European flag

Europeiska unionens
officiella tidning

SV

L-serien


2026/1045

13.5.2026

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2026/1045

av den 12 maj 2026

om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa alkylfosfonsyror och dessas natriumsalter med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 7,

efter samråd med medlemsstaterna, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1.   Inledande

(1)

Den 18 september 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av vissa alkylfosfonsyror och dessas natriumsalter med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 7 augusti 2025 av LANXESS Deutschland GmbH (Lanxess eller klaganden). Klagomålet ingavs av unionsindustrin för vissa alkylfosfonsyror och dessas natriumsalter i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

1.2.   Registrering

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2385 (3) (förordningen om registrering).

1.3.   Berörda parter

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen kända exporterande producenter och de kinesiska myndigheterna, kända importörer och användare om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.4.   Synpunkter på inledandet

(6)

Inga synpunkter mottogs från berörda parter om inledandet av undersökningen.

1.5.   Stickprovsförfarande

(7)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

Inget stickprovsförfarande avseende unionsproducenter

(8)

Eftersom Lanxess är den enda unionsproducenten var ett stickprovsförfarande inte nödvändigt i detta fall.

Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(9)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(10)

Tre icke-närstående importörer som tillhörde samma företagsgrupp lämnade de begärda uppgifterna och gick med på att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt.

Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter

(11)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(12)

Fem exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av tre företag på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet.

(13)

Shandong Green Technologies Import and Export Co., Ltd., en kinesisk exporterande producent som inte ingick i urvalet, invände mot att inte ingå i urvalet.

(14)

Kommissionen analyserade invändningen. Kommissionen bekräftade att denna exporterande producents exportvolymer under undersökningsperioden var betydligt lägre än volymerna för de exportörer som ingick i urvalet. Dessutom konstaterade kommissionen att det föreslagna urvalet utgjorde den största representativa exportvolym till unionen under undersökningsperioden som rimligen kunde undersökas under den tid som stod till förfogande, i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. Kommissionen konstaterade följaktligen att det inte fanns någon anledning att ändra urvalet. Det ursprungliga urvalet bibehölls därför.

1.6.   Enskild undersökning

(15)

Shandong Green Technologies Import and Export Co., Ltd. underrättade också kommissionen om att företaget kan komma att begära en enskild undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen. Denna exporterande producent lämnade dock inte in något svar på frågeformuläret och begärde i slutändan ingen enskild undersökning.

1.7.   Frågeformulärssvar och kontrollbesök

(16)

Kommissionen översände ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(17)

I sitt klagomål tillhandahöll klaganden dessutom tillräcklig bevisning för råvarurelaterade snedvridningar avseende den berörda produkten i Kina. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare frågeformulär till de kinesiska myndigheterna.

(18)

Kommissionen sände frågeformulär till de företag i Kina som ingick i urvalet. Samma frågeformulär gjordes tillgängliga på internet (4) på dagen för inledandet.

(19)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Unionsproducenter:

—

LANXESS Deutschland GmbH, Köln, Tyskland

Icke-närstående importörer:

—

Connect Chemicals GmbH, Connect Chemicals Benelux B.V. och Connect Chemicals Italia Srl (Connect), Ratingen, Tyskland

Användare:

—

Hypred SAS, Dinard, Frankrike (Hypred)

Exporterande producenter i Kina:

—

Jiyuan Qingyuan Water Treatment Co., Ltd., Jiyuan, Kina

—

Nantong Uniphos Chemicals Co., Ltd., Nantong, Kina

—

Shandong Taihe Technologies Co., Ltd., Zaozhuang, Kina

Närstående importör i unionen:

—

Uniphos GmbH, Gross-Gerau, Tyskland

1.8.   Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

(20)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2024 till och med den 30 juni 2025 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

2.   UNDERSÖKT PRODUKT, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1.   Undersökt produkt

(21)

Den produkt som är föremål för undersökning är 2-fosfonobutan-1,2,4-trikarboxylsyra och dess natriumsalt tetranatriumväte-2-fosfonatobutan-1,2,4-trikarboxylat, i fast form eller i vattenhaltig lösning, som för närvarande omfattas av KN-nummer 2931 49 80 (Taric-nummer 2931 49 80 60) (den undersökta produkten eller PBTC).

(22)

Den undersökta produkten omfattas vanligtvis av CAS-numren 37971-36-1 och 66669-53-2, är registrerad i Europeiska unionen under EG-referensnumren 253-733-5 och 266-442-3, samt under tull- och statistiknummer (CUS-nummer) 0027475-9 och 0087281-1 i Europeiska tullförteckningen över kemiska ämnen (ECICS).

(23)

Den undersökta produkten produceras genom följande tre huvudsakliga steg. Först reagerar dimetylfosfit (DMPI) och maleinsyradimetylester (MDE) med en baskatalysator i en reaktor och bildar fosfonobutandisyratetrametylester (PBS-ester). Den PBS-ester som bildas i den första reaktorn överförs sedan utan isolering till en andra reaktor där PBS-estern reagerar med akrylsyrametylester (AM) i en annan baskatalyserad reaktion för att bilda 2-fosfonobutan-1,2,4-trikarboxylsyrapentametylester (PBTC-ester). PBTC-estern överförs sedan till en tredje reaktor. För att bilda PBTC hydrolyseras PBTC-estern med vatten. PBTC-Na4 produceras av PBTC genom neutralisering med natriumhydroxid.

(24)

De viktigaste användningsområdena för PBTC är processer för vattenrening och rengöring i industrier och offentliga lokaler. Detta beror på att de fungerar ypperligt som pannstens- och korrosionsinhibitorer.

2.2.   Berörd produkt

(25)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina.

2.3.   Likadan produkt

(26)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

—

Den berörda produkten när den exporteras till unionen.

—

Den undersökta produkt som produceras och säljs på hemmamarknaden i Kina.

—

Den undersökta produkt som produceras och säljs i unionen av unionsindustrin.

(27)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

2.4.   Invändningar avseende produktdefinitionen

(28)

Kommissionen mottog inte några inlagor eller invändningar från berörda parter gällande produktdefinitionen i undersökningen.

3.   DUMPNING

3.1.   Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen

(29)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som visar att det föreligger betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(30)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera PBTC. Fyra exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(31)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom från andra parter inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(32)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden.

(33)

Den 13 mars 2026 underrättade kommissionen genom en notering (noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av PBTC. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även Brasilien som ett lämpligt representativt land. Två berörda parter (Shandong Taihe Technologies Co., Ltd (Taihe) och Lanxess) lämnade synpunkter på noteringen. Synpunkterna behandlas i avsnitt 3.2.

3.2.   Normalvärde

(34)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(35)

I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”[o]m det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader).

(36)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

3.2.1.   Förekomst av betydande snedvridningar

(37)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

—

den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter,

—

förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader,

—

förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna,

—

avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt,

—

snedvridna lönekostnader,

—

tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.”

(38)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är kumulerande, behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen.

(39)

Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt om de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger myndigheterna betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(40)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(41)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport om Kina (5) (rapporten), med belägg för förekomst av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (t.ex. mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (t.ex. kemisektorn). Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna vid tidpunkten för inledandet av förfarandet. Rapporten om Kina lades till i ärendehandlingarna i det inledande skedet. Klaganden förlitade sig på bevisningen i rapporten, framför allt i det särskilda kapitlet i rapporten om snedvridningar inom den kemiska sektorn i Kina (6).

(42)

Klaganden påpekade att den kinesiska staten är en socialistisk marknadsekonomi som utvecklats under ledning av det kinesiska kommunistpartiet och som omfattar alla viktiga aspekter av staten, inklusive ekonomin och rättssystemet, eftersom de kinesiska institutionerna inte styrs av principen om maktdelning. Klaganden hävdade att kommunistpartiet utövar en särskilt sträng kontroll på ekonomisk nivå, vilket har lett till att statligt ägda företag spelar en viktig roll i den kinesiska ekonomin. Kommunistpartiet har en närvaro i de statliga institutionerna liksom i företagsstrukturerna i både privata företag och statligt ägda företag och kan på så vis utöva inflytande och absolut kontroll över hela den kinesiska ekonomin. Klaganden konstaterade att de kinesiska myndigheterna framför allt ingriper på tre områden i den kinesiska ekonomin: administration, ekonomi och reglering (7).

(43)

Klagomålet innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten. Klaganden hänvisade också till kommissionens slutsatser i flera nyligen genomförda undersökningar som bekräftade förekomsten av betydande snedvridningar i den kemiska sektorn i Kina, bland annat i undersökningarna om vissa alkylfosfatestrar (8), acesulfam (9), citronsyra (10) och mononatriumglutamat (11).

(44)

I klagomålet erinrades dessutom om nedanstående faktorer som leder till betydande snedvridningar.

(45)

För det första betjänas PBTC-sektorn i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av statliga myndigheter. De kinesiska myndigheterna säkerställer ett starkt inflytande över både statligt ägda och privata företag, särskilt inom industrier som anses vara strategiska eller främjade, som den kemiska sektorn (som omfattar PBTC och dess natriumsalt). Myndigheterna utser och kontrollerar de viktigaste cheferna genom kommunistpartiet och ger statligt ägda företag förmånlig tillgång till viktiga insatsvaror (t.ex. mark och kapital) och andra konkurrensfördelar. På både nationell och lokal nivå har de kinesiska myndigheterna inrättat kommissioner för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (SASAC) som företräder statens aktieägarintressen i statsägda företag. Klaganden hänvisade också till det ”sociala kreditsystemet” som ett nytt verktyg som godkänts av kommunistpartiet och som myndigheterna kommer att använda för att övervaka, rangordna och forma agerandet hos alla inhemska och utländska företag i Kina (12). År 2021 offentliggjorde de kinesiska myndigheterna slutligen den fjortonde femårsplanen som syftar till att upprätthålla den socialistiska politiken och stärka Kinas ekonomiska tillväxt genom en socialistisk marknadsekonomi.

(46)

Särskilt när det gäller PBTC-industrin äger de kinesiska myndigheterna fortfarande en betydande andel av företagen, och enligt offentligt tillgänglig information är flera viktiga producenter av PBTC och PBTC-Na4 statligt ägda företag. Ett exempel är China National Chemical Corporation (ChemChina), där Sinochem Holding Company Limited är aktieägare (13). På ett liknande sätt står även privatägda företag under nära kontroll av de kinesiska myndigheterna (14). Enligt klaganden avser de kinesiska myndigheterna också att ytterligare investera i och främja statligt ägda företag som är verksamma inom PBTC- och PBTC-Na4-industrin (15).

(47)

För det andra gör den statliga närvaron i PBTC-företag också det möjligt för myndigheterna att påverka priser och/eller kostnader. Genom lagstiftningsåtgärder och politiska åtgärder påverkar de kinesiska myndigheterna också produktionen samt kostnader och priser för produkter som PBTC och PBTC-Na4 genom sin närvaro och sitt ingripande i tidigare led när det gäller råvaror och insatsvaror som krävs för dess produktion (16). De kinesiska myndigheterna har till exempel genomfört strategiska investeringsprojekt i Shandongprovinsen avseende maleinsyraanhydrid, en viktig råvara för att producera PBTC, vilket visar på de kinesiska myndigheternas mål att öka produktionen och understryker betydelsen av maleinsyraanhydrid för den kemiska industrin i Kina (17). Ett annat exempel är gul fosfor, en viktig råvara som används i produktionen av PBTC och PBTC-Na4. Klaganden hänvisade till den nyligen genomförda antidumpningsundersökningen rörande import av vissa alkylfosfatestrar från Kina, där kommissionen konstaterade att de kinesiska myndigheterna har infört en strategi för att kontrollera och ingripa i produktionen av gul fosfor (18). De kinesiska myndigheterna bibehåller även en exportskatt på gul fosfor på 20 %, vilket förhindrar export av denna råvara och skapar en enorm överkapacitet i Kina. Klaganden hävdade vidare att en sådan exportskatt utgör en snedvridning på marknaden i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen, som på konstlad väg minskar produktionskostnaderna för fosforderivat som PBTC och dess salter. De kinesiska myndigheternas exportskattepolitik har även skapat internationella snedvridningar när det gäller gul fosfor som påverkar vietnamesiska och kazakstanska råvaruleverantörer (19).

(48)

För det tredje bedriver de kinesiska myndigheterna offentlig politik eller vidtar åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna. Klaganden förklarade att utvecklingen av den kinesiska ekonomin bestäms av ett detaljerat planeringssystem som fastställer prioriteringar och föreskriver de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste fokusera på och sträva efter att genomföra. De kinesiska myndigheterna har konsekvent lagt stort fokus på den kemiska industrin i sina olika policydokument och har tydligt utformat sina åtgärder för att gynna inhemska kemikalieproducenter. Se särskilt statsrådets beslut om att utfärda interimsbestämmelser om främjande av industriell omstrukturering (beslut nr 40), där det tydligt anges att de kinesiska myndigheterna stöder utvecklingen av den finkemiska industrin. Klaganden hänvisade till flera andra genomförandeplaner och policyer från de kinesiska myndigheterna, vilka alla visar myndigheternas starka stöd för den kinesiska kemikalieindustrin, och i synnerhet utvecklingen av och inriktningen på produktion av gul fosfor, som är en viktig råvara för produktion av PBTC och dess salter (t.ex. genomförandeplanen för att främja ett effektivt och högvärdigt utnyttjande av fosforresurser) (genomförandeplanen för fosforresurser) (20).

(49)

För det fjärde är den kemiska sektorn, precis som alla andra sektorer i den kinesiska ekonomin, föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnad av kinesiska konkurs-, bolags- och äganderegler. Klaganden hävdade att det kinesiska konkurssystemet är otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers rättigheter, vilket i sin tur påverkar den kinesiska finans- och lånemarknaden. Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt tydliga när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina, dvs. att all mark ägs av den kinesiska staten. Enligt klaganden omfattas därför producenter av PBTC och dess salter av de kinesiska konkurs-, bolags- och ägandereglerna och är därför också föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig kontroll av efterlevnaden av dessa lagar (21).

