1

SC har yrkat att domstolen ska upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 6 november 2024, SC/Eulex Kosovo (T‑242/17 RENV-OP, EU:T:2024:772) (nedan kallad den överklagade domen). Genom denna dom upphävde tribunalen tredskodomen av den 19 oktober 2022, SC/Eulex Kosovo (T‑242/17 RENV, EU:T:2022:637), och ogillade SC:s yrkanden.

Prövning av ansökan om prövningstillstånd

2

Enligt artikel 58a andra stycket b i stadgan för Europeiska unionens domstol måste domstolen först meddela prövningstillstånd innan överklaganden av tribunalens avgöranden om genomförande av ett avtal som innehåller en skiljedomsklausul, i den mening som avses i artikel 272 FEUF, kan prövas.

3

I artikel 58a tredje stycket i stadgan anges att prövningstillstånd ska meddelas, helt eller delvis, i enlighet med de närmare bestämmelser härom som föreskrivs i domstolens rättegångsregler, om överklagandet aktualiserar en fråga som är av vikt för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten.

4

Enligt artikel 170a.1 i rättegångsreglerna ska klaganden, i de fall som avses i artikel 58a andra stycket i stadgan, till överklagandet bifoga en ansökan om prövningstillstånd, i vilken klaganden ska ange den fråga som aktualiseras genom överklagandet och som är av vikt för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten och vilken ska innehålla samtliga uppgifter som domstolen behöver för att kunna ta ställning till den.

5

Enligt artikel 170b.1 och 170b.3 i rättegångsreglerna ska domstolen så snart som möjligt avgöra ansökan om prövningstillstånd genom ett särskilt uppsatt beslut som är motiverat.

Klagandens argument

6

Till stöd för sin ansökan om prövningstillstånd har klaganden gjort gällande att den första, den andra och den fjärde grunden, avseende åsidosättande av artikel 41.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), och den tredje grunden, avseende åsidosättande av rätten till försvar, aktualiserar frågor som är av vikt för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten.

7

Vad gäller den första och den andra grunden för överklagandet har klaganden gjort gällande att tribunalen har åsidosatt det krav på opartiskhet, såväl objektivt som subjektivt, som följer av artikel 41.1 i stadgan.

8

Klaganden har för det första gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den, i punkterna 56 och 57 i den överklagade domen, gjorde en gemensam prövning, mot bakgrund av artikel 41.1 i stadgan, av den andra och den tredje grunden för talan i första instans, avseende den påstådda förekomsten av en intressekonflikt respektive ett åsidosättande av principen om opartiskhet. Klaganden har i detta avseende gjort gällande att tribunalen gjorde en felaktig bedömning när den, i punkterna 65 och 66 i den överklagade domen, krävde att klaganden skulle visa att det förelåg ”objektiva, relevanta och samstämmiga uppgifter” som tydde på en intressekonflikt eller partiskhet, trots att det relevanta kriteriet, som domstolen har slagit fast i dom av den 21 oktober 2021, parlamentet/UZ (C‑894/19 P, EU:C:2021:863, punkt 54), och dom av den 11 januari 2024, Hamers/Cedefop (C‑111/22 P, EU:C:2024:5, punkterna 47 och 52), är att det föreligger ”legitima tvivel” beträffande en eventuell intressekonflikt eller bristande opartiskhet från en tjänstemans sida.

9

För det andra har klaganden gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den åsidosatte den rättspraxis som följer av domen av den 21 oktober 2021, parlamentet/UZ (C‑894/19 P, EU:C:2021:863, punkterna 59 och 63), avseende avsaknaden av objektiv opartiskhet, av vilken det framgår att en överordnads föregående kännedom om omständigheterna i det aktuella fallet, och den överordnades föregående deltagande i administrativa förfaranden, kan ge upphov till legitima tvivel om dennes opartiskhet. I förevarande fall underlät tribunalen att beakta såväl klagandens överordnades föregående kännedom om de faktiska omständigheterna i målet som den omständigheten att denne, på grund av denna kännedom, kunde ha en förutfattad negativ uppfattning om klaganden.

10

Enligt sökanden rör den första och den andra grunden frågan om vilket beviskrav som är lämpligt för att bedöma huruvida det föreligger en intressekonflikt, som en ”variant” av en tjänstemans bristande opartiskhet. Denna fråga är viktig för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten, eftersom den även uppkommer på andra områden av unionsrätten.

