|
Europeiska unionens |
SV C-serien |
|
C/2025/5141 |
28.10.2025 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Bästa praxis när det gäller civil dialog i EU mot bakgrund av deltagandeprocesser
(yttrande på eget initiativ)
(C/2025/5141)
Föredragande:
Arnaud SCHWARTZ|
Rådgivare |
Matteo VESPA (för föredraganden, grupp III) Ruairí FITZGERALD (för grupp II) |
|
Beslut av plenarförsamlingen |
19.9.2024 |
|
Rättslig grund |
Artikel 52.2 i arbetsordningen |
|
Ansvarig sektion |
Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna |
|
Antagande av sektionen |
27.6.2025 |
|
Antagande vid plenarsessionen |
16.7.2025 |
|
Plenarsession nr |
598 |
|
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster) |
183/3/5 |
1. Slutsatser och rekommendationer
|
1.1 |
Det civila samhällets outtröttliga insatser för att främja medborgarengagemang och aktivt medborgarskap, främja den civila dialogen, förespråka mänskliga rättigheter och främja demokratiska metoder är ovärderliga bidrag till EU:s styrka, resiliens och legitimitet (1). |
|
1.2 |
EESK menar att arbetsmarknadsparternas särskilda roll bör erkännas och respekteras fullt ut i strukturer och processer för dialog mellan arbetsmarknadens parter, samtidigt som man erkänner att den civila dialogen, där en bredare uppsättning parter involveras i ett bredare spektrum av frågor, är en separat process. Denna åtskillnad bör också göras i stödet till kapacitetsuppbyggnad för arbetsmarknadens parter och det civila samhället i stort (2). |
|
1.3 |
Mot bakgrund av de påtagliga geopolitiska, ekonomiska, sociala och ekologiska kriserna, vid sidan av digitala utmaningar, uppmanar EESK EU-institutionerna och medlemsstaterna att följa kommitténs tidigare förslag om den sociala dialogen och den civila dialogen och att rent generellt involvera enskilda medborgare i det demokratiska arbetet. |
|
1.4 |
EESK uppmanar dessutom EU-institutionerna att dra nytta av de kompletterande inslag som den civila dialogen erbjuder och som beskrivs i detta initiativyttrande. |
|
1.5 |
Mot bakgrund av Europeiska kommissionens åtagande att öka sitt engagemang i det civila samhällets organisationer avser EESK att ha ett nära samarbete med kommissionen om inrättandet, styrningen och den regelbundna driften av en plattform för det civila samhället. |
|
1.6 |
I detta avseende ställer sig EESK till förfogande, i egenskap av EU:s fördragsbaserade rådgivande organ bestående av företrädare för arbetsgivar-, arbetstagar- och civilsamhällesorganisationer och det organiserade civila samhällets hemvist, att stå värd för denna plattform. En särskild tillfällig grupp bestående av EESK-ledamöter har inrättats för att arbeta vidare med EESK:s samarbete med plattformen. |
|
1.7 |
Med stöd från EU-institutionerna skulle EESK också kunna fungera som ett nav och förvaltare för allmänhetens och det organiserade civila samhällets deltagande, genom att skapa ännu större genomslag för de samråd som kommissionen och andra institutioner anordnar och systematiskt samla in synpunkter om yttrandena från sina ledamöter och det organiserade civila samhället i EU rent generellt om viktiga prioriteringar och politikområden på EU:s politiska dagordning (3). |
|
1.8 |
Kommittén betonar dessutom att dess förslag bygger på fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och slutrapporten från konferensen om Europas framtid av den 9 maj 2022, där man uttryckligen efterlyser en förstärkning av EESK:s institutionella roll och en förstärkning av EESK:s befogenheter som samordnare för deltagardemokratisk verksamhet, t.ex. strukturerad dialog med det civila samhället. |
2. Allmänna kommentarer
|
2.1 |
Det organiserade civila samhället har en nyckelroll när det gäller att underlätta för alla olika individer och samhällsgrupper att delta och ge uttryck för sina strävanden i det demokratiska beslutsfattandet. Det civila samhällets deltagande är en viktig del av demokratin inom EU, både som en förutsättning för att EU:s politik ska vara legitim och som ett verktyg för att se till att den politik och de lagar som utarbetas på EU-nivå tar hänsyn till situationen och behoven hos dem som påverkas av denna politik. Dialog mellan institutioner och det civila samhället är ett viktigt verktyg för att bygga upp människors förtroende för demokratin. |
