European flag

Europeiska unionens
officiella tidning

SV

C-serien

C/2026/4817

8.10.2026

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN

Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning för budgetåret 2025

(C/2026/4817)

INNEHÅLL

CERTIFIERING AV RÄKENSKAPERNA 2
GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:s MEDEL 3
MEDEL SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN 7
EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET 9
FINANSIELLA RAPPORTER FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU OCH EU:S FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA 48
FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2025 FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU 49
FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2025 FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA 56
KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER 64
RAPPORT OM DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET AVSEENDE EUF 68

CERTIFIERING AV RÄKENSKAPERNA

Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning för 2025 har utarbetats i enlighet med avdelning X i budgetförordningen för elfte Europeiska utvecklingsfonden och med de redovisningsprinciper, regler och metoder som anges i noterna till den finansiella rapporten för helåret.

Jag bekräftar mitt ansvar för utarbetandet och framläggandet av årsredovisningen för Europeiska utvecklingsfonden i enlighet med artikel 18 i budgetförordningen för elfte Europeiska utvecklingsfonden.

Jag har fått alla nödvändiga uppgifter från utanordnaren och från Europeiska investeringsbanken (EIB), vilka har intygat uppgifternas tillförlitlighet, för utarbetandet av de räkenskaper som visar Europeiska utvecklingsfondens tillgångar och skulder samt budgetgenomförande.

Jag intygar härmed att jag på grundval av dessa uppgifter, och utifrån de kontroller som jag har ansett nödvändiga för att kunna godkänna räkenskaperna, kan ge en rimlig försäkran att räkenskaperna i allt väsentligt ger en sann och rättvisande bild av Europeiska utvecklingsfondens ekonomiska ställning.

Niall BOHAN

Räkenskapsförare

22 juni 2026

GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:s MEDEL

1.   BAKGRUND

Europeiska unionen (EU) har samarbetsförbindelser med många utvecklingsländer. Det huvudsakliga syftet med dessa relationer är att främja ekonomisk och social utveckling samt miljöutveckling med särskild inriktning på att långsiktigt minska och utrota fattigdom genom att förse de stödmottagande länderna med utvecklingsstöd och tekniskt bistånd. För att uppnå detta utarbetar EU, tillsammans med partnerländerna, samarbetsstrategier och anslår ekonomiska medel för att genomföra dessa strategier. De EU-medel som anslås för utvecklingssamarbete kommer från tre källor:

—

EU-budgeten.

—

Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

—

Europeiska investeringsbanken (EIB).

EUF finansieras inte genom EU-budgeten. Den inrättades genom ett internt avtal mellan företrädarna för medlemsstaterna, församlade inom rådet, och styrs av en särskild kommitté. Europeiska kommissionen (kommissionen) är ansvarig för det ekonomiska genomförandet av den verksamhet som bedrivs med hjälp av EUF:s medel. EIB förvaltar investeringsanslaget.

EUF består av enskilda EUF-avtal, som vart och ett för sig ingås för en period på cirka fem år och styrs av sin egen budgetförordning. Detta kräver att särskilda finansiella rapporter för helår ska upprättas. Dessa finansiella rapporter för helår läggs även fram i en sammanställd form för att ge en samlad bild av den ekonomiska ställningen för de medel som kommissionen är ansvarig för.

Fram till 2021, när elfte EUF nådde sitt slutskede efter tidsfristklausulens ikraftträdande den 31 december 2020, var EUF det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla EU-stöd för utvecklingssamarbete med länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna) samt utomeuropeiska länder och territorier (ULT). Sedan 2021 har EU:s samarbete med AKS-länderna och ULT emellertid finansierats genom EU-budgeten.

Investeringsanslaget inrättades i enlighet med AKS–EU-partnerskapsavtalet. Det förvaltas av EIB och används för att stödja utvecklingen inom den privata sektorn i AKS-länderna genom att mestadels, men inte enbart, finansiera privata investeringar. Investeringsanslaget är utformat som en förnybar fond så att låneåterbetalningarna kan återinvesteras i annan verksamhet, vilket resulterar i ett självförnyande och finansiellt oberoende stödinstrument. Eftersom investeringsanslaget inte förvaltas av kommissionen ingår det inte i konsolideringen av den första delen av årsredovisningen, dvs. EUF:s finansiella rapporter för helåret och rapporten om det ekonomiska genomförandet. Investeringsanslagets finansiella rapporter för helåret, som utarbetas av EIB, ingår som en separat del av EUF:s årsredovisning (del II) för att ge en fullständig överblick över EUF:s utvecklingsstöd.

2.   HUR FINANSIERAS EUF?

Under rådets möte den 2 december 2013 antogs förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (1) om den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Under detta möte beslutades att det geografiska samarbetet med AKS-länderna inte skulle integreras i EU-budgeten, utan fortsätta finansieras genom den befintliga mellanstatliga Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

I motsats till EU-budgeten är EUF en fond som förvaltas på flerårsbasis. I varje EUF fastställs en övergripande fond för att genomföra utvecklingssamarbetet, vanligtvis för en femårsperiod. Eftersom medlen anslås för en period på flera år får de anslagna medlen användas under den period EUF varar. Det faktum att budgeten fastställs för en period på flera år, snarare än för ett enskilt år, belyses i räkenskaperna, där EUF:s budgetgenomförande mäts i förhållande till de totala medlen.

EUF:s medel utgörs av särskilda bidrag från EU-medlemsstaterna. Ungefär vart femte år har ett möte på mellanstatlig nivå hållits med medlemsstaternas företrädare som har fattat beslut om det samlade belopp som ska anslås till fonden och utövat tillsyn över hur medlen genomförts.

Kommissionen förvaltar EUF i enlighet med EU:s politik för utvecklingssamarbete. Eftersom medlemsstaterna driver sin egen utvecklings- och biståndspolitik vid sidan av EU-politiken måste medlemsstaterna samordna sin politik med EU:s för att försäkra sig om att de kompletterar varandra.

Utöver de bidrag som nämns ovan kan medlemsstaterna också ingå samfinansieringsavtal eller lämna frivilliga ekonomiska bidrag till EUF.

3.   EUF:S VERKSAMHET EFTER DEN 31 DECEMBER 2020

Kommissionen arbetar för närvarande med att avsluta den nionde EUF (som pågick 2000–2007) och som inkluderade outnyttjade medel som överfördes från den åttonde EUF (som pågick 1995–2000) i enlighet med bestämmelserna i del 3 i budgetförordningen (2) som gäller för den nionde EUF. För närvarande pågår det fortfarande fyra kontrakt som finansieras genom nionde EUF. Dessa kontrakt kommer att löpa ut inom den fastställda tidsramen och bidra till slutförandet av verksamheter och projekt med koppling till nionde EUF. Nionde EUF kan inte avslutas fullt ut förrän alla kontrakt har avslutats och efter det att utvärderingarna och revisionerna av dem har slutförts.

Avslutandet av den tionde EUF (som pågick 2008–2013) fortskrider väl och 97,97 % av dess kontrakt har redan avslutats. Det operativa och finansiella slutförandet av de återstående kontrakten kommer dock att ta lite tid. Det finansiella slutförandet kräver att alla nödvändiga utvärderingar, revisioner och återbetalningar påbörjas och slutförs.

Elfte EUF (som pågick 2014–2020) har nått sitt slutskede, eftersom tidsfristklausulen trädde i kraft den 31 december 2020. I tidsfristklausulen anges ett datum för periodavgränsning vad avser åtagandena, vilket innebär att från och med 2021 kan inga fler finansieringsbeslut antas inom ramen för elfte EUF. Genomförandet av åtgärder som redan vidtagits fortsätter emellertid efter detta datum. Med tanke på den långa löptiden för vissa projekt förväntas ett antal kontrakt löpa fram till 2035, och i vissa fall ända fram till 2040. Om beslut fattas om att återanvända tillbakadragna medel kan detta dessutom förlänga slutdatumet för EUF ytterligare. Följaktligen kan avslutandet av elfte EUF inte kopplas till ett fastställt datum. Ett datum kan inte fastställas förrän alla pågående insatser har genomförts fullt ut och alla efterföljande revisioner, utvärderingar och finansiella avslut har slutförts.

Inom ramen för den aktuella fleråriga budgetramen 2021–2027 integreras EU:s samarbete med AKS-länderna i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. På liknande sätt omfattas samarbetet med ULT av rådets beslut 2013/755/EU om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen. Det innebär att även om EUF-programmen fram till 2021 finansierades genom frivilliga bidrag från EU-medlemsstaterna kommer utvecklingsprogrammen från och med 2021 att finansieras genom EU-budgeten. Det innebär också att finansieringen av utvecklingsprogrammen omfattas av Europaparlamentets godkännande och att transaktionerna måste vara förenliga med EU:s finansiella bestämmelser på samma sätt som i andra av EU finansierade program.

4.   RAPPORTERING VID ÅRSSKIFTET

4.1.   ÅRSREDOVISNING

I enlighet med artikel 18.3 i budgetförordningen för EUF utarbetas EUF:s finansiella rapporter för helår med hjälp av regler om periodiserad redovisning som följer av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS). Dessa redovisningsmetoder som kommissionens räkenskapsförare godkänt tillämpas av alla EU-institutioner och EU-organ för att se till att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaper tillämpas på ett enhetligt sätt och för att samordna metoderna för utarbetandet av finansiella rapporter för helåret. Dessa redovisningsmetoder tillämpas även av EUF, samtidigt som hänsyn tas till verksamhetens specifika karaktär.

Utarbetandet av EUF:s årsredovisning anförtros kommissionens räkenskapsförare, som är EUF:s räkenskapsförare och som säkerställer att EUF:s årsredovisning ger en sann och rättvisande bild av EUF:s ekonomiska ställning.

Årsredovisningen består av följande:

Del I: Medel som förvaltas av kommissionen

(i)

EUF:s finansiella rapporter för helåret, inklusive förklaringar och finansiella rapporter för varje enskild EUF. Dessa rapporter omfattar även bidragen till EU:s förvaltningsfond Bêkou och EU:s förvaltningsfond för Afrika.

(ii)

Finansiella rapporter för EU:s förvaltningsfond Bêkou och EU:s förvaltningsfond för Afrika, utarbetade under ansvar av kommissionens räkenskapsförare och föremål för extern revision av en privat revisor.

(iii)

Konsoliderade finansiella rapporter för helåret för EUF:s och EU:s förvaltningsfonder

(iv)

Rapport om det ekonomiska genomförandet avseende EUF

Del II: Medel som förvaltas av EIB – Årsrapport om genomförandet

(i)

Investeringsanslagets finansiella rapporter för helåret

EUF:s årsredovisning måste antas av kommissionen senast den 31 juli det år som följer på balansdagen och läggas fram för rådet och Europaparlamentet för beviljande av ansvarsfrihet.

5.   REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

5.1.   REVISION

EUF:s årsredovisning granskas av ett externt revisionsorgan, Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten), som utarbetar en årsrapport till Europaparlamentet och rådet.

5.2.   BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

Vid den slutliga kontrollen beviljas ansvarsfrihet för det ekonomiska genomförandet avseende EUF för ett givet räkenskapsår. Efter revision och slutversion av årsredovisningen åligger det rådet att lämna en rekommendation till Europaparlamentet, som därefter beslutar om kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för det ekonomiska genomförandet av EUF för ett givet räkenskapsår. Beslutet grundas på en översyn av räkenskaperna och på revisionsrättens årsrapport (som också innehåller en revisionsförklaring) samt på kommissionens svar på den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens frågor och eventuellt begärda ytterligare upplysningar.

SAMMANDRAG AV DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET 2025

Image 1

*

 Nettobelopp, enbart tionde och elfte EUF.

Budgetgenomförande

År 2025 gjordes nettobetalningar på 893 miljoner euro inom ramen för tionde och elfte EUF. Det totala beloppet bruttobetalningar för fonderna under 2025 uppgick till 949,98 miljoner euro, vilket motsvarar 95 % av målet på 1 000 miljoner euro som meddelats till medlemsstaterna.

Under 2022 beslutade rådet enhälligt att återanvända 600 miljoner euro i medel som dragits tillbaka från tionde och elfte EUF för finansiering av åtgärder mot livsmedelsförsörjningskrisen och mot ekonomiska chocker i AKS-länder till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Kommissionen anslog dessa 600 miljoner euro under 2022 och betalade ut 450 miljoner euro fram till 2025.

Verksamhetens påverkan på de finansiella rapporterna för helåret

I de finansiella rapporterna för helåret är påverkan till följd av ovan nämnda verksamhet mest märkbar när man tittar på följande:

—

Förfinansiering (se not 2.2): en minskning med 219 miljoner euro, vilken främst återspeglar den successiva avvecklingen av EUF och den därav följande minskningen av antalet nya kontrakt. Under 2025 undertecknades endast 21 kontrakt, jämfört med 181 kontrakt 2024.

—

Likvida medel (se not 2.5): en minskning med 125 miljoner euro, främst på grund av lägre bidrag från givarna, vilka minskade från 1 200 miljoner euro 2024 till 800 miljoner euro 2025.

—

Upplupna kostnader (se not 2.8): en minskning med 79 miljoner euro, vilken återspeglar minskningen av antalet öppna kontrakt vid årets slut för vilka ersättningsanspråk ännu inte hade godkänts. och

—

Stödinstrument (se not 3.4): en övergripande minskning med 193 miljoner euro, främst på grund av minskade utgifter inom ramen för elfte EUF, från 1 145 miljoner euro 2024 till 953 miljoner euro 2025. Denna utveckling återspeglar den minskade volymen av nya kontrakt som undertecknats sedan 2021.

DEL I

MEDEL SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN

INNEHÅLL

EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET 9
EUF:s BALANSRÄKNING 10
EUF:s RESULTATRÄKNING 10
EUF:s KASSAFLÖDESANALYS 11
EUF:s REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA 12
BALANSRÄKNING PER EUF 12
RESULTATRÄKNING PER EUF 14
REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA PER EUF 15
NOTER TILL EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET 17
FINANSIELLA RAPPORTER FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU OCH EU:S FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA 48
FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2025 FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU 49
BALANSRÄKNING 53
RESULTATRÄKNING 54
KASSAFLÖDESANALYS 54
FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2025 FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA 56
BALANSRÄKNING 61
RESULTATRÄKNING 62
KASSAFLÖDESANALYS 62
KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER 64
KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING 65
KONSOLIDERAD RESULTATRÄKNING 65
KONSOLIDERAD KASSAFLÖDESANALYS 66
KONSOLIDERAD REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA 67
RAPPORT OM DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET AVSEENDE EUF 68

DEL I.1

EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET  (3)

EUF:s BALANSRÄKNING

miljoner euro

 

Not

31.12.2025

31.12.2024

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

 

 

 

Finansiella tillgångar

2.1

116

128

Förfinansiering

2.2

492

500

Bidrag till förvaltningsfonder

2.3

87

188

Fordringar med motprestation

2.4

5

5

 

 

700

821

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

 

 

 

Finansiella tillgångar

2.1

1

5

Förfinansiering

2.2

532

742

Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

2.4

37

37

Likvida medel

2.5

286

411

 

 

856

1 194

TOTALA TILLGÅNGAR

 

1 556

2 016

LÅNGFRISTIGA SKULDER

 

 

 

Finansiella skulder

2.6

(1 )

(1 )

 

 

(1 )

(1 )

KORTFRISTIGA SKULDER

 

 

 

Avsättningar

2.6

–

(2 )

Betalningsåtaganden

2.7

(187 )

(256 )

Upplupna kostnader

2.8

(695 )

(774 )

 

 

(882 )

(1 032 )

SUMMA SKULDER

 

(883 )

(1 032 )

NETTOTILLGÅNGAR

 

673

983

FONDER OCH RESERVER

 

 

 

Infordrat fondkapital – aktiva EUF

2.9

56 488

55 704

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år

2.9

2 252

2 252

Ekonomiskt resultat överfört från tidigare år

 

(56 973 )

(55 733 )

Ekonomiskt resultat för året

 

(1 094 )

(1 240 )

NETTOTILLGÅNGAR

 

673

983

EUF:s RESULTATRÄKNING

miljoner euro

 

Not

2025

2024

INTÄKTER

 

 

 

Intäkter från transaktioner utan motprestation

 

 

 

Återkravsverksamhet

3.1

12

41

 

 

12

41

Intäkter från transaktioner med motprestation

 

 

 

Finansiella intäkter

3.2

8

19

Övriga intäkter

3.2

20

71

 

 

28

90

Totala intäkter

 

40

131

KOSTNADER

 

 

 

Genomförd av andra enheter

3.3

(4 )

(4 )

Stödinstrument

3.4

(1 043 )

(1 237 )

Kostnader för samfinansiering

3.5

(1 )

(17 )

Finansieringskostnader

3.6

(40 )

(3 )

Övriga kostnader

3.7

(46 )

(110 )

Totala kostnader

 

(1 133 )

(1 371 )

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

 

(1 094 )

(1 240 )

EUF:s KASSAFLÖDESANALYS

miljoner euro

 

Not

2025

2024

Ekonomiskt resultat för året

 

(1 094 )

(1 240 )

Operativ verksamhet

 

 

 

Kapitaltillskott – bidrag (netto)

 

784

1 138

(Ökning)/minskning av bidrag till förvaltningsfonder

 

101

28

(Ökning)/minskning av förfinansiering

 

219

287

(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation

 

(0 )

(12 )

Ökning/(minskning) av avsättningar

 

(2 )

(0 )

Ökning/(minskning) av finansiella skulder

 

0

(2 )

Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden

 

(68 )

(136 )

Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

 

(79 )

(210 )

Investeringsverksamhet

 

 

 

(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet*

 

15

(42 )

NETTOKASSAFLÖDE

 

(125 )

(190 )

Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

 

(125 )

(190 )

Likvida medel vid årets början

2.5

411

601

Likvida medel vid årets slut

2.5

286

411

EUF:s REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA

miljoner euro

 

Fondkapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

60 607

6 040

54 566

(55 732 )

2 252

1 086

Kapitaltillskott – bidrag

(62 )

(1 200 )

1 138

–

–

1 138

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(1 240 )

–

(1 240 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2024

60 544

4 840

55 704

(56 973 )

2 252

983

Kapitaltillskott – bidrag

(16 )

(800 )

784

–

–

784

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(1 094 )

–

(1 094 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2025

60 528

4 040

56 488

(58 066 )

2 252

673

BALANSRÄKNING PER EUF

miljoner euro

 

31.12.2025

31.12.2024

 

Not

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Totalt

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Totalt

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella tillgångar

2.1

–

12

104

116

–

14

114

128

Förfinansiering

2.2

–

382

110

492

–

418

82

500

Bidrag till förvaltningsfonder

2.3

31

9

47

87

31

9

148

188

Fordringar med motprestation

 

–

–

5

5

–

–

5

5

 

 

31

403

266

700

31

441

349

821

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella tillgångar

 

–

–

1

1

–

–

5

5

Förfinansiering

2.2

–

50

481

532

6

81

655

742

Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

2.4

–

15

23

37

–

21

16

37

Interna transaktioner inom EUF

 

(207 )

168

39

–

(207 )

227

(20 )

–

Likvida medel

2.5

–

–

286

286

–

–

411

411

 

 

(207 )

233

830

856

(201 )

329

1 067

1 194

TOTALA TILLGÅNGAR

 

(176 )

636

1 096

1 556

(170 )

770

1 415

2 016

LÅNGFRISTIGA SKULDER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella skulder

2.6

–

–

(1 )

(1 )

–

–

(1 )

(1 )

 

 

–

–

(1 )

(1 )

–

–

(1 )

(1 )

KORTFRISTIGA SKULDER

 

 

 

 

–

 

 

 

 

Avsättningar

2.6

–

–

–

–

–

–

(2 )

(2 )

Betalningsåtaganden

2.7

–

(16 )

(171 )

(187 )

(0 )

(25 )

(230 )

(256 )

Upplupna kostnader

2.8

–

(34 )

(661 )

(695 )

(0 )

(71 )

(703 )

(774 )

 

 

–

(50 )

(832 )

(882 )

(0 )

(96 )

(935 )

(1 032 )

SUMMA SKULDER

 

–

(50 )

(832 )

(883 )

(0 )

(96 )

(936 )

(1 032 )

 

 

 

 

 

–

 

 

 

 

NETTOTILLGÅNGAR

 

(176 )

586

263

673

(170 )

674

479

983

Infordrat fondkapital – aktiva EUF

2.9

10 434

20 816

25 237

56 488

10 435

20 819

24 449

55 704

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år

2.9

2 252

–

–

2 252

2 252

–

–

2 252

Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF

2.9

(510 )

(187 )

696

–

(510 )

(187 )

696

–

Ekonomiskt resultat överfört från tidigare år

 

(12 348 )

(19 959 )

(24 666 )

(56 973 )

(12 348 )

(19 887 )

(23 497 )

(55 733 )

Ekonomiskt resultat för året

 

(5 )

(85 )

(1 004 )

(1 094 )

–

(72 )

(1 169 )

(1 240 )

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NETTOTILLGÅNGAR

 

(176 )

586

263

673

(170 )

674

479

983

RESULTATRÄKNING PER EUF

miljoner euro

 

 

2025

2024

 

Not

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Totalt

Nionde EUF

Tionde EUF

11th EUF

Totalt

INTÄKTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Intäkter från transaktioner utan motprestation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Återkravsverksamhet

3.1

1

5

5

12

1

28

12

41

 

 

1

5

5

12

1

28

12

41

Intäkter från transaktioner med motprestation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella intäkter

3.2

–

–

8

8

–

1

18

19

Övriga intäkter

3.2

–

1

19

20

2

4

65

71

 

 

–

2

26

28

2

5

83

90

Totala intäkter

 

2

6

32

40

3

33

95

131

KOSTNADER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomförd av andra enheter

3.3

–

–

(4 )

(4 )

–

–

(4 )

(4 )

Stödinstrument

3.4

(8 )

(83 )

(953 )

(1 043 )

(2 )

(90 )

(1 145 )

(1 237 )

Kostnader för samfinansiering

3.5

–

(1 )

–

(1 )

–

(12 )

(5 )

(17 )

Finansieringskostnader

3.6

2

(3 )

(39 )

(40 )

–

5

(9 )

(3 )

Övriga kostnader

3.7

(1 )

(5 )

(40 )

(46 )

(2 )

(7 )

(101 )

(110 )

Totala kostnader

 

(6 )

(91 )

(1 036 )

(1 133 )

(3 )

(104 )

(1 264 )

(1 371 )

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

 

(5 )

(85 )

(1 004 )

(1 094 )

–

(72 )

(1 169 )

(1 240 )

REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA PER EUF

miljoner euro

Nionde EUF

Fondkapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF (F)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

10 442

–

10 442

(12 348 )

2 252

(509 )

(163 )

Överföringar till och från tionde EUF

–

–

–

–

–

–

–

Överföringar till och från tionde och elfte EUF

–

–

–

–

–

(1 )

(1 )

Återbetalningar till medlemsstater

(6 )

–

(6 )

–

–

–

(6 )

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

0

–

–

0

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2024

10 435

1

10 435

(12 348 )

2 252

(510 )

(170 )

Kapitaltillskott – bidrag

–

–

–

–

–

–

–

Överföringar till och från tionde och elfte EUF

–

–

–

–

–

–

–

Återbetalningar till medlemsstater

(1 )

–

(1 )

–

–

–

(1 )

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(5 )

–

–

(5 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2025

10 434

–

10 434

(12 353 )

2 252

(510 )

(176 )


miljoner euro

Tionde EUF

Fondkapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF (F)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

20 834

–

20 834

(19 886 )

–

(120 )

827

Överföringar till och från åttonde och nionde EUF

–

–

–

–

–

1

1

Överföringar till och från elfte EUF

–

–

–

–

–

(68 )

(68 )

Återbetalningar till medlemsstater

(15 )

–

(15 )

–

–

–

(15 )

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(72 )

–

–

(72 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2024

20 819

–

20 819

(19 959 )

–

(187 )

674

Överföringar till och från åttonde och nionde EUF

–

–

–

 

–

–

–

Överföringar till och från elfte EUF

–

–

–

 

–

–

–

Återbetalningar till medlemsstater

(3 )

–

(3 )

 

–

–

(3 )

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(85 )

–

–

(85 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2025

20 816

–

20 816

(20 044 )

–

(187 )

586


miljoner euro

Elfte EUF

Fondkapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF (F)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+

(F)

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

29 331

6 040

23 290

(23 498 )

–

628

422

Kapitaltillskott – bidrag

–

(1 200 )

1 200

–

–

68

1 268

Återbetalningar till medlemsstater

(41 )

–

(41 )

–

–

–

(41 )

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(1 169 )

 

–

(1 169 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2024

29 290

4 840

24 449

(24 667 )

–

696

479

Kapitaltillskott – bidrag

–

(800 )

800

–

–

–

800

Återbetalningar till medlemsstater

(12 )

–

(12 )

–

–

–

(12 )

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(1 004 )

–

–

(1 004 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2025

29 278

4 040

25 237

(25 671 )

–

696

263

NOTER TILL EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET  (4)

1.   VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1.   REDOVISNINGSPRINCIPER

De finansiella rapporterna för helåret ska ge information om en enhets ekonomiska ställning, resultat och kassaflöden. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal användare.

De hänsynstaganden (eller redovisningsprinciper) som generellt ska följas vid utarbetandet av årsredovisningen finns fastställda i EU:s redovisningsregel 1 ”Årsredovisning” och är desamma som beskrivs i IPSAS 1: rättvisande bild, periodisering, kontinuerlig verksamhet, konsekvent utformning, väsentlighet, aggregering, kvittning och jämförande information. Den finansiella rapporteringen ska kännetecknas av relevanta, rättvisande (tillförlitliga), begripliga, aktuella, jämförbara och kontrollerbara uppgifter.

1.2.   GRUND FÖR UTARBETANDET

1.2.1.   Rapporteringsperiod

De finansiella rapporterna för helåret läggs fram för varje år. Räkenskapsåret börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

1.2.2.   Valuta och omräkningsunderlag

Årsredovisningen är uppställd i euro, som är EU:s funktionella valuta. Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller på dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även valutakursvinster eller valutakursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årets utgång gällande valutakursen. Olika omräkningsmetoder tillämpas för materiella anläggningstillgångar respektive immateriella tillgångar, som behåller sin värdering till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på förvärvsdagen.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas i euro enligt Europeiska centralbankens (ECB) valutakurser som gäller den 31 december.

Eurons valutakurs

Valuta

31.12.2025

31.12.2024

Valuta

31.12.2025

31.12.2024

BGN

1,9558

1,9558

PLN

4,221

4,275

CZK

24,237

25,185

RON

5,0968

4,9743

DKK

7,4689

7,4578

SEK

10,8215

11,459

GBP

0,8726

0,82918

CHF

0,9314

0,9412

NOK

11,843

11,795

JPY

184,09

163,06

HUF

385,15

411,35

USD

1,175

1,0389

1.2.3.   Användning av uppskattningar

Enligt internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (IPSAS) och god redovisningssed innehåller de finansiella rapporterna för helåret med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till belopp för skulder för ersättningar till anställda, finansiella risker i samband med fordringar och belopp som redovisas i de noter som avser finansiella instrument, nedskrivningsreservering för finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och skulder för finansiella garantiavtal, upplupna intäkter och kostnader, avsättningar, nedskrivning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, nettoförsäljningsvärde för varulager, eventualtillgångar och eventualförpliktelser. Faktiska resultat kan avvika från dessa uppskattningar.

Rimliga uppskattningar är ett viktigt inslag i arbetet med att upprätta finansiella rapporter för helår och undergräver inte deras tillförlitlighet. En uppskattning kan behöva revideras om de omständigheter som uppskattningen bygger på förändras, eller till följd av ny information eller ökad erfarenhet. En reviderad uppskattning kan inte avse tidigare perioder och innebär inte att ett fel rättas till. Konsekvenserna av en ändrad uppskattning ska redovisas i resultatet under den period den blir känd.

1.2.4.   Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler för Europeiska unionen

Nya redovisningsregler (EAR) som är i kraft för budgetår som börjar den 1 januari 2025 eller senare

Den 12 december 2025 antog Europeiska kommissionens räkenskapsförare en riktad ändring av EU:s redovisningsregel 1 om finansiella rapporter. Genom ändringen, som är gällande för redovisningsperioder som inleds den 1 januari 2025 eller senare, infördes ändringar av vägledningen om segmentrapportering. Eftersom EUF inte har någon skyldighet att utarbeta, och inte heller utarbetar, någon segmentrapport har ändringen ingen inverkan på dessa årsredovisningar.

Nya redovisningsregler som har antagits men ännu inte hade trätt i kraft den 31 december 2025

Redovisningsregel 8 (reviderad 2025)

Den 15 april 2025 antog Europeiska kommissionens räkenskapsförare en omarbetning av EU:s redovisningsregel 8 (EAR 8) om leasingavtal, vilken är gällande från och med den 1 januari 2027. Den reviderade EAR 8 har uppdaterats i linje med IPSAS 43 om leasingavtal (inklusive ändringen av vägledningen om förmånliga leasingavtal och andra arrangemang för överföring av rättigheter i fråga om tillgångar). Den viktigaste ändringen jämfört med den nuvarande EAR 8 är införandet av en modell för redovisning och värdering av nyttjanderätter, vilken kräver att leasetagare redovisar alla leasingavtal, inklusive förmånliga leasingavtal, i balansräkningen. EUF förväntas inte påverkas av den inledande tillämpningen av den reviderade EAR 8, eftersom fonden inte har några leasingavtal eller andra relevanta arrangemang.

Redovisningsregel 1 (reviderad 2025)

Den 15 april 2025 antog Europeiska kommissionens räkenskapsförare en ändring av EU:s redovisningsregel 1 (EAR 1) om finansiella rapporter, som är gällande från och med den 1 januari 2027. Syftet med ändringen är att säkerställa en konsekvent klassificering av alla låneskulder inom finansieringsverksamheten, inklusive de som avser leasingavtal, förvärv av materiella anläggningstillgångar och rygg-mot-rygg-lån, vilka för närvarande klassificeras inom rörelseverksamheten. EUF förväntas inte påverkas av den inledande tillämpningen av den reviderade EAR 1, eftersom fonden inte bedriver de berörda finansieringsverksamheterna.

1.3.   BALANSRÄKNING

1.3.1.   Finansiella tillgångar

Klassificering vid det första redovisningstillfället

Klassificeringen av de finansiella instrumenten fastställs vid det första redovisningstillfället. De finansiella tillgångarna kan, baserat på förvaltningsmodell och egenskaperna för tillgångens kontraktsenliga kassaflöde, klassificeras i tre kategorier: Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.

(i)   Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde är finansiella tillgångar som inte är derivat och som uppfyller två villkor: 1) Enheten innehar tillgångarna för att uppbära sina kontraktsenliga kassaflöden. 2) På särskilt angivna dagar finns det kontraktsenliga kassaflöden som enbart utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Denna kategori omfattar:

—

Likvida medel

—

Lån (inklusive tidsbunden inlåning med ursprungliga löptider på över tre månader).

—

Fordringar med motprestation

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde ingår i omsättningstillgångar, utom de med löptid på mer än 12 månader från balansdagen.

(ii)   Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital

Dessa finansiella tillgångar som inte är derivat har kontraktsenliga kassaflöden som bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Dessutom är förvaltningsmodellen att inneha finansiella tillgångar både för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden och sälja de finansiella tillgångarna.

Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.

Enheten innehade inga av dessa tillgångar per den 31 december 2025.

(iii)   Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

Enheten klassificerar derivat och investeringar i eget kapital som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, eftersom de kontraktsenliga kassaflödena inte bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Enheten klassificerar även skuldförbindelser som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, eftersom portföljen av skuldförbindelser förvaltas och värderas till portföljens verkliga värde.

Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.

Första redovisningstillfälle och värdering

Köp av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet redovisas på transaktionsdagen – dvs. den dag då enheten åtar sig att köpa tillgången. Likvida medel och lån redovisas när de likvida medlen deponeras hos ett finansinstitut eller lånet utbetalas till låntagare.

Finansiella tillgångar tas upp till verkligt värde vid första redovisningstillfället. För alla sådana finansiella tillgångar som inte tas upp till verkligt värde via resultatet läggs transaktionskostnaderna till det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället. För finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultatet kostnadsförs transaktionskostnaderna i resultaträkningen.

Det verkliga värdet för en finansiell tillgång vid första redovisningstillfället är normalt transaktionspriset, bortsett från när transaktionen inte sker enligt armlängdsprincipen, dvs. utan eller till symbolisk ersättning för allmänpolitiska ändamål. I detta fall är skillnaden mellan det finansiella instrumentets verkliga värde och transaktionspriset en komponent utan motprestation som redovisas som en kostnad i resultaträkningen. I detta fall härleds det verkliga värdet för en finansiell tillgång från aktuella marknadstransaktioner för ett direkt likvärdigt instrument. Om det inte finns någon aktiv marknad för instrumentet härleds det verkliga värdet från en värderingsmetod som använder tillgängliga uppgifter från observerbara marknader.

Efterföljande värdering

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar som tas upp till verkligt värde via resultatet redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på ändringar i det verkliga värdet (inklusive de som härrör från omräkningar av valutakurs och eventuell intjänad ränta) tas upp i resultaträkningen för den period då de uppkom.

Verkligt värde vid efterföljande värdering

Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat pris på en aktiv marknad bygger på aktuell köpkurs. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv beräknar EU det verkliga värdet genom värderingsmetoder (som även används för onoterade värdepapper och OTC-derivat). Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter (armlängdsprincipen) på senare tid, hänvisningar till andra i väsentliga drag liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.

Investeringar i riskkapitalfonder som inte har ett noterat pris på en aktiv marknad värderas till nettoandelsvärdet, vilket betraktas som en motsvarighet till det verkliga värdet.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

EU redovisar och värderar en nedskrivningsförlust från förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital.

Den förväntade kreditförlusten är nuvärdet av skillnaden mellan de kontraktsenliga kassaflödena och de kassaflöden som EU förväntar sig att få. Förväntade kreditförluster bygger på rimlig och verifierbar information som är tillgänglig utan onödiga kostnader eller insatser på balansdagen.

För tillgångar till upplupet anskaffningsvärde minskas tillgångens redovisade värde med beloppet för nedskrivningsförlusten, som tas upp i resultaträkningen. Om beloppet för nedskrivningsförlusten minskar under en efterföljande period, återförs den tidigare redovisade nedskrivningsförlusten via resultaträkningen.

(a)   Fordringar

Enheten värderar en nedskrivningsförlust till beloppet för förväntade kreditförluster under resten av löptiden med hjälp av lättnadsregler (t.ex. avsättningsmatris).

(b)   Likvida medel

Enheten innehar likvida medel på löpande bankkonton och tidsbunden inlåning på upp till tre månader. De likvida medlen innehas i banker med mycket höga kreditbetyg, vilket gör att sannolikheten för fallissemang är mycket låg. Med tanke på den korta löptiden och den låga sannolikheten för fallissemang är de förväntade kreditförlusterna från likvida medel försumbara. Följaktligen redovisas ingen nedskrivningsreservering för motsvarigheter till likvida medel.

(c)   Lån

Förväntade kreditförluster mäts med en trestegsmodell som tar hänsyn till sannolikhetsviktade fallissemangshändelser under den finansiella tillgångens löptid och kreditriskens utveckling sedan den finansiella tillgångens starttidpunkt. För lån är starttidpunkten dagen för det oåterkalleliga låneåtagandet.

Om det inte sker någon betydande ökning av kreditrisken sedan starttidpunkten (steg 1) är nedskrivningsförlusten den förväntade kreditförlusten från potentiella fallissemangshändelser under de närmaste 12 månaderna från balansdagen (12 månaders förväntade kreditförluster). Om det har skett en betydande ökning av kreditrisken sedan starttidpunkten (steg 2) eller om det finns objektiva belägg för en kreditförsämring (steg 3), motsvarar nedskrivningsförlusten de förväntade kreditförlusterna till följd av potentiella fallissemangshändelser under den finansiella tillgångens hela löptid (förväntade kreditförluster under resten av löptiden).

Borttagande ur räkenskaperna

Finansiella instrument tas bort ur räkenskaperna när rätten till ingående kassaflöden från investeringen har upphört eller enheten överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet till en annan part. Försäljning av finansiella tillgångar via resultatet redovisas på transaktionsdagen.

1.3.2.   Förfinansieringsbelopp

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt kontrakt, beslut eller avtal eller i en grundläggande rättsakt. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som anges i överenskommelsen. Om stödmottagarna inte har några stödberättigande kostnader ska förfinansieringen återbetalas till enheten. Eftersom enheten behåller kontrollen över förfinansieringen och har rätt till återbetalning av den icke bidragsberättigande delen, redovisas beloppet som en tillgång.

Förfinansiering redovisas första gången i balansräkningen när kontanter överförs till mottagaren. Den värderas till det utbetalade beloppet. Under efterföljande perioder värderas förfinansieringen till det belopp som redovisades första gången i balansräkningen minus bidragsberättigande kostnader (inklusive uppskattade belopp vid behov) som uppkommit under perioden.

1.3.3.   Fordringar och krav

EU:s redovisningsregler kräver en separat redovisning av transaktioner med respektive utan motprestation. För att skilja mellan de båda kategorierna ska begreppet ”fordringar” reserveras för transaktioner med motprestation, medan termen ”krav” används för ”krav utan motprestation”, dvs. transaktioner utan motprestation när EU erhåller värde från en annan enhet utan att ge ett ungefärligt lika värde i utbyte (t.ex. egna medel från medlemsstaterna).

Fordringar avseende transaktioner med motprestation uppfyller definitionen för finansiella instrument. Enheten klassificerade dem som finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och värderade dem i enlighet med detta.

Krav avseende transaktioner utan motprestation tas upp till verkligt värde vid förvärvstidpunkten minus nedskrivningar på grund av värdeminskning. Nedskrivning på grund av värdeminskning görs när det finns objektiva tecken på att enheten inte kommer att kunna uppbära hela kravet enligt de ursprungliga villkoren. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och det kravbelopp som kan uppbäras. Nedskrivningsbeloppet förs upp i resultaträkningen.

1.3.4.   Likvida medel

Likvida medel är finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och innefattar kontanter, inlåning i bank som kan tas ut på begäran eller med kort varsel och andra kortfristiga i hög grad likvida placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader.

1.3.5.   Betalningsåtaganden

I kortfristiga skulder ingår både beloppen för transaktioner med motprestation, som köp av varor och tjänster, och transaktioner utan motprestation, exempelvis relaterade till ersättningsanspråk från mottagare av stöd, bidrag eller annan EU-finansiering, samt mottagen förfinansiering (se not 1.4.1).

När bidrag eller annan finansiering tillhandahålls mottagarna tas deras ersättningsanspråk upp som betalningsåtaganden med det begärda beloppet när ersättningsanspråket inkommer. Efter verifiering och godkännande av vilka kostnader som är bidragsberättigande värderas betalningsåtaganden till det belopp som godkänts och är bidragsberättigande.

Betalningsåtaganden som uppkommer till följd av inköp av varor och tjänster redovisas till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in. Motsvarande kostnader förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av enheten.

1.3.6.   Finansiella skulder

Finansiella skulder klassificeras som finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde, finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet eller som skulder för finansiella garantiavtal.

Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde redovisas första gången till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som uppkommit och redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. De tas bort från rapporten över finansiell ställning om och endast om förpliktelsen fullgörs, undantas, annulleras eller löper ut.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet innefattar derivat när deras verkliga värde är negativt. Om ett garantiavtal kräver att enheten gör betalningar till följd av förändringar i priser på finansiella instrument eller valutakurser är garantiavtalet ett derivat. De hanteras redovisningsmässigt på samma sätt som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.

Enheten redovisar en skuld för finansiella garantiavtal när den ingår ett avtal som kräver att angivna betalningar görs för att ersätta innehavaren av garantin för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalningar vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Skulder för finansiella garantiavtal tas upp till verkligt värde vid första redovisningstillfället.

Den efterföljande värderingen beror på utvecklingen av den finansiella garantins kreditriskexponering. Om det inte sker någon betydande ökning av kreditrisken (steg 1) värderas finansiella garantiskulder till det högsta av de förväntade kreditförlusterna på 12 månader och det belopp som ursprungligen redovisades minus, i tillämpliga fall, ackumulerad avskrivning. Om det sker en betydande ökning av kreditrisken (steg 2) värderas finansiella garantiskulder till det högsta av de förväntade kreditförlusterna för resten av löptiden och det belopp som ursprungligen redovisades minus, i tillämpliga fall, ackumulerad avskrivning.

Finansiella skulder klassificeras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom tolv månader från balansdagen. Finansiella garantiavtal klassificeras som kortfristiga skulder, utom om enheten har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen av skulden i minst tolv månader efter balansdagen.