(50)

För det femte snedvrids också lönekostnaderna i sektorn för PBTC och PBTC-Na4. Lönekostnaderna följer inte av normala marknadskrafter eller fria kollektiva förhandlingar, utan är föremål för betydande snedvridningar i Kina. Snedvridningen av lönekostnaderna förstärks ytterligare genom arbetskraftssubventioner som den kinesiska staten tillhandahåller, särskilt till PBTC-producenter. Enligt klaganden rapporterade till exempel Shandong Taihe Water Treatment Technologies Co., Ltd. och Henan Qingshuiyuan Technology Co. Ltd. om flera sådana subventioner, inklusive utbildningssubventioner, subventioner för att anställa praktikanter, subventioner för att stabilisera sysselsättningen i företaget, införande av talangfonder och subventioner för kompetenshöjning. De kinesiska myndigheternas stora inflytande på lönekostnaderna i PBTC-industrin påverkar i hög grad kostnaderna och de fria marknadskrafterna, vilket oundvikligen skapar betydande snedvridningar på marknaden (22).

(51)

För det sjätte hävdade klaganden att PBTC-producenterna har tillgång till finansiering som beviljas av institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende av staten. Eftersom staten har inflytande över alla viktiga aspekter av det kinesiska finansiella systemet är tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina föremål för betydande snedvridningar. Dessa olika snedvridningar inbegriper en stark statlig närvaro i finansinstituten och artificiellt låga lånekostnader för att stimulera investeringstillväxten, vilket visar på en situation som inte kan jämföras med andra marknadsbaserade ekonomier. Klaganden hänvisade också till ett antal policydokument och rättsliga bestämmelser som fastställer principer för förmånliga lån, bland annat genomförandeplanen för fosforresurser, för att visa att PBTC- och PBTC-Na4-industrin påverkas av betydande snedvridningar till följd av de kinesiska myndigheternas inblandning i det finansiella systemet. Klaganden hävdade dessutom att kinesiska producenter av PBTC och PBTC-Na4 direkt gynnades av förmånliga lån från både statsägda och privata banker. Exempelvis har Henan Qingshuiyan Technology Co. Ltd. beviljats lån från flera kinesiska banker, som Agricultural Bank of China, Bank of China, China Construction Bank, China Merchants Bank och CITIC Bank (23).

(52)

Klaganden hävdade att de ovannämnda snedvridningarna är systembetingade. Sammanfattningsvis hävdade klaganden att betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen förekommer inom den kinesiska PBTC- och PBTC-Na4-sektorn och att det därför inte är lämpligt att använda inhemska kostnader för att fastställa normalvärdet. Klaganden begärde att kommissionen skulle konstruera normalvärdet på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land (24).

(53)

Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina, eftersom det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet. Bevisningen i ärendet omfattade bevisningen i rapporten, vilken bygger på allmänt tillgängliga källor.

(54)

Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet på den kinesiska ekonomin i allmänhet men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

3.2.1.1.   Betydande snedvridningar som påverkar de inhemska priserna och kostnaderna i Kina

(55)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och ligger till grund för Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna” (25).

(56)

Den statsägda ekonomin är ”den ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att säkerställa dess ”konsolidering och tillväxt” (26). Jämfört med den trettonde femårsplanen bekräftade SASAC att de centrala företagens totala tillgångar ökade med 44,6 % under den fjortonde femårsplanen, vilket ”på ett effektivt sätt driver den integrerade utvecklingen av företag i tidigare och senare led i industrikedjan och ger ett starkt stöd för ett framgångsrikt uppnående av de viktigaste målen och uppgifterna för landets ekonomiska och sociala utveckling” (27).

(57)

Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(58)

Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (28).

(59)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under kommunistpartiets ledning. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättslig nivå, institutionell nivå och personlig nivå), och bildar en övergripande struktur där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara.

(60)

Genom en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 gavs det kinesiska kommunistpartiets ledande roll en ännu mer framträdande plats genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen.

(61)

Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (29). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system.

(62)

Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(63)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av det kinesiska kommunistpartiet, i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (30). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, det finansiella systemet samt regelverket.

(64)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer.

(65)

Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller allmännare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller även uttryckliga produktionsmål.

(66)

Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.).

(67)

De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som anges i planerna (31).

(68)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till statens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (32).

(69)

Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Dessa delar av finanssektorn är också institutionellt och operativt inrättade på ett sätt som inte är inriktat på att maximera finansmarknadernas effektivitet, utan på att säkerställa kontroll och tillåta ingripanden från statens och kommunistpartiets sida (33).

(70)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. Den tillämpliga lagstiftningen föreskriver uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (34).

(71)

På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (35).

(72)

Sammanfattningsvis bygger Kinas ekonomiska modell på vissa grundsatser som föreskriver och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (36).

3.2.1.2.   Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen: den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter

(73)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(74)

Sektorn för den berörda produkten betjänas huvudsakligen av privata företag, som Shandong Taihe Technologies Co. Ltd. (37) eller Jiyuan Qingyuan Water Treatment Co. Ltd. (38), men även av företag som delvis ägs av staten, som Nantong Uniphos Chemicals Co. Ltd. (39), som ägs till 67 % av Nantong Jiangshan Agrochemicals and Chemicals Co. Ltd. (40), som i sin tur är statsägt till 27 % (41). Inom sektorn i tidigare led för gul fosfor, en primär råvara som används för att producera PBTC, är graden av statligt ägande dessutom fortfarande betydande, och ett antal producenter kontrolleras eller ägs delvis av staten (42), som Hubei Xingfa Chemicals Group Co. Ltd. (43) (44), av vilket 20 % innehas av Yichang Xingfa Group Co. Ltd., ett statsägt företag som kontrolleras av Yichangs kommunala folkmyndighet eller Yunnan Phosphorus Group Co., Ltd. (45), ett helägt dotterbolag (46) till Yunnan Yuntianhua, ett statsägt företag som ytterst kontrolleras av provinsen Yunnans kommission för tillsyn och förvaltning av statliga tillgångar (47).

(75)

Det kinesiska kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dock blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (48) och kommunistpartiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under statens kontroll och politiska styrning med tanke på i vilken utsträckning stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina. Dessutom är hela sektorn för den berörda produkten föremål för flera statliga strategier: till att börja med återfinns lågförorenande ”processer för behandling av fosforslam för produktion av gul fosfor” bland de industrier som ska främjas i kategorin för kemiska och petrokemiska industrier i 2024 års upplaga av den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (49), vilket signalerar myndigheternas avsikter att skapa en regleringsram som främjar sektorns utveckling och som också potentiellt banar väg för industrins tillgång till finansiering. Samtidigt förtecknas producenter av gul fosfor med mindre produktionskapacitet bland de industrier som ska uteslutas, vilket visar att de kinesiska myndigheterna har för avsikt att påverka fosforindustrins utformning: ”produktionsenheter för gul fosfor med en enhetskapacitet på mindre än 5 000 ton/år” (50). Andra insatsvaror som metanol och metylmetakrylat som produceras av mindre producenter förtecknas också i kategorin för begränsade industrier (51).

(76)

Vidare är den fjortonde femårsplanen för råvaror (52) direkt tillämplig på de petrokemiska och kemiska sektorerna genom att följande fastställs: ”[i]nom sektorer som omfattar petrokemiska produkter och kemikalier, stål, icke-järnmetaller och byggnadsmaterial, ska vi främja ett antal banbrytande industriföretag som utövar ledarskap inom ekosystemet och som kännetecknas av sin gedigna konkurrenskraft, […]. Den vägledande roll som ledande företag inom den kemiska sektorn och sektorn för byggnadsmaterial har ska utnyttjas för att främja företagsreformer och omstruktureringar.” Planen syftar också till att ”strikt kontrollera ny kapacitet inom industrier som [...] gul fosfor”.

(77)

Vidare är genomförandeplanen för fosforresurser (53) formulerad i syfte att ”genomföra de viktigaste uppgifterna i relevanta nationella planer, förverkliga ett effektivt och högvärdigt utnyttjande av fosforresurser och öka konkurrensfördelen för hela industrikedjan”. Planen syftar mer specifikt till att ”påskynda omvandlingen och moderniseringen av traditionella industrier som [...] gul fosfor, kraftfullt utveckla framväxande industrier såsom avancerade fosforkemikalier, påskynda utvecklingen av avancerade tillverkningskluster och bygga upp avancerade, intelligenta, gröna, integrerade och koncentrerade kemiska industrisystem för fosfor”.

(78)

Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda branschorganisationernas nivå (54).

(79)

Detta gäller till exempel sektorns intresseorganisation, China Petrochemical and Chemical Industry Federation (CPCIF). Enligt artikel 3 i CPCIF:s stadgar ”accepterar organisationen affärsvägledning, tillsyn och ledning av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning, av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (55).

(80)

CPCIF har dessutom inrättat en särskild kommitté för avancerade kemikalier som uttryckligen omfattar ”vattenreningsmedel” (56).

(81)

Hubei Xingfa Chemicals Group Co. Ltd. och Yunnan Yuntianhua är medlemmar i CPCIF (57) (58).

(82)

Privatägda producenter inom sektorn för den berörda produkten hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning.

3.2.1.3.   Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader

(83)

Den kinesiska regeringen har möjlighet att påverka priser och kostnader genom den statliga närvaron i företag. Kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en viktig kanal för statlig inblandning i affärsbeslut.

(84)

Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation inrättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (59)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens verksamhet.

(85)

Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Åtminstone sedan 2016 har emellertid kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (60), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (61).

(86)

Redan 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av cirka 1,86 miljoner privatägda företag, och trycket ökade på att organisationer från kommunistpartiet ska ha sista ordet när det gäller affärsbeslut inom respektive företag (62). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den berörda produkten och leverantörer av insatsvaror till denna.

(87)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (63) (riktlinjerna) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen.

(88)

I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”Vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda arbetet enligt Förenade fronten inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste trappa upp partiuppbyggandet ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (64).

(89)

Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskap i kommunistpartiet/partifunktioner även finns inom PBTC- och PBTC-Na4-sektorn.

(90)

Som exempel kan nämnas att ordföranden för Henan Qingshuiyuan Technology (65), den grupp som äger Jiyuan Qingyuan Water Treatment Co. Ltd., också är chef för gruppens allmänna partiavdelning (66).

(91)

Ordföranden och vice ordföranden för Nantong Jiangshan Agrochemicals and Chemicals Co. Ltd. innehar också posterna som biträdande sekreterare och sekreterare för partikommittén (67).

(92)

Dessutom föreskrivs följande i artikel 13 i Shandong Taihe Technologies Co. Ltd.:s bolagsordning (68): ”I enlighet med bestämmelserna i det kinesiska kommunistpartiets stadgar ska företaget inrätta en partiorganisation och bedriva partiverksamhet. Företaget ska tillhandahålla de förutsättningar som krävs för partiorganisationens verksamhet.”

(93)

Det kinesiska kommunistpartiets inblandning i industrin i tidigare led framgår av tillgängliga företagshandlingar. I årsredovisningen för 2024 för Hubei Xingfa Chemicals Group Co. Ltd. anges att företagets ordförande, verkställande direktör och flera andra direktörer är sekreterare respektive biträdande sekreterare i partikommittén för holdingbolaget Yichang Xingfa Group Co. Ltd (69). Kommissionen slog under sin undersökning fast att Yichang Xingfa Group Co. Ltd. deltar aktivt i branschsamordnande åtgärder (70) som organiseras och övervakas av kommunistpartiet.

(94)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (71). Den statliga närvaron i företag inom PBTC-sektorn och andra sektorer (som finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

3.2.1.4.   Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna

(95)

Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett komplext planeringssystem som fastställer prioriteringar och föreskriver de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(96)

Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som myndigheterna har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (72).

(97)

De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den berörda produkten ska fungera.

(98)

Den fjortonde femårsplanen för ekonomisk och social utveckling och de långsiktiga målen för 2035 (73) syftar till att ”modernisera traditionella industrier, främja optimering och strukturell anpassning av råvaruindustrier som den petrokemiska industrin, stålindustrin, industrin för icke-järnmetaller och industrin för byggnadsmaterial, utöka tillgången på högkvalitativa produkter inom sektorer som lätt industri och textilier, påskynda omvandlingen och moderniseringen av företag inom viktiga industrier som den kemiska industrin och papperstillverkningen samt förbättra systemet för grön tillverkning” (74).

(99)

Enligt den fjortonde femårsplanen för råvaruindustrin (75) kommer Kina att ”fokusera på underområden eller nyckelprodukter med en solid industriell bas, framträdande komparativa fördelar och ledande teknik i syfte att fullt ut utnyttja den vägledande roll som de ledande företagen i industrikedjan har, [...] och utveckla ett antal industrikluster för petrokemikalier. […] I sektorer som omfattar petrokemikalier och kemikalier, stål, icke-järnmetaller och byggnadsmaterial kommer vi att främja ett antal banbrytande företag som skulle kunna leda ekosystemet i industrikedjan med gedigen konkurrenskraft” (76).

(100)

I den fjortonde femårsplanen för grön utveckling av industrin (77) anges mer specifikt att ”ny kapacitet bör ställas under strikt kontroll inom industrier som […] gul fosfor” (78).

(101)

Dessutom krävs enligt det vägledande yttrandet om främjande av högkvalitativ utveckling av de petrokemiska och kemiska industrierna (79) att man ”stärker sektorspolitiken och vetenskapligt reglerar industrins omfattning: [...] ökar försörjningskapaciteten när det gäller avancerade polymerer, specialkemikalier och andra produkter”, samt ”[f]örbättrar stödpolitiken: stärker samordningen av skatte-, finans-, regional-, investerings-, import- och exportpolitiken samt energi-, miljö- och prispolitiken och den övriga politiken med industripolitiken. Ge fullt spelrum åt den nationella samarbetsplattformen mellan industrin och finanssektorn [...]”.

