Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 573 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Prognos för EU-budgetens kommande in- och utflöden på lång sikt (2025–2029)




1.    Inledning    

2.    Prognos för EU-budgetens utflöden 2026–2034    

2.1.    Betalningar i förhållande till åtagandena i den fleråriga budgetramen 2028–2034    

2.2.    Betalningar i förhållande till åtagandena i den fleråriga budgetramen 2021–2027    

2.3.    Betalningar för slutförandet av utestående åtaganden som gjorts före 2021    

2.4.    Tillbakadraganden    

2.5.    NextGenerationEU    

2.6.    Utvecklingen av nivån på utestående åtaganden    

3.    Prognos för EU-budgetens inflöden 2026–2034    

3.1.    Inkomstkällor    

4.    Slutsatser    

Bilaga II – Resultat av prognosen    

Tabell 1.1 – Prognos för den fleråriga budgetramens kommande utflöden på lång sikt 2026–2034    

Tabell 1.2 – Betalningar i förhållande till åtagandena i den fleråriga budgetramen 2021–2027    

Tabell 1.3 – Betalningar för slutförandet av åtaganden före 2021    

Tabell 1.4 – Betalningar för åtaganden 2028–2034    

Tabell 2 – Prognos för tillbakadraganden 2026–2027    

Tabell 3 – Prognos för NextGenerationEU:s utflöden på lång sikt    

Tabell 4 – Förändringar av de totala utestående åtagandena 2026–2034    

Tabell 5 – Prognos för kommande inflöden på lång sikt i EU-budgeten under 2026–2030    

Tabell 6 – Prognos för kommande inflöden på lång sikt i EU-budgeten under den fleråriga budgetramen 2028–2034    

1.Inledning

I denna rapport I beräknas inflöden och utflöden i EU:s budget i enlighet med artikel 253.1 c i budgetförordningen II . I denna femte III upplaga beräknas inkomster och utgifter från den fleråriga budgetramen 2021–2027 IV , NextGenerationEU V och för 2028–2034 VI på grundval av kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram VII .

I prognosen görs åtskillnad mellan de utestående åtagandena för 2026–2030 på grundval av den gällande lagstiftningen och kommissionens förslag för 2028–2034 för den fleråriga budgetramen och beslutet om egna medel 1 .

I fråga om inkomster bygger prognosen fram till 2027 på inkomstsystemet i det gällande beslutet om egna medel VIII . I inkomstprognoserna tas även hänsyn till avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen IX (utträdesavtalet).

I betalningsprognoserna för 2026 och 2027 beaktas de reviderade utgiftstaken (den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för 2026) X och åtagandebemyndigandena i den budgetplanering som åtföljer förslaget till 2026 års budget XI , där programspecifika justeringar införlivas enligt artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen XII XIII och återanvändning av tillbakadraganden enligt artikel 15.3 i budgetförordningen.

Halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2021–2027 ingår. Av den framgår särskilt nettoökningen av utgiftstaket för åtaganden på 3,4 miljard euro tillsammans med ändringar av de totala anslagen i enlighet med artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen och artikel 15.3 i budgetförordningen XIV samt ökningar av särskilda instrument. När det gäller betalningstaken, gör halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen det möjligt att justera taket för 2026 med det belopp som motsvarar outnyttjade belopp under 2025, om detta är nödvändigt för att inte riskera eftersläpningar.

Halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken erbjuder flera flexibilitetsmöjligheter och ekonomiska incitament för medlemsstaterna att frivilligt omfördela sina sammanhållningsresurser till prioriteringarna på områdena konkurrenskraft, försvar, bostäder till överkomlig kostnad, vattenresiliens och energiomställning. Dessa incitament skulle kunna påskynda projektgenomförandet.

Därutöver medger förordningen om den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) XV flexibilitet för prioriteringar inriktade på STEP i sammanhållningsprogrammen. Tidsfristen för den slutliga ansökan om en mellanliggande betalning för det sista räkenskapsåret i perioden 2014–2020 har förlängts till den 31 juli 2025.

I denna prognos beräknas även betalningar för alla program inom ramen för NextGenerationEU. Denna utgift, utöver utgifterna i den fleråriga budgetramen, finansieras av inkomster från upplåningstransaktionerna på kapitalmarknaderna.

2.Prognos för EU-budgetens utflöden 2026–2034

Under perioden 2026–2034 beräknas betalningarna uppgå till 2 375 miljarder euro. Årsmedelvärdet för utflöden i EU:s budget beräknas till 263 miljarder euro.

De består av följande:

·Betalningar för utestående åtaganden från fleråriga budgetramar för perioderna före 2021–2027 beräknas till 13,4 miljard euro.

·Betalningar för åtaganden som gjorts i den fleråriga budgetramen 2021–2027, vilka dels görs under 2026–2027 och dels under den fleråriga budgetramen 2028–2034, beräknas uppgå till totalt 714 miljard euro.

·Betalningar för icke återbetalningspliktigt stöd inom ramen för NextGenerationEU XVI beräknas uppgå till totalt 107 miljarder euro.

·Betalningar för åtaganden inom den fleråriga budgetramen 2028–2034 beräknas till totalt 1 642 miljarder euro.

För perioden fram till slutet av 2027 omfattar prognosen de programspecifika justeringarna på grundval av artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen i dess ändrade lydelse vid halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen – vilket ger en total effekt på 10,2 miljarder euro (i 2018 års priser) för hela perioden – och återanvändning av tillbakadraganden enligt artikel 15.3 i budgetförordningen för 2027.

Diagram 1 – Betalningsprognoser indelade efter kategori

Betalningar för utestående åtaganden från fleråriga budgetramar för perioderna före 2021–2027 beräknas till i genomsnitt 1,9 miljard EUR för perioden 2025–2034. De förväntas minska och fasas ut i slutet av 2031.

