EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

EU:s långtidsbudget befinner sig vid ett vägskäl

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar kommissionens avsikt att eftersträva en mer fokuserad, mer politiskt baserad, enklare och flexiblare budget med större genomslag i enlighet med meddelandet ”Vägen till nästa fleråriga budgetram” och lanseringen av ett EU-omfattande offentligt samråd.

2.

I många rapporter som utarbetats på senare tid (Letta, Draghi, Niinistö) betonas det att EU lider av ett enormt investeringsgap när det gäller att uppnå sina allt högre ställda ambitioner, från civil och klimatmässig resiliens, säkerhet, försvar och militär beredskap till behovet av att återfå förlorad konkurrenskraft och uppnå gröna och digitala mål. ReK betonar att regionerna och kommunerna ser att de spelar en avgörande roll när det gäller att förverkliga de politiska målen om ett konkurrenskraftigt EU.

3.

Kommittén hävdar med bestämdhet att nya prioriteringar måste innebära ny finansiering, eftersom behoven i samband med sammanhållningspolitiken, som finansieras genom de nuvarande EU-programmen, kvarstår och bör prioriteras. Vi anser det därför vara av yttersta vikt att EU förser sig med tillräckliga finansiella medel för att uppnå de mycket viktiga nya mål som fastställts i ett utmanande geopolitiskt sammanhang, utan att unionens sedan länge fastställda prioriteringar och fördragsmål äventyras.

4.

Vi anser att EU:s budget i allt högre grad bör finansieras av nya finansieringskällor som fastställs i färdplanen för införandet av nya egna medel (1) och uppmanar rådet att utan ytterligare dröjsmål nå en överenskommelse om det paket med förslag som lagts fram av kommissionen.

5.

ReK efterlyser en exceptionell ytterligare insats för att anpassa de offentliga utgifterna i EU. EU:s invånare måste tydligt uppfatta att deras medel hanteras ytterst effektivt och att EU-institutionerna är spartanska och effektiva. Innan man öppet talar om nya ytterligare medel för att öka inkomsterna måste det visas att institutionerna är sparsamma.

En flerårig budgetram efter 2027 som utarbetats tillsammans med lokala och regionala myndigheter som strategiska partner

6.

Den fleråriga budgetramen efter 2027 måste återspegla principen om aktiv subsidiaritet och beakta behovet av bättre lagstiftning. Kommittén anser att den kan lägga grunden till en ny förtroendekultur, där lokala och regionala myndigheter betraktas som pålitliga och oumbärliga partner när det gäller att genomföra EU:s strategiska agenda tack vare deras unika förståelse för lokala investeringsbehov.

7.

ReK motsätter sig därför alla direkta eller indirekta centraliseringsåtgärder inom sammanhållningspolitiken, och står redo att utforska alla rättsliga medel, särskilt enligt protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och artikel 263 i EUF-fördraget, för att förhindra alla försök i denna riktning. Vi förespråkar införandet av fler rättsliga garantier i ramen för perioden efter 2027 för att säkerställa ökad decentralisering och ett omfattande deltagande av lokala och regionala myndigheter i beslutsprocesserna. Kommittén ställer sig i detta avseende bakom kommissionens offentliga åtagande att EU:s prioriteringar måste fastställas och genomföras tillsammans med medlemsstaterna och regionerna, som utformar investeringar på fältet. I synnerhet måste denna enda nationella plan förhandlas fram mellan kommissionen, medlemsstaten och regionen. Erfarenheterna från faciliteten för återhämtning och resiliens visar att central planering leder till en mindre flexibel utformning och till att det fastställs mål som inte tillgodoser de regionala behoven samt gör det omöjligt att överföra medel från verksamhetsområden som inte efterfrågas till framgångsrika områden.

8.