(102)

Genomförandeplanen för fosforresurser (80) syftar också till att ”förbättra konkurrensfördelen för hela industrikedjan [för fosfor]” och ger mandat att ”påskynda omvandlingen och moderniseringen av traditionella industrier såsom fosforgödselmedel och gul fosfor, kraftfullt utveckla framväxande industrier såsom avancerade fosforkemikalier, påskynda utvecklingen av avancerade tillverkningskluster och bygga upp avancerade, intelligenta, gröna, integrerade och koncentrerade kemiska industrisystem för fosfor för att i hög grad främja ny industrialisering och påskynda uppbyggnaden av tillverkningskapacitet”.

(103)

På provinsnivå anges i Henans fjortonde femårsplan för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin att det ska ”byggas upp en nationell industriell bas för salter [och] omvandlingen av den kemiska industrin mot finkemikalier och nya kemiska material ska påskyndas” (81). Mer specifikt offentliggjorde Henan 2017 en genomförandeplan för teknisk innovation (82) i syfte att ”främja och modernisera traditionella industrier [och fokusera på] att utveckla nyckelteknik samt effektiv och komplett utrustning för avancerad industriell avloppsvattenrening”.

(104)

Jiyuan Qingyuan Water Treatment Co. Ltd. är beläget i Henan.

(105)

Vidare uppmanas de lokala myndigheterna i Shandongs fjortonde femårsplan för utveckling av den kemiska industrin (83) att ”[ö]ka den tekniska omvandlingen av befintliga företag, effektivisera energi- och resursanvändningen och förbättra företagens grundläggande konkurrenskraft [och att] inrätta en mekanism för att företag ska kunna lämna industriparker, målmedvetet avveckla föråldrad produktionskapacitet, strikt kontrollera begränsad produktionskapacitet och genomföra olika strategier och åtgärder för tilldelning av resursfaktorer som mark, el och vatten för att tvinga företag att omvandlas och utvecklas”. I planen ställs även krav på att ”[ö]ka det ekonomiska stödet. Stärka de finanspolitiska incitamenten, samordna och involvera särskilda fonder, stödja kemiska företag att påskynda den tekniska omvandlingen, intelligent omvandling, industriella överföringar, omlokaliseringar till industriparker, avveckling av föråldrad utrustning osv. samt genomföra skattebefrielser för import av viktig teknisk utrustning, återbetalning av moms, forsknings- och utvecklingsstrategier såsom ytterligare avdrag för utgifter och ersättning från försäkringen för den första uppsättningen teknisk utrustning. Aktivt styra olika finansinstitut och socialt kapital mot att investera i den kemiska industrin, utnyttja fördelarna med politisk finansiering, utvecklingsfinansiering och kommersiell finansiering och öka det ekonomiska stödet till de viktigaste kemitekniska områdena”. Planen syftar mer specifikt till att ”vägleda och utveckla den kemiska saltindustrin mot strategiska framväxande industrier som nya material, nytt miljöskydd och ny energi”.

(106)

I Shandongs treåriga handlingsplan för högkvalitativ utveckling av den ekologiska industrin och miljöskyddsindustrin 2023–2025 (84) ges kommunen Zaozhuang dessutom i uppdrag att ”utöka och stärka industrin för nya kemiska material, främst med fokus på högkvalitativa vattenreningsmedel, anpassa den industriella strukturen och energiförsörjningsstrukturen för vattenreningsmedel, optimera den industriella utformningen, bygga upp en högkvalitativ industrikedja för nya miljöskyddsmaterial och sträva efter att skapa en viktig inhemsk industribas för nya miljöskyddsmaterial (vattenreningsmedel)”. I handlingsplanen ställs också krav på att ”[kommunen Zaozhuang], på grundval av befintliga projekt och grundläggande industrikedjor som Shandong Taihe Technologies Co. Ltd. och Xintai Water Treatment, ska bygga upp fler än tio viktiga projekt, inklusive utbyggnaden av industrikedjan för vattenreningsmedel, utveckla nya sorters vattenreningsmedel och öka andelen gröna och miljövänliga vattenreningsprodukter. Senast 2025 kommer produktionskapaciteten för olika nya miljöskyddsmaterial (vattenreningsmedel) att uppgå till en miljon ton”.

(107)

Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom insatsvaror i tidigare led.

(108)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

3.2.1.5.   Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen: avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt

(109)

Enligt tillgängliga uppgifter är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter och intressen. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som motsvarande lagar i andra länder än Kina, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnad.

(110)

Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (85).

(111)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (86). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (87). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (88).

(112)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den berörda produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på PBTC- och PBTC-Na4-sektorn. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(113)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den berörda produkten.

3.2.1.6.   Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen: snedvridna lönekostnader

(114)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (89).

(115)

Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (90). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område.

(116)

Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (91). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna.

(117)

Ingen bevisning har lämnats in för att PBTC- och PBTC-Na4-sektorn inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid produktionen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess produktion) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

3.2.1.7.   Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen: tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten

(118)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(119)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (92), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (93), och bankerna genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna.

(120)

I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt behoven i fråga om den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen och att följa statens industripolitik (94). Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler, t.ex. undersökning av låntagares kreditvärdighet, ska följas, men nästan all bevisning, bland annat resultat från handelspolitiska undersökningar, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(121)

Den senaste tidens utveckling illustrerar ytterligare vilken omfattning det statliga inflytandet över finansinstitut har i Kina. I mars 2025 tillkännagav de kinesiska myndigheterna en emission på 500 miljarder renminbi yuan i statsobligationer för att ge betydande finansiellt stöd till större banker, däribland Bank of China, China Construction Bank, Bank of Communications och Postal Savings Bank of China. Syftet med detta ingripande var att stabilisera dessa institutioner mot bakgrund av sjunkande lönsamhet och rekordlåga nettoräntemarginaler, vilket belyser de proaktiva åtgärder som staten vidtagit för att upprätthålla den ekonomiska stabiliteten (95).

(122)

De kinesiska myndigheterna har även klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka partiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (96). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”främjar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”främjar strategiska och framväxande industrier” (97).

(123)

För det andra, när det gäller fördelningen av finansiella resurser, strävar de kinesiska myndigheterna, genom flera åtgärder för att ytterligare främja utvecklingen av privata investeringar (98), efter att ”öka de centrala budgetmedlen för att stödja kvalificerade privata investeringsprojekt och aktivt spela en vägledande och ledande roll”. De kinesiska myndigheterna har också för avsikt att ”utnyttja nya politiska finansieringsinstrument [och] stödja ett antal kvalificerade privata investeringsprojekt inom viktiga industrier och nyckelområden” (99).

(124)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och styrkan hos eventuella implicita garantier från regeringen (100). Ytterligare regler tillkommer dessutom genom vilka finansiering leds till sektorer som myndigheterna har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (101). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(125)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte följer kommersiell praxis.

(126)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015 utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning vid utgången av 2018 (102). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (103). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(127)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag eller att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(128)

Trots åtgärderna för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(129)

Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

3.2.1.8.   De beskrivna snedvridningarnas systemomfattande karaktär

(130)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i den uppdaterade rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I i den uppdaterade rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i den uppdaterade rapporten.

(131)

Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att producera den berörda produkten. När producenter av den berörda produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemomfattande snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar har beskrivits i detalj ovan. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom PBTC- och PBTC-Na4-producenter omfattas av dessa regler som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten.

(132)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den berörda produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydande statliga inflytandet på deras prisbildning, vilket också beskrivs i delarna I och II i den uppdaterade rapporten.

(133)

Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(134)

Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

3.2.2.   Representativt land

3.2.2.1.   Allmänna anmärkningar

(135)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

—

En ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas. I detta syfte använde sig kommissionen av länder med en bruttonationalinkomst per capita som är jämförbar med Kinas baserat på Världsbankens databas (104).

—

Produktion av den undersökta produkten i det landet.

—

Förekomst av relevanta lättillgängliga uppgifter i det representativa landet.

—

Om det fanns fler än ett möjligt representativt land gavs företräde, där så var lämpligt, till det land som hade en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.

(136)

Såsom anges i skäl 33 utfärdade kommissionen den 13 mars 2026 en notering till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet. I noteringen beskrev kommissionen de omständigheter och överväganden som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Brasilien som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a a i grundförordningen skulle bekräftas.

3.2.3.   En nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas

(137)

I noteringen om produktionsfaktorer förklarade kommissionen att den undersökta produkten, utanför Kina, endast verkar produceras i Europeiska unionen (Tyskland) och Indien, och att inget av dessa länder har en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas i enlighet med de kriterier som anges i skäl 135.

(138)

Eftersom alla länder med produktion av PBTC (Tyskland och Indien) har en annan ekonomisk utvecklingsnivå än Kina beaktade kommissionen produktionen av en produkt inom samma generella produktkategori och/eller sektor som den undersökta produkten. Kommissionen angav därför att den skulle använda ”andra organiska-oorganiska föreningar” som den generella produktkategori som PBTC tillhör för att fastställa ett lämpligt representativt land för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(139)

I noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Brasilien, Colombia, Indonesien och Malaysia som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, där produktion av en produkt i samma generella kategori och/eller sektor som den undersökta produkten beaktas.

(140)

Inga synpunkter inkom beträffande de identifierade ländernas ekonomiska utvecklingsnivå.

(141)

I sina synpunkter på noteringen höll Taihe med kommissionen om att den undersökta produkten endast producerades i EU, Indien och Kina och att andra organiska-oorganiska föreningar borde vara den generella produktkategori som PBTC tillhör.

3.2.4.   Förekomst av relevanta lättillgängliga uppgifter i det representativa landet

(142)

I noteringen identifierade kommissionen länder med produktion av andra organiska-oorganiska föreningar, dvs. Brasilien, Colombia, Indonesien och Malaysia. Kommissionen konstaterade vidare att alla fyra potentiella representativa länder hade ett tillräckligt antal lönsamma företag som producerade andra organiska-oorganiska föreningar, vilket skulle göra det möjligt för kommissionen att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(143)

Kommissionen analyserade även importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna till Brasilien, Colombia, Indonesien och Malaysia.

(144)

Kommissionen konstaterade att inget av dessa länder importerade DMPI, den viktigaste råvaran för att producera PBTC. Kommissionen kontrollerade andra potentiella länder men drog slutsatsen att det nästan inte förekom någon import av DMPI till övre medelinkomstländer. Kommissionen beslutade därför att använda importuppgifter från alla länder till alla länder från Global Trade Atlas (GTA) för att fastställa ett icke snedvridet internationellt referensvärde för DMPI. Efter att ha konstaterat att priserna på import av DMPI från Kina var mycket lägre än priserna på import från andra källor (och därför sannolikt påverkades av de snedvridningar som har konstaterats i detta ärende), tog kommissionen bort import av DMPI med ursprung i Kina från beräkningen av referensvärdet.

(145)

Därefter undersökte kommissionen importen av metylakrylat (AM), maleinsyraanhydrid (MA), metanol (MeOH), IBC-behållare och plasthinkar till Brasilien, Colombia, Indonesien och Malaysia. Analysen av importuppgifterna visade att importen från andra källor än Kina till Colombia, Indonesien och Malaysia av några av de viktigaste produktionsfaktorerna inte var tillräcklig, och därför kunde varken Colombia, Indonesien eller Malaysia betraktas som ett lämpligt representativt land. Analysen visade särskilt att när det gällde Colombia stod importen av metylakrylat från Kina för 77 % av den totala importen. Priset på denna import var i genomsnitt 20 % lägre än från andra källor än Kina (och påverkades därför sannolikt av de snedvridningar som konstaterats i Kina). Dessutom var 62 % av importen av IBC-behållare från Kina, med 44 % lägre priser än från andra källor. I fallet med Indonesien utgjorde importen av maleinsyraanhydrid från Kina 91 % av den totala importen och priset var i genomsnitt 22 % lägre än från andra källor än Kina, och importen från Kina av IBC-behållare och plasthinkar utgjorde 84 % respektive 61 % av den totala importen och priset var i genomsnitt 44 % respektive 26 % lägre än priset från andra källor än Kina. Beträffande Malaysia utgjorde importen av metylakrylat från Kina 87 % av den totala importen och priset var i genomsnitt 36 % lägre än priset från andra källor än Kina. Dessutom utgjorde importen från Kina av maleinsyraanhydrid och plasthinkar i båda fallen 73 % av den totala importen, och priset var i genomsnitt 73 % respektive 18 % lägre än priset från andra källor än Kina. När det gäller Brasilien var maleinsyraanhydrid däremot den enda huvudsakliga råvaran där importen från Kina var en viktig källa (58 %). Det genomsnittliga importpriset från Kina var jämförbart (i själva verket 3,6 % högre) med priserna från andra källor och därmed sannolikt inte påverkat av snedvridningar.

(146)

Analysen visade således att Brasilien kunde användas som ett lämpligt representativt land, eftersom importen av de viktigaste produktionsfaktorerna skedde i tillräckliga mängder och inte var väsentligt påverkad av import från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (105). Importen till Brasilien från andra källor än Kina uppgick till 71 % för metylakrylat, 100 % för metanol, 85 % för IBC-behållare och 57 % för plasthinkar.

(147)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden underrättade kommissionen de berörda parterna om att den hade för avsikt att använda Brasilien som lämpligt representativt land och att företagen Unipar Carbocloro S.A, Videolar-Innova S/A, Sika S A, Braskem Green S.A, Basequimica S.A. och Birla Carbon Brasil LTDA, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, skulle användas för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet. De berörda parterna gavs tillfälle att lämna synpunkter.

(148)

Taihe menade att Turkiet borde användas som representativt land i stället för Brasilien. Taihe hävdade att när det gällde vissa av produktionsfaktorerna, nämligen maleinsyraanhydrid, plasthinkar och IBC-behållare (de två sistnämnda används som förpackningsmaterial), importerade Turkiet mindre från Kina än Brasilien.

