European flag

Europeiska unionens
officiella tidning

SV

L-serien


2024/1722

19.6.2024

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2024/1722

av den 17 juni 2024

om riktlinjer för tolkningen av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 vad gäller energieffektivitetsmål och nationella bidrag

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (1) infördes ett krav på att uppnå det överordnade energieffektivitetsmålet på minst 32,5 % energibesparing på unionsnivå senast 2030.

(2)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 (2) antogs den 13 september 2023. Det är en omarbetning av direktiv 2012/27/EU och vissa av det direktivets bestämmelser behölls oförändrade, samtidigt som vissa nya krav infördes. I synnerhet höjdes ambitionsnivån för 2030 avsevärt i fråga om energieffektivitet, bland annat vad gäller unionens energieffektivitetsmål för 2030 och nationella bidrag.

(3)

I direktiv (EU) 2023/1791 fastställs ett mål för unionen som innebär en minskning av energianvändningen på minst 11,7 % senast 2030 jämfört med den prognostiserade energianvändningen för 2030 baserat på EU:s referensscenario från 2020, dvs. 1 124 Mtoe för primärenergianvändning och 864 Mtoe för slutlig energianvändning. Detta innebär i sin tur ett vägledande mål för primärenergianvändningen på 992,5 miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe) och ett bindande mål för slutlig energianvändning på 763 Mtoe på unionsnivå senast 2030.

(4)

För att unionen ska uppnå målet för slutlig användning senast 2030 bör varje medlemsstat senast i juni 2024 anmäla ett vägledande nationellt mål för sin slutliga energianvändning 2030, tillsammans med en vägledande utvecklingsbana för att uppnå det, som en del av sin nationella energi- och klimatplan.

(5)

Genom direktiv (EU) 2023/1791 införs, i dess bilaga I, en formel för att på ett rättvist och öppet sätt beräkna vägledande nationella bidrag för alla medlemsstater, och för både primärenergianvändning och slutlig energianvändning. Formeln beaktar medlemsstaternas tidiga ansträngningar, välstånd, energiintensitet och potential för energibesparingar.

(6)

Det följer av direktiv (EU) 2023/1791 att medlemsstaterna har full flexibilitet vad gäller hur det nationella bidraget beräknas. Enligt artikel 4.2 i direktiv (EU) 2023/1791 måste de dock säkerställa att det nationella bidraget i Mtoe inte ligger mer än 2,5 % över vad som hade blivit resultatet enligt formeln i bilaga I. Medlemsstaterna måste under alla omständigheter tillhandahålla en beskrivning av hur de har beräknat det målet och vilka data som använts för beräkningen.

(7)

För att säkerställa att unionens energieffektivitetsmål för 2030 uppnås stärker direktiv (EU) 2023/1791 de styrningsmekanismer som infördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (3). Genom direktiv (EU) 2023/1791 införs en mekanism för att åtgärda avvikande ambitioner avseende den slutliga energianvändningen, vilken kommer att utlösas om summan av de mål som anmälts av medlemsstaterna inte uppfyller det bindande unionsmålet. Slutligen införs en mekanism för att åtgärda avvikande resultat, vilken kommer att användas för att efterfråga nya åtgärder som medlemsstaterna utformar och anmäler om de avviker från utvecklingsbanan för sitt mål för slutlig energianvändning för 2030.

(8)

Införandet av formeln i bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791 och styrningsmekanismerna begränsar inte medlemsstaternas flexibilitet när de beslutar om vilka mål de ska fastställa eller hur de ska uppnå dem. Dessa mekanismer säkerställer dock att alla medlemsstater gör sin skäliga del av ansträngningarna för att uppnå det kollektiva bindande unionsmålet för slutlig energianvändning och så långt som möjligt det kollektiva vägledande målet för primärenergianvändning på unionsnivå.

(9)

Medlemsstaterna har friheten att själva välja det sätt att införliva och genomföra kraven avseende energitjänster som bäst lämpar sig för deras nationella förhållanden. Det rekommenderas att de relevanta bestämmelserna i direktiv (EU) 2023/1791 tolkas på ett enhetligt sätt i detta sammanhang då en enhetlig tolkning bidrar till att direktiv (EU) 2023/1791 kan förstås på samma sätt i alla medlemsstater, när dessa utarbetar sina införlivandeåtgärder.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Medlemsstaterna bör följa tolkningsriktlinjerna i bilagan till denna rekommendation när de införlivar artikel 4 i direktiv (EU) 2023/1791 i sin nationella rätt.

Utfärdad i Bryssel den 17 juni 2024.

På kommissionens vägnar

Kadri SIMSON

Ledamot av kommissionen


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2012/27/oj).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (omarbetning) (EUT L 231, 20.9.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/1791/oj).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1999/oj).


BILAGA

1.   INLEDNING

Dessa riktlinjer ger medlemsstaterna vägledning om hur artikel 4 i direktiv (EU) 2023/1791 ska tolkas när den införlivas i nationell lagstiftning.

Jämfört med direktiv 2012/27/EU införs genom direktiv (EU) 2023/1791 ett antal nya bestämmelser:

—

En formel (artikel 4.2) som kan användas för att fastställa det vägledande nationella bidraget (bilaga I). De nationella bidragen bör inte avvika med mer än 2,5 % jämfört med resultatet vid användning av formeln.

—

Ett uppdaterat grundscenario (artikel 4.1) baserat på 2020 års referensscenario.

—

En mekanism för att åtgärda avvikande ambitioner (artikel 4.5), som ska användas om summan av de nationella bidragen från alla medlemsstater inte är lika med unionens mål för slutlig energianvändning (FEC).

—

En mekanism för att åtgärda avvikande resultat (artikel 4.6) som kommer att tillämpas om otillräckliga framsteg har gjorts mot att uppfylla energieffektivitetsbidragen.

—

En ny definition för slutlig energianvändning (artikel 2.6) som är i linje med Eurostats nya metod för beräkning av slutlig energianvändning men som behåller det tidigare tillämpningsområdet som utesluter omgivningsenergi och inbegriper energianvändning inom internationell luftfart.

Den bindande tolkningen av unionslagstiftningen tillhör dock Europeiska unionens domstols exklusiva behörighet.

2.   RÄTTSLIGT OCH POLITISKT SAMMANHANG

Det övergripande bindande energieffektivitetsmålet för unionen fastställs i artikel 4 i direktiv (EU) 2023/1791 vilket gör att artikeln är nära kopplad till andra artiklar i direktiv (EU) 2023/1791 som bidrar till detta mål.

Dessutom bygger artikel 4 i direktiv (EU) 2023/1791 på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (1) vad gäller

—

utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner,

—

uppdatering av den integrerade nationella energi- och klimatplanen,

—

integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter,

—

bedömning av framstegen mot att uppnå nationella mål och bidrag.

Slutligen utgör Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 (2) om energistatistik grunden för medlemsstaternas årliga rapportering av primärenergianvändning och slutlig energianvändning.

3.   NYCKELBEGREPP SOM ANVÄNDS I DESSA RIKTLINJER

Följande nyckelbegrepp är de mest relevanta vid tolkningen av tillämpningsområdet för skyldigheterna i artikel 4.

Primärenergianvändning

Primärenergianvändning eller PEC definieras i artikel 2.5 i direktiv (EU) 2023/1791 som den tillgängliga bruttoenergin, exklusive internationell sjöbunkring, slutlig användning utanför energiområdet och omgivningsenergi.

Slutlig energianvändning

Slutlig energianvändning eller FEC definieras i artikel 2.6 i direktiv (EU) 2023/1791 som all energi som levereras till industrin, transporter (inklusive energianvändning inom internationell luftfart), hushåll, offentliga och privata tjänster, jordbruk, skogsbruk och fiske samt andra slutanvändarsektorer, undantaget energianvändning inom internationell sjöbunkring, omgivningsenergi och leveranser till omvandlingssektorn och energisektorn, och förluster till följd av överföring och distribution enligt definitionen i bilaga A till förordning (EG) nr 1099/2008.

Omgivningsenergi

Omgivningsenergi definieras i artikel 2.7 i direktiv (EU) 2023/1791 som omgivningsenergi enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv (EU) 2018/2001.

Energieffektivitet

Energieffektivitet definieras i artikel 2.8 i direktiv 2023/1791 som förhållandet mellan produktionen av prestanda, tjänster, varor eller energi och insatsen av energi.

Energisbesparing

Energibesparing definieras i artikel 2.9 i direktiv EEU) 2023/1791 som en mängd sparad energi som fastställs genom mätning eller uppskattning, eller både och, av användningen före och efter genomförandet av en åtgärd för att förbättra energieffektiviteten, med normalisering för yttre förhållanden som påverkar energianvändningen.

