|
Europeiska unionens |
SV C-serien |
|
C/2025/4948 |
13.10.2025 |
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN
Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning för budgetåret 2024
(C/2025/4948)
INNEHÅLL
| CERTIFIERING AV RÄKENSKAPERNA | 2 |
| GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:s MEDEL | 3 |
| MEDEL SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN | 7 |
| EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET | 9 |
| FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅR FÖR DE AV EU:S FÖRVALTNINGSFONDER SOM KONSOLIDERATS I EUF | 51 |
| FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2024 FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU | 52 |
| FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2024 FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA | 59 |
| KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER | 66 |
| RAPPORT OM DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET AVSEENDE EUF | 71 |
CERTIFIERING AV RÄKENSKAPERNA
Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning för 2024 har utarbetats i enlighet med avdelning X i budgetförordningen för elfte Europeiska utvecklingsfonden och med de redovisningsprinciper, regler och metoder som anges i noterna till den finansiella rapporten för helåret.
Jag bekräftar mitt ansvar för utarbetandet och framläggandet av årsredovisningen för Europeiska utvecklingsfonden i enlighet med artikel 18 i budgetförordningen för elfte Europeiska utvecklingsfonden.
Jag har fått alla nödvändiga uppgifter från utanordnaren och från Europeiska investeringsbanken (EIB), vilka har intygat uppgifternas tillförlitlighet, för utarbetandet av de räkenskaper som visar Europeiska utvecklingsfondens tillgångar och skulder samt budgetgenomförande.
Jag intygar härmed att jag på grundval av dessa uppgifter, och utifrån de kontroller som jag har ansett nödvändiga för att kunna godkänna räkenskaperna, kan ge en rimlig försäkran att räkenskaperna i allt väsentligt ger en sann och rättvisande bild av Europeiska utvecklingsfondens ekonomiska ställning.
Beatriz SANZ REDRADO
Räkenskapsförare
24 juni 2025
GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:s MEDEL
1. BAKGRUND
Europeiska unionen (EU) har samarbetsförbindelser med många utvecklingsländer. Det huvudsakliga syftet med dessa relationer är att främja ekonomisk och social utveckling samt miljöutveckling med särskild inriktning på att långsiktigt minska och utrota fattigdom genom att förse de stödmottagande länderna med utvecklingsstöd och tekniskt bistånd. För att uppnå detta utarbetar EU, tillsammans med partnerländerna, samarbetsstrategier och anslår ekonomiska medel för att genomföra dessa strategier. De EU-medel som anslås för utvecklingssamarbete kommer från tre källor:
|
— |
EU-budgeten. |
|
— |
Europeiska utvecklingsfonden (EUF). |
|
— |
Europeiska investeringsbanken (EIB). |
EUF finansieras inte genom EU-budgeten. Den inrättades genom ett internt avtal mellan företrädarna för medlemsstaterna, församlade inom rådet, och styrs av en särskild kommitté. Europeiska kommissionen (kommissionen) är ansvarig för det ekonomiska genomförandet av den verksamhet som bedrivs med hjälp av EUF:s medel. EIB förvaltar investeringsanslaget.
EUF består av enskilda EUF-avtal, som vart och ett för sig ingås för en period på cirka fem år och styrs av sin egen budgetförordning. Detta kräver att särskilda finansiella rapporter för helår ska upprättas. Dessa finansiella rapporter för helår läggs även fram i en sammanställd form för att ge en samlad bild av den ekonomiska ställningen för de medel som kommissionen är ansvarig för.
Fram till 2021, när elfte EUF nådde sitt slutskede efter tidsfristklausulens ikraftträdande den 31 december 2020, var EUF det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla EU-stöd för utvecklingssamarbete med länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna) samt utomeuropeiska länder och territorier (ULT). Sedan 2021 har EU:s samarbete med AKS-länderna och ULT emellertid finansierats genom EU-budgeten.
Investeringsanslaget inrättades i enlighet med AKS–EU-partnerskapsavtalet. Det förvaltas av EIB och används för att stödja utvecklingen inom den privata sektorn i AKS-länderna genom att mestadels, men inte enbart, finansiera privata investeringar. Investeringsanslaget är utformat som en förnybar fond så att låneåterbetalningarna kan återinvesteras i annan verksamhet, vilket resulterar i ett självförnyande och finansiellt oberoende stödinstrument. Eftersom investeringsanslaget inte förvaltas av kommissionen ingår det inte i konsolideringen av den första delen av årsredovisningen, dvs. EUF:s finansiella rapporter för helåret och rapporten om det ekonomiska genomförandet. Investeringsanslagets finansiella rapporter för helåret, som utarbetas av EIB, ingår som en separat del av EUF:s årsredovisning (del II) för att ge en fullständig överblick över EUF:s utvecklingsstöd.
2. HUR FINANSIERAS EUF?
Under rådets möte den 2 december 2013 antogs förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (1) om den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Under detta möte beslutades att det geografiska samarbetet med AKS-länderna inte skulle integreras i EU-budgeten, utan fortsätta finansieras genom den befintliga mellanstatliga Europeiska utvecklingsfonden (EUF).
I motsats till EU-budgeten är EUF en fond som förvaltas på flerårsbasis. I varje EUF fastställs en övergripande fond för att genomföra utvecklingssamarbetet, vanligtvis för en femårsperiod. Eftersom medlen anslås för en period på flera år får de anslagna medlen användas under den period EUF varar. Det faktum att budgeten fastställs för en period på flera år, snarare än för ett enskilt år, belyses i räkenskaperna, där EUF:s budgetgenomförande mäts i förhållande till de totala medlen.
EUF:s medel utgörs av särskilda bidrag från EU-medlemsstaterna. Ungefär vart femte år har ett möte på mellanstatlig nivå hållits med medlemsstaternas företrädare som har fattat beslut om det samlade belopp som ska anslås till fonden och utövat tillsyn över hur medlen genomförts.
Kommissionen förvaltar EUF i enlighet med EU:s politik för utvecklingssamarbete. Eftersom medlemsstaterna driver sin egen utvecklings- och biståndspolitik vid sidan av EU-politiken måste medlemsstaterna samordna sin politik med EU:s för att försäkra sig om att de kompletterar varandra.
Utöver de bidrag som nämns ovan kan medlemsstaterna också ingå samfinansieringsarrangemang eller lämna frivilliga ekonomiska bidrag till EUF.
3. EUF:S VERKSAMHET EFTER DEN 31 DECEMBER 2020
Kommissionen arbetar för närvarande med att avsluta den nionde EUF (som pågick 2000–2007) och som inkluderade outnyttjade medel som överfördes från den åttonde EUF (som pågick 1995–2000) i enlighet med bestämmelserna i del 3 i budgetförordningen (2) som gäller för den nionde EUF. För närvarande pågår det fortfarande åtta kontrakt som finansieras genom nionde EUF. Dessa kontrakt kommer att löpa ut inom den fastställda tidsramen och bidra till slutförandet av verksamheter och projekt med koppling till nionde EUF. Nionde EUF kan inte avslutas fullt ut förrän alla kontrakt har avslutats och efter det att utvärderingarna och revisionerna av dem har slutförts.
Avslutandet av den tionde EUF (som pågick 2008–2013) fortskrider väl och 97,35 % av dess kontrakt har redan avslutats. Det operativa och finansiella slutförandet av de återstående kontrakten kommer dock att ta lite tid. Det finansiella slutförandet kräver att alla nödvändiga utvärderingar, revisioner och återbetalningar påbörjas och slutförs.
Elfte EUF (som pågick 2014–2020) har nått sitt slutskede, eftersom tidsfristklausulen trädde i kraft den 31 december 2020. I tidsfristklausulen anges ett datum för periodavgränsning vad avser åtagandena, vilket innebär att från och med 2021 kan inga fler finansieringsbeslut antas inom ramen för elfte EUF. Genomförandet av pågående projekt som finansieras genom den elfte EUF kommer dock att fortsätta till dess att de har slutförts.
Inom ramen för den aktuella fleråriga budgetramen 2021–2027 integreras EU:s samarbete med AKS-länderna i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. På liknande sätt omfattas samarbetet med ULT av rådets beslut 2013/755/EU om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen. Det innebär att även om EUF-programmen fram till 2021 finansierades genom frivilliga bidrag från EU-medlemsstaterna kommer utvecklingsprogrammen från och med 2021 att finansieras genom EU-budgeten. Det innebär också att finansieringen av utvecklingsprogrammen omfattas av Europaparlamentets godkännande och att transaktionerna måste vara förenliga med EU:s finansiella bestämmelser på samma sätt som i andra av EU finansierade program.
4. RAPPORTERING VID ÅRSSKIFTET
4.1. ÅRSREDOVISNING
I enlighet med artikel 18.3 i budgetförordningen för EUF utarbetas EUF:s finansiella rapporter för helår med hjälp av regler om periodiserad redovisning som följer av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS). Dessa redovisningsmetoder som kommissionens räkenskapsförare godkänt tillämpas av alla EU-institutioner och EU-organ för att se till att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaper tillämpas på ett enhetligt sätt och för att samordna metoderna för utarbetandet av finansiella rapporter för helåret. Dessa redovisningsmetoder tillämpas även av EUF, samtidigt som hänsyn tas till verksamhetens specifika karaktär.
Utarbetandet av EUF:s årsredovisning anförtros kommissionens räkenskapsförare, som är EUF:s räkenskapsförare och som säkerställer att EUF:s årsredovisning ger en sann och rättvisande bild av EUF:s ekonomiska ställning.
Årsredovisningen består av följande:
Del I: Medel som förvaltas av kommissionen
|
(i) |
EUF:s finansiella rapporter för helåret och förklarande noter |
|
(ii) |
Finansiella rapporter för helåret för de av EU:s förvaltningsfonder som konsoliderats i EUF |
|
(iii) |
Konsoliderade finansiella rapporter för helåret för EUF:s och EU:s förvaltningsfonder |
|
(iv) |
Rapport om det ekonomiska genomförandet avseende EUF |
Del II: Årsrapport om genomförandet – Medel som förvaltas av EIB
|
(i) |
Investeringsanslagets finansiella rapporter för helåret |
Delen ”Finansiella rapporter för helåret för de av EU:s förvaltningsfonder som konsoliderats i EUF” innehåller de finansiella rapporterna för helåret för de två förvaltningsfonder som inrättats i EUF: EU:s förvaltningsfond Bêkou (se avsnittet ”Finansiella rapporter för helåret för EU:s förvaltningsfond Bêkou”) och EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika (se avsnittet ”Finansiella rapporter för helåret för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika”). De två förvaltningsfondernas enskilda finansiella rapporter för helåret utarbetas under ansvar av kommissionens räkenskapsförare och en privat revisor gör en extern och oberoende revision av dem. De uppgifter för förvaltningsfonderna som ingår i årsredovisningen är preliminära.
EUF:s årsredovisning måste antas av kommissionen senast den 31 juli det år som följer på balansdagen och läggas fram för rådet och Europaparlamentet för beviljande av ansvarsfrihet.
5. REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET
5.1. REVISION
EUF:s årsredovisning granskas av ett externt revisionsorgan, Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten), som utarbetar en årsrapport till Europaparlamentet och rådet.
5.2. BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET
Vid den slutliga kontrollen beviljas ansvarsfrihet för det ekonomiska genomförandet avseende EUF för ett givet räkenskapsår. Efter revision och slutversion av årsredovisningen åligger det rådet att lämna en rekommendation till Europaparlamentet, som därefter beslutar om kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för det ekonomiska genomförandet av EUF för ett givet räkenskapsår. Beslutet grundas på en översyn av räkenskaperna och på revisionsrättens årsrapport (som också innehåller en revisionsförklaring) samt på kommissionens svar på den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens frågor och eventuellt begärda ytterligare upplysningar.
SAMMANDRAG AV DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET 2024
|
* |
Nettobelopp, enbart tionde och elfte EUF. |
Budgetgenomförande
År 2024 gjordes enskilda åtaganden på 42 miljoner euro netto inom ramen för både tionde och elfte EUF. År 2024 gjordes även nettobetalningar på 1 345 miljoner euro inom ramen för tionde och elfte EUF. Det totala beloppet bruttobetalningar för fonderna under 2024 uppgick till 1 405,45 miljoner euro, vilket motsvarar 99,68 % av målet på 1 410 miljoner euro som meddelats till medlemsstaterna.
Under 2022 beslutade rådet enhälligt att återanvända 600 miljoner euro i medel som dragits tillbaka från tionde och elfte EUF för finansiering av åtgärder mot livsmedelsförsörjningskrisen och mot ekonomiska chocker i AKS-länder till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Kommissionen anslog dessa 600 miljoner euro under 2022 och betalade ut 392 miljoner euro fram till 2024.
Verksamhetens påverkan på de finansiella rapporterna för helåret
I de finansiella rapporterna för helåret är påverkan till följd av ovan nämnda verksamhet mest märkbar när man tittar på följande:
|
— |
Förfinansiering (se not 2.2): en minskning med 287 miljoner euro främst till följd av avvecklingen av EUF och en därav följande minskning av antalet nya kontrakt. Under 2024 uppgick de nya kontrakten till 300 miljoner euro jämfört med 860 miljoner euro 2023. |
|
— |
Likvida medel (se not 2.5): en minskning med 190 miljoner euro främst på grund av minskade bidrag från givarna, som minskade från 1 800 miljoner euro 2023 till 1 200 miljoner euro 2024. |
|
— |
Upplupna kostnader (se not 2.8): en minskning med 210 miljoner euro som en följd av minskningen av antalet öppna kontrakt i slutet av året för vilka inga ersättningsanspråk godkändes fram till slutet av året. |
|
— |
Stödinstrument (se not 3.4): en övergripande minskning med 944 miljoner euro främst till följd av minskningen av utgifter inom ramen för elfte EUF (från 1 906 miljoner euro 2023 till 1 145 miljoner euro 2024). Denna utveckling ligger i linje med den minskade volymen av nya kontrakt som undertecknats sedan 2021. |
MEDEL SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN
INNEHÅLL
| EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET | 9 |
| EUF:s BALANSRÄKNING | 10 |
| EUF:s RESULTATRÄKNING | 11 |
| EUF:s KASSAFLÖDESANALYS | 11 |
| EUF:s REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA | 13 |
| BALANSRÄKNING PER EUF | 13 |
| RESULTATRÄKNING PER EUF | 15 |
| REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA PER EUF | 16 |
| NOTER TILL EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET | 19 |
| FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅR FÖR DE AV EU:S FÖRVALTNINGSFONDER SOM KONSOLIDERATS I EUF | 51 |
| FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2024 FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU | 52 |
| BALANSRÄKNING | 56 |
| RESULTATRÄKNING | 57 |
| KASSAFLÖDESANALYS | 58 |
| FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2024 FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA | 59 |
| BALANSRÄKNING | 64 |
| RESULTATRÄKNING | 65 |
| KASSAFLÖDESANALYS | 65 |
| KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER | 66 |
| KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING | 67 |
| KONSOLIDERAD RESULTATRÄKNING | 68 |
| KONSOLIDERAD KASSAFLÖDESANALYS | 68 |
| KONSOLIDERAD REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA | 70 |
| RAPPORT OM DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET AVSEENDE EUF | 71 |
EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET (3)
EUF:s BALANSRÄKNING
|
miljoner euro |
|||
|
|
Not |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
|
Finansiella tillgångar |
2.1 |
128 |
87 |
|
Förfinansiering |
2.2 |
500 |
574 |
|
Bidrag till förvaltningsfonder |
2.3 |
188 |
216 |
|
Fordringar med motprestation |
2.4 |
5 |
5 |
|
|
|
821 |
883 |
|
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
|
Finansiella tillgångar |
2.1 |
5 |
3 |
|
Förfinansiering |
2.2 |
742 |
954 |
|
Fordringar med motprestation och krav utan motprestation |
2.4 |
37 |
24 |
|
Likvida medel |
2.5 |
411 |
601 |
|
|
|
1 194 |
1 583 |
|
TOTALA TILLGÅNGAR |
|
2 016 |
2 466 |
|
|
|
|
|
|
LÅNGFRISTIGA SKULDER |
|
|
|
|
Finansiella skulder |
2.6 |
(1 ) |
(5 ) |
|
|
|
(1 ) |
(5 ) |
|
KORTFRISTIGA SKULDER |
|
|
|
|
Avsättningar |
2.6 |
(2 ) |
(0 ) |
|
Betalningsåtaganden |
2.7 |
(256 ) |
(391 ) |
|
Upplupna kostnader |
2.8 |
(774 ) |
(984 ) |
|
|
|
(1 032 ) |
(1 375 ) |
|
SUMMA SKULDER |
|
(1 032 ) |
(1 380 ) |
|
|
|
|
|
|
NETTOTILLGÅNGAR |
|
983 |
1 086 |
|
|
|
|
|
|
FONDER OCH RESERVER |
|
|
|
|
Infordrat fondkapital – aktiva EUF |
2.9 |
55 704 |
54 566 |
|
Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år |
2.9 |
2 252 |
2 252 |
|
Ekonomiskt resultat överfört från tidigare år |
|
(55 733 ) |
(53 484 ) |
|
Ekonomiskt resultat för året |
|
(1 240 ) |
(2 249 ) |
|
NETTOTILLGÅNGAR |
|
983 |
1 086 |
EUF:s RESULTATRÄKNING
|
miljoner euro |
|||
|
|
Not |
2024 |
2023 |
|
INTÄKTER |
|
|
|
|
Intäkter från transaktioner utan motprestation |
|
|
|
|
Återkravsverksamhet |
3.1 |
41 |
14 |
|
|
|
41 |
14 |
|
Intäkter från transaktioner med motprestation |
|
|
|
|
Finansiella intäkter |
3.2 |
19 |
9 |
|
Övriga intäkter |
3.2 |
71 |
43 |
|
|
|
90 |
52 |
|
Totala intäkter |
|
131 |
65 |
|
KOSTNADER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Genomförd av andra enheter |
3.3 |
(4 ) |
(3 ) |
|
Stödinstrument |
3.4 |
(1 237 ) |
(2 181 ) |
|
Kostnader för samfinansiering |
3.5 |
(17 ) |
(8 ) |
|
Finansieringskostnader |
3.6 |
(3 ) |
(7 ) |
|
Övriga kostnader |
3.7 |
(110 ) |
(116 ) |
|
Totala kostnader |
|
(1 371 ) |
(2 315 ) |
|
|
|
|
|
|
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET |
|
(1 240 ) |
(2 249 ) |
EUF:s KASSAFLÖDESANALYS
|
miljoner euro |
|||
|
|
Not |
2024 |
2023 |
|
Ekonomiskt resultat för året |
|
(1 240 ) |
(2 249 ) |
|
Operativ verksamhet |
|
|
|
|
Kapitaltillskott – bidrag (netto) |
|
1 138 |
1 630 |
|
(Ökning)/minskning av bidrag till förvaltningsfonder |
|
28 |
37 |
|
(Ökning)/minskning av förfinansiering |
|
287 |
356 |
|
(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation |
|
(12 ) |
4 |
|
Ökning/(minskning) av avsättningar |
|
0 |
2 |
|
Ökning/(minskning) av finansiella skulder |
|
(2 ) |
(3 ) |
|
Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden |
|
(136 ) |
(35 ) |
|
Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
|
(210 ) |
(148 ) |
|
Investeringsverksamhet |
|
|
|
|
(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet |
|
(42 ) |
(20 ) |
|
NETTOKASSAFLÖDE |
|
(190 ) |
(426 ) |
|
Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel |
|
(190 ) |
(426 ) |
|
Likvida medel vid årets början |
2.5 |
601 |
1 027 |
|
Likvida medel vid årets slut |
2.5 |
411 |
601 |
EUF:s REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA
|
miljoner euro |
||||||
|
|
Fondkapital – aktiva EUF (A) |
Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B) |
Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B) |
Ackumulerade reserver (D) |
Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E) |
Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E) |
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022 |
72 955 |
7 855 |
65 100 |
(65 647 ) |
2 252 |
1 705 |
|
Kapitaltillskott – bidrag |
(185) |
(1 815 ) |
1 630 |
– |
– |
1 630 |
|
Avslutande av åttonde EUF |
(12 164 ) |
|
(12 164 ) |
12 164 |
|
– |
|
Ekonomiskt resultat för året |
– |
– |
– |
(2 249 ) |
– |
(2 249 ) |
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023 |
60 607 |
6 040 |
54 566 |
(55 732 ) |
2 252 |
1 086 |
|
Kapitaltillskott – bidrag |
(62) |
(1 200 ) |
1 138 |
– |
– |
1 138 |
|
Ekonomiskt resultat för året |
– |
– |
– |
(1 240 ) |
– |
(1 240 ) |
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2024 |
60 544 |
4 840 |
55 704 |
(56 973 ) |
2 252 |
983 |
BALANSRÄKNING PER EUF
|
miljoner euro |
|||||||||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|||||||
|
|
Not |
Nionde EUF |
10th EUF |
11th EUF |
Totalt |
Nionde EUF |
10th EUF |
11th EUF |
Totalt |
|
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella tillgångar |
2.1 |
– |
14 |
114 |
128 |
– |
14 |
73 |
87 |
|
Förfinansiering |
2.2 |
– |
418 |
82 |
500 |
– |
447 |
127 |
574 |
|
Bidrag till förvaltningsfonder |
2.3 |
31 |
9 |
148 |
188 |
31 |
9 |
176 |
216 |
|
Fordringar med motprestation |
|
– |
– |
5 |
5 |
– |
– |
5 |
5 |
|
|
|
31 |
441 |
349 |
821 |
31 |
470 |
381 |
883 |
|
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella tillgångar |
2.1 |
– |
– |
5 |
5 |
– |
– |
3 |
3 |
|
Förfinansiering |
2.2 |
6 |
81 |
655 |
742 |
5 |
113 |
835 |
954 |
|
Fordringar med motprestation och krav utan motprestation |
2.4 |
– |
21 |
16 |
37 |
– |
10 |
14 |
24 |
|
Interna transaktioner inom EUF |
|
(207 ) |
227 |
(20 ) |
– |
(200 ) |
426 |
(226 ) |
– |
|
Likvida medel |
2.5 |
– |
– |
411 |
411 |
– |
– |
601 |
601 |
|
|
|
(201 ) |
329 |
1 067 |
1 194 |
(195 ) |
549 |
1 229 |
1 583 |
|
TOTALA TILLGÅNGAR |
|
(170 ) |
770 |
1 415 |
2 016 |
(163 ) |
1 020 |
1 610 |
2 466 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
LÅNGFRISTIGA SKULDER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella skulder |
2.6 |
– |
– |
(1 ) |
(1 ) |
– |
– |
(5 ) |
(5 ) |
|
|
|
– |
– |
(1 ) |
(1 ) |
– |
– |
(5 ) |
(5 ) |
|
KORTFRISTIGA SKULDER |
|
|
|
|
– |
|
|
|
|
|
Avsättningar |
2.6 |
– |
– |
(2 ) |
(2 ) |
– |
– |
(0 ) |
(0 ) |
|
Betalningsåtaganden |
2.7 |
– |
(25 ) |
(230 ) |
(256 ) |
– |
(63 ) |
(328 ) |
(391 ) |
|
Upplupna kostnader |
2.8 |
– |
(71 ) |
(703 ) |
(774 ) |
– |
(129 ) |
(855 ) |
(984 ) |
|
|
|
– |
(96 ) |
(935 ) |
(1 032 ) |
– |
(192 ) |
(1 183 ) |
(1 375 ) |
|
SUMMA SKULDER |
|
– |
(96 ) |
(936 ) |
(1 032 ) |
– |
(192 ) |
(1 188 ) |
(1 380 ) |
|
|
|
|
|
|
– |
|
|
|
|
|
NETTOTILLGÅNGAR |
|
(170 ) |
674 |
479 |
983 |
(163 ) |
827 |
422 |
1 086 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Infordrat fondkapital – aktiva EUF |
2.9 |
10 435 |
20 819 |
24 449 |
55 704 |
10 442 |
20 834 |
23 290 |
54 566 |
|
Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år |
2.9 |
2 252 |
– |
– |
2 252 |
2 252 |
– |
– |
2 252 |
|
Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF |
2.9 |
(510 ) |
(187 ) |
696 |
– |
(509 ) |
(120 ) |
628 |
- |
|
Ekonomiskt resultat överfört från tidigare år |
|
(12 348 ) |
(19 887 ) |
(23 497 ) |
(55 733 ) |
(12 350 ) |
(19 607 ) |
(21 527 ) |
(53 484 ) |
|
Ekonomiskt resultat för året |
|
– |
(72 ) |
(1 169 ) |
(1 240 ) |
1 |
(280 ) |
(1 970 ) |
(2 249 ) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
NETTOTILLGÅNGAR |
|
(170 ) |
674 |
479 |
983 |
(163 ) |
827 |
422 |
1 086 |
RESULTATRÄKNING PER EUF
|
miljoner euro |
|||||||||
|
|
|
2024 |
2023 |
||||||
|
|
Not |
Nionde EUF |
10th EUF |
11th EUF |
Totalt |
Nionde EUF |
Tionde EUF |
11th EUF |
Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
INTÄKTER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Intäkter från transaktioner utan motprestation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Återkravsverksamhet |
3.1 |
1 |
28 |
12 |
41 |
– |
2 |
12 |
14 |
|
|
|
1 |
28 |
12 |
41 |
– |
2 |
12 |
14 |
|
Intäkter från transaktioner med motprestation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella intäkter |
3.2 |
– |
1 |
18 |
19 |
– |
(1 ) |
10 |
9 |
|
Övriga intäkter |
3.2 |
2 |
4 |
65 |
71 |
2 |
4 |
37 |
43 |
|
|
|
2 |
5 |
83 |
90 |
2 |
4 |
46 |
52 |
|
Totala intäkter |
|
3 |
33 |
95 |
131 |
2 |
5 |
58 |
65 |
|
KOSTNADER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Genomförd av andra enheter |
3.3 |
– |
– |
(4 ) |
(4 ) |
– |
– |
(3 ) |
(3 ) |
|
Stödinstrument |
3.4 |
(2 ) |
(90 ) |
(1 145 ) |
(1 237 ) |
1 |
(276 ) |
(1 906 ) |
(2 181 ) |
|
Kostnader för samfinansiering |
3.5 |
– |
(12 ) |
(5 ) |
(17 ) |
– |
– |
(8 ) |
(8 ) |
|
Finansieringskostnader |
3.6 |
– |
5 |
(9 ) |
(3 ) |
1 |
(2 ) |
(6 ) |
(7 ) |
|
Övriga kostnader |
3.7 |
(2 ) |
(7 ) |
(101 ) |
(110 ) |
(3 ) |
(8 ) |
(106 ) |
(116 ) |
|
Totala kostnader |
|
(3 ) |
(104 ) |
(1 264 ) |
(1 371 ) |
(1 ) |
(286 ) |
(2 028 ) |
(2 315 ) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET |
|
– |
(72 ) |
(1 169 ) |
(1 240 ) |
1 |
(280 ) |
(1 970 ) |
(2 249 ) |
REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA PER EUF
|
miljoner euro |
|||||||
|
Nionde EUF |
Fondkapital – aktiva EUF (A) |
Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B) |
Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B) |
Ackumulerade reserver (D) |
Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E) |
Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF (F) |
Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F) |
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022 |
10 464 |
15 |
10 450 |
(14 416 ) |
1 625 |
2 010 |
(331 ) |
|
Överföringar till och från tionde EUF |
– |
(15 ) |
15 |
– |
– |
– |
15 |
|
Överföringar till och från tionde och elfte EUF |
– |
– |
– |
– |
– |
(4 ) |
(4 ) |
|
Återbetalningar till medlemsstater |
(22 ) |
– |
(22 ) |
– |
– |
– |
(22 ) |
|
Avslutande av åttonde EUF |
– |
– |
– |
2 066 |
627 |
(2 514 ) |
179 |
|
Ekonomiskt resultat för året |
– |
– |
– |
1 |
– |
– |
1 |
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023 |
10 442 |
– |
10 442 |
(12 348 ) |
2 252 |
(509 ) |
(163 ) |
|
Kapitaltillskott – bidrag |
– |
– |
– |
– |
– |
– |
– |
|
Överföringar till och från tionde och elfte EUF |
– |
– |
– |
– |
– |
(1 ) |
(1 ) |
|
Återbetalningar till medlemsstater |
(6 ) |
– |
(6 ) |
– |
– |
– |
(6 ) |
|
Ekonomiskt resultat för året |
– |
– |
– |
|
– |
– |
|
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2024 |
10 435 |
1 |
10 435 |
(12 348 ) |
2 252 |
(510 ) |
(170 ) |
|
miljoner euro |
||||||||
|
Tionde EUF |
Fondkapital – aktiva EUF (A) |
Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B) |
Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B) |
Ackumulerade reserver (D) |
Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E) |
Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF (F) |
Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F) |
|
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022 |
20 960 |
– |
20 960 |
(19 606 ) |
– |
(38 ) |
1 315 |
|
|
Överföringar till och från åttonde och nionde EUF |
– |
– |
– |
– |
– |
6 |
6 |
|
|
Överföringar till och från elfte EUF |
– |
– |
– |
– |
– |
(87 ) |
(87 ) |
|
|
Återbetalningar till medlemsstater |
(126 ) |
– |
(126 ) |
– |
– |
– |
(126 ) |
|
|
Ekonomiskt resultat för året |
– |
– |
– |
(280 ) |
– |
– |
(280 ) |
|
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023 |
20 834 |
– |
20 834 |
(19 886 ) |
– |
(120 ) |
827 |
|
|
Överföringar till och från åttonde och nionde EUF |
– |
– |
– |
|
– |
1 |
1 |
|
|
Överföringar till och från elfte EUF |
– |
– |
– |
|
– |
(68 ) |
(68 ) |
|
|
Återbetalningar till medlemsstater |
(15 ) |
– |
(15 ) |
|
– |
– |
(15 ) |
|
|
Ekonomiskt resultat för året |
– |
– |
– |
(72 ) |
– |
– |
(72 ) |
|
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2024 |
20 819 |
– |
20 819 |
(19 959 ) |
– |
(187 ) |
674 |
|
|
miljoner euro |
|||||||
|
Elfte EUF |
Fondkapital – aktiva EUF (A) |
Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B) |
Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B) |
Ackumulerade reserver (D) |
Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E) |
Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF (F) |
Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F) |
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022 |
29 367 |
7 840 |
21 527 |
(21 528 ) |
– |
541 |
541 |
|
Kapitaltillskott – bidrag |
– |
(1 800 ) |
1 800 |
– |
– |
87 |
1 887 |
|
Återbetalningar till medlemsstater |
(36 ) |
– |
(36 ) |
– |
– |
– |
(36 ) |
|
Ekonomiskt resultat för året |
– |
– |
– |
(1 970 ) |
– |
– |
(1 970 ) |
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023 |
29 331 |
6 040 |
23 290 |
(23 498 ) |
– |
628 |
422 |
|
Kapitaltillskott – bidrag |
– |
(1 200 ) |
1 200 |
– |
– |
68 |
1 268 |
|
Återbetalningar till medlemsstater |
(41 ) |
– |
(41 ) |
– |
– |
– |
(41 ) |
|
Ekonomiskt resultat för året |
– |
– |
– |
(1 169 ) |
– |
– |
(1 169 ) |
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2024 |
29 290 |
4 840 |
24 449 |
(24 667 ) |
– |
696 |
479 |
NOTER TILL EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET (4)
1. VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER
1.1. REDOVISNINGSPRINCIPER
De finansiella rapporterna för helåret ska ge information om en enhets ekonomiska ställning, resultat och kassaflöden. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal användare.
De hänsynstaganden (eller redovisningsprinciper) som generellt ska följas vid utarbetandet av årsredovisningen finns fastställda i EU:s redovisningsregel 1 ”Årsredovisning” och är desamma som beskrivs i IPSAS 1: rättvisande bild, periodisering, kontinuerlig verksamhet, konsekvent utformning, väsentlighet, aggregering, kvittning och jämförande information. Den finansiella rapporteringen ska kännetecknas av relevanta, rättvisande (tillförlitliga), begripliga, aktuella, jämförbara och kontrollerbara uppgifter.
1.2. GRUND FÖR UTARBETANDET
1.2.1. Rapporteringsperiod
De finansiella rapporterna för helåret läggs fram för varje år. Räkenskapsåret börjar den 1 januari och slutar den 31 december.
1.2.2. Valuta och omräkningsunderlag
Årsredovisningen är uppställd i euro, som är EU:s funktionella valuta. Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller på dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även valutakursvinster eller valutakursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årets utgång gällande valutakursen. Olika omräkningsmetoder tillämpas för materiella anläggningstillgångar respektive immateriella tillgångar, som behåller sin värdering till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på förvärvsdagen.
Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas i euro enligt Europeiska centralbankens (ECB) valutakurser som gäller den 31 december.
Eurons valutakurs
|
Valuta |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Valuta |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
BGN |
1,9558 |
1,9558 |
|
PLN |
4,275 |
4,3395 |
|
CZK |
25,185 |
24,724 |
|
RON |
4,9743 |
4,9756 |
|
DKK |
7,4578 |
7,4529 |
|
SEK |
11,459 |
11,096 |
|
GBP |
0,82918 |
0,86905 |
|
CHF |
0,9412 |
0,926 |
|
NOK |
11,795 |
11,2405 |
|
JPY |
163,06 |
156,33 |
|
HUF |
411,35 |
382,8 |
|
USD |
1,0389 |
1,105 |
1.2.3. Användning av uppskattningar
Enligt internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (IPSAS) och god redovisningssed innehåller de finansiella rapporterna för helåret med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till belopp för skulder för ersättningar till anställda, finansiella risker i samband med fordringar och belopp som redovisas i de noter som avser finansiella instrument, nedskrivningsreservering för finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och skulder för finansiella garantiavtal, upplupna intäkter och kostnader, avsättningar, nedskrivning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, nettoförsäljningsvärde för varulager, eventualtillgångar och eventualförpliktelser. Faktiska resultat kan avvika från dessa uppskattningar.
Rimliga uppskattningar är ett viktigt inslag i arbetet med att upprätta finansiella rapporter för helår och undergräver inte deras tillförlitlighet. En uppskattning kan behöva revideras om de omständigheter som uppskattningen bygger på förändras, eller till följd av ny information eller ökad erfarenhet. En reviderad uppskattning kan inte avse tidigare perioder och innebär inte att ett fel rättas till. Konsekvenserna av en ändrad uppskattning ska redovisas i resultatet under den period den blir känd.
1.2.4. Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler för Europeiska unionen (EAR)
Nya redovisningsregler (EAR) som är i kraft för budgetår som börjar den 1 januari 2024 eller senare
Inga nya redovisningsregler har fått verkan under det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare.
Nya redovisningsregler som har antagits men ännu inte hade trätt i kraft den 31 december 2024
Inga nya redovisningsregler antogs under 2024.
1.3. BALANSRÄKNING
1.3.1. Finansiella tillgångar
Klassificering vid det första redovisningstillfället
Klassificeringen av de finansiella instrumenten fastställs vid det första redovisningstillfället. De finansiella tillgångarna kan, baserat på förvaltningsmodell och egenskaperna för tillgångens kontraktsenliga kassaflöde, klassificeras i tre kategorier: Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.
(i) Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde är finansiella tillgångar som inte är derivat och som uppfyller två villkor: 1) Enheten innehar tillgångarna för att uppbära sina kontraktsenliga kassaflöden. 2) På särskilt angivna dagar finns det kontraktsenliga kassaflöden som enbart utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.
Denna kategori omfattar:
|
— |
Likvida medel |
|
— |
Lån (inklusive tidsbunden inlåning med ursprungliga löptider på över tre månader). |
|
— |
Fordringar med motprestation |
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde ingår i omsättningstillgångar, utom de med löptid på mer än 12 månader från balansdagen.
(ii) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital
Dessa finansiella tillgångar som inte är derivat har kontraktsenliga kassaflöden som bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Dessutom är förvaltningsmodellen att inneha finansiella tillgångar både för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden och sälja de finansiella tillgångarna.
Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.
Enheten innehar inga av dessa tillgångar per den 31 december 2024.
(iii) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
Enheten klassificerar derivat och investeringar i eget kapital som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, eftersom de kontraktsenliga kassaflödena inte bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.
Enheten klassificerar även skuldförbindelser som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, eftersom portföljen av skuldförbindelser förvaltas och värderas till portföljens verkliga värde.
Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.
Första redovisningstillfälle och värdering
Köp av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet redovisas på transaktionsdagen – dvs. den dag då enheten åtar sig att köpa tillgången. Likvida medel och lån redovisas när de likvida medlen deponeras hos ett finansinstitut eller lånet utbetalas till låntagare.
Finansiella tillgångar tas upp till verkligt värde vid första redovisningstillfället. För alla sådana finansiella tillgångar som inte tas upp till verkligt värde via resultatet läggs transaktionskostnaderna till det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället. För finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultatet kostnadsförs transaktionskostnaderna i resultaträkningen.
Det verkliga värdet för en finansiell tillgång vid första redovisningstillfället är normalt transaktionspriset, bortsett från när transaktionen inte sker enligt armlängdsprincipen, dvs. utan eller till symbolisk ersättning för allmänpolitiska ändamål. I detta fall är skillnaden mellan det finansiella instrumentets verkliga värde och transaktionspriset en komponent utan motprestation som redovisas som en kostnad i resultaträkningen. I detta fall härleds det verkliga värdet för en finansiell tillgång från aktuella marknadstransaktioner för ett direkt likvärdigt instrument. Om det inte finns någon aktiv marknad för instrumentet härleds det verkliga värdet från en värderingsmetod som använder tillgängliga uppgifter från observerbara marknader.
Efterföljande värdering
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.
Finansiella tillgångar som tas upp till verkligt värde via resultatet redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på ändringar i det verkliga värdet (inklusive de som härrör från omräkningar av valutakurs och eventuell intjänad ränta) tas upp i resultaträkningen för den period då de uppkom.
Verkligt värde vid efterföljande värdering
Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat pris på en aktiv marknad bygger på aktuell köpkurs. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv beräknar EU det verkliga värdet genom värderingsmetoder (som även används för onoterade värdepapper och OTC-derivat). Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter (armlängdsprincipen) på senare tid, hänvisningar till andra i väsentliga drag liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.
Investeringar i riskkapitalfonder som inte har ett noterat pris på en aktiv marknad värderas till nettoandelsvärdet, vilket betraktas som en motsvarighet till det verkliga värdet.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
EU redovisar och värderar en nedskrivningsförlust från förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital.
Den förväntade kreditförlusten är nuvärdet av skillnaden mellan de kontraktsenliga kassaflödena och de kassaflöden som EU förväntar sig att få. Förväntade kreditförluster bygger på rimlig och verifierbar information som är tillgänglig utan onödiga kostnader eller insatser på balansdagen.
För tillgångar till upplupet anskaffningsvärde minskas tillgångens redovisade värde med beloppet för nedskrivningsförlusten, som tas upp i resultaträkningen. Om beloppet för nedskrivningsförlusten minskar under en efterföljande period, återförs den tidigare redovisade nedskrivningsförlusten via resultaträkningen.
(a) Fordringar
Enheten värderar en nedskrivningsförlust till beloppet för förväntade kreditförluster under resten av löptiden med hjälp av lättnadsregler (t.ex. avsättningsmatris).
(b) Likvida medel
Enheten innehar likvida medel på löpande bankkonton och tidsbunden inlåning på upp till 3 månader. De likvida medlen innehas i banker med mycket höga kreditbetyg, vilket gör att sannolikheten för fallissemang är mycket låg. Med tanke på den korta löptiden och den låga sannolikheten för fallissemang är de förväntade kreditförlusterna från likvida medel försumbara. Följaktligen redovisas ingen nedskrivningsreservering för motsvarigheter till likvida medel.
(c) Lån
Förväntade kreditförluster mäts med en trestegsmodell som tar hänsyn till sannolikhetsviktade fallissemangshändelser under den finansiella tillgångens löptid och kreditriskens utveckling sedan den finansiella tillgångens starttidpunkt. För lån är starttidpunkten dagen för det oåterkalleliga låneåtagandet.
Om det inte sker någon betydande ökning av kreditrisken sedan starttidpunkten (steg 1) är nedskrivningsförlusten den förväntade kreditförlusten från potentiella fallissemangshändelser under de närmaste 12 månaderna från balansdagen (12 månaders förväntade kreditförluster). Om det har skett en betydande ökning av kreditrisken sedan starttidpunkten (steg 2) eller om det finns objektiva belägg för en kreditförsämring (steg 3), motsvarar nedskrivningsförlusten de förväntade kreditförlusterna till följd av potentiella fallissemangshändelser under den finansiella tillgångens hela löptid (förväntade kreditförluster under resten av löptiden).
Borttagande ur räkenskaperna
Finansiella instrument tas bort ur räkenskaperna när rätten till ingående kassaflöden från investeringen har upphört eller enheten överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet till en annan part. Försäljning av finansiella tillgångar via resultatet redovisas på transaktionsdagen.
1.3.2. Förfinansieringsbelopp
Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt kontrakt, beslut eller avtal eller i en grundläggande rättsakt. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som anges i överenskommelsen. Om stödmottagarna inte har några stödberättigande kostnader ska förfinansieringen återbetalas till enheten. Eftersom enheten behåller kontrollen över förfinansieringen och har rätt till återbetalning av den icke bidragsberättigande delen, redovisas beloppet som en tillgång.
Förfinansiering redovisas första gången i balansräkningen när kontanter överförs till mottagaren. Den värderas till det utbetalade beloppet. Under efterföljande perioder värderas förfinansieringen till det belopp som redovisades första gången i balansräkningen minus bidragsberättigande kostnader (inklusive uppskattade belopp vid behov) som uppkommit under perioden.
1.3.3. Fordringar och krav
EU:s redovisningsregler kräver en separat redovisning av transaktioner med respektive utan motprestation. För att skilja mellan de båda kategorierna ska begreppet ”fordringar” reserveras för transaktioner med motprestation, medan termen ”krav” används för ”krav utan motprestation”, dvs. transaktioner utan motprestation när EU erhåller värde från en annan enhet utan att ge ett ungefärligt lika värde i utbyte (t.ex. egna medel från medlemsstaterna).
Fordringar avseende transaktioner med motprestation uppfyller definitionen för finansiella instrument. Enheten klassificerade dem som finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och värderade dem i enlighet med detta.
Krav avseende transaktioner utan motprestation tas upp till verkligt värde vid förvärvstidpunkten minus nedskrivningar på grund av värdeminskning. Nedskrivning på grund av värdeminskning görs när det finns objektiva tecken på att enheten inte kommer att kunna uppbära hela kravet enligt de ursprungliga villkoren. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och det kravbelopp som kan uppbäras. Nedskrivningsbeloppet förs upp i resultaträkningen.
1.3.4. Likvida medel
Likvida medel är finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och innefattar kontanter, inlåning i bank som kan tas ut på begäran eller med kort varsel och andra kortfristiga i hög grad likvida placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader.
1.3.5. Betalningsåtaganden
I kortfristiga skulder ingår både beloppen för transaktioner med motprestation, som köp av varor och tjänster, och transaktioner utan motprestation, exempelvis relaterade till ersättningsanspråk från mottagare av stöd, bidrag eller annan EU-finansiering, samt mottagen förfinansiering (se not 1.4.1).
När bidrag eller annan finansiering tillhandahålls mottagarna tas deras ersättningsanspråk upp som betalningsåtaganden med det begärda beloppet när ersättningsanspråket inkommer. Efter verifiering och godkännande av vilka kostnader som är bidragsberättigande värderas betalningsåtaganden till det belopp som godkänts och är bidragsberättigande.
Betalningsåtaganden som uppkommer till följd av inköp av varor och tjänster redovisas till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in. Motsvarande kostnader förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av enheten.
1.3.6. Finansiella skulder
Finansiella skulder klassificeras som finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde, finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet eller som skulder för finansiella garantiavtal.
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde redovisas första gången till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som uppkommit och redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. De tas bort från rapporten över finansiell ställning om och endast om förpliktelsen fullgörs, undantas, annulleras eller löper ut.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet innefattar derivat när deras verkliga värde är negativt. Om ett garantiavtal kräver att enheten gör betalningar till följd av förändringar i priser på finansiella instrument eller valutakurser är garantiavtalet ett derivat. De hanteras redovisningsmässigt på samma sätt som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.
Enheten redovisar en skuld för finansiella garantiavtal när den ingår ett avtal som kräver att angivna betalningar görs för att ersätta innehavaren av garantin för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalningar vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Skulder för finansiella garantiavtal tas upp till verkligt värde vid första redovisningstillfället.
Den efterföljande värderingen beror på utvecklingen av den finansiella garantins kreditriskexponering. Om det inte sker någon betydande ökning av kreditrisken (steg 1) värderas finansiella garantiskulder till det högsta av de förväntade kreditförlusterna på 12 månader och det belopp som ursprungligen redovisades minus, i tillämpliga fall, ackumulerad avskrivning. Om det sker en betydande ökning av kreditrisken (steg 2) värderas finansiella garantiskulder till det högsta av de förväntade kreditförlusterna för resten av löptiden och det belopp som ursprungligen redovisades minus, i tillämpliga fall, ackumulerad avskrivning.
Finansiella skulder klassificeras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom tolv månader från balansdagen. Finansiella garantiavtal klassificeras som kortfristiga skulder, utom om enheten har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen av skulden i minst tolv månader efter balansdagen.
1.3.7. Upplupna intäkter och kostnader och förutbetalda intäkter och kostnader
Transaktioner och andra händelser ska tas upp i den finansiella rapporten för helåret för den period som de hänför sig till. Upplupna intäkter tas upp i den finansiella rapporten för helåret vid årets utgång avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats och varor som levererats av enheten men ännu inte fakturerats, samt för sådana händelser som omfattas av en avtalsenlig överenskommelse (t.ex. med hänvisning till ett avtal). Intäkter tas vid årets slut upp som förutbetalda intäkter för påföljande redovisningsperiod om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.
