<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><JUDGMENT xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:noNamespaceSchemaLocation="http://formex.publications.europa.eu/schema/formex-05.00-20081231.xd"><BIB.JUDGMENT><REF.CASE FILE="ECRCJ2003SVA.0300235101.case.xml"><NO.CASE>C-478/01</NO.CASE></REF.CASE><NO.CELEX>62001J0478</NO.CELEX><NO.SEQ>0006.0002</NO.SEQ><PAGE.FIRST.ECR>2356</PAGE.FIRST.ECR><PAGE.SEQ>1</PAGE.SEQ><PAGE.LAST.ECR>2370</PAGE.LAST.ECR><PAGE.TOTAL>15</PAGE.TOTAL><AUTHOR>CJ</AUTHOR></BIB.JUDGMENT><CURR.TITLE><LEFT>DOM AV DEN <DATE ISO="20030306">6.3.2003</DATE> — MÅL C-478/01</LEFT><RIGHT>KOMMISSIONEN MOT LUXEMBURG</RIGHT></CURR.TITLE><TITLE><TI><P><HT TYPE="UC">Domstolens dom</HT> (fjärde avdelningen)</P><P>den <DATE ISO="20030306">6 mars 2003</DATE><NOTE NOTE.ID="E0001" NUMBERING="STAR"><P>Rättegångsspråk: franska.</P></NOTE></P></TI></TITLE><JUDGMENT.INIT><P>I mål C-478/01,</P></JUDGMENT.INIT><PARTIES><PLAINTIFS><P><HT TYPE="BOLD">Europeiska gemenskapernas kommission,</HT> företrädd av M. Patakia, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg,</P><PARTY.STATUS>sökande,</PARTY.STATUS></PLAINTIFS><AGAINST>mot</AGAINST><DEFENDANTS><P><HT TYPE="BOLD">Storhertigdömet Luxemburg,</HT> företrätt av J. Faltz, i egenskap av ombud,</P><PARTY.STATUS>svarande,</PARTY.STATUS></DEFENDANTS></PARTIES><P>angående en talan om fastställelse av att Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 49 EG och följande artiklar liksom artikel 10 EG genom att vidhålla kravet att patentombud, när de<?PAGE NO="I-2357"?> tillhandahåller tjänster, skall ha antingen hemvist i Luxemburg eller delgivningsadress hos ett auktoriserat ombud, och genom att underlåta att tillhandahålla uppgifter om de exakta villkoren för tillämpning av artikel 85.2 i lag av den <DATE ISO="19920720">20 juli 1992</DATE> om ändring i föreskrifterna om patent på uppfinningar <HT TYPE="ITALIC">(Memorial</HT> A 1992, s. 1530) och av artiklarna 19 och 20 i lag av den <DATE ISO="19881228">28 december 1988</DATE> om påbörjande av näringsverksamhet inom hantverk, handel och industri samt inom vissa fria yrken <HT TYPE="ITALIC">(Memorial</HT> A 1988, s. 1494),</P><P>meddelar</P><PREAMBLE><PREAMBLE.INIT><P>DOMSTOLEN (fjärde avdelningen)</P><P>sammansatt av avdelningsordföranden C.W.A. Timmermans samt domarna D.A.O. Edward och A. La Pergola (referent),</P><P>generaladvokat: F.G. Jacobs,</P><P>justitiesekreterare: R. Grass,</P></PREAMBLE.INIT><GR.VISA><VISA>med hänsyn till referentens rapport,</VISA><VISA>och efter att den <DATE ISO="20021114">14 november 2002</DATE> ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,</VISA></GR.VISA><?PAGE NO="I-2358"?><PREAMBLE.FINAL><P>följande</P></PREAMBLE.FINAL></PREAMBLE><CONTENTS.JUDGMENT><GR.SEQ LEVEL="1"><TITLE><TI><P>Dom</P></TI></TITLE><NP><NO.P>1</NO.P><TXT>Europeiska gemenskapernas kommission har, genom ansökan som inkom till domstolens kansli den <DATE ISO="20011211">11 december 2001</DATE>, med stöd av artikel 226 EG väckt talan om fastställelse av att Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 49 EG och följande artiklar liksom artikel 10 EG genom att vidhålla kravet att patentombud, när de tillhandahåller tjänster, skall ha antingen hemvist i Luxemburg eller delgivningsadress hos ett auktoriserat ombud, och genom att underlåta att tillhandahålla information om de exakta villkoren för tillämpning av artikel 85.2 i lag av den <DATE ISO="19920720">20 juli 1992</DATE> om ändring i föreskrifterna om patent på uppfinningar <HT TYPE="ITALIC">(Memorial</HT> A 1992, s. 1530, nedan kallad patentlagen) och av artiklarna 19 och 20 i lag av den <DATE ISO="19881228">28 december 1988</DATE> om påbörjande av näringsverksamhet inom hantverk, handel och industri samt inom vissa fria yrken <HT TYPE="ITALIC">(Memorial</HT> A 1988, s. 1494, nedan kallad lagen om rätten att utöva vissa yrken).