32000D0271

2000/271/CE: Kommissionens beslut av den 30 september 1998 om stöd som Tyskland beviljat SKET Verseilmaschinenbau GmbH [delgivet med nr K(1998) 3022] (Text av betydelse för EES) (Endast den tyska texten är giltig)

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 085 , 06/04/2000 s. 0027 - 0034


Kommissionens beslut

av den 30 september 1998

om stöd som Tyskland beviljat SKET Verseilmaschinenbau GmbH

[delgivet med nr K(1998) 3022]

(Endast den tyska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2000/271/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 93.2 första stycket i detta,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

efter att ha gett berörda parter tillfälle att inkomma med synpunkter enligt artikel 93.2, och

av följande skäl:

I

Kommissionen beslutade den 15 mars 1995 att på grund av ett statligt stöd till SKET Schwermaschinenbau Magdeburg GmbH i Magdeburg, (SKET SMM), inleda ett förfarande enligt artikel 93.2 i EG-fördraget(1). Förfarandet gällde även SKET SMM:s dotterföretag, nämligen Entstaubungstechnik Magdeburg GmbH, Magdeburg (ETM), och Drahtziehmaschinenwerk Grüna GmbH, Chemnitz (DZM). SKET SMM hade fått det ifrågavarande stödet före och under privatiseringen och omstruktureringen av företaget. Företaget hade redan tidigare fått stöd, som kommissionen inte hade gjort några invändningar mot (NN 46/93 och NN 95/93). Det tillhörande förfarandet registrerades som C 16/95.

Den 30 juli 1996 beslutade kommissionen att utvidga detta förfarande till de stöd som betalats efter beslutet att inleda ett förfarande och som inte ingick i det ovan nämnda beslutet(2). Efter det att investerarna (Oestmann & Borchert Industriebeteiligungen GbR) i slutet av 1995 dragit sig ur omstruktureringsplanen, anmäldes en ny plan med ytterligare stöd. I planen förutsågs bl.a. bildande av flera efterföljarföretag, som skulle fortsätta verksamheten i de lönsamma affärsområden inom SKET SMM som kunde räddas undan konkursen. Ett av dessa var SKET Verseilmaschinenbau GmbH.

SKET SMM måste i oktober 1996 lämna in konkursansökan. Följaktligen var det inte möjligt att återställa SKET SMM:s lönsamhet med hjälp av den omstruktureringsplan, som var föremål för beslutet av den 30 juli 1996 att inleda ett förfarande. Kommissionen fattade den 26 juli 1997 det slutliga negativa beslutet nr 97/765/EG(3) beträffande stödet till förmån för SKET SMM. De båda dotterföretagen ETM och DZM, som ställts under förvaltning av Bundesanstalt für vereinigungsbedingte Sonderaufgaben (BvS), omfattades inte av konkursen. Genom beslut 97/765/EG avslutades stödärendet C 16/95 endast med avseende på det affärsområde inom SKET SMM som omfattades av konkursen. Hela ärendet delades därför upp enligt följande: C 16a/95 SKET SMM, C 16b/95 ETM och C 16c/95 DZM.

För att beakta att SKET SMM:s efterföljarföretag gick skilda vägar, tilldelades varje efterföljarföretag ett särskilt stödnummer. Stödet till förmån för SKET Verseilmaschinenbau GmbH blev på så sätt registrerat som NN 124/97. Det här beslutet gäller endast SKET Verseilmaschinenbau GmbH.

Kommissionen beslutade den 5 november 1997 att inleda ett förfarande enligt artikel 93.2 i EG-fördraget på grund av stödåtgärder till förmån för SKET Verseilmaschinenbau GmbH som registrerades som ärende nr C 72/97. Tyskland underrättades om beslutet genom en skrivelse av den 28 november 1997 (SG(97) D/9912). Innehållet i skrivelsen offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(4).