1.3.7.   Upplupna intäkter och kostnader och förutbetalda intäkter och kostnader

Transaktioner och andra händelser ska tas upp i den finansiella rapporten för helåret för den period som de hänför sig till. Upplupna intäkter tas upp i den finansiella rapporten för helåret vid årets utgång avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats och varor som levererats av enheten men ännu inte fakturerats, samt för sådana händelser som omfattas av en avtalsenlig överenskommelse (t.ex. med hänvisning till ett avtal). Intäkter tas vid årets slut upp som förutbetalda intäkter för påföljande redovisningsperiod om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

Kostnader tas också upp under den period de avser. Vid redovisningsperiodens slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till för perioden. Upplupna kostnader beräknas i enlighet med de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som räkenskapsföraren utfärdat. Dessa riktlinjer syftar till att säkerställa att den finansiella rapporten för helåret ger en rättvisande bild av den ekonomiska och övriga situation som beskrivs. Analogt gäller att förutbetalda kostnader tas upp för påföljande redovisningsperiod om en betalning har gjorts i förväg för tjänster eller varor som ännu inte har utförts eller mottagits.

1.4.   RESULTATRÄKNING

1.4.1.   Intäkter

Intäkterna omfattar bruttoinflöden av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential som mottagits eller kommer att mottas av enheten, vilket representerar en annan ökning av nettotillgångarna än ökningar som avser bidrag från ägare.

Beroende på arten av de underliggande transaktionerna i resultaträkningen kan intäkterna antingen kategoriseras som intäkter från transaktioner utan motprestation eller som intäkter från transaktioner med motprestation.

Intäkter från transaktioner utan motprestation

Intäkter från transaktioner utan motprestation utgörs av transaktioner som skatter och överföringar där överlåtaren tillhandahåller medel till den mottagande enheten utan att denna direkt lämnar ett ungefärligt motsvarande värde i utbyte. Transfereringar är inflöden av framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential från andra transaktioner utan motprestation än skatter. För EU:s enheter består transfereringarna mestadels av medel från kommissionen (t.ex. ett utjämningsbidrag till de traditionella organen, eller ett driftsstöd för överenskommelse om medverkan).

Enheten ska redovisa en tillgång vid transfereringar när enheten kontrollerar medlen till följd av tidigare händelser (transfereringen) och förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential från dessa medel och när det verkliga värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ett inflöde av medel från en transaktion utan motprestation som tas upp som en tillgång (dvs. likvida medel) tas även upp som en intäkt, utom i den mån enheten har en befintlig förpliktelse med avseende på transfereringen (villkor), som behöver uppfyllas innan intäkten kan bokföras. Fram till dess att villkoret är uppfyllt tas intäkterna upp som förutbetalda intäkter och redovisas som en skuld.

Intäkter från transaktioner med motprestation

Intäkter från försäljning av varor eller tjänster redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster redovisas i förhållande till hur långt transaktionen slutförts på balansdagen.

(a)   Ränteintäkter och räntekostnader

Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella tillgångar och finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning av ränteintäkter eller räntekostnader över den relevanta perioden.

(b)   Intäkter från utdelningar

Intäkter från utdelningar och liknande värdeöverföring redovisas när rätten till utbetalning fastställs.

(c)   Intäkter från och kostnader för finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

Detta avser vinster (intäkter) i verkligt värde och förluster (kostnader) i verkligt värde från dessa finansiella tillgångar, inklusive de som härrör från valutakursomräkning. För räntebärande finansiella tillgångar omfattar detta även ränta.

(d)   Intäkter från finansiella garantiavtal

Intäkterna från finansiella garantiavtal (garantipremie) redovisas över den tid som enheten är redo att ersätta innehavaren av det finansiella garantiavtalet för den kreditförlust denne kan ådra sig.

1.4.2.   Kostnader

Kostnader är minskningar i ekonomiska fördelar eller tjänstepotential under rapporteringsperioden i form av utflöden eller förbrukning av tillgångar eller uppkomst av skulder som leder till minskade nettotillgångar. De inbegriper både kostnader för transaktioner med motprestation och kostnader för transaktioner utan motprestation.

Kostnader för transaktioner med motprestation som grundas på inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av enheten. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet. På balansdagen kostnadsförs i resultaträkningen de kostnader för tjänster som tillhandahållits under perioden men för vilka en faktura ännu inte har mottagits eller godkänts.

Kostnader för transaktioner utan motprestation avser transfereringar till stödmottagare och kan vara av tre olika slag: såsom fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer. En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till att den inträffat uppkommer, förutsatt att typen av överföring är tillåten enligt bestämmelserna eller förutsatt att den godkänts i avtal, stödmottagaren uppfyller eventuella behörighetskriterier samt att en rimlig beräkning kan göras av beloppet.

Mottagna ansökningar om utbetalning eller ersättningsanspråk som uppfyller kriterierna redovisas som kostnader motsvarande det bidragsberättigande beloppet. Vid årets slut beräknas beloppet för de bidragsberättigande kostnader som stödmottagarna ådragit sig, men ännu inte rapporterat, och det redovisas som upplupna kostnader.

1.5.   EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

1.5.1.   Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och vilka inte helt ligger inom enhetens kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång redovisas i det fall ett inflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är sannolikt.

1.5.2.   Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en potentiell förpliktelse som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och vilka inte helt ligger inom enhetens kontroll, eller en befintlig förpliktelse där det inte är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.

En eventualförpliktelse uppkommer även under de sällsynta omständigheter när en befintlig förpliktelses belopp inte kan värderas med tillräcklig tillförlitlighet.

Eventualförpliktelser tas inte upp i räkenskaperna. Upplysningar ska lämnas om eventualförpliktelser, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är ytterst liten.

1.6.   FONDKAPITAL

Medlemsstaterna i EUF ger bidrag till fonden för genomförandet av EUF:s program enligt vad som anges i det interna avtalet för varje EUF. Enligt den tillämpliga rättsliga grunden fattas beslut om infordran av medel, dvs. begäran om finansiering för ett givet år n, genom ett rådsbeslut under år n-1, där de medel som ska tas emot är tydligt fördelade på särskilda framtida perioder.

Bidragen uppfyller kriterierna för bidrag från ägarna (redovisningsregel 1) och behandlas som fondkapital i EUF:s finansiella rapport för helåret. Fondkapitalet utgör det totala bidragsbelopp som ska tas emot från medlemsstaterna i EUF. Eftersom det icke infordrade fondkapitalet öppet dras av från det totala fondkapitalet (se redogörelse för ändringar i nettotillgångarna), redovisas bara det infordrade fondkapitalet i balansräkningen.

Eftersom de överenskomna bidragen är fördelade på särskilda rapporteringsperioder, och eftersom EUF:s rättsliga anspråk gentemot medlemsstaterna i EUF bara uppkommer under dessa perioder, redovisas alla belopp som tagits emot i förskott som förutbetalda kapitaltillskott under betalningsåtaganden i stället för som infordrat kapital.

1.7.   SAMFINANSIERING

De samfinansieringsbidrag som tas emot redovisas som betalningsåtaganden till medlemsstater, icke-medlemsstater och andra eftersom de uppfyller kriterierna för villkorade intäkter från transaktioner utan motprestation. Det krävs att EUF använder bidragen för att tillhandahålla tjänster till tredje parter, annars åligger det EUF att återbetala medlen (bidrag som tagits emot). Utestående betalningsåtaganden för samfinansieringsavtal består av det samfinansieringsbidrag som har tagits emot minus de kostnader som har uppkommit i samband med projektet. Därför påverkas inte nettotillgångarna.

Kostnader för samfinansierade projekt tas upp i redovisningen allteftersom de uppkommer. Motsvarande bidragsbelopp bokförs som driftsintäkter och det ekonomiska resultatet påverkas inte.

2.   NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

TILLGÅNGAR

2.1.   FINANSIELLA TILLGÅNGAR

En finansiell tillgång är varje tillgång i form av följande:

a)

Likvida medel.

b)

Egetkapitalinstrument i en annan enhet.

c)

Avtalsenlig rätt att antingen erhålla kontanter eller en annan finansiell tillgång från en annan enhet eller att byta finansiella tillgångar eller finansiella skulder med en annan enhet på villkor som kan vara förmånliga för enheten. eller

d)

Ett avtal som kommer att eller kan komma att regleras i enhetens egna egetkapitalinstrument.

Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier: finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital. Hur finansiella instrument klassificeras bestäms när de redovisas för första gången, och omprövas på varje balansdag.

EUF:s finansiella tillgångar består av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet och lån enligt följande:

miljoner euro

 

31.12.2025

31.12.2024

Långfristig

 

 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

92

112

Lån

24

16

 

116

128

Kortfristig

 

 

Lån

1

5

 

1

5

Totalt

117

132

De finansiella tillgångarna värderade till verkligt värde via resultatet på 92 miljoner euro avser investeringar i eget kapital inom följande områden:

—

Förnybar hållbar energi via Climate Investor One, ElectriFI och Globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (Geeref).

—

Främjande av inkluderande finansiering för småbrukare och små och medelstora företag på landsbygden via ABC Fund.

—

Finansiell inkludering i Uganda via aBi Finance.

—

Skapande av arbetstillfällen och hållbar tillväxt i Afrika via Boost Africa-initiativet.

De långfristiga lånen till ett värde av 24 miljoner euro och de kortfristiga lånen till ett värde av 1 miljoner euro berör två huvudområden: Hållbart jordbruk via AgriFI och tillgång till och produktion av el från hållbara energikällor via ElectriFI:s investeringsfacilitet.

2.2.   FÖRFINANSIERING

Många kontrakt innehåller bestämmelser om förskottsbetalning innan arbetet påbörjats eller innan några varor har levererats eller tjänster tillhandahållits. Ibland anges i kontraktens betalningsplaner att betalningar ska göras på grundval av en lägesrapport. Förfinansiering betalas vanligtvis i det lands eller det territoriums valuta där projektet genomförs.

Tidpunkten för förfinansiering avgör om den redovisas som en kortfristig eller långfristig förfinansiering. Nyttjandet bestäms av den underliggande överenskommelsen för projektet. Eventuellt nyttjande som måste ske inom tolv månader från balansdagen redovisas som kortfristig förfinansiering. Eftersom många EUF-projekt är långfristiga måste förskotten finnas tillgängliga i över ett år. Därför tas viss förfinansiering upp som anläggningstillgångar.

miljoner euro

 

Not

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Långfristig förfinansiering

2.2.1

–

382

110

492

500

Kortfristig förfinansiering

2.2.2

–

50

481

532

742

Totalt

 

–

432

591

1 023

1 242

Minskningen av den totala förfinansieringen med 219 miljoner euro beror främst på minskningen av den utbetalda förfinansieringen till stödmottagarna inom ramen för elfte EUF, vilken sjönk från 737 miljoner euro 2024 till 591 miljoner euro 2025. Denna utveckling återspeglar löptiden för elfte EUF och den resulterande minskningen av antalet öppna kontrakt.

Efter ikraftträdandet av tidsfristklausulen vid utgången av 2020 kan inga nya finansieringsöverenskommelser ingås inom ramen för elfte EUF från och med den 1 januari 2021. Särskilda kontrakt som bygger på befintliga finansieringsöverenskommelser får emellertid fortfarande undertecknas. Som en följd av detta har antalet nyligen undertecknade kontrakt gradvis minskat, från 452 kontrakt 2023 till 181 kontrakt 2024 och 21 kontrakt 2025.

Förfinansieringen inom ramen för tionde EUF minskade från 560 miljoner euro 2024 till 432 miljoner euro 2025. Denna minskning är i linje med den normala genomförandecykeln för EUF och återspeglar den gradvisa avvecklingen av programmen.

Av den långfristiga förfinansieringen avser 373 miljoner euro (393 miljoner euro 2024) den öppna förfinansieringen av två kontrakt inom ramen för EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika. Syftet med denna förvaltningsfond är att ge ekonomiskt stöd med bidrag till infrastrukturprojekt utöver den långsiktiga finansiering som tillhandahålls av projektfinansiärer. Tillhandahållandet av sådana bidragsmedel ökar den långsiktiga finansieringen från deltagande finansinstitut. När avtalen undertecknades ansågs förvaltningsfondens typ av åtgärder omfattas i tillräcklig utsträckning av avtalet (det fanns ännu ingen mall tillgänglig för finansieringsinstrument, och denna typ av instrument nämndes inte heller i förordningen). Betalningar inom ramen för dessa avtal registrerades därför som förfinansiering och inte som en del av finansieringsinstrumentet. På grund av förvaltningsfondens långsiktiga verksamhet är den årliga avräkningen av den gamla förfinansieringen av EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika mycket begränsad och utspridd över åren. För att bättre återspegla projektvillkoren omklassificerades därför 373 miljoner euro av den öppna förfinansieringen till långfristig finansiering, medan 54 miljoner euro motsvarar de upplupna kostnaderna vid årets utgång.

2.2.1.   Långfristig förfinansiering per förvaltningsmetod

miljoner euro

 

31.12.2025

31.12.2024

Direkt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

Europeiska kommissionen

19

–

EU:s genomförandeorgan

–

1

EU-delegationer

1

2

 

20

3

Indirekt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

EIB och EIF

388

402

Internationella organisationer

67

65

Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

5

7

Offentligrättsliga organ

12

13

Tredjeländer

–

10

 

472

497

Totalt

492

500

2.2.2.   Kortfristig förfinansiering

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Förfinansiering (brutto)

3

313

2 649

2 965

3 763

Clearad genom periodavgränsning

(3 )

(263 )

(2 168 )

(2 433 )

(3 022 )

Totalt

–

50

481

532

742

2.2.3.   Kortfristig förfinansiering per förvaltningsmetod

miljoner euro

 

31.12.2025

31.12.2024

Direkt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

Europeiska kommissionen

40

37

EU:s genomförandeorgan

–

2

EU-delegationer

21

47

 

61

86

Indirekt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

EIB och EIF

62

62

Internationella organisationer

248

388

Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

50

71

Offentligrättsliga organ

79

77

Tredjeländer

29

56

EU-organ och offentlig-privata partnerskap

2

1

 

470

655

Totalt

532

742

2.2.4.   Garantier som erhållits i samband med förfinansiering

Vid förfinansiering ställs säkerheter i form av garantier som frigörs när den slutliga betalningsansökan för projektet har betalats.

miljoner euro

 

31.12.2025

31.12.2024

Garantier vid förfinansiering

13

19

Dessa 13 miljoner euro omfattar garantier som är avsedda att säkerställa förfinansiering som betalas ut under direkt förvaltning där EUF är mottagare av garantin (se not 4.1). Huvuddelen av förfinansieringen betalas dock ut inom ramen för den indirekta förvaltningen där mottagaren av garantin inte är EUF utan den upphandlande myndigheten. År 2025 uppgick det totala värdet av sådana garantier till 309 miljoner euro.

2.3.   BIDRAG TILL FÖRVALTNINGSFONDER

Denna rubrik motsvarar det belopp som betalats ut som bidrag till EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika och EU:s förvaltningsfond Bêkou. Bidragen anges netto efter avdrag av de kostnader hos förvaltningsfonderna som kan hänföras till EUF.

Bidragen till förvaltningsfonderna genomförs av EUF genom direkt förvaltning.

miljoner euro

 

Nettobidrag den 31.12.2024

Bidrag som betalats 2025

Fördelning av förvaltningsfondernas nettokostnader 2025

Nettobidrag den 31.12.2025

Afrika

165

–

(91 )

74

Bêkou

23

–

(10 )

13

Totalt

188

–

(101 )

87

Minskningen jämfört med föregående år återspeglar avsaknaden av ytterligare bidrag 2025. Balansen berodde därför endast på att befintliga avgifter utnyttjats för att täcka de kostnader som uppstått under året.

Denna utveckling stämmer överens med avvecklingen av de båda förvaltningsfonderna, vilka nådde slutet av sin genomförandeperiod den 31 december 2025. Från och med den 1 januari 2026 gick förvaltningsfonderna in i sin avvecklingsfas, under vilken ingen ny operativ verksamhet bedrivs och utgifterna är begränsade till godkännandet av slutrapporter, avräkningen av utestående medel och återvinningen av belopp från stödmottagare.

2.4.   FORDRINGAR MED MOTPRESTATION OCH KRAV UTAN MOTPRESTATION

Transaktioner med motprestation är transaktioner där enheterna erhåller tillgångar eller tjänster, eller får skulder annullerade, och direkt ger ett ungefärligt lika värde (primärt i form av varor, tjänster eller användning av tillgångar) till den andra parten i utbyte. Transaktioner utan motprestation är transaktioner där en enhet antingen tar emot värde från en annan enhet, utan att direkt ge ett ungefärligt lika värde i utbyte, eller ger värde till en annan enhet, utan att direkt ta emot ett ungefärligt lika värde i utbyte.

2.4.1.   Långfristiga fordringar med motprestation

Den 31 december 2025 hade EUF 5 miljoner euro i långfristiga fordringar med motprestation. Dessa bestod huvudsakligen av förutbetalda kostnader som härrörde från flera olika finansieringsinstrument.

2.4.2.   Kortfristiga krav utan motprestation och fordringar med motprestation

miljoner euro

 

Not

31.12.2025

31.12.2024

Krav avseende transaktioner utan motprestation

2.4.2.1

27

24

Fordringar avseende transaktioner med motprestation

2.4.2.2

10

12

Totalt

 

37

37

2.4.2.1.   Krav avseende transaktioner utan motprestation

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Kunder

1

45

16

62

52

Offentliga organ

3

15

6

23

19

Tredjeländer

–

2

4

6

16

Nedskrivet belopp

(4 )

(51 )

(9 )

(64 )

(63 )

Totalt

–

11

16

27

24

2.4.2.2.   Fordringar avseende transaktioner med motprestation

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Upplupna intäkter

-

-

1

2

2

Interna transaktioner inom EUF

(207 )

168

39

–

–

Övriga

–

4

5

9

11

Totalt

(207 )

172

45

10

12

Av effektivitetsskäl tilldelas den gemensamma kassan för alla EUF elfte EUF. Det medför transaktioner mellan de olika EUF, vilka utjämnas genom interna transaktioner mellan EUF:s olika balansräkningar.

Rubriken ”Övriga” omfattar huvudsakligen fordringar som härrör från finansieringsinstrument. Av de övriga fordringarna på nio miljoner euro rör ett belopp på fyra miljoner euro en fordran från Geeref, medan ett belopp på fem miljoner euro rör en fordran från Climate Investor One.

2.5.   LIKVIDA MEDEL (5)

Likvida medel är finansieringsinstrument värderade till upplupet anskaffningsvärde och innefattar kontanter, inlåning i bank som kan tas ut på begäran eller med kort varsel (såsom löpande konton och sparkonton) och andra kortfristiga i hög grad likvida placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader.

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Särskilda konton

 

 

 

 

 

Centralbanker

–

–

98

98

285

 

–

–

98

98

285

Löpande konton

 

 

 

 

 

Affärsbanker

–

–

105

105

49

Likvida medel som hör till finansieringsinstrument

–

–

82

82

77

 

–

–

187

187

126

Totalt

–

–

286

286

411

Minskningen med 125 miljoner euro i likvida medel beror främst på att centralbankernas kontantreserver har minskat. Denna minskning av likviditeten är till största delen en följd av att de betalningar som gjorts för att täcka utgifter och förskott överstiger de bidrag som tagits emot under året. Framför allt minskade det infordrade kapitalet från 1 200 miljoner euro 2024 till 800 miljoner euro 2025. Dessutom erhöll medlemsstaterna en återbetalning på 6,3 miljoner euro från nionde EUF för den första delbetalningen 2025, medan Förenade kungariket begärde att dess bidrag för den andra delbetalningen 2025 på 15 miljoner euro skulle avräknas mot deras utestående andel i tionde och elfte EUF (se not 2.9.1).

SKULDER

2.6.   FINANSIELLA SKULDER

En finansiell skuld är varje skuld i form av

a)

avtalsenlig förpliktelse att erlägga kontanter eller annan finansiell tillgång till ett annat företag, eller byta en finansiell tillgång eller finansiell skuld med ett annat företag under villkor som kan vara oförmånliga för företaget, eller

b)

ett avtal som kommer att eller kan komma att regleras i enhetens egna egetkapitalinstrument.

Finansiella skulder klassificeras i följande kategorier: finansiella skulder till verkligt värde via resultatet, andra finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller skulder för finansiella garantiavtal.

miljoner euro

 

Not

31.12.2025

31.12.2024

Långfristiga

 

 

 

Finansiellt garantiåtagande

2.6.1

1

1

Kortfristig

 

 

 

Finansiella bestämmelser

2.6.2

–

2

Totalt

 

1

3

2.6.1.   Finansiellt garantiåtagande

Dessa avsättningar motsvarar de beräknade förluster som kommer att uppstå i samband med garantier som ställs inom ramen för olika finansiella instrument där anförtrodda enheter har befogenhet att utfärda garantier i eget namn men för EUF:s räkning och på dess risk. EDF:s finansiella risk avseende garantierna är begränsad och avsättningar görs allt eftersom i form av finansiella tillgångar som ska täcka eventuella framtida anspråk på garantierna.

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Finansiellt garantiåtagande

–

–

1

1

1

Beloppet på en miljon euro motsvarar den beräknade förlusten när det gäller den garanti som lämnats inom ramen för finansieringsinstrumentet Euritz (se not 4.2.1).

2.6.2.   Avsättningar

Dessa avsättningar motsvarar de uppskattade kreditförluster som kommer att uppstå i förhållande till de lån som ges inom ramen för olika finansieringsinstrument. Dessa avsättningar motsvarar de beräknade förluster som kommer att uppstå i samband med garantier som ställs inom ramen för olika finansiella instrument där anförtrodda enheter har befogenhet att utfärda garantier i eget namn men för EUF:s räkning och på dess risk. EDF:s finansiella risk avseende garantierna är begränsad och avsättningar görs allt eftersom i form av finansiella tillgångar som ska täcka eventuella framtida anspråk på garantierna.

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Kortfristiga finansiella avsättningar

–

–

–

–

2

2.7.   BETALNINGSÅTAGANDEN

Betalningsåtaganden är skulder som ska betalas för varor eller tjänster som har mottagits eller tillhandahållits och som – till skillnad från upplupna kostnader – redan har fakturerats eller formellt avtalats med leverantören. Betalningsåtagandena kan avse både beloppen för transaktioner med motprestation (som köp av varor och tjänster) och transaktioner utan motprestation (exempelvis relaterade till ersättningsanspråk från stödmottagare, förfinansiering eller annan EU-finansiering).

miljoner euro

 

Not

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Kortfristiga betalningsåtaganden

2.7.1

-

10

93

104

150

Diverse betalningsåtaganden

2.7.2

-

6

78

83

105

Totalt

 

-

16

171

187

256

2.7.1.   Kortfristiga betalningsåtaganden

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Leverantörer

–

7

64

71

56

Tredjeländer

–

(1 )

8

7

29

Offentliga organ

–

4

20

24

66

Institutioner och organ

–

–

2

2

–

Totalt

–

10

93

104

150

Betalningsåtagandena omfattar till stor del kostnadsredovisningar som EUF tagit emot för bidrag som tillhandahållits mottagarna. De tas upp i redovisningen vid den tidpunkt då kostnadsredovisningen tas emot och till det fullständiga beloppet i kostnadsredovisningen. Efter en kontroll av stödberättigandet betalas bara de stödberättigande beloppen till mottagarna. I slutet av året analyseras de utestående ersättningsanspråken och de beräknade stödberättigande kostnaderna inom ramen för dessa ersättningsanspråk redovisas i resultaträkningen. De beräknade belopp som inte ger rätt till stöd tas upp i redovisningen som övriga kortfristiga betalningsåtaganden.

Minskningen av betalningsåtaganden beror på en lägre volym av mottagna fakturor som fortfarande var utestående vid årets slut.

2.7.2.   Diverse betalningsåtaganden

miljoner euro

 

Not

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Betalningsåtaganden från samfinansiering

2.7.2.1

–

6

22

27

28

Förutbetalda kapitaltillskott

2.7.2.2

–

–

51

51

64

Övriga diverse betalningsåtaganden

 

–

–

5

5

12

Totalt

 

–

6

77

83

105

2.7.2.1.   Betalningsåtaganden från samfinansiering

Betalningsåtaganden från samfinansiering utgör medel som EUF tar emot inom ramen för avtalen om samfinansiering. EUF ska använda dessa bidrag för att tillhandahålla överenskomna tjänster till tredje parter och återlämna de outnyttjade medlen till bidragsgivarna. Tidpunkten för användningen av samfinansieringsbeloppen avgör om dessa redovisas som kortfristiga eller långfristiga.

Vid årets slut görs en bedömning från fall till fall av alla betalningsåtaganden från samfinansiering, och alla belopp som sannolikt inte kommer att användas under de följande 12 månaderna bedöms som långfristiga.

miljoner euro

 

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Kortfristiga betalningsåtaganden från samfinansiering

–

–

6

22

27

28

2.7.2.2.   Förutbetalda kapitaltillskott

Ett belopp på 1,2 miljoner euro i förutbetalda kapitaltillskott avser en återbetalning till medlemsstaterna och Förenade kungariket från tillbakadragna eller outnyttjade medel från projekt inom ramen för nionde EUF (se not 2.9.1). Medlemsstaterna enades om att de belopp som ska återbetalas kan räknas av mot bidragen från elfte EUF under den första infordran av bidrag under 2026.

Utöver återbetalningen avser ett belopp på 49 miljoner euro den första delbetalningen för 2026 som Förenade kungariket, Portugal, Ungern och Estland betalat i förskott. Av detta belopp avser 44 miljoner euro helt bidraget från Förenade kungariket. Enligt artikel 152 i utträdesavtalet ska Förenade kungariket fortsätta vara part i EUF fram till avslutandet av elfte EUF och alla tidigare oavslutade EUF och landet ska i detta avseende ha samma skyldigheter som medlemsstaterna (se not 2.9.1).

2.8.   UPPLUPNA KOSTNADER

Upplupna kostnader är skulder som ska betalas för varor eller tjänster som har mottagits eller tillhandahållits men som – till skillnad från betalningsåtaganden – ännu inte har fakturerats eller formellt avtalats med leverantören. Beräkningen av upplupna kostnader baseras på det öppna beloppet budgetåtaganden vid årets utgång. Andelen beräknade upplupna kostnader som avser förfinansiering som har betalats har redovisats som en minskning av förfinansieringsbeloppen.

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Upplupna kostnader

–

34

661

695

774

Upplupna kostnader omfattar beräknade driftskostnader för pågående eller avslutade kontrakt utan godkända ersättningsanspråk där de bidragsberättigande kostnader som uppkommit för stödmottagarna beräknades med hjälp av den bästa tillgängliga informationen vid tidpunkten för upprättandet av redovisningen. Det noteras att information som uppkommer vid normal affärsverksamhet, såsom förlängningar av kontrakt som undertecknats efter rapporteringsdatumet, inte beaktas systematiskt och att den potentiella effekten av denna verksamhet på upplupna avgifter inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Andelen beräknade upplupna kostnader som avser utbetald förfinansiering har redovisats som en minskning av förfinansieringsbeloppen (se not 2.2).

Minskningen av de upplupna kostnaderna på 79 miljoner euro förklaras av minskningen av antalet kontrakt för vilka kostnader behövde beräknas och ackumuleras. Denna minskning ligger i linje med EUF:s livscykel och antalet underliggande öppna kontrakt.

NETTOTILLGÅNGAR

2.9.   FONDKAPITAL

Medlemsstaterna i EUF ger bidrag till fonden för genomförandet av EUF:s program enligt vad som anges i det interna avtalet för varje EUF. Enligt den tillämpliga rättsliga grunden fattas beslut om infordran av medel, dvs. begäran om finansiering för ett givet år n, genom ett rådsbeslut under år n-1, där de medel som ska tas emot är tydligt fördelade på särskilda framtida perioder.

Bidragen uppfyller kriterierna för bidrag från ägarna (redovisningsregel 1) och behandlas som fondkapital i EUF:s finansiella rapport för helåret. Fondkapitalet utgör det totala bidragsbelopp som ska tas emot från medlemsstaterna i EUF. Eftersom det icke infordrade fondkapitalet dras av från det totala fondkapitalet (se redogörelse för ändringar i nettotillgångarna), redovisas bara det infordrade fondkapitalet i balansräkningen.

Eftersom de överenskomna bidragen är fördelade på särskilda rapporteringsperioder, och eftersom EUF:s rättsliga anspråk gentemot medlemsstaterna i EUF bara uppkommer under dessa perioder, redovisas alla belopp som tagits emot i förskott som förutbetalda kapitaltillskott under betalningsåtaganden i stället för som infordrat kapital.

2.9.1.   Infordrat fondkapital – aktiva EUF

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Totalt

Fondkapital

10 435

20 819

29 290

60 544

Icke infordrat fondkapital

-

-

(4 840 )

(4 840 )

Infordrat fondkapital den 31.12.2024

10 435

20 819

24 449

55 704

Fondkapital

10 434

20 816

29 278

60 528

Icke infordrat fondkapital

-

-

(4 040 )

(4 040 )

Infordrat fondkapital den 31.12.2025

10 434

20 816

25 237

56 488

Icke infordrat fondkapital motsvarar belopp som ännu inte har infordrats från medlemsstaterna. Det infordrade fondkapitalet motsvarar de bidrag som har infordrats av EUF och förts över till kassakontona av medlemsstaterna (se nedan 2.9.2).

Genom rådets beslut (EU) 2025/2324 (6) minskades medlemsstaternas bidragsandel som fastställts i de interna avtalen för nionde EUF med ett belopp på 1,2 miljoner euro, vilket dragits tillbaka inom ramen för denna EUF. Återbetalningar till följd av denna minskning har kompenserats vid ytterligare infordringar av medel inom ramen för elfte EUF. Återbetalningen kommer i själva verket att användas vid den första delbetalningen 2026 (se not 2.7.2).

Även om Förenade kungariket fortsätter att vara part i EUF till dess att alla program har avslutats kan, i enlighet med artikel 153 i utträdesavtalet, dess andel av outnyttjade medel och medel som dragits tillbaka från nionde och tionde EUF inte återanvändas. År 2025 begärde Förenade kungariket att dess andra delbetalning för året skulle kompenseras med dess utestående andel av reserven för tionde och elfte EUF. Till följd av detta minskade fondkapitalet i tionde och elfte EUF med 15 miljoner euro.

2.9.2.   Infordrat och icke infordrat fondkapital per medlemsstat samt för Förenade kungariket

miljoner euro

Bidrag elfte EUF

%

Icke infordrat kapital den 31.12.2024

Infordrat kapital 2025

Icke infordrat kapital den 31.12.2025

Österrike

2,40

116

(19 )

97

Belgien

3,25

157

(26 )

131

Bulgarien

0,22

11

(2 )

9

Kroatien

0,23

11

(2 )

9

Cypern

0,11

5

(1 )

5

Tjeckien

0,80

39

(6 )

32

Danmark

1,98

96

(16 )

80

Estland

0,09

4

(1 )

3

Finland

1,51

73

(12 )

61

Frankrike

17,81

862

(143 )

720

Tyskland

20,58

996

(165 )

831

Grekland

1,51

73

(12 )

61

Ungern

0,61

30

(5 )

25

Irland

0,94

46

(8 )

38

Italien

12,53

606

(100 )

506

Lettland

0,12

6

(1 )

5

Litauen

0,18

9

(1 )

7

Luxemburg

0,26

12

(2 )

10

Malta

0,04

2

(0 )

2

Nederländerna

4,78

231

(38 )

193

Polen

2,01

97

(16 )

81

Portugal

1,20

58

(10 )

48

Rumänien

0,72

35

(6 )

29

Slovakien

0,38

18

(3 )

15

Slovenien

0,22

11

(2 )

9

Spanien

7,93

384

(63 )

320

Sverige

2,94

142

(24 )

119

Förenade kungariket

14,68

710

(117 )

593

Totalt

100,00

4 840

(800 )

4 040

Eftersom kapitalet i nionde och tionde EUF har infordrats och tagits emot i sin helhet under de föregående åren har under 2025 ett belopp på 800 miljoner euro infordrats som är helt relaterat till elfte EUF. Det infordrade kapitalet minskade från 1 200 miljoner euro 2024 till 800 miljoner euro 2025.

2.9.3.   Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Totalt

Utgående balans den 31.12.2023

(509 )

(120 )

628

–

Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för tionde EUF

(1 )

1

–

–

Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för elfte EUF

–

(68 )

68

–

Utgående balans den 31.12.2024

(510 )

(187 )

696

–

Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för tionde EUF

–

–

–

–

Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för elfte EUF

–

–

–

–

Utgående balans den 31.12.2025

(510 )

(187 )

696

–

Under denna rubrik ingår medel som överförts mellan aktiva EUF.

Alltsedan ikraftträdandet av Cotonouavtalet överförs alla outnyttjade medel från tidigare aktiva EUF till den senast inrättade EUF efter det att de tidigare åtagandena dragits tillbaka. Medel som överförts från andra EUF resulterar i en ökning av anslagen för den mottagande fonden och i en minskning av anslagen för ursprungsfonden. Medel som överförts till resultatreserven för tionde och elfte EUF kan bara tas i anspråk enligt de särskilda villkor som anges i de interna avtalen.

3.   NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

INTÄKTER

miljoner euro

 

Not

2025

2024

Intäkter från transaktioner utan motprestation

3.1

12

41

Intäkter från transaktioner med motprestation

3.2

28

90

Totalt

 

40

131

3.1.   INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

Intäkter från transaktioner utan motprestation utgörs av transaktioner där överlåtaren tillhandahåller medel till den mottagande enheten utan att denna direkt lämnar ett ungefärligt motsvarande värde i utbyte. Rubriken omfattar främst belopp som erhållits från kommissionen under året och återkrav av driftsutgifter.

miljoner euro

 

Not

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2025

2024

Återkrav av kostnader

 

1

4

5

11

24

Intäkter från samfinansiering

3.1.1

–

1

–

1

17

Totalt

 

1

5

5

12

41

Intäkter från transaktioner utan motprestation kan delas upp på följande förvaltningsmetoder:

miljoner euro

 

2025

2024

Direkt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

Europeiska kommissionen

1

1

Genomförandeorgan

1

2

EU-delegationer

4

4

 

6

7

Indirekt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

Tredjeländer

4

31

Internationella organisationer

1

3

Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

1

–

 

6

34

Totalt

12

41

3.1.1.   Intäkter från samfinansiering

De mottagna samfinansieringsbidragen uppfyller kriterierna för villkorade intäkter från transaktioner utan motprestation och bör därmed inte påverka resultaträkningen när de tas emot. Bidragen kvarstår som skulder (se not 2.7.2.1) till dess att de villkor som åtföljer bidragen är uppfyllda, dvs. stödberättigande kostnader har uppkommit (se not 3.5). Motsvarande belopp tas därefter upp i resultaträkningen som intäkter utan motprestation från samfinansiering. Följaktligen är påverkan på årets ekonomiska resultat noll.

3.2.   INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2025

2024

Finansiella intäkter

–

–

8

8

19

Övriga intäkter

–

1

19

20

71

Totalt

–

2

26

28

90

8 miljoner euro under rubriken ”Finansiella intäkter” består huvudsakligen av upplupen ränta på obetalda betalningskrav, ränta på förfinansiering, ränta på tillgodohavanden i centralbanker och affärsbanker och intäkter från finansieringsinstrument.

”Övriga intäkter” avser i huvudsak valutakursvinster. Motsvarande valutakursförluster tas upp i redovisningen under Övriga kostnader (se not 3.7).

KOSTNADER

3.3.   KOSTNADER GENOMFÖRDA AV ANDRA ENHETER

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2025

2024

Kostnader för tekniskt bistånd

–

–

4

4

4

Beloppet på 4 miljoner euro avser kostnader för tekniskt bistånd som uppkommit inom flera finansieringsinstrument.

3.4.   STÖDINSTRUMENT

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2025

2024

Programplanerat bistånd

2

6

459

467

630

Projekt som avser flera AKS-länder

–

85

331

416

497

Katastrofbistånd

–

1

48

50

(13 )

Övriga stödprogram

5

–

–

5

–

Institutionellt stöd

–

(9 )

14

4

4

Bidrag till förvaltningsfonderna

–

–

101

101

118

Totalt

8

83

953

1 043

1 237

EUF:s driftsutgifter omfattar olika stödinstrument och kan ha olika utformning beroende på hur betalningarna görs och förvaltas.

Under 2025 minskade driftsutgifterna med 194 miljoner euro, främst till följd av en minskning av utgifter inom ramen för elfte EUF, från 1 145 miljoner euro 2024 till 953 miljoner euro 2025. Denna minskning återspeglar EUF-fondernas livscykel när de successivt går mot sin avslutning. Elfte EUF nådde sin slutfas när tidsfristklausulen trädde i kraft den 31 december 2020, då ett slutdatum fastställdes för nya åtaganden. Även om inga nya finansieringsbeslut kan antas fortsätter genomförandet av de pågående projekten tills de har slutförts, vilket leder till gradvis minskade utgifter.

På samma sätt speglar utgifterna inom ramen för tionde EUF det långt framskridna genomförandestadiet och det gradvisa avslutandet av programmen. Avslutandet av tionde EUF fortskrider väl. De flesta av kontrakten har redan avslutats, och de återstående kontrakten genomgår de sista operativa och finansiella stegen, inklusive utvärderingar, revisioner och återkrav. De negativa belopp inom ramen för tionde EUF som avser institutionellt stöd härrör från återföringen av upplupna kostnader 2024, vilka överskred de faktiska utgifterna 2025. De gäller avtalet om institutionellt stöd till AKS-sekretariatet, vilket ursprungligen skulle avslutas i december 2024 och förlängdes till och med den 15 september 2025. På grund av förseningar i samband med renoveringen och försäljningen av AKS-huset kunde den planerade verksamheten inte genomföras fullt ut, vilket ledde till ett tillbakadragande på 10,7 miljoner euro.

År 2025 påverkades utgifterna för projekt inom AKS-länderna av en vinst på 23 miljoner euro till följd av återföringen av upplupna kostnader för ett projekt från 2024 efter uppdaterad information om genomförandet från genomförandepartnern.

Nionde EUF håller för närvarande på att avslutas, och endast ett begränsat antal kontrakt pågår fortfarande.

Sammanlagt avslutades 578 kontrakt mellan februari 2025 och januari 2026 för de tre öppna EUF, vilket bidrog till att minska driftsutgifterna.

3.5.   KOSTNADER FÖR SAMFINANSIERING

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2025

2024

Samfinansiering

–

1

–

1

17

I denna rubrik ingår kostnader som uppkommit från samfinansierade projekt under 2025. Det bör noteras att de kostnader som uppkommit inbegriper beräknade belopp som avser periodavgränsningen (och följaktligen återföring av förra årets beräknade belopp).

I enlighet med redovisningsreglerna för samfinansiering påverkar beloppen inte EUF:s resultat för räkenskapsåret, eftersom de tas upp både under kostnader för samfinansiering och under intäkter från samfinansiering (se även not 3.1.1).

Stödinstrument och kostnader för samfinansiering per förvaltningsmetod

miljoner euro

 

2025

2024

Direkt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

Europeiska kommissionen

32

17

EU:s genomförandeorgan

2

3

Förvaltningsfonder

–

118

EU-delegationer

103

148

 

137

286

Indirekt förvaltning

 

 

Genomförd av:

 

 

EIB och EIF

130

84

Internationella organisationer

354

287

Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

88

156

Offentligrättsliga organ

55

126

Tredjeländer

278

314

EU-organ i offentlig-privata partnerskap

1

–

 

906

967

Totalt

1 044

1 254

3.6.   FINANSIERINGSKOSTNADER

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2025

2024

Nettonedskrivningsförlust på lån och fordringar

(2 )

1

4

3

(1 )

Förlust på finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultatet

–

2

31

33

3

Avgiftssubvention

–

–

4

4

2

Totalt

(2 )

3

39

40

3

Nettonedskrivningsförluster på lån och fordringar omfattar nedskrivningar av finansiella instrument och beräknade kostnader för belopp som inte kan återkrävas till följd av gamla betalningskrav (äldre än två år), konkurser och beslut att avstå från fordran.

De finansiella kostnaderna på 33 miljoner euro för finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet avser främst valutakursdifferenser, ränteförändringar och förändringar i verkligt värde för flera finansieringsinstrument.

Beloppet på 4 miljon euro under rubriken ”Avgiftssubvention” avser kostnader som uppkommit inom ramen för finansieringsinstrumentet Kulima.

3.7.   ÖVRIGA KOSTNADER

Under denna rubrik tas kostnader av administrativ natur upp, däribland externa tjänster som inte avser it, kommunikation och publikationer, utbildningskostnader osv.

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2025

2024

Administrativa kostnader och it-kostnader

-

1

7

8

43

Realiserade förluster på kundfordringar

1

–

–

1

4

Växlingsförluster

–

3

31

34

63

Växlingsförluster för finansieringsinstrument

–

–

3

3

1

Totalt

1

5

40

46

110

Rubriken Administrativa kostnader och it-kostnader inbegriper belopp som baseras på EUF:s interna avtal med kommissionen för att täcka de administrativa utgifter som uppkommit på både huvudkontoret och delegationerna för förvaltning av EUF-program.