</TXT></NP><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><P>Tillämpliga bestämmelser</P></TI></TITLE><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><P>Gemenskapslagstiftningen</P></TI></TITLE><NP><NO.P>2</NO.P><TXT>I artikel 10 EG föreskrivs följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START ID="QS0001" REF.END="QE0001" CODE="201D"/>Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av detta<?PAGE NO="I-2359"?> fördrag eller av åtgärder som vidtagits av gemenskapens institutioner. Medlemsstaterna skall underlätta att gemenskapens uppgifter fullgörs.</P><P>De skall avstå från varje åtgärd som kan äventyra att fördragets mål uppnås.<QUOT.END ID="QE0001" REF.START="QS0001" CODE="201D"/></P></QUOT.S></P></NP><NP><NO.P>3</NO.P><TXT>I artikel 49 EG föreskrivs följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START ID="QS0002" REF.END="QE0002" CODE="201D"/>Inom ramen för nedanstående bestämmelser skall inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster inom gemenskapen förbjudas beträffande medborgare i medlemsstater som har etablerat sig i en annan stat inom gemenskapen än mottagaren av tjänsten.</P><P>Rådet får med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen besluta att bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas även på medborgare i tredje land som tillhandahåller tjänster och som har etablerat sig inom gemenskapen.<QUOT.END ID="QE0002" REF.START="QS0002" CODE="201D"/></P></QUOT.S></P></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="3"><TITLE><TI><P>Den nationella lagstiftningen</P></TI></TITLE><NP><NO.P>4</NO.P><TXT>Enligt artikel 83.2 och 83.3 i patentlagen gäller följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><LIST TYPE="ARAB"><ITEM><NP><NO.P><QUOT.START ID="QS0003" REF.END="QE0003" CODE="201D"/>2.</NO.P><TXT>En fysisk eller juridisk person som har sitt hemvist eller säte inom Europeiska ekonomiska gemenskapen får i alla förfaranden som föreskrivs i denna lag låta<?PAGE NO="I-2360"?> sig företrädas av en anställd. Denne behöver inte vara auktoriserat ombud men skall inneha en fullmakt som uppfyller kraven i lagar och andra författningar i den nationella rätt som uppdragsgivaren omfattas av. En anställd hos en sådan juridisk person som avses i detta stycke får även företräda andra juridiska personer som har sitt säte inom Europeiska ekonomiska gemenskapen och som har ekonomisk anknytning till den nämnda juridiska personen.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>3.</NO.P><TXT>En fysisk eller juridisk person som inte har hemvist eller säte inom Europeiska ekonomiska gemenskapen skall företrädas av ett auktoriserat ombud i alla förfaranden som införs genom denna lag, dock inte vid betalning av skatter som föreskrivs häri och med undantag för inlämnande av patentansökan.<QUOT.END ID="QE0003" REF.START="QS0003" CODE="201D"/></TXT></NP></ITEM></LIST></QUOT.S></P></NP><NP><NO.P>5</NO.P><TXT>I artikel 83.4 i patentlagen föreskrivs följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START ID="QS0004" REF.END="QE0004" CODE="201D"/>Den som inte har hemvist eller delgivningsadress i Storhertigdömet Luxemburg får inte utnyttja de rättigheter som följer av en patentansökan eller av ett patent. Delgivningsadress i Luxemburg medför att där belägna domstolar har domsrätt och får endast innehas hos ett auktoriserat ombud i Luxemburg. För det fall den sistnämnde inte har hemvist i landet skall han ha sin delgivningsadress hos ett auktoriserat ombud som har hemvist här.