13.11.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 379/77


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2020/1690

av den 25 september 2020

om ändring av riktlinje (EU) 2015/510 om genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk

(ECB/2020/45)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2 första strecksatsen,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 3.1 första strecksatsen, artiklarna 9.2, 12.1, 14.3 och 18.2 samt artikel 20 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

För att förverkliga en gemensam penningpolitik krävs definitioner av de verktyg, instrument och förfaranden som används av Eurosystemet så att tillämpningen av penningpolitiken blir enhetlig i de medlemsstater som har euron som valuta.

(2)

Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) (1) bör ändras för att införa nödvändiga tekniska och redaktionella ändringar avseende vissa aspekter av de penningpolitiska transaktionerna.

(3)

För att minska den samlade komplexiteten i Eurosystemets ramverk för säkerheter samt Eurosystemets riskexponering och arbetsbörda vid godtagbarhetsbedömning bör säkerställda obligationer som ej är reglerade genom lagstiftning (dvs. säkerställda obligationer reglerade genom avtal) inte längre godtas som säkerheter i Eurosystemet. Definitioner och bestämmelser som rör säkerställda obligationer i Eurosystemets ramverk för säkerheter bör därför ändras så att kategorin godtagbara säkerställda obligationer begränsas till säkerställda obligationer reglerade genom lagstiftning samt multi cédulas.

(4)

För att återspegla Eurosystemets tvåstegssystem för förräntning av överskottsreserver, vilket har varit tillämpligt sedan den 30 oktober 2019 i enlighet med Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/1743 (ECB/2019/31) (2), bör det anges vilken rättslig ram som ska tillämpas för förräntning av minimireserver respektive överskottsreserver.

(5)

För att ytterligare minska komplexiteten i Eurosystemets ramverk för säkerheter, och samtidigt beakta den begränsade användningen hittills, bör omsättbara skuldförbindelser som har emitterats eller garanterats av icke-finansiella företag och som saknar lämplig kreditbedömning inte längre godtas som säkerheter i Eurosystemet efter en övergångsperiod.

(6)

För att återspegla den senaste tidens finansiella innovationer inom hållbar finansiering avser Eurosystemet att godta vissa omsättbara skuldförbindelser med kupongstrukturer kopplade till att emittenten uppfyller förutbestämda hållbarhetsmål.

(7)

Det bör klargöras att tillgångar med kuponger kopplade till interpolerade referensräntor endast är godtagbara på vissa villkor, vilka bör specificeras.

(8)

För att fastställa en enhetlig och transparent strategi för vilka kategorier av säkerställda omsättbara tillgångar som är godtagbara som säkerhet för Eurosystemets kredittransaktioner bör andra säkerställda omsättbara tillgångar än värdepapper med bakomliggande tillgångar och säkerställda obligationer inte längre godtas som säkerhet i Eurosystemet.

(9)

Kraven för uppgifter på lån-nivå för de värdepapper med bakomliggande tillgångar som är godtagbara som säkerhet för Eurosystemet bör justeras för värdepapper med bakomliggande tillgångar för vilka uppgifter på lån-nivå rapporteras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 (3).

(10)

Vissa bestämmelser som rör kreditfordringars godtagbarhet som säkerhet för Eurosystemet samt uppgiftsrapporteringen av kreditfordringar bör ändras för att förbättra tillgången till information om kreditfordringar inom ramverket för säkerheter samt klargöra reglerna för när kreditfordringar är godtagbara som säkerhet och förfarandena för att verifiera dessa tillgångar.

(11)

För att säkerställa ökad transparens, enhetlighet och rättssäkerhet bör de allmänna godtagbarhetskriterierna för externa institut för kreditbedömning (ECAI) i Eurosystemets ramverk för kreditbedömning (ECAF) klargöras.

(12)

Reglerna för att använda skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av motparten eller en enhet med nära förbindelse till den motparten bör förenklas.

(13)

För att öka transparensen i Eurosystemets ramverk för motparter bör det närmare klargöras vad som gäller i fråga om anståndsperiodens längd för de motparter som inte uppfyller kapitalbaskraven.

(14)

Straffavgiften för åsidosättanden i samband med att godtagbara tillgångar används som säkerhet i Eurosystemet bör justeras för att ge motparterna incitament att proaktivt rapportera sådana åsidosättanden.

(15)

Riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

Riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)

Följande punkt ska införas som punkt 24a:

”24a)

säkerställd obligation reglerad genom EES-lagstiftning (EEA legislative covered bond): en säkerställd obligation som emitterats i enlighet med kraven i artikel 52.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (*1).

(*1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).” "

b)

Punkt 48 ska ersättas med följande:

”48)

säkerställd obligation av jumbo-typ (jumbo covered bond): en säkerställd obligation reglerad genom EES-lagstiftning med en emissionsvolym på minst 1 miljard euro, för vilka minst tre market-markers regelbundet anger sälj- och köpkurser.”

c)

Följande punkt ska införas som punkt 49a:

”49a)

säkerställd obligation reglerad genom lagstiftning (legislative covered bond): en säkerställd obligation som är antingen en säkerställd obligation reglerad genom EES-lagstiftning eller också en säkerställd obligation reglerad genom lagstiftning i ett G10-land utanför EES.”

d)

Följande punkt ska införas som punkt 68a:

”68a)

säkerställd obligation enligt lagstiftningen i ett G10-land utanför EES (non-EEA G10 legislative covered bond): en säkerställd obligation som emitterats i enlighet med kraven i den nationella lagstiftningsramen för säkerställda obligationer i ett G10-land utanför EES.”

e)

Punkt 71 ska utgå.

f)

Punkt 88 ska utgå.

g)

Följande punkt ska införas som punkt 88a:

”88a)

hållbarhetsmål: ett mål som har fastställts av emittenten i ett allmänt tillgängligt emissionsdokument och som mäter kvantifierade förbättringar av emittentens hållbarhetsprofil under en på förhand fastställd tidsperiod avseende ett eller flera av de miljömål som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (*2) och/eller ett eller flera av Förenta nationernas mål för hållbar utveckling vad gäller klimatförändring eller miljöförstöring (*3).

(*2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13)."

(*3)  Ingår i Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015.” "

h)

Punkt 94 ska utgå.

2.

Artikel 54 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   Minimireserver som uppfyller kraven på minimireserver enligt förordning (EG) nr 2531/98 och förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) ska förräntas i enlighet med förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).”

b)

Följande punkt 3 ska läggas till:

”3.   Minimireserver som överstiger minimireserverna enligt punkt 2 ska förräntas i enlighet med Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/1743 (ECB/2019/31) (*4).