Förbättrad energieffektivitet

Förbättrad energieffektivitet definieras i artikel 2.10 i direktiv (EU) 2023/1791 som en ökning av energieffektiviteten som ett resultat av tekniska, beteendemässiga eller ekonomiska förändringar.

4.   SKYLDIGHETER KOPPLADE TILL ARTIKEL 4

I artikel 4 beskrivs ordningsföljden och tidsplanen för de åtgärder som medlemsstaterna och kommissionen ska vidta för att fastställa de vägledande nationella bidragen. Dessa beskrivs i figur 1.

Figur 1

Tidsplan enligt artikel 4  (3)

Image 1

4.1   Angivande och anmälan av de nationella bidragen

4.1.1   Fastställande av mål i artikel 4

I enlighet med artikel 4.2 i direktiv (EU) 2023/1791 ska varje medlemsstat ange och anmäla ett vägledande nationellt bidrag avseende FEC tillsammans med en vägledande utvecklingsbana för att uppnå detta som en del av sitt utkast till (uppdaterad) nationell energi- och klimatplan (med en tidsfrist för inlämnande den 30 juni 2023). De bör dessutom ha gjort ansträngningar för att bidra till unionens vägledande PEC-mål. Därför bör de ha anmält ett nationellt PEC-bidrag tillsammans med en vägledande utvecklingsbana för att uppnå detta (den senaste möjligheten till detta var i deras utkast till uppdaterade nationella energi- och klimatplaner).

Artikel 4 i direktiv (EU) 2023/1791 innehåller en förteckning över faktorer och nationella omständigheter som medlemsstaterna kan använda för att beräkna sina bidrag. Faktorerna i artikel 4.3 d återspeglas i den formel som anges i bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791 och som förklaras i detalj i avsnitt 4.1.2 i denna bilaga.

Enligt artikel 4.4 i direktiv (EU) 2023/1791 måste varje medlemsstat, när den anger sitt vägledande nationella energieffektivitetsbidrag för FEC säkerställa att dess bidrag i Mtoe inte ligger mer än 2,5 % över vad som skulle ha blivit resultatet enligt den formel som fastställs i bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791. Om formeln i bilaga I till det direktivet visar att en medlemsstats vägledande nationella energieffektivitetsbidrag för FEC 2030 bör vara 10 Mtoe (absolut FEC-nivå år 2030), måste medlemsstaten till exempel anmäla ett värde under 10,25 Mtoe.

Slutligen måste medlemsstaterna ange andelarna av primärenergianvändningen och den slutliga energianvändningen för de olika slutanvändarsektorerna, enligt vad som definieras i förordning (EG) nr 1099/2008. Målet är att på ett konsekvent sätt samla in prognoserna för varje sektor fram till 2030 och bedöma hur energianvändningen i olika sektorer utvecklas. Dessa sektorer omfattar minst industri, hushåll, tjänster och transport.

Medlemsstaterna måste också ange prognoser för den totala energianvändningen i IKT-sektorn senast 2030.

4.1.2   Formeln i bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791

I bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791 anges en formel som omfattar alla de faktorer som förtecknas i artikel 4.3 d och e i direktiv (EU) 2023/1791. Syftet med formeln är att möjliggöra för medlemsstaterna att fastställa sina bidrag till unionsmålet på ett rättvist och genomförbart sätt.

Fyra faktorer som påverkar energieffektivitetsansträngningarna beaktas. Varje faktor har samma vikt i beräkningen av de nationella bidragen.

—

Faktor för tidiga insatser: faktorn återspeglar, baserat på historiska nivåer av energianvändning, skillnaden mellan de genomsnittliga framstegen under perioden 2007–2009 och de genomsnittliga framstegen under perioden 2017–2019 i förhållande till unionsgenomsnittet. Faktorn för tidiga insatser beräknas genom att två mått multipliceras:

—

mängden energibesparingar under de två perioderna och

—

de förbättringar avseende energiintensitet (4) som uppnåtts av varje medlemsstat under samma perioder.

Skälet till att två mått används är dels att bättre mäta energibesparingar som uppnåtts till följd av energirelaterade insatser snarare än av andra skäl (t.ex. ekonomisk recession), dels att undvika att straffa medlemsstater som har ökat sin energianvändning på grund av starka ekonomiska tillväxttrender. Eftersom faktorn för tidiga insatser är produkten av de två måtten och det ena inte bör upphäva eller förstärka det andra, är de två måtten begränsade till intervallet 50–100 % av unionsgenomsnittet. I enlighet med bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791 begränsas sedan även faktorn för tidiga insatser till intervallet 50–100 % av unionsgenomsnittet.

—

Faktor för välstånd: faktorn återspeglar välståndet i varje medlemsstat under perioden 2017–2019. Medlemsstaternas välstånd representeras av bruttonationalprodukten (BNP) per capita. BNP-indikatorn uttrycks i köpkraftsstandard (PPS) (5) för att eliminera effekten av prisnivåskillnader mellan medlemsstaterna. Medlemsstater med högre BNP per capita än EU-genomsnittet har ett relativt sett mer ambitiöst mål och vice versa. Ambitionsnivån begränsas till intervallet 50–150 % av EU:s genomsnittliga ambitionsnivå.

—

Faktor för energiintensitet: faktorn återspeglar hur energiintensiv en medlemsstat är i förhållande till EU-genomsnittet under perioden 2017–2019. Medlemsstater med en högre energiintensitet än EU-genomsnittet kommer att ha ett relativt sett mer ambitiöst mål och vice versa. Enligt bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791 begränsas ambitionsnivån till intervallet 50–150 % av EU:s genomsnittliga ambitionsnivå.

Det är värt att notera att denna energiintensitetsfaktor inte fångar samma information som det andra måttet i faktorn för tidiga insatser. Energiintensitetsfaktorn motsvarar den genomsnittliga energiintensiteten i ekonomin under perioden 2017–2019, som mått på den tekniska potentialen för energieffektivitetsåtgärder. Faktorn återspeglar inte vilken utgångspunkt eller utvecklingsbana som lett till detta värde för energiintensitet. Det andra måttet i faktorn för tidiga insatser motsvarar däremot den relativa förbättringen av energiintensiteten i ekonomin under en hel period (från 2007–2009 till 2017–2019) som ett mått på de ansträngningar som en medlemsstat gjorde under denna period.

—

Faktor för besparingspotential: faktorn återspeglar varje medlemsstats ekonomiska potential för energieffektivitet. Denna potential beräknas genom att energianvändningen i varje medlemsstat enligt scenariot PRIMES MIX 55 % för 2030 (politiskt mål) jämförs med energianvändningen enligt prognoserna för 2030 (grundscenario) i EU:s (uppdaterade) referensscenario från 2020. Enligt bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791 begränsas ambitionsnivån till intervallet 50–150 % av EU:s genomsnittliga ambitionsnivå.

Den totala faktorn för varje medlemsstat beräknas som genomsnittet av de fyra faktorer som anges i punkterna 1–4. Därefter beräknas medlemsstatens mål, i procent, genom att den totala faktorn multipliceras med det EU-mål som fastställs i artikel 4.1 i direktiv (EU) 2023/1791, som är minst –11,7 %. Medlemsstatens mål, uttryckt i Mtoe, beräknas genom att medlemsstatens mål i procent tillämpas på dess grundscenario för 2030 enligt 2020 års referensscenario. Exempel: En medlemsstat tillämpar formeln för FEC och erhåller en total faktor på 85,45 %. Genom att multiplicera den totala faktorn med –11,7 % kan den konstatera att dess mål, uttryckt i procent, är –10 %. Medlemsstaten tittar på sitt grundscenario för slutlig energianvändning 2030 enligt 2020 års referensscenario och konstaterar att det är 10 Mtoe. Den använder sitt mål i procent (–10 %) för att beräkna sitt mål i Mtoe, dvs. 9 Mtoe.

Som ett sista steg tillämpas en korrektionsfaktor på alla medlemsstater för att kalibrera summan av alla nationella bidrag, i Mtoe, till EU:s 2030-mål, i Mtoe. Korrektionsfaktorn nämns i bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791, och i punkt A.2.5 i denna bilaga beskrivs i detalj hur den beräknas. Korrektionsfaktorn multipliceras med varje enskilt nationellt bidrag vilket ger det slutliga korrigerade nationella bidraget i Mtoe. Respektive korrektionsfaktor, den ena för FEC-beräkningarna och den andra för PEC-beräkningarna, är identisk för alla medlemsstater.

