2014/24/EU</KEYWORD><KEYWORD>Offentlig upphandling</KEYWORD><KEYWORD>Tjänster, byggentreprenader och projektutveckling</KEYWORD><KEYWORD>Intern upphandling</KEYWORD><KEYWORD>Intern enhet som kontrolleras av flera upphandlande myndigheter tillsammans</KEYWORD><KEYWORD>Direktivets tillämplighet</KEYWORD></INDEX></INTERMEDIATE><CONTENTS.CONCLUSION><GR.SEQ LEVEL="1"><NP.ECR IDENTIFIER="NP0001"><NO.P>1.</NO.P><TXT>I Belgien beslutade sig ett allmännyttigt bostadsbolag och en kommun att ingå ett ramavtal om upphandling. Enligt ramavtalet skulle ett kontrakt om tekniskt stöd för bostadsbyggande och ett kontrakt om asbestinventering tilldelas en tredje enhet, som också var offentlig, utan något upphandlingsförfarande.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0002"><NO.P>2.</NO.P><TXT>Den myndighet som den vallonska regeringen har gett i uppdrag att utöva tillsyn över de allmännyttiga bostadsbolagens verksamhet ogiltigförklarade det ovannämnda ramavtalet, eftersom den fann att villkoren för direkttilldelning av kontrakt inte var uppfyllda i detta fall.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0003"><NO.P>3.</NO.P><TXT>Var och en av de två parter som ingått avtalet överklagade ogiltigförklaringen av det, eftersom de ansåg att direkttilldelningen var förenlig med direktiv 2014/24/EU.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0002"><P>Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den <DATE ISO="20140226">26 februari 2014</DATE> om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (<REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="094" PAGE.FIRST="65" DATE.PUB="2014">EUT L 94, 2014, s. 65</REF.DOC.OJ>), i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2170 av den <DATE ISO="20151124">24 november 2015</DATE> (<REF.DOC.OJ COLL="L" NO.OJ="307" PAGE.FIRST="5" DATE.PUB="2015">EUT L 307, 2015, s. 5</REF.DOC.OJ>).</P></NOTE> Tvisten har nått den högsta förvaltningsdomstolen i Belgien, som begärt förhandsavgörande från EU-domstolen i två separata mål.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ><?PAGE NO="2"?><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD">I.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD">Tillämpliga bestämmelser. Direktiv 2014/24</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0004"><NO.P>4.</NO.P><TXT>I skäl 31 anges följande:</TXT><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0002" REF.END="QE0002"/>Det råder betydande rättsosäkerhet om i vilken mån kontrakt som ingåtts mellan enheter inom den offentliga sektorn ska omfattas av regler för offentlig upphandling. Tolkningen av relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol varierar mellan medlemsstaterna och även mellan upphandlande myndigheter. Det är därför nödvändigt att klargöra i vilka fall reglerna om offentlig upphandling inte är tillämpliga på kontrakt som ingås inom den offentliga sektorn.</P><P>Ett sådant klargörande bör vägledas av de principer som fastställts i Europeiska unionens domstols relevanta rättspraxis. Enbart det faktum att båda avtalsparterna själva är myndigheter utesluter inte i sig tillämpning av upphandlingsreglerna. Tillämpningen av reglerna för offentlig upphandling bör dock inte inskränka upphandlande myndigheters frihet att utföra de offentliga uppdrag som åligger dem genom att använda sina egna resurser, vilket innefattar möjligheten att samarbeta med andra myndigheter.</P><P>…<QUOT.END REF.START="QS0002" CODE="201D" ID="QE0002"/></P></QUOT.S></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0005"><NO.P>5.</NO.P><TXT>I skäl 33 anges följande:</TXT><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0003" REF.END="QE0003"/>Upphandlande myndigheter bör kunna välja att tillhandahålla sina offentliga tjänster gemensamt genom samarbete utan skyldighet att använda en viss juridisk form. Ett sådant samarbete kan omfatta alla typer av verksamhet som sammanhänger med fullgörandet av tjänster och ansvar som förelagts de deltagande myndigheterna eller som de påtagit sig ansvaret för, t.ex. obligatoriska eller frivilliga uppgifter för lokala eller regionala myndigheter eller tjänster som genom lag ålagts vissa organ. De tjänster som tillhandahålls av de olika deltagande myndigheterna måste inte nödvändigtvis vara identiska; de kan också komplettera varandra.</P><P>Kontrakt för gemensamt tillhandahållande av offentliga tjänster bör inte omfattas av tillämpningen av reglerna i detta direktiv förutsatt att de har ingåtts uteslutande mellan upphandlande myndigheter, att genomförandet av samarbetet endast styrs av överväganden som sammanhänger med allmänintresset och att ingen privat tjänsteleverantör gynnas i förhållande till sina konkurrenter.</P><P>För att uppfylla dessa villkor bör samarbetet grundas på ett samarbetskoncept. För sådant samarbete krävs inte att alla deltagande myndigheter åtar sig att fullgöra de huvudsakliga avtalsförpliktelserna så länge det finns åtaganden om att bidra till ett fullgörande av den berörda offentliga tjänsten genom samarbete. Genomförandet av samarbetet, inbegripet ekonomiska överföringar mellan de deltagande upphandlande myndigheterna, bör dessutom endast styras av överväganden som sammanhänger med allmänintresset.<QUOT.END REF.START="QS0003" CODE="201D" ID="QE0003"/></P></QUOT.S></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0006"><NO.P>6.</NO.P><TXT>Artikel 12 (<QUOT.START CODE="201D" ID="QS0004" REF.END="QE0004"/>Offentliga kontrakt mellan enheter i den offentliga sektorn<QUOT.END REF.START="QS0004" CODE="201D" ID="QE0004"/>) har följande lydelse:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><PARAG IDENTIFIER="012.001"><NO.PARAG><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0005" REF.END="QE0005"/>1.</NO.PARAG><ALINEA><P>Kontrakt som en upphandlande myndighet tilldelar en privaträttslig eller offentligrättslig juridisk person ska inte omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv om samtliga följande villkor är uppfyllda:</P><LIST TYPE="alpha"><ITEM><NP><NO.P>a)</NO.P><TXT>Den upphandlande myndigheten utövar kontroll över den berörda juridiska personen motsvarande den som den utövar över sin egen förvaltning.</TXT></NP></ITEM><?PAGE NO="3"?><ITEM><NP><NO.P>b)</NO.P><TXT>Den kontrollerade juridiska personen utför mer än 80 % av sin verksamhet för den upphandlande myndighetens räkning eller för andra juridiska personer som den upphandlande myndigheten utövar kontroll över.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>c)</NO.P><TXT>Det finns inget direkt privat ägarintresse i den kontrollerade juridiska personens kapital med undantag för icke-kontrollerande och icke-blockerande former av privat ägarintresse i kapital som krävs enligt bestämmelser i nationell lagstiftning, i överensstämmelse med fördragen, och som inte utövar ett avgörande inflytande över den kontrollerade juridiska personen.</TXT></NP></ITEM></LIST><P>…</P></ALINEA></PARAG><PARAG IDENTIFIER="012.003"><NO.PARAG>3.</NO.PARAG><ALINEA><P>En upphandlande myndighet som inte utövar kontroll över en privaträttslig eller offentligrättslig juridisk person i den mening som avses i punkt 1 kan emellertid tilldela ett offentligt kontrakt till denna juridiska person utan att tillämpa detta direktiv om samtliga följande villkor är uppfyllda:</P><LIST TYPE="alpha"><ITEM><NP><NO.P>a)</NO.P><TXT>Den upphandlande myndigheten utövar tillsammans med andra upphandlande myndigheter kontroll över den berörda juridiska personen motsvarande den som de utövar över sina egna förvaltningar.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>b)</NO.P><TXT>Den juridiska personen utför mer än 80 % av sin verksamhet för de kontrollerande upphandlande myndigheternas räkning eller för andra juridiska personer som samma upphandlande myndigheter utövar kontroll över.</TXT><P>…</P><P>För tillämpningen av första stycket a ska de upphandlande myndigheterna anses utöva gemensam kontroll över en juridisk person om samtliga följande villkor är uppfyllda:</P><P><LIST TYPE="roman"><ITEM><NP><NO.P>i)</NO.P><TXT>Den kontrollerade juridiska personens beslutsorgan består av representanter från samtliga deltagande upphandlande myndigheter. Enskilda representanter får företräda flera eller samtliga av de deltagande upphandlande myndigheterna.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>ii)</NO.P><TXT>Dessa upphandlande myndigheter har tillsammans ett avgörande inflytande såväl över den kontrollerade juridiska personens strategiska mål som över dess viktiga beslut.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>iii)</NO.P><TXT>Den kontrollerade juridiska personen har inget eget intresse som strider mot de kontrollerande upphandlande myndigheternas intressen.</TXT></NP></ITEM></LIST></P></NP></ITEM></LIST></ALINEA></PARAG><PARAG IDENTIFIER="012.004"><NO.PARAG>4.</NO.PARAG><ALINEA><P>Ett kontrakt som ingåtts uteslutande mellan två eller flera upphandlande myndigheter ska inte omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv, om samtliga följande villkor är uppfyllda:</P><LIST TYPE="alpha"><ITEM><NP><NO.P>a)</NO.P><TXT>Kontraktet inrättar eller genomför ett samarbete mellan de deltagande upphandlande myndigheterna för att säkerställa att de offentliga tjänster som de ska fullgöra tillhandahålls med målet att uppnå myndigheternas gemensamma mål.