|
2.2 |
I egenskap av rådgivande organ med mandat från EUF-fördraget (4) har EESK särskild sakkunskap och utgör ett unikt, permanent forum för civil dialog, där lösningar läggs fram i samförstånd mellan företrädare för arbetsgivare, arbetstagare och andra organisationer i det civila samhället (5). Ledamöterna har mandat från sina respektive organisationer (6) och företräder cirka 90 miljoner människor från alla samhällsskikt. |
|
2.3 |
EESK hade under flera årtionden bidragit till utvecklingen av den civila dialogen (7) när den slutligen infördes genom artikel 11.1 och 11.2 i Lissabonfördraget. EESK noterar (8) att CSE (civila samhället Europa) nyligen har efterlyst en övergång till en mer formaliserad och strukturerad ram för civil dialog i EU (9). |
|
2.4 |
EESK har också uppmanat EU-institutionerna att ta ledningen och utveckla en strategi för det civila samhället, med en tydlig handlingsplan (10). På begäran av det belgiska rådsordförandeskapet har EESK nyligen undersökt hur man kan stärka den civila dialogen, bland annat vilka inslag som skulle kunna ingå i en ram för att göra den mer gynnsam för direkt medborgardeltagande och dialog med förmedlande organ, både på EU-nivå och i medlemsstaterna (11). |
|
2.5 |
Som en fortsättning på kommitténs tidigare arbeten i denna fråga (12) beskrivs i detta yttrande de viktigaste inslagen i en ram som i högre grad främjar den civila dialogen på EU-nivå på grundval av EUF-fördraget och god praxis. |
3. Tanken med den civila dialogen
|
3.1 |
Den civila dialogen bör vara en permanent, strukturerad, jämlik och meningsfull interaktion mellan institutioner och det organiserade civila samhället, som syftar till att leda fram till konkreta politiska åtgärder som sedan genomförs och utvärderas. |
|
3.2 |
Med utgångspunkt i rekommendationerna från konferensen om Europas framtid bör EESK:s särskilda roll som institutionell väktare av samrådsförfarandena i det civila samhället och den civila dialogen i allmänhet lyftas fram och förbättras, vilket kommittén också framhåller i sitt yttrande om medborgarpaneler (13). |
|
3.3 |
Den civila dialogen bör vara inkluderande, öppen för insyn och resultatinriktad, och möjliggöra ett omfattande utbyte av information, sakkunskap och erfarenheter samt ge utrymme för återkoppling. Det innebär att man tillsammans skapar lösningar och långvariga partnerskap mellan offentliga myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Denna dialog bör äga rum på alla nivåer och i alla skeden av den politiska beslutscykeln, från det att dagordningen fastställs till dess att ståndpunkter och prioriteringar formuleras och politiken utvärderas. Den civila dialogen bör innebära att politiska beslut tar hänsyn till behoven hos dem som påverkas av dessa beslut, särskilt de grupper som är utsatta och mest marginaliserade, så att de ges möjlighet att delta i den politiska beslutsprocessen. De beslutade åtgärdernas genomslag måste också beaktas. |
|
3.4 |
Den civila dialogen på EU-nivå bör alltid involvera civilsamhällesorganisationer på unionsnivå. EESK inrättade 2004 en kontaktgrupp – en föregångare bland EU-organen – med uppdraget att skapa en ram för dialog och samarbete mellan EESK och europeiska civilsamhällesorganisationer och nätverk. Gruppen samarbetar kring övergripande frågor av allmänt intresse. Den förser det europeiska civila samhällets paraplyorganisationer (14) med en unik institutionell struktur som möjliggör en civil dialog och främjar deltagandedemokratin. Den är en kanal genom vilken det organiserade civila samhället deltar i kontaktgruppen och kan diskutera och påverka EU:s dagordning och beslutsfattande (i enlighet med artikel 11 i EU-fördraget) (15). |
|
3.5 |
EU-institutionerna har en rättslig skyldighet att kontinuerligt och effektivt genomföra artikel 11 i EU-fördraget på EU-nivå (16), vilket också betonas i det diskussionsunderlag som nyligen lades fram av kontaktgruppen, ”A European Strategy for Civil Society” (17). EU:s institutioner är enligt artikel 11 i EU-fördraget skyldiga att föra en öppen, transparent och regelbunden dialog med representativa sammanslutningar och det civila samhället. Det saknas dock riktlinjer för hur det civila samhället kan delta i en meningsfull dialog med EU:s institutioner (18). |