År 2025 påverkades de administrativa utgifterna av återföringen av upplupna kostnader från 2024 avseende en personalkostnad som finansierats av EUF. Detta innebär att de rapporterade personalkostnaderna uppgår till 1,3 miljoner euro i stället för 36 miljoner euro som faktiskt uppstod 2025.

4.   EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER SAMT ÖVRIGA SIGNIFIKANTA UPPLYSNINGAR

4.1.   EVENTUALTILLGÅNGAR

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och vilka inte helt ligger inom enhetens kontroll.

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Garantier vid förfinansiering

–

–

13

13

19

Garantier vid förfinansiering begärs i vissa fall från stödmottagare som inte är medlemsstater inför en utbetalning av förfinansiering.

I slutet av 2025 uppgick garantierna vid förfinansiering till 13 miljoner euro jämfört med 19 miljoner euro 2024. Detta ligger i linje med avvecklingen av EUF och det gradvisa avslutandet av kontrakt.

När avtal förvaltas inom ramen för indirekt förvaltning tillhör de garantier som ställts en annan upphandlande myndighet än EUF och därför redovisas garantierna inte via EUF.

4.2.   EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Eventualförpliktelser är antingen potentiella förpliktelser som härrör från tidigare händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller uteblir som inte helt ligger inom enhetens kontroll, eller befintliga förpliktelser som härrör från tidigare händelser där utflödet av resurser inte är sannolikt eller beloppet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

4.2.1.   Ställda garantier

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Ställda garantier

–

–

29

29

26

Tabellen ovan visar i vilken mån EUF är exponerad för framtida betalningar med anledning av garantier som lämnats till Europeiska investeringsbanksgruppen eller andra finansinstitut. Beloppen redovisas netto i finansiella avsättningar eller finansiella skulder som redovisas för dessa program.

Beloppet på 29 miljoner euro avser garantier inom ramen för följande finansieringsinstrument: 8 miljoner euro inom finansieringsinstrumentet Euritz, 10 miljoner euro inom fonden Kulima och 11 miljoner euro inom Zambia agriculture value chain facility.

4.2.2.   Eventualförpliktelser rörande rättsfall

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Pågående rättsliga ärenden

–

9

7

16

7

I slutet av 2025 fanns det bara två pågående ärenden på sammanlagt 16 miljoner euro.

4.3.   ÖVRIGA SIGNIFIKANTA UPPLYSNINGAR

4.3.1.   Utestående åtaganden som ännu inte kostnadsförts

Det nedanstående beloppet avser de budgeterade utestående åtagandena minus belopp som kostnadsförts i resultaträkningen. Med budgeterade utestående åtaganden avses åtaganden som ännu inte vare sig har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av att fleråriga program upprättats.

miljoner euro

 

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2025

31.12.2024

Utestående åtaganden som ännu inte kostnadsförts

16

106

1 533

1 654

2 701

Minskningen av de utestående åtagandena beror till stor del på minskningen av budgeterade utestående åtaganden, vilka uppgick till totalt 2 697 miljoner euro i slutet av 2025 (2024: 3 812 miljoner euro). Detta ligger i linje med EUF:s livscykel och hänger också samman med utvecklingen av antalet öppna kontrakt (se not 2.2).

5.   HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Följande uppgifter vad gäller hantering av finansiella risker för EUF avser den likviditetsförvaltning som kommissionen utför för EUF:s räkning för att ta fondens medel i anspråk.

5.1.   RIKTLINJER FÖR RISKHANTERING OCH RISKSÄKRING

Reglerna och principerna för hanteringen av likviditetsförvaltningen anges i budgetförordningen för elfte EUF och i det interna avtalet.

Som ett resultat av ovan nämnda förordning tillämpas följande huvudprinciper:

(a)

Medlemsstaterna betalar bidragen till EUF genom särskilda konton som öppnats hos var och en av medlemsstaternas sedelutgivande banker eller hos ett finansinstitut som medlemsstaten har utsett. Bidragsbeloppen ska stå kvar på de särskilda kontona till dess att EUF:s betalningar ska verkställas.

(b)

Medlemsstaterna ska betala sina bidrag till EUF i euro, medan EUF:s betalningar görs både i euro och i andra valutor.

(c)

Bankkonton som öppnats i kommissionens namn för EUF:s räkning får inte övertrasseras.

Utöver de särskilda kontona har kommissionen öppnat andra bankkonton i EUF:s namn hos finansinstitut (centralbanker och affärsbanker) för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna it-system. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

En uppsättning skriftliga riktlinjer och förfaranden reglerar hanteringen av kassa- och betalningstransaktionerna i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. Dessa riktlinjer och förfaranden täcker de olika verksamhetsområdena, och överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena kontrolleras regelbundet.

5.2.   VALUTARISK

EUF:s exponering för valutarisk vid årets slut – nettoposition

miljoner euro

 

31.12.2025

31.12.2024

 

USD

euro

Övriga

Totalt

USD

euro

Övriga

Totalt

Finansiella tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

15

5

5

25

10

4

7

21

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

37

54

1

92

42

61

9

112

Fordringar

5

4

 

9

6

5

–

11

Likvida medel

6

280

–

286

11

400

–

411

 

63

343

6

412

69

470

16

555

Finansiella skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella avsättningar och finansiellt garantiåtagande

–

(5 )

–

(5 )

–

(3 )

–

(3 )

 

–

(5 )

–

(5 )

–

(3 )

–

(3 )

Totalt

63

338

6

407

69

467

16

552

Alla bidrag hålls i euro och andra valutor köps först när de behövs för att verkställa betalningarna. Därmed utsätts inte EUF:s likviditetsförvaltning för valutarisker.

5.3.   RÄNTERISK

EUF lånar inte upp pengar och är därmed inte utsatt för ränterisker.

Ränta löper på saldona på fondens olika bankkonton. Därför har kommissionen för EUF:s räkning infört åtgärder för att säkerställa att regelbundet intjänade räntor speglar nivån på marknadsräntorna samt potentiella fluktuationer.

Bidragen till EUF:s budget krediteras av varje medlemsstat till ett särskilt konto som öppnats hos det finansinstitut som den utsett. För att hantera risken för negativ avkastning, som förelåg för ett par år sedan, finns det förfaranden för likviditetsförvaltning för att minimera saldona på de berörda kontona. Dessutom bärs en negativ avkastning på dessa konton av den berörda medlemsstaten i enlighet med rådets förordning (EU) 2016/888 (7).

För tillgodohavanden över natten på konton i affärsbankerna utgår dagsränta. Avkastningen på saldona på dessa konton baseras på rörliga marknadsräntor på vilka en avtalsmässig marginal (positiv eller negativ) tillämpas. På de flesta kontona är räntan kopplad till en marknadsreferensränta och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. Därmed riskerar inte EUF att dess innehav får ersättning till lägre räntenivåer än marknadsräntorna.

5.4.   KREDITRISK (MOTPARTSRISK)

Maximal kreditriskexponering:

För finansiella tillgångar är de rapporterade beloppen redovisade nettovärden och representerar EUF:s exponering för kreditrisk i slutet av rapporteringsperioden.

miljoner euro

 

31.12.2025

31.12.2024

Finansiella tillgångar

 

 

Lån

25

21

Likvida medel

286

411

Fordringar med motprestation  (*1)

9

11

Ställda garantier

 

 

Finansiella garantiavtal

13

12

Totalt den 31.12.2025

333

454

(*1)  Exklusive förutbetalda kostnader

Finansieringsinstrumentlån: kreditkvalitet

miljoner euro

 

31.12.2025

 

Steg 1

Steg 2

Steg 3

Förvärvade eller utgivna kreditförsämrade tillgångar

Totalt

Kreditvärdering

 

 

 

 

 

Hög till högsta kreditvärdering

–

–

–

–

–

Medelhög till hög kreditvärdering

–

–

–

–

–

Låg till medelhög kreditvärdering

–

–

–

–

–

Icke-investeringsvärdig kreditvärdering och hög risk för betalningssvårigheter

23

4

7

–

33

Redovisat bruttovärde

23

4

7

–

33

Minus förlustavsättning

2

1

5

–

8

Redovisat nettovärde

21

3

2

–

25

Likvida medel: kreditkvalitet

miljoner euro

 

31.12.2025

31.12.2024

Kreditvärdering

 

 

Hög till högsta kreditvärdering

266

314

Medelhög till hög kreditvärdering

15

91

Låg till medelhög kreditvärdering

5

6

Icke-investeringsvärdig kreditvärdering och hög risk för betalningssvårigheter

–

–

Redovisat bruttovärde

286

411

Minus förlustavsättning

-

-

Redovisat nettovärde

286

411

Fordringar: kreditkvalitet

miljoner euro

 

31.12.2025

 

Har inte förfallit

Förfallna

Förfallna

Förfallna

Förfallna

Totalt

 

0–30 dagar

31–90 dagar

91 dagar till 1 år

> 1 år

Redovisat bruttovärde

9

–

–

–

–

9

Minus förlustavsättning

–

–

–

–

–

–

Redovisat nettovärde

9

–

–

–

–

9

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: kreditkvalitet

Under 2025 avser de finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet som ingår i denna finansiella rapport för helår investeringar i eget kapital som inte omfattas av kreditrisk (se not 2.1).

5.5.   LIKVIDITETSRISK

Löptidsanalys av finansiella skulder per återstående avtalsenlig löptid

De finansiella skulderna och betalningsåtagandena under denna rubrik anges med de redovisade värdena i balansräkningen.

miljoner euro

 

< 1 år

1–5 år

> 5 år

Totalt

Finansiella skulder den 31.12.2025

187

0

–

187

Finansiella skulder den 31.12.2024

256

0

–

256

De budgetprinciper som tillämpas på EUF säkerställer att de samlade likvida medlen för budgetperioden alltid är tillräckliga för verkställandet av betalningarna. Medlemsstaternas sammanlagda bidrag motsvarar de totala betalningsbemyndigandena för budgetperioden i fråga.

Medlemsstaternas bidrag till EUF betalas dock genom tre delbetalningar per år, medan utbetalningarna till viss del är säsongsbundna.

För att säkerställa att de likvida medlen alltid är tillräckliga för att täcka de betalningar som ska verkställas en viss månad, utbyts regelbundet information om situationen för de likvida medlen mellan kommissionens likviditetsförvaltning och de berörda utbetalande avdelningarna.

Inom ramen för EUF:s likviditetsförvaltning används vidare automatiska system för likviditetsförvaltning för att dagligen säkerställa att alla EUF:s bankkonton har tillräcklig täckning.

6.   REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

Närstående parter till EUF är EU:s förvaltningsfond Bêkou, EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika och Europeiska kommissionen. Transaktioner mellan dessa enheter äger rum som ett led i EUF:s normala verksamhet och därför ställs inga särskilda upplysningskrav för transaktioner som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler.

EUF har ingen separat förvaltning, eftersom fonden förvaltas av kommissionen. Ersättningar till nyckelpersoner inom EU, däribland vid kommissionen, har offentliggjorts i Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning under rubrik 7.2 ”Ersättningar till nyckelpersoner”.

7.   HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då dessa räkenskaper godkändes hade fortfarande inga väsentliga händelser som borde redovisas separat under detta avsnitt uppmärksammats av eller rapporterats till EUF:s räkenskapsförare. Årsredovisningen och därtill hörande noter har sammanställts med stöd av senast tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av uppgifterna ovan.

8.   AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

Årets ekonomiska resultat beräknas enligt principerna för periodiserad redovisning. Budgetutfallet beräknas emellertid enligt kontantmetoden. Eftersom det ekonomiska resultatet och budgetutfallet bygger på samma underliggande transaktioner är det i kontrollsyfte vettigt att stämma av dem mot varandra. Denna avstämning redovisas i tabellen nedan, med angivelse av de viktigaste avstämningsbeloppen, som delas upp mellan inkomster och utgifter. I noterna till tabellen finns ytterligare information om arten av de viktigaste avstämningsposterna.

miljoner euro

 

2025

2024

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

(1 094 )

(1 240 )

Intäkter

 

 

Fordringar som inte påverkar budgetutfallet

(5 )

(25 )

Fordringar som fastställts under innevarande år men ännu inte uppburits

(10 )

(4 )

Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under innevarande år

13

18

Intäktsminskande förbrukning

44

38

Upplupna intäkter (netto)

(25 )

(98 )

Övriga

–

–

Kostnader

 

 

Kostnader under innevarande år som ännu inte betalats

10

65

Kostnader från tidigare år som betalats under innevarande år

(48 )

(176 )

Nettoeffekt av förfinansiering

730

1 147

Upplupna kostnader (netto)

(509 )

(1 070 )

Övriga

 

 

BUDGETUTFALL FÖR ÅRET

(893 )

(1 345 )

8.1.   AVSTÄMNING AV INTÄKTER

Budgetintäkterna under ett räkenskapsår motsvarar uppburna intäkter från fordringar som fastställts under årets lopp och uppburna belopp från fordringar som fastställts under tidigare räkenskapsår.

Fordringar som inte påverkar budgetutfallet redovisas i det ekonomiska resultatet, men kan ur budgetsynvinkel inte anses utgöra intäkter, eftersom det likvida beloppet överförs till reserven och inga åtaganden kan ingås på nytt utan ett rådsbeslut.

Fordringar som fastställts under innevarande år men ännu inte uppburits ska dras ifrån det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under innevarande år måste dock läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av förfinansiering som avräknats mot belopp som återkrävts från stödmottagarna. Denna behållning från kontantinbetalningar utgör budgetintäkter men påverkar inte det ekonomiska resultatet och måste därför läggas till i avstämningssyfte.

De upplupna nettointäkterna består främst av upplupna belopp som sammanställts i samband med periodavgränsningen vid årets slut. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföringen av de upplupna intäkterna för föregående år, ska beaktas.

8.2.   AVSTÄMNING AV KOSTNADER

Kostnader under innevarande år som ännu inte betalats ska läggas till för att avstämningen ska bli rättvisande, eftersom de ingår i det ekonomiska resultatet men inte i budgetkostnaderna. Dock måste kostnader från tidigare år som betalats under innevarande år dras av från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de utgör en del av det innevarande årets budgetkostnader och antingen inte påverkar det ekonomiska resultatet eller minskar kostnaderna om rättelser görs.

Behållning från annullerade betalningar påverkar inte det ekonomiska resultatet även om budgetutfallet påverkas.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av en kombination av ny förfinansiering som utbetalats under innevarande år (redovisad som årets budgetutgifter) och förfinansiering som betalats ut under innevarande eller tidigare år och avräknas mot godkända bidragsberättigande kostnader. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte kostnader i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetkostnad i det skede då den betalades ut.

De upplupna nettokostnaderna består främst av upplupna belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets slut, dvs. bidragsberättigande kostnader som burits av EUF:s stödmottagare, men som ännu inte har rapporterats till EUF. Endast nettoeffekten beaktas, dvs. de upplupna kostnaderna för innevarande år minus återföring av upplupna kostnader för det föregående året.

DEL I.2

FINANSIELLA RAPPORTER FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU OCH EU:S FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA

FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2025 FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU  (8)

BAKGRUNDSINFORMATION

Allmän bakgrund om unionens förvaltningsfonder

Inrättande

I enlighet med artiklarna 238 och 239 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget (9) och artikel 35 i budgetförordningen för elfte EUF (10) får Europeiska kommissionen inrätta förvaltningsfonder för externa åtgärder (EU-förvaltningsfonder). Unionens förvaltningsfonder inrättas enligt avtal som ingås med andra givare för katastrofinsatser och insatser efter katastrofsituationer som krävs för att reagera på en kris eller för tematiska åtgärder.

Unionens förvaltningsfonder inrättas av Europeiska kommissionen genom beslut, efter samråd med eller godkännande från Europaparlamentet och rådet. Beslutet omfattar inrättandeavtalet med andra givare.

Unionens förvaltningsfonder får bara inrättas och genomföras om följande villkor är uppfyllda:

—

Det finns ett mervärde i unionens intervention: målen för unionsförvaltningsfonderna, i synnerhet på grund av deras omfattning eller potentiella verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå än på nationell nivå och användningen av de existerande finansieringsinstrumenten skulle inte räcka för att uppnå unionens politiska mål.

—

Unionens förvaltningsfonder skapar tydlig politisk synlighet för unionen och förvaltningsfördelar samt bättre kontroll från unionens sida av risker med och utbetalningar av unionens och andra givares bidrag.

—

Unionens förvaltningsfonder duplicerar inte andra befintliga finansieringskanaler eller liknande instrument utan att bidra med något nytt.

—

Målen för unionens förvaltningsfonder är anpassade till målen för det unionsinstrument eller den budgetpost som de finansieras genom.

EU:s befintliga förvaltningsfonder

Kommissionen har hittills inrättat fyra EU-förvaltningsfonder:

—

EU:s förvaltningsfond Bêkou som ska stödja alla aspekter av Centralafrikanska republikens väg ur krisen och dess återuppbyggnadsinsatser. Fonden inrättades den 15 juli 2014.

—

EU:s förvaltningsfond Madad, EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien. Fonden inrättades den 15 december 2014.

—

EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika som inriktas på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och för fördrivna personer. Fonden inrättades den 12 november 2015.

—

EU:s förvaltningsfond Colombia som stöder genomförandet av fredsavtalet i början av återhämtningen och stabiliseringen efter konflikten. Fonden inrättades den 12 december 2016.

Uppgift

EU:s förvaltningsfond Bêkou inrättades i syfte att stödja stabilisering och återuppbyggnad i Centralafrikanska republiken. Enligt inrättandeavtalet är fondens främsta mål att tillhandahålla samstämt och riktat stöd för att stärka resiliensen hos utsatta befolkningsgrupper och stödja alla aspekter av Centralafrikanska republikens väg ur krisen och återbyggnad, att samordna insatser på kort, medellång och lång sikt och att hjälpa grannländer hantera krisens konsekvenser.

Huvudinslag i verksamheten

I unionsförvaltningsfonden sammanförs medel från olika givare för att finansiera program på grundval av överenskomna mål. Sedan EU:s förvaltningsfond Bêkou inrättades i juli 2014 har 22 program antagits och nått ut till över 2,5 miljoner stödmottagare. Programmen ska hjälpa Centralafrikanska republiken och dess befolkning efter krisen 2013. Närmare bestämt syftar EU:s förvaltningsfond Bêkou till att säkerställa tillgång till grundläggande tjänster (främst hälso- och sjukvård, vatten och sanitet), stödja ekonomisk återhämtning och skapande av arbetstillfällen samt främja social sammanhållning och försoning.

Styrelseform

Europeiska kommissionen förvaltar EU:s förvaltningsfond Bêkou och fungerar också som sekretariat för dess två styrande organ, förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén. Förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén för förvaltningsfonden Bêkou består av företrädare för givarna, kommissionen, Europaparlamentet, en företrädare från Centralafrikanska republikens myndigheter och observatörer. Reglerna för styrelsens sammansättning och dess interna regler fastställs i unionsförvaltningsfondens inrättandeavtal.

Styrelsens huvudsakliga uppgift är att fastställa och se över förvaltningsfondens övergripande strategi. Den operativa styrelsen är ansvarig för urvalet av de åtgärder som finansieras genom fonden och utövar tillsyn över deras genomförande. Den godkänner också årsredovisningen och årsrapporterna om de insatser som finansieras av förvaltningsfonden.

Finansieringskällor

EU:s förvaltningsfond Bêkou finansieras med bidrag från givare.

Årsredovisning

Grund för utarbetande

Den rättsliga ramen och tidsfristerna för utarbetandet av årsredovisningen fastställs i avtalet om upprättande av EU:s förvaltningsfond för Centralafrikanska republiken, EU:s förvaltningsfond Bêkou, och dess interna regler (inrättandeavtalet). Enligt detta inrättandeavtal upprättas årsredovisningen i enlighet med de regler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (EU:s redovisningsregler, EAR), som grundas på de internationellt godkända redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS).

Räkenskapsförare

Kommissionens räkenskapsförare ska fungera som räkenskapsförare för unionsförvaltningsfonderna. Räkenskapsföraren ska ansvara för att fastställa de räkenskapsförfaranden och kontoplaner som är gemensamma för alla unionsförvaltningsfonder. Kommissionens internrevisor, Olaf och revisionsrätten ska ha samma befogenheter i förhållande till unionens förvaltningsfonder som till kommissionens övriga verksamhet. Unionsförvaltningsfonderna är också föremål för en oberoende extern revision varje år.

Årsredovisningens utformning

Årsredovisningen omfattar perioden 1 januari–31 december och omfattar den finansiella rapporten för helåret och rapporterna om budgetgenomförandet. Medan den finansiella rapporten för helåret och de kompletterande noterna upprättas enligt principerna för periodiserad redovisning baseras rapporterna om genomförandet av budgeten i första hand på in- och utbetalningar.

Förfarande från preliminära räkenskaper till beviljande av ansvarsfrihet

Årsredovisningen är föremål för en oberoende extern revision. Den preliminära årsredovisningen utarbetas av räkenskapsföraren och överlämnas senast den 15 februari påföljande år till den operativa kommittén som sedan överlämnar den till det revisionsföretag som enheten valt efter upphandling. Efter revision utarbetar räkenskapsföraren den slutliga årsredovisningen och överlämnar den till den operativa kommittén för godkännande (artikel 8.3.4 c).

Årsredovisningen för EU:s förvaltningsfond Bêkou konsolideras i Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning.

Viktiga händelser i verksamheten

Resultat under året

EU lanserade i juli 2014 sin första förvaltningsfond, kallad Bêkou (som betyder hopp på språket Sango), för att bistå Centralafrikanska republiken och dess befolkning efter krisen 2013. EU:s förvaltningsfond Bêkou syftar till att säkerställa tillgång till grundläggande tjänster (främst hälso- och sjukvård, vatten och sanitet), stödja landsbygdsutveckling och ekonomisk återhämtning samt främja försoning. Sedan inrättandet av EU:s förvaltningsfond Bêkou har 22 program fördelade över 125 projekt finansierats och nått mer än hälften av landets befolkning.

Centralafrikanska republiken är fortfarande en bräcklig stat ur många synvinklar, särskilt när det gäller styrning och lokal kapacitet.

Säkerhetssituationen har förbättrats efter hand. Delregionen påverkas emellertid fortfarande av den instabilitet som orsakas av konflikterna i Sudan, Demokratiska republiken Kongo och Tchad. Denna situation orsakar flyktingströmmar till Centralafrikanska republiken, vilket förvärrar bristen på livsmedel.

Under 2025 kännetecknades Centralafrikanska republikens ekonomi av hög inflation och stora brister. Situationen i landet håller emellertid gradvis på att förbättras tack vare den nationella utvecklingsplanen (NDP 2024–2028), vilken utgör en färdplan för Centralafrikanska republikens sociala och ekonomiska omställning. Denna plan håller gradvis på att införas. Ett tecken på detta är framgångarna med givarrundan i Casablanca i september 2025.

År 2025 präglades även av de samlade allmänna valen i december (presidentval, kommunal- och regionalval samt parlamentsval) med logistiskt stöd från Minusca (Mission Multidimensionnelle intégrée des Nations Unies pour la stabilisation en République Centrafricaine) och ekonomiskt stöd från EU (röstlängd, nationell valbyrå). Förbindelserna med EU är fortfarande välvilliga och stabila.

Fondens avvecklingsfas, vilken kännetecknas av avslutanden och tillbakadraganden med återstående revisioner och utvärderingar fram till 2026, inleds när det operativa genomförandet av de sista projekten har slutförts. Det bör betonas att kontinuiteten i åtgärderna kommer att upprätthållas (särskilt inom hälsa och utbildning), i möjligaste mån genom projekt inom instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, mot bakgrund av de lärdomar som dragits under genomförandet av fonden, i samråd med regeringen och de tekniska och finansiella partnerna i enlighet med den nationella utvecklingsplanen.

Viktiga framsteg inom särskilda fokusområden

De viktiga framsteg under 2025 som presenteras nedan återspeglar förvaltningsfondens viktigaste specifika mål/insatsområden.

När det gäller tillgången till tjänster restaurerades 21 brunnar, vilket förbättrade tillgången till vatten, hygien och sanitet för ytterligare 10 500 personer 2025. Detta innebar att det totala antalet stödmottagare sedan fonden inleddes steg till 1 197 087.

På området social sammanhållning fick 1 450 kvinnor och flickor ta del av verksamhet för socioekonomisk egenmakt inom ramen för DEVRUR II-projektet, som genomfördes av Enabel 2025. Av dessa fick 865 utbildning i ekonomisk förvaltning, 575 fick utbildning för att få en anställning, och 10 fick stöd för att starta en inkomstgenererande verksamhet. Därmed har 174 850 kvinnor och flickor deltagit i verksamheter för socioekonomisk egenmakt under fondens löptid.

När det gäller stödet till ekonomi- och produktionssektorernas återhämtning fick 3 770 personer teknisk och yrkesinriktad utbildning inom ramen för de ”agropoler” som upprättats genom DEVRUR II-projektet, vilket innebär att sammanlagt 121 900 personer har fått ta del av kompetensutveckling tack vare finansiering från Bêkou. Stödet från DEVRUR-projektet gjorde dessutom att 32 personer fick en anställning, 23 startade ett entreprenörsprojekt och 17 inledde en inkomstgenererande verksamhet under 2025.

Enabel skapade även 4 114 THIMO-jobb (Travaux à Haute Intensité de Main-d'œuvre) 2025, vilket gjorde det möjligt att slutföra de sista insatserna för upprättandet av ”agropoler”. Utbildning gavs till 58 anställda (administrativ, teknisk och pedagogisk personal), vilket innebär att det totala antalet administrativa tjänstemän eller tjänsteleverantörer vars kvalifikationer förstärkts genom fonden uppgick till 20 675.

Budget och budgetgenomförande

I slutet av 2025 uppgick bidragen till EU:s förvaltningsfond Bêkou till över 310 miljoner euro, vilket även var fallet 2024. Utöver detta belopp fanns 2,3 miljoner euro för övriga inkomster (ränta och betalningskrav som betalats in). Den 31 december 2021 hade förvaltningsfonden slutfört åtagandena och upprättat kontrakt för alla mottagna bidrag, med undantag för medel som avsatts för övervakning, utvärdering, revision och kommunikation, som fortfarande kan kontrakteras efter detta datum.

Under 2025 pågick fem kontrakt med en total budget på cirka 43,9 miljoner euro, däribland tre operativa projekt (DEVRUR II Enabel, PAPEUR Rural och WASH PEPEV).

Verksamhetens påverkan på de finansiella rapporterna för helåret

I de finansiella rapporterna för helåret är påverkan till följd av ovan nämnda verksamhet mest märkbar när man tittar på följande:

—

Förfinansiering: en minskning med 2 183 000 euro till följd av avvecklingen av förvaltningsfonden och slutförandet av pågående projekt 2025. När förvaltningsfonden nådde slutet av sin genomförandeperiod den 31 december 2025 avslutades alla pågående kontrakt, vilket ledde till en ökad avräkning av förfinansieringssaldon. De återstående beloppen avser projekt för vilka de slutliga finansiella rapporterna ännu inte hade tagits emot vid årets slut.

—

Finansiella skulder: en minskning med 10 676 000 euro, främst på grund av att inbetalda bidrag saknades under året.

—

Driftskostnader: en ökning med 3 914 000 euro, främst på grund av att högre faktiska och upplupna kostnader konstaterades vid projektets avslutande, att högre nivåer för förvaltningsfondens genomförande och stödberättigande tillämpades och att flera projekt slutfördes efter förvaltningsfondens genomförandeperiod.

BALANSRÄKNING

I tusen euro

 

31.12.2025

31.12.2024

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

 

 

Förfinansiering

–

–

 

–

–

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

 

 

Förfinansiering

436

2 619

Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

1 496

2 267

Likvida medel

14 498

23 465

 

16 430

28 350

TOTALA TILLGÅNGAR

16 430

28 350

LÅNGFRISTIGA SKULDER

 

 

Finansiella skulder

(13 431 )

(24 108 )

 

(13 431 )

(24 108 )

KORTFRISTIGA SKULDER

 

 

Betalningsåtaganden

(1 927 )

(2 536 )

Upplupna kostnader

(1 072 )

(1 707 )

 

(2 998 )

(4 243 )

SUMMA SKULDER

(16 430 )

(28 350 )

NETTOTILLGÅNGAR

–

–

RESULTATRÄKNING

I tusen euro

 

2025

2024

INTÄKTER

 

 

Intäkter från transaktioner utan motprestation

 

 

Intäkter från donationer

10 676

6 894

Återkrav av kostnader

448

183

 

11 125

7 076

Intäkter från transaktioner med motprestation

 

 

Finansiella intäkter

400

884

 

400

884

Totala intäkter

11 525

7 961

KOSTNADER

 

 

Driftskostnader

(10 224 )

(6 310 )

Finansieringskostnader

(2 )

(166 )

Övriga kostnader

(1 300 )

(1 485 )

Totala kostnader

(11 525 )

(7 961 )

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

–

–

KASSAFLÖDESANALYS

I tusen euro

 

2025

2024

Ekonomiskt resultat för året

–

–

(Ökning)/minskning av förfinansiering

2 183

1 126

(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation

771

1 196

Ökning/(minskning) av finansiella skulder

(10 676 )

(6 894 )

Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden

(609 )

2 536

Ökning/(minskning) av upplupna kostnader

(635 )

(2 919 )

NETTOKASSAFLÖDE

(8 967 )

(4 955 )

Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

(8 967 )

(4 955 )

Likvida medel vid årets början

23 465

28 420

Likvida medel vid årets slut

14 498

23 465

FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2025 FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA  (11)

BAKGRUNDSINFORMATION OM EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA

Allmän bakgrund om unionens förvaltningsfonder

Inrättande

I enlighet med artiklarna 238 och 239 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget (12) och artikel 35 i budgetförordningen för elfte EUF (13) får Europeiska kommissionen inrätta förvaltningsfonder för externa åtgärder (EU-förvaltningsfonder). Unionens förvaltningsfonder inrättas enligt avtal som ingås med andra givare för katastrofinsatser och insatser efter katastrofsituationer som krävs för att reagera på en kris eller för tematiska åtgärder.

Unionens förvaltningsfonder inrättas av Europeiska kommissionen genom beslut, efter samråd med eller godkännande från Europaparlamentet och rådet. Beslutet omfattar inrättandeavtalet med andra givare.

Unionens förvaltningsfonder får bara inrättas och genomföras om följande villkor är uppfyllda:

—

Det finns ett mervärde i unionens intervention: målen för unionsförvaltningsfonderna, i synnerhet på grund av deras omfattning eller potentiella verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå än på nationell nivå och användningen av de existerande finansieringsinstrumenten skulle inte räcka för att uppnå unionens politiska mål.

—

Unionens förvaltningsfonder skapar tydlig politisk synlighet för unionen och förvaltningsfördelar samt bättre kontroll från unionens sida av risker med och utbetalningar av unionens och andra givares bidrag.

—

Unionens förvaltningsfonder duplicerar inte andra befintliga finansieringskanaler eller liknande instrument utan att bidra med något nytt.

—

Målen för unionens förvaltningsfonder är anpassade till målen för det unionsinstrument eller den budgetpost som de finansieras genom.

EU:s befintliga förvaltningsfonder

Kommissionen har hittills inrättat fyra EU-förvaltningsfonder:

—

EU:s förvaltningsfond Bêkou som ska stödja alla aspekter av Centralafrikanska republikens väg ur krisen och dess återuppbyggnadsinsatser. Fonden inrättades den 15 juli 2014.

—

EU:s förvaltningsfond Madad, EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien. Fonden inrättades den 15 december 2014.

—

EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika som inriktas på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och för fördrivna personer. Fonden inrättades den 12 november 2015.

—

EU:s förvaltningsfond Colombia som stöder genomförandet av fredsavtalet i början av återhämtningen och stabiliseringen efter konflikten. Fonden inrättades den 12 december 2016.

Uppgift

Det främsta målet med EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika är att stödja alla aspekter av stabilitet och bidra till bättre migrationshantering samt åtgärda de bakomliggande orsakerna till destabilisering, tvångsförflyttning och irreguljär migration, särskilt genom att främja resiliens, ekonomiska och lika möjligheter, säkerhet och utveckling samt förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter.

Huvudinslag i verksamheten

I unionsförvaltningsfonden sammanförs medel från olika givare för att finansiera en åtgärd på grundval av överenskomna mål. EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika är verksam inom tre geografiska områden, nämligen Sahelregionen och området kring Tchadsjön, Afrikas horn och Nordafrika. Grannländerna till de bidragsberättigade länderna kan, från fall till fall, dra nytta av fondens projekt. Förvaltningsfonden har inrättats för en begränsad period för att på kort och medellång sikt möta utmaningarna i regionerna.

Styrelseform

Europeiska kommissionen förvaltar EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika och fungerar också som sekretariat för dess två styrande organ, förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén. Förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika består av företrädare för givarna och kommissionen, samt företrädare för icke bidragande medlemsstater, myndigheter i stödberättigande länder samt regionala organisationer med observatörsstatus. Reglerna för styrelsens sammansättning och dess interna regler fastställs i unionsförvaltningsfondens inrättandeavtal.

Styrelsens huvudsakliga uppgift är att fastställa och se över förvaltningsfondens övergripande strategi. Den operativa styrelsen är ansvarig för urvalet av de åtgärder som finansieras genom fonden och utövar tillsyn över deras genomförande. Den godkänner också årsredovisningen och årsrapporterna om de insatser som finansieras av förvaltningsfonden.

Finansieringskällor

EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika finansieras med bidrag från givare.

Grund för utarbetande

Den rättsliga ramen och tidsfristerna för utarbetandet av årsredovisningen fastställs i avtalet om inrättandet av EU:s förvaltningsfond för Afrika för stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och för fördrivna personer i Afrika och dess interna regler (inrättandeavtalet). Enligt detta inrättandeavtal upprättas årsredovisningen i enlighet med de regler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (EU:s redovisningsregler, EAR), som grundas på de internationellt godkända redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS).

Räkenskapsförare

På grundval av inrättandeavtalet ska kommissionens räkenskapsförare fungera som räkenskapsförare för förvaltningsfonderna.

Årsredovisningens utformning

Årsredovisningen omfattar perioden 1 januari–31 december och omfattar den finansiella rapporten för helåret och rapporterna om budgetgenomförandet. Medan den finansiella rapporten för helåret och de kompletterande noterna upprättas enligt principerna för periodiserad redovisning baseras rapporterna om genomförandet av budgeten i första hand på in- och utbetalningar.

Förfarande från preliminära räkenskaper till beviljande av ansvarsfrihet

Årsredovisningen är föremål för en oberoende extern revision. Den preliminära årsredovisningen utarbetas av räkenskapsföraren och överlämnas senast den 15 februari påföljande år till den operativa kommittén som sedan överlämnar den till det revisionsföretag som enheten valt efter upphandling. Efter revision utarbetar räkenskapsföraren den slutliga årsredovisningen och överlämnar den till den operativa kommittén för godkännande.

Årsredovisningen för EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika konsolideras i Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning.

Viktiga händelser i verksamheten

Resultat under året

Eftersom avtalsperioden löpte ut den 31 december 2021 har EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inte finansierat några nya finansiella åtaganden eller tilläggsanslag från och med januari 2022. Finansiella åtaganden som rör administrativ verksamhet såsom revisioner, utvärderingar, övervakning och kommunikation är de enda som har kontrakteras. Programmen inom ramen för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika fortsatte att genomföras fram till slutet av 2025. Förvaltningsfondens avslutningsfas kommer att inledas från och med den 1 januari 2026.

Under hela 2025 visade EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika vidare att den är ett flexibelt och effektivt genomförandeverktyg som underlättar den politiska dialogen med afrikanska partnerländer, tillämpar innovativa strategier och ger konkreta resultat i de tre regionerna (Sahel och Tchadsjön, Afrikas horn och Nordafrika).

Afrikas horn var 2025 fortfarande ett av de värst drabbade områdena i världen på grund av de kombinerade effekterna av storskaliga väpnade konflikter, ihållande torka till följd av klimatförändringar, massförflyttningar och en allt värre humanitär nödsituation.

Mot denna komplicerade regionala bakgrund fortsatte förvaltningsfonden att ha en meningsfull inverkan genom sina fyra strategiska mål. Även om antalet aktiva projekt och indikatorer minskade under det sista året av genomförandet upprätthöll förvaltningsfonden sina riktade åtgärder för att ta itu med dessa specifika utmaningar.

Initiativ som ILED i Somalia gjorde att förvaltningsfonden kunde utöka de ekonomiska möjligheterna och sysselsättningsmöjligheterna (i linje med strategiskt mål 1) genom att stödja inkomstgenererande verksamheter, kompetensutveckling och skapande av arbetstillfällen, vilket bidrog till de bredare försörjningsinsatserna.

Trots den svåra situationen i Sudan fortsatte projekt som STARS MDTE och RDPP SD att tillhandahålla viktiga sociala tjänster inom utbildning och hälso- och sjukvård, vid sidan av stöd till livsmedelstryggheten, och därigenom stärka samhällets motståndskraft (i linje med strategiskt mål 2).

PROTECT-projektet i Sudan stärkte migrationshanteringen (strategiskt mål 3) genom att skydda människor på flykt från konflikter och distribuera mat och andra artiklar till migranter i transit, flyktingar, asylsökande och internflyktingar i flyktingläger. Projektet gav även civilsamhällets organisationer och personalen i flyktinglägren ökad kapacitet att ge stöd till offer för könsrelaterat våld och människohandel och att förhindra sexuell exploatering och sexuella övergrepp.

På området för förbättrad styrning och konfliktförebyggande (strategiskt mål 4) har STABILITY-projektet i Tigrayregionen bidragit till återhämtningen genom att utbilda religiösa ledare så att de kan ge stöd till krigsdrabbade samhällen.

I och med slutförandet av förvaltningsfonden har programmen på Afrikas horn gett betydande kumulativa resultat under de senaste tio åren. Under portföljens löptid har insatser som finansierats av EU:s förvaltningsfonder skapat eller gett stöd till över 150 000 arbetstillfällen (indikator 1.1) och hjälpt omkring 750 000 personer att inleda en inkomstgenererande verksamhet (indikator 1.3), däribland genom betydande stöd till flyktinggrupper. Nästan 15 000 mikroföretag, små företag och medelstora företag har bildats eller fått stöd (indikator 1.2). Inom hälso- och sjukvårdssektorn har förvaltningsfondernas program lett till mer än elva miljoner hälsorelaterade tjänster (indikator 2.2) och förbättrat tillgången till hälso- och sjukvård för 3,7 miljoner människor (indikator 2.9). Näringsbistånd har nått ut till tre miljoner personer (indikator 2.3), och nästan 195 000 migranter och fördrivna personer har fått kritiskt stöd och skydd samtidigt som migrationshanteringen har förbättrats. Över 1,39 miljoner personer har deltagit i fredsbyggande initiativ, däribland konfliktförebyggande verksamhet och människorättsverksamhet. Dessa resultat belyser både den omfattning av genomförandet som uppnåtts inom ramen för förvaltningsfonden och den fortsatta betydelsen av sådana insatser i ett sammanhang med stora behov och kvarstående strukturella utmaningar.

Under 2025 präglades Sahelregionen och området kring Tchadsjön av fortsatt instabilitet på grund av ihållande väpnade konflikter, ökad politisk fragmentering, klimatchocker och en fördjupad humanitär kris.

Eftersom de flesta av verksamheterna inom ramen för förvaltningsfondens projekt i området slutfördes vid utgången av 2024 kan endast minimala resultat rapporteras för 2025.

När det gäller strategiskt mål 1 (större ekonomiska möjligheter och sysselsättningsmöjligheter) fortsatte programmet Acceleration in the Sahel att stödja tillgången till långsiktig finansiering för företagare och mycket små och medelstora företag i Västafrika. Projektet har uppnått sina mål när det gäller antalet skapade jobb och antalet entreprenörer och små och medelstora företag som fått stöd.

Inom ramen för strategiskt mål 4 (förbättrad styrning och konfliktförebyggande) visade projektet Programme d'appui au renforcement du système d'information de l'état civil au Sénégal, vilket syftar till att förstärka informationssystemet för civil registrering och inrätta ett nationellt register för biometrisk identitet i Senegal, vissa resultat 2025 när det gäller stödet till återupprättandet av statliga infrastrukturer och tillhandahållandet av utrustning till infrastrukturen i två stadshus för att stärka styrningen.

Under programmets löptid har insatser som finansierats av EU:s förvaltningsfonder gett stöd till fler än 839 927 personer i utvecklingen av inkomstgenererande verksamheter (indikator 1.3), varav en stor andel i Ghana (GrEEn-programmet (14)) och ett betydande antal i Mali, Niger, Tchad och Burkina Faso. Teknisk och yrkesinriktad utbildning och kompetensutveckling har tillhandahållits över 240 000 stödmottagare (indikator 1.4) i alla länder i Sahelregionen och området kring Tchadsjön genom uppemot 50 program, däribland Développer l’Emploi au Sénégal  (15), INTEGRA  (16) i Ghana, ARCHIPELAGO  (17) eller GrEEn  (18).