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>b)</NO.P><TXT>Genomförandet av samarbetet styrs endast av överväganden som sammanhänger med allmänintresset.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>c)</NO.P><TXT>De deltagande upphandlande myndigheterna utövar verksamhet på den öppna marknaden i en omfattning som understiger 20 % av de verksamheter som berörs av samarbetet.</TXT></NP></ITEM></LIST><?PAGE NO="4"?><P>…<QUOT.END REF.START="QS0005" CODE="201D" ID="QE0005"/></P></ALINEA></PARAG></QUOT.S></P></NP.ECR></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD">II.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD">Bakgrund, målen vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0007"><NO.P>7.</NO.P><TXT>La Société de logement de service public Sambre &amp; Biesme<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0003"><P>Det allmännyttiga bostadsbolaget Sambre &amp; Biesme (nedan kallat SLSP Sambre &amp; Biesme).</P></NOTE> är en offentlig enhet som har den rättsliga formen kooperativt bolag med begränsat ansvar. Dess huvudsakliga aktieägare är kommunerna Farciennes och Aiseau-Presles. Bolaget ingår i ett nät av allmännyttiga bostadsbolag i Vallonien (Belgien).</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0008"><NO.P>8.</NO.P><TXT>År 2015 beslutade SLSP Sambre &amp; Biesme och Commune Farciennes (kommunen Farciennes) att skapa ett miljökvarter i Farciennes med cirka 150 offentliga och privata bostäder. Med hänsyn till projektets omfattning beslutade parterna att ta hjälp av Intercommunale pour la gestion et la réalisation d’études techniques et économiques,<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0004"><P>Mellankommunal sammanslutning för förvaltning och genomförande av tekniska och ekonomiska studier (nedan kallad Igretec).</P></NOTE> som är en enhet som har den rättsliga formen kooperativt bolag med begränsat ansvar.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0009"><NO.P>9.</NO.P><TXT>Igretec ägs uteslutande av offentligrättsliga juridiska personer. År 2016 var över 70 kommuner (däribland Farciennes) och över 50 andra myndigheter andelsägare. Kommunerna hade <FT TYPE="NUMBER">5054351</FT> andelar med rösträtt och de andra myndigheterna hade <FT TYPE="NUMBER">17126</FT> liknande andelar.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0010"><NO.P>10.</NO.P><TXT>Enligt Igretecs stadgar ska kommunerna inneha en majoritet av röstetalet och även inneha ordförandeskapet i olika förvaltningsorgan. De beslut som fattas av dessa organ ska fattas med en majoritet av rösterna bland de medlemmar som är kommuner.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0011"><NO.P>11.</NO.P><TXT>Vid tidpunkten för de faktiska omständigheterna ingick i Igretecs styrelse ett kommunalråd i kommunen Farciennes, som också var ledamot av styrelsen för SLSP Sambre &amp; Biesme.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0012"><NO.P>12.</NO.P><TXT>Den <DATE ISO="20151029">29 oktober 2015</DATE> beslutade SLSP Sambre &amp; Biesme att köpa en andel i Igretec, till ett värde av 6,20 euro, för att kunna omfattas av bolagets tjänster. Därigenom fick SLSP Sambre &amp; Biesme ställning som medlem i den mellankommunala sammanslutningen, trots att dess andelsinnehav var rent symboliskt.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0005"><P>Det uppgick till 0,0000000197 % av de andelar som ger rösträtt (s. 26 i beslutet att begära förhandsavgörande i mål C‑383/21) och till 0,0000049 % av andelarna (s. 39 i beslutet att begära förhandsavgörande i mål C‑384/21).</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0013"><NO.P>13.</NO.P><TXT>I januari 2017 utarbetade kommunen Farciennes och SLSP Sambre &amp; Biesme ett förslag till ramavtal för att fastställa rättigheter och skyldigheter för respektive part vad gäller utformning och uppförande av miljökvarteret i Farciennes. Där nämns bland annat följande avtalsvillkor:</TXT><P><LIST TYPE="NDASH"><ITEM><P>Enligt artikel 1 beslutade parterna att gemensamt upphandla tjänster, byggentreprenader och projektutveckling och att kommunen Farciennes skulle vara upphandlande myndighet, handla för parternas räkning och ensam fatta alla beslut om tilldelning av kontrakt.</P></ITEM><ITEM><P>I artikel 5<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0006"><P>Den har rubriken <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0006" REF.END="QE0006"/>Hjälp med projektledning vad avser upphandling av tjänster, byggentreprenader och projektutveckling samt för att genomföra projektet att ge nytt liv åt staden<QUOT.END REF.START="QS0006" CODE="201D" ID="QE0006"/>.</P></NOTE> anges att <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0007" REF.END="QE0007"/>parterna är eniga om att kommunen Farciennes ska ingå ett biståndsavtal med Igretec … i fråga om projektledning, juridiska tjänster och tjänster på miljöområdet, allt inom den interna förbindelse som sammanlänkar var och en av parterna med Igretec<QUOT.END REF.START="QS0007" CODE="201D" ID="QE0007"/>.</P></ITEM><?PAGE NO="5"?><ITEM><P>För att enas om besluten vid genomförandet av ramavtalet, angavs i bilagan till avtalet att en ledningskommitté skulle inrättas.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0007"><P>Ledningskommittén består av fyra representanter för kommunen Farciennes, två representanter för SLSP Sambre &amp; Biesme, två representanter för Igretec och två representanter för Société wallonne du logement (Valloniens bostadsnämnd, nedan kallad SWL). Kommitténs beslut ska uppnås genom konsensus.</P></NOTE></P></ITEM><ITEM><P>Trots att Igretec inte var part i ramavtalet skulle bolaget ansvara för dess sekretariat, förutom att det var representerat i ledningskommittén.</P></ITEM></LIST></P></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0014"><NO.P>14.</NO.P><TXT>Den <DATE ISO="20170209">9 februari 2017</DATE> beslutade styrelsen för SLSP Sambre &amp; Biesme: a) <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0008" REF.END="QE0008"/>att godkänna ingåendet av ett ramavtal om gemensam upphandling med kommunen Farciennes<QUOT.END REF.START="QS0008" CODE="201D" ID="QE0008"/>, och b) <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0009" REF.END="QE0009"/>att inte konkurrensutsätta det offentliga kontraktet för asbestinventering<QUOT.END REF.START="QS0009" CODE="201D" ID="QE0009"/>, för vilket den tidigare hade godkänt den särskilda kravspecifikationen, <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0010" REF.END="QE0010"/>med hänsyn till den interna förbindelsen mellan [SLSP Sambre &amp; Biesme] och Igretec<QUOT.END REF.START="QS0010" CODE="201D" ID="QE0010"/>. Denna kravspecifikation beskrivs som den första etappen i genomförandet av miljökvartersprojektet i Farciennes.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0015"><NO.P>15.</NO.P><TXT>Den <DATE ISO="20170210">10 februari 2017</DATE> överklagade kommissarien vid den SWL som utövar tillsyn över SLSP Sambre &amp; Biesme de två ovannämnda besluten (nedan kallade de omtvistade besluten) till SWL. SWL utövar tillsyn över de allmännyttiga bostadsbolagen för den vallonska regeringens räkning.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0016"><NO.P>16.</NO.P><TXT>Den <DATE ISO="20170225">25 februari 2017</DATE> ogiltigförklarade och upphävde SWL de omtvistade besluten på grund av att SLSP Sambre &amp; Biesme utan upphandlingsförfarande hade tilldelat Igretec kontraktet om tekniskt stöd (artikel 5 i ramavtalet) och kontraktet om asbestinventering.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0017"><NO.P>17.</NO.P><TXT>SWL anser att</TXT><P><LIST TYPE="NDASH"><ITEM><P>det skäligen kan betvivlas att SLSP Sambre &amp; Biesme har ett avgörande inflytande över Igretec, i synnerhet som SLSP Sambre &amp; Biesme endast äger en andel i Igretecs aktiekapital och att kommuner enligt Igretecs stadgar ska ha majoritetsinflytande,</P></ITEM><ITEM><P>den omständigheten att kommunen Farciennes har utsetts till upphandlande myndighet i en pilotomgång (artikel 1 i ramavtalet) inte är tillräcklig för att rättfärdiga att Igretec direkt har tilldelats kontrakt på de olika ramavtalsparternas vägnar, även om det är kommunen Farciennes som i sina förbindelser med Igretec individuellt omfattas av det undantag som gäller i fråga om intern upphandling. Inom en gemensam upphandling samlar sig de olika partnerna med avseende på utformning och beställningar, men de sedvanliga upphandlingsförfarandena måste iakttas av varje partner.</P></ITEM></LIST></P></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0018"><NO.P>18.</NO.P><TXT>Eftersom SWL:s beslut kan överklagas till förvaltningsdomstol, överklagade SLSP Sambre &amp; Biesme och kommunen Farciennes var och en för sig de omtvistade besluten.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0019"><NO.P>19.</NO.P><TXT>Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen, Belgien), som ska pröva dessa överklaganden, har begärt förhandsavgörande från EU-domstolen i två olika mål.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0020"><NO.P>20.</NO.P><TXT>I det första målet (mål C‑383/21) har Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen) ställt följande frågor:</TXT><QUOT.S LEVEL="1"><LIST TYPE="OTHER"><ITEM><NP><NO.P><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0011" REF.END="QE0011"/>1)</NO.P><TXT>Ska artikel 12.3 i … direktiv 2014/24/EU … tolkas så, att den har direkt effekt?