En fullständig och korrekt tillämpning av partnerskapsprincipen kräver ett samtidigt och tredimensionellt genomförande på det horisontella planet (med deltagande av alla relevanta programpartner, inbegripet det civila samhället och socioekonomiska aktörer), på det vertikala planet (genom verkligt flernivåstyre som säkerställer aktivt deltagande av alla myndighetsnivåer, i synnerhet de lokala och regionala myndigheterna) och på det regionala planet (genom konsekvent samordning och synergier mellan alla EU-program som genomförs i samma geografiska område, där man undviker silotänkande och stärker den integrerade territoriella utvecklingen).

9.

Att förlita sig på samordningsverktyget för konkurrenskraft eller den europeiska planeringsterminen som styrmekanismer för att koppla samman EU:s prioriteringar med EU:s budget oroar kommittén, eftersom detta kan leda till ytterligare centralisering och åsidosätta det politiska styret på lokal och regional nivå, vilket skulle undergräva det lokala ansvaret för den egna politiken och därmed genomförandets kvalitet. Vi upprepar vår uppmaning från tidigare yttranden om en uppförandekodex för de lokala och regionala myndigheternas deltagande inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Den europeiska planeringsterminen bör bli mer transparent, inkluderande och demokratisk genom att de lokala och regionala myndigheterna involveras.

10.

Kommittén upprepar sin ståndpunkt att en europeisk partnerskapspakt enligt definitionen i tidigare ReK-yttranden (2) bör vara ett bindande och strategiskt verktyg för att få till stånd en ändamålsenlig tillämpning av partnerskapsprincipen och för att skapa synergier mellan EU:s politik och EU:s finansiella åtgärder.

11.

ReK uppmanar kommissionen att uttryckligen erkänna de särdrag som kännetecknar de lokala och regionala myndigheterna, vilka är mycket mer än bara intressenter eller mottagare av EU-medel och att framhålla att det europeiska territoriella samarbetet är en prioritet och en del av det europeiska mervärdet som bör stärkas i nästa fleråriga budgetram (3), eftersom underlåtenhet att göra detta skulle hindra de lokala och regionala myndigheterna att effektivt bidra till att EU:s mål uppnås. Framför allt geografiskt och ekonomiskt missgynnade regioner och regioner med demografisk nedgång saknar mycket ofta resurser och/eller administrativ kapacitet för att genomföra dessa mål.

12.

ReK anser att behöriga lokala och regionala myndigheter uttryckligen måste erkännas i budgetförordningen och systematiskt involveras i hela programplaneringen, genomförandet och övervakningen av alla EU-fonder med en territoriell dimension, inbegripet dem under direkt förvaltning (4).

13.

Kommittén understryker att utformningen och genomförandemekanismerna för de olika fleråriga finansieringsprogram som ingår i den fleråriga budgetramen måste stå i centrum även i framtiden. Vi vidhåller att antalet program under alla förvaltningsformer inte bör fastställas på förhand på ett konstlat sätt utan hellre bör utarbetas utifrån ett lämpligt politiskt sammanhang och en optimal territoriell nivå, samtidigt som en ökning av antalet program och budgetinitiativ undviks.

14.

ReK håller med om att programmen måste konsolideras, så länge detta på ett effektivt sätt minskar eventuella överlappningar och bidrar till en verklig förenkling, även i fråga om rapporteringskraven, med beaktande av stödmottagarnas behov och kapacitet.

15.

Nästa fleråriga budgetram bör göra det ännu enklare att kombinera och samordna fleråriga program och se till att de kompletterar varandra. Budgetramen bör också bidra till att det skapas synergier mellan politik och finansieringskällor på regional och nationell nivå samt EU-nivå, i syfte att förbättra det övergripande genomslaget för och samstämmigheten avseende EU:s ekonomiska stöd.

16.

ReK understryker att den fleråriga budgetramen inte får stödja projekt eller åtgärder som strider mot unionens klimat- och miljömål eller dess långsiktiga politiska mål, såsom klimatneutralitet senast 2050, och efterlyser robusta skyddsåtgärder för att säkerställa samstämmighet mellan alla finansieringsinstrument.

17.

