European flag

Europeiska unionens
officiella tidning

SV

C-serien


C/2026/5421

16.10.2026

RÅDETS REKOMMENDATION

av den 9 oktober 2026

om godkännande av Tjeckiens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan för perioden 2027–2030 och om förtydligande av den flexibilitet som medges genom den nationella undantagsklausulen år 2027 och 2028

(C/2026/5421)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 121,

med beaktande av förordning (EU) 2024/1263, särskilt artiklarna 17 och 26,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

(1)

Syftet med EU:s ramverk för ekonomisk styrning (1) är att främja sunda och hållbara offentliga finanser och en hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar samt förhindra alltför stora offentliga underskott. Ramverket främjar också nationellt ägarskap och har en större medelfristig inriktning, i kombination med ett mer effektivt och enhetligt säkerställande av regelefterlevnad.

(2)

I centrum för ramverket för ekonomisk styrning står de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som medlemsstaterna lämnar in till rådet och kommissionen. Planerna ska uppfylla två mål: i) bland annat säkerställa att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå och att det offentliga underskottet minskas till, och ligger kvar på, en nivå under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt, och ii) säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och ta itu med unionens gemensamma prioriteringar. Varje plan ska därför innehålla ett medelfristigt åtagande om maximala ökningstakter för nettoutgifterna (2), vilket i praktiken fastställer en budgetrestriktion under planens löptid, dvs. fyra eller fem år (beroende på valperiodens normala längd i medlemsstaten). Planen ska dessutom redogöra för hur den berörda medlemsstaten kommer att säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (inbegripet utmaningar i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser), och hur medlemsstaten kommer att ta itu med unionens gemensamma prioriteringar. Perioden för finanspolitisk anpassning löper över fyra år och kan förlängas med upp till tre år om medlemsstaten åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar som uppfyller kriterierna i förordning (EU) 2024/1263.

(3)

När planen har lämnats in ska kommissionen bedöma om den uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(4)

Rådet ska därefter, på kommissionens rekommendation, anta en rekommendation för att fastställa den maximala ökningstakten för nettoutgifterna på medellång sikt i den berörda medlemsstaten och, i tillämpliga fall, godkänna de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning.

RELATERADE PROCESSER, INBEGRIPET DEN TIDIGARE REKOMMENDERADE NETTOUTGIFTSBANAN OCH BEDÖMNINGEN AV DEN

(5)

Den 21 januari 2025 antog rådet en rekommendation om godkännande av Tjeckiens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan (3). Sedan Tjeckien begärt att den nationella undantagsklausulen skulle aktiveras för att skapa utrymme för högre försvarsutgifter antog rådet den 8 juli 2025 en rekommendation (4) om tillåtelse för Tjeckien att under perioden 2025–2028 avvika från de maximala ökningstakter för nettoutgifter som rekommenderats i rådets rekommendation C/2025/666.

(6)

Den 3 juni 2026 bedömde kommissionen, som en del av den europeiska planeringsterminens vårpaket 2026, Tjeckiens efterlevnad av de maximala ökningstakterna för nettoutgifter (5). Enligt kommissionens beräkningar låg nettoutgifternas kumulativa ökningstakt 2025, dvs. för 2024 och 2025 sammantaget, under den maximala ökningstakt som rådet rekommenderade den 21 januari 2025. År 2026 överskrider nettoutgifternas beräknade kumulativa ökningstakt för åren 2024, 2025 och 2026 den rekommenderade maximala ökningstakten med 0,1 % av BNP. Den beräknade avvikelsen ligger dock inom det flexibilitetsutrymme som medges genom den nationella undantagsklausulen (se även tabell 3). Tjeckien bedömdes därför respektera den rekommenderade maximala ökningstakten för nettoutgifterna 2025, och förväntas respektera den även 2026 (6).

(7)

Den 8 juli 2025 riktade rådet ett antal landsspecifika rekommendationer till Tjeckien inom ramen för den europeiska planeringsterminen (7). Efter det att den reviderade nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan som bedöms i denna rekommendation hade lämnats in riktade rådet den 10 juli 2026 ett antal nya landsspecifika rekommendationer (8) till Tjeckien.

ÖVERVÄGANDEN RÖRANDE TJECKIENS NATIONELLA MEDELFRISTIGA FINANS- OCH STRUKTURPOLITISKA PLAN

(8)

Om en ny regering tillträder får en medlemsstat enligt artikel 15.2 i förordning (EU) 2024/1263 lämna in en reviderad nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan. Efter det allmänna val som hölls i Tjeckien den 3–4 oktober 2025 bildades en ny regering den 15 december 2025. Den 22 juni 2026 lämnade Tjeckien in en reviderad nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan (planen) till rådet och kommissionen. Planen omfattar perioden 2027–2030.

Förfarande före inlämnandet av planen i juni 2026

(9)

Innan Tjeckien lämnade in planen begärde landet teknisk information (9), som kommissionen lämnade i enlighet med artikel 15.4 i förordning (EU) 2024/1263 den 28 maj 2026 och offentliggjorde den 22 juni 2026 (10). Den tekniska informationen visar vilken nivå det strukturella primärsaldot bedöms behöva ligga på 2030 för att på medellång sikt säkerställa ett offentligt underskott under 3 % av BNP och en offentlig skuld under 60 % av BNP i ett läge där inga ytterligare budgetåtgärder vidtas efter den fyraåriga anpassningsperioden. Medellång sikt definieras här som en tioårsperiod efter anpassningsperiodens slut. Teknisk information har utarbetats och översänts till medlemsstaten utifrån två scenarier: ett scenario med skyddsmekanismen för underskottsresiliens (11), i enlighet med artikel 9.3 i förordning (EU) 2024/1263, och ett scenario utan denna skyddsmekanism.