11

Vidare avser dessa grunder en annan fråga, vilken är lika viktig för enhetligheten och konsekvensen i, och utvecklingen av, unionsrätten, nämligen huruvida den praxis från domstolen som följer av domen av den 21 oktober 2021, parlamentet/UZ (C‑894/19 P, EU:C:2021:863), och domen av den 11 januari 2024, Hamers/Cedefop (C‑111/22 P, EU:C:2024:5), är tillämplig inte bara på administrativa utredningar inom ramen för disciplinära förfaranden, utan även på alla andra typer av administrativa förfaranden, inbegripet det som är aktuellt i förevarande mål.

12

Genom den tredje grunden för överklagandet, som avser intervjun avseende det interna uttagningsprovet år 2016, har klaganden gjort gällande att tribunalen åsidosatte rätten till försvar när den, i punkt 79 i den överklagade domen, fann att det inte fanns anledning att förordna om att läsbara anteckningar skulle lämnas ut, på grund av att hennes överordnades handskrivna anteckningar påstods vara oläsliga, och förordna om att förklaringar till hur poängen hade upprättats ska inges.

13

Genom den fjärde grunden för överklagandet har klaganden gjort gällande att kravet på opartiskhet i artikel 41.1 i stadgan innefattar att uttagningskommitténs sammansättning ska meddelas i förväg, åtminstone om en sökande begär det. Ett sådant föregående meddelande skulle göra det möjligt för sökandena att bestrida sammansättningen av en uttagningskommitté, om de misstänker att det föreligger partiskhet eller en intressekonflikt, och att inge ett klagomål i ett tidigt skede. Enligt klaganden går denna fråga utöver ramen för den fjärde grunden, eftersom domstolens bedömning kan ge viktiga upplysningar i andra mål.

Domstolens bedömning

14

Domstolen framhåller till att börja med att det ankommer på klaganden att visa att de frågor som aktualiseras genom överklagandet är av vikt för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten (beslut av den 10 december 2021, EUIPO/The KaiKai Company Jaeger Wichmann, C‑382/21 P, EU:C:2021:1050, punkt 20 och där angiven rättspraxis).

15

Dessutom framgår det av artikel 58a tredje stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol, jämförd med artikel 170a.1 och artikel 170b.4 i domstolens rättegångsregler, att ansökan om prövningstillstånd ska innehålla samtliga uppgifter som domstolen behöver för att kunna ta ställning till överklagandet och att domstolen, om prövningstillstånd meddelas för en viss del av överklagandet, ska bestämma vilka grunder eller delgrunder för överklagandet som ska behandlas i svarsskrivelsen. Eftersom syftet med det förfarande för prövningstillstånd som avses i artikel 58a i stadgan är att begränsa domstolens kontroll till frågor som är av vikt för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten, ska nämligen endast grunder som aktualiserar sådana frågor och som klaganden har styrkt prövas av domstolen i målet om överklagande (beslut av den 10 december 2021, EUIPO/The KaiKai Company Jaeger Wichmann, C‑382/21P. EU:C:2021:1050, punkt 21, och beslut av den 30 januari 2023, bonnanwalt/EUIPO, C‑580/22 P, EU:C:2023:126, punkt 11).

16

Detta innebär att klaganden i ansökan om prövningstillstånd under alla omständigheter på ett klart och tydligt sätt måste ange de grunder som åberopas till stöd för överklagandet och att denne lika klart och tydligt måste ange vilken rättsfråga som varje grund aktualiserar samt precisera om denna fråga är av vikt för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten och specifikt ange skälen till varför frågan är av vikt utifrån det åberopade kriteriet. Vad särskilt gäller grunderna för överklagandet ska det i ansökan om prövningstillstånd preciseras vilken bestämmelse i unionsrätten eller rättspraxis som har åsidosatts genom den överklagade domen eller det överklagade beslutet. I ansökan ska kortfattat anges vad den felaktiga rättstillämpning som tribunalen påstås ha gjort sig skyldig till består i och anges i vilken utsträckning detta fel har påverkat utgången i den överklagade domen eller det överklagade beslutet. Om den felaktiga rättstillämpning som åberopats följer av att tribunalen har åsidosatt rättspraxis, så ska klaganden i ansökan om prövningstillstånd kortfattat, men klart och tydligt, ange följande. För det första ska klaganden precisera var den påstådda motstridigheten finns, med angivande av både de punkter i den överklagade domen eller det överklagade beslutet som klaganden ifrågasätter och de punkter i domstolens eller tribunalens avgörande som påstås ha åsidosatts. För det andra ska klaganden ange de konkreta skälen till att den påstådda motstridigheten aktualiserar en fråga som är av vikt för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten (beslut av den 10 december 2021, EUIPO/The KaiKai Company Jaeger Wichmann, C‑382/21 P, EU:C:2021:1050, punkt 22, och beslut av den 30 januari 2023, bonnanwalt/EUIPO, C‑580/22 P, EU:C:2023:126, punkt 12).