Genom en skrivelse av den 5 december 1997 (registrerad samma dag) underrättade Tyskland kommissionen om att SKET Verseilmaschinenbau GmbH privatiserats och lämnade en del uppgifter om privatiseringen. Genom en skrivelse av den 26 januari 1998 (registrerad den 27 januari 1998) besvarade Tyskland kommissionens skrivelse av den 28 november 1997 och lämnade på nytt en del uppgifter om privatiseringen av SKET Verseilmaschinenbau GmbH. Kommissionen bad den 14 maj 1998 om ytterligare uppgifter, som Tyskland lämnade i en skrivelse av den 26 maj 1998 (registrerad samma dag).

II

SKET Verseilmaschinenbau GmbH har sitt säte i Magdeburg, Sachsen-Anhalt, i Tyskland. 1997 hade företaget omkring 35 anställda, en omsättning på 20800000 tyska mark och en balansomslutning på 29400000 mark.

SKET Verseilmaschinenbau GmbH infördes den 8 november 1996 i handelsregistret i Magdeburg med ett kapital på 50000 mark. BvS var den enda bolagsmannen. Den 22 januari 1996 undertecknade SKET Verseilmaschinenbau GmbH ett avtal med SKET SMM:s konkursförvaltare om att överta SKET SMM Verseilmaschinenbaus tillgångar. Anläggningstillgångarna, inklusive begagnad kontorsmateriel, gammal programvara och intellektuell egendom, köptes till marknadspris. Köpen finansierades med de medel som BvS betalat till SKET Verseilmaschinenbau GmbH som kapitalinsats. Förvärvet bekräftades den 27 mars 1997 genom ett avtal ingånget inför notarie.

SKET Verseilmaschinenbau GmbH är ett teknikföretag som är specialiserat på konstruktion och utveckling av kundspecifika tråddragningsmaskiner av alla typer och levererar nyckelfärdiga system. Dessutom erbjuder företaget alla tillhörande tjänster, som rådgivning, planering, konstruktion, montering, installation och driftstart. Vid tiden för privatiseringen var företaget verksamt på alla områden inom byggandet av tråddragningsmaskiner förutom den egentliga tillverkningen, för vilken ett maskinbyggnadsföretag anlitades. Företaget kommer dock enligt omstruktureringsplanen att behålla en viss produktionskapacitet.

Bland de produkter som kan tillverkas med de av SKET Verseilmaschinenbau GmbH konstruerade och utvecklade maskinerna finns ståltråd, ståltrådskorgar, spännarmering, kabel av koppar och aluminium, valsar, telekabel, kraftströmskabel och luftledning samt specialkabel (OPGW, sjökabel, lastbilskabel).

III

Maskinbyggnadsmarknaden är synnerligen diversifierad; delområdet tråddragningsmaskiner är beroende av de efterföljande marknaderna. Marknaden har drabbats av bakslag på grund av konjunkturnedgången i slutet av 1994. Trots att tillväxten återkom under 1995, kan utvecklingen under de närmaste åren inte förutspås. För att få en klarare överblick över nuläget och framtidsutsikterna för maskinbyggnadsbranschen, måste efterfrågan på kabel- och trådprodukter undersökas(5).

Marknaden för tråddragningsmaskiner är global. Dessa produkter handlas alltså inte bara direkt mellan medlemsstaterna, utan företag i olika medlemsstater konkurrerar om marknadsandelar i tredje land(6). Efterfrågan på tråddragningsmaskiner beror på läget på de efterföljande marknaderna. Eftersom kabel och tråd är viktiga inom såväl kommunikations- som energisektorn, bestäms efterfrågan av det allmänna ekonomiska läget. Efterfrågan på kabel och tråd är dock även särskilt beroende av motorfordonsindustrin. På lång sikt kommer en större efterfrågan på energi och telekommunikationer i samband med avregleringen och den ökande konkurrensen från alternativa nät som denna leder till att säkerställa en stadig tillväxt. Man bör dock observera att telekommunikationsbranschens efterfrågan på tråd kommer att växa i långsammare takt än hittills på grund av den växande efterfrågan på optiska fibrer. Ur geografisk synvinkel får Central- och Östeuropa, på grund av förändringarna på dessa marknader, samt Sydostasien och Folkrepubliken Kina på grund av sin tillväxt, större betydelse som avsättningsmarknader. Sektorn kännetecknas dessutom av en växande specialisering på högtekniska produkter med ökande förädlingsvärde till följd av de tjänster som ingår i dessa produkters värde. Efter konjunkturnedgången under 1992-1993 har marknaden för tråddragningsmaskiner långsamt återhämtat sig och började 1995 åter växa. Detta allmänna uppsving torde fortsätta efter 1997(7).

