EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Strasbourg den 26.11.2024
COM(2024) 718 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om godkännande av Italiens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Strasbourg den 26.11.2024
COM(2024) 718 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om godkännande av Italiens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om godkännande av Italiens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan
EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 121,
med beaktande av förordning (EU) 2024/1263, särskilt artikel 17,
med beaktande av kommissionens rekommendation, och
av följande skäl:
ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN
(1)Ett reformerat EU-ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024. De mest centrala delarna av EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning utgörs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning 1 , tillsammans med den ändrade förordningen (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott 2 , och rådets ändrade direktiv 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk 3 . Syftet med ramverket är att säkerställa en hållbar offentlig skuldsättning och en hållbar och inkluderande tillväxt genom reformer och investeringar. Ramverket främjar nationellt ägarskap och har en medelfristig inriktning, i kombination med ett effektivt och enhetligt säkerställande av regelefterlevnad.
(2)I centrum för det nya ramverket för ekonomisk styrning står de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som medlemsstaterna lämnar in till rådet och kommissionen. Planerna ska uppfylla två mål: dels i) säkerställa att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå och att det offentliga underskottet minskas till, och ligger kvar på, en nivå under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt, dels ii) säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Varje plan ska därför innehålla ett medelfristigt åtagande om en nettoutgiftsbana 4 som i praktiken fastställer en budgetrestriktion under planens löptid, dvs. fyra eller fem år (beroende på valperiodens normala längd i medlemsstaten). Planen ska dessutom redogöra för hur den berörda medlemsstaten kommer att säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (inbegripet, i tillämpliga fall, utmaningar i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och hur medlemsstaten kommer att svara mot unionens gemensamma prioriteringar. Perioden för finanspolitisk anpassning löper över fyra år och kan förlängas med upp till tre år om medlemsstaten åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar som uppfyller kriterierna i förordning (EU) 2024/1263.
(3)När planen har lämnats in ska kommissionen bedöma om den uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.
(4)Rådet ska därefter, på kommissionens rekommendation, anta en rekommendation för att ange den berörda medlemsstatens nettoutgiftsbana och, i tillämpliga fall, godkänna de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning.
ÖVERVÄGANDEN RÖRANDE ITALIENS NATIONELLA MEDELFRISTIGA FINANS- OCH STRUKTURPOLITISKA PLAN
(5)Den 15 oktober 2024 lämnade Italien in sin nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan till rådet och kommissionen. Det skedde sedan en förlängning av den tidsfrist som anges i artikel 36.1 a i förordning (EU) 2024/1263 överenskommits med kommissionen med anledning av de skäl som Italien uppgett.
Förfarande före inlämnande av planen
(6)Den 21 juni 2024 översände kommissionen i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2024/1263 en referensbana 5 till Italien. Kommissionen offentliggjorde referensbanan den 15 oktober 2024 6 . Referensbanan är riskbaserad och säkerställer att den offentliga skulden senast vid slutet av perioden för finanspolitisk anpassning och utan ytterligare budgetåtgärder efter anpassningsperioden, följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå på medellång sikt, samt att det offentliga underskottet minskas till under 3 % av BNP under anpassningsperioden och ligger kvar på en nivå under det referensvärdet på medellång sikt. Medellång sikt definieras här som en tioårsperiod efter anpassningsperiodens slut. Referensbanan överensstämmer i enlighet med artiklarna 6 d, 7 och 8 i förordning (EU) 2024/1263 även med riktmärket för underskott, skyddsmekanismen för skuldhållbarhet och skyddsmekanismen för underskottsresiliens. Referensbanan för Italien anger att nettoutgifterna på grundval av kommissionens antaganden och med en anpassningsperiod på 7 år inte bör öka mer än vad som anges i tabell 1. Detta motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 1,5 % under anpassningsperioden (2025–2031) och 1,5 % under den period som omfattas av planen (2025–2029).
Tabell 1: Referensbana som kommissionen överlämnade till Italien den 21 juni 2024
|
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
Genomsnitt 2025–2029 |
Genomsnitt 2025–2031 |
|
|
Maximal nettoutgiftsökning (årlig, %) |
1,6 |
1,6 |
1,5 |
1,4 |
1,3 |
1,3 |
1,4 |
1,5 |
1,5 |
Källa: Kommissionens beräkningar.
(7)Italien och kommissionen förde i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2024/1263 en teknisk dialog från juli till september 2024. Dialogen handlade främst om den nettoutgiftsbana som Italien förutser och dess underliggande antaganden (särskilt makroekonomiska antaganden och elasticiteter), de planerade reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden, däribland reformer och investeringar såsom reformer på områdena civilrättsliga frågor, offentlig förvaltning, barnomsorg, företagsklimat, skatteförvaltning, förvaltning av offentliga utgifter och statsägda företag, samt om de reformer och investeringar som planeras för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och svara mot unionens gemensamma prioriteringar om en rättvis grön och digital omställning, social och ekonomisk resiliens, energitrygghet och uppbyggnad av försvarsförmågor.
(8)Enligt uppgifter i Italiens plan genomförde landet i september 2024, i enlighet med artiklarna 11.3 och 36.1 c i förordning (EU) 2024/1263, en samrådsprocess med arbetsmarknadens parter, lokala och regionala myndigheter och andra relevanta intressenter.
(9)Italiens finanspolitiska råd (det parlamentariska budgetkontoret) har avgett ett yttrande om den makroekonomiska prognos och de makroekonomiska antaganden som ligger till grund för den fleråriga nettoutgiftsbanan. Det drog slutsatsen att prognoserna för de viktigaste makroekonomiska variablerna ligger inom acceptabla intervall, även om vissa ligger nära den övre gränsen, och de övergripande utsikterna hänger på ett fullständigt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen i rätt tid samt på ett stabilt internationellt sammanhang.
(10)Planen godkändes av parlamentet den 9 oktober efter utfrågningar med flera berörda parter, vilket är brukligt vid parlamentets godkännande av budgetplaneringsdokument.
Andra tillhörande förfaranden
(11)Den 26 juli 2024 fastställde rådet att det förelåg ett alltför stort underskott i Italien eftersom underskottskriteriet inte var uppfyllt. 7 Föreliggande rekommendation sammanfaller med den rekommendation som rådet har utfärdat i enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott i Italien att upphöra 8 . Genom att dessa rekommendationer antas samtidigt, vilket är en anpassning till och motiveras av övergången till det nya ramverket för ekonomisk styrning, säkerställs överensstämmelse mellan de anpassningsbanor som rekommenderas.
(12)Den 15 oktober 2024 lämnade Italien in sitt utkast till budgetplan för 2025. Kommissionen antog ett yttrande om utkastet till budgetplan den [26 november 2024] 9 .
(13)Den 19 juni 2024 konstaterade kommissionen att Italien har makroekonomiska obalanser. Italien står i synnerhet inför sårbarheter i samband med en hög offentlig skuldsättning och svag produktivitetstillväxt mot bakgrund av en instabil arbetsmarknad och vissa kvarvarande svagheter i finanssektorn, som har gränsöverskridande betydelse 10 .
(14)Den 21 oktober 2024 riktade rådet ett antal landsspecifika rekommendationer till Italien inom ramen för den europeiska planeringsterminen 11 .
SAMMANFATTNING AV PLANEN OCH KOMMISSIONENS BEDÖMNING
(15)Kommissionen gjorde på grundval av artikel 16 i förordning (EU) 2024/1263 följande bedömning av planen:
Bakgrund: Makroekonomiska och offentligfinansiella förhållanden och utsikter
(16)Den ekonomiska verksamheten i Italien ökade med 0,7 % 2023 och drevs av konsumtion och investeringar, och underblåstes av statliga incitament. Nettoexporten bidrog också till tillväxten medan den negativa lagercykeln hämmade den. Enligt kommissionens höstprognos 2024 förväntas ekonomin växa med 0,7 % 2024 eftersom investeringarna fortfarande ökar medan den privata konsumtionen stagnerar. Nettoexporten väntas stödja tillväxten, tack vare minskad import, samtidigt som lagren håller den tillbaka. Under år 2025 förväntas BNP i fasta priser öka med 1,0 % tack vare hushållens konsumtion, vilket stöds av reallöneökningar, samtidigt som de totala investeringarna endast väntas öka marginellt pga. minskad tillverkning för husrenoveringar. Under 2026 förväntas BNP i fasta priser öka med 1,2 % då investeringarna ökar tack vare utgifter med anknytning till återhämtnings- och resiliensplanen och enklare finansieringsvillkor. Under prognosperioden (2024–2026) förväntas den potentiella BNP-tillväxten i Italien minska något, från 1,3 % 2024 till 0,9 % 2026. Arbetslösheten uppgick till 7,7 % 2023 och beräknas av kommissionen uppgå till 6,8 % 2024, 6,3 % 2025 och 6,2 % 2026. Inflationen (BNP-deflatorn) beräknas sjunka från 5,8 % 2023 till 1,6 % 2024 och uppgå till 1,9 % 2025 och 1,8 % 2026.