Kostnader tas också upp under den period de avser. Vid redovisningsperiodens slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till för perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som räkenskapsföraren utfärdat. De syftar till att säkerställa att den finansiella rapporten för helåret ger en rättvisande bild av den ekonomiska och övriga situation som beskrivs. Analogt gäller att förutbetalda kostnader tas upp för påföljande redovisningsperiod om en betalning har gjorts i förväg för tjänster eller varor som ännu inte har utförts eller mottagits.
1.4. RESULTATRÄKNING
1.4.1. Intäkter
Intäkterna omfattar bruttoinflöden av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential som mottagits eller kommer att mottas av enheten, vilket representerar en annan ökning av nettotillgångarna än ökningar som avser bidrag från ägare.
Beroende på de underliggande transaktionernas karaktär görs i resultaträkningen åtskillnad mellan följande intäkter:
Intäkter från transaktioner utan motprestation
Intäkter från transaktioner utan motprestation utgörs av skatter och transfereringar, eftersom överlåtaren tillhandahåller medel till den mottagande enheten utan att denna direkt lämnar ett ungefärligt motsvarande värde i utbyte. Transfereringar är inflöden av framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential från andra transaktioner utan motprestation än skatter. För EU:s enheter består transfereringarna mestadels av medel från kommissionen (t.ex. ett utjämningsbidrag till de traditionella organen, driftsstöd för överenskommelse om medverkan).
Enheten ska redovisa en tillgång vid transfereringar när enheten kontrollerar medlen till följd av tidigare händelser (transfereringen) och förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential från dessa medel och när det verkliga värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ett inflöde av medel från en transaktion utan motprestation som tas upp som en tillgång (dvs. likvida medel) tas även upp som en intäkt, utom i den mån enheten har en befintlig förpliktelse med avseende på transfereringen (villkor), som behöver uppfyllas innan intäkten kan bokföras. Fram till dess att villkoret är uppfyllt tas intäkterna upp som förutbetalda intäkter och redovisas som en skuld.
Intäkter från transaktioner med motprestation
Intäkter från försäljning av varor eller tjänster redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster redovisas i förhållande till hur långt transaktionen slutförts på balansdagen.
a) Ränteintäkter och räntekostnader
Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella tillgångar och finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning av ränteintäkter eller räntekostnader över den relevanta perioden.
b) Intäkter från utdelningar
Intäkter från utdelningar och liknande värdeöverföring redovisas när rätten till utbetalning fastställs.
c) Intäkter från och kostnader för finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
Detta avser vinster (intäkter) i verkligt värde och förluster (kostnader) i verkligt värde från dessa finansiella tillgångar, inklusive de som härrör från valutakursomräkning. För räntebärande finansiella tillgångar omfattar detta även ränta.
d) Intäkter från finansiella garantiavtal
Intäkterna från finansiella garantiavtal (garantipremie) redovisas över den tid som enheten är redo att ersätta innehavaren av det finansiella garantiavtalet för den kreditförlust denne kan ådra sig.
1.4.2. Kostnader
Kostnader är minskningar i ekonomiska fördelar eller tjänstepotential under rapporteringsperioden i form av utflöden eller förbrukning av tillgångar eller uppkomst av skulder som leder till minskade nettotillgångar. De inbegriper både kostnader för transaktioner med motprestation och kostnader för transaktioner utan motprestation.
Kostnader för transaktioner med motprestation som grundas på inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av enheten. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet. På balansdagen kostnadsförs i resultaträkningen de kostnader för tjänster som tillhandahållits under perioden men för vilka en faktura ännu inte har mottagits eller godkänts.
Kostnader för transaktioner utan motprestation avser transfereringar till stödmottagare och kan vara av tre olika slag: såsom fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer. En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till att den inträffat uppkommer, förutsatt att typen av överföring är tillåten enligt bestämmelserna eller förutsatt att den godkänts i avtal, stödmottagaren uppfyller eventuella behörighetskriterier samt att en rimlig beräkning kan göras av beloppet.
Mottagna ansökningar om utbetalning eller ersättningsanspråk som uppfyller kriterierna redovisas som kostnader motsvarande det bidragsberättigande beloppet. Vid årets slut beräknas beloppet för de bidragsberättigande kostnader som stödmottagarna ådragit sig, men ännu inte rapporterat, och det redovisas som upplupna kostnader.
1.5. EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER
1.5.1. Eventualtillgångar
En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och vilka inte helt ligger inom enhetens kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång redovisas i det fall ett inflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är sannolikt.
1.5.2. Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse är en potentiell förpliktelse som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och vilka inte helt ligger inom enhetens kontroll, eller en befintlig förpliktelse där det inte är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.
En eventualförpliktelse uppkommer även under de sällsynta omständigheter när en befintlig förpliktelses belopp inte kan värderas med tillräcklig tillförlitlighet.
Eventualförpliktelser tas inte upp i räkenskaperna. Upplysningar ska lämnas om eventualförpliktelser, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är ytterst liten.
1.6. FONDKAPITAL
Medlemsstaterna i EUF ger bidrag till fonden för genomförandet av EUF:s program enligt vad som anges i det interna avtalet för varje EUF. Enligt den tillämpliga rättsliga grunden fattas beslut om infordran av medel, dvs. begäran om finansiering för ett givet år n, genom ett rådsbeslut under år n-1, där de medel som ska tas emot är tydligt fördelade på särskilda framtida perioder.
Bidragen uppfyller kriterierna för bidrag från ägarna (redovisningsregel 1) och behandlas som fondkapital i EUF:s finansiella rapport för helåret. Fondkapitalet utgör det totala bidragsbelopp som ska tas emot från medlemsstaterna i EUF. Eftersom det icke infordrade fondkapitalet öppet dras av från det totala fondkapitalet (se redogörelse för ändringar i nettotillgångarna), redovisas bara det infordrade fondkapitalet i balansräkningen.
Eftersom de överenskomna bidragen är fördelade på särskilda rapporteringsperioder, och eftersom EUF:s rättsliga anspråk gentemot medlemsstaterna i EUF bara uppkommer under dessa perioder, redovisas alla belopp som tagits emot i förskott som förutbetalda kapitaltillskott under betalningsåtaganden i stället för som infordrat kapital.
1.7. SAMFINANSIERING
De samfinansieringsbidrag som tas emot redovisas som betalningsåtaganden till medlemsstater, icke-medlemsstater och andra eftersom de uppfyller kriterierna för villkorade intäkter från transaktioner utan motprestation. Det krävs att EUF använder bidragen för att tillhandahålla tjänster till tredje parter, annars åligger det EUF att återbetala medlen (bidrag som tagits emot). Utestående betalningsåtaganden för samfinansieringsavtal består av det samfinansieringsbidrag som har tagits emot minus de kostnader som har uppkommit i samband med projektet. Därför påverkas inte nettotillgångarna.
Kostnader för samfinansierade projekt tas upp i redovisningen allteftersom de uppkommer. Motsvarande bidragsbelopp bokförs som driftsintäkter och det ekonomiska resultatet påverkas inte.
2. NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN
TILLGÅNGAR
2.1. FINANSIELLA TILLGÅNGAR
En finansiell tillgång är varje tillgång i form av följande:
|
a) |
Likvida medel. |
|
b) |
Egetkapitalinstrument i en annan enhet. |
|
c) |
Avtalsenlig rätt erhålla likvida medel eller annan finansiell tillgång från en annan enhet, eller byta en finansiell tillgång eller finansiell skuld med annan enhet under villkor som kan vara förmånliga för enheten. eller |
|
d) |
Ett avtal som kommer att eller kan komma att regleras i enhetens egna egetkapitalinstrument. |
Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier: finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital. Hur finansiella instrument klassificeras bestäms när de redovisas för första gången, och omprövas på varje balansdag.
EUF:s finansiella tillgångar består av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet och lån enligt följande:
|
miljoner euro |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Långfristig |
|
|
|
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet |
112 |
70 |
|
Lån |
16 |
16 |
|
|
128 |
87 |
|
Kortfristig |
|
|
|
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet |
– |
3 |
|
Lån |
5 |
– |
|
|
5 |
3 |
|
|
|
|
|
Totalt |
132 |
89 |
De finansiella tillgångarna värderade till verkligt värde via resultatet på 112 miljoner euro avser investeringar i eget kapital inom följande områden:
|
— |
Förnybar hållbar energi via Climate Investor One, ElectriFI och Globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (Geeref). |
|
— |
Främjande av inkluderande finansiering för småbrukare och små och medelstora företag på landsbygden via ABC Fund. |
|
— |
Finansiell inkludering i Uganda via aBi Finance. |
|
— |
Skapande av arbetstillfällen och hållbar tillväxt i Afrika via Boost Africa-initiativet. |
De långfristiga lånen till ett värde av 16 miljoner euro och de kortfristiga lånen till ett värde av 5 miljoner euro berör två huvudområden: Hållbart jordbruk via AgriFI och tillgång till och produktion av el från hållbara energikällor via ElectriFI:s investeringsfacilitet.
2.2. FÖRFINANSIERING
Många kontrakt innehåller bestämmelser om förskottsbetalning innan arbetet påbörjats eller innan några varor har levererats eller tjänster tillhandahållits. Ibland anges i kontraktens betalningsplaner att betalningar ska göras på grundval av en lägesrapport. Förfinansiering betalas vanligtvis i det lands eller det territoriums valuta där projektet genomförs.
Tidpunkten för förfinansiering avgör om den redovisas som en kortfristig eller långfristig förfinansiering. Nyttjandet bestäms av den underliggande överenskommelsen för projektet. Eventuellt nyttjande som måste ske inom tolv månader från balansdagen redovisas som kortfristig förfinansiering. Eftersom många EUF-projekt är långfristiga måste förskotten finnas tillgängliga i över ett år. Därför tas viss förfinansiering upp som anläggningstillgångar.
|
miljoner euro |
||||||
|
|
Not |
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Långfristig förfinansiering |
2.2.1 |
– |
418 |
82 |
500 |
574 |
|
Kortfristig förfinansiering |
2.2.2 |
6 |
81 |
655 |
742 |
954 |
|
Totalt |
|
6 |
499 |
737 |
1 242 |
1 529 |
Minskningen av den totala förfinansieringen med 287 miljoner euro den 31 december 2024 kan till stor del förklaras av minskningen av utbetald förfinansiering till stödmottagarna inom ramen för elfte EUF, från 963 miljoner euro 2023 till 737 miljoner euro 2024. Detta ligger i linje med EUF:s livscykel och hänger också samman med utvecklingen av antalet öppna kontrakt. Elfte EUF nådde slutet av sin löptid när tidsfristklausulen trädde i kraft i slutet av 2020. Inga ytterligare finansieringsöverenskommelser kan undertecknas sedan den 1 januari 2021 inom ramen för elfte EUF. Särskilda kontrakt för befintliga överenskommelser skulle dock fortfarande kunna undertecknas. Till följd av detta minskade volymen av nya kontrakt stadigt från 2 118 miljoner euro 2021 till 853 miljoner euro 2022 och 860 miljoner euro 2023, innan den minskade ytterligare till 300 miljoner euro 2024.
Förfinansieringen från tionde EUF minskade från 560 miljoner euro 2023 till 499 miljoner euro 2024, i linje med den normala tendensen och i överensstämmelse med EUF:s livscykel.
Av den långfristiga förfinansieringen avser 393 miljoner euro (427 miljoner euro 2023) den öppna förfinansieringen av två kontrakt inom ramen för EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika. Syftet med denna förvaltningsfond är att ge ekonomiskt stöd med bidrag till infrastrukturprojekt utöver den långsiktiga finansiering som tillhandahålls av projektfinansiärer. Tillhandahållandet av sådana bidragsmedel ökar den långsiktiga finansieringen från deltagande finansinstitut. När avtalen undertecknades ansågs förvaltningsfondens typ av åtgärder omfattas i tillräcklig utsträckning av avtalet (det fanns ännu ingen mall tillgänglig för finansieringsinstrument, och denna typ av instrument nämndes inte heller i förordningen). Betalningar inom ramen för dessa avtal registrerades därför som förfinansiering och inte som en del av finansieringsinstrumentet. På grund av förvaltningsfondens långsiktiga verksamhet är den årliga avräkningen av den gamla förfinansieringen av EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika mycket begränsad och utspridd över åren. För att bättre återspegla projektvillkoren omklassificerades därför den öppna förfinansieringen på 393 miljoner euro till långfristig finansiering medan 34 miljoner euro motsvarar de upplupna kostnaderna vid årets utgång.
2.2.1. Långfristig förfinansiering per förvaltningsmetod
|
miljoner euro |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Direkt förvaltning |
|
|
|
Genomförd av: |
|
|
|
Europeiska kommissionen |
– |
15 |
|
EU:s genomförandeorgan |
1 |
2 |
|
EU-delegationer |
2 |
7 |
|
|
3 |
24 |
|
Indirekt förvaltning |
|
|
|
Genomförd av: |
|
|
|
EIB och EIF |
402 |
436 |
|
Internationella organisationer |
65 |
74 |
|
Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter |
7 |
16 |
|
Offentligrättsliga organ |
13 |
17 |
|
Tredjeländer |
10 |
7 |
|
|
497 |
550 |
|
Totalt |
500 |
574 |
2.2.2. Kortfristig förfinansiering
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Förfinansiering (brutto) |
8 |
518 |
3 237 |
3 763 |
4 906 |
|
Clearad genom periodavgränsning |
(2) |
(438 ) |
(2 582 ) |
(3 022 ) |
(3 952 ) |
|
Totalt |
6 |
81 |
655 |
742 |
954 |
2.2.3. Kortfristig förfinansiering per förvaltningsmetod
|
miljoner euro |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Direkt förvaltning |
|
|
|
Genomförd av: |
|
|
|
Europeiska kommissionen |
37 |
55 |
|
EU:s genomförandeorgan |
2 |
3 |
|
EU-delegationer |
47 |
82 |
|
|
86 |
140 |
|
Indirekt förvaltning |
|
|
|
Genomförd av: |
|
|
|
EIB och EIF |
62 |
87 |
|
Internationella organisationer |
388 |
431 |
|
Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter |
71 |
78 |
|
Offentligrättsliga organ |
77 |
98 |
|
Tredjeländer |
56 |
119 |
|
EU-organ och offentlig-privata partnerskap |
1 |
1 |
|
|
655 |
814 |
|
Totalt |
742 |
954 |
2.2.4. Garantier som erhållits i samband med förfinansiering
Vid förfinansiering ställs säkerheter i form av garantier som frigörs när den slutliga betalningsansökan för projektet har betalats.
|
miljoner euro |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Garantier vid förfinansiering |
19 |
32 |
Dessa 19 miljoner euro omfattar garantier som är avsedda att säkerställa förfinansiering som betalas ut under direkt förvaltning där EUF är mottagare av garantin (se not 4.1). Huvuddelen av förfinansieringen betalas dock ut inom ramen för den indirekta förvaltningen där mottagaren av garantin inte är EUF utan den upphandlande myndigheten. År 2024 uppgick det totala värdet av sådana garantier till 415 miljoner euro.
2.3. BIDRAG TILL FÖRVALTNINGSFONDER
Denna rubrik motsvarar det belopp som betalats ut som bidrag till EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika och EU:s förvaltningsfond Bêkou. Bidragen anges netto efter avdrag av de kostnader hos förvaltningsfonderna som kan hänföras till EUF.
Bidragen till förvaltningsfonderna genomförs av EUF genom direkt förvaltning.
|
miljoner euro |
||||
|
|
Nettobidrag den 31.12.2023 |
Bidrag som betalats 2024 |
Fördelning av förvaltningsfondernas nettokostnader 2024 |
Nettobidrag den 31.12.2024 |
|
Afrika |
186 |
90 |
(111 ) |
165 |
|
Bêkou |
30 |
|
(7 ) |
23 |
|
Totalt |
216 |
90 |
(118 ) |
188 |
Minskningen av bidragen som betalats från 274 miljoner euro 2023 till 90 miljoner euro 2024 härrör från minskningen av förvaltningsfondernas kostnader till följd av avvecklingen av båda förvaltningsfonderna. I slutet av 2021 hade EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika och EU:s förvaltningsfond Bêkou nått höjden av sin verksamhet och hade närmat sig slutet av avtalsperioden. Den avveckling av förvaltningsfonderna som inleddes därefter ledde till en minskning av antalet öppna kontrakt och därmed till en minskning av kostnaderna.
2.4. FORDRINGAR MED MOTPRESTATION OCH KRAV UTAN MOTPRESTATION
Transaktioner med motprestation är transaktioner där enheterna erhåller tillgångar eller tjänster, eller får skulder annullerade, och direkt ger ett ungefärligt lika värde (primärt i form av varor, tjänster eller användning av tillgångar) till den andra parten i utbyte. Transaktioner utan motprestation är transaktioner där en enhet antingen tar emot värde från en annan enhet, utan att direkt ge ett ungefärligt lika värde i utbyte, eller ger värde till en annan enhet, utan att direkt ta emot ett ungefärligt lika värde i utbyte.
2.4.1. Långfristiga fordringar med motprestation
Den 31 december 2024 hade EUF 5 miljoner euro i långfristiga fordringar med motprestation. Dessa bestod huvudsakligen av förutbetalda kostnader som härrörde från flera olika finansieringsinstrument.
2.4.2. Kortfristiga krav utan motprestation och fordringar med motprestation
|
miljoner euro |
|||
|
|
Not |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Krav avseende transaktioner utan motprestation |
2.4.2.1 |
24 |
13 |
|
Fordringar avseende transaktioner med motprestation |
2.4.2.2 |
12 |
12 |
|
Totalt |
|
37 |
24 |
2.4.2.1.
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Kunder |
2 |
40 |
9 |
52 |
55 |
|
Offentliga organ |
4 |
13 |
2 |
19 |
19 |
|
Tredjeländer |
- |
13 |
3 |
16 |
6 |
|
Nedskrivet belopp |
(6 ) |
(49 ) |
(7 ) |
(63 ) |
(68 ) |
|
Totalt |
- |
17 |
6 |
24 |
13 |
2.4.2.2.
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Upplupna intäkter |
- |
- |
2 |
2 |
1 |
|
Interna transaktioner inom EUF |
(207 ) |
227 |
(20 ) |
– |
– |
|
Övriga |
– |
4 |
7 |
11 |
11 |
|
Totalt |
(207 ) |
231 |
(11 ) |
12 |
12 |
Av effektivitetsskäl tilldelas den gemensamma kassan för alla EUF elfte EUF. Det medför transaktioner mellan de olika EUF, vilka utjämnas genom interna transaktioner mellan EUF:s olika balansräkningar.
Rubriken ”Övriga” omfattar huvudsakligen fordringar som härrör från finansieringsinstrument. Av de övriga fordringarna på 11 miljoner euro rör ett belopp på 4 miljoner euro en fordran från den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (Geeref), och ett belopp på 7 miljoner euro rör en fordran från Climate Investor One.
2.5. LIKVIDA MEDEL (5)
Likvida medel är finansieringsinstrument värderade till upplupet anskaffningsvärde och innefattar kontanter, inlåning i bank som kan tas ut på begäran eller med kort varsel (såsom löpande konton och sparkonton) och andra kortfristiga i hög grad likvida placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader.
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Särskilda konton |
|
|
|
|
|
|
Centralbanker |
– |
– |
285 |
285 |
341 |
|
|
– |
– |
285 |
285 |
341 |
|
Löpande konton |
|
|
|
|
|
|
Affärsbanker |
– |
– |
49 |
49 |
193 |
|
Likvida medel som hör till finansieringsinstrument |
– |
– |
77 |
77 |
67 |
|
|
– |
– |
126 |
126 |
260 |
|
Totalt |
– |
– |
411 |
411 |
601 |
Minskningen med 190 miljoner euro i likvida medel beror främst på att central- och affärsbankernas kontantreserver har minskat. Denna minskning är till största del en följd av att de betalningar som gjorts för att täcka utgifter och förskott överstiger de bidrag som tagits emot under året. Framför allt minskade det infordrade kapitalet från 1 800 miljoner euro 2023 till 1 200 miljoner euro 2024. Dessutom erhöll medlemsstaterna en återbetalning på 7,8 miljoner euro från nionde EUF för den första delbetalningen 2024, medan Förenade kungariket begärde att dess bidrag för den andra och tredje delbetalningen 2023 på 41 miljoner euro skulle avräknas från deras utestående andel i tionde och elfte EUF (se not 2.9.1).
Liksom under föregående år och för att begränsa motpartsrisken hålls mer likvida medel i konton hos centralbanker än hos affärsbanker (se not 5.1).
SKULDER
2.6. FINANSIELLA SKULDER
En finansiell skuld är varje skuld i form av
|
a) |
avtalsenlig förpliktelse att erlägga kontanter eller annan finansiell tillgång till ett annat företag, eller byta en finansiell tillgång eller finansiell skuld med ett annat företag under villkor som kan vara oförmånliga för företaget, eller |
|
b) |
ett avtal som kommer att eller kan komma att regleras i enhetens egna egetkapitalinstrument. |
Finansiella skulder klassificeras i följande kategorier: finansiella skulder till verkligt värde via resultatet, andra finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller skulder för finansiella garantiavtal.
|
miljoner euro |
|||
|
|
Not |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Långfristig |
|
|
|
|
Finansiella bestämmelser |
2.6.1 |
– |
3 |
|
Finansiellt garantiåtagande |
2.6.2 |
1 |
1 |
|
Övriga finansiella skulder |
2.6.3 |
– |
1 |
|
Betalningsåtaganden från samfinansiering |
|
– |
1 |
|
Totalt |
|
1 |
5 |
2.6.1. Avsättningar
Dessa avsättningar motsvarar de uppskattade kreditförluster som kommer att uppstå i förhållande till de lån som ges inom ramen för olika finansieringsinstrument.
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Långfristiga finansiella avsättningar |
– |
– |
– |
– |
3 |
|
Kortfristiga finansiella avsättningar |
– |
– |
2 |
2 |
- |
|
Totalt |
– |
– |
2 |
2 |
3 |
Beloppet på 2 miljoner euro motsvarar den beräknade förlusten när det gäller de lån som ges inom ramen för följande finansieringsinstrument: ElectriFI CW och ElectriFI CW II, AgriFI Tanzania och den regionala AgriFI för AKS-länderna.
2.6.2. Finansiellt garantiåtagande
Dessa avsättningar motsvarar de beräknade förluster som kommer att uppstå i samband med garantier som ställs inom ramen för olika finansiella instrument där anförtrodda enheter har befogenhet att utfärda garantier i eget namn men för EUF:s räkning och på dess risk. EDF:s finansiella risk avseende garantierna är begränsad och avsättningar görs allt eftersom i form av finansiella tillgångar som ska täcka eventuella framtida anspråk på garantierna.
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Finansiellt garantiåtagande |
– |
– |
1 |
1 |
1 |
Beloppet på 1 miljon euro motsvarar den beräknade förlusten när det gäller den garanti på 9 miljoner euro som lämnats inom ramen för det finansiella instrumentet Euritz (se not 4.2.1).
2.6.3. Övriga finansiella skulder
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet |
– |
– |
– |
– |
1 |
Den 31 december 2024 uppgick de totala betalningsåtagandena för finansiella instrument endast till 25 000 euro. Detta belopp avser i sin helhet betalningsåtaganden från ABC Fund.
2.7. BETALNINGSÅTAGANDEN
Betalningsåtaganden är skulder som ska betalas för varor eller tjänster som har mottagits eller tillhandahållits och som – till skillnad från upplupna kostnader – redan har fakturerats eller formellt avtalats med leverantören. Betalningsåtagandena kan avse både beloppen för transaktioner med motprestation (som köp av varor och tjänster) och transaktioner utan motprestation (exempelvis relaterade till ersättningsanspråk från stödmottagare, förfinansiering eller annan EU-finansiering).
|
miljoner euro |
||||||
|
|
Not |
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Kortfristiga betalningsåtaganden |
2.7.1 |
- |
21 |
130 |
150 |
260 |
|
Diverse betalningsåtaganden |
2.7.2 |
- |
5 |
100 |
105 |
132 |
|
Totalt |
|
- |
25 |
230 |
256 |
391 |
2.7.1. Kortfristiga betalningsåtaganden
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Leverantörer |
– |
14 |
41 |
56 |
98 |
|
Tredjeländer |
– |
– |
29 |
29 |
32 |
|
Offentliga organ |
– |
6 |
59 |
66 |
129 |
|
Totalt |
– |
21 |
130 |
150 |
260 |
Betalningsåtagandena omfattar till stor del kostnadsredovisningar som EUF tagit emot för bidrag som tillhandahållits mottagarna. De tas upp i redovisningen vid den tidpunkt då kostnadsredovisningen tas emot och till det fullständiga beloppet i kostnadsredovisningen. Efter en kontroll av stödberättigandet betalas bara de stödberättigande beloppen till mottagarna. I slutet av året analyseras de utestående ersättningsanspråken och de beräknade stödberättigande kostnaderna inom ramen för dessa ersättningsanspråk redovisas i resultaträkningen. De beräknade belopp som inte ger rätt till stöd tas upp i redovisningen som övriga kortfristiga betalningsåtaganden.
Minskningen av betalningsåtaganden beror på en lägre volym av mottagna fakturor som fortfarande var utestående vid årets slut.
2.7.2. Diverse betalningsåtaganden
|
miljoner euro |
||||||
|
|
Not |
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Betalningsåtaganden från samfinansiering |
2.7.2.1 |
– |
5 |
23 |
28 |
41 |
|
Förutbetalda kapitaltillskott |
2.7.2.2 |
– |
– |
64 |
64 |
88 |
|
Övriga diverse betalningsåtaganden |
|
– |
(1 ) |
13 |
12 |
3 |
|
Totalt |
|
– |
5 |
100 |
105 |
132 |
2.7.2.1.
Betalningsåtaganden från samfinansiering utgör medel som EUF tar emot inom ramen för avtalen om samfinansiering. EUF ska använda dessa bidrag för att tillhandahålla överenskomna tjänster till tredje parter och återlämna de outnyttjade medlen till bidragsgivarna. Tidpunkten för användningen av samfinansieringsbeloppen avgör om dessa redovisas som kortfristiga eller långfristiga.
Vid årets slut görs en bedömning från fall till fall av alla betalningsåtaganden från samfinansiering, och alla belopp som sannolikt inte kommer att användas under de följande 12 månaderna bedöms som långfristiga.
|
miljoner euro |
||||||
|
|
Åttonde EUF |
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Kortfristiga betalningsåtaganden från samfinansiering |
– |
– |
5 |
23 |
28 |
41 |
2.7.2.2.
Ett belopp på 6,3 miljoner euro i förutbetalda kapitaltillskott avser en återbetalning till medlemsstaterna och Förenade kungariket från tillbakadragna eller outnyttjade medel från projekt inom ramen för nionde EUF (se not 2.9.1). Medlemsstaterna enades om att de belopp som ska återbetalas kan räknas av mot bidragen från elfte EUF under den första infordran av bidrag under 2025.
Utöver återbetalningen avser ett belopp på 58 miljoner euro den första delbetalningen för 2025 som Cypern, Estland, Förenade kungariket, Litauen, Portugal och Ungern betalade i förskott. Av detta totalbelopp kommer 51 miljoner euro helt och hållet från Förenade kungariket och 15 miljoner euro drogs av från Förenade kungarikets återstående andel outnyttjade medel från tionde och elfte EUF. Enligt artikel 152 i utträdesavtalet ska Förenade kungariket fortsätta vara part i EUF fram till avslutandet av elfte EUF och alla tidigare oavslutade EUF och landet ska i detta avseende ha samma skyldigheter som medlemsstaterna (se not 2.9.1).
2.8. UPPLUPNA KOSTNADER
Upplupna kostnader är skulder som ska betalas för varor eller tjänster som har mottagits eller tillhandahållits men som – till skillnad från betalningsåtaganden – ännu inte har fakturerats eller formellt avtalats med leverantören. Beräkningen av upplupna kostnader baseras på det öppna beloppet budgetåtaganden vid årets utgång. Andelen beräknade upplupna kostnader som avser förfinansiering som har betalats har redovisats som en minskning av förfinansieringsbeloppen.
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Upplupna kostnader |
– |
71 |
703 |
774 |
983 |
|
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda kostnader |
– |
– |
– |
– |
1 |
|
Totalt |
– |
71 |
703 |
774 |
984 |
Upplupna kostnader omfattar beräknade driftskostnader för pågående eller avslutade kontrakt utan godkända ersättningsanspråk där de bidragsberättigande kostnader som uppkommit för stödmottagarna beräknades med hjälp av den bästa tillgängliga informationen vid tidpunkten för upprättandet av redovisningen. Det noteras att information från storskalig daglig verksamhet, såsom förlängningar av kontrakt som undertecknats efter rapporteringsdatumet, inte beaktas systematiskt och att den potentiella effekten av denna verksamhet på upplupna avgifter inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Andelen beräknade upplupna kostnader som avser utbetald förfinansiering har redovisats som en minskning av förfinansieringsbeloppen (se not 2.2).
Minskningen av de upplupna kostnaderna på 210 miljoner euro förklaras av minskningen av antalet kontrakt för vilka kostnader behövde beräknas och ackumuleras. Denna minskning ligger i linje med EUF:s livscykel och antalet underliggande öppna kontrakt.
NETTOTILLGÅNGAR
2.9. FONDKAPITAL
Medlemsstaterna i EUF ger bidrag till fonden för genomförandet av EUF:s program enligt vad som anges i det interna avtalet för varje EUF. Enligt den tillämpliga rättsliga grunden fattas beslut om infordran av medel, dvs. begäran om finansiering för ett givet år n, genom ett rådsbeslut under år n-1, där de medel som ska tas emot är tydligt fördelade på särskilda framtida perioder.
Bidragen uppfyller kriterierna för bidrag från ägarna (redovisningsregel 1) och behandlas som fondkapital i EUF:s finansiella rapport för helåret. Fondkapitalet utgör det totala bidragsbelopp som ska tas emot från medlemsstaterna i EUF. Eftersom det icke infordrade fondkapitalet dras av från det totala fondkapitalet (se redogörelse för ändringar i nettotillgångarna), redovisas bara det infordrade fondkapitalet i balansräkningen.
Eftersom de överenskomna bidragen är fördelade på särskilda rapporteringsperioder, och eftersom EUF:s rättsliga anspråk gentemot medlemsstaterna i EUF bara uppkommer under dessa perioder, redovisas alla belopp som tagits emot i förskott som förutbetalda kapitaltillskott under betalningsåtaganden i stället för som infordrat kapital.
2.9.1. Infordrat fondkapital – aktiva EUF
|
miljoner euro |
||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
Totalt |
|
Fondkapital |
10 442 |
20 834 |
29 331 |
60 607 |
|
Icke infordrat fondkapital |
- |
- |
(6 040 ) |
(6 040 ) |
|
Infordrat fondkapital den 31.12.2023 |
10 442 |
20 834 |
23 290 |
54 566 |
|
Fondkapital |
10 435 |
20 819 |
29 290 |
60 544 |
|
Icke infordrat fondkapital |
- |
- |
(4 840 ) |
(4 840 ) |
|
Infordrat fondkapital den 31.12.2024 |
10 435 |
20 819 |
24 449 |
55 704 |
Icke infordrat fondkapital motsvarar belopp som ännu inte har infordrats från medlemsstaterna. Det infordrade fondkapitalet motsvarar de bidrag som har infordrats av EUF och förts över till kassakontona av medlemsstaterna (se nedan 2.9.2).
Genom rådets beslut (EU) 2024/2906 (6) minskades medlemsstaternas bidragsandel som fastställs i de interna avtalen för åttonde och nionde EUF med ett belopp på 6,3 miljoner euro som dragits tillbaka inom ramen för nionde EUF. Återbetalningar till följd av denna minskning har kompenserats vid ytterligare infordringar av medel inom ramen för elfte EUF. Återbetalningen kommer i själva verket att användas vid den första delbetalningen 2025 (se not 2.7.2).
Även om Förenade kungariket fortsätter att vara part i EUF till dess att alla program har avslutats kan, i enlighet med artikel 153 i utträdesavtalet, dess andel av outnyttjade medel och medel som dragits tillbaka från nionde och tionde EUF inte återanvändas. År 2024 begärde Förenade kungariket att dess andra och tredje delbetalningar för året skulle kompenseras med dess utestående andel av reserven för tionde och elfte EUF. Dessutom återbetalades ytterligare 15 miljoner euro till Förenade kungariket för dess första delbetalning 2025 (se not 2.7.2.1). Till följd av detta minskade fondkapitalet i tionde och elfte EUF med 15 respektive 41 miljoner euro.
2.9.2. Infordrat och icke infordrat fondkapital per medlemsstat samt för Förenade kungariket
|
miljoner euro |
||||
|
Bidrag elfte EUF |
% |
Icke infordrat kapital den 31.12.2023 |
Infordrat kapital 2024 |
Icke infordrat kapital den 31.12.2024 |
|
Österrike |
2,40 |
145 |
(29 ) |
116 |
|
Belgien |
3,25 |
196 |
(39 ) |
157 |
|
Bulgarien |
0,22 |
13 |
(3 ) |
11 |
|
Kroatien |
0,23 |
14 |
(3 ) |
11 |
|
Cypern |
0,11 |
7 |
(1 ) |
5 |
|
Tjeckien |
0,80 |
48 |
(10 ) |
39 |
|
Danmark |
1,98 |
120 |
(24 ) |
96 |
|
Estland |
0,09 |
5 |
(1 ) |
4 |
|
Finland |
1,51 |
91 |
(18 ) |
73 |
|
Frankrike |
17,81 |
1 076 |
(214 ) |
862 |
|
Tyskland |
20,58 |
1 243 |
(247 ) |
996 |
|
Grekland |
1,51 |
91 |
(18 ) |
73 |
|
Ungern |
0,61 |
37 |
(7 ) |
30 |
|
Irland |
0,94 |
57 |
(11 ) |
46 |
|
Italien |
12,53 |
757 |
(150 ) |
606 |
|
Lettland |
0,12 |
7 |
(1 ) |
6 |
|
Litauen |
0,18 |
11 |
(2 ) |
9 |
|
Luxemburg |
0,26 |
15 |
(3 ) |
12 |
|
Malta |
0,04 |
2 |
(0 ) |
2 |
|
Nederländerna |
4,78 |
289 |
(57 ) |
231 |
|
Polen |
2,01 |
121 |
(24 ) |
97 |
|
Portugal |
1,20 |
72 |
(14 ) |
58 |
|
Rumänien |
0,72 |
43 |
(9 ) |
35 |
|
Slovakien |
0,38 |
23 |
(5 ) |
18 |
|
Slovenien |
0,22 |
14 |
(3 ) |
11 |
|
Spanien |
7,93 |
479 |
(95 ) |
384 |
|
Sverige |
2,94 |
178 |
(35 ) |
142 |
|
Förenade kungariket |
14,68 |
887 |
(176 ) |
710 |
|
Totalt |
100,00 |
6 040 |
(1 200 ) |
4 840 |
Eftersom kapitalet i nionde och tionde EUF har infordrats och tagits emot i sin helhet under de föregående åren har under 2024 ett belopp på 1 200 miljoner euro infordrats som är helt relaterat till elfte EUF. Det infordrade kapitalet minskade från 1 800 miljoner euro 2023 till 1 200 miljoner euro 2024.
2.9.3. Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Åttonde EUF |
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
Totalt |
|
Utgående balans den 31.12.2022 |
(2 513 ) |
2 010 |
(38 ) |
541 |
– |
|
Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för åttonde EUF |
2 762 |
(2 762 ) |
– |
– |
– |
|
Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för tionde EUF |
427 |
(432 ) |
6 |
– |
– |
|
Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för elfte EUF |
(676 ) |
676 |
(87 ) |
87 |
– |
|
Utgående balans den 31.12.2023 |
– |
(509 ) |
(120 ) |
628 |
– |
|
Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för tionde EUF |
– |
(1 ) |
1 |
– |
– |
|
Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för elfte EUF |
– |
– |
(68 ) |
68 |
– |
|
Utgående balans den 31.12.2024 |
– |
(510 ) |
(187 ) |
696 |
– |
Under denna rubrik ingår medel som överförts mellan aktiva EUF.
Alltsedan ikraftträdandet av Cotonouavtalet överförs alla outnyttjade medel från tidigare aktiva EUF till den senast inrättade EUF efter det att de tidigare åtagandena dragits tillbaka. Medel som överförts från andra EUF resulterar i en ökning av anslagen för den mottagande fonden och i en minskning av anslagen för ursprungsfonden. Medel som överförts till resultatreserven för tionde och elfte EUF kan bara tas i anspråk enligt de särskilda villkor som anges i de interna avtalen.
3. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN
INTÄKTER
|
miljoner euro |
|||
|
|
Not |
2024 |
2023 |
|
Intäkter från transaktioner utan motprestation |
3.1 |
41 |
14 |
|
Intäkter från transaktioner med motprestation |
3.2 |
90 |
52 |
|
Totalt |
|
131 |
65 |
3.1. INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION
Intäkter från transaktioner utan motprestation utgörs av transaktioner där överlåtaren tillhandahåller medel till den mottagande enheten utan att denna direkt lämnar ett ungefärligt motsvarande värde i utbyte. Rubriken omfattar främst belopp som erhållits från kommissionen under året och återkrav av driftsutgifter.
|
miljoner euro |
||||||
|
|
Not |
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
2024 |
2023 |
|
Återkrav av kostnader |
|
1 |
16 |
7 |
24 |
6 |
|
Intäkter från samfinansiering |
3.1.1 |
– |
12 |
5 |
17 |
8 |
|
Totalt |
|
1 |
28 |
12 |
41 |
14 |
Intäkter från transaktioner utan motprestation kan delas upp på följande förvaltningsmetoder:
|
miljoner euro |
||
|
|
2024 |
2023 |
|
Direkt förvaltning |
|
|
|
Genomförd av: |
|
|
|
Europeiska kommissionen |
1 |
– |
|
Genomförandeorgan |
2 |
– |
|
EU-delegationer |
4 |
5 |
|
|
7 |
5 |
|
Indirekt förvaltning |
|
|
|
Genomförd av: |
|
|
|
Tredjeländer |
31 |
6 |
|
Offentligrättsliga organ |
– |
– |
|
Internationella organisationer |
3 |
3 |
|
Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter |
– |
– |
|
|
34 |
9 |
|
Totalt |
41 |
14 |
3.1.1. Intäkter från samfinansiering
De mottagna samfinansieringsbidragen uppfyller kriterierna för villkorade intäkter från transaktioner utan motprestation och bör därmed inte påverka resultaträkningen när de tas emot. Bidragen kvarstår som skulder (se noterna 2.7.2 och 2.7.2.1) till dess att de villkor som åtföljer de donerade medlen är uppfyllda, dvs. att bidragsberättigande kostnader har uppkommit (se not 3.5). Motsvarande belopp tas därefter upp i resultaträkningen som intäkter utan motprestation från samfinansiering. Följaktligen är påverkan på årets ekonomiska resultat noll.
3.2. INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
2024 |
2023 |
|
Finansiella intäkter |
– |
1 |
18 |
19 |
9 |
|
Övriga intäkter |
2 |
4 |
65 |
71 |
43 |
|
Totalt |
2 |
5 |
83 |
90 |
52 |
19 miljoner euro under rubriken ”Finansiella intäkter” består huvudsakligen av upplupen ränta på obetalda betalningskrav, ränta på förfinansiering, ränta på tillgodohavanden i centralbanker och affärsbanker och intäkter från finansieringsinstrument.
”Övriga intäkter” avser i huvudsak valutakursvinster. Motsvarande valutakursförluster tas upp i redovisningen under Övriga kostnader (se not 3.7).
KOSTNADER
3.3. KOSTNADER GENOMFÖRDA AV ANDRA ENHETER
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
2024 |
2023 |
|
Kostnader för tekniskt bistånd |
– |
– |
4 |
4 |
3 |
Beloppet på 4 miljoner euro utgörs av kostnader för tekniskt bistånd som uppkommit inom flera finansieringsinstrument.
3.4. STÖDINSTRUMENT
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
2024 |
2023 |
|
Programplanerat bistånd |
2 |
(13 ) |
641 |
630 |
841 |
|
Makro-ekonomiskt stöd |
– |
– |
– |
– |
7 |
|
Sektorspolitik |
– |
– |
– |
– |
(1 ) |
|
Projekt som avser flera AKS-länder |
– |
89 |
408 |
497 |
779 |
|
Katastrofbistånd |
– |
12 |
(25 ) |
(13 ) |
230 |
|
Institutionellt stöd |
– |
2 |
3 |
4 |
12 |
|
Ersättning för exportinkomster |
– |
– |
– |
– |
2 |
|
Bidrag till förvaltningsfonderna |
– |
– |
118 |
118 |
311 |
|
Totalt |
2 |
90 |
1 145 |
1 237 |
2 181 |
EUF:s driftsutgifter omfattar olika stödinstrument och kan ha olika utformning beroende på hur medlen förvaltas och betalas ut.
Under 2024 minskade driftsutgifterna med 944 miljoner euro, främst till följd av en betydande minskning av utgifter inom ramen för elfte EUF, från 1 906 miljoner euro 2023 till 1 145 miljoner euro 2024. Denna minskning observerades i alla program och ligger i linje med EUF:s livscykel.
På samma sätt överensstämmer de ändrade utgifterna inom ramen för nionde och tionde EUF med EUF:s livscykel och det gradvisa avslutandet av kontrakt. Många kontrakt inom ramen för dessa EUF slutfördes och avslutades 2024, vilket ledde till lägre utgifter.
De negativa beloppen inom ramen för tionde och elfte EUF avseende programmen för programplanerat bistånd och katastrofbistånd beror på att återföringen av 2023 års upplupna kostnader var högre än de faktiska utgifterna för 2024. Specifikt för elfte EUF avser de negativa beloppen ett kontrakt med Världsbanken som ursprungligen skulle avslutas i december 2023 och sedan under 2024 förlängdes till december 2025. Kommissionen bidrar till denna förvaltningsfond med medel från både förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika och EUF. I och med att principen om hur förbrukningen ska prioriteras tillämpades på förfinansieringen, tilldelades 2024 års utgifter förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika, medan man under 2025 förväntas använda EUF-medlen.
Dessutom påverkades utgifterna för programplanerade biståndsprojekt, katastrofbiståndsprojekt och projekt inom AKS-staterna med 175 miljoner euro till följd av återföringen av 2023 års upplupna kostnader för fyra projekt, däribland kontraktet med Världsbanken. På grundval av uppdaterad information om genomförandet från genomförandepartnerna, som mer korrekt återspeglar projektens faktiska framsteg, registrerades inga upplupna kostnader för dessa kontrakt under 2024.
3.5. KOSTNADER FÖR SAMFINANSIERING
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
2024 |
2023 |
|
Samfinansiering |
– |
12 |
5 |
17 |
8 |
I denna rubrik ingår kostnader som uppkommit från samfinansierade projekt under 2024. Det bör noteras att de kostnader som uppkommit inbegriper beräknade belopp som avser periodavgränsningen (och följaktligen återföring av förra årets beräknade belopp).
I enlighet med redovisningsreglerna för samfinansiering påverkar beloppen inte EUF:s resultat för räkenskapsåret, eftersom de tas upp både under kostnader för samfinansiering och under intäkter från samfinansiering (se även not 3.1.1).
Stödinstrument och kostnader för samfinansiering per förvaltningsmetod
|
miljoner euro |
||
|
|
2024 |
2023 |
|
Direkt förvaltning |
|
|
|
Genomförd av: |
|
|
|
Europeiska kommissionen |
17 |
50 |
|
EU:s genomförandeorgan |
3 |
16 |
|
Förvaltningsfonder |
118 |
290 |
|
EU-delegationer |
148 |
235 |
|
|
286 |
591 |
|
Indirekt förvaltning |
|
|
|
Genomförd av: |
|
|
|
EIB och EIF |
84 |
(45 ) |
|
Internationella organisationer |
287 |
994 |
|
Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter |
156 |
201 |
|
Offentligrättsliga organ |
126 |
147 |
|
Tredjeländer |
314 |
297 |
|
EU-organ i offentlig-privata partnerskap |
– |
3 |
|
|
967 |
1 597 |
|
Totalt |
1 254 |
2 189 |
3.6. FINANSIERINGSKOSTNADER
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
2024 |
2023 |
|
Nettonedskrivningsförlust på lån och fordringar |
– |
(5) |
4 |
(1) |
2 |
|
Förlust på finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultatet |
– |
– |
3 |
3 |
3 |
|
Avgiftssubvention |
– |
– |
2 |
2 |
1 |
|
Totalt |
– |
(5) |
9 |
3 |
7 |
Nettonedskrivningsförluster på lån och fordringar omfattar nedskrivningar av finansiella instrument och beräknade kostnader för belopp som inte kan återkrävas till följd av gamla betalningskrav (äldre än två år), konkurser och beslut att avstå från fordran.
De finansiella kostnaderna på 3 miljoner euro för finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet avser främst valutakursdifferenser, ränteförändringar och förändringar i verkligt värde för flera finansieringsinstrument.
Beloppet på 2 miljon euro under rubriken ”Avgiftssubvention” avser kostnader som uppkommit inom ramen för finansieringsinstrumentet Kulima.
3.7. ÖVRIGA KOSTNADER
Under denna rubrik tas kostnader av administrativ natur upp, exempelvis externa tjänster som inte avser it, operationell leasing, kommunikation och publikationer, utbildning mm.
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
2024 |
2023 |
|
Administrativa kostnader och it-kostnader |
- |
1 |
42 |
43 |
51 |
|
Avsättningar för risker och kostnader |
- |
- |
- |
- |
1 |
|
Realiserade förluster på kundfordringar |
1 |
2 |
- |
4 |
- |
|
Valutakursförluster |
1 |
4 |
59 |
63 |
62 |
|
Valutakursförluster på finansiella instrument |
– |
– |
1 |
1 |
1 |
|
Totalt |
2 |
7 |
101 |
110 |
116 |
Rubriken ”Administrativa kostnader och it-kostnader” inbegriper belopp som baseras på EUF:s interna avtal med kommissionen för att täcka de administrativa utgifter som uppkommit på både huvudkontoret och delegationerna för förvaltning av EUF-program.
4. EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER SAMT ÖVRIGA SIGNIFIKANTA UPPLYSNINGAR
4.1. EVENTUALTILLGÅNGAR
En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och vilka inte helt ligger inom enhetens kontroll.
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Garantier vid förfinansiering |
– |
– |
19 |
19 |
32 |
|
Totalt |
– |
– |
19 |
19 |
32 |
Garantier vid förfinansiering begärs i vissa fall från stödmottagare som inte är medlemsstater inför en utbetalning av förfinansiering.
I slutet av 2024 uppgick garantierna vid förfinansiering till 19 miljoner euro jämfört med 32 miljoner euro 2023. Detta ligger i linje med avvecklingen av EUF och det gradvisa avslutandet av kontrakt.
När avtal förvaltas inom ramen för indirekt förvaltning tillhör de garantier som ställts en annan upphandlande myndighet än EUF och därför redovisas garantierna inte via EUF.
4.2. EVENTUALFÖRPLIKTELSER
Eventualförpliktelser är antingen potentiella förpliktelser som härrör från tidigare händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller uteblir som inte helt ligger inom enhetens kontroll, eller befintliga förpliktelser som härrör från tidigare händelser där utflödet av resurser inte är sannolikt eller beloppet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
4.2.1. Ställda garantier
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Ställda garantier |
– |
– |
26 |
26 |
28 |
Tabellen ovan visar i vilken mån EUF är exponerad för framtida betalningar med anledning av garantier som lämnats till Europeiska investeringsbanksgruppen eller andra finansinstitut. Beloppen redovisas netto i finansiella avsättningar eller finansiella skulder som redovisas för dessa program.
Beloppet på 26 miljoner euro avser garantier inom ramen för följande finansieringsinstrument: 9 miljoner euro inom finansieringsinstrumentet Euritz, 10 miljoner euro inom fonden Kulima och 7 miljoner euro inom Zambia agriculture value chain facility.
4.2.2. Eventualförpliktelser rörande rättsfall
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Pågående rättsliga ärenden |
– |
– |
7 |
7 |
7 |
I slutet av 2024 fanns det bara två pågående ärenden på sammanlagt 7 miljoner euro.
4.3. ÖVRIGA SIGNIFIKANTA UPPLYSNINGAR
4.3.1. Utestående åtaganden som ännu inte kostnadsförts
Det nedanstående beloppet avser de budgeterade utestående åtagandena minus belopp som kostnadsförts i resultaträkningen. Med budgeterade utestående åtaganden avses åtaganden som ännu inte vare sig har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av att fleråriga program upprättats.
|
miljoner euro |
|||||
|
|
Nionde EUF |
Tionde EUF |
Elfte EUF |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Utestående åtaganden som ännu inte kostnadsförts |
15 |
166 |
2 520 |
2 701 |
3 449 |
Minskningen av de utestående åtagandena beror till stor del på minskningen av budgeterade utestående åtaganden, som uppgick till totalt 3 812 miljoner euro i slutet av 2024 (2023: 5 116 miljoner euro). Detta ligger i linje med EUF:s livscykel och hänger också samman med utvecklingen av antalet öppna kontrakt (se not 2.2).
5. HANTERING AV FINANSIELLA RISKER
Följande uppgifter vad gäller hantering av finansiella risker för EUF avser den likviditetsförvaltning som kommissionen utför för EUF:s räkning för att ta fondens medel i anspråk.
5.1. RIKTLINJER FÖR RISKHANTERING OCH RISKSÄKRING
Reglerna och principerna för hanteringen av likviditetsförvaltningen anges i budgetförordningen för elfte EUF och i det interna avtalet.
Som ett resultat av ovan nämnda förordning tillämpas följande huvudprinciper:
|
(a) |
Medlemsstaterna betalar bidragen till EUF genom särskilda konton som öppnats hos var och en av medlemsstaternas sedelutgivande banker eller hos ett finansinstitut som medlemsstaten har utsett. Bidragsbeloppen ska stå kvar på de särskilda kontona till dess att EUF:s betalningar ska verkställas. |
|
(b) |
Medlemsstaterna ska betala sina bidrag till EUF i euro, medan EUF:s betalningar görs både i euro och i andra valutor. |
|
(c) |
Bankkonton som öppnats i kommissionens namn för EUF:s räkning får inte övertrasseras. |
Utöver de särskilda kontona har kommissionen öppnat andra bankkonton i EUF:s namn hos finansinstitut (centralbanker och affärsbanker) för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.
Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna it-system. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.
En uppsättning skriftliga riktlinjer och förfaranden reglerar hanteringen av kassa- och betalningstransaktionerna i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. Dessa riktlinjer och förfaranden täcker de olika verksamhetsområdena, och överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena kontrolleras regelbundet.
5.2. VALUTARISK
EUF:s exponering för valutarisk vid årets slut – nettoposition
|
miljoner euro |
||||||||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
||||||
|
|
USD |
euro |
Övriga |
Totalt |
USD |
euro |
Övriga |
Totalt |
|
Finansiella tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde |
10 |
4 |
7 |
21 |
7 |
7 |
3 |
17 |
|
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet |
42 |
61 |
9 |
112 |
16 |
49 |
8 |
73 |
|
Fordringar |
6 |
5 |
– |
11 |
7 |
4 |
– |
11 |
|
Likvida medel |
11 |
400 |
– |
411 |
6 |
595 |
– |
601 |
|
|
69 |
470 |
16 |
555 |
36 |
655 |
11 |
704 |
|
Finansiella skulder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella avsättningar och finansiellt garantiåtagande |
– |
3 |
– |
3 |
– |
2 |
2 |
4 |
|
|
– |
3 |
– |
3 |
– |
2 |
2 |
4 |
|
Totalt |
69 |
473 |
16 |
558 |
36 |
657 |
13 |
706 |
Alla bidrag hålls i euro och andra valutor köps först när de behövs för att verkställa betalningarna. Därmed utsätts inte EUF:s likviditetsförvaltning för valutarisker.
5.3. RÄNTERISK
EUF lånar inte upp pengar och är därmed inte utsatt för ränterisker.
Ränta löper på saldona på fondens olika bankkonton. Därför har kommissionen för EUF:s räkning infört åtgärder för att säkerställa att regelbundet intjänade räntor speglar nivån på marknadsräntorna samt potentiella fluktuationer.
Bidragen till EUF:s budget krediteras av varje medlemsstat till ett särskilt konto som öppnats hos det finansinstitut som den utsett. För att hantera risken för negativ avkastning, som förelåg för ett par år sedan, finns det förfaranden för likviditetsförvaltning för att minimera saldona på de berörda kontona. Dessutom bärs en negativ avkastning på dessa konton av den berörda medlemsstaten i enlighet med rådets förordning (EU) 2016/888 (7).
För tillgodohavanden över natten på konton i affärsbankerna utgår dagsränta. Avkastningen på saldona på dessa konton baseras på rörliga marknadsräntor på vilka en avtalsmässig marginal (positiv eller negativ) tillämpas. På de flesta kontona är räntan kopplad till en marknadsreferensränta och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. Därmed riskerar inte EUF att dess innehav får ersättning till lägre räntenivåer än marknadsräntorna.
5.4. KREDITRISK (MOTPARTSRISK)
Maximal kreditriskexponering
För finansiella tillgångar är de rapporterade beloppen redovisade nettovärden och representerar EUF:s exponering för kreditrisk i slutet av rapporteringsperioden.
|
miljoner euro |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Finansiella tillgångar |
|
|
|
Lån |
21 |
16 |
|
Likvida medel |
411 |
601 |
|
Fordringar med motprestation (*1) |
11 |
11 |
|
Ställda garantier |
|
|
|
Finansiella garantiavtal |
12 |
14 |
|
Totalt den 31.12.2024 |
454 |
642 |
Finansieringsinstrumentlån: kreditkvalitet
|
miljoner euro |
|||||
|
31.12.2024 |
|||||
|
|
Steg 1 |
Steg 2 |
Steg 3 |
Förvärvade eller utgivna kreditförsämrade tillgångar |
Totalt |
|
Kreditvärdering |
|
|
|
|
|
|
Hög till högsta kreditvärdering |
– |
– |
– |
– |
– |
|
Medelhög till hög kreditvärdering |
– |
– |
– |
– |
– |
|
Låg till medelhög kreditvärdering |
– |
– |
– |
– |
– |
|
Icke-investeringsvärdig kreditvärdering och hög risk för betalningssvårigheter |
16 |
6 |
3 |
– |
25 |
|
Redovisat bruttovärde |
16 |
6 |
3 |
– |
25 |
|
Minus förlustavsättning |
3 |
1 |
– |
– |
4 |
|
Redovisat nettovärde |
13 |
5 |
3 |
– |
21 |
Likvida medel: kreditkvalitet
|
miljoner euro |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
|
|
|
|
Kreditvärdering |
|
|
|
Hög till högsta kreditvärdering |
314 |
514 |
|
Medelhög till hög kreditvärdering |
91 |
77 |
|
Låg till medelhög kreditvärdering |
6 |
11 |
|
Icke-investeringsvärdig kreditvärdering och hög risk för betalningssvårigheter |
– |
– |
|
Redovisat bruttovärde |
411 |
601 |
|
Minus förlustavsättning |
- |
- |
|
Redovisat nettovärde |
411 |
601 |
Fordringar: kreditkvalitet
|
miljoner euro |
||||||
|
31.12.2024 |
||||||
|
|
Har inte förfallit |
Förfallna 0–30 dagar |
Förfallna 31–90 dagar |
Förfallna 91 dagar till 1 år |
Förfallna > 1 år |
Totalt |
|
Redovisat bruttovärde |
11 |
– |
– |
– |
– |
11 |
|
Minus förlustavsättning |
– |
– |
– |
– |
– |
– |
|
Redovisat nettovärde |
11 |
– |
– |
– |
– |
11 |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: kreditkvalitet
Under 2024 avser de finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet som ingår i denna finansiella rapport för helår investeringar i eget kapital som inte omfattas av kreditrisk (se not 2.1).
5.5. LIKVIDITETSRISK
Löptidsanalys av finansiella skulder per återstående avtalsenlig löptid
De finansiella skulderna och betalningsåtagandena under denna rubrik anges med de redovisade värdena i balansräkningen.
|
miljoner euro |
||||
|
|
< 1 år |
1–5 år |
> 5 år |
Totalt |
|
Finansiella skulder den 31.12.2024 |
256 |
– |
– |
256 |
|
Finansiella skulder den 31.12.2023 |
391 |
2 |
– |
393 |
De budgetprinciper som tillämpas på EUF säkerställer att de samlade likvida medlen för budgetperioden alltid är tillräckliga för verkställandet av betalningarna. Medlemsstaternas sammanlagda bidrag motsvarar de totala betalningsbemyndigandena för budgetperioden i fråga.
Medlemsstaternas bidrag till EUF betalas dock genom tre delbetalningar per år, medan utbetalningarna till viss del är säsongsbundna.
För att säkerställa att de likvida medlen alltid är tillräckliga för att täcka de betalningar som ska verkställas en viss månad, utbyts regelbundet information om situationen för de likvida medlen mellan kommissionens likviditetsförvaltning och de berörda utbetalande avdelningarna.
Inom ramen för EUF:s likviditetsförvaltning används vidare automatiska system för likviditetsförvaltning för att dagligen säkerställa att alla EUF:s bankkonton har tillräcklig täckning.
6. REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER
Närstående parter till EUF är EU:s förvaltningsfond Bêkou, EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika samt Europeiska kommissionen. Transaktioner mellan dessa enheter äger rum som ett led i EUF:s normala verksamhet och därför ställs inga särskilda upplysningskrav för transaktioner som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler.
EUF har ingen separat förvaltning, eftersom fonden förvaltas av kommissionen. Ersättningar till nyckelpersoner inom EU, däribland vid kommissionen, har offentliggjorts i Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning under rubrik 7.2 ”Ersättningar till nyckelpersoner”.
7. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN
Den dag då dessa räkenskaper godkändes hade fortfarande inga väsentliga händelser som borde redovisas separat under detta avsnitt uppmärksammats av eller rapporterats till EUF:s räkenskapsförare. Årsredovisningen och därtill hörande noter har sammanställts med stöd av senast tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av uppgifterna ovan.
8. AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET
Årets ekonomiska resultat beräknas enligt principerna för periodiserad redovisning. Budgetutfallet beräknas emellertid enligt kontantmetoden. Eftersom det ekonomiska resultatet och budgetutfallet bygger på samma underliggande transaktioner är det i kontrollsyfte vettigt att stämma av dem mot varandra. Denna avstämning redovisas i tabellen nedan, med angivelse av de viktigaste avstämningsbeloppen, som delas upp mellan inkomster och utgifter. I noterna till tabellen finns ytterligare information om arten av de viktigaste avstämningsposterna.
|
miljoner euro |
||
|
|
2024 |
2023 |
|
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET |
(1 240 ) |
(2 249 ) |
|
Intäkter |
|
|
|
Fordringar som inte påverkar budgetutfallet |
(25 ) |
(11 ) |
|
Fordringar som fastställts under innevarande år men ännu inte uppburits |
(4 ) |
(2 ) |
|
Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under innevarande år |
18 |
12 |
|
Nettoeffekt av förfinansiering |
38 |
36 |
|
Upplupna intäkter (netto) |
(98 ) |
(54 ) |
|
Kostnader |
|
|
|
Kostnader under innevarande år som ännu inte betalats |
65 |
(55 ) |
|
Kostnader från tidigare år som betalats under innevarande år |
(176 ) |
(349 ) |
|
Nettoeffekt av förfinansiering |
1 147 |
556 |
|
Upplupna kostnader (netto) |
(1 071 ) |
59 |
|
BUDGETUTFALL FÖR ÅRET |
(1 345 ) |
(2 056 ) |
8.1. AVSTÄMNING AV INTÄKTER
Budgetintäkterna under ett räkenskapsår motsvarar uppburna intäkter från fordringar som fastställts under årets lopp och uppburna belopp från fordringar som fastställts under tidigare räkenskapsår.
Fordringar som inte påverkar budgetutfallet redovisas i det ekonomiska resultatet, men kan ur budgetsynvinkel inte anses utgöra intäkter, eftersom det likvida beloppet överförs till reserven och inga åtaganden kan ingås på nytt utan ett rådsbeslut.
Fordringar som fastställts under innevarande år men ännu inte uppburits ska dras ifrån det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under innevarande år måste dock läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.
Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av förfinansiering som avräknats mot belopp som återkrävts från stödmottagarna. Denna behållning från kontantinbetalningar utgör budgetintäkter men påverkar inte det ekonomiska resultatet och måste därför läggas till i avstämningssyfte.
De upplupna nettointäkterna består främst av upplupna belopp som sammanställts i samband med periodavgränsningen vid årets slut. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföringen av de upplupna intäkterna för föregående år, ska beaktas.
8.2. AVSTÄMNING AV KOSTNADER
Kostnader under innevarande år som ännu inte betalats ska läggas till för att avstämningen ska bli rättvisande, eftersom de ingår i det ekonomiska resultatet men inte i budgetkostnaderna. Dock måste kostnader från tidigare år som betalats under innevarande år dras av från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de utgör en del av det innevarande årets budgetkostnader och antingen inte påverkar det ekonomiska resultatet eller minskar kostnaderna om rättelser görs.
Behållning från annullerade betalningar påverkar inte det ekonomiska resultatet även om budgetutfallet påverkas.
Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av en kombination av ny förfinansiering som utbetalats under innevarande år (redovisad som årets budgetutgifter) och förfinansiering som betalats ut under innevarande eller tidigare år och avräknas mot godkända bidragsberättigande kostnader. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte kostnader i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetkostnad i det skede då den betalades ut.
De upplupna nettokostnaderna består främst av upplupna belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets slut, dvs. bidragsberättigande kostnader som burits av EUF:s stödmottagare, men som ännu inte har rapporterats till EUF. Endast nettoeffekten beaktas, dvs. de upplupna kostnaderna för innevarande år minus återföring av upplupna kostnader för det föregående året.
FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅR FÖR DE AV EU:S FÖRVALTNINGSFONDER SOM KONSOLIDERATS I EUF
FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2024 FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU (8)
BAKGRUNDSINFORMATION
Allmän bakgrund om unionens förvaltningsfonder
Inrättande
I enlighet med artiklarna 238 och 239 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget (9) och artikel 35 i budgetförordningen för elfte EUF (10) får Europeiska kommissionen inrätta förvaltningsfonder för externa åtgärder (EU-förvaltningsfonder). Unionens förvaltningsfonder inrättas enligt avtal som ingås med andra givare för katastrofinsatser och insatser efter katastrofsituationer som krävs för att reagera på en kris eller för tematiska åtgärder.
Unionens förvaltningsfonder inrättas av Europeiska kommissionen genom beslut, efter samråd med eller godkännande från Europaparlamentet och rådet. Beslutet omfattar inrättandeavtalet med andra givare.
Unionens förvaltningsfonder får bara inrättas och genomföras om följande villkor är uppfyllda:
|
— |
Det finns ett mervärde i unionens intervention: målen för unionsförvaltningsfonderna, i synnerhet på grund av deras omfattning eller potentiella verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå än på nationell nivå och användningen av de existerande finansieringsinstrumenten skulle inte räcka för att uppnå unionens politiska mål. |
|
— |
Unionens förvaltningsfonder skapar tydlig politisk synlighet för unionen och förvaltningsfördelar samt bättre kontroll från unionens sida av risker med och utbetalningar av unionens och andra givares bidrag. |
|
— |
Unionens förvaltningsfonder duplicerar inte andra befintliga finansieringskanaler eller liknande instrument utan att bidra med något nytt. |
|
— |
Målen för unionens förvaltningsfonder är anpassade till målen för det unionsinstrument eller den budgetpost som de finansieras genom. |
EU:s befintliga förvaltningsfonder
Kommissionen har hittills inrättat fyra EU-förvaltningsfonder:
|
— |
EU:s förvaltningsfond Bêkou som ska stödja alla aspekter av Centralafrikanska republikens väg ur krisen och dess återuppbyggnadsinsatser. Fonden inrättades den 15 juli 2014. |
|
— |
EU:s förvaltningsfond Madad, EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien. Fonden inrättades den 15 december 2014. |
|
— |
EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika som inriktas på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och för fördrivna personer. Fonden inrättades den 12 november 2015. |
|
— |
EU:s förvaltningsfond Colombia som stöder genomförandet av fredsavtalet i början av återhämtningen och stabiliseringen efter konflikten. Fonden inrättades den 12 december 2016. |
Uppgift
EU:s förvaltningsfond Bêkou inrättades i syfte att stödja stabilisering och återuppbyggnad i Centralafrikanska republiken. Enligt inrättandeavtalet är fondens främsta mål att tillhandahålla samstämt och riktat stöd för att stärka resiliensen hos utsatta befolkningsgrupper och stödja alla aspekter av Centralafrikanska republikens väg ur krisen och återbyggnad, att samordna insatser på kort, medellång och lång sikt och att hjälpa grannländer hantera krisens konsekvenser.
Huvudinslag i verksamheten
I unionsförvaltningsfonden sammanförs medel från olika givare för att finansiera program på grundval av överenskomna mål. Sedan EU:s förvaltningsfond Bêkou inrättades i juli 2014 har 22 program antagits och nått ut till över 2,5 miljoner stödmottagare. Programmen ska hjälpa Centralafrikanska republiken och dess befolkning efter krisen 2013. Närmare bestämt syftar EU:s förvaltningsfond Bêkou till att säkerställa tillgång till grundläggande tjänster (främst hälso- och sjukvård, vatten och sanitet), stödja ekonomisk återhämtning och skapande av arbetstillfällen samt främja social sammanhållning och försoning.
Styrelseform
Europeiska kommissionen förvaltar EU:s förvaltningsfond Bêkou och fungerar också som sekretariat för dess två styrande organ, förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén. Förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén för förvaltningsfonden Bêkou består av företrädare för givarna, kommissionen, Europaparlamentet, en företrädare från Centralafrikanska republikens myndigheter och observatörer. Reglerna för styrelsens sammansättning och dess interna regler fastställs i unionsförvaltningsfondens inrättandeavtal.
Styrelsens huvudsakliga uppgift är att fastställa och se över förvaltningsfondens övergripande strategi. Den operativa styrelsen är ansvarig för urvalet av de åtgärder som finansieras genom fonden och utövar tillsyn över deras genomförande. Den godkänner också årsredovisningen och årsrapporterna om de insatser som finansieras av förvaltningsfonden.
Finansieringskällor
EU:s förvaltningsfond Bêkou finansieras med bidrag från givare.
Årsredovisning
Grund för utarbetande
Den rättsliga ramen och tidsfristerna för utarbetandet av årsredovisningen fastställs i avtalet om upprättande av EU:s förvaltningsfond för Centralafrikanska republiken, EU:s förvaltningsfond Bêkou, och dess interna regler (inrättandeavtalet). Enligt detta inrättandeavtal upprättas årsredovisningen i enlighet med de regler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (EU:s redovisningsregler, EAR), som grundas på de internationellt godkända redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS).
Räkenskapsförare
Kommissionens räkenskapsförare ska fungera som räkenskapsförare för unionsförvaltningsfonderna. Räkenskapsföraren ska ansvara för att fastställa de räkenskapsförfaranden och kontoplaner som är gemensamma för alla unionsförvaltningsfonder. Kommissionens internrevisor, Olaf och revisionsrätten ska ha samma befogenheter i förhållande till unionens förvaltningsfonder som till kommissionens övriga verksamhet. Unionsförvaltningsfonderna är också föremål för en oberoende extern revision varje år.
Årsredovisningens utformning
Årsredovisningen omfattar perioden 1 januari–31 december och omfattar den finansiella rapporten för helåret och rapporterna om budgetgenomförandet. Medan den finansiella rapporten för helåret och de kompletterande noterna upprättas enligt principerna för periodiserad redovisning baseras rapporterna om genomförandet av budgeten i första hand på in- och utbetalningar.
Förfarande från preliminära räkenskaper till beviljande av ansvarsfrihet
Årsredovisningen är föremål för en oberoende extern revision. Den preliminära årsredovisningen utarbetas av räkenskapsföraren och överlämnas senast den 15 februari påföljande år till den operativa kommittén som sedan överlämnar den till det revisionsföretag som enheten valt efter upphandling. Efter revision utarbetar räkenskapsföraren den slutliga årsredovisningen och överlämnar den till den operativa kommittén för godkännande (artikel 8.3.4 c).
Årsredovisningen för EU:s förvaltningsfond Bêkou konsolideras i Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning.
Viktiga händelser i verksamheten
Resultat under året
EU lanserade sin första förvaltningsfond (EUTF), kallad Bêkou (som betyder hopp på språket Sango), för att bistå Centralafrikanska republiken och dess befolkning efter krisen 2013. EU:s förvaltningsfond Bêkou syftar till att säkerställa tillgång till grundläggande tjänster (främst hälso- och sjukvård, vatten och sanitet), stödja landsbygdsutveckling och ekonomisk återhämtning samt främja försoning. Sedan inrättandet av EU:s förvaltningsfond Bêkou har 22 program som omfattar 119 projekt finansierats och nått mer än hälften av landets befolkning.
Centralafrikanska republiken är fortfarande en bräcklig stat ur alla synvinklar, särskilt när det gäller styrning och tillgång till lokala resurser (mänskliga, tekniska, finansiella osv.) för att möta utvecklingsutmaningarna.
Säkerhetssituationen håller på att förbättras och våldet mellan väpnade styrkor minskar. Destabiliseringen av grannländerna ökar dock instabiliteten i landet med tillströmningen av sudanesiska flyktingar i Centralafrikanska republiken. I oktober ingick Tchad och Centralafrikanska republiken ett avtal för att tillsammans skydda sina gemensamma gränser. Omkring 20 % av Centralafrikanska republikens befolkning är fortfarande fördrivna, och därför är behovet av humanitärt bistånd fortfarande högt.
Den ekonomiska situationen kännetecknas av en drastisk minskning av de offentliga intäkterna i en situation med svag tillväxt. Dialogen med Internationella valutafonden (IMF) upprätthålls dock.
Politiken kommer under 2025 att präglas av lokala val och presidentval som upprepade gånger har skjutits upp.
Förvaltningen av Bêkous verksamhet har flyttats till delegationen i Centralafrikanska republiken, men den finansiella och avtalsmässiga delen är fortfarande centraliserad i Bryssel.
Viktiga framsteg inom särskilda fokusområden
De viktiga framsteg under 2024 som presenteras nedan återspeglar förvaltningsfondens viktigaste specifika mål/insatsområden.
När det gäller tillgången till tjänster fortsatte förvaltningsfonden Bêkou att stödja hälso- och sjukvårdssektorn samt sektorn för vattenförsörjning, sanitetstjänster och hygien. År 2024 fick ytterligare 107 842 personer förbättrad tillgång till vatten-, hygien- och sanitetstjänster (vatten, hygien och sanitet – indikator 1.1), vilket innebar totalt 1 177 587 stödmottagare sedan fonden inleddes. Detta innebar att det ursprungliga målet överskreds med 5 %.
Antalet personer som under året har fått medicinska konsultationer och hälso- och sjukvårdsinsatser (indikator 1.2) var lågt (53 264) på grund av att projekt kopplade till den tredje delen av hälsoprogrammet har avslutats. Med totalt 9 132 811 stödmottagare för ett mål på 7 915 873 är det dock 15 % mer än förväntat. De två senaste hälsoprojekten (Resulde Alima och Genre III IRC) avslutade sin verksamhet i år.
Antalet personer som fått ta del av läs- och skrivkunnighetsverksamhet har ökat avsevärt (+35 %) från 17 105 till 23 054 mellan 2023 och 2024, över det ursprungliga målet.
När det gäller social sammanhållning inriktades de flesta av de aktiviteter som genomfördes med stöd från EU:s förvaltningsfond Bêkous på kvinnors egenmakt, kampen mot könsrelaterat våld och förstärkningen av medierna i landet.
Under 2024 fick 15 741 flickor eller kvinnor ta del av verksamhet för socioekonomisk egenmakt, vilket innebar att antalet stödmottagare uppgick till 173 109, långt över det ursprungliga målet (+380 %). I år fick 2 494 personer som överlevt könsrelaterat våld stöd av Bêkou (indikator 2.2) för totalt 16 769 av de planerade 133 943. Det motsvarar en slutförandegrad på endast 13 %.
Ytterligare 36 870 personer fick stöd inom ramen för 2.4-verksamhet (civilt fredsbyggande efter konflikter och/eller konfliktförebyggande), totalt 418 581 personer (+172 %) sedan fonden inrättades.
När det gäller att främja ekonomins och produktionssektorernas återhämtning stödde EU:s förvaltningsfond Bêkou både produktionsjordbruk och självhushållsjordbruk. Det gjorde genom stöd till jordbruksgrupper och småbrukare, främjande av jobbskapande (arbetsintensiva sysselsättningar, yrkesutbildning och utveckling av inkomstgenererande verksamheter) och underlättande av tillgången till finansiella tjänster för småföretag och enskilda.
I år uppnåddes få resultat för detta mål eftersom de flesta projekten är slutförda. Ändå har antalet personer som fått stöd för att etablera en inkomstgenererande verksamhet ökat med 2 % (1 471). 6 263 personer deltog under året i yrkesutbildning (indikator 3.6), vilket var en ökning med 6 % jämfört med det föregående året. 6 220 personer utbildades genom projektet Devrur II som genomfördes av Enabel.
Landsbygdsprojektet Papeur (ITC) fortsatte att stödja de 35 kooperativ som bildats under 2022.
Budget och budgetgenomförande
I slutet av 2024 uppgick bidragen till EU:s förvaltningsfond Bêkou till över 310 miljoner euro, vilket även var fallet 2023, samt 2 miljoner euro i övriga intäkter från upplupen ränta. Den 31 december 2021 hade förvaltningsfonden slutfört åtagandena och upprättat kontrakt för alla mottagna bidrag, med undantag för medel som avsatts för övervakning, utvärdering, revision och kommunikation, som fortfarande kan kontrakteras efter detta datum.
Mer än 7 miljoner euro betalades ut till kontraktsinnehavare 2024 och sedan EU:s förvaltningsfond Bêkou inrättades har över 290 miljoner euro betalats ut.
År 2024 pågick elva kontrakt med en total budget på omkring 81 miljoner euro. Bland dem finns 8 operativa projekt och 1 för tekniskt bistånd.
Verksamhetens påverkan på de finansiella rapporterna för helåret
I de finansiella rapporterna för helåret är påverkan till följd av ovan nämnda verksamhet mest märkbar när man tittar på följande:
|
— |
Förfinansiering: en minskning med 1 126 000 euro till följd av avvecklingen av förvaltningsfonden och en därav följande minskning av antalet nya kontrakt; Under 2024 undertecknades endast fem kontrakt om revisions-, utvärderings- och kommunikationsverksamhet, till ett belopp av 167 000 euro. |
|
— |
Finansiella skulder: en minskning med 6 893 000 euro, främst på grund av att inbetalda bidrag saknades under året. |
|
— |
Driftskostnader: en minskning med 17 968 000 euro till följd av den pågående avvecklingen av förvaltningsfonden, vilket ledde till en minskning av antalet öppna kontrakt och därmed en minskning av utgifterna. |
BALANSRÄKNING
|
I tusen euro |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
Förfinansiering |
– |
– |
|
|
– |
– |
|
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
Förfinansiering |
2 619 |
3 745 |
|
Fordringar med motprestation och krav utan motprestation |
2 267 |
3 462 |
|
Likvida medel |
23 465 |
28 420 |
|
|
28 350 |
35 627 |
|
TOTALA TILLGÅNGAR |
28 350 |
35 627 |
|
LÅNGFRISTIGA SKULDER |
|
|
|
Finansiella skulder |
(24 108 ) |
(31 001 ) |
|
|
(24 108 ) |
(31 001 ) |
|
KORTFRISTIGA SKULDER |
|
|
|
Betalningsåtaganden |
(2 536 ) |
– |
|
Upplupna kostnader |
(1 707 ) |
(4 626 ) |
|
|
(4 243 ) |
(4 626 ) |
|
SUMMA SKULDER |
(28 350 ) |
(35 627 ) |
|
NETTOTILLGÅNGAR |
– |
– |
RESULTATRÄKNING
|
I tusen euro |
||
|
|
2024 |
2023 |
|
INTÄKTER |
|
|
|
Intäkter från transaktioner utan motprestation |
|
|
|
Intäkter från donationer |
6 894 |
24 550 |
|
Återkrav av kostnader |
183 |
717 |
|
|
7 076 |
25 268 |
|
Intäkter från transaktioner med motprestation |
|
|
|
Finansiella intäkter |
884 |
636 |
|
|
884 |
636 |
|
Totala intäkter |
7 961 |
25 904 |
|
KOSTNADER |
|
|
|
Driftskostnader |
(6 310 ) |
(24 278 ) |
|
Finansieringskostnader |
(166 ) |
– |
|
Övriga kostnader |
(1 485 ) |
(1 626 ) |
|
Totala kostnader |
(7 961 ) |
(25 904 ) |
|
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET |
– |
– |
KASSAFLÖDESANALYS
|
I tusen euro |
||
|
|
2024 |
2023 |
|
Ekonomiskt resultat för året |
– |
– |
|
(Ökning)/minskning av förfinansiering |
1 126 |
7 420 |
|
(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation |
1 196 |
132 |
|
Ökning/(minskning) av finansiella skulder |
(6 894 ) |
18 450 |
|
Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden |
2 536 |
(4 563 ) |
|
Ökning/(minskning) av upplupna kostnader |
(2 919 ) |
2 665 |
|
NETTOKASSAFLÖDE |
(4 955 ) |
24 104 |
|
Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel |
(4 955 ) |
24 104 |
|
Likvida medel vid årets början |
28 420 |
4 316 |
|
Likvida medel vid årets slut |
23 465 |
28 420 |
FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2024 FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA (11)
BAKGRUNDSINFORMATION OM EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA
Allmän bakgrund om unionens förvaltningsfonder
Inrättande
I enlighet med artiklarna 238 och 239 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget (12) och artikel 35 i budgetförordningen för elfte EUF (13) får Europeiska kommissionen inrätta förvaltningsfonder för externa åtgärder (EU-förvaltningsfonder). Unionens förvaltningsfonder inrättas enligt avtal som ingås med andra givare för katastrofinsatser och insatser efter katastrofsituationer som krävs för att reagera på en kris eller för tematiska åtgärder.
Unionens förvaltningsfonder inrättas av Europeiska kommissionen genom beslut, efter samråd med eller godkännande från Europaparlamentet och rådet. Beslutet omfattar inrättandeavtalet med andra givare.
Unionens förvaltningsfonder får bara inrättas och genomföras om följande villkor är uppfyllda:
|
— |
Det finns ett mervärde i unionens intervention: målen för unionsförvaltningsfonderna, i synnerhet på grund av deras omfattning eller potentiella verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå än på nationell nivå och användningen av de existerande finansieringsinstrumenten skulle inte räcka för att uppnå unionens politiska mål. |
|
— |
Unionens förvaltningsfonder skapar tydlig politisk synlighet för unionen och förvaltningsfördelar samt bättre kontroll från unionens sida av risker med och utbetalningar av unionens och andra givares bidrag. |
|
— |
Unionens förvaltningsfonder duplicerar inte andra befintliga finansieringskanaler eller liknande instrument utan att bidra med något nytt. |
|
— |
Målen för unionens förvaltningsfonder är anpassade till målen för det unionsinstrument eller den budgetpost som de finansieras genom. |
EU:s befintliga förvaltningsfonder
Kommissionen har hittills inrättat fyra EU-förvaltningsfonder:
|
— |
EU:s förvaltningsfond Bêkou som ska stödja alla aspekter av Centralafrikanska republikens väg ur krisen och dess återuppbyggnadsinsatser. Fonden inrättades den 15 juli 2014. |
|
— |
EU:s förvaltningsfond Madad, EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien. Fonden inrättades den 15 december 2014. |
|
— |
EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika som inriktas på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och för fördrivna personer. Fonden inrättades den 12 november 2015. |
|
— |
EU:s förvaltningsfond Colombia som stöder genomförandet av fredsavtalet i början av återhämtningen och stabiliseringen efter konflikten. Fonden inrättades den 12 december 2016. |
Uppgift
Det främsta målet med EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika är att stödja alla aspekter av stabilitet och bidra till bättre migrationshantering samt åtgärda de bakomliggande orsakerna till destabilisering, tvångsförflyttning och irreguljär migration, särskilt genom att främja resiliens, ekonomiska och lika möjligheter, säkerhet och utveckling samt förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter.
Huvudinslag i verksamheten
I unionsförvaltningsfonden sammanförs medel från olika givare för att finansiera en åtgärd på grundval av överenskomna mål. EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika är verksam inom tre geografiska områden, nämligen Sahelregionen och området kring Tchadsjön, Afrikas horn och Nordafrika. Grannländerna till de bidragsberättigade länderna kan, från fall till fall, dra nytta av fondens projekt. Förvaltningsfonden har inrättats för en begränsad period för att på kort och medellång sikt möta utmaningarna i regionerna.
Styrelseform
Europeiska kommissionen förvaltar EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika och fungerar också som sekretariat för dess två styrande organ, förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén. Förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika består av företrädare för givarna och kommissionen, samt företrädare för icke bidragande medlemsstater, myndigheter i stödberättigande länder samt regionala organisationer med observatörsstatus. Reglerna för styrelsens sammansättning och dess interna regler fastställs i unionsförvaltningsfondens inrättandeavtal.
Styrelsens huvudsakliga uppgift är att fastställa och se över förvaltningsfondens övergripande strategi. Den operativa styrelsen är ansvarig för urvalet av de åtgärder som finansieras genom fonden och utövar tillsyn över deras genomförande. Den godkänner också årsredovisningen och årsrapporterna om de insatser som finansieras av förvaltningsfonden.
Finansieringskällor
EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika finansieras med bidrag från givare.
Grund för utarbetande
Den rättsliga ramen och tidsfristerna för utarbetandet av årsredovisningen fastställs i avtalet om inrättandet av EU:s förvaltningsfond för Afrika för stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och för fördrivna personer i Afrika och dess interna regler (inrättandeavtalet). Enligt detta inrättandeavtal upprättas årsredovisningen i enlighet med de regler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (EU:s redovisningsregler, EAR), som grundas på de internationellt godkända redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS).
Räkenskapsförare
På grundval av inrättandeavtalet ska kommissionens räkenskapsförare fungera som räkenskapsförare för förvaltningsfonderna.
Årsredovisningens utformning
Årsredovisningen omfattar perioden 1 januari–31 december och omfattar den finansiella rapporten för helåret och rapporterna om budgetgenomförandet. Medan den finansiella rapporten för helåret och de kompletterande noterna upprättas enligt principerna för periodiserad redovisning baseras rapporterna om genomförandet av budgeten i första hand på in- och utbetalningar.
Förfarande från preliminära räkenskaper till beviljande av ansvarsfrihet
Årsredovisningen är föremål för en oberoende extern revision. Den preliminära årsredovisningen utarbetas av räkenskapsföraren och överlämnas senast den 15 februari påföljande år till den operativa kommittén som sedan överlämnar den till det revisionsföretag som enheten valt efter upphandling. Efter revision utarbetar räkenskapsföraren den slutliga årsredovisningen och överlämnar den till den operativa kommittén för godkännande.
Årsredovisningen för EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika konsolideras i Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning.
Viktiga händelser i verksamheten
Resultat under året
Eftersom avtalsperioden löpte ut den 31 december 2021 har EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika inte finansierat några nya finansiella åtaganden eller tilläggsanslag från och med januari 2022. Finansiella åtaganden som rör administrativ verksamhet såsom revisioner, utvärderingar, övervakning och kommunikation är de enda som kan kontrakteras. Programmen inom ramen för EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika kommer att fortsätta att genomföras fram till slutet av 2025.
Under 2024 visade EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika vidare att den är ett snabbt och effektivt genomförandeverktyg som underlättar den politiska dialogen med afrikanska partnerländer, tillämpar innovativa strategier och ger konkreta resultat i de tre regionerna (Sahel och Tchadsjön, Afrikas horn och Nordafrika).
I september 2024 offentliggjorde Europeiska revisionsrätten en särskild revisionsrapport om EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika (14). Revisionsrätten konstaterade att EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika har utvecklat en ny strategi för att samla in information om de bakomliggande orsakerna till instabilitet, irreguljär migration och fördrivning, identifiera risker för de mänskliga rättigheterna i en instabil miljö och rapportera om åtgärdernas kumulativa resultat. Den erkände också att förvaltningsfonden har bidragit till att hålla migration högt på den utvecklingspolitiska och politiska agendan, och att förvaltningsfondens projekt har rapporterat att de har levererat en stor del av den planerade outputen och delvis uppnått sina mål.
Under 2024 var Afrikas horn fortfarande en mycket instabil region som stod inför flera utmaningar vad gäller allvarliga klimateffekter, socioekonomiska och politiska hinder samt pågående konflikter och säkerhetshot. Utöver den pågående konflikten i Sudan kvarstod interna konflikter i delar av Etiopien och instabilitet i Somalia, medan återverkningarna av krisen vid Röda havet förvärrade inflationen och osäkerheten i området. Sedan oktober 2024 brottas Sudan med världens största internflyktingkris, med hela 14 miljoner människor som tvingats fly från sina hem och söka skydd inom eller utanför landet. Denna massförflyttning har haft en långtgående inverkan på grannländerna. Det finns dock tecken på en viss positiv utveckling, som Somalias anslutning till Östafrikanska gemenskapen i februari 2024, IMF:s godkännande av ekonomiskt stöd till Etiopiens ekonomiska reformprogram och att Kenya är ett föregångsland när det gäller anpassning till och begränsning av klimatförändringarna.
I detta utmanande sammanhang har förvaltningsfonden rapporterat betydande framsteg när det gäller att främja ekonomiska möjligheter och sysselsättningsmöjligheter på Afrikas horn. I juni 2024 hade totalt 152 000 arbetstillfällen skapats eller fått stöd, varav 2 471 arbetstillfällen under första halvåret 2024. Dessutom hade 24 091 mikroföretag samt små och medelstora företag bildats eller fått stöd, varav 314 under 2024. Förvaltningsfondens program har också hjälpt omkring 750 000 personer att utveckla inkomstgenererande verksamheter. Dessa insatser har varit särskilt framgångsrika när det gäller att stödja flyktingar, med 12 349 flyktingar som dragit fördel av att arbetstillfällen skapats eller fått stöd och 85 593 personer som fått hjälp att utveckla inkomstgenererande verksamhet.
På samma sätt har projekt som finansierats av förvaltningsfonden hittills tillhandahållit 11 miljoner hälsorelaterade tjänster till hushållen och 99 % av dessa är medicinska behandlingar. 3,67 miljoner människor har fått förbättrad tillgång till hälso- och sjukvård, varav omkring 59 000 under första halvåret 2024. Framför allt har man genom att genom att uppföra eller återställa 1 303 anläggningar för vatten, sanitet och hygien uppnått det högsta halvårsresultatet för sådana anläggningar sedan förvaltningsfondens start. Dessutom har 3 miljoner människor fått näringsbistånd, varav 54 250 under första halvåret 2024.
Förvaltningsfonden gjorde betydande framsteg när det gäller att förbättra migrationshanteringen genom att tillhandahålla kritiskt bistånd och skydd till 3 256 migranter och fördrivna personer under första halvåret 2024, totalt närmare 195 000 människor hittills. Under första halvåret 2024 spelade förvaltningsfonden också en viktig roll när det gäller att stödja stabiliseringsinsatser och fredsbyggande insatser, med totalt 30 162 personer som deltog i konfliktförebyggande verksamhet och människorättsverksamhet, med fokus på Sydsudan. Detta innebär totalt 1,37 miljoner deltagare, vilket bidrar till att stärka freden och den politiska stabiliteten i hela regionen.
Regionen Sahel och Tchadsjön ställdes 2024 inför fortsatt växande politisk instabilitet i hela regionen, säkerhetshot, socioekonomiska utmaningar och intensifierade konflikter, vilket gjorde att fler människor drabbades av osäker livsmedelsförsörjning och tvångsförflyttning. Dessutom fördjupades den politiska klyftan i Västafrika ytterligare, eftersom Burkina Faso, Mali och Niger tillkännagav sitt utträde ur Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas).
Under första halvåret 2024 intensifierades konflikterna i Västafrika, särskilt i de centrala Sahelländerna och i Nigeria. Denna upptrappning var en viktig orsak till tvångsförflyttningar, som drabbade 10,1 miljoner människor (såväl flyktingar som internflyktingar) i förvaltningsfondens tolv länder i regionen Sahel och Tchadsjön.
Inflation och valutadepreciering fortsatte att drabba en stor andel av befolkningen, främst de mest utsatta. Från mars till maj 2024 drabbades 38 miljoner människor i hela Västafrika av mycket osäker livsmedelsförsörjning, ett antal som förväntades öka till 52 miljoner under den magra perioden 2024. I detta utmanande sammanhang fortsatte ändå betydande resultat att rapporteras under första halvåret 2024, trots att förvaltningsfonden fasas ut och dess aktiva projekt därmed minskat drastiskt. Under första halvåret 2024 fick exempelvis 56 549 personer hjälp att utveckla inkomstgenererande verksamheter, av totalt 831 945 hittills, och 2 686 personer fick yrkesutbildning och/eller kompetensutveckling, totalt 240 470.
Dessutom visade fredsbyggande verksamhet betydande resultat, med 561 874 deltagare, vilket ger en totalt antal på 7,1 miljoner, och 387 personer utbildades i migrationshantering och skydd, vilket ger ett totalt antal på 20 953.
Program som finansierades av förvaltningsfonden försåg under samma period 136 313 personer med bistånd relaterat till livsmedelstrygghet (3,6 miljoner totalt) och 125 910 personer fick näringsbistånd (2,8 miljoner totalt).
Under 2024 fortsatte Nordafrika att ställas inför komplexa geopolitiska, socioekonomiska och miljömässiga utmaningar som ytterligare bidrog till migrationsmönstren. På grund av den geopolitiska instabiliteten, bland annat de pågående konflikterna med Israel, Libanon och Sudan, återverkningarna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den ekonomiska nedgången, kvarstår trycket från irreguljär migration till Europa. De nordafrikanska länderna förblir viktiga ursprungs-, transit- och destinationsländer för migranter, och vissa av dem hyser också stora flyktinggrupper.
Detta år genomfördes ändå 31 kontrakt i Nordafrika, vilket motsvarar en budget på 301 miljoner euro (eller 33 % av förvaltningsfondens totala åtagande i regionen). Dessa insatser bidrog till att påtagliga resultat uppnåddes i Nordafrika från juni 2023 till maj 2024. Trots den komplexa miljön rapporterade förvaltningsfondens partner att 526 126 personer fått bättre tillgång till grundläggande sociala tjänster, att de tillhandahållit 95 863 grundläggande sociala tjänster och gett stöd efter återvändandet till 3 653 återvändande migranter. Dessutom fortsatte insatserna för att öka medvetenheten med 150 433 potentiella migranter som nåtts genom informationskampanjer och 16 085 stödmottagare som deltagit i konfliktförebyggande verksamhet och människorättsverksamhet. Inom ramen för förvaltningsfondens stöd till sysselsättning och entreprenörskap skapades 2 073 nya arbetstillfällen, 577 mikroföretag samt små och medelstora företag fick stöd, 3 893 personer deltog i program för laglig migration och rörlighet och 8 944 personer fick yrkesutbildning i Nordafrika.