En harmonisering av reglerna för fonderna inom en enda ram skulle kunna vara till nytta, oavsett antalet fonder, förutsatt att en sådan harmonisering inte inverkar negativt på flernivåstyrningen av den framtida sammanhållningspolitiken.

18.

Genomförandet av en fortsatt utvecklad resultatinriktad strategi i nästa fleråriga budgetram kräver ett robust, evidensbaserat och utfallsstyrt politiskt beslutsfattande, med stöd av bättre datainsamling, analys och utvärdering på EU-nivå samt nationell och regional nivå, så att den territoriella mångfalden återspeglas i investeringsmål och utvärderingsindikatorer och programplaneringen präglas av strategisk framsyn och omfattar främjande av dynamiska platsbaserade innovationsekosystem. Vi betonar att de lokala och regionala myndigheterna inte får hållas ansvariga för misslyckanden att uppnå nationella mål, i synnerhet om de inte har de befogenheter eller resurser eller den befogenhet att fatta beslut som krävs för att påverka utfallet.

19.

Kommittén varnar för en strategi där det främsta målet är att påskynda det finansiella genomförandet av EU:s budget. Vi beklagar att andelen rumsligt blinda, centralt förvaltade fleråriga finansieringsprogram ökat kraftigt inom den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och understryker att det i slutet av programperioderna inte konstaterats några betydande skillnader i budgetgenomförandet mellan fonder med delad förvaltning och fonder med direkt förvaltning, trots att medel med delad förvaltning har en annan tidsplan för budgetgenomförandet.

20.

I samband med nästa fleråriga budgetram bör en bedömning göras för att fastställa rätt medel och incitament för att locka till sig privat kapital, utveckla offentlig-privata partnerskap och uppmuntra samarbete mellan den offentliga och privata sektorn för att dra största möjliga nytta av EU:s stöd i syfte att uppnå de politiska målen. ReK uppmanar kommissionen att lägga fram en heltäckande bedömning av de olika typer av kombinerade mekanismer som genomförts hittills, med särskild hänsyn till deras tillgänglighet och genomslag för alla typer av lokala och regionala myndigheter.

En ny flerårig budgetram som bygger på övergripande principer som beaktar platsbaserade förhållanden

21.

ReK välkomnar att övergripande principer börjat integreras i alla fonder i den nuvarande fleråriga budgetramen 2021–2027 (klimat, biologisk mångfald, jämställdhet, målen för hållbar utveckling), men anser att mätningen av dessa principers genomslag i olika geografiska områden kan förbättras ytterligare. Kommittén anser det vara viktigt att fortsätta att tillämpa principen om att inte orsaka betydande skada, och efterlyser tydliga åtgärder för att upptäcka och förhindra grönmålning när EU:s finansieringsprogram genomförs.

22.

Enligt artikel 3 i EU-fördraget är ”ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” ett grundläggande mål för EU. ReK understryker att kommissionen visserligen har fört in principen om att inte orsaka skada för sammanhållningen i den offentliga debatten, men att kommissionen hittills har misslyckats med att omsätta denna princip i konkreta handlingar. Kommittén uppmanar kommissionen att systematiskt använda sig av territoriella konsekvensbedömningar och landsbygdssäkring och att integrera övergripande principer såsom jämställdhet och icke-diskriminering vid utformningen och genomförandet av fleråriga finansieringsprogram för perioden efter 2027.

23.

ReK håller med kommissionen om att inte en enda euro bör användas för verksamhet där rättsstatens principer eller skyddet av EU:s ekonomiska intressen inte säkerställs. Kommittén understryker att förordningen om villkorlighet [(EU, Euratom) förordning 2020/2092 (5)] måste tillämpas strikt, särskilt bestämmelserna i artikel 5.2, enligt vilka medlemsstaternas myndigheter åläggs att fortsätta genomföra de program som påverkas av innehållandet av EU-medel, för att på så sätt skydda de slutliga stödmottagarna på regional och lokal nivå. I detta sammanhang insisterar vi på att säkerställandet av rättsstatsprinciperna och skyddet av EU:s ekonomiska intressen i själva verket är två sidor av samma mynt – ju högre de demokratiska standarderna är i en viss medlemsstat desto starkare är garantierna för att EU:s ekonomiska intressen kommer att skyddas.

