L_2009255SV.01009601.xml

EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

av den 23 april 2009

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för sjunde, åttonde och nionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2007

EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—	med beaktande av rapporten från kommissionen om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2006 (KOM(2008) 629 och bilagan SEK(2008) 2579),

—	med beaktande av årsbokslutet och intäkts- och kostnadsredovisningen för sjunde, åttonde och nionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2007 (KOM(2008) 490 – C6-0296/2008),

—	med beaktande av rapporten om den ekonomiska förvaltningen av sjunde, åttonde och nionde Europeiska utvecklingsfonden 2007 (KOM(2008) 224),

—	med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom sjunde, åttonde och nionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2007, samt kommissionens svar (1),

—	med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget (2),

—	med beaktande av rådets rekommendationer av den 10 februari 2009 (5042/2009 – C6-0057/2009, 5044/2009 – C6-0058/2009, 5045/2009 – C6-0059/2009),

—	med beaktande av partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (3) och reviderat i Luxemburg den 25 juni 2005 (4),

—	med beaktande av rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) (5), ändrat genom rådets beslut 2007/249/EG av den 19 mars 2007 (6),

—	med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde konventionen AVS–EG (7),

—

med beaktande av artikel 32 i den interna överenskommelsen av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig (8),

—	med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS–EG-konventionen (9),

—	med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden (10),

—	med beaktande av artikel 70, artikel 71 tredje strecksatsen och bilaga V i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A6-0159/2009), och av följande skäl:

A.	Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är det viktigaste finansiella instrumentet för EU:s utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet.

B.	Det sammanlagda stödbeloppet som utbetalas genom EUF kommer att öka betydligt under de kommande åren eftersom gemenskapens stöd i tionde EUF för perioden 2008–2013 har fastställts till 21 966 000 000 EUR, vilket innebär 62 procents ökning jämfört med de finansiella anslagen i nionde EUF.

C.	Budgetstöd är ett biståndsinstrument som kräver ett paradigmskifte i parlamentets kontroll, från kontroll av input till kontroll av resultat och output.

D.	Europaparlamentet är beslutet att löpande utveckla sin kontrollförmåga för att så effektivt som möjligt uppfylla sina skyldigheter i egenskap av myndighet som beviljar ansvarsfrihet.

Europaparlamentet instämmer med kommissionen i att ”svag förvaltning” och ”svag samhällsstyrning” i många mottagarländer utgör betydande risker som påverkar den sunda förvaltningen av EUF (kommissionens svar på punkterna 1–5 i revisionsrättens årsrapport om EUF-finansierad verksamhet).

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med att den ”förfinar” sin kontrollstrategi (punkterna 1–5 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet), identifiera den punkt då bristen på resultat och kontrollkostnaderna gör det nödvändigt med en förändring av politiken.

Europaparlamentet anser att genomförandestrategin för tionde EUF (21 966 000 000 EUR för perioden 2008–2013) bör inriktas på områden av central betydelse för en hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera och undvika spridning.

Europaparlamentet anser att kommissionen i syfte att prioritera och koncentrera sin utvecklingsverksamhet skulle kunna söka efter möjligheter att öka stödet till låginkomstländer.

Europaparlamentet påpekar att vederbörlig uppmärksamhet måste ägnas hållbarheten i kommissionens interventioner, inbegripet utarbetandet av en klar strategi för tillbakadragande och kontrollen av genomförandet. En förstärkt utvärdering av resultaten utgör en viktig faktor för att garantera den demokratiska legitimiteten för EU:s utvecklingssamarbete.

Det finansiella genomförandet

Europaparlamentet välkomnar kommissionens resultat 2007 och noterar att betalningarna ökade med 12 procent och åtagandena med 9 procent, medan ökningen av utestående åtaganden kunde begränsas till 2,8 procent. Parlamentet anser att genomförandetakten 3,7 år är godtagbar med tanke på den ökade effektiviteten.

Europaparlamentet välkomnar att åtaganden ingåtts för samtliga tillgängliga medel för den nionde EUF under 2007. Kommissionen uppmanas att utarbeta rekommendationer för de delar av åttonde EUF för vilka åtagande inte ingåtts. Parlamentet betonar dock att ett snabbt åtagande för medel inte får genomföras på bekostnad av projektens kvalitet.

Europaparlamentet påminner om kommissionens åtagande (11) att försöka tillse att 20 procent av det beviljade biståndet under instrumentet för utvecklingssamarbete går till grundskole- och gymnasieutbildning samt grundläggande hälsovård. Parlamentet efterfrågar en rapportering mot samma riktmärke för de europeiska utvecklingsfonderna.

