(1)

Genom sitt beslut av den 7 mars 2011 (nedan kallat det första undsättningsbeslutet) (2) godkände kommissionen för en sexmånadersperiod, på grundval av en inlämnad omstruktureringsplan, ett kapitaltillskott från de slovenska myndigheterna på 250 miljoner euro till Nova Ljubljanska banka d.d. (nedan kallad NLB), vilket Slovenien hade anmält tillt kommissionen den 14 januari 2011.

(2)

Genom sitt beslut av den 2 juli 2012 (3) (nedan kallat det andra beslutet om undsättning och om inledande av förfarandet) godkände kommissionen undsättning i form av ett andra kapitaltillskott till NLB och inledde samtidigt en fördjupad undersökning på grundval av farhågor rörande den inlämnade omstruktureringsplanen. Kommissionen tvivlade på att planen gjorde det möjligt för NLB att återgå till lönsamhet och bedömde även planen som otillräcklig i fråga om bördefördelning och i fråga om åtgärderna för att motverka otillbörlig snedvridning av konkurrensen.

(3)

Genom sitt beslut 2014/535/EU (4) (nedan kallat 2013 års beslut) godkände kommissionen statligt stöd till NLB på grundval av en ändrad omstruktureringsplan och en förteckning över åtaganden från Slovenien, varav en åtgärd innebar ett krav på att Slovenien avyttrade en andel på 75 % minus en aktie i NLB (nedan kallad 75 %–1-andelen) senast den 31 december 2017, alternativt att NLB avyttrade sex utländska dotterbolag på Balkan.

(4)

Den 13 april 2017 bad Slovenien kommissionen att godkänna ett uppskov med den andra tranchen med aktier i NLB, motsvarande en andel på högst 25 % minus en aktie i NLB, och anmälde de ändrade åtagandena till kommissionen. Den 11 maj 2017 drog kommissionen slutsatsen att man genom de ändrade åtagandena fortsatt säkerställde att stödet till NLB var förenligt med den inre marknaden (nedan kallat 2017 års ändringsbeslut) (5).

(5)

Den 8 juni 2017 (6) beslutade de slovenska myndigheterna att stoppa försäljningen av aktier i NLB, och den 9 juni 2017 underrättade den slovenska finansministern kommissionen om beslutet via telefon.

(6)

Under hösten 2017 ägde flera kontakter rum mellan kommissionen och Slovenien. Slovenien delade även ett antal icke-officiella dokument med kommissionen (7). Den 21 december 2017 gjorde Slovenien en formell anmälan om ytterligare ändringar av åtagandena.

(7)

Genom sin skrivelse av den 26 januari 2018 (2018 års beslut om inledande av förfarandet) underrättade kommissionen Sloveniens myndigheter om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i första stycket i artikel 108.2 i EUF-fördraget avseende begäran om att bekräfta förenligheten hos stödet till NLB på grundval av de ytterligare ändringarna av åtagandena.

(8)

Den 2 mars 2018 lämnade Slovenien sina synpunkter på 2018 års beslut om inledande av förfarandet.

(9)

Den 6 april 2018 offentliggjordes 2018 års beslut om inledande av förfarandet i Europeiska unionens officiella tidning, och berörda parter uppmanades att inkomma med synpunkter. Under månaden efter offentliggörandet mottog kommissionen synpunkter från fyra berörda parter, och dessa vidarebefordrades till de slovenska myndigheterna den 16 och 18 maj 2018. Den 15 juni 2018 lämnade Slovenien ett svar med kommentarer på synpunkterna.

(10)

Den 26 mars, 4 april, 30 maj, 21 juni, 29 juni och 9 juli 2018 lämnade Slovenien in ytterligare icke-officiella dokument, däribland en rad förslag till grupper av åtaganden.

(11)

Genom sin skrivelse av den 13 juli 2018 underrättade Slovenien kommissionen om en ny uppsättning åtaganden rörande statligt stöd, som bland annat innehöll nya tidsfrister för försäljningen av 75 %–1-andelen i NLB. Av rättssäkerhetsskäl anmälde Slovenien den 25 juli 2018 även ett förslag till åtgärd, som en åtgärd utan stöd, enligt vilken Slovenien skulle kompensera NLB för eventuella rättsprocesser rörande insättningar i utländsk valuta, vilket är en historisk fråga som går tillbaka till tiden före Jugoslaviens upplösning.

