Se punkt 11 i förevarande förslag till avgörande.
Nedan kallat beslut nr 14/2018.
Samtidigt med prövningen av förevarande överklagande prövar tribunalen även ett överklagande av beslutet av den
Detta begrepp är föremål för den första grunden för förevarande överklagande och den andra grunden för överklagandet i mål C‑408/20 P. Min bedömning av grunderna är densamma i båda målen.
Tillgängliga på följande webbadress: https://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2018–11/tra-doC‑sv-div-t-0000–2018–201810296–05_00.pdf.
I punkt 3 i det överklagade beslutet specificeras att prövningen av huruvida beslut nr 14/2018 är lagenligt pågår vid Consiglio di giurisdizione della Camera dei deputati (Deputeradekammarens rättsliga råd, Italien).
Parlamentets rättstjänst hade bekräftat att beslut nr 14/2018 var automatiskt tillämpligt på deras situation. Så snart parlamentet erhållit de nödvändiga uppgifterna från Camera dei deputati (Deputeradekammaren, Italien) skulle det underrätta klagandena om fastställandet av deras nya pensionsrättigheter och vidta åtgärder för att under de närmaste tolv månaderna återkräva den eventuella mellanskillnaden. Det slutgiltiga fastställandet av deras pensionsrättigheter skulle meddelas genom en formell rättsakt mot vilken det var möjligt att inge ett klagomål med stöd av artikel 72 i Europaparlamentets beslut av den 19 maj och den
Nedan kallade de omtvistade meddelandena.
Klagandenas pensionsbelopp skulle justeras från och med april 2019, med retroaktiv verkan från och med den Från mottagandet av dessa meddelanden hade klagandena 30 dagar på sig att yttra sig över meddelandena. Om inget yttrande hade inkommit när denna frist löpte ut skulle meddelandena anses ha bindande verkan, vilket bland annat innebar att de belopp som felaktigt uppburits för månaderna januari–mars 2019 skulle återbetalas.
Se punkt 16 i förevarande förslag till avgörande. Endast i målet Emma Allione (mål T-396/19) kom parlamentets svar av den
Eugenio Melandri avled den
Se punkterna 45–48 i det överklagade beslutet.
Se punkt 57 i det överklagade beslutet.
Se punkt 51 sista meningen i det överklagade beslutet.
Se punkterna 52 och 53 i det överklagade beslutet.
Se punkterna 56 och 60 i det överklagade beslutet.
Se punkterna 61 och 62 i det överklagade beslutet.
Se punkterna 66 och 67 i det överklagade beslutet.
Se punkterna 69 i det överklagade beslutet.
Se punkterna 73 och 74 i det överklagade beslutet.
upphäva det överklagade beslutet, återförvisa målet till tribunalen, och förplikta parlamentet att ersätta rättegångskostnaderna i målet om överklagande.
ogilla överklagandet, och förplikta klagandena att ersätta rättegångskostnaderna i målet om överklagande.
Se punkterna 24 och 25 i förevarande förslag till avgörande.
i första hand gjort gällande att enligt domstolen praxis följer möjligheten att väcka talan mot en rättsakt av rättsaktens rättsverkningar och inte av dess slutliga karaktär, i synnerhet när det inte finns någon rättslig grund som särskiljer en preliminär rättsakt från en slutlig rättsakt. I förevarande fall har de omtvistade meddelandena haft verkningar för de pensioner som utbetalats från och med april 2019. I andra hand har klagandena gjort gällande att det inte var uppenbart att de omtvistade meddelandena kunde följas av beslut som inte enbart bekräftade dessa, att det av innehållet i parlamentets svar på yttrandena framgick att meddelandena var rent bekräftande och att parlamentet motsade sig självt genom att hävda att det var skyldigt att tillämpa beslut nr 14/2018, att de omtvistade meddelandenas karaktär inte kan förändras beroende på huruvida yttranden avges, när det på grund av parlamentets beslut att automatiskt införliva beslut nr 14/2018 inte krävs några ytterligare omständigheter och att klagandena, i avsaknad av information om parlamentets svarsfrist, inte kunde vänta med att väcka talan, och att Emma Allione (mål T‑396/19) väckte talan mot det omtvistade meddelande som avsåg henne samma dag som parlamentet svarade på hennes skriftliga yttrande, det vill säga samma dag som meddelandet blev slutligt.
Se dom av den
Se dom av den
Vad gäller avsaknaden av vissa formella krav, se dom av den
Se dom av den
Se dom av den
Se dom av den
Se punkterna 50 och 51 i det överklagade beslutet.