Flexibilitet i den fleråriga budgetramen efter 2027

24.

ReK instämmer i kommissionens övergripande bedömning att EU:s budget måste bli flexiblare för att kunna reagera snabbare på oförutsedda händelser och förändrade politiska prioriteringar. Vi understryker dock att större flexibilitet måste gå hand i hand med transparens, ansvarsskyldighet och en tidig involvering av lokala och regionala myndigheter för att säkerställa att åtgärderna förblir territoriellt balanserade.

25.

Kommittén håller med om att de nuvarande inbyggda flexibilitetsmekanismerna för såväl förordningen om den fleråriga budgetramen som varje flerårigt program måste ses över (vid behov).

26.

ReK föreslår därför att en större krisfond och ett utökat allmänt flexibilitetsreservpaket inkluderas i förordningen om den fleråriga budgetramen redan från början, så att oförutsedda chocker och nya utmaningar ska kunna hanteras. Vi understryker i detta sammanhang att sammanhållningspolitiken fortsatt måste vara inriktad på sina långsiktiga utvecklingsmål och inte får användas som ett krishanteringsinstrument.

27.

Kommittén understryker att vi inte bör använda oss av befintlig politik och finansiering som en justeringsvariabel, till exempel på områdena för sammanhållning och jordbruk, vilket för närvarande är fallet, för att reagera på oförutsedda chocker och nya utmaningar, eftersom ett sådant förhållningssätt gör det svårare att uppnå politikens fördragsbaserade mål och regleringsstabilitet, vilket är till nackdel för förvaltningsmyndigheterna och stödmottagarna.

28.

Kommittén håller med om att vi måste hitta en ny balans mellan flexibilitet och stabilitet inom den fleråriga budgetramen med tanke på det geopolitiska sammanhanget. Vi är öppna för innovativa lösningar, förutsatt att program som stöder långsiktiga investeringar och mål bevaras och inte blir föremål för återkommande lagändringar eller används för andra ändamål.

Så skapar vi en hållbar framtid tillsammans: sammanhållning för ett konkurrenskraftigt och inkluderande EU  (6)

29.

ReK anser att sammanhållningspolitiken måste förbli en grundläggande pelare i EU:s tillväxtmodell och stå i centrum för en långsiktig, decentraliserad investeringspolitik för alla regioner i den fleråriga budgetramen efter 2027. De ekonomiska anslagen i reala termer måste vara högre än för den nuvarande fleråriga budgetramen. Kommittén betonar att dess prioriteringar alltid legat i linje med EU:s övergripande prioriteringar och vi vill på nytt rekommendera en genomgripande översyn av sammanhållningspolitiken för att stärka dess framtidsinriktade roll utan att politikens grundläggande principer ifrågasätts. Genomförandet av sammanhållningspolitiken är redan föremål för en mycket sofistikerad prestationsram och vi anser att denna prestationsinriktade strategi, som syftar till att främja samhällsinnovation och hållbara framsteg, kan stärkas ytterligare, så att politiken blir ännu mer relevant och ändamålsenlig samt får ett större genomslag genom att politikens territoriella dimension kombineras med ett ökat fokus på resultat (7).

30.

ReK betonar att andra stora globala aktörer nyligen har antagit storskaliga platsbaserade strategier för att stärka sina industrier. Kommittén anser att kommissionen bör bygga vidare på initiativ som nyligen tagits av OECD, till exempel ”Place-based policies for the future” och ”Recommendation of the OECD Council on effective public investment across levels of government”  (8) när det handlar om att utarbeta EU-riktlinjer om offentliga investeringar på samtliga förvaltningsnivåer, få till stånd en effektiv decentralisering och ta fram riktlinjer för effektiv platsbaserad och framtidssäkrad finansiering.

31.