(*4)  Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/1743 av den 15 oktober 2019 om förräntningen av innehav av överskottsreserver och viss inlåning (ECB/2019/31) (EUT L 267, 21.10.2019, s. 12).” "

3.

I artikel 61.1 ska följande mening läggas till:

”Sådana tillgångar ska endast vara godtagbara fram till den dag då det Eurosystemets system för förvaltning av säkerheter tas i drift (idrifttagandedatum).”

4.

Artikel 63.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Inledningen ska ersättas med följande:

”För att vara godtagbara måste skuldinstrument fram till en slutlig inlösen ha en av följande kupongstrukturer:”

b)

I punkt b ska led i ersättas med följande:

”i)

referensräntan är endast en av följande vid en viss tidpunkt:

—

en europenningmarknadsränta, t.ex. den korta euroräntan (€STR) (inklusive sammansatt eller genomsnittlig dagsränta för €STR), Euribor, LIBOR eller liknande index; för den första och/eller sista kupongen kan referensräntan vara en linjär interpolering mellan två löptider av samma europenningmarknadsränta, t.ex. en linjär interpolering mellan två olika löptider för Euribor,

—

en konstant swappränta till förfallodagen, t.ex. CMS, EIISDA, EUSA,

—

avkastningen på en av euroområdets statsobligationer eller ett index för flera av euroområdets statsobligationer som har en löptid på högst ett år,

—

ett inflationsindex för euroområdet,”

c)

Följande led c ska läggas till:

”c)

Kuponger med räntetrappa eller rörliga kuponger vars räntetrappa är kopplade till olika hållbarhetsmål, förutsatt att en oberoende tredje part verifierar att emittenten uppfyller hållbarhetsmålen i enlighet med skuldinstrumentets villkor.”

5.

Följande artikel ska införas som artikel 64a:

”Artikel 64a

Andra omsättbara tillgångar än värdepapper med bakomliggande tillgångar och säkerställda obligationer

1.   För att vara godtagbara måste andra omsättbara tillgångar än värdepapper med bakomliggande tillgångar, säkerställda obligationer reglerade genom lagstiftning och multi cédulas vara åtaganden utan säkerhet för både emittent och borgensman. För omsättbara tillgångar med mer än en emittent eller mer än en borgensman ska kravet i detta stycke gälla för varje emittent och borgensman.

2.   Säkerställda omsättbara tillgångar som var godtagbara före den 1 januari 2021, men som inte uppfyller godtagbarhetskraven enligt denna artikel ska även fortsättningsvis godtas fram till och med den 1 januari 2026, förutsatt att de uppfyller alla övriga godtagbarhetskriterier för omsättbara tillgångar. Med avvikelse från den första meningen i detta stycke ska säkerställda obligationer som varken är säkerställda genom lagstiftning eller multi-cédulas inte godtas från och med den 1 januari 2021.”

6.

Artikel 78 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Omfattande och standardiserade uppgifter på lån-nivå om den pool av kassaflödesgenererande tillgångar som ligger till grund för värdepapperen med bakomliggande tillgångar ska tillhandahållas i enlighet med de förfaranden som framgår av bilaga VIII.”

b)

Punkt 2 ska utgå.

7.

Artikel 80 ska ersättas med följande:

”Artikel 80

Godtagbarhetskriterier för säkerställda obligationer som täcks av värdepapper med bakomliggande tillgångar

1.   Utan att detta påverkar godtagbarheten för säkerställda obligationer enligt artikel 64a, är säkerställda obligationer reglerade genom EES-lagstiftning och med värdepapper som bakomliggande tillgångar enbart godtagbara förutsatt att säkerhetspoolen för dessa obligationer (i punkterna 1–4 kallad ”säkerhetsmassan”) enbart omfattar värdepapper med bakomliggande tillgångar som uppfyller alla följande kriterier:

a)

De kassaflödesgenererande tillgångar som täcker värdepapperen med bakomliggande tillgångar ska uppfylla kriterierna i artikel 129.1 d–f i förordning (EU) nr 575/2013.

b)

De kassaflödesgenererande tillgångarna härrör från en enhet med nära förbindelser till emittenten enligt vad som framgår av artikel 138.

c)

De används som tekniska verktyg för att överföra bolån eller garanterade fastighetslån från upphovsenheten till säkerhetsmassan.

2.   Med beaktande av punkt 4 ska de nationella centralbankerna använda följande åtgärder för att verifiera att säkerhetsmassan inte innehåller värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller punkt 1.

a)

De nationella centralbankerna ska kvartalsvis kräva att emittenten gör en självcertifiering och bekräftar att säkerhetsmassan inte innehåller värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller punkt 1. De nationella centralbankernas begäran om självcertifiering ska undertecknas av emittentens VD, finanschef eller en chef på motsvarande nivå, eller av en firmatecknare å deras vägnar.

b)

De nationella centralbankerna ska årligen i efterhand kräva en bekräftelse från externa revisorer eller emittentens granskare av säkerhetspoolen där det framgår att säkerhetsmassan under granskningsperioden inte innehållit värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller punkt 1.

3.   Om emittenten inte uppfyller en viss begäran eller om Eurosystemet bedömer svaret som felaktigt eller ofullständigt i sådan utsträckning att man inte kan verifiera huruvida säkerhetsmassan uppfyller kriterierna enligt punkt 1, ska Eurosystemet besluta att inte godkänna säkerställda obligationer reglerade genom EES-lagstiftning som säkerheter eller tillfälligt upphäva godtagbarheten.

4.   Om den tillämpliga lagstiftningen eller prospektet förbjuder att man inkluderar värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller kriterierna enligt punkt 1 för att inkluderas i säkerhetsmassan, krävs ingen verifiering enligt punkt 2.

5.   För tillämpning av punkt 1 b ska nära förbindelser fastställas vid den tidpunkt då bättre rangordnade delar i värdepapperet med bakomliggande tillgångar överförs till säkerhetsmassan för den säkerställda obligationen reglerad genom EES-lagstiftning.

6.   Säkerhetsmassan för säkerställda obligationer reglerade genom lagstiftning i ett G10-land utanför EES får inte omfatta värdepapper med bakomliggande tillgångar.”

8.

Artikel 87 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 c ska ersättas med följande:

”c)

Om emittent eller borgensman är en ”enhet inom den offentliga sektorn” enligt definitionen i artikel 2.75 och inte avses i punkterna a och b, ska man inte göra någon implicit kreditbedömning och de skuldinstrument som emitteras eller garanteras av dessa enheter ska behandlas på samma sätt som skuldinstrument som emitteras eller garanteras av enheter i den privata sektorn, dvs. som att de inte har någon lämplig kreditbedömning.”