<QUOT.END ID="QE0004" REF.START="QS0004" CODE="201D"/></P></QUOT.S></P></NP><NP><NO.P>6</NO.P><TXT>Artikel 83.4 har upphävts genom artikel 13 i lag av den <DATE ISO="20010811">11 augusti 2001</DATE> om ändring av lag av den <DATE ISO="19920720">20 juli 1992</DATE> om ändring i föreskrifterna om patent på uppfinningar <HT TYPE="ITALIC">(Mémorial</HT> A 2001, s. 2190).</TXT></NP><?PAGE NO="I-2361"?><NP><NO.P>7</NO.P><TXT>I artikel 85.2 i patentlagen anges följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START ID="QS0005" REF.END="QE0005" CODE="201D"/>Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 83.2 skall, förutom advokater, följande personer anses som auktoriserade ombud med hemvist i Storhertigdömet Luxemburg i den mening som avses i artikel 83.4 andra meningen:... fysiska personer som är auktoriserade att arbeta som immaterialrättskonsulter enligt lagen [om rätten att utöva vissa yrken].<QUOT.END ID="QE0005" REF.START="QS0005" CODE="201D"/></P></QUOT.S></P></NP><NP><NO.P>8</NO.P><TXT>Enligt artikel 19.1 d i lagen om rätten att utöva vissa yrken gäller följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START ID="QS0006" REF.END="QE0006" CODE="201D"/>Yrket som oberoende immaterialrättskonsult består i att vägleda, bistå och företräda klienter på det immaterialrättsliga området särskilt vad gäller förvärv av, bibehållande av, försvar av och tvister om de ensamrätter som följer av patent, varumärken och mönster.</P><P>Yrkeskvalifikation för att bedriva verksamhet som immaterialrättskonsult kan visas på följande sätt:</P><LIST TYPE="ARAB"><ITEM><NP><NO.P>1.</NO.P><TXT>Genom ett intyg på en godkänd europeisk yrkeskvalificerande examen...</TXT></NP></ITEM><?PAGE NO="I-2362"?><ITEM><NP><NO.P>2.</NO.P><TXT>Genom ett intyg från en statlig immaterialrättsmyndighet i en av medlemsstaterna i Europeiska gemenskapen om tillstånd att vara verksam som immaterialrättskonsult, om detta är reglerat i denna stat.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>3.</NO.P><TXT>Genom ett examensbevis från en fullgjord utbildning vid ett universitet med inriktning på immaterialrätt i en av medlemsstaterna i Europeiska gemenskapen och genom att en praktik på tolv månader har fullgjorts.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>4.</NO.P><TXT>Genom ett examensbevis avseende dels en fullgjord, minst fyraårig, universitetsutbildning, eller utbildning på motsvarande nivå, i en vetenskaplig, teknisk eller juridisk disciplin, dels en praktik på tolv månader.</TXT></NP></ITEM></LIST><P>...<QUOT.END ID="QE0006" REF.START="QS0006" CODE="201D"/></P></QUOT.S></P></NP><NP><NO.P>9</NO.P><TXT>I artikel 20 i lagen om rätten att utöva vissa yrken föreskrivs följande:</TXT><P><QUOT.S LEVEL="1"><P><QUOT.START ID="QS0007" REF.END="QE0007" CODE="201D"/>Om inte annat följer av rådets direktiv om friheten för egenföretagare att tillhandahålla tjänster i fråga om de yrken som avses i dessa bestämmelser, behöver medborgare i Europeiska ekonomiska gemenskapens medlemsstater, som inte är etablerade i Luxemburg men som tillfälligt och kortvarigt kommer till Luxemburg för att ta emot beställningar eller utföra tjänster inom området för handel och fria yrken inte ha något tillstånd från de luxemburgska myndigheterna för denna verksamhet.</P><?PAGE NO="I-2363"?><P>Om inte annat följer av rådets direktiv om friheten för vissa egenföretagare att tillhandahålla tjänster på hantverks- och industriområdet är hantverkare och industriidkare emellertid skyldiga att inför den minister som ansvarar för etableringstillstånd visa att de är lagenligt auktoriserade att utöva sitt yrke i sin etableringsstat. Ministern skall utfärda erforderligt tillstånd för dem.