(17)När det gäller den offentligfinansiella utvecklingen uppgick Italiens offentliga underskott 2023 till 7,2 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 kommer det att uppgå till 3,8 % av BNP 2024 och minska ytterligare till 3,4 % av BNP 2025 och, vid oförändrad politik, till 2,9 % 2026. I kommissionens höstprognos 2024 beaktas det budgetförslag för 2025 som Italiens regering överlämnade till parlamentet i oktober. Den offentliga skulden uppgick i slutet av 2023 till 134,8 % av BNP. Enligt kommissionens höstprognos 2024 förväntas skuldkvoten öka till 136,6 % av BNP i slutet av 2024. Trots primära överskott beräknas den öka ytterligare till 138,2 % av BNP i slutet av 2025 och till 139,3 % i slutet av 2026. Kommissionens prognos för de offentliga finanserna beaktar bara politiska åtaganden i de medelfristiga planerna om de underbyggs av specificerade konkreta politiska åtgärder som är trovärdigt aviserade och tillräckligt detaljerade.
Nettoutgiftsbana och huvudsakliga makroekonomiska antaganden i planen
(18)Italiens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan omfattar perioden 2025–2029 och beskriver en finanspolitisk anpassning över sju års tid.
(19)Planen innehåller all information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2024/1263.
(20)I planen åtar sig landet att följa den nettoutgiftsbana som anges i tabell 2, vilket motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 1,6 % under åren 2025–2029. Italien åtar sig dessutom att genomföra ett antal reformer och investeringar i syfte att få anpassningsperioden förlängd till sju år (2025–2031), under vilka den genomsnittliga nettoutgiftsökningen planeras uppgå till 1,5 %. Den genomsnittliga ökning av nettoutgifterna under anpassningsperioden (2025–2031) som anges i planen motsvarar den referensbana som kommissionen översände den 21 juni 2024. I planen antas den potentiella BNP-tillväxten gradvis minska från 1,4 % 2024 till 0,3 % 2031. I planen förväntas dessutom tillväxttakten för BNP-deflatorn i stort sett ligga stabilt på omkring 2 % under anpassningsperioden.
Konsekvenser av planens nettoutgiftsåtaganden för den offentliga skulden
(21)Om nettoutgiftsbanan i planen och de underliggande antagandena materialiseras kommer enligt planen den offentliga skulden att öka till 137,5 % av BNP i slutet av 2027 (från 135,8 % av BNP 2024) och därefter minska till 132,5 % av BNP vid anpassningsperiodens slut (2031), enligt tabellen nedan. Enligt planen förväntas skuldkvoten minska stadigt på medellång sikt (dvs. fram till 2041) efter anpassningen och uppgå till 113,7 % av BNP 2041. Enligt planen skulle den offentliga skuldkvoten alltså föras in på en nedåtgående bana senast vid anpassningsperiodens slut (2031). Detta är sannolikt eftersom skulden, på grundval av antagandena i planen, beräknas minska under tioårsperioden efter anpassningsperiodens slut enligt alla deterministiska stresstester i kommissionens skuldhållbarhetsanalys och de stokastiska prognoserna visar en tillräckligt hög sannolikhet för att skulden skulle minska.
Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på skulden som anges i artiklarna 6 a och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.
Tabell 2: Nettoutgiftsbana och huvudsakliga antaganden i Italiens plan
|
Förlängning av anpassningsperioden |
||||||||||
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
Genomsnitt under planens giltighetstid 2025–2029 |
Genomsnitt under anpassningsperioden 2025–2031 |
|
|
Nettoutgiftsökning(årlig, i %) |
-1,9 |
1,3 |
1,6 |
1,9 |
1,7 |
1,5 |
1,1 |
1,2 |
1,6 |
1,5 |
|
Nettoutgiftsökning(kumulativ, i %, med 2023 som basår) |
-1,9 |
-0,7 |
0,9 |
2,8 |
4,6 |
6,2 |
7,4 |
8,7 |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
|
Potentiell BNP-tillväxt (%) |
1,4 |
1,3 |
1,1 |
1,0 |
0,9 |
0,7 |
0,5 |
0,3 |
1,1 |
0,8 |
|
Inflation (tillväxt i BNP-deflatorn) (%) |
1,9 |
2,1 |
2,0 |
1,8 |
2,0 |
2,0 |
2,1 |
2,2 |
2,0 |
2,0 |
Källa: Italiens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och kommissionens beräkningar.
Tabell 3: Utveckling för offentlig skuld och offentligt saldo i Italiens plan
|
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
2041 |
|
|
Offentlig skuld(% av BNP) |
134,8 |
135,8 |
136,9 |
137,8 |
137,5 |
136,4 |
134,9 |
133,9 |
132,5 |
113,7 |
|
Offentligt saldo(% av BNP) |
-7,2 |
-3,8 |
-3,3 |
-2,8 |
-2,6 |
-2,3 |
-1,8 |
-1,7 |
-1,5 |
-1,9 |
Källa: Italiens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan.
Konsekvenser av planens nettoutgiftsåtaganden för det offentliga saldot
(22)Baserat på planens nettoutgiftsbana och antaganden skulle det offentliga underskottet minska till 2,8 % av BNP 2026 och till 1,5 % av BNP 2031. Enligt planen skulle det offentliga saldot i slutet av anpassningsperioden (2031) alltså inte överstiga referensvärdet på 3 % av BNP. Under tio år efter anpassningsperioden (dvs. fram till 2041) skulle det offentliga underskottet dessutom inte överstiga 3 % av BNP. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på underskottet som anges i artiklarna 6 b och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.
Den finanspolitiska anpassningens tidsprofil
(23)Jämfört med den linjära bana som är en regel enligt artikel 6 c i förordning (EU) 2024/1263 visar den tidsprofil för den finanspolitiska anpassningen, mätt genom förändringen i det strukturella primärsaldot, som beskrivs i planen att merparten av anpassningen är koncentrerad till början av perioden. I synnerhet förväntas det strukturella primärsaldot förstärkas med 0,6 % både 2025 och 2026, följt av en förstärkning med 0,5 % av BNP varje år fram till 2031. Till följd av detta är den finanspolitiska anpassningen under planens fyra första år mer än proportionell mot den totala anpassningsinsatsen. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen är den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför förenlig med skyddsklausulen i artikel 6 c i förordning (EU) 2024/1263 om att den finanspolitiska anpassningen inte bör koncentreras till slutet av perioden.
Tabell 4: Det strukturella primärsaldots utveckling i Italiens plan
|
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
2030 |
2031 |
|
|
Strukturellt primärsaldo(% av BNP) |
-4,5 |
-0,5 |
0,0 |
0,6 |
1,1 |
1,6 |
2,2 |
2,7 |
3,2 |
|
Förändring i strukturellt primärsaldo(procentenheter) |
Ej tillämpligt |
4,0 |
0,6 |
0,6 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
Källa: Italiens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan.
Planens förenlighet med förfarandet vid alltför stora underskott
(24)Den nettoutgiftsbana som anges i planen är i linje med kraven enligt förfarandet vid alltför stora underskott (särskilt med den minsta årliga strukturella anpassning som fastställs i artikel 3.4 tredje stycket i rådets förordning (EG) nr 1467/97).
Planens förenlighet med skyddsmekanismen för underskottsresiliens
(25)Den förebyggande delens krav enligt artikel 8 i förordning (EU) 2024/1263 avseende skyddsmekanismen för underskottsresiliens, som syftar till att uppnå en gemensam marginal i förhållande till referensvärdet för underskott på 3 % av BNP, är tillämpligt på Italien från 2027, eftersom underskottet planeras ligga under 3 % av BNP från och med 2026. Från och med 2027 bör därför den årliga anpassningen av det strukturella primärsaldot inte understiga 0,25 % av BNP om det strukturella underskottet fortfarande låg över 1,5 % av BNP under föregående år, för att uppnå en gemensam resiliensmarginal i strukturella termer på 1,5 % av BNP. Den årliga finanspolitiska anpassning som blir resultatet av de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen överstiger 0,25 % vart och ett av åren 2027, 2028, 2029, 2030 och 2031. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen är den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför förenlig med skyddsmekanismen för underskottsresiliens.