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   Om skuldinstrumenten emitterats eller garanteras av icke-finansiella företag etablerade i en medlemsstat som har euron som valuta, ska Eurosystemet göra kreditbedömningen baserat på de regler för kreditkvalitetsbedömning av kreditfordringar som framgår av kapitel 2 i avdelning III, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 61.1.

c)

I tabell 9 ska lydelsen ”Behandlas som emittenter eller gäldenärer från den privata sektorn” ersättas med ”Behandlas som emittenter eller gäldenärer från den privata sektorn, dvs. deras omsättbara tillgångar är inte godtagbara”

9.

Artikel 90 ska ändras på följande sätt:

a)

Inledningen ska ersättas med följande:

”För att vara godtagbara ska kreditfordringar uppfylla följande krav från och med tidpunkten då de mobiliseras och fram till slutlig inlösen eller demobilisering:”

b)

Led a ska ersättas med följande:

”a)

har de ett fast, villkorslöst kapitalbelopp, och”.

c)

I led b ska lydelsen ”en ränta som fram till slutlig inlösen är antingen:” ersättas med ”en ränta som är antingen:”

d)

I led b iii ska strecksatsen ”— en europenningmarknadsränta, t.ex. Euribor, LIBOR eller liknande index,” ersättas med följande:

”—

en europenningmarknadsränta, t.ex. €STR (inklusive sammansatt eller genomsnittlig dagsränta för €STR), Euribor, LIBOR eller liknande index,”.

10.

Artikel 100 ska ersättas med följande:

”Artikel 100

Kontroll av de förfaranden och system som används för att lämna in kreditfordringar

Innan motparten mobiliserar kreditfordringar för första gången ska den nationella centralbanken, alternativt tillsynsmyndigheter eller externa revisorer, kontrollera att motparten tillämpar lämpliga förfaranden för att lämna information till Eurosystemet om kreditfordringar. Förfaranden och system ska därefter kontrolleras minst en gång vart femte år. Om dessa förfaranden eller system ändras i betydande omfattning får en ny kontroll göras.”

11.

I artikel 101 ska följande nya led aa införas efter led a:

”aa)

För kreditfordringar som mobiliseras som säkerhet från och med maj 2021 ska de begära att motparter i tillämpliga fall anger relevanta identifieringskoder för AnaCredit (databas med analytisk kreditdata), (dvs. ID-koden för ”observerad aktör”, ”avtal” och ”instrument”) vilka rapporteras inom ramen för statistikrapporteringskraven i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EU) 2016/867 (ECB/2016/13) (*5).

(*5)  Europeiska centralbankens förordning (EU) 2016/867 av den 18 maj 2016 om insamling av detaljerad data om krediter och kreditrisker (ECB/2016/13) (EUT L 144, 1.6.2016, s. 44).” "

12.

I artikel 102 ska andra meningen ersättas med följande:

”Alla rättsliga formaliteter som krävs för att säkerställa avtalets giltighet och mobiliseringen av en kreditfordran som säkerhet måste, beroende på situationen, uppfyllas av motparten och/eller mottagaren.”

13.

I artikel 120 ska punkterna 2 och 2a ersättas med följande:

”2.   Efter det ansökningsförfarande som framgår av bilaga IXc förbehåller sig Eurosystemet rätten att besluta om huruvida man ska inleda ett förfarande om godkännande enligt ECAF när man erhåller en ansökan från ett kreditvärderingsinstitut. I sitt beslut ska Eurosystemet bl.a. beakta huruvida kreditvärderingsinstitutet tillhandahåller relevant täckning för att säkerställa ett effektivt genomförande av ECAF i enlighet med de krav som framgår av bilaga IXa.

2a.   Efter det att ett förfarande om godkännande enligt ECAF har inletts ska Eurosystemet granska all ytterligare relevant information för att säkerställa en effektiv tillämpning av ECAF, inklusive ECAI:s möjligheter att i) uppfylla kriterierna och reglerna för ECAF:s process för övervakning av prestanda i enlighet med de krav som framgår av bilaga IX och (i förekommande fall) de specifika kriterierna i bilaga IXb, och ii) uppfylla de godtagbarhetskriterier som anges i bilaga IXc. Eurosystemet förbehåller sig rätten att besluta huruvida ett visst ECAI godtas för ECAF utifrån den information som lämnas och sin egen bedömning.”

14.

Artikel 138 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 3 ska leden a, b och c ersättas med följande:

”a)

Nära förbindelser, enligt definitionen i punkt 2, som uppstår till följd av att det finns en enhet inom den offentliga sektorn i EES som har rätt att ta ut skatt och som är antingen i) en enhet som direkt, eller indirekt genom ett eller flera företag, äger 20 procent eller mer av kapitalet i motparten, eller ii) en tredje part som direkt, eller indirekt genom ett eller flera företag, äger 20 procent eller mer av kapitalet i motparten och 20 procent eller mer av kapitalet i den andra enheten, förutsatt att det inte finns några andra nära förbindelser mellan motparten och den andra enheten utöver de nära förbindelser som uppstår till följd av en eller flera enheter inom den offentliga sektorn i EES med rätt att ta ut skatt.

b)

Säkerställda obligationer reglerade genom EES-lagstiftning som

i)

uppfyller de krav som fastställs i artikel 129.1–129.3 och 129.6 i förordning (EU) nr 575/2013,

ii)

inte i sin säkerhetsmassa har skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av motparten eller en enhet med nära förbindelse till den motparten, enligt definitionen i punkt 2, och som fullt ut garanteras av en eller flera enheter inom den offentliga sektorn i EES med rätt att ta ut skatt, och

iii)

har en ECAI-bedömning enligt definitionen i artikel 83 a som uppfyller kraven enligt bilaga IXb.

c)

Icke omsättbara skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) och skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC).”

b)

Följande punkt 4 ska läggas till:

”4.   Om överensstämmelse med punkt 3 b ii behöver verifieras, dvs. för säkerställda obligationer reglerade genom EES-lagstiftning, där den tillämpliga lagstiftningen eller prospektet inte exkluderar skuldinstrument som avses i punkt 3 b ii som säkerhetsmassa och där motparten eller en enhet med nära förbindelser till denne har emitterat sådana skuldinstrument får de nationella centralbankerna vidta en eller flera av följande åtgärder för att genomföra ad-hoc kontroller av efterlevnaden av punkt 3 b ii.

a)