|
3.6 |
EESK anser det vara mycket viktigt att vissa normer tillämpas av alla EU-institutioner, så att artikel 11 i EU-fördraget faktiskt genomförs. Detta bör kunna omfatta frågor såsom innebörden av civil dialog, dess resultatinriktning, aktiviteternas regelbundenhet och tidpunkt, en gemensam politisk dagordning och gemensamma politiska prioriteringar, utsatta gruppers delaktighet samt återkoppling och resultat. Denna strategi innebär en verklig möjlighet att på ett bättre sätt genomföra EU:s politiska åtgärder i medborgarnas dagliga liv. Det står dessutom klart att ett bättre genomförande av artikel 11 i EU-fördraget, med syftet att göra det organiserade civila samhället mer delaktigt i EU:s beslutsprocess och samtidigt stärka EESK:s roll, skulle göra politiken mer målinriktad och effektiv (19). |
|
3.7 |
Deltagare i den civila dialogen bör vara företrädare som anförtrotts detta uppdrag av civilsamhällesorganisationerna. Nationella och regionala civilsamhällesorganisationer har historiskt sett organiserat sig i medlemsbaserade nätverk och paraplyorganisationer på EU-nivå för att samverka med EU:s institutioner. Europaparlamentet, och därefter kommissionen genom de olika finansieringsprogrammen, har stött detta gränsöverskridande samarbete för att säkerställa demokratiskt deltagande och förbättrad styrning, vilket har bidragit till att överbrygga klyftan mellan medborgarna och EU-institutionerna och hitta en balans mellan privata intressen. |
|
3.8 |
Civil dialog utesluter inte att företrädare för det organiserade civila samhället deltar i forum för samråd och beslutsfattande tillsammans med andra viktiga aktörer, t.ex. tankesmedjor, forskningsinstitut och andra intresseorganisationer. Dialogen bör komplettera snarare än ersätta de nuvarande metoderna för att engagera intressenter som anges i ramverket för bättre lagstiftning, och den bör bidra till större öppenhet samt bättre återkoppling och uppföljning. |
|
3.9 |
EESK vill ännu en gång efterlysa (20) en strategi för civil dialog som utmynnar i en handlingsplan. I yttrandet ”Att stärka den civila dialogen och deltagardemokratin i EU” föreslog kommittén att strategin skulle utgöra en av pelarna i det europeiska paketet för försvar av demokratin. Denna uppmaning är fortfarande aktuell och bör inkluderas i det kommande förslaget om ett europeiskt demokratiförsvar. Dessutom skulle strategin kunna syfta till att uppnå ett interinstitutionellt avtal mellan EU-institutionerna som fastställer åtgärder och relaterade resurser som ska ställas till förfogande, i enlighet med vad som begärts av EESK:s grupp III och ett antal civilsamhällesnätverk, civilsamhällesorganisationer och andra företrädare för det civila samhället (21). Arbetet skulle kunna underlättas av kommittén och involvera civilsamhällesnätverk på EU-nivå. Strategin skulle vara ett första steg i arbetet med att stärka det civila samhällets roll och vidareutveckla den civila dialogen (22). |
|
3.10 |
EESK noterar att kommissionen har åtagit sig att öka samverkan med det civila samhället om demokrati, rättsstatsprincipen och relaterade frågor och att bygga upp en plattform för det civila samhället för att stödja civil dialog och arbete som på ett mer systematiskt sätt kan stärka skyddet av det civila samhällets, aktivisters och människorättsförsvarares verksamhet (23). |
|
3.11 |
I egenskap av det rådgivande EU-organ som enligt fördragen ska bestå av företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt andra organisationer i det civila samhället uppmanar EESK kommissionen att utse kommittén till värdinstitution för att underlätta inrättandet, driften och styrningen av plattformen för det civila samhället och stödja institutionen med lämpliga ytterligare resurser för detta ändamål. |
|
3.12 |
Såsom EESK tidigare påpekat bör arbetsmarknadsparternas särskilda roll erkännas, respekteras och främjas fullt ut i strukturer och processer för dialog mellan arbetsmarknadens parter, samtidigt som man erkänner att den civila dialogen, där en bredare uppsättning parter involveras i ett bredare spektrum av frågor, är en separat process (24). Diskussioner och eventuella åtgärder om den civila dialogen, inbegripet en plattform för det civila samhället, får inte undergräva, inkräkta på eller störa den sociala dialogen eller arbetsmarknadsparternas fördragsenliga roll och befogenheter. Den sociala dialogen bör stärkas och inte undergrävas. |