ReK anser att det är nödvändigt att inrikta den fleråriga budgetramen och den gemensamma politikens finansieringsinstrument på de områden där en hög grad av europeiskt mervärde kan skapas. Vi framhåller i detta sammanhang att gränsöverskridande, transnationella och interregionala samarbetsprogram är av särskild betydelse för skapandet av europeiskt mervärde.

32.

Kommittén betonar behovet av att intensifiera satsningarna på att utveckla platsbaserade ekosystem för forskning och innovation för att stödja åtgärder för att komma till rätta med innovationsskillnaderna och överbrygga innovationsklyftan både inom EU och mellan EU och USA samt i förhållande till Kina och andra tillväxtregioner. Vi understryker behovet av en differentierad strategi som utgår från varje regions behov, med stöd för spetskompetens och strukturellt stöd. Det är viktigt att EU:s långtidsbudget möjliggör investeringar i smarta program som syftar till att främja skapandet av blomstrande lokala och regionala ekonomier som grundar sig på interregionala industriella värdekedjor och förstärkta regionala ekosystem för innovation. I detta hänseende framhåller ReK att strategier för smart specialisering (S3/S4) är en viktig spetskompetensfaktor för regionala och lokala ekosystem för innovation. En strategisk programplanering avseende stödet till forskning och innovation i EU måste innebära att det skapas mer ändamålsenliga gränssnitt med hjälp av dessa strategier. Det krävs riktat stöd för att få till stånd en marknadsuppskalning och en ökad användning av viktig möjliggörande teknik, till exempel produkter med ren teknik och innovativa material i den cirkulära ekonomin.

33.

ReK erinrar om det fortsatta behovet av kraftfulla och ambitiösa EU-instrument, däribland Sociala klimatfonden, Life och program för stöd inför anslutningen, som en del av en framtidsorienterad flerårig budgetram där man fortsätter på vägen mot klimatneutralitet senast 2050, samtidigt som man säkerställer att alla invånare, företag och regioner får lämpligt stöd under omställningen.

34.

Kommittén betonar dessutom den avgörande roll som forskning och innovation spelar för att stärka EU:s konkurrenskraft, vilket konsekvent bevisas av de ramprogram för forskning och innovation som genomförts under fyra årtionden. ReK efterlyser ett fristående FP10-program med ökad budget och stöd till regionala ekosystem, där fullbordandet av det europeiska forskningsområdet prioriteras genom fortsatt utveckling av nav för det europeiska forskningsområdet, fri rörlighet för forskare och strukturerat deltagande av lokala och regionala myndigheter i styrningen av det europeiska forskningsområdet, särskilt via forumet för det europeiska forskningsområdet. Kommittén förespråkar incitament för innovation och gränsöverskridande samarbete, med beaktande av principen om smart specialisering (S3) och dess synergier med andra EU-medel.

35.

ReK stöder Europaparlamentets begäran (9) om att klart förbättra utformningen och genomförandet av EU-uppdragen, såsom uppdraget för klimatneutrala och smarta städer. Vi understryker att det nuvarande förhållningssättet saknar tillräckligt fokus på att främja genombrott och FoI-idéer ur ett ”nedifrån och upp”-perspektiv samt på att EU-uppdragen måste ges en ny inriktning för att stimulera kreativitet, experimentering och nydanande forskning som syftar till att direkt komma till rätta med överhängande samhälleliga utmaningar. De lokala och regionala myndigheternas aktiva deltagande är avgörande för EU-uppdragens framgång, med tanke på deras roll när det gäller att genomföra platsbaserade lösningar och engagera lokala aktörer. Vi vill fästa uppmärksamheten på behovet av att fokusera på praktiska och mätbara resultat, eftersom dessa initiativ kan driva på en systemomvandling och samtidigt stärka EU:s globala konkurrenskraft.

36.

När det gäller att inrätta en europeisk konkurrenskraftsfond som en central del av nästa EU-budget anser ReK det vara av största vikt att regionerna inbegrips i utformningen och förvaltningen av denna fond, med tanke på att de regionala myndigheterna i hög grad förmedlar projekt med stor drivkraft och som skapar mervärde.