Enligt artikel 4.2 i direktiv (EU) 2023/1791 har en medlemsstat, när den beräknar det nationella bidraget (för både FEC och PEC), full flexibilitet vad gäller hur detta ska göras. I artikel 4.3 i direktiv (EU) 2023/1791 förtecknas de krav och särdrag som en medlemsstat måste beakta vid denna beräkning. I led d i den punkten hänvisas till faktorerna i formeln i bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791, medan led e i den punkten tillägger fler relevanta element (”nationella omständigheter”) som medlemsstaterna kan använda för att motivera sitt val av en beräkningsmetod, och de data som de kommer att använda. Det bör nämnas att förteckningen i artikel 4.3 e i direktiv (EU) 2023/1791 inte är uttömmande. Artikel 4 i direktiv (EU) 2023/1791 innebär att en medlemsstat som inte kommer att använda formeln i bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791 måste tillämpa kraven i artikel 4.3 a–e i direktiv (EU) 2023/1791 för beräkningen av sina nationella bidrag.

I samtliga fall har medlemsstaterna förklarat hur de nationella bidragen beräknades. Om en medlemsstat enbart använt formeln i bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791 och har anmält resultatet, räcker det att förklara att den använt formeln i bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791. I alla andra fall måste förklaringen innehålla en beskrivning både av beräkningsmetoden och av vilka data som användes i denna metod.

4.2   Uppdaterat referensscenario från 2020

Kommissionen har, i enlighet med artikel 4.5 i direktiv (EU) 2023/1791, uppdaterat 2020 års referensscenario på grundval av senaste data från Eurostat. Eftersom de nationella bidragen skulle ha anmälts i medlemsstaternas uppdaterade nationella energi- och klimatplaner med användning av 2020 års uppdaterade referensscenario i stället för det befintliga referensscenariot, ska medlemsstater som vill uppdatera sina nationella bidrag ha anmält detta uppdaterade bidrag senast den 1 februari 2024.

Det uppdaterade referensscenariot från 2020 påverkar beräkningen av de nationella bidragen i alla steg som beskrivs ovan och har lett till en andra uppsättning resultat av formeln, för alla medlemsstater, jämfört med de resultat som de hade till sitt förfogande när de utarbetade sina utkast till (uppdaterade) nationella energi- och klimatplaner, vad gäller både FEC och PEC:

a)

2020 års uppdaterade referensscenario påverkar faktorn för besparingspotential, eftersom referensscenariot används för beräkningen av denna (se avsnitt 3.2 för formeln för faktorn för besparingspotential). De övriga tre faktorerna kommer att förbli oförändrade eftersom de endast baseras på Eurostats uppgifter.

b)

Följaktligen blir både den totala faktorn – beräknad som genomsnittet av de fyra faktorerna – och medlemsstatens mål, uttryckt i procent, olika;

c)

dessutom påverkas en medlemsstats bidrag, i Mtoe, eftersom grundscenarierna för FEC och PEC för 2030 har ändrats i enlighet med det uppdaterade referensscenariot;

d)

slutligen har kommissionen räknat om korrektionsfaktorerna för resultaten av formeln, enligt 2020 års uppdaterade referensscenario, vilket har resulterat i en andra fullständig uppsättning vägledande bidrag (FEC och PEC) för alla medlemsstater.

Enligt artikel 4.5 i direktiv (EU) 2023/1791 måste en medlemsstat som beslutar att använda resultatet enligt 2020 års uppdaterade referensscenario återigen säkerställa att dess bidrag i Mtoe inte ligger mer än 2,5 % över vad som skulle ha blivit resultatet enligt den formel som fastställs i bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791 med användning av det uppdaterade referensscenariot från 2020.

4.3   Mekanism för att åtgärda avvikande ambitioner: kommissionens bedömning och tidsplan

Som en del av den bedömning av utkastet till uppdaterad nationell energi- och klimatplan som gjordes i december 2023, i enlighet med förordning (EU) 2018/1999, har kommissionen gjort en bedömning av huruvida det kollektiva bidraget minst är lika med unionens bindande mål för slutlig energianvändning och huruvida det kollektiva bidraget minst motsvarar unionens vägledande primärenergianvändningsmål.

Eftersom summan av de vägledande nationella bidragen för FEC inte räcker till för att uppnå unionens bindande mål utfärdade kommissionen landsspecifika rekommendationer i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2018/1999, däribland rekommendationen att en eller flera medlemsstaters nationella bidrag bör ökas.

En av de nya bestämmelserna i artikel 4 i direktiv (EU) 2023/1791 är införandet av en mekanism för att åtgärda avvikande ambitioner avseende unionens energieffektivitetsmål. Denna mekanism ska baseras på den bedömning som kommissionen kommer att göra i syfte att säkerställa att medlemsstaternas kollektiva bidrag minst är lika med unionens bindande mål för slutlig energianvändning enligt artikel 4.1 i direktiv (EU) 2023/1791. Mekanismen för att åtgärda avvikande ambitioner kommer således endast att tillämpas om medlemsstaternas kollektiva bidrag inte når upp till unionsmålet, dvs. om kommissionens bedömning av utkasten till uppdaterade nationella energi- och klimatplaner leder till den slutsatsen.

Utgångspunkten för mekanismen för att åtgärda avvikande ambitioner är de nationella bidrag som anmälts av medlemsstaterna som en del av deras utkast till uppdaterade nationella energi- och klimatplaner och unionens mål för slutlig energianvändning (i Mtoe) i artikel 4.1 i direktiv (EU) 2023/1791.

Uteslutande för bedömningen av avvikande ambitioner kommer kommissionen att, på grundval av artikel 31.2 tredje stycket i förordning (EU) 2018/1999, göra ett antagande om de nationella bidragen från de medlemsstater som inte lämnat något nationellt bidrag som en del av sitt uppdaterade utkast till nationell energi- och klimatplan, men endast fram till den 1 februari 2024.

Ordningsföljden för fastställandet av medlemsstaternas bidrag var således följande:

a)

Om en medlemsstat anmält ett vägledande nationellt bidrag för slutlig energianvändning som en del av sitt utkast till uppdaterad nationell energi- och klimatplan har kommissionen använt detta vägledande nationella bidrag (i Mtoe) i sin bedömning av utkasten till uppdaterade nationella energi- och klimatplaner.

b)

Om en medlemsstat inte har anmält något vägledande nationellt bidrag som en del av sitt utkast till uppdaterad nationell energi- och klimatplan har kommissionen gjort ett antagande om det vägledande nationella bidraget för slutlig energianvändning utifrån medlemsstatens slutliga nationella energi- och klimatplan som anmäldes 2020 (i Mtoe).

Senast den 1 mars 2024 kan kommissionen, för varje medlemsstat, och med beaktande av det uppdaterade referensscenariot från 2020, lägga fram ett korrigerat vägledande nationellt energieffektivitetsbidrag för slutlig energianvändning jämfört med det bidrag som lämnats in av medlemsstaterna i deras utkast till uppdaterade nationella energi- och klimatplaner eller, i avsaknad av detta, jämfört med det bidrag som kommissionen gjort ett antagande om i sin bedömning i december 2023.

Kommissionen kommer att göra en bedömning avseende de anmälda nationella bidragen för alla medlemsstater men den kommer, i enlighet med artikel 4.5 i direktiv (EU) 2023/1791, endast att korrigera nationella bidrag när summan av medlemsstaternas bidrag är otillräcklig för att uppnå unionens bindande mål. Korrigeringar kommer endast att läggas fram för de medlemsstater vars anmälda bidrag för slutlig energianvändning (i Mtoe) ligger över det bidrag som följer av tillämpningen av formeln i bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791.

Medlemsstaterna kommer sedan att vara skyldiga att ta med sitt slutliga nationella bidrag, med beaktande av det korrigerade bidraget i förekommande fall, som en del av sin slutliga nationella energi- och klimatplan, vilken ska lämnas in i juni 2024.

4.4   Beräkning av det korrigerade nationella bidraget

Enligt artikel 4.5 i direktiv (EU) 2023/1791 måste kommissionen för varje medlemsstat lägga fram ett korrigerat vägledande nationellt energieffektivitetsbidrag för slutlig energianvändning som är grundat på tre kriterier:

a)

Den återstående kollektiva minskning av den slutliga energianvändningen som krävs för att uppnå unionens bindande mål, som fastställs i artikel 4.1 i direktiv (EU) 2023/1791.

b)

Den relativa växthusgasintensiteten per BNP-enhet under 2019 i de berörda medlemsstaterna.

c)

BNP i de medlemsstaterna 2019.

Punkterna i artikel 4.5 i direktiv (EU) 2023/1791 ger vissa indikationer för hur kommissionen bör utforma mekanismen för att åtgärda avvikande ambitioner. Kommissionen kommer att använda en ny formel för att beräkna de korrigerade nationella bidragen för slutlig energianvändning, för de medlemsstater som omfattas av mekanismen för att åtgärda avvikande ambitioner.