Betalningar för åtaganden som gjorts i den fleråriga budgetramen 2021–2027 uppgår i genomsnitt till totalt 89,3 miljarder euro, varav 190 miljarder euro för perioden 2026–2027 och 56 miljarder euro för perioden efter 2027. Prognosen visar på en ökning av betalningarna mot slutet av denna fleråriga budgetram, med en topp 2027, följt av en minskning mot andra hälften av nästa fleråriga budgetram. Detta är förenligt med tidigare genomförandemönster när programmen nått marschfart. Betalningarna inom ramen för NextGenerationEU förväntas slutföras under 2026.

I enlighet med kommissionens förslag uppgår betalningarna för åtaganden som gjorts i den fleråriga budgetramen 2028–2034 i genomsnitt till 235 miljarder euro, vilket innebär sammanlagt 1 642 miljarder euro under perioden. Toppen förväntas i början av den fleråriga budgetramen, eftersom utfasningen av tidigare fleråriga budgetramar överlappar med de nya betalningarna som inträffar tidigare än under föregående programperioder.

Den outnyttjade marginalen under betalningstaken för 2026 beräknas till 18,6 miljarder euro och till 3,2 miljarder euro för 2027. Denna marginal är skillnaden mellan betalningstaket (enligt den senaste tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen) och prognosen för betalningar för program och instrument som omfattas av taken i den fleråriga budgetramen.

Marginalerna kan vara positiva (dvs. de beräknade betalningarna är lägre än betalningstaket) eller negativa (dvs. de beräknade betalningarna överskrider taket). Detta beror på att betalningstaket i denna fleråriga budgetram inte ändras över åren (i reala termer), medan utgifterna varierar. Det samlade marginalinstrumentet (artikel 11.1 b i förordningen om den fleråriga budgetramen) gör det möjligt att justera betalningstaket över tid och outnyttjade belopp under ett år ökar de framtida taken. Marginalerna före 2026 kommer därför att leda till höjda tak 2026–2027, inom de begränsningar som fastställs i artikel 11.3 och 11.3a i förordningen om den fleråriga budgetramen. Med hänsyn till dessa justeringar, och de 2,6 miljarder euro som härrör från tillämpningen av artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen, beräknas betalningstaket för 2021–2027 vara tillräckligt för att täcka alla förväntade betalningar. Risken för en onormal betalningseftersläpning är begränsad, även om den tillgängliga marginalen under betalningstaket är mycket begränsad 2027.

Betalningstaket för nästa fleråriga budgetram beräknas tillgodose de uppskattade betalningsbehoven.

3.Betalningar i förhållande till åtagandena i den fleråriga budgetramen 2028–2034

Betalningarna i den fleråriga budgetramen 2028–2034 beräknas uppgå till 1 644 miljarder euro under perioden, vilket omfattar över 80 % av den fleråriga budgetramen.

Rubrik 1 – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk, välstånd och säkerhet på landsbygden och till sjöss

Den viktigaste drivkraften bakom betalningsmönstren i den fleråriga budgetramen 2028–2034 kommer att vara de nationella och regionala partnerskapsplanerna. Betalningarna under rubrik 1 uppgår till totalt 965 miljarder euro. Betalningsprognosen bygger på de parametrar som anges i den sektorsspecifika rättsakten.

Från och med 2028 ska EU börja betala tillbaka den skuld som utfärdats inom ramen för NextGenerationEU. När det gäller den fleråriga budgetramen 2028–2034, föreslår kommissionen ett fast belopp på 24 miljarder euro per år i löpande priser för återbetalning av ränta och kapital för det icke återbetalningspliktiga stöd som tillhandahålls inom ramen för NextGenerationEU. Det totala beloppet uppgår till 168 miljarder euro 2028–2034. Det fasta beloppet beräknas med beaktande av räntekostnader till terminsräntor med en säkerhetsbuffert för ränteosäkerhet. Även om räntesatserna blir lägre än beräknat, förväntas återbetalningen av kapitalet ändå alltid behålla den fasta annuiteten. Denna metod säkerställer att budgetplaneringen och medlemsländernas bidrag till budgeten för denna post blir förutsägbara. Detta innebär att återbetalningen inte påverkas av marknadsvolatilitet samtidigt som det ger en stadig och förutsägbar minskning av de skulder som härrör från NextGenerationEU i enlighet med artikel 5.2 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053.

Rubrik 2 – Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet

Betalningarna under rubrik 2 uppgår till totalt 424 miljarder euro. Betalningarna kan framförallt hänföras till Horisont Europa och Europeiska konkurrenskraftsfonden.

Rubrik 3 - Europa i världen

Betalningarna under rubrik 3 uppgår till totalt 135 miljarder euro. Betalningarna kan framförallt hänföras till Europa i världen.

4.Betalningar i förhållande till åtagandena i den fleråriga budgetramen 2021–2027

Sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) står för mer än hälften av de prognostiserade betalningar som härrör från den fleråriga budgetramen 2021–2027. Genomförandet av dessa två politikområden styrs till stor del av uppskattningarna av den långsiktiga betalningsprognosen.

Rubrik 2a – Sammanhållningspolitiken

Budgetförslaget för 2026 ligger över huvudscenariot i förra årets prognos XVII , eftersom genomförandet av sammanhållningspolitiken har blivit bättre jämfört med det historiska riktmärket för perioden 2014–2020. Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden+ ligger dock fortfarande sammantaget under den historiska profilen. I slutet av 2026 beräknas betalningarna för sammanhållningspolitiken ligga under den föregående fleråriga budgetramen (34 % i den fleråriga budgetramen 2014–2020, jämfört med de nuvarande på 26 %). Detta återspeglar det försenade godkännandet av programmen, de nationella myndigheternas insatser för att slutföra programmen för 2014–2020, successiva justeringar och genomförandet av NextGenerationEU.

