(1)

Genom en skrivelse av den 22 maj 2000, som registrerades den 25 maj 2000 (A/34298), anmälde Frankrike till kommissionen i enlighet med bestämmelserna i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt (3) (nedan kallade 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser) ett stöd till förmån för två aktiebolag som bildats enligt fransk rätt, Pilkington France SAS och Interpane Glass Coating France SAS, som ägs gemensamt av de två glaskoncernerna Interpane och Pilkington. Den 7 juni 2000 skickade kommissionen en begäran om ytterligare uppgifter. Frankrike inkom med ytterligare uppgifter genom skrivelser av den 13 juni 2000, som registrerades den 14 juni 2000 (A/34798), den 30 juni 2000, som registrerades den 3 juli 2000 (A/35410) och den 30 juni 2000, som registrerades den 3 juli 2000 (A/35411).

(2)

Genom sitt beslut av den 17 augusti 2000, referensnummer SG(2000) D/106264 (nedan kallat beslut 2000 (4)), godkände kommissionen stödnivån för Pilkington/Interpane enligt 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser.

(3)

Tillsammans med de stödmottagande företagen lämnade Frankrike in årsrapporter den 17 oktober 2002, den 18 augusti 2003 och den 31 augusti 2004 inom ramen för den kontroll i efterhand av att beslut tillämpas korrekt som föreskrivs i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser (punkt 6.4) och i enlighet med beslut 2000.

(4)

Genom en skrivelse av den 13 januari 2005, som registrerades samma dag (A/30447), och genom en skrivelse av den 13 juni 2005, som registrerades den 14 juni 2005 (A/34734), underrättade de franska myndigheterna kommissionen om att de uppgifter som lämnats i den anmälan som låg till grund för beslut 2000 inte var korrekta, särskilt vad beträffar beräkningen av befrielsen från skatt på näringsverksamhet, och begärde att kommissionen skulle ändra beslut 2000.

(5)

Genom en skrivelse av den 6 mars 2006 (D/57979), i enlighet med artikel 9 i förfarandeförordningen, uppmanade kommissionen de franska myndigheterna att inkomma med synpunkter inför ett återkallande av beslut 2000. De franska myndigheterna lämnade synpunkter genom ett e-postmeddelande av den 16 mars 2006, som registrerades den 17 mars 2006 (A/32057).

(6)

Genom en skrivelse av den 26 april 2006 underrättade kommissionen Frankrike om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd för att återkalla sitt beslut av den 17 augusti 2000 och anta ett nytt beslut. Kommissionens beslut att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (5). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga.

(7)

Frankrike lämnade sina synpunkter genom ett e-postmeddelande av den 2 juni 2006.

(8)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter i detta ärende.

(9)

Genom en skrivelse av den 12 september 2007 (D/53668) begärde kommissionen ytterligare upplysningar. Frankrike lämnade ett partiellt svar genom en skrivelse av den 21 december 2007 (A/40607) och kompletterade detta svar genom ett e-postmeddelande av den 30 maj 2008 (A/10204).

(10)

Genom e-postmeddelande av den 16 september och den 19 september 2008 (A/19328 och A/19263) lämnade Frankrike in nya uppgifter som kompletterades genom ett e-postmeddelande av den 24 oktober 2008 (A/22746).

(11)

Beskrivningen av stödmottagarna nedan avser den situation som förelåg 2000.

(12)

I sin anmälan 2000 informerade Frankrike kommissionen om sin avsikt att bevilja regionalt investeringsstöd till två aktiebolag som bildats enligt fransk rätt (med benämningen sociétés par actions simplifiées), som ägs gemensamt av två glaskoncerner, Pilkington och Interpane, och vars firma är Pilkington Glass France SAS respektive Interpane Glass Coating France SAS (PGF/IGCF).

(13)

De gemensamma företagens ägande är inte identiskt fördelat mellan moderbolagen (se figur 1):

Figur 1

Företagens juridiska form

(14)

De två nya mottagarna av statligt stöd är gemensamma produktionsbolag. De kommer inte att agera självständigt på marknaden. Deras verksamhet syftar enbart till att förse moderbolagen med obehandlat flytplanat glas som framställts genom en första behandling för egen konsumtion eller för senare försäljning på marknaden.

(15)

Grundandet av de gemensamma företagen anmäldes genom en skrivelse av den 7 april 2000, enligt artikel 81 i EG-fördraget (6), i syfte att erhålla ett individuellt undantag enligt artikel 81.3 i EG-fördraget.

(16)

De anmälande parterna har godkänt att anmälan behandlas genom en administrativ skrivelse.

(17)

Den 29 juni 2000 skickade kommissionen två administrativa skrivelser till var och en av de anmälande parterna och informerade dem om följande:

(18)

Dessa administrativa skrivelser skickades efter en ekonomisk analys av situationen, som kan sammanfattas enligt följande:

(19)

De stödmottagande företagen ingår tillsammans i de båda internationella glaskoncernerna Interpane och Pilkington.

(20)

Företaget Interpane grundades 1971 av Georg Hesselbach som nu är majoritetsägare och styrelseordförande för Interpanekoncernen. Koncernen bedriver i dag verksamhet i hela världen inom bygglasbranschen och närliggande områden (fönstertillverkning i Tyskland och Förenta staterna, tillverkning av utrustning för glasindustrin i Tyskland).

(21)

I Europa är koncernens (15 företag 1999) verksamhet inriktad på behandling, förädling och återvinning av byggnadsglas. Sedan 1998 finns Interpane i Frankrike efter förvärvet av två glasförädlingsföretag (i Hoerdt i Alsace och i Mitry-Mory i Parisregionen). De europeiska dotterbolagen ingår i holdingbolaget Interpane Glas Industrie AG som ligger i 37697 Lauenförde i Tyskland. Holdingbolaget ägs till 88 % av familjen Hesselbach och till 12 % av den tyska offentliga banken Nord/LB.