4.5   Mekanism för att åtgärda avvikande resultat: Övervakning av framstegen och åtgärdande av otillräckliga framsteg

I artikel 4.6 i direktiv (EU) 2023/1791 behandlas övervakningen av framstegen och de ytterligare åtgärder som måste vidtas om medlemsstaternas framsteg bedöms vara otillräckliga.

Enligt artikel 29 i förordning (EU) 2018/1999 måste kommissionen bedöma de framsteg som medlemsstaterna gör när det gäller att uppnå energiunionens och EU:s energieffektivitetsmål, senast den 31 oktober 2021 och därefter vartannat år.

Om slutsatsen enligt ovannämnda bedömning är att en eller flera medlemsstater gör otillräckliga framsteg mot att uppfylla sina energieffektivitetsbidrag, dvs. om de har en slutlig energianvändning som ligger över deras respektive vägledande utvecklingsbana för 2030, måste medlemsstaterna, enligt de nya bestämmelserna i artikel 4.6 i direktiv (EU) 2023/1791, vidta ytterligare åtgärder för att komma tillbaka i rätt bana. Dessa ytterligare åtgärder och de energibesparingar som de förväntas ge bör ingå i medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter (NECPR) enligt artikel 17 i förordning (EU) 2018/1999, vilka lämnas in vartannat år (2025, 2027, 2029...).

Kommissionen kommer sedan att bedöma om den anser att dessa åtgärder är tillräckliga för att uppnå unionens energieffektivitetsmål. Om så inte är fallet kan kommissionen vid behov föreslå åtgärder och utöva sina befogenheter på unionsnivå för att säkerställa att energieffektivitetsmålen för 2030 uppnås.

Det är viktigt att betona att medlemsstaterna, enligt artikel 4.6 i direktiv (EU) 2023/1791, ska säkerställa att ytterligare åtgärder vidtas inom ett år från dagen för mottagandet av kommissionens bedömning, så att de kommer tillbaka i rätt bana för att uppnå sina energieffektivitetsbidrag.

I direktiv (EU) 2023/1791 förtecknas fyra typer av åtgärder som kan vidtas för att komma till rätta med otillräckliga framsteg:

(1)

Nationella åtgärder som ger ytterligare energibesparingar, inbegripet stärkt projektutvecklingsbistånd för genomförandet av investeringsåtgärder för energieffektivitet.

Medlemsstaterna skulle kunna bedöma de policyer och åtgärder som redan har införts och utvärdera deras effektivitet. Om det finns hinder för genomförandet skulle ett första steg kunna vara att avlägsna dessa hinder, så att de genomförda åtgärderna kan ge större besparingar. Ett potentiellt andra steg skulle, om genomförbart, kunna vara att skärpa villkoren i policyer och åtgärder och därmed öka de förväntade energibesparingarna.

Ett tredje alternativ kan vara att genomföra nya policyer och åtgärder som leder till ytterligare besparingar. Uppslag till nya, kompletterande policyer och åtgärder är kopplade till de andra artiklarna i direktivet och de åtföljande rekommendationerna. Dessutom finns i Mure-databasen (6) exempel på policyer och åtgärder för energieffektivitet som genomförts i medlemsstaterna.

Dessutom har Europeiska miljöbyrån (EEA) en databas över styrmedel och åtgärder rörande växthusgaser (7) (kopplade till energieffektivitet) som medlemsstaterna har genomfört, som de har antagit eller som de planerar inom ramen för sina rapporteringsskyldigheter enligt förordning (EU) 2018/1999.

(2)

Höjning av energisparkravet enligt artikel 8.

I artikel 8 om energisparkravet fastställs målet för årliga energibesparingar, som kan uppnås antingen genom ett kvotpliktsystem för energieffektivitet (artikel 9) eller genom alternativa policyåtgärder (artikel 10). En medlemsstat kan överväga att höja målet för årliga energibesparingar eller genomföra nya åtgärder inom ramen för sitt kvotpliktsystem i syfte att stimulera nya besparingar i sektorer som redan omfattas eller besparingar i nya sektorer som fram till dess inte ingått i kvotpliktsystemet.

(3)

Anpassning av kravet för den offentliga sektorn.

Artiklarna 5, 6 och 7 omfattar skyldigheter för den offentliga sektorn. En medlemsstat kan överväga ytterligare åtgärder såsom att höja 1,9 %-målet eller utvidga den offentliga sektorns omfattning genom att inkludera ytterligare enheter. I artikel 29.4 hänvisas dessutom till avtal om energiprestanda för byggnader som ägs av offentliga organ och i artikel 29.5 till erbjudanden om energitjänster inom den offentliga sektorn. Medlemsstaterna kan främja sådana åtgärder ytterligare för att öka de besparingar som följer av artiklarna 5, 6 och 7.

(4)

Ett frivilligt finansiellt bidrag till den nationella energieffektivitetsfond som avses i artikel 30 eller ett annat finansieringsinstrument för energieffektivitet, där det årliga finansiella bidraget ska vara lika stort som de investeringar som krävs för att nå den vägledande utvecklingsbanan.

5.   RAPPORTERINGSKRAV

5.1   Uppdatering av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna

I enlighet med artikel 14.2 i förordning (EU) 2018/1999 är medlemsstaterna skyldiga att senast den 30 juni 2024 lämna in en uppdatering av sin senaste anmälda integrerade nationella energi- och klimatplan. Enligt artikel 14.1 i förordning (EU) 2018/1999 är medlemsstaterna skyldiga att alltid tillhandahålla ett utkast till uppdatering av den nationella energi- och klimatplanen ett år innan fristen för överlämnande enligt artikel 14.2 i den förordningen löper ut.

I enlighet med artikel 4.2 i direktiv (EU) 2023/1791 bör medlemsstaterna ha inkluderat sitt vägledande nationella energieffektivitetsbidrag och ha lämnat in planen senast den 30 juni 2023. Om de vill använda det uppdaterade scenariot ska de meddela sitt uppdaterade vägledande nationella energieffektivitetsbidrag, där det uppdaterade referensscenariot från 2020 har använts, senast den 1 februari 2024, i enlighet med 4.5 i direktiv (EU) 2023/1791. Slutligen ska medlemsstaterna lämna in en slutlig uppdatering av den nationella energi- och klimatplanen inklusive sitt vägledande nationella energieffektivitetsbidrag, vid behov uppdaterat, i enlighet med tidsfristen för överlämning den 30 juni 2024, enligt vad som föreskrivs i artikel 14.2 i förordning (EU) 2018/1999.

Närmare information om uppdateringen av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna ges i de olika avsnitten i kapitel 4 i denna bilaga.

5.2   Rapportering av framstegen med energieffektivitetsmålen

Enligt artikel 17 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna lämna in sina nationella energi- och klimatlägesrapporter vartannat år. Genom artikel 21 i den förordningen utökas dessutom rapporteringskraven på medlemsstaterna i fråga om energieffektivitet ytterligare. Enligt reglerna i artikel 21 i den förordningen är medlemsstaterna skyldiga att årligen rapportera om framstegen när det gäller de vägledande utvecklingsbanorna för den nationella primära energianvändningen (PEC) respektive den nationella slutliga energianvändningen (FEC) från 2021 till 2030.

TILLÄGG A

A.1   Datakoder och indikatorer

Formeln i bilaga I bygger på statistik från Eurostats databas. I detta avsnitt beskrivs de nödvändiga beräkningarna steg för steg, genom att

—

Eurostats dataset och datakoderna för de indikatorer som krävs förtecknas,

—

de enskilda stegen för beräkningen av de fyra faktorerna och de totala faktorerna analyseras,

—

Eurostats ingångsdata för alla medlemsstater matas in i formeln inkluderas.

För beräkningen av energiindikatorerna har Eurostats NRG_BAL_C (Complete_Energy_Balances), uppdaterade i mars 2023, använts.

Den indikator för SLUTLIG ENERGIANVÄNDNING (FEC) som används i direktiv (EU) 2023/1791 kan beräknas på grundval av följande data från Eurostat:

Formula

Formula

Formula

Den slutliga energianvändningen kan delas upp i slutlig energianvändning – industrisektorn – energianvändning (FC_IND_E), slutlig energianvändning – andra sektorer – energianvändning (FC_OTH_E). Andra sektorer omfattar kommersiella och offentliga tjänster, hushåll, jordbruk och skogsbruk, fiske och sektorer som inte nämns någon annanstans.

Den indikator för PRIMÄR ENERGIANVÄNDNING (PEC) som används i direktiv (EU) 2023/1791 kan beräknas på grundval av följande data från Eurostat:

Formula

Formula

BRUTTONATIONALPRODUKTEN PER CAPITA (BNP/cap) beräknas utifrån Eurostats datatabeller NAMA_10_GDP för BNP i köpkraftsstandarder (PPS), måttenhet: CP_MPPS_EU27_2020 (löpande priser, miljoner köpkraftsstandarder per capita) och TPS00001 för befolkning, demografisk indikator: befolkning den 1 januari (JAN).