Europaparlamentet uttrycker oro över slutsatserna i revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2008 om EG:s utvecklingsbistånd till hälso- och sjukvård i Afrika söder om Sahara, där det påpekas följande: ”Anslagen till hälso- och sjukvården i Afrika söder om Sahara har inte ökat sedan 2000 som andel av EG:s totala utvecklingsbistånd, trots kommissionens åtaganden i fråga om millennieutvecklingsmålen och hälsokrisen i Afrika söder om Sahara.” Kommissionen uppmanas att prioritera stödet till hälso- och sjukvårdssystemen och ta fram de bäst lämpade instrumenten för att tillhandahålla bistånd i detta område.

Kommissionens ekonomiska förvaltning av EUF

10.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att ovannämnda rapport från kommissionen om den ekonomiska förvaltningen av sjunde, åttonde och nionde Europeiska utvecklingsfonden 2007 enligt revisionsrättens uppfattning ger ”en korrekt beskrivning av i vilken mån budgetårets mål har uppfyllts och av den finansiella situationen och de händelser som har haft avgörande inflytande på verksamheten 2007” (punkt 13 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

11.

Europaparlamentet beklagar dock att kommissionen i ett antal fall har följt upp revisionsrättens iakttagelser på ett sätt som är otillfredsställande. Parlamentet betonar att kommissionens åtgärder på grundval av revisionsrättens rekommendationer är en viktig ansvarsfaktor för myndigheten som beviljar ansvarsfrihet. Parlamentet välkomnar att kommissionen ”kommer att ge mer detaljerad information i framtiden” (punkt 13 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

Revisionsrättens revisionsförklaring

Räkenskapernas tillförlitlighet

12.

Europaparlamentet noterar att revisionsförklaringen i enlighet med artiklarna 1 och 103.3 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden, inte gäller den del av resurserna i nionde EUF (2 200 000 000 EUR) som förvaltas av Europeiska investeringsbanken (EIB) och för vilken EIB är ansvarig (fotnoterna 2 och 11 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

13.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten anser att de slutliga årsredovisningarna för sjunde, åttonde och nionde EUF i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning per den 31 december 2007 (punkt VI i revisionsförklaringen).

14.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten uppmärksammar det faktum att kommissionen inte har visat att de antaganden som ligger till grund för beräkningen av avsättningen för uppkomna kostnader är giltiga och att de kan leda till att upplupna kostnader anges för lågt och även att beloppet för garantier som finns i noterna till årsredovisningen anges för högt (punkt VII i revisionsförklaringen).

De underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet

15.

Europaparlamentet noterar att

—

revisionsrätten anser att de transaktioner som ligger till grund för inkomsterna och åtagandena för budgetåret som helhet är lagliga och korrekta (punkt VIII i revisionsförklaringen), samtidigt som revisionsrätten riktar uppmärksamheten på den höga förvaltningsrisken när det gäller budgetstöd som beror på kommissionens ”dynamiska tolkning” av kriterierna för stödberättigande (punkt X i revisionsförklaringen),

—	revisionsrättens revision visade ”en väsentlig nivå” av felaktiga betalningstransaktioner (punkt IX i revisionsförklaringen),

—	revisionsrätten fann att kommissionen hade gjort förbättringar av sina system för övervakning och kontroll men understryker behovet att fortsätta arbetet.

Kommentarer till revisionsrättens information till stöd för revisionsförklaringen

Revisionens omfattning och inriktning

16.

Europaparlamentet noterar att revisionsrättens iakttagelser om lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna bygger på följande:

a)	En utvärdering av systemen för övervakning och kontroll vid EuropeAids centrala avdelningar och vid fem delegationer som täcker sex länder.

b)	En granskning av 90 betalningar och 15 enskilda rättsliga åtaganden.

c)	En granskning av ett statistiskt urval av 30 betalningar och 15 finansiella åtaganden när det gäller budgetstöd.

d)	En granskning av ett statistiskt urval av 30 betalningar som godkänts av EuropeAids centrala avdelningar.

e)	En granskning av ett statistiskt urval av 30 transaktioner som redan hade kontrollerats i efterhand av EuropeAids centrala avdelningar.

f)	En granskning av ett statistiskt urval av 30 finansiella åtaganden.

g)	En granskning av den årliga verksamhetsrapporten och förklaringen från EuropeAids generaldirektör (punkt 15 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

Räkenskapernas tillförlitlighet

17.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen fortfarande inte kan tillhandahålla fullständig redovisningsinformation på grund av tekniska svårigheter. Parlamentet noterar kommissionens svar att ”man kommer att komma till rätta med de nuvarande begränsningarna genom att det nya redovisningssystemet införs från och med 2009” (punkt 16 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet). Europaparlamentet välkomnar införandet av EUF-systemet med periodiserad redovisning i februari 2009.

18.

Europaparlamentet noterar revisionsrättens upprepade anmärkning om giltigheten i den statistiska metod som kommissionen använder för att beräkna avsättningen för sådana kostnader som uppkommit under rapporteringsperioden men för vilka inga fakturor erhållits i slutet av året. Parlamentet noterar vidare att denna avsättning uppgår till 2 087 000 000 EUR eller 83 procent av de totala skulderna (punkt 17 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet). Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att finjustera och förbättra sin metod.

De underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet

19.

Europaparlamentet noterar åsiktsskillnaden mellan kommissionen och revisionsrätten när det gäller vid vilken tidpunkt finansieringsöverenskommelser ska ”ingås” och ”undertecknas” (punkt 19 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet). Parlamentet beklagar de otydliga signalerna till myndigheten som beviljar ansvarsfrihet och uppmanar kommissionen att tillhandahålla ett förtydligande så att alla parter – kommissionen och AVS-länderna – har samma uppfattning av innebörden av uttrycket ”ingås”.

20.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten, i samband med kontrollen av transaktioner, inte kunnat erhålla den underliggande dokumentationen från berörda FN-organisationer avseende två (av elva utvalda) betalningar. Parlamentet begär följaktligen av kommissionen att den ska försäkra sig om att det finansiella och administrativa ramavtalet till fullo respekteras.

21.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten på grundval av revisionsresultaten (punkterna 32–47 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet) drar slutsatsen att EuropeAids system för övervakning och kontroll för EUF endast är ”delvis ändamålsenliga” (punkt 53 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

22.

Europaparlamentet noterar vidare att av de nio delarna av systemet för internkontroll på central nivå är sex ändamålsenliga, två delvis ändamålsenliga och en del (antalet kontrollbesök) inte är ändamålsenlig över huvud taget, samt att av de fem delarna av systemet för internkontroll på delegationsnivå är två delar ändamålsenliga och tre endast delvis ändamålsenliga (tabell 3 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

23.

Europaparlamentet noterar att kommissionen anser att ”med hänsyn till de faktiska finansiella och mänskliga resurser som kommissionen förfogar över … [har den] infört kontrollsystem som gör det möjligt att ge rimliga garantier” (punkt 53 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

24.

Europaparlamentet anser att svaren från kommissionen inte är tillfredsställande eftersom denna inte verkar vilja se över de bestämmelser som den infört och uppmanar kommissionen att tillhandahålla mer exakt information om vad begreppet ”rimliga garantier” innebär, och i synnerhet om kontrollernas faktiska kostnads-nyttoförhållande och den faktiska felkvoten, liksom en analys av vilka ytterligare mänskliga och finansiella resurser som behövs för att förbättra kontrollsystemet, i syfte att möjliggöra för revisionsrätten att ge betyget ”ändamålsenligt” som samlad bedömning.

25.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten pekar på att tillsynsmännens och revisorernas kontroller är otillräckliga, vilket visar på svagheter inom kontroll- och tillsynssystemen. Parlamentet uppmanar alltså kommissionen att förstärka kontrollerna och i synnerhet att införa ett system för översyn av externrevisionsrapporterna för att försäkra sig om kvaliteten på dessa.

Budgetstödåtaganden och betalningar

26.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i fem av 15 granskade budgetstödåtaganden konstaterade

—	”allvarliga brister i den interna tillsynen över budgeten, redovisningssystemen, den offentliga upphandlingen och de korruptionsbekämpande åtgärderna”,

—	att misslyckandet att ta fram granskade räkenskaper i tid och en extern kontroll som inte är ändamålsenlig är ”allvarliga problem som väcker farhågor”,

—	att tillhandahålla budgetstöd under dessa förutsättningar medför ”en mycket hög förvaltningsrisk” (punkt 26 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

27.

Europaparlamentet betonar att revisionsrätten anser att kraven i Cotonouavtalet (att förvaltning av offentliga utgifter ska ske på ett tillräckligt öppet, ansvarsfullt och effektivt sätt) inte har uppfyllts i dessa fem fall.

28.

Europaparlamentet erinrar om att ”förvaltningsrisk” innebär att det finns en risk att de europeiska skattebetalarnas pengar inte används för de avsedda ändamålen, inte används på ett optimalt sätt eller inte redovisas ordentligt.

29.

Europaparlamentet noterar vidare att kommissionen inte delar revisionsrättens bedömning, att åtagandena, enligt kommissionen, gjordes efter en utvärdering av att ”framstegen inom systemen för förvaltningen av de offentliga finanserna varit tillräckligt positiva” och att de berörda länderna ”visade fortsatta framsteg” och fortfarande är ”på rätt väg för ytterligare budgetstöd” (punkt 26 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

30.

Europaparlamentet beklagar kommissionens svar i så måtto att det inte speglar allvaret i revisionsrättens slutsatser (”allvarliga problem som väcker farhågor”, ”en mycket hög förvaltningsrisk”). Parlamentet anser att bruket av öppna uttryck som inte grundas på resultat, som ”tillräckligt”, ”framsteg” och ”på rätt väg”, i detta allvarliga sammanhang inte räcker eller till och med är ytligt.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla de belägg på vilka den har baserat sina slutsatser och presentera dessa på ett sådant sätt att det blir tydligt hur stora framsteg som har gjorts (utgångspunkt och resultat) och varför dessa framsteg betraktades som ”tillräckliga”.