(22)

Det innehar tillsammans med det nederländska holdingbolaget Interpane NV, genom holdingbolaget Interpane Glass Manufacturing BV, Interpanekoncernens ägarandel i de gemensamma stödmottagande företagen. Interpane NV och Interpane Glass Manufacturing BV har grundats särskilt för denna transaktion. De ägs av familjen Hesselbach ensam eller tillsammans med Nord/LB.

(23)

Pilkingtonkoncernen hör till världens ledande företag inom glassektorn. Verksamheten omfattar samtliga branscher inom sektorn: tillverkning, behandling och förädling av glas för byggbranschen (49 % av verksamheten) och bilindustrin (44 %) samt produktion av specialglas. Koncernens huvudkontor ligger i Storbritannien. Koncernen har 24 dotterbolag med tillverkning spridd över hela världen (Europa, Nord- och Sydamerika samt Asien och Stillahavsområdet).

(24)

Koncernens ägarandel i de gemensamma företagen i Freyming-Merlebach innehas av det nederländska holdingbolaget Pilkington BV.

Tabell 1

Omsättning

Anm.: I siffrorna för Interpane motsvarar en tysk mark 3,35 franska franc (växelkurs 1999). I siffrorna för Pilkington motsvarar ett brittiskt pund 10,60 franska franc (växelkurs januari 2000).

Tabell 2

Koncernernas personalstyrka

(25)

De gemensamma företagen ligger i stödområdet Freyming-Merlebach, som under perioden 2000–2006 (12) var ett stödområde enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget, med ett tak för statligt investeringsstöd på 15 % nettobidragsekvivalent.

(26)

Enligt de uppgifter som Frankrike lämnat ansvarar två olika gemensamma företag för investeringsprojektet till följd av det dubbla ägandet av produktionsanläggningarna. Likväl är investeringsprojektet fullständigt integrerat och ett enda: Syftet med tillverkningsenheten för planglas har redan från början varit att tillhandhålla en gemensam enhet för behandling av glas och enda orsaken till att denna andra enhet finns på platsen är att dess flytglasleverantör ligger där. Enligt samma uppgifter har integrationen av projektet genomförts genom att produktionslinjer för flytglas, laminerat glas och glasbeläggning förlagts till samma byggnad. Frankrike anser därför att det gemensamma investeringsprojektet i Lorraine är ”en investering i anläggningstillgångar vid uppförande av en ny anläggning” i enlighet med punkt 7.2 i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser. Det finns två stödmottagare men ett enda investeringsprojekt är föremål för statligt stöd.

(27)

Produktionsstarten var planerad till slutet av första halvåret 2001. Full produktionshastighet skulle vara uppnådd efter fem års drift, alltså 2006–2007. Produktionen av planglas skulle uppgå till 147 000 ton under det första helåret 2001–2002 för att efter hand uppnå en produktionsvolym på 260 000 ton/år i full drift från och med 2006.

(28)

Projektet avser att bygga en integrerad produktionsenhet för planglas för byggnader, med verksamheter som tillverkning av råglas (float), tillskärning, behandling (processing genom beläggning) och förädling av glas genom laminering. Produktionscykeln för glastillverkningen planerades enligt modellen nedan:

Figur 2

(29)

Genom en skrivelse av den 13 januari 2005 underrättade de franska myndigheterna kommissionen om att projektet ändrats. De stödberättigande kostnaderna uppgår hädanefter till 158,5 miljoner euro i nominellt värde. Antalet skapade direkta arbetstillfällen är 176 och antalet indirekta arbetstillfällen 150 (se även punkt 5.2).

(30)

De planerade statliga stöden utgörs av flera åtgärder som antingen grundas på olika godkända stödordningar eller är individuella stöd för särskilda ändamål, såsom

(31)

Stödordningen PAT godkändes genom kommissionens beslut av den 28 juni 2000 (nr 782/1999). Den stödordning som omfattar Sofiremlånen godkändes genom kommissionens beslut av den 15 juni 1989 (NN 2/89), efter ändringar sedan lämpliga åtgärder vidtagits för att göra åtgärden förenlig med riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål från 1998 (13).

(32)

Befrielse från skatt på näringsverksamhet under fem år är ett resultat av artiklarna 1464 B och 1465 i Frankrikes allmänna skattelag (CGI), beslut av den 16 december 1993, beslut av den 24 november 1980 samt dekreten 86/225, 80/921 och 80/922.

(33)

Det sammanlagda stödbeloppet uppgår nu till 17 106 280 euro i nominellt värde (se även punkt 5.2).

(34)

Genom en skrivelse av den 13 januari 2005 underrättade de franska myndigheterna kommissionen om att projektet hade ändrats och att stödbeloppet avseende befrielse från skatt på näringsverksamhet hade underskattats av Frankrike.

(35)

De totala stödberättigande kostnaderna kommer hädanefter att uppgå till 158,5 miljoner euro i nominellt värde (164,7 miljoner euro i beslut 2000). Nettonuvärdet på de stödberättigande kostnaderna skulle uppgå till 149,97 miljoner euro. Projektet avslutades i mars 2005 och investeringarna har genomförts i sin helhet. I mars 2005 hade 176 direkta arbetstillfällen skapats och 150 indirekta arbetstillfällen (245 respektive 260 i beslut 2000).

