3.9.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 297/5


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 18 juni 2019

om Bulgariens utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden 2021–2030

(2019/C 297/02)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (1), särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EU) 2018/1999 ska varje medlemsstat till kommissionen överlämna ett utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan som omfattar perioden 2021–2030 i enlighet med artikel 3.1 i och bilaga I till den förordningen. Tidsfristen för de första utkasten till integrerade nationella energi- och klimatplaner var den 31 december 2018.

(2)

Bulgarien lämnade in sitt utkast till nationell energi- och klimatplan den 15 januari 2019. Inlämnandet av detta utkast till plan utgör grunden och det första steget i en iterativ process mellan kommissionen och medlemsstaterna som ska leda fram till en slutlig version av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna vilka därefter ska genomföras.

(3)

Enligt förordning (EU) 2018/1999 ska kommissionen bedöma utkasten till integrerade nationella energi- och klimatplaner. Kommissionen har gjort en heltäckande bedömning av Bulgariens utkast till nationell energi- och klimatplan och därvid beaktat de relevanta delarna av förordning (EU) 2018/1999. Bedömningen (2) offentliggörs tillsammans med denna rekommendation. Rekommendationerna nedan grundar sig på den bedömningen. Kommissionens rekommendationer får särskilt avse i) ambitionsnivån för målsättningar, mål och bidrag i syfte att gemensamt nå målen för energiunionen och särskilt unionsmålen för 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet, samt den elsammanlänkningsnivå som medlemsstaten eftersträvar för 2030, ii) styrmedel och åtgärder som avser mål på medlemsstats- och unionsnivå och andra styrmedel och åtgärder av potentiell gränsöverskridande relevans, iii) eventuella kompletterande styrmedel och åtgärder som kan krävas i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, iv) samverkan och överensstämmelse mellan befintliga och planerade styrmedel och åtgärder som ingår i den integrerade nationella energi- och klimatplanen inom en dimension och mellan olika dimensioner av energiunionen.

(4)

Vid utarbetandet av sina rekommendationer har kommissionen tagit hänsyn till, å ena sidan, behovet av att sammanräkna vissa kvantifierade planerade bidrag från alla medlemsstater för att kunna bedöma ambitionen på unionsnivå och, å andra sidan, behovet av att ge den berörda medlemsstaten tillräckligt med tid för att vederbörligen hinna beakta kommissionens rekommendationer innan den färdigställer sin nationella plan.

(5)

Kommissionens rekommendationer avseende medlemsstaternas ambitioner när det gäller förnybar energi utgår från en metod som fastställs i bilaga II till förordning (EU) 2018/1999 och som är baserad på objektiva kriterier.

(6)

När det gäller energieffektivitet grundar sig kommissionens rekommendationer på en bedömning av den nationella ambitionsnivån i utkastet till integrerad nationell energi- och klimatplan, jämfört med den kollektiva insatsnivå som krävs för att uppnå unionens mål, med beaktande av den information som i förekommande fall har lämnats om särskilda nationella omständigheter. De slutliga nationella bidragen på energieffektivitetsområdet bör återspegla potentialen för kostnadseffektiva energibesparingar och stödjas av en robust långsiktig renoveringsstrategi för byggnader och åtgärder för att uppfylla energisparkravet enligt artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (3). Medlemsstaterna bör också visa att de har beaktat principen om ”energieffektivitet först” genom att särskilt förklara på vilket sätt energieffektivitet ger ett bidrag till ett kostnadseffektivt genomförande av de nationella målen om en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi, en trygg energiförsörjning samt minskad energifattigdom.

(7)

Enligt förordningen om styrningen av energiunionen ska medlemsstaterna ge en allmän översikt av vilka investeringar som behövs för att uppnå de mål och bidrag som fastställs i den integrerade nationella energi- och klimatplanen samt en allmän bedömning av källorna till dessa investeringar. De nationella energi- och klimatplanerna bör säkerställa transparens och förutsebarhet i fråga om nationella styrmedel och åtgärder, i syfte att säkerställa investeringssäkerhet.

(8)

Samtidigt har kommissionen som en del av den europeiska planeringsterminen 2018–2019 starkt betonat medlemsstaternas energi- och klimatrelaterade investeringsbehov. Detta återspeglas i landsrapporten för Bulgarien (4) 2019 och i kommissionens rekommendation till rådets rekommendation till Bulgarien (5) som en del av den europeiska planeringsterminen. Kommissionen har beaktat resultaten och rekommendationerna från den senaste europeiska planeringsterminen vid sin bedömning av utkasten till integrerade nationella energi- och klimatplaner. Kommissionens rekommendationer är ett komplement till de senaste landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Medlemsstaterna bör också säkerställa att deras integrerade nationella energi- och klimatplaner beaktar de senaste landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(9)

I förordningen om styrningen av energiunionen krävs dessutom att varje medlemsstat tar vederbörlig hänsyn till eventuella rekommendationer från kommissionen i sitt utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan som ska lämnas in senast den 31 december 2019 och, om den berörda medlemsstaten inte följer en rekommendation eller en väsentlig del av denna, att medlemsstaten tillhandahåller och offentliggör sin motivering.