Efter den konjunkturmässiga återhämtningen 1994 tycks det trots effekterna av lågkonjunkturen inte finnas någon strukturell överkapacitet.

IV

De ekonomiska förhållanden som SKET SMM ursprungligen skulle verka i motsvarade förhållandena i en planekonomi. SKET SMM var ett konglomerat, som bl.a. tillverkade valsverk, anläggningar för tråd- och kabeltillverkning samt maskiner för bearbetning av oljeväxter. Denna diversifierade och fragmenterade struktur medförde att SKET SMM, efter det att de ekonomiska förhållandena ändrats i marknadsekonomisk riktning, inte kunde privatiseras som en enda ekonomisk enhet, eller åtminstone att sådana försök misslyckades. Omstruktureringen av hela konglomeratet påbörjades tidigt, men var inte klar då kommissionen fattade ett negativt beslut om de olika stödåtgärder till förmån för SKET SMM som anmäldes 1994. Dessa åtgärder berörde även de eventuellt lönsamma områdena i konglomeratet, till vilka tillverkningen av tråddragningsmaskiner hörde. Då SKET SMM i oktober 1996 lämnade in konkursanmälan, hade de tyska myndigheterna ändrat sin ursprungliga strategi för att avstycka de eventuellt lönsamma verksamheterna från konglomeratet och överföra dem till mindre, självständiga ekonomiska enheter.

I detta syfte bildade BvS SKET Management- und Vertriebsgesellschaft GmbH(8) för att övervaka omstruktureringen och privatiseringen av fem kommersiellt självständiga företag, som också tillhörde BvS. Det rörde sig om små eller medelstora företag. SKET Management- und Vertriebsgesellschaft GmbH, som handlade enligt instruktioner från BvS, skulle försöka finna investerare och med dem ingå avtal om privatiseringen av de fem företag som hållits utanför konkursförfarandet. I april 1998 privatiserades det sista av dem fem företagen och SKET Management- und Vertriebsgesellschaft GmbH upplöstes. De fem s.k. tillfälliga företagen (Auffanggesellschaften) är

- SKET Maschinen- und Anlagenbau GmbH(9),

- SKET Walzwerktechnik GmbH(10),

- SKET Ölsaatentechnik GmbH (senare omdöpt till Cimbria SKET GmbH)(11),

- SKET Maschinenbau-EDV GmbH(12), och

- SKET Verseilmaschinenbau GmbH.

(Till detta kommer de två dotterföretagen ETM och DZM, som överfördes till BvS innan konkursförfarandet mot SKET SMM inleddes.)

V

Den 6 november 1997 slöts ett avtal mellan BvS, säljare, och Johannes Erich Wilms, köpare, om försäljning av ägarandelarna i SKET Verseilmaschinenbau GmbH. Försäljningen skedde genom offentlig upphandling. Det bästa anbudet lämnades av köparen.

Köparen betalade BvS 1 mark för företaget. De andra skyldigheter som köparen åtog sig inom ramen för privatiseringen är följande: övertagande den 31 augusti 1998 av alla garantier som BvS ursprungligen beviljat och som uppgår till 6700000 mark (för vilka investeraren vid tiden för privatiseringen deponerat 3000000 mark som säkerhet), övertagande av ytterligare en BvS-garanti på 876000 mark samt investeringar till ett värde av 6500000 mark för att omstrukturera företaget (med bestämmelser om böter på 75 % vid icke-uppfyllande). Investeraren får inte dela ut några vinster eller andra ersättningar från SKET Verseilmaschinenbau GmbH före den 31 december 2000.