17

I enlighet med den bevisbörda som åvilar den som ansöker om prövningstillstånd, måste klaganden visa att överklagandet, oberoende av de rättsfrågor som åberopats däri, aktualiserar en eller flera frågor som är av vikt för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten, eftersom räckvidden av detta kriterium går utöver ramen för den överklagade domen och, i slutändan, för överklagandet (beslut av den 10 december 2021, EUIPO/The KaiKai Company Jaeger Wichmann, C‑382/21 P, EU:C:2021:1050, punkt 22, och beslut av den 30 januari 2023, bonnanwalt/EUIPO, C‑580/22 P, EU:C:2023:126, punkt 12).

18

Detta innebär att klaganden ska visa att överklagandet aktualiserar sådana frågor och att dessa frågor är av sådan vikt, med åberopande av konkreta och specifika omständigheter i det enskilda fallet, och inte enbart med hänvisning till en allmän analys (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 16 november 2022, EUIPO/Nowhere, C‑337/22 P, EU:C:2022:908, punkt 33, och beslut av den 30 januari 2023, bonnanwalt/EUIPO, C‑580/22 P, EU:C:2023:126, punkt 16).

19

I förevarande fall konstaterar domstolen för det första att det klart och tydligt anges i ansökan om prövningstillstånd vilka fyra grunder som har åberopats till stöd för överklagandet. Den första, den andra och den fjärde grunden rör åsidosättande av artikel 41.1 i stadgan, medan den tredje grunden avser åsidosättande av rätten till försvar.

20

Vad för det andra gäller den första och den andra grunden för överklagandet, avseende tribunalens påstådda åsidosättande av det krav på opartiskhet som följer av artikel 41.1 i stadgan, finner domstolen att ansökan om prövningstillstånd innehåller en tillräcklig redogörelse för vad den felaktiga rättstillämpning som tribunalen påstås ha gjort sig skyldig till består i, nämligen ett åsidosättande av domstolens praxis. Vidare förklaras hur dessa påstådda fel har påverkat utgången i den överklagade domen och det anges konkret varför dessa fel, om de antas vara styrkta, ger upphov till en fråga som är av vikt för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten.

21

Såsom har påpekats i punkt 8 ovan framgår det nämligen av ansökan om prövningstillstånd att den första påstådda felaktiga rättstillämpningen består i att tribunalen, i punkterna 65 och 66 i den överklagade domen, i strid med domstolens praxis, krävde att klaganden skulle visa att det förelåg ”objektiva, relevanta och samstämmiga uppgifter” som tydde på en intressekonflikt eller partiskhet, trots att det relevanta kriteriet, såsom det framgår av denna rättspraxis, är huruvida det föreligger ”legitima tvivel” beträffande en eventuell intressekonflikt eller bristande opartiskhet från en tjänstemans sida, vilka inte kan undanröjas. Enligt nämnda ansökan skulle klagandens yrkanden i första instans ha bifallits om ett sådant fel inte hade begåtts.

22

Genom att understryka att frågan om vilket beviskrav som är lämpligt för att bedöma huruvida det föreligger en intressekonflikt, som en variant av avsaknad av opartiskhet hos en tjänsteman, även uppkommer på andra områden inom unionsrätten och att en enhetlig tillämpning av detta beviskrav bidrar till konsekvensen i unionsrätten, har klaganden gjort gällande att den rättsfråga som uppkommit på detta sätt går utöver ramen för dess överklagande, eftersom svaret på denna fråga kan få konsekvenser som går utöver det aktuella fallet. Klaganden har därvid konkret angett varför en sådan fråga är viktig för enhetligheten och konsekvensen i unionsrätten.