Med hänsyn till de senaste uppgifterna om genomförandet antas medlemsstaterna påskynda genomförandet under 2026 jämfört med 2025 för att på så sätt minska risken för automatiska tillbakadraganden. Därför antas inlämningen av betalningsansökningar överstiga den historiska profilen under 2027 och nå marschfart under 2028 och 2029. De utestående åtaganden som återstår i slutet av 2029 förväntas betalas i lika stora delar under 2030 och 2031.

Halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken ger medlemsstaterna möjlighet att dra nytta av engångsförfinansiering och högre medfinansiering från EU genom att resurser för 2021–2027 omdirigeras till unionens nya prioriteringar på områdena konkurrenskraft, försvar, bostäder till överkomlig kostnad, vattenresiliens och energiomställning. De tillhörande programändringarna måste lämnas in före utgången av 2025, så att ytterligare förfinansiering kan betalas ut under 2026, vilket förväntas ge en nettobudgeteffekt på 4,1 miljarder euro. Prognosen bygger på att eventuella effekter av kommissionens föreslagna översyn kommer att beaktas inom betalningstaken för 2027 och betraktas som en del av det generella antagandet att medlemsstaterna kommer att förvalta betalningarna så att tillbakadraganden undviks.

Efter antagandet av STEP-förordningen i mars 2024 omfördelade 6 medlemsstater STEP-resurser redan 2024. Totalt hade 29 ändringar av det sammanhållningspolitiska programmet antagits i slutet av december 2024, motsvarande 5,9 miljarder euro (Eruf, FRO och ESF+) XVIII . På grundval av detta beräknas förfinansieringen till 1,77 miljarder euro (30 % av det totala STEP-beloppet). I enlighet med den tillämpliga rättsliga grunden betalades förfinansiering på 30 % också ut av det totala FRO-anslaget med hjälp av medel från NextGenerationEU (5,9 miljarder euro betalades 2024). Under 2025 omfördelade 5 medlemsstater STEP-resurser. Totalt hade 9 ändringar av programmet antagits i slutet av mars 2025, motsvarande 0,4 miljarder euro. På grundval av detta uppgår den ytterligare förfinansieringen som betalats ut under 2025 till 0,12 miljarder euro (30 % av det belopp som anslagits till STEP-prioriteringar).

Rubrik 3 – Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och Fonden för en rättvis omställning

Betalningsprognosen för den första pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken, marknadsrelaterade utgifter och direktstöd uppgår till 81 miljarder euro 2026–2027.

Genomförandet av den andra pelaren inom ramen för de strategiska GJP-planerna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), inleddes 2023. Genom att övergångsbestämmelserna förlängde programmen för 2014–2020 fram till och med 2022 blev det möjligt att fortsätta genomförandet till och med 2025 enligt n+3-regeln, dvs. ytterligare ett år för att slutföra betalningarna, jämfört med reglerna för de strategiska GJP-planerna för 2023–2027.

I prognosen för betalningar från den fleråriga budgetramen 2021–2027 ingår betalningarna från GJP-planerna 2023–2027 samt betalningarna kopplade till förlängningen av landsbygdsutvecklingsprogrammen till 2021 och 2022, som ska vara slutförda senast 2027 (se punkt 2.3 Betalningar för åtaganden som har gjorts före 2021). I prognosen beaktas även de överföringar mellan pelare i den gemensamma jordbrukspolitiken som medlemsstaterna har meddelat XIX , vilket resulterade i en nettoöverföring på 2,6 miljarder euro från pelare I (EGFJ) till pelare II (Ejflu) för åren 2025–2027. Detta överföringsbelopp kan komma att ändras eftersom medlemsstaterna kan se över sin begäran om överföring fram till den 31 augusti 2025.

Genomförandet av GJP-planerna för perioden 2023–2027 förväntas ta fart under 2025 och 2026 och nå marschfart under 2028 och 2029, med mindre betalningar 2030 och slutförande under 2031. De operativa landsbygdsutvecklingsprogrammen 2014–2022 förväntas slutföras 2027, med mycket begränsade betalningar under 2026 och 2027. Merparten av de mellanliggande betalningarna ska betalas ut under 2025.

När det gäller Fonden för en rättvis omställning förväntas de första betydande betalningarna under taken i den fleråriga budgetramen under 2026. Betalningen av förfinansieringen i samband med STEP inom ramen för NextGenerationEU har redan gjorts 2024 och för 2025 väntas ytterligare utbetalningar, som även finansieras med medel från NextGenerationEU. Från och med 2027 kommer medlemsstaterna endast kunna göra betalningar som finansieras genom den fleråriga budgetramen.

Övriga

När det gäller det europeiska återhämtningsinstrumentet återspeglar beloppen för 2026 och 2027 budgetförslaget och den åtföljande budgetplaneringen.

Ukrainareserven, ett särskilt instrument som mobiliserar icke återbetalningspliktigt stöd utöver utgiftstaken i den fleråriga budgetramen, omfattas inte av denna prognos.

5.Betalningar för slutförandet av utestående åtaganden som gjorts före 2021

Betalningarna av utestående åtaganden (RAL står för reste à liquider) som gjorts före 2021 beräknas uppgå till 13,4 miljarder euro för perioden 2026–2031.

Sammanhållningspolitik

De flesta betalningarna för åtaganden som har gjorts före 2021 avser sammanhållningspolitiken, vilken snart ska avslutas. Beräkningarna bygger på medlemsstaternas senaste prognos (januari 2025) och information om genomförandet ute på fältet. Efter de ändringar som föreslås i STEP har tidsfristen för inlämning av den slutliga ansökan om en mellanliggande betalning för det sista räkenskapsåret förlängts med 12 månader till den 31 juli 2025. Begränsade betalningar förväntas dock under 2025 och senare, med avseende på innehållna medel och avräkning av förhandsfinansiering. Inga betalningar har tagits med i budgetförslaget för 2026.