(10)

Den tekniska informationen för Tjeckien visar att det strukturella primärsaldot, för att följa gällande finanspolitiska regler under en anpassningsperiod på fyra år och på grundval av kommissionens antaganden, bör uppgå till minst 0,5 % av BNP vid anpassningsperiodens slut (2030; scenario utan skyddsmekanismen för underskottsresiliens, se tabell 1). Om skyddsmekanismen för underskottsresiliens beaktas bör det strukturella primärsaldot uppgå till minst 0,5 % av BNP vid anpassningsperiodens slut (2030). För Tjeckien, som har rätt att enbart få teknisk information, är skyddsmekanismen för underskottsresiliens dock inte obligatorisk.

Tabell 1: Kommissionens tekniska information till Tjeckien

Anpassningsperiodens slutår

2030

Minimivärde för det strukturella primärsaldot (% av BNP), scenario utan skyddsmekanismen för underskottsresiliens

0,5

Endast för kännedom: Minimivärde för det strukturella primärsaldot (% av BNP), scenario med skyddsmekanismen för underskottsresiliens

0,5

Källa: Kommissionens beräkningar.

(11)

Tjeckien och kommissionen förde i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2024/1263 en teknisk dialog i maj och juni 2026. Den tekniska dialogen handlade främst om de maximala ökningstakter för nettoutgifter som Tjeckien förutser och om underliggande antaganden (särskilt prognoserna över potentiell BNP-tillväxt, real BNP-tillväxt och nominell (implicit) ränta), samt om de reformer och investeringar som planeras för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och om unionens gemensamma prioriteringar om en rättvis grön och digital omställning, social och ekonomisk resiliens, energitrygghet och uppbyggnad av försvarsförmågor.

(12)

Enligt den information som Tjeckien lämnat i sin plan inledde landet den 6 maj 2026, i enlighet med artikel 11.3 i förordning (EU) 2024/1263, ett samråd med civilsamhället, arbetsmarknadens parter, regionala myndigheter och andra berörda parter. Enligt den information som Tjeckien har lämnat i sin plan reviderades planen i samarbete med relevanta ministerier och andra organ inom den offentliga förvaltningen, däribland det tjeckiska finanspolitiska rådet. Den 6 maj 2026 hölls dessutom ett rundabordssamtal om utkastet till plan med företrädare för arbetsgivare, fackföreningar, sakkunniga och andra berörda parter.

SAMMANFATTNING AV PLANEN OCH KOMMISSIONENS BEDÖMNING

(13)

Kommissionen gör på grundval av artikel 16 i förordning (EU) 2024/1263 följande bedömning av planen från juni 2026:

Bakgrund: makroekonomiska och offentligfinansiella förhållanden och utsikter

(14)

Tjeckiens BNP i fasta priser ökade med 2,6 % under 2025 och fick draghjälp av både inhemsk och extern efterfrågan. Enligt Europeiska kommissionens vårprognos 2026 förväntas ekonomin växa med 1,8 % 2026, vilket speglar effekterna av energiprischocken och ett negativt bidrag från nettoexporten. Under 2027 beräknas BNP i fasta priser öka med 2,4 % till följd av stabil privat och offentlig konsumtion, investeringar och ett högre bidrag från nettoexporten. Under prognosperioden (dvs. 2026–2027) förväntas den potentiella BNP-tillväxten i Tjeckien sjunka något, från 1,6 % 2025 till 1,5 % 2027, till följd av en långsammare ökning av den arbetsföra befolkningen. Arbetslösheten uppgick till 2,8 % 2025 och beräknas av kommissionen stiga till 3,1 % 2026 och 3,2 % 2027. Inflationen (BNP-deflatorn) beräknas sjunka från 3,5 % 2025 till 2,7 % 2026 och nå 3,1 % 2027.

(15)

När det gäller den offentligfinansiella utvecklingen uppgick Tjeckiens offentliga underskott 2025 till 2,1 % av BNP. Enligt kommissionens vårprognos 2026 kommer underskottet att uppgå till 2,8 % av BNP 2026 och, med oförändrad politik, stiga ytterligare till 2,9 % 2027. Stoppdatumet för kommissionens vårprognos 2026 var den 4 maj 2026 och inföll därmed innan budgetförslaget för 2027 lades fram för det nationella parlamentet i september 2026. Den offentliga skulden uppgick i slutet av 2025 till 44,3 % av BNP. Enligt kommissionens vårprognos 2026 förväntas skuldkvoten stiga till 45,8 % av BNP i slutet av 2026 och öka ytterligare till 47,2 % i slutet av 2027. I enlighet med etablerad praxis beaktar kommissionens prognos för de offentliga finanserna bara politiska åtaganden i de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna om och när de är underbyggda av trovärdigt aviserade och tillräckligt detaljerade konkreta politiska åtgärder.

Maximala ökningstakter för nettoutgifter och de huvudsakliga makroekonomiska antagandena i planen från juni 2026

(16)

Planen omfattar perioden 2027–2030 och visar en finanspolitisk anpassning över fyra år.

(17)

Planen innehåller all information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2024/1263.