Indikatorn för ENERGIINTENSITET erhålls med följande ekvation:

Formula

Formula

Avslutningsvis bör det nämnas att källan till scenariot PRIMES MIX 55 % och prognoserna för 2030 i EU:s referensscenario från 2020 är den PRIMES-modell som används av E3MLab vid Atens nationella tekniska universitet (NTUA).

A.2   Steg i tillämpningen av formeln

A.2.1   Faktor för tidiga insatser

FAKTORN FÖR TIDIGA INSATSER (Fearly action) omfattar som mått den primära och slutliga energibesparing som genererats mellan perioden 2007–2009 och perioden 2017–2019 och den skillnad i energiintensitet som registrerats vid en jämförelse av samma perioder. Den består av två delfaktorer:

DELFAKTORN BESPARING FEC- och PEC-minskningen, i procent) beräknas enligt följande:

Formula

Detta resultat viktas med respektive EU-värde:

Formula

Resultatet bör hållas inom intervallet 50–100 %. Om det slutliga värdet är negativt (det beräknade värdet är 0 eller negativt, dvs. inga besparingar har gjorts under den valda tidsramen) kommer det slutliga värdet inom intervallet att vara lika med 100 %.

Förändringen i DELFAKTORN INTENSITET (minskning av FEI eller PEI i procent) beräknas enligt följande:

Formula

Detta resultat viktas med respektive EU-värde:

Formula

Resultatet bör hållas inom intervallet 50–100 %. Reglerna avseende intervallet är desamma som för delfaktorn besparing. Faktorn för tidiga insatser är produkten av slutvärdena för delfaktorn besparing och förändringen i delfaktorn för intensitet.

Formula

Även denna produkt bör hållas inom intervallet 50–100 %.

A.2.2   Faktor för välstånd

I FAKTORN FÖR VÄLSTÅND (Fwealth) ingår som huvudindikator BNP per capita uttryckt i köpkraftspariteter. Den kan erhållas med hjälp av följande formel:

Formula

A.2.3   Faktor för energiintensitet

I FAKTORN FÖR ENERGIINTENSITET (Fintensity) ingår som huvudindikatorer primärenergiintensitet och slutlig energiintensitet. Primärenergintensitet och slutlig energiintensitet är lika med förhållandet mellan PEC respektive FEC och BNP uttryckt i köpkraftsstandard. Den kan erhållas med hjälp av följande formel:

Formula

A.2.4   Faktor för besparingspotential

I FAKTORN FÖR BESPARINGSPOTENTIAL (Fpotential) ingår som huvudindikator de potentiella kostnadsoptimala besparingar som beräknats med hjälp av PRIMES-modellen. Mer specifikt beräknas besparingarna på grundval av skillnaden mellan grundscenarioprognoserna för 2030 i referensscenariot från 2020 (8) och scenariot PRIMES MIX 55 %. Besparingarna viktas i förhållande till EU:s ambition (11,7 %). Denna faktor kan beräknas med följande formel:

Formula

Fwealth, Fintensity och Fpotential bör begränsas till intervallet 50–150 % för att begränsa effekten av dessa värden, som kan vara extremt höga eller extremt låga.

A.2.5   Total faktor

Den TOTALA FAKTORN (Ftotal) (punkt 9 och punkt 2 i bilaga I) är lika med den viktade summan av de fyra tidigare analyserade faktorerna (faktor för tidiga insatser, faktor för välstånd, faktor för energiintensitet och faktor för besparingspotential). Alla faktorer har samma vikt i formeln (0,25 vardera). Därmed kan den totala faktorn beräknas med hjälp av följande formel:

Formula

MÅLET (punkt 9 i bilaga I) är lika med produkten av den totala faktorn och EU-målet. Följaktligen kan det erhållas med hjälp av följande formel:

Formula

KORREKTIONSFAKTORN (CEU) beräknas av kommissionen, och den är identisk för alla medlemsstater och kan erhållas med hjälp av följande formel:

Formula

I bilaga I till direktiv (EU) 2023/1791 anges följande vägledande formler för beräkning av nationella bidrag till unionens mål för 2030 när det gäller slutlig energianvändning och primärenergianvändning:

Formula

Formula

Indikatorerna FECB2030 och PECB2030 är 2030 års värden för slutlig energianvändning och primärenergianvändning beräknade som grundscenarier för prognoserna i referensscenariot från 2020.

A.3   Data till formeln

Följande avsnitt innehåller datatabeller som medlemsstaterna kan använda som underlag när de tillämpar de olika formlerna för att beräkna sina bidrag.

A.3.1   Faktor för tidiga insatser

Tabell 1

FEC, i Mtoe

 

2007

2008

2009

Genomsnitt (2007–2009)

2017

2018

2019

Genomsnitt (2017–2019)

Minskning (%)

EU

1 004,3

1 013,9

965,1

994,5

968,5

971,9

967,2

969,2

–3

BE

33,8

35,3

34,2

34,4

34,5

34,8

34,2

34,5

0

BG

10,0

9,8

8,6

9,5

9,9

9,9

9,9

9,9

5

CZ

24,9

24,9

24,1

24,7

24,7

24,4

24,4

24,5

–1

DK

15,7

15,5

14,8

15,3

14,6

14,6

14,3

14,5

–6

DE

207,4

216,3

204,3

209,4

213,0

209,3

209,3

210,5

1

EE

3,1

3,1

2,8

3,0

2,9

3,0

2,9

2,9

–2

IE

13,2

13,2

11,8

12,7

11,8

12,4

12,4

12,2

–4

EL

22,1

21,4

20,6

21,4

16,4

15,9

16,2

16,2

–24

ES

97,4

94,0

87,5

92,9

83,7

85,7

85,6

85,0

–9

FR

149,6

151,8

146,6

149,3

145,5

143,6

142,4

143,8

–4

HR

7,3

7,4

7,2

7,3

6,9

6,9

6,9

6,9

–5

IT

132,4

132,4

124,9

129,9

114,4

115,5

114,6

114,8

–12

CY

1,9

2,0

1,9

1,9

1,9

1,9

1,9

1,9

–4

LV

4,4

4,2

4,0

4,2

4,0

4,2

4,1

4,1

–2

LT

5,2

5,1

4,6

5,0

5,3

5,6

5,6

5,5

10

LU

4,3

4,4

4,1

4,3

4,2

4,3

4,4

4,3

1

HU

17,1

17,1

16,8

17,0

18,1

18,1

18,2

18,1

7

MT

0,5

0,5

0,5

0,5

0,6

0,7

0,7

0,7

38

NL

51,5

52,5

50,6

51,6

48,3

48,8

47,8

48,3

–6

AT

26,0

26,0

25,2

25,7

26,9

26,5

26,8

26,8

4

PL

60,5

61,6

61,0

61,1

69,9

73,9

72,7

72,2

18

PT

19,0

18,4

18,2

18,5

16,6

16,9

17,1

16,9

–9

RO

23,3

24,1

21,9

23,1

23,3

23,6

23,9

23,6

2

SI

5,1

5,5

4,9

5,2

4,9

5,0

4,9

4,9

–5

SK

10,2

10,6

9,7

10,2

9,9

10,0

10,3

10,1

–1

FI

25,8

24,9

23,3

24,7

24,8

25,2

25,1

25,0

1

SE

32,5

31,9

31,0

31,8

31,5

31,3

30,9

31,2

–2


Tabell 2

PEC, i Mtoe

 

2007

2008

2009

Genomsnitt (2007–2009)

2017

2018

2019

Genomsnitt (2017–2019)

Minskning (%)