Den gemensamma jordbrukspolitiken

De operativa landsbygdsutvecklingsprogrammen för 2014–2022 förväntas slutföras under 2027.

Övriga program

Merparten av de utestående betalningarna för den resterande budgeten som rör åtaganden som gjorts före den nuvarande budgetramen avser rubrik 1 – Inre marknaden, innovation och digitalisering och rubrik 6 – Grannskapet och världen.

6.Tillbakadraganden

Prognosen för tillbakadraganden från programmen för nuvarande och tidigare fleråriga budgetramar fram till utgången av 2027 uppgår till 5,5 miljarder euro. Ökningen beror främst på sammanhållningsprogrammen inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

I den fleråriga budgetramen för 2028–2034 föreslås omfattande ändringar av genomförandemetoderna i syfte att förenkla och påskynda genomförandet. Kommissionen förväntar sig att de åtaganden som föreslås för nästa fleråriga budgetram utnyttjas fullt ut. Därför tas ingen särskild prognos för tillbakadragande fram innan de nya programmen faktiskt inleds.

Rubrik 2a – Sammanhållningspolitiken

Mot bakgrund av den senaste tillgängliga prognosen från medlemsstaterna har risken för tillbakadraganden inför slutförandet av programmen 2014–2020 minskat jämfört med föregående års rapport. På det hela taget minskar risken för tillbakadraganden i slutet av 2027 tack vare ett snabbare genomförande och ytterligare förfinansiering till följd av halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken.

Rubrik 3 – Den gemensamma jordbrukspolitiken och Fonden för en rättvis omställning

Prognosen för tillbakadraganden från landsbygdsutvecklingsprogrammen 2014–2022 är i stort sett stabil jämfört med förra året. Den uppskattas till 3,1 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 2,4 % av det totala anslaget, vilket är jämförbart med landsbygdsutvecklingsprogrammens andel 2007–2013. När det gäller tidpunkten för tillbakadragandena, förväntas de infalla i slutet av 2027, när de flesta slutbetalningarna behandlas. Detta är ett år senare än vad som förväntades i fjolårets rapport. Detta antagande förefaller mer försiktigt med tanke på det stora antalet program som ska hanteras (mer än 100).

I detta skede är det oklart om det kommer att göras tillbakadraganden inom ramen för de strategiska GJP-planerna för 2023–2027. I förekommande fall förväntas dessa äga rum vid avslutandet (dvs. i slutet av 2030/början av 2031).

Andra program och rubriker

Prognosen för tillbakadraganden för de program som kommissionen förvaltar direkt har sin grund i de senaste uppgifterna på projektnivå. Liksom i den föregående rapporten bygger prognoserna för tillbakadragandena i samband med programmen inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 på andelen tillbakadraganden i de föregående programmen. Det exakta året för tillbakadragandet beror på enskilda projekts och åtgärders avslutande, och det är inte möjligt att ge en exakt prognos.

7.NextGenerationEU

NextGenerationEU XX är ett tillfälligt nödinstrument för åtgärder i samband med krishantering, återhämtning och resiliens i kölvattnet efter covid-19-krisen. Den icke-återbetalningspliktiga delen utgör externa inkomster avsatta för särskilda ändamål för att finansiera reform- och investeringsprioriteringar, särskilt genom faciliteten för återhämtning och resiliens och genom att stärka ett antal program som är viktiga för återhämtningen.

Alla betalningar inom ramen för NextGenerationEU kommer att slutföras senast vid utgången av 2026, med undantag för små belopp som är kopplade till administrativa utgifter. Beräkningarna av det förväntade genomförandet görs separat för varje program (se tabell X) på grundval av budgetförslaget för 2026. Vissa belopp som rör tillbakadraganden förväntas, särskilt för Ejflu (0,4 miljarder euro).

8.    Utvecklingen av nivån på utestående åtaganden

Den nya fleråriga budgetramen förväntas inledas med utestående åtagandena på 339 miljarder euro, vilket är en minskning med 26 miljarder euro jämfört med föregående års prognos (365 miljarder euro). Detta resultat beror delvis på påskyndadet av sammanhållningspolitiken, för vilken betalningar enligt N+3-regeln senareläggs till slutet av den fleråriga budgetramen och därefter. Utestående åtaganden för NextGenerationEU kommer att ha absorberats senast vid utgången av 2026, när alla betalningar är slutförda, med undantag för små belopp för administrativa utgifter.

Prognosen för utestående åtaganden från den fleråriga budgetramen 2021–2027 och tidigare fleråriga budgetramar (exklusive NextGenerationEU) minskar från 1,85 % till 1,7 % 2027 som andel av BNI för EU-27.

De utestående åtagandena vid utgången av 2034 beräknas uppgå till 331 miljarder euro eller 1,3 % av BNI i EU-27. De kommer främst att härröra från åtaganden inom den fleråriga budgetramen 2028–2034, eftersom de utestående åtagandena för åtaganden som gjorts före 2028 till stor del förväntas vara avslutade i slutet av 2033.

Som andel av den fleråriga budgetramen 2028–2034 kommer de utestående åtagandena vid utgången av 2034 att utgöra ungefär en femtedel, vilket är mindre än samma mått för den nuvarande fleråriga budgetramen. Genomförandetakten i den nya generationens program förväntas bli högre jämfört med tidigare referensvärden, särskilt när det gäller utgifter inom ramen för delad förvaltning.

9.Prognos för EU-budgetens inflöden 2026–2034

Fram till 2027 bygger inkomstprognosen på det nuvarande systemet för egna medel enligt rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053. Inkomsterna från och med 2028 beräknas på grundval av det system som kommissionen lade fram i förslaget till ett nytt beslut om egna medel.

Inkomstprognoserna bygger på kommissionens ekonomiska vårprognos 2025 och långsiktiga tillväxtprognoser.