</TXT></NP></ITEM><?PAGE NO="6"?><ITEM><NP><NO.P>2)</NO.P><TXT>Ska, i händelse av att den första frågan ska besvaras jakande, ovan nämnda artikel 12.3 i direktiv 2014/24/EU tolkas så, att villkoret för en upphandlande myndighet, i förevarande fall ett allmännyttigt bostadsbolag, att vara företrädd inom den kontrollerade juridiska personens beslutsorgan, i förevarande fall en kooperativ mellankommunal sammanslutning, är uppfyllt av det enda skälet att en person som sitter i styrelsen för denna kooperativa mellankommunala sammanslutning i sin egenskap av kommunalråd i en annan deltagande upphandlande myndighet, i förevarande fall en kommun, på grund av rent faktiska förhållanden och utan rättslig garanti i fråga om sin roll som företrädare, även är styrelseledamot inom det allmännyttiga bostadsbolaget samtidigt som kommunen är både andelsinnehavare (inte ensamägare) i den kontrollerade enheten (en kooperativ mellankommunal sammanslutning) och aktieägare i det allmännyttiga bostadsbolaget?</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>3)</NO.P><TXT>Ska det, i händelse av att den första frågan ska besvaras nekande, anses att en upphandlande myndighet, i förevarande fall ett allmännyttigt bostadsbolag, <QUOT.START CODE="2019" ID="QS0012" REF.END="QE0012"/>deltar<QUOT.END REF.START="QS0012" CODE="2019" ID="QE0012"/> i den kontrollerade juridiska personens beslutsorgan, i förevarande fall en kooperativ mellankommunal sammanslutning, av det enda skälet att en person som sitter i styrelsen för denna kooperativa mellankommunala sammanslutning i sin egenskap av kommunalråd i en annan deltagande upphandlande myndighet, i förevarande fall en kommun, på grund av rent faktiska förhållanden och utan rättslig garanti för sin företrädande roll, även är styrelseledamot inom det allmännyttiga bostadsbolaget samtidigt som kommunen är både andelsinnehavare (inte ensamägare) i den kontrollerade enheten (en kooperativ mellankommunal sammanslutning) och aktieägare i det allmännyttiga bostadsbolaget?<QUOT.END REF.START="QS0011" CODE="201D" ID="QE0011"/></TXT></NP></ITEM></LIST></QUOT.S></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0021"><NO.P>21.</NO.P><TXT>I det andra målet (mål C‑384/21) har den hänskjutande domstolen förutom de ovannämnda frågorna ställt följande frågor:</TXT><QUOT.S LEVEL="1"><LIST TYPE="OTHER"><ITEM><NP><NO.P><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0013" REF.END="QE0013"/>4)</NO.P><TXT>Ska artikel 12.4 i … direktiv 2014/24/EU … tolkas så, att den har direkt effekt?</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>5)</NO.P><TXT>Ska, i händelse av att den fjärde frågan ska besvaras jakande, nämnda artikel 12.4 i direktiv 2014/24/EU tolkas så, att det genom denna är tillåtligt att utan föregående konkurrensutsättning tilldela en upphandlande myndighet, i förevarande fall ett mellankommunalt kooperativt bolag, stödjande uppdrag i form av projektledning, juridiska tjänster och tjänster på miljöområdet på grund av att dessa uppdrag ingår i ett samarbete mellan två upphandlande enheter, i förevarande fall en kommun och ett allmännyttigt bostadsbolag, i den mån det är ostridigt att kommunen utövar en gemensam intern kontroll över det mellankommunala kooperativa bolaget och att kommunen och det allmännyttiga bostadsbolaget är medlemmar i det mellankommunala kooperativa bolaget på verksamhetsområdet ’konstruktionskontor och förvaltningsenheter samt inköpscentral’ inom dess företagsändamål, vilket just avser de uppdrag som dessa vill tilldela det kooperativa bolaget och som sammanfaller med verksamheter som på marknaden utförs av konstruktionskontor och förvaltningsenheter som är specialiserade på utformning och genomförande av projekt?<QUOT.END REF.START="QS0013" CODE="201D" ID="QE0013"/></TXT></NP></ITEM></LIST></QUOT.S></NP.ECR></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD">III.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD">Förfarandet vid EU-domstolen</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0022"><NO.P>22.</NO.P><TXT>Begärandena om förhandsavgörande registrerades vid domstolen den <DATE ISO="20210624">24 juni 2021</DATE>. Målen förenades vad gäller det skriftliga och det muntliga förfarandet samt domen.</TXT></NP.ECR><?PAGE NO="7"?><NP.ECR IDENTIFIER="NP0023"><NO.P>23.</NO.P><TXT>Skriftliga yttranden har getts in av SLSP Sambre &amp; Biesme, kommunen Farciennes, den belgiska regeringen och kommissionen. Samtliga deltog i den muntliga förhandlingen den <DATE ISO="20220330">30 mars 2022</DATE>.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD">IV.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD">Bedömning</HT></TXT></NP></TI></TITLE><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">A.</HT></HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">Inledning</HT></HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0024"><NO.P>24.</NO.P><TXT>På uppmaning av domstolen behandlas i detta förslag till avgörande bara fråga 1 i de båda målen och fråga 4 och 5 i mål C‑384/21.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">B.</HT></HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">Tolkningsfråga 1 i mål C‑383/21 och tolkningsfrågorna 1 och 4 i mål C‑384/21</HT></HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0025"><NO.P>25.</NO.P><TXT>Den hänskjutande domstolen förklarar att den belgiska lag genom vilken direktiv 2014/24 införlivas med belgisk rätt ännu inte hade trätt i kraft vid tidpunkten för de faktiska omständigheterna i målet, trots att fristen för införlivande hade löpt ut.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0008"><P>Fristen för att införliva direktiv 2014/24 med nationell rätt löpte ut den <DATE ISO="20160418">18 april 2016</DATE>. Den belgiska lag genom vilken direktivet införlivades antogs den <DATE ISO="20160617">17 juni 2016</DATE>. Den är tillämplig från och med den <DATE ISO="20170630">30 juni 2017</DATE>, efter att ett genomförandedekret trätt i kraft den <DATE ISO="20170418">18 april 2017</DATE>.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0026"><NO.P>26.</NO.P><TXT>Klagandena i respektive mål har gjort gällande att artikel 12.3 och 12.4 i direktiv 2014/24 har direkt effekt, eftersom den innehåller ovillkorliga och tillräckligt exakta bestämmelser som ger upphov till rättigheter för enskilda som dessa kan göra gällande gentemot staten och alla dess förvaltningsorgan.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0009"><P>Kommunen Farciennes yttrande, punkt 33 och följande punkter, och SLSP Sambre &amp; Biesmes yttrande, punkt 34 och följande punkter.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0027"><NO.P>27.</NO.P><TXT>Den belgiska regeringen och kommissionen<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0010"><P>Den belgiska regeringens yttrande, punkt 17 och följande punkter samt punkt 80 och följande punkter, och kommissionens yttrande, punkt 12 och följande punkter. SWL hade intagit samma ståndpunkt vid den hänskjutande domstolen.</P></NOTE> är av motsatt uppfattning. De menar att artikel 12.3 och 12.4 i direktiv 2014/24 inte uppfyller villkoren för att ha direkt effekt, i korthet av följande skäl:</TXT><P><LIST TYPE="NDASH"><ITEM><P>De upphandlande myndigheter och offentligrättsliga organ som omfattas av direktiven om offentlig upphandling, är inte <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0014" REF.END="QE0014"/>enskilda<QUOT.END REF.START="QS0014" CODE="201D" ID="QE0014"/> innehavare av rättigheter som de kan göra gällande gentemot staten.</P></ITEM><ITEM><P>Dessa bestämmelser föreskriver inte någon skyldighet för staten att handla eller underlåta att handla, till förmån för de ekonomiska aktörerna.</P></ITEM></LIST></P></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0028"><NO.P>28.</NO.P><TXT>Det resultat som jag förespråkar nedan (att artikel 12.3 och 12.4 i direktiv 2014/24 ska tillämpas i förevarande mål), kan i praktiken uppnås, antingen genom att medge att den eventuella direkta effekten av dessa punkter gynnar de offentliga enheterna i fråga, som får åberopa den gentemot staten, eller genom att helt enkelt göra gällande att dessa enheter var bundna av bestämmelserna i fråga, eftersom direktivet inte hade införlivats inom utsatt tid. Jag anser att det sistnämnda alternativet är det riktiga.</TXT></NP.ECR><?PAGE NO="8"?><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">1.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Direkt effekt, ovillkorlig karaktär och möjlighet för myndigheterna att åberopa artikel 12.3 och 12.4 i direktiv 2014/24</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0029"><NO.P>29.</NO.P><TXT>Enligt min uppfattning är det synsätt som ligger till grund för dessa tolkningsfrågor inte det allra lämpligaste. Om så hade varit fallet skulle svaret ha överensstämt med det som SWL förespråkade i den ursprungliga tvisten och som den belgiska regeringen och kommissionen förespråkar i förevarande mål.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0030"><NO.P>30.</NO.P><TXT>Som stöd för detta vill jag erinra om att den så kallade doktrinen om den direkta effekten, som domstolen har utvecklat med avseende på direktiven och som i första hand syftar till att skydda enskilda, gör det möjligt för dessa att utöva rättigheter som direktiven tillerkänner dem som de inte kan göra gällande på annat sätt, på grund av att de genomförandeåtgärder som krävs inte har vidtagits på nationell nivå.