Budget och budgetgenomförande
Avtalsperioden för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika löpte ut den 31 december 2021, och under 2024 påbörjades därför inget nytt program och det gjordes inte heller något tilläggsanslag i någon av de tre regioner som omfattas av fonden. Det totala belopp som anslagits för operativa och administrativa utgifter sedan EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika startades uppgår till 5 060,13 miljoner euro. Beloppet för godkända operativa program sedan EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika startades uppgår till 1 810 miljoner euro för Afrikas horn, 2 217,8 miljoner euro för Sahelregionen och området kring Tchadsjön och 907,3 miljoner euro för Nordafrika.
Under 2024 undertecknades 23 nya kontrakt till ett totalt belopp av 1,8 miljoner euro. I denna summa har hänsyn har tagits till nettobeloppet för åtaganden och avsaknaden av tillbakadraganden. Kontrakten gällde uteslutande administrativ verksamhet (revision, utvärdering, kommunikation och övervakning), eftersom operativa program och verksamheter inte längre kan finansieras efter den 31 december 2021.
Driftsbetalningarna under 2024 uppgick till 162,96 miljoner euro, vilket var 169,44 miljoner euro mindre än 2023 (332,4 miljoner euro), eftersom flera projekt nått slutet av sin genomförandeperiod.
Verksamhetens påverkan på de finansiella rapporterna för helåret
I de finansiella rapporterna för helåret är påverkan till följd av ovan nämnda verksamhet mest märkbar när man tittar på följande:
|
— |
Förfinansiering: en minskning med 64 731 000 euro till följd av avvecklingen av förvaltningsfonden och en därav följande minskning av antalet nya kontrakt; under 2024 undertecknades endast 23 kontrakt som gällde administrativ verksamhet, till ett belopp av 1,8 miljoner euro. |
|
— |
Finansiella skulder: en minskning med 13 216 000 euro, främst på grund av att de inbetalda bidragen under året var lägre än de nettokostnader som fördelats på givarna. |
|
— |
Driftskostnader: en minskning med 225 425 000 euro till följd av avvecklingen av förvaltningsfonden, vilket ledde till en minskning av antalet öppna kontrakt och därmed en minskning av utgifterna. |
BALANSRÄKNING
|
I tusen euro |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
Finansiella tillgångar |
3 950 |
3 949 |
|
Förfinansiering |
– |
18 254 |
|
|
3 950 |
22 204 |
|
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
Förfinansiering |
131 889 |
178 366 |
|
Fordringar med motprestation och krav utan motprestation |
24 314 |
22 396 |
|
Likvida medel |
187 539 |
177 553 |
|
|
343 742 |
378 315 |
|
TOTALA TILLGÅNGAR |
347 691 |
400 519 |
|
LÅNGFRISTIGA SKULDER |
|
|
|
Finansiella skulder |
(251 339 ) |
(264 555 ) |
|
|
(251 339 ) |
(264 555 ) |
|
KORTFRISTIGA SKULDER |
|
|
|
Betalningsåtaganden |
(13 774 ) |
(14 261 ) |
|
Upplupna kostnader |
(82 578 ) |
(121 704 ) |
|
|
(96 352 ) |
(135 965 ) |
|
SUMMA SKULDER |
(347 691 ) |
(400 519 ) |
|
NETTOTILLGÅNGAR |
– |
– |
RESULTATRÄKNING
|
I tusen euro |
||
|
|
2024 |
2023 |
|
INTÄKTER |
|
|
|
Intäkter från transaktioner utan motprestation |
|
|
|
Intäkter från donationer |
169 603 |
408 274 |
|
Återkrav av kostnader |
245 |
179 |
|
|
169 848 |
408 453 |
|
Intäkter från transaktioner med motprestation |
|
|
|
Finansiella intäkter |
6 690 |
4 865 |
|
Övriga intäkter från transaktioner med motprestation |
13 551 |
13 446 |
|
|
20 240 |
18 311 |
|
Totala intäkter |
190 089 |
426 764 |
|
KOSTNADER |
|
|
|
Driftskostnader |
(161 869 ) |
(387 294 ) |
|
Finansieringskostnader |
(28 ) |
(434 ) |
|
Övriga kostnader |
(28 191 ) |
(39 036 ) |
|
Totala kostnader |
(190 089 ) |
(426 764 ) |
|
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET |
– |
– |
KASSAFLÖDESANALYS
|
I tusen euro |
||
|
|
2024 |
2023 |
|
Ekonomiskt resultat för året |
– |
– |
|
Operativ verksamhet |
|
|
|
(Ökning)/minskning av förfinansiering |
64 732 |
122 362 |
|
(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation |
(1 917 ) |
13 517 |
|
Ökning/(minskning) av finansiella skulder |
(13 216 ) |
(70 236 ) |
|
Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden |
(486 ) |
(16 715 ) |
|
Ökning/(minskning) av upplupna kostnader |
(39 126 ) |
(26 956 ) |
|
Investeringsverksamhet |
|
|
|
Ökning/minskning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet |
– |
(2 007 ) |
|
NETTOKASSAFLÖDE |
9 986 |
19 966 |
|
Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel |
9 986 |
19 966 |
|
Likvida medel vid årets början |
177 553 |
157 587 |
|
Likvida medel vid årets slut |
187 539 |
177 553 |
KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER (15)
KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING
|
miljoner euro |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
Finansiella tillgångar |
131 |
91 |
|
Förfinansiering |
500 |
592 |
|
Fordringar med motprestation |
5 |
5 |
|
|
637 |
689 |
|
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
Finansiella tillgångar |
5 |
3 |
|
Förfinansiering |
876 |
1 137 |
|
Fordringar med motprestation och krav utan motprestation |
63 |
50 |
|
Likvida medel |
622 |
807 |
|
|
1 566 |
1 997 |
|
TOTALA TILLGÅNGAR |
2 203 |
2 686 |
|
LÅNGFRISTIGA SKULDER |
|
|
|
Finansiella skulder |
(88 ) |
(85 ) |
|
|
(88 ) |
(85 ) |
|
KORTFRISTIGA SKULDER |
|
|
|
Avsättningar |
(2 ) |
– |
|
Betalningsåtaganden |
(272 ) |
(406 ) |
|
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
(858 ) |
(1 110 ) |
|
|
(1 132 ) |
(1 516 ) |
|
SUMMA SKULDER |
(1 220 ) |
(1 600 ) |
|
|
|
|
|
NETTOTILLGÅNGAR |
983 |
1 086 |
|
FONDER OCH RESERVER |
|
|
|
Infordrat fondkapital – aktiva EUF |
55 704 |
54 566 |
|
Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år |
2 252 |
2 252 |
|
Ekonomiskt resultat överfört från tidigare år |
(55 733 ) |
(53 484 ) |
|
Ekonomiskt resultat för året |
(1 240 ) |
(2 249 ) |
|
NETTOTILLGÅNGAR |
983 |
1 086 |
KONSOLIDERAD RESULTATRÄKNING
|
miljoner euro |
||
|
|
2024 |
2023 |
|
INTÄKTER |
|
|
|
Intäkter från transaktioner utan motprestation |
|
|
|
Återkravsverksamhet |
42 |
15 |
|
Intäkter från donationer till förvaltningsfonderna |
59 |
122 |
|
|
100 |
136 |
|
Intäkter från transaktioner med motprestation |
|
|
|
Finansiella intäkter |
26 |
14 |
|
Övriga intäkter |
85 |
56 |
|
|
111 |
70 |
|
Totala intäkter |
211 |
207 |
|
KOSTNADER |
|
|
|
Stödinstrument |
(1 119 ) |
(1 870 ) |
|
Kostnader genomförda av andra enheter |
(4 ) |
(3 ) |
|
Kostnader genomförda av förvaltningsfonderna |
(168 ) |
(412 ) |
|
Kostnader för samfinansiering |
(17 ) |
(8 ) |
|
Finansieringskostnader |
(3 ) |
(7 ) |
|
Övriga kostnader |
(140 ) |
(157 ) |
|
Totala kostnader |
(1 451 ) |
(2 456 ) |
|
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET |
(1 240 ) |
(2 249 ) |
KONSOLIDERAD KASSAFLÖDESANALYS
|
miljoner euro |
||
|
|
2024 |
2023 |
|
Ekonomiskt resultat för året |
(1 240 ) |
(2 249 ) |
|
Operativ verksamhet |
|
|
|
Kapitaltillskott – bidrag |
1 138 |
1 630 |
|
(Ökning)/minskning av förfinansiering |
352 |
486 |
|
(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation |
(13 ) |
18 |
|
Ökning/(minskning) av avsättningar |
2 |
2 |
|
Ökning/(minskning) av finansiella skulder |
3 |
(18 ) |
|
Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden |
(134 ) |
(56 ) |
|
Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
(252 ) |
(172 ) |
|
Investeringsverksamhet |
|
|
|
(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet |
(42 ) |
(22 ) |
|
NETTOKASSAFLÖDE |
(185 ) |
(382 ) |
|
Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel |
(185 ) |
(382 ) |
|
Likvida medel vid årets början |
807 |
1 189 |
|
Likvida medel vid årets slut |
622 |
807 |
KONSOLIDERAD REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA
|
miljoner euro |
||||||
|
|
Fondkapital – aktiva EUF (A) |
Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B) |
Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B) |
Ackumulerade reserver (D) |
Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E) |
Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E) |
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022 |
72 955 |
7 855 |
65 100 |
(65 647 ) |
2 252 |
1 705 |
|
Kapitaltillskott – bidrag |
(185 ) |
(1 815 ) |
1 630 |
– |
– |
1 630 |
|
Avslutande av åttonde EUF |
(12 164 ) |
– |
(12 164 ) |
12 164 |
– |
– |
|
Ekonomiskt resultat för året |
– |
– |
– |
(2 249 ) |
– |
(2 249 ) |
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023 |
60 607 |
6 040 |
54 566 |
(55 733 ) |
2 252 |
1 086 |
|
Kapitaltillskott – bidrag |
(62 ) |
(1 200 ) |
1 138 |
|
|
1 138 |
|
Ekonomiskt resultat för året |
|
|
– |
(1 240 ) |
|
(1 240 ) |
|
UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2024 |
60 544 |
4 840 |
55 704 |
(56 973 ) |
2 252 |
983 |
RAPPORT OM DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET AVSEENDE EUF
INNEHÅLL
|
1. |
BAKGRUND | 73 |
|
1.1. |
TIDIGARE EUF | 73 |
|
1.2. |
TIONDE OCH ELFTE EUF | 74 |
|
2. |
EKONOMISKT GENOMFÖRANDE | 75 |
|
2.1. |
EKONOMISKT UTFALL | 75 |
|
2.2. |
MEDEL | 81 |
|
2.3. |
DRIFTSUTGIFTER OCH SÄRSKILDA PROGRAM | 81 |
|
3. |
ORDLISTA | 92 |
1. BAKGRUND
EUF lanserades 1959 och är det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla EU-stöd för utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). EUF:s främsta mål är att minska och på sikt utrota fattigdomen.
Den inrättades genom ett internt avtal mellan företrädarna för medlemsstaterna och styrs av en särskild kommitté. EUF:s medel utgörs av särskilda bidrag från EU-medlemsstaterna, vilka fastställer ett samlat belopp som ska anslås till fonden (under en period på fem år). Utöver de bidrag som nämns ovan kan medlemsstaterna också ingå samfinansieringsavtal eller lämna frivilliga ekonomiska bidrag till EUF. Europeiska kommissionen är ansvarig för det ekonomiska genomförandet av den verksamhet som bedrivs med hjälp av EUF:s medel. EIB förvaltar investeringsanslaget.
EUF är en fond som förvaltas på flerårsbasis. Varje EUF ingås för en period på cirka fem år och styrs av sin egen budgetförordning. Det interna avtal som inrättade den senaste EUF, den elfte EUF (2014–2020), trädde i kraft den 1 mars 2015. Sedan 2021 ingår samarbetet med AKS-länderna i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI). Redan pågående projekt som finansieras genom EUF kommer dock att fortsätta att genomföras enligt den rättsliga grunden för respektive EUF.
Denna rapport är utarbetad i enlighet med artikel 39 i budgetförordningen för elfte EUF (16). Den ger en bild av EUF:s inkomst- och utgiftstransaktioner med fokus på viktiga händelser som hade en betydande påverkan på det ekonomiska genomförandet under 2024.
Eftersom inga transaktioner pågår i tidigare EUF (17) innehåller denna rapport bara uppgifter för tionde och elfte EUF.
1.1. TIDIGARE EUF
Sjätte och sjunde EUF
Sjätte EUF avslutades under 2006 och sjunde EUF avslutades under 2008.
I enlighet med artikel 1.2 b i det interna avtalet för nionde EUF överfördes saldon och tillbakadragna anslag från tidigare EUF till nionde EUF.
Åttonde och nionde EUF
Under 2021 avslutades den åttonde EUF ekonomiskt och operativt med ett sammanlagt utgiftsbelopp på 10 374 miljoner euro. Kommissionen underrättade medlemsstaterna om att åttonde EUF skulle avslutas i det meddelande som lades fram för rådet i oktober 2021.
All verksamhet inom åttonde EUF har slutförts och alla kontroller har genomförts. Alla kontrakt och finansiella beslut har också avslutats i EUF:s räkenskaper. Alla betalningskrav, som fortfarande var utestående efter det operativa avslutandet, inbetalades eller avskrevs med undantag för fyra betalningskrav som följs av kommissionens rättstjänst. I enlighet med kommissionens beslut C(2003) 19044 överfördes dessa betalningskrav till nionde EUF.
Avslutningen av nionde EUF fortskrider väl. Det finns åtta öppna kontrakt kvar, varav sex rör åtgärder i södra Sudan (rådets beslut 2011/315/EU (18)). Dessa åtgärder beslutades efter tidsfristklausulen för nionde EUF och kommer att avslutas inom den fastställda tidsramen och bidra till slutförandet av verksamheter och projekt med koppling till nionde EUF. Nionde EUF kan inte avslutas fullt ut förrän alla kontrakt har avslutats och efter det att utvärderingarna och revisionerna av dem har slutförts.
Mellan 2015 och 2024 genomförde kommissionen sex återbetalningar av anslag för åttonde/nionde EUF till ett totalt belopp av 1 918,9 (19) miljoner euro. Ett saldo på 6,3 miljoner euro återbetalades i januari 2025 (20) som en del av den första delbetalningen av medlemsstaternas bidrag till EUF för 2025.
1.2. TIONDE OCH ELFTE EUF
AVS–EG-partnerskapsavtalet (även kallat Cotonouavtalet) undertecknades den 23 juni 2000 i Cotonou av Europeiska gemenskapens medlemsstater och AKS-länderna. Det trädde i kraft den 1 april 2003 (och inrättade nionde EUF). Cotonouavtalet ändrades två gånger, först genom det avtal som undertecknades i Luxemburg den 25 juni 2005 (som inrättade tionde EUF) och sedan genom det avtal som undertecknades i Ouagadougou den 22 juni 2010 (som inrättade elfte EUF).
Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslutet) (21) trädde i kraft den 2 december 2001. Detta beslut ändrades den 19 mars 2007 (rådets beslut 2007/249/EG (22)).
Det interna avtalet om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med det reviderade Cotonouavtalet, som antogs av företrädarna för Europeiska gemenskapens medlemsstaters regeringar i augusti 2013, trädde i kraft i mars 2015.
Enligt Cotonouavtalet hade tionde EUF, under den andra perioden (2008–2013), en samlad budget på 22 682 miljoner euro. Av detta belopp anslogs
|
— |
21 966 miljoner euro anslogs till AKS-länderna, |
|
— |
286 miljoner euro till ULT och |
|
— |
430 miljoner euro till kommissionen som utgifter för administrativt stöd för programplanering och genomförande av EUF. |
Beloppet för AKS-länderna är uppdelat på
|
— |
17 766 miljoner euro för finansiering av nationella och regionala vägledande program, |
|
— |
2 700 miljoner euro för samarbete inom AKS-länderna och mellan olika regioner och |
|
— |
1 500 miljoner euro till investeringsanslag. |
En ökad andel av budgeten avsattes för regionala program, varigenom betydelsen av regional ekonomisk integration betonas som grundläggande ram för nationell och lokal utveckling. En innovation i tionde EUF var skapandet av stimulansbidrag för varje land.
Enligt Cotonouavtalet finansieras den tredje perioden (2014–2020) med gemenskapsstöd till AKS-länderna och ULT genom elfte EUF med ett belopp på 30 506 miljoner euro, varav:
|
— |
29 089 miljoner euro anslogs till AKS-länderna i enlighet med artiklarna 1.2 a och 2 d i det interna avtalet, och därav förvaltas 27 955 miljoner euro av Europeiska kommissionen. |
|
— |
364,5 miljoner euro anslogs till ULT i enlighet med artiklarna 1.2 a och 3.1 i det interna avtalet, och därav förvaltades 359,5 miljoner euro av Europeiska kommissionen. |
|
— |
1 052,5 miljoner euro anslogs för kommissionens finansiering av kostnaderna för programplanering och genomförande av medel från elfte EUF i enlighet med artikel 1.2 a i det interna avtalet. |
2. EKONOMISKT GENOMFÖRANDE
2.1. EKONOMISKT UTFALL
ANSLAGSUTVECKLING FÖR TIONDE EUF
Tionde EUF
ANSLAGSUTVECKLING: Den 31 december 2024
ANALYS AV ANSLAG PER INSTRUMENT
|
(miljoner euro) |
||||||
|
INSTRUMENT |
URSPRUNGLIGT ANSLAG |
ACKUMULERAD ÖKNING/MINSKNING AV MEDEL DEN 31 DECEMBER 2023 |
ÖKNING ELLER MINSKNING AV MEDEL UNDER 2024 |
Noter |
NUVARANDE ANSLAGSNIVÅ |
|
|
AKS |
Samfinansiering |
0 |
202 |
|
|
202 |
|
Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna |
21 326 |
(621 ) |
(89 ) |
|
20 616 |
|
|
DELSUMMA AKS |
21 326 |
(419 ) |
(89 ) |
|
20 818 |
|
|
ULT |
Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna |
0 |
239 |
(3 ) |
|
236 |
|
DELSUMMA ULT |
0 |
239 |
(3 ) |
|
236 |
|
|
|
TOTALT TIONDE EUF |
21 326 |
(180 ) |
(92 ) |
|
21 054 |
ANSLAGSUTVECKLING FÖR ELFTE EUF
Elfte EUF
ANSLAGSUTVECKLING: Den 31 december 2024
ANALYS AV ANSLAG PER INSTRUMENT
|
(miljoner euro) |
||||||
|
INSTRUMENT |
URSPRUNGLIGT ANSLAG |
ACKUMULERAD ÖKNING/MINSKNING AV MEDEL DEN 31 DECEMBER 2023 |
ÖKNING ELLER MINSKNING AV MEDEL UNDER 2024 |
Noter |
NUVARANDE ANSLAGSNIVÅ |
|
|
AKS |
Samfinansiering |
0 |
89 |
2 |
|
91 |
|
Kommissionens interna servicenivåavtal |
0 |
1 |
|
|
1 |
|
|
Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna |
30 060 |
(896 ) |
41 |
|
29 205 |
|
|
DELSUMMA AKS |
30 060 |
(805 ) |
|
|
29 297 |
|
|
ULT |
Samfinansiering |
0 |
0 |
|
|
0 |
|
Kommissionens interna servicenivåavtal |
0 |
0 |
|
|
0 |
|
|
Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna |
0 |
351 |
3 |
|
354 |
|
|
DELSUMMA ULT |
0 |
351 |
|
|
354 |
|
|
|
TOTALT ELFTE EUF |
30 060 |
(455 ) |
45 |
|
29 651 |
UTVECKLING AV TIONDE EUF:S ÅTAGANDEN, AVSATTA MEDEL OCH BETALNINGAR
KONSOLIDERAD REDOVISNING FÖR EUF PER DEN 31 DECEMBER 2024
TYP AV STÖD
AKS + ULT – Tionde EUF
|
(miljoner euro) |
|||||||||||
|
|
ANSLAG |
BESLUT |
AVSATTA MEDEL |
BETALNINGAR |
|||||||
|
SAMMANLAGT |
ÅRLIGEN |
% |
SAMMANLAGT |
ÅRLIGEN |
% |
SAMMANLAGT |
ÅRLIGEN |
% |
|||
|
(1) |
(2) |
|
(2) : (1) |
(3) |
|
(3) : (2) |
(4) |
|
(4) : (3) |
||
|
|
Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AKS |
A-anslag – nationella anslag |
12 280 |
12 268 |
(20) |
100 % |
12 255 |
(9) |
100 % |
12 201 |
2 |
100 % |
|
DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG |
12 280 |
12 268 |
(20) |
100 % |
12 255 |
(9) |
100 % |
12 201 |
2 |
100 % |
|
|
DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG |
1 960 |
1 960 |
(2) |
100 % |
1 960 |
(1) |
100 % |
1 960 |
(1) |
100 % |
|
|
DELSUMMA: LIVSMEDELSTRYGGHET |
343 |
482 |
(2) |
141 % |
483 |
1 |
100 % |
355 |
49 |
74 % |
|
|
DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER |
526 |
526 |
0 |
100 % |
526 |
0 |
100 % |
522 |
|
99 % |
|
|
DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER |
3 582 |
3 579 |
(17) |
100 % |
3 561 |
(12) |
99 % |
3 491 |
108 |
98 % |
|
|
DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG |
1 924 |
1 763 |
(29) |
92 % |
1 755 |
(12) |
100 % |
1 695 |
3 |
97 % |
|
|
Samfinansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG |
185 |
175 |
(0) |
95 % |
175 |
0 |
100 % |
175 |
2 |
100 % |
|
|
DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER |
5 |
5 |
0 |
110 % |
5 |
0 |
100 % |
5 |
|
100 % |
|
|
DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER |
12 |
11 |
|
91 % |
11 |
|
100 % |
11 |
|
100 % |
|
|
Reserv som inte kan tas i anspråk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reserver |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – ÅTTONDE/NIONDE EUF |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ULT |
A-anslag – nationella anslag |
182 |
182 |
(3) |
100 % |
180 |
(2) |
98 % |
172 |
0 |
96 % |
|
DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG |
182 |
182 |
(3) |
100 % |
180 |
(2) |
98 % |
172 |
0 |
96 % |
|
|
DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG |
14 |
14 |
|
100 % |
14 |
|
100 % |
14 |
|
100 % |
|
|
DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER |
5 |
5 |
|
100 % |
5 |
|
100 % |
5 |
|
100 % |
|
|
DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG |
34 |
34 |
0 |
100 % |
34 |
0 |
99 % |
34 |
|
100 % |
|
|
|
TOTALT: AKS + ULT (INKL. RESERVER) (A + B) |
21 054 |
21 005 |
(73) |
100 % |
20 964 |
(35) |
100 % |
20 640 |
163 |
98 % |
UTVECKLING AV ELFTE EUF:S ÅTAGANDEN, AVSATTA MEDEL OCH BETALNINGAR
KONSOLIDERAD REDOVISNING FÖR EUF PER DEN 31 DECEMBER 2024
TYP AV STÖD
AKS + ULT – Elfte EUF
|
(miljoner euro) |
|||||||||||
|
|
ANSLAG |
BESLUT |
AVSATTA MEDEL |
BETALNINGAR |
|||||||
|
SAMMANLAGT |
ÅRLIGEN |
% |
SAMMANLAGT |
ÅRLIGEN |
% |
SAMMANLAGT |
ÅRLIGEN |
% |
|||
|
(1) |
(2) |
|
(2) : (1) |
(3) |
|
(3) : (2) |
(4) |
|
(4) : (3) |
||
|
|
Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AKS |
DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG |
15 218 |
15 132 |
(197) |
99 % |
14 803 |
80 |
98 % |
12 828 |
704 |
87 % |
|
DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG |
1 056 |
1 056 |
(4) |
100 % |
1 052 |
(1) |
100 % |
1 023 |
15 |
97 % |
|
|
DELSUMMA: ÖVERBRYGGNINGSANSLAG |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DELSUMMA: LIVSMEDELSTRYGGHET |
112 |
112 |
0 |
100 % |
112 |
0 |
100 % |
42 |
2 |
38 % |
|
|
DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER |
1 075 |
1 064 |
(2) |
99 % |
1 060 |
(2) |
100 % |
968 |
10 |
91 % |
|
|
DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER |
3 961 |
3 859 |
(35) |
97 % |
3 934 |
8 |
102 % |
3 515 |
175 |
89 % |
|
|
DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG |
7 213 |
7 168 |
(59) |
99 % |
7 082 |
(8) |
99 % |
6 220 |
256 |
88 % |
|
|
Samfinansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG |
46 |
45 |
(0) |
99 % |
45 |
(0) |
100 % |
43 |
4 |
97 % |
|
|
DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER |
4 |
4 |
|
100 % |
4 |
0 |
100 % |
4 |
|
100 % |
|
|
DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER |
33 |
33 |
(0) |
100 % |
33 |
0 |
100 % |
29 |
1 |
89 % |
|
|
DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG |
10 |
6 |
|
60 % |
6 |
0 |
100 % |
6 |
|
100 % |
|
|
Reserv som inte kan tas i anspråk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reserver |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – TIONDE EUF |
193 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – ELFTE EUF |
376 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommissionens interna servicenivåavtal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reserver |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG |
1 |
1 |
|
52 % |
1 |
|
100 % |
1 |
|
100 % |
|
|
|
Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ULT |
DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG |
211 |
211 |
(0) |
100 % |
194 |
0 |
92 % |
193 |
0 |
100 % |
|
DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG |
12 |
12 |
(0) |
99 % |
12 |
(0) |
100 % |
12 |
|
100 % |
|
|
DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER |
7 |
7 |
0 |
100 % |
6 |
(0) |
95 % |
6 |
0 |
98 % |
|
|
DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG |
102 |
102 |
0 |
100 % |
102 |
(0) |
99 % |
84 |
15 |
83 % |
|
|
Reserv som inte kan tas i anspråk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reserver |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – TIONDE EUF |
19 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – ELFTE EUF |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT: AKS + ULT (INKL. RESERVER) (A + B) |
29 651 |
28 809 |
(297) |
97 % |
28 444 |
77 |
99 % |
24 973 |
1 182 |
88 % |
2.2. MEDEL
Typ av medel
EUF:s huvudsakliga medel kommer från medlemsstaternas bidrag. Tre gånger per år infordrar Europeiska kommissionen och EIB bidrag från medlemsstaterna till EUF. De bidragsbelopp som infordras varje år speglar den betalning som ska täckas under året.
Sammanfattning av medlemsstaternas bidrag
2.3. DRIFTSUTGIFTER OCH SÄRSKILDA PROGRAM
Utgifternas art
Det belopp som är tillgängligt i den fleråriga budgetramen består av 3 % som anslagits till kommissionen för utgifter för administrativt stöd och 97 % som anslagit för genomförandet av EUF-projekt. Beloppen fastställs genom varje internt avtal och kan ökas genom frivilliga bidrag och intäkter från transaktioner.
Fördelning per utgiftstyp av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts
|
|
OPERATIVT GENOMFÖRANDE, GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER (TIONDE OCH ELFTE EUF) |
|||||||||
|
ANSLAG |
BESLUT |
AVSATTA MEDEL |
BETALNINGAR |
|||||||
|
SAMMANLAGT |
ÅRLIGEN |
% |
SAMMANLAGT |
ÅRLIGEN |
% |
SAMMANLAGT |
ÅRLIGEN |
% |
||
|
(1) |
(2) |
|
(2) : (1) |
(3) |
|
(3) : (2) |
(4) |
|
(4) : (3) |
|
|
GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER TIONDE OCH ELFTE EUF |
1 621 |
1 610 |
(2) |
99,3 % |
1 606 |
(2) |
99,8 % |
1 509 |
10 |
94,0 % |
|
OPERATIVT GENOMFÖRANDE (A + B) TIONDE OCH ELFTE EUF |
50 705 |
49 815 |
(370) |
98,2 % |
49 409 |
42 |
99,2 % |
45 612 |
1 345 |
92,3 % |
Fördelning per region och land av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts
|
KUMULERADE BELOPP FÖR EUF den 31 december 2024 PER LAND I % AV ANSLAG |
||||||||
|
Tionde och elfte EUF |
TOTALT TIONDE OCH ELFTE EUF (i miljoner euro) |
|||||||
|
Kumulerat 2024 |
Anslag |
Beslut |
i procent av anslag |
Avsatta medel |
i procent av anslag |
Betalningar |
i procent av anslag |
|
|
AKS |
Allmänna/administrativa anslag/intressen |
1 627 |
1 612 |
99 % |
1 613 |
99 % |
1 506 |
93 % |
|
Reserv/Ej fördelad per land |
3 123 |
2 553 |
82 % |
2 553 |
82 % |
2 553 |
82 % |
|
|
Alla AKS-länder |
4 751 |
4 165 |
88 % |
4 166 |
88 % |
4 059 |
85 % |
|
|
Angola |
346 |
346 |
100 % |
344 |
99 % |
321 |
93 % |
|
|
Benin |
734 |
732 |
100 % |
731 |
99 % |
692 |
94 % |
|
|
Botswana |
126 |
126 |
100 % |
126 |
100 % |
126 |
99 % |
|
|
Burkina Faso |
1 296 |
1 296 |
100 % |
1 294 |
100 % |
1 262 |
97 % |
|
|
Burundi |
566 |
566 |
100 % |
562 |
99 % |
546 |
96 % |
|
|
Kamerun |
520 |
520 |
100 % |
519 |
100 % |
489 |
94 % |
|
|
Kap Verde |
144 |
144 |
100 % |
144 |
100 % |
144 |
100 % |
|
|
Komorerna |
77 |
77 |
100 % |
76 |
98 % |
73 |
95 % |
|
|
Kongo |
163 |
163 |
100 % |
160 |
98 % |
144 |
88 % |
|
|
Demokratiska republiken Kongo |
1 402 |
1 400 |
100 % |
1 376 |
98 % |
1 274 |
91 % |
|
|
Elfenbenskusten |
702 |
702 |
100 % |
701 |
100 % |
681 |
97 % |
|
|
Djibouti |
175 |
175 |
100 % |
173 |
99 % |
164 |
94 % |
|
|
Eritrea |
215 |
215 |
100 % |
215 |
100 % |
165 |
77 % |
|
|
Etiopien |
1 598 |
1 596 |
100 % |
1 592 |
100 % |
1 415 |
89 % |
|
|
Gabon |
33 |
33 |
100 % |
33 |
99 % |
31 |
93 % |
|
|
Gambia |
302 |
302 |
100 % |
301 |
100 % |
285 |
94 % |
|
|
Ghana |
785 |
785 |
100 % |
782 |
100 % |
737 |
94 % |
|
|
Guinea-Bissau |
186 |
184 |
99 % |
182 |
98 % |
177 |
95 % |
|
|
Guinea |
500 |
500 |
100 % |
494 |
99 % |
441 |
88 % |
|
|
Mauritius |
82 |
82 |
100 % |
82 |
100 % |
82 |
100 % |
|
|
Kenya |
859 |
853 |
99 % |
850 |
99 % |
777 |
90 % |
|
|
Lesotho |
249 |
248 |
99 % |
247 |
99 % |
205 |
82 % |
|
|
Liberia |
486 |
485 |
100 % |
474 |
97 % |
451 |
93 % |
|
|
Madagaskar |
782 |
779 |
100 % |
752 |
96 % |
631 |
81 % |
|
|
Malawi |
1 018 |
1 018 |
100 % |
1 009 |
99 % |
912 |
90 % |
|
|
Mali |
1 395 |
1 393 |
100 % |
1 387 |
99 % |
1 246 |
89 % |
|
|
Mauretanien |
343 |
343 |
100 % |
341 |
99 % |
332 |
97 % |
|
|
Moçambique |
1 451 |
1 440 |
99 % |
1 410 |
97 % |
1 188 |
82 % |
|
|
Namibia |
187 |
187 |
100 % |
181 |
97 % |
173 |
93 % |
|
|
Niger |
1 262 |
1 262 |
100 % |
1 258 |
100 % |
1 250 |
99 % |
|
|
Nigeria |
1 098 |
1 088 |
99 % |
1 086 |
99 % |
1 037 |
95 % |
|
|
Uganda |
982 |
930 |
95 % |
923 |
94 % |
845 |
86 % |
|
|
Centralafrikanska republiken |
610 |
609 |
100 % |
609 |
100 % |
592 |
97 % |
|
|
Rwanda |
833 |
831 |
100 % |
831 |
100 % |
823 |
99 % |
|
|
São Tomé och Príncipe |
55 |
55 |
99 % |
53 |
96 % |
51 |
91 % |
|
|
Senegal |
663 |
663 |
100 % |
659 |
99 % |
632 |
95 % |
|
|
Seychellerna |
22 |
22 |
100 % |
22 |
100 % |
22 |
100 % |
|
|
Sierra Leone |
655 |
655 |
100 % |
646 |
99 % |
617 |
94 % |
|
|
Somalia |
898 |
896 |
100 % |
894 |
100 % |
891 |
99 % |
|
|
Sudan |
298 |
298 |
100 % |
298 |
100 % |
298 |
100 % |
|
|
Sydsudan |
91 |
91 |
100 % |
91 |
100 % |
91 |
100 % |
|
|
Eswatini (Swaziland) |
123 |
123 |
100 % |
121 |
99 % |
111 |
91 % |
|
|
Tanzania |
1 171 |
1 171 |
100 % |
1 162 |
99 % |
1 094 |
93 % |
|
|
Tchad |
935 |
935 |
100 % |
913 |
98 % |
818 |
87 % |
|
|
Togo |
376 |
374 |
99 % |
372 |
99 % |
361 |
96 % |
|
|
Zambia |
827 |
826 |
100 % |
804 |
97 % |
709 |
86 % |
|
|
Zimbabwe |
462 |
461 |
100 % |
459 |
99 % |
457 |
99 % |
|
|
* Totalt Afrika |
28 086 |
27 981 |
100 % |
27 739 |
99 % |
25 863 |
92 % |
|
|
Antigua och Barbuda |
15 |
15 |
100 % |
15 |
100 % |
15 |
98 % |
|
|
Barbados |
22 |
22 |
100 % |
22 |
100 % |
21 |
95 % |
|
|
Belize |
42 |
42 |
100 % |
41 |
96 % |
36 |
85 % |
|
|
Dominica |
41 |
40 |
99 % |
40 |
99 % |
40 |
99 % |
|
|
Grenada |
21 |
20 |
99 % |
20 |
98 % |
20 |
98 % |
|
|
Guyana |
79 |
79 |
100 % |
78 |
99 % |
77 |
97 % |
|
|
Haiti |
997 |
997 |
100 % |
910 |
91 % |
793 |
80 % |
|
|
Jamaica |
235 |
235 |
100 % |
233 |
99 % |
226 |
96 % |
|
|
Dominikanska republiken |
281 |
281 |
100 % |
279 |
99 % |
279 |
99 % |
|
|
Saint Lucia |
32 |
32 |
100 % |
32 |
100 % |
32 |
100 % |
|
|
Saint Kitts och Nevis |
6 |
6 |
100 % |
6 |
99 % |
6 |
99 % |
|
|
Saint Vincent och Grenadinerna |
26 |
26 |
99 % |
26 |
98 % |
22 |
83 % |
|
|
Surinam |
27 |
27 |
100 % |
27 |
99 % |
26 |
96 % |
|
|
Trinidad och Tobago |
28 |
28 |
100 % |
28 |
99 % |
27 |
94 % |
|
|
* Totalt Karibien |
1 853 |
1 852 |
100 % |
1 758 |
95 % |
1 619 |
87 % |
|
|
Fiji |
48 |
48 |
100 % |
48 |
100 % |
48 |
100 % |
|
|
Cooköarna |
5 |
5 |
100 % |
5 |
100 % |
5 |
100 % |
|
|
Salomonöarna |
68 |
66 |
97 % |
66 |
96 % |
62 |
91 % |
|
|
Kiribati |
42 |
42 |
100 % |
41 |
99 % |
39 |
93 % |
|
|
Marshallöarna |
17 |
17 |
100 % |
17 |
100 % |
17 |
100 % |
|
|
Mikronesien |
23 |
23 |
100 % |
22 |
97 % |
18 |
78 % |
|
|
Nauru |
4 |
4 |
100 % |
4 |
100 % |
4 |
100 % |
|
|
Niue |
3 |
3 |
100 % |
3 |
100 % |
3 |
100 % |
|
|
Palau |
5 |
4 |
70 % |
4 |
70 % |
4 |
70 % |
|
|
Papua Nya Guinea |
239 |
239 |
100 % |
233 |
97 % |
215 |
90 % |
|
|
Västsamoa |
67 |
67 |
100 % |
67 |
100 % |
66 |
100 % |
|
|
Östtimor |
167 |
167 |
100 % |
166 |
99 % |
159 |
95 % |
|
|
Tonga |
28 |
28 |
100 % |
28 |
100 % |
28 |
100 % |
|
|
Tuvalu |
13 |
13 |
100 % |
13 |
100 % |
13 |
100 % |
|
|
Vanuatu |
55 |
55 |
100 % |
54 |
99 % |
52 |
94 % |
|
|
* Totalt Stillahavsområdet |
783 |
780 |
100 % |
771 |
98 % |
733 |
94 % |
|
|
Anslag till flera AKS-länder |
8 025 |
7 916 |
99 % |
7 970 |
99 % |
7 305 |
91 % |
|
|
Afrikanska länder med portugisiska som officiellt språk |
60 |
59 |
98 % |
59 |
98 % |
58 |
96 % |
|
|
Regionen Södra Afrika tionde EUF |
129 |
129 |
100 % |
129 |
100 % |
127 |
98 % |
|
|
Regionen Södra Afrika tionde EUF |
552 |
547 |
99 % |
543 |
98 % |
438 |
79 % |
|
|
Centralafrika Regionen östra och södra Afrika |
3 059 |
3 020 |
99 % |
2 970 |
97 % |
2 522 |
82 % |
|
|
Västafrikanska regionen |
1 936 |
1 922 |
99 % |
1 911 |
99 % |
1 688 |
87 % |
|
|
Karibien |
536 |
533 |
99 % |
526 |
98 % |
421 |
79 % |
|
|
Stillahavsregionen |
322 |
318 |
99 % |
298 |
93 % |
244 |
76 % |
|
|
* Totalt regionalt samarbete AKS |
14 619 |
14 445 |
99 % |
14 406 |
99 % |
12 803 |
88 % |
|
|
AKS |
50 091,33 |
49 222,97 |
98 % |
48 839,57 |
98 % |
45 076,97 |
90 % |
|
|
ULT |
Reserv/Ej fördelad per land/territorium |
33 |
12 |
35 % |
11 |
34 % |
11 |
34 % |
|
Alla utomeuropeiska länder och territorier |
33 |
12 |
35 % |
11 |
34 % |
11 |
34 % |
|
|
Anguilla |
27 |
27 |
100 % |
27 |
100 % |
27 |
100 % |
|
|
Falklandsöarna |
10 |
10 |
100 % |
10 |
100 % |
10 |
100 % |
|
|
Pitcairnöarna |
5 |
5 |
100 % |
5 |
100 % |
5 |
100 % |
|
|
Turks- och Caicosöarna |
32 |
32 |
100 % |
32 |
100 % |
32 |
100 % |
|
|
Brittiska Jungfruöarna |
2 |
2 |
93 % |
2 |
93 % |
2 |
93 % |
|
|
Montserrat |
33 |
33 |
100 % |
33 |
100 % |
33 |
100 % |
|
|
Sankt Helena |
38 |
38 |
100 % |
38 |
100 % |
38 |
100 % |
|
|
* Totalt brittiska utomeuropeiska länder och territorier |
146 |
146 |
100 % |
146 |
100 % |
146 |
100 % |
|
|
Nederländska Antillerna |
38 |
38 |
100 % |
20 |
54 % |
20 |
54 % |
|
|
Nederländska Antillerna – Bonaire |
4 |
4 |
100 % |
4 |
98 % |
4 |
97 % |
|
|
Nederländska Antillerna – Saba |
3 |
3 |
100 % |
3 |
100 % |
3 |
100 % |
|
|
Nederländska Antillerna – Sint-Eustatius |
2 |
2 |
100 % |
2 |
100 % |
2 |
100 % |
|
|
Aruba |
21 |
21 |
100 % |
21 |
99 % |
21 |
98 % |
|
|
Sint-Maarten |
14 |
14 |
100 % |
13 |
95 % |
5 |
38 % |
|
|
* Totalt nederländska utomeuropeiska länder och territorier |
83 |
83 |
100 % |
64 |
78 % |
56 |
68 % |
|
|
Wallis och Futuna |
39 |
39 |
100 % |
37 |
95 % |
29 |
76 % |
|
|
Mayotte |
29 |
29 |
100 % |
29 |
100 % |
29 |
100 % |
|
|
Nya Kaledonien |
50 |
50 |
100 % |
50 |
100 % |
50 |
100 % |
|
|
Franska Polynesien |
50 |
50 |
100 % |
49 |
99 % |
49 |
99 % |
|
|
Saint-Pierre-et-Miquelon |
47 |
47 |
100 % |
47 |
100 % |
47 |
100 % |
|
|
* Totalt franska utomeuropeiska länder och territorier |
214 |
214 |
100 % |
212 |
99 % |
204 |
95 % |
|
|
region |
137 |
137 |
100 % |
136 |
99 % |
118 |
86 % |
|
|
* Totalt regionalt samarbete ULT |
137 |
137 |
100 % |
136 |
99 % |
118 |
86 % |
|
|
ULT |
613,65 |
591,78 |
96 % |
569,20 |
93 % |
535,44 |
87 % |
|
|
TOTALT: AKS + ULT |
|
50 704,99 |
49 814,76 |
98 % |
49 408,77 |
97 % |
45 612,40 |
90 % |
Fördelning per utgiftsområde för elfte EUF av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts
Fördelning per utgiftsområde för elfte EUF av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts (DAC sektorkoder) (23)
|
(miljoner euro) |
|||
|
Sektor |
Avsatt |
Kontrakt har upprättats |
Betalning har gjorts |
|
Social infrastruktur och tjänster |
|
|
|
|
110-Utbildning |
1 192,46 |
1 174,05 |
1 034,15 |
|
120-Hälso- och sjukvård |
2 131,40 |
2 524,02 |
2 338,24 |
|
130-Befolkningspolitik/-program och reproduktiv hälsa |
352,44 |
50,31 |
43,25 |
|
140-Vatten och sanitet |
788,50 |
858,32 |
599,10 |
|
150-Nationella myndigheter och civilsamhället |
5 826,37 |
6 058,19 |
5 677,22 |
|
160-Annan social infrastruktur och tjänster |
996,71 |
1 401,86 |
1 628,50 |
|
Social infrastruktur och tjänster TOTALT |
11 287,88 |
12 066,75 |
11 320,47 |
|
Ekonomisk infrastruktur och tjänster |
|
|
|
|
210-Transport och lagring |
1 425,48 |
2 088,15 |
1 213,63 |
|
220-Kommunikationer |
140,96 |
147,40 |
131,58 |
|
230-Energi |
2 015,13 |
2 031,37 |
1 375,46 |
|
240-Banktjänster och finansiella tjänster |
82,03 |
131,71 |
95,57 |
|
250-Företagstjänster och andra tjänster |
343,43 |
329,24 |
259,09 |
|
Ekonomisk infrastruktur och tjänster TOTALT |
4 007,01 |
4 727,87 |
3 075,33 |
|
Produktionssektorer |
|
|
|
|
310-Jordbruk, skogsbruk och fiske |
3 344,16 |
3 154,32 |
2 516,00 |
|
320-Industri, mineraltillgångar och gruvindustri, byggverksamhet |
641,58 |
529,15 |
347,51 |
|
330-Handel och turism |
507,49 |
437,30 |
313,25 |
|
Produktionssektorer TOTALT |
4 493,23 |
4 120,77 |
3 176,77 |
|
Flersektoriellt / övergripande |
|
|
|
|
410-Allmänt miljöskydd |
989,82 |
849,41 |
717,86 |
|
430-Övrigt flersektoriellt |
3 886,22 |
2 625,43 |
1 872,80 |
|
Flersektoriellt/övergripande TOTALT |
4 876,04 |
3 474,84 |
2 590,66 |
|
Råvarustöd och allmänt programbistånd |
|
|
|
|
510-Allmänt budgetstöd |
3 116,32 |
3 178,92 |
2 506,33 |
|
520-Utvecklingsbistånd för livsmedel |
617,50 |
390,55 |
364,26 |
|
Råvarustöd och allmänt programbistånd TOTALT |
3 733,82 |
3 569,47 |
2 870,59 |
|
Skuldåtgärder |
|
|
|
|
600-Skuldåtgärder |
183,00 |
183,00 |
183,00 |
|
Skuldåtgärder TOTALT |
183,00 |
183,00 |
183,00 |
|
Humanitärt bistånd |
|
|
|
|
720-Katastrofinsatser |
746,19 |
452,54 |
448,40 |
|
730-Återuppbyggnad, katastrofbistånd och återanpassning |
137,83 |
65,05 |
42,30 |
|
740-Katastrofberedskap |
72,79 |
110,06 |
100,54 |
|
Humanitärt bistånd TOTALT |
956,81 |
627,65 |
591,24 |
|
Givares administrativa kostnader / ej anslagna / ospecificerade |
|
|
|
|
910-Givares administrativa kostnader |
995,52 |
948,30 |
858,64 |
|
998 Ej anslagna / ospecificerade |
183,74 |
59,87 |
48,56 |
|
Ej tillämpligt – ej tillgängligt |
260,50 |
1,57 |
1,15 |
|
Administrativa kostnader för givare / ej anslagna / ospecificerade TOTALT |
1 439,76 |
1 009,75 |
908,35 |
|
TOTALT BELOPP FÖR ELFTE EUF |
30 977,55 |
29 780,11 |
24 716,42 |
Fördelning per utgiftsområde för elfte EUF av ackumulerade belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts
3. ORDLISTA
Administrativa anslag
Anslag för att täcka enheters löpande kostnader (personal, byggnader, kontorsutrustning).