(12)

Genom sin skrivelse av den 16 juli 2018 godtog Slovenien undantagsvis att avstå från sina rättigheter enligt artikel 342 i EUF-fördraget (8) jämförd med artikel 3 i förordning nr 1 (9) och att det aktuella beslutet antogs och anmäldes på engelska.

(13)

NLB är Sloveniens största bank, med en marknadsandel på 23 % (beräknad i förhållande till dess totala tillgångar) (10). En mer detaljerad beskrivning av NLB ges i skälen 11–22 i 2013 års beslut. Vad gäller ägarstruktur är NLB sedan de statliga kapitaltillskotten 2012 och 2013 ett helstatligt företag (11).

(14)

Det statliga stöd som NLB tagit emot har också resulterat i en kärnprimärkapitalkvot på 16,6 % vid utgången av mars månad 2018. NLB har även förbättrat sin lönsamhet och rapporterade i slutet av 2017 en nettovinst på 225 miljoner euro, vilket motsvarar en avkastning på eget kapital på 14,4 %. Tabell 1 innehåller uppgifter om NLB:s viktigaste finansiella information (12):

Tabell 1

Grundläggande finansiell information för NLB

(15)

När det gäller kommersiell närvaro har NLB för närvarande 108 bankkontor i Slovenien (vid utgången av mars 2018), vilket är en minskning från 143 kontor 2013. Utanför Slovenien har NLB utländska dotterbolag i en rad länder på Balkan, som står för totalt 3 800 miljoner euro i tillgångar och 95 miljoner euro i vinst efter skatt (14) (uppgifter från slutet av 2017). Tabell 2 innehåller ytterligare uppgifter om NLB:s dotterbolag på Balkan:

Tabell 2

Grundläggande finansiell information för NLB:s dotterbolag på Balkan

(16)

NLB har fortsatt en ägarandel på 50 % i försäkringsbolaget NLB Vita d.d. i Ljubljana (nedan kallat NLB Vita), som ägs gemensamt med belgiska KBC Group NV. I slutet av 2017 rapporterade NLB Vita tillgångar på sammanlagt 446 miljoner euro (15) och en vinst efter skatt på 7 miljoner euro för samma år.

(17)

Den 31 december 2017 inledde NLB processen att likvidera sitt leasingdotterbolag i Ljubljana (16). Den 29 november 2017 (17) godkände NLB:s tillsynsnämnd inrättandet av ett nytt leasingbolag med inriktning på leasing av fordon, med ett initialt inbetalt kapital på 1,5 miljoner euro. I februari 2018 avbröt NLB processen med att inrätta det nya leasingbolaget.

(18)

Genom 2013 års beslut och på grundval av de åtaganden som Slovenien anmält förklarade kommissionen de följande statliga stödåtgärderna till förmån för NLB förenliga med den inre marknaden:

Totalt mottog NLB 2 321 miljoner euro i statligt stöd, vilket motsvarar 20 % av de riskvägda tillgångarna i december 2012.

(19)

De åtaganden som anmäldes som en del av 2013 års beslut och 2017 års ändringsbeslut beskrivs mer utförligt i punkterna 2.3 och 2.4 i 2018 års beslut om inledande av förfarandet. Vad gäller försäljningen av 75 %–1-andelen i NLB åtog sig Slovenien i samband med 2017 års ändringsbeslut följande (nedan kallat försäljningsåtagandet):

”… [minskning av statens aktieinnehav och utländska dotterbanker]

Slovenien kommer att minska sitt aktieinnehav i NLB till 25 % plus en aktie (nedan kallat en blockerande minoritet) enligt följande:

(*1)  Omfattas av tystnadsplikt.” "

(20)

Den avbrutna försäljningsprocessen beskrivs närmare i punkt 2.5 i 2018 års beslut om inledande av förfarandet.

(21)

Kommissionen inledde den formella granskningen genom 2018 års beslut om inledande av förfarandet efter att det blivit uppenbart att Slovenien inte hade iakttagit den tidsfrist som fastställts i försäljningsåtagandet (som beskrivs i skäl 19). Kommissionen konstaterade att det stöd som Slovenien hade beviljat NLB därmed blivit olagligt.