<QUOT.END ID="QE0007" REF.START="QS0007" CODE="201D"/></P></QUOT.S></P></NP></GR.SEQ></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><P>Det administrativa förfarandet</P></TI></TITLE><NP><NO.P>10</NO.P><TXT>Kommissionen ansåg att det kunde ifrågasättas huruvida vissa bestämmelser i de luxemburgiska patentföreskrifterna enligt patentlagen av den <DATE ISO="18800630">30 juni 1880</DATE> i dess ändrade lydelse enligt lagen av den <DATE ISO="19781031">31 oktober 1978</DATE> var förenliga med gemenskapsrätten. Den sände därför den <DATE ISO="19980415">15 april 1998</DATE> en formell underrättelse till Storhertigdömet Luxemburg och uppmanade denna stat att inkomma med yttrande inom två månader.</TXT></NP><NP><NO.P>11</NO.P><TXT>Genom skrivelse av den <DATE ISO="19980708">8 juli 1998</DATE> tillsände de luxemburgska myndigheterna kommissionen lagtexten i den patentlag som trädde i kraft den <DATE ISO="19980101">1 januari 1998</DATE> och som ersatte patentlagen av den <DATE ISO="18800630">30 juni 1880</DATE> och lagen om rätten att utöva vissa yrken. Genom samma skrivelse informerade de nämnda myndigheterna kommissionen om att de avsåg att ändra artikel 85.2 i patentlagen för att denna skulle bli förenlig med gemenskapsrätten. De uppgav även att eftersom hemvistkravet i den nämnda lagen skulle upphävas skulle det luxemburgska immaterialrättsorganet godta åtgärder som vidtas av en person som inte är inskriven i patentombudsregistret om denne kan visa att han eller hon uppfyller de<?PAGE NO="I-2364"?> kvalificeringsvillkor som anges i artikel 19.1 d i lagen om rätten att utöva vissa yrken.</TXT></NP><NP><NO.P>12</NO.P><TXT>Efter att ha granskat de lagtexter som nämns i föregående punkt ansåg kommissionen att artikel 83.4 i patentlagen, som alltjämt var gällande, var oförenlig med artikel 49 EG och att ytterligare uppgifter erfordrades vad gällde tillämpningsvillkoren avseende artikel 85.2 i den nämnda lagen och artiklarna 19 och 20 i lagen om rätten att utöva vissa yrken. Den sände därför den <DATE ISO="19990504">4 maj 1999</DATE> en kompletterande formell underrättelse till Storhertigdömet Luxemburg och uppmanade denna stat att inkomma med yttrande inom två månader.</TXT></NP><NP><NO.P>13</NO.P><TXT>I avsaknad av svar riktade kommissionen den <DATE ISO="20000126">26 januari 2000</DATE> ett motiverat yttrande till Storhertigdömet Luxemburg och uppmanade denna stat att inom två månader från delgivningen av det motiverade yttrandet rätta sig efter detta.</TXT></NP><NP><NO.P>14</NO.P><TXT>Eftersom den luxemburgska regeringen inte besvarade det motiverade yttrandet väckte kommissionen förevarande talan.</TXT></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><P>Kommissionens talan</P></TI></TITLE><NP><NO.P>15</NO.P><TXT>Domstolen konstaterar inledningsvis att kommissionen i sin ansökan har ifrågasatt skyldigheten för patentombud som önskar tillhandahålla tjänster i<?PAGE NO="I-2365"?> Luxemburg att ha hemvist i Luxemburg eller delgivningsadress hos ett auktoriserat ombud, vilken skyldighet föreskrivs i artikel 83.4 i patentlagen. Efter det att lag av den <DATE ISO="20010811">11 augusti 2001</DATE>, varigenom denna bestämmelse upphävdes, hade antagits beslöt kommissionen att inskränka föremålet för sin talan i fråga om anmärkningen om åsidosättande av artikel 49 EG till att avse endast skyldigheten att vid tillhandahållande av tjänster ha delgivningsadress hos ett auktoriserat ombud.