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0031"><NO.P>31.</NO.P><TXT>Av domstolens fasta praxis rörande direktivens direkta effekt följer vem som får åberopa denna direkta effekt och på vilka villkor. Det gäller i synnerhet direktiv som inte har införlivats i tid eller som införlivats felaktigt.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0032"><NO.P>32.</NO.P><TXT>I sin nyligen meddelade dom av den <DATE ISO="20220308">8 mars 2022</DATE> slog domstolen fast följande:</TXT><QUOT.S LEVEL="1"><P><LIST TYPE="NDASH"><ITEM><P><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0015" REF.END="QE0015"/>… enskilda, i alla de fall då bestämmelserna i ett direktiv med avseende på sitt innehåll framstår som ovillkorliga och tillräckligt precisa, har rätt att åberopa dem inför den nationella domstolen gentemot staten, när denna inte har införlivat direktivet med nationell rätt inom utsatt tid eller inte har införlivat det på ett korrekt sätt …<QUOT.END REF.START="QS0015" CODE="201D" ID="QE0015"/><NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0011"><P>Dom meddelad i målet <REF.DOC.ECR><NAME.CASE>Bezirkshauptmannschaft Hartberg-Fürstenfeld (Direkt effekt)</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑205/20</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2022:168">EU:C:2022:168</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0017">17</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE></P></ITEM><ITEM><P><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0016" REF.END="QE0016"/>… en unionsrättslig bestämmelse … är [för det första] ovillkorlig om den anger en skyldighet som inte är förenad med något villkor och inte heller, för att kunna verkställas eller medföra verkningar, kräver några ytterligare åtgärder från unionsinstitutionernas eller medlemsstaternas sida, [för det andra] tillräckligt preciserad för att kunna åberopas av en enskild och tillämpas av en domstol om bestämmelsen på ett klart sätt anger en skyldighet …<QUOT.END REF.START="QS0016" CODE="201D" ID="QE0016"/><NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0012"><P>Ibidem, punkt 18.</P></NOTE></P></ITEM><ITEM><P><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0017" REF.END="QE0017"/>… även om medlemsstaterna enligt ett direktiv har ett visst utrymme för skönsmässig bedömning när de antar närmare bestämmelser för att genomföra direktivet, kan en bestämmelse i detta direktiv anses vara ovillkorlig och precis, om medlemsstaterna i bestämmelsen på ett klart sätt åläggs en skyldighet som ska leda till ett preciserat resultat och som inte är förenad med något villkor angående tillämpningen av den regel som anges däri …<QUOT.END REF.START="QS0017" CODE="201D" ID="QE0017"/><NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0013"><P>Ibidem, punkt 19.</P></NOTE></P></ITEM></LIST></P></QUOT.S></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0033"><NO.P>33.</NO.P><TXT>Mot bakgrund av detta anser jag att offentliga enheter, som liksom kommunen Farciennes och SLSP Sambre &amp; Biesme helt enkelt utgör en del av staten i vid mening, inte får åberopa att artikel 12 i direktiv 2014/24 (hypotetiskt sett) har direkt effekt gentemot staten.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0034"><NO.P>34.</NO.P><TXT>Även om det skulle godtas att punkterna 3 och 4 i den artikeln har en <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0018" REF.END="QE0018"/>tillräckligt preciserad<QUOT.END REF.START="QS0018" CODE="201D" ID="QE0018"/> formulering, kan det knappast hävdas att den är <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0019" REF.END="QE0019"/>ovillkorlig<QUOT.END REF.START="QS0019" CODE="201D" ID="QE0019"/> och ålägger medlemsstaterna en otvetydig skyldighet. Tvärtom medger den att medlemsstaterna, om de finner det lämpligt, undantar avtal mellan enheter i den offentliga sektorn från tillämpningsområdet för direktiv 2014/24.</TXT></NP.ECR><?PAGE NO="9"?><NP.ECR IDENTIFIER="NP0035"><NO.P>35.</NO.P><TXT>Domstolen har förklarat att artikel 12.1 i direktiv 2014/24, <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0020" REF.END="QE0020"/>som … begränsar sig till att precisera de villkor som en upphandlande myndighet ska uppfylla när den önskar ingå en intern transaktion, … endast [innebär] att medlemsstaterna har <HT TYPE="ITALIC">befogenhet</HT> att utesluta en sådan transaktion från tillämpningsområdet för direktiv 2014/24<QUOT.END REF.START="QS0020" CODE="201D" ID="QE0020"/>.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0014"><P>Dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20191003">3 oktober 2019</DATE>, <NAME.CASE>Irgita</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑285/18</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2019:829">EU:C:2019:829</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0043">43</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>) (nedan kallad domen Irgita). Min kursivering. Senare, beslut av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20200206">6 februari 2020</DATE>, <NAME.CASE>Pia Opera Croce Verde Padova</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑11/19</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2020:88">EU:C:2020:88</NO.ECLI>, punkterna <REF.NP.ECR REF="NP0040">40</REF.NP.ECR>–<REF.NP.ECR REF="NP0046">46</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0036"><NO.P>36.</NO.P><TXT>På samma sätt har domstolen slagit fast att direktiv 2014/24 <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0021" REF.END="QE0021"/>inte medför någon skyldighet för medlemsstaterna att använda sig av ett förfarande för offentlig upphandling<QUOT.END REF.START="QS0021" CODE="201D" ID="QE0021"/> och det innebär inte heller att <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0022" REF.END="QE0022"/>medlemsstaterna är skyldiga att genomföra en intern transaktion när villkoren i artikel 12.1 är uppfyllda<QUOT.END REF.START="QS0022" CODE="201D" ID="QE0022"/>.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0015"><P>Domen Irgita, punkt 46.</P></NOTE> Samma sak gäller för punkterna 3 och 4 i den artikeln.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0037"><NO.P>37.</NO.P><TXT>Detta konstaterande är förenligt med medlemsstaternas frihet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0023" REF.END="QE0023"/>att välja hur de tjänster ska tillhandahållas som ska tillgodose de upphandlande myndigheternas egna behov<QUOT.END REF.START="QS0023" CODE="201D" ID="QE0023"/>.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0016"><P>Ibidem, punkt 45, med hänvisning till skäl 5 i direktiv 2014/24 där det anges att <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0024" REF.END="QE0024"/>ingenting i detta direktiv ålägger medlemsstaterna att använda underleverantörer eller lägga ut tillhandahållandet av tjänster som de själva önskar tillhandahålla på entreprenad eller organisera på annat sätt än genom offentliga kontrakt i den mening som avses i detta direktiv<QUOT.END REF.START="QS0024" CODE="201D" ID="QE0024"/>.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0038"><NO.P>38.</NO.P><TXT>Vidare får, som nämnts, kommunala enheter och offentligrättsliga organ (även om de har bolagsform) göra gällande att artikel 12.3 och 12.4 i direktiv 2014/24 har <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0025" REF.END="QE0025"/>direkt effekt<QUOT.END REF.START="QS0025" CODE="201D" ID="QE0025"/> gentemot staten. I sina förbindelser med de statliga organ som kontrollerar deras beslut, är de kommunala enheterna inte <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0026" REF.END="QE0026"/>enskilda<QUOT.END REF.START="QS0026" CODE="201D" ID="QE0026"/> som får åberopa en sådan effekt.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0039"><NO.P>39.</NO.P><TXT>Av dessa skäl anser jag att det i förevarande mål inte behöver lämnas något svar rörande den direkta effekten av artikel 12.3 och 12.4 i direktiv 2014/24. Om domstolen trots det beslutar sig för att pröva denna fråga, vilken var föremål för en omfattande diskussion vid förhandlingen, så är jag av samma uppfattning som den belgiska regeringen och kommissionen.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0040"><NO.P>40.</NO.P><TXT>Artikel 12 i direktiv 2014/24 föreskriver minimivillkoren för en befogenhet, vars utövande medlemsstaterna som nämnts får utesluta helt och hållet. Om de inte väljer att utesluta den, är det enda tänkbara fall då artikel 12 kan ha direkt effekt (vilket bara kan göras gällande av en ekonomisk aktör som anses ha lidit skada), när en upphandlande myndighet försöker kringgå bestämmelserna om offentlig upphandling och genomföra en intern transaktion eller ett horisontellt samarbete där de minimivillkor som föreskrivs i den artikeln inte är uppfyllda.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">2.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Tillämpning av artikel 12.3 och 12.4 i direktiv 2014/24 på myndigheter</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0041"><NO.P>41.</NO.P><TXT>Det ovan anförda innebär emellertid inte att artikel 12.3 och 12.4 i direktiv 2014/24 inte skulle vara tillämplig i förevarande mål.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0042"><NO.P>42.