(22)

Vad gäller de ändrade åtaganden som anmäldes den 21 december 2017 uttryckte kommissionen tvivel om att de motsvarade de åtaganden som låg till grund för 2013 års beslut och 2017 års ändringsbeslut. Kommissionen betvivlade att stödåtgärderna var förenliga med den inre marknaden på grundval av de ändrade åtagandena.

(23)

I fråga om NLB:s lönsamhet erinrade kommissionen om att de svårigheter som NLB upplevt under 2012 och 2013 hade att göra med statens inflytande över den löpande verksamheten och att den analys av NLB:s lönsamhet som gjorts som en del av 2013 års beslut i hög grad grundade sig på ett förändrat ägande av NLB. I 2018 års beslut om inledande av förfarandet uttryckte kommissionen allvarliga tvivel om NLB:s långsiktiga lönsamhet utan en sådan förändring av ägandet.

(24)

I 2018 års beslut om inledande av förfarandet drog kommissionen den preliminära slutsatsen att den försenade försäljningen av NLB i praktiken förlängde omstruktureringsperioden. Kommissionen förklarade att detta logiskt sett medförde att andra åtaganden med koppling till omstruktureringsperioden skulle förlängas på samma sätt så länge försäljningen av 75 %–1-andelen i NLB inte hade slutförts.

(25)

Slutligen betvivlade kommissionen att de ändrade åtagandena i tillräcklig grad skulle uppväga den försenade försäljningsprocessen.

(26)

I detta avsnitt beskrivs de synpunkter som mottogs på 2018 års beslut om inledande av förfarandet och de slovenska myndigheternas kommentarer på dessa.

(27)

Kommissionen mottog synpunkter från följande fyra parter:

(28)

I sitt svar av den 15 juni 2018 på synpunkterna på 2018 års beslut om inledande av förfarandet ansåg Slovenien att synpunkterna främst rörde tidigare beslut av de slovenska myndigheterna samt 2013 års beslut. Slovenien framhöll att man 2013 inte bara handlat som en ansvarsfull ägare till NLB, utan även agerat för att skydda den finansiella stabiliteten i landet. Slovenien uppgav att man hade agerat med tillbörlig omsorg och i syfte att minimera riskerna för systemstörningar.

(29)

Vad gäller de synpunkter på rättstvister om insättningar i utländsk valuta som beskrivs i punkt d i skäl 27 ansåg Slovenien att synpunkterna inte rörde 2018 års beslut om inledande av förfarandet.

(30)

I fråga om argumentet att eventuella ytterligare åtgärder bara skulle vara till skada för NLB:s utsikter till långsiktig lönsamhet ansåg Slovenien att kommissionens bedömning av åtaganden bör grunda sig på den bedömning som gjorts i 2013 års beslut, dvs. att försäljningsåtagandet skulle förhindra statligt ägarinflytande över NLB. Slovenien anser att ytterligare kompensationsåtgärder av kommersiell karaktär inte skulle bidra till att det målet uppnås.

(31)

Slovenien underströk att staten för närvarande inte är involverad i NLB:s löpande verksamhet.

(32)

Som svar på 2018 års beslut om inledande av förfarandet uttryckte Slovenien åsikten att de stödåtgärder som NLB beviljats även fortsättningsvis skulle vara förenliga med den inre marknaden på grundval av de ändrade åtaganden som Slovenien anmält den 21 december 2017. Slovenien framhöll att lönsamheten för NLB som stödmottagare också i fortsättningen skulle säkerställas och att åtagandena sammantaget skulle vara likvärdiga när det gäller bördefördelning och kompensationsåtgärder.

(33)

För att uppfylla de åtaganden som anmäldes som en del av 2013 års beslut genomförde NLB enligt Slovenien en rad åtgärder för att uppnå följande mål:

(34)

Enligt Slovenien hade dessa åtgärder lett till en återgång till långsiktig lönsamhet för NLB eftersom banken kan täcka alla sina kostnader och fortsätta att uppvisa en rimlig avkastning på eget kapital.

(35)

Slovenien medgav att det i punkt 15 i omstruktureringsmeddelandet (21) uttryckligen föreskrevs att omstruktureringsperioden skulle vara så kort som möjligt. Slovenien framhöll emellertid att det försenade genomförandet av försäljningsåtagandet var kopplat till rättstvister mot NLB i Kroatien om insättningar av utländsk valuta (22), som Slovenien ansåg ligga utanför dess kontroll. Slovenien uppgav att man skulle ta fram en realistisk tidsplan för försäljningen av 75 %–1-andelen i NLB till senast slutet av 2019 och att den största delen skulle säljas redan 2018.