32.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sju av 33 granskade finansieringsöverenskommelser upptäckte att finansieringsöverenskommelsernas bestämmelser för budgetstöd var ofullständiga eller otydliga: de innehöll inte de allmänna villkoren för budgetstöd, metoden för beräkning av belopp för utbetalning fastställdes på ett tvetydigt sätt eller så hänvisade man till statliga åtaganden utan att fastställa en tidsgräns och vilka följderna blir om dessa åtaganden inte uppfylls (punkt 27 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet). Parlamentet noterar också att kommissionen ”kommer … att sträva efter att ytterligare förbättra kvaliteten på finansieringsöverenskommelser i samband med tionde EUF”.

33.

Europaparlamentet noterar när det gäller budgetstödbetalningar att de underliggande transaktionerna ”påverkas av en väsentlig förekomst av fel” (punkt 52 b i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet) på grund av

—	beräkning av belopp för utbetalning på grundval av en positiv slutsats om framstegen i förvaltningen av de offentliga finanserna som inte stämde överens med den underliggande bedömningen av situationen,

—	användning av en beräkningsmetod som inte anges i finansieringsöverenskommelsen,

—	betalningar som genomförts utan att aktuella rapporter om förvaltningen av offentliga finanser fanns tillgängliga (punkt 28 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

34.

Europaparlamentet noterar också följande revisionsresultat när det gäller sex av 30 granskade betalningar:

—	Kommissionen visade inte på ett strukturerat och formaliserat sätt huruvida betalningsvillkoren avseende förvaltningen av offentliga finanser hade uppfyllts.

—	Bedömningar av framsteg var orimligt optimistiska eller grundades på inaktuella eller olämpliga uppgifter.

—	Slutsatser styrktes inte av den underliggande informationen.

—	Större vikt lades vid framtida tilldragelser än händelser som redan hade inträffat.

—	En felaktig bedömning gjordes av indikatorer (punkt 29 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

35.

Europaparlamentet noterar kommissionens svar att ”kommissionen gör … en avvägning mellan de framsteg som gjorts, det politiska åtagandet om reformer och de kvarstående angelägna områdena för att komma fram till ett välgrundat beslut” (kommissionens svar på punkt 29 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

36.

Europaparlamentet är oroat över revisionsresultaten, men är ännu mer oroat över kommissionens svar, som visar att den är mycket obenägen att delge den information på vilken dess beslut om budgetstöd grundas.

Ändamålsenlig parlamentstillsyn

37.

Europaparlamentet anser att beslutet om användning av budgetstöd som ett instrument för utvecklingsbistånd helt och hållet hör till den verkställande maktens befogenheter och att budgetstödsverksamhet inte bör kräva förhandsgodkännande från parlamentets sida.

38.

Europaparlamentet noterar att parlamentets bedömning av budgetstödet inte bara bör inriktas på riskerna utan även på fördelarna, samt riskerna och fördelarna med alternativt bistånd. Parlamentet noterar vidare att de traditionella projektstrategierna som använts under flera årtionden inte har gett avsett resultat.

39.

Europaparlamentet anser att slutmålet med parlamentstillsynen är att uppnå ändamålsenligt bistånd, vilket innebär effektivt, ekonomiskt, lagligt och regelbundet bruk av bistånd för att uppnå en hållbar utveckling, och anser att tillsynen av budgetstödet utgör en del av dess allmänna arbete för att övervaka ändamålsenligheten och resultaten av utvecklingsutgifterna överlag.

40.

Europaparlamentet beklagar att det inte har tillräckligt användbara, övergripande och pålitliga upplysningar för att utföra en effektiv tillsyn av budgetstödets resultat.

41.

Europaparlamentet önskar att det tidigare systemet med på varandra följande europeiska utvecklingsfonder avskaffas genom att man låter finansieringen av samarbetet mellan EU och AVS-länderna till fullo ingå i EU-budgeten för att säkerställa parlamentarisk tillsyn av tilldelningen av medel under de europeiska utvecklingsfonderna.

Årsrapport om användningen av budgetstödet

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sammanställa en årsrapport om budgetstödets användning, och budgetkontrollutskottet att lägga fram ett eget initiativbetänkande om denna årsrapport, med användbara, övergripande, pålitliga, analytiska samt utvärderande, och inte bara beskrivande, upplysningar om

—	det planerade och utbetalade budgetstödet,

—	uppnåendet av förväntade resultat i enlighet med givarnas mål och landsstrategierna,

—	förekomsten av och kvaliteten på kompletterande villkor,

—	dialogens ändamålsenlighet, läget beträffande givarharmonisering, den kompletterande kapacitetsuppbyggnad som har ägt rum och verkan av denna kapacitetsuppbyggnad,

—	uppnåendet av förbättrade landssystem,

—	ansvariga institutioner, institutioner för förvaltning av offentliga finanser, institutioner för övervakning och utvärdering,

—	beloppet och procentandelen oriktiga utgifter,

—	analysen av typen av oriktigheter som framkommit vid kontroller och revisioner (systemfel eller inte),

—	vidtagna korrigerande åtgärder.