4. Att bana väg för en ram som är mer gynnsam för den civila dialogen på EU-nivå
|
4.1 |
EU:s befintliga ram för civil dialog har identifierats (25) som omfattande både den ”vertikala” dimensionen (sektorsspecifik civil dialog mellan civilsamhällesorganisationer och deras partner inom de lagstiftande och verkställande myndigheterna om specifika politikområden) och den ”övergripande” dimensionen (strukturerad och regelbunden dialog mellan EU:s institutioner eller deras nationella samarbetspartner och det civila samhället om EU:s utveckling och övergripande politik). Den civila dialogen om EU rör både specifika politikområden och allmänna politiska riktlinjer, såsom Europeiska kommissionens årliga arbetsprogram. |
|
4.2 |
I detta sammanhang och i syfte att hjälpa EU:s institutioner att tillsammans med det organiserade civila samhället skapa en EU-ram som är mer gynnsam för den civila dialogen på EU-nivå vill EESK uppmärksamma EU:s institutioner på följande nationella goda praxis, som är exempel på framgångsrika deltagarprocesser: |
|
4.2.1 |
I Frankrike är den nationella kommissionen för offentlig debatt (CNDP) (26) en oberoende myndighet som säkerställer allmänhetens rätt till information och deltagande i utformningen av projekt och offentlig politik som har en miljöpåverkan. Genom att ingripa redan i ett tidigt skede och ifrågasätta inte bara ”hur” utan också ”varför” kan besluten påverkas. |
|
4.2.2 |
I Italien fastställs i konstitutionens artikel 118 medborgarnas rätt till självständiga initiativ i allmänhetens intresse, på lika villkor som offentliga institutioner. Denna subsidiaritetsprincip återspeglas i lokala bestämmelser om delad förvaltning, även om tillämpningen fortfarande är komplex och föremål för olika tolkningar (27). |
|
4.2.3 |
I Irland analyserar och rapporterar det nationella ekonomiska och sociala rådet (NESC) (28) till regeringen om strategiska policyfrågor som rör hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. NESC har fem pelare för ”socialt partnerskap”, nämligen fackföreningar, företags- och arbetsgivarorganisationer, jordbruks- och djurhållningsorganisationer, samhälls- och frivilligsektorn samt miljöområdet. |
|
4.2.4 |
I Lettland struktureras den civila dialogen genom en överenskommelse om samarbete (29) som undertecknades 2005 mellan regeringen och över 500 organisationer. Den civila dialogen börjar nu spela en viktig samordnande roll, med arbetsgrupper, möjligheter till skiljedomsförfarande och en portal för offentliga beslut. Det civila samhällets organisationer deltar också i ett årligt parlamentariskt forum, öppet hus-dagar och utarbetandet av rapporten om utrikes- och EU-frågor. Alla dokument finns tillgängliga online och mötena hålls ofta i hybridform för att underlätta deltagande av regioner. |
|
4.2.5 |
I Nederländerna är klimatrådet (30) det rådgivande organ som ansvarade för att ta fram det nationella klimatavtalet 2018–2019. Under ledning av regeringen samlades företrädare för näringslivet, civilsamhällesorganisationer och lokala myndigheter. I avtalet, som lades fram 2019, understryks att energiomställningen är oåterkallelig och att det krävs ett starkt politiskt engagemang. |
|
4.2.6 |
I Sverige (31) är samarbetet mellan regeringen och det civila samhället strukturerat kring dialogplattformar och strategiska partnerskap som syftar till att stärka medborgarnas deltagande i det offentliga beslutsfattandet. Krisberedskapen spelar en viktig roll både för individen och på lokal och nationell nivå. |
5. Organisationen inom varje EU-institution
|
5.1 |
EESK:s rådgivande roll gör det möjligt för det europeiska civila samhället att delta i EU:s beslutsprocess, vilket stöder den europeiska idén och bidrar till att öka allmänhetens förtroende för Europa (32). |
|
5.2 |
Den civila dialogen bör organiseras med de tre viktigaste EU-institutionerna i enlighet med deras respektive strukturer och mål. Nedan följer några av de åtgärder som skulle kunna vidtas. |