(36)

Slovenien godtog att de befintliga åtaganden som rörde en sund företagsstyrning av NLB bör förlängas, men hävdade också att behovet av att förlänga befintliga åtaganden som rörde otillbörlig snedvridning av konkurrensen bör bedömas från fall till fall. I denna analys bör förändringarna av marknadsförhållandena sedan 2013 beaktas. Slovenien ansåg dessutom att inga åtaganden skulle få förhindra NLB:s återgång till lönsamhet, utan i stället bidra till att återställa den. I detta sammanhang ansåg Slovenien att åtagandet om att avyttra dotterbolagen på Balkan i det fall försäljningen av dess andel i NLB inte genomfördes i tid, som Slovenien gjorde i samband med 2013 års beslut, inte skulle betraktas som en kompensationsåtgärd eftersom det inte bidrar till att motverka en snedvridning av marknaden och inte stöder eller främjar NLB:s lönsamhet.

(37)

Vad gäller kommissionens synpunkt att NLB ännu inte utfärdat någon ny efterställd skuld (23) framhöll Slovenien att ett av NLB:s utländska dotterbolag (NLB Banka Skopje) hade sålt en ny efterställd skuld på 10 miljoner euro i juni 2015 till […]. Vidare betonade Slovenien att NLB hade uppfyllt alla lagstadgade kapitalkrav och fortfarande hade överskottskapital för att klara eventuella stressituationer. Slovenien ansåg därför, även mot bakgrund av likviditetsöverskottet, att ett åtagande för NLB att utfärda ytterligare efterställda skuldinstrument inte skulle bidra till bankens långsiktiga lönsamhet.

(38)

Vad gäller kommissionens synpunkt att NLB fortfarande hade en hög andel nödlidande lån (24) hävdade Slovenien att NLB:s långsiktiga lönsamhet inte kunde ifrågasättas enbart utifrån det argumentet. Slovenien framhöll vidare att NLB hade minskat sin portfölj med nödlidande lån avsevärt sedan december 2013 (med 70 %) som en följd av förbättrad riskhantering.

(39)

Angående kommissionens bedömning att Slovenien inte på ett övertygande sätt hade visat att problemen med NLB:s företagsstyrning (25) hade åtgärdats på ett ändamålsenligt sätt, ansåg Slovenien att denna synpunkt inte på ett korrekt sätt återspeglade de resultat NLB uppnått på det här området. Enligt Slovenien hade NLB:s löpande verksamhet i mer än fem år skötts av en internationell förvaltningsgrupp med relevanta meriter och erfarenheter och som var helt oberoende från den slovenska staten. Slovenien lyfte även fram följande vidtagna åtgärder för att belysa de stora förbättringar som gjorts av NLB:s företagsstyrning:

(40)

Slovenien påpekade att dess underlåtenhet att uppfylla tidsfristen för försäljningsåtagandet inte påverkat omfattningen av det statliga stödet till NLB, villkoren och förutsättningarna för stödet eller NLB:s egna bidrag och bördefördelning. Mot denna bakgrund ansåg Slovenien att dess bristande efterlevnad av försäljningsåtagandet inte bör inverka på de åtgärder som krävs för att begränsa otillbörlig snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

(41)

Slovenien ansåg vidare att 2013 års beslut och åtagandena i beslutet bara rörde de statliga stödåtgärder som beviljades 2013, och hävdade att de två tidigare kapitaltillskotten redan hade godkänts av kommissionen i dess beslut av den 7 mars 2011 och den 2 juli 2012.

(42)

Slovenien ansåg också att eventuella ytterligare åtgärder rörande lönsamheten, bördefördelningen eller begränsning av otillbörlig snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden varken var nödvändiga eller lämpliga. Ytterligare åtgärder av det slaget skulle enligt Slovenien bryta mot EU:s grundläggande princip om proportionalitet och strida mot kommissionens beslutspraxis.