43.

Europaparlamentet uppmanar vidare kommissionen att med största noggrannhet identifiera länder eller problem i fråga om genomförandet av budgetstödet för vilka parlamentets särskilda uppmärksamhet skulle kunna bli till gagn för att förbättra givarnas ansvarighet.

44.

Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att inrätta en årlig uppföljning av denna risk.

Bedömning och hantering av risker

45.

Europaparlamentet noterar att kanalisering av medel genom system i utvecklingsländer som är svaga skapar en risk för ineffektivitet och slöseri, och att en övergripande bedömning av förvaltningsrisken därför är nödvändig innan man inleder budgetstödsprogram.

46.

Europaparlamentet erinrar om att kommissionen inte använder ett system där riskbedömningen leder till tydliga gränsvärden, under vilka budgetstödet inte bör ges, utan snarare ett ”dynamiskt tillvägagångssätt” där utrymmet för egen bedömning är mycket större.

47.

Europaparlamentet anser att det större utrymmet för egen bedömning i beslut om budgetstöd enligt det ”dynamiska tillvägagångssättet” måste uppvägas av en lika stor insyn. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förse parlamentets budgetkontrollutskott och utskott för utveckling med den information på vilken kommissionen grundar sina bedömningar.

48.

Europaparlamentet förväntar sig i synnerhet att få konkret information om kommissionens riskbedömningar och analyser av regeringsskick i utvecklingsländerna, dess bedömning av betydelsen av svagheterna i systemen när det gäller potentiell ineffektivitet och biståndsslöseri samt, så långt det är möjligt, kvantifierade uppskattningar av dessa faktorer, liksom information om vidtagna eller planerade åtgärder, i syfte att minska de identifierade riskerna.

Retorik eller verklighet

49.

Europaparlamentet uppmärksammar att den ansvarige kommissionsledamoten Louis Michel i en broschyr med titeln Budget support – A question of mutual trust (12) slår fast att ”budgetstöd, och mer av det, är enda lösningen. Av det skälet har jag beslutat att öka budgetstödets andel från 20 procent av vår finansiering till 50 procent”.

50.

Europaparlamentet uppmanar kommissionsledamoten att tänka över dessa avsikter tills retorik har ersatts av verklighet och det finns avgörande bevis som visar i vilken utsträckning budgetstödet har lett till mer optimal användning av medlen än andra biståndsinstrument eller påverkat inkomstfattigdomen.

51.

Europaparlamentet uppmärksammar skrivelsen och följenoten från kommissionsledamot Louis Michel till Jacek Uczkiewicz, ledamot av revisionsrätten, med kopia till Herbert Bösch, ordförande i budgetkontrollutskottet, från den 9 januari 2009 (DR/amw/S(08)0418) där kommissionsledamoten låter förstå att

—	det finns utrymme för att förbättra kommissionens formulering och genomförande av budgetstödsprogrammen i enlighet med Europeiska revisionsrättens iakttagelser, genom ett öppnare, mer strukturerat och formaliserat tillvägagångssätt, och att

—

det finns utrymme för att mer systematiskt inrikta sig på riskhantering och att överväga lämpliga skyddsåtgärder eller villkor (sidan 9 i skrivelsens följenot ”Svar på revisionsrättens förslag att tillämpa de grundläggande krav som gäller förvaltningen av offentliga finanser vid bedömningen av om ett land är berättigat till budgetstöd”).

52.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens godtagande av revisionsrättens iakttagelser och kommissionens avsikter, och ser fram emot att bli informerat om den konkreta utformningen och tillämpningen av detta ”förbättrade tillvägagångssätt” (ibid. sidan 1).

Europeiska revisionsrätten

53.

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att informera parlamentet om kvaliteten på kommissionens riskbedömning och riskhantering, och skulle välkomna fler effektivitetsrevisioner där man bedömer resultaten av utvecklingsutgifterna i allmänhet och budgetstödet i synnerhet.

Mottagarländernas parlament

54.

Europaparlamentet uppmanar budgetkontrollutskottet att upprätta direkta kontakter med motsvarande utskott vid utvalda mottagarländers parlament för att uppmuntra och stödja deras roll när det gäller att säkerställa biståndets ändamålsenlighet genom parlamentarisk tillsynsverksamhet.

55.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera stöd till partnerländer för att utveckla parlamentarisk kontroll- och revisionskapacitet, särskilt när biståndet tillhandahålls via budgetstöd, och uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om uppnådda framsteg.