</NO.P><TXT>Att myndigheter omfattas av artikel 12.3 och 12.4 innan direktivet har införlivats beror inte på den direkta effekt som dessa bestämmelser eventuellt har, utan på <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0027" REF.END="QE0027"/>skyldigheten för alla statliga myndigheter att iaktta bestämmelserna i direktiven (artikel 288 tredje stycket FEUF) samt att samarbeta lojalt och säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördragen eller av institutionernas rättsakter (artikel 4.3 FEU)<QUOT.END REF.START="QS0027" CODE="201D" ID="QE0027"/>.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0017"><P>Jag följer här förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet <REF.DOC.ECR><NAME.CASE>Portgás</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑425/12</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2013:623">EU:C:2013:623</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0052">52</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE></TXT></NP.ECR><?PAGE NO="10"?><NP.ECR IDENTIFIER="NP0043"><NO.P>43.</NO.P><TXT>Det adekvata svaret på den första tolkningsfrågan i respektive begäran om förhandsavgörande bör således i första hand inriktas på myndigheternas bundenhet av direktiv 2014/24 (eller dess <HT TYPE="ITALIC">tvingande</HT> verkan, som kommissionen uttryckte det vid förhandlingen) när det ännu inte hade införlivats trots att fristen hade löpt ut.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0044"><NO.P>44.</NO.P><TXT>Domstolen har bekräftat att det förhåller sig så.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0018"><P>Dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20131212">12 december 2013</DATE>, <NAME.CASE>Portgás</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑425/12</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2013:829">EU:C:2013:829</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0034">34</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0045"><NO.P>45.</NO.P><TXT>Vad beträffar de upphandlande myndigheter som är involverade i dessa två mål, vars offentligrättsliga karaktär är oomtvistad, innebär det att de var bundna av direktiv 2014/24 från och med den tidpunkt då det skulle ha införlivats.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0019"><P>Efter ett (korrekt) införlivande gäller de bestämmelser om offentlig upphandling och undantagen från dem som föreskrivs i den nationella lagstiftningen. Vid förhandlingen uppgavs att den belgiska lagstiftaren i lagen av den <DATE ISO="20160617">17 juni 2016</DATE> i allt väsentligt har avspeglat innehållet i artikel 12 i direktiv 2014/24. Det hade den emellertid inte behövt göra. Det är således (teoretiskt) möjligt att införliva direktivet utan att använda sig av den rätt att göra undantag som föreskrivs i artikel 12.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0046"><NO.P>46.</NO.P><TXT>Eftersom direktiv 2014/24 inte hade införlivats, och oberoende av huruvida artikel 12.3 och 12.4 i direktivet hade direkt effekt så att de kunde åberopas av enskilda gentemot myndigheter eller enheter som hör under dessa, var myndigheterna när de handlade som upphandlande myndigheter skyldiga att underkasta sig de villkor som föreskrivs i den bestämmelsen.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0047"><NO.P>47.</NO.P><TXT>Om kommunen Farciennes och SLSP Sambre &amp; Biesme, för att få tillgång till de tjänster de behövde för att kunna genomföra projekten, föredrog att inte vända sig till marknaden och ville undvika att använda sig av sedvanliga offentliga upphandlingsförfaranden, omfattades de vid tidpunkten för de faktiska omständigheterna av de villkor som föreskrivs i artikel 12 i direktiv 2014/24.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0048"><NO.P>48.</NO.P><TXT>När direktivet väl har införlivats ska vertikalt (internt) och horisontellt samarbete mellan offentliga enheter inte omfattas av de offentliga upphandlingsfarandena, om medlemsstaten utnyttjar sin frihet och väljer att använda sig av de möjligheter den enligt artikel 12 i direktiv 2014/24 har att göra undantag från direktivets tillämpningsområde, så som domstolen har tolkat den.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0020"><P>Det brukar ofta krävas att denna tolkning ska vara restriktiv, med hänvisning till att de fall som avses i artikel 12 i direktiv 2014/24 utgör <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0028" REF.END="QE0028"/>undantag<QUOT.END REF.START="QS0028" CODE="201D" ID="QE0028"/> eller <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0029" REF.END="QE0029"/>avsteg<QUOT.END REF.START="QS0029" CODE="201D" ID="QE0029"/> från dess tillämpning. Utan att här gå in på vilken inriktning tolkningen bör ha, vill jag understryka att den artikeln avgränsar direktivets tillämpningsområde. Den utgör inte ett undantag från detta i egentlig mening (se mitt förslag till avgörande i målet <REF.DOC.ECR><NAME.CASE>Informatikgesellschaft für Software-Entwicklung</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑796/18</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2020:47">EU:C:2020:47</NO.ECLI>, punkterna <REF.NP.ECR REF="NP0037">37</REF.NP.ECR> och <REF.NP.ECR REF="NP0038">38</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>)).</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0049"><NO.P>49.</NO.P><TXT>Det innebär att när en medlemsstat har valt att tillåta de mekanismer för samarbete mellan myndigheter som är undantagna från de formaliserade förfarandena i direktiv 2014/24, måste de upphandlande myndigheterna där uppfylla kraven i artikel 12.3 och 12.4 om de inte vill vända sig till marknaden för att få tillgång till vissa varor eller tjänster.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">A.</HT></HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD"><HT TYPE="ITALIC">Tolkningsfråga 5 i mål C‑384/21</HT></HT></TXT></NP></TI></TITLE><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">1.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Syfte</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0050"><NO.P>50.</NO.P><TXT>Den femte tolkningsfrågan i mål C‑384/21 handlar om det undantag från tillämpningsområdet för direktiv 2014/24 som avses i artikel 12.4.</TXT></NP.ECR><?PAGE NO="11"?><NP.ECR IDENTIFIER="NP0051"><NO.P>51.</NO.P><TXT>Till skillnad från det undantag som avses i artikel 12.2 och 12.3 i direktiv 2014/24, enligt vilken en upphandlande myndighet (eller flera) ska utöva kontroll över den som tilldelas det offentliga kontraktet, bygger undantaget i artikel 12.4 på ett samarbete mellan upphandlande myndigheter mellan vilka det inte finns något kontrollförhållande.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0052"><NO.P>52.</NO.P><TXT>Tolkningsfrågan bygger på de argument som kommunen Farciennes har anfört i andra hand, för det fallet att det skulle slås fast att villkoren i artikel 12.3 i direktivet inte är uppfyllda, mot bakgrund av förhållandet mellan SLSP Sambre &amp; Biesme och Igretec.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0021"><P>Av det sätt på vilket frågan är formulerad framgår att den hänskjutande domstolen anser att kommunen Farciennes utövar en kontroll över Igretec som motsvarar den som den utövar över sina egna förvaltningar, vilket inte är fallet när det gäller förhållandet mellan SLSP Sambre &amp; Biesme och Igretec.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0053"><NO.P>53.</NO.P><TXT>Kommunen Farciennes har gjort gällande att även om det inte skulle föreligga någon sådan kontroll som avses i artikel 12.3, kan det ändå ske ett horisontellt samarbete mellan upphandlande myndigheter, enligt artikel 12.4 i direktiv 2014/24. Enligt kommunen Farciennes är dess samarbete med SLSP Sambre &amp; Biesme och Igretec av den karaktären.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0054"><NO.P>54.</NO.P><TXT>Att döma av dess yttrande förespråkar kommunen Farciennes två olika sätt att se på förbindelserna mellan de berörda offentliga enheterna:</TXT><P><LIST TYPE="NDASH"><ITEM><P>Enligt det första sättet, som är det som kommunen Farciennes tycks föredra, finns det ett horisontellt samarbete som enligt kommunen Farciennes och SLSP Sambre &amp; Biesme syftar till att genomföra planen för skapandet av miljökvarteret och, enligt Igretec, till att utföra dess uppdrag till förmån för medlemmarna, vilket utgörs av att bidra till deras projekt. Avtalet mellan parterna syftar således till att uppnå gemensamma mål.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0022"><P>Kommunen Farciennes yttrande, punkt 115 och följande punkter, i synnerhet punkterna 143 och 145.</P></NOTE></P></ITEM><ITEM><P>Enligt det andra sättet innebär det interna förhållandet mellan kommunen och Igretec att när kommunen anlitar Igretec för att utföra vissa tjänster använder den sig av sina egna förvaltningar, vilket bör beaktas inom ramen för dess samarbete med SLSP Sambre &amp; Biesme.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0023"><P>Ibidem, punkt 115 och följande punkter, i synnerhet punkterna 139 och 140.</P></NOTE></P></ITEM></LIST></P></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0055"><NO.P>55.</NO.P><TXT>I båda dessa kombinationer omfattas förbindelserna av artikel 12.4 i direktiv 2014/24. Följaktligen behöver det inte göras någon offentlig upphandling.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">2.