Antagen budget
Budgetförslaget blir den antagna budgeten så snart det har godkänts av budgetmyndigheten.
Ändringsbudget
Beslut som fattats under budgetåret för att ändra (öka, minska, överföra) delar av den antagna budgeten för det året.
Anslag
Budgetfinansiering.
I budgeten planeras både åtaganden (rättsliga utfästelser om finansiering) och betalningar (kontantutbetalning eller banköverföring till stödmottagare). Anslag för åtaganden och betalningar är ofta separerade i tiden (differentierade anslag), eftersom det är vanligt att man först gör fullständiga åtaganden för fleråriga program och projekt under samma år man fattar beslut om dem, medan betalningarna sedan görs under ett antal år i takt med att programmet och projekten fortsätter genomföras.
Inkomster avsatta för särskilda ändamål
Inkomster som erhållits för att finansiera specifika utgiftsposter.
Budgetutfall
Skillnaden mellan erhållna inkomster och utbetalda belopp, inklusive justeringar för överföringar, annulleringar och valutakursskillnader.
För EU:s organ och byråer ska det belopp som blir resultatet återbetalas till den finansierande myndigheten.
Budgetgenomförande
Förbrukning av budgeten genom utgifts- och inkomsttransaktioner.
Budgetpost/Budgetrubrik/Budgetsituation
När det gäller budgetens struktur tas inkomster och utgifter upp i budgeten enligt en bindande kontoplan som avspeglar karaktären hos och syftet med varje post som införts av budgetmyndigheten. De enskilda rubrikerna (avdelning, kapitel, artikel eller punkt) utgör en formell beskrivning av kontoplanen.
Budgetåtagande
Åtgärd genom vilken den behöriga utanordnaren reserverar de budgetanslag som är nödvändiga för att täcka senare betalningar för att uppfylla rättsliga åtaganden.
Annullering av anslag
Anslag som inte har tagits i anspråk i slutet av räkenskapsåret och som inte kan överföras ska annulleras.
Överföring av anslag
Undantag från principen om ettårighet i den mån anslag som inte kunnat användas under ett visst budgetår får överföras, under stränga villkor och i undantagsfall, för användning under det påföljande året.
Åtagandebemyndiganden
Åtagandebemyndiganden täcker det totala värdet för rättsliga åtaganden (kontrakt, bidragsöverenskommelser eller bidragsbeslut) som kan undertecknas under det innevarande räkenskapsåret.
Tillbakadragande
En åtgärd varigenom den behöriga utanordnaren helt eller delvis annullerar ett avdelande av anslag som tidigare gjorts genom ett budgetåtagande.
Differentierade anslag
Differentierade anslag används för att finansiera fleråriga insatser. De täcker för innevarande räkenskapsår den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som ingåtts för insatser vars genomförande sträcker sig över mer än ett räkenskapsår.
Ekonomiskt resultat
Utgifters och inkomsters effekter på balansräkningen på grundval av reglerna för periodiserad redovisning.
Fastställda fordringar
Rätt att uppbära inkomster från en gäldenär som erkänns genom utfärdande av ett betalningskrav.
Valutakursskillnader
Den skillnad som beror på valutakurser som tillämpas på transaktioner med länder utanför euroområdet eller på omvärdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta vid avslutandet av räkenskaper.
Utgifter
Term som används för att beskriva utgifter som belastar budgeten härrörande från alla typer av finansieringskällor.
Bidrag
Direkta ekonomiska bidrag från budgeten till tredjepartsmottagare som deltar i verksamhet som främjar unionens politik.
Anslag som förfaller
Outnyttjade anslag som ska annulleras vid räkenskapsårets slut. När ett anslag förfaller innebär det att tillståndet att ådra sig utgifter och/eller skulder för hela eller delar av anslaget annulleras.
Gemensamma företag (och EIT) får i enlighet med sina finansiella regler föra upp eventuella outnyttjade anslag i sin beräkning av inkomster och utgifter under högst tre på varandra följande räkenskapsår (enligt den så kallade n+3-regeln). Därmed kan anslag för gemensamma företag som förfallit återanvändas fram till räkenskapsår n+3.
Rättslig grund / grundläggande rättsakt
Den rättsakt som antagits av den lagstiftande myndigheten (vanligtvis rådet och Europaparlamentet) och som specificerar målet för unionens utgiftsprogram, syftet med anslagen, reglerna för intervention, sista giltighetsdag och de relevanta finansiella regler som ska tjäna som rättslig grund för genomförandet av utgiftsprogrammet.
Rättsliga åtaganden
Den handling genom vilken utanordnaren ingår en förpliktelse gentemot tredje part som medför en belastning för unionens budget.
Vanliga former av rättsliga åtaganden är kontrakt vid upphandling, bidragsöverenskommelser och bidragsbeslut.
Icke-differentierade anslag
Anslag som tillgodoser årliga behov och för vilka åtaganden därför måste göras under budgetåret. Endast belopp som berättigar till automatisk överföring kan betalas ut påföljande år. Icke-differentierade anslag som inte har utnyttjats, dvs. för vilka åtaganden gjorts i slutet av året, annulleras (såvida inte kommissionen i undantagsfall genom ett beslut godkänner en icke-automatisk överföring). Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka administrativa utgifter och åtagandebemyndigandena motsvarar betalningsbemyndigandena.
Driftsanslag
Driftsanslagen finansierar arbetet på olika politikområden, huvudsakligen genom utbetalning av bidrag eller inom ramen för upphandling.
Utestående åtaganden
Utestående åtaganden (eller RAL, från franskans reste à liquider) definieras som anslagna belopp för vilka åtaganden gjorts men som ännu inte har betalats ut. De uppkommer på grund av användningen av fleråriga program och den åtskillnad som görs mellan åtagande- respektive betalningsbemyndiganden.
Betalningsbemyndiganden
Betalningsbemyndiganden täcker utgifter som förfaller till betalning under det innevarande året och som härrör från rättsliga åtaganden som kan ha ingåtts antingen under innevarande år eller tidigare år.
Utestående åtaganden (Reste à liquider)
Belopp som återstår att betala för ett budgetåtagande vid en viss tidpunkt. Jfr utestående åtaganden.
Överskott
Positiv skillnad mellan inkomster och utgifter och som ska lämnas tillbaka till den finansierande myndigheten. Jfr. budgetutfall.
Överföringar mellan budgetposter
Överföringar mellan budgetposter innebär att anslag omfördelas från en budgetpost till en annan, under loppet av räkenskapsåret, vilket utgör ett undantag från principen om specificering.
ÅRSRAPPORT OM GENOMFÖRANDET – MEDEL SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN
EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN
STYRELSEN
INVESTERINGSANSLAGET
FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅR
PER DEN 31 DECEMBER 2024
|
(1) |
Oberoende revisorns rapport |
|
(2) |
Rapport över finansiell ställning |
|
(3) |
Rapport över resultat och övrigt totalresultat |
|
(4) |
Rapport över ändringar vad gäller bidragsgivarnas medel |
|
(5) |
Rapport över kassaflöden |
|
(6) |
Noter till den finansiella rapporten för helåret |
RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING
PER DEN 31 DECEMBER 2024
|
(i tusen euro) |
|||
|
|
Noter |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
TILLGÅNGAR |
|
|
|
|
Likvida medel |
5 |
1 638 604 |
1 376 824 |
|
Fordringar på bidragsgivare |
9/16 |
7 482 |
85 321 |
|
Likvida finansiella tillgångar |
10 |
- |
- |
|
Finansiella derivat |
6 |
783 |
55 765 |
|
Lån och förskott |
7 |
1 498 048 |
1 683 312 |
|
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
8 |
834 621 |
820 713 |
|
Övriga tillgångar |
11 |
- |
616 |
|
Totala tillgångar |
|
3 979 538 |
4 022 551 |
|
SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA |
|
|
|
|
SKULDER |
|
|
|
|
Finansiella derivat |
6 |
39 210 |
- |
|
Förutbetalda intäkter |
12 |
47 725 |
48 515 |
|
Avsättningar för låneåtaganden |
13 |
18 320 |
19 038 |
|
Skulder till tredje parter |
14 |
566 083 |
427 828 |
|
Övriga skulder |
15 |
3 289 |
3 338 |
|
Totala skulder |
|
674 627 |
498 719 |
|
Medel från bidragsgivarna |
16/17 |
3 304 911 |
3 523 832 |
|
Totala skulder och medel från bidragsgivarna |
|
3 979 538 |
4 022 551 |
RAPPORT ÖVER RESULTAT OCH ÖVRIGT TOTALRESULTAT
FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM UPPHÖRDE DEN 31 DECEMBER 2024
|
(i tusen euro) |
|||
|
|
Noter |
Från och med den 1.1.2024 till och med den 31.12.2024 |
Från och med den 1.1.2023 till och med den 31.12.2023 |
|
Ränta och liknande intäkter (*2) |
19 |
156 601 |
148 336 |
|
Ränta och liknande kostnader |
19 |
-1 805 |
- |
|
Ränta och liknande intäkter netto |
|
154 796 |
148 336 |
|
Intäkter från avgifter och provisioner |
20 |
20 |
25 |
|
Kostnader för avgifter och provisioner |
20 |
- 212 |
-62 |
|
Nettointäkter från avgifter och provisioner |
|
- 192 |
-37 |
|
Ändringar i verkligt värde på finansiella derivat |
6 |
-94 192 |
-20 087 |
|
Nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
21 |
-34 096 |
-8 457 |
|
Nettoresultat på lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet |
7 |
-5 436 |
-8 932 |
|
Nettovalutaresultat |
22 |
81 907 |
-67 885 |
|
Nettoresultat av finansiella transaktioner |
|
-51 817 |
- 105 361 |
|
Ändring i nedskrivning av lån och förskott netto efter återföring |
7.2 |
12 145 |
9 055 |
|
Ändring i avsättningar för låneåtaganden, netto efter återföring |
13 |
718 |
-2 470 |
|
Allmänna administrativa kostnader |
23 |
-24 794 |
-29 655 |
|
Årets resultat |
|
90 856 |
19 868 |
|
Sammantaget totalresultat för året |
|
90 856 |
19 868 |
RAPPORT ÖVER ÄNDRINGAR VAD GÄLLER BIDRAGSGIVARNAS MEDEL
FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM UPPHÖRDE DEN 31 DECEMBER 2024
|
(i tusen euro) |
|||||
|
|
Noter |
Infordrade bidrag |
Utbetalda bidrag |
Balanserade vinstmedel |
Totalt |
|
Den 1 januari 2024 |
|
3 721 695 |
- 587 913 |
390 050 |
3 523 832 |
|
Bidrag från medlemsstaterna som infordrats under året |
16 |
- |
- |
- |
- |
|
Bidrag från medlemsstaterna som betalats ut under året |
17 |
- |
- 309 777 |
- |
- 309 777 |
|
Resultat år 2024 |
|
- |
- |
90 856 |
90 856 |
|
Ändringar vad gäller bidragsgivarnas medel |
|
- |
- 309 777 |
90 856 |
- 218 921 |
|
Den 31 december 2024 |
|
3 721 695 |
- 897 690 |
480 906 |
3 304 911 |
|
|
|
Infordrade bidrag |
Utbetalda bidrag |
Balanserade vinstmedel |
Totalt |
|
Den 1 januari 2023 |
|
3 701 695 |
- |
370 182 |
4 071 877 |
|
Bidrag från medlemsstaterna som infordrats under året |
|
20 000 |
- |
- |
20 000 |
|
Bidrag från medlemsstaterna som betalats ut under året |
|
- |
- 587 913 |
- |
- 587 913 |
|
Resultat år 2023 |
|
- |
- |
19 868 |
19 868 |
|
Ändringar vad gäller bidragsgivarnas medel |
|
20 000 |
- 587 913 |
19 868 |
- 548 045 |
|
Den 31 december 2023 |
|
3 721 695 |
- 587 913 |
390 050 |
3 523 832 |
RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM UPPHÖRDE DEN 31 DECEMBER 2024
|
(i tusen euro) |
|||
|
|
Noter |
Från den 1 januari 2024 till den 31 december 2024 |
Noter Från den 1 januari 2023 till den 31 december 2023 |
|
OPERATIV VERKSAMHET |
|
|
|
|
Årets resultat |
|
90 856 |
19 868 |
|
Justeringar för: |
|
|
|
|
Nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
|
52 265 |
15 142 |
|
Ändring i nedskrivning av lån och förskott netto efter återföring |
7.2 |
-12 145 |
-9 055 |
|
Nettoresultat på lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet |
7 |
5 436 |
8 932 |
|
Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på lån och förskott |
|
-2 229 |
708 |
|
Ändring i avsättningar för låneåtaganden, netto efter återföring |
|
- 718 |
2 455 |
|
Ändringar i verkligt värde på derivat |
|
94 192 |
20 087 |
|
Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på likvida finansiella tillgångar |
10 |
- |
- 248 |
|
Ändring av förutbetalda intäkter |
|
- 790 |
-3 902 |
|
Valutakursändringars effekter på lån |
|
-78 744 |
86 765 |
|
Effekten av valutakursförändringar på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
8 |
-23 199 |
30 026 |
|
Valutakursändringars effekter på likvida medel |
|
-5 282 |
-8 031 |
|
Resultat från operativ verksamhet före justering av rörelsens tillgångar och skulder |
|
119 642 |
162 747 |
|
Låneutbetalningar |
7 |
- 101 394 |
- 207 237 |
|
Återbetalning av lån |
7 |
371 568 |
288 155 |
|
Ändring av upplupna räntor på likvida medel |
5 |
- 646 |
4 039 |
|
Förvärv av likvida finansiella tillgångar |
10 |
- |
- 348 523 |
|
Förfallna likvida finansiella tillgångar |
10 |
- |
421 278 |
|
Utbetalningar från aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
8 |
-69 392 |
- 101 100 |
|
Nettoavkastning på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
|
39 581 |
39 246 |
|
Minskning av övriga tillgångar |
|
616 |
334 |
|
Ökning av övriga skulder |
|
-49 |
919 |
|
(Minskning)/ökning av belopp som ska utbetalas till Europeiska investeringsbanken |
|
- 985 |
33 951 |
|
Nettokassaflöde (nyttjat i) / från den operativa verksamheten |
|
358 941 |
293 809 |
|
FINANSIERINGSVERKSAMHET |
|
|
|
|
Bidrag som tagits emot från medlemsstaterna |
|
- |
79 710 |
|
Belopp som erhållits från medlemsstaterna avseende räntesubventioner och tekniskt bistånd |
|
286 800 |
220 290 |
|
Belopp som betalats för medlemsstaternas räkning avseende räntesubventioner och tekniskt bistånd |
|
-68 256 |
-77 050 |
|
Bidrag som betalats ut för medlemsstaternas räkning |
17 |
- 309 777 |
- 587 913 |
|
Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet |
|
-91 233 |
- 364 963 |
|
Nettoökning av likvida medel |
|
267 708 |
-71 154 |
|
Sammanfattande rapport över kassaflöden: |
|
|
|
|
Likvida medel vid räkenskapsårets början |
|
1 371 404 |
1 450 589 |
|
Nettokassaflöde (nyttjat i) / från: |
|
|
|
|
Operativ verksamhet |
|
358 941 |
293 809 |
|
Finansieringsverksamhet |
|
-91 233 |
- 364 963 |
|
Effekter till följd av likvida medels valutakursförändringar |
|
-5 282 |
-8 031 |
|
Likvida medel vid räkenskapsårets slut |
|
1 633 830 |
1 371 404 |
|
Likvida medel består av: |
|
|
|
|
Kontanter |
5 |
212 466 |
146 494 |
|
Tidsbunden inlåning (exklusive upplupen ränta) |
5 |
304 538 |
625 403 |
|
Bankcertifikat |
5 |
1 116 826 |
599 507 |
|
|
|
1 633 830 |
1 371 404 |
Noter till årsredovisningen per den 31 december 2024
1 Allmän information
Investeringsanslaget upprättades inom ramen för Cotonouavtalet om samarbete och utvecklingsstöd (avtalet), som förhandlades fram mellan länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna) respektive EU och dess medlemsstater den 23 juni 2000 och som reviderades den 25 juni 2005 och den 22 juni 2010. Samoaavtalet, som ersätter Cotonouavtalet som den nya ramen för samarbete mellan Europeiska unionen och Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (rådets beslut (EU) 2023/2861 (24) av den 20 juli 2023 och rådets beslut (EU) 2023/2862 av den 28 december 2023), undertecknades den 15 november 2023 och trädde i kraft den 1 januari 2024. Det efterträder Cotonouavtalet, som har reglerat förbindelserna mellan EU och AKS-länderna sedan 2000. Denna övergång säkerställer kontinuitet i partnerskapen samtidigt som aktuella globala utmaningar hanteras.
Investeringsanslaget är inte en separat juridisk person och Europeiska investeringsbanken (EIB eller banken) förvaltar bidragen på medlemsstaternas vägnar (givare) i enlighet med villkoren i avtalet och fungerar som en förvaltare av investeringsanslaget.
Investeringsanslagets varaktighet har inte fastställts. Det interna avtalet för elfte EUF fortsätter att vara i kraft (i enlighet med artikel 14.3 i avtalet) under den tid som krävs för att alla transaktioner som finansieras inom ramen för AKS–EU-partnerskapsavtalet, ULT-beslutet och den fleråriga budgetramen ska kunna genomföras i sin helhet.
Finansieringen enligt avtalet kommer från EU-medlemsstaternas budgetar. EU-medlemsstaterna bidrar med de belopp som fördelas för att finansiera investeringsanslaget och bidragen till finansieringen av räntesubventioner enligt de fleråriga budgetramarna (det första finansprotokollet omfattar perioden 2000–2007 och kallas nionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF), det andra finansprotokollet omfattar perioden 2008–2013 och kallas tionde EUF och det tredje finansprotokollet omfattar perioden 2014–2020 och kallas elfte EUF). EIB har anförtrotts förvaltningen av följande:
|
(i) |
Investeringsanslaget som är en revolverande fond med riskhanteringsförmåga på 3 685,5 miljoner euro avsedd att främja investeringar från den privata sektorn i AKS-länderna, av vilka 48,5 miljoner euro tilldelas de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). |
|
(ii) |
Bidrag för finansiering av räntesubventioner till ett värde av högst 1 220,85 miljoner euro för AKS-länder och högst 8,5 miljoner euro för ULT. Högst 15 % av dessa subventioner får användas för att finansiera projektrelaterat tekniskt bistånd. |
Den 23 december 2020 beslutade rådet att förlänga perioden för investeringsanslagets åtaganden med minst sex månader. Efter förlängningen godkände banken transaktioner i enlighet med sitt mandat fram till den 30 juni 2021 (rådets beslut (EU) 2020/2233 av den 23 december 2020 om ingående av åtaganden för medel som härrör från återflöden inom ramen för AVS-investeringsanslaget från transaktioner inom ramen för nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonderna (25)).
EU och AKS har enats om att ändra beslutet om övergångsåtgärder för att förlänga tillämpningen av bestämmelserna i AKS–EU-partnerskapsavtalet fram till den 31 december 2023, eller fram till ikraftträdandet av det nya avtalet eller provisorisk tillämpning av det nya avtalet mellan unionen och AKS-staterna, beroende på vilket som inträffar först (beslut nr 2/2019 av AVS–EU-ambassadörskommittén om antagande av övergångsåtgärder i enlighet med artikel 95.4 i AVS–EU-partnerskapsavtalet, som senare ändrades genom beslut nr 3/2021 av AVS–EU-ambassadörskommittén (26) av den 26 november 2021, rådets beslut (EU) 2022/970 (27) av AVS–EU-ambassadörskommittén av den 16 juni 2022 och beslut nr 2/2023 av AKS–EU-ambassadörskommittén (28) av den 25 oktober 2023).
Förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, som trädde i kraft den 14 juni 2021 (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (29) av den 9 juni 2021), utgör den primära rättsliga grunden för EU:s bistånd utanför EU under 2021–2027 och styrningen av bankens nya institutionella mandat för verksamhet utanför Europeiska unionen, inbegripet AKS-regionen. Detta inkluderar integreringen av EUF, som då hanterades utanför EU-budgeten, i EU-budgeten. Förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete kommer att ge kommissionen den rättsliga grunden att anförtro framtida EU-mandat till EIB för dess verksamhet utanför EU. Den kommer också att utgöra ramen för unionens externa investeringar i samarbete med partnerinstitut genom bidrag eller garantier från EU-budgeten.
Framöver ska återflöden från investeringsanslaget användas inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete genom en kombination av ett särskilt politikområde för den privata sektorn i AKS-länderna genom Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU+) och en förvaltningsfond. Den 15 februari 2023 undertecknades ett överföringsavtal mellan EIB och Europeiska kommissionen (överföringsavtalet). Syftet med detta avtal är att överföra medel som härrör från återflöden, inom ramen för anslaget, när de blir tillgängliga, i enlighet med beslut (EU) 2020/2233 (återflöden från AKS-investeringsanslaget) och rådets beslut (EU) 2021/1764 (30) (återflöden från ULT-investeringsanslaget, tillsammans med återflöden från AKS-investeringsanslaget: återflöden). För mer information, se not 2.4.6 och not 17.
Nuvarande årsredovisning omfattar perioden från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2024.
På förslag från direktionen antog styrelsen den finansiella rapporten för helåret den 21 mars 2025 och godkände att den överlämnades till dess råd för godkännande senast den 25 april 2025.
2 Viktiga redovisningsprinciper
2.1 Grund för utarbetandet – uttalande om att IFRS följs
Den finansiella rapporten för helåret har utarbetats enligt principen om kontinuerlig verksamhet enligt vilken det antas att investeringsanslaget kommer att kunna uppfylla alla betalningsåtaganden vid varje transaktion under en överskådlig framtid, i enlighet med IFRS-standarderna (International Financial Reporting Standards), som de utfärdats av International Accounting Standards Boards (IASB) och antagits av Europeiska unionen (nedan kallade IFRS-redovisningsstandarder). Redovisningarna per den 31 december 2024 innehåller rapporten över finansiell ställning, rapporten över resultat och övrigt totalresultat, rapporten över förändringar vad gäller bidragsgivarnas medel, rapporten över kassaflöden och noterna.
2.2 Centrala bedömningar, antaganden och uppskattningar vid redovisningen
Utarbetandet av redovisningar kräver uppskattningar och antaganden som påverkar redovisade intäkter, kostnader, tillgångar, skulder och upplysningar om eventualtillgångar och eventualskulder. När uppskattningar görs ska tillgänglig information och omdöme användas. Verkliga resultat i framtiden kan skilja sig från sådana uppskattningar och skillnaderna kan vara väsentliga för redovisningarna. Uppskattningar och underliggande antaganden granskas fortlöpande. Revisionsuppskattningar redovisas framåtblickande.
Bedömningar och uppskattningar används särskilt i följande fall:
|
— |
Finansieringsinstruments verkliga värde |
När det verkliga marknadsvärdet av finansiella instrument som bokförts i balansräkningen inte kan härledas från aktiva marknader fastställs de genom användning av en värderingsmetod som inbegriper matematiska modeller. Uppgifterna till dessa modeller tas när det är möjligt från observerbara marknader, men när det inte är möjligt krävs en viss grad av uppskattning för att fastställa det verkliga värdet. Värderingar delas in i olika nivåer i hierarkin för verkligt värde baserat på de indata som använts i de värderingsmetoder som beskrivs i
noterna 2.4.2 och 4.
|
— |
Nedskrivningsförlust på lån och förskott |
Värderingen av förväntade kreditförluster kräver att ledningen gör betydande avvägningar, i synnerhet bedömningen av en betydande ökning av kreditrisken sedan det första redovisningstillfället, användningen av framåtblickande information och skattningar av belopp och tidpunkt för framtida kassaflöden och värdet av säkerheter vid fastställande av nedskrivningsförluster. Dessa skattningar bygger på ett antal faktorer, vilket kan leda till betydande ändringar av tidpunkten för och storleken på avsättningar för de kreditförluster som ska redovisas (not 2.4.2). Relevanta antaganden om effekterna på nedskrivningar till följd av den allmänna osäkerheten och turbulensen som började 2023 och fortsatte in i 2024 beskrivs i not 2.4.2.2 och not 3.2.3.7.
|
— |
Värdering av icke-börsnoterade investeringar i eget kapital |
Värderingen av icke-börsnoterade investeringar i eget kapital baseras normalt på ett av följande inslag:
|
— |
Nyligen gjorda transaktioner på marknadsmässiga villkor (armlängdsprincipen). |
|
— |
Aktuellt verkligt värde för andra instrument som i stort sett är desamma. |
|
— |
Förväntat kassaflöde, diskonterat till nuvärdet för tillgångar med liknande villkor och riskegenskaper. |
|
— |
Metod för justerat substansvärde netto. |
|
— |
Andra värderingsmodeller. |
Beräkningen av kassaflödet och diskonteringsfaktorer för icke-börsnoterade investeringar i eget kapital omfattar en hög grad av uppskattning. Inom ramen för investeringsanslaget kalibreras värderingsmetoderna med jämna mellanrum och deras giltighet testas genom användning av antingen priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner med samma instrument eller andra tillgängliga observerbara marknadsdata.
|
— |
Konsolidering av enheter i vilka investeringsanslaget innehar intressen |
EIB gjorde bedömningen att ingen av de enheter i vilka banken har intressen kontrolleras av investeringsanslaget. Detta beror på att komplementären, fondförvaltaren eller fondstyrelsen i alla sådana enheter ensam har ansvaret för förvaltningen och kontrollen av partnerskapets verksamheter och har befogenheten och ansvaret för att göra allt för att fullgöra partnerskapets syfte och mål enligt investerings- och policyriktlinjerna.
2.3 Byten av redovisningsnormer
Med undantag av nedanstående ändringar har man i investeringsanslaget konsekvent tillämpat de redovisningsprinciper som anges i not 2.4 under alla de perioder som den finansiella rapporten för helåret omfattar. I investeringsanslaget har man antagit följande nya standarder och ändringar av standarder.
Nya och ändrade standarder som har antagits för investeringsanslaget
Följande ändringar av gällande standarder trädde i kraft för investeringsanslagets redovisning den 1 januari 2024:
|
— |
Ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instrument: Avtal om leverantörsfinansiering. |
|
— |
Ändringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter: Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga och långfristiga skulder med kovenanter. |
De ändringar som anges ovan hade inte någon väsentlig inverkan på investeringsanslagets redovisning.
Nya standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte har antagits för investeringsanslaget
Den 31 december 2024 hade följande ändringar av befintliga standarder utfärdats men var inte obligatoriska för årliga rapporteringsperioder som löpte ut den 31 december 2024:
Ändringar av befintliga standarder som godkänts av EU och ska börja tillämpas för årliga rapporteringsperioder som börjar den 1 januari 2025 eller senare:
|
— |
Ändringar av IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser: Om en valuta inte är växlingsbar. |
Nya standarder och ändringar av befintliga standarder som ännu inte godkänts av EU:
|
— |
Ändringar av klassificering och värdering av finansiella instrument (ändringar av IFRS 9 och IFRS 7). |
|
— |
Årliga förbättringar volym 11. |
|
— |
IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter. |
|
— |
I IFRS 19 Dotterföretag utan offentlig ansvarsskyldighet: Upplysningar. |
|
— |
Ändringar i IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures: Försäljning av överlåtelse av tillgångar mellan en investerare och dess intresseföretag eller joint venture. |
Vid tidpunkten för godkännandet av dessa finansiella rapporter har ingen av ovanstående standarder eller ändringar av befintliga standarder antagits tidigt i investeringsanslaget och inga tolkningar har utfärdats som är tillämpliga och behöver beaktas i samband med investeringsanslaget när det gäller någon av balansdagarna. Ledningen räknar med att alla relevanta uttalanden kommer att antas för den första perioden den dag då uttalandet träder i kraft eller senare, och att detta inte kommer att få någon väsentlig inverkan på investeringsanslagets finansiella rapporter.
2.4 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper
I rapporten över finansiell ställning redovisas tillgångar och skulder i fallande ordning med avseende på likviditet. Ingen uppdelning görs mellan kortfristiga och långfristiga poster.
2.4.1
Investeringsanslagets finansiella rapport för helåret upprättas i euro, som också är dess funktionella valuta. Om inte annat anges har finansiella uppgifter som lämnats i euro avrundats till närmaste tusental.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som råder vid tidpunkten för transaktionen.
Monetära tillgångar och skulder i andra valutor än euro omräknas till euro till den valutakurs som gäller den dag då rapporten över finansiell ställning upprättas. Vinster eller förluster som uppstår till följd av sådana omräkningar redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat.
Icke-monetära poster som värderas till anskaffningsvärdet i en utländsk valuta omräknas enligt de valutakurser som gäller vid tidpunkten för de ursprungliga transaktionerna. Icke-monetära poster som värderas till verkligt värde i en utländsk valuta omräknas enligt de valutakurser som gäller vid den tidpunkt när det verkliga värdet fastställs.
Skillnader i valutakurser som uppstår vid avvecklingen av transaktioner till andra kurser än de som gäller på transaktionsdagen och orealiserade skillnader i valutakursen på tillgångar och skulder i utländsk valuta som inte avvecklats redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat.
2.4.2
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas första gången till värdet på avvecklingsdagen.
Klassificering och värdering
Finansiella tillgångar
Vid det första redovisningstillfället klassificeras en finansiell tillgång som värderad till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet, medan en finansiell skuld klassificeras som värderad till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet.
Enligt IFRS 9 inleds klassificeringen med att fastställa huruvida den finansiella tillgången ska betraktas som ett skuldinstrument eller egetkapitalinstrument. IFRS 9 hänvisar till definitionerna i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering.
Skuldinstrument är sådana instrument som uppfyller definitionen av en finansiell skuld ur motpartens perspektiv, lån och skuldförbindelser, inbegripet obligationer, skuldväxlar eller certifikat emitterade av strukturerade enheter, stater eller företag.
Ett skuldinstrument klassificeras till upplupet anskaffningsvärde om det uppfyller båda följande villkor och inte är identifierat som värderat till verkligt värde via resultatet:
|
— |
Tillgången innehas inom ramen för en affärsmodell vars syfte är att inneha tillgångar för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden. |
|
— |
De avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet (SPPI-kriterier). |
Ovanstående krav bör tillämpas på hela den finansiella tillgången, även om den innehåller ett inbäddat derivat.
Egetkapitalinstrument är instrument som motsvarar definitionen på eget kapital ur emittentens perspektiv, det vill säga instrument som inte innehåller någon avtalsenlig förpliktelse att betala något och som anger en residual rätt till emittentens nettotillgångar. Egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde via resultatet.
När investeringar i eget kapital som inte innehas för handel redovisas första gången kan man genom investeringsanslaget oåterkalleligen välja att redovisa senare ändringar i övrigt totalresultat. Valet görs för varje enskild investering.
Alla övriga finansiella tillgångar klassificeras som värderade till verkligt värde via resultatet.
Bedömning av affärsmodell
EIB gör, som förvaltare av investeringsanslaget, en bedömning av syftet med en affärsmodell där ett skuldinstrument innehas på portföljnivå, eftersom detta på bästa sätt återspeglar hur verksamheten förvaltas och hur information lämnas till ledningen. Följande information har beaktats:
|
— |
Portföljens angivna strategier och mål samt policyns praktiska tillämpning. I synnerhet huruvida företagsledningens strategi är inriktad på att tjäna avtalsenliga ränteintäkter, bibehålla en särskild ränteprofil, matcha löptiden för de finansiella tillgångarna med löptiden för de skulder som finansierar dessa tillgångar eller realisera kassaflöden genom försäljning av tillgångarna. |
|
— |
Hur portföljens resultat utvärderas och rapporteras till investeringsanslagets ledning. |
|
— |
De risker som påverkar affärsmodellens resultat (och de finansiella tillgångar som innehas inom den affärsmodellen) och hur dessa risker hanteras. |
|
— |
Frekvens, volym och tidpunkt för försäljning under tidigare perioder, skälen till sådan försäljning och dess förväntningar om framtida försäljningsverksamhet. |
Information om försäljningsverksamheten betraktas dock inte separat, utan som en del av en övergripande bedömning av hur investeringsanslagets fastställda mål för förvaltningen av de finansiella tillgångarna uppnås och hur kassaflödena realiseras.
Affärsmodellen för direktlåneverksamheten i anslaget för etisk finansiering beskrivs och redovisas i not 25.
Kriterier för betalningar som enbart görs på kapitalbelopp och ränta (SPPI)
I denna bedömning avses med kapitalbelopp skuldinstrumentets verkliga värde när det redovisas för första gången. Ränta definieras som ersättning för pengars tidsvärde och den kreditrisk som är förenad med det utestående kapitalbeloppet under en viss tidsperiod och för andra grundläggande utlåningsrisker och utlåningskostnader (t.ex. likviditetsrisker och administrativa kostnader) samt vinstmarginal.
Vid bedömningen av huruvida de kontraktsenliga kassaflödena enbart utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta ska instrumentets kontraktsvillkor beaktas. Detta inbegriper en bedömning av huruvida den finansiella tillgången innehåller ett kontraktsvillkor som kan ändra tidpunkten eller beloppet för kontraktsenliga kassaflöden på ett sådant sätt att den inte uppfyller detta villkor.
Borttagande ur räkenskaperna
För investeringsanslaget tas en finansiell tillgång bort ur räkenskaperna när de kontraktsenliga rättigheterna att motta kassaflöden från den finansiella tillgången upphör eller dessa rättigheter överförs i en transaktion där investeringsanslaget antingen överlåter de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av den finansiella tillgången eller behåller så gott som alla risker och fördelar förknippade med ägandet, men inte behåller kontrollen över den finansiella tillgången.
När en finansiell tillgång eller finansiell skuld tas bort (not 2.4.4) redovisas skillnaden mellan tillgångens eller skuldens redovisade värde (eller det redovisade värdet för den del av tillgången eller skulden som har tagits bort) och summan av i) ersättning som tagits emot eller betalats och ii) eventuell ackumulerad vinst eller förlust som redovisats i övrigt totalresultat tas upp i resultatet, med undantag för de ackumulerade vinster eller förluster som redovisas i övrigt totalresultat för investeringar i eget kapital värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och överförs till reservfonden i stället för till resultatet vid avyttring.
I samband med interbankräntereformen görs investeringsanslagets bedömning av huruvida en ändring av ett finansiellt instrument till upplupet anskaffningsvärde är betydande efter tillämpning av den lättnadsregel som infördes genom interbankräntereformens andra fas. Enligt de ändringar som utfärdats av IASB tar investeringsanslaget inte bort ett finansiellt instrument vars kontraktsenliga kassaflöden ändras som en direkt följd av reformen och om ändringen är ekonomiskt likvärdig med den tidigare grunden för fastställande av kontraktsenliga kassaflöden (dvs. grunden omedelbart före ändringen).
Omklassificering
Finansiella tillgångar omklassificeras inte efter det första redovisningstillfället, utom under perioden efter det att investeringsanslaget ändrar sin affärsmodell för att förvalta finansiella tillgångar.
Ändring
En finansiell tillgång värderad till upplupet anskaffningsvärde anses ändrad när dess kontraktsenliga kassaflöden omförhandlas eller på annat sätt ändras. Omförhandling eller ändring kan, men behöver inte, leda till att det gamla finansiella instrumentet tas bort och ersätts med det nya finansiella instrumentet.
En betydande avtalsändring av kassaflödena för en finansiell tillgång värderad till upplupet anskaffningsvärde, som resulterar i att den finansiella tillgången tas bort från balansräkningen, leder till att den nya finansiella tillgången redovisas till verkligt värde och att modifieringsvinst eller -förlust tas upp i den konsoliderade resultaträkningen under ”Resultat av finansiella transaktioner”.
En kontraktsändring anses vara väsentlig om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de reviderade villkoren (diskonterade genom användning av den ursprungliga effektiva räntan) skiljer sig med minst 10 % från det diskonterade nuvärdet av den ursprungliga finansiella tillgångens resterande kassaflöden. Hänsyn tas också till kvalitativa faktorer som en ändring av den valuta i vilken den finansiella tillgången är utfärdad och hur den omräknas.
I samband med interbankräntereformen görs investeringsanslagets bedömning av huruvida en ändring av ett finansiellt instrument till upplupet anskaffningsvärde är betydande efter tillämpning av den lättnadsregel som infördes genom interbankräntereformens andra fas. Investeringsanslaget uppdaterar den effektiva räntan, utan att det finansiella instrumentets redovisade värde ändras, om grunden för fastställande av de kontraktsenliga kassaflödena för det finansiella instrumentet, värderat till upplupet anskaffningsvärde, ändras som en direkt följd av reformen och om ändringen är ekonomiskt likvärdig med den tidigare grunden (dvs. grunden omedelbart före ändringen).
Värdering av finansiella instruments verkliga värden
Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer på huvudmarknaden, eller i avsaknad av en sådan, den mest fördelaktiga marknad som investeringsanslaget har tillgång till vid denna tidpunkt.
I tillämpliga fall värderar EIB för investeringsanslagets räkning ett instruments verkliga värde genom att använda det noterade priset på en aktiv marknad för instrumentet i fråga. En marknad anses vara aktiv om transaktioner med tillgången eller skulden äger rum med tillräcklig frekvens och volym för att ge fortlöpande prisinformation.
När det verkliga värdet på finansiella tillgångar och finansiella skulder som tagits upp i rapporten över finansiell ställning inte kan härledas från aktiva marknader fastställs det genom användning av olika värderingsmetoder som inkluderar matematiska modeller. De indata som används i dessa modeller tas, om möjligt, från observerbara marknader, men om det inte är möjligt, krävs en viss grad av bedömning för att fastställa det verkliga värdet. Den valda värderingsmetoden införlivar alla faktorer som marknadsaktörer skulle beakta vid prissättning av en transaktion.
Dessa värderingsmetoder kan omfatta nettonuvärde och modeller för nuvärdesberäknade kassaflöden, jämförelse med liknande instrument för vilka det finns observerbara marknadspriser, Black-Scholes och polynomiska optionsvärderingsmodeller eller andra värderingsmodeller. De antaganden och indata som används vid värderingsmetoder innefattar riskfria räntor och referensräntor, kreditspreadar som används för att uppskatta diskonteringsräntor, obligations- och aktiekurser, valutakurser på utländsk valuta, aktiekurser och aktieindexkurser samt väntad kursvolatilitet och korrelationer.
Syftet med värderingsmetoder är att få ett verkligt värde som speglar det pris som skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer vid värderingstidpunkten.
Banken använder allmänt godtagna värderingsmodeller för att fastställa det verkliga värdet på vanliga och enklare finansiella instrument, som ränte- och valutaswappar, i vilka endast observerbara marknadsdata används och som kräver en begränsad bedömning och uppskattning av en expert. Observerbara priser och indata för modeller finns i regel tillgängliga på marknader för noterade skuldförbindelser och aktierelaterade värdepapper, börshandlade derivat och enkla OTC-derivat såsom ränteswappar. Tillgången på observerbara marknadspriser och indata för modeller minskar behovet av bedömning och uppskattning av en expert och minskar också osäkerheten vid fastställande av verkliga värden. Tillgången på observerbara marknadspriser och indata varierar beroende på produkter och marknader och tenderar att ändras på grundval av specifika händelser och allmänna villkor på finansmarknaderna.
För mer komplexa instrument använder banken sina egna värderingsmodeller, vilka utvecklas från erkända värderingsmodeller. Vissa eller alla betydande indata för dessa modeller kanske inte är observerbara på marknaden, utan härleds från marknadspriser eller marknadssatser eller beräknas på grundval av antaganden. Instrument som involverar betydande icke observerbara indata är exempelvis vissa lån och garantier för vilka det inte finns någon aktiv marknad. Värderingsmodeller som använder betydande icke observerbara indata kräver mer bedömningar och uppskattningar från ledningens sida vid fastställandet av det verkliga värdet. Bedömning och uppskattning från ledningens sida krävs vanligtvis vid val av lämplig värderingsmodell, fastställande av väntade framtida kassaflöden från det finansiella instrument som ska värderas, fastställande av sannolikhet för motpartens fallissemang samt förskottsbetalningar och val av lämplig diskonteringsränta.
Investeringsanslaget värderar verkliga värden genom att använda följande hierarki för verkligt värde som återspeglar betydelsen av de indata som använts vid värderingarna:
|
— |
Nivå 1: Indata som utgörs av icke-justerade noterade priser på sådana aktiva marknader för identiska instrument som investeringsanslaget har tillgång till. |
|
— |
Nivå 2: Andra uppgifter än de noterade priser som ingår i nivå 1, som endera kan observeras direkt (dvs. som priser) eller indirekt (dvs. härrörande från priser). I denna kategori ingår instrument som värderats med hjälp av noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument på marknader som anses vara mindre aktiva eller andra värderingsmetoder där alla betydande indata är direkt eller indirekt observerbara från marknadsdata. |
|
— |
Nivå 3: Uppgifter som inte är observerbara. Denna kategori omfattar alla instrument där värderingsmetoden inbegriper indata som inte baseras på observerbara data och där icke observerbara indata har en betydande påverkan på värderingen av instrumentet. I denna kategori ingår instrument som värderas på grundval av noterade priser för liknande instrument, som kräver betydande icke observerbara justeringar eller antaganden för att återspegla skillnader mellan instrumenten. |
I investeringsanslaget redovisas överföringar mellan nivåerna i hierarkin för verkligt värde från och med utgången av den rapporteringsperiod under vilken ändringen har uppkommit.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
IFRS 9 baseras på en framåtblickande modell för förväntade kreditförluster. EIB har infört en ram för att beräkna förväntade kreditförluster som är villkorad av den makroekonomiska situationen. Den inbegriper uppförande av point-in-time-kreditriskparametrar (sannolikhet för fallissemang – PD och förlust vid fallissemang – LGD) baserade på en systemisk faktor (kreditcykel) som styrs av makroekonomin och beräknas genom makroekonomiska prognoser eller scenarion. Den slutliga förväntade kreditförlusten är ett sannolikhetsviktat genomsnitt av respektive makroekonomiskt scenario för förväntade kreditförluster. Denna framåtblickande modell för nedskrivningar tillämpas på finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella garantiavtal och åtaganden utanför balansräkningen.
Enligt IFRS 9 ska förlustavsättningar värderas utifrån antingen
|
— |
Förväntade kreditförluster under tolv månader. Dessa är förväntade kreditförluster som uppkommer genom potentiella fallissemangshändelser inom tolv månader efter balansdagen. |
|
— |
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden: Dessa är förväntade kreditförluster som följer av ett finansiellt instruments alla potentiella fallissemangshändelser under dess väntade löptid. |
I IFRS 9 anges en trestegsmodell för nedskrivning som baseras på ändringar av kreditkvaliteten sedan det första redovisningstillfället. Finansiella instrument klassificeras i steg 1, utom när det gäller instrument för vilka betydande ökningar av kreditrisken har fastställts sedan det första redovisningstillfället. Detta inbegriper såväl kvantitativa som kvalitativa uppgifter och analyser grundade på bankens sakkunnighet samt framåtblickande uppgifter.
Förvärvade eller utgivna kreditförsämrade tillgångar (POCI) är sådana finansiella tillgångar som från det första redovisningstillfället anses klassificerade i steg 3. För förvärvade eller utgivna kreditförsämrade tillgångar redovisas de ackumulerade ändringarna i förväntade kreditförluster under resten av löptiden sedan det första redovisningstillfället i rapporten över resultat.
Bankens bedömning av stegen i IFRS 9 baseras på en metod i flera steg som använder motparts- eller instrumentspecifik information som är förenlig med interna tidiga varningssignaler, nödlidande exponeringar samt riktlinjer och förfaranden för anstånd.
EIB anser att den befintliga framåtblickande modellen för förväntade kreditförluster är tillräckligt robust för att beakta extrema ekonomiska händelser, som har fångats direkt genom de makroekonomiska prognoserna och villkorsstrukturen i sannolikheten för fallissemang.
Om en betydande ökning av kreditrisken har uppkommit flyttas det finansiella instrumentet till steg 2, men anses ännu inte ha kreditförsämrats. Om det finansiella instrumentet har kreditförsämrats flyttas det till steg 3.
För att identifiera exponeringar i steg 3 fastställer banken huruvida det finns objektiva bevis för nödlidande exponering. En finansiell tillgång anses vara fallerad när det är osannolikt att låntagaren kommer att betala hela kreditåtagandet till investeringsanslaget, utan att investeringsanslagets eller låntagarens regress är förfallen sedan mer än 90 dagar i fråga om en väsentlig kreditförpliktelse till investeringsanslaget.
För en finansiell tillgång anses i detta avseende ett nedskrivningsbehov föreligga när det fastställs att det är sannolikt att investeringsanslaget inte kommer att kunna uppbära alla utestående belopp enligt de ursprungliga kontraktsvillkoren eller ett motsvarande värde. Enskilda kreditexponeringar utvärderas på grundval av låntagarens egenskaper, övergripande finansiella situation, resurser och återbetalningshistorik, utsikterna till stöd från eventuella finansiellt ansvariga borgensmän och, i tillämpliga fall, eventuella säkerheters försäljningsvärde.
Alla nedskrivna ersättningsanspråk granskas och analyseras minst var sjätte månad. Eventuella senare ändringar av beloppen och tidpunkten för väntade framtida kassaflöden jämfört med tidigare uppskattningar kommer att leda till en ändring i avsättningen för kreditförluster och belastar eller krediteras i resultaträkningen. En avsättning för nedskrivning återförs bara när kreditkvaliteten har förbättrats på ett sådant sätt att det finns rimliga garantier för att kapitalbeloppet och räntan kommer att uppbäras i tid i enlighet med de ursprungliga kontraktsvillkoren i fordringsavtalet. En bortskrivning görs när hela eller delar av en fordran betraktas som icke indrivningsbar eller efterskänks. Bortskrivningar avräknas mot tidigare fastställda nedskrivningar eller direkt till resultaträkningen och minskar fordrans kapitalbelopp. Delvisa eller fullständiga återkrav av belopp som tidigare bortskrivits krediteras i resultaträkningen. Finansiella tillgångar som har bortskrivits kan fortfarande omfattas av verkställighetsåtgärder för att följa bankens förfaranden för återkrav av utestående belopp.