Johannes Erich Wilms, investeraren, är ensam ägare till flera små och medelstora företag, som tillsammans utgör Wilms-koncernen. Denna koncern, som har sitt huvudkontor i Menden i Nordrhein-Westfalen, är verksam i de tre sektorerna tillverkning av elkablar och elkontakter, miljöteknik (t.ex. filtrerings- och reningsteknik) samt maskinbyggnad. [...](13). Med undantag för ett österrikiskt dotterföretag är alla företag i koncernen etablerade i Tyskland. Koncernen har omkring 1500 anställda.

VI

Det egentliga problemet för ledningen av SKET Verseilmaschinenbau GmbH som en del av SKET SMM var att företaget var en del av ett tungrott och fragmenterat konglomerat, som inte drevs enligt marknadsekonomiska principer.

Den första omstruktureringsåtgärden var att avstycka tillverkningen av tråddragningsmaskiner från SKET SMM. För att genomföra det måste verksamheten på detta affärsområde upprätthållas med tanke på en eventuell avstyckning från SKET SMM, som var föremål för konkursförfarande, omorganiseras på självständig grund och sedan överföras till SKET Verseilmaschinenbau GmbH, där omstruktureringen skulle fortsätta. Det nya företaget övertog personal, verktyg, teknisk utrustning och kontorsinventarier av konkursförvaltaren för SKET SMM. Bland detta fanns 35 anställda, begagnad kontorsmateriel (med ett ursprungligt inköpsvärde på 1 miljon mark) och programvara (med ett ursprungligt inköpsvärde på 200000 mark) för 150000 mark och intellektuell egendom för likaså 150000 mark.

Dessutom måste SKET Verseilmaschinenbau GmbH överta fem beställningar som SKET SMM ursprungligen fått. För dessa beställningar hade SKET SMM redan fått ett förskott, som räknades till tillgångarna i det konkursdrabbade företaget. Följaktligen kommer SKET Verseilmaschinenbau GmbH att göra en förlust på dessa beställningar. Ur företagets synvinkel är det dock nödvändigt att genomföra beställningarna för att bevara sitt kundunderlag och sitt affärsmässiga rykte.

För den sista fasen av omstruktureringen planeras en ny strategisk inriktning, framför allt en övergång till tillverkning och en fullständig integration i Wilmskoncernen.

Den nya inriktningen innebär övergång från ett rent teknikföretag till ett företag som förfogar över en bestämd produktionskapacitet, så att SKET Verseilmaschinenbau GmbH kan erbjuda nyckelfärdiga system med fullständig service från den första konstruktionen och utvecklingen till igångsättande av de installerade systemen. För att bygga upp produktionskapaciteten krävs tilläggsutrymme (till en kostnad av uppskattningsvis 3100000 mark) och en ökning av antalet anställda till 50 fram till 2001. Dessutom har produktsortimentet utökats med sprutmaskiner. Kostnaderna för den nya utrustningen beräknas till 600000 mark. Inträdet på marknaden för utveckling och tillverkning av sprutmaskiner kommer att kosta uppskattningsvis 1400000 mark. För att minska kostnaderna kommer vidare flera gemensamma komponenter att utvecklas. Tillverkningen av funktionellt betydelselösa komponenter och sådana som kan hålla lägre kvalitet kommer att läggas ut på andra företag. Vidare kommer just-in-time att få större betydelse för såväl inköp av material och komponenter som vid tillverkningen av färdiga produkter. Kostnaderna för marknadsföring av företagets produkter beräknas till 600000 mark. Eftersom marknadsföringen är viktig för att presentera tekniker och maskiner för kunderna, kommer förmodligen ytterligare 800000 mark att investeras i demonstrationsmodeller och prototyper. Slutfasen i omstruktureringen kommer därmed förmodligen att kosta sammanlagt 6500000 mark.