Planens förenlighet med skyddsmekanismen för skuldhållbarhet
(26)Eftersom den offentliga skulden enligt planen kommer att överstiga 90 % av BNP under anpassningsperioden måste skuldkvoten i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) 2024/1263 i genomsnitt minska med minst en procentenhet per år tills den är lägre än 90 % och därefter i genomsnitt med 0,5 procentenheter. Denna genomsnittliga minskning är beräknad över perioden 2027–2031, dvs. med början det år då förfarandet vid alltför stora underskott skulle upphävas enligt planen, och uppgår till 1,2 procentenheter (se tabell 3). Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen överensstämmer den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därmed med skyddsmekanismen för skuldhållbarhet.
Makroekonomiska antaganden i planen
(27)Planen är baserad på ett antal antaganden som avviker från de antaganden som kommissionen översände till Italien den 21 juni 2024. I synnerhet används i planen olika antaganden för nio variabler, nämligen utgångspunkten (det strukturella primärsaldot 2024), den potentiella BNP-tillväxten, den reala BNP-tillväxten, den nominella implicita räntesatsen, den finanspolitiska multiplikatorn, stock-/flödesjusteringarna, engångsåtgärder, antaganden om inkomster (dvs. antagna elasticiteter) och utjämning av produktionsgapet. Dessutom tidigareläggs den finanspolitiska anpassningen. En bedömning av dessa skillnader i antaganden anges nedan. De skillnader i antaganden som har den mest betydande effekten på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen anges nedan tillsammans med en bedömning av varje enskild skillnad.
·I planen antas en mer gynnsam offentligfinansiell ställning och ett budgetunderskott på 3,8 % av BNP antas för 2024, medan referensbanan antas vara 4,4 % av BNP. Detta tyder på ett bättre initialt strukturellt primärsaldo i Italiens prognoser avseende skuldhållbarhetsanalys (0,5 % jämfört med 1,1 % av BNP i referensbanan). Detta återspeglar mer aktuella finanspolitiska uppgifter (med högre skatteintäkter än väntat i kommissionens antaganden i förhandsvägledningen, samt uppdaterade uppskattningar av utgifter). Detta ligger i stort sett i linje med kommissionens höstprognos 2024. Denna skillnad bidrar till en något högre genomsnittlig nettoutgiftsökning under planens anpassningsperiod än enligt kommissionens antaganden. Detta antagande anses vara vederbörligen motiverat.
·Italien beräknar en något ökad (0,1 procentenhet) genomsnittlig potentiell BNP-tillväxt under hela anpassningsperioden 2025–2031 jämfört med referensbanan (0,8 % jämfört med 0,7 %). Detta återspeglar en uppdatering av de makroekonomiska utsikterna och är förenligt med den gemensamt överenskomna metoden. Denna uppdatering bidrar till en högre genomsnittlig nettoutgiftsökning under planens anpassningsperiod än enligt kommissionens antaganden. Detta antagande anses vara vederbörligen motiverat.
·I planen förutspås en något lägre genomsnittlig tillväxt i BNP-deflatorn under 2025–2031 än enligt kommissionens beräkningar, med 2,0 % jämfört med 2,1 %. 2024, baserat på utfallsdata fram till det andra kvartalet, hade planen en BNP-deflator på 1,9 %, vilket är lägre än de 2,2 % som kommissionen förutspått. Under 2025 förblir BNP-deflatorn 0,3 procentenheter högre än i förhandsvägledningen för att sedan sjunka under perioden 2027–2029. Detta bidrar till en lägre genomsnittlig nettoutgiftsökning under planens anpassningsperiod än enligt kommissionens antaganden. Detta antagande anses vara vederbörligen motiverat.
·I planen förutsätts en försiktigare intäktselasticitet jämfört med den enhetliga elasticitet i förhållande till potentiell BNP som antas av kommissionen. Detta bidrar till en lägre genomsnittlig nettoutgiftsökning under planens anpassningsperiod än enligt kommissionens antaganden. Detta antagande anses vara vederbörligen motiverat.
De resterande skillnaderna har inte någon betydande inverkan på den genomsnittliga nettoutgiftsökningen jämfört med kommissionens antaganden. Sammantaget leder alla skillnader i antaganden till en genomsnittlig nettoutgiftsökning i planen som är lika med referensbanan. Kommissionen kommer att beakta denna bedömning av antagandena i planen i sina framtida bedömningar av om nettoutgiftsbanan följs.
Finanspolitisk strategi i planen
(28)Enligt den vägledande finanspolitiska strategin i planen kommer åtagandena om nettoutgifter att infrias genom både utgiftsbegränsningar och diskretionära åtgärder på inkomstsidan. I planen nämns i synnerhet en försiktigare och effektivare förvaltning av offentliga utgifter tillsammans med högre intäkter från kampen mot skattebedrägerier. Specificeringen av de politiska åtgärder som ska antas måste bekräftas eller justeras och kvantifieras i de årliga budgetarna. Samtidigt finns det risker i fråga om genomförandet av den vägledande finanspolitiska strategin i planen, vilka härrör från en eventuell faktiskt real tillväxt i BNP som är lägre än vad som anges i Italiens plan samt bristande information om den avsedda finanspolitiska strategin (som bedöms ovan). I utkastet till budgetplan för 2025 specificeras dessutom de politiska åtgärder genom vilka nettoutgiftsåtagandet för 2025 kommer att infrias 12 .
Reformer och investeringsåtaganden i den plan som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning
(29)I planen åtar sig Italien att genomföra 24 reformer och investeringar för att förbättra den potentiella tillväxten och den finanspolitiska hållbarheten vilka ska ligga till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning från fyra till sju år. De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden består av flera åtaganden från återhämtnings- och resiliensplanen samt vissa nya reformer och investeringar. Detta omfattar följande åtgärder:
·Reformer och investeringar på området civilrättsliga frågor: Åtgärderna är kopplade till M1C1-reform 1.4 (civilrättsliga frågor) i återhämtnings- och resiliensplanen, vars slutliga delmål och mål ska uppfyllas senast andra kvartalet 2026. Planen innehåller ytterligare åtaganden som totalt sett syftar till att i) säkerställa genomförandet av insolvensreformen, inbegripet genom fortsatt stöd till domstolarna i insolvensfrågor och i den systematiska insamlingen av uppgifter, ii) öka effektiviteten vid tvistemålsdomstolar genom att minska deras ärendebalanser och förkorta den tid som krävs för att lösa tvister, och iii) öka effektiviteten i rättssystemet i stort. För att genomföra dessa ingripanden ska lämpliga personalresurser säkerställas i rättssystemet. De motsvarande huvudstegen förväntas vara genomförda senast fjärde kvartalet 2029.
·Reformer och investeringar på området skatteförvaltning: Åtgärderna är kopplade till reform 1.12 (reform av skatteförvaltningen) i återhämtnings- och resiliensplanen, vars slutliga delmål och mål ska uppfyllas senast andra kvartalet 2026. Planen innehåller ytterligare åtaganden som totalt sett syftar till att ytterligare öka intäkterna från i) förebyggande verksamhet och verkställighetsverksamhet för efterlevnad av skatteregler, inbegripet intäkter från skrivelser om bristande överensstämmelse och bättre anpassade efterlevnadsstrategier, ii) mer riktade och riskbaserade åtgärder för att förhindra skattebedrägerier, inbegripet sådana som bygger på mer omfattande, interoperabla uppsättningar skatteuppgifter och tekniker som baseras på artificiell intelligens. Andra lagstiftningsåtgärder förväntas stärka kampen mot skattebedrägerier till följd av utelämnade deklarationer genom införandet av starkare incitament för skattebetalarna och ökad användning av spårbara betalningsmedel. Andra överväganden syftar till att öka säkerheten i förhållandet mellan skattebetalarna och skattemyndigheterna genom att förkorta tiden för återbetalning av mervärdesskatt. Huvudstegen med anknytning till ovannämnda åtgärder på området skatteförvaltning förväntas vara genomförda senast fjärde kvartalet 2029.