EU:s budget finansieras med egna medel och andra inkomster. Unionen har dessutom fått befogenhet att låna medel för att finansiera NextGenerationEU, som införlivas i budgeten via externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. I den nuvarande prognosen ligger fokus på de inkomster som behövs för att finansiera budgetutgifterna inom budgetramen.

De egna medel som behövs för att finansiera budgeten avgörs av de totala utgifterna minus andra inkomster. Följaktligen grundar sig prognosen för EU:s budgetinkomster på principen att utgifterna ska täckas av inkomsterna. De totala inkomsterna motsvarar således de totala utgifterna.

I enlighet med utträdesavtalet (del V) bidrar Förenade kungariket sedan 2021 till EU-budgeten i förhållande till utestående åtaganden inom de tidigare budgetramarna. Förenade kungarikets bidrag utgör ”övriga inkomster” i EU:s budget. Bidraget kommer att fasas ut gradvis allteftersom de utestående åtagandena avslutas. Övriga inkomster antas fortsatt vara nominellt konstanta på den nivå som anges i 2026 års budgetförslag.

Egna medel – nationella bidrag och tullar – utgör den största delen av de inkomster som behövs för att finansiera budgetutgifterna. Utgiftscykeln är avgörande för de nationella bidragens utveckling under prognosperioden. De beräknade ökningarna mot slutet av den fleråriga budgetramen kommer att leda till ökade nationella bidrag under 2026–2027, vilket stämmer överens med historiska mönster. För perioden 2026–2027 beräknas nationella bidrag att i genomsnitt ligga på 169 miljarder euro per år eller 0,86 % av EU:s bruttonationalinkomst.

10.Inkomstkällor

Traditionella egna medel (tullar) beräknas öka under perioden 2027–2034 i samma takt som BNI i löpande priser i respektive medlemsstat, med utgångspunkt från nivån på bruttotullar som beräknas för 2026 års budgetförslag. Från och med 2028 används parametrarna i det nya förslaget till beslut om egna medel.

Inkomsterna från momsbaserade egna medel beräknas med utgångspunkt i de enskilda medlemsstaternas beräkningsunderlag för momsbaserade egna medel som ingår i budgetförslaget för 2026. Beräkningsunderlaget för de momsbaserade egna medlen beräknas öka under perioden 2027–2034 i samma takt som BNI i löpande priser.

Egna medel baserade på plastförpackningsavfall baseras på icke återvunnet plastförpackningsavfall som ingår i budgetförslaget för 2026. Motsvarande plastförpackningsavfall beräknas öka i samma takt som BNI i fasta priser under 2027–2034. Återvinningsgraden förväntas närma sig EU:s återvinningsmål på 55 % som måste uppnås senast 2030.

De BNI-baserade egna medlen för EU-27 beräknas som den återstående skillnaden mellan alla övriga egna medel och övriga inkomster å ena sidan och de beräknade utgifterna å den andra. De parametrar för de egna medel som anges i rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel avgör medlemsstaternas andel av det sammanlagda belopp av nationella bidrag som behövs för att balansera EU-budgeten.

Kommissionens förslag till beslut om egna medel omfattar flera ytterligare egna medel enligt följande:

Inkomstprognosen för egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem (ETS1) bygger på ett uppskattat koldioxidpris på 88,33 EUR i 2025 års priser. Antalet auktionerade utsläppsrätter följer av de rättsliga bestämmelserna i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem 2 .

När det gäller egna medel baserade på icke-insamlat elavfall, beräknas först det underliggande avfallet som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) i en medlemsstat under ett visst år. Insamlingsgraden förväntas närma sig EU:s insamlingsmål på 65 % som måste uppnås senast 2034.

Inkomster från egna medel som baseras på punktskatter på tobak beräknas på grundval av direktivet om punktskatter på tobak och dess föreslagna omarbetning.

Inkomster från egna medel baserade på mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) beräknas med antagande av samma koldioxidpris som för ETS1.

Prognoserna för Corporate Resource for Europe (omsättningsbaserade egna medel för Europa) bygger på uppgifter på företagsnivå från 2023 i Orbis-databasen. Ett årligt engångsbidrag från alla företag som är verksamma och bedriver försäljning i EU tillämpas i enlighet med kommissionens förslag till nytt beslut om egna medel.

Andra inkomster i EU-budgeten inbegriper traditionellt personalens avgifter, inkomster från institutionernas administrativa verksamhet, avgifter och bidrag inom ramen för olika unionsavtal och unionsprogram, dröjsmålsränta och böter, inkomster från upp- och utlåningsverksamhet, inkomster från avgifter som inte är avsatta för särskilda ändamål och diverse inkomster – samt överskott från tidigare år. Med tanke på deras inneboende volatilitet är de flesta av dessa komponenter svåra att prognostisera. Det belopp som ingår i 2026 års budgetförslag (dvs. 3 miljarder euro) antas därför fortsätta att vara nominellt konstant under prognosperioden.

Utöver det som nämns ovan inbegriper EU-budgetens andra inkomster från och med 2021 Förenade kungarikets bidrag till utestående åtaganden för vilka Förenade kungariket har ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser och andra delar av den ekonomiska uppgörelsen i enlighet med utträdesavtalet 3 . Detta återspeglas även i förslaget till finansiering i 2026 års budgetförslag.

Förenade kungarikets bidrag till utestående åtaganden per den 31 december 2020 bestäms genom att man applicerar Förenade kungarikets finansieringsandel på prognosen för utestående åtaganden för varje år under perioden 2026–2030. Det årliga bidraget tar hänsyn till de betalningsmetoder som fastställs i artikel 148 i utträdesavtalet.