Integrationen i Wilmskoncernen medför besparingar genom införande av standardiserade processer, gemensamma normer och gemensamma komponenter på koncernnivå. Dessutom skall andra maskinbyggnadsföretag i Wilmskoncernen (som inte är verksamma i samma sektor som SKET Verseilmaschinenbau GmbH) leverera komponenter, som SKET Verseilmaschinenbau GmbH kan bygga in i sina färdiga produkter. Medan materialinköpen i koncernen centraliseras, kommer SKET Verseilmaschinenbau GmbH också i fortsättningen att göra sina egna inköp. Likaså centraliseras den finansiella kontrollen och personalförvaltningen. SKET Verseilmaschinenbau GmbH kommer dessutom att integreras i investerarens försäljnings- och distributionsnät. I övrigt planeras åtgärder beträffande samarbetet på forsknings- och utvecklingsområdet. Denna sista fas i omstruktureringen skall vara slutförd 1999.

VII

De stödåtgärder som skall bedömas framgår av följande tabell:

>Plats för tabell>

Dessa åtgärder kompletteras av en garanti på 6700000 mark, som investeraren övertog den 31 augusti 1998 (3000000 mark deponerades som säkerhet för detta i samband med privatiseringen). Man bör observera att investeraren i april 1998 övertog garantin, och att SKET därför, bortsett från en betalning med hjälp av säkerheter, dragit nytta av denna garanti under endast ca fyra månader.

VIII

De stödåtgärder som nämns ovan omfattas av artikel 92.1 i EG-fördraget av följande skäl:

SKET Verseilmaschinenbau GmbH är som företag verksamt på ett område, där den relevanta marknaden omfattar olika medlemsstater, vilket innebär att handeln mellan medlemsstaterna påverkas. Följaktligen snedvrider stöd på detta område konkurrensen. Därför är artikel 92.1 i EG-fördraget tillämplig på de stödåtgärder som Tyskland beviljat. I artikel 92.2 och 92.3 i EG-fördraget anges möjligheter till undantag från förbudet mot stöd i artikel 92.1. Undantagsbestämmelsen i artikel 92.3 c är av de skäl som redovisas nedan den enda grunden för att undanta omstruktureringsstödet till SKET Verseilmaschinenbau GmbH, som är ett företag i svårigheter.

Stödet beviljades ett företag, som BvS hade bildat med anledning av att ett konkursförfarande hade inletts mot ett annat företag. Detta företag, som rättsligt sett tillhörde SKET SMM, ägnade sig åt olika ekonomiska verksamheter, som omstrukturerades under flera år. Genom det nya företaget, SKET Verseilmaschinenbau GmbH, fortsätts en del av SKET SMM:s tillverkning av tråddragningsmaskiner. BvS nya strategi var att tillföra det nya företaget kapital och andra medel i syfte att privatisera det som ett självständigt företag. Vad som kännetecknar det föreliggande fallet är att SKET SMM GmbH, som sedan 1990 hela tiden varit statsägt, inte under några omständigheter skulle ha kunnat privatiseras som en enda ekonomisk enhet eller koncern. På denna punkt skiljer det sig från de fall där tillfälliga företag grundats till följd av att ett konkursförfarande inletts mot ett redan privatiserat företag.

Då det bildades var SKET Verseilmaschinenbau GmbH inte ekonomiskt livsdugligt. SKET SMM:s tillverkning av tråddragningsmaskiner bedrevs inte som ett självständigt affärsområde, utan inom ramen för ett stort och tungrott konglomerat. För att denna affärsverksamhet skulle kunna locka kunder på marknaden, måste den avstyckas från det konkursanmälda företaget och omstruktureras.