Fredsbyggande och konfliktförebyggande verksamheter har samlat 7,1 miljoner deltagare (indikator 4.3), särskilt i Burkina Faso tack vare PEV  (19) och PDU  (20), men även i Niger (PDU, PAIERA  (21) och SHIMODU  (22)). Dessutom har 21 000 personer i alla länder i området utbildats i migrationshantering och skydd av migranter (indikator 3.7). Bistånd relaterat till livsmedelstrygghet har nått ut till 3,6 miljoner människor (indikator 2.4), särskilt i Burkina Faso, Mali, Nigeria och Tchad, och näringsbistånd har hjälpt 2,8 miljoner personer i Burkina Faso, Senegal, Mali, Kamerun och Niger (indikator 2.3). Dessa resultat utgör ett betydande bidrag till hela regionens motståndskraft och stabilitet, eftersom den humanitära situationen fortfarande är ytterst besvärlig och behovet av fortsatt internationellt stöd blir allt mer kritiskt.

Nordafrika stod fortsatt inför sammanlänkade geopolitiska, socioekonomiska och miljömässiga utmaningar som ytterligare påverkade migrationsdynamiken. De nordafrikanska länderna är fortfarande viktiga ursprungs-, transit- och destinationsplatser för migranter, och flera av länderna hyser stora flyktinggrupper.

Av de 4,94 miljarder euro som EU:s förvaltningsfond har anslagit till Afrika fram till maj 2025 (23) står Nordafrika för 905 miljoner euro, vilka har fördelats genom 118 kontrakt (90 för driftsstöd och 28 för tekniskt stöd). Dessa insatser bidrog till att påtagliga resultat uppnåddes i Nordafrika från 2017 till maj 2025. Med tanke på förvaltningsfondens strategiska mål är delen för Nordafrika inriktad på strategiskt mål 3, ”förbättrad migrationshantering i ursprungs-, transit- och destinationsländer”, inom fyra strategiska prioriteringar. Inom ramen för strategisk prioritering 1 (Skydd av utsatta migranter, asylsökande och flyktingar) ledde insatser från EU:s förvaltningsfond till ett utökat skydd och en ökad stabilisering av samhället genom 64 kontrakt för att restaurera eller anlägga nästan 1 600 infrastrukturer. Genom strategisk prioritering 3 (Stöd till arbetskraftsmigration) gavs 35 miljoner euro i stöd till styrningen av arbetskraftsmigration genom att stärka 23 institutioner, utveckla 19 nationella strategier och möjliggöra laglig rörlighet för över 7 000 personer i hela Nordafrika.

Trots den komplicerade situationen rapporterade våra partner inom förvaltningsfonden att de hade förbättrat tillgången till grundläggande sociala tjänster för 5,49 miljoner personer, tillhandahållit 2,78 miljoner grundläggande sociala tjänster och gett stöd efter återvändandet till 4 510 återvändande migranter. Dessutom fortsatte insatserna för att öka medvetenheten, vilket ledde till att 10,4 miljoner potentiella migranter söktes upp i kampanjer för resiliens och grundläggande rättigheter och att 27 688 stödmottagare fick erbjudande om yrkesutbildning.

Budget och budgetgenomförande

Avtalsperioden för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika löpte ut den 31 december 2021, och under 2025 (24) påbörjades därför inget nytt program och det gjordes inte heller något tilläggsanslag i någon av de tre regioner som omfattas av fonden. Det totala belopp som anslagits för operativa och administrativa utgifter sedan EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika startades uppgår till 5 053,56 miljoner euro. Beloppet för godkända operativa program sedan EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika startades uppgår till 1 810 miljoner euro för Afrikas horn, 2 217,8 miljoner euro för Sahelregionen och området kring Tchadsjön och 907,3 miljoner euro för Nordafrika.

Under 2025 undertecknades 37 nya kontrakt till ett totalt belopp av 139 562 266 euro. I denna summa har hänsyn har tagits till nettobeloppet för åtaganden och avsaknaden av tillbakadraganden. Kontrakten gällde uteslutande administrativ verksamhet (revision, utvärdering, kommunikation och övervakning), eftersom operativa program och verksamheter inte längre kan finansieras efter den 31 december 2021.

Betalningarna under 2025 uppgick till 84,32 miljoner euro, vilket var 78,68 miljoner euro lägre än 2024. Betalningarna är lägre 2025, eftersom flera projekt nått slutet av sin genomförandeperiod.

Verksamhetens påverkan på de finansiella rapporterna för helåret

I de finansiella rapporterna för helåret är påverkan till följd av ovan nämnda verksamhet mest märkbar när man tittar på följande:

—

Förfinansiering: en minskning med 107 330 000 euro till följd av avvecklingen av förvaltningsfonden och slutförandet av pågående projekt 2025. När förvaltningsfonden nådde slutet av sin genomförandeperiod den 31 december 2025 avslutades alla pågående kontrakt, vilket ledde till en ökad avräkning av förfinansieringssaldon. De återstående beloppen avser projekt för vilka de slutliga finansiella rapporterna ännu inte hade tagits emot vid årets slut.

—

Finansiella skulder: en minskning med 138 236 000 euro, främst på grund av att inbetalda bidrag saknades under året.

—

Driftskostnader: en minskning med 38 674 000 euro till följd av avvecklingen av förvaltningsfonden, vilket ledde till en minskning av antalet öppna kontrakt och därmed till lägre utgifter.

BALANSRÄKNING

I tusen euro

 

31.12.2025

31.12.2024

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

 

 

Finansiella tillgångar

3 014

3 950

Förfinansiering

123

–

 

3 137

3 950

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

 

 

Förfinansiering

24 436

131 889

Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

16 651

24 314

Likvida medel

120 097

187 539

 

161 185

343 742

TOTALA TILLGÅNGAR

164 322

347 691

LÅNGFRISTIGA SKULDER

 

 

Finansiella skulder

(113 103 )

(251 339 )

 

(113 103 )

(251 339 )

KORTFRISTIGA SKULDER

 

 

Betalningsåtaganden

(14 500 )

(13 774 )

Upplupna kostnader

(36 719 )

(82 578 )

 

(51 219 )

(96 352 )

SUMMA SKULDER

(164 322 )

(347 691 )

NETTOTILLGÅNGAR

–

–

RESULTATRÄKNING

I tusen euro

 

2025

2024

INTÄKTER

 

 

Intäkter från transaktioner utan motprestation

 

 

Intäkter från donationer

138 236

169 603

Återkrav av kostnader

532

245

 

138 768

169 848

Intäkter från transaktioner med motprestation

 

 

Finansiella intäkter

3 087

6 690

Övriga intäkter från transaktioner med motprestation

10 546

13 551

 

13 634

20 240

Totala intäkter

152 402

190 089

KOSTNADER

 

 

Driftskostnader

(123 195 )

(161 869 )

Finansieringskostnad

(971 )

(28 )

Övriga kostnader

(28 235 )

(28 191 )

Totala kostnader

(152 402 )

(190 089 )

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

–

–

KASSAFLÖDESANALYS

I tusen euro

 

2025

2024

Ekonomiskt resultat för året

–

–

Operativ verksamhet

 

 

(Ökning)/minskning av förfinansiering

107 329

64 732

(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation

7 662

(1 917 )

Ökning/(minskning) av finansiella skulder

(138 236 )

(13 216 )

Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden

726

(486 )

Ökning/(minskning) av upplupna kostnader

(45 859 )

(39 126 )

Investeringsverksamhet

 

 

Ökning/minskning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet

936

(0 )

NETTOKASSAFLÖDE

(67 442 )

9 986

Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

(67 442 )

9 986

Likvida medel vid årets början

187 539

177 553

Likvida medel vid årets slut

120 097

187 539

DEL I.3

KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER  (25)

KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING

miljoner euro

 

31.12.2025

31.12.2024

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

 

 

Finansiella tillgångar

119

131

Förfinansiering

492

500

Fordringar med motprestation

5

5

 

616

637

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

 

 

Finansiella tillgångar

1

5

Förfinansiering

556

876

Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

56

63

Likvida medel

420

622

 

1 034

1 566

TOTALA TILLGÅNGAR

1 649

2 203

LÅNGFRISTIGA SKULDER

 

 

Finansiella skulder

(40 )

(88 )

 

(40 )

(88 )

KORTFRISTIGA SKULDER

 

 

Avsättningar

(0 )

(2 )

Betalningsåtaganden

(204 )

(272 )

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(733 )

(858 )

 

(936 )

(1 132 )

SUMMA SKULDER

(976 )

(1 220 )

NETTOTILLGÅNGAR

673

983

FONDER OCH RESERVER

 

 

Infordrat fondkapital – aktiva EUF

56 488

55 704

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år

2 252

2 252

Ekonomiskt resultat överfört från tidigare år

(56 973 )

(55 733 )

Ekonomiskt resultat för året

(1 094 )

(1 240 )

NETTOTILLGÅNGAR

673

983

KONSOLIDERAD RESULTATRÄKNING

miljoner euro

 

2025

2024

INTÄKTER

 

 

Intäkter från transaktioner utan motprestation

 

 

Återkravsverksamhet

13

42

Intäkter från donationer till förvaltningsfonderna

48

59

 

60

100

Intäkter från transaktioner med motprestation

 

 

Finansiella intäkter

11

26

Övriga intäkter

31

85

 

42

111

Totala intäkter

102

211

KOSTNADER

 

 

Stödinstrument

(942 )

(1 119 )

Kostnader genomförda av andra enheter

(4 )

(4 )

Kostnader genomförda av förvaltningsfonderna

(133 )

(168 )

Kostnader för samfinansiering

(1 )

(17 )

Finansieringskostnader

(41 )

(3 )

Övriga kostnader

(75 )

(140 )

Totala kostnader

(1 196 )

(1 451 )

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

(1 094 )

(1 240 )

KONSOLIDERAD KASSAFLÖDESANALYS

miljoner euro

 

2025

2024

Ekonomiskt resultat för året

(1 094 )

(1 240 )

Operativ verksamhet

 

 

Kapitaltillskott – bidrag

784

1 138

(Ökning)/minskning av bidrag till förvaltningsfonder

–

–

(Ökning)/minskning av förfinansiering

328

352

(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation

8

(13 )

Ökning/(minskning) av avsättningar

(2 )

2

Ökning/(minskning) av finansiella skulder

(48 )

3

Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden

(68 )

(134 )

Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(126 )

(252 )

Övriga intäkts- och kostnadsposter som inte påverkar likvida medel

–

-

Investeringsverksamhet

 

 

(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet

16

(42 )

NETTOKASSAFLÖDE

(201 )

(185 )

Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

(201 )

(185 )

Likvida medel vid årets början

622

807

Likvida medel vid årets slut

420

622

KONSOLIDERAD REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA

miljoner euro

 

Fondkapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

60 607

6 040

54 566

(55 733 )

2 252

1 086

Kapitaltillskott – bidrag

(62 )

(1 200 )

1 138

–

–

1 138

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(1 240 )

–

(1 240 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2024

60 544

4 840

55 704

(56 973 )

2 252

983

Kapitaltillskott – bidrag

(16 )

(800 )

784

–

–

784

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(1 094 )

–

(1 094 )

UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2025

60 528

4 040

56 488

(58 067 )

2 252

673

DEL I.4

RAPPORT OM DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET AVSEENDE EUF

INNEHÅLL

1.

 BAKGRUND 70
Tidigare EUF 70
Tionde och elfte EUF 71

2.

 EKONOMISKT GENOMFÖRANDE 72
EKONOMISKT UTFALL 72
MEDEL 79
DRIFTSUTGIFTER OCH SÄRSKILDA PROGRAM 79

3.

 ORDLISTA 89

1.   BAKGRUND

EUF lanserades 1959 och är det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla EU-stöd för utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). EUF:s främsta mål är att minska och på sikt utrota fattigdomen.

Den inrättades genom ett internt avtal mellan företrädarna för medlemsstaterna och styrs av en särskild kommitté. EUF:s medel utgörs av särskilda bidrag från EU-medlemsstaterna, vilka fastställer ett samlat belopp som ska anslås till fonden (under en period på fem år). Utöver de bidrag som nämns ovan kan medlemsstaterna också ingå samfinansieringsavtal eller lämna frivilliga ekonomiska bidrag till EUF. Europeiska kommissionen är ansvarig för det ekonomiska genomförandet av den verksamhet som bedrivs med hjälp av EUF:s medel. EIB förvaltar investeringsanslaget.

EUF är en fond som förvaltas på flerårsbasis. Varje EUF ingås för en period på cirka fem år och styrs av sin egen budgetförordning. Det interna avtal som inrättade den senaste EUF, den elfte EUF (2014–2020), trädde i kraft den 1 mars 2015. Sedan 2021 ingår samarbetet med AKS-länderna i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI). Redan pågående projekt som finansieras genom EUF kommer dock att fortsätta att genomföras enligt den rättsliga grunden för respektive EUF.

Denna rapport är utarbetad i enlighet med artikel 39 i budgetförordningen för elfte EUF (26). Den ger en bild av EUF:s inkomst- och utgiftstransaktioner med fokus på viktiga händelser som hade en betydande påverkan på det ekonomiska genomförandet under 2025.

Eftersom inga transaktioner pågår i tidigare EUF (27) innehåller denna rapport bara uppgifter för tionde och elfte EUF.

TIDIGARE EUF

Sjätte och sjunde EUF

Sjätte EUF avslutades under 2006 och sjunde EUF avslutades under 2008.

I enlighet med artikel 1.2 b i det interna avtalet för nionde EUF har saldon och tillbakadragna anslag från tidigare EUF överförts till nionde EUF.

Åttonde och nionde EUF

Under 2021 avslutades den åttonde EUF ekonomiskt och operativt med ett sammanlagt utgiftsbelopp på 10 374 miljoner euro. Kommissionen underrättade medlemsstaterna om att åttonde EUF skulle avslutas i det meddelande som lades fram för rådet i oktober 2021.

All verksamhet inom åttonde EUF har slutförts och alla kontroller har genomförts. Alla kontrakt och finansiella beslut har också avslutats i EUF:s räkenskaper. Alla betalningskrav, som fortfarande var utestående efter det operativa avslutandet, inbetalades eller avskrevs med undantag för fyra betalningskrav som följs av kommissionens rättstjänst. I enlighet med kommissionens beslut C(2003) 19044 överfördes dessa betalningskrav till nionde EUF.

Avslutningen av nionde EUF fortskrider väl. Det finns fortfarande fyra öppna kontrakt, varav två gäller revision och utvärderingar i södra Sudan (rådets beslut 2011/315/EU). Dessa åtgärder beslutades efter tidsfristklausulen för nionde EUF och kommer att avslutas inom den fastställda tidsramen och bidra till slutförandet av verksamheter och projekt med koppling till nionde EUF. Nionde EUF kan inte avslutas fullt ut förrän alla kontrakt har avslutats och efter det att utvärderingarna och revisionerna av dem har slutförts.

Mellan 2015 och 2025 genomförde kommissionen sju återbetalningar av anslag för åttonde/nionde EUF till ett totalt belopp av 1 925,19  (28) miljoner euro. Ett saldo på 1,2 miljoner euro återbetalades i januari 2026 (29) som en del av den första delbetalningen av medlemsstaternas bidrag till EUF för 2026.

TIONDE OCH ELFTE EUF

AVS–EG-partnerskapsavtalet (även kallat Cotonouavtalet) undertecknades den 23 juni 2000 i Cotonou av Europeiska gemenskapens medlemsstater och AKS-länderna. Det trädde i kraft den 1 april 2003 (för att inrätta nionde EUF). Cotonouavtalet ändrades två gånger, först genom det avtal som undertecknades i Luxemburg den 25 juni 2005 (som inrättade tionde EUF) och sedan genom det avtal som undertecknades i Ouagadougou den 22 juni 2010 (som inrättade elfte EUF).

Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) (30) trädde i kraft den 2 december 2001. Detta beslut ändrades den 19 mars 2007 (rådets beslut 2007/249/EG (31)).

Det interna avtalet om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med det reviderade Cotonouavtalet, som antogs av företrädarna för Europeiska gemenskapens medlemsstaters regeringar i augusti 2013, trädde i kraft i mars 2015.

Enligt Cotonouavtalet hade tionde EUF, under den andra perioden (2008–2013), en samlad budget på 22 682 miljoner euro. Av detta belopp anslogs

—

21 966 miljoner euro anslogs till AKS-länderna,

—

286 miljoner euro till ULT, och

—

430 miljoner euro till kommissionen som utgifter för administrativt stöd för programplanering och genomförande av EUF.

Beloppet för AKS-länderna är uppdelat på

—

17 766 miljoner euro för finansiering av nationella och regionala vägledande program,

—

2 700 miljoner euro för samarbete inom AKS-länderna och mellan olika regioner och

—

1 500 miljoner euro till investeringsanslag.

En ökad andel av budgeten avsattes för regionala program, varigenom betydelsen av regional ekonomisk integration betonas som grundläggande ram för nationell och lokal utveckling. En innovation i tionde EUF var skapandet av stimulansbidrag för varje land.

Enligt Cotonouavtalet finansieras den tredje perioden (2014–2020) med gemenskapsstöd till AKS-länderna och ULT genom elfte EUF med ett belopp på 30 506 miljoner euro, varav:

—

29 089 miljoner euro anslogs till AKS-länderna i enlighet med artiklarna 1.2 a och 2 d i det interna avtalet, och därav förvaltades 27 955 miljoner euro av Europeiska kommissionen,

—

364,5 miljoner euro anslogs till ULT i enlighet med artiklarna 1.2 a och 3.1 i det interna avtalet, och därav förvaltades 359,5 miljoner euro av Europeiska kommissionen. och

—

1 052,5 miljoner euro anslås för kommissionens finansiering av kostnaderna för programplanering och genomförande av medel från elfte EUF i enlighet med artikel 1.2 a i det interna avtalet.

2.   EKONOMISKT GENOMFÖRANDE

EKONOMISKT UTFALL

ANSLAGSUTVECKLING FÖR TIONDE EUF

TIONDE EUF ANSLAGSUTVECKLING: 31.12.2025 ANALYS AV ANSLAG PER INSTRUMENT

(miljoner euro)

INSTRUMENT

URSPRUNGLIGT ANSLAG

ACKUMULERAD ÖKNING/MINSKNING AV MEDEL den 31 december 2024

ÖKNING ELLER MINSKNING AV MEDEL UNDER 2025

Noter

NUVARANDE ANSLAGSNIVÅ

 

Samfinansiering

0

202

(9 )

 

193

AKS

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

21 326

(710 )

(86 )

 

20 530

DELSUMMA AKS

21 326

(508 )

(95 )

 

20 723

 

 

 

 

 

 

 

ULT

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

0

236

(1 )

 

236

DELSUMMA ULT

0

236

(1 )

 

236

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTALT TIONDE EUF

21 326

(272 )

(95 )

 

20 959

ANSLAGSUTVECKLING FÖR ELFTE EUF

ELFTE EUF ANSLAGSUTVECKLING: 31.12.2025 ANALYS AV ANSLAG PER INSTRUMENT

(miljoner euro)

INSTRUMENT

URSPRUNGLIGT ANSLAG

ACKUMULERAD ÖKNING/MINSKNING AV MEDEL den 31 december 2024

ÖKNING ELLER MINSKNING AV MEDEL UNDER 2025

Noter

NUVARANDE ANSLAGSNIVÅ

 

Samfinansiering

0

91

 

 

91

AKS

Kommissionens interna servicenivåavtal

0

1

 

 

1

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

30 060

(855 )

74

 

29 279

 

DELSUMMA AKS

30 060

(763 )

 

 

29 372

 

 

 

 

 

 

 

 

Samfinansiering

0

0

 

 

0

ULT

Kommissionens interna servicenivåavtal

0

0

 

 

0

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

0

354

1

 

354

 

DELSUMMA ULT

0

354

 

 

354

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTALT ELFTE EUF

30 060

(409 )

75

 

29 726

UTVECKLING AV TIONDE EUF:S ÅTAGANDEN, AVSATTA MEDEL OCH BETALNINGAR

KONSOLIDERAD REDOVISNING FÖR EUF PER DEN 31 DECEMBER 2025 TYP AV STÖD

AKS + ULT – Tionde EUF

(miljoner euro)

 

ANSLAG

BESLUT

AVSATTA MEDEL

BETALNINGAR

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

(1)

(2)

 

(2) : (1)

(3)

 

(3) : (2)

(4)

 

(4) : (3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

12 247

12 245

(23)

100 %

12 231

(24)

100 %

12 204

3

100 %

DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG

1 960

1 960

0

100 %

1 960

0

100 %

1 960

0

100 %

DELSUMMA: LIVSMEDELSTRYGGHET

341

481

(0 )

141 %

471

(12)

98 %

407

52

87 %

DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

526

526

 

100 %

526

0

100 %

522

 

99 %

DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER

3 550

3 538

(42 )

100 %

3 535

(26)

100 %

3 492

0

99 %

DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

1 905

1 760

(3 )

92 %

1 755

(0)

100 %

1 704

9

97 %

Samfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

178

175

(0 )

99 %

175

(0)

100 %

175

0

100 %

DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

5

5

 

110 %

5

 

100 %

5

 

100 %

DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER

11

11

 

100 %

11

 

100 %

11

 

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

182

181

(1)

100 %

180

0

99 %

172

 

96 %

DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG

14

14

 

100 %

14

 

100 %

14

 

100 %

DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

5

5

 

100 %

5

 

100 %

5

 

100 %

DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

34

34

0

100 %

34

0

99 %

34

 

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTALT: AKS + ULT (INKL. RESERVER) (A + B)

20 959

20 937

(69)

100 %

20 902

(62)

100 %

20 705

65

99 %

UTVECKLING AV ELFTE EUF:S ÅTAGANDEN, AVSATTA MEDEL OCH BETALNINGAR

KONSOLIDERAD REDOVISNING FÖR EUF PER DEN 31 DECEMBER 2025 TYP AV STÖD

AKS + ULT – Elfte EUF

(miljoner euro)

 

ANSLAG

BESLUT

AVSATTA MEDEL

BETALNINGAR

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

(1)

(2)

 

(2) : (1)

(3)

 

(3) : (2)

(4)

 

(4) : (3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

14 977

14 915

(217)

100 %

14 696

(107)

99 %

13 280

452

90 %

DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG

1 053

1 053

(2)

100 %

1 052

0

100 %

1 027

4

98 %

DELSUMMA: ÖVERBRYGGNINGSANSLAG

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: LIVSMEDELSTRYGGHET

112

112

0

100 %

112

0

100 %

50

7

44 %

DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

1 076

1 062

(2)

99 %

1 059

(1)

100 %

1 008

41

95 %

DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER

3 938

3 846

(13)

98 %

3 910

(24)

102 %

3 635

120

93 %

DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

7 135

7 114

(54)

100 %

7 051

(31)

99 %

6 415

196

91 %

Samfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

46

45

(0)

98 %

45

(0)

100 %

43

 

97 %

DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

4

4

 

100 %

4

 

100 %

4

 

100 %

DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER

33

33

0

100 %

33

0

100 %

32

3

100 %

DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

10

10

4

100 %

10

4

100 %

9

3

95 %

Reserv som inte kan tas i anspråk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – TIONDE EUF

287

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – ELFTE EUF

699

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommissionens interna servicenivåavtal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

1

1

 

52 %

1

 

100 %

1

 

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

211

210

(1)

100 %

193

(0)

92 %

193

 

100 %

DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG

12

12

0

100 %

12

0

100 %

12

 

100 %

DELSUMMA: ÖVERBRYGGNINGSANSLAG

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

7

7

0

100 %

6

0

95 %

6

0

98 %

DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

102

102

0

100 %

102

0

99 %

85

1

83 %

Reserv som inte kan tas i anspråk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – TIONDE EUF

19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – ELFTE EUF

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTALT: AKS + ULT (INKL. RESERVER) (A + B)

29 726

28 525

(285)

96 %

28 284

(160)

99 %

25 800

828

91 %

MEDEL

Typ av intäkt

Medlemsstaternas bidrag är EUF:s viktigaste resurser. Tre gånger per år infordrar Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken bidrag från medlemsstaterna till EUF. De bidragsbelopp som infordras varje år speglar den betalning som ska täckas under året.

Sammanfattning av medlemsstaternas bidrag

Image 2

DRIFTSUTGIFTER OCH SÄRSKILDA PROGRAM

Typ av utgift

Det belopp som är tillgängligt i den fleråriga budgetramen består av 3 % som anslagits till kommissionen för utgifter för administrativt stöd och 97 % som anslagit för genomförandet av EUF-projekt. Beloppen fastställs genom varje internt avtal och kan ökas genom frivilliga bidrag och intäkter från transaktioner.

Fördelning per typ av utgift av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

OPERATIVT GENOMFÖRANDE, GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

(tionde och elfte EUF) 2025

 

 

 

ANSLAG

BESLUT

AVSATTA MEDEL

BETALNINGAR

 

 

 

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

SAMMANLAGT

ÅRLIGEN

%

 

 

 

(1)

(2)

 

(2) : (1)

(3)

 

(3) : (2)

(4)

 

(4) : (3)

GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER TIONDE OCH ELFTE EUF

1 622

1 608

(2)

99,1 %

1 605

(1)

99,8 %

1 550

41

96,6 %

OPERATIVT GENOMFÖRANDE (A + B) TIONDE OCH ELFTE EUF

50 685

49 461

(353)

97,6 %

49 186

(222)

99,4 %

46 506

893

94,5 %

Image 3

Fördelning per region och land av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts

KUMULERADE BELOPP FÖR EUF den 31 december 2025 PER LAND I % AV ANSLAG

 

Tionde och elfte EUF

TOTALT TIONDE OCH ELFTE EUF (i miljoner euro)

Kumulerat 2025

Anslag

Beslut

i procent av anslag

Avsatta medel

i procent av anslag

Betalningar

i procent av anslag

AKS

Allmänna/administrativa anslag/intressen

1 629

1 610

99 %

1 612

99 %

1 547

95 %

Reserv/Ej fördelad per land

3 540

2 553

72 %

2 553

72 %

2 553

72 %

Alla AKS-länder

5 169

4 163

81 %

4 165

81 %

4 100

79 %

Angola

346

345

100 %

344

99 %

330

95 %

Benin

732

731

100 %

730

100 %

702

96 %

Botswana

126

126

100 %

126

100 %

126

100 %

Burkina Faso

1 277

1 277

100 %

1 274

100 %

1 264

99 %

Burundi

564

564

100 %

562

100 %

550

97 %

Kamerun

520

520

100 %

519

100 %

492

95 %

Kap Verde

144

144

100 %

144

100 %

144

100 %

Komorerna

77

77

100 %

76

98 %

75

97 %

Kongo

163

163

100 %

161

99 %

156

96 %

Demokratiska republiken Kongo

1 401

1 399

100 %

1 385

99 %

1 317

94 %

Elfenbenskusten

702

702

100 %

700

100 %

690

98 %

Djibouti

175

175

100 %

173

99 %

165

94 %

Eritrea

195

195

100 %

195

100 %

165

85 %

Etiopien

1 596

1 596

100 %

1 592

100 %

1 425

89 %

Gabon

33

31

95 %

31

94 %

31

94 %

Gambia

302

302

100 %

300

99 %

291

96 %

Ghana

784

784

100 %

781

100 %

741

94 %

Guinea-Bissau

184

184

100 %

182

99 %

180

98 %

Guinea

500

500

100 %

495

99 %

444

89 %

Mauritius

82

82

100 %

82

100 %

82

100 %

Kenya

853

840

98 %

839

98 %

784

92 %

Lesotho

247

246

100 %

246

99 %

215

87 %

Liberia

485

485

100 %

483

99 %

456

94 %

Madagaskar

774

774

100 %

754

97 %

685

89 %

Malawi

1 018

1 015

100 %

1 007

99 %

932

92 %

Mali

1 295

1 295

100 %

1 291

100 %

1 257

97 %

Mauretanien

343

341

100 %

340

99 %

333

97 %

Moçambique

1 431

1 424

100 %

1 413

99 %

1 240

87 %

Namibia

187

186

100 %

185

99 %

177

95 %

Niger

1 261

1 256

100 %

1 254

99 %

1 251

99 %

Nigeria

1 085

1 085

100 %

1 085

100 %

1 050

97 %

Uganda

928

912

98 %

905

98 %

851

92 %

Centralafrikanska republiken

609

609

100 %

608

100 %

595

98 %

Rwanda

831

831

100 %

831

100 %

828

100 %

São Tomé och Príncipe

55

55

100 %

53

98 %

51

93 %

Senegal

662

662

100 %

659

100 %

637

96 %

Seychellerna

22

22

100 %

22

100 %

22

100 %

Sierra Leone

652

652

100 %

650

100 %

634

97 %

Somalia

896

895

100 %

893

100 %

892

100 %

Sudan

298

298

100 %

298

100 %

298

100 %

Sydsudan

91

91

100 %

91

100 %

91

100 %

Eswatini (Swaziland)

121

121

100 %

121

100 %

115

95 %

Tanzania

1 171

1 171

100 %

1 160

99 %

1 102

94 %

Tchad

930

926

99 %

910

98 %

841

90 %

Togo

373

373

100 %

373

100 %

370

99 %

Zambia

825

825

100 %

814

99 %

734

89 %

Zimbabwe

461

461

100 %

459

100 %

457

99 %

* Totalt Afrika

27 809

27 748

100 %

27 598

99 %

26 268

94 %

Antigua och Barbuda

15

15

100 %

15

100 %

15

98 %

Barbados

22

22

100 %

22

100 %

21

98 %

Belize

42

42

100 %

41

96 %

37

87 %

Dominica

40

40

100 %

40

100 %

40

100 %

Grenada

20

20

100 %

20

100 %

20

100 %

Guyana

79

79

100 %

78

99 %

77

98 %

Haiti

995

991

100 %

923

93 %

822

83 %

Jamaica

235

235

100 %

233

99 %

226

96 %

Dominikanska republiken

281

281

100 %

279

99 %

279

99 %

Saint Lucia

32

32

100 %

32

100 %

32

100 %

Saint Kitts och Nevis

6

6

100 %

6

99 %

6

99 %

Saint Vincent och Grenadinerna

26

26

99 %

26

99 %

24

92 %

Surinam

27

26

96 %

26

96 %

26

96 %

Trinidad och Tobago

28

28

100 %

28

99 %

28

99 %

* Totalt Karibien

1 850

1 845

100 %

1 769

96 %

1 653

89 %

Fiji

48

48

100 %

48

100 %

48

100 %

Cooköarna

5

5

100 %

5

100 %

5

100 %

Salomonöarna

66

66

100 %

66

100 %

66

100 %

Kiribati

42

42

99 %

41

98 %

41

97 %

Marshallöarna

17

17

100 %

17

100 %

17

100 %

Mikronesien

23

22

97 %

22

97 %

18

78 %

Nauru

4

4

100 %

4

100 %

4

100 %

Niue

3

3

100 %

3

100 %

3

100 %

Palau

4

4

100 %

4

100 %

4

100 %

Papua Nya Guinea

239

239

100 %

233

98 %

227

95 %

Västsamoa

67

66

99 %

66

99 %

66

99 %

Östtimor

166

166

100 %

166

100 %

161

97 %

Tonga

28

28

100 %

28

100 %

28

100 %

Tuvalu

13

13

100 %

13

100 %

13

100 %

Vanuatu

55

55

100 %

54

99 %

53

97 %

* Totalt Stillahavsområdet

779

777

100 %

770

99 %

752

97 %

Anslag till flera AKS-länder

7 967

7 862

99 %

7 908

99 %

7 473

94 %

Afrikanska länder med portugisiska som officiellt språk

59

59

100 %

58

99 %

58

98 %

Regionen Södra Afrika tionde EUF

129

129

100 %

129

100 %

127

98 %

Regionen Södra Afrika tionde EUF

546

543

100 %

539

99 %

451

83 %

Regionen Östra Afrika och Australien

2 989

2 981

100 %

2 960

99 %

2 650

89 %

Centralafrika Regionen östra och södra Afrika

1 919

1 918

100 %

1 901

99 %

1 737

91 %

Västafrikanska regionen Karibien

533

527

99 %

522

98 %

439

82 %

Stillahavsregionen

322

318

99 %

298

93 %

259

81 %

* Totalt regionalt samarbete AKS

14 464

14 338

99 %

14 316

99 %

13 195

91 %

AKS

50 070,99

48 871,60

98 %

48 617,47

97 %

45 968,94

92 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ULT

Reserv/Ej fördelad per land/territorium

34

12

34 %

11

33 %

11

33 %

Alla utomeuropeiska länder och territorier

34

12

34 %

11

33 %

11

33 %

Anguilla

27

27

100 %

27

100 %

27

100 %

Falklandsöarna

10

10

100 %

10

100 %

10

100 %

Pitcairnöarna

5

5

100 %

5

100 %

5

100 %

Turks- och Caicosöarna

32

32

100 %

32

100 %

32

100 %

Brittiska Jungfruöarna

2

2

100 %

2

100 %

2

100 %

Montserrat

33

33

100 %

33

100 %

33

100 %

Sankt Helena

38

38

100 %

38

100 %

38

100 %

* Totalt brittiska utomeuropeiska länder och territorier

146

146

100 %

146

100 %

146

100 %

Nederländska Antillerna

38

37

98 %

20

54 %

20

54 %

Nederländska Antillerna – Bonaire

4

4

98 %

4

98 %

4

98 %

Nederländska Antillerna – Saba

3

3

100 %

3

100 %

3

100 %

Nederländska Antillerna – Sint-Eustatius

2

2

100 %

2

100 %

2

100 %

Aruba

21

21

98 %

21

98 %

21

98 %

Sint-Maarten

14

14

100 %

13

95 %

5

39 %

* Totalt nederländska utomeuropeiska länder och territorier

83

82

99 %

64

77 %

56

68 %

Wallis och Futuna

39

38

99 %

37

95 %

29

76 %

Mayotte

29

29

100 %

29

100 %

29

100 %

Nya Kaledonien

50

50

100 %

50

100 %

50

100 %

Franska Polynesien

49

49

100 %

49

100 %

49

100 %

Saint-Pierre-et-Miquelon

47

47

100 %

47

100 %

47

100 %

* Totalt franska utomeuropeiska länder och territorier

214

213

100 %

212

99 %

204

96 %

region

137

137

100 %

136

99 %

119

87 %

* Totalt regionalt samarbete ULT

137

137

100 %

136

99 %

119

87 %

ULT

613,69

589,78

96 %

569,00

93 %

536,59

87 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTALT: AKS + ULT

 

50 684,68

49 461,38

98 %

49 186,47

97 %

46 505,53

92 %

Fördelning per utgiftsområde för elfte EUF av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts

Fördelning per utgiftsområde för elfte EUF av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts (DAC sektorkoder)

(miljoner euro)

Sektor

Avsatt

Kontrakt har upprättats

Betalning har gjorts

Social infrastruktur och tjänster

 

 

 

110-Utbildning

1 177,56

1 162,86

1 067,50

120-Hälso- och sjukvård

2 125,44

2 519,13

2 370,49

130-Befolkningspolitik/-program och reproduktiv hälsa

352,44

49,94

43,95

140-Vatten och sanitet

785,55

861,63

632,91

150-Nationella myndigheter och civilsamhället

5 700,30

5 940,90

5 772,26

160-Annan social infrastruktur och tjänster

964,74

1 403,10

1 643,11

Social infrastruktur och tjänster TOTALT

11 106,04

11 937,55

11 530,22

Ekonomisk infrastruktur och tjänster

 

 

 

210-Transport och lagring

1 401,54

2 091,05

1 378,12

220-Kommunikationer

140,58

147,05

137,97

230-Energi

2 011,97

2 049,24

1 474,99

240-Banktjänster och finansiella tjänster

484,68

533,73

503,53

250-Företagstjänster och andra tjänster

339,92

329,60

288,28

Ekonomisk infrastruktur och tjänster TOTALT

4 378,70

5 150,66

3 782,88

Produktionssektorer

 

 

 

310-Jordbruk, skogsbruk och fiske

3 317,10

3 144,49

2 649,43

320-Industri, mineraltillgångar och gruvindustri, byggverksamhet

632,36

525,39

384,77

330-Handel och turism

502,26

434,74

338,86

Produktionssektorer TOTALT

4 451,72

4 104,61

3 373,06

Flersektoriellt / övergripande

 

 

 

410-Allmänt miljöskydd

984,89

843,66

756,56

430-Övrigt flersektoriellt

3 881,80

2 617,61

1 947,95

Flersektoriellt/övergripande TOTALT

4 866,68

3 461,26

2 704,51

Råvarustöd och allmänt programbistånd

 

 

 

510-Allmänt budgetstöd

3 113,40

3 176,31

2 531,91

520-Utvecklingsbistånd för livsmedel

611,90

390,58

365,68

Råvarustöd och allmänt programbistånd TOTALT

3 725,30

3 566,89

2 897,59

Skuldåtgärder

 

 

 

600-Skuldåtgärder

183,00

183,00

183,00

Skuldåtgärder TOTALT

183,00

183,00

183,00

Humanitärt bistånd

 

 

 

720-Katastrofinsatser

743,62

452,44

447,63

730-Återuppbyggnad, katastrofbistånd och återanpassning

137,53

65,06

42,39

740-Katastrofberedskap

72,49

110,12

101,07

Humanitärt bistånd TOTALT

953,63

627,61

591,09

Givares administrativa kostnader / ej anslagna / ospecificerade

 

 

 

910-Givares administrativa kostnader

993,19

948,32

896,03

998 Ej anslagna / ospecificerade

183,74

41,61

27,23

Ej tillämpligt – ej tillgängligt

245,98

1,57

1,15

Administrativa kostnader för givare / ej anslagna / ospecificerade TOTALT

1 422,91

991,50

924,42

TOTALT BELOPP FÖR ELFTE EUF

31 087,97

30 023,09

25 986,75

Fördelning per utgiftsområde för elfte EUF av ackumulerade belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts

Image 4

Image 5

Image 6

3.   ORDLISTA

Administrativa anslag

Anslag för att täcka enheters löpande kostnader (personal, byggnader, kontorsutrustning).

Anslag

Budgetfinansiering.

I budgeten planeras både åtaganden (rättsliga utfästelser om finansiering) och betalningar (kontantutbetalning eller banköverföring till stödmottagare). Anslag för åtaganden och betalningar är ofta separerade i tiden (differentierade anslag), eftersom det är vanligt att man först gör fullständiga åtaganden för fleråriga program och projekt under samma år man fattar beslut om dem, medan betalningarna sedan görs under ett antal år i takt med att programmet och projekten fortsätter genomföras.

Anslag som förfaller

Outnyttjade anslag som ska annulleras vid räkenskapsårets slut. När ett anslag förfaller innebär det att tillståndet att ådra sig utgifter och/eller skulder för hela eller delar av anslaget annulleras.

Gemensamma företag (och EIT) får i enlighet med sina finansiella regler föra upp eventuella outnyttjade anslag i sin beräkning av inkomster och utgifter under högst tre på varandra följande räkenskapsår (enligt den så kallade n+3-regeln). Därmed kan anslag för gemensamma företag som förfallit återanvändas fram till räkenskapsår n+3.

Annullering av anslag

Anslag som inte har tagits i anspråk i slutet av räkenskapsåret och som inte kan överföras ska annulleras.

Antagen budget

Budgetförslaget blir den antagna budgeten så snart det har godkänts av budgetmyndigheten.

Betalningsbemyndiganden

Betalningsbemyndiganden täcker utgifter som förfaller till betalning under det innevarande året och som härrör från rättsliga åtaganden som kan ha ingåtts antingen under innevarande år eller tidigare år.

Bidrag

Direkta ekonomiska bidrag från budgeten till tredjepartsmottagare som deltar i verksamhet som främjar unionens politik.

Budgetgenomförande

Förbrukning av budgeten genom utgifts- och inkomsttransaktioner.

Budgetpost/Budgetrubrik/Budgetsituation

När det gäller budgetens struktur tas inkomster och utgifter upp i budgeten enligt en bindande kontoplan som avspeglar karaktären hos och syftet med varje post som införts av budgetmyndigheten. De enskilda rubrikerna (avdelning, kapitel, artikel eller punkt) utgör en formell beskrivning av kontoplanen.

Budgetutfall

Skillnaden mellan erhållna inkomster och utbetalda belopp, inklusive justeringar för överföringar, annulleringar och valutakursskillnader.

För EU:s organ och byråer ska det belopp som blir resultatet återbetalas till den finansierande myndigheten.

Budgetåtagande

Åtgärd genom vilken den behöriga utanordnaren reserverar de budgetanslag som är nödvändiga för att täcka senare betalningar för att uppfylla rättsliga åtaganden.