56.

Europaparlamentet anser att medverkan av de nationella parlamenten, civilsamhällena och lokala myndigheter i partnerländerna är absolut nödvändigt för att länderna verkligen ska engagera sig i processen. Kommissionen uppmanas att anstränga sig till det yttersta för att förbättra dialogen med dessa organ under planeringsprocessens alla olika etapper.

AVS-staternas delaktighet

57.

Europaparlamentet är oroat över att AVS-staterna i många fall inte medverkar för att se till att kontrollen av EUF-utgifterna blir ändamålsenlig och är besviket över att delegationerna ”endast i begränsad utsträckning kan förlita sig på de kontroller som utförs av de nationella utanordnarnas administrationer” (punkt 36 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

58.

Europaparlamentet konstaterar att nationella utanordnare är obligatoriska i AVS-staterna men saknas i utvecklingsländer inom Relex. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppge fördelarna och nackdelarna med EUF-strategin och att bedöma bästa praxis i alla AVS-stater för att förbättra den kontroll av EUF-utgifterna som genomförs av de nationella utanordnarnas administrationer.

59.

Europaparlamentet noterar vidare att ”bristen på kapacitet och resurser vid de nationella utanordnarnas administrationer” regelbundet rapporteras av delegationerna (punkt 41 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet) till EuropeAids centrala avdelningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om svaren till delegationerna i denna fråga.

Personalresurser

60.

Europaparlamentet uppmärksammar att antalet anställda vid kommissionen i förhållande till satsade penningmedel enligt revisionsrätten minskar, och att ingen större ökning av antalet anställda planeras, trots den prognostiserade väsentliga ökningen av antalet åtaganden i tionde EUF (punkt 33 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

61.

Europaparlamentet instämmer fullständigt med revisionsrätten i att ”det finns en risk för att personalbrist, en olämplig fördelning av personalen eller avsaknad av särskilda färdigheter och kunskaper påverkar kvaliteten på kontrollerna, granskningarna och övervakningen” (punkt 33 i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet).

62.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förklara hur man tänker hantera spänningen – eller rent av motsättningen – mellan behovet av ytterligare personalresurser i delegationerna och dess åtagande att upprätthålla ett stabilt antal anställda när all personal förknippad med utvidgningen har integrerats, utan krav på nya tjänster under perioden 2009–2013, och att uteslutande fylla behovet av nyanställningar för centrala politikområden genom omplaceringar inom och mellan avdelningarna (13).

63.

Europaparlamentet anser att ytterligare personalresurser kan frigöras om man avskaffar det delade ansvaret för utveckling mellan Relex och generaldirektoratet för bistånd. Parlamentet uppmanar den nuvarande kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta denna omorganisering i den nya kommissionen. Parlamentet är övertygat om att dagens uppdelning av utvecklingssamarbetet mellan generaldirektoratet för bistånd och Relex inte gör det möjligt för kommissionen att fullt ut bidra till de internationella satsningarna för att främja samstämmig utveckling och biståndets ändamålsenlighet. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att se till att utvecklingssamarbetet otvetydigt ägnas åt det främsta målet, nämligen utrotning av fattigdomen.

64.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att öka den tilldelade personalstyrkan till EUF:s förvaltnings- och kontrollsystem, med tanke på den förutsebara utökningen av antalet åtaganden enligt den tionde EUF.

Kommentarer till revisionsrättens slutsatser och rekommendationer

65.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredställelse att revisionsrätten erkänner EuropeAids arbete med att utveckla en kontrollstrategi. Parlamentet anser att en ändamålsenlig kontrollstrategi syftar till att förebygga fel och inte i första hand att i efterhand återta felaktigt betalade belopp. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta utveckla sin kontrollstrategi enligt denna metod, som är en prioritet för myndigheten som beviljar ansvarsfrihet.

66.

Europaparlamentet instämmer helt och hållet med revisionsrättens rekommendationer i punkterna 55 a–g och 56 a–f i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet. Parlamentet uppmärksammar särskilt kommissionen på rekommendationen i punkt 56 a att

”efterlevnaden av Cotonouavtalet bör bedömas utifrån grundläggande krav, såsom tillgången till granskade räkenskaper som offentliggörs i tid, som ska uppfyllas innan budgetstöd beviljas.”

och i punkt 56 d att

”innan ett budgetstödprogram inleds bör EuropeAid se till att det finns en tydlig och fullständig bedömning av förvaltningen av offentliga finanser och att mottagarlandet har ett trovärdigt och relevant reformprogram för att åtgärda alla betydande brister inom en överskådlig framtid.”

Kommissionen uppmanas därför att endast bevilja budgetstöd då förvaltningen av offentliga utgifter är tillräckligt transparent, ansvarig och effektiv, eller åtminstone förväntas bli det i samband med att ett reformprogram genomförs inom en kort tidsram. Parlamentet påpekar vidare att urvalet av finansiella arrangemang för en specifik sektor bör vara direkt knuten till deras effektivitet för detta specifika interventionsområde.