37.

Alla områden i EU befinner sig mitt i en tredubbel omställning (grön, digital och demografisk). Kommittén anser att nästa fleråriga budgetram måste bygga på en integrerad och helhetsinriktad strategi för en rättvis omställning som är anpassad till behoven och de särskilda omständigheterna i varje område och som förses med tillräcklig finansiering. Vi understryker de asymmetriska effekterna på lokal och regional nivå av omställningen på dessa områden och efterlyser ytterligare skräddarsytt stöd, särskilt till de regioner, städer och kommuner som är beroende av energiintensiva industrier såsom fordonsindustrin, och i andra regioner som står inför stora omställningsutmaningar. Kommittén betonar behovet av att ge de lokala och regionala myndigheterna tillräckliga resurser för att de ska kunna vidta åtgärder på fältet.

38.

Kommittén är övertygad om att EU:s budget kan tillföra ett mervärde som innebär att hela den affärspotential och samtliga fördelar på arbetsmarknaden som hänger samman med omställningen till ren energi kan tas tillvara genom att vi tittar närmare på frågor såsom kompetensutveckling (riktad omskolning och kompetenshöjning), livslångt lärande och arbetstillfällen av hög kvalitet. Många regioner i EU står inför demografiska utmaningar, såsom en åldrande arbetskraft, kompetensflykt och befolkningsminskning, och kommittén stöder ”friheten att stanna kvar”, som föreslås i Letta-rapporten som ett sätt att främja ökade investeringar i offentliga tjänster för att stödja hela befolkningens välbefinnande. ReK framhåller också det oumbärliga värdet av gedigna gränsöverskridande samarbetsprogram för att komma till rätta med dessa utmaningar i EU:s gränsregioner.

39.

ReK uppmanar kommissionen att erkänna bristerna i de nationella planerna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, som har lett till ett minskat regionalt fokus, en minskad anpassningsförmåga till territoriella skillnader och minskad flexibilitet när det handlar om att reagera på oförutsedda kriser och händelser. Kommittén anser att argumenten är mycket goda för en decentraliserad, jordbrukarinriktad och hållbar gemensam jordbrukspolitik efter 2027 som bygger på regionala strategier för livsmedelstrygghet och landsbygdsutveckling med ändamålsenliga miljömässiga och sociala grundvillkor, samtidigt som alla producenter får skälig ersättning för sitt arbete. Vi anser att kopplingen mellan den första och den andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken bör behållas för att en övergripande samstämmighet ska kunna upprätthållas.

40.

ReK framhåller på nytt att principerna om flernivåstyre och partnerskap också bör upprätthållas på området för asyl, migration, integration och inre säkerhet. Kommittén anser att det krävs ytterligare resurser för att göra EU:s yttre gränser och gränsregioner säkrare och det är vår uppfattning att de lokala och regionala myndigheterna bör ges ett ökat ansvar inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), som bör utformas på ett sätt som syftar till att komma till rätta med migrationsrelaterade utmaningar och stödja integrationen av tredjelandsmedborgare med hjälp av effektiva insatser som är anpassade till lokala behov, även krishantering om detta visar sig vara nödvändigt. De lokala och regionala myndigheterna bör rådfrågas när prioriteringar och åtgärder fastställs inom ramen för den tematiska delen, särskilt de åtgärder som förvaltas av kommissionen, i syfte att stödja de lokala och regionala myndigheterna i deras arbete med att integrera tredjelandsmedborgare.

41.

Kommittén betonar att EU:s ekonomiska stöd till lokala och regionala myndigheter i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna är av yttersta vikt för att förbättra deras administrativa kapacitet. Detsamma gäller mer generellt instrument som stöder decentraliserat samarbete i EU:s yttre åtgärder.

42.