(18)

I planen åtar sig landet att respektera de maximala ökningstakter för nettoutgifter som anges i tabell 2 nedan, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig nettoutgiftsökning på 3,2 % under åren 2027–2030. Den tekniska informationen (som grundas på ett antagande om en linjär anpassningsbana) överensstämmer med en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 3,2 % under anpassningsperioden (2027–2030). Nettoutgiftsbanan i planen förväntas leda till ett strukturellt primärsaldo på 0,3 % av BNP i slutet av anpassningsperioden (2030). Detta är lägre än den miniminivå för det strukturella primärsaldot på 0,5 % av BNP 2030 som kommissionen angett i den tekniska informationen. I planen antas den potentiella BNP-tillväxten minska till 1,2 % 2030 (från 1,6 % 2025). I planen förväntas dessutom tillväxten i BNP-deflatorn minska till 3,3 % 2027 (från 3,5 % 2025) och därefter sjunka ytterligare till 2,4 % 2030.

Tabell 2: Maximal nettoutgiftsökning och huvudsakliga antaganden i Tjeckiens plan (*1)

 

2026

2027

2028

2029

2030

Genomsnitt under planens giltighetstid 2027–2030

Nettoutgiftsökning (årlig, i %)

6,4

5,4

2,7

2,4

2,2

3,2

Nettoutgiftsökning (kumulativ, med 2025 som basår (*2), i %)

6,4

12,1

15,2

17,9

20,5

e.t.

Potentiell BNP-tillväxt (%)

1,6

1,5

1,5

1,2

1,2

1,3

Inflation (tillväxt i BNP-deflatorn) (%)

2,9

3,3

2,8

2,6

2,4

2,8

Källa: Tjeckiens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan (juni 2026) samt kommissionens beräkningar.

(*1)  I planen presenteras två uppsättningar makroekonomiska antaganden, en som baseras på Tjeckiens makroekonomiska prognos (april 2026) och en som baseras på kommissionens vårprognos 2026 (maj 2026). Tabellerna 3.4 och 3.5 i planen används för bedömningen.

(*2)  Basår i beräkningarna av kumulativa ökningstakter är 2025, som är det senaste år för vilket utfallsdata om de offentliga finanserna offentliggjorts av den nationella statistikbyrån och Eurostat.

(19)

I planen beräknas nettoutgiftsökningen uppgå till 6,4 % 2026. Denna ökningstakt är relevant för fastställandet av de kumulativa ökningstakter för åren 2027–2030 som visas i tabell 2, eftersom planens basår är 2025, som är det senaste år för vilket utfallsdata har offentliggjorts av den nationella statistikbyrån och Eurostat. Jämfört med rådets rekommendation av den 21 januari 2025 skulle den nettoutgiftsökning för 2026 som förutses i planen, enligt kommissionens beräkningar, innebära en kumulativ avvikelse på 0,1 % av BNP i slutet av 2026, innan den flexibilitet som medges genom den nationella undantagsklausulen beaktas (se tabell 3). När den flexibilitet som medges genom den nationella undantagsklausulen beaktas uppgår den beräknade ackumulerade avvikelsen till -0,2 % av BNP (ökningstakten ligger alltså under den rekommenderade utgiftsbanan 2026 när flexibiliteten räknats in). Detta är samma bedömning som kommissionen gjorde i den europeiska planeringsterminens vårpaket 2026 (se skäl 6).

Tabell 3: Nettoutgiftsökning, årliga och kumulativa avvikelser 2025 och 2026 (prognos) jämfört med rådets rekommendation av den 21 januari 2025

 

 

2025

2026

Rekommenderade maximala nettoutgifter, årliga

Förändring i %

4,5

2,5

Rådets rekommendation av den 21 januari 2025

 

 

 

 

 

 

 

KOM

MFP

Nettoutgifter, årliga

Förändring i %

4,9

6,4

6,4

Årlig avvikelse (*3)

% av BNP

0,2

1,5

1,5

Kumulativ avvikelse (*3)

% av BNP

-1,4

0,1

0,1

Kumulativ avvikelse (*3), sedan flexibilitet enl. NUK beaktats

% av BNP

-1,7

-0,2

-0,2

Avvikelser för 2026 beräknas av kommissionens avdelningar utifrån antagandet om en nettoutgiftsökning enligt kommissionens vårprognos 2026 (KOM) och Tjeckiens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan (juni 2026) (MFP).

(*3)  Ett positivt (negativt) värde anger att nettoutgifterna ligger över (under) den rekommenderade maximala ökningstakten.

Konsekvenser av planens nettoutgiftsåtaganden för det offentliga saldot

(20)

Baserat på de maximala ökningstakterna för nettoutgifter och antagandena i planen skulle underskottet i de offentliga finanserna gradvis förbättras från 2,8 % av BNP 2026 till 1,2 % av BNP i slutet av anpassningsperioden (2030), som framgår av tabell 4. Enligt planen skulle det offentliga saldot i slutet av anpassningsperioden (2030) alltså inte överstiga referensvärdet på 3 % av BNP. Under tio år efter anpassningsperioden (fram till 2040) skulle det offentliga underskottet dessutom inte överstiga 3 % av BNP. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på underskottet som anges i artikel 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

Konsekvenser av planens nettoutgiftsåtaganden för den offentliga skulden

(21)

Om de maximala ökningstakterna för nettoutgifter i planen och de underliggande antagandena blir verklighet kommer den offentliga skulden, enligt planen, att växa från 45,8 % av BNP 2026 till 46,6 % av BNP i slutet av anpassningsperioden (2030), som framgår av tabell 4. På medellång sikt, dvs. fram till 2040, förväntas skuldkvoten i planen överlag stabiliseras fram till 2032 och därefter öka till 52,9 % av BNP 2040. Enligt planen skulle den offentliga skulden alltså ligga kvar under fördragets referensvärde på 60 % av BNP på medellång sikt. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller de maximala ökningstakterna för nettoutgifter som läggs fram i planen därmed det krav på skuldsättningen som anges i artikel 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

Tabell 4: Utveckling för offentlig skuld och offentligt saldo i Tjeckiens plan

 

2025

2026

2027

2028

2029

2030

2040

Offentlig skuld (% av BNP)

44,3

45,8

46,9

46,6

46,8

46,6

52,9

Offentligt saldo (% av BNP)

-2,1

-2,8

-2,8

-2,0

-1,6

-1,2

-3,0

Källa: Tjeckiens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan (juni 2026).