EU

1 490,2

1 488,8

1 403,2

1 460,7

1 383,7

1 377,3

1 353,9

1 371,6

–6

BE

50,4

51,2

50,1

50,6

48,5

46,5

48,4

47,8

–5

BG

19,5

19,0

16,9

18,5

18,3

18,4

18,2

18,3

–1

CZ

43,7

42,5

40,2

42,1

40,4

40,5

39,7

40,2

–5

DK

20,4

19,8

19,1

19,8

17,4

17,4

16,8

17,2

–13

DE

315,8

320,8

299,9

312,2

298,1

292,0

285,2

291,8

–7

EE

6,2

5,4

4,3

5,3

5,8

5,7

4,8

5,4

3

IE

16,0

15,6

14,9

15,5

14,4

14,6

14,7

14,6

–6

EL

30,3

30,5

29,4

30,1

23,2

22,6

22,3

22,7

–24

ES

138,8

133,9

123,0

131,9

124,9

124,3

120,6

123,3

–7

FR

252,7

255,5

246,4

251,5

239,1

238,6

235,1

237,6

–6

HR

9,4

9,2

8,9

9,2

8,3

8,2

8,2

8,2

–10

IT

178,7

176,1

164,1

173,0

148,9

147,2

145,9

147,4

–15

CY

2,7

2,9

2,8

2,8

2,5

2,5

2,5

2,5

–9

LV

4,8

4,6

4,4

4,6

4,5

4,7

4,6

4,6

0

LT

8,1

8,3

7,8

8,1

6,2

6,4

6,3

6,3

–22

LU

4,6

4,6

4,3

4,5

4,3

4,5

4,5

4,4

–2

HU

25,4

25,2

23,9

24,8

24,5

24,5

24,6

24,5

–1

MT

0,9

1,0

0,9

0,9

0,8

0,8

0,9

0,8

–10

NL

69,4

69,9

67,6

69,0

65,1

64,4

63,6

64,4

–7

AT

32,2

32,5

30,6

31,8

32,8

31,8

32,3

32,3

2

PL

91,9

93,1

89,5

91,5

99,1

104,1

100,2

101,1

10

PT

23,9

23,6

23,6

23,7

22,8

22,7

22,1

22,5

–5

RO

37,4

37,3

32,6

35,8

32,5

32,6

32,1

32,4

–10

SI

7,3

7,7

6,8

7,3

6,7

6,7

6,5

6,6

–9

SK

16,4

17,0

15,5

16,3

16,1

15,8

16,0

16,0

–2

FI

36,0

34,5

32,3

34,3

32,2

32,8

32,1

32,4

–6

SE

47,4

47,2

43,1

45,9

46,3

47,3

45,8

46,5

1


Tabell 3

Slutlig energiintensitet (FEI), i ktoe/miljon PPS

 

2007

2008

2009

Genomsnitt (2007–2009)

2017

2018

2019

Genomsnitt (2017–2019)

Minskning (%)

EU

93,5

91,5

91,2

92,0

74,1

71,8

69,0

71,6

–22

BE

109,6

112,1

111,2

111,0

87,5

85,5

80,8

84,6

–24

BG

130,7

117,6

107,8

118,7

94,8

90,5

85,0

90,1

–24

CZ

116,7

110,6

110,1

112,5

87,3

82,4

78,5

82,7

–26

DK

93,5

88,3

88,0

89,9

66,5

64,5

62,3

64,4

–28

DE

88,0

89,8

89,8

89,2

70,7

67,5

66,5

68,2

–24

EE

131,2

129,2

133,8

131,4

93,7

90,6

84,8

89,7

–32

IE

81,3

85,9

83,0

83,4

46,0

44,3

42,4

44,2

–47

EL

86,4

80,8

80,9

82,7

77,6

73,8

73,4

74,9

–9

ES

84,0

79,2

77,8

80,3

66,1

66,4

63,8

65,4

–19

FR

86,7

86,6

86,6

86,6

71,0

67,8

63,4

67,4

–22

HR

109,7

105,6

109,2

108,1

89,9

85,5

81,6

85,6

–21

IT

84,1

81,6

80,9

82,2

66,2

65,5

63,5

65,1

–21

CY

96,8

92,9

93,9

94,5

82,2

77,4

73,6

77,7

–18

LV

137,4

125,6

146,7

136,6

104,9

103,5

98,1

102,2

–25

LT

107,0

99,8

107,3

104,7

81,5

80,6

75,4

79,2

–24

LU

134,6

127,1

124,9

128,9

88,8

90,6

89,8

89,7

–30

HU

113,0

106,2

107,1

108,8

91,2

85,7

81,6

86,2

–21

MT

59,7

59,5

54,6

57,9

44,5

44,1

42,6

43,8

–24

NL

90,7

88,6

91,0

90,1

74,5

72,2

69,4

72,0

–20

AT

100,5

97,4

97,6

98,5

82,3

77,8

76,7

78,9

–20

PL

119,7

113,8

110,1

114,6

89,5

89,6

83,0

87,3

–24

PT

88,5

84,4

86,4

86,4

70,8

69,2

67,7

69,3

–20

RO

103,1

90,0

85,7

93,0

64,3

60,4

56,5

60,4

–35

SI

117,1

118,5

114,7

116,8

95,5

90,3

83,6

89,8

–23

SK

113,6

107,0

103,3

108,0

88,3

86,0

85,2

86,5

–20

FI

163,4

150,7

152,2

155,5

137,9

136,1

132,8

135,6

–13

SE

109,9

105,8

109,6

108,4

87,7

84,8

80,7

84,4

–22


Tabell 4

Primärenergiintensitet (PEI), i ktoe/miljon PPS

 

2007

2008

2009

Genomsnitt (2007–2009)

2017

2018

2019

Genomsnitt (2017–2019)

Minskning (%)

EU

138,8

134,3

132,5

135,2

105,8

101,8

96,6

101,4

–25

BE

163,2

162,6

162,8

162,9

123,0

114,2

114,4

117,2

–28

BG

255,5

228,0

212,2

231,9

175,6

167,5

157,2

166,8

–28

CZ

204,3

188,6

183,4

192,1

142,8

136,5

127,7

135,7

–29

DK

121,1

112,8

113,3

115,7

79,4

76,9

73,0

76,5

–34

DE

134,0

133,2

131,7

133,0

98,9

94,1

90,6

94,6

–29

EE

261,8

227,3

209,7

233,0

188,7

174,6

140,4

167,9

–28

IE

98,4

101,7

104,9

101,7

55,8

52,3

50,3

52,8

–48

EL

118,5

114,9

115,6

116,3

110,0

104,9

101,1

105,3

–9

ES

119,8

112,9

109,5

114,1

98,7

96,2

90,0

95,0

–17

FR

146,5

145,7

145,4

145,9

116,7

112,6

104,7

111,3

–24

HR

142,0

131,1

136,1

136,4

108,1

102,0

96,9

102,3

–25

IT

113,4

108,6

106,3

109,4

86,2

83,5

80,8

83,5

–24

CY

135,8

134,2

134,0

134,6

111,7

106,1

98,9

105,6

–22

LV

150,6

138,4

161,1

150,0

116,7

116,3

109,6

114,2

–24

LT

166,3

160,7

180,7

169,2

93,9

92,2

85,2

90,4

–47

LU

142,9

133,8

132,9

136,5

91,2

92,9

92,1

92,1

–33

HU

167,3

155,9

152,7

158,6

123,4

115,7

110,0

116,4

–27

MT

117,9

113,7

106,5

112,7

57,6

55,1

53,3

55,3

–51

NL

122,1

118,0

121,6

120,6

100,4

95,3

92,3

96,0

–20

AT

124,6

121,7

118,9

121,7

100,3

93,2

92,3

95,3

–22

PL

181,7

171,9

161,5

171,7

126,8

126,2

114,4

122,4

–29

PT

111,4

108,0

111,9

110,5

97,6

93,1

87,2

92,6

–16

RO

165,7

139,6

127,6

144,3

89,5

83,4

75,9

82,9

–43

SI

165,8

166,4

160,9

164,4

129,9

121,3

112,5

121,2

–26

SK

182,4

171,5

165,4

173,1

143,4

136,3

132,8

137,5

–21

FI

228,1

208,9

211,3

216,1

178,8

177,0

169,9

175,2

–19

SE

160,5

156,7

152,3

156,5

129,2

128,0

119,7

125,6

–20


Tabell 5

Faktor för tidiga insatser

(%)

 

Delfaktor för besparing (inom intervallet)

Delfaktor för intensitet (inom intervallet)

Faktor för tidiga insatser

 

PEC

FEC

PEI

FEI

PEC

FEC

BE

100

100

89

93

89

93

BG

100

100

89

92

89

92

CZ

100

100

85

84

85

84

DK

50

50

74

78

50

50

DE

93

100

87

94

81

94

EE

100

100

90

70

90

70

IE

100

61

52

50

52

50

EL

50

50

100

100

50

50

ES

93

50

100

100

93

50

FR

100

69

100

100

100

69

HR

59

50

100

100

59

50

IT

50

50

100

100

50

50

CY

71

63

100

100

71

63

LV

100

100

100

88

100

88

LT

50

100

54

91

50

91

LU

100

100

77

73

77

73

HU

100

100

94

100

94

100

MT

59

100

50

91

50

91

NL

91

50

100

100

91

50

AT

100

100

100

100

100

100

PL

100

100

87

93

87

93

PT

100

50

100

100

100

50

RO

64

100

59

63

50

63

SI

69

52

95

96

66

50

SK

100

100

100

100

100

100

FI

100

100

100

100

100

100

SE

100

100

100

100

100

100

A.3.2   Faktor för välstånd

Tabell 6

Bruttonationalprodukt/befolkning (BNP/cap), i tusental PPS/person

 