Det är berättigat att se stöden till förmån för SKET Verseilmaschinenbau GmbH, som delvis övertog tillgångarna och resurserna i ett företag som befann sig i konkurs, som stöd till omstrukturering, såväl på grund av den särskilda historiska och ekonomiska bakgrunden till företagen, som var tvungna att snabbt ställa om sig från ett centralstyrt ekonomiskt system till ett system som styrs av marknadsekonomiska principer, som på grund av den roll som BvS spelade i denna process som efterföljarorganisation till Treuhand.

Av dessa skäl anser kommissionen att bestämmelsen om undantag i artikel 92.3 c i EG-fördraget är tillämplig på det aktuella ärendet. För att denna undantagsbestämmelse skall kunna tillämpas, måste stöden uppfylla kriterierna i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (riktlinjerna)(14).

Enligt kommissionens uppfattning kan stöd till undsättning och omstrukturering bidra till att främja vissa näringsgrenar, utan att påverka handeln mellan medlemsstaterna i negativ riktning, om villkoren i avsnitt 3 i riktlinjerna uppfylls. På dessa villkor kan sådana stöd godkännas. Om de företag som skall undsättas eller omstruktureras finns i stödområden, kan kommissionen enligt avsnitt 3.2.3 i riktlinjerna ta hänsyn till regionala aspekter enligt artikel 92.3 a och c.

De åtgärder som Tyskland anmälde 1996 uppgick till 18100000 mark och var avsedda som stöd till omstrukturering.

IX

Enligt riktlinjerna måste alla omstruktureringsplaner återställa långfristig lönsamhet och livsduglighet för företaget inom en rimlig tid och på basis av realistiska antaganden.

Problemen för det affärsområde, ur vilket SKET Verseilmaschinenbau GmbH skulle bildas, och de åtgärder som krävdes för att lösa dem har beskrivits ovan. Till dessa åtgärder hörde identifieringen av det lönsamma kärnområdet och avstyckningen av detta tillsammans med de tillhörande tillgångarna från det tidigare företaget. Till detta hörde även att genomföra de beställningar som övertagits av det tidigare företaget. Följaktligen måste företaget slutföra de maskinbeställningar som SKET SMM fått. För den sista fasen av omstruktureringen planerades inrättande av provningsanläggningar och integration i Wilmskoncernen.

Enligt de uppgifter som Tyskland lämnat, torde SKET Verseilmaschinenbau GmbH 1999 för första gången uppnå en liten vinst, såsom framgår av följande tabell:

>Plats för tabell>

Den försäljningsökning som planeras från och med 1999 tycks vara realistisk. Redan före privatiseringen hade SKET Verseilmaschinenbau GmbH börjat teckna en rad lönsamma kontrakt och förhandla om många flera kontrakt för 1999. Denna position har konsoliderats genom integrationen i Wilmskoncernen och kommer att förstärkas ytterligare genom förvärv av tillverkningskapacitet.

Kommissionen drar därför slutsatsen att de betänkligheter som den gav uttryck för i samband med inledningen av förfarandet har undanröjts och att det kriterium beträffande återställande av lönsamheten som anges i riktlinjerna kommer att uppfyllas.

X

Ett ytterligare villkor enligt riktlinjerna är att åtgärder vidtas för att i möjligaste mån kompensera skadliga effekter för konkurrenterna. Om det finns ett strukturellt överskott av produktionskapacitet på den marknad som betjänas av stödmottagaren, måste omstruktureringsplanen ge ett bidrag, proportionellt till det stödbelopp som erhålls, till omstrukturering av motsvarande marknad i gemenskapen genom att oåterkalleligt minska eller stänga kapacitet. När det inte finns något strukturellt överskott av produktionskapacitet på den marknad som betjänas av mottagaren kräver kommissionen normalt inte någon kapacitetsnedskärning i utbyte mot stöd.

I det aktuella fallet ligger det gynnade företaget i ett stödområde enligt artikel 92.3 a i EG-fördraget(15). Enligt riktlinjerna kan kommissionen vara något mer flexibel beträffande kapacitetsminskningar på marknader med strukturell överkapacitet i stödområden på grundval av artikel 92.3 a och nöja sig med en mindre kapacitetsminskning(16).