(36)

I skrivelsen av den 13 januari 2005 preciserar de franska myndigheterna att befrielsen från skatten på näringsverksamhet inledningsvis hade underskattats. Den kommer hädanefter att uppgå till 6,28 miljoner euro, varav 2,14 miljoner euro redan har utbetalats (som en del av de 17,89 miljoner euro i statligt stöd som redan utbetalats) av den franska staten. Detta belopp motsvarar stödbeloppet före skatt, varför det alltså är en bruttobidragsekvivalent (BBE).

(37)

Återstoden av befrielsen från skatt på näringsverksamhet på 4,14 miljoner euro ingår i de 5,19 miljoner euro som återstår att utbetala till projektet av den franska staten och som utgör den sista delutbetalningen för vilken ett tidigare godkännande från kommissionen krävs, i enlighet med punkt 6.2 i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser och med beslut 2000, enligt vilka den sista större delutbetalningen av stödet (exempelvis 25 %) inte kommer att utbetalas förrän de franska myndigheterna har verifierat att investeringsprojektet genomförts av företagen i enlighet med kommissionens beslut.

(38)

Frankrike förklarar att skillnaden mot det stödbelopp som anmäldes 2000 beror på en uppjustering av den ursprungliga beräkningen av befrielsen från skatt på näringsverksamhet.

(39)

Det slutliga stödet skulle alltså uppgå till 23,09 miljoner euro i nominellt värde och 14,65 miljoner euro i nettonuvärde. Stödnivån för projektet Pilkington/Interpane skulle då hamna på 14,65/149,97 = 9,77 % nettobidragsekvivalent (NBE). Enligt Frankrike är denna stödnivå lägre än den högsta stödnivå (9,82 % på grundval av 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser) som omräknats för att beakta utvecklingen för olika projektparametrar.

(40)

De nya uppgifter som de franska myndigheterna lämnat motiverar en ny högsta tillåtna stödnivå (14). Kommissionen anser att frågan om stödnivån kan ha en avgörande betydelse för beslutet och att det alltså inte räcker att införa ändringar i beslut 2000 av typen ”corrigendum” för skrivfel. I själva verket baseras beslut 2000 på felaktiga uppgifter som de franska myndigheterna lämnat.

(41)

Följaktligen måste kommissionen upphäva beslut 2000 i enlighet med artikel 9 i förfarandeförordningen som fastställer att ”Kommissionen får upphäva ett beslut (…), efter det att den berörda medlemsstaten har beretts tillfälle att lämna sina synpunkter, om beslutet grundat sig på oriktiga upplysningar som lämnats under förfarandet och som varit avgörande för beslutet. Innan kommissionen upphäver ett beslut och fattar ett nytt beslut skall den inleda det formella granskningsförfarandet enligt artikel 4.4”.

(42)

I sin skrivelse av den 16 mars 2006 framhåller de franska myndigheterna att de faktorer man måste ta hänsyn till på såväl branschnivå som stödnivå inte medför någon avsevärd förändring av beslut 2000 och att ett nytt beslut i detta ärende kommer att få en begränsad inverkan på utvecklingen. I samma skrivelse uppger de franska myndigheterna att de godkänner förfarandet enligt definitionen i artikel 9 i förfarandeförordningen, som ålägger kommissionen att först upphäva och därefter anta ett nytt beslut som ersätter beslut 2000 och tar hänsyn till de korrigerade uppgifter som inkommit, sedan det formella granskningsförfarandet inletts enligt artikel 88.2 i EG-fördraget.

(43)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(44)

Frankrike lämnade sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet genom ett e-postmeddelande av den 2 juni 2006.

(45)

Frankrike förklarar att kommissionen underrättats om ändringarna i industriprojektet avseende utvecklingen av marknadsförhållandena såväl som ändringarna av den ursprungliga beräkningen av stödbeloppet. I en skrivelse av den 13 januari 2005 preciserade Frankrike både de uppgifter som rör själva industriprojektet och de som rör stödet. Frankrike framhåller att dessa ändringar sammantaget inte ändrar beslut 2000 som helhet, och att de beviljade stöden till de två företagen tar hänsyn till den högsta tillåtna stödnivån i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser.

(46)

Utarbetandet av övervakningsrapporten för beslut 2000 föranledde de franska myndigheterna att på nytt granska samtliga uppgifter som låg till grund för beslutet. I samband med översynen konstaterade de franska myndigheterna att följande två faktorer som rör stöden ändrade de uppgifter som inledningsvis inlämnats till kommissionen:

(47)

Trots att det inte finns något särskilt samband mellan dessa båda revideringar ändras såväl det nominella stödbeloppet som dess nettobidragsekvivalent när dessa beaktas samtidigt.

(48)

År 2000, när stödärendet för projektet utarbetades, tilllämpades ordningen med befrielse från skatt på näringsverksamhet på ett underlag som utgjordes av hyresvärdet på de fysiska anläggningstillgångarna (mark, byggnader, anläggningar, fysisk infrastruktur, inventarier etc.) och en delsumma av utbetalade löner och ersättningar. Från och med 2003 har en reform av skatten på näringsverksamhet medfört att löner inte längre ingår i beskattningsunderlaget. Sedan dess baseras skatten på näringsverksamhet enbart på anläggningstillgångar.

(49)

Frankrike förklarar att uppgiften om befrielse från skatt på näringsverksamhet redan från början var behäftad med ett betydande fel, på grund av beräkningen av olika antaganden i fråga om tidsplanen för industriprojektets genomförande. Den första uppskattningen korrigerades inte före 2005, med hänsyn till att olika avdelningar medverkade vid utarbetandet och förvaltningen av den akt som företaget bifogat samt tidsfördröjningen av skattebefrielsens effekt. De verifieringar som gjorts föranledde de franska myndigheterna att underrätta kommissionen om omvärderingen av den ursprungliga uppskattningen 2005.