2017

2018

2019

Genomsnitt (2017–2019)

Faktor för välstånd (%)

EU

29,3

30,3

31,4

30,4

 

BE

34,7

35,7

36,9

35,8

118

BG

14,7

15,6

16,5

15,6

51

CZ

26,7

28,0

29,2

28,0

92

DK

38,1

39,1

39,6

38,9

128

DE

36,5

37,5

37,9

37,3

123

EE

23,3

24,7

25,8

24,6

81

IE

53,8

57,9

59,6

57,1

150

EL

19,6

20,1

20,6

20,1

66

ES

27,2

27,7

28,6

27,8

92

FR

30,7

31,6

33,4

31,9

105

HR

18,6

19,5

20,8

19,6

65

IT

28,5

29,2

30,2

29,3

96

CY

26,5

27,8

29,3

27,9

92

LV

19,6

20,9

21,7

20,7

68

LT

23,0

24,6

26,4

24,7

81

LU

79,7

79,8

79,7

79,7

150

HU

20,2

21,6

22,9

21,6

71

MT

30,4

31,5

33,2

31,7

104

NL

37,9

39,3

39,9

39,0

129

AT

37,3

38,7

39,5

38,5

127

PL

20,6

21,7

23,1

21,8

72

PT

22,7

23,7

24,6

23,7

78

RO

18,5

20,0

21,8

20,1

66

SI

25,1

26,5

27,9

26,5

87

SK

20,7

21,3

22,1

21,4

70

FI

32,7

33,6

34,2

33,5

110

SE

35,9

36,5

37,4

36,6

121

A.3.3   Faktor för intensitet

Tabell 7

Slutlig energiintensitet (FEI), i ktoe/miljon PPS

 

2017

2018

2019

Genomsnitt (2017–2019)

Faktor för slutlig intensitet (%)

EU

74,1

71,8

69,0

71,6

 

BE

87,5

85,5

80,8

84,6

118

BG

94,8

90,5

85,0

90,1

126

CZ

87,3

82,4

78,5

82,7

115

DK

66,5

64,5

62,3

64,4

90

DE

70,7

67,5

66,5

68,2

95

EE

93,7

90,6

84,8

89,7

125

IE

46,0

44,3

42,4

44,2

62

EL

77,6

73,8

73,4

74,9

105

ES

66,1

66,4

63,8

65,4

91

FR

71,0

67,8

63,4

67,4

94

HR

89,9

85,5

81,6

85,6

120

IT

66,2

65,5

63,5

65,1

91

CY

82,2

77,4

73,6

77,7

109

LV

104,9

103,5

98,1

102,2

143

LT

81,5

80,6

75,4

79,2

111

LU

88,8

90,6

89,8

89,7

125

HU

91,2

85,7

81,6

86,2

120

MT

44,5

44,1

42,6

43,8

61

NL

74,5

72,2

69,4

72,0

101

AT

82,3

77,8

76,7

78,9

110

PL

89,5

89,6

83,0

87,3

122

PT

70,8

69,2

67,7

69,3

97

RO

64,3

60,4

56,5

60,4

84

SI

95,5

90,3

83,6

89,8

125

SK

88,3

86,0

85,2

86,5

121

FI

137,9

136,1

132,8

135,6

150

SE

87,7

84,8

80,7

84,4

118


Tabell 8

Primärenergiintensitet (PEI), i ktoe/miljon PPS

 

2017

2018

2019

Genomsnitt (2017–2019)

Faktor för primär intensitet (%)

EU

105,8

101,8

96,6

101,4

 

BE

123,0

114,2

114,4

117,2

116

BG

175,6

167,5

157,2

166,8

150

CZ

142,8

136,5

127,7

135,7

134

DK

79,4

76,9

73,0

76,5

75

DE

98,9

94,1

90,6

94,6

93

EE

188,7

174,6

140,4

167,9

150

IE

55,8

52,3

50,3

52,8

52

EL

110,0

104,9

101,1

105,3

104

ES

98,7

96,2

90,0

95,0

94

FR

116,7

112,6

104,7

111,3

110

HR

108,1

102,0

96,9

102,3

101

IT

86,2

83,5

80,8

83,5

82

CY

111,7

106,1

98,9

105,6

104

LV

116,7

116,3

109,6

114,2

113

LT

93,9

92,2

85,2

90,4

89

LU

91,2

92,9

92,1

92,1

91

HU

123,4

115,7

110,0

116,4

115

MT

57,6

55,1

53,3

55,3

55

NL

100,4

95,3

92,3

96,0

95

AT

100,3

93,2

92,3

95,3

94

PL

126,8

126,2

114,4

122,4

121

PT

97,6

93,1

87,2

92,6

91

RO

89,5

83,4

75,9

82,9

82

SI

129,9

121,3

112,5

121,2

120

SK

143,4

136,3

132,8

137,5

136

FI

178,8

177,0

169,9

175,2

150

SE

129,2

128,0

119,7

125,6

124

A.3.4   Faktor för besparingspotential

Tabell 9

PRIMES MIX 55 %-scenario och PRIMES-referensscenario för EU från 2020, i Mtoe

 

MIX 55 (PEC)

PEC, grundscenario för 2030

Besparingspotential (%)

MIX 55 (FEC)

FEC, grundscenario för 2030

Besparingspotential (%)

BE

36,0

38,3

–6,0

30,5

33,1

–7,8

BG

14,0

15,6

–10,5

9,2

10,0

–8,0

CZ

30,1

32,8

–8,0

21,2

22,9

–7,5

DK

16,4

17,2

–4,6

14,7

15,4

–4,3

DE

198,3

221,4

–10,4

162,8

178,7

–8,9

EE

4,0

4,5

–12,7

2,7

2,9

–4,3

IE

11,4

12,6

–8,9

10,1

11,1

–9,2

EL

18,0

18,8

–4,4

15,0

16,2

–7,8

ES

86,0

91,5

–6,0

68,6

72,4

–5,3

FR

164,8

179,2

–8,0

105,5

118,1

–10,7

HR

6,7

7,6

–11,5

5,7

6,6

–13,4

IT

110,9

125,4

–11,6

94,5

102,8

–8,1

CY

2,1

2,3

–10,2

1,8

2,0

–9,4

LV

4,0

4,2

–5,0

3,6

3,7

–3,9

LT

5,3

5,7

–6,3

4,4

4,8

–7,6

LU

3,0

3,2

–7,6

2,9

3,1

–7,7

HU

24,6

26,1

–5,5

16,9

18,4

–7,8

MT

0,9

0,9

–4,6

0,7

0,8

–5,8

NL

49,8

52,3

–4,7

40,9

43,2

–5,2

AT

26,0

28,4

–8,7

22,8

24,6

–7,4

PL

73,8

89,1

–17,2

58,7

66,0

–11,1

PT

15,9

16,9

–6,0

13,9

14,8

–6,7

RO

30,0

33,2

–9,7

23,0

25,3

–8,9

SI

6,1

6,5

–6,5

4,5

4,8

–6,0

SK

14,6

15,4

–5,3

8,8

9,6

–8,3

FI

32,0

34,3

–6,9

21,5

24,1

–10,6

SE

37,2

40,8

–8,8

26,4

29,0

–9,0


Tabell 10

PRIMES MIX 55 %-scenario och uppdaterat PRIMES-referensscenario för EU från 2020, i Mtoe

 

MIX 55 (PEC)

PEC, grundscenario för 2030

Besparingspotential (%)

MIX 55 (FEC)

FEC, grundscenario för 2030

Besparingspotential (%)

BE

36,0

40,2

–10,5

30,5

33,1

–7,8

BG

14,0

16,5

–15,6

9,2

9,2

–0,7

CZ

30,1

33,8

–10,8

21,2

23,1

–8,4

DK

16,4

16,4

0,0

14,7

14,2

3,6

DE

198,3

219,4

–9,6

162,8

176,7

–7,8

EE

4,0

3,6

10,1

2,7

2,8

–3,4

IE

11,4

12,8

–10,8

10,1

12,0

–15,8

EL

18,0

19,6

–8,2

15,0

16,3

–8,0

ES

86,0

93,3

–7,8

68,6

71,8

–4,6

FR

164,8

183,6

–10,2

105,5

122,3

–13,8

HR

6,7

7,5

–9,9

5,7

6,5

–12,1

IT

110,9

125,6

–11,7

94,5

103,8

–9,0

CY

2,1

2,2

–4,4

1,8

1,9

–3,4

LV

4,0

4,3

–6,8

3,6

3,9

–9,4

LT

5,3

6,2

–13,8

4,4

5,0

–11,3

LU

3,0

3,3

–9,7

2,9

3,2

–8,6

HU

24,6

26,5

–6,8

16,9

18,2

–7,1

MT

0,9

0,8

2,9

0,7

0,7

–1,2

NL

49,8

51,8

–3,7

40,9

42,8

–4,4

AT

26,0

27,5

–5,5

22,8

23,1

–1,6

PL

73,8

93,3

–21,0

58,7

67,2

–12,6

PT

15,9

19,4

–18,2

13,9

16,3

–14,7

RO

30,0

31,8

–5,5

23,0

23,8

–3,1

SI

6,1

6,4

–5,4

4,5

4,9

–7,2

SK

14,6

16,0

–9,3

8,8

9,8

–10,1

FI

32,0

34,7

–7,8

21,5

23,8

–9,4

SE

37,2

42,0

–11,4

26,4

28,3

–6,8

A.3.5   Total faktor

Tabell 11

Beräkning av den totala faktorn (referensscenario för EU från 2020)