(43)

Slovenien bekräftade även att man avsåg att inrätta en mekanism som ska finansieras av den så kallade successionsfonden (26) för att kompensera NLB för de rättsliga följderna i samband med de pågående rättstvisterna i Kroatien (27). Slovenien antog för detta ändamål en lag för att skydda värdet av Republiken Sloveniens kapitalinvestering i NLB (28). I sin inlaga av den 25 juli 2018 framhöll Slovenien att man skulle fortsätta sina ansträngningar att i största möjliga utsträckning neutralisera eller mildra de ekonomiska följderna för NLB i syfte att framgångsrikt slutföra försäljningen av 75 %–1-andelen på ett sätt som ger största möjliga värde för de slovenska skattebetalarna. Slovenien anser att denna mekanism skulle mildra följderna av de kroatiska rättstvisterna för NLB:s försäljningspris, att den skulle genomföras i samband med försäljningen och att den därför inte skulle utgöra något statligt stöd i den mening som avses i artikel 107 i EUF-fördraget.

(44)

Slovenien tog i sin inlaga även med ytterligare uppgifter i form av en rapport som utarbetats av Sloveniens ekonomiska rådgivare för att visa att även en privat säljare skulle ha tillhandahållit kompensationsmekanismen som skydd mot de pågående rättstvisterna. Rapporten innehåller en preliminär bedömning av sannolikheten för en framgångsrik försäljning av andelen i NLB baserad på två scenarier för de kroatiska rättstvisterna om insättning av utländsk valuta: ett scenario som omfattar mekanismen (med eventuella betalningar inom ramen för mekanismen vid en senare tidpunkt) och ett scenario utan mekanismen. På grundval av de nyligen avgjorda rättsfallen i Kroatien visar rapporten i allt väsentligt att investerarna kommer att sätta ett pris för de kroatiska rättstvisterna som uppgår till praktiskt taget 100 % av den maximala exponeringen. ECB har dessutom i sin tillsynsfunktion infört begränsningar av utdelning på grund av de pågående rättstvisterna (ECB:s medgivande krävs innan utdelningar betalas ut). Utan mekanismen skulle NLB därför ha begränsade möjligheter att betala utdelning, vilket med all sannolikhet skulle begränsa antalet potentiella investerare. I rapporten drogs slutsatsen att det minskade intresset från investerare och den tillkommande risken i fråga om NLB:s kassaflöden (båda orsakade av rättstvisterna och den uppskjutna betalningen av utdelning) tillsammans skulle leda till krav från investerare på högre avkastning på eget kapital för att en börsintroduktion skulle kunna fulltecknas. Den kombinerade negativa effekten på försäljningspriset på grund av rättstvisterna ([…] (29)) och högre avkastning på eget kapital från ett lägre antal investerare ([…] (30)) skulle uppgå till […]. I rapporten konstaterades att denna siffra är högre än NLB:s uppskattning av det maximala nominella riskbeloppet på […] som står på spel på grund av rättstvisterna. Rapporten ger därför stöd till uppfattningen att inrättandet av en kompensationsmekanism i förhållande till de kroatiska rättstvisterna för att stödja NLB:s försäljningspris i slutändan skulle leda till högre nettointäkter för Slovenien.

(45)

Den 13 juli 2018 lämnade de slovenska myndigheterna in en ny uppsättning åtaganden rörande statligt stöd.

(46)

Slovenien ansökte om att ändra försäljningsåtagandet genom att föreslå en minskning av sin andel i NLB till en blockerande minoritet

(47)

I den föreslagna förteckningen över ändrade åtaganden beskrev Slovenien olika potentiella scenarier för försäljningen av 75 %–1-andelen i NLB. I de olika scenarierna skulle olika grupper av åtaganden (se skälen 50–52) och tidsfrister för åtagandena tillämpas enligt beskrivningen i tabell 3.

(48)

Om Slovenien inte har ingått bindande försäljnings- och inköpsavtal för försäljningen av sitt aktieinnehav i NLB enligt det ändrade försäljningsåtagande och den tidsfrist som anges i skäl 46, förbinder sig Slovenien att bevilja avyttringsförvaltaren ett exklusivt mandat att minska Sloveniens andel i NLB till en blockerande minoritet för […].

(49)

Om marknadsförhållandena är gynnsamma utesluter Slovenien inte möjligheten att sälja en större andel än 50 % + 1-andelen upp till hela 75 %–1-andelen till senast den 31 december 2018.