|
5.3 |
Europaparlamentet: Utöver utnämningen av en vice talman med uppgift att organisera en strukturerad dialog med det civila samhället kunde kontaktpunkter för den civila dialogen inrättas i varje parlamentsutskotts sekretariat, inklusive en årlig dialog med representativa organisationer i dessa utskott och en årlig dialog med civilsamhällesorganisationer om viktiga frågor som diskuteras i parlamentet, vilket stöder samspelet mellan föredragandena och organisationerna i det civila samhället. |
|
5.4 |
Kommissionen – följande bör inrättas: Riktlinjer för civil dialog inom de olika generaldirektoraten, en avdelningsövergripande grupp för civil dialog med företrädare för olika generaldirektorat, kurser i civil dialog, och, som föreslogs ovan, en plattform för det civila samhället som EESK står värd för. Med detta i åtanke beslutade EESK:s presidium i april 2025 att inrätta en särskild grupp av EESK-ledamöter med uppdraget att bygga vidare på EESK:s samarbete med plattformen. |
|
5.5 |
Rådet: Rådet bör se över hur det organiserar systematiska samråd med civilsamhällesorganisationer om sitt lagstiftningsarbete och politiska arbete. Dessa samråd kan ske i form av att civilsamhällesorganisationer bjuds in till sammanträden i rådets arbetsgrupper. Dessutom kan rådets roterande ordförandeskap anordna möten med civilsamhällesorganisationer om sina prioriteringar (33). |
6. Den civila dialogen och EESK
|
6.1 |
EESK är i egenskap av rådgivande organ bestående av företrädare för arbetsgivare, arbetstagare och andra civilsamhällesorganisationer en viktig aktör när det gäller att värna och främja den civila dialogen. |
|
6.2 |
Nuvarande praxis för det civila samhällets deltagande i EESK:s arbete kommer att ges en fortsättning, särskilt kontaktgruppen, anordnandet av utfrågningar med organisationer i det civila samhället, bidrag till utarbetandet av EESK:s yttranden, ungdomstestet, inbjudan till organisationer i det civila samhället att tala vid plenarsessionerna och den årliga veckan för det civila samhället. |
|
6.3 |
Som en uppföljning av den färdplan som antogs av forumet för icke-statliga organisationer i Riga 2015 utarbetade EESK:s kontaktgrupp 2018 en handlingsplan för genomförandet av artikel 11.1 och 11.2 i fördraget. Det föreslogs bland annat att man ska inrätta ett europeiskt observationsorgan för den civila dialogen. EESK noterar vederbörligen denna begäran (34). |
|
6.4 |
Slutligen vill vi ännu en gång efterlysa en strategi för civil dialog som resulterar i en handlingsplan som skulle kunna omfatta en av pelarna i förslaget om ett europeisk demokratiförsvar i linje med vårt yttrande ”Stärkt civil dialog och deltagardemokrati i EU”. |
Bryssel den 16 juli 2025.
Oliver RÖPKE
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs
ordförande
(1) EESK:s bidrag till Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2025: https://www.eesc.europa.eu/en/documents/resolution/european-economic-and-social-committee-contribution-2025-european-commission-work-programme-all-languages.
(2) Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till rådets rekommendation om stärkt dialog mellan arbetsmarknadens parter i Europeiska unionen (COM(2023) 38 final – 2023/0012 (NLE)) och Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om Stärka den sociala dialogen i Europeiska unionen: ta vara på dess fulla potential för att hantera rättvisa omställningar (COM(2023) 40 final) ( EUT C 228, 29.6.2023, s. 87), punkt 1.7.
(3) EESK:s kontaktgrupp, dialogcykel 2024, diskussionsunderlag med titeln ” A European Strategy for Civil Society ”: https://www.eesc.europa.eu/sites/default/files/2025-01/reflection_paper_on_a_european_strategy_for_civil_society_fin_eesc-2024-04653-00-00-info-edi.pdf.
(4) Artiklarna 300–304 i EUF-fördraget.
(5) Artikel 300 andra stycket i EUF-fördraget.
(6) EUT C 349, 29.9.2023, punkt 4.5 och Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Att stärka den civila dialogen och deltagandedemokratin i EU: vägen framåt (förberedande yttrande på begäran av det belgiska ordförandeskapet) ( EUT C, C/2024/2481, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2481/oj punkt 1.8.