23

Såsom har påpekats i punkt 9 i förevarande beslut framgår det av ansökan om prövningstillstånd att den andra påstådda felaktiga rättstillämpningen består i att tribunalen, i punkterna 81 och 82 i den överklagade domen, i strid med domstolens praxis, inte ansåg att en överordnads föregående kännedom om omständigheterna i det aktuella fallet och dennes föregående deltagande i administrativa förfaranden kan ge upphov till legitima tvivel om dennes opartiskhet.

24

Sökanden har dessutom påpekat att denna fråga även aktualiserar frågan huruvida domstolens praxis som följer av domen av den 21 oktober 2021, parlamentet/UZ (C‑894/19 P, EU:C:2021:863), och domen av den 11 januari 2024, Hamers/Cedefop (C‑111/22 P, EU:C:2024:5), är tillämplig inte bara på administrativa utredningar inom ramen för disciplinära förfaranden, utan även på alla andra typer av administrativa förfaranden, Det kan emellertid konstateras att räckvidden av denna fråga går utöver tvister som rör personalmål eller anställningsavtal.

25

Vad däremot, och för det tredje, gäller den tredje grunden för överklagandet, avseende åsidosättande av rätten till försvar och tribunalens vägran att förordna om att läsbara mötesanteckningar ska lämnas ut och förklaringar till hur poängen har upprättats ska inges, har klaganden visserligen gjort gällande att tribunalen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning. Klaganden har emellertid endast angett detta fel och anfört allmänna argument, utan att ange de konkreta skälen till att ett sådant fel, om det antas vara styrkt, skulle ge upphov till en fråga som är av vikt för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten och som motiverar att överklagandet bifalls. Domstolen finner således att klaganden i detta avseende inte har iakttagit samtliga krav som nämns i punkt 16 ovan.

26

Vad för det fjärde gäller den fjärde grunden för överklagandet, i vilken det görs gällande att kravet på opartiskhet i artikel 41.1 i stadgan innefattar att uttagningskommitténs sammansättning ska meddelas i förväg, åtminstone om en sökande begär det, ska det understrykas att klaganden dels inte har angett vilken felaktig rättstillämpning som tribunalen påstås ha gjort sig skyldig till och som lett till att tribunalen åsidosatt denna bestämmelse, dels inte angett varför ett sådant fel, om det antas vara styrkt, skulle ge upphov till en fråga som är av vikt för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten. Domstolen konstaterar således att klaganden i detta avseende inte har iakttagit samtliga krav som anges i punkterna 14–16 ovan.

27

Mot bakgrund av de omständigheter som klaganden har anfört har det i förevarande ansökan om prövningstillstånd visats att den första och den andra grunden för överklagandet aktualiserar frågor som är av vikt för enhetligheten och konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten.

28

Mot bakgrund av det ovan anförda ska ansökan om prövningstillstånd delvis bifallas, varvid prövningen av överklagandet ska begränsas till den första och den andra grunden, vilka är de enda grunder som ska behandlas i svarsskrivelsen. Ansökan om prövningstillstånd avslås i övriga delar.

Rättegångskostnader

29

Enligt artikel 170b.4 i rättegångsreglerna ska förfarandet fortsätta i enlighet med artiklarna 171–190a i rättegångsreglerna om prövningstillstånd meddelas för hela eller en viss del av överklagandet enligt de kriterier som anges i artikel 58a tredje stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol.

30

Enligt artikel 137 i nämnda rättegångsregler, som är tillämplig i mål om överklagande enligt artikel 184.1 i rättegångsreglerna, ska domstolen besluta om rättegångskostnader i den dom eller det särskilt uppsatta beslut genom vilket målet avgörs slutligt.

31

Eftersom ansökan om prövningstillstånd har bifallits ska frågan om rättegångskostnader anstå.

1)

Prövningstillstånd meddelas såvitt avser den första och den andra grunden. Svarsskrivelsen ska endast behandla dessa två grunder.

2)

Prövningstillstånd meddelas inte i övriga delar.

3)

Frågan om rättegångskostnader anstår.