·Reformer och investeringar på området företagsklimat: Åtgärderna är kopplade till reform 2 (de årliga konkurrenslagarna 2021, 2022, 2023 och 2024) i återhämtnings- och resiliensplanen, vars slutliga delmål och mål ska uppfyllas senast fjärde kvartalet 2025. Planen innehåller ytterligare åtaganden som totalt sett syftar till att ytterligare förbättra företagsklimatet genom att i) öka de offentliga FoU-utgifterna, ii) rationalisera och förenkla incitamenten för företag, iii) anta årliga konkurrenslagar för att liberalisera och undanröja flaskhalsar och inträdeshinder (även av lagstiftningskaraktär eller tillsynskaraktär) som bygger på lämpliga konsekvensutredningar, och iv) anta en ramlag för små och medelstora företag och genomföra instrument och uppdateringar på årsbasis. De motsvarande huvudstegen förväntas vara genomförda senast fjärde kvartalet 2029.
·Reformer på området offentlig förvaltning: Åtgärderna är kopplade till M1C1-reform 1.9 (en reform av den offentliga sysselsättningen och en förenklingsreform) i återhämtnings- och resiliensplanen, vars slutliga delmål och mål ska uppfyllas senast andra kvartalet 2026. Planen innehåller ytterligare åtaganden som syftar till att i) främja vertikal och horisontell mobilitet, och ii) motivera en resultatbaserad ram. De motsvarande huvudstegen förväntas vara genomförda senast fjärde kvartalet 2028.
·Reformer och investeringar på området barnomsorg: Åtgärderna är kopplade till investering 1.1 (plan för förskolor och förskoleverksamhet och barnomsorg) i återhämtnings- och resiliensplanen, vars slutliga delmål och mål ska uppfyllas senast andra kvartalet 2026. Åtgärderna syftar till att i) öka de årliga offentliga utgifterna för att täcka driftskostnaderna för befintliga och nya barnomsorgsinrättningar, inbegripet de som skapats med hjälp av återhämtnings- och resiliensplanen, ii) förbättra tillgängligheten till platser inom barnomsorgen, och iii) göra kostnaden för barnomsorg mer överkomlig. De motsvarande huvudstegen förväntas vara genomförda senast fjärde kvartalet 2027.
·Reformer och investeringar på området offentliga utgifter: Åtgärderna är kopplade till reform 1.13 (reform av ramen för utgiftsöversyn) i återhämtnings- och resiliensplanen, vars slutliga delmål och mål ska uppfyllas senast andra kvartalet 2026. Planen innehåller ytterligare åtaganden som syftar till att i) stärka kapaciteten för programplanering, övervakning och utvärdering av offentliga utgifter, ii) stärka kompetensen inom ekonomi- och finansministeriet vad gäller att genomföra inspektioner av förvaltningen av offentliga utgifter vid alla enheter som får offentligt stöd, inbegripet regionala myndigheter och statsägda företag, och iii) reformera ramen för kontroll av offentliga utgifter för centrala offentliga förvaltningar, inbegripet genom att öka förvaltningarnas finansiella ansvar. De motsvarande huvudstegen förväntas vara genomförda senast andra kvartalet 2029.
·Planen innehåller reformer som är nya jämfört med återhämtnings- och resiliensplanen på området skatteförvaltning och på området rationalisering av statsägda företag. Mer specifikt, på beskattningsområdet, innehåller planen åtaganden som syftar till att i) förenkla skattesystemet genom översyn och effektivisering av skatteutgifter, även när det gäller miljöskadliga subventioner, ii) strukturellt minska skattebördan för låg- och medelinkomstfamiljer och stödja sysselsättningen, och iii) uppdatera fastighetsregistret genom att kartlägga fastigheter som för närvarande inte ingår och genom att uppdatera taxeringsvärden för byggnader som har gynnats av offentliga system för energieffektivitet och/eller insatser för husrenoveringar. De motsvarande huvudstegen förväntas vara genomförda senast fjärde kvartalet 2028. På området statsägda företag innehåller planen åtaganden som syftar till att effektivisera statsägda företag i linje med nationell lagstiftning (lagdekret nr 175/2016) genom att säkerställa och vid behov förstärka genomförandet av den rättsliga ramen. De motsvarande huvudstegen förväntas vara genomförda senast fjärde kvartalet 2027.
(30)I enlighet med artikel 14.3 i förordning (EU) 2024/1263 är varje reform- och investeringsåtagande som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden tillräckligt detaljerat, koncentrerat till början av perioden samt tidsbundet och verifierbart.
(31)De åtaganden i återhämtnings- och resiliensplanen som ligger till grund för förlängningen innehåller betydande reformer och investeringar som syftar till att förbättra den finanspolitiska hållbarheten och stärka ekonomins tillväxtpotential. Italien åtar sig dessutom att fortsätta reformarbetet under den period som omfattas av den medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen och att bibehålla nivån på nationellt finansierade investeringar under den period som omfattas av återhämtnings- och resiliensplanen (se tabell 5 nedan). Dessa åtaganden kommer att övervakas under hela genomförandet av planen. Åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen kan därför beaktas för att förlänga anpassningsperioden i enlighet med artikel 36.1 d i förordning (EU) 2024/1263.
(32)De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen förväntas på ett hållbart sätt förbättra tillväxt- och resilienspotentialen i Italiens ekonomi i enlighet med artikel 14.2 a i förordning (EU) 2024/1263. I Italiens plan rapporteras de väntade effekterna av vissa reformer som ligger till grund för förlängningen av anpassningsperioden (i synnerhet offentlig sysselsättning, företagsklimat och civilrättsliga frågor) på BNP-tillväxten. Den makroekonomiska modell som används för simuleringen är QUEST-III R&D, som utvecklats av kommissionen. Enligt planen kommer dessa reformer, som är giltiga för förlängningen av anpassningsperioden, att börja ge de första effekterna på ekonomin år 2028 och uppskattas (i ett försiktigt scenario) öka BNP-nivån 2031 med totalt 0,5 %. Mer ingående förväntas reformerna på området för offentlig sysselsättning öka BNP-nivån 2031 med 0,2 %, reformerna på området civilrättsliga frågor förväntas öka BNP-nivån 2031 med 0,2 % och reformerna på området företagsklimat förväntas öka BNP-nivån 2031 med 0,1 %. I planen uppskattas även att effekterna av de reformer och investeringar i återhämtnings- och resiliensplanen som ännu inte genomförts kommer att öka BNP-nivån 2031 med 3,2 % (varav 1,7 % förklaras av reformer och 1,5 % av investeringar). Totalt sett beräknas BNP-nivån öka med 3,8 % till 2031 jämfört med utgångspunkten om man beaktar de reformer och investeringar i återhämtnings- och resiliensplanen som ännu inte genomförts och delar av de reformer som ligger till grund för förlängningen av anpassningsperioden. I planen rapporteras även en känslighetsanalys. I det negativa scenariot skulle effekterna av reformer som ligger till grund för förlängningen av anpassningsperioden på BNP-nivån minska till 0,3 % (från 0,5 % i det försiktiga scenariot). Sammantaget anses de uppskattningar som rapporteras i planen vara rimliga.
(33)De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen förväntas främja finanspolitisk hållbarhet i enlighet med kravet i artikel 14.2 b i förordning (EU) 2024/1263. Planen illustrerar hur skuldkvoten i förhållande till BNP utvecklas i flera scenarier på grundval av den skuldhållbarhetsanalys som ligger till grund för planen (2025–2041): Det politiska scenario som ligger till grund för planen och i de alternativa scenarier där inverkan av en högre potential och real tillväxt i BNP isoleras (”plan + reformer”) och där inverkan på offentliga intäkter också fångas upp (”plan + reformer + förändrade intäkter”). I det första alternativa scenariot, effekterna av reformer som ligger till grund för förlängningen av anpassningsperioden, förbättras utsikterna till BNP-tillväxt. Detta leder till en mer markant minskning av skuldkvoten jämfört med det politiska scenario som ligger till grund för planen, och kan observeras från och med 2030. Skuldkvoten skulle minska ännu mer och nå en nivå på 109,6 % 2041. Genom att även ta hänsyn till förbättringen i det primära saldot efter den intäktsökning som genererats av den högre tillväxten (dvs. genom att beakta förbättringen i det primära saldot genom att tillämpa intäkternas semielasticitet på det förändrade konjunkturläget) skulle skuldkvoten minska ytterligare till 102,5 % av BNP. Sammantaget anses de uppskattningar som rapporteras i planen vara rimliga. Ytterligare hänsyn kan tas till effekten av de reformer som ligger till grund för förlängningen. Det kan noteras att samtidigt som inga specifika mål för framtida utgiftsöversyner har fastställts i detta skede kan utgiftsöversynerna förväntas minska tillväxttakten och nivån för offentliga utgifter, till följd av ökad effektivitet, samt bidra till en mer tillväxtfrämjande sammansättning av budgeten genom att tillåta en omprioritering av utgifter mot mer tillväxtfrämjande poster med positiv inverkan på den finanspolitiska hållbarheten. Åtgärder på området skatteförvaltning förväntas ge ökade incitament för tillväxt genom en minskning av skattekilen på arbete och genom att säkerställa att skattesystemet är rättvist, effektivt och progressivt och har en positiv inverkan på den finanspolitiska hållbarheten. När det gäller åtgärder på området skatteuppbörd gäller att även om ett specifikt mål satts upp för enbart en åtgärd vad gäller efterlevnad av skatteregler (på omkring 0,1 % av BNP) förväntas de andra åtgärderna att ytterligare förbättra efterlevnaden av skatteregler. Vad gäller åtgärder inom barnomsorg är de avsedda att öka tillgången på arbetskraft och stödja offentliga inkomster och den finanspolitiska hållbarheten på medellång sikt. Slutligen, även om inga specifika detaljer ännu finns tillgängliga, förväntas åtgärden med anknytning till statsägda företag också ha en positiv inverkan i linje med dess målsättning.