(7) EESK:s kompendium ” Participatory Democracy - A success story written by the EESC ”: https://www.eesc.europa.eu/en/our-work/publications-other-work/publications/participatory-democracy-success-story-written-eesc.
(8) EUT C, C/2024/2481, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2481/oj, punkt 3.8.
(9) Öppet brev från CSE till kommissionens ordförande, 2022: https://www.eesc.europa.eu/en/our-work/publications-other-work/publications/participatory-democracy-success-story-written-eesc. Detta omfattar inte arbetsmarknadens parter.
(10) EESK:s bidrag till Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2025, punkt 6.7: https://www.eesc.europa.eu/en/documents/resolution/european-economic-and-social-committee-contribution-2025-european-commission-work-programme-all-languages.
(11) EUT C, C/2024/2481, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2481/oj23.4.2024.
(12) Särskilt EUT C, C/2024/2481, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2481/oj23.4.2024, Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om försvar av demokratin (COM(2023) 630 final) – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1024/2012 och (EU) 2018/1724 vad gäller vissa krav som fastställs i direktiv (EU) XXXX/XXXX (COM(2023) 636 final) – Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställande av harmoniserade krav på den inre marknaden vad gäller transparens kring intresserepresentation för tredjeländers räkning och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 (COM(2023) 637 final) ( EUT C, C/2024/4061, 12.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4061/oj12.7.2024, EUT C 349, 29.9.2023, s. 6929.9.2023, s. 69) och EUT C 228, 29.6.2023, s. 8729.6.2023, s. 87.
(13) Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Hur kan man nå den avsedda målgruppen och hur kan resultaten av medborgarpanelernas arbete användas på ett ändamålsenligt sätt? (yttrande på eget initiativ) (EUT C 349, 29.9.2023, s. 69) och Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Ojämlikt socialt skydd i allmänhet och för nya arbetsformer samt arbetstagare med atypisk anställning i synnerhet (yttrande på eget initiativ) ( EUT C, C/2025/106, 10.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/106/oj10.1.2025), punkt 5.9.
(14) Omfattar inte europeiska arbetsmarknadsparter: Civil society organisations/Sociétés civiles organisées, EESC: https://www.eesc.europa.eu/en/sections-other-bodies/other/liaison-group/organisation/civil-society-organisations-societes-civiles-organisees.
(15) EUT C, C/2024/2481, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2481/oj23.4.2024, punkt 2.4.
(16) EUT C, C/2024/2481, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2481/oj23.4.2024, punkt 5.3.
(17) ” Civil Society Organisations call for an EU Civil Society Strategy ”.
(18) EESK:s kontaktgrupp, dialogcykel 2024, diskussionsunderlag med titeln ”A European Strategy for Civil Society”.
(19) EUT C, C/2024/2481, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2481/oj23.4.2024, punkt 1.9.
(20) EUT C, C/2024/2481, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2481/oj23.4.2024, punkt 1.5.
(21) Gemensamt öppet brev från Gruppen för civilsamhällesorganisationer.
(22) EUT C, C/2024/2481, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2481/oj23.4.2024, punkt 1.5.
(23) Uppdragsbeskrivning för kommissionsledamot Michael McGrath: https://commission.europa.eu/document/download/27636865-211e-46fe-97fb-582b514c78f9_en?filename=mission-letter-mcgrath.pdf.
(24) EUT C, C/2024/2481, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2481/oj23.4.2024, punkt 1.4.
(25) Se t.ex. Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Att stärka den civila dialogen och deltagandedemokratin i EU: vägen framåt (förberedande yttrande på begäran av det belgiska ordförandeskapet) ( EUT C, C/2024/2481, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2481/oj), punkt 3.5.
(27) www.labsus.org/2024/03/unutopia-realizzata-dieci-anni-dopo.
(29) www.icnl.org/wp-content/uploads/Latvia_memo.pdf.
(31) Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället.
(32) Ny Eurobarometerundersökning visar rekordhögt förtroende för EU de senaste åren: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_24_6126.
(33) Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Att stärka den civila dialogen och deltagandedemokratin i EU: vägen framåt (förberedande yttrande på begäran av det belgiska ordförandeskapet) ( EUT C, C/2024/2481, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2481/oj).
(34) EUT C, C/2024/2481, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2481/oj23.4.2024, punkt 1.11.
ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/5141/oj
ISSN 1977-1061 (electronic edition)