(50)

När det gäller de åtaganden som lämnades som en del av 2013 års beslut föreslår Slovenien en ändring och förlängning av följande befintliga åtaganden (nedan kallade åtagandegrupp 1):

(51)

Därutöver, till dess att Slovenien har minskat sin andel i NLB till en blockerande minoritet, kommer följande andra befintliga åtaganden (nedan kallade åtagandegrupp 2) att förlängas:

(52)

Vad gäller åtagandet om avkastning på eget kapital och övriga åtaganden om riskhantering och kreditpolicyer enligt punkterna 10.1–10.6 i 2013 års åtaganden, föreslår Slovenien att åtagandet ska förlängas till dess att åtminstone en 50 % + 1-andel i NLB har sålts och att det endast ändras så att prissättningen för nya lån anses lämplig om det nya lånet bidrar till att uppnå en avkastning på eget kapital före skatt på […], antingen på det individuella lånet eller i varje kundförbindelse. Om Slovenien inte har minskat sin andel i NLB till en blockerande minoritet till senast […], ska emellertid åtagandet om avkastning på eget kapital gälla på nytt från och med den […] till dess att Slovenien har minskat sitt aktieinnehav i NLB ned till en blockerande minoritet.

(53)

Som kompensationsåtgärder för den försenade försäljningsprocessen lämnade Slovenien även följande ytterligare åtaganden (nedan kallade åtagandegrupp 3):

(54)

Slovenien anger dessutom att om landets andel i NLB inte har minskats till en blockerande minoritet till senast den 31 december 2018 kommer NLB att avyttra sin andel i försäkringsdotterbolaget NLB Vita senast den […].

Tabell 3

Tillämpliga åtaganden och tidsfrister i olika scenarier

(55)

Enligt artikel 107.1 EUF-fördraget är ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.

(56)

Kommissionen konstaterade redan i 2013 års beslut att de åtgärder som beskrivs i skäl 18 utgör statligt stöd. Denna bedömning gäller fortfarande (31).

(57)

Kommissionen kommer i skälen 58–62 att bedöma om de kumulativa villkoren för att en åtgärd ska anses utgöra statligt stöd är uppfyllda för den kompensationsmekanism som beskrivs i skäl 43 (nedan kallad kompensationsmekanismen). Eftersom kriterierna för statligt stöd till sin karaktär är kumulativa ska en åtgärd inte anses utgöra statligt stöd om minst ett av kriterierna för statligt stöd inte är uppfyllt.

(58)

Kommissionen kommer att bedöma huruvida den kompensationsmekanism som Slovenien avser att inrätta skulle medföra en fördel för NLB. För detta ändamål kommer kommissionen att tillämpa kriteriet om en marknadsekonomisk aktör, vilket kan användas för olika ekonomiska transaktioner. Kommissionen konstaterar att kompensationsmekanismen tillhandahålls i samband med en försäljning av tillgångar, och kommissionen måste därför tillämpa kriteriet om en privat säljare. Det inbegriper en bedömning av kommissionen om huruvida en hypotetisk privat säljare skulle ha erbjudit samma kompensationsmekanism som en del i samma försäljningsprocess.

(59)

För det första konstaterar kommissionen att kompensationsmekanismen rör rättsprocesser som har pågått under lång tid och som investerare inte nödvändigtvis har omfattande erfarenhet av att värdera (32). Kroatiska domstolar fattade nyligen beslut till nackdel för NLB, vilket tydligt uppmärksammade investerarna på frågan (33). Tvisten går tillbaka till tiden före upplösningen av f.d. Jugoslavien och har ingen koppling till NLB:s verksamhet på senare tid. Att fordringarna kan ge upphov till att NLB kan komma att hållas solidariskt ansvarig med Ljubljanska banka d.d komplicerar värderingen av tvisterna ytterligare eftersom det gör det svårare att bedöma vilken effekten skulle bli för enbart NLB. Kommissionen inser att dessa värderingssvårigheter kan leda till problem med asymmetrisk information. Mot bakgrund av dessa faktorer är det förståeligt att investerarna – i avsaknad av en sådan mekanism – värderar kostnaden till högsta möjliga nivå. Samtidigt som investerare skulle fastställa priserna utifrån det mest negativa möjliga scenariot skulle mekanismen göra det möjligt för de slovenska myndigheterna att utnyttja fördelen av gynnsammare domstolsavgöranden.