(34)De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen svarar mot EU:s gemensamma prioriteringar i enlighet med kravet i artikel 14.2 c i förordning (EU) 2024/1263. I synnerhet förväntas alla reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen bidra till social och ekonomisk resiliens genom att i) ytterligare förkorta de rättsliga förfarandena, minska ärendebalansen inom rättssystemet och slutföra främjandet av den digitala omställningen, ii) stärka åtagandena på området bekämpning av skattebedrägeri genom att stärka de åtgärder som redan ingår i återhämtnings- och resiliensplanen, iii) förbättra de underliggande villkoren inom ramen för vilka företag och investerare verkar genom att främja ökad konkurrens och effektivitet inom den offentliga förvaltningen, samt minska den administrativa bördan och minimera hinder som undergräver kreditmöjligheterna, främjar ökad dynamik inom företagen och främjar uppskalning av dem samt ökar deras investeringsmöjligheter, iv) stärka humankapitalet inom offentlig förvaltning i syfte att öka produktiviteten samt kvaliteten och kvantiteten på de offentliga tjänster som tillhandahålls, v) säkerställa effektivare offentliga utgifter med fokus på prioriterade områden, bl.a. FoU och barnomsorg. Dessutom förväntas reformer och investeringar på området offentlig förvaltning bidra till ett förbättrat företagsklimat överlag genom ökad effektivitet i förvaltningen av offentlig sysselsättning, särskilt genom att stärka den interna karriärbanan, den horisontella mobiliteten och utvärderingssystemet.
(35)De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen avser att ha en effekt på de relevanta 13 landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen, inbegripet de som utfärdats inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser, i enlighet med kravet i artikel 14.2 d i förordning (EU) 2024/1263. I synnerhet avser åtgärderna på området skatteförvaltning att ha en effekt på den finans- och strukturpolitiska landsspecifika rekommendationen där Italien mellan 2019 och 2024 ombes att göra skattesystemet mer tillväxtfrämjande, särskilt genom att förbättra sammansättningen av statsinkomsterna och den finanspolitiska hållbarheten (se även ovan). På samma sätt förväntas åtgärderna på området utgiftsförvaltning och effektivisering av statsägda företag bidra till en mer tillväxtfrämjande sammansättning av budgeten med en positiv inverkan på den finanspolitiska hållbarheten (se även ovan). Den landsspecifika rekommendationen för perioden 2019–2024 om rättssystemet är avsedd att följas genom åtgärder rörande insolvens samt genom ett antal investeringar som syftar till att öka rättssystemets effektivitet. Åtgärderna som avser offentliganställda och förväntas stärka karriärbanan, den horisontella mobiliteten och det permanenta utvärderingssystemet har som målsättning att ha en effekt på med de landsspecifika rekommendationerna från 2019 och 2020 om offentlig förvaltning. Antagandet av en konkurrenslag på årsbasis förväntas minimera hindren för konkurrens och förbättra företagsklimatet, och på så vis adressera de landsspecifika rekommendationerna från 2019 och 2024 om konkurrens och företagsklimat. Åtgärder inom barnomsorg är tänkta att stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och bidra till att vända negativa demografiska trender i linje med de landsspecifika rekommendationerna från 2019 och 2024 om sysselsättning och socialpolitik. Samtliga ovannämnda landsspecifika rekommendationer är relevanta inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser.
(36)Planen säkerställer att den planerade nivån på nationellt finansierade offentliga investeringar i genomsnitt under den period som omfattas av återhämtnings- och resiliensplanen bibehålls i enlighet med kravet i artikel 14.4 i förordning (EU) 2024/1263.
Tabell 5: Nationellt finansierade offentliga investeringar (NFOI) i planen (% av BNP)
|
Genomsnittlig nivå under perioden 2021 och 2026 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
Genomsnitt under planens löptid |
|
2,9 |
3,1 |
2,9 |
3,3 |
3,3 |
3,2 |
3,2 |
Källa: Italiens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan.
(37)De reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning kan slutligen anses vara förenliga med åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen och det partnerskapsavtal som överenskommits inom ramen för den fleråriga budgetramen i enlighet med artikel 14.4 i förordning (EU) 2024/1263.
(38)De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen av anpassningsperioden bedöms sammantaget uppfylla kriterierna i artikel 14 i förordning (EU) 2024/1263. Anpassningsperioden kan därför förlängas från fyra till sju år på det sätt som läggs fram i planen.
Andra reform- och investeringsavsikter i planen som bidrar till att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och som svarar mot unionens gemensamma prioriteringar
(39)Utöver de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden beskrivs i planen avsikter att genomföra andra reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser, samt för att svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Planen innehåller 119 reformer och investeringar, varav 65 får ekonomiskt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens.
(40)När det gäller den gemensamma prioriteringen om en rättvis grön och digital omställning, inbegripet de klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119, innehåller planen reformer och investeringar. Bland annat åtgärderna för hållbar finansiering, inbegripet de som avser att täppa till luckor i försäkringsskyddet, gröna obligationer samt ett antal åtgärder inom ramen för uppdrag 2 och 7 i återhämtnings- och resiliensplanen förväntas bidra till den gröna omställningen. Dessa åtgärder förväntas ha en effekt på de landsspecifika rekommendationerna om energiinfrastruktur, energieffektivitet och hållbar mobilitet som riktats till Italien 2022 och 2023. Den digitala omställningen bygger vidare på de mål som satts upp inom ramen för policyprogrammet för det digitala decenniet och förväntas exempelvis gynnas av den nationella strategin för digitala färdigheter eller fortsättandet av åtgärder inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet de som avser digital infrastruktur, viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, åtgärder för att stärka tekniköverföringen (genom kompetenscentrum och digitala innovationsknutpunkter) samt digitaliseringen av centrala offentliga förvaltningar. Dessa åtgärder kommer även att bidra till att adressera de landsspecifika rekommendationerna om offentlig förvaltning, rättssystemet och digital konnektivitet som riktats till Italien mellan 2019 och 2024 och som är relevanta inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser.
(41)När det gäller den gemensamma prioriteringen om social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, innehåller planen ett antal åtgärder och investeringar, exempelvis förstärkningen av Assegno Unico Universale, en ytterligare ökning i tillhandahållandet av förskolor och barnomsorg, samt en förstärkt föräldraledighet. Utbildningssystemet kommer även att gynnas av åtgärder som Agenda Sud, som ska öka de grundläggande färdigheterna i syd, och fortsättningen på åtgärder inom yrkesinriktad utbildning genom reformen av yrkesinstitut och tekniska institut och de nationella och regionala kompetensplanerna. Åtgärderna för vuxenutbildning, särskilt de som gäller den dubbla omställningen, och för arbetsmarknaden, exempelvis GOL-programmet och åtgärder för att överbrygga den territoriella klyftan på arbetsmarknaden, förväntas också bidra till att stärka den sociala och ekonomiska resiliensen. Det senare förväntas även gynnas av reformer som syftar till att stärka kapitalmarknaderna så att de kan stödja tillgång till finansiering för företag, och i synnerhet små och medelstora företag. Dessa åtgärder förväntas även adressera landsspecifika rekommendationer som utfärdats mellan 2019 och 2024 om arbetsmarknadens funktionssätt, aktiva arbetsmarknadsåtgärder, färdigheter och utbildning som är relevanta inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser, samt de landsspecifika rekommendationer som behandlats under samma period och som rör lika möjligheter, social delaktighet, regional utveckling och tillgång till finansiering. Planen innehåller även bl.a. åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdsinrättningar (kommunala sjukhus) och förbättra tillgången till tekniska apparater för hälso- och sjukvård på sjukhus som avser att ta itu med 2020 års landsspecifika rekommendation om hälso- och sjukvård. Å andra sidan innehåller planen inga specifika pensionsreformer som skulle bidra till 2019 års landsspecifika rekommendation till Italien.