Värdering av förväntade kreditförluster – indata, antaganden och metoder
Värdering av förväntade kreditförluster under resten av löptiden tillämpas på tillgångar i steg 2 och 3, medan en värdering av 12-månaders förväntade kreditförluster tillämpas på tillgångar i steg 1.
Den förväntade kreditförlusten beräknas på grundval av följande variabler:
|
— |
Kreditvärdering och point-in-time-beräkning (PIT) för sannolikhet för fallissemang. |
|
— |
Point-in-time-beräkning för förlust vid fallissemang. |
|
— |
Exponering i händelse av fallissemang. |
Kreditvärderingen av en motpart fastställs vid ett visst datum genom användning av score-sheet-modeller som anpassats till de olika kategorierna av motparter och exponeringar.
Varje kreditvärdering kartlägger en särskild sannolikhet för fallissemang som representerar sannolikheten för att en motpart inte ska kunna uppfylla sina finansiella skyldigheter, antingen under de följande 12 månaderna eller under åtagandets resterande löptid. Kreditvärderingar är de indata som primärt ligger till grund för fastställandet av point-in-time-beräkningens löptidsstruktur vad gäller exponeringar för sannolikheten för fallissemang. EIB samlar in information om fullgörande och fallissemang avseende investeringsanslagets kreditriskexponeringar. De uppgifter som samlas in delas upp efter typ av bransch och region. Olika branscher och regioner med en homogen reaktion på kreditcykler analyseras tillsammans.
EIB använder sig av statistiska modeller för att analysera insamlade uppgifter och generera uppskattningar av exponeringar för sannolikheten för fallissemang under återstående löptider och hur dessa väntas ändras när en viss tid förflutit och mot bakgrund av särskilda makroekonomiska scenarion.
Förlusten vid fallissemang är EIB:s förväntan om kvoten mellan förlusten på en exponering om en motpart fallerar och det utestående beloppet vid fallissemang. Förlust vid fallissemang kan också definieras som ”återkravsgrad 1”. Uppskattningarna av förlust vid fallissemang bestäms i huvudsak av geografi och typ av motpart, med fem huvudsakliga exponeringsklasser: Stater, offentliga institutioner, finansinstitut, företag och projektfinansiering. Värdena för förlust vid fallissemang kan justeras ytterligare på grundval av produkt- och kontraktsspecifika särdrag hos exponeringen.
EIB tar med point-in-time-beräkning och framåtblickande information både i sin bedömning av huruvida ett instruments kreditrisk har ökat väsentligt sedan det redovisades första gången och dess värdering av förväntade kreditförluster.
För att värdera förväntade kreditförluster har EIB utvecklat en villkorad modell, kallad modellen för point-in-time-beräkning av sannolikheten för fallissemang, för att beräkna löptidsstrukturen för sannolikheten för fallissemang som inbegriper följande:
|
— |
Definitionen av en ekonomiskt rimlig korrelation mellan kreditcykeln och makroekonomiska variabler. |
|
— |
Tre makroekonomiska scenarion (ett referensscenario och två scenarion som speglar nedgångar respektive uppgångar i ekonomin) med fleråriga potentiella förverkliganden av BNP och deras relaterade sannolikheter. |
För att generera makroekonomiska scenarion använder EIB en semi-strukturell flerekvationsmodell över flera regioner av den globala ekonomin med landspecifika block. Det centrala scenariot eller referensscenariot är utformat för att vara förenligt med Europeiska kommissionens senaste prognoser. De positiva och negativa scenariona är utformade runt det centrala scenariot genom användning av modellen med flera länder/flera ekvationer. Scenariona härleds genom att utsätta BNP för chocker, som är det viktigaste måttet för ekonomisk verksamhet. Chockerna för real BNP kalibreras för att reproducera den volatilitet som har observerats för variabeln. Expertbedömningar används också i tillämpliga fall för att förbättra storleken och beständigheten hos BNP-chocker. Följaktligen fastställs chocker tillsammans med en minskningsfunktion för att fastställa konsekvenserna av chockerna över tiden. Sannolikheter kopplade till varje scenario definieras med beaktande av marknads(volatilitets)indikatorer och internt utvecklade indikatorer/mätare som används konsekvent över tiden för att fånga upp osäkerheter.
I EIB:s modeller för point-in-time-beräkning av sannolikheten för fallissemang respektive förlust vid fallissemang används samma prognostiserade värden för kreditcykeln som de viktigaste indata i olika makroekonomiska scenarier. Kreditcykeln beräknas utifrån ett externt kreditvärderingsinstituts nedgraderingar och prognoserna för den årliga tillväxttakten för real BNP samt skillnaden mellan långa och korta räntesatser.
Exponeringar i händelse av fallissemang representerar den väntade exponeringen i händelse av fallissemang och baseras på nuvarande exponering mot motparten och potentiella ändringar av nuvarande belopp som medges i kontraktet inklusive avskrivning. En finansiell tillgångs exponering i händelse av fallissemang är dess redovisade bruttovärde. För låneåtaganden och finansiella garantier inkluderar exponering i händelse av fallissemang det belopp som tagits i anspråk.
2.4.2.1 Likvida medel
För investeringsanslaget definieras likvida medel som löpande konton, kortfristig inlåning eller bankcertifikat med löptider på tre månader eller mindre. Likvida medel redovisas till upplupet anskaffningsvärde i rapporten över finansiell ställning.
2.4.2.2 Likvida finansiella tillgångar
Likvida finansiella tillgångar inbegriper noterade och icke-noterade obligationer som är avsedda att hållas till förfall och bankcertifikat med löptider på över tre månader och klassificeras följaktligen till upplupet anskaffningsvärde.
Dessa obligationer och bankcertifikat värderas första gången till anskaffningsvärde, vilket är det verkliga värdet plus eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader. Skillnaden mellan ingångspriset och inlösenvärdet ska avskrivas enligt effektivräntemetoden under instrumentets återstående löptid.
2.4.2.3 Lån och förskott
Låne- och förskottsportföljen kan bestå av skuldinstrument såsom lån och skuldförbindelser, inbegripet obligationer, skuldväxlar eller certifikat emitterade av strukturerade enheter som är avsedda att hållas till förfall och för att uppbära de kontraktsenliga kassaflödena.
Lån och förskott inbegriper följande:
|
— |
Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde. |
|
— |
Lån och förskott obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet. |
Lån som har utfärdats av investeringsanslaget tas upp i redovisningen under investeringsanslagets tillgångar när ett kontant belopp utbetalas till låntagarna. Ej utbetalda lånedelar redovisas i poster utanför balansräkningen till nominellt värde. Lån som uppfyller SPPI-kriterierna redovisas första gången till anskaffningsvärde (utbetalade nettobelopp), som är det verkliga värdet på de likvida medel som har använts för att utfärda lånet, inklusive eventuella transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.
Skuldförbindelser redovisas i investeringsanslagets tillgångar när kontanter har utbetalats till emittenten och kan ta formen av ett kontraktsrättsligt kopplat skuldinstrument eller ett skuldinstrument i en enda tranche. Ej utbetalda delar av skuldförbindelser redovisas i poster utanför balansräkningen till nominellt värde. Skuldförbindelser värderas första gången till anskaffningsvärde, vilket är det verkliga värdet plus eventuella direkt hänförliga transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Skillnaden mellan ingångspriset och inlösenvärdet ska avskrivas enligt effektivräntemetoden under instrumentets återstående löptid.
Riktlinjer för nedskrivning av lån och förskott beskrivs i not 2.4.2.
Lån och förskott som inte uppfyller affärsmodellen eller SPPI-kriterierna ska obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet. Den metod för värdering till verkligt värde som används bygger på en modell med diskonterade kassaflöden eller likvidationsvärde.
För interbankräntereformens påverkan på omvärdering av lån och förskott till upplupet anskaffningsvärde, se de särskilda punkterna i not 2.4.2 – Klassificering och värdering/ändring.
2.4.2.4 Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning
Det finns två slags investeringar i eget kapital i investeringsanslaget: i) Direkta investeringar i eget kapital och ii) investeringar i riskkapitalfonder. Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader. Därefter redovisas ändringar i verkligt värde, inklusive valutaomräkningsvinster och -förluster, i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning.
Den outnyttjade men anslagna delen av dessa investeringar redovisas som konsoliderade åtaganden utanför balansräkningen till deras nominella värde.
Värdering av finansiella instruments verkliga värden
Det verkliga värdet bestäms genom tillämpning av en metod som beaktar det ackumulerade nettoandelsvärdet (vilket förutsätter att andelsvärdet är den bästa uppskattningen av det verkliga värdet, trots att ett enkelt sätt att fastställa marknadsvärdet saknas). För icke-börsnoterade investeringar bestäms det verkliga värdet genom tillämpning av erkända värderingsmetoder (not 4.2.1) när det verkliga värdet inte kan härledas från aktiva marknader.
Hänförbart andelsvärde justeras med anledning av händelser som inträffar mellan datum för senast tillgängliga andelsvärde och balansdag om direktionen anser att justeringen är väsentlig. Väsentliga justeringar ändras till dess att styrelsen antar den finansiella rapporten för helåret. I detta avseende, och med anledning av den allmänna osäkerheten, olika risker som håller på att växa fram till följd av Rysslands invasion av Ukraina och den volatilitet som observerats i fråga om resultat, förbättrade banken sina värderingsmetoder för att beräkna eventuella justeringar av det verkliga värdet på investeringarna i eget kapital för de andelsvärden som inte rapporterats av fondförvaltarna på balansdagen för investeringsanslagets finansiella rapporter.
För specifika investeringar där andelsvärdena inte enkelt kan fastställas kan andra riktlinjer användas, till exempel IPEV-riktlinjerna (International Private Equity and Venture Capital Valuation guidelines), som offentliggjorts av IPEV:s styrelse, och mer detaljerad övervakning och översyn kommer att krävas. Enligt metoden klassificeras fonderna internt i tre olika kategorier:
|
— |
Kategori I – fonder som använder normerna för verkligt värde enligt IFRS 13 eller IPEV-riktlinjerna för vilka en särskild översyn utförs för att säkerställa att andelsvärdet är en tillförlitlig uppskattning av det verkliga värdet. |
|
— |
Kategori II – fonder som har antagit andra riktlinjer för värderingen (t.ex. den tidigare EVCA 2001) eller standarder som kan anses förenliga med IFRS 13, för vilka ett motsvarande andelsvärde kan beräknas. |
|
— |
Kategori III – fonder som inte använder normerna för verkligt värde enligt IFRS 13 eller några andra riktlinjer för värderingen som är förenliga med IFRS 13. |
Bedömning av betydande inflytande
Investeringsanslagets innehav motsvarar vanligtvis investeringar i private equity- eller riskkapitalfonder. Enligt branschens praxis har sådana investeringar i allmänhet tecknats gemensamt av ett flertal investerare. Ingen av dessa är i stånd att individuellt påverka fondens dagliga verksamhet och investeringar. Följaktligen berättigar en investerares deltagande i ledningsgruppen för en sådan fond i princip inte investeraren att påverka fondens dagliga verksamhet. Dessutom kan enskilda investerare i en private equity- eller riskkapitalfond inte fastställa strategier för en fond, som t.ex. policyer för utdelning eller annan värdeöverföring. Sådana beslut fattas vanligtvis av ledningsgruppen för en fond på grundval av det aktieägaravtal som styr ledningsgruppens och alla aktieägares rättigheter och skyldigheter. Aktieägaravtalet hindrar också i allmänhet enskilda investerare från att bilateralt verkställa väsentliga transaktioner genom fonden, utbyta personal i ledande ställning eller att få privilegierad tillgång till nödvändig teknisk information. Investeringsanslagets investeringar genomförs i linje med ovan nämnda branschpraxis, som säkerställer att investeringsanslaget varken kontrollerar eller utövar någon form av betydande inflytande enligt innebörden i IFRS 10 och IAS 28 över någon av dessa investeringar, också sådana investeringar där investeringsanslaget har mer än 20 % av rösträtterna.
2.4.3
Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att angivna betalningar görs genom investeringsanslaget för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalningar vid förfall enligt villkoren i ett skuldinstrument.
Finansiella garantier redovisas enligt IFRS 9 Finansiella instrument, antingen som derivat eller som finansiella garantier, beroende på deras egenskaper och särdrag enligt definitionerna i IFRS 9.
Upplysningar om redovisningsprinciperna för derivat ges i not 2.4.5.
Finansiella garantier tas första gången upp i rapporten över finansiell ställning under ”Avsättningar för ställda garantier” till verkligt värde plus transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utfärdandet av de finansiella garantierna. Vid det första redovisningstillfället motsvarar betalningsskyldigheten nettonuvärdet av väntade premieinbetalningar eller den ursprungligen väntade förlusten.
Efter det första redovisningstillfället ska de finansiella garantierna värderas till det högsta av följande värden:
|
— |
Beloppet för förlustavsättningen enligt vad som anges i IFRS 9. |
|
— |
den premie som ursprungligen redovisades efter avdrag för intäkter som redovisats i enlighet med principerna i IFRS 15. |
Varje ökning eller minskning av nettoskulden (värderad enligt IFRS 9) för finansiella garantier, bortsett från betalningar av garantianspråk, tas upp i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken Ändring i avsättningar för garantier.
Mottagna premier redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken "Intäkter från avgifter och provisioner", på grundval av en avskrivningsplan i enlighet med IFRS 15 under den finansiella garantins löptid.
2.4.4
Klassificering och värdering
En finansiell skuld värderas till upplupet anskaffningsvärde med undantag för finansiella skulder
|
— |
som värderats obligatoriskt till verkligt värde via resultatet (t.ex. derivatskulder), och |
|
— |
som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet. |
För investeringsanslaget tas en finansiell skuld bort ur räkenskaperna när de avtalsenliga skyldigheterna fullgjorts, annullerats eller löpt ut.
2.4.5
Finansiella derivat inkluderar valutaswappar, valutaränteswappar och kortfristiga valutaswappar (FX).
Finansiella derivat redovisas första gången på grundval av uppgifterna på transaktionsdagen.
Inom ramen för sin sedvanliga verksamhet kan investeringsanslaget ingå swapkontrakt för att säkra risken för vissa lånetransaktioner eller valutaforwardkontrakt för att säkra dess valutapositioner, som är utställda i andra valutor än euro och som det handlas aktivt med för att täcka alla vinster och förluster som beror på valutafluktuationer.
Alla derivat värderas till verkligt värde via resultatet och rapporteras som finansiella derivat. Verkligt värde beräknas huvudsakligen enligt modeller för diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller eller prisuppgifter från tredje part.
Derivat redovisas till verkligt värde och tas upp som tillgångar när deras verkliga värde är positivt och som skulder när det verkliga värdet är negativt. Förändringar i det verkliga värdet på finansiella derivat redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under ”Ändringar i verkligt värde på finansiella derivat”.
I enlighet med IFRS 9 har krav på uppdelning av inbäddade derivat tagits bort för finansiella tillgångar eller finansiella skulder och därför ska hybridkontrakt behandlas som en helhet vid klassificering av finansiella tillgångar eller finansiella skulder.
2.4.6
Bidrag från medlemsstaterna redovisas som fordringar i rapporten över finansiell ställning den dag då rådet fattar beslut om det finansiella bidrag som medlemsstaterna ska betala till investeringsanslaget.
Medlemsstaternas bidrag uppfyller följande villkor och klassificeras följaktligen som eget kapital:
|
— |
Enligt vad som fastställs i bidragsavtalet ger de medlemsstaterna rätt att besluta om hur investeringsanslagets nettotillgångar ska användas om det skulle avvecklas. |
|
— |
Bidragen tillhör den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser. |
|
— |
Alla finansiella instrument i den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser har identiska egenskaper. |
|
— |
Instrumentet innehåller inga egenskaper som kräver att det klassificeras som en skuld. |
|
— |
De totala väntade kassaflöden som kan hänföras till investeringsanslaget under dess livslängd baserar sig huvudsakligen på resultatet, ändringen av redovisade nettotillgångar eller ändringen av det verkliga värdet på investeringsanslagets redovisade och icke redovisade nettotillgångar under dess livslängd. |
Bidrag klassificeras och värderas till upplupet anskaffningsvärde i den finansiella rapporten för helåret.
Medlemsstaternas utbetalda bidrag utgör tillgängliga återflöden som betalas ut till kommissionen och Förenade kungariket. Enligt överföringsavtalet ska EIB från och med 2024 och fram till 2027 senast den 31 mars varje år skriftligen rapportera beloppet av tillgängliga återflöden från AKS-investeringsanslaget och beloppet av tillgängliga återflöden från ULT-investeringsanslaget som ackumulerats per den 31 december föregående år (rapporten om tillgängliga återflöden). Rapporten om tillgängliga återflöden ska skilja mellan de återflöden som ska överföras till kommissionen (AKS- och ULT-återflöden) och de återflöden som ska överföras till Förenade kungariket. Tillgängliga återflöden redovisas i rapporten över finansiell ställning när motsvarande betalningsbegäran skickas till investeringsanslaget.
2.4.7
Ränta på lån som utfärdats av investeringsanslaget redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat (Ränta och liknande intäkter) och i rapporten över finansiell ställning (Lån och förskott) enligt periodiseringsprincipen med användning av den effektiva räntan, dvs. den räntesats som exakt diskonterar framtida beräknade kontanta ut- eller inbetalningar under lånets väntade löptid till lånets redovisade nettovärde. När lånets redovisade värde har sjunkit på grund av en värdeminskning, redovisas ränteintäkterna fortsatt med hjälp av den ursprungliga effektiva räntesats som tillämpas på det nya redovisade värdet.
Ränta på förvärvade eller utgivna kreditförsämrade lån redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat (Ränta och liknande intäkter) och i rapporten över finansiell ställning (Lån och förskott) enligt periodiseringsprincipen med användning av den kreditjusterade effektiva räntan under lånets hela löptid, dvs. den räntesats som exakt diskonterar framtida beräknade kontanta ut- eller inbetalningar under lånets väntade löptid till lånets upplupna anskaffningsvärde.
Räntesubventioner som tagits emot i investeringsanslagets resurser tas upp som förutbetalda intäkter och redovisas som en justering av den faktiska avkastningen, och redovisas under ränta och liknande intäkter i resultaträkningen under perioden från utbetalning till återbetalning av subventionerade lån.
Avgifter på garantiåtaganden redovisas som förutbetalda intäkter med tillämpning av effektivräntemetoden för perioden från det att det berörda lånet betalas ut till dess att det återbetalats, och redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under rubriken ränta och liknande intäkter.
2.4.8
Som en del av förvaltningen av investeringsanslaget handläggs också räntesubventioner och tekniskt bistånd för medlemsstaternas räkning.
Den del av medlemsstaternas bidrag som har anslagits för betalning av räntesubventioner och tekniskt bistånd redovisas inte som medel från bidragsgivare för investeringsanslaget, utan klassificerades som en skuld till tredje part. Genom investeringsanslaget verkställs utbetalningarna till de slutliga stödmottagarna och skuldbeloppet till tredje parter minskas.
När bidragsbelopp för räntesubventioner och tekniskt bistånd inte beviljas i sin helhet, omklassificeras de som bidrag till investeringsanslaget.
2.4.9
Ränteintäkterna på likvida medel redovisas enligt periodiseringsprincipen i rapporten över resultat och övrigt totalresultat för investeringsanslaget.
2.4.10
Avgifter som tas emot för tjänster som utförs under en viss tidsperiod redovisas som intäkter vid den tidpunkt då tjänsten tillhandahålls, medan avgifter som tjänas in vid verkställandet av en signifikant handling redovisas som intäkter när den signifikanta handlingen har slutförts. Dessa avgifter redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken intäkter från avgifter och provisioner.
Utdelning på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning redovisas när de deklareras och tas upp i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken för realiserade nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning.
2.4.11
I protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, fastställs att EU-institutionernas tillgångar, intäkter och övriga egendom ska befrias från all direkt beskattning.
3 Riskhantering
I denna not lämnas information om investeringsanslagets exponering för och dess förvaltning och kontroll av kreditrisker och finansiella risker, särskilt de primära risker som är förenade med dess användning av finansiella instrument. Dessa är följande:
|
— |
Kreditrisk – risken för förluster till följd av fallissemang hos kunden eller motparten och som uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker (31). |
|
— |
Likviditetsrisk – risken för att en enhet inte kan finansiera en ökning av tillgångarna och uppfylla sina betalningsskyldigheter allt eftersom de förfaller, utan att det leder till oacceptabla förluster. |
|
— |
Marknadsrisk – risken för att ändringar i marknadspriser och marknadsräntor, såsom räntenivåer, aktiekurser och valutakurser, påverkar en enhets intäkter eller värdet av dess innehav i finansiella instrument. |
3.1 Riskhanteringen – så organiseras den
EIB anpassar löpande investeringsanslagets regelverk för riskhantering.
EIB-gruppens direktorat för risk- och tillsynsfrågor identifierar, bedömer, övervakar och rapporterar självständigt de risker som investeringsanslaget är exponerat för. Inom ett regelverk där uppdelningen av uppgifter bibehålls är direktoratet för risk- och tillsynsfrågor fristående från front office och yttrar sig om alla förslag från front office som kan medföra risker.
På EIB-nivå rapporterar riskansvarig på gruppnivå om grupprisker till EIB:s förvaltningskommitté under tillsyn av den ledamot i förvaltningskommittén som är ansvarig för risken. Den riskansvarige på gruppnivå har direkt tillgång till kommittén för riskpolitik och kan skriva direkt till och kommunicera med EIB:s styrelse om alla frågor som gäller hans/hennes befogenheter.
3.2 Kreditrisk
Kreditrisk är den potentiella risken för förluster till följd av fallissemang hos kunden eller motparten och uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker.
3.2.1
Vid kreditbedömningen av de låntagande motparterna bedömer EIB kreditrisken och den väntade förlusten i syfte att kvantifiera och prissätta risken. EIB har utvecklat en intern riskklassificeringsmetod (IRM) för att fastställa den interna kreditvärderingen för sina kreditrelevanta låntagare/garantimotparter. Metoden är särskilt utformad för varje större typ av kreditmotpart (t.ex. företag, finansinstitut osv). Med beaktande av både bästa bankpraxis för EIB och de principer som fastställdes i kapitalkravsförordningen klassificeras alla motparter, som är väsentliga för kreditprofilen för en specifik transaktion, i interna kreditvärderingskategorier genom användning av riskklassificeringsmetoden för den särskilda motpartstypen. Varje motpart tilldelas en intern värdering som speglar sannolikheten för fallissemang efter en fördjupad analys av motpartens affärsmässiga och finansiella riskprofil och landets förmodade risksituation. Expertjusteringar görs när de behövs med beaktande av eventuellt stöd från de juridiska enheternas moderbolag eller regeringar och den slutliga kreditvärderingen möjliggör undantag för att spegla information (t.ex. marknadsprissättning) som inte beaktas i modellen.
Vid kreditvärderingen av projektfinansiering och andra strukturerade transaktioner med begränsad tillgång till borgensfinansiering beaktas kreditriskinstrument med relevans för sektorn, främst med inriktning på kassaflödenas tillgänglighet och förmågan att fullgöra skuldförbindelser. Metoden inbegriper en analys av projektens kontraktsram, motpartsanalys och kassaflödesimuleringar. På samma sätt som företag och finansinstitut tilldelas varje projekt en intern riskvärdering. Slutligen värderas tredjeländer av den ekonomiska avdelningen på grundval av en statistisk modell.
Alla interna värderingar övervakas under lånets löptid och uppdateras regelbundet.
För att minska kreditrisken använder EIB, om lämpligt och från fall till fall, olika former av kreditförstärkning, bland annat motparts- eller projektrelaterade säkerheter, garantier eller avtalsklausuler, beroende på typen av låntagare och verksamhet.
Inom investeringsanslaget används inte några kreditderivat för att minska kreditrisken.
3.2.2
Nedanstående tabell visar den maximala kreditriskexponeringen för de delar som ingår i rapporten över finansiell ställning, inklusive derivat. Den maximala exponeringen anges brutto, innan hänsyn tas till effekten av kreditrisklindring genom användningen av säkerheter.
|
(i tusen euro) |
||||
|
Maximal exponering |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
||
|
TILLGÅNGAR |
|
|
||
|
Likvida medel |
1 638 604 |
1 376 824 |
||
|
Fordringar på bidragsgivare |
7 482 |
85 321 |
||
|
Finansiella derivat |
783 |
55 765 |
||
|
Lån och förskott |
1 498 048 |
1 683 312 |
||
|
Övriga tillgångar |
- |
616 |
||
|
Totalt |
3 144 917 |
3 201 838 |
||
|
Avsättningar för låneåtaganden |
-18 320 |
-19 038 |
||
|
UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
|
|
||
|
Eventualförpliktelser |
|
|
||
|
- |
985 |
||
|
Åtaganden |
|
|
||
|
676 229 |
883 092 |
||
|
2 500 |
46 764 |
||
|
Totalt utanför balansräkningen |
678 729 |
930 841 |
||
|
Total kreditexponering |
3 805 326 |
4 113 641 |
||
3.2.3
3.2.3.1 Värdering av kreditrisker för lån och förskott
Lån och förskott samt garantier som beviljas via investeringsanslaget genomgår en omfattande riskbedömning och kvantifiering av väntade förluster som återspeglas i ett system för lånegradering. Verksamheten i programmet för etisk finansiering (IFE) (som beskrivs i not 25), med undantag för lån via intermediärer, omfattas av de allmänna riskprinciperna, i enlighet med EIB:s riktlinjer för kredit- och eget kapitalrisker. Graderingen av lånen fastställs enligt allmänt erkända kriterier, baserade på kvaliteten på låntagaren, lånets löptid, typen av garantin samt, i tillämpliga fall, garantigivaren.
Systemet för lånegradering omfattar metoder, processer, databaser och it-system som stöder bedömningen av kreditrisker vid lånetransaktioner och kvantifieringen av väntade förluster. Det sammanfattar en stor mängd information i syfte att erbjuda en inbördes rangordning av kreditriskerna i samband med lån. Lånegraderingen speglar nuvärdet av den beräknade nivån på den väntade förlusten, vilket är produkten av sannolikheten för betalningsförsummelse från de viktigaste gäldenärerna, exponeringen i händelse av fallissemang och förlusternas omfattning i händelse av fallissemang. Lånegradering används för följande ändamål:
|
— |
Hjälp till en mer förfinad och kvantitativ bedömning av låneriskerna. |
|
— |
Som en indikator på kreditriskvariationer för att prioritera övervakningsinsatserna. |
|
— |
Som en beskrivning av låneportföljens kvalitet vid varje given tidpunkt. |
|
— |
Som indata vid beslut om riskprissättning. |
Följande faktorer används för att fastställa en lånegradering:
|
i) |
Låntagarens kreditvärdering: Vid riskhanteringen görs självständiga översyner av låntagare och deras kreditvärdering bedöms enligt interna metoder och externa uppgifter. I linje med de valda interna riskvärderingsstrategierna enligt Basel III har banken utvecklat en intern riskvärderingsmetod för att fastställa den interna kreditvärderingen för låntagare och garantigivare. Detta baseras på ett system med poängsättning som är specifikt för definierade motpartstyper. |
|
ii) |
Korrelationen för fallissemang: Det kvantifierar sannolikheten för att samtidiga ekonomiska svårigheter uppstår för både låntagaren och garantigivaren. Ju starkare korrelation mellan låntagarens och garantigivarens sannolikhet för fallissemang, desto lägre värde på garantin och därmed en lägre (sämre) lånegradering. |
|
iii) |
Värdet på garantiinstrument och säkerheter: Detta värde ska beräknas på grundval av kombinationen av emittentens kreditvärdighet och den typ av instrument som används. |
|
iv) |
Den tillämpliga återkravsgraden: Det belopp som antas kunna återvinnas efter ett fallissemang från den relevanta motpartens sida, uttryckt som en procentandel av den relevanta låneexponeringen. |
|
v) |
Avtalsramen: En sund avtalsmässig ram bidrar till lånets kvalitet och förbättrar dess lånegradering. |
|
vi) |
Lånets löptid eller, mer allmänt, lånets kassaflöden; När alla faktorer är lika gäller att ju längre lånets varaktighet, desto större är risken för att drabbas av svårigheter vid betalningen av lånet. |
Ett låns väntade förlust beräknas genom att kombinera de sex faktorerna ovan. Beroende på nivån på den väntade förlusten, hänförs ett lån till en av följande lånegraderingsklasser:
|
”A” |
Lån av högsta kvalitet: ”A0” Omfattar risker i EU:s medlemsstater, dvs. lån som beviljats till eller är fullt, uttryckligen, och ovillkorligt garanterade av medlemsstaterna, där inga återbetalningssvårigheter förväntas, dvs. den förväntade förlusten är 0 % (baserat på bankens prioriterade borgenärsstatus och lagstadgade skydd som anses garantera en fullständig återbetalning av bankens tillgångar på förfallodagen) samt lån med en omfattande garanti från EU eller medlemsstater. ”A+” Omfattar lån som beviljas (eller garanteras av) andra enheter än EU-medlemsstater och för vilka det inte finns någon eller bara begränsad förväntan om försämring av kvaliteten under deras löptid. |
|
”B” |
Högkvalitativa lån: Dessa utgör en tillgångsklass som banken anser tillfredsställande, även om en mindre framtida försämring inte är utesluten. B+ och B- används för att ange den relativa sannolikheten för möjligheten att sådana försämringar inträffar. |
|
”C” |
Lån av god kvalitet: Ett exempel skulle kunna vara lån utan säkerhet till solida företag (t.ex. internt kreditbetyg på Baa1/BBB+) med en rimlig löptid och lämpliga skyddsklausuler. |
|
”D” |
Förutom lån som ursprungligen godkänts på denna nivå utgör denna graderingsklass exponeringar i gränsområdet, med en riskprofil som i allmänhet godtas av banken. Denna gräns i lånegraderingen dras mer exakt mellan underklassificeringarna D+ och D-. |
|
”E” |
Denna lånegradering omfattar lån med en högre riskprofil än vad som i allmänhet godtas. Den omfattar också lån som någon gång under sin löptid har erfarit allvarliga problem och det inte kan uteslutas att de hamnar i en situation som leder till förlust. Av denna anledning omfattas dessa lån av en noggrann och hög övervakning. I underklassificeringarna E+ och E- differentieras nivån på denna särskilda övervakning, där de transaktioner som graderas till E- befinner sig i en position med stor risk att skuldbetalning inte kan erhållas i tid och därför kräver någon form av skuldsanering, och som eventuellt kan leda till en nedskrivningsförlust. |
|
”F” |
(fail) betecknar lån som medför oacceptabla risker. Lån graderade till F- kan endast uppkomma ur utestående transaktioner som drabbats av oförutsedda, exceptionella och dramatiskt ofördelaktiga omständigheter efter godkännandet. Alla transaktioner där investeringsanslaget förlorar kapitalbeloppet graderas till F och en särskild avsättning tillämpas. |
Tabellen i avsnitt 3.2.3.3 visar bedömningen av kreditkvaliteten på investeringsanslagets låneportfölj som bygger på de olika lånegraderingsklasser som beskrivs ovan.
3.2.3.2 Analys av exponering för kreditrisk vid utlåning
Följande tabell visar den maximala exponeringen (bokfört värde netto) för kreditrisker för de lån och förskott som undertecknats (utbetalda och ej utbetalda) per låntagare, med hänsyn tagen till de garantier som lämnats av garantigivarna:
|
(i tusen euro) |
||||
|
Den 31.12.2024 |
Garanterade |
Inte garanterade |
Totalt |
% av totalt utbetalda |
|
Finansinstitut |
45 015 |
879 963 |
924 978 |
62 % |
|
Företag |
164 680 |
193 836 |
358 516 |
24 % |
|
Offentliga myndigheter |
- |
- |
- |
0 % |
|
Stater |
- |
214 554 |
214 554 |
14 % |
|
Totalt utbetalda |
209 695 |
1 288 353 |
1 498 048 |
100 % |
|
Ej utbetalda |
42 259 |
615 650 |
657 909 |
|
|
Totalt utbetalda och ej utbetalda belopp |
251 954 |
1 904 003 |
2 155 957 |
|
|
(i tusen euro) |
||||
|
Den 31.12.2023 |
Garanterade |
Inte garanterade |
Totalt |
% av totalt utbetalda |
|
Finansinstitut |
54 290 |
952 740 |
1 007 030 |
60 % |
|
Företag |
155 653 |
293 302 |
448 955 |
27 % |
|
Offentliga myndigheter |
15 138 |
- |
15 138 |
1 % |
|
Stater |
- |
212 189 |
212 189 |
13 % |
|
Totalt utbetalda |
225 081 |
1 458 231 |
1 683 312 |
100 % |
|
Ej utbetalda |
43 200 |
820 854 |
864 054 |
|
|
Totalt utbetalda och ej utbetalda belopp |
268 281 |
2 279 085 |
2 547 366 |
|
Direktoratet för portföljförvaltning och övervakning har ansvaret för att övervaka presterande låntagare och borgensmän samt för projektrelaterad finansiell och avtalsmässig övervakning. Kreditvärderingen för investeringsanslagets lån, låntagare och garantigivare övervakas således kontinuerligt, minst en gång om året, men även oftare vid behov och efter kredithändelser. Direktoratet för portföljförvaltning och övervakning undersöker särskilt om avtalsrättigheterna efterlevs och vidtar korrigerande åtgärder vid försämrad kreditvärdering och/eller kontraktsbrott. Begränsningsåtgärder eftersträvas, när så krävs enligt riktlinjerna för kreditrisker. Också när bankgarantier för lån förnyas, säkerställs det att dessa ersätts eller att åtgärder vidtas i tid.
3.2.3.3 Analys av kreditkvaliteten per typ av låntagare
Tabellerna nedan visar analysen av kreditkvaliteten på investeringsanslagets låneportfölj den 31 december 2024 och den 31 december 2023 genom tillämpning av lånegradering, baserat på de exponeringar som undertecknats (utbetalda och ej utbetalda).
|
(i tusen euro) |
||||||||
|
Den 31.12.2024 |
|
Hög värdering |
Standardvärdering |
Minsta godtagbara värdering Risker |
Hög risk |
Ingen värdering (32) |
Totalt |
% av totalsumman |
|
A till B- |
C |
D+ |
D- och lägre |
|
|
|
||
|
Låntagare |
Finansinstitut |
234 681 |
299 526 |
218 172 |
387 621 |
- |
1 140 000 |
53 % |
|
|
Företag |
41 934 |
3 318 |
- |
189 403 |
195 031 |
429 686 |
20 % |
|
|
Offentliga myndigheter |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
0 % |
|
|
Stater |
51 820 |
2 929 |
22 375 |
509 147 |
- |
586 271 |
27 % |
|
Totalt |
|
328 435 |
305 773 |
240 547 |
1 086 171 |
195 031 |
2 155 957 |
100 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
(i tusen euro) |
||||||||
|
Den 31.12.2023 |
|
Hög värdering |
Standardvärdering |
Minsta godtagbara värdering Risker |
Hög risk |
Ingen värdering (33) |
Totalt |
% av totalsumman |
|
|
|
A till B- |
C |
D+ |
D- och lägre |
|
|
|
|
Låntagare |
Finansinstitut |
270 520 |
276 133 |
268 648 |
508 180 |
- |
1 323 481 |
52 % |
|
|
Företag |
51 505 |
53 |
564 |
347 992 |
194 441 |
594 555 |
23 % |
|
|
Offentliga institutioner |
- |
15 138 |
- |
- |
- |
15 138 |
1 % |
|
|
Stater |
50 858 |
2 164 |
12 907 |
548 263 |
- |
614 192 |
24 % |
|
Totalt |
|
372 883 |
293 488 |
282 119 |
1 404 435 |
194 441 |
2 547 366 |
100 % |
3.2.3.4 Riskkoncentrationer för lån och förskott
3.2.3.4.1
På grundval av låntagarens land kan investeringsanslagets låneportfölj analyseras utifrån följande geografiska regioner:
|
(i tusen euro) |
||
|
Låntagarens land |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Kenya |
246 455 |
248 823 |
|
Egypten |
224 074 |
260 529 |
|
Nigeria |
119 847 |
218 521 |
|
Etiopien |
117 954 |
121 126 |
|
Togo |
91 324 |
80 267 |
|
Mauritius |
86 850 |
84 331 |
|
Zambia |
84 336 |
66 947 |
|
Regionalt AKS |
75 060 |
86 505 |
|
Barbados |
67 426 |
72 036 |
|
Rwanda |
67 061 |
71 525 |
|
Kamerun |
58 577 |
48 616 |
|
Uganda |
37 062 |
33 365 |
|
Zimbabwe |
35 885 |
35 546 |
|
Demokratiska republiken Kongo |
23 820 |
29 803 |
|
Nya Kaledonien |
21 166 |
26 425 |
|
Senegal |
18 052 |
28 729 |
|
Tanzania |
16 233 |
21 394 |
|
Benin |
16 208 |
16 742 |
|
Dominikanska republiken |
11 006 |
16 768 |
|
Guinea |
10 337 |
12 926 |
|
Madagaskar |
9 122 |
9 287 |
|
Mauretanien |
8 717 |
9 374 |
|
Elfenbenskusten |
7 440 |
9 644 |
|
Mali |
5 707 |
8 158 |
|
Eswatini |
5 673 |
6 453 |
|
Caymanöarna |
5 588 |
6 575 |
|
Seychellerna |
5 018 |
2 037 |
|
Saint Lucia |
4 864 |
4 565 |
|
Malawi |
3 586 |
6 476 |
|
Kap Verde |
3 318 |
6 254 |
|
Moçambique |
3 126 |
5 142 |
|
Burkina Faso |
2 348 |
4 389 |
|
Mikronesien |
2 062 |
2 342 |
|
Ghana |
1 304 |
4 074 |
|
Franska Polynesien |
1 193 |
1 838 |
|
Samoa |
198 |
344 |
|
Haiti |
51 |
121 |
|
Jamaica |
- |
15 138 |
|
Vanuatu |
- |
177 |
|
Totalt |
1 498 048 |
1 683 312 |
3.2.3.4.2
I tabellen nedan analyseras investeringsanslagets låneportfölj efter låntagarens branschsektor. Transaktioner som först betalas till en finansförmedlare innan de betalas till den slutliga stödmottagaren redovisas under ”Tjänstesektorn och övriga tjänster”:
|
(i tusen euro) |
||
|
Låntagarens branschsektor |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Finansiella tjänster |
924 947 |
1 012 001 |
|
Offentlig förvaltning |
214 554 |
212 189 |
|
Elektricitet |
170 632 |
187 701 |
|
Kemikalier |
81 046 |
91 786 |
|
Hälso- och sjukvård |
36 833 |
36 833 |
|
Företagstjänster, it och medier |
33 926 |
33 638 |
|
Läkemedel och medicinsk utrustning |
13 227 |
18 526 |
|
Investeringsvaror |
7 244 |
4 103 |
|
Metaller och gruvdrift |
7 157 |
7 236 |
|
Reglerade nätverk |
5 441 |
- |
|
Återvinning av avfall och materialåtervinning |
3 041 |
3 802 |
|
Telekommunikationer |
- |
60 182 |
|
Infrastruktur för luft- och sjötransporter |
- |
15 138 |
|
Flera allmännyttiga tjänster |
- |
177 |
|
Totalt |
1 498 048 |
1 683 312 |
3.2.3.5 Kreditriskexponering för varje intern riskvärdering
EIB använder en intern riskvärderingsmetod i linje med de interna riskvärderingsstrategierna i Basel III. Merparten av investeringsanslagets motparter har tilldelats en intern riskvärdering enligt denna metod. I tabellen nedan visas en uppdelning av investeringsanslagets låneportfölj efter det högsta av låntagarens eller garantigivarens interna riskvärdering, om den finns tillgänglig. Om en intern riskvärdering inte finns tillgänglig har den externa riskvärderingen använts för analysen.
Tabellen visar både de exponeringar som undertecknats (utbetalade och ej utbetalade) och de riskvägda exponeringarna, på grundval av en intern metod som investeringsanslaget använder för att minimera förvaltningen.
|
(i tusen euro) |
||||||
|
|
2024 |
|||||
|
|
Moody’s likvärdighet |
12-månaders förväntade kreditförluster |
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats |
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats |
Verkligt värde via resultatet |
Totalt |
|
Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde |
|
|
|
|
|
|
|
Intern riskvärdering 1 – minimal kreditrisk |
Aaa |
- |
38 896 |
- |
- |
38 896 |
|
Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk |
Aa1–Aa3 |
67 436 |
- |
- |
- |
67 436 |
|
Intern riskvärdering 3 – låg kreditrisk |
A1–A3 |
10 501 |
- |
- |
- |
10 501 |
|
Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk |
Baa1–Baa3 |
246 650 |
- |
3 041 |
- |
249 691 |
|
Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart |
Ba1–Ba3 |
66 050 |
- |
- |
- |
66 050 |
|
Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk |
B1–B3 |
588 657 |
29 996 |
16 233 |
- |
634 886 |
|
Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk |
under Caa1 |
74 924 |
229 726 |
- |
- |
304 650 |
|
Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang |
under Caa1 men i fallissemang |
- |
- |
22 307 |
- |
22 307 |
|
Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet |
|
- |
- |
- |
200 677 |
200 677 |
|
Förlustavsättning och justering till verkligt värde |
|
-9 675 |
-12 576 |
-12 431 |
-62 364 |
-97 046 |
|
Redovisat värde på lån och förskott |
|
1 044 543 |
286 042 |
29 150 |
138 313 |
1 498 048 |
|
Låneåtaganden |
|
|
|
|
|
|
|
Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk |
Aa1–Aa3 |
86 796 |
- |
- |
- |
86 796 |
|
Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk |
Baa1–Baa3 |
10 000 |
- |
- |
- |
10 000 |
|
Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart |
Ba1–Ba3 |
81 500 |
- |
- |
- |
81 500 |
|
Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk |
B1–B3 |
20 000 |
270 990 |
- |
- |
290 990 |
|
Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk |
under Caa1 |
12 500 |
11 329 |
- |
- |
23 829 |
|
Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang |
under Caa1 men i fallissemang |
- |
- |
111 000 |
- |
111 000 |
|
Ingen intern riskvärdering (34) |
|
15 445 |
- |
- |
- |
15 445 |
|
Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet |
|
- |
- |
- |
56 669 |
56 669 |
|
Förlustavsättning och justering till verkligt värde |
|
-1 491 |
-16 829 |
- |
- |
-18 320 |
|
Redovisat värde på låneåtaganden |
|
224 750 |
265 490 |
111 000 |
56 669 |
657 909 |
|
(i tusen euro) |
||||||
|
|
2023 |
|||||
|
|
Moody’s likvärdighet |
12-månaders förväntade kreditförluster |
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats |
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats |
Verkligt värde via resultatet |
Totalt |
|
Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde |
|
|
|
|
|
|
|
Intern riskvärdering 1 – minimal kreditrisk |
Aaa |
- |
47 534 |
- |
- |
47 534 |
|
Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk |
Aa1–Aa3 |
72 051 |
- |
- |
- |
72 051 |
|
Intern riskvärdering 3 – låg kreditrisk |
A1–A3 |
10 428 |
- |
- |
- |
10 428 |
|
Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk |
Baa1–Baa3 |
33 439 |
263 036 |
3 802 |
- |
300 277 |
|
Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart |
Ba1–Ba3 |
75 418 |
- |
- |
- |
75 418 |
|
Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk |
B1–B3 |
533 775 |
206 438 |
20 349 |
- |
760 562 |
|
Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk |
under Caa1 |
77 010 |
246 682 |
- |
- |
323 692 |
|
Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang |
under Caa1 men i fallissemang |
- |
- |
17 860 |
- |
17 860 |
|
Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet |
|
- |
- |
- |
182 080 |
182 080 |
|
Förlustavsättning och justering till verkligt värde |
|
-10 964 |
-24 674 |
-14 976 |
-55 976 |
- 106 590 |
|
Redovisat värde på lån och förskott |
|
791 157 |
739 016 |
27 035 |
126 104 |
1 683 312 |
|
Låneåtaganden |
|
|
|
|
|
|
|
Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk |
Aa1–Aa3 |
86 796 |
- |
- |
- |
86 796 |
|
Intern riskvärdering 3 – låg kreditrisk |
A1–A3 |
1 687 |
- |
- |
- |
1 687 |
|
Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk |
Baa1–Baa3 |
10 000 |
- |
- |
- |
10 000 |
|
Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart |
Ba1–Ba3 |
82 770 |
- |
- |
- |
82 770 |
|
Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk |
B1–B3 |
327 995 |
45 990 |
- |
- |
373 985 |
|
Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk |
under Caa1 |
28 089 |
30 537 |
- |
- |
58 626 |
|
Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang |
under Caa1 men i fallissemang |
- |
50 000 |
111 000 |
- |
161 000 |
|
Ingen intern riskvärdering (*3) |
|
39 940 |
- |
- |
- |
39 940 |
|
Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet |
|
- |
- |
- |
68 288 |
68 288 |
|
Förlustavsättning och justering till verkligt värde |
|
-2 715 |
-16 323 |
- |
- |
-19 038 |
|
Redovisat värde på låneåtaganden |
|
574 562 |
110 204 |
111 000 |
68 288 |
864 054 |
EIB övervakar kontinuerligt händelser som påverkar dess låntagare och garantigivare. I synnerhet utvärderar EIB från fall till fall sina avtalsenliga rättigheter i händelse av en försämring av riskvärderingen och eftersträvar begränsningsåtgärder. Den bevakar också förnyelser av bankgarantier som tas emot för lån som ska säkerställa att dessa ersätts eller att åtgärder vid behov vidtas i tid.