ReK anser att sammanhållningspolitiken, som en integrerad del av den fleråriga budgetramen, ska vara fast förankrad i en platsbaserad strategi med flernivåstyre, som bygger på principerna om delad förvaltning och partnerskap. Vi stöder kommissionens insatser för att stärka regionernas deltagande genom nationella och regionala partnerskapsplaner, men vi måste dra lärdomar av bristerna i andra instrument som genomförts på senare tid, till exempel faciliteten för återhämtning och resiliens och brexitjusteringsreserven, från vilka de regionala myndigheterna i hög grad uteslöts. Det är mycket viktigt att säkerställa regionalt deltagande för att stärka egenansvaret, ändamålsenligheten och den territoriella inverkan.

Att bygga allianser med likasinnade institutioner och eftersträva en öppen beslutsprocess

43.

ReK uppmanar högtidligen Europeiska rådet och de olika rådskonstellationerna att före förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram inleda en strukturerad och öppen dialog med lokala och regionala myndigheter, och att dra full nytta av Regionkommittén som är de lokala och regionala myndigheternas institutionella företrädare och som underlättar flernivåstyre.

44.

ReK understryker att gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete är en av den europeiska integrationen hörnstenar och därför bör ges åtminstone samma uppmärksamhet som för närvarande och tillräcklig flexibilitet i genomförandet.

45.

Kommittén åtar sig att stödja ett fördjupat samarbete med Europaparlamentet i de återkommande insatserna för att göra förhandlingarna mer transparenta och inkluderande.

46.

I mars 2024 lanserade #CohesionAlliance det gemensamma uppropet ”En förnyad sammanhållningspolitik efter 2027 som inte lämnar någon utanför”. Kommittén uppmanar allmänheten, fackföreningar, näringslivet, icke-statliga organisationer och organisationerna i det civila samhället att underteckna detta upprop, så att vi med gemensamma krafter kan se till att den fleråriga budgetramen efter 2027 inte lämnar någon utanför (10).

47.

Kommittén ger sin ordförande i uppdrag att översända denna resolution till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, de polska och danska ordförandeskapen för Europeiska unionens råd samt Europeiska rådets ordförande.

---

(1)   Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel Interinstitutionellt avtal av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel ( EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28).

(2)   COTER-VII/030, ” Sammanhållningspolitikens framtid efter 2027 ”, föredragande: Emil Boc (RO–EPP) och Vasco Alves Cordeiro (PT–PES), antogs den 29 november 2023 (EUT C, C/2024/1041, 9.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/1041/oj) och COTER-VII/041, ” EU:s budget och platsbaserade strategier: förslag till ny utformning och nya genomförandemekanismer i den fleråriga budgetramen efter 2027 ”, föredragande: Marie-Antoinette Maupertuis (FR–EA), antogs vid plenarsessionen den 19 november 2024 (EUT C, C/2025/279, 24.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/279/oj).

(3)   Se punkt 52 i yttrandet COTER-VII/040, (EUT C, C/2025/285, 24.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/285/oj).

(4)   COTER-VII/041,” EU:s budget och platsbaserade strategier: förslag till ny utformning och nya genomförandemekanismer i den fleråriga budgetramen efter 2027 ”, föredragande: Marie-Antoinette Maupertuis (FR–EA), antogs vid plenarsessionen den 19 november 2024 (EUT C, C/2025/279, 24.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/279/oj).

(5)   Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1).

(6)   ”Report of the High-Level Group on the Future of Cohesion Policy”, https://op.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/c6e97287-cee3-11ee-b9d9-01aa75ed71a1.

(7)   COTER-VII/040,”En förnyad sammanhållningspolitik efter 2027 som inte lämnar någon utanför”, föredragande: Emil Boc (RO–EPP) och Vasco Alves Cordeiro (PT–PES), antogs den 20 november 2024.

(8)   https://legalinstruments.oecd.org/en/instruments/OECD-LEGAL-0402.

(9)   Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2025 om bedömningen av genomförandet av Horisont Europa inför halvtidsutvärderingen och rekommendationerna för det 10:e ramprogrammet för forskning (2024/2109 (INI)).

(10)   https://dyn.cor.europa.eu/cohesionalliancejointcallsv/.