(42)När det gäller den gemensamma prioriteringen angående energitrygghet innehåller planen flera åtgärder och investeringar, inbegripet bl.a. den ”tyrrenska förbindelsen” eller reducerade kostnader för anslutning till gasnätet för biometan, samt ökad användning av förnybar el vilket minskat det strategiska beroendet av importerade fossila bränslen eller ett antal åtgärder för att öka energieffektiviteten i privata och offentliga byggnader. De åtgärder och investeringar som ingår i planen förväntas överlag bidra till att ta itu med den landsspecifika rekommendationen om energitrygghet.
(43)När det gäller den gemensamma prioriteringen om försvarsförmågor erinras i planen om åtgärder som redan ingår i återhämtnings- och resiliensplanen med anknytning till investeringar i cybersäkerhet vid och digitalisering av Försvarsdepartementet.
(44)Planen innehåller information om förenlighet och, i tillämpliga fall, komplementaritet med de sammanhållningspolitiska fonderna och med Italiens återhämtnings- och resiliensplan. I planen anges nämligen kortfattat att reformer och investeringar som ingår i planen och hanterar de huvudsakliga utmaningar som fastställts i samband med den europeiska planeringsterminen, och svarar mot unionens gemensamma prioriteringar, är samstämmiga med de åtgärder som antagits i återhämtnings- och resiliensplanen och i sammanhållningsprogrammen.
(45)Planen ger en översikt över Italiens behov av offentliga investeringar när det gäller EU:s gemensamma prioriteringar. När det gäller en rättvis digital omställning hänvisar planen till det digitala decenniets syften och mål och nämner behovet av ytterligare investeringar för att täcka behovet av digitala färdigheter, inbegripet investeringar som främjar ökade kunskaper och omskolning av arbetstagare för att anpassa tillgång och efterfrågan på arbetskraft till de nya utmaningarna och mildra eventuella negativa återverkningar av den digitala omställningen, samt ytterligare investeringar i digital infrastruktur, närmare bestämt för utveckling av kantnoder i syfte att nå målet för 2030 och för att stödja företags och offentliga förvaltningars digitala omställning. När det gäller en rättvis grön omställning rapporterar planen om behovet av att stärka utfasningen av fossila bränslen inom transportsektorn, trafikomställningen och utvecklingen av infrastrukturer som kommer att göra person- och godstransporterna mer hållbara, även genom att ge järnvägstransporten en större roll. Detta kompletteras av ytterligare investeringar som förbättrar förvaltningen av och effektiviteten hos vattenförsörjningssystemet och stärker landets beredskap inför naturkatastrofer och klimatförändringar, samt investeringar som stärker den biologiska mångfalden och ekosystemen. Flera av dessa åtgärder är en del av den integrerade nationella energi- och klimatplanen. När det gäller social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, rapporterar planen behovet av ytterligare investeringar på följande områden: i) arbetsmarknaden (stärkt arbetsmarknadspolitik, upprätthållande av de investeringar som påbörjades för att främja deltagandet på arbetsmarknaden och den utbildningsverksamhet som krävs för att anpassa arbetstagarnas kompetens till den som behövs på arbetsmarknaderna, inbegripet genom att fortsätta med sådana åtgärder i återhämtnings- och resiliensplanen som det ”dubbla systemet”, praktikplatser och den universella offentliga förvaltningen), ii) utbildning (upprätthållande av de investeringar som började med återhämtnings- och resiliensplanen och de initiativ som syftar till att minska kompetensklyftor, territoriella skillnader och könsskillnader, inbegripet genom att tillhandahålla en budget för planen för ny kompetens), iii) minska de territoriella skillnaderna (genom att fortsätta att investera i de strategiska sektorer som definieras i sammanhållningspolitiken och den strategiska planen för den nya gemensamma särskilda ekonomiska zonen, inbegripet hydrogeologisk risk, vattenresurser och återuppbyggnad efter katastrofer) och förbättra infrastrukturen (genom att bygga vidare på insatser som redan sjösatts genom återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet för höghastighetsnät och regionala järnvägar, teknisk och digital förbättring av transeuropeiska transportnät, hamnar och deras förbindelser, utöver att stärka infrastrukturinvesteringar i den särskilda ekonomiska zonen), iv) stödja strategiska leveranskedjor, innovation och tekniköverföring (genom att fortsätta med investeringar i återhämtnings- och resiliensplanen för samarbete mellan universitet, forskningscentrum och företag och för teknisk och digital omvandling av små och medelstora företag och företagsnätverk och genom att stödja konkurrenskraften i viktiga sektorer i den italienska ekonomin och även förbättra investeringarna i turismsektorn), v) hälso- och sjukvårdssystemet, åtgärder mot fattigdom och tjänster för barnomsorg (genom att investera ytterligare i hälso- och sjukvårdssystemet i syfte att göra nätverk för allmänmedicin mer effektiva, inbegripet närnät, anläggningar och telemedicin, modernisering av stor hälso- och sjukvårdsutrustning och forskning, utbildning och utveckling av personalens kompetens, fortsatta investeringar i kampen mot fattigdom bland förvärvsarbetande, i bostadspolitiska insatser och i minskningen av risken för energifattigdom, stärkt tillgång till barnomsorg till låg kostnad, samt utbyggnaden av vårdtjänster för personer med funktionsnedsättning och äldre som inte klarar sig själva). När det gäller energitrygghet rapporterar planen behovet av ytterligare investeringar i konstruktion av infrastruktur och i utveckling och spridning av teknik som tillämpas på energi som kommer att bidra till att göra Italien till en europeisk energiknutpunkt, samt i byggnaders effektivitet när det gäller att minska energiförbrukningen och i forskning och utveckling och i experiment med energibärare, inbegripet nya generationens kärnkraft. När det gäller uppbyggnad av försvarsförmågor kommer, enligt planen, försvarssektorns utgifter att öka till 2 % av BNP fram till 2028 i enlighet med åtaganden gentemot Nato. Det kommer att krävas ytterligare investeringar för att säkerställa ett betydande deltagande i internationella uppdrag med anknytning till fredsbevarande insatser och annan verksamhet, ökade resurser till samarbetsavtalet med Ukraina, effektivare tillhandahållande av material inom ramen för internationellt samarbete och samarbete och till refinansieringen av insatserna ”Säkra vägar” och ”Säkra stationer”, fonden för resurser till hög och väldigt hög operativ beredskap samt fonden för nationella försvarsbehov.
Slutsats av kommissionens bedömning
(46)Kommissionen anser sammantaget att Italiens plan uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.
ÖVERGRIPANDE SLUTSATS
(47)I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 bör rådet rekommendera Italien den nettoutgiftsbana som anges i planen, och de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden till sju år bör godkännas.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Italien att
1.säkerställa att nettoutgiftsökningen inte överstiger de maximala ökningstakter som fastställs i bilaga I till denna rekommendation
2.genomföra de reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen av perioden för finanspolitisk anpassning till sju år i enlighet med bilaga II till denna rekommendation och inom angivna tidsfrister.
Dessutom uppmanar rådet Italien att säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och unionens gemensamma prioriteringar.
BILAGA I
Maximala ökningstakter för nettoutgifter(årlig och kumulativ ökningstakt, i nominella termer)
Italien
|
År |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
|
|
Ökningstakt (%) |
Årlig |
1,3 |
1,6 |
1,9 |
1,7 |
1,5 |
|
Kumulativ (*) |
-0,7 |
0,9 |
2,8 |
4,6 |
6,2 |
|
(*) Kumulativa ökningstakter beräknas med 2023 som basår.