(149)

Även om Turkiet importerade mindre från Kina än Brasilien när det gällde vissa produktionsfaktorer, konstaterade kommissionen att offentligt tillgängliga uppgifter (Orbis) för turkiska producenter av andra organiska-oorganiska föreningar uppvisade orimligt höga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader (59 %). Turkiet ansågs därför inte vara ett lämpligt representativt land.

(150)

Taihe hävdade också att kommissionen inte borde ha använt importuppgifter från GTA från alla länder till alla länder för att fastställa det internationella marknadspriset för DMPI, utan i stället enbart borde ha använt exportpriset från Malaysia.

(151)

Kommissionen höll inte med om detta påstående. Efter att ha konstaterat att inga övre medelinkomstländer importerade DMPI beslutade kommissionen att ett icke snedvridet internationellt referensvärde var lämpligare i detta fall än uppgifter om exporten från Malaysia, som i detta fall inte ansågs vara ett lämpligt representativt land. Kommissionen noterade dessutom att de kvantiteter som exporterades från Malaysia var små (50 400 ton av 867 115 ton, dvs. världens totala export exklusive Kina), vilket underbyggde att ett internationellt referensvärde var lämpligare i detta fall. Därför avvisades detta påstående.

(152)

Slutligen hävdade Taihe att tre av de sex brasilianska företag som hade valts ut för att beräkna det icke snedvridna referensvärdet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst inte borde användas, eftersom deras huvudsakliga affärsverksamhet inte var ”andra organiska-oorganiska föreningar”. Det rör sig om följande företag: UNIPAR CARBOCLORO S.A, SIKA S A och BIRLA CARBON BRASIL LTDA. Kommissionen analyserade detta påstående och bekräftade att två av företagen (SIKA S A och BIRLA CARBON BRASIL LTDA) hade annan kärnverksamhet än ”andra organiska-oorganiska föreningar”. Några sådana belägg hittades dock inte för det tredje företaget, UNIPAR CARBOCLORO S.A.

(153)

Kommissionen beaktade denna information när den fastställde förteckningen över företag vars finansiella uppgifter användes för att fastställa icke snedvridna referensvärden för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, och reviderade förteckningen över företag i Brasilien med finansiella uppgifter för 2024 som visade positiv lönsamhet:

—

UNIPAR CARBOCLORO S.A

—

VIDEOLAR-INNOVA S/A

—

BRASKEM GREEN S.A

—

BASEQUIMICA S.A

3.2.5.   Nivå av social trygghet och miljöskydd

(154)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Brasilien var ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

3.2.5.1.   Slutsats

(155)

Ovanstående analys visade att Brasilien uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

3.2.5.2.   Produktionsfaktorer

(156)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för PBTC

Produktionsfaktor

Varukod

Icke snedvridet värde (CNY)

Måttenhet

RÅVAROR

Uppgiftskälla:

HIS Markit Global Trade Atlas (GTA) (106) för import och Market Access Map, International Trade Centre (MacMap) (107) för tullar

Dimetylfosfit (DMPI)

2920 21 00

42 099,04

Ton

Metylakrylat (akrylsyrametylestrar) (AM)

2916 12 10

14 023,20

Ton

Maleinsyraanhydrid

2917 14 00

8 672,81

Ton

Metanol (metylalkohol) (MeOH)

2905 11 00

3 300,10

Ton

IBC-behållare (Intermediate Bulk Container)

—

i polymerer: 3925 10 00

—

i stål, eller rostfritt stål:

7309 00

7310 10

42 455,19

Ton

Plasthinkar

3923 90 90

3926 90

67 003,64

Ton

 

 

 

 

ARBETSKRAFT

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

23,01

Arbetstimme

ENERGI

Uppgiftskällor:

Elektricitet: Ministério de Minas e Energia i Brasilien (108); Vatten: Sanel Brazil (109); Gas: Ministério de Minas e Energia i Brasilien (110), metoden föreslogs av Förenta staternas energiministerium (111), på grundval av kostnaden för den gas som behövs för produktionen

Elektricitet

Ej tillämpligt

1,08

kWh

Vatten

Ej tillämpligt

13,36

m3

Ånga

Ej tillämpligt

206 – 252

Ton

BIPRODUKTER

Metanol (metylalkohol) (MeOH)

2905 11 00

3 300,10

Kg

(106)  https://connect.spglobal.com/.

(107)  www.macmap.org.

(108)  https://www.gov.br/mme/pt-br/assuntos/secretarias/sntep/publicacoes/boletins-mensais-de-energia/boletins%20anos%20anteriores/2024/english.

(109)  https://www.sanel.eco.br/legislacao-e-tarifas/.

(110)  https://www.gov.br/mme/pt-br/assuntos/secretarias/sntep/publicacoes/boletins-mensais-de-energia/boletins%20anos%20anteriores/2024/english.

(111)  https://www1.eere.energy.gov/manufacturing/tech_assistance/pdfs/steam15_benchmark.pdf. Metoden avser kostnaden för mättad ånga vid typiska värden för drifttryck och matarvattentemperatur. Vid tillämpningen av metoden användes en beräkning på grundval av varje företags användning av tryck och temperatur.

(157)

Kommissionen inkluderade ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp uttryckte kommissionen de produktionsomkostnader som de exporterande producenter som ingår i urvalet hade för produktionen av den undersökta produkten som en procentandel av den faktiska kostnaden för de råvaror som använts och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna produktionsomkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna produktionsomkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna produktionsomkostnaderna.

3.2.5.3.   Råvaror

(158)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till förordning (EU) 2015/755 (112). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skälen 132 och 133 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(159)

När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska kostnader en försumbar andel (mindre än 2 %) av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna.

(160)

För att fastställa det icke snedvridna priset för råvaror enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen använde kommissionen det cif-värde som registrerats i importstatistiken i det representativa landet, enligt uppgift i GTA. De relevanta importtullarna, som finns tillgängliga i MacMap, lades till cif-värdena.

(161)

Kommissionen fastställde de samarbetsvilliga exporterande producenternas transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

3.2.5.4.   Arbetskraft

(162)

Internationella arbetsorganisationen (ILO) offentliggör detaljerad information om lönerna inom olika ekonomiska sektorer i Brasilien. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken för år 2024 från ILOSTAT för genomsnittliga arbetskraftskostnader i Brasiliens tillverkningssektor, motsvarande den statistiska näringsgrensindelningen, vanligen kallad Nace, som omfattar arbetskraftskostnader vid tillverkning av andra organiska baskemikalier (113).

(163)

Enligt noteringen menade Lanxess att den officiella nationella statistik för Brasilien som offentliggörs av Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística (IBGE) borde användas i stället för uppgifter från ILOSTAT för referensvärdet för arbete i Brasilien. Kommissionen undersökte de uppgifter som Lanxess hade lämnat och konstaterade att de tillgängliga statistiska uppgifterna från IBGE inte överlappade undersökningsperioden och att de därför ansågs mindre lämpliga än uppgifterna från ILOSTAT för 2024, som åtminstone omfattar hälften av undersökningsperioden. Därför avvisades detta påstående.

3.2.5.5.   Elektricitet

(164)

Elpriset för företag (industriella användare) i Brasilien offentliggörs av landets Ministério de Minas e Energia. Kommissionen använde uppgifterna om industripriserna på el i motsvarande förbrukningsintervall i BRL/kWh som offentliggjordes den 14 juli 2025, för 2024 (114).

3.2.5.6.   Vatten

(165)

Kommissionen använde den genomsnittliga vattenkostnad i Brasilien som togs ut av Sanel Brazil (115) för 2025, dvs. 13,36 CNY/m3.

3.2.5.7.   Ånga

(166)

Kommissionen beräknade priset på ånga i Brasilien under undersökningsperioden med hjälp av den metod som föreslagits av Förenta staternas energiministerium (116), på grundval av kostnaden för den gas som krävs för att producera ånga. Det resulterande genomsnittliga priset för undersökningsperioden är 206–252 CNY/ton.

3.2.5.8.   Biprodukter

(167)

För att fastställa referensvärdet för biprodukter använde kommissionen förhållandet mellan biprodukternas värde och den ursprungliga råvarans värde, enligt de exporterande producenternas redovisningssystem, och tillämpade denna kvot på det referensvärde som erhållits från GTA.

3.2.5.9.   Produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst

(168)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(169)

De samarbetsvilliga exporterande producenternas produktionsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(170)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst stödde sig kommissionen på de finansiella uppgifterna för 2024 för företag som anges i skäl 153, vilka hämtades från Orbis.

Beräkning

(171)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(172)

Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Uppgifterna om förbrukningsmängder verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.5.3.

(173)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst och avskrivningar (se skälen 169–170).

(174)

Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, uttryckta som procentandel av kostnaden för sålda varor, lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 21,0 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 20,0 %.

(175)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

3.3.   Exportpris

(176)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenter som ingår i urvalet skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående företag som fungerade som importörer.

(177)

För de exporterande producenter som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(178)

För den exporterande producent som exporterade den berörda produkten till unionen via ett närstående företag som fungerade som importör fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall gjordes justeringar av priset för alla omkostnader som hade tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt förväntad vinst (4,6 %), dvs. vinsten för den samarbetsvilliga icke-närstående importören.

3.4.   Jämförelse

(179)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik, och ii) ta hänsyn till olikheter i de faktorer som påstods och konstaterades påverka priserna och därmed prisernas jämförbarhet.

3.4.1.   Justeringar av normalvärdet

(180)

Såsom förklaras i skäl 171 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med det belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som ansågs skäliga för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik.

3.4.2.   Justeringar av exportpriset

(181)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: frakt-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader.

(182)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader och bankavgifter.

3.5.   Dumpningsmarginaler

(183)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(184)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

Företag

Preliminär dumpningsmarginal (%)

Jiyuan Qingyuan Water Treatment Co., Ltd.

210,4

Nantong Uniphos Chemicals Co., Ltd.

219,4

Shandong Taihe Technologies Co., Ltd.

182,9

(185)

För de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för de exporterande producenter som ingick i urvalet, i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen.

(186)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 210,4 %.

(187)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av klaganden.

(188)

Graden av samarbetsvilja är i detta fall hög eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde mer än 80 % av den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det samarbetsvilliga företag i urvalet som hade den högsta dumpningsmarginalen, dvs. till 219,4 %.

(189)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

Företag

Preliminär dumpningsmarginal (%)

Jiyuan Qingyuan Water Treatment Co., Ltd.

210,4

Nantong Uniphos Chemicals Co., Ltd.

219,4

Shandong Taihe Technologies Co., Ltd.

182,9

Samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet

200,4

Alla övriga kinesiska exporterande producenter

219,4

4.   SKADA

4.1.   Definition av unionsindustrin och unionens produktion

(190)

Den likadana produkten tillverkades av en enda unionsproducent, Lanxess, under undersökningsperioden. Detta företag utgör därmed unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(191)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring [7 200–9 600] ton under undersökningsperioden. Kommissionen grundade denna siffra på klagandens kontrollerade svar på frågeformuläret.

4.2.   Förbrukning i unionen

(192)

Kommissionen grundade denna siffra på klagandens kontrollerade svar på frågeformuläret och på de svar i stickprovsförfarandet som lämnats av de samarbetsvilliga kinesiska producenterna, som stod för hela importen från Kina under skadeundersökningsperioden.

(193)

Förbrukningen i unionen (117) utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Total förbrukning i unionen

[12 100 –16 200 ]

[11 500 –15 300 ]

[12 200 –16 300 ]

[11 300 –15 000 ]

Index

100

95

100

93

Källa:

Lanxess, samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenter

(194)

Förbrukningen i unionen minskade med 5 % mellan 2022 och 2023 och återgick 2024 till nivåer som var nästan identiska med dem år 2022. Under undersökningsperioden minskade sedan förbrukningen till de nivåer som hade konstaterats 2023. Variationerna under 2022 och 2023 återspeglar effekterna av störningar i handeln efter covid-19. Under 2022 byggde unionens användare av PBTC upp lager med tanke på eventuell försörjningsbrist, vilket ledde till en artificiell och tillfällig ökning av förbrukningen.

(195)

Samtidigt som förbrukningen av PBTC i unionen sjönk till 7 % under 2022 års nivåer under undersökningsperioden, pekar denna utveckling snarare på en återgång till en normal situation, med tanke på att förbrukningsnivåerna under 2022 berodde på en förhöjd lagring på grund av covid-19.

(196)

Under alla omständigheter visar en övergripande bild av skadeundersökningsperioden att förbrukningen i unionen har varit relativt stabil, med variationer från ett år till ett annat som till stor del haft att göra med ökningar eller minskningar av det lagrade materialet.

4.3.   Import från Kina

4.3.1.   Volym och marknadsandel för importen från Kina

(197)

Import av den berörda produkten klassificeras enligt KN-nummer 2931 49 80 . Detta är emellertid ett restnummer för ”andra organiska-oorganiska föreningar”, som omfattar fler kemiska föreningar än den produkt som berörs av denna undersökning. Eftersom det inte fanns någon detaljerad statistik eller något annat tillförlitligt referensvärde för att uppskatta importvolymen från Kina, använde kommissionen exportförsäljningsuppgifterna för skadeundersökningsperioden som grund för importvolymerna, vilka tillhandahölls av de samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenterna i deras svar i stickprovsförfarandet. Kommissionen drog slutsatsen att graden av samarbetsvilja var hög i detta fall, eftersom de rapporterade volymerna var högre än de importvolymer som klaganden hade uppskattat.

(198)

Marknadsandelen för importen från Kina fastställdes på samma grund som importvolymerna.

(199)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Importvolym från Kina (ton)

6 742

9 318

9 703

9 290

Index

100

138

144

138

Marknadsandel (%)

[38 –51 ]

[56 –75 ]

[55 –74 ]

[57 –76 ]

Index

100

146

143

148

Källa:

Svar i stickprovsförfarandet från de samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenterna.