Kommissionen har dock inte kunnat konstatera någon överkapacitet på den marknad där SKET Verseilmaschinenbau GmbH verkar(17). Därför behöver företaget inte heller minska sin kapacitet för att uppfylla riktlinjerna.

Wilmskoncernen verkar på sammanhängande marknader, nämligen tillverkning av kabel och tråd samt av maskiner för tillverkning av kabel och tråd. Integrationen av SKET Verseilmaschinenbau GmbH i koncernen innehåller därför inslag av såväl vertikal integration som koncentration. Utgående från den relativt stabila nivån på den sannolika konsumtionen av kabel i gemenskapen under de närmaste åren, innebär detta att Wilmskoncernen utvidgad med SKET Verseilmaschinenbau kommer att få en marknadsandel i gemenskapen på mindre än 1 %. Med hänsyn till att den geografiska marknaden är världsomfattande, torde den totala andelen av den relevanta marknaden vara ännu mindre(18). Dessutom har kommissionen inget skäl att anta att den utvidgade koncernen kommer att vinna en andel av marknaden för tillverkning av kabel- och tråddragningsmaskiner som motsvarar dess marknadsposition. Därför kommer den koncentration som kan uppkomma genom en privatisering att endast få en mycket liten effekt på marknaden. Inslaget av vertikal integration kan inte användas för att stärka marknadspositionen, vare sig högre upp eller längre ned i produktionskedjan.

Efter det att skrivelsen till Tyskland om kommissionens beslut att inleda förfarandet offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(19), har inga synpunkter från tredje part inkommit. För övrigt gällde den ursprungliga anmälan ett mycket större stödpaket och vid den tiden tycktes ingen privat investerare intressera sig för ett övertagande.

På grund av detta drar kommissionen slutsatsen att de betänkligheter som den gav uttryck för i samband med att förfarandet inleddes har undanröjts och att otillbörlig snedvridning av konkurrensen inte förekommer.

XI

Ytterligare ett villkor för omstruktureringsstöd enligt riktlinjerna är att stödets belopp och omfattning måste begränsas till det strikta minimum som krävs för att göra det möjligt att genomföra omstruktureringen och måste knytas till de fördelar som gemenskapen kan förvänta sig. Dessutom krävs att investeraren på ett påtagligt sätt bidrar finansiellt till omstruktureringen.

I det aktuella fallet uppgår hela stödpaketet till 8250000 mark, varav 5000000 mark i form av kapitaltillskott till SKET Verseilmaschinenbau GmbH och 1000000 mark i form av ett lån för utgifterna för att genomföra beställningar. Samtidigt avskrevs detta lån. SKET Verseilmaschinenbau GmbH har dessutom dragit fördel av ett lån på 500000 mark till SKET SMM:s konkursförvaltare för avstyckningen av tillverkningen av tråddragningsmaskiner. Under privatiseringen avskrevs även detta lån. Utöver detta kommer SKET Verseilmaschinenbau GmbH att få ett belopp på 1750000 mark för slutfasen av omstruktureringen som skall utbetalas i flera omgångar. Vidare finns en garanti på 6700000 mark, som beviljats till den 31 augusti 1998 (och som övertogs av investeraren redan i april 1998).

Trots köpesumman på endast 1 mark, är investeraren skyldig att den 31 augusti 1998 överta BvS garantier på 6700000 mark (för vilket vid tiden för privatiseringen 3000000 mark deponerades som säkerhet, och garantin övertogs före denna dag, i april 1998) och att investera 6500000 mark i SKET Verseilmaschinenbau GmbH (med bestämmelser om böter på 75 % vid icke-uppfyllande). Investeraren får inte dela ut några vinster eller andra ersättningar från SKET Verseilmaschinenbau GmbH före den 31 december 2000. Dessutom är investeraren förpliktad att bevara 40 arbetsplatser till juni 1999 och att därefter öka antalet anställda till 50 fram till 2001. De sammanlagda kostnaderna för omstruktureringen uppgår därför till 21450000 mark, varav den privata investeraren står för ungefär 60 %. Investerarens bidrag kan därför anses vara rimligt. På grund av detta drar kommissionen slutsatsen att de betänkligheter som den gav uttryck för i samband med att förfarandet inleddes har undanröjts och att kriteriet om stödens proportionalitet är uppfyllt.