Makroekonomiska antaganden i planen

(22)

Planen utgår från ett antal antaganden som skiljer sig från de antaganden som kommissionen översände till Tjeckien den 28 maj 2026. I planen används i synnerhet andra antaganden för sex variabler: tillväxten i BNP-deflatorn, den reala BNP-tillväxten, den nominella (implicita) räntan, den finanspolitiska multiplikatorn, stock-/flödesjusteringar och engångsfaktorer. De skillnader i antaganden som har den mest betydande effekten på den maximala genomsnittliga nettoutgiftsökningen anges och bedöms i det följande.

Planen skiljer sig i två avseenden från kommissionens förhandsvägledning när det gäller tillväxten i BNP-deflatorn. Baserat på ett antagande om en högre tillväxt i deflatorn för inhemsk efterfrågan anger planen för det första en tillväxt i BNP-deflatorn för 2027 som är 0,2 procentenheter högre än i kommissionens tekniska information på grundval av vårprognosen 2026. Detta antagande anses inte vara vederbörligen motiverat. Kommissionen känner inte till några nya eller uppdaterade uppgifter som skulle motivera en betydande revidering uppåt av skattningen när det gäller BNP-deflatorn för 2027 jämfört med den som görs i den tekniska informationen. Den allra senaste makroekonomiska utvecklingen (närmare bestämt att priserna på energiråvaror sjunkit snabbare än väntat under 2026) tyder dessutom på att prisnedgången på importvaror kommer att vara mindre markant under 2027, vilket bör sänka skattningarna av BNP-deflatorn för 2027. För det andra konvergerar tillväxten i BNP-deflatorn från och med 2028 snabbare och till en lägre nivå (2,0 %) än vad som antas enligt det gemensamma ramverket för skuldhållbarhetsanalys (2,3 %). Detta antagande, som är mer försiktigt än den tekniska informationen, motiveras i planen med antagandet att inflationen i konsumentledet gradvis kommer att konvergera mot den tjeckiska centralbankens 2-procentsmål fram till 2032, och även med antagandet att tillväxten i BNP-deflatorn kommer att konvergera mot detta värde 2032 och därefter vara oförändrat under resten av prognosperioden. Totalt sett är den genomsnittliga tillväxten i BNP-deflatorn under hela prognosperioden (2027–2040) lägre i planen än enligt kommissionens antaganden, närmare bestämt 2,2 % jämfört med 2,6 %. Det antagande om den genomsnittliga tillväxten i BNP-deflatorn under hela prognosperioden (2027–2040) som görs i den medelfristiga planen anses därför vara försiktigt och vederbörligen motiverat.

—

Antagandet i planen om den nominella (implicita) räntan är i genomsnitt 0,2 procentenheter lägre under prognosperioden än kommissionens antagande. I den medelfristiga planens kontext möjliggör en lägre ränta en högre genomsnittlig ökning av de primära nettoutgifterna under anpassningsperioden. Denna avvikelse när det gäller den nominella (implicita) räntan är ett resultat av antaganden om att både den korta och den långa marknadsräntan kommer att vara lägre (med 0,6 respektive 0,8 procentenheter) under anpassningsperioden, vilket är mer optimistiskt än kommissionens antaganden. Detta förklaras med att mer detaljerade uppgifter har beaktats och att en annan prognosmetod har använts som bygger på en förväntan om att räntorna kommer att stabiliseras i linje med utvecklingen för centralbankens viktigaste styrränta. Detta synsätt överensstämmer inte med det gemensamma ramverket för skuldhållbarhetsanalys.

De resterande skillnaderna i antaganden har inte någon betydande inverkan på den genomsnittliga maximala nettoutgiftsökningen jämfört med Europeiska kommissionens antaganden. På det hela taget uppväger effekten av de mer försiktiga antagandena i stort sett effekten av de skillnader i antaganden som inte överensstämmer med ramverket för skuldhållbarhetsanalys. Alla skillnaderna i antaganden är totalt sett förenliga med en genomsnittlig maximal nettoutgiftsökning som överensstämmer med den genomsnittliga maximala nettoutgiftsökning som kan utläsas av den tekniska informationen. Europeiska kommissionen kommer att ta hänsyn till ovannämnda bedömning av antagandena i planen i sina framtida bedömningar av huruvida de maximala ökningstakterna för nettoutgifter följs.

Finanspolitisk strategi i planen

(23)

Enligt den vägledande finanspolitiska strategin i planen kommer åtagandena om nettoutgifter främst att fullgöras genom både utgiftsbegränsningar och diskretionära åtgärder på inkomstsidan. Den positiva effekten på de offentliga inkomsterna bör enligt planen uppnås genom att man effektiviserar skatteuppbörden och tyglar skuggekonomin. Ökningstakten i de offentliga utgifterna bör sjunka genom en digitalisering och rationalisering av den offentliga förvaltningen. Högre ekonomisk tillväxt genom ökade investeringar, innovation och modernisering av infrastrukturen bör slutligen främja en konsolidering av de offentliga finanserna i nominella termer. En av de viktigaste åtgärder som planeras är det kommande EET 2.0-systemet, dvs. en moderniserad elektronisk registrering av försäljning som förväntas minska skatteundandragandet.