(60)

För det andra noterar kommissionen att det i rapporten från Slovenien konstateras, på grundval av återkoppling från investerare, att vissa investerare i avsaknad av en sådan kompensationsmekanism inte skulle teckna sig för börsintroduktionen, vilket skulle få en negativ effekt på försäljningspriset (34). Rapporten pekar i det här avseende främst ut investerare som fokuserar på investeringar som ger utdelning. I detta sammanhang noterar kommissionen även att ECB […] i sin tillsynsfunktion redan infört begränsningar av utdelningen på grund av de pågående rättstvisterna. Som en följd har NLB inte tillåtits betala ut utdelning […] (35). Sammanfattningsvis framhålls i rapporten att detta i ett scenario utan någon mekanism påverkar försäljningspriset negativt med […] (36) och att avsaknaden av en kompensationsmekanism till och med skulle kunna äventyra möjligheten till en börsintroduktion (37).

(61)

Kommissionen konstaterar att det av rapporten, på grundval av rimliga antaganden som bekräftats av kommissionen, framgår att investerarnas negativa och maximalistiska syn på de kroatiska rättstvisterna ([…]) tillsammans med det minskade intresset från investerare som fokuserar på utdelning ([…]) med betydande marginal överstiger de uppskattade kostnaderna för den slovenska staten inom ramen för mekanismen (som högst […], men lägre vid mer gynnsamma domstolsbeslut). På grundval av dessa faktorer drar kommissionen slutsatsen att mekanismen kommer att få en positiv effekt på nettointäkterna från försäljningen av NLB.

(62)

På grundval av den bedömning som beskrivs i skälen 58–61 godtar kommissionen att även en privat säljare, under de mycket specifika omständigheter som de kroatiska rättstvisterna innebär, skulle tillhandahålla en sådan kompensationsmekanism i samband med en försäljning, och att Slovenien därmed inte ger NLB någon fördel. Eftersom de kriterier som anges i artikel 107.1 i EUF-fördraget är kumulativa, och mot bakgrund av att villkoret att en fördel ges inte är uppfyllt, är det uteslutet att inrättandet av en kompensationsmekanism innebär ytterligare statligt stöd.

(63)

När det gäller synpunkterna från Slovenien och från övriga berörda parter i avsnitten 3 och 4 i detta beslut konstaterar kommissionen att ett antal av dessa snarare rör 2013 års beslut. Kommissionen påminner om att endast de frågor som togs upp i 2018 års beslut om inledande av förfarandet kommer att bedömas och att ingen förnyad bedömning av 2013 års beslut kommer att göras, varken vad gäller den bedömning av förekomsten av stöd som gjordes vid den tidpunkten eller vad gäller det stödets förenlighet på grundval av de åtaganden som lämnades av Slovenien 2013. Kommissionen kommer i synnerhet inte att göra någon ny bedömning av slutsatsen att NLB:s långsiktiga lönsamhet i hög grad grundade sig på Sloveniens åtagande att sälja sitt aktieinnehav till en blockerande minoritet. Genom kravet på det förändrade ägandet av NLB säkerställdes det att NLB på alla nivåer skulle förvaltas på ett sätt som maximerade dess värde och att det inte skulle försöka uppnå andra kort- eller långsiktiga politiska mål.

(64)

Kommissionen anser att följande synpunkter från övriga berörda parter rör frågorna och de preliminära slutsatserna i 2018 års beslut om inledande av förfarandet:

(65)

Vad gäller jämförelsen med andra ärenden påminner kommissionen om att den i alla ärenden bedömer förenligheten på grundval av de av kommissionens meddelanden (39) som gällde vid den tidpunkt då stödet beviljades. Kommissionen erinrar också om att försäljningen av ägarandelen i detta fall var nödvändig för att säkerställa NLB:s lönsamhet och var en del av en övergripande bedömning av omstruktureringsstöd, medan försäljningen av tillgångar i andra ärenden skedde i samband med bedömningen av likvideringsstöd.

(66)

Kommissionen noterar att inga specifika skäl eller exempel på åtaganden ges avseende dem som hävdas ha en negativ inverkan på NLB:s lönsamhet. Kommissionen kommer i enlighet med skäl 55 i 2018 års beslut om inledande av förfarandet att bedöma huruvida en ny uppsättning åtaganden kommer att bibehålla den ursprungliga balansen i 2013 års beslut och 2017 års ändringsbeslut och huruvida de ändrade åtagandena påverkar NLB:s lönsamhet negativt, samt om de samtidigt motsvarar de tidigare åtagandena i fråga om bördefördelning och kompensationsåtgärder.