Prognosen för övriga inkomster omfattar Förenade kungarikets bidrag till pensionsskulder för ledamöter och innehavare av höga EU-ämbeten i enlighet med artikel 142.5 i utträdesavtalet. Förenade kungarikets bidrag till personalens pensioner (uppskattningsvis 333 miljoner euro i budgetförslaget för 2026) förs in i EU-budgeten som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och ingår därför inte i den långsiktiga prognosen för övriga inkomster.

De sammanlagda egna medel som unionen samlar in under ett givet år får inte överstiga det tak för egna medel som fastställs i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 på 1,4 % av BNI för E-27, med en ytterligare tillfällig ökning på 0,6 % av EU:s BNI för att täcka unionens alla skulder från lån på kapitalmarknaderna för finansiering av NextGenerationEU.

För perioden 2028–2034 höjs de tak för egna medel som fastställs i det föreslagna nya beslutet om egna medel enligt följande:

·1,75 % under det permanenta taket.

·0,6 % under taket för att täcka unionens alla skulder från upplåningen på kapitalmarknaderna för att finansiera NextGenerationEU.

·0,25 % för krisinstrumentet om det aktiveras.

11.Slutsatser

De initiativ som lagts fram för att stötta medlemsstater, tredjeländer och särskilda sektorer har påskyndat betalningarna för alla budgetprogram. Det förbättrade genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen 2021–2027 minskar risken för tillbakadraganden. Det antas att medlemsstaterna kommer att göra vad som krävs för att undvika tillbakadraganden och även dra nytta av sådana politiska incitament som föreslås för halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken. Under de kommande åren kommer medlemsstaterna att behöva använda medlen för NextGenerationEU senast 2026.

De utestående åtagandena i slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen förväntas minska till 330 miljarder euro. I den fleråriga budgetramen 2028–2034 förväntas den nya genomförandemodellen för program med delad förvaltning tillsammans med målet för tillbakadragande N+1 påskynda genomförandet och avsevärt minska de utestående åtagandena i slutet av nästa fleråriga budgetram. För övriga program förväntas de föreslagna förenklingarna också bidra till att betalningarna påskyndas jämfört med historiska trender, vilket också skulle bidra till att begränsa de utestående åtagandena.

Den fleråriga budgetramens betalningstak är fortfarande tillräckligt för att täcka de beräknade betalningarna fram till slutet av den nuvarande budgetramen. Sammanlagt uppskattas nettomarginalen 2026 till 18,6 miljarder euro och 2027 till 3,2 miljarder euro, inklusive programspecifika justeringar.

I den fleråriga budgetramen för 2028–2034 följer kommissionens föreslagna betalningstak ett tidigarelagt betalningsmönster från och med den fleråriga budgetramens andra år, främst på grund av den mer påskyndade betalningsprofilen för de nationella och regionala partnerskapsplanerna jämfört med deras föregångare.

Inkomsterna för att finansiera budgeten följer den fleråriga budgetramens utgiftscykel. Det föreslagna paketet med nya egna medel förväntas hålla de nationella bidragen inom kända gränser.

Bilaga II – Resultat av prognosen

Alla värden uttrycks i miljarder euro, löpande priser, om inget annat anges. På grund av avrundning kan det hända att vissa totalsummor inte stämmer exakt.

Tabell 1.1 – Prognos för den fleråriga budgetramens kommande utflöden på lång sikt 2026–2034

Budgetår

2026

2027

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

TOTALT

Tak för åtaganden

182,9

186,2

269,5

282,9

283,1

290,4

294,1

285,4

279,7

2 353,9

Tak för betalningar

201,2

195,2

270,0

300,7

297,1

292,8

277,4

274,7

267,5

2 379,1

Dessutom justeringar för artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen (beräkning för kommande år)

0,0

2,6

 

 

 

 

 

 

 

 

Åtaganden (programplanerade)*

193,4

194,8

266,7

279,9

280,1

287,1

290,6

281,8

276,0

2 350,4

Prognos för betalningar**

192,2

196,6

270,0

300,7

297,1

292,8

277,4

274,7

267,5

2 375,4

Varav särskilda instrument***

6,5

0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

* I enlighet med budgetförslaget för 2026, inbegripet anslagen från Ukrainareserven och åtaganden som härrör från artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen och artikel 15.3 i budgetförordningen.

** Innefattar den uppskattade betalningsnivån för Ukrainareserven endast under 2026.

*** Beloppen för särskilda instrument täcker reserven för solidaritet och katastrofbistånd, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, brexitjusteringsreserven, Ukrainareserven, återhämtningsinstrumentet och flexibilitetsmekanismen. I följande tabeller ingår betalningar relaterade till utnyttjandet av flexibilitetsmekanismen och återhämtningsinstrumentet under respektive rubrik. Inga antaganden görs för framtida användning av särskilda instrument under 2028–2034.



Tabell 1.2 – Betalningar i förhållande till åtagandena i den fleråriga budgetramen 2021–2027