De nationella centralbankerna får erhålla regelbundna granskningsrapporter som ger en översikt över tillgångarna i säkerhetsmassan för de säkerställda obligationerna reglerade genom EES-lagstiftning.

b)

Om granskningsrapporter inte ger tillräcklig information för en verifiering, får de nationella centralbankerna kräva självcertifiering och utfästelser från den motpart som mobiliserar en säkerställd obligation reglerad genom EES-lagstiftning, där motparten försäkrar att säkerhetsmassan för de säkerställda obligationerna reglerade genom EES-lagstiftning inte i strid med punkt 3 b ii inkluderar bankobligationer utan säkerhet som emitterats av motparten, eller en enhet med nära förbindelse till denne, och som fullt ut garanteras av en eller flera offentliga EES-enheter med rätt att ta ut skatt. Motpartens självcertifiering ska undertecknas av motpartens VD, finanschef eller en chef på motsvarande nivå, eller av en firmatecknare å deras vägnar.

c)

De nationella centralbankerna kan årsvis i efterhand begära att en motpart som mobiliserar en säkerställd obligation reglerad genom EES-lagstiftning uppvisar en bekräftelse från externa revisorer eller emittentens granskare av säkerhetsmassan där det framgår att säkerhetsmassan för de säkerställda obligationerna reglerade genom EES-lagstiftning inte i strid med punkt 3 b ii inkluderar bankobligationer utan säkerhet som emitterats av motparten, eller en enhet med nära förbindelse till denne, och som fullt ut garanteras av en eller flera enheter inom den offentliga sektorn i EES med rätt att ta ut skatt.

d)

Om motparten inte på anmodan av en nationell centralbank tillhandahåller någon självcertifiering eller bekräftelse i enlighet med led b och c, ska den säkerställda obligationen reglerad genom EES-lagstiftning inte mobiliseras som säkerhet av motparten.”

15.

Artikel 139 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska utgå.

b)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   I undantagsfall får ECB-rådet besluta om tillfälliga undantag från artikel 138.1 genom att tillåta att en motpart i högst tre år använder skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av motparten eller en enhet med nära förbindelse till den motparten, och som fullt ut garanteras av en eller flera enheter inom den offentliga sektorn i EES med rätt att ta ut skatt. En begäran om ett undantag ska åtföljas av en finansieringsplan från den sökande motparten som visar hur användningen av respektive tillgångar kommer att fasas ut senast tre år efter det att undantaget beviljats. Ett sådant undantag ska endast beviljas om den säkerhet som ställts av en eller flera EES-stater, delstater, kommuner, lokala myndigheter eller andra enheter inom den offentliga sektorn med rätt att ta ut skatt, uppfyller kraven för garantier som framgår av artikel 114.”

c)

Punkterna 3 och 4 ska utgå.

16.

Artikel 148.2 ska ersättas med följande:

”2.   Motparter får mobilisera andra godtagbara tillgångar än inlåning med fast löptid för gränsöverskridande användning i enlighet med nedanstående.

a)

Omsättbara tillgångar ska mobiliseras genom i) godtagbara förbindelser, ii) godtagbara förfaranden i CCBM, iii) godtagbara förbindelser i kombinationen med förfaranden i CCBM,

b)

skuldförbindelser med säkerhet i godtagbara kreditfordringar (DECC) och skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) ska mobiliseras i enlighet med tillämpliga förfaranden i CCBM, och

c)

kreditfordringar ska mobiliseras antingen via i) tillämpliga förfaranden i CCBM eller ii) i enlighet med inhemska förfaranden, såsom de fastställs i respektive nationella centralbanks relevanta nationella dokumentation.”

17.

Artikel 155 ska ersättas med följande:

”Artikel 155

Straffavgifter om vissa operativa regler åsidosätts

1.   Om en motpart åsidosätter någon av skyldigheterna som framgår av artikel 154.1 ska Eurosystemet utdöma en straffavgift för varje enskilt åsidosättande. Straffavgiften ska beräknas enligt bilaga VII.

2.   Om en motpart korrigerar ett åsidosättande av en skyldighet enligt artikel 154.1 c, samt underrättar den nationella centralbanken innan motparten har informerats om detta av den nationella centralbanken, ECB eller en extern revisor (”självrapporterad överträdelse”), ska tillämplig straffavgift som har beräknats enligt bilaga VII sänkas med 50 procent. Straffavgiften ska även sänkas i de fall då motparten underrättar den nationella centralbanken om ett åsidosättande som inte har upptäckts av ECB eller den nationella centralbanken samt i fråga om demobiliserade tillgångar. Straffavgiften ska inte sänkas i de fall då det pågår en kontroll av tillgångarna som motparten är medveten om eftersom denne informerats om detta av den nationella centralbanken, ECB eller en extern revisor.”

18.

I artikel 156.4 ska led a ersättas med följande:

”a)

en straffavgift tillämpades,”

19.

Artikel 158 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   Motparter som står under tillsyn i enlighet med artikel 55 b i men som inte uppfyller kapitalbaskravet enligt förordning (EU) nr 575/2013, på individuell basis och/eller gruppbasis, i enlighet med tillsynskraven, samt motparter som står under likvärdig tillsyn i enlighet med artikel 55 b iii men som inte uppfyller krav jämförbara med kapitalbaskravet enligt förordning (EU) nr 575/2013, på individuell basis och/eller gruppbasis, ska av försiktighetsskäl automatiskt få begränsad tillgång till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner. Begränsningen ska motsvara den nivå av tillgång till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner som gäller vid den tidpunkt då Eurosystemet underrättas om underkapitaliseringen. Denna begränsning ska inte påverka tillämpningen av andra diskretionära åtgärder som Eurosystemet kan vidta. Om det inte säkerställs att kapitalbaskravet på nytt kan uppfyllas genom att lämpliga rekapitaliseringsåtgärder genomförs i rätt tid inom 20 veckor räknat från referensdatum för den datainsamling då åsidosättandet upptäcktes, ska tillgången till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner av försiktighetsskäl automatiskt stängas av, begränsas eller uteslutas för motparterna.”

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   När det gäller bedömningen av den finansiella soliditeten för en motpart i enlighet med artikel 55 c får Eurosystemet, utan att detta påverkar tillämpningen av andra diskretionära åtgärder, av försiktighetsskäl begränsa tillgången till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner för följande motparter:

a)

Motparter för vilka information om kapitalrelationer enligt förordning (EU) nr 575/2013 är ofullständig eller inte har tillhandahållits till berörd nationell centralbank och ECB i tid, och senast inom 14 veckor efter utgången av respektive kvartal.

b)

Motparter som inte omfattas av rapporteringskravet för kapitalrelationer enligt förordning (EU) nr 575/2013 men för vilka likvärdig information enligt artikel 55 b iii är ofullständig eller inte har lämnats till berörd nationell centralbank och ECB i tid, och senast inom 14 veckor efter utgången av respektive kvartal.