(24)

Specificeringen av de politiska åtgärder som kommer att vidtas måste bekräftas eller justeras och kvantifieras i de årliga budgetarna. Det finns emellertid risker för genomförandet av den vägledande finanspolitiska strategin i planen som beror på tidsprofilen, där merparten av åtgärderna är förlagda till slutet av perioden, men även på valcykeln och bristen på information om den planerade finanspolitiska strategin under planens sista år (som framgår av bedömningen ovan).

Reform- och investeringsavsikter i planen som bidrar till att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och som svarar mot unionens gemensamma prioriteringar

(25)

I planen beskrivs avsikter att genomföra reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, framför allt i de landsspecifika rekommendationerna för 2025, och i linje med prioriteringarna i meddelandet En konkurrenskraftskompass för EU (12). I planen beskrivs reformer och investeringar, varav merparten får ekonomiskt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) eller från de sammanhållningspolitiska fonderna. Reformerna och investeringarna i planen bygger även på ett befintligt offentligt strategidokument (Economic Strategy Czech Republic: A Country for the Future 2.0). Som framgår av det föregående antog rådet, efter inlämnandet av planen i juni 2026, landsspecifika rekommendationer för 2026 (13) som därför inte kunde beaktas i planen.

(26)

Planen innehåller åtgärder som svarar mot den gemensamma prioriteringen om en rättvis grön och digital omställning, inbegripet klimatmålen i förordning (EU) 2021/1119, varav en del får stöd från RRF. Åtgärder för att hantera utmaningar i samband med den gröna omställningen ingår i Tjeckiens nationella energi- och klimatplan. Några av de viktigaste åtgärderna är moderniseringen av distributionsnät som är inriktad på att öka kapaciteten att ansluta nya källor och installera batterier med stor kapacitet, utbyggnad av stödinfrastruktur, inbegripet energidatacentralen, införande av särskilda zoner för energilagring och nätinfrastruktur, modernisering av industrin och uppvärmningssektorn genom HEAT-programmet, samt fastställandet av ett omfattande regelverk för att inrätta och utveckla en vätgasmarknad och vätgasinfrastruktur i Tjeckien (LEX HYDROGEN). När det gäller avkarbonisering av byggnader kommer en ny energistandard för planerad byggnation och en ny databas över energiprestanda som är tillgänglig online att införas. När det gäller energieffektivitet håller programmen Nya gröna besparingar och Nya gröna besparingar, lättversionen, som ger stöd till totalrenoveringar av byggnader, på att ändras för att stärka deras finansiella hållbarhet och hävstång och fokus på låginkomsttagare. Andra relevanta åtgärder är elektrifiering av järnväg, fordonsutbyten mot mer utsläppseffektiva fordon och stöd till köp och drift av utsläppsfria fordon. Dessa åtgärder är kopplade till de landsspecifika rekommendationerna om förnybar energi, energiinfrastruktur och energinät, energieffektivitet och hållbara transporter. När det gäller utmaningar i samband med den digitala omställningen är några av de viktigaste åtgärderna utveckling av digitala högkapacitetsnät, fortsatt utbyggnad av digitala offentliga tjänster och stöd till digitalisering av företag. Dessa åtgärder är kopplade till 2025 års landsspecifika rekommendationer om offentlig förvaltning, tillgång till finansiering och tillväxtfinansiering.

(27)

Planen innehåller åtgärder som svarar mot den gemensamma prioriteringen om social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, varav vissa får stöd från RRF och ESF+. När det gäller att främja en smart, hållbar och inkluderande tillväxt är några av de viktigaste åtgärderna program som stöder forskning, utveckling och innovation på företag, med fokus på kritisk och framväxande strategisk teknik, särskilt AI, och införande av innovationer i små och medelstora företags affärspraxis. Andra program har till syfte att utveckla potentialen hos nystartade företag för att stärka det innovativa samarbetet mellan tjeckiska nystartade företag och världsledande ekosystem för nystartade företag. Regeringen genomför också förändringar som rör utvärderingen av forskningsorganisationer och främjar samarbetet dem emellan. Dessa åtgärder är kopplade till 2025 års landsspecifika rekommendationer om forskning och innovation.

När det gäller den sociala och territoriella sammanhållningen är några av de viktigaste åtgärderna att öka pensionernas tillräcklighet, förenkla och ändra parametrarna i systemet för sociala förmåner samt att öka arbetskraftsdeltagandet bland föräldrar, i synnerhet kvinnor, och eftersatta grupper genom stöd till den sociala ekonomin. Andra relevanta åtgärder är den planerade ändringen av bygglagen, som ska skynda på bostadsbyggandet, reformen av hyresmarknaden och det återupptagna byggandet av subventionerade bostäder. Dessa åtgärder är kopplade till 2025 års landsspecifika rekommendationer om aktiva arbetsmarknadsåtgärder, incitament till arbete och arbetskraftsdeltagande, icke-diskriminering och lika möjligheter samt bostäder.

När det gäller utmaningar på hälsoområdet och ekonomisk, social och institutionell resiliens är några av de viktigaste åtgärderna planerna på att förstärka den offentliga förvaltningens kapacitet och effektivitet samt förbättra kvaliteten på offentliga tjänster, öka hälso- och sjukvårdssektorns resiliens, effektivitet, digitalisering och tillräckliga bemanning samt bygga ut långvarig vård och omsorg. Regeringen prioriterar också åtgärder mot olagligt och odeklarerat arbete. Dessa åtgärder är kopplade till 2025 års landsspecifika rekommendationer om offentlig förvaltning, digitalisering av offentlig förvaltning och offentliga tjänster samt budgetramverk och finanspolitisk styrning.