Rubrik i den fleråriga budgetramen

2026

2027

2028

2029

2030

2031

2032

2033

Totalt

1 Inre marknaden, innovation och digitalisering

21,5

22,9

18,6

9,4

5,9

3,7

1,5

0,2

83,7

2 Sammanhållning, resiliens och värden

73,6

74,3

70,9

70,4

37,7

23,2

0,8

0,1

351,0

2.1 Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

58,7

61,7

68,3

68,9

37,0

22,9

0,6

0,0

318,1

2.2 Resiliens och värden

14,9

12,6

2,6

1,5

0,7

0,3

0,2

0,1

32,9

3 Naturresurser och miljö

53,0

56,1

15,9

15,9

4,0

4,4

0,3

0,1

149,7

3.1 Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd

40,5

40,5

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

81,0

3.2 Övriga program för naturresurser och miljö

12,5

15,6

15,9

15,9

4,0

4,4

0,3

0,1

68,7

4 Migration och gränsförvaltning

3,8

3,5

2,5

2,8

2,7

1,1

0,4

0,0

16,7

5 Säkerhet och försvar

2,2

2,5

2,3

1,9

1,2

0,4

0,1

0,0

10,6

6 Grannskapet och omvärlden

15,5

18,3

15,3

10,5

6,1

3,2

1,3

0,2

70,3

7 Europeisk offentlig förvaltning

13,5

13,9

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

27,4

Utanför den fleråriga budgetramen

3,2

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

3,2

Särskilda instrument

1,9

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

1,9

Totalt

188,1

191,5

125,5

110,9

57,5

36,0

4,2

0,5

714,4



Tabell 1.3 – Betalningar för slutförandet av åtaganden före 2021

Rubrik i den fleråriga budgetramen

2026

2027

2028

2029

2030

2031

2032

Totalt

1 Inre marknaden, innovation och digitalisering

1,8

0,9

0,6

0,5

0,2

0,3

0,0

4,4

2 Sammanhållning, resiliens och värden

1,0

0,4

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

1,4

2.1 Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

1,0

0,4

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

1,4

2.2 Resiliens och värden

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

3 Naturresurser och miljö

0,1

2,2

0,1

0,1

0,1

0,4

0,0

2,9

3.1 Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

3.2 Övriga program för naturresurser och miljö

0,1

2,2

0,1

0,1

0,1

0,4

0,0

2,9

4 Migration och gränsförvaltning

0,1

0,1

0,1

0,2

0,0

0,0

0,0

0,5

5 Säkerhet och försvar

0,1

0,1

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,3

6 Grannskapet och omvärlden

1,0

1,3

1,1

0,3

0,1

0,1

0,0

3,9

Totalt

4,1

5,0

2,0

1,1

0,5

0,8

0,0

13,4

Tabell 1.4 – Betalningar för åtaganden 2028–2034

Rubrik i den fleråriga budgetramen

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

Totalt

1. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk, välstånd och säkerhet på landsbygden och till sjöss

108,3

122,7

150,9

150,7

157,8

144,3

130,3

965,0

2. Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet

14,8

40,6

57,4

68,8

73,1

82,9

86,2

423,7

3. Europa i världen

4,8

9,9

14,6

19,6

24,8

28,9

32,3

134,9

4. Administration

14,9

15,6

16,3

16,9

17,5

18,1

18,7

117,9

Totalt

142,8

188,8

239,1

256,0

273,2

274,2

267,5

1 641,5

Tabell 2 – Prognos för tillbakadraganden 2026–2027

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Slutförande

Fleråriga budgetramen

Totalt

1 Inre marknaden, innovation och digitalisering

0,5

0,5

1,0

2 Sammanhållning, resiliens och värden

0,6

0,3

1,0

2.1 Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

0,5

0,0

0,5

2.2 Resiliens och värden

0,1

0,3

0,4

3 Naturresurser och miljö

3,2

0,1

3,2

3.2 Övriga program för naturresurser och miljö

3,2

0,1

3,2

4 Migration och gränsförvaltning

0,0

0,2

0,2

5 Säkerhet och försvar

0,0

0,0

0,0

6 Grannskapet och omvärlden

0,0

0,1

0,1

Totalt

4,4

1,2

5,5

Tabell 3 – Prognos för NextGenerationEU:s utflöden på lång sikt

Program

2026

2027

Totalt

Horisont Europa

0,2

0,0

0,2

InvestEU

1,2

0,0

1,2

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)

0,0

0,0

0,0

Europeiska socialfonden (ESF)

0,0

0,0

0,0

Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens

100,4

0,0

100,4

EU:s civilskyddsmekanism (rescEU)

0,5

0,0

0,5

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)

1,4

0,0

1,4

Fonden för en rättvis omställning

3,3

0,0

3,3

Totalt

107,0

0,1

107,1

Tabell 4 – Förändringar av de totala utestående åtagandena 2026–2034

Källa

Utestående åtaganden vid inledningen av 2026 (uppskattning)*

Åtaganden

2026-2034

Betalningar

2026-2034

Tillbakadraganden

2026-2027

Utestående åtaganden vid utgången av 2034

Fleråriga budgetramen

355,9

2 350,4

2 368,8

5,5

331,9

Återhämtningsinstrumentet

107,4

0,1

107,1

0,4

0,0

Totalt

463,3

2 350,5

2 475,9

5,9

331,9

* I utestående åtaganden vid inledningen av 2025 ingår inte belopp från övriga inkomster (exklusive NextGenerationEU), som inte ingår i tabellen.


Tabell 5 – Prognos för kommande inflöden på lång sikt i EU-budgeten under 2026–2030

INFLÖDEN

2026

2027

2028

2029

2030

Totalt

Tak för egna medel uttryckt i procent av EU:s BNI

2,00 %

2,00 %

2,00 %

2,00 %

2,00 %

varav tillfälliga ökningar för återhämtningsinstrumentet

0,60 %

0,60 %

0,60 %

0,60 %

0,60 %

Tak för egna medel, miljarder euro*

385,2

398,1

411,1

424,6

437,8

varav tillfälliga ökningar för återhämtningsinstrumentet

111,5

115,6

119,4

123,3

127,4

Nettobelopp för traditionella egna medel**

a

21,4

22,1

22,9

23,7

24,4

114,5

Nationella bidrag

b

167,4

171,2

101,5

85,6

30,9

556,6

varav:

Momsbaserade egna medel

24,8

25,6

26,4

27,3

28,1

132,1

Plastbaserade egna medel

6,8

6,8

6,8

6,7

6,7

33,8

BNI-baserade egna medel

135,8

138,8

68,3

51,6

-3,9***

390,6

Egna medel totalt

c=a+b

188,7

193,3

124,42

109,3

55,4

671,1

varav egna medel för finansiering av återhämtningsinstrumentets skulder****

8,02

Andra inkomster (inkl. Förenade kungarikets preliminära bidrag)

d

3,5

3,3

3,0

2,7

2,6

15,2

SAMLADE INKOMSTER

c+d

192,2

196,6

127,4

112,0

58,0

686,3

* Taket för egna medel – beräknat på grundval av den ekonomiska prognosen för våren 2025 över BNI för EU-27.