Tillgången ska återställas så snart relevant information har tillhandahållits till berörd nationell centralbank och det har fastställts att motparten uppfyller kriteriet om finansiell soliditet enligt artikel 55 c. Om relevant information inte har tillhandahållits inom 20 veckor efter utgången av respektive kvartal, ska motparten av försiktighetsskäl automatiskt stängas av från tillgång till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner.”

20.

I artikel 159.4 ska led b ersättas med följande:

”b)

tillgångar som emitteras, emitteras tillsammans med handläggs eller garanteras av motparter eller enheter med nära förbindelser till motparter som Eurosystemet har stängt av, begränsat eller uteslutit från tillgång till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner.”

21.

Bilagorna I, VIII, IXa och XII ska ändras i enlighet med bilaga I till denna riktlinje.

22.

Texten i bilaga II till denna riktlinje ska läggas till som en ny bilaga IXc.

Artikel 2

Verkan och genomförande

1.   Denna riktlinje får verkan samma dag som den delges de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.

2.   De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa denna riktlinje och tillämpa dem från och med den 1 januari 2021. De ska senast den 6 november 2020 informera Europeiska centralbanken om de texter och medel som avser dessa åtgärder.

Artikel 3

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 25 september 2020.

På ECB-rådets vägnar

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande


(1)  Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/510 av den 19 december 2014 om genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk (ECB/2014/60) (EUT L 91, 2.4.2015, s. 3).

(2)  Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/1743 av den 15 oktober 2019 om förräntningen av innehav av överskottsreserver och viss inlåning (ECB/2019/31) (EUT L 267, 21.10.2019, s. 12).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 35).


BILAGA I

Bilagorna I, VIII, IXa och XII till riktlinje (EU) nr 2015/510 (ECB/2014/60) ska ändras på följande sätt:

1.

I bilaga I.5 ska andra meningen ersättas med följande:

”Dessa institut inkluderar bl.a. institut som är föremål för rekonstruktion och institut vars tillgångar har frusits och/eller som är föremål för andra åtgärder vidtagna av unionen enligt artikel 75 i fördraget eller av en medlemsstat som begränsar möjligheten att förfoga över tillgångarna eller ett beslut av Eurosystemet om att utesluta eller stänga av institutets tillgång till öppna marknadstransaktioner eller Eurosystemets stående faciliteter.”

2.

Bilaga VIII ska ändras på följande sätt:

a)

I avsnitt II ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.

Värdepapper med bakomliggande tillgångar för vilka ECB:s mall för rapportering av uppgifter på lån-nivå används måste uppfylla minimikraven i fråga om ett poängtal på A1, något som bedöms utifrån tillgången på information, i synnerhet i datafälten i mallen för rapportering av uppgifter på lån-nivå, beräknat i enlighet med den metod som anges i avsnitt III i denna bilaga. Utan att det påverkar de poängtal som framgår av avsnitt III avseende uppgifter på lån-nivå, får Eurosystemet som säkerhet godta värdepapper med bakomliggande tillgångar för vilka ECB:s mall för rapportering av uppgifter på lån-nivå används och vars poängtal understiger A1, sedan det har gjorts en bedömning av varje enskilt fall och förutsatt att det finns en lämplig förklaring till att det obligatoriska poängtalet inte har kunnat uppnås. För varje lämplig förklaring kommer Eurosystemet att ange en maximal toleransnivå och toleranshorisont som publiceras på ECB:s webbplats. Toleranshorisonten ska ange den tidsperiod inom vilken uppgiftskvaliteten för värdepapperena med bakomliggande tillgångar ska förbättras.”

b)

I avsnitt II.3 ska lydelsen ”varje rapporteringsmall” ersättas med ”ECB:s mallar för rapportering av uppgifter på lån-nivå”.

c)

I avsnitt III ska rubriken ersättas med följande:

”ECB:S METOD FÖR POÄNGSÄTTNING”.

d)

I avsnitt IV ska rubriken ersättas med följande:

”HUR EUROSYSTEMET UTSER REGISTER ÖVER UPPGIFTER PÅ LÅN-NIVÅ”

e)

I avsnitt IV.I ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.

För att kunna utses av Eurosystemet måste uppgiftsregister uppfylla Eurosystemets krav som bl.a. omfattar öppen tillgång, lika för alla, täckning, lämpliga styrmekanismer samt öppenhet.

3.

I bilaga IXa.2 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.

Täckning beräknas utifrån kreditbetyg som utfärdats eller stöds av kreditvärderingsinstitutet i enlighet med förordning (EG) nr 1060/2009 och genom att uppfylla alla övriga krav för ECAF-ändamål. Vad gäller historisk täckning ska enbart godtagbarhetskrav för säkerheter som gällde i Eurosystemet vid den relevanta tidpunkten och enbart kreditbetyg som hade utfärdats eller godkänts i enlighet med förordning (EG) nr 1060/2009 vid den relevanta tidpunkten beaktas.”

4.

I bilaga XII ska termen ”säkerställd obligation av jumbo-typ som uppfyller UCITS” ersättas med ”säkerställd obligation av jumbo-typ”.


BILAGA II

Följande nya bilaga IXc ska läggas till:

”BILAGA IXc

GODTAGBARHETSKRITERIER OCH ANSÖKNINGSFÖRFARANDE FÖR EXTERNA INSTITUT FÖR KREDITBEDÖMNING (ECAI)

Denna bilaga innehåller detaljerade uppgifter om godtagbarhetskriterierna för externa institut för kreditbedömning (ECAI) samt förfarandet för hur ett kreditvärderingsinstitut ansöker om att bli godkänt som ECAI inom Eurosystemets ramverk för kreditbedömning (ECAF) i enlighet med artikel 120 i denna riktlinje.

I.   ANSÖKNINGSFÖRFARANDE FOR ATT BLI GODKÄND SOM ECAI INOM ECAF

1.

Ett kreditvärderingsinstituts ansökan om att bli godkänd som ECAI inom ECAF ska sändas till ECB:s direktorat för riskhantering (DRMSecretariat@ecb.europa.eu). Ansökan ska innehålla lämpliga resonemang och dokumentation enligt avsnitt II som styrker att sökanden uppfyller de krav som ställs på ECAI enligt denna riktlinje. Ansökan, resonemang och dokumentation ska lämnas skriftligen på engelska, i tillämpliga mallar samt i elektronisk form.