När det gäller politiken för kommande generationer är de viktigaste åtgärderna att öka tillgången till och kvaliteten på förskolan, höja kvaliteten på lärare och förvaltningen av skolor samt få sekundärutbildningen att svara mer mot arbetsmarknadens behov. Inom den högre utbildningen är de viktigaste åtgärderna att öka andelen studerande med avslutad examen, utveckla strategiskt viktiga studieprogram och stärka kopplingen mellan universitet och forsknings- och innovationssektorerna. Dessa åtgärder är kopplade till 2025 års landsspecifika rekommendation om utbildning, icke-diskriminering och lika möjligheter.

(28)

Planen innehåller åtgärder som svarar mot den gemensamma prioriteringen om energitrygghet, men ingen av dessa får stöd från RRF. Några av de viktigaste åtgärderna är ändringen av energilagen i syfte att påskynda byggandet av ersättningskällor för de kolkraftverk som håller på att fasas ut. Bidragsprogrammet ”Strategiska investeringar för en klimatneutral ekonomi” kommer till exempel att stödja två storskaliga projekt som gäller batteritillverkning och utvinning av råvaror som är kritiska för avkarboniseringen av ekonomin och stärkandet av energitryggheten. Dessa åtgärder är kopplade till 2025 års landsspecifika rekommendation om förnybar energi, energiinfrastruktur och energinät. Regeringen fortsätter också med den planerade utbyggnaden av kärnkraftverket Dukovany.

(29)

När det gäller den gemensamma prioriteringen om försvarsförmågor innehåller planen den antagna lagen om försvarsfinansiering och den ändrade lagen om budgetregler, som ålägger regeringen att anslå minst 2 % av BNP till försvaret och gör det möjligt för den att under perioden 2026–2033 höja försvarsutgifterna till över 2 % av BNP, dvs. även utöver det godkända ramverket för budgetutgifter. Tjeckien har även begärt aktivering av den nationella undantagsklausulen och därmed fått ett flexibilitetsutrymme att öka försvarsutgifterna med 1,5 % av BNP under 2025–2028. Dessa åtgärder är kopplade till 2025 års landsspecifika rekommendationer om budgetramverk och finanspolitisk styrning.

(30)

Planen innehåller information om förenlighet och, i tillämpliga fall, komplementaritet med de sammanhållningspolitiska fonderna och med Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan. Merparten av åtgärderna i planen finansieras via de sammanhållningspolitiska fonderna. Planen (och bilagan) anger kopplingen mellan reformerna och investeringarna och de sammanhållningspolitiska fonderna och RRP.

(31)

Det finns en översikt i planen över Tjeckiens behov av offentliga investeringar när det gäller EU:s gemensamma prioriteringar. När det gäller den gemensamma prioriteringen om en rättvis grön och digital omställning, inbegripet överensstämmelse med den europeiska klimatlagen, omfattar investeringsbehoven omvandling av energisektorn, utveckling av förnybara energikällor, minskning av energiförbrukningen och utsläppen från byggnader och utveckling av 5G-mobilnätsinfrastruktur. För att säkerställa social och ekonomisk resiliens planerar Tjeckien att bredda utbudet av digitala offentliga tjänster, investera i nystartade och växande innovationsföretag samt effektivisera hälso- och sjukvården. För att öka energitryggheten planerar Tjeckien investera i rena energikällor.

Slutsats av kommissionens bedömning

(32)

Kommissionen anser sammantaget att Tjeckiens plan från juni 2026 uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

RÅDETS ÖVERGRIPANDE SLUTSATS OM TJECKIENS REVIDERADE PLAN OCH OM DEN FLEXIBILITET SOM MEDGES GENOM DEN NATIONELLA UNDANTAGSKLAUSULEN

(33)

Rådet välkomnar Tjeckiens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och anser att ett fullständigt genomförande av denna skulle bidra till att säkerställa sunda offentliga finanser och stödja en hållbar offentlig skuldsättning samt en hållbar och inkluderande tillväxt.

(34)

Rådet noterar kommissionens bedömning av planen. Rådet upprepar dock sin begäran till kommissionen att lägga fram sin bedömning av planer i ett annat dokument än kommissionens rekommendationer till rådets rekommendationer.

(35)

Rådet noterar kommissionens bedömning av nettoutgiftsbanan och de huvudsakliga makroekonomiska antagandena i planen samt konsekvenserna av planens nettoutgiftsbana för det offentliga underskottet och den offentliga skulden. Rådet noterar kommissionens bedömning att de makroekonomiska och offentligfinansiella antagandena i vissa fall skiljer sig från kommissionens antaganden, men att de på det hela taget är vederbörligen motiverade och underbyggda med starka ekonomiska argument. Rådet välkomnar att en dialog fördes med relevanta intressenter på nationell nivå innan planen lämnades in och att planen har lagts fram för det nationella parlamentet.

(36)

Rådet förväntar sig att Tjeckien är redo att vid behov anpassa sin finanspolitiska strategi för att säkerställa genomförandet av landets nettoutgiftsbana. Rådet är fast beslutet att noga övervaka den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen, inbegripet den som ligger till grund för planens scenario.