(50)

Genom en skrivelse av den 12 september 2007 begärde kommissionen ytterligare upplysningar för att klargöra enskildheter i projektet och beräkningen av det beviljade stödet. Efter flera förfrågningar om möjligheten att utsträcka fristen för att lämna de begärda uppgifterna skickade Frankrike ett partiellt svar genom en skrivelse av den 21 december 2007. I skrivelsen bekräftar Frankrike att det projekt som avslutades i mars 2005 verkligen är det projekt som angetts inledningsvis i samband med anmälan.

(51)

Saknade uppgifter lämnades efter ytterligare förlängning av fristen genom e-post av den 30 maj 2008. Ytterligare kompletterande uppgifter skickades med e-post den 16 och 19 september och den 24 oktober 2008. Dessa uppgifter är resultatet av beräkningar över slutgiltiga uppgifter för projektet avseende såväl investeringar som skapade arbetstillfällen. Stöden knutna till skapande av arbetstillfällen har sedan 2006 omräknats för att ta hänsyn till att antalet skapade arbetstillfällen var mindre än förväntat.

(52)

Med hänsyn till alla dessa nya faktorer är nivån på det beviljade stödet lägre än det som planerades 2000 och 2005. De stödberättigande kostnaderna för projektet uppgår till 158,5 miljoner euro (150,165 miljoner euro i nettonuvärde). Det totala beviljade stödbeloppet är 17 106 280 euro (nettonuvärde 12 985 610 euro), vilket motsvarar en stödnivå på 8,65 % nettobidragsekvivalent.

(53)

Beloppet (i nominellt värde) för den sista stöddelbetalningen som inte skulle utbetalas förrän efter kommissionens godkännande (15) uppgår till 4 276 570 euro. Frankrike informerar dock kommissionen om att 4/5 av detta belopp redan utbetalats och att resterande belopp är 727 389 euro (i nominellt värde). Frankrike bekräftar således att man betalat den sista stöddelbetalningen på 25 % i förskott, men detta beror på fel vid beräkningen av befrielsen från skatt på näringsverksamhet. De franska myndigheterna försäkrar att man inte vid något tillfälle försökt kringgå kommissionens befogenheter.

(54)

Med hänsyn till ändringar (färre skapade arbetstillfällen än förväntat) har vissa stöd tvingats justeras ned. Pilkington tvingades även betala tillbaka en alltför stor PAT-utbetalning på 146 430 euro i september 2007. Efter översynen uppgår de beviljade stöden för dessa tre åtgärder till 993 968 euro för PAT (varav 34 561 euro återstår att utbetala), 1 532 765 euro för FIL (16) (stöd knutet till PAT, och varav 399 851 euro återstår att utbetala) och 694 426 euro för FIBM (17) (en del av stödet till ombyggnad av fastigheter, varav 64 304 euro återstår att utbetala). Till de totalt 498 716 euro som ska utbetalas tillkommer ytterligare 228 673 euro från allmänna rådet, vilket gör att det belopp som fastslagits i väntan på kommissionens beslut om att godkänna utbetalningen av den sista delbetalningen uppgår till 727 389 euro.

(55)

Frankrike förklarar att enbart företaget PGF har dragit nytta av befrielse från skatt på näringsverksamhet för anläggningen i Seingbouse under perioden 2001–2005. IGCF fick inte denna skattebefrielse under den aktuella perioden.

(56)

Det stöd som PGF fått i form av skattebefrielse enligt artikel 1465 i Frankrikes allmänna skattelag utgör skillnaden mellan den avgift som företaget verkligen erlagt och den avgift som det skulle ha erlagt utan skattebefrielsen. Dessa belopp beräknas på nettobasis, eventuellt sedan en övre gräns fastställts i förhållande till förädlingsvärdet (18). Detta belopp uppgår till 986 170 euro (befrielse från skatt på näringsverksamhet beviljad till PGF:s anläggning i Seingbouse för skatter 2001 till 2005).

(57)

De franska myndigheterna medger att de bara kan förklara det fel som begicks 2005 då beloppet överskattades med en bristande förståelse mellan två statliga myndigheter angående arten av den information som ska presenteras i den årliga rapporten och, tycks det, en sammanblandning av den skattelättnad som har sitt ursprung i taket (generell åtgärd) och skattebefrielsen (stödåtgärd).

(58)

Frankrike har räknat om nettobidragsekvivalenten för såväl samtliga som var och en av stödkomponenterna med hjälp av gällande diskonteringsränta, alltså 5,70 %. Varje stödkomponent (utom markstöd som inte beskattas) har fördelats mellan byggnader (19,24 %) och anläggningar (78,82 %). Denna fördelning vilar även denna gång på den verkliga investeringen, medan den hade beräknats utifrån en standardfördelning av stödunderlaget (5 % mark, 50 % byggnader, 45 % anläggningar) när anmälan gjordes. Därefter har stödets årliga integrerade del beräknats för varje stödkomponent i förhållande till avskrivningstiden (20 år för byggnader och 7 år för anläggningar). Resultaten av dessa beräkningar anges i följande tabell:

Tabell 3

(59)

Den 17 augusti 2000 godkände kommissionen den stödnivå som Frankrike anmält för Pilkington/Interpane den 22 maj 2000. Därefter underrättade Frankrike kommissionen om att felaktiga uppgifter lämnats i den ursprungliga anmälan. Den 26 april 2006 beslutade kommissionen att, om dessa uppgifter haft avgörande betydelse för beslutet, inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd för att upphäva beslut 2000 och anta ett nytt beslut.