3.2.3.6 Utestående lån och nedskrivningar
Belopp i utestående fordringar fastställs, övervakas och rapporteras enligt de förfaranden som anges i ”Finance Monitoring Guidelines and Procedures” som gäller för alla banker. Dessa förfaranden ligger i linje med bästa bankpraxis och antas för alla lån som förvaltas av EIB.
Övervakningen är strukturerad för att säkerställa att i) potentiella utestående fordringar upptäcks och rapporteras till ansvariga avdelningar med minsta möjliga dröjsmål, ii) kritiska ärenden omgående dirigeras till rätt operativ nivå och beslutsnivå, iii) regelbunden rapportering till investeringsanslagets ledning lämnas i fråga om den allmänna ställningen.
Utestående fordringar och nedskrivningar av lån och förskott kan analyseras enligt följande:
|
(i tusen euro) |
||
|
|
Lån och förskott |
Lån och förskott |
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
|
Redovisat värde |
1 498 048 |
1 683 312 |
|
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats |
|
|
|
Bruttobelopp |
22 307 |
17 860 |
|
Avsättning för nedskrivningsförluster |
-12 431 |
-14 976 |
|
Redovisat värde på förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats |
9 876 |
2 884 |
|
Förfallna men inte kreditförsämrade |
|
|
|
Förfallna omfattar |
|
|
|
0–30 dagar |
229 |
- |
|
30–90 dagar |
26 |
23 |
|
90–180 dagar |
- |
315 |
|
mer än 180 dagar |
25 |
- |
|
Redovisat värde som förfallit men inte kreditförsämrats |
280 |
338 |
|
Redovisat värde som varken förfallit eller kreditförsämrats |
1 487 892 |
1 680 090 |
|
Totalt redovisat värde på lån och förskott |
1 498 048 |
1 683 312 |
3.2.3.7 Känsligheten hos förväntade kreditförluster för framtida ekonomiska villkor (i tusen euro)
De förväntade kreditförlusterna är känsliga för bedömningar och antaganden som görs vid fastställandet av framåtblickande scenarion. EIB utför en känslighetsanalys av redovisade förväntade kreditförluster vad gäller väsentliga kategorier av dess tillgångar.
Prognoserna för framtida ekonomiska villkor (via makroekonomiska scenarion) är indata som används i prognosmodeller som tar fram villkorade riskparametrar, vilka är indata som används vid beräkning av förlustavsättning.
Scenariona härleds från chocker som påverkar BNP, vilket är det viktigaste måttet för ekonomisk verksamhet. Chockerna för real BNP kalibreras för att reproducera variabelns tidigare volatilitet. Dessutom används expertbedömningar i tillämpliga fall för att förbättra storleken och beständigheten hos BNP-chocker. Följaktligen fastställs chocker tillsammans med en minskningsfunktion för att fastställa konsekvenserna av chockerna över tiden. Sannolikheter kopplade till varje scenario definieras med beaktande av marknads(volatilitets)indikatorer och internt utvecklade indikatorer/mätare som används konsekvent över tiden för att fånga upp osäkerheter. Viktningen av positiva och negativa chocker beror på hur riskerna är balanserade mot varandra i ekonomin, och under den senaste viktningen användes negativa och positiva chocker med en sannolikhet på 40 % respektive 5 % på kvartalsprognoserna.
Tabellen nedan visar förlustavsättning på lån och förskott i etapp 1 och 2. Varje framåtblickande scenario (t.ex. referensscenariot, positivt scenario och negativt scenario) viktades till 100 % i stället för att tillämpa sannolika viktningar för de tre scenariona.
|
(i tusen euro) |
|||
|
|
2024 |
||
|
Positivt |
Referensscenario |
Negativt |
|
|
Bruttoexponering |
1 851 153 |
1 851 153 |
1 851 153 |
|
Förlustavsättning |
28 883 |
30 301 |
31 819 |
|
(i tusen euro) |
|||
|
|
2023 |
||
|
|
Positivt |
Referensscenario |
Negativt |
|
Bruttoexponering |
2 258 365 |
2 258 365 |
2 258 365 |
|
Förlustavsättning |
45 603 |
51 610 |
58 857 |
3.2.3.8 Omförhandlade lån och anstånd
EIB anser lån vara lån med anstånd (dvs. lån, skuldförbindelser och låneåtaganden) när anståndsåtgärder har beviljats. Anståndsåtgärder består av koncessioner som EIB beslutar att göra för en gäldenär som inte anses kunna uppfylla de kontraktsenliga skuldvillkoren på grund av sina finansiella svårigheter, så att gäldenären ska kunna betala av skulden eller helt eller delvis refinansiera kontraktet. Exponeringar ska behandlas som anstånd om en koncession har gjorts, oavsett om något belopp förfallit eller exponeringen klassificeras som fallissemang. Exponeringar ska inte behandlas som anstånd om gäldenären inte befinner sig i finansiella svårigheter.
Under normala förhållanden skulle försämringen av de berörda lånen ha upptäckts genom bestämmelserna i bankens riktlinjer och förfaranden och skulle ha övervakats före omförhandlingen. Efter det att lånet omförhandlats skulle EIB fortsätta att noggrant övervaka dessa lån. Om det finansiella instrumentet skulle vara kreditförsämrat flyttas det till steg 3. Lånet kommer att övervakas regelbundet i enlighet med bankens regelverk.
Anståndsåtgärder och anståndspraxis som beslutas av EIB som en del av dess omstruktureringsverksamhet under rapporteringsperioden inbegriper, men är inte begränsad till, förlängning av löptiden, uppskov med enbart kapital, uppskov med kapital och ränta, avstående från väsentliga avtalsvillkor och kapitalisering av utestående fordringar.
Transaktioner som omfattas av anståndsåtgärder redovisas som sådana i tabellen nedan:
|
(i tusen euro) |
||||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
||
|
|
Icke nödlidande |
Nödlidande |
Icke nödlidande |
Nödlidande |
|
Antal kontrakt som omfattas av anstånd |
3 |
7 |
13 |
6 |
|
Redovisat värde (inkl. utestående ränta och belopp) |
60 223 |
35 718 |
112 554 |
46 432 |
|
Redovisad avsättning för förväntade kreditförluster |
622 |
11 156 |
1 654 |
22 151 |
|
Ränteintäkter som avser kontrakt som omfattas av anstånd |
3 353 |
1 717 |
8 594 |
1 776 |
|
(i tusen euro) |
|||||||
|
|
|
|
Anståndsåtgärder |
|
|
|
|
|
|
31.12.2023 |
Förlängning av löptider |
Uppskov med räntor och kapital |
Överträdelse av väsentliga finansiella klausuler |
Övriga |
Kontraktsenlig återbetalning, avslut och/eller bortskrivning |
31.12.2024 |
|
Finansinstitut |
68 355 |
- |
- |
10 472 |
- |
-56 445 |
22 382 |
|
Företag |
90 631 |
- |
- |
- |
- |
-17 072 |
73 559 |
|
Totalt |
158 986 |
- |
- |
10 472 |
- |
-73 517 |
95 941 |
3.2.5
Tillgängliga medel investeras i enlighet med investeringsanslagets tidsplan för kontraktsenliga utbetalningsskyldigheter. Den 31 december 2024 och den 31 december 2023 utgjordes investeringarna av bankinlåning, inlåningsbevis och bankcertifikat.
De godkända enheterna har en kreditvärdering som liknar de kort- och långsiktiga kreditvärderingar som krävs för EIB:s egna likvida placeringar. När flera kreditvärderingsinstitut lämnar olika kreditvärdering gäller den lägsta värderingen. Den högsta tillåtna gränsen för varje godkänd bank är för närvarande 50 000 000 euro (femtio miljoner euro). Ett undantag från denna regel har beviljats banken Société Générale S. A. i vilken investeringsanslaget har sitt löpande kontantkonto. Den kortfristiga kreditgränsen för Société Générale S. A. uppgår den 31 december 2024 och den 31 december 2023 till 110 000 000 euro (etthundratio miljoner euro). Den höjda gränsen tillämpas på summan av de likvida medel som innehas på det löpande kontantkontot samt de instrument som denna motpart har utfärdat och som finns i likviditetsportföljen.
Samtliga investeringar görs med godkända enheter med en maximal löptid på tre månader från valuteringsdagen. Alla överträdelser av kreditexponeringens gränsvärde har rapporterats till uppdragsgivarna. Den 31 december 2024 och den 31 december 2023 hade all tidsbunden inlåning och alla bankcertifikat och kontanter som innehades av investeringsanslagets likviditetsportfölj en lägsta kreditvärdering på minst P-2 (Moody’s kreditvärdering) på avstämningsdagen.
I följande tabell visas situationen för likvida medel inklusive upplupen ränta:
|
(i tusen euro) |
|||||
|
Lägsta kortfristiga kreditvärdering |
Lägsta långfristiga kreditvärdering |
31.12.2024 |
31.12.2023 |
||
|
(Moody’s frist) |
(Moody’s frist) |
||||
|
P-1 |
Aaa |
124 532 |
8 % |
140 592 |
10 % |
|
P-1 |
Aa1 |
173 639 |
11 % |
- |
0 % |
|
P-1 |
Aa2 |
- |
0 % |
29 951 |
2 % |
|
P-1 |
Aa3 |
149 239 |
9 % |
89 682 |
7 % |
|
P-1 |
A1 |
309 342 |
19 % |
360 831 |
26 % |
|
P-1 |
A2 |
280 035 |
17 % |
204 179 |
15 % |
|
P-1 |
A3 |
367 211 |
22 % |
346 275 |
25 % |
|
P-2 |
A3 |
154 829 |
9 % |
205 314 |
15 % |
|
P-2 |
Baa1 |
79 777 |
5 % |
- |
0 % |
|
Totalt |
1 638 604 |
100 % |
1 376 824 |
100 % |
|
3.2.6
3.2.6.1 Riktlinjer för kreditrisker avseende derivat
Kreditrisken avseende derivat utgörs av den förlust som en viss part ådrar sig om motparten i en transaktion inte kan uppfylla sina avtalsenliga skyldigheter. Kreditrisken i samband med derivat varierar beroende på ett antal faktorer (såsom räntor och valutakurser) och motsvarar i allmänhet endast en liten andel av deras nominella värde.
Inom ramen för sin sedvanliga verksamhet kan investeringsanslaget ingå swapkontrakt för att säkra risken för vissa lånetransaktioner eller valutaforwardkontrakt för att säkra dess valutapositioner, som är utställda i andra valutor än euro och som det handlas aktivt med. Alla swappar genomförs av EIB med en extern motpart. Swapparna regleras genom samma ramswapkontrakt och kreditstödskontrakt som undertecknats mellan EIB och dess externa motparter.
3.2.6.2 Kreditriskvärdering för derivat
Alla swappar relaterade till investeringsanslaget som verkställs av EIB hanteras inom samma kontraktsram och med samma metoder som tillämpas för de derivat som EIB förhandlar fram för eget bruk. EIB avgör om parterna i swapkontrakten kan godkännas på grundval av samma behörighetskriterier som den tillämpar på sina andra swapkontrakt.
EIB uppskattar kreditriskexponeringen vid swap- och derivattransaktioner genom att använda metoderna aktuell exponering utan säkerhet (Current Unsecured Exposure) och potentiell framtida exponering (Potential Future Exposure) för rapportering och för att begränsa bevakningen. Dessa mått omfattar till fullo de derivat som rör investeringsanslaget.
Genom investeringsanslaget ingås kortfristiga valutaswapkontrakt (FX) i utländsk valuta för att säkra valutarisken vid låneutbetalningar i andra valutor än euro. Valutaswappar (FX) har en löptid på högst tre månader och förlängs regelbundet. Det teoretiska beloppet för valutaswappar (FX) uppgick till 1 330,0 miljoner euro den 31 december 2024 jämfört med 1 640,0 miljoner euro den 31 december 2023. Det verkliga värdet för valutaswappar (FX) uppgick till -38,9 miljoner euro den 31 december 2024 jämfört med 45,8 miljoner euro den 31 december 2023.
Investeringsanslaget ingår valutaswapkontrakt för att säkra valutarisken vid låneutbetalningar i andra valutor än euro. Valutaswappar har en långfristig löptid. Det teoretiska beloppet för valutaswappar (FX) uppgick till 33,1 miljoner euro den 31 december 2024 jämfört med 43,3 miljoner euro den 31 december 2023. Det verkliga värdet för valutaswappar (FX) uppgick till 0,5 miljoner euro den 31 december 2024 jämfört med 10,0 miljoner euro den 31 december 2023.
3.2.7
Likviditetsportföljen består enbart av bankcertifikat som utfärdats av enheter under statsnivå, banker och enheter utanför banksektorn med löptid på mer än tre månader. EU-medlemsstater, deras organ, banker och enheter utanför banksektorn är godtagbara emittenter. Den högsta tillåtna gränsen för varje godkänd emittent är 50 000 000 euro (femtio miljoner euro). Investeringar i medelfristiga och långfristiga obligationer kan också godkännas, beroende på likviditetskraven. Det fanns inga likvida tillgångar den 31 december 2023 och den 31 december 2024.
3.3 Likviditetsrisk
Likviditetsrisk hänvisar till en enhets förmåga att finansiera ökade tillgångar och uppfylla betalningskrav allteftersom de uppkommer, utan att det leder till oacceptabla förluster. Den kan delas upp ytterligare i risk för finansieringslikviditeten och likviditetsrisk på marknaden.
Risk för finansieringslikviditeten är kopplad till risken för att ett företag inte kommer att kunna refinansiera tillgångssidan i sin balansräkning och fullgöra alla betalningsskyldigheter med hjälp av lättillgängliga likvida resurser. Likviditetsrisk på marknaden är den volatilitet som observeras i det ekonomiska värdet av, eller i intäkterna från, en enhets positioner till följd av dess potentiella oförmåga att utföra en transaktion för att kompensera, eliminera eller minska sådana utestående positioner till rimliga marknadspriser.
3.3.1
Investeringsanslaget har huvudsakligen finansierats genom årliga bidrag från medlemsstaterna och återflöden som härrör från dess verksamhet. I enlighet med rådets beslut 2020/2233 ska återflöden från AKS-ländernas investeringsanslag användas inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Tillgången till de återflöden som ska överföras är dock beroende av att tillräcklig likviditet upprätthålls inom investeringsanslaget.
Investeringsanslaget hanterar sin risk för finansieringslikviditeten i första hand genom planering av investeringsanslagets nettolikviditetsbehov. För att ytterligare minimera likviditetsrisken upprätthålls en likviditetsreserv i investeringsanslaget som är tillräcklig för att vid varje tidpunkt täcka beräknade kontantutbetalningar, som EIB:s avdelning med ansvar för låneverksamhet regelbundet informerar om. Medel investeras på penning- och obligationsmarknaderna i form av inlåning mellan banker och andra kortfristiga finansiella instrument med hänsyn till investeringsanslagets likvida betalningsförpliktelser. Investeringsanslagets likvida tillgångar förvaltas av bankens finansavdelning i syfte att upprätthålla en tillräcklig likviditet för att göra det möjligt för investeringsanslaget att uppfylla sina förpliktelser.
Det är värt att betona att kapital endast förvaltas ur ett likviditetsperspektiv, såsom beskrivs ovan.
Enligt principen om åtskillnad mellan funktionerna front office och back office, ligger ansvaret för avvecklingstransaktioner relaterade till investeringen av dessa tillgångar under EIB:s avdelning för planering och avveckling av transaktioner. Dessutom ansvarar bankens direktorat för risk- och tillsynsfrågor för att godkänna motparterna och gränserna för investeringarna av de likvida tillgångarna samt övervakningen av dessa gränser.
3.3.2
I tabellerna i detta avsnitt analyseras investeringsanslagets finansiella skulder efter löptid på grundval av den återstående perioden från balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen (baserat på kassaflöden som inte diskonterats).
Vad gäller finansiella skulder som inte är derivat innehar investeringsanslaget åtaganden i form av ej utbetalda delar av krediten enligt undertecknade låneavtal, ej utbetalda delar av tecknat kapital/investeringsavtal, beviljade lånegarantier eller åtaganden om räntesubventioner och tekniskt bistånd.
Lån inom ramen för investeringsanslaget har en tidsfrist för utbetalning. Utbetalningar görs dock ibland vid tidpunkter och i belopp som speglar framstegen i underliggande investeringsprojekt. Om dessutom lånen är transaktioner som genomförs i en relativt ombytlig verksamhetsmiljö, är utbetalningsplanen föremål för en stor grad av osäkerhet.
Kapitalinvesteringar ska betalas när och så snart som förvaltare av aktiefonder utfärdar giltig infordran av kapital, som speglar utvecklingen i deras investeringsverksamhet. Den period under vilken beloppet kan lyftas uppgår vanligtvis till tre år med regelbunden förlängning på ett eller två år. Vissa åtaganden om utbetalningar överlever vanligtvis slutet av den period då beloppet kan lyftas, fram till dess att man helt förfogar över fondens underliggande investeringar. Detta beror på att fondens likviditet tidvis kan vara otillräcklig för att uppfylla de betalningsförpliktelser som uppkommer avseende avgifter eller andra kostnader.
Garantier omfattas inte av några särskilda betalningsåtaganden om de inte åberopas. Det utestående beloppet för garantier minskas vid sidan av återbetalningsplanen för garanterade lån.
Åtaganden som ingåtts om utbetalningar av räntesubventioner uppkommer i fråga om subventionerade lån som finansieras med hjälp av bankens egna medel. Rapporterade ”Utflöden för åtaganden avseende räntesubventioner” utgör bara åtaganden relaterade till dessa lån snarare än det totala beloppet av åtaganden som ingåtts för ej utbetalade räntesubventioner. I likhet med lån är deras utbetalningsplan osäker.
"Bruttoutflöde till nominellt värde" för åtaganden som ingåtts för tekniskt bistånd i tabellen ”Löptider för finansiella skulder som inte är derivat” avser den totala ej utbetalda delen av undertecknade kontrakt om tekniskt bistånd. Tidsplaneringen för utbetalning är föremål för en stor grad av osäkerhet. Likviditetsutflöden som klassificerats i intervallet ”3 månader eller mindre” motsvarar de utestående fakturor som mottagits fram till och med balansdagen.
Åtaganden för finansiella skulder som inte är derivat för vilka det inte har fastställts någon avtalsenlig löptid tas upp under rubriken ”Obestämd löptid”. Åtaganden för vilka det finns en dokumenterad begäran om kontant utbetalning på balansdagen tas upp under det relevanta tidsintervallet.
För finansiella skulder som härrör från derivat utgörs löptidsprofilen av kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden brutto av swapkontrakt, inbegripet valutaswappar, valutaränteswappar, kortfristiga valutaswappar och ränteswappar.
|
(i tusen euro) |
||||||
|
Löptider för finansiella skulder som inte är derivat |
3 månader eller mindre |
Mer än 3 månader till 1 år |
Mer än 1 år till 5 år |
Mer än 5 år |
Obestämd löptid |
Bruttoutflöde till nominellt värde |
|
den 31.12.2024 |
||||||
|
Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån |
80 913 |
20 208 |
- |
- |
575 108 |
676 229 |
|
Utflöden för tecknade investeringsfonder och aktieteckning |
4 190 |
- |
- |
- |
233 696 |
237 886 |
|
Övriga (undertecknade garantier som inte ställts, ställda garantier) |
- |
- |
- |
- |
2 500 |
2 500 |
|
Utflöden för åtaganden avseende räntesubventioner |
- |
- |
- |
- |
334 754 |
334 754 |
|
Utflöden för åtaganden avseende tekniskt bistånd |
1 859 |
- |
- |
- |
18 341 |
20 200 |
|
Totalt |
86 962 |
20 208 |
- |
- |
1 164 399 |
1 271 569 |
|
(i tusen euro) |
||||||
|
Löptider för finansiella skulder som inte är derivat |
3 månader eller mindre |
Mer än 3 månader till 1 år |
Mer än 1 år till 5 år |
Mer än 5 år |
Obestämd löptid |
Bruttoutflöde till nominellt värde |
|
den 31.12.2023 |
||||||
|
Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån |
49 019 |
6 000 |
- |
- |
828 073 |
883 092 |
|
Utflöden för tecknade investeringsfonder och aktieteckning |
- |
- |
- |
- |
297 534 |
297 534 |
|
Övriga (undertecknade garantier som inte ställts, ställda garantier) |
- |
- |
- |
- |
47 749 |
47 749 |
|
Utflöden för åtaganden avseende räntesubventioner |
4 235 |
- |
- |
- |
343 282 |
347 517 |
|
Utflöden för åtaganden avseende tekniskt bistånd |
849 |
- |
- |
- |
25 343 |
26 192 |
|
Totalt |
54 103 |
6 000 |
- |
- |
1 541 981 |
1 602 084 |
|
(i tusen euro) |
|||||
|
Löptider för finansiella skulder som härrör från derivat |
3 månader eller mindre |
Mer än 3 månader till 1 år |
Mer än 1 år till 5 år |
Mer än 5 år |
Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde |
|
den 31.12.2024 |
|||||
|
Valutaswappar – Inflöden |
157 |
10 405 |
22 613 |
832 |
34 007 |
|
Valutaswappar – Utflöden |
-87 |
-12 310 |
-24 852 |
- 899 |
-38 148 |
|
Kortfristiga valutaswappar – inflöden |
1 330 000 |
- |
- |
- |
1 330 000 |
|
Kortfristiga valutaswappar – utflöden |
-1 371 666 |
- |
- |
- |
-1 371 666 |
|
Totalt |
-41 596 |
-1 905 |
-2 239 |
-67 |
-45 807 |
|
(i tusen euro) |
|||||
|
Löptider för finansiella skulder som härrör från derivat |
3 månader eller mindre |
Mer än 3 månader till 1 år |
Mer än 1 år till 5 år |
Mer än 5 år |
Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde |
|
den 31.12.2023 |
|||||
|
Valutaswappar och valutaränteswappar – inflöden |
192 |
10 909 |
32 186 |
1 706 |
44 993 |
|
Valutaswappar och valutaränteswappar – utflöden |
-90 |
-10 212 |
-23 783 |
-1 828 |
-35 913 |
|
Kortfristiga valutaswappar – inflöden |
1 640 000 |
- |
- |
- |
1 640 000 |
|
Kortfristiga valutaswappar – utflöden |
-1 597 068 |
- |
- |
- |
-1 597 068 |
|
Totalt |
43 034 |
697 |
8 403 |
-122 |
52 012 |
3.3.3
I följande tabell återges finansiella tillgångar och finansiella skulder som inte är derivat och som väntas återkrävas eller regleras mer än 12 månader efter balansdagen.
|
(i tusen euro) |
|||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
|
Finansiella tillgångar: |
|
|
|
|
Lån och förskott |
1 551 776 |
1 755 831 |
|
|
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
834 621 |
820 713 |
|
|
Totalt |
2 386 397 |
2 576 544 |
|
|
Finansiella skulder: |
|
|
|
|
Skuld till tredje parter (*4) |
534 569 |
389 116 |
|
|
Avsättningar för låneåtaganden |
18 320 |
19 038 |
|
|
Totalt |
552 889 |
408 154 |
|
3.4 Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för att ändringar i marknadspriser och marknadsräntor, såsom räntenivåer, aktiekurser och valutakurser, påverkar en enhets intäkter eller värdet av dess innehav i finansiella instrument.
3.4.1
Ränterisk är variationerna i det ekonomiska värdet av, eller i intäkten från, räntebärande positioner till följd av en ogynnsam ränteutveckling.
Investeringsanslaget påverkas inte direkt av ändringar av dess ekonomiska värde eller bristande överensstämmelse i prissättningen mellan olika tillgångar, skulder och säkringsinstrument eftersom det inte har räntebärande skulder.
Investeringsanslaget mäter årligen känsligheten i sin låneportfölj och sina micro hedging-valutaswappar för räntefluktuationer genom en beräkning av värdet för en punkt.
Beräkningen av värdet för en punkt mäter ökningen eller minskningen i nettonuvärdet i den relevanta portföljen, till följd av en ränteökning på en 1 räntepunkt (0,01 %) med en löptid inom en angiven tidsperiod ”penningmarknad – upp till ett år”, ”mycket kort – två till tre år”, ”kort – fyra till sex år”, ”medellång – sju till elva år”, ”lång – 12 till 20 år” eller ”extra lång – mer än 21 år”.
För att fastställa nettonuvärdet på lånens och hedging-swapparnas kassaflöden i euro används i investeringsanslaget Euribor 3 månader. Nettonuvärdet för lånens kassaflöden i andra valutor än euro fastställs genom att justera Euribor 3 månader med bas-spreaden för respektive valuta. För de valutor utanför euro för vilka det inte finns någon tillförlitlig och tillräckligt fullständig diskonteringskurva används i stället diskonteringskurvan för euro eller US-dollar.
I följande tabell visas att låneportföljens nuvärde netto, inbegripet därtill hörande micro hedging-swappar, den 31 december 2024 hade minskat med 413 000 euro (den 31 december 2023 skedde en minskning med 491 000 euro) till följd av en ränteökning på en 1 räntepunkt.
|
(i tusen euro) |
|||||||
|
Värde för en punkt i tusen euro |
Penning- marknad |
Mycket kort |
Kort |
Medellång |
Lång |
Extra lång |
Totalt |
|
Den 31.12.2024 |
Ett år |
2 till 3 år |
4 till 6 år |
7 till 11 år |
12 till 20 år |
21 år |
|
|
Lånens och micro hedging-swapparnas totala känslighet |
-33 |
-82 |
- 126 |
- 133 |
-38 |
-1 |
-413 |
|
(i tusen euro) |
|||||||
|
Värde för en punkt i tusen euro |
Penning- marknad |
Mycket kort |
Kort |
Medellång |
Lång |
Extra lång |
Totalt |
|
Den 31.12.2023 |
Ett år |
2 till 3 år |
4 till 6 år |
7 till 11 år |
12 till 20 år |
21 år |
|
|
Lånens och micro hedging-swapparnas totala känslighet |
-39 |
-97 |
- 153 |
- 153 |
-47 |
-2 |
-491 |
3.4.2
Valutarisk är risk kopplad till det ekonomiska värdet av, eller intäkten från, investeringsanslagets positioner till följd av en ogynnsam utveckling av växelkurserna.
Eftersom referensredovisningsvalutan för investeringsanslaget är euro föreligger en valutarisk närhelst det uppstår valutaobalans mellan dess tillgångar, skulder och säkringsinstrument.
3.4.2.1 Valutarisker och likvida tillgångar
Investeringsanslagets likvida tillgångar redovisas antingen i euro eller US-dollar.
Valutarisken säkras genom avista- eller terminstransaktioner, valutaswappar (FX) eller valutaswappar. EIB:s finansavdelning kan, om så anses nödvändigt och lämpligt, använda andra instrument, i enlighet med bankens strategi, för säkerhet mot marknadsrisker som uppkommer i samband med investeringsanslagets finansiella verksamhet.
3.4.2.2 Valutarisker och transaktioner som finansieras eller garanteras genom investeringsanslaget
Medlemsstaternas bidrag till investeringsanslaget tas emot i euro. De transaktioner som finansieras eller garanterats genom investeringsanslaget samt räntesubventioner kan redovisas i euro, US-dollar eller andra godkända valutor.
En exponering för valutarisk (för referensvalutan euro) uppkommer så snart transaktioner i andra valutor än euro inte har valutakurssäkrats. Investeringsanslagets riktlinjer för säkring av valutarisker anges nedan.
3.4.2.2.1.
Den valutarisk som genereras av investeringsanslagets transaktioner i US-dollar ska täckas på aggregerad basis med hjälp av valutaswappar (FX) i US-dollar och euro och beloppen ska regelbundet förlängas och justeras. Användningen av valutaswappar (FX) tjänar två syften. Å ena sidan genereras den likviditet som behövs för nya utbetalningar (lån och eget kapital), å den andra bibehålls en makrosäkring.
I början av varje period ska de kassaflöden som ska tas emot eller betalas i US-dollar under nästa period beräknas på grundval av planerade eller väntade återflöden eller utbetalningar. Därefter ska de valutaswappar (FX) som löper ut förlängas och deras belopp justeras för att täcka åtminstone det beräknade likviditetsbehovet i US-dollar för nästa period.
På månadsbasis ska positionen i US-dollar säkras, om relevanta gränsvärden överskrids, genom en avista- eller terminstransaktion.
Inom en förlängningsperiod ska oväntade likviditetsunderskott i US-dollar täckas med hjälp av tillfälliga valutaswaptransaktioner (FX) medan likviditetsöverskotten antingen investeras i likvida tillgångar eller konverteras till euro om de uppkommer till följd av en ökning av valutapositionen.
3.4.2.2.2.
Investeringsanslagets transaktioner i andra valutor än euro och US-dollar ska säkras genom valutaswapkontrakt med samma finansiella profil som det underliggande lånet, förutsatt att en swapmarknad är operativ.
Investeringsanslaget har transaktioner i valutor för vilka möjligheter till säkring antingen inte är tillgängliga eller tillgängliga till en hög kostnad. Dessa transaktioner uttrycks i lokal valuta, men regleras i euro eller US-dollar. Investeringsanslagets regelverk för finansiella risker, som godkändes av investeringsanslagets kommitté den 22 januari 2015, gör det möjligt att syntetiskt säkra valutaexponeringar i lokal valuta som uppvisar en stor positiv korrelation med US-dollar genom derivat i US-dollar. De lokala valutor som säkras syntetiskt med derivat i US-dollar redovisas i tabellen i avsnitt 3.4.2.2.3 nedan under punkten ”Lokala valutor (med syntetisk säkring)”, medan lokala valutor som inte är säkrade syntetiskt med US-dollar redovisas i samma tabell under punkten ”Lokala valutor (utan syntetisk säkring)”.
För lån i andra valutor än euro, US-dollar eller valutor för vilka säkring genom valutaswapavtal inte är möjlig tar investeringsanslaget dessutom ut en ytterligare räntekomponent som kallas ”valutapremie” för att minska risken för potentiell depreciering av lokal valuta.
3.4.2.2.3
Tabellerna i denna not visar investeringsanslagets valutaposition.
Valutapositionen redovisas i nedanstående tabeller i enlighet med investeringsanslagets riktlinjer för risker (som beskrivs i investeringsanslagets regelverk för finansiella risker). Valutapositionen i enlighet med riktlinjerna för risker bygger på redovisningssiffror och definieras som saldot mellan utvalda tillgångar och skulder. De tillgångar och skulder som anges i valutapositionen i enlighet med riktlinjerna för risker väljs ut för att säkerställa att intäkterna konverteras till rapporteringsvalutan (euro) först när de tas emot.
Ändring i verkligt värde på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning ingår i valutapositionen enligt riskhanteringsriktlinjerna, liksom nedskrivning av lån och förskott. Derivat som ingår i valutapositionen i enlighet med riktlinjerna för risker beaktas till nominellt värde i stället för verkligt värde, så att de kan anpassas till det balanserade värdet på tillgångarna, som även de beaktas till nominellt värde med justering för nedskrivningar av lån.
I tabellerna nedan redovisas den resterande delen av tillgångar och skulder, vilken framför allt inbegriper upplupna räntor på lån, derivat och subventioner, som ”Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker”.
|
Den 31 december 2024 |
Tillgångar och skulder |
Åtaganden och eventualförpliktelser |
||
|
Valutor |
Valutaposition enligt riktlinjerna för risker |
Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker |
Valutaposition enligt balansräkningen |
|
|
USD |
-45 774 |
-21 740 |
-67 514 |
235 603 |
|
Lokala valutor (med syntetisk säkring) (*5) |
|
|
|
|
|
TZS |
- |
- |
- |
- |
|
DOP |
10 884 |
133 |
11 017 |
- |
|
Lokala valutor (utan syntetisk säkring) (*5) |
|
|
|
|
|
KES, RWF, UGX, HTG, MUR, MZN, XOF, ZMW, BWP, JMD, NGN, ZAR |
225 877 |
-3 763 |
222 114 |
- |
|
Totalt andra valutor än euro |
190 987 |
-25 370 |
165 617 |
235 603 |
|
euro |
|
3 139 294 |
3 139 294 |
1 043 860 |
|
Totalt euro och andra valutor |
190 987 |
3 113 924 |
3 304 911 |
1 279 463 |
|
Den 31 december 2023 |
Tillgångar och skulder |
Åtaganden och eventualförpliktelser |
||
|
Valutor |
Valutaposition enligt riktlinjerna för risker |
Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker |
Valutaposition enligt balansräkningen |
|
|
USD |
- 194 166 |
-16 111 |
- 210 277 |
306 161 |
|
Lokala valutor (med syntetisk säkring) (*6) |
|
|
|
|
|
KES |
87 829 |
-4 832 |
82 997 |
- |
|
TZS |
1 071 |
19 |
1 090 |
- |
|
DOP |
16 663 |
122 |
16 785 |
- |
|
UGX |
20 283 |
221 |
20 504 |
- |
|
RWF |
55 837 |
367 |
56 204 |
- |
|
Lokala valutor (utan syntetisk säkring) (*6) |
|
|
|
|
|
HTG, MUR, MZN, XOF, ZMW, BWP, JMD, NGN, ZAR |
67 992 |
-1 136 |
66 856 |
- |
|
Totalt andra valutor än euro |
55 509 |
-21 350 |
34 159 |
306 161 |
|
euro |
- |
3 489 673 |
3 489 673 |
1 344 972 |
|
Totalt euro och andra valutor |
55 509 |
3 468 323 |
3 523 832 |
1 651 133 |
3.4.2.3 Känslighetsanalys av utländsk valuta
Den 31 december 2024 skulle en depreciering av euron på 10 % mot alla andra valutor leda till en ökning av bidragsgivarnas medel och vinst med 18,4 miljoner euro (den 31 december 2023: 2,9 miljoner euro). En appreciering av euron på 10 % mot alla andra valutor skulle leda till en minskning av bidragsgivarnas medel och vinst med -15,1 miljoner euro (den 31 december 2023: -2,4 miljoner euro).
3.4.2.4 Omräkningskurser
Följande omräkningskurser användes för att upprätta balansräkningen den 31 december 2024 och den 31 december 2023:
|
|
Den 31 december 2024 |
Den 31 december 2023 |
|
Andra valutor än euro |
|
|
|
Botswansk pula (BWP) |
14,49 |
14,78 |
|
Dominikansk peso (DOP) |
63,09 |
64,08 |
|
Fijiansk dollar (FJD) |
2,38 |
2,39 |
|
Haitiska gourde (HTG) |
135,09 |
143,68 |
|
Jamaikansk dollar (JMD) |
161,15 |
168,22 |
|
Kenyansk shilling (KES) |
133,69 |
173,20 |
|
Mauretansk ouguiya (MRO) |
41,30 |
43,35 |
|
Mauritisk rupie (MUR) |
48,56 |
48,56 |
|
Moçambikisk metical (MZN) |
65,65 |
69,98 |
|
Nigeriansk naira (NGN) |
1 591,68 |
975,04 |
|
Rwandisk franc (RWF) |
1 419,85 |
1 385,07 |
|
Tanzanisk shilling (TZS) |
2 490,24 |
2 772,53 |
|
Ugandisk shilling (UGX) |
3 812,00 |
4 178,00 |
|
US-dollar (USD) |
1,04 |
1,11 |
|
CFA-franc (BEAC/BCEAO) |
655,96 |
655,96 |
|
Sydafrikansk rand (ZAR) |
19,62 |
20,35 |
|
Zambiansk kvacha (ZMW) |
28,87 |
28,45 |
3.4.3
Aktiekursrisk är risken för att det verkliga värdet på investeringar i eget kapital minskar till följd av ändringar i nivåerna av aktiekurserna och/eller värdet av investeringar i eget kapital.
Investeringsanslaget är utsatt för aktiekursrisker via sina investeringar i direkt eget kapital och riskkapitalfonder.
Värdet av onoterade aktiepositioner är inte enkelt tillgängligt för övervakning och kontroll på kontinuerlig basis. För sådana innehav innefattar de bästa tillgängliga uppgifterna de priser som kan härledas från alla relevanta värderingsmetoder.
Effekterna på investeringsanslagets medel från bidragsgivarna (till följd av en ändring i det verkliga värdet av portföljen med egetkapitalinstrument) på grund av en +/-10 % ändring i värdet på enskilda investeringar i direkt eget kapital och riskkapital, med alla andra variabler konstanta, uppgår till 83,5 miljoner euro respektive -83,5 miljoner euro den 31 december 2024 (82,1 miljoner euro respektive -82,1 miljoner euro den 31 december 2023).
4 Finansiella instruments verkliga värden
4.1 Redovisningsklassificeringar och verkliga värden
Följande tabell visar redovisade värden och verkliga värden på finansiella tillgångar och finansiella skulder, inklusive deras nivåer i hierarkin för verkligt värde. Dessa omfattar inte information om verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde om det redovisade värdet är en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.
|
(i tusen euro) |
|||||||||||
|
Den 31 december 2024 |
Redovisat värde |
|
Verkligt värde |
||||||||
|
|
Finansiella derivat |
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
Kontanter, lån och förskott |
Likvida finansiella tillgångar |
Övriga finansiella tillgångar/skulder |
Totalt |
|
Nivå 1 |
Nivå 2 |
Nivå 3 |
Totalt |
|
Finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella derivat |
783 |
- |
- |
- |
- |
783 |
|
- |
783 |
- |
783 |
|
Riskkapitalfonder |
- |
655 817 |
- |
- |
- |
655 817 |
|
- |
- |
655 817 |
655 817 |
|
Direkta investeringar i eget kapital |
- |
178 804 |
- |
- |
- |
178 804 |
|
- |
- |
178 804 |
178 804 |
|
Lån och förskott |
- |
- |
136 983 |
- |
- |
136 983 |
|
- |
- |
136 983 |
136 983 |
|
Totala finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet |
783 |
834 621 |
136 983 |
- |
- |
972 387 |
|
- |
783 |
971 604 |
972 387 |
|
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Likvida medel |
- |
- |
1 638 604 |
- |
- |
1 638 604 |
|
|
|
|
|
|
Lån och förskott |
- |
- |
1 361 065 |
- |
- |
1 361 065 |
|
|
|
|
|
|
Fordringar på bidragsgivare |
- |
- |
7 482 |
- |
- |
7 482 |
|
|
|
|
|
|
Likvida finansiella tillgångar |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Övriga tillgångar |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
|
Totala finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
- |
- |
3 007 151 |
- |
- |
3 007 151 |
|
|
|
|
|
|
Totalt finansiella tillgångar |
783 |
834 621 |
3 144 134 |
- |
- |
3 979 538 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella derivat |
-39 210 |
- |
- |
- |
- |
-39 210 |
|
- |
-39 210 |
- |
-39 210 |
|
Totalt finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet |
-39 210 |
- |
- |
- |
- |
-39 210 |
|
- |
-39 210 |
- |
-39 210 |
|
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avsättningar för låneåtaganden |
- |
- |
- |
- |
-18 320 |
-18 320 |
|
|
|
|
|
|
Skulder till tredje parter |
- |
- |
- |
- |
- 566 083 |
- 566 083 |
|
|
|
|
|
|
Övriga skulder |
- |
- |
- |
- |
-3 289 |
-3 289 |
|
|
|
|
|
|
Totalt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
- |
- |
- |
- |
- 587 692 |
- 587 692 |
|
|
|
|
|
|
Totalt finansiella skulder |
-39 210 |
- |
- |
- |
- 587 692 |
- 626 902 |
|
|
|
|
|
|
(i tusen euro) |
||||||||||
|
Den 31 december 2023 |
Redovisat värde |
Verkligt värde |
||||||||
|
|
Finansiella derivat |
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
Kontanter, lån och förskott |
Likvida finansiella tillgångar |
Övriga finansiella tillgångar/skulder |
Totalt |
Nivå 1 |
Nivå 2 |
Nivå 3 |
Totalt |
|
Finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella derivat |
55 765 |
- |
- |
- |
- |
55 765 |
- |
55 765 |
- |
55 765 |
|
Riskkapitalfonder |
- |
693 042 |
- |
- |
- |
693 042 |
- |
- |
693 042 |
693 042 |
|
Direkta investeringar i eget kapital |
- |
127 671 |
- |
- |
- |
127 671 |
- |
- |
127 671 |
127 671 |
|
Lån och förskott |
- |
- |
124 323 |
- |
- |
124 323 |
- |
- |
124 323 |
124 323 |
|
Totala finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet |
55 765 |
820 713 |
124 323 |
- |
- |
1 000 801 |
- |
55 765 |
945 036 |
1 000 801 |
|
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Likvida medel |
- |
- |
1 376 824 |
- |
- |
1 376 824 |
|
|
|
|
|
Lån och förskott |
- |
- |
1 558 989 |
- |
- |
1 558 989 |
|
|
|
|
|
Fordringar på bidragsgivare |
- |
- |
85 321 |
- |
- |
85 321 |
|
|
|
|
|
Likvida finansiella tillgångar |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
|
|
|
|
Övriga tillgångar |
- |
- |
- |
- |
616 |
616 |
|
|
|
|
|
Totala finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
- |
- |
3 021 134 |
- |
616 |
3 021 750 |
|
|
|
|
|
Totalt finansiella tillgångar |
55 765 |
820 713 |
3 145 457 |
- |
616 |
4 022 551 |
|
|
|
|
|
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avsättningar för låneåtaganden |
- |
- |
- |
- |
-19 038 |
-19 038 |
|
|
|
|
|
Skulder till tredje parter |
- |
- |
- |
- |
- 427 828 |
- 427 828 |
|
|
|
|
|
Övriga skulder |
- |
- |
- |
- |
-3 338 |
-3 338 |
|
|
|
|
|
Totalt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
- |
- |
- |
- |
- 450 204 |
- 450 204 |
|
|
|
|
|
Totalt finansiella skulder |
- |
- |
- |
- |
- 450 204 |
- 450 204 |
|
|
|
|
4.2 Värdering av verkliga värden
4.2.1
Tabellen nedan innehåller uppgifter om de värderingsmetoder och betydande icke observerbara indata som används vid värdering av finansiella instrument, klassificerade i nivå 2 och 3 i hierarkin för verkligt värde:
|
|
Värderingsmetod |
Betydande icke observerbara indata |
Förhållandet mellan icke observerbara indata och värderingen av verkligt värde |
|
Finansiella instrument som tas upp till verkligt värde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella derivat |
Diskonterat kassaflöde: Framtida kassaflöden beräknas på grundval av terminskurser/räntesatser (från observerbara terminskurser och avkastningskurvor vid rapporteringsperiodens slut) och kontraktsenliga terminskurser/räntesatser, diskonterade med en räntesats som avspeglar kreditrisken för olika motparter. |
Kurvorna som används för uppskattning och diskontering av kassaflöden kalibreras till marknadsdata och löptiderna för swapparna i portföljen överstiger inte den längsta tillgängliga löptiden i indatan. Det finns därför inga icke observerbara indata. |
Inte tillämpligt. |
|
|
|
|
|
|
Riskkapitalfond |
Metod för justerat substansvärde netto: Det verkliga värdet fastställs genom att tillämpa endera investeringsanslagets procentuella ägarandel i det underliggande instrumentet till nettoandelsvärdet enligt den senaste rapporten justerat för kassaflöden eller, i förekommande fall, det exakta aktievärdet samma dag enligt uppgift från respektive fondförvaltare. För att överbrygga tidsintervallet mellan det senaste tillgängliga nettoandelsvärdet och rapporteringen vid årsskiftet utförs ett prövningsförfarande för händelser efter balansdagen och, om nödvändigt, justeras det rapporterade nettoandelsvärdet. |
Justering för den tid som förflutit mellan riskkapitalfondens sista balansdag och värderingstidpunkten, med hänsyn tagen till driftskostnader och förvaltningsavgifter, senare ändringar i det verkliga värdet på riskkapitalfondens underliggande tillgångar, ytterligare skulder som uppkommit, ändringar på marknaden eller andra ändringar av de ekonomiska villkoren. |
Ju längre period mellan värderingstidpunkten för det verkliga värdet och riskkapitalfondens senaste balansdag desto större blir justeringen för förfluten tid. |
|
|
|
|
|
|
Direkta investeringar i eget kapital |
Justerade nettotillgångar. |
Justering för den tid som förflutit mellan investeringsobjektets senaste balansdag och värderingstidpunkten, med hänsyn tagen till driftskostnader, senare ändringar i det verkliga värdet på investeringsobjektets underliggande tillgångar, ytterligare skulder som uppkommit, ändringar på marknaden eller andra ändringar av de ekonomiska villkoren, kapitaltillskott och försäljning/förändring av kontroll. |
Desto högre avdrag för säljbarhet, desto lägre verkligt värde. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avdrag för bristande säljbarhet (likviditet) som fastställs med hänvisning till tidigare transaktionspriser för liknande aktier i landet/regionen, i storleksordningen 5–30 %. |
|
|
|
|
|
|
|
Lån till verkligt värde (IFE) |
För låntagare som antas fortsätta driften gäller följande: Diskonterat kassaflöde med kontraktsenliga/väntade framtida kassaflöden diskonterade med en lämplig riskjusterad diskonteringssats som beaktar den inneboende risken i lånet (inbegripet låntagarens kreditrisk). Diskonteringssatsen jämförs/bedöms mot ett relevant referensvärde på marknaden. För låntagare som inte antas fortsätta driften: Nettotillgångsmetod (metod med likvidationsvärde). |
Komponenter i diskonteringssatsen som återspeglar låntagarens kreditrisk jämfört med den riskfria marknadsräntan. |
Ju högre diskonteringsränta, desto lägre verkligt värde. |
|
|
Värderingsmetod |
Betydande icke observerbara indata |
Förhållandet mellan icke observerbara indata och värderingen av verkligt värde |
|
Finansiella instrument som inte tas upp till verkligt värde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lån och förskott |
Diskonterade kassaflöden: I värderingsmodellen används kontraktsenliga kassaflöden, under förutsättning att gäldenären inte drabbas av några fallissemang, vilka inte tar hänsyn till några värden på säkerheter eller förtida återbetalningar. För att få fram lånens nettonuvärde använder man i modellen de kontraktsenliga kassaflödena för varje lån med hjälp av en justerad marknadsdiskonteringskurva. Nettonuvärdet på individuella lån justeras därefter för att beakta den relevanta väntade förlusten. Resultaten adderas därefter för att erhålla det verkliga värdet på lån och förskott. |
Inte tillämpligt. |
Inte tillämpligt. |
|
|
|
|
|
|
Likvida finansiella tillgångar |
Diskonterade kassaflöden. |
Inte tillämpligt. |
Inte tillämpligt. |
Med tillämpning av IFRS 13 inbegrips värderingsjusteringar i derivatens verkliga värde den 31 december 2024 och 2023, nämligen:
|
— |
Justeringar av kreditvärderingen, som speglar motpartskreditrisk för derivattransaktioner, som uppgick till -2 800 euro den 31 december 2024 och till -6 100 euro den 31 december 2023. |
|
— |
Debetvärderingsjusteringar, som speglar egen kreditrisk på derivattransaktioner, som uppgick till +3 600 euro den 31 december 2024 och +7 200 euro den 31 december 2023. |
4.2.2
Investeringsanslagets policy är att redovisa överföringar mellan nivåer från och med dagen för den händelse eller den ändring i omständigheterna som gav upphov till överföringen.