(37)

Rådet noterar kommissionens beskrivning av reform- och investeringsbehoven och reform- och investeringsavsikterna, som svar på de främsta utmaningarna fastställda inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och betonar vikten av att säkerställa att sådana reformer och investeringar genomförs. Rådet kommer på grundval av rapporter från kommissionen att bedöma sådana reformer och investeringar och övervaka genomförandet av dem inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(38)

Rådet ser fram emot de årliga lägesrapporterna från Tjeckien som särskilt ska innehålla information om framstegen i genomförandet av den av rådet fastställda nettoutgiftsbanan och genomförandet av mer allmänna reformer och investeringar i samband med den europeiska planeringsterminen.

(39)

Denna rekommendation ersätter rekommendationen av den 21 januari 2025 i fråga om år 2027 och 2028. De årliga och kumulativa maximala ökningstakterna för nettoutgifterna 2026 i bilaga I till den rekommendationen är fortfarande relevanta för bedömningen av efterlevnaden till och med 2026. Kommissionen kommer att bedöma efterlevnaden 2026 i samband med övervakningspaketet hösten 2026 och, på grundval av utfallsdata, våren 2027.

(40)

I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 bör rådet rekommendera Tjeckien de maximala ökningstakter för nettoutgifter som landet åtar sig att följa i planen från juni 2026.

(41)

När det gäller rådets rekommendation av den 8 juli 2025 förtydligas i den här rekommendationen hur mycket flexibilitet som medges genom den nationella undantagsklausulen för höjningar av försvarsutgifterna (14) 2027 och 2028. Den totala maximala flexibilitet som är tillgänglig 2027 och 2028 bör begränsas till den flexibilitet som är outnyttjad med avseende på den ersatta rekommendationen av den 21 januari 2025.

(42)

Om en medlemsstat redan har utnyttjat flexibilitet som medges genom den nationella undantagsklausulen för försvarsutgifter är det i regel bara den del av höjningar av försvarsutgifterna i procent av BNP sedan referensåret som överstiger denna redan utnyttjade flexibilitet som kan omfattas av flexibilitet under resterande år den nationella undantagsklausulens löptid. I sådana fall bör dessutom den tillgängliga maximala flexibiliteten på 1,5 % av BNP minskas med den flexibilitet som redan utnyttjats. I Tjeckiens fall är det relevanta året för att mäta utnyttjad flexibilitet år 2026, dvs. det sista år som omfattas av rekommendationen av den 21 januari 2025. Enligt kommissionen avvek nettoutgifterna 2026, kumulativt och innan den flexibilitet som medges genom den nationella undantagsklausulen beaktats, med 0,1 % av BNP från den maximala nettoutgiftsbana som rådet rekommenderade den 21 januari 2025 (se skäl 6). Enligt kommissionens vårprognos 2026 kommer de nationellt finansierade försvarsutgifterna i Tjeckien att öka med 0,3 procentenheter av BNP mellan 2021 och 2026. Baserat på dessa prognoser förväntas den beräknade avvikelsen för 2026 därför ligga inom den nationella undantagsklausulens flexibilitetsutrymme. Detta motsvarar ett beräknat utnyttjande av flexiliteten på 0,1 % av BNP 2026. Den flexibilitet som faktiskt utnyttjas 2026 och som är relevant för denna rekommendation kan emellertid inte fastställas förrän utfallsdata föreligger våren 2027. Kommissionen kommer att beräkna och meddela det maximala flexibilitetsutrymme som finns tillgängligt på grundval av utfallsdata våren 2027.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS följande:

1.

Tjeckien säkerställer att nettoutgiftsökningen inte överstiger de maximala värden som fastställs i bilagan till denna rekommendation.

2.

Tjeckien får fram till 2028 avvika från och överskrida de maximala ökningstakter för nettoutgifter som anges i punkt 1 i denna rekommendation, om de nettoutgifter som överstiger dessa maximala ökningstakter inte är högre än

a)

skillnaden mellan ökningen av försvarsutgifterna i procent av BNP sedan 2021 och den flexibilitet som utnyttjats till och med 2026 enligt rekommendationerna av den 21 januari 2025 och den 8 juli 2025, och

b)

skillnaden mellan 1,5 % av BNP och den flexibilitet som utnyttjats till och med 2026 enligt rekommendationerna av den 21 januari 2025 och den 8 juli 2025.

Kommissionen kommer under våren 2027 att beräkna och meddela hur mycket flexibilitet som utnyttjats till och med 2026 på grundval av utfallsdata för 2026.

3.

Åren efter 2028 får Tjeckien fortsatt avvika från och överskrida de maximala ökningstakter för nettoutgifter som anges i en rådsrekommendation i enlighet med artikel 17, 19 eller 20 i förordning (EU) 2024/1263, förutsatt att de nettoutgifter som överstiger dessa maximala ökningstakter gäller leveranser av försvarsmateriel som upphandlades före utgången av 2028 och inte innebär att det totala tak som nämns i punkt 2 överskrids.

4.

I enlighet med artikel 22.7 i förordning (EU) 2024/1263 kommer avvikelser från de av rådet fastställda maximala ökningstakterna för nettoutgifter som tillåts enligt denna rekommendation inte att registreras som debetposter på Tjeckiens kontrollkonto.

5.

I syfte att säkerställa att dessa ytterligare utgifter registreras korrekt måste Tjeckien inkludera faktiska och förväntade uppgifter om totala försvarsutgifter (Cofog-huvudgrupp 02), inbegripet försvarsinvesteringar (Cofog-huvudgrupp 02 P.51), samt alla utgifter som kommer att finansieras med Safe-lån som inte omfattas av Cofog 02,

a)

i rapporteringen till kommissionen (Eurostat) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 479/2009 (15) när det gäller åren T-4, T-3, T-2 och T-1 (där T är innevarande år),

b)

i nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer och i årliga lägesrapporter i enlighet med artiklarna 11.1, 15 och 21.1 i förordning (EU) 2024/1263 när det gäller åren 2021 till T (innevarande år).