</TXT></NP><NP><NO.P>16</NO.P><TXT>I detta hänseende har kommissionen i sin ansökan hänvisat till att Storhertigdömet Luxemburg under det administrativa förfarandet har förklarat att den, efter det att skyldigheten att ha hemvist i denna medlemsstat har upphävts, kommer att godta de åtgärder som vidtas av en person som inte är inskriven i patentombudsregistret om denne kan visa att han eller hon uppfyller de kvalificeringsvillkor som krävs för ombud.</TXT></NP><NP><NO.P>17</NO.P><TXT>Storhertigdömet Luxemburg har i detta sammanhang i sitt svaromål hänvisat till skyldigheten för ett auktoriserat ombud att ha hemvist i Luxemburg, som har behållits i artikel 85.2 i patentlagen, och har medgett att en sådan skyldighet strider mot gemenskapsrätten. Storhertigdömet Luxemburg har gjort gällande att skyldigheten i den nämnda bestämmelsen skall upphävas så snart som möjligt.</TXT></NP><NP><NO.P>18</NO.P><TXT>Domstolen finner det härvid tillräckligt att konstatera att den princip som anges i artikel 49 EG enligt fast rättspraxis inte bara innebär att det är nödvändigt att<?PAGE NO="I-2366"?> avskaffa all form av diskriminering på grund av nationalitet utan även att det är nödvändigt att avskaffa varje inskränkning som innebär att den verksamhet som bedrivs av en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat, där denne utför liknande tjänster, förbjuds eller på annat sätt hindras (se bland annat dom av den <DATE ISO="20001003">3 oktober 2000</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-58/98" YEAR="2000" PAGE.ECR="I-7919">C-58/98, Corsten, REG 2000, s. I-7919, punkt 33</REF.DOC.ECR>, och av den <DATE ISO="20030213">13 februari 2003</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-131/01" YEAR="2003" PAGE.ECR="I-1659">C-131/01, kommissionen mot Italien, REG 2003, s. I-1659, punkt 42</REF.DOC.ECR>).</TXT></NP><NP><NO.P>19</NO.P><TXT>Den skyldighet för patentombud som tillhandahåller tjänster att ha delgivningsadress hos ett auktoriserat ombud, som föreskrevs i den luxemburgska lagstiftningen vid den tidpunkt då tidsfristen i det motiverade yttrandet löpte ut, är således oförenlig med artikel 49 EG, vilket Storhertigdömet Luxemburg även har medgett.</TXT></NP><NP><NO.P>20</NO.P><TXT>Det bör tilläggas att det enligt rättssäkerhetsprincipen och principen om skydd för enskilda krävs att medlemsstaternas rättsregler på de områden som omfattas av gemenskapsrätten är avfattade på ett otvetydigt sätt så att de berörda aktörerna kan få kännedom om sina rättigheter och skyldigheter på ett klart och precist sätt och så att de nationella domstolarna kan säkerställa att dessa iakttas (se för ett liknande resonemang dom av den <DATE ISO="19930428">28 april 1993</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-306/91" YEAR="1993" PAGE.ECR="I-2133">C-306/91, kommissionen mot Italien, REG 1993, se. I-2133, punkt 14</REF.DOC.ECR>).</TXT></NP><NP><NO.P>21</NO.P><TXT>Domstolen konstaterar dock att den luxemburgska lagstiftningen, även efter 2001 års lagändringar, alltjämt innehåller tvetydigheter som skulle kunna få som verkan att skyldigheten för patentombud att ha delgivningsadress hos ett auktoriserat ombud vid tillhandahållande av tjänster bibehålls.</TXT></NP><?PAGE NO="I-2367"?><NP><NO.P>22</NO.P><TXT>Det är i detta sammanhang som kommissionen dessutom har hävdat att Storhertigdömet Luxemburg har åsidosatt samarbetsskyldigheten i artikel 10 EG eftersom den staten har underlåtit att tillhandahålla de närmare uppgifter som begärts av den i fråga om tillämpningen av artikel 85.2 i patentlagen jämförd med artiklarna 19 och 20 i lagen om rätten att utöva vissa yrken. Den luxemburgska regeringen har därigenom försvårat för kommissionen att avgöra huruvida de nämnda nationella bestämmelserna är förenliga med artikel 49 EG.</TXT></NP><NP><NO.P>23</NO.P><TXT>Storhertigdömet Luxemburg har inte anfört någon grund till sitt försvar på denna punkt.