67.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera ett skyndsamt genomförande av dessa rekommendationer, som myndigheten som beviljar ansvarsfrihet fäster särskild vikt vid, i så måtto att tydliga och överenskomna gränser för den verkställande maktens handlingsutrymme är oundgängliga för meningsfull parlamentstillsyn.

Ett nytt sätt att hantera en ny situation

68.

Europaparlamentet betonar att mottagarlandets användning av medel som levererats i form av budgetstöd ligger utanför kommissionens (och andra givares) direkta kontroll, eftersom det är det berörda landets suveräna rätt att förvalta sin budget i enlighet med sina egna särskilda regler och inhemska budgetförfaranden.

69.

Europaparlamentet erinrar om att förvaltningen av offentliga finanser, internkontroller och funktioner för externrevision i vissa mottagarländer ofta inte är tillräckligt pålitliga för att garantera att givarnas medel förvaltas adekvat och används för avsedda syften.

70.

Europaparlamentet är övertygat om att kommissionen, med tanke på den växande fokuseringen på ansvarighetsfrågor och det växande intresset hos givarländernas skattebetalare att se konkreta resultat av utvecklingsbiståndet, har ett starkt intresse av att känna till riskerna med budgetstöd och att dela med sig av denna kunskap till myndigheten som beviljar ansvarsfrihet, som den är ansvarig inför.

71.

Europaparlamentet anser dessutom att kommissionen bör upplysa mottagarländernas administrationer om dess ansvarighetsskyldigheter och begära att de som förvaltar medlen i efterföljande led är underkastade liknande skyldigheter.

En redovisningsförklaring för länder

72.

Europaparlamentet anser därför att utvecklingsbistånd i allmänhet och budgetstöd i synnerhet bör knytas till en föregående redovisningsförklaring som utfärdas av mottagarlandets regering och undertecknas av finansministern, för utvalda frågor som påverkar styrnings- och ansvarighetsstrukturen i det mottagande landet.

73.

Europaparlamentet är starkt övertygat om att mottagarlandets egen bedömning och förståelse av kontrollmässiga svagheter kommer att skapa större motivation till förbättringar än revisioner och kontroller som genomdrivs av en främmande myndighet.

74.

Europaparlamentet anser att redovisningsförklaringar för länderna kommer att öka insynen och ansvarigheten och ge de internationella givarna värdefulla upplysningar för att kunna göra en välgrundad bedömning av den övergripande insynen i och pålitligheten hos mottagarlandets styrnings- och ansvarighetsstruktur.

75.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta ledningen och lägga fram detta förslag till andra internationella givare – i synnerhet Världsbanken – för att utveckla och genomföra ett sådant instrument efter överenskommelse med andra givare. Parlamentet betonar att påföljdernas karaktär för en avsiktligt missledande redovisningsförklaring kommer att kräva särskild uppmärksamhet.

76.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppge en möjlig tidsram för dessa förhandlingar.

Integrering av EUF-budgeten i EU:s allmänna budget

77.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att åter lägga fram sitt förslag att införliva EUF i budgeten under diskussionen om nästa budgetram (14). Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla budgetkontrollutskottet fullständigt informerat om förberedelserna av detta initiativ.

78.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för att EUF:s budget integreras i Europeiska unionens allmänna budget och anser att en sådan budgetering skulle göra det möjligt att förbättra EUF:s samstämmighet, transparens och effektivitet samt stärka dess tillsynssystem.

Att skräddarsy parlamentets tillsyn efter instrumentet

79.

Europaparlamentet anser att dess roll i fråga om budgetstöd är att hålla kommissionen ansvarig för utgifternas resultat, och att budgetstöd är ett biståndsinstrument som kräver ett paradigmskifte i tillsynsmetoden, från kontroll av input till kontroll av resultat i förhållande till indikatorer.

80.

Europaparlamentet är övertygat om att det måste utveckla dagens arbetssätt för att uppnå detta. Parlamentet anser att ett underutskott för tillsyn av budgetstödet som inrättas av budgetkontrollutskottet skulle utgöra ett effektivt verktyg för att se till att användningen av biståndet kommer befolkningen i mottagarlandet till del och att skattebetalarnas bidrag till biståndsutgifterna inte förskingras.

Investeringsanslaget

81.

Europaparlamentet erinrar om att det i punkterna 20 till 24 i sin resolution av den 22 april 2008 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för sjätte, sjunde, åttonde och nionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2006 (15) uttrycker oro över att Europeiska investeringsbankens (EIB) förvaltning av investeringsanslaget inte ingår i ansvarsfriheten. Parlamentet erinrar vidare om att EUF-resurserna utgörs av offentliga medel från europeiska skattebetalare och inte från finansmarknaderna.

82.