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Samarbetet i artikel 12.4 i direktiv 2014/24</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0056"><NO.P>56.</NO.P><TXT>Enligt artikel 12.4 omfattas ett offentligt kontrakt inte av tillämpningsområdet för direktiv 2014/24 om de tre kumulativa villkor som anges i led a, b och c i den bestämmelsen är uppfyllda.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0024"><P>Utöver dessa villkor ska ett samarbete mellan myndigheter under alla förhållanden iaktta de grundläggande reglerna i FEUF, bland annat reglerna om fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, samt principerna om likabehandling, icke-diskriminering, ömsesidigt erkännande, proportionalitet och insyn. Beträffande förbudet mot ett samarbete mellan upphandlande myndigheter som leder till att ett privat företag gynnas i förhållande till sina konkurrenter, se dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20200528">28 maj 2020</DATE>, <NAME.CASE>Informatikgesellschaft für Software-Entwicklung</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑796/18</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2020:395">EU:C:2020:395</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0063">63</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR> och följande punkter samt punkt 3 i domslutet).</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0057"><NO.P>57.</NO.P><TXT>Den nationella domstolens osäkerhet rör begreppet <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0030" REF.END="QE0030"/>samarbete<QUOT.END REF.START="QS0030" CODE="201D" ID="QE0030"/> i den mening som avses i den artikeln, vilket ska ges en självständig tolkning.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0025"><P>Dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20200604">4 juni 2020</DATE>, <NAME.CASE>Remondis</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑429/19</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2020:436">EU:C:2020:436</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0024">24</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>) (nedan kallad domen Remondis II).</P></NOTE></TXT></NP.ECR><?PAGE NO="12"?><NP.ECR IDENTIFIER="NP0058"><NO.P>58.</NO.P><TXT>Jag har vid ett tidigare tillfälle<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0026"><P>Förslag till avgörande i målet <REF.DOC.ECR><NAME.CASE>Informatikgesellschaft für Software-Entwicklung</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑796/18</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2020:47">EU:C:2020:47</NO.ECLI>, punkterna <REF.NP.ECR REF="NP0026">26</REF.NP.ECR>–<REF.NP.ECR REF="NP0028">28</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>).</P></NOTE> påpekat att bestämmelsen avspeglar domstolens praxis före kodifieringen, men att den går längre än så. Den preciserar nämligen denna praxis och gör den mer flexibel, så att villkoren i den i viss mån liknar villkoren i de andra formuleringar som gör det möjligt att utesluta vissa kontrakt med enheter inom den offentliga sektorn från direktiv 2014/24.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0027"><P>Före direktiv 2014/24 hade domstolen inte godtagit ett horisontellt samarbete vid direkttilldelning av kontrakt rörande tjänster som var underordnade en offentlig tjänst, som utförande av arkitektstudier och tekniska studier eller kontorsstädning: se dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20121219">19 december 2012</DATE>, <NAME.CASE>Ordine degli Ingegneri della Provincia di Lecce m.fl.</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑159/11</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2012:817">EU:C:2012:817</NO.ECLI></REF.DOC.ECR>), beträffande de förstnämnda, och dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20130613">13 juni 2013</DATE>, <NAME.CASE>Piepenbrock</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑386/11</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2013:385">EU:C:2013:385</NO.ECLI></REF.DOC.ECR>), beträffande den sistnämnda. Det skulle emellertid kunna hävdas att skälet till att domstolen inte godtog detta inte var att det rörde sig om en underordnad tjänst, utan att avtalet mellan parterna inte syftade till att fullgöra ett allmännyttigt uppdrag som är gemensamt: jag hänvisar till punkt 34 i domen Ordine degli Ingegneri della Provincia di Lecce m.fl. och till punkt 39 i domen Piepenbrock. Under alla förhållanden har denna begränsning försvunnit i det nu gällande direktivet.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0059"><NO.P>59.</NO.P><TXT>Så här förklaras följande egenskaper hos ett horisontellt samarbete som inte omfattas av de formaliserade offentliga upphandlingsförfarandena, enligt direktiv 2014/24:</TXT><P><LIST TYPE="NDASH"><ITEM><P>Det krävs inte, vilket var fallet i tidigare rättspraxis,<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0028"><P>Förutom de domar som nämns i föregående fotnot, se dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20090609">9 juni 2009</DATE>, <NAME.CASE>kommissionen/Tyskland</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑480/06</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2009:357">EU:C:2009:357</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0037">37</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>), och dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20140508">8 maj 2014</DATE>, <NAME.CASE>Datenlotsen Informationssysteme</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑15/13</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2014:303">EU:C:2014:303</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0035">35</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>). Detta angav även kommissionen i artikel 11.4 a i dess förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om offentlig upphandling (KOM(/2011) 896 slutlig).</P></NOTE> att samarbetet syftar till att utföra ett allmännyttigt uppdrag som är gemensamt för alla deltagande upphandlande myndigheter.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0029"><P>Dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20200528">28 maj 2020</DATE>, <NAME.CASE>Informatikgesellschaft für Software-Entwicklung</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑796/18</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2020:395">EU:C:2020:395</NO.ECLI>, punkterna <REF.NP.ECR REF="NP0057">57</REF.NP.ECR> och <REF.NP.ECR REF="NP0058">58</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR> och domslutet).</P></NOTE></P></ITEM><ITEM><P>Det godtas att samarbetet rör (eller tar sig uttryck i) verksamheter som är underordnade offentliga tjänster, förutsatt att de bidrar till att tjänsterna faktiskt utförs.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0030"><P>Ibidem, punkterna 59 och 60 och domslutet. I punkterna 84 och 85 i mitt förslag till avgörande i det målet (<REF.DOC.ECR><NO.CASE>C‑796/18</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2020:47">EU:C:2020:47</NO.ECLI></REF.DOC.ECR>), gjorde jag gällande att de underordnade verksamheterna ska ha <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0031" REF.END="QE0031"/>direkt anknytning till och [vara] oskiljbara från den offentliga tjänsten<QUOT.END REF.START="QS0031" CODE="201D" ID="QE0031"/> och ha <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0032" REF.END="QE0032"/>en sådan stark instrumentell karaktär att själva tjänsten är beroende av dem för att kunna utföras som en offentlig tjänst<QUOT.END REF.START="QS0032" CODE="201D" ID="QE0032"/>. Även om domstolen använder sig av en annan formulering, anser jag inte att den är mindre sträng.</P></NOTE></P></ITEM><ITEM><P>De tjänster som tillhandahålls av de upphandlande myndigheterna måste inte nödvändigtvis vara identiska. Så länge kravet på gemensamma mål är uppfyllt, vilka dessutom ska vara allmännyttiga, får tjänsterna komplettera varandra.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0031"><P>Som exempel på komplementära tjänster kan nämnas insamling och behandling av avfall, vilka avsågs i dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20090609">9 juni 2009</DATE>, <NAME.CASE>kommissionen/Tyskland</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑480/06</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2009:357">EU:C:2009:357</NO.ECLI></REF.DOC.ECR>), eller undervisning och forskning vid offentliga universitet, vilket generaladvokaten Mengozzi påpekade i sitt förslag till avgörande i målet <REF.DOC.ECR><NAME.CASE>Datenlotsen Informationssysteme</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑15/13</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2014:23">EU:C:2014:23</NO.ECLI>, punkt <REF.NP.ECR REF="NP0059">59</REF.NP.ECR></REF.DOC.ECR>). I praktiken kan den flexibilitet som direktiv 2014/24 ger visa sig vara verkningslös, eftersom skillnaden i innehållet i de tjänster som respektive upphandlande myndighet ansvarar för inte gör det möjligt för dem att ange <HT TYPE="ITALIC">gemensamma</HT> mål för dem alla. I det fallet saknas det en faktor som är nödvändig för samarbetet. Det är även tänkbart att denna skillnad gör att tjänsterna inte kan tillhandahållas <HT TYPE="ITALIC">genom samarbete</HT>, på grund av att en upphandlande myndighet inte har något intresse av de tjänster som den andra