XII

Företaget måste fullständigt genomföra den omstruktureringsplan som kommissionen godkänt efter det att den lagts fram, och uppfylla de villkor som anges i detta beslut. I annat fall kommer kommissionen att vidta åtgärder för återbetalning av stöden, så länge kommissionen inte ändrar sitt ursprungliga beslut på grundval av en förnyad anmälan från den berörda medlemsstaten. Omstruktureringen av SKET Verseilmaschinenbau GmbH genomfördes delvis redan före privatiseringen. Investeraren är skyldig att genomföra den återstående delen av omstruktureringsplanen. Detta framgår bl.a. av investerarens skyldighet att investera 6500000 mark i det nya dotterföretaget - vilket garanteras av bestämmelser om böter vid icke-uppfyllande - och han har även övertagit en befintlig garanti från BvS före den dag då övertagandet skulle genomföras.

XIII

Kommissionen anser avslutningsvis att stöden till omstrukturering av SKET Verseilmaschinenbau GmbH kan anses vara förenliga med den gemensamma marknaden förutsatt att de villkor som anges i riktlinjerna uppfylls.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tysklands stöd till förmån för SKET Verseilmaschinenbau GmbH, som består av

a) ett tillskott till eget kapital på 5000000 tyska mark,

b) ett lån för tillverkning av tråddragningsmaskiner (500000 tyska mark), som avskrivits,

c) ett lån för förfinansiering av beställningar (1000000 tyska mark), som avskrivits,

d) ett bidrag för den sista fasen av omstruktureringen (1750000 tyska mark), och

e) BvS garanti (6700000 tyska mark), som övertogs av investeraren i april 1998,

är förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 92.3 c i EG-fördraget och artikel 61.3 c i EES-avtalet.

Artikel 2

Tyskland skall årligen, i överensstämmelse med riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (1994), lämna en utförlig rapport om genomförandet av omstruktureringsplanen.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Utfärdat i Bryssel den 30 september 1998.

På kommissionens vägnar

Karel Van Miert

Ledamot av kommissionen

(1) EGT C 215, 19.8.1995, s. 8, och

EGT C 298, 9.10.1996, s. 2.

(2) EGT C 298, 9.10.1996, s. 2.

(3) EGT L 314, 8.11.1997, s. 20.

(4) EGT C 83, 18.3.1998, s. 10.

(5) Beträffande maskinbyggnadssektorn, se Panorama över industrin i Europeiska unionen 1997, band 2, s. 13-23 till 13-29.

(6) Gemenskapshandeln är större än handeln med tredje land, se Panorama över industrin i Europeiska unionen 1997, band 2, s. 15-5.

(7) Beträffande marknadsläget för tråddragningsmaskiner, se Panorama över industrin i Europeiska unionen 1997, band 2, s. 15-3 till 15-4 och 15-4 till 15-17.

(8) Statligt stöd NN 67/97.

(9) Statligt stöd C 69/97.

(10) Statligt stöd C 70/97.

(11) Statligt stöd NN 125/97.

(12) Kommissionen godkände stöd till detta företag i maj 1998 (NN 126/97).

(13) Affärshemlighet.

(14) EGT C 368, 23.12.1994, s. 12.

(15) Statligt stöd N 464/93.

(16) Se avsnitt 3.2.3 i riktlinjerna.

(17) Se Panorama över industrin i Europeiska unionen 1997, band 2, s. 13-23 till 13-29 tillsammans med s. 15-3 till 15-7 och 15-4 till 15-17.

(18) Se Panorama över industrin i Europeiska unionen 1997, band 2, s. 15-4 till 15-17.

(19) Se fotnot 4.