</TXT></NP><NP><NO.P>24</NO.P><TXT>Domstolen erinrar härvid om att det av fast rättspraxis framgår att medlemsstaterna enligt artikel 10 EG är skyldiga att medverka lojalt när det gäller kommissionens undersökningar enligt artikel 226 EG, och att tillhandahålla den alla de upplysningar den begär i det sammanhanget (se bland annat dom av den <DATE ISO="19851211">11 december 1985</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="192/84" YEAR="1985" PAGE.ECR="3967">192/84, kommissionen mot Grekland, REG 1985, s. 3967, punkt 19</REF.DOC.ECR>, och av den <DATE ISO="19940322">22 mars 1994</DATE> i mål <REF.DOC.ECR EDITION="GEN" NO.CASE="C-375/92" YEAR="1994" PAGE.ECR="I-923">C-375/92, kommissionen mot Spanien, REG 1994, s. I-923, punkterna 24—26</REF.DOC.ECR>).</TXT></NP><NP><NO.P>25</NO.P><TXT>Det är ostridigt att den luxemburgska regeringen under det administrativa förfarandet har underlåtit att tillhandahålla de närmare uppgifter som begärts av den i fråga om tillämpningen av artikel 85.2 i patentlagen jämförd med<?PAGE NO="I-2368"?> artiklarna 19 och 20 i lagen om rätten att utöva vissa yrken. Den har i synnerhet inte besvarat vare sig kommissionens kompletterande formella underrättelse eller det motiverade yttrandet.</TXT></NP><NP><NO.P>26</NO.P><TXT>Under dessa förhållanden skall kommissionens talan anses välgrundad.</TXT></NP><NP><NO.P>27</NO.P><TXT>Mot bakgrund av ovanstående finns således anledning att fastställa att Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 49 EG och artikel 10 EG genom att vidhålla kravet att patentombud, när de tillhandahåller tjänster, skall ha delgivningsadress hos ett auktoriserat ombud och genom att den luxemburgska regeringen har underlåtit att tillhandahålla uppgifter om de exakta villkoren för tillämpning av artikel 85.2 i patentlagen och av artiklarna 19 och 20 i lagen om rätten att utöva vissa yrken.</TXT></NP></GR.SEQ><GR.SEQ LEVEL="2"><TITLE><TI><P>Rättegångskostnader</P></TI></TITLE><NP><NO.P>28</NO.P><TXT>Enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna om detta har yrkats. Kommissionen har yrkat att Storhertigdömet Luxemburg skall förpliktas ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Storhertigdömet Luxemburg har tappat målet skall kommissionens yrkande bifallas.</TXT></NP></GR.SEQ></GR.SEQ><?PAGE NO="I-2369"?><JURISDICTION><INTRO><P>På dessa grunder beslutar</P><P>DOMSTOLEN (fjärde avdelningen)</P><P>följande dom:</P></INTRO><LIST TYPE="ARAB"><ITEM><NP><NO.P>1)</NO.P><TXT>Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 49 EG och artikel 10 EG genom att vidhålla kravet att patentombud, när de tillhandahåller tjänster, skall ha delgivningsadress hos ett auktoriserat ombud och genom att den luxemburgska regeringen har underlåtit att tillhandahålla uppgifter om de exakta villkoren för tillämpning av artikel 85.2 i lag av den <DATE ISO="19920720">20 juli 1992</DATE> om ändring i föreskrifterna om patent på uppfinningar och av artiklarna 19 och 20 i lag av den <DATE ISO="19881228">28 december 1988</DATE> om påbörjande av näringsverksamhet inom hantverk, handel och industri samt inom vissa fria yrken.</TXT></NP></ITEM><ITEM><NP><NO.P>2)</NO.P><TXT>Storhertigdömet Luxemburg skall ersätta rättegångskostnaderna.</TXT></NP></ITEM></LIST></JURISDICTION></CONTENTS.JUDGMENT><SIGNATURE.CASE><P>Timmermans</P><P>Edward</P><P>La Pergola</P><?PAGE NO="I-2370"?><P>Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den <DATE ISO="20030306">6 mars 2003</DATE>.</P><SIGNATORY><P>R. Grass</P><P>Justitiesekreterare</P></SIGNATORY><SIGNATORY><P>C.W.A. Timmermans</P><P>Ordförande på fjärde avdelningen</P></SIGNATORY></SIGNATURE.CASE></JUDGMENT>