(200)

I absoluta tal ökade importen från Kina under skadeundersökningsperioden med över 2 500 ton, vilket är [18–20] % av den totala förbrukningen i unionen under undersökningsperioden. Den totala marknadsandelen för importen från Kina ökade markant från redan höga [38–51] % under 2022 till [57–76] % under undersökningsperioden. Totalt sett ökade importen från Kina med 38 % under undersökningsperioden jämfört med 2022.

4.4.   Priser på importen från Kina, prisunderskridande och prisnedgång

(201)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av svaren i stickprovsförfarandet från de kinesiska exporterande producenter som samarbetade i undersökningen. Prisunderskridandet för importen under undersökningsperioden fastställdes på grundval av svaren på frågeformuläret från de exporterande producenter som ingick i urvalet och unionsproducenten samt svaren från icke-närstående importörer (med avseende på kostnaderna efter import).

(202)

Det vägda genomsnittliga priset för importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Import från Kina

2 134

1 229

1 011

976

Index

100

58

47

46

Källa:

Svar i stickprovsförfarandet från de samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenterna.

(203)

Det genomsnittliga priset på importen från Kina minskade drastiskt från 2 134 euro/ton under 2022 till 1 229 euro/ton under 2023, och sjönk ytterligare under 2024 och under undersökningsperioden, nämligen till 1 011 euro/ton respektive 976 euro/ton.

(204)

Under skadeundersökningsperioden minskade det genomsnittliga enhetspriset på den dumpade importen från Kina med 54 %. Redan i början av skadeundersökningsperioden var priset på importen från Kina lägre än de observerade försäljningspriserna i unionen, vilket framgår av tabellerna 4 och 8. Från och med 2023 och utan avbrott fram till slutet av skadeundersökningsperioden blev emellertid prisskillnaden ännu större (t.ex. under undersökningsperioden låg de kinesiska priserna [35–45] % under unionens försäljningspriser).

(205)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

a)

de vägda genomsnittliga försäljningspriser per produkttyp som unionsproducenten debiterade icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik, och

b)

motsvarande vägda genomsnittliga priser per produkttyp för importen från de samarbetsvilliga kinesiska producenterna i urvalet till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import.

(206)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för unionsproducenten. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 20 % och 40 % för importen från Kina på unionsmarknaden.

(207)

Kommissionen konstaterade dessutom att den dumpade importen också ledde till en betydande prisnedgång (vilket återspeglades i den minskade lönsamheten) under undersökningsperioden, när unionsindustrin sålde PBTC till priser som understeg dess produktionskostnad.

4.5.   Unionsindustrins ekonomiska situation

4.5.1.   Allmänna anmärkningar

(208)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(209)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i unionsproducentens verifierade svar. Kommissionen utvärderade även de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i unionsproducentens svar på frågeformuläret.

(210)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(211)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

4.5.2.   Makroekonomiska indikatorer

4.5.2.1.   Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(212)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Produktionsvolym (ton)

[10 600 –14 200 ]

[5 900 –7 800 ]

[7 600 –10 100 ]

[7 200 –9 600 ]

Index

100

55

71

68

Produktionskapacitet (ton)

[15 700 –21 100 ]

[15 400 –20 600 ]

[15 500 –20 800 ]

[15 500 –20 700 ]

Index

100

98

99

98

Kapacitetsutnyttjande (%)

[60 –70 ]

[32 –42 ]

[40 –50 ]

[38 –48 ]

Index

100

57

72

69

Källa:

Lanxess.

(213)

Produktionen av den likadana produkten i unionen uppvisade en tydlig nedåtgående trend vid en jämförelse av år 2022 med resten av skadeundersökningsperioden, med en minskning av produktionen med omkring 30–45 % mellan 2023 och undersökningsperioden. Produktionsnivåerna förbättrades mellan 2024 och undersökningsperioden, jämfört med 2023, men detta kan tillskrivas det faktum att förbrukningen ökade efter det att användarna under 2023 hade förbrukat en stor del av de lager som de hade byggt upp under 2022. Under alla omständigheter nådde unionsindustrins produktionsnivåer, mellan 2024 och undersökningsperioden, endast omkring 70 % av de produktionsvolymer som observerades i början av skadeundersökningsperioden.

(214)

Produktionskapaciteten förblev stabil under skadeundersökningsperioden, med endast en liten minskning på 1–2 % mellan 2023 och undersökningsperioden, vilket ger vid handen att den enda unionsproducenten varken lade ner eller installerade någon ytterligare kapacitet.

(215)

Kapacitetsutnyttjandet uppvisade, i linje med produktionsutvecklingen (se skäl 213), en betydande minskning efter 2022 och förblev konstant lågt fram till undersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet sjönk till långt under 50 % under 2023 och låg kvar på endast [38–48] % under undersökningsperioden.

4.5.2.2.   Försäljningsvolym och marknadsandel

(216)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Sammanlagd försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)

[6 500 –8 700 ]

[3 700 –5 000 ]

[4 100 –5 500 ]

[3 500 –4 700 ]

Index

100

57

63

54

Marknadsandel (%)

[45 –60 ]

[27 –36 ]

[28 –37 ]

[26 –35 ]

Källa:

Lanxess.

(217)

Unionsproducentens försäljningsvolym visar en betydande minskning mellan början av skadeundersökningsperioden (2022) och resten av skadeundersökningsperioden (2023–undersökningsperioden). Medan försäljningsvolymen var [6 500–8 700] ton 2022 minskade den kraftigt under åren därefter, och försäljningsvolymen under undersökningsperioden var bara omkring hälften av de kvantiteter som unionsproducenten sålde 2022.

(218)

När det gäller utvecklingen av unionsindustrins marknadsandel syntes den övergripande negativa trenden tydligt under hela skadeundersökningsperioden, medan förlusten av marknadsandelar var mest slående på årsbasis mellan 2022 och återstoden av skadeundersökningsperioden, när unionsindustrins marknadsandel minskade från [45–60] % (2022) till [27–35] % under perioden mellan 2023 och undersökningsperioden.

(219)

Förlusten av marknadsandelar tillsammans med sjunkande produktions- och verksamhetsnivåer berodde på den dumpade importen av PBTC från Kina, som vann marknadsandelar (se skäl 200) på bekostnad av den enda unionsproducenten.

4.5.2.3.   Tillväxt

(220)

Förbrukningen i unionen minskade med 7 % under skadeundersökningsperioden, samtidigt som unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade i mycket högre takt, med 46 %. Följaktligen förlorade unionens industri marknadsandelar till den nu dominerande importen från Kina.

4.5.2.4.   Sysselsättning och produktivitet

(221)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Antal anställda

[45 –50 ]

[30 –35 ]

[30 –35 ]

[30 –35 ]

Index

100

69

71

70

Produktivitet (enhet/anställd)

[200 –300 ]

[150 –250 ]

[200 –300 ]

[200 –300 ]

Index

100

80

101

97

Källa:

Lanxess.

(222)

Under skadeundersökningsperioden minskade sysselsättningen i unionen med 30 %, medan produktiviteten endast minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden, eftersom minskningen av sysselsättningsnivåerna huvudsakligen motsvarade den minskade produktionen under perioden (med undantag för 2023, då den kraftiga produktionsminskningen ännu inte åtföljdes av personalnedskärningar).

4.5.2.5.   Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(223)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från Kina.

(224)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

4.5.3.   Mikroekonomiska indikatorer

4.5.3.1.   Priser och faktorer som påverkar priserna

(225)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenten tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen (euro/ton)

[2 300 –3 000 ]

[1 800 –2 300 ]

[1 400 –1 900 ]

[1 400 –1 900 ]

Index

100

78

61

62

Produktionskostnad per enhet (euro/ton)

[2 300 –3 100 ]

[2 400 –3 200 ]

[1 900 –2 600 ]

[2 000 –2 700 ]

Index

100

102

83

88

Källa:

Lanxess.

(226)

Tabellen ovan visar utvecklingen av försäljningspriset per enhet på unionsmarknaden och motsvarande produktionskostnad.

(227)

De genomsnittliga försäljningspriserna var lägre än de genomsnittliga produktionskostnaderna per enhet redan under 2022. Efter användarindustrins lagerminskningar och ytterligare tryck från den dumpade importen försämrades situationen för unionsproducenten ytterligare. Denna försämring ledde till att unionsproducentens försäljningspriser sänktes, till priser som var betydligt lägre än produktionskostnaderna, särskilt mellan 2023 och undersökningsperioden.

(228)

Denna prisnedgång inträffade under omständigheter där försäljningspriset sjönk ännu mer, trots att produktionskostnaderna korrigerades efter 2023 när energikrisen upphörde, vilket framgår av tabell 8. Sammantaget minskade produktionskostnaderna med 12 % under undersökningsperioden och jämfört med 2022, samtidigt som det genomsnittliga försäljningspriset sjönk ännu mer, närmare bestämt med 38 %. Till följd av detta gick unionsproducenten med betydande förlust under perioden mellan 2023 och undersökningsperioden.

4.5.3.2.   Arbetskraftskostnader

(229)

Unionsproducentens genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro)

[64 000 –85 500 ]

[61 000 –81 600 ]

[62 500 –83 600 ]

[63 600 –85 100 ]

Index

100

95

98

99

Källa:

Lanxess.

(230)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd var relativt stabil under skadeundersökningsperioden och minskade med 5 % respektive 2 % under 2023–2024 jämfört med 2022, för att sedan i huvudsak återgå till 2022 års nivåer under undersökningsperioden.

4.5.3.3.   Lagerhållning

(231)

Unionsproducentens lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Utgående lager (ton)

[600 –700 ]

[700 –1 000 ]

[800 –1 000 ]

[1 000 –1 300 ]

Index

100

134

140

177

Utgående lager som andel av produktionen (%)

5

13

10

14

Källa:

Lanxess.

(232)

Utgående lager vid årets slut som andel av produktionen ökade från 5 % under 2022 till 13 % under 2023 och till och med till 14 % under undersökningsperioden, när inverkan av den dumpade importen från Kina hade störst effekt under skadeundersökningsperioden.

4.5.3.4.   Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(233)

Unionsproducentens lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Lönsamhet vid försäljning i unionen till icke-närstående kunder (% av omsättningen)

[0 –4 ]

[–24 ]–[–32 ]

[–27 ]–[–36 ]

[–32 ]–[–42 ]

Kassaflöde (euro)

[450 000 –550 000 ]

[–3 500 000 ]–[–4 500 000 ]

[–4 000 000 ]–[–5 000 000 ]

[–5 000 000 ]–[–6 000 000 ]

Investeringar (euro)

[300 000 –400 000 ]

[240 000 –340 000 ]

[90 000 –130 000 ]

[40 000 –80 000 ]

Index

100

81

30

16

Räntabilitet (%)

[–7 ]–[–10 ]

[– 138 ]–[– 184 ]

[– 154 ]–[– 206 ]

[– 200 ]–[– 267 ]

Källa:

Lanxess.

(234)

Kommissionen fastställde lönsamheten för den enda unionsproducenten genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. Under 2022 påverkade störningarna i leveranskedjorna exporten från Kina och minskade utbudet av PBTC. År 2022, då Lanxess redan tvingades hantera betydande importvolymer från Kina, uppvisade företaget endast en liten vinst. Med början 2023 blev situationen följaktligen ohållbar för unionsproducenten, eftersom den ställdes inför minskade försäljningsvolymer och priser långt under produktionskostnaderna, vilket ledde till en mycket förlustbringande situation under perioden mellan 2023 och undersökningsperioden.

(235)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducentens förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Analysen av kassaflödet (netto) visade en betydande nedgång 2023, som fortsatte fram till slutet av skadeundersökningsperioden, i linje med den trend som observerats för andra viktiga skadeindikatorer.

(236)

Investeringarna minskade också från och med 2023. Under hela skadeundersökningsperioden minskade Lanxess investeringar kraftigt (med 84 %) och var huvudsakligen kopplade till underhåll av maskinerna. Den dramatiska minskningen av investeringarna mellan 2023 och undersökningsperioden speglade utvecklingen av olönsam försäljning av PBTC i unionen.

(237)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Mot bakgrund av den utveckling som beskrivs ovan minskade den kontinuerligt från 2022 till och med slutet av skadeundersökningsperioden.

(238)

När det gäller kapitalanskaffningsförmågan har det på grund av det försämrade företagsklimatet blivit betydligt dyrare och svårare för unionsindustrin att anskaffa kapital. Kommissionen anser hur som helst att förmågan att anskaffa kapital inte på något sätt skulle påverka skadebedömningen i detta fall.

4.6.   Slutsats om skada

(239)

De viktigaste makroindikatorerna visade en negativ utvecklingstrend under skadeundersökningsperioden: unionens produktionsvolym minskade med 32 %, kapacitetsutnyttjandet med 31 %, unionens försäljningsvolym med 46 % och sysselsättningen med 30 %. Dessa indikatorer minskade dramatiskt, framför allt från och med 2023, och denna negativa trend kvarstod under återstoden av skadeundersökningsperioden.

(240)

En liknande bild kan beskrivas när det gäller mikroindikatorerna. Lönsamheten för försäljningen i unionen var (något) positiv under 2022 men minskade sedan, och unionsindustrin började gå med förlust från och med 2023. På samma sätt var kassaflödet positivt i början av skadeundersökningsperioden, men blev negativt från och med 2023. Utgående lager vid årets slut som andel av produktionen ökade med över 10 % från och med 2023 när inverkan av den ökande importen från Kina blev ohållbar för unionsindustrin.

(241)

Importvolymerna från Kina ökade med 38 % under skadeundersökningsperioden. I en situation där den årliga förbrukningen minskade med mer än 1 000 ton under skadeundersökningsperioden ökade den årliga importen från Kina med mer än 2 500 ton under samma period, vilket ledde till att marknadsandelen för exporten från Kina (som omfattade Lanxess och kinesiska exportörer) ökade på motsvarande sätt, eftersom de kinesiska priserna väsentligt underskred unionsindustrins priser under skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden var prisunderskridandemarginalerna för exportörerna från det berörda landet betydande och låg på 20–40 % (vilket beskrivs i skäl 206).