(10)

I tillämpliga fall bör medlemsstaterna rapportera samma uppgifter i sina integrerade nationella energi- och klimatplaner, och uppdateringar under senare år, som de rapporterar till Eurostat eller Europeiska miljöbyrån. Användning av en och samma källa och av europeisk statistik, om sådan finns tillgänglig, är också centralt för beräkning av referensscenariot för modeller och prognoser. Användning av europeisk statistik gör att uppgifterna och prognoserna i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna blir mer jämförbara.

(11)

Alla delar av bilaga I till förordning (EU) 2018/1999 måste ingå i den slutliga integrerade nationella energi- och klimatplanen. I detta sammanhang bör man utvärdera de makroekonomiska konsekvenserna och, i den utsträckning det är möjligt, de hälso-, miljö-, sysselsättnings- och utbildningsmässiga konsekvenserna samt de kompetensrelaterade och sociala konsekvenserna av de planerade politiska styrmedlen och åtgärderna. Allmänheten och berörda aktörer måste konsulteras i utarbetandet av den slutliga integrerade nationella energi- och klimatplanen. Dessa aspekter och andra delar beskrivs i detalj i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som offentliggörs tillsammans med denna rekommendation (6).

(12)

De integrerade energi- och klimatplanerna innebär en möjlighet att på ett samstämmigt sätt definiera långsiktiga styrmedel och åtgärder med hänsyn till de kopplingar som uppstår mellan olika dimensioner när det gäller potentiella synergier eller risker. De styrmedel och åtgärder som beskrivs i utkastet till plan verkar visserligen ta hänsyn till vissa kopplingar, men bedömningen av dem i samtliga fem dimensioner bör stärkas ytterligare i den slutliga planen. Analysen skulle kunna innehålla kvantitativa uppskattningar och bör också omfatta möjlig negativ påverkan mellan styrmedel och åtgärder och visa hur Bulgarien avser att hantera den. Särskilt synergierna mellan dimensionerna ”minskade koldioxidutsläpp”, ”energitrygghet” och ”den inre marknaden” och principen om ”energieffektivitet först” kräver ytterligare bedömning. På samma sätt bör man titta mer på energieffektivitetens roll i hanteringen av energifattigdom. En viktig aspekt som bör bedömas ytterligare i den slutliga planen, däribland ur kostnads- och konkurrenskraftssynvinkel, är påverkan mellan den planerade fortsatta produktionen av kolbaserad el och en ökad användning av gas och dimensionen ”minskade koldioxidutsläpp”. En annan aspekt är effekterna av användning av biomassa på de redovisade upptagen i markanvändnings- och skogsbrukssektorn. Kopplingen mellan elproduktion och utnyttjandet av koldioxidsnål teknik bör behandlas ytterligare inom dimensionen ”forskning, innovation och konkurrenskraft”.

(13)

Den slutliga integrerade nationella energi- och klimatplanen skulle gynnas av en omfattande analys av vilken position den koldioxidsnåla tekniksektorn, inklusive för att minska utsläppen av växthusgaser i de energi- och koldioxidintensiva industrisektorerna, i nuläget har på den globala marknaden. Planen skulle gynnas av att man lyfter fram områden med konkurrensmässiga fördelar och potentiella utmaningar, samt mål, styrmedel och åtgärder utifrån dessa, med lämpliga kopplingar till företags- och industripolitik. Samverkan med den cirkulära ekonomin och särskilt dess relevans för att minska växthusgasutsläppen skulle kunna betonas ytterligare.

(14)

Till grund för kommissionens rekommendationer till Bulgarien ligger en bedömning av Bulgariens utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan som offentliggörs tillsammans med denna rekommendation (7).

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS BULGARIEN ATT GÖRA FÖLJANDE:

1.

Höja ambitionsnivån för 2030 till en andel förnybar energi på minst 27 % som Bulgariens bidrag till unionens mål för förnybar energi för 2030, i enlighet med vad som beräknats med formeln i bilaga II till förordning (EU) 2018/1999. Inkludera en vägledande utvecklingsbana i den slutliga integrerade nationella energi- och klimatplanen där alla de referenspunkter nås som anges i artikel 4 a.2 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med den andelen, med tanke på behovet av att öka insatsnivån för att kollektivt uppnå det målet. Lägga fram detaljerade och kvantifierade styrmedel och åtgärder som är i linje med de skyldigheter som fastställs i Europarlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (8) och som gör det möjligt att i tid och på ett kostnadseffektivt sätt uppnå detta bidrag. Höja ambitionsnivån i sektorn för värme och kyla för att uppnå det vägledande målet enligt artikel 23 i direktiv (EU) 2018/2001 och lägga fram styrmedel och åtgärder för att uppnå det transportmål som fastställs i Bulgariens utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan samt i enlighet med i artikel 25 i direktiv (EU) 2018/2001. Tillhandahålla fler uppgifter och åtgärder rörande ramarna för att främja egenanvändning av förnybar energi och gemenskaper för förnybar energi i enlighet med artiklarna 21 och 22 i direktiv (EU) 2018/2001, däribland förenkling av administrativa förfaranden.