(60)

Beslut 2000 omfattar en helhetsbedömning av anmälan. Den bedömning som gjordes i beslut 2000 upprepas i detta beslut med undantag av de komponenter som måste korrigeras med hänsyn till de uppgifter som Frankrike lämnade den 13 januari 2005, som var föremål för ett inledande beslut av den 26 april 2006, och senare uppgifter som lämnats till kommissionen.

(61)

Frankrike anmälde stödet till PGF/IGCF genom en skrivelse av den 22 maj 2000, som registrerades den 25 maj 2000. I fotnot 58 i Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007–2013 (19) föreskrivs att ”Investeringsprojekt som skall anmälas individuellt kommer att bedömas enligt de regler som gäller vid anmälningstidpunkten”. Kommissionen anser därför att projektet faller inom tillämpningsområdet för 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser och bör granskas i ljuset av denna ram.

(62)

Denna bedömning tar hänsyn till de omständigheter och situationer som förelåg när anmälan gjordes den 22 maj 2000.

(63)

Kommissionen måste anta ett beslut på grundval av förhandsbedömningar av framtidsutsikter och marknadsandelar. Stödnivåerna anpassas inte om siffrorna några år senare visar att marknaden, exempelvis, har utvecklats annorlunda än man från början trodde. Trots att kommissionen i detta specifika fall har att fatta ett beslut åtta år efter den ursprungliga anmälan måste den ändå basera sin bedömning på de omständigheter och situationer som de var vid tiden för anmälan.

(64)

För beräkningen av högsta stödnivå kommer kommissionen dock att beakta ny information från Frankrike. Frankrike har skurit ned de beviljade stöden för att ta hänsyn till det antal arbetstillfällen som faktiskt skapats genom investeringen (nedreviderat i förhållande till uppgifterna i anmälan) och för att rätta till ett räknefel i beloppet för befrielse från skatt på näringsverksamhet enligt anmälan 2000.

(65)

I detta sammanhang ska erinras om att även om förfarandet i artiklarna 87 och 88 i fördraget ger kommissionen, och under vissa förutsättningar rådet, ett betydande utrymme för skönsmässig bedömning vid avgörandet om ett statligt stöd är förenligt med den gemensamma marknadens krav, följer det emellertid av fördragets allmänna systematik att detta förfarande aldrig får leda till resultat som strider mot specifika bestämmelser i fördraget (20).

(66)

Domstolen har dessutom slagit fast att närmare bestämmelser om ett stöd som strider mot andra särskilda bestämmelser i fördraget än artiklarna 87 och 88 kan vara så oupplösligen förbundna med stödets mål att det inte är möjligt att bedöma dem separat (21).

(67)

Kommissionens skyldighet att respektera konsekvensen mellan artiklarna 87 och 88 och andra bestämmelser i fördraget är särskilt viktig om dessa andra bestämmelser, som i det här fallet, också har en icke snedvriden konkurrens inom den gemensamma marknaden som mål. När kommissionen beslutar om ett stöds förenlighet med den gemensamma marknaden får den nämligen inte försumma risken att enskilda näringsidkare kan ha skadlig inverkan på konkurrensen inom den gemensamma marknaden.

(68)

Icke desto mindre utgör förfarandet upprättat enligt artikel 81 och följande, liksom förfarandet upprättat enligt artikel 87 och följande i fördraget, oberoende förfaranden, som styrs av specifika regler.

(69)

Kommissionen är därför inte tvungen att invänta resultatet av ett parallellt förfarande enligt den tidigare nämnda förordning nr 17 när den fattar ett beslut om ett stöds förenlighet med den gemensamma marknaden så snart som den, inom ramen för sin skönsmässiga bedömning och grundat på en ekonomisk analys av situationen, övertygats om att stödmottagaren inte kan bryta mot artiklarna 81 och 82 i fördraget.

(70)

I ljuset av de omständigheter som beskrivs i punkt 3.1.2, och med hänsyn till EG-domstolens rättspraxis som citeras ovan, anser kommissionen att det inte föreligger något hinder för godkännande av det planerade stödet till förmån för PGF/IGCF.

(71)

Stödet i fråga har beviljats av en medlemsstat och med statliga resurser enligt artikel 87.1 i EG-fördraget (se punkt 2.3 i detta beslut). Stödet ger PGF/IGCF en fördel eftersom dessa företag annars skulle behöva bära de sammanlagda investeringskostnaderna på egen hand. I den mån som en större volym råglas transporteras över nationella gränser finns det en internationell handel på marknaden för råglas. Därför kan finansiella fördelar som ges till dessa företag skapa en snedvridning av konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna. Kommissionen anser därför i denna bedömning att den anmälda åtgärden utgör statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget.

(72)

Eftersom de tre kumulativa villkoren i 2.1 i i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser är tillämpliga, ska stödprojektet anmälas och högsta tillåtna stödnivå fastställas i enlighet med dessa bestämmelser. Dessutom ska stöd för särskilda ändamål anmälas till kommissionen enligt artikel 88.3 i EG-fördraget.

(73)

En del av stödet beviljas på grundval av ordningar för regionalt investeringsstöd som godkänts av kommissionen och gäller vid tiden för anmälan av stödet (se punkt 2.3 i detta beslut), medan en annan del beviljas som stöd för särskilda ändamål.

(74)

När det gäller stödet från Eruf fastställer artikel 25 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (22) att strukturfonderna kan finansiera utgifter kopplade till stora ekonomiska projekt vars kostnad överstiger 50 miljoner euro. Eruf kan således komplettera nationella bestämmelser som PAT och stöd till företagsfastigheter när den berörda regionens Documents uniques de programmation (Docup) så fastställer. Området Freyming-Merlebach ingår i Frankrikes mål 2, som avser ekonomisk och social omställning i regioner med strukturella problem och som godkändes av kommissionen den 16 januari 2000.