(242)

Den dumpade lågprisimporten från Kina ledde också till en betydande prisnedgång för unionsindustrin. Unionsindustrin kunde därför inte ens sälja till priser som täckte dess produktionskostnader (trots de minskade kostnaderna efter 2023), utan började gå med förlust 2023.

(243)

Under skadeundersökningsperioden minskade nettoinvesteringarna med otroliga 84 % och räntabiliteten och kassaflödet blev negativa från och med 2023, medan antalet anställda minskade med 30 % under samma period. Av detta följer att unionsindustrin står inför ett existentiellt hot på grund av det ökade flödet av dumpad import, eftersom Lanxess redan har minskat sin arbetsstyrka avsevärt.

(244)

Den negativa utvecklingen av de finansiella indikatorerna som vinst, kassaflöde och räntabilitet har påverkat unionsindustrins förmåga att göra betydande investeringar, vilket har hämmat dess tillväxt.

(245)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

5.   ORSAKSSAMBAND

(246)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från Kina vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från Kina inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer var import från övriga tredjeländer, unionsproducentens exportresultat, inverkan av variationerna i råvarukostnaderna och efterfrågan på unionsmarknaden.

5.1.   Verkningar av den dumpade importen

(247)

Importvolymerna från Kina ökade med 38 % under skadeundersökningsperioden, från 6 742 ton 2022 till 9 290 ton under undersökningsperioden. Denna väsentliga ökning, såsom förklaras i skäl 200, sammanföll med en minskning av den inhemska förbrukningen med 7 % samtidigt som unionsproducentens inhemska försäljning sjönk med 46 % under samma period.

(248)

Till följd av detta ökade den kinesiska marknadsandelen under skadeundersökningsperioden från [38–51] % till [57–76] %. Samtidigt minskade unionsindustrins marknadsandel med samma andel (eftersom unionsmarknaden i huvudsak endast betjänas av Lanxess och kinesiska exporterande producenter), från [45–60] % till endast [26–35] % under undersökningsperioden.

(249)

Redan i början av skadeundersökningsperioden var unionsproducenten, trots avbrott i leveranskedjorna och extraordinära lagernivåer från köparnas sida, tvungen att möta betydande import från Kina. Effekterna av den dumpade importen blev ännu mer akuta från 2023 och framåt, eftersom denna import fortsatte att öka sin marknadsandel och utöva allt större prispress på den förlustdrabbade unionsindustrin. Även om unionsproducenten fortfarande lyckades uppnå blygsamma vinster under 2022 blev trycket från de ökande importvolymerna till dumpade priser som var betydligt lägre än unionsproducentens produktionskostnader ohållbart för unionsindustrin under den efterföljande perioden. Unionens industri kunde inte höja sitt försäljningspris för att täcka produktionskostnaderna, eftersom den var utsatt för illojal konkurrens från import av PBTC från Kina. För att minska förlusterna vad gäller produktionsvolymer och marknadsandelar tvingades unionsproducenten sänka priserna på bekostnad av sin lönsamhet. Unionsindustrin har gått med stora förluster sedan 2023. Den dumpade importen från Kina ledde därför till att unionsindustrins priser sänktes i den mening som avses i artikel 3.3 i grundförordningen.

(250)

Mot bakgrund av det som nämns ovan fastställde kommissionen preliminärt att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit hade orsakats av den dumpade importen från Kina i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen. Denna skada yttrade sig i både volymeffekter och priseffekter.

5.2.   Verkningar av andra faktorer

5.2.1.   Import från tredjeländer

(251)

Enligt klagomålet förekom det, förutom från Kina, försumbar import (omkring 0,1 % av förbrukningen i unionen) från Indien under undersökningsperioden. Importen från Kina utgör därför i huvudsak den enda alternativa försörjningskällan för den undersökta produkten i unionen. Eftersom importvolymerna från tredjeländer i stort sett är obefintliga kunde de inte rimligen påverka orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan för unionens industri.

5.2.2.   Unionsindustrins exportresultat

(252)

Unionsproducentens exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Unionsproducentens exportresultat

 

2022

2023

2024

Undersökningsperiod

Exportvolym (ton)

[500 –700 ]

[300 –400 ]

[350 –450 ]

[350 –450 ]

Index

100

63

59

61

Genomsnittligt pris (euro/ton)

[2 400 –3 200 ]

[2 100 –2 800 ]

[1 400 –1 900 ]

[1 400 –1 900 ]

Index

100

88

59

58

Källa:

Lanxess.

(253)

I likhet med produktionsvolymerna och den inhemska försäljningen minskade unionsindustrins exportvolymer betydligt under skadeundersökningsperioden, främst från och med 2023. Exportpriserna följde dessutom samma utveckling som priserna på unionsmarknaden.

(254)

Exporten till icke-närstående kunder var dock endast ungefär 7–10] % av unionsindustrins totala försäljning i unionen, och stod för cirka 5 % av dess produktion under skadeundersökningsperioden. Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att även om unionsindustrins exportresultat bidrog till den väsentliga skadan, försvagade det inte orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som konstaterats.

5.2.3.   Efterfrågan i unionen

(255)

Unionsmarknaden minskade visserligen med 7 % under skadeundersökningsperioden, men den var i stort sett stabil under åren före undersökningsperioden. Under normala konkurrensförhållanden skulle försäljningsvolymen på en krympande marknad ha minskat i lika stor utsträckning för alla marknadsaktörer. I detta fall ökade dock importen från Kina sin marknadsandel på unionsmarknaden med ytterligare [20–25] procentenheter under skadeundersökningsperioden, till nackdel för unionsindustrin, vars marknadsandel minskade i samma utsträckning under samma period. Den minskade efterfrågan vållade därmed inte unionsindustrin väsentlig skada i detta fall.

5.2.4.   Variationer i råvarukostnaderna

(256)

Råvarupriserna påverkar oundvikligen priserna på alla produkter. I detta fall kunde unionsproducenten höja försäljningspriserna för att absorbera de stigande produktionskostnaderna och uppnå vissa vinstnivåer i början av skadeundersökningsperioden. Från och med 2023, och trots den gradvisa nedåtgående utvecklingen av råvarupriserna, har Lanxess dock tvingats sälja PBTC till priser som ligger under kostnaderna, till följd av det ökade inflödet av aggressivt prissatt kinesisk PBTC. Oförmågan att föra över kostnadsökningarna och den kraftigt sjunkande lönsamheten var endast ett tecken på den skada som den dumpade importen vållade, snarare än på en självförvållad försämring av resultaten. Variationer i råvarukostnaderna under skadeundersökningsperioden kan därför inte anses försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit.

5.3.   Slutsats om orsakssamband

(257)

Ett orsakssamband fastställdes mellan den dumpade importen från Kina, å ena sidan, och den skada som unionsindustrin lidit, å den andra. Det fanns ett tidsmässigt samband mellan den betydande ökningen av den dumpade importens volym och marknadsandel och unionsindustrins försämrade resultat, särskilt från 2023 och framåt. På en marknad med minskad efterfrågan urholkade de ökade volymerna dumpad import unionsindustrins rörelsevinstmarginal och unionsindustrins förmåga att sätta priser på en nivå som kunde absorbera produktionskostnaderna, vilket tydligt visar att det förekom en prisnedgång. Denna situation ledde till att unionsproducenten gick med förlust från 2023 och framåt.

(258)

Kommissionen har undersökt andra möjliga faktorer som kan ha påverkat unionsindustrins situation. Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av dessa faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar.

(259)

När det gäller verkningarna av import från övriga tredjeländer drog kommissionen slutsatsen att sådan import, med undantag för oväsentlig import från Indien, inte förekom (se skäl 251). Denna omständighet kunde därför inte rimligen ha vållat unionsindustrin någon skada. På samma sätt var exporten till icke-närstående kunder endast en begränsad del av unionsindustrins totala försäljning (se skäl 254) och även om unionsindustrins exportresultat kan ha bidragit till den väsentliga skadan, försvagade det inte orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den konstaterade skadan.

(260)

Slutligen hade varken variationerna i råvarupriserna eller en liten minskning av förbrukningen i unionen under skadeundersökningsperioden orsakat den väsentliga skadan. Den dumpade importens press på försäljningspriserna återspeglades i unionsindustrins oförmåga att ens föra över de minskade produktionskostnaderna. Unionsindustrins betydande förlust av marknadsandelar på unionsmarknaden, trots en endast måttligt minskande efterfrågan, är snarare ett bevis på prisnedgången till följd av ökande volymer av lågprisimport från Kina och den skada som den dumpade importen vållat.

(261)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna (importen från övriga länder, unionsindustrins exportresultat, varierande råvarukostnader och minskad efterfrågan), enskilt eller tillsammans, inte mildrade eller bröt orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan består av en minskad marknadsandel, minskad produktion, minskat kapacitetsutnyttjande, minskade sysselsättningsnivåer, minskad lönsamhet, minskade utgående lager, minskat kassaflöde och minskad räntabilitet. Såsom förklaras i skäl 249 drabbades unionsindustrin dessutom av sjunkande priser till följd av den dumpade importen från Kina.

6.   ÅTGÄRDERNAS NIVÅ

6.1.   Målprisunderskridandemarginal

(262)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(263)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna samt forskning och utveckling (FoU) och innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(264)

Den enda unionsproducentens vinst under skadeundersökningsperioden var lägre än 6 % och ingen styrkt lönsamhet angavs för perioden före detta. Inget av dessa år skulle därför kunna användas för att beräkna ett vinstmål enligt artikel 7.2c i grundförordningen. Dessutom framförde inte unionsproducenten några underbyggda påståenden om uteblivna investeringar eller kostnader för forskning och utveckling och innovationskostnader. Mot bakgrund av dessa omständigheter använde sig kommissionen av det lägsta vinstmålet på 6 %, som lades till unionsindustrins faktiska produktionskostnader för att fastställa det icke-skadevållande priset.

(265)

Eftersom inga underbyggda påståenden gjordes i enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen angående nuvarande eller framtida kostnader som är en följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa eller de förtecknade ILO-konventionerna, lades inga ytterligare kostnader till det på detta sätt fastställda icke-skadevållande priset.

(266)

Kommissionen fastställde därefter målprisunderskridandemarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som unionsproducenten sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(267)

Målprisunderskridandemarginalen för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i det berörda landet” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import i avsnitt 3.5.

Företag

Målprisunderskridandemarginal (%)

Jiyuan Qingyuan Water Treatment Co., Ltd.

105,6

Nantong Uniphos Chemicals Co., Ltd.

119,0

Shandong Taihe Technologies Co., Ltd.

104,9

Samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet

109,7

Alla övriga kinesiska exporterande producenter

119,0

(268)

I det aktuella ärendet hävdade klaganden att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen huruvida dumpningsmarginalen för de exporterande producenter som ingick i urvalet skulle bli högre än deras målprisunderskridandemarginal.

6.2.   Råvarurelaterade snedvridningar

(269)

Klaganden har tillhandahållit tillräcklig bevisning i klagomålet för att det föreligger råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen i Kina med avseende på den berörda produkten. Enligt uppgifterna i klagomålet omfattas fosfortriklorid, som står för mer än 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten, av återbetalning av mervärdesskatt på 0 % i Kina.

(270)

I likhet med vad som meddelades i tillkännagivandet om inledande, innehöll kommissionens undersökning en granskning av de påstådda snedvridningarna och andra eventuella snedvridningar i Kina som omfattas av artikel 7.2a i grundförordningen.

(271)

Kommissionen identifierade först de huvudsakliga råvaror som används vid produktionen av den berörda produkten av var och en av de exporterande producenter som ingår i urvalet. De tre exporterande producenterna i urvalet använder inte fosfortriklorid som råvara för att producera PBTC. I stället köper de DMPI, som är en kemikalie som framställs av fosfortriklorid och metanol. Fosfortriklorid är således en råvara i tidigare led för PBTC, eftersom det är en råvara som ingår i DMPI, som är den huvudsakliga råvaran i PBTC. Även om de exporterande producenterna i urvalet inte köper fosfortriklorid gynnas de ändå av eventuella råvarurelaterade snedvridningar som påverkar fosfortriklorid.

(272)

Råvaror som står för minst 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten beaktas med tanke på de snedvridningar som omfattas av artikel 7.2a. Kommissionen identifierade först produktionsfaktorerna för varje exporterande producent som ingick i urvalet. Först fastställde kommissionen hur mycket fosfortriklorid som krävs för att producera ett ton DMPI, med hjälp av uppgifter från klaganden om dess egen produktionsprocess för DMPI, inklusive råvaror, energi, arbetskraft och produktionsomkostnader. Därefter slog kommissionen fast, på grundval av de förbrukningskvoter som tillhandahållits av de exporterande producenterna i urvalet och med användning av icke snedvridna priser i Brasilien för varje produktionsfaktor och för varje exporterande producent som ingick i urvalet, hur stor del av produktionskostnaden för PBTC som DMPI stod för. Slutligen tillämpade kommissionen den procentandel av produktionskostnaden för DMPI som fosfortriklorid stod för på den procentandel av produktionskostnaden för PBTC som DMPI stod för. Därigenom kunde kommissionen konstatera att fosfortriklorid stod för mer än 17 % av produktionskostnaden för PBTC för var och en av de tre exporterande producenter som ingick i urvalet.