BILAGA II
Reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden till 7 år
Italien
|
Huvudsakligt mål |
Beskrivning av och tidpunkt för de viktigaste åtgärderna |
Övervakningsindikator(er) |
|
|
Reformer och investeringar på det rättsliga området – Komplement till delmål och mål med anknytning till M1C1.R1.4 i återhämtnings- och resiliensplanen – Reform på området civilrättsliga frågor |
Förkorta konkursförfaranden och främja användningen av instrument utanför domstol |
Åtgärd 1: Senast andra kvartalet 2027 vidta åtgärder för att säkerställa och stärka genomförandet av insolvensreformen. För detta ändamål fortsätta att stödja domstolarnas befogenheter i insolvensärenden och tillhandahålla tillräcklig bemanning, stärka informationssystemet för att samla in detaljerad information om kostnad, effektivitet och resultat när det gäller insolvens- och rekonstruktionsförfaranden (för såväl ärenden utanför domstol som i domstol). |
Tillhandahålla fortsatt stöd till domstolarnas behörigheter i insolvensförfaranden och garantera tillräcklig bemanning. Stärka informationssystemet för att samla in detaljerad information om kostnad, effektivitet och resultat när det gäller insolvens- och rekonstruktionsförfaranden (för såväl ärenden utanför domstol som inför domstol). |
|
Åtgärd 2: Senast fjärde kvartalet 2027 genomföra en konsekvensbedömning av insolvensreformen och vid behov vidta korrigerande åtgärder. |
Antagande av en konsekvensbedömning av insolvensreformen. Antagande och ikraftträdande av korrigerande åtgärder, vid behov. |
||
|
Minska ärendebalanserna vid tvistemålsdomstolar. |
Åtgärd 3: Senast fjärde kvartalet 2028 minska ärendebalanserna vid de allmänna tvistemålsdomstolarna (första instans). |
Minska med 90 % det antal pågående mål som inletts mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2025 och som fortfarande var pågående per den 31 december 2025 vid de allmänna tvistemålsdomstolarna (första instans). |
|
|
Minska ärendebalanserna vid tvistemålsdomstolar. |
Åtgärd 4: Senast fjärde kvartalet 2028 minska ärendebalanserna vid appellationsdomstolen (andra instans). |
Minska med 90 % det antal pågående mål som inletts mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2025 och som fortfarande var pågående per den 31 december 2025 vid appellationsdomstolen (andra instans). |
|
|
Förkorta målgenomströmningen för civilrättsliga mål. |
Åtgärd 5: Senast fjärde kvartalet 2028 förkorta de civilrättsliga förfarandena. |
Förkorta målgenomströmningen med 12 % vad gäller alla civilrättsliga mål och handelsmål som är föremål för tvist jämfört med den målgenomströmning som registrerats den 31 december 2026. |
|
|
Garantera tillräcklig bemanning i domstolsväsendet. |
Åtgärd 6: Senast fjärde kvartalet 2026, fjärde kvartalet 2027, fjärde kvartalet 2028 respektive fjärde kvartalet 2029 garantera tillräcklig bemanning för tvistemålsdomstolar och tillräcklig teknisk administrativ personal. |
Bevara 6 000 befattningar som karaktäriseras av arbetsuppgifter som är likvärdiga de inom ramen för M1C1 Investering 1.8 i återhämtnings- och resiliensplanen. |
|
|
Reformer och investeringar på området skatteförvaltning – Komplement till delmål och mål med anknytning till M1C1.R1.12 i Italiens återhämtnings- och resiliensplan – Reform av skatteförvaltningen |
Främja förenklad interaktion med skattebetalarna genom snabbare återbetalning av mervärdesskatt. |
Åtgärd 1: Senast fjärde kvartalet 2025, fjärde kvartalet 2027 respektive fjärde kvartalet 2029 uppnå årliga prestationsmål som progressivt säkerställer snabbare återbetalning av mervärdesskatt. |
Minskning av den genomsnittliga tiden för återbetalning av mervärdesskatt (uttryckt i dagar) jämfört med 2024: • 5 % senast fjärde kvartalet 2025 • 10 % senast fjärde kvartalet 2027 • 15 % senast fjärde kvartalet 2029. |
|
Ökade intäkter från förebyggande verksamhet, främjande av efterlevnad av skatteregler, inklusive intäkter från skrivelser om bristande överensstämmelse, och mer riktade och riskbaserade åtgärder för att förhindra skattebedrägerier (inbegripet sådana som baseras på användning av teknik som baseras på artificiell intelligens och utveckling av interoperabilitet mellan databaser). |
Åtgärd 2: Senast fjärde kvartalet 2027 och fjärde kvartalet 2029 uppnå årliga prestationsmål som progressivt säkerställer högre intäkter från förebyggande verksamhet och verkställighetsverksamhet. |
Ytterligare totala intäkter från förebyggande verksamhet och verkställighetsverksamhet jämfört med 2024 (14 miljarder euro), inklusive intäkter från skrivelser om bristande överensstämmelse, ”inviti al contraddittorio”, ”atti istruttori ravvedibili”, men exklusive ”ruoli”, ”concordato preventivo” samt alla åtgärder som syftar till att reglera gamla skatteskulder på förmånliga villkor, t.ex. ”rottamazione cartelle esattoriali”, ”saldo&stralcio” och ”ravvedimento speciale”: • 5 % senast fjärde kvartalet 2027, • 10 % senast fjärde kvartalet 2029. |
|
|
Ökade intäkter från förebyggande verksamhet, främjande av efterlevnad av skatteregler, inklusive intäkter från skrivelser om bristande överensstämmelse, och mer selektiva och riskbaserade åtgärder för att förhindra skattebedrägerier (inbegripet sådana som baseras på användning av teknik som baseras på artificiell intelligens och utveckling av interoperabilitet mellan databaser). |
Åtgärd 3: Senast fjärde kvartalet 2026 stärka kampen mot skattebedrägerier till följd av utelämnade deklarationer genom i), i händelse av upptäckta skattebedrägerier, att häva skatteförmåner (”compensazione orizzontale”, ”rimborsi di imposte”, ”regimi premiali”) och, i förekommande fall, genom att upphäva utövandet av offentliga koncessioner, ii) integrera nationella koder för korttidsuthyrning i databaserna för skatteriskanalyser som genomförs av skattemyndigheterna, iii) införa obligatoriska kopplingar mellan automatiska kassaapparater och elektroniska betalningar för alla företag, iv) kräva spårbara betalningsmedel för möjligheten till skattelättnader för utgifter som rör transport, livsmedel och boende. |
Ikraftträdande av primärrätt och sekundärrätt. |
|
|
Reformer och investeringar på området företagsklimat – Komplement till delmål och mål med anknytning till M1C2.R2 i Italiens återhämtnings- och resiliensplan – Årliga konkurrenslagar |
Öka investeringarna i FoU med prioritet för projekt som kan generera ytterligare privata investeringar genom ökade offentliga utgifter. |
Åtgärd 1: Senast fjärde kvartalet 2025, fjärde kvartalet 2026, fjärde kvartalet 2027, fjärde kvartalet 2028 respektive fjärde kvartalet 2029 öka de offentliga FoU-utgifterna. |
Öka de offentliga utgifterna för forskning och utveckling i syfte att öka förhållandet mellan sådana utgifter och BNP, som beräknas vara nära 0,5 % för 2024 till 0,6 % 2029 14 . |
|
Främjande av effektiviteten och ändamålsenligheten hos offentliga incitament för investeringar. |
Åtgärd 2: Senast andra kvartalet 2028 rationalisering och förenkling av incitament för företag, uppföljning av reform M1C2-R3 i återhämtnings- och resiliensplanen. |
Minska drastiskt antalet stimulansåtgärder och minska antalet tillståndsgivande myndigheter, baserat på resultaten av den konsekvensbedömning som ska genomföras 2025. |
|
|
Gynna konkurrensen för att främja effektivitet och ekonomisk tillväxt genom att undanröja flaskhalsar och inträdeshinder (även av lagstiftningskaraktär). Avskaffande eller översyn av lagar och förordningar som hindrar marknaderna från att fungera smidigt. |
Åtgärd 3: Senast fjärde kvartalet 2026, fjärde kvartalet 2027, fjärde kvartalet 2028 respektive fjärde kvartalet 2029 anta årliga konkurrenslagar. |
Antagande och ikraftträdande av en årlig konkurrenslag och tillhörande genomförandeakter varje år genom att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna och på ett tillfredsställande sätt beakta rekommendationerna från AGCM, baserat på lämpliga konsekvensutredningar. |
|
|
Öka små och medelstora företags konkurrenskraft vilket främjar företagens tillväxt, generationsskiften, styrningen av investeringar och matchning av kompetens. |