(75)

Möjligheten till tillfälliga stöd för köp av mark och fastigheter är enligt lagen öppen för regionala och lokala myndigheter i regionala stödområden.

(76)

Genom en skrivelse av den 30 juni 2000 (A/35411) lämnade de franska myndigheterna närmare uppgifter om hur beloppet för befrielse från skatt på näringsverksamhet beräknats och visade att investeringskostnaderna i detta fall liksom kostnaderna för skapande av permanenta arbetstillfällen legat till grund för beräkningen av skattebefrielsen. Från och med 2003 har emellertid en reform av skatten på näringsverksamhet medfört att löner inte längre ingår i beskattningsunderlaget. Sedan dess baseras skatten på näringsverksamhet enbart på anläggningstillgångar. Av den orsaken kan detta stöd betraktas som investeringsstöd enligt riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål från 1998.

(77)

Beviljandet av stöd för särskilda ändamål till företag är villkorat av deras åtagande att bevara arbetstillfällena och investeringar under minst fem år i området.

(78)

I detta beslut begränsar sig kommissionens granskning till huruvida det anmälda stödets nivå på 8,65 % är förenligt med kriterierna i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser.

(79)

Högsta tillåtna stödnivå för projekt inom ramen för 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser bör bestämmas enligt den högsta stödnivå som tillämpas för regionalstöd i det aktuella stödområde där stödet anmäls.

(80)

Kommissionen anser att de nya uppgifterna inte ger anledning att ändra den övergripande bedömning av marknaden och dess utveckling som görs i beslut 2000.

(81)

Kommissionen påminner om att inget av de företag som deltar i det aktuella projektet hade, när projektet anmäldes, en hög marknadsandel enligt punkt 3.6 i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser.

(82)

Planglas (float glass) kan användas för att tillverka glasrutor för byggnader och fordon. Fabriken som var föremål för anmälan är anpassad för att tillverka glas för byggnadsindustrin. Bestämningen av produkten och marknaden i beslut 2000 har varken ifrågasatts eller ändrats, och ingick inte i beslutet av den 26 april 2006 om inledningsförfarandet. Den bedömning som följer har därför hämtats från beslut 2000.

(83)

Obehandlat planglas tillverkas genom kontinuerlig gjutning, då glasmassan som är innesluten i kvävgas flyter ut på ett tennbad. Processen, som kallas flytglasprocessen, utvecklades av Pilkington under 60-talet.

(84)

Belagt glas är ett grundglas som fått en ytbehandling eller beläggning (applicering av en beläggning i vakuum genom en elektromagnetisk process (23)) avsedd att eliminera reflexer eller säkra värmeisolering. På detta vis erhåller man en värmereglerande glasruta (lågemissionsglas: Iplus för Interpane) eller en solreglerande glasruta (solreflekterande glas: Ipasol för Interpane). Avsikten är att tillverka 90 % lågemissionsglas och 10 % solreflekterande glas i tjocklekarna 4,6 mm eller 8 mm.

(85)

Laminerat glas är ett säkerhetsglas som består av minst två glasskikt som varvas med lager av PVB (polyvinylbutyral) eller harts (24).

(86)

Obehandlat flytglas och belagt glas framställt genom en första behandling förtecknas tillsammans i statistiknomenklaturen under följande koder:

(87)

Obearbetat flytglas används inom byggbranschen och biltillverkningen. Enligt GEPVP, en sammanslutning av europeiska planglastillverkare, är 80 % av den europeiska flytglasproduktionen avsedd för byggindustrin. Investerarna kommer enbart att tillverka byggnadsglas vid anläggningen Freyming-Merlebach. Denna typ av produktion avser främst att få anläggningen att fungera för små tillverkningsserier som överensstämmer med beställningarna (volym, tjocklek och andra glasegenskaper).

(88)

De produkter som framställts genom en första behandling av råplanglaset är halvfabrikat som används för tillverkning av säkerhetsglas (KN 7007 – bestående av härdat eller laminerat glas) och flerväggiga isolerglas för byggbranschen (KN 7008 – bestående av två eller flera skivor som åtskiljs av ett eller flera utrymmen med dehydratiserad luft eller gas, som ger fönstret dess isolerande förmåga). Isolerglas tillverkas främst av belagt glas.

(89)

Företagen kommer även att tillverka flerskiktsglas för byggnader vid anläggningen i Lorraine. Denna produkt förtecknas statistiskt i kategorin KN 7007 29 00 – Säkerhetsglas, laminerat – Andra. Andra typer av laminerat glas i den statistiska kategorin används inom bilindustrin. Denna bransch förbrukar för övrigt merparten av det laminerade glas som tillverkas i Europa (tillverkning av vindrutor).

(90)

Planglas kan användas för att tillverka glasrutor för byggnader och fordon. Kommissionen noterar att fabriken i Freyming-Merlebach är anpassad för att där producera glas för byggbranschen som i enlighet med investerarnas önskemål kan tillgodose den växande efterfrågan på byggnadsglas. Denna specialitet är för övrigt Interpanes enda verksamhetsområde i dag. Koncernen har ingen kapacitet att behandla råglas för att tillverka bilrutor och inte heller några affärsförbindelser med konstruktörer i branschen. Det belagda glas som kommer att produceras på denna nya anläggning kommer att ha kvaliteter som är till nytta enbart för byggbranschen (25). Likaledes kommer det laminerade glaset att vara avsett för framställning av säkerhetsglas för byggnader. Valet att tillverka byggnadsglas i Freyming-Merlebach tycks därmed definitivt för investerarna.