2.

I etapp 1 av ansökningsförfarandet ska kreditvärderingsinstitutet visa att det uppfyller de relevanta täckningskraven som framgår av artikel 120 och bilaga IXa till den här riktlinjen, samt i denna bilaga, och, om kreditvärderingsinstitutets ansökan om att godkännas inom ECAF tidigare avvisats av Eurosystemet, hur den tidigare bristande efterlevnaden har åtgärdats. De enskilda stegen i denna första etapp är följande.

a)

Kreditvärderingsinstitutet måste tillhandahålla ECB den dokumentation och information som framgår av avsnitt II.1. Kreditvärderingsinstitutet får också tillhandahålla ECB annan information som det anser vara relevant för att visa att det uppfyller de relevanta täckningskraven och, i tillämpliga fall, hur kreditvärderingsinstitutet har åtgärdat en tidigare bristande efterlevnad.

b)

ECB bedömer huruvida den dokumentation och information som tillhandahållits enligt avsnitt II.1 är fullständig. Om informationen inte är fullständig kommer ECB att uppmana kreditvärderingsinstitutet att inkomma med ytterligare information.

c)

I enlighet med avsnitt II.2 får ECB begära in all ytterligare information som behövs för att ECB ska kunna påbörja sin bedömning av huruvida kreditvärderingsinstitutet uppfyller de relevanta täckningskraven och, i tillämpliga fall, hur kreditvärderingsinstitutet har åtgärdat en tidigare bristande efterlevnad.

d)

När ECB bedömer att en ansökan är fullständig och efter att, i förekommande fall, ha begärt och erhållit ytterligare information, kommer ECB att informera kreditvärderingsinstitutet om detta.

e)

ECB bedömer huruvida kreditvärderingsinstitutet uppfyller de relevanta täckningskraven som framgår av artikel 120 och bilaga IXa till den här riktlinjen, samt i denna bilaga, utifrån den information som lämnats enligt avsnitt II.1 och II.2, och beaktar både kvantitativa och kvalitativa aspekter på täckningen enligt vad som förklaras mer i detalj i avsnitt III.2.

f)

Som en del av sin bedömning huruvida kreditvärderingsinstitutet uppfyller de relevanta täckningskraven, får ECB begära att kreditvärderingsinstitutet beviljar tillgång till kreditratingrapporter för att illustrera att kreditbetygen uppfyller ECAF-kraven.

g)

ECB får begära ytterligare förtydliganden eller information från kreditvärderingsinstitutet när som helst under sin bedömning av de relevanta täckningskraven och, i tillämpliga fall, hur kreditvärderingsinstitutet har åtgärdat en tidigare bristande efterlevnad.

h)

Eurosystem kommer att anta ett motiverat beslut om huruvida kreditvärderingsinstitutet uppfyller de relevanta täckningskraven och, i tillämpliga fall, hur kreditvärderingsinstitutet har åtgärdat en tidigare bristande efterlevnad. ECB kommer att meddela det berörda kreditvärderingsinstitutet sitt beslut. Om Eurosystemet beslutar att kreditvärderingsinstitutet inte uppfyller de relevanta täckningskraven och/eller, i tillämpliga fall, inte har åtgärdat en tidigare bristande efterlevnad, kommer det att meddela skälen för detta.

i)

Tillsammans med varje beslut som meddelas ett kreditvärderingsinstitut enligt punkt h, kommer Eurosystemet också att meddela kreditvärderingsinstitutet huruvida det kommer att utöva sin rätt att fatta besluta om att inte inleda ett förfarande om godkännande enligt ECAF enligt artikel 120.2 i den här riktlinjen, dvs. att inte tillåta ett kreditvärderingsinstitut att gå vidare till ansökningsförfarandets andra steg. Eurosystemet kommer att motivera sitt beslut i meddelandet. Till stöd för ett sådant beslut får Eurosystemet bl.a. beakta huruvida information från kreditvärderingsinstitutet eller som härletts från andra källor kan ge upphov till allvarliga betänkligheter att godkännandet av ett kreditvärderingsinstitut i ECAF kan förhindra en effektiv tillämpning av ECAF, eller inte skulle stå i överensstämmelse med principerna för riskkontroll i ECAF för Eurosystemets ramverk för säkerheter.

3.

Om ECB beslutar att kreditvärderingsinstitutet uppfyller de relevanta täckningskraven och, i tillämpliga fall, har åtgärdat en tidigare bristande efterlevnad, och ECB beslutar att inleda ett förfarande om godkännande enligt ECAF, får kreditvärderingsinstitutet gå vidare till ansökningsförfarandets andra steg. I etapp två ska kreditvärderingsinstitutet visa att det uppfyller alla andra relevanta kraven som framgår av denna riktlinje. De enskilda stegen i den andra etappen är följande.

a)

Kreditvärderingsinstitutet måste tillhandahålla ECB den dokumentation och information som framgår av avsnitt II.3. Kreditvärderingsinstitutet får också tillhandahålla annan information som det anser vara relevant för att visa att det uppfyller kraven som framgår av denna riktlinje.

b)

ECB bedömer huruvida den dokumentation och information som tillhandahållits avseende avsnitt II.3 är fullständig. Om informationen inte är fullständig kommer ECB att uppmana kreditvärderingsinstitutet att inkomma med ytterligare information.

c)

I enlighet med avsnitt II.4 får ECB begära in all ytterligare information som behövs för att ECB ska kunna påbörja sin bedömning av huruvida kreditvärderingsinstitutet uppfyller kraven som framgår av denna riktlinje.

d)

När ECB bedömer att en ansökan är fullständig och efter att, i förekommande fall, ha begärt och erhållit ytterligare information avseende täckningen, kommer ECB att informera kreditvärderingsinstitutet om detta.

e)

Eurosystemet kommer att bedöma huruvida kreditvärderingsinstitutet uppfyller de krav som framgår av denna riktlinje utifrån den dokumentation och information som tillhandahållits enligt avsnitt II.3 och II.4 samt annan relevant information från andra källor, inklusive kreditvärderingsinstitutets webbplats. Eurosystemet kommer att göra sin bedömning med målet att säkerställa ett effektivt genomförande av ECAF, upprätthålla Eurosystemets krav på hög kreditvärdighet för godtagbara tillgångar och säkerställa riskkontroll i ECAF för Eurosystemets ramverk för säkerheter.

f)