Differentierade anslag

Differentierade anslag används för att finansiera fleråriga insatser. De täcker för innevarande räkenskapsår den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som ingåtts för insatser vars genomförande sträcker sig över mer än ett räkenskapsår.

Driftsanslag

Driftsanslagen finansierar arbetet på olika politikområden, huvudsakligen genom utbetalning av bidrag eller inom ramen för upphandling.

Ekonomiskt resultat

Utgifters och inkomsters effekter på balansräkningen på grundval av reglerna för periodiserad redovisning.

Fastställda fordringar

Rätt att uppbära inkomster från en gäldenär som erkänns genom utfärdande av ett betalningskrav.

Icke-differentierade anslag

Anslag som tillgodoser årliga behov och för vilka åtaganden därför måste göras under budgetåret. Endast belopp som berättigar till automatisk överföring kan betalas ut påföljande år. Icke-differentierade anslag som inte har utnyttjats, dvs. för vilka åtaganden gjorts i slutet av året, annulleras (såvida inte kommissionen i undantagsfall genom ett beslut godkänner en icke-automatisk överföring). Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka administrativa utgifter och åtagandebemyndigandena motsvarar betalningsbemyndigandena.

Inkomster avsatta för särskilda ändamål

Inkomster som erhållits för att finansiera specifika utgiftsposter.

Rättslig grund / grundläggande rättsakt

Den rättsakt som antagits av den lagstiftande myndigheten (vanligtvis rådet och Europaparlamentet) och som specificerar målet för unionens utgiftsprogram, syftet med anslagen, reglerna för intervention, sista giltighetsdag och de relevanta finansiella regler som ska tjäna som rättslig grund för genomförandet av utgiftsprogrammet.

Rättsliga åtaganden

Den handling genom vilken utanordnaren ingår en förpliktelse gentemot tredje part som medför en belastning för unionens budget.

Vanliga former av rättsliga åtaganden är kontrakt vid upphandling, bidragsöverenskommelser och bidragsbeslut.

Tillbakadragande

En åtgärd varigenom den behöriga utanordnaren helt eller delvis annullerar ett avdelande av anslag som tidigare gjorts genom ett budgetåtagande.

Utestående åtaganden

Utestående åtaganden (eller RAL, från franskans reste à liquider) definieras som anslagna belopp för vilka åtaganden gjorts men som ännu inte har betalats ut. De uppkommer på grund av användningen av fleråriga program och den åtskillnad som görs mellan åtagande- respektive betalningsbemyndiganden.

Utestående åtaganden (Reste à liquider)

Belopp som återstår att betala för ett budgetåtagande vid en viss tidpunkt. Jfr utestående åtaganden.

Utgifter

Term som används för att beskriva utgifter som belastar budgeten härrörande från alla typer av finansieringskällor

Valutakursskillnader

Den skillnad som beror på valutakurser som tillämpas på transaktioner med länder utanför euroområdet eller på omvärdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta vid avslutandet av räkenskaper.

Åtagandebemyndiganden

Åtagandebemyndiganden täcker det totala värdet för rättsliga åtaganden (kontrakt, bidragsöverenskommelser eller bidragsbeslut) som kan undertecknas under det innevarande räkenskapsåret.

Ändringsbudget

Beslut som fattats under budgetåret för att ändra (öka, minska, överföra) delar av den antagna budgeten för det året.

Överföring av anslag

Undantag från principen om ettårighet i den mån anslag som inte kunnat användas under ett visst budgetår får överföras, under stränga villkor och i undantagsfall, för användning under det påföljande året.

Överföringar mellan budgetposter

Överföringar mellan budgetposter innebär att anslag omfördelas från en budgetpost till en annan, under loppet av räkenskapsåret, vilket utgör ett undantag från principen om specificering.

Överskott

Positiv skillnad mellan inkomster och utgifter och som ska lämnas tillbaka till den finansierande myndigheten. Jfr. budgetutfall.

DEL II

ÅRSRAPPORT OM GENOMFÖRANDET – MEDEL SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

STYRELSEN

INVESTERINGSANSLAGET

FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅR

PER DEN 31 DECEMBER 2025

(1)

Oberoende revisorns rapport

(2)

Rapport över finansiell ställning

(3)

Rapport över resultat och övrigt totalresultat

(4)

Rapport över ändringar vad gäller bidragsgivarnas medel

(5)

Rapport över kassaflöden

(6)

Noter till den finansiella rapporten för helåret

RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING PER DEN 31 DECEMBER 2025

(i tusen euro)

 

Noter

31.12.2025

31.12.2024

TILLGÅNGAR

 

 

 

Likvida medel

5

1 665 129

1 638 604

Fordringar på bidragsgivare

9/16

-

7 482

Likvida finansiella tillgångar

10

-

-

Finansiella derivat

6

7,819

783

Lån och förskott

7.1

1 063 511

1 498 048

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

8

745 934

834 621

Övriga tillgångar

11

36 833

-

Totala tillgångar

 

3 519 226

3 979 538

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA

 

 

 

SKULDER

 

 

 

Finansiella derivat

6

411

39 210

Förutbetalda intäkter

12

44 845

47 725

Avsättningar för låneåtaganden

13

17 585

18 320

Skulder till tredje parter

14

658 146

566 083

Övriga skulder

15

3 044

3 289

Totala skulder

 

724 031

674 627

Medel från bidragsgivarna

16/17

2 795 195

3 304 911

Totala skulder och medel från bidragsgivarna

 

3 519 226

3 979 538

RAPPORT ÖVER RESULTAT OCH ÖVRIGT TOTALRESULTAT FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM UPPHÖRDE DEN 31 DECEMBER 2025

(i tusen euro)

 

Noter

Från och med den 1.1.2025

till och med den 31.12.2025

Från och med den 1.1.2024

till och med den 31.12.2024

Ränta och liknande intäkter (*2)

19

116 470

156 601

Ränta och liknande kostnader

19

-1 700

-1 805

Ränta och liknande intäkter netto

 

114 770

154 796

Intäkter från avgifter och provisioner

20

4 103

20

Kostnader för avgifter och provisioner

20

-88

- 212

Nettointäkter från avgifter och provisioner

 

4 015

- 192

Ändringar i verkligt värde på finansiella derivat

6

45 836

-94 192

Nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

21

24 877

-34 096

Nettoresultat på lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

7.1

-6 948

-5 436

Nettovalutaresultat

22

-90 703

81 907

Nettoresultat av finansiella transaktioner

 

-26 938

-51 817

Ändring i nedskrivning av lån och förskott netto efter återföring

7.2

8 915

12 145

Ändring i avsättningar för låneåtaganden, netto efter återföring

13

735

718

Allmänna administrativa kostnader

23

-19 942

-24 794

Årets resultat

 

81 555

90 856

Sammantaget totalresultat för året

 

81 555

90 856

(*2)  För det år som slutade den 31 december 2025 omfattade ränta och liknande intäkter 109,7 miljoner euro (år 2024: 144,3 miljoner euro) beräknat på tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.

RAPPORT ÖVER ÄNDRINGAR VAD GÄLLER BIDRAGSGIVARNAS MEDEL FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM UPPHÖRDE DEN 31 DECEMBER 2025

(i tusen euro)

 

Noter

Infordrade bidrag

Tillgängliga återflöden

Balanserade vinstmedel

Totalt

Den 1 januari 2025

 

3 721 695

- 897,690

480 906

3 304 911

Bidrag från medlemsstaterna som infordrats under året

16

-

-

-

-

Tillgängliga återflöden i förhållande till 2024

17

-

- 591 271

-

- 591 271

Resultat år 2025

 

-

-

81 555

81 555

Ändringar vad gäller bidragsgivarnas medel

 

-

- 591 271

81 555

- 509 716

Den 31 december 2025

 

3 721 695

-1 488 961

562 461

2 795 195

 

 

Infordrade bidrag

Tillgängliga återflöden

Balanserade vinstmedel

Totalt

Den 1 januari 2024

 

3 721 695

- 587 913

390 050

3 523 832

Bidrag från medlemsstaterna som infordrats under året

16

-

-

-

-

Tillgängliga återflöden i förhållande till 2023

17

-

- 309 777

-

- 309 777

Resultat år 2024

 

-

-

90 856

90 856

Ändringar vad gäller bidragsgivarnas medel

 

-

- 309 777

90 856

- 218 921

Den 31 december 2024

 

3 721 695

- 897 690

480 906

3 304 911

RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN FÖR DET RÄKENSKAPSÅR SOM UPPHÖRDE DEN 31 DECEMBER 2025

(i tusen euro)

 

Noter

Från den 1.1.2025 till den 31.12.2025

Från den 1.1.2024 till den 31.12.2024

OPERATIV VERKSAMHET

 

 

 

Årets resultat  (*3)

 

81 555

90 856

Justeringar för:

 

 

 

Nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

 

-5 176

52 265

Ändring i nedskrivning av lån och förskott netto efter återföring

7.2

-8 915

-12 145

Nettoresultat på lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

7

6 948

5 436

Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på lån och förskott

 

-3 776

-2 229

Ändring i avsättningar för låneåtaganden, netto efter återföring

 

- 735

- 718

Ändringar i verkligt värde på derivat

13

-45 836

94 192

Ändring av förutbetalda intäkter

12

-2 880

- 790

Valutakursändringars effekter på lån

 

95 552

-78 744

Effekten av valutakursförändringar på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

 

58 444

-23 199

Valutakursändringars effekter på likvida medel

 

11 405

-5 282

Rörelsevinst/(rörelseförlust) före ändringar av tillgångar och skulder

 

186 586

119 642

Låneutbetalningar

7

- 106 653

- 101 394

Återbetalning av lån

7

398 998

371 568

Ändring av upplupna räntor på likvida medel

5

-2 331

- 646

Utbetalningar från aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

8

-51 701

-69 392

Nettoavkastning på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

 

90 480

23 033

Mottagna utdelningar

21

18 573

16 548

Minskning av övriga tillgångar

 

-

616

(Minskning) av övriga skulder

 

- 245

-49

(Minskning) av belopp som ska utbetalas till Europeiska investeringsbanken

 

-44 913

- 985

Nettokassaflöde (nyttjat i) / från den operativa verksamheten

 

488 794

358 941

FINANSIERINGSVERKSAMHET

 

 

 

Belopp som erhållits från medlemsstaterna avseende räntesubventioner och tekniskt bistånd

 

7 482

286 800

Belopp som betalats för medlemsstaternas räkning avseende räntesubventioner och tekniskt bistånd

 

- 108 597

-68 256

Bidrag som betalats ut för medlemsstaternas räkning

 

- 347 418

- 309 777

Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet

 

- 448 533

-91 233

Nettoökning av likvida medel

 

40 261

267 708

Sammanfattande rapport över kassaflöden:

 

 

 

Likvida medel vid räkenskapsårets början

 

1 633 830

1 371 404

Nettokassaflöde (nyttjat i) / från:

 

 

 

Operativ verksamhet

 

488 794

358 941

Finansieringsverksamhet

 

- 448 533

-91 233

Effekter till följd av likvida medels valutakursförändringar

 

-11 405

-5 282

Likvida medel vid räkenskapsårets slut

 

1 662 686

1 633 830

Likvida medel består av:

 

 

 

Kontanter

5

146 087

212 466

Tidsbunden inlåning (exklusive upplupen ränta)

5

556 329

304 538

Bankcertifikat

5

960 270

1 116 826

 

 

1 662 686

1 633 830

(*3)  Årets resultat inkluderar ränteintäkter, vilka uppgick till 109,8 miljoner euro (2024: 149,1 miljoner euro) och ränteutgifter, vilka uppgick till 1,8 miljoner euro (2024: 1,9 miljoner euro).

Noter till årsredovisningen per den 31 december 2025

1   Allmän information

Investeringsanslaget upprättades inom ramen för Cotonouavtalet om samarbete och utvecklingsstöd (avtalet), som förhandlades fram mellan länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna) respektive EU och dess medlemsstater den 23 juni 2000 och som reviderades den 25 juni 2005 och den 22 juni 2010. Samoaavtalet, som ersätter Cotonouavtalet som den nya ramen för samarbete mellan Europeiska unionen och Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (OSAKS) (rådets beslut (EU) 2023/2862 av den 30 oktober 2023), undertecknades den 15 november 2023 och trädde i kraft den 1 januari 2024. Det efterträder Cotonouavtalet, som har reglerat förbindelserna mellan EU och AKS-länderna sedan 2000. Denna övergång säkerställer kontinuitet i partnerskapen samtidigt som aktuella globala utmaningar hanteras.

Investeringsanslaget är inte en separat juridisk person och Europeiska investeringsbanken (EIB eller banken) förvaltar bidragen på medlemsstaternas vägnar (givare) i enlighet med villkoren i avtalet och fungerar som en förvaltare av investeringsanslaget.

Investeringsanslagets varaktighet har inte fastställts. Det interna avtalet för elfte EUF fortsätter att vara i kraft (i enlighet med artikel 14.3 i avtalet) under den tid som krävs för att alla transaktioner som finansieras inom ramen för AKS–EU-partnerskapsavtalet, ULT-beslutet och den fleråriga budgetramen ska kunna genomföras i sin helhet.

Finansieringen enligt avtalet kommer från EU-medlemsstaternas budgetar. EU-medlemsstaterna bidrar med de belopp som fördelas för att finansiera investeringsanslaget och bidragen till finansieringen av räntesubventioner enligt de fleråriga budgetramarna (det första finansprotokollet omfattar perioden 2000–2007 och kallas nionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF), det andra finansprotokollet omfattar perioden 2008–2013 och kallas tionde EUF och det tredje finansprotokollet omfattar perioden 2014–2020 och kallas elfte EUF). EIB har anförtrotts förvaltningen av följande:

(i)

Investeringsanslaget som är en revolverande fond med riskhanteringsförmåga på 3 685,5 miljoner euro avsedd att främja investeringar från den privata sektorn i AKS-länderna, av vilka 48,5 miljoner euro tilldelas de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT).

(ii)

Bidrag för finansiering av räntesubventioner till ett värde av högst 1 220,85 miljoner euro för AKS-länder och högst 8,5 miljoner euro för ULT. Högst 15 % av dessa subventioner får användas för att finansiera projektrelaterat tekniskt bistånd.

Den 23 december 2020 beslutade rådet att förlänga perioden för investeringsanslagets åtaganden med minst sex månader. Efter förlängningen godkände banken transaktioner i enlighet med sitt mandat fram till den 30 juni 2021 (rådets beslut (EU) 2020/2233 av den 23 december 2020 om ingående av åtaganden för medel som härrör från återflöden inom ramen för AVS-investeringsanslaget från transaktioner inom ramen för nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonderna (32)).

EU och AKS har enats om att ändra beslutet om övergångsåtgärder för att förlänga tillämpningen av bestämmelserna i AKS–EU-partnerskapsavtalet fram till den 31 december 2023, eller fram till ikraftträdandet av det nya avtalet eller provisorisk tillämpning av det nya avtalet mellan unionen och AKS-staterna, beroende på vilket som inträffar först (beslut nr 3/2019 av AVS–EU-ambassadörskommittén om antagande av övergångsåtgärder i enlighet med artikel 95.4 i AVS–EU-partnerskapsavtalet, som senare ändrades genom beslut nr 3/2021 av AVS–EU-ambassadörskommittén (33) av den 26 november 2021 om ändring av rådets beslut (EU) 2022/970 (34) av den 16 juni 2022 och beslut nr 2/2023 av AKS–EU-ambassadörskommittén (35) av den 25 oktober 2023).

Förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, som trädde i kraft den 14 juni 2021 (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (36) av den 9 juni 2021), utgör den primära rättsliga grunden för EU:s bistånd utanför EU under 2021–2027 och styrningen av bankens nya institutionella mandat för verksamhet utanför Europeiska unionen, inbegripet AKS-regionen. Detta inkluderar integreringen av EUF, som då hanterades utanför EU-budgeten, i EU-budgeten. Förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete kommer att ge kommissionen den rättsliga grunden att anförtro framtida EU-mandat till EIB för dess verksamhet utanför EU. Den kommer också att utgöra ramen för unionens externa investeringar i samarbete med partnerinstitut genom bidrag eller garantier från EU-budgeten.

Framöver ska återflöden från investeringsanslaget användas inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete genom en kombination av ett särskilt politikområde för den privata sektorn i AKS-länderna genom Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU+) och en förvaltningsfond. Den 15 februari 2023 undertecknades ett överföringsavtal mellan EIB och Europeiska kommissionen (överföringsavtalet). Syftet med detta avtal är att överföra medel som härrör från återflöden, inom ramen för anslaget, när de blir tillgängliga, i enlighet med beslut (EU) 2020/2233 (återflöden från AKS-investeringsanslaget) och rådets beslut (EU) 2021/1764 (37) (återflöden från ULT-investeringsanslaget, tillsammans med återflöden från AKS-investeringsanslaget: återflöden). För mer information, se not 2.4.6 och not 17.

Nuvarande årsredovisning omfattar perioden från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2025.

På förslag från direktionen antog styrelsen den finansiella rapporten för helåret den 25 mars 2026 och godkände att den överlämnades till dess råd för godkännande senast den 24 april 2026.

2   Viktiga redovisningsprinciper

2.1    Grund för utarbetandet – uttalande om att IFRS följs

Den finansiella rapporten för helåret har utarbetats enligt principen om kontinuerlig verksamhet enligt vilken det antas att investeringsanslaget kommer att kunna uppfylla alla betalningsåtaganden vid varje transaktion under en överskådlig framtid, och i enlighet med IFRS-standarderna (International Financial Reporting Standards), som de utfärdats av International Accounting Standards Boards (IASB) och antagits av Europeiska unionen (nedan kallade IFRS-redovisningsstandarder). Redovisningarna per den 31 december 2025 innehåller rapporten över finansiell ställning, rapporten över resultat och övrigt totalresultat, rapporten över förändringar vad gäller bidragsgivarnas medel, rapporten över kassaflöden och noterna.

2.2    Centrala bedömningar, antaganden och uppskattningar vid redovisningen

Utarbetandet av redovisningar kräver uppskattningar och antaganden som påverkar redovisade intäkter, kostnader, tillgångar, skulder och upplysningar om eventualtillgångar och eventualskulder. När uppskattningar görs ska tillgänglig information och omdöme användas. Verkliga resultat i framtiden kan skilja sig från sådana uppskattningar och skillnaderna kan vara väsentliga för redovisningarna. Uppskattningar och underliggande antaganden granskas fortlöpande. Revisionsuppskattningar redovisas framåtblickande.

Bedömningar och uppskattningar används särskilt i följande fall:

—   Finansieringsinstruments verkliga värde

När det verkliga marknadsvärdet av finansiella instrument som bokförts i balansräkningen inte kan härledas från aktiva marknader fastställs de genom användning av en värderingsmetod som inbegriper matematiska modeller. Uppgifterna till dessa modeller tas när det är möjligt från observerbara marknader, men när det inte är möjligt krävs en viss grad av uppskattning för att fastställa det verkliga värdet. Värderingar delas in i olika nivåer i hierarkin för verkligt värde baserat på de indata som använts i de värderingsmetoder som beskrivs i

noterna 2.4.2 och 4.

—   Nedskrivningsförlust på lån och förskott

Värderingen av förväntade kreditförluster kräver att ledningen gör betydande avvägningar, i synnerhet bedömningen av en betydande ökning av kreditrisken sedan det första redovisningstillfället, användningen av framåtblickande information och skattningar av belopp och tidpunkt för framtida kassaflöden och värdet av säkerheter vid fastställande av nedskrivningsförluster. Dessa skattningar bygger på ett antal faktorer, vilket kan leda till betydande ändringar av tidpunkten för och storleken på avsättningar för de kreditförluster som ska redovisas (not 2.4.2). Relevanta antaganden om effekterna på nedskrivningar till följd av den allmänna osäkerheten och turbulensen som började 2024 och fortsatte in i 2025 beskrivs i not 2.4.2.2 och not 3.2.3.7.

—   Värdering av icke-börsnoterade investeringar i eget kapital

Värderingen av icke-börsnoterade investeringar i eget kapital baseras normalt på ett av följande inslag:

—

Nyligen gjorda transaktioner på marknadsmässiga villkor (armlängdsprincipen).

—

Aktuellt verkligt värde för andra instrument som i stort sett är desamma.

—

Förväntat kassaflöde, diskonterat till nuvärdet för tillgångar med liknande villkor och riskegenskaper.

—

Metod för justerat substansvärde netto.

—

Andra värderingsmodeller.

Beräkningen av kassaflödet och diskonteringsfaktorer för icke-börsnoterade investeringar i eget kapital omfattar en hög grad av uppskattning. Inom ramen för investeringsanslaget kalibreras värderingsmetoderna med jämna mellanrum och deras giltighet testas genom användning av antingen priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner med samma instrument eller andra tillgängliga observerbara marknadsdata.

—   Konsolidering av enheter i vilka investeringsanslaget innehar intressen

EIB gjorde bedömningen att ingen av de enheter i vilka banken har intressen kontrolleras av investeringsanslaget. Detta beror på att komplementären, fondförvaltaren eller fondstyrelsen i alla sådana enheter ensam har ansvaret för förvaltningen och kontrollen av partnerskapets verksamheter och har befogenheten och ansvaret för att göra allt för att fullgöra partnerskapets syfte och mål enligt investerings- och policyriktlinjerna.

2.3    Byten av redovisningsnormer

Med undantag av nedanstående ändringar har man i investeringsanslaget konsekvent tillämpat de redovisningsprinciper som anges i not 2.4 under alla de perioder som den finansiella rapporten för helåret omfattar. I investeringsanslaget har man antagit följande nya standarder och ändringar av standarder.

Nya och ändrade standarder som har antagits för investeringsanslaget

Följande ändringar av gällande standarder trädde i kraft för investeringsanslagets finansiella rapporter från och med den 1 januari 2025:

—

Ändringar av IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser: Om en valuta inte är växlingsbar.

De ändringar som anges ovan hade inte någon väsentlig inverkan på investeringsanslagets redovisning.

Nya standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte har antagits för investeringsanslaget

Den 31 december 2025 hade följande ändringar av befintliga standarder utfärdats men var inte obligatoriska för årliga rapporteringsperioder som löpte ut den 31 december 2025:

Ändringar av befintliga standarder som godkänts av EU och ska börja tillämpas för årliga rapporteringsperioder som börjar den 1 januari 2026 eller senare:

—

Ändringar av klassificering och värdering av finansiella instrument (ändringar av IFRS 1, IFRS 7, IFRS 9 och IAS 7).

—

Årliga förbättringar volym 11.

—

Kontrakt som hänvisar till naturberoende el – ändringar i IFRS 9 och IFRS 7.

Nya standarder och ändringar av befintliga standarder som ännu inte godkänts av EU:

—

IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter.

—

I IFRS 19 Dotterföretag utan offentlig ansvarsskyldighet: Upplysningar.

Vid tidpunkten för godkännandet av dessa finansiella rapporter har ingen av ovanstående standarder eller ändringar av befintliga standarder antagits tidigt i investeringsanslaget och inga tolkningar har utfärdats som är tillämpliga och behöver beaktas i samband med investeringsanslaget när det gäller någon av balansdagarna. Ledningen räknar med att alla relevanta uttalanden kommer att antas för den första perioden den dag då uttalandet träder i kraft eller senare, och att detta inte kommer att få någon väsentlig inverkan på investeringsanslagets finansiella rapporter.

2.4    Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

I rapporten över finansiell ställning redovisas tillgångar och skulder i fallande ordning med avseende på likviditet. Ingen uppdelning görs mellan kortfristiga och långfristiga poster.

2.4.1   Omräkning av utländsk valuta

Investeringsanslagets finansiella rapport för helåret upprättas i euro, som också är dess funktionella valuta. Om inte annat anges har finansiella uppgifter som lämnats i euro avrundats till närmaste tusental.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som råder vid tidpunkten för transaktionen.

Monetära tillgångar och skulder i andra valutor än euro omräknas till euro till den valutakurs som gäller den dag då rapporten över finansiell ställning upprättas. Vinster eller förluster som uppstår till följd av sådana omräkningar redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat.

Icke-monetära poster som värderas till anskaffningsvärdet i en utländsk valuta omräknas enligt de valutakurser som gäller vid tidpunkten för de ursprungliga transaktionerna. Icke-monetära poster som värderas till verkligt värde i en utländsk valuta omräknas enligt de valutakurser som gäller vid den tidpunkt när det verkliga värdet fastställs.

Skillnader i valutakurser som uppstår vid avvecklingen av transaktioner till andra kurser än de som gäller på transaktionsdagen och orealiserade skillnader i valutakursen på tillgångar och skulder i utländsk valuta som inte avvecklats redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat.

2.4.2   Andra finansiella tillgångar än derivat

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas första gången till värdet på avvecklingsdagen.

Klassificering och värdering

Finansiella tillgångar

Vid det första redovisningstillfället klassificeras en finansiell tillgång som värderad till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet, medan en finansiell skuld klassificeras som värderad till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet.

Enligt IFRS 9 inleds klassificeringen med att fastställa huruvida den finansiella tillgången ska betraktas som ett skuldinstrument eller egetkapitalinstrument. IFRS 9 hänvisar till definitionerna i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering.

Skuldinstrument är sådana instrument som uppfyller definitionen av en finansiell skuld ur motpartens perspektiv, lån och skuldförbindelser, inbegripet obligationer, skuldväxlar eller certifikat emitterade av strukturerade enheter, stater eller företag.

Ett skuldinstrument klassificeras till upplupet anskaffningsvärde om det uppfyller båda följande villkor och inte är identifierat som värderat till verkligt värde via resultatet:

—

Tillgången innehas inom ramen för en affärsmodell vars syfte är att inneha tillgångar för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden.

—

De avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet (SPPI-kriterier).

Ovanstående krav bör tillämpas på hela den finansiella tillgången, även om den innehåller ett inbäddat derivat.

Egetkapitalinstrument är instrument som motsvarar definitionen på eget kapital ur emittentens perspektiv, det vill säga instrument som inte innehåller någon avtalsenlig förpliktelse att betala något och som anger en residual rätt till emittentens nettotillgångar. Egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde via resultatet.

När investeringar i eget kapital som inte innehas för handel redovisas första gången kan man genom investeringsanslaget oåterkalleligen välja att redovisa senare ändringar i övrigt totalresultat. Valet görs för varje enskild investering.

Alla övriga finansiella tillgångar klassificeras som värderade till verkligt värde via resultatet.

Bedömning av affärsmodell

EIB gör, som förvaltare av investeringsanslaget, en bedömning av syftet med en affärsmodell där ett skuldinstrument innehas på portföljnivå, eftersom detta på bästa sätt återspeglar hur verksamheten förvaltas och hur information lämnas till ledningen. Följande information har beaktats:

—

Portföljens angivna strategier och mål samt policyns praktiska tillämpning. I synnerhet huruvida företagsledningens strategi är inriktad på att tjäna avtalsenliga ränteintäkter, bibehålla en särskild ränteprofil, matcha löptiden för de finansiella tillgångarna med löptiden för de skulder som finansierar dessa tillgångar eller realisera kassaflöden genom försäljning av tillgångarna.

—

Hur portföljens resultat utvärderas och rapporteras till investeringsanslagets ledning.

—

De risker som påverkar affärsmodellens resultat (och de finansiella tillgångar som innehas inom den affärsmodellen) och hur dessa risker hanteras.

—

Frekvens, volym och tidpunkt för försäljning under tidigare perioder, skälen till sådan försäljning och dess förväntningar om framtida försäljningsverksamhet.

Information om försäljningsverksamheten betraktas dock inte separat, utan som en del av en övergripande bedömning av hur investeringsanslagets fastställda mål för förvaltningen av de finansiella tillgångarna uppnås och hur kassaflödena realiseras.

Affärsmodellen för direktlåneverksamheten i anslaget för etisk finansiering beskrivs och redovisas i not 25.

Kriterier för betalningar som enbart görs på kapitalbelopp och ränta (SPPI)

I denna bedömning avses med kapitalbelopp skuldinstrumentets verkliga värde när det redovisas för första gången. Ränta definieras som ersättning för pengars tidsvärde och den kreditrisk som är förenad med det utestående kapitalbeloppet under en viss tidsperiod och för andra grundläggande utlåningsrisker och utlåningskostnader (t.ex. likviditetsrisker och administrativa kostnader) samt vinstmarginal.

Vid bedömningen av huruvida de kontraktsenliga kassaflödena enbart utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta ska instrumentets kontraktsvillkor beaktas. Detta inbegriper en bedömning av huruvida den finansiella tillgången innehåller ett kontraktsvillkor som kan ändra tidpunkten eller beloppet för kontraktsenliga kassaflöden på ett sådant sätt att den inte uppfyller detta villkor.

Borttagande ur räkenskaperna

För investeringsanslaget tas en finansiell tillgång bort ur räkenskaperna när de kontraktsenliga rättigheterna att motta kassaflöden från den finansiella tillgången upphör eller dessa rättigheter överförs i en transaktion där investeringsanslaget antingen överlåter de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av den finansiella tillgången eller behåller så gott som alla risker och fördelar förknippade med ägandet, men inte behåller kontrollen över den finansiella tillgången.

När en finansiell tillgång eller finansiell skuld tas bort (not 2.4.4) redovisas skillnaden mellan tillgångens eller skuldens redovisade värde (eller det redovisade värdet för den del av tillgången eller skulden som har tagits bort) och summan av i) ersättning som tagits emot eller betalats och ii) eventuell ackumulerad vinst eller förlust som redovisats i övrigt totalresultat tas upp i resultatet, med undantag för de ackumulerade vinster eller förluster som redovisas i övrigt totalresultat för investeringar i eget kapital värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och överförs till reservfonden i stället för till resultatet vid avyttring.

I samband med interbankräntereformen görs investeringsanslagets bedömning av huruvida en ändring av ett finansiellt instrument till upplupet anskaffningsvärde är betydande efter tillämpning av den lättnadsregel som infördes genom interbankräntereformens andra fas. Enligt de ändringar som utfärdats av IASB tar investeringsanslaget inte bort ett finansiellt instrument vars kontraktsenliga kassaflöden ändras som en direkt följd av reformen och om ändringen är ekonomiskt likvärdig med den tidigare grunden för fastställande av kontraktsenliga kassaflöden (dvs. grunden omedelbart före ändringen).

Omklassificering

Finansiella tillgångar omklassificeras inte efter det första redovisningstillfället, utom under perioden efter det att investeringsanslaget ändrar sin affärsmodell för att förvalta finansiella tillgångar.

Ändring

En finansiell tillgång värderad till upplupet anskaffningsvärde anses ändrad när dess kontraktsenliga kassaflöden omförhandlas eller på annat sätt ändras. Omförhandling eller ändring kan, men behöver inte, leda till att det gamla finansiella instrumentet tas bort och ersätts med det nya finansiella instrumentet.

En betydande avtalsändring av kassaflödena för en finansiell tillgång värderad till upplupet anskaffningsvärde, som resulterar i att den finansiella tillgången tas bort från balansräkningen, leder till att den nya finansiella tillgången redovisas till verkligt värde och att modifieringsvinst eller -förlust tas upp i den konsoliderade resultaträkningen under ”Resultat av finansiella transaktioner”.

En kontraktsändring anses vara väsentlig om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de reviderade villkoren (diskonterade genom användning av den ursprungliga effektiva räntan) skiljer sig med minst 10 % från det diskonterade nuvärdet av den ursprungliga finansiella tillgångens resterande kassaflöden. Hänsyn tas också till kvalitativa faktorer som en ändring av den valuta i vilken den finansiella tillgången är utfärdad och hur den omräknas.

I samband med interbankräntereformen görs investeringsanslagets bedömning av huruvida en ändring av ett finansiellt instrument till upplupet anskaffningsvärde är betydande efter tillämpning av den lättnadsregel som infördes genom interbankräntereformens andra fas. Investeringsanslaget uppdaterar den effektiva räntan, utan att det finansiella instrumentets redovisade värde ändras, om grunden för fastställande av de kontraktsenliga kassaflödena för det finansiella instrumentet, värderat till upplupet anskaffningsvärde, ändras som en direkt följd av reformen och om ändringen är ekonomiskt likvärdig med den tidigare grunden (dvs. grunden omedelbart före ändringen).

Värdering av finansiella instruments verkliga värden

Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer på huvudmarknaden, eller i avsaknad av en sådan, den mest fördelaktiga marknad som investeringsanslaget har tillgång till vid denna tidpunkt.

I tillämpliga fall värderar EIB för investeringsanslagets räkning ett instruments verkliga värde genom att använda det noterade priset på en aktiv marknad för instrumentet i fråga. En marknad anses vara aktiv om transaktioner med tillgången eller skulden äger rum med tillräcklig frekvens och volym för att ge fortlöpande prisinformation.

När det verkliga värdet på finansiella tillgångar och finansiella skulder som tagits upp i rapporten över finansiell ställning inte kan härledas från aktiva marknader fastställs det genom användning av olika värderingsmetoder som inkluderar matematiska modeller. De indata som används i dessa modeller tas, om möjligt, från observerbara marknader, men om det inte är möjligt, krävs en viss grad av bedömning för att fastställa det verkliga värdet. Den valda värderingsmetoden införlivar alla faktorer som marknadsaktörer skulle beakta vid prissättning av en transaktion.

Dessa värderingsmetoder kan omfatta nettonuvärde och modeller för nuvärdesberäknade kassaflöden, jämförelse med liknande instrument för vilka det finns observerbara marknadspriser, Black-Scholes och polynomiska optionsvärderingsmodeller eller andra värderingsmodeller. De antaganden och indata som används vid värderingsmetoder innefattar riskfria räntor och referensräntor, kreditspreadar som används för att uppskatta diskonteringsräntor, obligations- och aktiekurser, valutakurser på utländsk valuta, aktiekurser och aktieindexkurser samt väntad kursvolatilitet och korrelationer.

Syftet med värderingsmetoder är att få ett verkligt värde som speglar det pris som skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer vid värderingstidpunkten.

Banken använder allmänt godtagna värderingsmodeller för att fastställa det verkliga värdet på vanliga och enklare finansiella instrument, som ränte- och valutaswappar, i vilka endast observerbara marknadsdata används och som kräver en begränsad bedömning och uppskattning av en expert. Observerbara priser och indata för modeller finns i regel tillgängliga på marknader för noterade skuldförbindelser och aktierelaterade värdepapper, börshandlade derivat och enkla OTC-derivat såsom ränteswappar. Tillgången på observerbara marknadspriser och indata för modeller minskar behovet av bedömning och uppskattning av en expert och minskar också osäkerheten vid fastställande av verkliga värden. Tillgången på observerbara marknadspriser och indata varierar beroende på produkter och marknader och tenderar att ändras på grundval av specifika händelser och allmänna villkor på finansmarknaderna.

För mer komplexa instrument använder banken sina egna värderingsmodeller, vilka utvecklas från erkända värderingsmodeller. Vissa eller alla betydande indata för dessa modeller kanske inte är observerbara på marknaden, utan härleds från marknadspriser eller marknadssatser eller beräknas på grundval av antaganden. Instrument som involverar betydande icke observerbara indata är exempelvis vissa lån och garantier för vilka det inte finns någon aktiv marknad. Värderingsmodeller som använder betydande icke observerbara indata kräver mer bedömningar och uppskattningar från ledningens sida vid fastställandet av det verkliga värdet. Bedömning och uppskattning från ledningens sida krävs vanligtvis vid val av lämplig värderingsmodell, fastställande av väntade framtida kassaflöden från det finansiella instrument som ska värderas, fastställande av sannolikhet för motpartens fallissemang samt förskottsbetalningar och val av lämplig diskonteringsränta.

Investeringsanslaget värderar verkliga värden genom att använda följande hierarki för verkligt värde som återspeglar betydelsen av de indata som använts vid värderingarna:

—

Nivå 1: Indata som utgörs av icke-justerade noterade priser på sådana aktiva marknader för identiska instrument som investeringsanslaget har tillgång till.

—

Nivå 2: Andra uppgifter än de noterade priser som ingår i nivå 1, som endera kan observeras direkt (dvs. som priser) eller indirekt (dvs. härrörande från priser). I denna kategori ingår instrument som värderats med hjälp av noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument på marknader som anses vara mindre aktiva eller andra värderingsmetoder där alla betydande indata är direkt eller indirekt observerbara från marknadsdata.

—

Nivå 3: Uppgifter som inte är observerbara. Denna kategori omfattar alla instrument där värderingsmetoden inbegriper indata som inte baseras på observerbara data och där icke observerbara indata har en betydande påverkan på värderingen av instrumentet. I denna kategori ingår instrument som värderas på grundval av noterade priser för liknande instrument, som kräver betydande icke observerbara justeringar eller antaganden för att återspegla skillnader mellan instrumenten.

I investeringsanslaget redovisas överföringar mellan nivåerna i hierarkin för verkligt värde från och med utgången av den rapporteringsperiod under vilken ändringen har uppkommit.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

IFRS 9 baseras på en framåtblickande modell för förväntade kreditförluster. EIB har infört en ram för att beräkna förväntade kreditförluster som är villkorad av den makroekonomiska situationen. Den inbegriper uppförande av point-in-time-kreditriskparametrar (sannolikhet för fallissemang – PD och förlust vid fallissemang – LGD) baserade på en systemisk faktor (kreditcykel) som styrs av makroekonomin och beräknas genom makroekonomiska prognoser eller scenarion. Den slutliga förväntade kreditförlusten är ett sannolikhetsviktat genomsnitt av respektive makroekonomiskt scenario för förväntade kreditförluster. Denna framåtblickande modell för nedskrivningar tillämpas på finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella garantiavtal och åtaganden utanför balansräkningen.

Enligt IFRS 9 ska förlustavsättningar värderas utifrån antingen

—

Förväntade kreditförluster under tolv månader. Dessa är förväntade kreditförluster som uppkommer genom potentiella fallissemangshändelser inom tolv månader efter balansdagen.

—

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden: Dessa är förväntade kreditförluster som följer av ett finansiellt instruments alla potentiella fallissemangshändelser under dess väntade löptid.

I IFRS 9 anges en trestegsmodell för nedskrivning som baseras på ändringar av kreditkvaliteten sedan det första redovisningstillfället. Finansiella instrument klassificeras i steg 1, utom när det gäller instrument för vilka betydande ökningar av kreditrisken har fastställts sedan det första redovisningstillfället. Detta inbegriper såväl kvantitativa som kvalitativa uppgifter och analyser grundade på bankens sakkunnighet samt framåtblickande uppgifter.

Förvärvade eller utgivna kreditförsämrade tillgångar (POCI) är sådana finansiella tillgångar som från det första redovisningstillfället anses klassificerade i steg 3. För förvärvade eller utgivna kreditförsämrade tillgångar redovisas de ackumulerade ändringarna i förväntade kreditförluster under resten av löptiden sedan det första redovisningstillfället i rapporten över resultat.

Bankens bedömning av stegen i IFRS 9 baseras på en metod i flera steg som använder motparts- eller instrumentspecifik information som är förenlig med interna tidiga varningssignaler, nödlidande exponeringar samt riktlinjer och förfaranden för anstånd.

EIB anser att den befintliga framåtblickande modellen för förväntade kreditförluster är tillräckligt robust för att beakta extrema ekonomiska händelser, som har fångats direkt genom de makroekonomiska prognoserna och villkorsstrukturen i sannolikheten för fallissemang.

Om en betydande ökning av kreditrisken har uppkommit flyttas det finansiella instrumentet till steg 2, men anses ännu inte ha kreditförsämrats. Om det finansiella instrumentet har kreditförsämrats flyttas det till steg 3.

För att identifiera exponeringar i steg 3 fastställer banken huruvida det finns objektiva bevis för nödlidande exponering. En finansiell tillgång anses vara fallerad när det är osannolikt att låntagaren kommer att betala hela kreditåtagandet till investeringsanslaget, utan att investeringsanslagets eller låntagarens regress är förfallen sedan mer än 90 dagar i fråga om en väsentlig kreditförpliktelse till investeringsanslaget.

För en finansiell tillgång anses i detta avseende ett nedskrivningsbehov föreligga när det fastställs att det är sannolikt att investeringsanslaget inte kommer att kunna uppbära alla utestående belopp enligt de ursprungliga kontraktsvillkoren eller ett motsvarande värde. Enskilda kreditexponeringar utvärderas på grundval av låntagarens egenskaper, övergripande finansiella situation, resurser och återbetalningshistorik, utsikterna till stöd från eventuella finansiellt ansvariga borgensmän och, i tillämpliga fall, eventuella säkerheters försäljningsvärde.