Åtgärd 4: Senast fjärde kvartalet 2026 (a), fjärde kvartalet 2027 (b) respektive fjärde kvartalet 2028 (b) antagande av en ramlag om små och medelstora företag, som ska baseras på en konsekvensbedömning, och ikraftträdande av genomförandeinstrument och årliga uppdateringar. Lagen ska omfatta minst följande delar: •Främjande av företagens tillväxt och sammanslagning av företag •Förenklad administration. •Det ska bli enklare att göra affärer. •Främjande av generationsskifte, inbegripet genom att anlita ledningspersonal. •Förbättrade investeringar. •Höjd kompetens. |
a) Ikraftträdande av ramlagen om små och medelstora företag. b) Ikraftträdande av alla genomförandeinstrument och årliga uppdateringar. |
|
|
Reformer och investeringar på området offentlig förvaltning och barnomsorg – Komplement till delmål och mål med anknytning till M1C1.R1.9 i Italiens återhämtnings- och resiliensplan – Reform av den offentliga förvaltningen |
Främjande av vertikal mobilitet. |
Åtgärd 1: Senast fjärde kvartalet 2026 införande av vertikal mobilitet för personal. |
Minst 20 % av de årliga vakanserna för ledande befattningar ska tilldelas befintlig personal genom en befordringsmekanism som är kopplad till prestation. |
|
Främjande av horisontell mobilitet. |
Åtgärd 2: Senast fjärde kvartalet 2026 införande av horisontell mobilitet för personal. |
Minst 15 % av de årliga vakanserna ska tilldelas personal som kommer från en annan offentlig förvaltning eller ett annat offentligt organ. |
|
|
Valorisera den prestationsbaserade ramen. |
Åtgärd 3: Senast fjärde kvartalet 2028 valorisering av den prestationsbaserade ramen. |
Första omgången av utvärdering av prestation och bonusutbetalningar ska slutföras enligt den nya ramen. |
|
|
Ökning av de årliga offentliga utgifterna. |
Åtgärd 4: Senast fjärde kvartalet 2027 säkerställande av lämplig ekonomisk täckning för drift av tillgängliga barnomsorgsinrättningar. |
Ökade offentliga utgifter för att täcka driftskostnaderna för befintliga och nya barnomsorgsinrättningar för barn mellan 0 och 2 år som förverkligats genom investeringar inom ramen för den nationella återhämtnings- och resiliensplanen och med hjälp av nationella resurser. Ökningen ska uppgå till åtminstone 20 % av de årliga offentliga utgifter som ägnas åt driftskostnaderna vid tillgängliga barnomsorgsinrättningar för barn under 3 år, inklusive kostnaderna för nya inrättningar som förverkligats genom den nationella återhämtnings- och resiliensplanens infrastruktur. |
|
|
Säkerställa lämplig tillgång till platser inom barnomsorgen. |
Åtgärd 5: Senast fjärde kvartalet 2027 säkerställa tillräckliga barnomsorgstjänster i linje med Barcelonamålen och det nationella målet för 2027, med beaktande av regionala skillnader. |
Säkerställa att 33 % av barnen under 3 år har tillgång (täckningskvot) till offentliga och privata barnomsorgsinrättningar på nationell nivå. Säkerställa en täckningsgrad på regional nivå på minst 15 %. |
|
|
Definition av avgiftskategorierna för avgifter för föräldrar. |
Åtgärd 6: Senast fjärde kvartalet 2027, göra barnomsorgen mer överkomlig genom att definiera nationella minimistandarder för såväl tillgång till barnomsorgen som avgiftskategorier i syfte att göra priserna mer överkomliga. |
Ikraftträdande av lagstiftningen. |
|
|
Reformer och investeringar på området offentliga utgifter – Komplement till delmål och mål med anknytning till M1C1.R1.13 i Italiens återhämtnings- och resiliensplan – Reform av ramen för utgiftsöversyn |
Stärka kapaciteten för programplanering, övervakning och utvärdering av de offentliga utgifterna. |
Åtgärd 1: Senast andra kvartalet 2027, andra kvartalet 2028 och andra kvartalet 2029 antagande av övervaknings- och utvärderingsplaner och, från andra kvartalet 2028, av ekonomi- och finansministeriets årsrapport. |
Antagande av minst en årlig övervaknings- och utvärderingsplan som föreskriver en insats för varje ministerium och som över planens tidsram omfattar ett utgiftsområde som motsvarar totalt 10 % av de utgifter som anslagits till politiska åtgärder som står under de centrala förvaltningarnas direkta ansvar. I övervaknings- och utvärderingsplanerna formuleras förslag och åtgärder för förbättring av utgifternas effektivitet eller kvalitet. En årsrapport som utarbetats av ekonomi- och finansministeriet belyser genomförandestatusen för övervaknings- och utvärderingsplanerna, och i synnerhet antagandet av minst en åtgärd per ministerium som bidrar till de offentliga finansernas hållbarhet. |
|
Skärpt tillsyn över utgifterna, inbegripet genom skapande och förstärkning av särskilda strukturer inom de offentliga förvaltningarna, för bedömning av kvaliteten på och effekterna av de tjänster som tillhandahålls. |
Åtgärd 2: Senast första kvartalet 2028 stärkt kompetens inom ekonomi- och finansministeriet vad gäller att genomföra inspektioner av förvaltningen av offentliga utgifter vid alla enheter som får offentligt stöd, inbegripet regionala myndigheter och statsägda företag, |
Ikraftträdande av primärrätt och sekundärrätt. |
|
|
Stärkt kontroll av offentliga utgifter. |
Åtgärd 3: Senast första kvartalet 2026 och första kvartalet 2028 reformera ramen för kontroll av offentliga utgifter för de centrala offentliga förvaltningarna, sörja för ett ökat ekonomiskt ansvar för förvaltningarna för resursförvaltningen samt förstärkt programplanering och förstärkt övervakning över och utvärdering av resultaten och effekterna av politiken. |
a) Ikraftträdande av primärrätten. b) Ikraftträdande av sekundärrätten. |
|
|
Reformer och investeringar på beskattningsområdet (ny åtgärd) |
Ingripa i skattesystemet, anpassa det till målen att lätta på familjers bördor, ekonomisk tillväxt och ekologisk omställning över ett flerårigt perspektiv. |
Åtgärd 1: Senast fjärde kvartalet 2028 förenkla skattesystemet genom en översyn av skatteutgifternas omfattning. |
Minskning med 15 % av skattebortfall med anknytning till skatteutgifter jämfört med 2019 års statliga rapport (49 miljarder euro), inbegripet på områdena miljöskadliga subventioner, reducerade momssatser och undantag från moms samt inkomstskatt (IRPEF). Den minskning av miljöskadliga subventioner med 3,5 miljarder euro som planeras till 2030 inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen är relevant för minskningen av skattebortfall med anknytning till skatteutgifter. |
|
Minskning av skattebördan för låg- och medelinkomstfamiljer och stöd till sysselsättning. |
Åtgärd 2: Senast fjärde kvartalet 2026 en minskning av skattekilen. |
Den genomsnittliga skattekilen ska minskas permanent jämfört med nivåerna 2023. |
|
|
Uppdatering av fastighetsregistret. |
Åtgärd 3: a) Senast fjärde kvartalet 2027 kartläggning av fastigheter som för närvarande inte ingår i fastighetsregistret. b) Senast fjärde kvartalet 2028 uppdatering av taxeringsvärden för fastighetsskatter för byggnader som har energirenoverats och/eller varit föremål för insatser för husrenoveringar, som helt eller delvis har finansierats med offentliga medel, sedan 2019. |
a) Införande av referenslagstiftningen och ikraftträdande, färdigställande av kartläggning, kontroll och uppdatering av fastighetsregistret. b) Införande av referenslagstiftningen och ikraftträdande och slutförd uppdatering av fastighetsregistret för alla fastigheter som definieras i kolumnen/avsnittet med de viktigaste åtgärderna. |
|
|
Reformer och investeringar på området rationalisering av statsägda företag (ny åtgärd). |
Effektivisera statsägda företag i linje med nationell lagstiftning (lagdekret nr 175/2016). |
Åtgärd 1: Senast fjärde kvartalet 2027 vidta åtgärder för att säkerställa och förstärka genomförandet av den rättsliga ramen avseende statsägda företag. |
Antagande av lämpliga åtgärder för att säkerställa, och vid behov förstärka, det effektiva genomförandet av den rättsliga ramen (lagdekret nr 175/2016) med anknytning till verksamheten vid och den operativa effektiviteten hos statsägda företag i syfte att säkerställa en effektiv rationalisering och avyttring av statsägda företag som inte är effektiva utan att äventyra tillhandahållandet av offentliga tjänster. |
Utfärdad i Strasbourg den
På rådets vägnar
Ordförande