De omtvistade meddelandenas bindande verkan, som påverkar klagandenas intressen, sköts inte upp när yttrandena mottogs. Parlamentet kan i princip inte ändra sitt beslut, eftersom det är obligatoriskt kopplat till beslut nr 14/2018.
Se punkt 40 i förevarande förslag till avgörande.
Se dom av den
Se dom av den
Se dom av den
I punkt 66 i domen Spliethoff’s Bevrachtingskantoor/kommissionen, påpekade domstolen att
Se domen Spliethoff’s Bevrachtingskantoor/kommissionen, punkterna 31, 34 och 65).
Se domen Spliethoff’s Bevrachtingskantoor/kommissionen, punkt 71).
Se domen Spliethoff’s Bevrachtingskantoor/kommissionen, punkterna 66–70.
Se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Spliethoff’s Bevrachtingskantoor/kommissionen, punkterna 6 och 7. Generaladvokaten preciserade att klaganden hade väckt ännu en talan vid tribunalen om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut, mot vilken kommissionen invänt att den inte hade väckts i rätt tid.
Grunden rör inte Emma Allione och Loris Torbesi, Här torde det vara Eugenio Melandri som avses, se punkt 18 och fotnot 12 i förevarande förslag till avgörande. De beslut som slutligen antogs ersätter inte de omtvistade meddelandena och det beslut som fattades i domen i målet Spliethoff’s Bevrachtingskantoor/kommissionen, vilket grundade sig på sökandens ursäktliga misstag, kan inte överföras på förevarande mål. Argumenten avseende punkterna 68 och 69 i det överklagade beslutet är ogrundade på grund av den tydliga åtskillnad som tribunalen gjort mellan parlamentets slutliga beslut och de övriga rättsakter som avses i justeringsinlagan. Principen om ett effektivt domstolsskydd får inte leda till att sakprövningsförutsättningarna i artikel 86 i tribunalens rättegångsregler åsidosätts.
Av domstolens praxis följer att parternas yrkanden i princip inte kan ändras, Se förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet Se preciseringarna i förslaget till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet I nämnda artikel 86 föreskrivs att när den rättsakt som en talan om ogiltigförklaring avser har ersatts av eller har ändrats genom en annan rättsakt som rör samma sak, får sökanden, innan den muntliga delen av förfarandet har avslutats eller innan tribunalen har beslutat att avgöra målet utan att inleda den muntliga delen av förfarandet, justera talan för att ta hänsyn till denna nya omständighet, det vill säga ändra föremålet för talan. Eftersom nämnda artikel 86 utgör ett undantag från principen om att en talan inte får ändras ska den följaktligen tolkas restriktivt. För att justera talan krävs det att sökanden på ett otvetydigt och tillräckligt klart och precist sätt anger föremålet för talan samt sökandens yrkanden, så att tribunalen inte dömer utöver vad som har yrkats ( Se, vad gäller denna bestämmelse som infördes i tribunalens rättegångsregler år 2015, förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet
Se även, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet
Se dom av den
Se dom av den
Se punkterna 55–57 i förevarande förslag till avgörande.
Tribunalen borde ha gett dem möjlighet att bemöta den invändning om rättegångshinder avseende inlagan om justering av talan som parlamentet framställt, antingen direkt eller genom en andra skriftväxling. Tribunalens beslut att förena invändningarna om rättegångshinder med en begäran om att inkomma med inlagor till parlamentet visar att det inte var uppenbart att klagandenas talan inte kunde tas upp till sakprövning.
Grunden rör inte Emma Allione och Loris Torbesi, Här torde det vara Eugenio Melandri som avses, se punkt 18 och fotnot 12 i förevarande förslag till avgörande. Av artikel 86.6 i tribunalens rättegångsregler framgår att tribunalen på eget initiativ kan pröva huruvida inlagan om justering av talan kan tas upp till prövning utan att inhämta sökandenas yttranden. I enlighet med artikel 126 i rättegångsreglerna kan tribunalen när som helst besluta att en talan inte kan tas upp till sakprövning, och detta påverkas inte av tidigare processuella beslut.
Se beslut av den
Se beslut av den
Se dom av den
ogiltigförklara det beslut som Europeiska unionens tribunal meddelade den ogilla den invändning om rättegångshinder som Europaparlamentet har framställt vid tribunalen, återförvisa målet till tribunalen för prövning av Carlo Tognolis och övriga klagandes yrkanden om ogiltigförklaring av de meddelanden som upprättats den låta frågan om rättegångskostnader anstå.