Alla nedskrivna ersättningsanspråk granskas och analyseras minst var sjätte månad. Eventuella senare ändringar av beloppen och tidpunkten för väntade framtida kassaflöden jämfört med tidigare uppskattningar kommer att leda till en ändring i avsättningen för kreditförluster och belastar eller krediteras i resultaträkningen. En avsättning för nedskrivning återförs bara när kreditkvaliteten har förbättrats på ett sådant sätt att det finns rimliga garantier för att kapitalbeloppet och räntan kommer att uppbäras i tid i enlighet med de ursprungliga kontraktsvillkoren i fordringsavtalet. En bortskrivning görs när hela eller delar av en fordran betraktas som icke indrivningsbar eller efterskänks. Bortskrivningar avräknas mot tidigare fastställda nedskrivningar eller direkt till resultaträkningen och minskar fordrans kapitalbelopp. Delvisa eller fullständiga återkrav av belopp som tidigare bortskrivits krediteras i resultaträkningen. Finansiella tillgångar som har bortskrivits kan fortfarande omfattas av verkställighetsåtgärder för att följa bankens förfaranden för återkrav av utestående belopp.

Värdering av förväntade kreditförluster – indata, antaganden och metoder

Värdering av förväntade kreditförluster under resten av löptiden tillämpas på tillgångar i steg 2 och 3, medan en värdering av 12-månaders förväntade kreditförluster tillämpas på tillgångar i steg 1.

Den förväntade kreditförlusten beräknas på grundval av följande variabler:

—

Kreditvärdering och point-in-time-beräkning (PIT) för sannolikhet för fallissemang.

—

Point-in-time-beräkning för förlust vid fallissemang.

—

Exponering i händelse av fallissemang.

Kreditvärderingen av en motpart fastställs vid ett visst datum genom användning av score-sheet-modeller som anpassats till de olika kategorierna av motparter och exponeringar.

Varje kreditvärdering kartlägger en särskild sannolikhet för fallissemang som representerar sannolikheten för att en motpart inte ska kunna uppfylla sina finansiella skyldigheter, antingen under de följande 12 månaderna eller under åtagandets resterande löptid. Kreditvärderingar är de indata som primärt ligger till grund för fastställandet av point-in-time-beräkningens löptidsstruktur vad gäller exponeringar för sannolikheten för fallissemang. EIB samlar in information om fullgörande och fallissemang avseende investeringsanslagets kreditriskexponeringar. De uppgifter som samlas in delas upp efter typ av bransch och region. Olika branscher och regioner med en homogen reaktion på kreditcykler analyseras tillsammans.

EIB använder sig av statistiska modeller för att analysera insamlade uppgifter och generera uppskattningar av exponeringar för sannolikheten för fallissemang under återstående löptider och hur dessa väntas ändras när en viss tid förflutit och mot bakgrund av särskilda makroekonomiska scenarion.

Förlusten vid fallissemang är EIB:s förväntan om kvoten mellan förlusten på en exponering om en motpart fallerar och det utestående beloppet vid fallissemang. Förlust vid fallissemang kan också definieras som ”återkravsgrad 1”. Uppskattningarna av förlust vid fallissemang bestäms i huvudsak av geografi och typ av motpart, med fem huvudsakliga exponeringsklasser: Stater, offentliga institutioner, finansinstitut, företag och projektfinansiering. Värdena för förlust vid fallissemang kan justeras ytterligare på grundval av produkt- och kontraktsspecifika särdrag hos exponeringen.

EIB tar med point-in-time-beräkning och framåtblickande information både i sin bedömning av huruvida ett instruments kreditrisk har ökat väsentligt sedan det redovisades första gången och dess värdering av förväntade kreditförluster.

För att värdera förväntade kreditförluster har EIB utvecklat en villkorad modell, kallad modellen för point-in-time-beräkning av sannolikheten för fallissemang, för att beräkna löptidsstrukturen för sannolikheten för fallissemang som inbegriper följande:

—

Definitionen av en ekonomiskt rimlig korrelation mellan kreditcykeln och makroekonomiska variabler.

—

Tre makroekonomiska scenarion (ett referensscenario och två scenarion som speglar nedgångar respektive uppgångar i ekonomin) med fleråriga potentiella förverkliganden av BNP och deras relaterade sannolikheter.

För att generera makroekonomiska scenarion använder EIB en semi-strukturell flerekvationsmodell över flera regioner av den globala ekonomin med landspecifika block. Det centrala scenariot eller referensscenariot är utformat för att vara förenligt med Europeiska kommissionens senaste prognoser. De positiva och negativa scenariona är utformade runt det centrala scenariot genom användning av modellen med flera länder/flera ekvationer. Scenariona härleds genom att utsätta BNP för chocker, som är det viktigaste måttet för ekonomisk verksamhet. Chockerna för real BNP kalibreras för att reproducera den volatilitet som har observerats för variabeln. Expertbedömningar används också i tillämpliga fall för att förbättra storleken och beständigheten hos BNP-chocker. Följaktligen fastställs chocker tillsammans med en minskningsfunktion för att fastställa konsekvenserna av chockerna över tiden. Sannolikheter kopplade till varje scenario definieras med beaktande av marknads(volatilitets)indikatorer och internt utvecklade indikatorer/mätare som används konsekvent över tiden för att fånga upp osäkerheter.

I EIB:s modeller för point-in-time-beräkning av sannolikheten för fallissemang respektive förlust vid fallissemang används samma prognostiserade värden för kreditcykeln som de viktigaste indata i olika makroekonomiska scenarier. Kreditcykeln beräknas utifrån ett externt kreditvärderingsinstituts nedgraderingar och prognoserna för den årliga tillväxttakten för real BNP samt skillnaden mellan långa och korta räntesatser.

Exponeringar i händelse av fallissemang representerar den väntade exponeringen i händelse av fallissemang och baseras på nuvarande exponering mot motparten och potentiella ändringar av nuvarande belopp som medges i kontraktet inklusive avskrivning. En finansiell tillgångs exponering i händelse av fallissemang är dess redovisade bruttovärde. För låneåtaganden och finansiella garantier inkluderar exponering i händelse av fallissemang det belopp som tagits i anspråk.

2.4.2.1   Likvida medel

För investeringsanslaget definieras likvida medel som löpande konton, kortfristig inlåning eller bankcertifikat med löptider på tre månader eller mindre. Likvida medel redovisas till upplupet anskaffningsvärde i rapporten över finansiell ställning.

2.4.2.2   Likvida finansiella tillgångar

Likvida finansiella tillgångar inbegriper noterade och icke-noterade obligationer som är avsedda att hållas till förfall och bankcertifikat med löptider på över tre månader och klassificeras följaktligen till upplupet anskaffningsvärde.

Dessa obligationer och bankcertifikat värderas första gången till anskaffningsvärde, vilket är det verkliga värdet plus eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader. Skillnaden mellan ingångspriset och inlösenvärdet ska avskrivas enligt effektivräntemetoden under instrumentets återstående löptid.

2.4.2.3   Lån och förskott

Låne- och förskottsportföljen kan bestå av skuldinstrument såsom lån och skuldförbindelser, inbegripet obligationer, skuldväxlar eller certifikat emitterade av strukturerade enheter som är avsedda att hållas till förfall och för att uppbära de kontraktsenliga kassaflödena.

Lån och förskott inbegriper följande:

—

Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde.

—

Lån och förskott obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet.

Lån som har utfärdats av investeringsanslaget tas upp i redovisningen under investeringsanslagets tillgångar när ett kontant belopp utbetalas till låntagarna. Ej utbetalda lånedelar redovisas i poster utanför balansräkningen till nominellt värde. Lån som uppfyller SPPI-kriterierna redovisas första gången till anskaffningsvärde (utbetalade nettobelopp), som är det verkliga värdet på de likvida medel som har använts för att utfärda lånet, inklusive eventuella transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.

Skuldförbindelser redovisas i investeringsanslagets tillgångar när kontanter har utbetalats till emittenten och kan ta formen av ett kontraktsrättsligt kopplat skuldinstrument eller ett skuldinstrument i en enda tranche. Ej utbetalda delar av skuldförbindelser redovisas i poster utanför balansräkningen till nominellt värde. Skuldförbindelser värderas första gången till anskaffningsvärde, vilket är det verkliga värdet plus eventuella direkt hänförliga transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Skillnaden mellan ingångspriset och inlösenvärdet ska avskrivas enligt effektivräntemetoden under instrumentets återstående löptid.

Riktlinjer för nedskrivning av lån och förskott beskrivs i not 2.4.2.

Lån och förskott som inte uppfyller affärsmodellen eller SPPI-kriterierna ska obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet. Den metod för värdering till verkligt värde som används bygger på en modell med diskonterade kassaflöden eller likvidationsvärde.

För interbankräntereformens påverkan på omvärdering av lån och förskott till upplupet anskaffningsvärde, se de särskilda punkterna i not 2.4.2 – Klassificering och värdering/ändring.

2.4.2.4   Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Det finns två slags investeringar i eget kapital i investeringsanslaget: i) Direkta investeringar i eget kapital och ii) investeringar i riskkapitalfonder. Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader. Därefter redovisas ändringar i verkligt värde, inklusive valutaomräkningsvinster och -förluster, i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning.

Den outnyttjade men anslagna delen av dessa investeringar redovisas som konsoliderade åtaganden utanför balansräkningen till deras nominella värde.

Värdering av finansiella instruments verkliga värden

Det verkliga värdet bestäms genom tillämpning av en metod som beaktar det ackumulerade nettoandelsvärdet (vilket förutsätter att andelsvärdet är den bästa uppskattningen av det verkliga värdet, trots att ett enkelt sätt att fastställa marknadsvärdet saknas). För icke-börsnoterade investeringar bestäms det verkliga värdet genom tillämpning av erkända värderingsmetoder (not 4.2.1) när det verkliga värdet inte kan härledas från aktiva marknader.

Hänförbart andelsvärde justeras med anledning av händelser som inträffar mellan datum för senast tillgängliga andelsvärde och balansdag om direktionen anser att justeringen är väsentlig. Väsentliga justeringar ändras till dess att styrelsen antar den finansiella rapporten för helåret. I detta avseende, och med anledning av den allmänna osäkerheten, olika risker som håller på att växa fram till följd av Rysslands invasion av Ukraina och den volatilitet som observerats i fråga om resultat, förbättrade banken sina värderingsmetoder för att beräkna eventuella justeringar av det verkliga värdet på investeringarna i eget kapital för de andelsvärden som inte rapporterats av fondförvaltarna på balansdagen för investeringsanslagets finansiella rapporter.

För specifika investeringar där andelsvärdena inte enkelt kan fastställas kan andra riktlinjer användas, till exempel IPEV-riktlinjerna (International Private Equity and Venture Capital Valuation guidelines), som offentliggjorts av IPEV:s styrelse, och mer detaljerad övervakning och översyn kommer att krävas. Enligt metoden klassificeras fonderna internt i tre olika kategorier:

—

Kategori I – fonder som använder normerna för verkligt värde enligt IFRS 13 eller IPEV-riktlinjerna för vilka en särskild översyn utförs för att säkerställa att andelsvärdet är en tillförlitlig uppskattning av det verkliga värdet.

—

Kategori II – fonder som har antagit andra riktlinjer för värderingen (t.ex. den tidigare EVCA 2001) eller standarder som kan anses förenliga med IFRS 13, för vilka ett motsvarande andelsvärde kan beräknas.

—

Kategori III – fonder som inte använder normerna för verkligt värde enligt IFRS 13 eller några andra riktlinjer för värderingen som är förenliga med IFRS 13.

Bedömning av betydande inflytande

Investeringsanslagets innehav motsvarar vanligtvis investeringar i private equity- eller riskkapitalfonder. Enligt branschens praxis har sådana investeringar i allmänhet tecknats gemensamt av ett flertal investerare. Ingen av dessa är i stånd att individuellt påverka fondens dagliga verksamhet och investeringar. Följaktligen berättigar en investerares deltagande i ledningsgruppen för en sådan fond i princip inte investeraren att påverka fondens dagliga verksamhet. Dessutom kan enskilda investerare i en private equity- eller riskkapitalfond inte fastställa strategier för en fond, som t.ex. policyer för utdelning eller annan värdeöverföring. Sådana beslut fattas vanligtvis av ledningsgruppen för en fond på grundval av det aktieägaravtal som styr ledningsgruppens och alla aktieägares rättigheter och skyldigheter. Aktieägaravtalet hindrar också i allmänhet enskilda investerare från att bilateralt verkställa väsentliga transaktioner genom fonden, utbyta personal i ledande ställning eller att få privilegierad tillgång till nödvändig teknisk information. Investeringsanslagets investeringar genomförs i linje med ovan nämnda branschpraxis, som säkerställer att investeringsanslaget varken kontrollerar eller utövar någon form av betydande inflytande enligt innebörden i IFRS 10 och IAS 28 över någon av dessa investeringar, också sådana investeringar där investeringsanslaget har mer än 20 % av rösträtterna.

2.4.3   Finansiella garantier

Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att angivna betalningar görs genom investeringsanslaget för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalningar vid förfall enligt villkoren i ett skuldinstrument.

Finansiella garantier redovisas enligt IFRS 9 Finansiella instrument, antingen som derivat eller som finansiella garantier, beroende på deras egenskaper och särdrag enligt definitionerna i IFRS 9.

Upplysningar om redovisningsprinciperna för derivat ges i not 2.4.5.

Finansiella garantier tas första gången upp i rapporten över finansiell ställning under ”Avsättningar för ställda garantier” till verkligt värde plus transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utfärdandet av de finansiella garantierna. Vid det första redovisningstillfället motsvarar betalningsskyldigheten nettonuvärdet av väntade premieinbetalningar eller den ursprungligen väntade förlusten.

Efter det första redovisningstillfället ska de finansiella garantierna värderas till det högsta av följande värden:

—

Beloppet för förlustavsättningen enligt vad som anges i IFRS 9.

—

den premie som ursprungligen redovisades efter avdrag för intäkter som redovisats i enlighet med principerna i IFRS 15.

Varje ökning eller minskning av nettoskulden (värderad enligt IFRS 9) för finansiella garantier, bortsett från betalningar av garantianspråk, tas upp i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken Ändring i avsättningar för garantier.

Mottagna premier redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken "Intäkter från avgifter och provisioner", på grundval av en avskrivningsplan i enlighet med IFRS 15 under den finansiella garantins löptid.

2.4.4   Andra finansiella skulder än derivat

Klassificering och värdering

Finansiella skulder

En finansiell skuld värderas till upplupet anskaffningsvärde med undantag för finansiella skulder

—

som värderats obligatoriskt till verkligt värde via resultatet (t.ex. derivatskulder), och

—

som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet.

För investeringsanslaget tas en finansiell skuld bort ur räkenskaperna när de avtalsenliga skyldigheterna fullgjorts, annullerats eller löpt ut.

2.4.5   Finansiella derivat

Finansiella derivat inkluderar valutaswappar, valutaränteswappar och kortfristiga valutaswappar (FX).

Finansiella derivat redovisas första gången på grundval av uppgifterna på transaktionsdagen.

Inom ramen för sin sedvanliga verksamhet kan investeringsanslaget ingå swapkontrakt för att säkra risken för vissa lånetransaktioner eller valutaforwardkontrakt för att säkra dess valutapositioner, som är utställda i andra valutor än euro och som det handlas aktivt med för att täcka alla vinster och förluster som beror på valutafluktuationer.

Alla derivat värderas till verkligt värde via resultatet och rapporteras som finansiella derivat. Verkligt värde beräknas huvudsakligen enligt modeller för diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller eller prisuppgifter från tredje part.

Derivat redovisas till verkligt värde och tas upp som tillgångar när deras verkliga värde är positivt och som skulder när det verkliga värdet är negativt. Förändringar i det verkliga värdet på finansiella derivat redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under ”Ändringar i verkligt värde på finansiella derivat”.

I enlighet med IFRS 9 har krav på uppdelning av inbäddade derivat tagits bort för finansiella tillgångar eller finansiella skulder och därför ska hybridkontrakt behandlas som en helhet vid klassificering av finansiella tillgångar eller finansiella skulder.

2.4.6   Bidrag

Bidrag från medlemsstaterna redovisas som fordringar i rapporten över finansiell ställning den dag då rådet fattar beslut om det finansiella bidrag som medlemsstaterna ska betala till investeringsanslaget.

Medlemsstaternas bidrag uppfyller följande villkor och klassificeras följaktligen som eget kapital:

—

Enligt vad som fastställs i bidragsavtalet ger de medlemsstaterna rätt att besluta om hur investeringsanslagets nettotillgångar ska användas om det skulle avvecklas.

—

Bidragen tillhör den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser.

—

Alla finansiella instrument i den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser har identiska egenskaper.

—

Instrumentet innehåller inga egenskaper som kräver att det klassificeras som en skuld.

—

De totala väntade kassaflöden som kan hänföras till investeringsanslaget under dess livslängd baserar sig huvudsakligen på resultatet, ändringen av redovisade nettotillgångar eller ändringen av det verkliga värdet på investeringsanslagets redovisade och icke redovisade nettotillgångar under dess livslängd.

Bidrag klassificeras och värderas till upplupet anskaffningsvärde i den finansiella rapporten för helåret.

Medlemsstaternas utbetalda bidrag utgör tillgängliga återflöden som betalas ut till kommissionen och Förenade kungariket. Enligt överföringsavtalet ska EIB från och med 2024 och fram till 31 december 2027 senast den 31 mars varje år skriftligen rapportera beloppet av tillgängliga återflöden från AKS-investeringsanslaget och beloppet av tillgängliga återflöden från ULT-investeringsanslaget som ackumulerats per den 31 december föregående år (rapporten om tillgängliga återflöden). Rapporten om tillgängliga återflöden ska skilja mellan de återflöden som ska överföras till kommissionen (AKS- och ULT-återflöden) och de återflöden som ska överföras till Förenade kungariket. Tillgängliga återflöden redovisas i rapporten över finansiell ställning när motsvarande betalningsbegäran skickas till investeringsanslaget.

2.4.7   Ränta och liknande intäkter

Ränta på lån som utfärdats av investeringsanslaget redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat (Ränta och liknande intäkter) och i rapporten över finansiell ställning (Lån och förskott) enligt periodiseringsprincipen med användning av den effektiva räntan, dvs. den räntesats som exakt diskonterar framtida beräknade kontanta ut- eller inbetalningar under lånets väntade löptid till lånets redovisade nettovärde. När lånets redovisade värde har sjunkit på grund av en värdeminskning, redovisas ränteintäkterna fortsatt med hjälp av den ursprungliga effektiva räntesats som tillämpas på det nya redovisade värdet.

Ränta på förvärvade eller utgivna kreditförsämrade lån redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat (Ränta och liknande intäkter) och i rapporten över finansiell ställning (Lån och förskott) enligt periodiseringsprincipen med användning av den kreditjusterade effektiva räntan under lånets hela löptid, dvs. den räntesats som exakt diskonterar framtida beräknade kontanta ut- eller inbetalningar under lånets väntade löptid till lånets upplupna anskaffningsvärde.

Räntesubventioner som tagits emot i investeringsanslagets resurser tas upp som förutbetalda intäkter och redovisas som en justering av den faktiska avkastningen, och redovisas under ränta och liknande intäkter i resultaträkningen under perioden från utbetalning till återbetalning av subventionerade lån.

Avgifter på garantiåtaganden redovisas som förutbetalda intäkter med tillämpning av effektivräntemetoden för perioden från det att det berörda lånet betalas ut till dess att det återbetalats, och redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under rubriken ränta och liknande intäkter.

2.4.8   Räntesubventioner och tekniskt bistånd

Som en del av förvaltningen av investeringsanslaget handläggs också räntesubventioner och tekniskt bistånd för medlemsstaternas räkning.

Den del av medlemsstaternas bidrag som har anslagits för betalning av räntesubventioner och tekniskt bistånd redovisas inte som medel från bidragsgivare för investeringsanslaget, utan klassificerades som en skuld till tredje part. Genom investeringsanslaget verkställs utbetalningarna till de slutliga stödmottagarna och skuldbeloppet till tredje parter minskas.

När bidragsbelopp för räntesubventioner och tekniskt bistånd inte beviljas i sin helhet, omklassificeras de som bidrag till investeringsanslaget.

2.4.9   Ränteintäkter på likvida medel

Ränteintäkterna på likvida medel redovisas enligt periodiseringsprincipen i rapporten över resultat och övrigt totalresultat för investeringsanslaget.

2.4.10   Avgifter, provisioner och utdelningar

Avgifter som tas emot för tjänster som utförs under en viss tidsperiod redovisas som intäkter vid den tidpunkt då tjänsten tillhandahålls, medan avgifter som tjänas in vid verkställandet av en signifikant handling redovisas som intäkter när den signifikanta handlingen har slutförts. Dessa avgifter redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken intäkter från avgifter och provisioner.

Utdelning på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning redovisas när de deklareras och tas upp i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken för realiserade nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning.

2.4.11   Beskattning

I protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, fastställs att EU-institutionernas tillgångar, intäkter och övriga egendom ska befrias från all direkt beskattning.

3   Riskhantering

I denna not lämnas information om investeringsanslagets exponering för och dess förvaltning och kontroll av kreditrisker och finansiella risker, särskilt de primära risker som är förenade med dess användning av finansiella instrument. Dessa är följande:

—

Kreditrisk – risken för förluster till följd av fallissemang hos kunden eller motparten och som uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker (38).

—

Likviditetsrisk – risken för att en enhet inte kan finansiera en ökning av tillgångarna och uppfylla sina betalningsskyldigheter allt eftersom de förfaller, utan att det leder till oacceptabla förluster.

—

Marknadsrisk – risken för att ändringar i marknadspriser och marknadsräntor, såsom räntenivåer, aktiekurser och valutakurser, påverkar en enhets intäkter eller värdet av dess innehav i finansiella instrument.

3.1    Riskhanteringen – så organiseras den

EIB anpassar löpande investeringsanslagets regelverk för riskhantering.

EIB-gruppens direktorat för risk- och tillsynsfrågor identifierar, bedömer, övervakar och rapporterar självständigt de risker som investeringsanslaget är exponerat för. Inom ett regelverk där uppdelningen av uppgifter bibehålls är direktoratet för risk- och tillsynsfrågor fristående från front office och yttrar sig om alla förslag från front office som kan medföra risker.

På EIB-nivå rapporterar riskansvarig på gruppnivå om grupprisker till EIB:s förvaltningskommitté under tillsyn av den ledamot i förvaltningskommittén som är ansvarig för risken. Den riskansvarige på gruppnivå har direkt tillgång till kommittén för riskpolitik och kan skriva direkt till och kommunicera med EIB:s styrelse om alla frågor som gäller hans/hennes befogenheter.

3.2    Kreditrisk

Kreditrisk är den potentiella risken för förluster till följd av fallissemang hos kunden eller motparten och uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker.

3.2.1   Riktlinjer för kreditrisker

Vid kreditbedömningen av de låntagande motparterna bedömer EIB kreditrisken och den väntade förlusten i syfte att kvantifiera och prissätta risken. EIB har utvecklat en intern riskklassificeringsmetod (IRM) för att fastställa den interna kreditvärderingen för sina kreditrelevanta låntagare/garantimotparter. Metoden är särskilt utformad för varje större typ av kreditmotpart (t.ex. företag, finansinstitut osv). Med beaktande av både bästa bankpraxis för EIB och de principer som fastställdes i kapitalkravsförordningen klassificeras alla motparter, som är väsentliga för kreditprofilen för en specifik transaktion, i interna kreditvärderingskategorier genom användning av riskklassificeringsmetoden för den särskilda motpartstypen. Varje motpart tilldelas en intern värdering som speglar sannolikheten för fallissemang efter en fördjupad analys av motpartens affärsmässiga och finansiella riskprofil och landets förmodade risksituation. Expertjusteringar görs när de behövs med beaktande av eventuellt stöd från de juridiska enheternas moderbolag eller regeringar och den slutliga kreditvärderingen möjliggör undantag för att spegla information (t.ex. marknadsprissättning) som inte beaktas i modellen.

Vid kreditvärderingen av projektfinansiering och andra strukturerade transaktioner med begränsad tillgång till borgensfinansiering beaktas kreditriskinstrument med relevans för sektorn, främst med inriktning på kassaflödenas tillgänglighet och förmågan att fullgöra skuldförbindelser. Metoden inbegriper en analys av projektens kontraktsram, motpartsanalys och kassaflödesimuleringar. På samma sätt som företag och finansinstitut tilldelas varje projekt en intern riskvärdering. Slutligen värderas tredjeländer av den ekonomiska avdelningen på grundval av en statistisk modell.

Alla interna värderingar övervakas under lånets löptid och uppdateras regelbundet.

För att minska kreditrisken använder EIB, om lämpligt och från fall till fall, olika former av kreditförstärkning, bland annat motparts- eller projektrelaterade säkerheter, garantier eller avtalsklausuler, beroende på typen av låntagare och verksamhet.

Inom investeringsanslaget används inte några kreditderivat för att minska kreditrisken.

3.2.2   Maximal exponering för kreditrisk utan beaktande av eventuella säkerheter och annan kreditförstärkning

Nedanstående tabell visar den maximala kreditriskexponeringen för de delar som ingår i rapporten över finansiell ställning, inklusive derivat. Den maximala exponeringen anges brutto, innan hänsyn tas till effekten av kreditrisklindring genom användningen av säkerheter.

(i tusen euro)

Maximal exponering

31.12.2025

31.12.2024

TILLGÅNGAR

 

 

Likvida medel

1 665 129

1 638 604

Fordringar på bidragsgivare

-

7 482

Finansiella derivat

7 819

783

Lån och förskott

1 063 511

1 498 048

Övriga tillgångar

36 833

-

Totalt

2 773 292

3 144 917

Avsättningar för låneåtaganden

-17 585

-18 320

UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

 

 

Eventualförpliktelser

 

 

—

Ställda garantier

-

-

Åtaganden

 

 

—

Ej utbetalda lån

354 187

676 229

—

Tecknade garantier som inte ställts

2 500

2 500

Totalt utanför balansräkningen

356 687

678 729

Total kreditexponering

3 112 394

3 805 326

3.2.3   Kreditrisker för lån och förskott

3.2.3.1   Värdering av kreditrisker för lån och förskott

Lån och förskott samt garantier som beviljas via investeringsanslaget genomgår en omfattande riskbedömning och kvantifiering av väntade förluster som återspeglas i ett system för lånegradering. Verksamheten i programmet för etisk finansiering (IFE) (som beskrivs i not 25), med undantag för lån via intermediärer, omfattas av de allmänna riskprinciperna, i enlighet med EIB:s riktlinjer för kredit- och eget kapitalrisker. Graderingen av lånen fastställs enligt allmänt erkända kriterier, baserade på kvaliteten på låntagaren, lånets löptid, typen av garantin samt, i tillämpliga fall, garantigivaren.

Systemet för lånegradering omfattar metoder, processer, databaser och it-system som stöder bedömningen av kreditrisker vid lånetransaktioner och kvantifieringen av väntade förluster. Det sammanfattar en stor mängd information i syfte att erbjuda en inbördes rangordning av kreditriskerna i samband med lån. Lånegraderingen speglar nuvärdet av den beräknade nivån på den väntade förlusten, vilket är produkten av sannolikheten för betalningsförsummelse från de viktigaste gäldenärerna, exponeringen i händelse av fallissemang och förlusternas omfattning i händelse av fallissemang. Lånegradering används för följande ändamål:

—

Hjälp till en mer förfinad och kvantitativ bedömning av låneriskerna.

—

Som en indikator på kreditriskvariationer för att prioritera övervakningsinsatserna.

—

Som en beskrivning av låneportföljens kvalitet vid varje given tidpunkt.

—

Som indata vid beslut om riskprissättning.

Följande faktorer används för att fastställa en lånegradering:

i)

Låntagarens kreditvärdering: Vid riskhanteringen görs självständiga översyner av låntagare och deras kreditvärdering bedöms enligt interna metoder och externa uppgifter. I linje med de valda interna riskvärderingsstrategierna enligt Basel III har banken utvecklat en intern riskvärderingsmetod för att fastställa den interna kreditvärderingen för låntagare och garantigivare. Detta baseras på ett system med poängsättning som är specifikt för definierade motpartstyper.

ii)

Korrelationen för fallissemang: Det kvantifierar sannolikheten för att samtidiga ekonomiska svårigheter uppstår för både låntagaren och garantigivaren. Ju starkare korrelation mellan låntagarens och garantigivarens sannolikhet för fallissemang, desto lägre värde på garantin och därmed en lägre (sämre) lånegradering.

iii)

Värdet på garantiinstrument och säkerheter: Detta värde ska beräknas på grundval av kombinationen av emittentens kreditvärdighet och den typ av instrument som används.

iv)

Den tillämpliga återkravsgraden: Det belopp som antas kunna återvinnas efter ett fallissemang från den relevanta motpartens sida, uttryckt som en procentandel av den relevanta låneexponeringen.

v)

Avtalsramen: En sund avtalsmässig ram bidrar till lånets kvalitet och förbättrar dess lånegradering.

vi)

Lånets löptid eller, mer allmänt, lånets kassaflöden; När alla faktorer är lika gäller att ju längre lånets varaktighet, desto större är risken för att drabbas av svårigheter vid betalningen av lånet.

Ett låns väntade förlust beräknas genom att kombinera de sex faktorerna ovan. Beroende på nivån på den väntade förlusten, hänförs ett lån till en av följande lånegraderingsklasser:

”A”

Lån av högsta kvalitet:

”A0”

Omfattar risker i EU:s medlemsstater, dvs. lån som beviljats till eller är fullt, uttryckligen, och ovillkorligt garanterade av medlemsstaterna, där inga återbetalningssvårigheter förväntas, dvs. den förväntade förlusten är 0 % (baserat på bankens prioriterade borgenärsstatus och lagstadgade skydd som anses garantera en fullständig återbetalning av bankens tillgångar på förfallodagen) samt lån med en omfattande garanti från EU eller medlemsstater.

”A+”

Omfattar lån som beviljas (eller garanteras av) andra enheter än EU-medlemsstater och för vilka det inte finns någon eller bara begränsad förväntan om försämring av kvaliteten under deras löptid.

”B”

Högkvalitativa lån: Dessa utgör en tillgångsklass som banken anser tillfredsställande, även om en mindre framtida försämring inte är utesluten. B+ och B- används för att ange den relativa sannolikheten för möjligheten att sådana försämringar inträffar.

”C”

Lån av god kvalitet: Ett exempel skulle kunna vara lån utan säkerhet till solida företag (t.ex. internt kreditbetyg på Baa1/BBB+) med en rimlig löptid och lämpliga skyddsklausuler.

”D”

Förutom lån som ursprungligen godkänts på denna nivå utgör denna graderingsklass exponeringar i gränsområdet, med en riskprofil som i allmänhet godtas av banken. Denna gräns i lånegraderingen dras mer exakt mellan underklassificeringarna D+ och D-.

”E”

Denna lånegradering omfattar lån med en högre riskprofil än vad som i allmänhet godtas. Den omfattar också lån som någon gång under sin löptid har erfarit allvarliga problem och det inte kan uteslutas att de hamnar i en situation som leder till förlust. Av denna anledning omfattas dessa lån av en noggrann och hög övervakning. I underklassificeringarna E+ och E- differentieras nivån på denna särskilda övervakning, där de transaktioner som graderas till E- befinner sig i en position med stor risk att skuldbetalning inte kan erhållas i tid och därför kräver någon form av skuldsanering, och som eventuellt kan leda till en nedskrivningsförlust.

”F”

(fail) betecknar lån som medför oacceptabla risker. Lån graderade till F- kan endast uppkomma ur utestående transaktioner som drabbats av oförutsedda, exceptionella och dramatiskt ofördelaktiga omständigheter efter godkännandet. Alla transaktioner där investeringsanslaget förlorar kapitalbeloppet graderas till F och en särskild avsättning tillämpas.

Tabellen i avsnitt 3.2.3.3 visar bedömningen av kreditkvaliteten på investeringsanslagets låneportfölj som bygger på de olika lånegraderingsklasser som beskrivs ovan.

3.2.3.2   Analys av exponering för kreditrisk vid utlåning

Följande tabell visar den maximala exponeringen (bokfört värde netto) för kreditrisker för de lån och förskott som undertecknats (utbetalda och ej utbetalda) per låntagare, med hänsyn tagen till de garantier som lämnats av garantigivarna:

(i tusen euro)

Den 31.12.2025

Garanterade

Inte garanterade

Totalt

% av totalt utbetalda

Finansinstitut

37 020

590 941

627 961

59 %

Företag

117 547

125 812

243 359

23 %

Offentliga myndigheter

-

-

-

0 %

Stater

-

192 191

192 191

18 %

Totalt utbetalda

154 567

908 944

1 063 511

100 %

Ej utbetalda

19 023

317 579

336 602

 

Totalt utbetalda och ej utbetalda belopp

173 590

1 226 523

1 400 113

 


(i tusen euro)

31.12.2024

Garanterade

Inte garanterade

Totalt

% av totalt utbetalda

Finansinstitut

45 015

879 963

924 978

62 %

Företag

164 680

193 836

358 516

24 %

Offentliga myndigheter

-

-

-

0 %

Stater

-

214 554

214 554

14 %

Totalt utbetalda

209 695

1 288 353

1 498 048

100 %

Ej utbetalda

42 259

615 650

657 909

 

Totalt utbetalda och ej utbetalda belopp

251 954

1 904 003

2 155 957

 

Direktoratet för portföljförvaltning och övervakning har ansvaret för att övervaka presterande låntagare och borgensmän samt för projektrelaterad finansiell och avtalsmässig övervakning. Kreditvärderingen för investeringsanslagets lån, låntagare och garantigivare övervakas således kontinuerligt, minst en gång om året, men även oftare vid behov och efter kredithändelser. Direktoratet för portföljförvaltning och övervakning undersöker särskilt om avtalsrättigheterna efterlevs och vidtar korrigerande åtgärder vid försämrad kreditvärdering och/eller kontraktsbrott. Begränsningsåtgärder eftersträvas, när så krävs enligt riktlinjerna för kreditrisker. Också när bankgarantier för lån förnyas, säkerställs det att dessa ersätts eller att åtgärder vidtas i tid.

3.2.3.3   Analys av kreditkvaliteten per typ av låntagare

Tabellerna nedan visar analysen av kreditkvaliteten på investeringsanslagets låneportfölj den 31 december 2025 och den 31 december 2024 genom tillämpning av lånegradering, baserat på de exponeringar som undertecknats (utbetalda och ej utbetalda).

(i tusen euro)

Den 31.12.2025

 

Hög värdering

Standardvärdering

Minsta godtagbara värdering Risker

Hög risk

Ingen värdering (*4)

Totalt

% av totalsumman

 

 

A till B-

C

D+

D- och lägre

 

 

 

Låntagare

Finansinstitut

327 807

10 542

90 260

250 875

-

679 484

48 %

 

Företag

32 538

1 696

-

131 661

109 628

275 523

20 %

 

Offentliga myndigheter

-

-

-

-

-

-

0 %

 

Stater

-

948

14 223

429 935

-

445 106

32 %

Totalt

 

360 345

13 186

104 483

812 471

109 628

1 400 113

100 %

(*4)  Lånetransaktioner som värderas till verkligt värde genom resultatavräkning.


(i tusen euro)

Den 31.12.2024

 

Hög värdering

Standardvärdering

Minsta godtagbara värdering Risker

Hög risk

Ingen värdering (*5)

Totalt

% av totalsumman

 

 

A till B-

C

D+

D- och lägre

 

 

 

Låntagare

Finansinstitut

234 681

299 526

218 172

387 621

-

1 140 000

53 %

 

Företag

41 934

3 318

-

189 403

195 031

429 686

20 %

 

Offentliga institutioner

-

-

-

-

-

-

0 %

 

Stater

51 820

2 929

22 375

509 147

-

586 271

27 %

Totalt

 

328 435

305 773

240 547

1 086 171

195 031

2 155 957

100 %

(*5)  Lånetransaktioner som värderas till verkligt värde genom resultatavräkning.

3.2.3.4   Riskkoncentrationer för lån och förskott

3.2.3.4.1    Geografisk analys

På grundval av låntagarens land kan investeringsanslagets låneportfölj analyseras utifrån följande geografiska regioner (i tusen euro):

Låntagarens land

31.12.2025

31.12.2024

Kenya

170 406

246 455

Egypten

146 658

224 074

Barbados

111 951

67 426

Etiopien

109 593

117 954

Zambia

76 553

84 336

Nigeria

70 645

119 847

Mauritius

62 459

86 850

Kamerun

48 915

58 577

Rwanda

43 013

67 061

Uganda

28 936

37 062

Zimbabwe

24 124

35 885

Regionalt AKS

24 317

75 060

Togo

22 566

91 324

Senegal

17 710

18 052

Demokratiska republiken Kongo

16 513

23 820

Nya Kaledonien

15 760

21 166

Tanzania

9 462

16 233

Benin

8 702

16 208

Mauretanien

6 123

8 717

Guinea

6 076

10 337

Elfenbenskusten

4 934

7 440

Dominikanska republiken

4 850

11 006

Madagaskar

4 815

9 122

Seychellerna

4 731

5 018

Eswatini

4 660

5 673

Saint Lucia

4 253

4 864

Mali

3 730

5 707

Caymanöarna

2 983

5 588

Malawi

2 255

3 586

Kap Verde

1 696

3 318

Mikronesien

1 536

2 062

Moçambique

1 048

3 126

Burkina Faso

887

2 348

Franska Polynesien

590

1 193

Samoa

61

198

Ghana

-

1 304

Haiti

-

51

Totalt

1 063 511

1 498 048

3.2.3.4.2    Branschsektorsanalys

I tabellen nedan analyseras investeringsanslagets låneportfölj efter låntagarens branschsektor. Transaktioner som först betalas till en finansförmedlare innan de betalas till den slutliga stödmottagaren redovisas under ”Tjänstesektorn och övriga tjänster” (i tusen euro):

Låntagarens branschsektor

31.12.2025

31.12.2024

Finansiella tjänster

627 960

924 947

Offentlig förvaltning

192 191

214 554

Elektricitet

137 746

170 632

Kemikalier

54 806

81 046

Reglerade nätverk

14 571

5 441

Företagstjänster, it och medier

10 920

33 926

Läkemedel och medicinsk utrustning

8 305

13 227

Investeringsvaror

6 057

7 244

Metaller och gruvdrift

5 175

7 157

Konsumentvaror och detaljhandel

3 499

-

Återvinning av avfall och materialåtervinning

2 281

3 041

Hälso- och sjukvård

-

36 833

Totalt

1 063 511

1 498 048

3.2.3.5   Kreditriskexponering för varje intern riskvärdering

EIB använder en intern riskvärderingsmetod i linje med de interna riskvärderingsstrategierna i Basel III. Merparten av investeringsanslagets motparter har tilldelats en intern riskvärdering enligt denna metod. I tabellen nedan visas en uppdelning av investeringsanslagets låneportfölj efter det högsta av låntagarens eller garantigivarens interna riskvärdering, om den finns tillgänglig. Om en intern riskvärdering inte finns tillgänglig har den externa riskvärderingen använts för analysen.

Tabellen visar både de exponeringar som undertecknats (utbetalade och ej utbetalade) och de riskvägda exponeringarna, på grundval av en intern metod som investeringsanslaget använder för att minimera förvaltningen.

(i tusen euro)

 

 

2025

 

Moody’s likvärdighet

12-månaders förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

Verkligt värde via resultatet

Totalt

Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

Intern riskvärdering 1 – minimal kreditrisk

Aaa

-

30 258

-

-

30 258

Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk

Aa1–Aa3

111 954

-

-

-

111 954

Intern riskvärdering 3 – låg kreditrisk

A1–A3

8 704

-

-

-

8 704

Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk

Baa1–Baa3

163 126

-

2 281

-

165 407

Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart

Ba1–Ba3

42 793

4 794

-

-

47 587

Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk

B1–B3

319 758

54 209

-

-

373 967

Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk

under Caa1

38 565

216 042

-

-

254 607

Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang

under Caa1 men i fallissemang

-

-

15 553

-

15 553

Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

 

-

-

-

148 669

148 669

Förlustavsättning och justering till verkligt värde

 

-7 186

-13 764

-2 471

-69 774

-93 195

Redovisat värde på lån och förskott

 

677 714

291 539

15 363

78 895

1 063 511

Låneåtaganden

 

 

 

 

 

 

Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk

Aa1–Aa3

24 971

-

-

-

24 971

Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk

Baa1–Baa3

-

-

-

-

-

Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart

Ba1–Ba3

-

-

-

-

-

Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk

B1–B3

11 397

254 999

-

-

266 396

Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk

under Caa1

12 500

19 582

-

-

32 082

Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang

under Caa1 men i fallissemang

-

-

-

-

-

Ingen intern riskvärdering (*6)

 

-

-

-

-

-

Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

 

-

-

-

30 738

30 738

Förlustavsättning och justering till verkligt värde

 

- 566

-17 019

-

-

-17 585

Redovisat värde på låneåtaganden

 

48 302

257 562

-

30 738

336 602

(*6)  Avtal med organ för vilka det på balansdagen inte finns några underliggande motparter.