Som en del av bedömningen av kreditvärderingsinstitutets möjligheter att uppfylla kriterierna och reglerna för ECAF:s process för övervakning av prestanda kommer Eurosystemet att tillämpa ECAF-övervakningsprocessen som beskrivs i artikel 126 i denna riktlinje på kreditvärderingsinstitutens kreditbetyg avseende minst tre, och helst fem, år som föregick ansökan i enlighet med avsnitt II.3 och avsnitt III. Eurosystemet får också bedöma ett kreditvärderingsinstituts faktiska kreditbetyg mot andra kreditbedömningssystem, baserat på sin erfarenhet och kunskap som erhållits genom ECAF.

g)

Som en del av sin bedömning får Eurosystemet begära att ett kreditvärderingsinstitut möjliggör ett eller flera besök för Eurosystemets personal i kreditvärderingsinstitutets lokaler och/eller att kreditvärderingsinstitutets relevanta personal deltar i direkta möten med Eurosystemets personal i ECB:s lokaler. Om ett sådant besök eller möte krävs ska det utgöra ett obligatoriskt krav i ansökningsförfarandet.

h)

Som en del av sin bedömning får Eurosystemet begära att kreditvärderingsinstitutet beviljar tillgång till kreditratingrapporter för att illustrera att kreditbetygen för tillgångar uppfyller de krav på offentliggörande av information som framgår av bilaga IXb och tillgängligheten av informationskrav enligt artikel 120 vilka förklaras mer i detalj i avsnitt III.3.

i)

Eurosystemet får begära ytterligare förtydliganden eller information från kreditvärderingsinstitutet när som helst under sin bedömning.

j)

Eurosystemet kommer att anta ett motiverat beslut om huruvida kreditvärderingsinstitutet uppfyller de krav som framgår av denna riktlinje och huruvida det godtas som ett ECAI i ECAF. ECB kommer att meddela det berörda kreditvärderingsinstitutet sitt beslut. Om ECB beslutar att kreditvärderingsinstitutet inte uppfyller de krav som framgår av denna riktlinje och inte godtas som ett ECAI i ECAF, kommer den att meddela skälen för detta.

k)

Om Eurosystemet beslutar att godta kreditvärderingsinstitutet som ett ECAI i ECAF kommer ECB också att meddela kreditvärderingsinstitutet vilka ytterligare steg som krävs för att integrera kreditvärderingsinstitutet som ett ECAI i ECAF på operationell nivå.

II.   INFORMATION SOM MÅSTE TILLHANDAHÅLLAS FÖR ATT EN ECAF-ANSÖKAN SKA ANSES VARA FULLSTÄNDIG

1.

I etapp 1 av ansökningsförfarandet ska kreditvärderingsinstitutet tillhandahålla nedanstående information.

a)

Kreditvärderingsinstitutets egna estimat avseende sina kreditbetygs täckning.

b)

Ett intyg från kreditvärderingsinstitutet om att det uppfyller alla ECAF-krav i denna riktlinje för vilka det själv kan bedöma efterlevnaden.

c)

Disaggregerade uppgifter om kreditbetyg på detaljnivå så att ECB kan kontrollera att kreditvärderingsinstitutet uppfyller de relevanta täckningskraven. Uppgifterna om kreditbetygen ska lämnas till ECB med hjälp av de mallar som ECB tillhandahåller och som innehåller instruktioner om hur uppgifterna ska presenteras. Uppgifterna ska omfatta alla bedömningar av tillgångar, emittenter och borgensmän som är godtagbara för ECAF-ändamål i enlighet med denna riktlinje samt även statisk information om tillhörande tillgångar, emittenter och borgensmän enligt vad som framgår av mallarna.

d)

Uppgifter om kreditbetygen som visar att täckningskraven uppfylls vid ansökningstidpunkten samt varit uppfyllda under vart och ett av de tre åren, dvs. 36 månader, som föregick ansökningsdagen. Uppgifterna om kreditbetygen ska visa att täckningskraven uppfyllts med hjälp av punktuella mätningar var sjätte månad under de 36 månaderna som föregår ansökningsdagen.

e)

Om kreditvärderingsinstitutets ansökan om att godkännas inom ramen för ECAF tidigare avvisats av Eurosystemet, ska den bifogade dokumentationen visa hur den tidigare bristande efterlevnaden har åtgärdats.

2.

ECB får begära in ytterligare information, t.ex. för att visa att kreditvärderingsinstitutets täckning varit stabil över tiden, kreditvärderingsinstitutets praxis för att dela ut kreditbetyg och kvaliteten på kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg under en viss period.

3.

I etapp 2 av ansökningsförfarandet ska kreditvärderingsinstitutet tillhandahålla nedanstående dokumentation och information.

a)

En beskrivning av kreditvärderingsinstitutets organisation, inkl. företags- och ägarstruktur, affärsstrategi, särskilt dess strategi för att upprätthålla en relevant täckning för ECAF-ändamål, samt hur kreditbetygen tas fram, särskilt sammansättningen på kommittéerna som sätter kreditbetygen samt hur kommittéerna fattar beslut.

b)

Alla dokument av betydelse för kreditvärderingsmetoderna, skalor för kreditbetygen samt definitioner för fallissemang.

c)

Rapporter om nyemissioner, kreditbetyg och granskningar i relation till de kreditbetyg som ECB valt ut.

d)

Historiska uppgifter om kreditvärderingsinstitutets fallissemang som omfattar de senaste tre åren och helst fem åren samt den definition av fallissemang som kreditvärderingsinstitutet använder, för att Eurosystemet i efterhand ska kunna granska kreditvärderingsinstitutets prestanda i enlighet med ramverket för kontroll av prestanda. Detta kommer också att utgöra grunden för att inordna kreditbetygen i Eurosystemets harmoniserade kreditbetygsskala. De inlämnade uppgifterna ska omfatta:

i)

globala disaggregerade uppgifter om alla kreditbetyg, även sådana som inte godtas inom ECAF, t.ex. på grund av geografiska eller andra restriktioner,

ii)

ekvivalenta övergångstabeller för kreditbetyg och statistik om fallissemang.

De disaggregerade uppgifterna om kreditbetygen ska lämnas till ECB med hjälp av de mallar som finns på ECB:s webbplats och som innehåller instruktioner om hur uppgifterna ska presenteras. Uppgifterna ska omfatta alla bedömningar av tillgångar, emittenter och borgensmän som är godtagbara för ECAF-ändamål i enlighet med denna riktlinje samt även statisk information om tillhörande tillgångar, emittenter och borgensmän enligt vad som framgår av mallarna.

e)

Information om hur Eurosystemet i praktiken kan få tillgång till, och använda, kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg, inklusive kreditvärderingsinstitutets kontinuerligt uppdaterade uppgifter, avgifter samt avtalsmässiga arrangemang för att få tillgång till kreditbetygen.