** Traditionella egna medel uppskattas på grundval av 25 % innehållna medel i syfte att täcka uppbördskostnader.

*** För 2030 ger de BNI-baserade egna medlen ett överskott som kommer att återföras till medlemsstaterna.

**** För 2026 och 2027 baserat på den nuvarande budgetplaneringen.

Tabell 6 – Prognos för kommande inflöden på lång sikt i EU-budgeten under den fleråriga budgetramen 2028–2034

INFLÖDEN

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

Totalt

Tak för egna medel i procent av EU:s BNI*

2,35 %

2,35 %

2,35 %

2,35 %

2,35 %

2,35 %

2,35%

Tak för egna medel i miljarder euro

483,1

498,9

514,4

530,2

546,3

562,7

579,5

Egna medel totalt:

a

266,7

297,7

294,1

289,9

274,5

271,8

264,3

1 959,0

varav:

Nettobelopp för traditionella egna medel**

34,5

35,7

36,8

38,0

39,2

40,4

41,6

266,3

Momsbaserade egna medel

26,6

27,5

28,3

29,2

30,1

31,0

31,9

204,4

Plastbaserade egna medel

9,3

9,5

9,7

9,9

10,1

10,3

10,5

69,2

Egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem (ETS1)

8,8

11,7

11,3

13,0

11,7

10,3

8,8

75,6

Egna medel baserade på icke-insamlat elavfall

16,2

16,5

16,7

16,9

17,1

17,3

17,4

118,0

Egna medel som baseras på punktskatter på tobak

13,0

12,7

12,4

12,8

12,5

12,2

12,7

88,3

Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM)

0,9

1,0

1,3

1,5

1,9

2,0

2,2

10,8

Corporate Resource for Europe

7,4

7,5

7,5

7,6

7,7

7,8

7,9

53,3

BNI-baserade egna medel

149,9

175,8

170,2

161,0

144,3

140,5

131,4

1 073,0

Övriga inkomster (inkl. avgifter, Förenade kungarikets preliminära bidrag och avgift för EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias))

b

3,3

3,0

2,9

2,9

2,9

2,9

3,1

21,1

SAMLADE INKOMSTER

c=a+b

270,0

300,7

297,1

292,8

277,4

274,7

267,5

1 980,1

* Taket för egna medel – beräknat på grundval av den ekonomiska prognosen för våren 2025 över BNI för EU-27.

** Traditionella egna medel uppskattas på grundval av 10 % innehållna medel i syfte att täcka uppbördskostnader.

(1) COM(2025) 574.
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG.
(3) Alla delar av Förenade kungarikets bidrag fastställs i artikel 148 i utträdesavtalet. Prognosen inbegriper endast delar som är kvantifierbara i detta skede, nämligen Förenade kungarikets preliminära bidrag till finansieringen av betalningar som härrör från utestående åtaganden före 2021 för vilka Förenade kungariket är betalningsskyldigt enligt artikel 140 och de skulder för pensionsrättigheter som anges i artikel 142.5 i utträdesavtalet samt de belopp som unionen är skyldig Förenade kungariket enligt artikel 145 (Europeiska kol- och stålgemenskapen) och artikel 146 (Unionens investeringar i EIF).
(I)

På grund av tidsfristen för att lägga fram kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram var det inte möjligt att hålla den tidsfrist som föreskrivs i artikel 253.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 för denna rapport.

(II)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (omarbetning), EUT L 2024/2559, 26.9.2024.

(III)

COM(2021) 343, 30.6.2021. Detta är den första upplagan av denna rapport för den fleråriga budgetramen perioden 2021–2027.

(IV)

Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027, EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11.

(V)

Rådets förordning (EU) 2020/2094 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 23) (NextGenerationEU).

(VI)

Om inget annat anges uttrycks alla belopp i rapporten i löpande priser.

(VII)

Rådets förordning [(EU, Euratom) 20XX/XXX * COM(2025) 571.

(VIII)

 Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

(IX)

EUT C 66 I, 19.2.2019, s. 1.    

(X)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om teknisk justering av budgetramen för 2026 i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027. COM(2025) 800 final

(XI)

Europeiska kommissionens budgetberäkning för budgetåret 2026. SEC(2025) 250.

(XII)

Rådets förordning (EU, Euratom) 2024/765 av den 29 februari 2024 om ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 2024/765, 29.2.2024).

(XIII)

I artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen föreskrivs ytterligare anslag för åtagande- och betalningsbemyndiganden för en i förväg fastställd förteckning över program, med ett belopp som motsvarar vissa typer av böter inom förutbestämda minimi- och maximibelopp.

(XIV)

Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om återanvändning av frigjorda medel i fråga om forskningsprogrammet (C/2024/1972), EUT C, C/2024/1972, 29.2.2024.

(XV)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795 av den 29 februari 2024 om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) No 1303/2013, (EU) No 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) 2021/523, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/241, OJ L, 2024/795, 29.2.2024.

(XVI)

Beloppet kompletteras med REPowerEU-bidrag på 20 miljarder euro som finansieras inom ramen för utsläppshandelssystemet och 2,1 miljarder euro i överföringar från brexitjusteringsreserven.

(XVII)

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Prognos för EU-budgetens kommande in- och utflöden på lång sikt (2025–2029). COM(2024) 276 final

(XVIII)

Slutdatum för rapportering avseende STEP är mars 2025.

(XIX)

Medlemsstaterna beslutade att överföra medel mellan direktstöd och landsbygdsutveckling. Resultatet beskrevs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/813 av den 8 februari 2023.

(XX)

Stoppdatumet för siffrorna från NextGenerationEU är den 16 maj 2025.