(i tusen euro)

 

 

2024

 

Moody’s likvärdighet

12-månaders förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

Verkligt värde via resultatet

Totalt

Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

Intern riskvärdering 1 – minimal kreditrisk

Aaa

-

38 896

-

-

38 896

Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk

Aa1–Aa3

67 436

-

-

-

67 436

Intern riskvärdering 3 – låg kreditrisk

A1–A3

10 501

-

-

-

10 501

Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk

Baa1–Baa3

246 650

-

3 041

-

249 691

Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart

Ba1–Ba3

66 050

-

-

-

66 050

Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk

B1–B3

588 657

29 996

16 233

-

634 886

Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk

under Caa1

74 924

229 726

-

-

304 650

Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang

under Caa1 men i fallissemang

-

-

22 307

-

22 307

Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

 

-

-

-

200 677

200 677

Förlustavsättning och justering till verkligt värde

 

-9 675

-12 576

-12 431

-62 364

-97 046

Redovisat värde på lån och förskott

 

1 044 543

286 042

29 150

138 313

1 498 048

Låneåtaganden

 

 

 

 

 

 

Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk

Aa1–Aa3

86 796

-

-

-

86 796

Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk

Baa1–Baa3

10 000

-

-

-

10 000

Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart

Ba1–Ba3

81 500

-

-

-

81 500

Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk

B1–B3

20 000

270 990

-

-

290 990

Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk

under Caa1

12 500

11 329

-

-

23 829

Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang

under Caa1 men i fallissemang

-

-

111 000

-

111 000

Ingen intern riskvärdering (*7)

 

15 445

-

-

-

15 445

Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

 

-

-

-

56 669

56 669

Förlustavsättning och justering till verkligt värde

 

-1 491

-16 829

-

-

-18 320

Redovisat värde på låneåtaganden

 

224 750

265 490

111 000

56 669

657 909

EIB övervakar kontinuerligt händelser som påverkar dess låntagare och garantigivare. I synnerhet utvärderar EIB från fall till fall sina avtalsenliga rättigheter i händelse av en försämring av riskvärderingen och eftersträvar begränsningsåtgärder. Den bevakar också förnyelser av bankgarantier som tas emot för lån som ska säkerställa att dessa ersätts eller att åtgärder vid behov vidtas i tid.

(*7)  Avtal med organ för vilka det på balansdagen inte finns några underliggande motparter.

3.2.3.6   Utestående lån och nedskrivningar

Belopp i utestående fordringar fastställs, övervakas och rapporteras enligt de förfaranden som anges i ”Finance Monitoring Guidelines and Procedures” som gäller för alla banker. Dessa förfaranden ligger i linje med bästa bankpraxis och antas för alla lån som förvaltas av EIB.

Övervakningen är strukturerad för att säkerställa att i) potentiella utestående fordringar upptäcks och rapporteras till ansvariga avdelningar med minsta möjliga dröjsmål, ii) kritiska ärenden omgående dirigeras till rätt operativ nivå och beslutsnivå, iii) regelbunden rapportering till investeringsanslagets ledning lämnas i fråga om den allmänna ställningen.

Utestående fordringar och nedskrivningar av lån och förskott kan analyseras enligt följande (i tusen euro):

 

Lån och förskott

31.12.2025

Lån och förskott

31.12.2024

Redovisat värde

1 063 511

1 498 048

 

 

 

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

 

 

Bruttobelopp

15 553

22 307

Avsättning för nedskrivningsförluster

-2 471

-12 431

Redovisat värde på förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

13 082

9 876

Förfallna men inte kreditförsämrade

 

 

Förfallna omfattar

 

 

0–30 dagar

201

229

30–90 dagar

-

26

90–180 dagar

-

-

mer än 180 dagar

-

25

Redovisat värde som förfallit men inte kreditförsämrats

201

280

Redovisat värde som varken förfallit eller kreditförsämrats

1 050 228

1 487 892

Totalt redovisat värde på lån och förskott

1 063 511

1 498 048

3.2.3.7   Känsligheten hos förväntade kreditförluster för framtida ekonomiska villkor (i tusen euro)

De förväntade kreditförlusterna är känsliga för bedömningar och antaganden som görs vid fastställandet av framåtblickande scenarion. EIB utför en känslighetsanalys av redovisade förväntade kreditförluster vad gäller väsentliga kategorier av dess tillgångar.

Prognoserna för framtida ekonomiska villkor (via makroekonomiska scenarion) är indata som används i prognosmodeller som tar fram villkorade riskparametrar, vilka är indata som används vid beräkning av förlustavsättning.

Scenariona härleds från chocker som påverkar BNP, vilket är det viktigaste måttet för ekonomisk verksamhet. Chockerna för real BNP kalibreras för att reproducera variabelns tidigare volatilitet. Dessutom används expertbedömningar i tillämpliga fall för att förbättra storleken och beständigheten hos BNP-chocker. Följaktligen fastställs chocker tillsammans med en minskningsfunktion för att fastställa konsekvenserna av chockerna över tiden. Sannolikheter kopplade till varje scenario definieras med beaktande av marknads(volatilitets)indikatorer och internt utvecklade indikatorer/mätare som används konsekvent över tiden för att fånga upp osäkerheter. Viktningen av positiva och negativa chocker beror på hur riskerna är balanserade mot varandra i ekonomin, och under den senaste viktningen användes negativa och positiva chocker med en sannolikhet på 40 % respektive 5 % på kvartalsprognoserna.

Tabellen nedan visar förlustavsättning på lån och förskott i etapp 1 och 2. Varje framåtblickande scenario (t.ex. referensscenariot, positivt scenario och negativt scenario) viktades till 100 % i stället för att tillämpa sannolika viktningar för de tre scenariona.

(i tusen euro)

 

2025

 

Positivt

Referensscenario

Negativt

Bruttoexponering

1 306 210

1 306 210

1 306 210

Förlustavsättning

29 944

31 693

33 605


(i tusen euro)

 

2024

 

Positivt

Referensscenario

Negativt

Bruttoexponering

1 851 153

1 851 153

1 851 153

Förlustavsättning

28 883

30 301

31 819

3.2.3.8   Omförhandlade lån och anstånd

EIB anser lån vara lån med anstånd (dvs. lån, skuldförbindelser och låneåtaganden) när anståndsåtgärder har beviljats. Anståndsåtgärder består av koncessioner som EIB beslutar att göra för en gäldenär som inte anses kunna uppfylla de kontraktsenliga skuldvillkoren på grund av sina finansiella svårigheter, så att gäldenären ska kunna betala av skulden eller helt eller delvis refinansiera kontraktet. Exponeringar ska behandlas som anstånd om en koncession har gjorts, oavsett om något belopp förfallit eller exponeringen klassificeras som fallissemang. Exponeringar ska inte behandlas som anstånd om gäldenären inte befinner sig i finansiella svårigheter.

Under normala förhållanden skulle försämringen av de berörda lånen ha upptäckts genom bestämmelserna i bankens riktlinjer och förfaranden och skulle ha övervakats före omförhandlingen. Efter det att lånet omförhandlats skulle EIB fortsätta att noggrant övervaka dessa lån. Om det finansiella instrumentet skulle vara kreditförsämrat flyttas det till steg 3. Lånet kommer att övervakas regelbundet i enlighet med bankens regelverk.

Anståndsåtgärder och anståndspraxis som beslutas av EIB som en del av dess omstruktureringsverksamhet under rapporteringsperioden inbegriper, men är inte begränsad till, förlängning av löptiden, uppskov med enbart kapital, uppskov med kapital och ränta, avstående från väsentliga avtalsvillkor och kapitalisering av utestående fordringar.

Transaktioner som omfattas av anståndsåtgärder redovisas som sådana i tabellen nedan:

(i tusen euro)

 

31.12.2025

31.12.2024

 

Icke nödlidande

Nödlidande

Icke nödlidande

Nödlidande

Antal kontrakt som omfattas av anstånd

1

9

3

7

Redovisat värde (inkl. utestående ränta och belopp)

9 569

71 509

60 223

35 718

Redovisad avsättning för förväntade kreditförluster

106

45 760

622

11 156

Ränteintäkter som avser kontrakt som omfattas av anstånd

687

1 601

3 353

1 717


(i tusen euro)

 

 

 

Anståndsåtgärder

 

 

 

 

31.12.2024

Förlängning av löptider

Uppskov med räntor och kapital

Överträdelse av väsentliga finansiella klausuler

Övriga

Kontraktsenlig återbetalning, avslut och/eller bortskrivning

31.12.2025

Finansinstitut

22 382

-

-

-9 643

-

-1 460

11 279

Företag

73 559

13 767

6 580

4 154

-

-28 261

69 799

Totalt

95 941

13 767

6 580

-5 489

-

-29 721

81 078

3.2.4   Kreditrisker för likvida medel

Tillgängliga medel investeras i enlighet med investeringsanslagets tidsplan för kontraktsenliga utbetalningsskyldigheter. Den 31 december 2025 och den 31 december 2024 utgjordes investeringarna av bankinlåning, inlåningsbevis och bankcertifikat.

De godkända enheterna har en kreditvärdering som liknar de kort- och långsiktiga kreditvärderingar som krävs för EIB:s egna likvida placeringar. När flera kreditvärderingsinstitut lämnar olika kreditvärdering gäller den lägsta värderingen. Den högsta tillåtna gränsen för varje godkänd bank är för närvarande 50 000 000 euro (femtio miljoner euro). Ett undantag från denna regel har beviljats banken Société Générale S. A. i vilken investeringsanslaget har sitt löpande kontantkonto. Den kortfristiga kreditgränsen för Société Générale S. A. uppgår den 31 december 2025 och den 31 december 2024 till 110 000 000 euro (etthundratio miljoner euro). Den höjda gränsen tillämpas på summan av de likvida medel som innehas på det löpande kontantkontot samt de instrument som denna motpart har utfärdat och som finns i likviditetsportföljen.

Samtliga investeringar görs med godkända enheter med en maximal löptid på tre månader från valuteringsdagen. Alla överträdelser av kreditexponeringens gränsvärde har rapporterats till uppdragsgivarna. Den 31 december 2025 och den 31 december 2024 hade all tidsbunden inlåning och alla bankcertifikat och kontanter som innehades av investeringsanslagets likviditetsportfölj en lägsta kreditvärdering på minst P-2 (Moody’s kreditvärdering) på avstämningsdagen.

I följande tabell visas situationen för likvida medel inklusive upplupen ränta (i tusen euro).

Lägsta kortfristiga kreditvärdering

(Moody’s frist)

Lägsta långfristiga kreditvärdering

(Moody’s frist)

31.12.2025

 

31.12.2024

 

P-1

Aaa

210 685

13 %

124 532

8 %

P-1

Aa1

113 868

7 %

173 639

11 %

P-1

Aa2

99 792

6 %

-

0 %

P-1

Aa3

-

0 %

149 239

9 %

P-1

A1

475 191

28 %

309 342

19 %

P-1

A2

444 741

26 %

280 035

17 %

P-1

A3

176 036

11 %

367 211

22 %

P-2

A3

144 816

9 %

154 829

9 %

P-2

Baa1

-

0 %

79 777

5 %

Totalt

 

1 665 129

100 %

1 638 604

100 %

3.2.5   Kreditrisk för derivat

3.2.5.1   Riktlinjer för kreditrisker avseende derivat

Kreditrisken avseende derivat utgörs av den förlust som en viss part ådrar sig om motparten i en transaktion inte kan uppfylla sina avtalsenliga skyldigheter. Kreditrisken i samband med derivat varierar beroende på ett antal faktorer (såsom räntor och valutakurser) och motsvarar i allmänhet endast en liten andel av deras nominella värde.

Inom ramen för sin sedvanliga verksamhet kan investeringsanslaget ingå swapkontrakt för att säkra risken för vissa lånetransaktioner eller valutaforwardkontrakt för att säkra dess valutapositioner, som är utställda i andra valutor än euro och som det handlas aktivt med. Alla swappar genomförs av EIB med en extern motpart. Swapparna regleras genom samma ramswapkontrakt och kreditstödskontrakt som undertecknats mellan EIB och dess externa motparter.

3.2.5.2   Kreditriskvärdering för derivat

Alla swappar relaterade till investeringsanslaget som verkställs av EIB hanteras inom samma kontraktsram och med samma metoder som tillämpas för de derivat som EIB förhandlar fram för eget bruk. EIB avgör om parterna i swapkontrakten kan godkännas på grundval av samma behörighetskriterier som den tillämpar på sina andra swapkontrakt.

EIB uppskattar kreditriskexponeringen vid swap- och derivattransaktioner genom att använda metoderna aktuell exponering utan säkerhet (Current Unsecured Exposure) och potentiell framtida exponering (Potential Future Exposure) för rapportering och för att begränsa bevakningen. Dessa mått omfattar till fullo de derivat som rör investeringsanslaget.

Genom investeringsanslaget ingås kortfristiga valutaswapkontrakt (FX) i utländsk valuta för att säkra valutarisken vid låneutbetalningar i andra valutor än euro. Valutaswappar (FX) har en löptid på högst tre månader och förlängs regelbundet. Det teoretiska beloppet för valutaswappar (FX) uppgick till 1 060,0 miljoner euro den 31 december 2025 jämfört med 1 330,0 miljoner euro den 31 december 2024. Det verkliga värdet för valutaswappar (FX) uppgick till 6,0 miljoner euro den 31 december 2025 jämfört med -38,9 miljoner euro den 31 december 2024.

Investeringsanslaget ingår valutaswapkontrakt för att säkra valutarisken vid låneutbetalningar i andra valutor än euro. Valutaswappar har en långfristig löptid. Det teoretiska beloppet för valutaswappar (FX) uppgick till 22,9 miljoner euro den 31 december 2025 jämfört med 33,1 miljoner euro den 31 december 2024. Det verkliga värdet för valutaswappar (FX) uppgick till 1,4 miljoner euro den 31 december 2025 jämfört med 0,5 miljoner euro den 31 december 2024.

3.2.6   Kreditrisker för likvida finansiella tillgångar

Likviditetsportföljen består enbart av bankcertifikat som utfärdats av enheter under statsnivå, banker och enheter utanför banksektorn med löptid på mer än tre månader. EU-medlemsstater, deras organ, banker och enheter utanför banksektorn är godtagbara emittenter. Den högsta tillåtna gränsen för varje godkänd emittent är 50 000 000 euro (femtio miljoner euro). Investeringar i medelfristiga och långfristiga obligationer kan också godkännas, beroende på likviditetskraven. Det fanns inga likvida tillgångar den 31 december 2024 och den 31 december 2025.

3.3    Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hänvisar till en enhets förmåga att finansiera ökade tillgångar och uppfylla betalningskrav allteftersom de uppkommer, utan att det leder till oacceptabla förluster. Den kan delas upp ytterligare i risk för finansieringslikviditeten och likviditetsrisk på marknaden.

Risk för finansieringslikviditeten är kopplad till risken för att ett företag inte kommer att kunna refinansiera tillgångssidan i sin balansräkning och fullgöra alla betalningsskyldigheter med hjälp av lättillgängliga likvida resurser. Likviditetsrisk på marknaden är den volatilitet som observeras i det ekonomiska värdet av, eller i intäkterna från, en enhets positioner till följd av dess potentiella oförmåga att utföra en transaktion för att kompensera, eliminera eller minska sådana utestående positioner till rimliga marknadspriser.

3.3.1   Hantering av likviditetsrisker

Investeringsanslaget har huvudsakligen finansierats genom årliga bidrag från medlemsstaterna och återflöden som härrör från dess verksamhet. I enlighet med beslut (EU) 2020/2233 ska återflöden från AKS-ländernas investeringsanslag användas inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Tillgången till de återflöden som ska överföras är dock beroende av att tillräcklig likviditet upprätthålls inom investeringsanslaget.

Investeringsanslaget hanterar sin risk för finansieringslikviditeten i första hand genom planering av investeringsanslagets nettolikviditetsbehov. För att ytterligare minimera likviditetsrisken upprätthålls en likviditetsreserv i investeringsanslaget som är tillräcklig för att vid varje tidpunkt täcka beräknade kontantutbetalningar, som EIB:s avdelning med ansvar för låneverksamhet regelbundet informerar om. Medel investeras på penning- och obligationsmarknaderna i form av inlåning mellan banker och andra kortfristiga finansiella instrument med hänsyn till investeringsanslagets likvida betalningsförpliktelser. Investeringsanslagets likvida tillgångar förvaltas av bankens finansavdelning i syfte att upprätthålla en tillräcklig likviditet för att göra det möjligt för investeringsanslaget att uppfylla sina förpliktelser.

Det är värt att betona att kapital endast förvaltas ur ett likviditetsperspektiv, såsom beskrivs ovan.

Enligt principen om åtskillnad mellan funktionerna front office och back office, ligger ansvaret för avvecklingstransaktioner relaterade till investeringen av dessa tillgångar under EIB:s avdelning för planering och avveckling av transaktioner. Dessutom ansvarar bankens direktorat för risk- och tillsynsfrågor för att godkänna motparterna och gränserna för investeringarna av de likvida tillgångarna samt övervakningen av dessa gränser.

3.3.2   Värdering av likviditetsrisker

I tabellerna i detta avsnitt analyseras investeringsanslagets finansiella skulder efter löptid på grundval av den återstående perioden från balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen (baserat på kassaflöden som inte diskonterats).

Vad gäller finansiella skulder som inte är derivat innehar investeringsanslaget åtaganden i form av ej utbetalda delar av krediten enligt undertecknade låneavtal, ej utbetalda delar av tecknat kapital/investeringsavtal, beviljade lånegarantier eller åtaganden om räntesubventioner och tekniskt bistånd.

Lån inom ramen för investeringsanslaget har en tidsfrist för utbetalning. Utbetalningar görs dock ibland vid tidpunkter och i belopp som speglar framstegen i underliggande investeringsprojekt. Om dessutom lånen är transaktioner som genomförs i en relativt ombytlig verksamhetsmiljö, är utbetalningsplanen föremål för en stor grad av osäkerhet.

Kapitalinvesteringar ska betalas när och så snart som förvaltare av aktiefonder utfärdar giltig infordran av kapital, som speglar utvecklingen i deras investeringsverksamhet. Den period under vilken beloppet kan lyftas uppgår vanligtvis till tre år med regelbunden förlängning på ett eller två år. Vissa åtaganden om utbetalningar överlever vanligtvis slutet av den period då beloppet kan lyftas, fram till dess att man helt förfogar över fondens underliggande investeringar. Detta beror på att fondens likviditet tidvis kan vara otillräcklig för att uppfylla de betalningsförpliktelser som uppkommer avseende avgifter eller andra kostnader.

Garantier omfattas inte av några särskilda betalningsåtaganden om de inte åberopas. Det utestående beloppet för garantier minskas vid sidan av återbetalningsplanen för garanterade lån.

Åtaganden som ingåtts om utbetalningar av räntesubventioner uppkommer i fråga om subventionerade lån som finansieras med hjälp av bankens egna medel. Rapporterade ”Utflöden för åtaganden avseende räntesubventioner” utgör bara åtaganden relaterade till dessa lån snarare än det totala beloppet av åtaganden som ingåtts för ej utbetalade räntesubventioner. I likhet med lån är deras utbetalningsplan osäker.

"Bruttoutflöde till nominellt värde" för åtaganden som ingåtts för tekniskt bistånd i tabellen ”Löptider för finansiella skulder som inte är derivat” avser den totala ej utbetalda delen av undertecknade kontrakt om tekniskt bistånd. Tidsplaneringen för utbetalning är föremål för en stor grad av osäkerhet. Likviditetsutflöden som klassificerats i intervallet ”3 månader eller mindre” motsvarar de utestående fakturor som mottagits fram till och med balansdagen.

Åtaganden för finansiella skulder som inte är derivat för vilka det inte har fastställts någon avtalsenlig löptid tas upp under rubriken ”Obestämd löptid”. Åtaganden för vilka det finns en dokumenterad begäran om kontant utbetalning på balansdagen tas upp under det relevanta tidsintervallet.

För finansiella skulder som härrör från derivat utgörs löptidsprofilen av kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden brutto av swapkontrakt, inbegripet valutaswappar, valutaränteswappar, kortfristiga valutaswappar och ränteswappar.

(i tusen euro)

Löptider för finansiella skulder som inte är derivat

den 31.12.2025

3 månader eller mindre

Mer än 3 månader till 1 år

Mer än 1 år till 5 år

Mer än 5 år

Obestämd löptid

Bruttoutflöde till nominellt värde

Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån

122 352

-

-

-

231 835

354 187

Utflöden för tecknade investeringsfonder och aktieteckning

165

-

-

-

184 676

184 841

Övriga (undertecknade garantier som inte ställts, ställda garantier)

-

-

-

-

2 500

2 500

Utflöden för åtaganden avseende räntesubventioner

-

-

-

-

239 148

239 148

Utflöden för belopp som är skulder till EIB

3 199

19 942

-

-

-

23 141

Utflöden för belopp som är skulder till Europeiska kommissionen

-

243 853

-

-

-

243 853

Utflöden för åtaganden avseende tekniskt bistånd

844

-

-

-

10 465

11 309

Totalt

126 560

263 795

-

-

668 624

1 058 979


(i tusen euro)

Löptider för finansiella skulder som inte är derivat

den 31.12.2024

3 månader eller mindre

Mer än 3 månader till 1 år

Mer än 1 år till 5 år

Mer än 5 år

Obestämd löptid

Bruttoutflöde till nominellt värde

Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån

80 913

20 208

-

-

575 108

676 229

Utflöden för tecknade investeringsfonder och aktieteckning

4 190

-

-

-

233 696

237 886

Övriga (undertecknade garantier som inte ställts, ställda garantier)

-

-

-

-

2 500

2 500

Utflöden för åtaganden avseende räntesubventioner

-

-

-

-

334 754

334 754

Utflöden för åtaganden avseende tekniskt bistånd

1 859

-

-

-

18 341

20 200

Totalt

86 962

20 208

-

-

1 164 399

1 271 569


(i tusen euro)

Löptider för finansiella skulder som härrör från derivat

den 31.12.2025

3 månader eller mindre

Mer än 3 månader till 1 år

Mer än 1 år till 5 år

Mer än 5 år

Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde

Valutaswappar och valutaränteswappar – inflöden

131

10 242

13 126

-

23 499

Valutaswappar och valutaränteswappar – utflöden

-81

-10 451

-13 026

-

-23 558

Kortfristiga valutaswappar – inflöden

1 060 000

-

-

-

1 060 000

Kortfristiga valutaswappar – utflöden

-1 056 455

-

-

-

-1 056 455

Totalt

3 595

- 209

100

-

3 486


(i tusen euro)

Löptider för finansiella skulder som härrör från derivat

den 31.12.2024

3 månader eller mindre

Mer än 3 månader till 1 år

Mer än 1 år till 5 år

Mer än 5 år

Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde

Valutaswappar och valutaränteswappar – inflöden

157

10 405

22 613

832

34 007

Valutaswappar och valutaränteswappar – utflöden

-87

-12 310

-24 852

- 899

-38 148

Kortfristiga valutaswappar – inflöden

1 330 000

-

-

-

1 330 000

Kortfristiga valutaswappar – utflöden

-1 371 666

-

-

-

-1 371 666

Totalt

-41 596

-1 905

-2 239

-67

-45 807

3.3.3   Långfristiga finansiella tillgångar och skulder

I följande tabell återges finansiella tillgångar och finansiella skulder som inte är derivat och som väntas återkrävas eller regleras mer än 12 månader efter balansdagen.

(i tusen euro)

 

31.12.2025

31.12.2024

Finansiella tillgångar:

 

 

Lån och förskott

1 126 057

1 551 776

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

745 934

834 621

Totalt

1 871 991

2 386 397

Finansiella skulder:

 

 

Skuld till tredje parter (*8)

797

534 569

Avsättningar för låneåtaganden

17 585

18 320

Totalt

18 382

552 889

(*8)  Belopp som ska betalas till tredje parter inkluderar belopp för ej utbetalade räntesubventioner och ej utbetalat tekniskt bistånd som ska betalas till medlemsstaterna, vanligen med obestämd löptid.

3.4    Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för att ändringar i marknadspriser och marknadsräntor, såsom räntenivåer, aktiekurser och valutakurser, påverkar en enhets intäkter eller värdet av dess innehav i finansiella instrument.

3.4.1   Ränterisk

Ränterisk är variationerna i det ekonomiska värdet av, eller i intäkten från, räntebärande positioner till följd av en ogynnsam ränteutveckling.

Investeringsanslaget påverkas inte direkt av ändringar av dess ekonomiska värde eller bristande överensstämmelse i prissättningen mellan olika tillgångar, skulder och säkringsinstrument eftersom det inte har räntebärande skulder. Investeringsanslaget mäter sin ränterisk på årsbasis genom att tillämpa EBA:s standardiserade chockscenarier (39), vilka visar effekterna på både det ekonomiska värdet av eget kapital och nettoränteintäkterna från negativa ränterörelser.

Ränterisk för det ekonomiska värdet av eget kapital

För att fastställa nettonuvärdet på lånens och hedging-swapparnas kassaflöden i euro används i investeringsanslaget Euribor 3 månader. Nettonuvärdet för lånens kassaflöden i andra valutor än euro fastställs genom att justera Euribor 3 månader med bas-spreaden för respektive valuta. För de valutor utanför euro för vilka det inte finns någon tillförlitlig och tillräckligt fullständig diskonteringskurva används i stället diskonteringskurvan för euro eller US-dollar.

Den 31 december 2025 skulle de värsta effekterna av scenarierna i EBA:s tillsynsrelaterade extremvärdestest minska det ekonomiska värdet av eget kapital med 60,2 miljoner euro (2024: 81,0 miljoner euro).

Ränterisk för intäkterna

Genom detta kriterium kvantifieras det belopp av nettoränteintäkter som skulle förändras under de kommande tolv månaderna om alla räntekurvor hade minskat med två procentenheter och om inga befintliga åtaganden faktiskt betalades ut. Med de positioner som gällde den 31 december 2025 skulle nettoränteintäkterna minska med 33,3 miljoner euro (2024: 34,7 miljoner euro) om räntorna skulle sänkas med 200 räntepunkter.

För att stärka analysen av nettoränteintäkternas känslighet skulle nettoränteintäkterna öka med 33,7 miljoner euro (2024: 35,1 miljoner euro) om räntorna skulle höjas med 200 räntepunkter.

3.4.2   Valutarisk

Valutarisk är risk kopplad till det ekonomiska värdet av, eller intäkten från, investeringsanslagets positioner till följd av en ogynnsam utveckling av växelkurserna.

Eftersom referensredovisningsvalutan för investeringsanslaget är euro föreligger en valutarisk närhelst det uppstår valutaobalans mellan dess tillgångar, skulder och säkringsinstrument.

3.4.2.1   Valutarisker och likvida tillgångar

Investeringsanslagets likvida tillgångar redovisas antingen i euro eller US-dollar.

Valutarisken säkras genom avista- eller terminstransaktioner, valutaswappar (FX) eller valutaswappar. EIB:s finansavdelning kan, om så anses nödvändigt och lämpligt, använda andra instrument, i enlighet med bankens strategi, för säkerhet mot marknadsrisker som uppkommer i samband med investeringsanslagets finansiella verksamhet.

3.4.2.2   Valutarisker och transaktioner som finansieras eller garanteras genom investeringsanslaget

Medlemsstaternas bidrag till investeringsanslaget tas emot i euro. De transaktioner som finansieras eller garanterats genom investeringsanslaget samt räntesubventioner kan redovisas i euro, US-dollar eller andra godkända valutor.

En exponering för valutarisk (för referensvalutan euro) uppkommer så snart transaktioner i andra valutor än euro inte har valutakurssäkrats. Investeringsanslagets riktlinjer för säkring av valutarisker anges nedan.

3.4.2.2.1.    Säkring av transaktioner i US-dollar

Den valutarisk som genereras av investeringsanslagets transaktioner i US-dollar ska täckas på aggregerad basis med hjälp av valutaswappar (FX) i US-dollar och euro och beloppen ska regelbundet förlängas och justeras. Användningen av valutaswappar (FX) tjänar två syften. Å ena sidan genereras den likviditet som behövs för nya utbetalningar (lån och eget kapital), å den andra bibehålls en makrosäkring.

I början av varje period ska de kassaflöden som ska tas emot eller betalas i US-dollar under nästa period beräknas på grundval av planerade eller väntade återflöden eller utbetalningar. Därefter ska de valutaswappar (FX) som löper ut förlängas och deras belopp justeras för att täcka åtminstone det beräknade likviditetsbehovet i US-dollar för nästa period.

På månadsbasis ska positionen i US-dollar säkras, om relevanta gränsvärden överskrids, genom en avista- eller terminstransaktion.

Inom en förlängningsperiod ska oväntade likviditetsunderskott i US-dollar täckas med hjälp av tillfälliga valutaswaptransaktioner (FX) medan likviditetsöverskotten antingen investeras i likvida tillgångar eller konverteras till euro om de uppkommer till följd av en ökning av valutapositionen.

3.4.2.2.2.    Säkring av transaktioner i annan valuta än euro eller US-dollar

Investeringsanslagets transaktioner i andra valutor än euro och US-dollar ska säkras genom valutaswapkontrakt med samma finansiella profil som det underliggande lånet, förutsatt att en swapmarknad är operativ.

Investeringsanslaget har transaktioner i valutor för vilka möjligheter till säkring antingen inte är tillgängliga eller tillgängliga till en hög kostnad. Dessa transaktioner uttrycks i lokal valuta, men regleras i euro eller US-dollar. Investeringsanslagets regelverk för finansiella risker, som godkändes av investeringsanslagets kommitté den 22 januari 2015, gör det möjligt att syntetiskt säkra valutaexponeringar i lokal valuta som uppvisar en stor positiv korrelation med US-dollar genom derivat i US-dollar. De lokala valutor som säkras syntetiskt med derivat i US-dollar redovisas i tabellen i avsnitt 3.4.2.2.3 nedan under punkten ”Lokala valutor (med syntetisk säkring)”, medan lokala valutor som inte är säkrade syntetiskt med US-dollar redovisas i samma tabell under punkten ”Lokala valutor (utan syntetisk säkring)”.

För lån i andra valutor än euro, US-dollar eller valutor för vilka säkring genom valutaswapavtal inte är möjlig tar investeringsanslaget dessutom ut en ytterligare räntekomponent som kallas ”valutapremie” för att minska risken för potentiell depreciering av lokal valuta.

3.4.2.2.3    Valutaposition (i tusen euro)

Tabellerna i denna not visar investeringsanslagets valutaposition.

Valutapositionen redovisas i nedanstående tabeller i enlighet med investeringsanslagets riktlinjer för risker (som beskrivs i investeringsanslagets regelverk för finansiella risker). Valutapositionen i enlighet med riktlinjerna för risker bygger på redovisningssiffror och definieras som saldot mellan utvalda tillgångar och skulder. De tillgångar och skulder som anges i valutapositionen i enlighet med riktlinjerna för risker väljs ut för att säkerställa att intäkterna konverteras till rapporteringsvalutan (euro) först när de tas emot.

Ändring i verkligt värde på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning ingår i valutapositionen enligt riskhanteringsriktlinjerna, liksom nedskrivning av lån och förskott. Derivat som ingår i valutapositionen i enlighet med riktlinjerna för risker beaktas till nominellt värde i stället för verkligt värde, så att de kan anpassas till det balanserade värdet på tillgångarna, som även de beaktas till nominellt värde med justering för nedskrivningar av lån.

I tabellerna nedan redovisas den resterande delen av tillgångar och skulder, vilken framför allt inbegriper upplupna räntor på lån, derivat och subventioner, som ”Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker”.

Den 31 december 2025

Tillgångar och skulder

Åtaganden och eventualförpliktelser

Valutor

Valutaposition enligt riktlinjerna för risker

Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker

Valutaposition enligt balansräkningen

 

USD

1 294

-31 642

-30 348

164 405

Lokala valutor

(med syntetisk säkring)*

 

 

 

 

TZS

-

-

-

-

DOP

4 775

82

4 857

-

Lokala valutor (utan syntetisk säkring)  (*9)

 

 

 

 

BWP, HTG, JMD, KES, MUR, MZN, NGN, RWF, UGX, XOF, ZAR, ZMW

146 528

-2 514

144 014

-

Totalt andra valutor än euro

152 597

-34 074

118 523

164 405

euro

 

2 676 672

2 676 672

636 494

Totalt euro och andra valutor

152 597

2 642 598

2 795 195

800 899

(*9)  Se avsnitt 3.4.2.2.2 för förklaringar av syntetisk säkring.


Den 31 december 2024

Tillgångar och skulder

Åtaganden och eventualförpliktelser

Valutor

Valutaposition enligt riktlinjerna för risker

Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker

Valutaposition enligt balansräkningen

 

USD

-45 774

-21 740

-67 514

235 603

Lokala valutor

(med syntetisk säkring) (*10)

 

 

 

 

DOP

10 884

133

11 017

-

KES, RWF, UGX, HTG, MUR, MZN, XOF, ZMW, BWP, JMD, NGN, ZAR

225 877

-3 763

222 114

-

Totalt andra valutor än euro

190 987

-25 370

165 617

235 603

euro

-

3 139 294

3 139 294

1 043 860

Totalt euro och andra valutor

190 987

3 113 924

3 304 911

1 279 463

(*10)  Se avsnitt 3.4.2.2.2 för förklaringar av syntetisk säkring.

3.4.2.3   Känslighetsanalys av utländsk valuta

Den 31 december 2025 skulle en depreciering av euron på 10 % mot alla andra valutor leda till en ökning av bidragsgivarnas medel och vinst med 13,2 miljoner euro (den 31 december 2024: 18,4 miljoner euro). En appreciering av euron på 10 % mot alla andra valutor skulle leda till en minskning av bidragsgivarnas medel och vinst med – 10,8 miljoner euro (den 31 december 2024:

–15,1 miljoner euro).

3.4.2.4   Omräkningskurser

Följande omräkningskurser användes för att upprätta balansräkningen den 31 december 2025 och den 31 december 2024:

 

31.12.2025

31.12.2024

Andra valutor än euro

 

 

Botswansk pula (BWP)

16,18

14,49

Dominikansk peso (DOP)

73,78

63,09

Fijiansk dollar (FJD)

2,62

2,38

Haitiska gourde (HTG)

153,14

135,09

Jamaikansk dollar (JMD)

185,35

161,15

Kenyansk shilling (KES)

151,20

133,69

Mauretansk ouguiya (MRO)

46,70

41,30

Mauritisk rupie (MUR)

54,08

48,56

Moçambikisk metical (MZN)

74,22

65,65

Nigeriansk naira (NGN)

1 693,57

1 591,68

Rwandisk franc (RWF)

1 698,60

1 419,85

Tanzanisk shilling (TZS)

2 862,12

2 490,24

Ugandisk shilling (UGX)

4 240,00

3 812,00

US-dollar (USD)

1,18

1,04

CFA-franc (BEAC/BCEAO)

655,96

655,96

Sydafrikansk rand (ZAR)

19,44

19,62

Zambiansk kvacha (ZMW)

25,98

28,87

3.4.3   Aktiekursrisk

Aktiekursrisk är risken för att det verkliga värdet på investeringar i eget kapital minskar till följd av ändringar i nivåerna av aktiekurserna och/eller värdet av investeringar i eget kapital.

Investeringsanslaget är utsatt för aktiekursrisker via sina investeringar i direkt eget kapital och riskkapitalfonder.

Värdet av onoterade aktiepositioner är inte enkelt tillgängligt för övervakning och kontroll på kontinuerlig basis. För sådana innehav innefattar de bästa tillgängliga uppgifterna de priser som kan härledas från alla relevanta värderingsmetoder.

Effekterna på investeringsanslagets medel från bidragsgivarna (till följd av en ändring i det verkliga värdet av portföljen med egetkapitalinstrument) på grund av en +/–10 % ändring i värdet på enskilda investeringar i direkt eget kapital och riskkapital, med alla andra variabler konstanta, uppgår till 74,6 miljoner euro respektive –74,6 miljoner euro den 31 december 2025 (83,5 miljoner euro respektive –83,5 miljoner euro den 31 december 2024).

4   Finansiella instruments verkliga värden

4.1    Redovisningsklassificeringar och verkliga värden

Följande tabell visar redovisade värden och verkliga värden på finansiella tillgångar och finansiella skulder, inklusive deras nivåer i hierarkin för verkligt värde. Dessa omfattar inte information om verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde om det redovisade värdet är en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.

(i tusen euro)

Den 31 december 2025

Redovisat värde

Verkligt värde

 

Finansiella derivat

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Kontanter, lån och förskott

Likvida finansiella tillgångar

Övriga finansiella tillgångar/skulder

Totalt

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

Finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella derivat

7 819

-

-

-

-

7 819

-

7 819

-

7 819

Riskkapitalfonder

-

550 528

-

-

-

550 528

-

-

550 528

550 528

Direkta investeringar i eget kapital

-

195 406

-

-

-

195 406

-

-

195 406

195 406

Lån och förskott

-

-

77 287

-

-

77 287

-

-

77 287

77 287

Totala finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet

7 819

745 934

77 287

-

-

831 040

-

7 819

823 221

831 040

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Likvida medel

-

-

1 665 129

-

-

1 665 129

89 790

1 575 339

-

1 665 129

Lån och förskott

-

-

986 224

-

-

986 224

-

953 612

-

953 612

Fordringar på bidragsgivare

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Likvida finansiella tillgångar

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Övriga tillgångar

-

-

-

-

36 833

36 833

-

-

-

-

Totala finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

-

-

2 651 353

-

36 833

2 688 186

89 790

2 528 951

-

2 618 741

Totalt finansiella tillgångar

7 819

745 934

2 728 640

-

36 833

3 519 226

 

 

 

 

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella derivat

- 411

-

-

-

-

- 411

-

- 411

-

- 411

Totalt finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

- 411

-

-

-

-

- 411

-

- 411

-

- 411

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avsättningar för låneåtaganden

-

-

-

-

-17 585

-17 585

 

 

 

 

Skulder till tredje parter

-

-

-

-

- 658 146

- 658 146

 

 

 

 

Övriga skulder

-

-

-

-

-3 044

-3 044

 

 

 

 

Totalt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

-

-

-

-

- 678 775

- 678 775

 

 

 

 

Totalt finansiella skulder

- 411

-

-

-

- 678 775

- 679 186

 

 

 

 


(i tusen euro)

Den 31 december 2024

Redovisat värde

Verkligt värde

 

Finansiella derivat

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Kontanter, lån och förskott

Likvida finansiella tillgångar

Övriga finansiella tillgångar/skulder

Totalt

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

Finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella derivat

783

-

-

-

-

783

-

783

-

783

Riskkapitalfonder

-

655 817

-

-

-

655 817

-

-

655 817

655 817

Direkta investeringar i eget kapital

-

178 804

-

-

-

178 804

-

-

178 804

178 804

Lån och förskott

-

-

136 983

-

-

136 983

-

-

136 983

136 983

Totala finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet

783

834 621

136 983

-

-

972 387

-

783

971 604

972 387

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Likvida medel

-

-

1 638 604

-

-

1 638 604

-

1 638 604

-

1 638 604

Lån och förskott

-

-

1 361 065

-

-

1 361 065

-

1 321 715

-

1 321 715

Fordringar på bidragsgivare

-

-

7 482

-

-

7 482

-

-

-

-

Likvida finansiella tillgångar

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Övriga tillgångar

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Totala finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

-

-

3 007 151

-

-

3 007 151

-

2 960 319

-

2 960 319

Totalt finansiella tillgångar

783

834 621

3 144 134

-

-

3 979 538

 

 

 

 

Finansiella skulder obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella derivat

-39 210

-

-

-

-

-39 210

-

-39 210

-

-39 210

Totalt finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

-39 210

-

-

-

-

-39 210

-

-39 210

-

-39 210

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avsättningar för låneåtaganden

-

-

-

-

-18 320

-18 320

 

 

 

 

Skulder till tredje parter

-

-

-

-

- 566 083

- 566 083

 

 

 

 

Övriga skulder

-

-

-

-

-3 289

-3 289

 

 

 

 

Totalt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

-

-

-

-

- 587 692

- 587 692

 

 

 

 

Totalt finansiella skulder

-39 210

-

-

-

- 587 692

- 626 902

 

 

 

 

4.2    Värdering av verkliga värden

4.2.1   Värderingsmetoder och betydande icke observerbara indata

Tabellen nedan innehåller uppgifter om de värderingsmetoder och betydande icke observerbara indata som används vid värdering av finansiella instrument, klassificerade i nivå 2 och 3 i hierarkin för verkligt värde:

 

Värderingsmetod

Betydande icke observerbara indata

Förhållandet mellan icke observerbara indata och värderingen av verkligt värde

Finansiella instrument som tas upp till verkligt värde

 

 

Finansiella derivat

Diskonterat kassaflöde: Framtida kassaflöden beräknas på grundval av terminskurser/räntesatser (från observerbara terminskurser och avkastningskurvor vid rapporteringsperiodens slut) och kontraktsenliga terminskurser/räntesatser, diskonterade med en räntesats som avspeglar kreditrisken för olika motparter.