(91)

Med hänsyn till det föregående, och i syfte att jämföra marknadens utveckling, anser kommissionen att en åtskillnad bör göras mellan utvecklingen för flytglas (raw float glass) och utvecklingen för halvfabrikat som laminerat glas (laminated glass) eller belagt glas (coated glass) som får en senare behandling för slutlig användning som arkitekturglas eller byggnadsglas (architectural eller building glass). Denna åtskillnad är förenlig med kommissionens analys av den relevanta marknaden inom ramen för förut nämnda avtal om skapandet av två gemensamma företag, där distinktionen upprättas mellan marknaden för flytglas (raw float glass) som sådan, och användningen av olika typer av glas (däribland laminerat och belagt glas (laminated och coated glasses)) för en slutlig användning som arkitekturglas eller byggnadsglas (architectural eller building glass).

(92)

Den geografiska marknaden omfattar vanligen Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller en betydande del av EES, om konkurrensvillkoren skiljer sig väsentligt från övriga delar av EES.

(93)

I detta fall har ingen faktor som visar att den relevanta geografiska marknaden är annorlunda än EES framkommit under handläggningen. Därför är det lämpligt att definiera den relevanta geografiska marknaden som EES.

(94)

Kommissionen är tveksam till att godta de uppgifter i anmälan som visar ett högt utnyttjande av produktionskapaciteten. Dessa uppgifter har lämnats av glasindustrin (GEPVP) (26) och motsvarar det som industrin kallar säljbar produktionskapacitet (saleable capacities) (27). Detta räknesätt kan säkert ha en poäng för branschen men gör det svårt att jämföra uppgifter om kapacitetsutnyttjandet med tillgängliga uppgifter för andra branscher.

(95)

Därför har kommissionen grundat sin analys i beslut 2000 på hur den synliga konsumtionen utvecklats.

(96)

Anmälan innehåller uppgifter om volym för den synliga konsumtionen av flytglas (KN 7005 ) för perioden 1993–1998.

(97)

Resultaten visar på en nedgång i prisnivån (28). Vid sidan av en volymtillväxt på 4,89 % leder en sådan nedgång till slutsatsen att den genomsnittliga tillväxten ligger under det årliga genomsnittet på 5,78 % i tillverkningsindustrin som helhet inom EES, vilket tyder på att det är en vikande marknad i den mening som avses i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser.

(98)

Som nämnts ovan anser kommissionen dock att en åtskillnad bör göras mellan utvecklingen för flytglas (raw float glass) och utvecklingen för halvfabrikat som laminerat glas (laminated glass) eller belagt glas (coated glass) som får en senare behandling för en slutlig användning som arkitekturglas eller byggnadsglas (architectural eller building glass).

(99)

Kommissionen noterar särskilt att isolerrutor (sealed units, KN 7008 ) (29), stigit avsevärt i pris under perioden 1993–1998. Prisökningarna förklaras av de nya europeiska normer som införts för användningen av isoleringsmaterial inom byggbranschen och av tendensen inom branschen att långsiktigt utnyttja isolerande produkter och material.

(100)

Kommissionen fastslår även att den genomsnittliga konsumtionen av isoleringsprodukter (däribland isolerglas för byggnader) kommer att öka kraftigt till följd av de striktare kontroller av koldioxidutsläpp som följer med antagandet av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar från 1997. Inom bostads- och byggsektorn utgör värmeisolering en effektiv teknik för att spara energi och följaktligen för att minska koldioxidutsläppen. Genomförandet av nya standarder för isoleringstyper (ISO 10456) och värmeförluster (ISO 832) utgår från högre värden för värmeförluster, vilket ökar behovet av energibesparingar.

(101)

Följaktligen, och i linje med analysen i kommissionens beslut i Rockwoolärendet (30), är det möjligt att utifrån den kraftigt uppåtgående trenden för halvfabrikat av glas som får en senare behandling för en slutlig användning som arkitekturglas eller byggnadsglas dra slutsatsen att denna marknad inte är vikande (31).

(102)

Sammanfattningsvis görs olika bedömningar av utvecklingen för i) flytglas (raw float glass) och ii) halvfabrikat av glas som får en senare behandling för en slutlig användning som arkitekturglas eller byggnadsglas (som laminerat glas eller belagt glas). Beträffande i) anser kommissionen att marknaden är vikande i den mening som avses i de sektorsövergripande rambestämmelserna; beträffande ii) anses marknaden inte vara vikande.

(103)

När ett projekt medför en kapacitetsökning inom en sektor som karakteriseras av en strukturell överkapacitet eller en vikande marknad, samtidigt som den kan förstärka en redan hög marknadsandel (32), riskerar beviljandet av maximala stödbelopp som normalt godkänns i den aktuella regionen att leda till otillbörliga snedvridningar av konkurrensen. I sådana fall föreskriver 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser att en justeringsfaktor på 0,50 ska tillämpas.

(104)

I detta fall har kommissionen identifierat marknaden för flytglas som en vikande marknad. Ingen av grundarna av de båda gemensamma företagen har en marknadsandel på minst 40 %.

(105)

I enlighet med bestämmelserna i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser fastställer kommissionen högsta tillåtna stödnivå för ett anmält stöd enligt en formel som tar hänsyn till olika faktorer. Beräkningen inleds med att man fastställer det högsta tillåtna stöd (taket för regionalstöd) som ett stort företag kan få inom det berörda stödområdet inom ramen för ett godkänt regionalt stödprogram som är i kraft när anmälan görs. Ett antal jämkningsfaktorer kommer sedan att tillämpas på detta procenttal i enlighet med tre särskilda bedömningsfaktorer för att man ska få fram högsta tilllåtna stöd för projektet i fråga: konkurrensfaktorn, förhållandet mellan kapital och arbetstillfällen och regionalfaktorn.