(%)

 

Faktor för tidiga insatser

Faktor för välstånd

Faktor för intensitet

Faktor för besparingspotential

Total faktor

 

PEC

FEC

 

PEC

FEC

PEC

FEC

PEC

FEC

BE

89

93

118

116

118

52

67

94

99

BG

89

92

51

150

126

89

68

95

84

CZ

85

84

92

134

115

69

65

95

89

DK

50

50

128

75

90

50

50

76

80

DE

81

94

123

93

95

89

76

96

97

EE

90

70

81

150

125

109

50

107

82

IE

52

50

150

52

62

76

78

83

85

EL

50

50

66

104

105

50

66

68

72

ES

93

50

92

94

91

51

50

82

71

FR

100

69

105

110

94

69

91

96

90

HR

59

50

65

101

120

98

115

81

87

IT

50

50

96

82

91

99

69

82

77

CY

71

63

92

104

109

87

81

89

86

LV

100

88

68

113

143

50

50

83

87

LT

50

91

81

89

111

53

65

68

87

LU

77

73

150

91

125

65

66

96

104

HU

94

100

71

115

120

50

66

82

89

MT

50

91

104

55

61

50

50

65

77

NL

91

50

129

95

101

50

50

91

82

AT

100

100

127

94

110

74

63

99

100

PL

87

93

72

121

122

147

95

107

96

PT

100

50

78

91

97

52

57

80

70

RO

50

63

66

82

84

83

76

70

72

SI

66

50

87

120

125

55

51

82

79

SK

100

100

70

136

121

50

71

89

91

FI

100

100

110

150

150

59

91

105

113

SE

100

100

121

124

118

75

77

105

104


Tabell 12

Beräkning av den totala faktorn (uppdaterat referensscenario för EU från 2020)

(%)

 

Faktor för tidiga insatser

Faktor för välstånd

Faktor för intensitet

Faktor för besparingspotential

Total faktor

 

PEC

FEC

 

PEC

FEC

PEC

FEC

PEC

FEC

BE

89

93

118

116

118

90

67

103

99

BG

89

92

51

150

126

133

50

106

80

CZ

85

84

92

134

115

92

71

101

91

DK

50

50

128

75

90

50

50

76

80

DE

81

94

123

93

95

82

67

95

95

EE

90

70

81

150

125

50

50

93

82

IE

52

50

150

52

62

92

135

87

99

EL

50

50

66

104

105

70

69

72

72

ES

93

50

92

94

91

67

50

86

71

FR

100

69

105

110

94

88

118

101

97

HR

59

50

65

101

120

85

104

77

84

IT

50

50

96

82

91

100

77

82

78

CY

71

63

92

104

109

50

50

79

78

LV

100

88

68

113

143

58

80

85

95

LT

50

91

81

89

111

118

97

85

95

LU

77

73

150

91

125

83

73

100

105

HU

94

100

71

115

120

58

60

85

88

MT

50

91

104

55

61

50

50

65

77

NL

91

50

129

95

101

50

50

91

82

AT

100

100

127

94

110

50

50

93

97

PL

87

93

72

121

122

150

108

107

99

PT

100

50

78

91

97

150

126

105

88

RO

50

63

66

82

84

50

50

62

66

SI

66

50

87

120

125

50

62

81

81

SK

100

100

70

136

121

79

86

96

94

FI

100

100

110

150

150

67

80

107

110

SE

100

100

121

124

118

97

58

110

99


Tabell 13

Resultat av formeln i bilaga I (referensscenario för EU från 2020, uppdaterat referensscenario för EU från 2020), i Mtoe

 

Referensscenario för EU från 2020

Uppdaterat referensscenario för EU från 2020

 

Resultat av formeln

Resultat av formeln efter korrektionsfaktor

Resultat av formeln

Resultat av formeln efter korrektionsfaktor

 

PEC

FEC

PEC

FEC

PEC

FEC

PEC

FEC

BE

34,14

29,24

33,77

28,78

35,39

29,24

34,66

28,82

BG

13,86

8,99

13,71

8,85

14,49

8,38

14,20

8,25

CZ

29,13

20,53

28,81

20,21

29,79

20,66

29,18

20,36

DK

15,70

13,95

15,52

13,73

14,98

12,88

14,67

12,69

DE

196,38

158,42

194,23

155,95

195,05

157,05

191,06

154,75

EE

3,97

2,60

3,93

2,56

3,21

2,57

3,14

2,53

IE

11,35

10,01

11,23

9,86

11,53

10,61

11,29

10,45

EL

17,32

14,87

17,13

14,64

17,91

14,90

17,55

14,68

ES

82,69

66,41

81,78

65,38

83,90

65,90

82,19

64,94

FR

159,09

105,65

157,34

104,01

161,97

108,52

158,67

106,93

HR

6,91

5,96

6,83

5,87

6,81

5,89

6,67

5,81

IT

113,40

93,57

112,16

92,12

113,50

94,27

111,18

92,89

CY

2,06

1,84

2,04

1,81

1,96

1,74

1,92

1,71

LV

3,77

3,34

3,73

3,28

3,83

3,50

3,75

3,45

LT

5,21

4,32

5,16

4,25

5,55

4,45

5,44

4,38

LU

2,85

2,75

2,82

2,71

2,90

2,77

2,84

2,73

HU

23,57

16,45

23,31

16,19

23,84

16,36

23,35

16,12

MT

0,84

0,70

0,83

0,69

0,78

0,67

0,76

0,66

NL

46,72

39,03

46,21

38,42

46,25

38,70

45,30

38,13

AT

25,15

21,69

24,88

21,35

24,50

20,49

24,00

20,19

PL

78,01

58,64

77,16

57,73

81,60

59,40

79,93

58,53

PT

15,33

13,62

15,16

13,41

17,06

14,58

16,71

14,37

RO

30,49

23,12

30,16

22,76

29,46

21,92

28,86

21,60

SI

5,85

4,35

5,79

4,29

5,79

4,40

5,68

4,33

SK

13,77

8,59

13,62

8,46

14,23

8,72

13,94

8,59

FI

30,11

20,92

29,78

20,60

30,33

20,71

29,71

20,41

SE

35,82

25,50

35,42

25,10

36,59

25,05

35,84

24,69

TILLÄGG B

Energibalans

NRG_BAL

Slutlig energianvändning

FEC

Slutlig energianvändning, PRIMES-prognos för 2030 baserad på referensscenariot från 2020

FECB2030

Slutlig energiintensitet

FEI

Inhemsk bruttoanvändning

GIC

Miljon ton oljeekvivalenter

Mtoe

Primärenergianvändning

PEC

Primärenergianvändning, PRIMES-prognos för 2030 baserad på referensscenariot från 2020

PECB2030

Primärenergintensitet

PEI

Standardiserad internationell energiproduktindelning

SIEC

Tusen ton oljeekvivalenter

ktoe


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1999/oj).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik (EUT L 304, 14.11.2008, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/1099/oj).

(3)  Alla steg i tidsplanen fram till mars 2024 har slutförts.

(4)  Uppgifterna om energiintensitet används för att beräkna både faktorn för de tidiga insatserna och faktorn för energiintensitet. I det första fallet tillämpas historisk förbättring avseende energiintensitet, dvs. man jämför ett beräknat genomsnittsvärde för två perioder (2007–2009 och 2017–2019). För faktorn för energiintensitet ska endast genomsnittet för den senare perioden (2017–2019) beaktas.

(5)  Måttenheten CP_MPPS_EU27_2020 (löpande priser, miljoner köpkraftsstandarder per capita) från Eurostat används.

(6)   https://www.measures.odyssee-mure.eu/.

(7)   http://pam.apps.eea.europa.eu/.

(8)  Dessa värden kan ändras enligt uppdateringarna av referensscenariot från 2020. Se punkt 2.3.


ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2024/1722/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)