2.

Öka sina ambitioner att minska både den primära och den slutliga energianvändningen med tanke på behovet av att öka insatsnivån för att uppnå energieffektivitetsmålet för unionen till 2030, med stöd av lämpliga styrmedel och åtgärder för att uppnå ytterligare energibesparingar till 2030. Stödja föreslagna styrmedel och åtgärder med en konsekvensbedömning och mer detaljerad information om kvantifieringen av resultaten, när det gäller förväntade energibesparingar, samt en tidslinje för genomförande. Ytterligare utveckla hur effektiviteten i landets kvotpliktsystem för energibesparingar ska förbättras så att det kan ge de förväntade resultaten.

3.

Specificera en robust gasdiversifieringsstrategi som omfattar underliggande infrastrukturprojekt och deras respektive bidrag. Beskriva strategin för långsiktig försörjning av kärnämnen och kärnbränsle, särskilt utifrån perspektivet för den förutsedda utökningen av landets kärnkraftskapacitet.

4.

Definiera framåtblickande målsättningar och mål avseende marknadsintegration, särskilt avseende åtgärder för att utveckla konkurrenskraftiga parti- och detaljhandelsmarknader, både genom att främja konkurrens inom landet, bland annat genom att göra framsteg i utvecklingen mot fullt ut marknadsbaserade priser, och genom att ta bort hinder för gränsöverskridande handel.

5.

Ytterligare förtydliga de nationella mål och finansieringsmål för ”forskning, innovation och konkurrenskraft”, särskilt med anknytning till energiunionen, som ska uppnås mellan i dag och 2030, så att de lätt kan mätas och så att de fungerar som stöd för målen inom den integrerade nationella energi- och klimatplanens övriga dimensioner. Stödja dessa mål med specifika och lämpliga styrmedel och åtgärder, inklusive de åtgärder som ska utvecklas i samarbete med andra medlemsstater, såsom den strategiska EU-planen för energiteknik.

6.

Förstärka regionalt samarbete med grannmedlemsländer och inom etablerade ramar för regionalt samarbete såsom högnivågruppen för sammankoppling av gasnäten i Central- och Sydösteuropa (Cesec), inbegripet inom dimensionerna ”förnybara energikällor”, ”energieffektivitet” och ”forskning, innovation och konkurrenskraft”, och med hänsyn till gemensamma utmaningar och delade mål. Det finns betydande potential för ytterligare samarbete med tanke på kommande utveckling inom elsektorn, däribland behovet av att möjliggöra högre andelar förnybar el och rena transporter, vilket skulle kunna påverka sammanlänkningen av elnäten och handeln i regionen.

7.

Tillhandahålla en allmän översikt över investeringsbehoven för att modernisera ekonomin genom att nå dess energi- och klimatmål. Ge en allmän bedömning av källorna till investeringar, inklusive lämplig finansiering på nationell och regional nivå samt unionsnivå. Även överväga kostnadseffektiva överlåtelser till andra medlemsländer, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 (9), som en finansieringskälla.

8.

Förteckna alla energisubventioner, särskilt subventioner för fossila bränslen, och vidtagna åtgärder samt planer för att avveckla dem.

9.

Komplettera analysen av samspelet med politiken för luftkvalitet och utsläpp till luft, med redogörelse för och kvantifiering av effekterna på luftföroreningar för de olika scenarierna tillsammans med bakomliggande uppgifter, och beakta synergier och kompromisseffekter.

10.

Bättre redogöra för aspekter som rör en rättvis omställning, särskilt genom mer detaljerade uppgifter om de sociala, sysselsättningsrelaterade och kompetensrelaterade konsekvenserna av planerade mål, styrmedel och åtgärder och särskilt med hänsyn till effekterna av omställningen för kol- och koldioxidintensiva industrier. Ytterligare utveckla metoden för att hantera problem med energifattigdom, däribland genom att specificera bedömningen i enlighet med vad som krävs i förordning (EU) 2018/1999.

Utfärdad i Bryssel den 18 juni 2019.

På kommissionens vägnar

Miguel ARIAS CAÑETE

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 328, 21.12.2018, s. 1.

(2)  SWD(2019) 225.

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

(4)  SWD(2019) 1001 final/2.

(5)  COM(2019) 502 final av den 5 juni 2019.

(6)  SWD(2019) 225.

(7)  SWD(2019) 225.

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).