Kurvorna som används för uppskattning och diskontering av kassaflöden kalibreras till marknadsdata och löptiderna för swapparna i portföljen överstiger inte den längsta tillgängliga löptiden i indatan. Det finns därför inga icke observerbara indata.

Inte tillämpligt.

Riskkapitalfond

Metod för justerat substansvärde netto: Det verkliga värdet fastställs genom att tillämpa endera investeringsanslagets procentuella ägarandel i det underliggande instrumentet till nettoandelsvärdet enligt den senaste rapporten justerat för kassaflöden eller, i förekommande fall, det exakta aktievärdet samma dag enligt uppgift från respektive fondförvaltare. För att överbrygga tidsintervallet mellan det senaste tillgängliga nettoandelsvärdet och rapporteringen vid årsskiftet utförs ett prövningsförfarande för händelser efter balansdagen och, om nödvändigt, justeras det rapporterade nettoandelsvärdet.

Justering för den tid som förflutit mellan riskkapitalfondens sista balansdag och värderingstidpunkten, med hänsyn tagen till driftskostnader och förvaltningsavgifter, senare ändringar i det verkliga värdet på riskkapitalfondens underliggande tillgångar, ytterligare skulder som uppkommit, ändringar på marknaden eller andra ändringar av de ekonomiska villkoren.

Ju längre period mellan värderingstidpunkten för det verkliga värdet och riskkapitalfondens senaste balansdag desto större blir justeringen för förfluten tid.

Direkta investeringar i eget kapital

Justerade nettotillgångar.

Justering för den tid som förflutit mellan investeringsobjektets senaste balansdag och värderingstidpunkten, med hänsyn tagen till driftskostnader, senare ändringar i det verkliga värdet på investeringsobjektets underliggande tillgångar, ytterligare skulder som uppkommit, ändringar på marknaden eller andra ändringar av de ekonomiska villkoren, kapitaltillskott och försäljning/förändring av kontroll.

Desto högre

avdrag för säljbarhet,

desto lägre verkligt värde.

 

 

Avdrag för bristande säljbarhet (likviditet) som fastställs med hänvisning till tidigare transaktionspriser för liknande aktier i landet/regionen, i storleksordningen 5–30 %.

 

Lån till verkligt

värde (IFE)

För låntagare som antas fortsätta driften gäller följande: Diskonterat kassaflöde med kontraktsenliga/väntade framtida kassaflöden diskonterade med en lämplig riskjusterad diskonteringssats som beaktar den inneboende risken i lånet (inbegripet låntagarens kreditrisk). Diskonteringssatsen jämförs/bedöms mot ett relevant referensvärde på marknaden.

För låntagare som inte antas fortsätta driften: Nettotillgångsmetod (metod med likvidationsvärde).

Komponenter i diskonteringssatsen som återspeglar låntagarens kreditrisk jämfört med den riskfria marknadsräntan.

Ju högre diskonteringsränta, desto lägre verkligt värde.


 

Värderingsmetod

Betydande icke observerbara indata

Förhållandet mellan icke observerbara indata och värderingen av verkligt värde

Finansiella instrument som inte tas upp till verkligt värde

 

 

Lån och förskott

Diskonterade kassaflöden: I värderingsmodellen används metoden med justerade diskonterade kassaflöden med beaktande av instrumentens särskilda egenskaper, däribland tid och risk för framtida kassaflöden.

Inte tillämpligt.

Inte tillämpligt.

Likvida finansiella tillgångar

Diskonterade kassaflöden.

Inte tillämpligt.

Inte tillämpligt.

Med tillämpning av IFRS 13 inbegrips värderingsjusteringar i derivatens verkliga värde den 31 december 2025 och 2024, nämligen:

—

Kreditvärderingsjusteringar, som speglar motpartskreditrisk vid derivattransaktioner, som uppgick till –17 500 euro den 31 december 2025 och till –2 800 euro den 31 december 2024.

—

Debetvärderingsjusteringar, som speglar egen kreditrisk vid derivattransaktioner, som uppgick till +1 300 euro den 31 december 2025 och +3 600 euro den 31 december 2024.

4.2.2   Överföringar mellan nivå 1 och 2

Investeringsanslagets policy är att redovisa överföringar mellan nivåer från och med dagen för den händelse eller den ändring i omständigheterna som gav upphov till överföringen.

Under både 2025 och 2024 gjordes inga överföringar från investeringsanslagets nivå 1 till 2 eller från nivå 2 till 1 i hierarkin för verkligt värde.

4.2.3   Verkliga värden i nivå 3

Avstämning av verkliga värden i nivå 3

Följande tabeller visar ändringarna i instrumenten i nivå 3 för det räkenskapsår som upphörde den 31 december 2025 respektive den 31 december 2024:

(i tusen euro)

 

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Lån och förskott

Totalt

Ingående balans den 1 januari 2025

834 621

136 983

971 604

Vinster eller förluster som ingår i resultatet:

 

 

 

Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av Försäljning / Utträde

15 848

-

15 848

Nettoändring i verkligt värde

6 787

-6 948

- 161

Totalt

22 635

-6 948

15 687

Utbetalningar

51 701

17 812

69 513

Återbetalningar

-89 352

-28 712

- 118 064

Kapitaliserad ränta

-

835

835

Försäljning / Utträde

-15 227

-

-15 227

Garantianspråk

-

-36 833

-36 833

Valutakursskillnader

-58 444

-5 850

-64 294

Utgående balans den 31 december 2025

745 934

77 287

823 221


(i tusen euro)

 

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Lån och förskott

Totalt

Ingående balans den 1 januari 2024

820 713

124 323

945 036

Vinster eller förluster som ingår i resultatet:

 

 

 

Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av Försäljning / Utträde

14 051

-

14 051

Nettoändring i verkligt värde på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

-45 698

-5 436

-51 134

Totalt

-31 647

-5 436

-37 083

Utbetalningar

69 392

15 888

85 280

Återbetalningar

-21 413

-3 185

-24 598

Kapitaliserad ränta

-

2 243

2 243

Försäljning / Utträde

-25 623

-

-25 623

Valutakursskillnader

23 199

3 150

26 349

Utgående balans den 31 december 2024

834 621

136 983

971 604

Under 2025 och 2024 gjordes inga överföringar från eller till investeringsanslagets nivå 3 i hierarkin för verkligt värde.

Känslighetsanalys

Effekterna på investeringsanslagets medel från bidragsgivarna och rapporten över resultat och övrigt totalresultat på grund av en +/-10 % ändring i värdet på investeringar i direkt eget kapital och riskkapital, med alla andra variabler konstanta, uppgår till 74,6 miljoner euro respektive -74,6 miljoner euro den 31 december 2025 (83,5 miljoner euro respektive -83,5 miljoner euro den 31 december 2024).

5   Likvida medel

Likvida medel består av:

(i tusen euro)

 

31.12.2025

31.12.2024

Kontanter

146 087

212 466

Tidsbunden inlåning

556 329

304 538

Bankcertifikat

960 270

1 116 826

Likvida medel i kassaflödesanalysen

1 662 686

1 633 830

Upplupen ränta

2 443

4 774

Likvida medel i rapporten över finansiell ställning

1 665 129

1 638 604

6   Finansiella derivat

De viktigaste komponenterna i de finansiella derivaten, som klassificeras som att de innehas för handel, är följande:

(i tusen euro)

Den 31 december 2025

Verkligt värde

Teoretiskt belopp

 

Tillgångar

Skulder

Valutaswappar

1 829

- 411

22 896

Valutaswappar (FX)

5 990

-

1 060 000

Totalt finansiella derivat

7 819

- 411

1 082 896


(i tusen euro)

Den 31 december 2024

Verkligt värde

Teoretiskt belopp

 

Tillgångar

Skulder

Valutaränteswappar

783

- 268

33 073

Valutaswappar (FX)

-

-38 942

1 330 000

Totalt finansiella derivat

783

-39 210

1 363 073

7   Lån och förskott

7.1    Lån och förskott

Följande tabell visar en avstämning mellan ingående och utgående balans för lån och förskott:

(i tusen euro)

 

Efterställda lån (*11)

Efterställda lån

Efterställda lån

Totalt

Nominella värdet på lån till upplupet anskaffningsvärde den 1 januari 2025

995 328

387 349

-

1 382 677

Utbetalningar

18 913

69 928

-

88 841

Bortskrivningar

-

-

-

-

Återbetalningar

- 303 792

-66 494

-

- 370 286

Kapitaliserad ränta

-

-

-

-

Valutakursskillnader

-69 811

-30 899

-

- 100 710

Nominella värdet på lån till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2025

640 638

359 884

-

1 000 522

Avsättning för nedskrivningsförluster den 1 januari 2025

-17 386

-17 125

-

-34 511

Nettoändringar i 12-månaders förväntade kreditförluster

690

766

-

1 456

Nettoändringar i förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

- 896

- 808

-

-1 704

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

-

-

-

-

Återföring av förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

4 248

4 915

-

9 163

Bortskrivningar

-

-

-

-

Valutakursskillnader

1 145

1 030

-

2 175

Avsättning för nedskrivningsförluster den 31 december 2025

-12 199

-11 222

-

-23 421

Lån och förskott till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2025

628 439

348 662

-

977 101

Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 1 januari 2025

1 080

116 688

79 620

197 388

Utbetalningar

-

3 631

14 181

17 812

Kapitaliserad ränta

-

-

835

835

Återbetalningar

-

-28 712

-

-28 712

Garantianspråk

-

-

-36 833

-36 833

Bortskrivningar

-

-

-

-

Valutakursskillnader

-

-4 042

-2 363

-6 405

Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2025

1 080

87 565

55 440

144 085

Justering till verkligt värde den 1 januari 2025

-1 080

-34 395

-24 930

-60 405

Ändring i verkligt värde netto

-

-1 029

-5 919

-6 948

Valutakursskillnader

-

438

117

555

Justering till verkligt värde den 31 december 2025

-1 080

-34 986

-30 732

-66 798

Lån och förskott upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2025

-

52 579

24 708

77 287

Upplupet anskaffningsvärde

-2 614

-3 290

-

-5 904

Ränta

7 209

7 256

562

15 027

Lån och förskott den 31 december 2025

633 034

405 207

25 270

1 063 511

(*11)  Inklusive avtal med organ.


(i tusen euro)

 

Globala lån (*12)

Efterställda lån

Efterställda lån

Totalt

Nominella värdet på lån till upplupet anskaffningsvärde den 1 januari 2024

1 098 121

495 337

-

1 593 458

Utbetalningar

68 519

16 987

-

85 506

Bortskrivningar

-4 945

-

-

-4 945

Återbetalningar

- 226 719

- 141 664

-

- 368 383

Valutakursskillnader

60 352

16 689

-

77 041

Nominella värdet på lån till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2024

995 328

387 349

-

1 382 677

Avsättning för nedskrivningsförluster den 1 januari 2024

-32 398

-17 199

-

-49 597

Nettoändringar i 12-månaders förväntade kreditförluster

2 081

124

-

2 205

Nettoändringar i förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

7 071

5 567

-

12 638

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

- 581

-5 205

-

-5 786

Återföring av förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

2 796

292

-

3 088

Bortskrivningar

4 945

-

-

4 945

Valutakursskillnader

-1 300

- 704

-

-2 004

Avsättning för nedskrivningsförluster den 31 december 2024

-17 386

-17 125

-

-34 511

Lån och förskott till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2024

977 942

370 224

-

1 348 166

Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 1 januari 2024

1 080

106 576

70 453

178 109

Utbetalningar

-

7 851

8 037

15 888

Kapitaliserad ränta

-

1 675

568

2 243

Återbetalningar

-

-3 185

-

-3 185

Valutakursskillnader

-

3 771

562

4 333

Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2024

1 080

116 688

79 620

197 388

Justering till verkligt värde den 1 januari 2024

-1 080

-34 983

-17 723

-53 786

Ändring i verkligt värde netto

-

1 724

-7 160

-5 436

Valutakursskillnader

-

-1 136

-47

-1 183

Justering till verkligt värde den 31 december 2024

-1 080

-34 395

-24 930

-60 405

Lån och förskott upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2024

-

82 293

54 690

136 983

Upplupet anskaffningsvärde

-3 079

-3 681

-

-6 760

Ränta

10 766

8 429

464

19 659

Lån och förskott den 31 december 2024

985 629

457 265

55 154

1 498 048

(*12)  Inklusive avtal med organ.

7.2    Nedskrivning av lån och förskott – Förlustavsättning

(i tusen euro)

 

2025

 

 

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden

 

 

12-månaders förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

Totalt

Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

Ingående balans den 1 januari 2025

9 675

12 576

12 260

34 511

Överföringar till 12-månaders förväntade kreditförluster

-

-

-

-

Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

- 575

1 598

-38

985

Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

-

-

-

-

Nettovärdering av förlustavsättning

71

143

-9 013

-8 799

Nya finansiella tillgångar som utfärdats eller köpts

8

-

-

8

Finansiella tillgångar som har tagits bort

- 961

-35

- 113

-1 109

Bortskrivningar

-

-

-

-

Valutakursskillnader

-1 032

- 518

- 625

-2 175

Utgående balans den 31 december 2025

7 186

13 764

2 471

23 421


(i tusen euro)

 

2024

 

 

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden

 

 

12-månaders förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

Totalt

Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde

 

 

 

 

Ingående balans den 1 januari 2024

10 964

24 674

13 959

49 597

Överföringar till 12-månaders förväntade kreditförluster

2 271

-9 511

-

-7 240

Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

- 288

948

-

660

Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

-

-1 428

5 786

4 358

Nettovärdering av förlustavsättning

-3 160

-2 394

-3 088

-8 642

Nya finansiella tillgångar som utfärdats eller köpts

-

-

-

-

Finansiella tillgångar som har tagits bort

-1 028

- 253

-

-1 281

Bortskrivningar

-

-

-4 945

-4 945

Valutakursskillnader

916

540

548

2 004

Utgående balans den 31 december 2024

9 675

12 576

12 260

34 511

8   Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Följande tabell visar en avstämning mellan ingående och utgående balans för investeringar i eget kapital:

(i tusen euro)

 

Riskkapitalfonder

Direkta investeringar i eget kapital

Totalt

Anskaffningsvärde den 1 januari 2025

663 881

93 835

757 716

Omklassificering

-

-

-

Utbetalningar

51 701

-

51 701

Återbetalningar

-87 319

-2 033

-89 352

Försäljning / Utträde

-11 227

-4 000

-15 227

Valutakursskillnader

-57 991

-2 287

-60 278

Anskaffningsvärde den 31 december 2025

559 045

85 515

644 560

Orealiserade vinster och förluster den 1 januari 2025

-8 064

84 969

76 905

Omklassificering

-

-

-

Nettoförändring orealiserade vinster och förluster

-16 118

22 905

6 787

Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av Försäljning / Utträde

11 534

4 314

15 848

Valutakursskillnader

4 131

-2 297

1 834

Orealiserade vinster och förluster den 31 december 2025

-8 517

109 891

101 374

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning den 31 december 2025

550 528

195 406

745 934


(i tusen euro)

 

Riskkapitalfonder

Direkta investeringar i eget kapital

Totalt

Anskaffningsvärde den 1 januari 2024

633 347

73 455

706 802

Omklassificering*

-25 059

25 059

-

Utbetalningar

69 392

-

69 392

Återbetalning / försäljning

-21 181

- 232

-21 413

Försäljning / Utträde

-22 992

-2 631

-25 623

Valutakursskillnader

30 374

-1 816

28 558

Anskaffningsvärde den 31 december 2024

663 881

93 835

757 716

Orealiserade vinster och förluster den 1 januari 2024

59 695

54 216

113 911

Omklassificering*

- 395

395

-

Nettoförändring orealiserade vinster och förluster

-77 795

32 097

-45 698

Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av Försäljning / Utträde

11 202

2 849

14 051

Valutakursskillnader

- 771

-4 588

-5 359

Orealiserade vinster och förluster den 31 december 2024

-8 064

84 969

76 905

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning den 31 december 2024

655 817

178 804

834 621

9   Fordringar på bidragsgivare

Det fanns inga fordringar på bidragsgivare, vilka helt och hållet består av bidrag från medlemsstaterna, som infordrats men inte betalats för 2025 (2024: 7,5 miljoner euro) fordringar på bidragsgivare

10   Likvida finansiella tillgångar

Likviditetsportföljen består av noterade obligationer som har en återstående löptid på mindre än tre månader på balansdagen. Det fanns inga likvida finansiella tillgångar vare sig 2025 eller 2024.

11   Övriga tillgångar

De viktigaste komponenterna i övriga tillgångar är följande:

(i tusen euro)

 

31.12.2025

31.12.2024

Fordring på EIB

-

-

Fordran på garantianspråk

36 833

-

Totalt övriga tillgångar

36 833

-

12   Förutbetalda intäkter

De viktigaste komponenterna i förutbetalda intäkter är följande:

(i tusen euro)

 

31.12.2025

31.12.2024

Förutbetalda räntesubventioner

44 718

46 461

Förutbetalda provisioner på lån och förskott

127

1 264

Totalt förutbetalda intäkter

44 845

47 725

13   Avsättningar för låneåtaganden

Följande tabeller visar en avstämning mellan ingående och utgående balans för förlustavsättningar för lån som inte utbetalats (låneåtaganden):

(i tusen euro)

 

2025

 

12-månaders förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

Totalt

Låneåtaganden

 

 

 

 

Ingående balans den 1 januari

1 491

16 829

-

18 320

Nettovärdering av förlustavsättning

- 659

190

-

- 469

Finansiella tillgångar som har tagits bort

- 266

-

-

- 266

Utgående balans den 31 december

566

17 019

-

17 585


(i tusen euro)

 

2024

 

12-månaders förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

Totalt

Låneåtaganden

 

 

 

 

Ingående balans den 1 januari

2 715

16 323

-

19 038

Överföringar till 12-månaders förväntade kreditförluster

13

- 279

-

- 266

Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

- 853

15 386

-

14 533

Nettovärdering av förlustavsättning

761

-1 330

-

- 569

Finansiella tillgångar som har tagits bort

-1 145

-13 271

-

-14 416

Utgående balans den 31 december

1 491

16 829

-

18 320

14   Skulder till tredje parter

De viktigaste komponenterna i skulder till tredje parter är följande:

(i tusen euro)

 

31.12.2025

31.12.2024

Allmänna administrativa kostnader netto som ska betalas till EIB

19 942

24 794

Övriga belopp som ska betalas till EIB

3 199

43 260

Belopp för ej utbetalade räntesubventioner och ej utbetalat tekniskt bistånd som ska betalas till medlemsstaterna

391 152

498 029

Tillgängliga återflöden som ska betalas till Europeiska kommissionen*

243 853

-

Totala skulder till tredje parter

658 146

566 083

15   Övriga skulder

De viktigaste komponenterna i övriga skulder är följande:

(i tusen euro)

 

31.12.2025

31.12.2024

Återbetalningar av lån som tagits emot i förskott

3 044

3 289

Totalt övriga skulder

3 044

3 289

16   Infordrade bidrag från medlemsstaterna

(i tusen euro)

Medlemsstater

Bidrag till investeringsanslaget

Bidrag till räntesubventioner och tekniskt bistånd

Totala bidrag

Infordrat men inte betalt

Österrike

94 677

45 267

139 944

-

Belgien

138 169

26 952

165 121

-

Bulgarien

2 660

28 898

31 558

-

Kroatien

1 126

173 578

174 704

-

Cypern

1 566

4 528

6 094

-

Tjeckien

9 697

3 028

12 725

-

Danmark

77 279

5 108

82 387

-

Estland

992

5 141

6 133

-

Finland

55 115

66 602

121 717

-

Frankrike

818 754

196 514

1 015 268

-

Tyskland

823 467

43 762

867 229

-

Grekland

50 271

3 672

53 943

-

Ungern

9 230

2 422

11 652

-

Irland

27 921

18 598

46 519

-

Italien

470 233

38 318

508 551

-

Lettland

1 364

7 630

8 994

-

Litauen

2 248

105 253

107 501

-

Luxemburg

10 395

1 242

11 637

-

Malta

526

2 273

2 799

-

Nederländerna

187 913

10 236

198 149

-

Polen

24 591

16 732

41 323

-

Portugal

39 250

12 058

51 308

-

Rumänien

7 734

5 701

13 435

-

Slovakien

4 231

2 293

6 524

-

Slovenien

3 137

2 717

5 854

-

Spanien

250 314

28 943

279 257

-

Sverige

102 760

29 704

132 464

-

Förenade kungariket

506 075

,

,

-

Totalt den 31 december 2025

3 721 695

1 037 996

4 759 691

-

Totalt den 31 december 2024

3 721 695

1 037 996

4 759 691

7 482

17   Tillgängliga återflöden

(i tusen euro)

 

Europeiska kommissionen

Förenade kungariket

Totalt

AKS

ULT

Totalt

Tillgängliga återflöden i förhållande till 2021

,

,

,

,

,

Tillgängliga återflöden i förhållande till 2022

,

,

,

,

,

Tillgängliga återflöden i förhållande till 2023

,

7 154

,

,

,

Tillgängliga återflöden i förhållande till 2024

498 818

5 663

504 481

86 790

591 271

Totala tillgängliga återflöden per den 31 december 2025

1 243 853

26 549

1 270 402

218 559

1 488 961

Totala tillgängliga återflöden per den 31 december 2024

745 035

20 886

765 921

131 769

897 690

Enligt överföringsavtalet ska investeringsanslaget från och med 2024 och fram till och med den 31 december 2027 årligen informera kommissionen och Förenade kungariket om de tillgängliga återflödena. De tillgängliga beloppen ska överföras till kommissionen och Förenade kungariket när debetnotan har tagits emot. I tabellen ovan visas uppdelningen av tillgängliga återflöden per år. Mer information om tillgängliga återflöden som ska betalas finns i not 14.

18   Åtaganden och eventualförpliktelser

(i tusen euro)

 

31.12.2025

31.12.2024

Åtaganden

 

 

Ej utbetalda lån

354 187

676 229

Ej inbetalda åtaganden för aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

184 841

237 886

Räntesubventioner och tekniskt bistånd

259 371

362 848

Eventualförpliktelser

 

 

Undertecknade garantier som inte ställts

2 500

2 500

Totala åtaganden och eventualförpliktelser

800 899

1 279 463

19   Ränta och liknande intäkter och kostnader

De viktigaste komponenterna i ränta och liknande intäkter är följande:

(i tusen euro)

 

Från och med den 1.1.2025

till och med den 31.12.2025

Från och med den 1.1.2024

till och med den 31.12.2024

Likvida medel

38 549

56 083

Lån och förskott

67 751

90 034

Räntesubventioner

10 170

10 484

Totalt ränta och liknande intäkter

116 470

156 601

De viktigaste komponenterna i ränta och liknande kostnader är följande:

(i tusen euro)

 

Från och med den 1.1. 2025

till och med den 31.12.2025

Från och med den 1.1. 2024

till och med den 31.12.2024

Finansiella derivat

-1 700

-1 805

Totalt ränta och liknande kostnader

-1 700

-1 805

20   Intäkter från och kostnader för avgifter och provisioner

De viktigaste komponenterna i intäkter från avgifter och provisioner är följande:

(i tusen euro)

 

Från och med den 1.1.2025

till och med den 31.12.2025

Från och med den 1.1.2024

till och med den 31.12.2024

Avgifter och provisioner på lån och förskott

4 070

-

Avgifter och provisioner på finansiella garantier

33

20

Totala intäkter från avgifter och provisioner

4 103

20

De viktigaste komponenterna i kostnader för avgifter och provisioner är följande:

(i tusen euro)

 

Från och med den 1.1.2025

till och med den 31.12.2025

Från och med den 1.1.2024

till och med den 31.12.2024

Provision till tredje parter för aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

-88

- 212

Totala kostnader för avgifter och provisioner

-88

- 212

21   Nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

De viktigaste komponenterna i nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning är följande:

(i tusen euro)

 

Från och med den 1.1.2025

till och med den 31.12.2025

Från och med den 1.1.2024

till och med den 31.12.2024

Nettointäkter

- 483

-4 946

Intäkter från utdelningar

18 573

16 548

Nettoändring i verkligt värde

6 787

-45 698

Nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

24 877

-34 096

22   Nettovalutaresultat

De viktigaste komponenterna i nettovalutaresultatet är följande:

(i tusen euro)

 

Från den 1 januari 2025 till den 31 december 2025

Från den 1 januari 2024 till den 31 december 2024

Omvärdering av valutapositioner

 

 

Likvida medel

-11 405

6 821

Finansiella derivat

108 761

- 773

Lån och förskott

- 108 386

78 744

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

-58 444

23 199

Övriga

3 345

-2 231

Omvärdering av totala valutapositioner

-66 129

105 760

Realiserade resultat för valutaswappar (säkringskostnad)

-24 574

-23 853

Nettovalutaresultat

-90 703

81 907

23   Allmänna administrativa kostnader

Allmänna administrativa kostnader är de faktiska kostnader som uppkommer hos EIB i samband med förvaltningen av investeringsanslaget, med avdrag för intäkter från standardvärderingsavgifter som EIB tar ut direkt från mottagarna av investeringsanslaget.

Den 31 december 2025 uppgick den totala allmänna administrativa kostnaden till –19,9 miljoner euro (31 december 2024: –24,8 miljoner euro).

24   Deltagande i icke-konsoliderade strukturerade enheter (i tusen euro)

Definition av en strukturerad enhet

En strukturerad enhet är en enhet som har utformats så att rösträttigheter eller liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn i beslutet om vem som kontrollerar enheten. I IFRS 12 konstateras att en strukturerad enhet ofta har några eller alla av de följande egenskaperna:

—

Begränsad verksamhet.

—

Ett begränsat och väldefinierat syfte, t.ex. att genomföra ett leasingavtal på ett skatteeffektivt sätt, genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt, tillhandahålla kapitalanskaffning eller finansiering till en enhet eller ge investerare investeringsmöjligheter genom att överföra risker och belöningar förenade med den strukturerade enhetens tillgångar till investerare.

—

Otillräckligt eget kapital för att kunna finansiera sin verksamhet utan efterställt finansiellt stöd.

—

Finansiering i form av flera kontraktsenligt förbundna instrument till investerare som skapar koncentrationer av kreditrisker eller andra risker (trancher).

Icke-konsoliderade strukturerade enheter

Begreppet icke-konsoliderad strukturerad enhet avser alla strukturerade enheter som inte kontrolleras genom investeringsanslaget och det inbegriper även andelar i icke-konsoliderade strukturerade enheter.

Definition av andelar i strukturerade enheter:

I IFRS 12 ges andelar en bred definition som omfattar alla kontraktsenliga och ej kontraktsenliga åtaganden som exponerar den rapporterande enheten för variabilitet i avkastningarna från enhetens verksamhet. Exempel på sådana andelar är innehav av egetkapitalandelar och andra former av deltagande, t.ex. tillhandahållande av finansiering, likviditetsstöd, kreditförstärkningar, åtaganden och garantier till den andra enheten. I IFRS 12 anges att en rapporterande enhet inte nödvändigtvis behöver ha en andel i en annan enhet enbart på grund av ett typiskt förhållande mellan kund och leverantör.

I tabellen nedan beskrivs de typer av strukturerade enheter som investeringsanslaget inte konsoliderar men har andelar i.

Typ av strukturerad enhet

Art och ändamål

Investeringsanslagets andel

Projektfinansiering – utlåning till företag för särskilt ändamål

Projektfinansieringstransaktioner är transaktioner där man genom investeringsanslaget anförtror skuldbetalningen till en låntagare, vars enda eller huvudsakliga intäktskälla kommer från en enda eller ett begränsat antal tillgångar som finansieras av sådana skulder eller andra tidigare tillgångar som genom kontrakt är kopplade till projektet. Projektfinansieringstransaktioner finansieras ofta genom utlåning till företag för särskilt ändamål.

Utbetalade nettobelopp.

Ränteintäkt.

Riskkapitaltransaktioner

Genom investeringsanslaget finansieras riskkapital- och investeringsfonder. Riskkapital- och investeringsfonder samlar och förvaltar medel från investerare som söker eget kapitalinnehav i små och medelstora företag med stark tillväxtpotential samt finansiering av infrastrukturprojekt.

Investeringar i andelar/aktier som emitteras av riskkapitalfonden.

Utdelningar som mottas som intäkter från utdelningar.

Tabellen nedan visar redovisade värden på icke-konsoliderade strukturerade enheter som investeringsanslaget hade andelar i på balansdagen samt anslagets maximala exponering för förluster med avseende på dessa enheter. Maximal exponering för förluster omfattar redovisade värden och relaterade ej utbetalda åtaganden.

 

 

31.12.2025

31.12.2024

Typ av strukturerad enhet

Rubrik

Redovisat värde

Maximal exponering för förlust

Redovisat värde

Maximal exponering för förlust

Riskkapitalfonder

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

550 528

550 528

655 817

667 832

Totalt

 

550 528

550 528

655 817

667 832

Inget stöd tillhandahålls strukturerade enheter genom investeringsanslaget utöver respektive finansiering.

25   Anslag för etisk finansiering (i tusen euro)

I juni 2013 godkände AKS-EU:s gemensamma ministerkommitté det nya finansprotokollet för elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF) för perioden 2014–2020.

Man enades om en ny donation på 500 miljoner euro för investeringsanslaget, det så kallade anslaget för etisk finansiering, som ger investeringsanslaget möjlighet att stödja projekt som ger en särskilt stor genomslagskraft för utvecklingen, samtidigt som man bär de större risker som är förbundna med sådana investeringar. Detta anslag kommer att ge nya möjligheter att öka investeringsanslagets utlåning till den privata sektorn genom investeringar i följande instrument:

Egetkapitalfonder med social påverkan – som främjas av en växande population av förvaltare av private equity-fonder som sätter sociala eller miljömässiga frågor som de vill avhjälpa i centrum för sin investeringsstrategi, men som fortfarande fokuserar på hållbarhet för både fonden och de företag de investerat i.

Lån till finansförmedlare – (t.ex. mikrofinansinstitut, lokala banker och kreditföreningar) verksamma i AKS-länder till vilka EIB inte kan överväga finansiering – särskilt i lokal valuta – enligt gällande riktlinjer för kreditrisker, t.ex. på grund av höga landrisker, valutans höga volatilitet eller bristande riktmärken för prissättning. Huvudsyftet med sådana lån är att finansiera projekt som kan få stor effekt på utvecklingen, särskilt på området för stöd till mikroföretag och små företag och jordbruk, vilka normalt inte beviljas finansiering från investeringsanslaget.

Riskdelningsinstrument – i form av första-förlustgarantier (första förlustdelen) som underlättar EIB:s riskdelningsverksamhet med lokala finansförmedlare (oftast affärsdrivande banker) till förmån för missgynnade små och medelstora företag och små projekt som uppfyller kriterierna för etisk finansiering i situationer där man identifierat en brist på marknaden när det gäller små och medelstora företags och små projekts tillgång till finansiering. Första förlustdelen skulle utformas som en motgaranti till förmån för prioriterade trancher som omfattas av garantier som finansieras av EIB, inom ramen för investeringsanslaget, och av andra internationella finansinstitut eller finansinstitut för utveckling, vilket skulle skapa en betydande hävstångseffekt.

Direkt finansiering - genom skuld- (dvs. lån) eller egetkapitalinstrument i projekt med sunda och erfarna projektledare och höga utvecklingsmässiga effekter, men som också kommer att medföra högre väntade förluster och svårigheter att återfå investeringen (risk av eget kapital-typ med högre förluster än de som vanligtvis väntas). EIB tillämpar stränga urvals- och behörighetskriterier för detta instrument, med tanke på att dessa projekt, trots deras stora påverkan på utveckling, inte skulle kunna uppfylla godtagbara kriterier för finansiering (dvs. låga förväntningar på att kunna återvinna investeringen eller utjämna förluster genom räntesatser eller avkastning på eget kapital).

Anslaget för etisk finansiering kommer också att möjliggöra diversifiering till nya sektorer, som hälso- och sjukvård, utbildning, jordbruk och livsmedelsförsörjning samt genom utveckling av nya och innovativa riskdelningsinstrument. Under 2016 ökades finansieringskapaciteten för anslaget för etisk finansiering till 800 miljoner euro genom att göra anslaget delvis revolverande.

Ur finansiell och redovisningsmässig synvinkel ingår anslaget för etisk finansiering i investeringsanslagets portfölj och redovisas i investeringsanslagets finansiella rapport för helåret.

Följande tabell visar det redovisade värdet och belopp för vilka åtaganden ingåtts, men som inte utbetalats, per typ av tillgång:

Typ av etisk investering

Rubrik

Värdering

Redovisat bruttovärde den 31.12.2025

Justering av förlustavsättning/verkligt värde den 31.12.2025

Redovisat värde den 31.12.2025

Belopp som inte utbetalats den 31.12.2025

Justering av förväntade kreditförluster utanför balansräkningen den 31.12.2025

Lån till finansförmedlare Lån och förskott

Lån och förskott

Upplupet anskaffningsvärde

33 388

-1 135

32 253

5 000

- 352

Upplupet anskaffningsvärde

Lån och förskott

Verkligt värde via resultatet

87 723

-68 525

19 198

30 738

-

Verkligt värde via resultatet

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Verkligt värde via resultatet

132 348

-17 966

114 382

21 438

-

Direktfinansiering – kapitalandelar

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Verkligt värde via resultatet

53 994

82 626

136 620

14

-

Totalt

 

 

307 453

-5 000

302 453

57 190

- 352

*

För närmare uppgifter, se avsnitt om efterföljande värdering i not 2.4.3.


Typ av etisk investering

Rubrik

Värdering

Redovisat bruttovärde den 31.12.2024

Justering av förlustavsättning/verkligt värde den 31.12.2024

Redovisat värde den 31.12.2024

Belopp som inte utbetalats den 31.12.2024

Justering av förväntade kreditförluster utanför balansräkningen den 31.12.2024

Lån till finansförmedlare Lån och förskott

Lån och förskott

Upplupet anskaffningsvärde

59 209

-

59 209

5 000

- 225

Upplupet anskaffningsvärde

Lån och förskott

Verkligt värde via resultatet

158 880

-

158 880

56 669

-

Verkligt värde via resultatet

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Verkligt värde via resultatet

134 595

-1 559

133 036

34 686

-

Direktfinansiering – kapitalandelar

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

Verkligt värde via resultatet

59 843

61 686

121 529

14

-

Totalt

 

 

412 527

60 127

472 654

96 369

- 225

*

För närmare uppgifter, se avsnitt om efterföljande värdering i not 2.4.3.

EIB tillämpar de allmänna riskprinciperna för direkta lånetransaktioner för etisk investering (exklusive lån till finansförmedlare), i enlighet med EIB:s riktlinjer för kredit- och eget kapitalrisker, och för att övervaka och rapportera den risk som är förknippad med direkta lånetransaktioner för etisk investering på grundval av deras verkliga värde. Enligt denna metod genomför banken en kvalitativ riskbedömning i syfte att bedöma om investeringslogiken är sund och om dessa transaktioner har rimliga förutsättningar att bli lönsamma.

26   Upplysningar om närstående

Inom ramen för investeringsanslaget har EIB identifierats som en närstående part inom ramen för IAS 24 eftersom EIB har fått i uppdrag av EU:s medlemsstater att förvalta investeringsanslaget i enlighet med bestämmelserna i den tillämpliga rättsliga ramen, inbegripet övervakningen av dess verksamhet fram till fullständig återbetalning och tillhandahållande av viktiga ledningstjänster (EIB:s förvaltningskommitté och EIB:s revisionskommitté). I detta avseende har EIB rätt att återkräva de faktiska kostnader som uppstår i samband med förvaltningen av investeringsanslaget, med avdrag för intäkter från standardvärderingsavgifter som EIB tar ut direkt från mottagarna av investeringsanslaget. Mer information om ersättningen finns i not 23.

27   Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som, per den 31 december 2025, skulle kräva justeringar av, eller upplysningar i, den finansiella rapporten för helåret.

(1)  Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, pp. 884, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1311/oj).

(2)   EUT L 83, 1.4.2003, s. 27.

(3)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(4)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(5)  I enlighet med artikel 53 i budgetförordningen för elfte EUF redovisas likvida medel i balansräkningen för elfte EUF. De olika typerna av bankkonton anges i kapitel 5 om hantering av finansiella risker.

(6)  Rådets beslut (EU) 2025/2324 av den 13 november 2025 om de finansiella bidrag som parterna i Europeiska utvecklingsfonden ska betala för att finansiera den fonden, fastställande av taket för det årliga bidragsbeloppet för 2027, det årliga bidragsbeloppet för 2026, beloppet för den första delbetalningen av bidraget för 2026 och en vägledande, icke-bindande prognos för de förväntade årliga bidragsbeloppen för åren 2028 och 2029 (EUT L, 2025/2324, 14.11.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2025/2324/oj).

(7)  Rådets förordning (EU) 2016/888 av den 6 juni 2016 om ändring av förordning (EU) 2015/323 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden vad gäller erläggande av delbetalningar (EUT L 149, 7.6.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/888/oj).

(8)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till tusentals euro.

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

(10)  Rådets förordning (EU) 2018/1877 av den 26 november 2018 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2015/323 EUTJ L 307, 3.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1877/oj).

(11)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till tusentals euro.

(12)  Förordning (EU, Euratom) 2024/2509

(13)  Förordning (EU) 2018/1877

(14)  T05-EUTF-SAH-GH-02.

(15)  T05-EUTF-SAH-SN-04.

(16)  T05-EUTF-SAH-GN-01.

(17)  T05-EUTF-SAH-REG-15.

(18)  T05-EUTF-SAH-GH-02.

(19)  T05- T05-EUTF-SAH-BF-08.

(20)  T05-EUTF-SAH-REG-18.

(21)  T05-EUTF-SAH-NE-08.

(22)  T05-EUTF-SAH-NE-10.

(23)  Uppgifter från rapporten om övervaknings- och utbildningssystem för Nordafrika (perioden 2017–2025).

(24)  Uppgifter från rapporten om övervaknings- och utbildningssystem för Nordafrika (perioden 2017–2025).

(25)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(26)  Rådets förordning (EU) 2018/1877.

(27)  Med undantag för transaktioner i Sydsudan.

(28)   1 402,57 miljoner euro via en överbryggningsfacilitet (rådets beslut 2015/0246), 200 miljoner euro (rådets beslut (EU) 2017/1206), 223 miljoner euro (rådets beslut (EU) 2020/1708), 43 miljoner euro (EU) (rådets beslut 2021/1941), 42,5 miljoner euro (rådets beslut (EU) 2022/2242), 7,8 miljoner euro (rådets beslut (EU) 2023/2586) samt 6,3 miljoner euro (rådets beslut (EU) 2024/2906).

(29)  Beslut (EU) 2025/2324.

(30)   EGT L 314, 30.11.2001, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2001/822(1)/oj.

(31)  2007/249/EG: Rådets beslut av den 19 mars 2007 om ändring av beslut 2001/822/EG om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (EUT L 109, 26.4.2007, s. 33. ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2007/249/oj).

(32)   EUT 437, 28.12.2020, s. 188, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2020/2233/oj.

(33)  Beslut nr 3/2021 av AKS–EU-ambassadörskommittén av den 26 november 2021 om ändring av beslut nr 3/2019 av AVS–EU-ambassadörskommittén om antagande av övergångsåtgärder i enlighet med artikel 95.4 i AVS–EU-partnerskapsavtalet [2021/2175] (EUT L 441, 9.12.2021, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2021/2175/oj).

(34)  Rådets beslut (EU) 2022/970 av den 16 juni 2022 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i AVS–EU-ambassadörskommittén om ändring av beslut nr 3/2019 av AVS–EU-ambassadörskommittén om antagande av övergångsåtgärder i enlighet med artikel 95.4 i AVS–EU-partnerskapsavtalet (EUT L 166, 22.6.2022, s. 145, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2022/970/oj).

(35)  Beslut NR 2/2023 av AVS–EU-Ambassadörskommittén av den 25 oktober 2023 om ändring av beslut nr 3/2019 av AVS–EU-ambassadörskommittén om antagande av övergångsåtgärder i enlighet med artikel 95.4 i AVS–EU-partnerskapsavtalet [2023/2453] (EUT L, 2023/2453, 31.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2023/2453/oj).

(36)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/947/oj).

(37)  Rådets beslut (EU) 2021/1764 av den 5 oktober 2021 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (Beslutet om ULT, inbegripet Grönland) (EUT L 355, 7.10.2021, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2021/1764/oj).

(38)  Avvecklingsrisk definieras som risken för potentiella förluster på grund av transaktioner som förblir oreglerade efter förfallodagen och/eller på grund av transaktioner som regleras senare än den tillämpliga marknadsstandarden. På grund av investeringsanslagets karaktär är de mest relevanta instrumenten som påverkas av avvecklingsrisk de derivat som ingås av banken och som innebär en valutaväxling. Hantering av avvecklingsrisk tas upp i riktlinjerna för finansiella risker.

(39)  EBA/RTS/2022/10.

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/4817/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)