Denna rekommendation riktar sig till Tjeckien.

Utfärdat i Luxemburg den 9 oktober 2026.

På rådets vägnar

S. HARRIS

Ordförande


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 av den 29 april 2024 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning (EUT L, 2024/1263, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1263/oj), tillsammans med rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1997/1467/2024-04-30) och rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk (EUT L 306, 23.11.2011, s. 41, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/85/2024-04-30).

(2)  Nettoutgifter enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EU) 2024/1263, dvs. offentliga utgifter efter avdrag för i) ränteutgifter, ii) diskretionära åtgärder på inkomstsidan, iii) utgifter för unionsprogram som till fullo motsvaras av inkomster i form av unionsmedel, iv) nationella utgifter för samfinansiering av program som finansieras av unionen, v) konjunkturberoende delar av utgifter för arbetslöshetsersättning samt vi) engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder.

(3)  Rådets rekommendation av den 21 januari 2025 om godkännande av Tjeckiens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan (EUT C, C/2025/666, 10.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/666/oj.

(4)  Rådets rekommendation av den 8 juli 2025 om tillåtelse för Tjeckien att avvika från de maximala ökningstakter för nettoutgifter som rådet fastställt i enlighet med förordning (EU) 2024/1263 (Aktivering av den nationella undantagsklausulen) (EUT C, C/2025/3962, 20.8.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/3962/oj).

(5)  Eftersom Tjeckien har beviljats ett flexibilitetsutrymme genom den nationella undantagsklausulen har efterlevnaden bedömts genom att nettoutgiftsökningen jämförts med de maximala kumulativa ökningstakter för nettoutgifter som rådet rekommenderat.

(6)  COM(2026) 200 final och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2026) 200, Fiscal statistics tables providing background data relevant for the assessment of the budgetary policies of the Member States (inte översatt till svenska), 3.6.2026.

(7)  Rådets rekommendation om Tjeckiens ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik, EUT C, C/2025/3977, 20.8.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/3977/oj.

(8)  Rådets rekommendation om Tjeckiens ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik, EUT C, C/2026/3916, 1.9.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/3916/oj.

(9)  Den förhandsvägledning som översänds till medlemsstaterna och till ekonomiska och finansiella kommittén omfattar teknisk information i) med och utan en förlängning av anpassningsperioden (fyra respektive sju år), och ii) med och utan skyddsmekanismen för underskottsresiliens. Den anger även huvudsakliga utgångsvillkor och underliggande antaganden som används i kommissionens ramverk för medelfristiga prognoser för den offentliga skuldsättningen. Beräkningarna i den tekniska informationen gjordes på grundval av den metod som beskrivs i kommissionens Debt Sustainability Monitor 2023 (https://economy-finance.ec.europa.eu/publications/debt-sustainability-monitor-2023_sv) och som senare förfinats enligt överenskommelse inom arbetsgruppen för skuldhållbarhetsanalys. Den utgår från Europeiska kommissionens vårprognos 2026 och en medelfristig förlängning av denna prognos till 2035, och BNP-tillväxten och åldrandekostnaderna på lång sikt överensstämmer med kommissionens och rådets gemensamma åldranderapport från 2024 (https://economy-finance.ec.europa.eu/publications/2024-ageing-report-economic-and-budgetary-projections-eu-member-states-2022-2070_sv).

(10)   https://economy-finance.ec.europa.eu/economic-surveillance-eu-member-states/country-pages-including-country-reports/czechia/fiscal-surveillance-czechia_sv.

(11)  Enligt den skyddsmekanism för underskottsresiliens som införs genom artikel 8 i förordning (EU) 2024/1263 ska den årliga förstärkningen av det strukturella primärsaldot vara 0,4 procentenheter av BNP (eller 0,25 procentenheter av BNP om anpassningsperioden förlängs) fram till dess att det strukturella underskottet är lägre än 1,5 % av BNP.

(12)  Se kommissionens meddelande av den 29 januari 2025, En konkurrenskraftskompass för EU, COM(2025) 30 final.

(13)  Rådets rekommendation om Tjeckiens ekonomiska politik, socialpolitik, sysselsättningspolitik, strukturpolitik och budgetpolitik, EUT C, C/2026/3916, 1.9.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/3916/oj.

(14)  Offentliga försvarsutgifter enligt den internationella ändamålsklassificeringen av den offentliga förvaltningens utgifter (Cofog).

(15)  Rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EUT L 145, 10.6.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/479/2014-09-01).


BILAGA

Maximala ökningstakter för nettoutgifter (årlig och kumulativ ökningstakt, i nominella termer)

Tjeckien

År

2027

2028

2029

2030

Ökningstakter (%)

Årlig

5,4

2,7

2,4

2,2

Kumulativ (*1)

12,1

15,2

17,9

20,5

(*1)  Kumulativa ökningstakter beräknas med 2025 som basår. De kumulativa ökningstakterna används i den årliga övervakningen av efterlevnaden i efterhand på kontrollkontot. Anm. För 2026 är den maximala årliga och kumulativa ökningstakt för nettoutgifter som fastställs i rådets rekommendation av den 21 januari 2025 fortfarande relevant och kommer att, på grundval av utfallsdata, bli föremål för kommissionens bedömningar av efterlevnaden.


ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/5421/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)