(273)

Kommissionen undersökte därefter om priset på fosfortriklorid är snedvridet genom någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 7.2a i grundförordningen: dubbla system för prissättning, exportskatter, tilläggsskatt på export, exportkvoter, exportförbud, skattemässiga exportavgifter, licenskrav, minimipriser vid export, nedsättning eller indragning av mervärdesskatteåterbetalning, restriktioner avseende tullklareringsplats för exportörer, förteckning över kvalificerade exportörer, skyldigheter på den inhemska marknaden samt gruvrättigheter för bestämda ändamål. För detta ändamål använde kommissionen en webbplats om kinesiska mervärdesskattesatser (118) som bekräftade att fosfortriklorid omfattades av 13 % mervärdesskatt och att återbetalningen av mervärdesskatt vid export var 0 % under undersökningsperioden.

(274)

Därefter jämförde kommissionen priset på fosfortriklorid med priserna på den representativa internationella marknaden. Eftersom ingen av de exporterande producenter som ingick i urvalet köpte fosfortriklorid använde kommissionen offentligt tillgängliga uppgifter om kinesiska kemiska priser (119) som visade att de kinesiska priserna för fosfortriklorid under undersökningsperioden i genomsnitt var 5 714 CNY. Kommissionen jämförde detta pris med GTA:s importstatistik över import av fosfortriklorid från alla länder till alla länder under undersökningsperioden, vilket gav ett vägt genomsnittspris på 11 136 CNY. Eftersom de kinesiska priserna på fosfortriklorid var 51 % av de internationella importpriserna drog kommissionen slutsatsen att priserna i Kina var betydligt lägre än priserna på den representativa internationella marknaden.

(275)

Kommissionen drog därför slutsatsen att fosfortriklorid var föremål för en snedvridning i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen.

6.2.1.   Unionens intresse enligt artikel 7.2b i grundförordningen

(276)

I enlighet med artikel 7.2b i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde slå fast att det ligger i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse baserades på en bedömning av all information som var relevant för denna undersökning, däribland exportlandets outnyttjade kapacitet, konkurrensen om råvaror och effekterna på unionsföretagens leveranskedjor.

(277)

Kommissionen inhämtade aktivt information från berörda parter för att avgöra om punkt 2 eller 2a i grundförordningen ska tillämpas. I tillkännagivandet om inledande uppmanades alla berörda parter att lämna den relevanta informationen. Ett särskilt frågeformulär skickades till den kinesiska regeringen, och information begärdes också via de frågeformulär som gjordes tillgängliga för alla berörda parter när ärendet inleddes.

6.2.1.1.   Outnyttjad kapacitet i exportlandet

(278)

De exporterande producenterna har en outnyttjad kapacitet när det gäller PBTC på över 25 kt, vilket var nästan dubbelt så mycket som förbrukningen i unionen under undersökningsperioden. Det är därför möjligt och det finns incitament för att PBTC från Kina fortsätter att komma in på unionsmarknaden i betydande kvantiteter i form av dumpad import, även om tullnivån fastställs i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.

6.2.1.2.   Konkurrens om råvaror

(279)

Bedömningen av konkurrensen om råvaror inriktades på fosfortriklorid. De råvaror som krävs för produktion av fosfortriklorid är gul fosfor och klor. Den viktigaste insatsvara som används för att producera fosfortriklorid är gul fosfor, som är en insatsvara i tidigare led i produktionen av PBTC både i unionen och i Kina. Det är faktiskt när det gäller gul fosfor som det finns en hård konkurrens om råvaror. Gul fosfor produceras endast i några få regioner i världen där det finns tillgängliga fosfatreserver, dvs. i Kina, Kazakstan och Förenta staterna.

(280)

Gul fosfor finns på den inhemska marknaden i Kina, medan unionsproducenter inte har någon inhemsk källa och måste importera den från tredjeländer, främst Kazakstan eller Kina och köpa den på den öppna marknaden, där priserna påverkas av den globala tillgången och efterfrågan, energikostnader och geopolitiska faktorer. Till skillnad från sina kinesiska motsvarigheter gynnas unionsproducenterna inte av exportrestriktioner som kan skydda dem från prisvolatilitet. Denna strukturella försörjningsnackdel försätter unionsanvändare av fosfor i senare led, inklusive klaganden, i en betydligt mindre gynnsam ställning än de kinesiska exporterande producenterna. Detta gäller även om de kinesiska producenterna inte köper gul fosfor direkt, utan i stället indirekt först i form av fosfortriklorid och därefter i form av dimetylfosfit, vilket är en insatsvara i omedelbart föregående led vid produktion av PBTC.

6.2.1.3.   Effekter på unionsföretagens leveranskedjor

(281)

I brist på information om den fosforrelaterade leveranskedjan för unionsföretagen analyserades de potentiella verkningarna av åtgärderna på nivån för dumpningsmarginalen enbart för leveranskedjan i senare led – industrin för användning av PBTC.

(282)

Samtliga 25 kända användare uppmanades att lämna information, däribland en bedömning av effekten på leveranskedjorna om åtgärder skulle vidtas. Det mycket begränsade samarbetet från användarindustrins sida (mindre än 10 % av unionens PBTC-marknad) tyder på att de inte räknar med några större störningar på grund av införandet av tullar, trots att de två samarbetsvilliga användarna skulle förvänta sig lägre tillgång på PBTC, höjt pris och ett eventuellt behov av att gå över till en annan kemikalie i sin produktionsprocess.

(283)

Unionsindustrins outnyttjade kapacitet, som är tillräcklig för att täcka hela förbrukningen i unionen, anses säkerställa PBTC-försörjningen på lång sikt.

(284)

Utan dumpad import förväntas unionsindustrin öka produktionen och förbättra kapacitetsutnyttjandet, vilket skulle sänka kostnaderna per enhet och göra det möjligt för industrin att upprätthålla lönsamheten vid lägre försäljningspriser. Detta skulle öka tillgången till material av lokalt ursprung för användare i senare led, vilket skulle minska deras beroende av leveranskedjor från tredjeländer och stärka deras resiliens i försörjningen.

6.2.2.   Slutsats om unionens intresse enligt artikel 7.2b i grundförordningen

(285)

Efter att ha beaktat all relevant information i denna undersökning drog kommissionen slutsatsen att det ligger i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.

6.3.   Slutsatser beträffande åtgärdsnivån

(286)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.

Företag

Preliminär dumpningsmarginal (%)

Jiyuan Qingyuan Water Treatment Co., Ltd.

210,4

Nantong Uniphos Chemicals Co., Ltd.

219,4

Shandong Taihe Technologies Co., Ltd.

182,9

Samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet

200,4

Alla övriga kinesiska exporterande producenter

219,4

7.   UNIONENS INTRESSE

(287)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2a i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

7.1.   Unionsindustrins intresse

(288)

Såsom anges i skäl 190 framställdes PBTC av en enda producent i unionen under undersökningsperioden, Lanxess.

(289)

I en situation där produktionsvolymerna och försäljningen i unionen minskade betydligt under skadeundersökningsperioden, och där unionsindustrin ådrog sig stora förluster samtidigt som den möttes av ett inflöde av dumpad import av PBTC från Kina, förväntas införandet av antidumpningstullar återställa rättvisa handelsvillkor på unionsmarknaden för PBTC. Om lika villkor återupprättas skulle prishöjningar inte längre förhindras och det skulle vara möjligt för unionsindustrin att återhämta sig, förbättra sin lönsamhet och behålla sin arbetskraft.

(290)

Utan åtgärder är det mycket sannolikt att unionsindustrins ekonomiska situation kommer att försämras ytterligare. Utan effektiva korrigerande åtgärder löper den enda unionsproducenten en allvarlig risk att helt behöva upphöra med sin verksamhet. Detta skulle i sin tur inte ge unionens användare av PBTC något annat alternativ än att helt och hållet vara beroende av import från Kina.

(291)

Vidare skulle åtgärdernas eventuella negativa inverkan på importörer eller användare vara begränsad (se avsnitt 7.2 och 7.3 nedan) och vägas upp av unionsindustrins intresse i detta fall.

(292)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att införa antidumpningstullar.

7.2.   Icke-närstående importörers intresse

(293)

När det gäller icke-närstående importörer samarbetade en företagsgrupp (Connect Chemicals) bestående av tre importörer i denna undersökning genom att besvara kommissionens frågeformulär. Connect Chemicals uttryckte sitt motstånd mot potentiella antidumpningsåtgärder. För importören står återförsäljning av PBTC endast för [0–10] % av dess totala omsättning. Även om åtgärderna införs för PBTC skulle den omfattning i vilken importörens verksamhet påverkas således vara försumbar. Det erinras om att åtgärderna syftar till att återställa rättvisa handelsvillkor mellan PBTC som produceras i unionen och kinesisk PBTC, och att importörerna inte kommer att hindras från att fortsätta importera kinesisk PBTC.

7.3.   Användarnas intresse

(294)

De huvudsakliga användningsområdena för PBTC är i) rengöring i industrier och offentliga lokaler och ii) industriell vattenrening och avloppsvattenrening. I detta ärende gav sig användare till känna som var verksamma inom båda segmenten.

(295)

Endast två användare (Hypred och Kurita) med mer specialiserad användning av PBTC (främst inom rengöring inom jordbruk/livsmedel respektive industriell vattenrening) besvarade dock det frågeformulär som ställdes till förfogande i början av undersökningen. Andra användare deltog i undersökningen utan att fylla i det särskilda användarfrågeformuläret.

(296)

För Hypred och Kurita visade deras ekonomiska resultat att de hade tillfredsställande vinstmarginaler på [2–10] %. Inlagorna från dessa användare visade dessutom att PBTC-kostnadens andel av deras produktionskostnader är begränsad och i allmänhet utgjorde högst 10 % av produktionskostnaderna. Deras intäkter från produkter som innehåller PBTC var inte heller högre än 10–25 % av företagets totala intäkter. Vidare kom en del av den PBTC som köpts av de användare som gav sig till känna även från unionsindustrin (15–35 %). Om de föreslagna åtgärderna införs förväntas inverkan på användarnas totala lönsamhet vara begränsad (och i alla händelser högst 1 procentenhet).

(297)

Mot bakgrund av användarnas intresseanalys är det dessutom anmärkningsvärt att Kurita medgav att den främsta orsaken till skadan förefaller vara importen av PBTC från Kina.

(298)

Såväl Kurita som Hypred hävdade att när det gäller en övergång till andra försörjningskällor än import från Kina kunde unionsindustrin inte tillgodose efterfrågan på PBTC.

(299)

Parterna lade inte fram någon underbyggd bevisning för att den enda unionsproducenten inte skulle kunna tillgodose efterfrågan från användare i unionen. Unionsproducenten kan visserligen ha minskat sin verksamhet på en vikande marknad, såsom anges i skäl 215, men dess produktionskapacitet låg kvar på en stabil och tillräcklig nivå under hela skadeundersökningsperioden. Framför allt översteg Lanxess produktionskapacitet förbrukningen i unionen med över 5 000 ton. Unionsproducenten har därför möjlighet att täcka användarindustrins försörjningsbehov, oavsett de kinesiska importflödena.

(300)

Mot bakgrund av ovanstående omständigheter, som visar att eventuella åtgärder får en begränsad inverkan på användarna av PBTC, dras slutsatsen att eventuella fördelar för användarna i avsaknad av åtgärder mot import av PBTC från Kina inte kan uppväga de negativa konsekvenser (som i ett extremt fall leder till att PBTC-industrin utraderas) som den nuvarande situationen skulle få för unionsindustrin.

7.4.   Slutsats om unionens intresse

(301)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa åtgärder mot import av PBTC med ursprung i Kina.

8.   PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(302)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(303)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av PBTC med ursprung i Kina i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Kommissionen drog i skäl 285 slutsatsen att den lämpliga nivån för att undanröja skada borde vara dumpningsmarginalen.

(304)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:

Företag

Preliminär dumpningsmarginal (%)

Jiyuan Qingyuan Water Treatment Co., Ltd.

210,4

Nantong Uniphos Chemicals Co., Ltd.

219,4

Shandong Taihe Technologies Co., Ltd.

182,9

Samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet förtecknade i bilagan

200,4

Alla övriga kinesiska exporterande producenter

219,4

(305)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(306)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”.

(307)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(308)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

9.   REGISTRERING

(309)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(310)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(311)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet.

10.   INFORMATION I DET PRELIMINÄRA SKEDET

(312)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(313)

Inga synpunkter på beräkningarnas riktighet inkom.

11.   SLUTBESTÄMMELSER

(314)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(315)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En provisorisk antidumpningstull införs på import av 2-fosfonobutan-1,2,4-trikarboxylsyra och dess natriumsalt tetranatriumväte-2-fosfonatobutan-1,2,4-trikarboxylat, i fast form eller i vattenhaltig lösning, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2931 49 80 (Taric-nummer 2931 49 80 60), CAS-nummer 37971-36-1 och 66669-53-2 och CUS-nummer 0027475-9 och 0087281-1 och är registrerad i Europeiska unionen under EG-referensnumren 253-733-5 och 266-442-3, med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2.   Följande provisoriska antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:

Ursprungsland

Företag

Provisorisk antidumpningstull (%)

Taric-tilläggsnummer

Kina

Jiyuan Qingyuan Water Treatment Co., Ltd.

210,4

88CI

Kina

Nantong Uniphos Chemicals Co., Ltd.

219,4

88CJ

Kina

Shandong Taihe Technologies Co., Ltd.

182,9

88CK

Kina

Övriga samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilagan

200,4

Se bilagan

Kina

All övrig import med ursprung i det berörda landet

219,4

8999

3.   De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att (använd volymenhet) av (den berörda produkten) som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i det berörda landet. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för all övrig import med ursprung i Kina tillämpas.

4.   Övergången till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska ske på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar storleken på den provisoriska tullen.

5.   Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1.   Berörda parter ska lämna sina skriftliga synpunkter på denna förordning till kommissionen inom 15 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.

2.   Berörda parter som vill bli hörda av kommissionen ska lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.

3.   Berörda parter som vill bli hörda av förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden uppmanas att lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Förhörsombudet får behandla en begäran som inges efter denna tidsfrist och får i tillämpliga fall besluta att godta en sådan begäran.