(106)

Enligt regionalstödskartan för Frankrike för perioden 2000–2006 är Freyming-Merlebach ett stödområde enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget med ett tak för statligt investeringsstöd på 15 % nettobidragsekvivalent.

(107)

Konkurrensfaktorn (punkterna 3.2–3.6 i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser) så som den fastställs i beslut 2000 har varken ifrågasatts eller modifierats och ingick inte i beslutet av den 26 april 2006 om inledningsförfarandet. Den bedömning som följer har därför hämtats från beslut 2000.

(108)

Konkurrensfaktorn kommer att inbegripa en analys av om det anmälda projektet berör en sektor eller undersektor med strukturell överkapacitet.

(109)

I enlighet med bestämmelserna i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser (punkt 3.3) bedöms eventuell förekomst av en strukturell överkapacitet genom en jämförelse av skillnaden mellan det genomsnittliga utnyttjandet av produktionskapaciteten i tillverkningsindustrin som helhet och utnyttjandet av kapaciteten i den berörda (under-)sektorn. Om uppgifterna om kapacitetsutnyttjandet är otillräckliga, granskar kommissionen om investeringarna görs på en vikande marknad. Kommissionen jämför utvecklingen för den synliga konsumtionen av den eller de berörda produkterna med tillväxten i tillverkningsindustrin som helhet inom EES.

(110)

Så som nämnts ovan saknar kommissionen tillförlitliga uppgifter för den berörda sektorn. Det är därför inte möjligt att beräkna kapacitetsutnyttjandet och inte heller den synliga konsumtionen för denna sektor.

(111)

På grundval av analysen av marknadsutvecklingen bör en faktor på 0,75 tillämpas för den del av investeringen som gäller framställning av flytglas (raw float glass – KN 7005 ). För den del av investeringen som avser laminerat eller belagt byggnadsglas (laminated eller coated building glass) som ingår i kategorierna KN 7007 och 7008 bör en konkurrensfaktor 1 tillämpas.

(112)

1998 års sektorsövergripande rambestämmelser behandlar inte en situation där två eller flera konkurrensfaktorer skulle kunna tillämpas i förhållande till en enda investering, då marknadsutvecklingen för varje berörd produkt bedöms vara olikartad. Om det inte bara skulle vara oproportionerligt utan även oriktigt att tillämpa en enda av de två faktorerna på den totala investeringen i det aktuella fallet, anser kommissionen att konkurrensfaktorn bör vägas så att den speglar marknadsutvecklingen för varje berörd produkt.

(113)

Med tanke på att projektet består av en helt integrerad fabrik skulle det vara konstlat att fastställa en vägningsfaktor beräknad på det relativa värdet av investeringen i förhållande till var och en av de berörda produkterna. Kommissionen har därför använt en vägningsfaktor (40/60) som är baserad på de respektive kapaciteter som stödmottagaren fört in på marknaden.

(114)

Detta ger en koefficient T på 0,85 (33), som motsvarar konkurrensfaktorn (1 och 0,75) på de båda marknaderna.

(115)

De nya uppgifter som de franska myndigheterna lämnat ger upphov till en ny koefficient för förhållandet mellan kapital och arbetstillfällen: Den stödberättigade investeringen uppgår till 158,5 miljoner euro. Frankrike har uppgett att antalet skapade direkta arbetstillfällen på sikt är 176. Förhållandet mellan kapital och arbetstillfällen är alltså 900. Eftersom detta är mellan 701 och 1 000 bör man använda en faktor I på 0,7 i stället för 0,8 som först angavs (punkt 3.10.2 i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser).

(116)

De nya uppgifter som de franska myndigheterna lämnat ger upphov till en ny koefficient för indirekta och direkta arbetstillfällen: Frankrike har uppgett att 150 indirekta arbetstillfällen har skapats, vilket motsvarar 85 % av de direkta arbetstillfällena. Eftersom detta procenttal ligger mellan 50 % och 100 % bör man använda en faktor M på 1,1 i stället för 1,2 som först angavs (punkt 3.10.3 i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser).

(117)

Med hänsyn till vad som redovisats ovan är den reviderade högsta tillåtna stödnivån i det aktuella fallet följaktligen R × T × I × M = 15 % × 0,85 × 0,7 × 1,1 = 9,82 % (men 12,24 % i beslut 2000).

(118)

Med hänsyn till alla dessa nya faktorer är nivån på det beviljade stödet lägre än det som planerades 2000. De stödberättigande kostnaderna för projektet uppgår till 158,5 miljoner euro (150,165 miljoner euro i nettonuvärde).

(119)

Med utgångspunkt i den metod som beskrivs i bilaga I i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål från 1998 hävdar de franska myndigheterna att nettobidragsekvivalenten ska vara 12 985 610 euro för ett nominellt stöd på 17 106 280 euro.

(120)

Enligt de franska myndigheterna blir då stödnivån för projektet PGF/IGCF 8,65 % nettobidragsekvivalent (12 985 610/150 165 000), vilket är lägre än den högsta tillåtna nivå som omräknats för att beakta utvecklingen för projektets parametrar (9,82 % NBE).

(121)

Den nivå på 8,65 % nettobidragsekvivalent för det anmälda stödet som Frankrike föreslår att bevilja PGF/IGCF uppfyller villkoren som gör det möjligt att betrakta den som förenlig med 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser.

(122)

Med tanke på att investeringsprojektet avslutats finns det ingen anledning att tillämpa de villkor för kontroll i efterhand som anges i punkt 6 i 1998 års sektorsövergripande rambestämmelser. Frankrike kan därför ges tilllåtelse att utbetala den resterande stöddelen, det vill säga 727 389 euro (i nominellt värde), till PGF/IGCF.