tillhandahåller, eller på grund av att komplementariteten inte är ömsesidig utan ensidig. Om förbindelsen mellan parterna då begränsar sig till att den upphandlande myndighet som har intresse av den andra myndighetens tjänst köper den i utbyte mot ett vederlag, föreligger det inget samarbete i den mening som avses i artikel 12.4 i direktiv 2014/24. Sannolikt föreligger det inte heller någon interaktion som styrs <HT TYPE="ITALIC">enbart av överväganden som sammanhänger med allmänintresset</HT>, vilket krävs enligt led b i samma punkt: att ta betalt för att tillhandahålla en tjänst är inte ett mål av allmänt intresse. Uttrycket komplementära tjänster (närmare bestämt allmännyttiga <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0033" REF.END="QE0033"/>uppgifter<QUOT.END REF.START="QS0033" CODE="201D" ID="QE0033"/>) återfinns i skäl 14(aa) i förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om offentlig upphandling, som utgör bilaga till generalsekretariatets meddelande, rådets dokument 14971/12 av den <DATE ISO="20121019">19 oktober 2012</DATE>. Undantaget för samarbete i direktivet villkorades uttryckligen av att de komplementära tjänsterna kunde utföras <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0034" REF.END="QE0034"/>genom samarbete<QUOT.END REF.START="QS0034" CODE="201D" ID="QE0034"/>. Eftersom detta villkor var överflödigt, saknar det betydelse att det försvunnit i den slutliga versionen.</P></NOTE></P></ITEM><?PAGE NO="13"?><ITEM><P>Så länge det finns åtaganden om att genom samarbete bidra till ett fullgörande av den offentliga tjänsten i fråga, krävs inte att alla parterna deltar på samma sätt i samarbetet, utan det kan bygga på en fördelning av uppgifter och en viss specialisering.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0032"><P>Skäl 33 tredje stycket i direktiv 2014/24. Den här tanken fanns med redan i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om tillämpning av EU:s upphandlingslagstiftning på relationer mellan upphandlande myndigheter (offentligt-offentligt samarbete), SEC(2011) 1169 slutlig av den <DATE ISO="20111004">4 oktober 2011</DATE>, punkt 3.3.2.</P></NOTE></P></ITEM></LIST></P></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0060"><NO.P>60.</NO.P><TXT>Samarbetet mellan parterna måste däremot syfta till att uppnå <HT TYPE="ITALIC">gemensamma mål för dem alla</HT>. Detta är ett centralt inslag i det horisontella samarbetet, vilket skiljer det från direkttilldelning till enheter som kontrolleras av den upphandlande myndigheten.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0061"><NO.P>61.</NO.P><TXT>Detta slog domstolen fast i domen Remondis II, där den hänvisade till <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0035" REF.END="QE0035"/>ett direkt samarbete<QUOT.END REF.START="QS0035" CODE="201D" ID="QE0035"/> enligt artikel 12.4 i direktiv 2014/24. Detta direkta samarbete tar sig bland annat uttryck i förberedelse av ett samarbetsavtal genom att parterna gemensamt fastställer sina behov och hur dessa ska mötas.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0033"><P>Domen Remondis II, punkterna 32 och 33.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0062"><NO.P>62.</NO.P><TXT>Vidare grundas det horisontella samarbetet på ett <HT TYPE="ITALIC">samarbetskoncept</HT>, vilket innebär att det tar sig uttryck i ömsesidiga åtaganden från deltagarna. Dessa åtaganden handlar inte bara om att utföra en viss tjänst, å ena sidan, och vederlaget för den, å den andra, vilket klargörs i domen Remondis II.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0034"><P>Ibidem, punkt 27.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0063"><NO.P>63.</NO.P><TXT>Uttrycket <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0036" REF.END="QE0036"/>samarbetskoncept<QUOT.END REF.START="QS0036" CODE="201D" ID="QE0036"/>, vilket återfinns i skäl 33 i direktiv 2014/24, motsvarar förslagen att kräva ett <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0037" REF.END="QE0037"/>verkligt samarbete<QUOT.END REF.START="QS0037" CODE="201D" ID="QE0037"/>, och detta <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0038" REF.END="QE0038"/>innebär ömsesidiga rättigheter och skyldigheter för parterna<QUOT.END REF.START="QS0038" CODE="201D" ID="QE0038"/>.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0035"><P>Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den <DATE ISO="20111220">20 december 2011</DATE> om offentlig upphandling (KOM(2011) 896 slutlig), artikel 11.4 a.</P></NOTE> Det utesluter att en av de upphandlande myndigheterna <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0039" REF.END="QE0039"/>bara är en <QUOT.START CODE="2019" ID="QS0040" REF.END="QE0040"/>köpare<QUOT.END REF.START="QS0040" CODE="2019" ID="QE0040"/><QUOT.END REF.START="QS0039" CODE="201D" ID="QE0039"/><NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0036"><P>Uttrycket återfinns i generalsekretariatets meddelande, rådets dokument 9315/12 av den <DATE ISO="20120427">27 april 2012</DATE>, s. 38. I domen Remondis II motsvarar det punkt 29.</P></NOTE> av entreprenaden, tjänsten eller varan i fråga.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0064"><NO.P>64.</NO.P><TXT>Att det rör sig om ett <HT TYPE="ITALIC">verkligt</HT> samarbete är av avgörande betydelse vid alla avtal som är tänkta att omfattas av artikel 12.4 i direktiv 2014/24. Denna egenskap gör det möjligt att skilja denna form av horisontellt samarbete från ett vertikalt (<HT TYPE="ITALIC">internt</HT>) samarbete och även från de kontrakt som omfattas av offentliga upphandlingsförfaranden, i vilka en av parterna utför en uppgift enligt den andra partens anvisningar, vilken i sin tur betalar en ersättning för detta.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0037"><P>Ett horisontellt samarbete utesluter inte finansiella överföringar mellan parterna, men däremot att en av parternas insatser inskränker sig till att enbart betala.</P></NOTE></TXT></NP.ECR></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">3.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Det ursprungliga målet</HT></TXT></NP></TI></TITLE><GR.SEQ LEVEL="4"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">a)</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Det första scenariot</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0065"><NO.P>65.</NO.P><TXT>Kommunen Farciennes beskriver ett första scenario som grund för att hävda att det föreligger ett horisontellt samarbete mellan kommunen, SLSP Sambre &amp; Biesme och Igretec.</TXT></NP.ECR><?PAGE NO="14"?><NP.ECR IDENTIFIER="NP0066"><NO.P>66.</NO.P><TXT>Jag vill i korthet erinra om följande:</TXT><P><LIST TYPE="NDASH"><ITEM><P>SLSP Sambre &amp; Biesme och kommunen Farciennes tog initiativ till att gemensamt genomföra sina respektive projekt med att renovera bostäder och förnya stadsbebyggelsen i ett visst kvarter.</P></ITEM><ITEM><P>För detta ändamål ingick de ett ramavtal om upphandling, som Igretec inte var part i.</P></ITEM><ITEM><P>Igretec kom in i bilden på grund av att det anlitades för att tillhandahålla tjänster som var nödvändiga för att kunna genomföra miljökvarterprojektet. Det uppdraget kom efter de två upphandlande myndigheternas beslut att gå samman för att genomföra projektet.</P></ITEM></LIST></P></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0067"><NO.P>67.</NO.P><TXT>Jag anser att ett sådant trepartsförhållande inte omfattas av artikel 12.4 i direktiv 2014/24. Jag delar denna bedömning med den hänskjutande domstolen, som menar att <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0041" REF.END="QE0041"/>enbart den omständigheten att [Igretec] utför uppdrag inom ramen för det ramavtal som ingåtts mellan kommunen Farciennes och SLSP Sambre &amp; Biesme för att genomföra ett gemensamt projekt med att skapa ett miljökvarter i Farciennes, … inte [innebär] att Igretec självt samarbetar med projektet eller att det eftersträvar ett mål som det har gemensamt med parterna i avtalet<QUOT.END REF.START="QS0041" CODE="201D" ID="QE0041"/>.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0038"><P>Beslutet att begära förhandsavgörande i mål C‑384/21, punkt 56.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0068"><NO.P>68.</NO.P><TXT>Det finns flera skäl till att jag, liksom kommissionen, instämmer med den hänskjutande domstolens bedömning, mot bakgrund av den hänskjutande domstolens beskrivning av de faktiska omständigheterna. Jag vill betona att det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva sakförhållandena i målet, vilket innebär att den ska göra en bedömning av de berörda rättssubjektens medverkan och det mål som vart och ett av dem eftersträvar.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0069"><NO.P>69.</NO.P><TXT>För det första finns det, som den hänskjutande domstolen har påpekat på det ovan återgivna sättet, inte några gemensamma mål som motiverar ett samarbete mellan de tre enheterna, i den mening som avses i artikel 12.4 i direktiv 2014/24.