Artikel 3

1.   Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2025/2385.

2.   Uppgifter som insamlats avseende produkter som förts in i EU för förbrukning högst 90 dagar före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska bevaras till dess att eventuella slutgiltiga åtgärder har trätt i kraft eller till dess att detta förfarande har avslutats.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 maj 2026.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)   EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.

(2)  Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av vissa alkylfosfonsyror och dessas natriumsalter med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C, C/2025/5021, 18.9.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/5021/oj).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2385 av den 27 november 2025 om registrering av import av vissa alkylfosfonsyror och dessas natriumsalter med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2025/2385, 28.11.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2385/oj).

(4)   https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2813.

(5)   Commission Staff Working Document on Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the purposes of Trade Defence Investigations, 10 april 2024 (SWD (2024) 91 final).

(6)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 74.

(7)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 64–66.

(8)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1064 av den 9 april 2024 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa alkylfosfatestrar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2024/1064, 10.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1064/oj).

(9)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/116 av den 27 januari 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av acesulfamkalium med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 19, 28.1.2022, s. 22, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/116/oj).

(10)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2180 av den 16 oktober 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2021/607 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av citronsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av citronsyra som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, till följd av en översyn avseende en ny exportör enligt artikel 11.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L, 2023/2180, 17.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/2180/oj).

(11)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/633 av den 14 april 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indonesien efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 132, 19.4.2021, s. 63, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/633/oj).

(12)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, avsnitt 4.1.3.

(13)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 91.

(14)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 92–94.

(15)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 95.

(16)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 103.

(17)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 104.

(18)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkt 105; se även fotnot 4.

(19)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 106–109.

(20)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 111–120.

(21)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 121–124.

(22)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 125–128.

(23)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 129–141.

(24)  Klagomålet, icke-konfidentiell version, punkterna 142–143.

(25)  Rapporten – kapitel 2, s. 7.

(26)  Rapporten – kapitel 2, s. 7–8.

(27)  Finns på http://finance.people.com.cn/n1/2026/0128/c1004-40654753.html (hämtad den 5 mars 2026).

(28)  Rapporten – kapitel 2, s. 10 och 18.

(29)  Finns på http://www.npc.gov.cn/zgrdw/englishnpc/Constitution/node_2825.htm (hämtad den 8 april 2024).

(30)  Rapporten – kapitel 2, s. 29–30.

(31)  Rapporten – kapitel 4, s. 57 och 92.

(32)  Rapporten – kapitel 6, s. 149–150.

(33)  Rapporten – kapitel 6, s. 153–171.

(34)  Rapporten – kapitel 7, s. 204–205.

(35)  Rapporten – kapitel 8, s. 207–208 och 242–243.

(36)  Rapporten, kapitel 2, s. 19–24, kapitel 4, s. 69 och s. 99–100 samt kapitel 5, s. 130–131.

(37)  Finns på https://www.thwater.com/rongyu.html (hämtad den 20 mars 2026).

(38)  Finns på http://www.qyscl.com.cn/index.php/about/31#31 (hämtad den 20 mars 2026).

(39)  Finns på https://www.uniphos.com.cn/ (hämtad den 20 mars 2026).

(40)  Finns på https://en.jsac.com.cn/ (hämtad den 20 mars 2026).

(41)  Se Nantong Jiangshan Agrochemicals and Chemicals Co. Ltd.:s årsredovisning för 2024, s. 83, finns på https://www.jsac.com.cn/uploadfile/202504/cd9fba280fea622.pdf (hämtad den 20 mars 2026).

(42)  Finns på https://chemicalresearchinsight.com/2025/11/01/top-10-companies-in-the-yellow-phosphorus-industry-2025-market-leaders-powering-global-chemicals/ (hämtad den 20 mars 2026).

(43)  Finns på https://www.xingfagroup.com/ (hämtad den 20 mars 2026).

(44)  Se Hubei Xingfa Chemicals Groups årsredovisning för 2024, s. 74, finns på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESH_STOCK/2025/2025-4/2025-04-01/10835918.pdf (hämtad den 20 mars 2026).

(45)  Finns på http://en.yunphos.com/ (hämtad den 20 mars 2026).

(46)  Finns på https://ypc123456.en.made-in-china.com/ (hämtad den 20 mars 2026).

(47)  Se Yunnan Yuntianhua Co. Ltd.:s årsredovisning för 2024, s. 115, finns på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESH_STOCK/2025/2025-3/2025-03-25/10802990.PDF (hämtad den 20 mars 2026).

(48)  Artikel 33 i det kinesiska kommunistpartiets stadgar, artikel 19 i den kinesiska bolagslagen. Se rapporten – kapitel 3, s. 47–50.

(49)  Se s. 23 i 2024 års vägledande katalog för industriell strukturanpassning, finns på https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/zcfb/fzggwl/202312/t20231229_1362999.html (hämtad den 20 mars 2026).

(50)  Ibid., s. 110.

(51)  Ibid., s. 87.

(52)  Fjortonde femårsplanen för råvaror, avsnitt IV.3 och IV.1, finns på https://www.miit.gov.cn/zwgk/zcwj/wjfb/tz/art/2021/art_2960538d19e34c66a5eb8d01b74cbb20.html (hämtad den 20 mars 2026).

(53)  Finns på https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/202401/content_6923991.htm (hämtad den 20 mars 2026).

(54)  Rapporten – kapitel 2, s. 24–27.

(55)  Finns på http://www.cpcif.org.cn/detail/40288043661e27fb01661e386a3f0001?e=1 (hämtad den 20 mars 2026).

(56)  Finns på http://www.cpcif.org.cn/detail/39747711-f959-4eb8-8a59-0f3f776ae8e0 (hämtad den 20 mars 2026).

(57)  Finns på http://www.cpcif.org.cn/list/40288043661dc14701661ddbe0980010 (hämtad den 20 mars 2026).

(58)  Finns på http://www.cpcif.org.cn/detail/78f4fdd0-52c0-429d-b47b-a34ee66ff54f (hämtad den 20 mars 2026).

(59)  Rapporten – kapitel 3, s. 40.

(60)  Se till exempel Blanchette, J., ”Xi’s Gamble: The Race to Consolidate Power and Stave off Disaster”, Foreign Affairs, vol. 100, nr 4, juli/augusti 2021, s. 10–19.

(61)  Rapporten – kapitel 3, s. 41.

(62)  Finns på https://www.reuters.com/article/us-china-congress-companies-idUSKCN1B40JU (senast hämtad den 24 mars 2026).

(63)  Se till exempel riktlinjerna från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran i www.gov.cn/zhengce/2020-09/15/content_5543685.htm (hämtad den 23 mars 2026).

(64)   Financial Times (2020) – ”Chinese Communist Party asserts greater control over private enterprise”: https://on.ft.com/3mYxP4j (hämtad den 23 mars 2026).

(65)  Finns på http://www.qyscl.com.cn/ (hämtad den 23 mars 2026).

(66)  Finns på http://www.qyscl.com.cn/index.php/content/231 (hämtad den 23 mars 2026).

(67)  Se Nantong Jiangshan Agrochemicals and Chemicals Co. Ltd.:s årsredovisning för 2024, s. 45, finns på https://www.jsac.com.cn/uploadfile/202504/cd9fba280fea622.pdf (hämtad den 23 mars 2026).

(68)  Finns på https://money.finance.sina.com.cn/corp/view/vCB_AllBulletinDetail.php?stockid=300801&id=11086997 (hämtad den 23 mars 2026).

(69)  Se Hubei Xingfa Chemicals Group Co. Ltd.:s årsredovisning för 2024, s. 35, finns på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESH_STOCK/2025/2025-4/2025-04-01/10835918.PDF (hämtad den 23 mars 2026).

(70)  Finns på https://news.hubeidaily.net/mobile/c_5118226.html (hämtad den 23 mars 2026).

(71)  Rapporten – kapitel 14, avsnitt 14.1–14.3.

(72)  Rapporten – kapitel 4, s. 56–57 och 99–100.

(73)  Finns på https://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm (hämtad den 23 mars 2026).

(74)  Ibid., avsnitt III.8.

(75)  Finns på https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2021-12/29/content_5665166.htm (hämtad den 12 mars 2026).

(76)  Ibid. Se avsnitt IV.2 och IV.3.

(77)  Finns på https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2021-12/03/content_5655701.htm (hämtad den 23 mars 2026).

(78)  Ibid.

(79)  Finns på https://www.miit.gov.cn/zwgk/zcwj/wjfb/yj/art/2022/art_4ef438217a4548cb98c2d7f4f091d72e.html (hämtad den 23 mars 2026).

(80)  Finns på https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/202401/content_6923991.htm (hämtad den 23 mars 2026).

(81)  Se provinsen Henans fjortonde femårsplan för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin och modernisering av tjänsteindustrin 2021/49, avsnitt III.1.

(82)  Finns på https://www.jiyuan.gov.cn/zwgk/zfxxgk/zc/xzgfxwj/t829785.html (hämtad den 24 mars 2026).

(83)  Finns på http://gxt.shandong.gov.cn/module/download/downfile.jsp?classid=0&filename=17e54531cb74483596b5cca1a40ec8d8.pdf (hämtad den 23 mars 2026).

(84)  Finns på https://www.h2o-china.com/news/346173.html (hämtad den 24 mars 2026).

(85)  Rapporten – kapitel 6, s. 171–179.

(86)  Rapporten – kapitel 9, s. 260–261.

(87)  Rapporten – kapitel 9, s. 257–260.

(88)  Rapporten – kapitel 9, s. 252–254.

(89)  Rapporten – kapitel 13, s. 360–361 och 364–370.

(90)  Rapporten – kapitel 13, s. 366.

(91)  Rapporten – kapitel 13, s. 370–373.

(92)  Rapporten – kapitel 6, s. 137–140.

(93)  Rapporten – kapitel 6, s. 146–149.

(94)  Rapporten – kapitel 6, s. 149.

(95)  De kinesiska myndigheternas ad hoc-stöd till banker, officiellt tillkännagivande, finansministeriet, Kina, den 29 mars 2025 https://www.mof.gov.cn/zhengwuxinxi/caizhengxinwen/202503/t20250329_3961036.htm (hämtat den 12 mars 2026).

(96)  Se det officiella policydokumentet från Kinas bank- och försäkringstillsynskommission (CBIRC) av den 28 augusti 2020: ”Treårig åtgärdsplan för att förbättra bolagsstyrningen i bank- och försäkringssektorerna (2020–2022)” http://www.hunan.gov.cn/zqt/zcsd/202009/t20200914_13727273.html (hämtad den 24 mars 2026). I planen anges att man ”ytterligare [ska] genomföra andan i generalsekreterare Xi Jinpings huvudanförande om att påskynda reformen av bolagsstyrningen i finanssektorn”. Dessutom syftar avsnitt II i planen till att främja en organisk integrering av kommunistpartiets ledarskap i bolagsstyrningen, enligt följande: ”Vi ska göra integreringen av partiets ledarskap i bolagsstyrningen mer systematisk, standardiserad och förfarandebaserad […] Större operativa frågor och ledningsfrågor måste ha diskuterats av partikommittén innan beslut fattas av styrelsen eller den högsta ledningen.”

(97)  Se Kinas tillsynsmyndighet för banker och försäkringsbolags tillkännagivande om affärsbankers resultatutvärderingsmetod, utfärdat den 15 december 2020: https://www.beijing.gov.cn/zhengce/zhengcefagui/qtwj/202204/t20220407_2656358.html (hämtad den 24 mars 2026).

(98)  Finns på https://www.gov.cn/zhengce/content/202511/content_7047643.htm (hämtad den 24 mars 2026).

(99)  Ibid., avsnitt 11.

(100)  Rapporten – kapitel 6, s. 157–158.

(101)  Rapporten – kapitel 6, s. 150–152, 156–160 och 165–171.

(102)  OECD (2019), OECD Economic Surveys: China 2019, OECD Publishing, Paris. s. 29, finns på https://doi.org/10.1787/eco_surveys-chn-2019-en (hämtad den 27 mars 2026).

(103)   http://www.mof.gov.cn/zhengwuxinxi/caizhengxinwen/202006/t20200618_3534446.htm (hämtad den 13 mars 2026).

(104)  World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.

(105)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj), i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/749 av den 24 februari 2017 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 avseende strykning av Kazakstan från förteckningen över länder i bilaga I till den förordningen (EUT L 113, 29.4.2017, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2017/749/oj).

(112)  I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.

(113)   https://rshiny.ilo.org/dataexplorer96/?lang=en&segment=indicator&id=SDG_0851_SEX_OCU_NB_A.

(114)   https://www.gov.br/mme/pt-br/assuntos/secretarias/sntep/publicacoes/boletins-mensais-de-energia/boletins%20anos%20anteriores/2024/english.

(115)   https://www.sanel.eco.br/legislacao-e-tarifas/.

(116)   https://www1.eere.energy.gov/manufacturing/tech_assistance/pdfs/steam15_benchmark.pdf. Metoden avser kostnaden för mättad ånga vid typiska värden för drifttryck och matarvattentemperatur. Vid tillämpningen av metoden användes en beräkning på grundval av varje företags användning av tryck och temperatur.

(117)  Det fanns en obetydlig företagsintern användning av PBTC som beaktades för förbrukning och andra ekonomiska indikatorer.

(118)   https://cess.tax360.com.cn (senast hämtad den 27 mars 2026).

(119)   https://www.chemall.com.cn/news/search.php?kw=%E4%B8%89%E6%B0%AF%E5%8C%96%E7%A3%B7&page=4 (senast hämtad den 27 mars 2026).


BILAGA

Samarbetsvilliga exporterande kinesiska producenter som inte ingick i urvalet

Namn

Taric-tilläggsnummer

SHANDONG GREEN TECHNOLOGIES IMPORT AND EXPORT CO., LTD

88CL

HEBEI LONGKE WATER TREATMENT CO., LTD

88CM


ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/1045/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)