4.

ECB får begära ytterligare relevant information från kreditvärderingsinstitutet, t.ex. avseende kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg avseende tillgångar, emittenter och borgensmän som inte godtas inom ECAF, t.ex. på grund av geografiska eller andra restriktioner.

III.   GODTAGBARHETSKRITERIER FÖR ECAF

1.

För att bli godkänd inom ramen för ECAF måste ett kreditvärderingsinstitut uppfylla de tillämpliga kraven enligt denna riktlinje, inklusive relevant täckning för att säkerställa en effektiv tillämpning av ECAF, operationella kriterier, tillgången till information om ECAI-kreditbedömningar samt, för processen för övervakning av prestanda, kriterierna och reglerna för ECAF:s process för övervakning av prestanda.

2.

Avseende det relevanta täckningskravet:

a)

Ett kreditvärderingsinstitut måste uppfylla täckningskraven som framgår av bilaga IXa till den här riktlinjen.

b)

Endast kreditbetyg som utfärdats eller godkänts av kreditvärderingsinstitutet i enlighet med förordning (EG) nr 1060/2009 vid den relevanta tidpunkten under de tre åren som föregick ansökningsdagen kommer att beaktas av Eurosystemet, tidigare kreditbetyg kommer inte att godtas.

c)

Eurosystem kommer att beakta hur stabil den relevanta täckningen varit över tiden, inklusive hur snabbt denna ökat eller minskat.

3.

Avseende tillgången till information om ECAI-kreditbedömningar samt för processen för övervakning av prestanda:

a)

Ett kreditvärderingsinstitut ska säkerställa att dokument av betydelse för kreditvärderingsmetoderna och dess faktiska verksamhet att ställa ut kreditbetyg är transparenta. Ett kreditvärderingsinstitut ska säkerställa att all information som krävs för att förstå en ECAI-kreditbedömning, t.ex. rapporter om kreditbetyg och granskningsrapporter samt andra publikationer på dess webbsida, är enkelt tillgängliga och begripliga. Om en specifik tillgångsrating inte uppfyller de tillämpliga reglerna om uppgiftsskyldighet, kan den ej godtas för ECAF-ändamål, men kan beaktas vid Eurosystemets bedömningen av kreditvärderingsinstitutets öppenhet vad gäller dess allmänna förfaranden för kreditvärdering.

b)

Ett kreditvärderingsinstitut ska säkerställa öppenhet vad gäller dess förfaranden för kreditvärdering och hur det upprätthåller sunda rutiner när det sätter sina kreditbetyg. Alla dokument som avser arbetsmetoder ska visa prov på god expertis och metoderna bör beakta all relevant information för att ställa ut kreditbetyg. I detta sammanhang får Eurosystemet bl.a. analysera antalet kreditbetyg per analytiker, storlek, sammansättning och ledamöternas expertis i de kommittéer som sätter kreditbetygen, hur oberoende kommittéerna är från analytikerna, hur ofta kreditbetygen ses över samt orsaken till att ett stort antal kreditbetyg ställts ut. Eurosystemet får beakta alla aktuella och tidigare tillsynsåtgärder mot ett kreditvärderingsinstitut genom Esma enligt artikel 24.1 i förordning (EG) nr 1060/2009 vid sin bedömning av tillförlitligheten och kvaliteten på ett kreditvärderingsinstituts förfaranden för kreditvärdering samt deras tillämpning.

c)

Ett kreditvärderingsinstitut ska tillämpa sina metoder konsekvent i sina kreditbetyg.

4.

Vad gäller ett kreditvärderingsinstituts möjligheter att uppfylla kriterierna och reglerna för ECAF:s process för övervakning av prestanda, ska kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg och fallissemangsbedömningar vara konsekventa över tiden för att a) säkerställa en lämplig inordning att den kreditvärderingsinformation som kreditbedömningssystemet tillhandahåller Eurosystemets harmoniserade bedömningsskala och b) se till att resultaten av kreditvärderingsinstitutets kreditbedömningar är jämförbara mellan ECAF:s system och källor. Ett kreditvärderingsinstituts övergångstabeller för kreditbetyg och statistik om fallissemang bör stämma överens med de förväntade värdena baserat på ett kreditvärderingsinstitutets egna ratingskalor eftersom, enligt vad som framgår av bilaga IX till denna riktlinje, avvikelser mellan de observerade antalet fallissemang och deras beräknade sannolikhet kan ifrågasätta kreditkvalitetsbedömningen, och på så sätt förhindra ett effektivt genomförande av ECAF.

5.

Avseende de operationella kriterierna:

a)

Ett kreditvärderingsinstitut måste tillhandahålla daglig ratinginformation till alla centralbanker i Eurosystemet i enlighet med de format och distributionsmetoder som Eurosystemet fastställer.

b)

Ett kreditvärderingsinstitut måste säkerställa att Eurosystemet får snabb tillgång till ratinginformation som behövs för att bedöma godtagbarhet i ECAF och kontinuerliga granskningsbehov, inklusive pressmeddelanden, rapporter om nyemissioner, granskningsrapporter, information om täckningskrav, på ett resurs- och kostnadseffektivt sätt.

c)

Ett kreditvärderingsinstitut måste vara berett att ingå ett avtalsförhållande med Eurosystemet om det godtas för ECAF med tillräcklig tillgång till uppgifter och rimliga avgifter för detta.

6.

Samtliga godtagbarhetskriterier i ECAF måste vara uppfyllda för att ett kreditvärderingsinstitut ska bli godkänt för ECAF. För att bli godkänd inom ramen för ECAF krävs en mycket teknisk kvalitativ och kvantitativ bedömning, och Eurosystemet får därför vid behov bedöma andra relevanta faktorer i relation till kraven i denna riktlinje om ECAF.

IV.   ECAF:S GODTAGBARHETSKRITERIER FÖR ECAI:S OCH FORTLÖPANDE UPPFYLLELSE

1.

Kreditvärderingsinstitut måste uppfylla godtagbarhetskriterierna från och med den tidpunkt då de ansöker om att bli godkända för ECAF samt fortlöpande efter ett eventuellt godkännande.

2.

Eurosystemet kan vidta åtgärder enligt artikel 126 i denna riktlinje gentemot ett kreditvärderingsinstitut som

a)

har godkänts för genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt, eller

b)

inte längre uppfyller godtagbarhetskriterierna för ECAF.

När Eurosystemet underrättar ett kreditvärderingsinstitut om sitt beslut att vidta åtgärder enligt artikel 126 kommer det att åtföljas av en motivering.

”