Europaparlamentet beklagar på samma sätt som revisionsrätten i sitt yttrande nr 9/2007 över förslaget till rådets förordning med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden (16), upprättandet av två separata förvaltningsområden, eftersom det begränsar ansvarsfrihetens räckvidd, skapar ytterligare behov av samordning mellan kommissionen och EIB, och gör det svårt att få en samlad bild av de uppnådda resultaten.

83.

Europaparlamentet konstaterar att EIB:s årsrapport om investeringsanslaget huvudsakligen omfattar finansiell information och mycket lite, om någon, information om resultaten av de olika finansierade programmen.

84.

Europaparlamentet uppmanar EIB att inrikta rapporteringen på resultat och att lägga fram fullständig, relevant och objektiv information om följder, fastställda mål, uppnådda mål och anledningar till möjlig avvikelse, samt genomförda utvärderingar och en sammanfattning av resultatet av dessa.

85.

Europaparlamentet betonar att EIB är verksamt i AVS-länderna i enlighet med Cotonouavtalet, vars främsta syfte är att utrota fattigdomen och främja hållbar utveckling, och att den därför måste rätta sig efter dessa mål när det gäller lånepolitiken till dessa länder.

86.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera det om de särskilda förfaranden som den har infört tillsammans med EIB för att samordna de båda institutionernas arbete för att uppnå EU:s utvecklingsmål, samt om ändamålsenligheten hos dessa förfaranden.

87.

Europaparlamentet är oroat över EIB:s framtoning som den minst öppna, minst redovisningsskyldiga och minst demokratiskt kontrollerade institutionen av alla organ som har till uppgift att genomföra EU:s politik samt även offentliga finansiella institutioner.

88.

Europaparlamentet uppmanar EIB, i EU:s och dess värderingars intresse och i syfte att förbättra allmänhetens bild av EIB som institution, att lägga fram bevis för

—

hur den lever upp till andan i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (17) samt Århuskonventionen av den 25 juni 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor,

—	hur den lever upp till EU:s globala utvecklingsåtaganden och de normer som har fastslagits av andra multilaterala utvecklingsbanker,

—	hur dess finansiering av kapitalintensiva projekt i utvinningssektorerna bidrar till lindring av fattigdomen,

—	de riktlinjer som den har tagit fram för investeringar i energi-, skogs-, transport-, vatten- och avfallshanteringssektorerna, och hur dess investeringsbeslut följer dessa riktlinjer,

—	att det mycket låga antalet heltidsanställda miljöexperter i personalen, som är ansvariga för att granska dess samlade låneportfölj och se till att de berörda riktlinjerna följs, är tillräckligt,

—	effektiviteten hos dess klagomålsmekanism för berörda medborgare, till vilken medborgare från tredjeland också bör ha tillgång,

—	ändamålsenligheten hos de åtgärder som vidtagits för att bekämpa korruption och penningtvätt,

—	dess kriterier för lån till den privata sektorn, utöver grundläggande finansiella normer, samt att förteckningen över slutliga förmånstagare av dess lån till den privata sektorn är fullständig.

89.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga följa upp genomförandet av investeringsstödet för att garantera att det uppfyller syftet som utvecklingsverktyg, och att regelbundet informera budgetkontrollutskottet om sina resultat.

90.

Europaparlamentet uppmanar budgetkontrollutskottet att förstärka sin verksamhet när det gäller kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet, vilket helt och hållet ligger inom utskottets ansvarsområde enligt bilaga VI kapitel V punkt 3 i arbetsordningen.

(1) EUT C 286, 10.11.2008, s. 273.

(2) EUT C 277, 31.10.2008, s. 243.

(3) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(4) EUT L 287, 28.10.2005, s. 1.

(5) EGT L 314, 30.11.2001, s. 1, och EGT L 324, 7.12.2001, s. 1.

(6) EUT L 109, 26.4.2007, s. 33.

(7) EGT L 156, 29.5.1998, s. 108.

(8) EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.

(9) EGT L 191, 7.7.1998, s. 53.

(10) EUT L 83, 1.4.2003, s. 1.

(11) Uttalande från kommissionen om artikel 5 i instrumentet för utvecklingssamarbete. Bilaga till meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet av den 24 oktober 2006 (KOM(2006) 628).

(12) ISBN 978-92-79-10115-1 på http://ec.europa.eu/commission_barroso/michel/Policy/key_documents/docs/NH8108406ENC_web.pdf

(13) Kommissionens rapport Planning and optimising Commission human resources to serve EU priorities (SEK(2007) 530), s. 3, på http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/dv/sec_2007_5/sec_2007_530.pdf

(14) SEK(2008) 2579: arbetsdokument från kommissionen – bilaga till kommissionens rapport till Europaparlamentet om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2006, s. 86.

(15) EUT L 88, 31.3.2009, s. 253.

(16) EUT C 23, 28.1.2008, s. 3.

(17) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.