Under både 2024 och 2023 gjordes inga överföringar från investeringsanslagets nivå 1 till 2 eller från nivå 2 till 1 i hierarkin för verkligt värde.
4.2.3
Avstämning av verkliga värden i nivå 3
Följande tabeller visar ändringarna i instrumenten i nivå 3 (35) för det räkenskapsår som upphörde den 31 december 2024 respektive den 31 december 2023:
|
(i tusen euro) |
|
|
|
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
|
Ingående balans den 1 januari 2024 |
820 713 |
|
Vinster eller förluster som ingår i resultatet: |
|
|
Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av Försäljning / Utträde |
14 051 |
|
Nettoändring i verkligt värde på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
-45 698 |
|
Totalt |
-31 647 |
|
Utbetalningar |
69 392 |
|
Återbetalningar |
-21 413 |
|
Försäljning / Utträde |
-25 623 |
|
Valutakursskillnader |
23 199 |
|
Utgående balans den 31 december 2024 |
834 621 |
|
(i tusen euro) |
|
|
|
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
|
Ingående balans den 1 januari 2023 |
797 341 |
|
Vinster eller förluster som ingår i resultatet: |
|
|
Nettoändring i verkligt värde på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
-15 142 |
|
Totalt |
-15 142 |
|
Utbetalningar |
101 100 |
|
Återbetalningar |
-32 560 |
|
Valutakursskillnader |
-30 026 |
|
Utgående balans den 31 december 2023 |
820 713 |
Känslighetsanalys
Effekterna på investeringsanslagets medel från bidragsgivarna och rapporten över resultat och övrigt totalresultat på grund av en +/-10 % ändring i värdet på investeringar i direkt eget kapital och riskkapital, med alla andra variabler konstanta, uppgår till 83,5 miljoner euro respektive 83,5 miljoner euro den 31 december 2024 (82,1 miljoner euro respektive 82,1 miljoner euro den 31 december 2023).
5 Likvida medel
Likvida medel består av:
|
(i tusen euro) |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Kontanter |
212 466 |
146 494 |
|
Tidsbunden inlåning |
304 538 |
625 403 |
|
Bankcertifikat |
1 116 826 |
599 507 |
|
Likvida medel i kassaflödesanalysen |
1 633 830 |
1 371 404 |
|
Upplupen ränta |
4 774 |
5 420 |
|
Likvida medel i rapporten över finansiell ställning |
1 638 604 |
1 376 824 |
6 Finansiella derivat
De viktigaste komponenterna i de finansiella derivaten, som klassificeras som att de innehas för handel, är följande:
|
(i tusen euro) |
|||
|
Den 31 december 2024 |
Verkligt värde |
Teoretiskt belopp |
|
|
|
Tillgångar |
Skulder |
|
|
Valutaswappar |
783 |
- 268 |
33 073 |
|
Valutaswappar (FX) |
- |
-38 942 |
1 330 000 |
|
Totalt finansiella derivat |
783 |
-39 210 |
1 363 073 |
|
(i tusen euro) |
|||
|
Den 31 december 2023 |
Verkligt värde |
Teoretiskt belopp |
|
|
|
Tillgångar |
Skulder |
|
|
Valutaränteswappar |
9 983 |
- |
43 250 |
|
Valutaswappar (FX) |
45 782 |
- |
1 640 000 |
|
Totalt finansiella derivat |
55 765 |
- |
1 683 250 |
7 Lån och förskott
7.1 Lån och förskott
Följande tabell visar en avstämning mellan ingående och utgående balans för lån och förskott: I tusen euro:
|
(i tusen euro) |
||||
|
|
Efterställda lån (*7) |
Efterställda lån |
Efterställda lån |
Totalt |
|
Nominella värdet på lån till upplupet anskaffningsvärde den 1 januari 2024 |
1 098 121 |
495 337 |
- |
1 593 458 |
|
Utbetalningar |
68 519 |
16 987 |
- |
85 506 |
|
Bortskrivningar |
-4 945 |
- |
- |
-4 945 |
|
Återbetalningar |
- 226 719 |
- 141 664 |
- |
- 368 383 |
|
Kapitaliserad ränta |
- |
- |
- |
- |
|
Valutakursskillnader |
60 352 |
16 689 |
- |
77 041 |
|
Nominella värdet på lån till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2024 |
995 328 |
387 349 |
- |
1 382 677 |
|
Avsättning för nedskrivningsförluster den 1 januari 2024 |
-32 398 |
-17 199 |
- |
-49 597 |
|
Nettoändringar i 12-månaders förväntade kreditförluster |
2 081 |
124 |
- |
2 205 |
|
Nettoändringar i förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats |
7 071 |
5 567 |
- |
12 638 |
|
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats |
- 581 |
-5 205 |
- |
-5 786 |
|
Återföring av förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats |
2 796 |
292 |
- |
3 088 |
|
Bortskrivningar |
4 945 |
- |
- |
4 945 |
|
Valutakursskillnader |
-1 300 |
- 704 |
- |
-2 004 |
|
Avsättning för nedskrivningsförluster den 31 december 2024 |
-17 386 |
-17 125 |
- |
-34 511 |
|
Lån och förskott till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2024 |
977 942 |
370 224 |
- |
1 348 166 |
|
Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 1 januari 2024 |
1 080 |
106 576 |
70 453 |
178 109 |
|
Utbetalningar |
- |
7 851 |
8 037 |
15 888 |
|
Kapitaliserad ränta |
- |
1 675 |
568 |
2 243 |
|
Återbetalningar |
- |
-3 185 |
- |
-3 185 |
|
Valutakursskillnader |
- |
3 771 |
562 |
4 333 |
|
Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2024 |
1 080 |
116 688 |
79 620 |
197 388 |
|
Justering till verkligt värde den 1 januari 2024 |
-1 080 |
-34 983 |
-17 723 |
-53 786 |
|
Ändring i verkligt värde netto |
- |
1 724 |
-7 160 |
-5 436 |
|
Valutakursskillnader |
- |
-1 136 |
-47 |
-1 183 |
|
Justering till verkligt värde den 31 december 2024 |
-1 080 |
-34 395 |
-24 930 |
-60 405 |
|
Lån och förskott upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2024 |
- |
82 293 |
54 690 |
136 983 |
|
Upplupet anskaffningsvärde |
-3 079 |
-3 681 |
- |
-6 760 |
|
Ränta |
10 766 |
8 429 |
464 |
19 659 |
|
Lån och förskott den 31 december 2024 |
985 629 |
457 265 |
55 154 |
1 498 048 |
|
(i tusen euro) |
||||
|
Globala lån (*8) |
Efterställda lån |
Efterställda lån |
Efterställda lån |
Totalt |
|
Nominella värdet på lån till upplupet anskaffningsvärde den 1 januari 2023 |
1 236 887 |
563 277 |
- |
1 800 164 |
|
Utbetalningar |
154 587 |
11 986 |
- |
166 573 |
|
Återbetalningar |
- 219 739 |
-67 902 |
- |
- 287 641 |
|
Valutakursskillnader |
-73 614 |
-12 024 |
- |
-85 638 |
|
Nominellt värde på lån till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2023 |
1 098 121 |
495 337 |
- |
1 593 458 |
|
Avsättning för nedskrivningsförluster den 1 januari 2023 |
-37 604 |
-22 798 |
- |
-60 402 |
|
Nettoändringar i 12-månaders förväntade kreditförluster |
- 287 |
-92 |
- |
- 379 |
|
Nettoändringar i förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats |
-1 060 |
4 887 |
- |
3 827 |
|
Återföring av förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats |
5 205 |
402 |
- |
5 607 |
|
Valutakursskillnader |
1 348 |
402 |
- |
1 750 |
|
Avsättning för nedskrivningsförluster den 31 december 2023 |
-32 398 |
-17 199 |
- |
-49 597 |
|
Lån och förskott till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2023 |
1 065 723 |
478 138 |
- |
1 543 861 |
|
Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 1 januari 2023 |
1 080 |
72 923 |
66 833 |
140 836 |
|
Utbetalningar |
- |
37 092 |
3 572 |
40 664 |
|
Återbetalningar |
- |
- 514 |
- |
- 514 |
|
Valutakursskillnader |
- |
-2 925 |
48 |
-2 877 |
|
Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2023 |
1 080 |
106 576 |
70 453 |
178 109 |
|
Justering till verkligt värde den 1 januari 2023 |
-1 080 |
-26 420 |
-17 732 |
-45 232 |
|
Ändring i verkligt värde netto |
- |
-8 941 |
9 |
-8 932 |
|
Valutakursskillnader |
- |
378 |
- |
378 |
|
Justering till verkligt värde den 31 december 2023 |
-1 080 |
-34 983 |
-17 723 |
-53 786 |
|
Lån och förskott upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2023 |
- |
71 593 |
52 730 |
124 323 |
|
Upplupet anskaffningsvärde |
-3 518 |
-4 040 |
- |
-7 558 |
|
Ränta |
11 560 |
10 876 |
250 |
22 686 |
|
Lån och förskott den 31 december 2023 |
1 073 765 |
556 567 |
52 980 |
1 683 312 |
7.2 Nedskrivning av lån och förskott – Förlustavsättning
|
(i tusen euro) |
||||
|
|
2024 |
|||
|
|
|
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden |
|
|
|
|
12-månaders förväntade kreditförluster |
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats |
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats |
Totalt |
|
Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde |
|
|
|
|
|
Ingående balans den 1 januari 2024 |
10 964 |
24 674 |
13 959 |
49 597 |
|
Överföringar till 12-månaders förväntade kreditförluster |
2 271 |
-9 511 |
- |
-7 240 |
|
Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats |
- 288 |
948 |
- |
660 |
|
Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats |
- |
-1 428 |
5 786 |
4 358 |
|
Nettovärdering av förlustavsättning |
-3 160 |
-2 394 |
-3 088 |
-8 642 |
|
Nya finansiella tillgångar som utfärdats eller köpts |
- |
- |
- |
- |
|
Finansiella tillgångar som har tagits bort |
-1 028 |
- 253 |
- |
-1 281 |
|
Bortskrivningar |
- |
- |
-4 945 |
-4 945 |
|
Valutakursskillnader* |
916 |
540 |
548 |
2 004 |
|
Utgående balans den 31 december 2024 |
9 675 |
12 576 |
12 260 |
34 511 |
|
(i tusen euro) |
||||
|
|
2023 |
|||
|
|
|
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden |
|
|
|
|
12-månaders förväntade kreditförluster |
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats |
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats |
Totalt |
|
Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde |
|
|
|
|
|
Ingående balans den 1 januari 2023 |
11 370 |
28 817 |
20 215 |
60 402 |
|
Överföringar till 12-månaders förväntade kreditförluster |
869 |
-4 217 |
- |
-3 348 |
|
Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats |
- 927 |
3 593 |
- |
2 666 |
|
Nettovärdering av förlustavsättning |
- 993 |
-4 333 |
-2 873 |
-8 199 |
|
Nya finansiella tillgångar som utfärdats eller köpts |
1 470 |
1 188 |
- |
2 658 |
|
Finansiella tillgångar som har tagits bort |
-41 |
-57 |
-2 734 |
-2 832 |
|
Valutakursskillnader (36) |
- 784 |
- 317 |
- 649 |
-1 750 |
|
Utgående balans den 31 december 2023 |
10 964 |
24 674 |
13 959 |
49 597 |
8 Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning
Följande tabell visar en avstämning mellan ingående och utgående balans för investeringar i eget kapital:
|
(i tusen euro) |
|||
|
|
Riskkapitalfonder |
Direkta investeringar i eget kapital |
Totalt |
|
Anskaffningsvärde den 1 januari 2024 |
633 347 |
73 455 |
706 802 |
|
Omklassificering (37) |
-25 059 |
25 059 |
- |
|
Utbetalningar |
69 392 |
- |
69 392 |
|
Återbetalningar |
-21 181 |
- 232 |
-21 413 |
|
Försäljning / Utträde |
-22 992 |
-2 631 |
-25 623 |
|
Valutakursskillnader |
30 374 |
-1 816 |
28 558 |
|
Anskaffningsvärde den 31 december 2024 |
663 881 |
93 835 |
757 716 |
|
Orealiserade vinster och förluster den 1 januari 2024 |
59 695 |
54 216 |
113 911 |
|
Omklassificering (37) |
- 395 |
395 |
- |
|
Nettoförändring orealiserade vinster och förluster |
-77 795 |
32 097 |
-45 698 |
|
Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av Försäljning / Utträde |
11 202 |
2 849 |
14 051 |
|
Valutakursskillnader |
- 771 |
-4 588 |
-5 359 |
|
Orealiserade vinster och förluster den 31 december 2024 |
-8 064 |
84 969 |
76 905 |
|
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning den 31 december 2024 |
655 817 |
178 804 |
834 621 |
|
(i tusen euro) |
|||
|
|
Riskkapitalfonder |
Direkta investeringar i eget kapital |
Totalt |
|
Anskaffningsvärde den 1 januari 2023 |
580 534 |
81 711 |
662 245 |
|
Utbetalningar |
101 100 |
- |
101 100 |
|
Återbetalning / försäljning |
-32 560 |
- |
-32 560 |
|
Valutakursskillnader |
-15 727 |
-8 256 |
-23 983 |
|
Anskaffningsvärde den 31 december 2023 |
633 347 |
73 455 |
706 802 |
|
Orealiserade vinster och förluster den 1 januari 2023 |
104 030 |
31 066 |
135 096 |
|
Nettoförändring orealiserade vinster och förluster |
-43 652 |
28 510 |
-15 142 |
|
Valutakursskillnader |
- 683 |
-5 360 |
-6 043 |
|
Orealiserade vinster och förluster den 31 december 2023 |
59 695 |
54 216 |
113 911 |
|
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning den 31 december 2023 |
693 042 |
127 671 |
820 713 |
9 Fordringar på bidragsgivare
Belopp på 7,5 miljoner euro (2023: 85,3 miljoner euro) i fordringar från bidragsgivare består helt av infordrade bidrag från medlemsstaterna som ännu inte betalats in.
10 Likvida finansiella tillgångar
Likviditetsportföljen består av noterade obligationer som har en återstående löptid på mindre än tre månader på balansdagen. I följande tabell visas likviditetsportföljens utveckling:
|
(i tusen euro) |
|
|
Ingående balans den 1 januari 2024 |
- |
|
Förvärv |
- |
|
Förfallna |
- |
|
Ändrad avskrivning av över- eller underkurs |
- |
|
Ändring i upplupen ränta |
- |
|
Utgående balans den 31 december 2024 |
- |
|
(i tusen euro) |
|
|
Ingående balans den 1 januari 2023 |
73 003 |
|
Förvärv |
348 523 |
|
Förfallna |
- 421 278 |
|
Ändrad avskrivning av över- eller underkurs |
-248 |
|
Ändring i upplupen ränta |
- |
|
Utgående balans den 31 december 2023 |
- |
11 Övriga tillgångar
De viktigaste komponenterna i övriga tillgångar är följande:
|
(i tusen euro) |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Fordring på EIB |
- |
616 |
|
Finansiella garantier |
- |
- |
|
Totalt övriga tillgångar |
- |
616 |
12 Förutbetalda intäkter
De viktigaste komponenterna i förutbetalda intäkter är följande:
|
(i tusen euro) |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Förutbetalda räntesubventioner |
46 461 |
47 923 |
|
Förutbetalda provisioner på lån och förskott |
1 264 |
1 202 |
|
Totalt förutbetalda intäkter |
47 725 |
49 125 |
13 Avsättningar för låneåtaganden
Följande tabeller visar en avstämning mellan ingående och utgående balans för förlustavsättningar för lån som inte utbetalats (låneåtaganden):
|
(i tusen euro) |
||||
|
|
2024 |
|||
|
|
12-månaders förväntade kreditförluster |
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats |
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats |
Totalt |
|
Låneåtaganden |
|
|
|
|
|
Ingående balans den 1 januari |
2 715 |
16 323 |
- |
19 038 |
|
Överföringar till 12-månaders förväntade kreditförluster |
13 |
- 279 |
- |
- 266 |
|
Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats |
- 853 |
15 386 |
- |
14 533 |
|
Nettovärdering av förlustavsättning |
761 |
-1 330 |
- |
- 569 |
|
Finansiella tillgångar som har tagits bort |
-1 145 |
-13 271 |
- |
-14 416 |
|
Utgående balans den 31 december |
1 491 |
16 829 |
- |
18 320 |
|
(i tusen euro) |
||||
|
|
2023 |
|||
|
|
12-månaders förväntade kreditförluster |
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats |
Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats |
Totalt |
|
Låneåtaganden |
|
|
|
|
|
Ingående balans den 1 januari |
4 825 |
11 758 |
- |
16 583 |
|
Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats |
- 163 |
1 955 |
- |
1 792 |
|
Nettovärdering av förlustavsättning |
466 |
8 206 |
- |
8 672 |
|
Nya finansiella tillgångar som utfärdats eller köpts |
-1 295 |
-1 461 |
- |
-2 756 |
|
Finansiella tillgångar som har tagits bort |
-1 120 |
-4 118 |
- |
-5 238 |
|
Valutakursskillnader |
2 |
-17 |
- |
-15 |
|
Utgående balans den 31 december |
2 715 |
16 323 |
- |
19 038 |
14 Skulder till tredje parter
De viktigaste komponenterna i skulder till tredje parter är följande:
|
(i tusen euro) |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Allmänna administrativa kostnader netto som ska betalas till EIB |
24 794 |
29 655 |
|
Övriga belopp som ska betalas till EIB |
43 260 |
39 384 |
|
Belopp för ej utbetalade räntesubventioner och ej utbetalat tekniskt bistånd som ska betalas till medlemsstaterna |
498 029 |
358 789 |
|
Totala skulder till tredje parter |
566 083 |
427 828 |
15 Övriga skulder
De viktigaste komponenterna i övriga skulder är följande:
|
(i tusen euro) |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Återbetalningar av lån som tagits emot i förskott |
3 289 |
2 727 |
|
Förutbetalda intäkter från räntesubventioner |
- |
611 |
|
Totalt övriga skulder |
3 289 |
3 338 |
16 Infordrade bidrag från medlemsstaterna
|
(i tusen euro) |
||||
|
Medlemsstater |
Bidrag till investeringsanslaget |
Bidrag till räntesubventioner och tekniskt bistånd |
Totala bidrag |
Infordrat men inte betalt (*9) |
|
Österrike |
94 677 |
45 267 |
139 944 |
216 |
|
Belgien |
138 169 |
26 952 |
165 121 |
292 |
|
Bulgarien |
2 660 |
28 898 |
31 558 |
20 |
|
Kroatien |
1 126 |
173 578 |
174 704 |
20 |
|
Cypern |
1 566 |
4 528 |
6 094 |
- |
|
Tjeckien |
9 697 |
3 028 |
12 725 |
72 |
|
Danmark |
77 279 |
5 108 |
82 387 |
178 |
|
Estland |
992 |
5 141 |
6 133 |
- |
|
Finland |
55 115 |
66 602 |
121 717 |
136 |
|
Frankrike |
818 754 |
196 514 |
1 015 268 |
1 603 |
|
Tyskland |
823 467 |
43 762 |
867 229 |
1 852 |
|
Grekland |
50 271 |
3 672 |
53 943 |
135 |
|
Ungern |
9 230 |
2 422 |
11 652 |
- |
|
Irland |
27 921 |
18 598 |
46 519 |
85 |
|
Italien |
470 233 |
38 318 |
508 551 |
1 128 |
|
Lettland |
1 364 |
7 630 |
8 994 |
10 |
|
Litauen |
2 248 |
105 253 |
107 501 |
- |
|
Luxemburg |
10 395 |
1 242 |
11 637 |
23 |
|
Malta |
526 |
2 273 |
2 799 |
3 |
|
Nederländerna |
187 913 |
10 236 |
198 149 |
430 |
|
Polen |
24 591 |
16 732 |
41 323 |
181 |
|
Portugal |
39 250 |
12 058 |
51 308 |
- |
|
Rumänien |
7 734 |
5 701 |
13 435 |
65 |
|
Slovakien |
4 231 |
2 293 |
6 524 |
34 |
|
Slovenien |
3 137 |
2 717 |
5 854 |
20 |
|
Spanien |
250 314 |
28 943 |
279 257 |
714 |
|
Sverige |
102 760 |
29 704 |
132 464 |
265 |
|
Förenade kungariket |
506 075 |
150 826 |
656 901 |
- |
|
Totalt den 31 december 2024 |
3 721 695 |
1 037 996 |
4 759 691 |
7 482 |
|
Totalt den 31 december 2023 |
3 721 695 |
828 996 |
4 550 691 |
85 321 |
17 Utbetalda bidrag från medlemsstaterna
|
(i tusen euro) |
|||||
|
|
Europeiska kommissionen |
Förenade kungariket |
Totalt |
||
|
AKS |
ULT |
Totalt |
|||
|
Återflöden i förhållande till 2021 |
251 000 |
7 000 |
258 000 |
44 386 |
302 386 |
|
Återflöden i förhållande till 2022 |
236 883 |
6 732 |
243 615 |
41 912 |
285 527 |
|
Återflöden i förhållande till 2023 |
257 152 |
7 154 |
264 306 |
45 471 |
309 777 |
|
Utbetalda bidrag från medlemsstaterna per den 31 december 2024 |
745 035 |
20 886 |
765 921 |
131 769 |
897 690 |
|
Utbetalda bidrag från medlemsstaterna per den 31 december 2023 |
487 883 |
13 732 |
501 615 |
86 298 |
587 913 |
Enligt överföringsavtalet ska investeringsanslaget från och med 2024 och fram till och med den 31 december 2027 årligen överföra beloppet för tillgängliga återflöden från AKS-investeringsanslaget och återflöden från ULT-investeringsanslaget till kommissionen. Det vägledande beloppet för de tillgängliga återflödena från AKS-investeringsanslaget och återflödena från ULT-investeringsanslaget uppgår till 1 000 miljoner euro respektive 35 miljoner euro. Dessutom ska faciliteten överföra de belopp som motsvarar Förenade kungarikets andel av dessa tillgängliga återflöden till Förenade kungariket. Tabellen ovan visar de återflöden som redan har betalats ut.
18 Åtaganden och eventualförpliktelser
|
(i tusen euro) |
||
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
|
Åtaganden |
|
|
|
Ej utbetalda lån |
676 229 |
883 092 |
|
Ej inbetalda åtaganden för aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
237 886 |
297 534 |
|
Ställda garantier |
- |
985 |
|
Räntesubventioner och tekniskt bistånd |
362 848 |
422 758 |
|
Eventualförpliktelser |
|
|
|
Undertecknade garantier som inte ställts |
2 500 |
46 764 |
|
Totala åtaganden och eventualförpliktelser |
1 279 463 |
1 651 133 |
19 Ränta och liknande intäkter och kostnader
De viktigaste komponenterna i ränta och liknande intäkter är följande:
|
(i tusen euro) |
||
|
|
Från och med den 1.1.2024 till och med den 31.12.2024 |
Från och med den 1.1.2023 till och med den 31.12.2023 |
|
Likvida medel |
56 083 |
36 668 |
|
Lån och förskott |
90 034 |
95 137 |
|
Räntesubventioner |
10 484 |
10 029 |
|
Likvida finansiella tillgångar |
- |
3 584 |
|
Finansiella derivat |
- |
2 918 |
|
Totalt ränta och liknande intäkter |
156 601 |
148 336 |
De viktigaste komponenterna i ränta och liknande kostnader är följande:
|
(i tusen euro) |
||
|
|
Från och med den 1.1. 2024 |
Från och med den 1.1. 2023 |
|
|
till och med den 31.12.2024 |
till och med den 31.12.2023 |
|
Finansiella derivat |
-1 805 |
- |
|
Totalt ränta och liknande kostnader |
-1 805 |
- |
20 Intäkter från och kostnader för avgifter och provisioner
De viktigaste komponenterna i intäkter från avgifter och provisioner är följande:
|
(i tusen euro) |
||
|
|
Från och med den 1.1.2024 till och med den 31.12.2024 |
Från och med den 1.1.2023 till och med den 31.12.2023 |
|
Avgifter och provisioner på lån och förskott |
- |
1 |
|
Avgifter och provisioner på finansiella garantier |
20 |
24 |
|
Totala intäkter från avgifter och provisioner |
20 |
25 |
De viktigaste komponenterna i kostnader för avgifter och provisioner är följande:
|
(i tusen euro) |
||
|
|
Från och med den 1.1.2024 till och med den 31.12.2024 |
Från och med den 1.1.2023 till och med den 31.12.2023 |
|
Provision till tredje parter för aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
- 212 |
-62 |
|
Totala kostnader för avgifter och provisioner |
- 212 |
-62 |
21 Nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning
De viktigaste komponenterna i nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning är följande:
|
(i tusen euro) |
||
|
|
Från och med den 1.1.2024 till och med den 31.12.2024 |
Från och med den 1.1.2023 till och med den 31.12.2023 |
|
Nettointäkter |
-4 946 |
130 |
|
Intäkter från utdelningar |
16 548 |
6 555 |
|
Nettoändring i verkligt värde |
-45 698 |
-15 142 |
|
Nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
-34 096 |
-8 457 |
22 Nettovalutaresultat
De viktigaste komponenterna i nettovalutaresultatet är följande:
|
(i tusen euro) |
||
|
|
Från den 1 januari 2024 till den 31 december 2024 |
Noter Från den 1 januari 2023 till den 31 december 2023 |
|
Omvärdering av valutapositioner |
|
|
|
Likvida medel |
6 821 |
- 123 |
|
Finansiella derivat |
- 773 |
86 071 |
|
Lån och förskott |
78 744 |
-89 458 |
|
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
23 199 |
-30 026 |
|
Övriga |
-2 231 |
3 479 |
|
Omvärdering av totala valutapositioner |
105 760 |
-30 057 |
|
Realiserade resultat för valutaswappar (säkringskostnad) |
-23 853 |
-37 828 |
|
Nettovalutaresultat |
81 907 |
-67 885 |
23 Allmänna administrativa kostnader
Allmänna administrativa kostnader är de faktiska kostnader som uppkommer hos EIB i samband med förvaltningen av investeringsanslaget, med avdrag för intäkter från standardvärderingsavgifter som EIB tar ut direkt från mottagarna av investeringsanslaget.
Den 31 december 2024 uppgick de totala allmänna administrationskostnaderna till -24,8 miljoner euro (den 31 december 2023: -29,7 miljoner euro).
24 Deltagande i icke-konsoliderade strukturerade enheter (i tusen euro)
Definition av en strukturerad enhet
En strukturerad enhet är en enhet som har utformats så att rösträttigheter eller liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn i beslutet om vem som kontrollerar enheten. I IFRS 12 konstateras att en strukturerad enhet ofta har några eller alla av de följande egenskaperna:
|
— |
Begränsad verksamhet. |
|
— |
Ett begränsat och väldefinierat syfte, t.ex. att genomföra ett leasingavtal på ett skatteeffektivt sätt, genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt, tillhandahålla kapitalanskaffning eller finansiering till en enhet eller ge investerare investeringsmöjligheter genom att överföra risker och belöningar förenade med den strukturerade enhetens tillgångar till investerare. |
|
— |
Otillräckligt eget kapital för att kunna finansiera sin verksamhet utan efterställt finansiellt stöd. |
|
— |
Finansiering i form av flera kontraktsenligt förbundna instrument till investerare som skapar koncentrationer av kreditrisker eller andra risker (trancher). |
Icke-konsoliderade strukturerade enheter
Begreppet icke-konsoliderad strukturerad enhet avser alla strukturerade enheter som inte kontrolleras genom investeringsanslaget och det inbegriper även andelar i icke-konsoliderade strukturerade enheter.
Definition av andelar i strukturerade enheter:
I IFRS 12 ges andelar en bred definition som omfattar alla kontraktsenliga och ej kontraktsenliga åtaganden som exponerar den rapporterande enheten för variabilitet i avkastningarna från enhetens verksamhet. Exempel på sådana andelar är innehav av egetkapitalandelar och andra former av deltagande, t.ex. tillhandahållande av finansiering, likviditetsstöd, kreditförstärkningar, åtaganden och garantier till den andra enheten. I IFRS 12 anges att en rapporterande enhet inte nödvändigtvis behöver ha en andel i en annan enhet enbart på grund av ett typiskt förhållande mellan kund och leverantör.
I tabellen nedan beskrivs de typer av strukturerade enheter som investeringsanslaget inte konsoliderar men har andelar i.
|
Typ av strukturerad enhet |
Art och ändamål |
Investeringsanslagets andel |
|
Projektfinansiering – utlåning till företag för särskilt ändamål |
Projektfinansieringstransaktioner är transaktioner där man genom investeringsanslaget anförtror skuldbetalningen till en låntagare, vars enda eller huvudsakliga intäktskälla kommer från en enda eller ett begränsat antal tillgångar som finansieras av sådana skulder eller andra tidigare tillgångar som genom kontrakt är kopplade till projektet. Projektfinansieringstransaktioner finansieras ofta genom utlåning till företag för särskilt ändamål. |
Utbetalade nettobelopp. Ränteintäkt. |
|
Riskkapitaltransaktioner |
Genom investeringsanslaget finansieras riskkapital- och investeringsfonder. Riskkapital- och investeringsfonder samlar och förvaltar medel från investerare som söker eget kapitalinnehav i små och medelstora företag med stark tillväxtpotential samt finansiering av infrastrukturprojekt. |
Investeringar i andelar/aktier som emitteras av riskkapitalfonden. Utdelningar som mottas som intäkter från utdelningar. |
Tabellen nedan visar redovisade värden på icke-konsoliderade strukturerade enheter som investeringsanslaget hade andelar i på balansdagen samt anslagets maximala exponering för förluster med avseende på dessa enheter. Maximal exponering för förluster omfattar redovisade värden och relaterade ej utbetalda åtaganden.
|
|
|
31.12.2024 |
31.12.2023 |
||
|
Typ av strukturerad enhet |
Rubrik |
Redovisat värde |
Maximal exponering för förlust |
Redovisat värde |
Maximal exponering för förlust |
|
Riskkapitalfonder |
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
655 817 |
667 832 |
693 042 |
725 781 |
|
Totalt |
|
655 817 |
667 832 |
693 042 |
725 781 |
Inget stöd tillhandahålls strukturerade enheter genom investeringsanslaget utöver respektive finansiering.
25 Anslag för etisk finansiering (i tusen euro)
I juni 2013 godkände AKS-EU:s gemensamma ministerkommitté det nya finansprotokollet för elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF) för perioden 2014–2020.
Man enades om en ny donation på 500 miljoner euro för investeringsanslaget, det så kallade anslaget för etisk finansiering, som ger investeringsanslaget möjlighet att stödja projekt som ger en särskilt stor genomslagskraft för utvecklingen, samtidigt som man bär de större risker som är förbundna med sådana investeringar. Detta anslag kommer att ge nya möjligheter att öka investeringsanslagets utlåning till den privata sektorn genom investeringar i följande instrument:
Egetkapitalfonder med social påverkan – som främjas av en växande population av förvaltare av private equity-fonder som sätter sociala eller miljömässiga frågor som de vill avhjälpa i centrum för sin investeringsstrategi, men som fortfarande fokuserar på hållbarhet för både fonden och de företag de investerat i.
Lån till finansförmedlare – (t.ex. mikrofinansinstitut, lokala banker och kreditföreningar) verksamma i AKS-länder till vilka EIB inte kan överväga finansiering – särskilt i lokal valuta – enligt gällande riktlinjer för kreditrisker, t.ex. på grund av höga landrisker, valutans höga volatilitet eller bristande riktmärken för prissättning. Huvudsyftet med sådana lån är att finansiera projekt som kan få stor effekt på utvecklingen, särskilt på området för stöd till mikroföretag och små företag och jordbruk, vilka normalt inte beviljas finansiering från investeringsanslaget.
Riskdelningsinstrument – i form av första-förlustgarantier (första förlustdelen) som underlättar EIB:s riskdelningsverksamhet med lokala finansförmedlare (oftast affärsdrivande banker) till förmån för missgynnade små och medelstora företag och små projekt som uppfyller kriterierna för etisk finansiering i situationer där man identifierat en brist på marknaden när det gäller små och medelstora företags och små projekts tillgång till finansiering. Första förlustdelen skulle utformas som en motgaranti till förmån för prioriterade trancher som omfattas av garantier som finansieras av EIB, inom ramen för investeringsanslaget, och av andra internationella finansinstitut eller finansinstitut för utveckling, vilket skulle skapa en betydande hävstångseffekt.
Direkt finansiering - genom skuld- (dvs. lån) eller egetkapitalinstrument i projekt med sunda och erfarna projektledare och höga utvecklingsmässiga effekter, men som också kommer att medföra högre väntade förluster och svårigheter att återfå investeringen (risk av eget kapital-typ med högre förluster än de som vanligtvis väntas). EIB tillämpar stränga urvals- och behörighetskriterier för detta instrument, med tanke på att dessa projekt, trots deras stora påverkan på utveckling, inte skulle kunna uppfylla godtagbara kriterier för finansiering (dvs. låga förväntningar på att kunna återvinna investeringen eller utjämna förluster genom räntesatser eller avkastning på eget kapital).
Anslaget för etisk finansiering kommer också att möjliggöra diversifiering till nya sektorer, som hälso- och sjukvård, utbildning, jordbruk och livsmedelsförsörjning samt genom utveckling av nya och innovativa riskdelningsinstrument. Under 2016 ökades finansieringskapaciteten för anslaget för etisk finansiering till 800 miljoner euro genom att göra anslaget delvis revolverande.
Ur finansiell och redovisningsmässig synvinkel ingår anslaget för etisk finansiering i investeringsanslagets portfölj och redovisas i investeringsanslagets finansiella rapport för helåret.
Följande tabell visar det redovisade värdet och belopp för vilka åtaganden ingåtts, men som inte utbetalats, per typ av tillgång:
|
Typ av etisk investering |
Rubrik |
Värdering |
Redovisat bruttovärde den 31.12.2024 |
Justering av förlustavsättning/verkligt värde den 31.12.2024 |
Redovisat värde den 31.12.2024 |
Belopp som inte utbetalats den 31.12.2024 |
Justering av förväntade kreditförluster utanför balansräkningen den 31.12.2024 |
||
|
Lån till finansförmedlare Lån och förskott |
Lån och förskott |
Upplupet anskaffningsvärde |
59 209 |
- |
59 209 |
5 000 |
- 225 |
||
|
Upplupet anskaffningsvärde |
Lån och förskott |
Verkligt värde via resultatet |
158 880 |
- |
158 880 |
56 669 |
- |
||
|
Verkligt värde via resultatet |
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
Verkligt värde via resultatet |
134 595 |
-1 559 |
133 036 |
34 686 |
- |
||
|
Direktfinansiering – kapitalandelar |
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
Verkligt värde via resultatet |
59 843 |
61 686 |
121 529 |
14 |
- |
||
|
Totalt |
|
|
412 527 |
60 127 |
472 654 |
96 369 |
- 225 |
||
|
|||||||||
|
Typ av etisk investering |
Rubrik |
Värdering |
Redovisat bruttovärde den 31.12.2023 |
Justering av förlustavsättning/verkligt värde den 31.12.2023 |
Redovisat värde den 31.12.2023 |
Belopp som inte utbetalats den 31.12.2023 |
Justering av förväntade kreditförluster utanför balansräkningen den 31.12.2023 |
|
Lån till finansförmedlare Lån och förskott |
Lån och förskott |
Upplupet anskaffningsvärde |
73 423 |
-1 522 |
71 901 |
7 749 |
- 334 |
|
Upplupet anskaffningsvärde |
Lån och förskott |
Verkligt värde via resultatet |
152 155 |
-58 759 |
93 396 |
68 288 |
- |
|
Verkligt värde via resultatet |
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
Verkligt värde via resultatet |
110 572 |
9 936 |
120 508 |
58 572 |
- |
|
Direktfinansiering – kapitalandelar |
Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning |
Verkligt värde via resultatet |
58 889 |
41 490 |
100 379 |
14 |
- |
|
Verkligt värde via resultatet Riskdelningsinstrument |
Ställda garantier |
Det högsta värdet (*10) |
- |
- |
- |
44 264 |
- |
|
Totalt |
|
|
395 039 |
-8 855 |
386 184 |
178 887 |
- 334 |
EIB tillämpar de allmänna riskprinciperna för direkta lånetransaktioner för etisk investering (exklusive lån till finansförmedlare), i enlighet med EIB:s riktlinjer för kredit- och eget kapitalrisker, och för att övervaka och rapportera den risk som är förknippad med direkta lånetransaktioner för etisk investering på grundval av deras verkliga värde. Enligt denna metod genomför banken en kvalitativ riskbedömning i syfte att bedöma om investeringslogiken är sund och om dessa transaktioner har rimliga förutsättningar att bli lönsamma.
26 Upplysningar om närstående
Inom ramen för investeringsanslaget har EIB identifierats som en närstående part inom ramen för IAS 24 eftersom EIB har fått i uppdrag av EU:s medlemsstater att förvalta investeringsanslaget i enlighet med bestämmelserna i den tillämpliga rättsliga ramen, inbegripet övervakningen av dess verksamhet fram till fullständig återbetalning och tillhandahållande av viktiga ledningstjänster (EIB:s förvaltningskommitté och EIB:s revisionskommitté). I detta avseende har EIB rätt att återkräva de faktiska kostnader som uppstår i samband med förvaltningen av investeringsanslaget, med avdrag för intäkter från standardvärderingsavgifter som EIB tar ut direkt från mottagarna av investeringsanslaget. Mer information om ersättningen finns i not 23.
27 Händelser efter balansdagen
Mot bakgrund av det nuvarande geopolitiska och ekonomiska läget fortsätter enheten att nära övervaka situationen, särskilt som en del av översynen av händelser efter balansdagen.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som, per den 31 december 2024, skulle kräva justeringar av, eller upplysningar i, den finansiella rapporten för helåret.
(1) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1311/oj).
(2) EUT L 83, 1.4.2003, s. 27.
(3) Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.
(4) Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.
(5) I enlighet med artikel 53 i budgetförordningen för elfte EUF redovisas likvida medel i balansräkningen för elfte EUF. De olika typerna av bankkonton anges i kapitel 5 om hantering av finansiella risker.
(6) Rådets beslut (EU) 2024/2906 av den 14 november 2024 om de finansiella bidrag som parterna i Europeiska utvecklingsfonden ska betala för att finansiera den fonden, med angivande av taket för 2026, det årliga beloppet för 2025, beloppet för den första delbetalningen för 2025 och en vägledande, icke-bindande prognos för de förväntade årliga bidragsbeloppen för åren 2027 och 2028 (EUT L, 2024/2906, 19.11.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2024/2906/oj).
(7) Rådets förordning (EU) 2016/888 av den 6 juni 2016 om ändring av förordning (EU) 2015/323 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden vad gäller erläggande av delbetalningar (EUT L 149, 7.6.2016, p. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/888/oj).
(*1) Exklusive förutbetalda kostnader
(8) Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till tusentals euro.
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (omarbetning) (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).
(10) Rådets förordning (EU) 2018/1877 av den 26 november 2018 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2015/323 (EUT L 307, 3.12.2018, p. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1877/oj).
(11) Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till tusentals euro.
(12) Förordning (EU, Euratom) 2024/2509.
(13) Förordning (EU) 2018/1877.
(14) Särskild rapport 17/2024: https://www.eca.europa.eu/sv/publications/SR-2024-17.
(15) Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.
(16) Förordning (EU) 2018/1877.
(17) Med undantag för transaktioner i Sydsudan.
(18) 2011/315/EU: Rådets beslut av den 23 maj 2011 om tilldelning av medel som frigjorts från projekt inom ramen för nionde och tidigare Europeiska utvecklingsfonder (EUF) för utvecklingssamarbete i södra Sudan (EUT L 142, 28.5.2011, s. 61, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2011/315/oj).
(19) 1 402,57 miljoner euro via en överbryggningsfacilitet (rådets beslut 2015/0246), 200 miljoner euro (rådets beslut (EU) 2017/1206), 223 miljoner euro (rådets beslut (EU) 2020/1708), 43 miljoner euro (rådets beslut 2021/1941), 42,5 miljoner euro (rådets beslut 2022/2242) samt 7,8 miljoner euro (rådets beslut (EU) 2023/2586).
(20) Rådets beslut (EU) 2024/2906.
(21) EGT L 314, 30.11.2001, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2001/822(1)/oj.
(22) 2007/249/EG: Rådets beslut av den 19 mars 2007 om ändring av beslut 2001/822/EG om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (EUT L 109, 26.4.2007, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2007/249/oj).
(23) Bruttobelopp (dvs. utan hänsyn till tillbakadraganden och betalningskrav).
(*2) För det år som slutade den 31 december 2024 omfattade ränta och liknande intäkter 144,3 miljoner euro (år 2023: 118,5 miljoner euro) beräknat på tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.
(24) Rådets beslut (EU) 2023/2861 av den 20 juli 2023 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och provisorisk tillämpning av partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, å andra sidan (EUT L, 2023/2861, 28.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2023/2861/oj).
(25) EUT L 437, 28.12.2020, p. 188, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2020/2233/oj.
(26) Beslut nr 3/2021 av AKS–EU-ambassadörskommittén av den 26 november 2021 om ändring av beslut nr 3/2019 av AVS–EU-ambassadörskommittén om antagande av övergångsåtgärder i enlighet med artikel 95.4 i AVS–EU-partnerskapsavtalet [2021/2175] (EUT L 441, 9.12.2021, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2021/2175/oj).
(27) Rådets beslut (EU) 2022/970 av den 16 juni 2022 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i AVS–EU-ambassadörskommittén om ändring av beslut nr 3/2019 av AVS–EU-ambassadörskommittén om antagande av övergångsåtgärder i enlighet med artikel 95.4 i AVS–EU-partnerskapsavtalet (EUT L 166, 22.6.2022, s. 145, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2022/970/oj).
(28) Beslut NR 2/2023 av AVS–EU-Ambassadörskommittén av den 25 oktober 2023 om ändring av beslut nr 3/2019 av AVS–EU-ambassadörskommittén om antagande av övergångsåtgärder i enlighet med artikel 95.4 i AVS–EU-partnerskapsavtalet [2023/2453] (EUT L, 2023/2453, 31.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2023/2453/oj).
(29) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/947/oj).
(30) Rådets beslut (EU) 2021/1764 av den 5 oktober 2021 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (Beslutet om ULT, inbegripet Grönland) (EUT L 355, 7.10.2021, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2021/1764/oj).
(31) Avvecklingsrisk definieras som risken för potentiella förluster på grund av transaktioner som förblir oreglerade efter förfallodagen och/eller på grund av transaktioner som regleras senare än den tillämpliga marknadsstandarden. På grund av investeringsanslagets karaktär är de mest relevanta instrumenten som påverkas av avvecklingsrisk de derivat som ingås av banken och som innebär en valutaväxling. Hantering av avvecklingsrisk tas upp i riktlinjerna för finansiella risker.
(32) Lånetransaktioner som värderas till verkligt värde genom resultatavräkning.
(33) Lånetransaktioner som värderas till verkligt värde genom resultatavräkning.
(34) Avtal med organ för vilka det på balansdagen inte finns några underliggande motparter.
(*3) Avtal med organ för vilka det på balansdagen inte finns några underliggande motparter.
(*4) Belopp som ska betalas till tredje parter inkluderar belopp för ej utbetalade räntesubventioner och ej utbetalat tekniskt bistånd som ska betalas till medlemsstaterna, vanligen med obestämd löptid.
(*5) Se avsnitt 3.4.2.2.2 för förklaringar av syntetisk säkring. Efter 2024 års översyn av strategin för syntetisk säkring har KES, UGX och RWF tagits bort från den syntetiska säkringens omfattning.
(*6) Se avsnitt 3.4.2.2.2 för förklaringar av syntetisk säkring.
(35) Lån värderade till verkligt värde via resultatet behandlas i not 7.
(*7) Inklusive avtal med organ.
(*8) Inklusive avtal med organ.
(36) Rörelser för utländska valutor undantas från de belopp som rapporteras i rapporten över resultat och övrigt totalresultat samt rapporten över förändringar vad gäller bidragsgivarnas medel.
(37) Investeringsanslaget har ändrat klassificeringen av investeringar till riskkapitalfonder eller direkta investeringar i eget kapital, enligt den nyligen införda värderingsmanualen.
(*9) den 14 november 2024 fastställde rådet beloppet för de finansiella bidrag som ska betalas av varje medlemsstat från och med den 21 januari 2025. Den 31 december 2024 hade 7,5 miljoner euro ännu inte inbetalats.
(*10) För närmare uppgifter, se avsnitt om efterföljande värdering i not 2.4.3.
ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/4948/oj
ISSN 1977-1061 (electronic edition)