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0039"><P>Beslutet att begära förhandsavgörande i mål C‑384/21, punkt 56. Det framgår inte av parternas yttranden att det skulle finnas något gemensamt mål för dem alla och något sådant mål är heller inte uppenbart för en utomstående betraktare. Jag anser att dessa mål belyser de svårigheter som jag beskrivit i fotnot 31. Ett exempel på samarbete för att tillhandahålla komplementära tjänster med ett och samma mål (och genom vilket sådana tjänster tillhandahålls), är det kontrakt som prövades i dom av den <REF.DOC.ECR><DATE ISO="20090609">9 juni 2009</DATE>, <NAME.CASE>kommissionen/Tyskland</NAME.CASE> (<NO.CASE>C‑480/06</NO.CASE>, <NO.ECLI ECLI="ECLI:EU:C:2009:357">EU:C:2009:357</NO.ECLI></REF.DOC.ECR>): se punkt 37 i den domen. Det gemensamma målet utgjordes av en rationalisering av avfallshanteringen vid en så nära belägen anläggning som möjligt.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0070"><NO.P>70.</NO.P><TXT>En granskning av Igretecs stadgar och av dess medverkan i de omtvistade projekten, har föranlett Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen) att betona att de uppgifter som Igretec utfört i förevarande mål motsvarar <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0042" REF.END="QE0042"/>område I<QUOT.END REF.START="QS0042" CODE="201D" ID="QE0042"/> i dess verksamhetsföremål, det vill säga tjänster som specialiserade studie- och förvaltningsföretag tillhandahåller på marknaden vid igångsättning av projekt, och inte <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0043" REF.END="QE0043"/>område II<QUOT.END REF.START="QS0043" CODE="201D" ID="QE0043"/>, som avser ekonomisk och social utveckling och utveckling av turismen i regionen och i synnerhet byggande, finansiering och nyttjande av vissa fastigheter.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0040"><P>Beslutet att begära förhandsavgörande i mål C‑384/21, punkterna 56 och 57. Det ska emellertid påpekas att en förutsättning för undantag från tillämpningsområdet för direktiv 2014/24, enligt artikel 12, är att den upphandlande myndigheten kan välja mellan att få tillgång till tjänsten genom (vertikalt eller horisontellt) samarbete mellan myndigheter eller genom att vända sig till marknaden. I allmänhet kan de tjänster som erhålls genom samarbete mellan offentliga enheter (även) erhållas på marknaden.</P></NOTE></TXT></NP.ECR><?PAGE NO="15"?><NP.ECR IDENTIFIER="NP0071"><NO.P>71.</NO.P><TXT>För det andra saknas även samarbetsdimensionen, vilken innebär att de parter som har för avsikt att samarbeta redan från början fastställer gemensamma behov och lösningar. I detta skede kan Igretecs yrkesmässiga insats hjälpa kommunen Farciennes och SLSP Sambre &amp; Biesme att identifiera och förstå vilka behoven är i det miljöstadsdelsprojekt som de båda vill skapa. För Igretec handlar det dock om andras behov.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0072"><NO.P>72.</NO.P><TXT>För det tredje anser jag att strategin för att på bästa sätt dela och gemensamt använda parternas resurser begränsar sig till kommunen Farciennes och till SLSP Sambre &amp; Biesme, även om de utgår från alternativ som föreslagits av Igretec.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0041"><P>Dess förslag rörde frågor som antalet bostäder, rivning eller renovering av befintliga bostäder, utnyttjande av privata kapitalinvesteringar, typ av offentligt kontrakt och andra liknande aspekter.</P></NOTE> Igretec tillhandahåller i själva verket inte någon offentlig tjänst tillsammans med kommunen Farciennes och SLSP Sambre &amp; Biesme.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0073"><NO.P>73.</NO.P><TXT>Avslutningsvis uppfyller Igretecs medverkan i förhållandet mellan de båda upphandlande myndigheterna<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0042"><P>Så som kommissionen antyder (artikel 33 i dess skriftliga yttrande), framställs i själva verket inte Igretec som upphandlande myndighet. Det framgår inte vilken tjänst som Igretec skulle kunna tänkas <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0044" REF.END="QE0044"/>förvärva<QUOT.END REF.START="QS0044" CODE="201D" ID="QE0044"/> och som den borde ha upphandlat om det inte hade funnits något samarbete.</P></NOTE> genom avtalet om hjälp med projekthantering och om juridiska tjänster och tjänster på miljöområdet, inte kraven för ett verkligt samarbete. Genom det avtalet förbinder sig kommunen Farciennes och SLSP Sambre &amp; Biesme inte till något annat gentemot Igretec, än de skulle ha gjort vid en offentlig upphandling. De efterfrågar tjänster som Igretec erbjuder och åtar sig i gengäld bara att betala för dem.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="4"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="ITALIC">b)</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="ITALIC">Det andra scenariot</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0074"><NO.P>74.</NO.P><TXT>Det andra scenariot innebär en kombination av horisontellt och vertikalt samarbete, där Igretec, som kontrolleras av en av de två deltagarna i det horisontella samarbetet (kommunen Farciennes), även utför en tjänst för den andra deltagaren (SLSP Sambre &amp; Biesme) och får ersättning från båda.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0075"><NO.P>75.</NO.P><TXT>Kommunen Farciennes anser att när den anlitar Igretec för att få hjälp med projektförvaltning, rättsliga tjänster och tjänster på miljöområdet, använder den sina egna resurser. Denna omständighet bör även beaktas i samband med samarbetet mellan kommunen Farciennes och SLSP Sambre &amp; Biesme.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0076"><NO.P>76.</NO.P><TXT>Jag anser inte att man kan godta detta argument, som kommunen Farciennes själv anför i andra hand (inom ramen för ett resonemang som i sin tur är underordnat huvudresonemanget) och som den kanske på grund av detta inte utvecklar vidare.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0077"><NO.P>77.</NO.P><TXT>Om jag har uppfattat kommunen Farciennes ståndpunkt rätt, menar den att de två enheter som deltar i det vertikala samarbetet (Igretec och kommunen själv), genom det förhållandet utgör en enda enhet när det gäller det horisontella samarbetet med en tredje part.<NOTE TYPE="FOOTNOTE" NUMBERING="ARAB" NUMBERING.CONTINUED="YES" NOTE.ID="E0043"><P>Punkt 146 <HT TYPE="ITALIC">in fine</HT> i kommunen Farciennes yttrande: <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0045" REF.END="QE0045"/>Den interna förbindelsen innebär per definition att [Igretec] kan likställas med kommunen Farciennes<QUOT.END REF.START="QS0045" CODE="201D" ID="QE0045"/>. Även om kommunens företrädare vid förhandlingen nämnde en <QUOT.START CODE="201D" ID="QS0046" REF.END="QE0046"/>funktionell och organisatorisk koppling<QUOT.END REF.START="QS0046" CODE="201D" ID="QE0046"/> mellan de båda enheterna, vidhöll denne det resonemang som byggde på den interna förbindelsen mellan dem.</P></NOTE> Det är då följaktligen inte nödvändigt att båda ingår ramavtalet med SLSP Sambre &amp; Biesme.</TXT></NP.ECR><?PAGE NO="16"?><NP.ECR IDENTIFIER="NP0078"><NO.P>78.</NO.P><TXT>Jag instämmer inte med detta resonemang. Vid ett vertikalt (internt) samarbete är den upphandlande myndigheten och den instrumentella enhet över vilken den upphandlande myndigheten utövar en kontroll motsvarande den som den utövar över sin egen förvaltning, formellt sett olika enheter, såväl före som efter att ett offentligt kontrakt ingås.</TXT></NP.ECR><NP.ECR IDENTIFIER="NP0079"><NO.P>79.</NO.P><TXT>Den omständigheten att det föreligger en intern förbindelse mellan kommunen Farciennes och Igretec, är således inte tillräcklig för att villkoren för att det ska föreligga ett horisontellt samarbete med SLSP Sambre &amp; Biesme ska anses vara uppfyllda.</TXT></NP.ECR></GR.SEQ></GR.SEQ></GR.SEQ></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><NP><NO.P><HT TYPE="BOLD">I.</HT></NO.P><TXT><HT TYPE="BOLD">Förslag till avgörande</HT></TXT></NP></TI></TITLE><NP.ECR IDENTIFIER="NP0080"><NO.P>80.</NO.P><TXT>Mot bakgrund av ovanstående överväganden föreslår jag att domstolen ska besvara de frågor som ställts av Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen, Belgien) på följande sätt:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><LIST TYPE="OTHER"><ITEM><NP><NO.P><QUOT.START CODE="201D" ID="QS0047" REF.END="QE0047"/>1)</NO.P><TXT>En upphandlande myndighet som vill anvisa ett offentligt kontrakt som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den <DATE ISO="20140226">26 februari 2014</DATE> om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, utan att underkasta sig de upphandlingsförfaranden som föreskrivs där, måste uppfylla de villkor som föreskrivs i artikel 12 i det direktivet från och med den tidpunkt då fristen för att införliva direktivet med nationell rätt löper ut, om direktivet inte har införlivats vid den tidpunkten.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>2)</NO.P><TXT>Artikel 12.4 i direktiv 2014/24 ska tolkas så att</TXT><P><LIST TYPE="NDASH"><ITEM><P>den utesluter att det föreligger ett samarbete mellan upphandlande myndigheter när förbindelsen mellan dem, inom ramen för vilken de förbinder sig att tillhandahålla sina respektive tjänster, inte syftar till att uppnå mål som är gemensamma för dem alla,</P></ITEM><ITEM><P>inte omfattar en förbindelse mellan självständiga upphandlande myndigheter i vilken en av dem erhåller en tjänst från den andra, i utbyte enbart mot en ersättning i pengar.<QUOT.END REF.START="QS0047" CODE="201D" ID="QE0047"/></P></ITEM></LIST></P></NP></ITEM></LIST></QUOT.S></P></NP.ECR></GR.SEQ></CONTENTS.CONCLUSION></CONCLUSION>