(67)

Då Slovenien har anmält ändrade åtaganden den 13 juli 2018 kommer kommissionen att bedöma huruvida dessa nya åtaganden kan anses motsvara dem som ursprungligen lämnades i samband med 2013 års beslut och 2017 års ändringsbeslut. Kommissionen kommer inte att på nytt bedöma de åtaganden som anmäldes den 21 december 2017 och som bedömdes i samband med 2018 års beslut om inledande av förfarandet.

(68)

Ett omstruktureringsbeslut kan i princip (40) ändras om ändringen inte innefattar ytterligare stöd och så länge den grundas på nya åtaganden som kan anses motsvara de som ursprungligen lämnades. I en sådan situation skulle de befintliga stödåtgärderna förbli förenliga på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget om det övergripande förhållandet är oförändrat jämfört med det ursprungliga beslutet. För att det ursprungliga förhållandet ska bibehållas får de ändrade åtagandena inte påverka stödmottagarens lönsamhet negativt, och de sammantagna åtagandena måste förbli likvärdiga i fråga om bördefördelning och kompensationsåtgärder, med beaktande av kraven i omstruktureringsmeddelandet.

(69)

I 2018 års beslut om inledande av förfarandet (41) erinras om att avsnittet om lönsamhet i 2013 års beslut i hög grad grundades på en förändrad ägarstruktur för NLB för att säkerställa NLB:s långsiktiga lönsamhet. De slovenska myndigheterna hade 2013 i själva verket åtagit sig att undanröja det statliga inflytandet över NLB:s löpande verksamhet. Slovenien föreslår nu en försäljning av minst en 50 % + 1-andel i NLB till senast den 31 december 2018 och återstående aktier till en blockerande minoritet till senast den 31 december 2019.

(70)

Kommissionen kan bekräfta att en långsiktig lönsamhet uppnås för NLB om denna reviderade tidsplan för försäljningen följs noggrant. Kommissionen ser positivt på att ändrade åtaganden i viss utsträckning kopplas samman med avyttringen, vilket skapar rätt incitament för att påskynda försäljningsprocessen. Kommissionen noterar exempelvis att om försäljningen av aktieinnehavet till en blockerande minoritet genomförs före den 31 december 2019 kommer vissa åtaganden att upphöra att gälla från ett tidigare datum (42). Detta borde medföra att Slovenien säljer sitt aktieinnehav till en blockerande minoritet så snart som möjligt. Kommissionen drar slutsatsen att den reviderade tidsplanen tillsammans med den nya uppsättningen åtaganden från Slovenien säkerställer att både försäljningen av NLB och avslutandet av omstruktureringsperioden inte skjuts upp på ett otillbörligt sätt (43).

(71)

I 2018 års beslut om inledande av förfarandet (44) gjorde kommissionen även andra iakttagelser som pekade på att återställandet av lönsamheten inte skedde på ett optimalt sätt, till exempel i fråga om utfärdande av nya efterställda skulder, den höga andelen nödlidande lån och problem med företagsstyrningen kopplade till utnämningar till tillsynsnämnden (45). Kommissionen konstaterar att Slovenien i sin anmälan av den 13 juli 2018 åtar sig att säkerställa att NLB senast den […] kommer att utfärda ett supplementärkapitalinstrument och endast kommer att ha oberoende experter som ledamöter i tillsynsnämnden. Kommissionen anser att dessa åtaganden kommer att bidra positivt till NLB:s lönsamhet. Kommissionen noterar även att andelen nödlidande lån i förhållande till lånen totalt (46) minskade ytterligare under första kvartalet 2018, till 8,8 % (jämfört med 9,2 % i slutet av december 2017).

(72)

I 2018 års beslut om inledande av förfarandet (47) uttryckte kommissionen också tvivel i fråga om ändamålsenligheten i Sloveniens ursprungliga förslag att utnämna en diskretionär förvaltare som en kompensationsåtgärd. Eftersom detta åtagande inte längre ingår i Sloveniens senaste anmälan finns ingen anledning för kommissionen att dra någon slutsats i detta beslut om ändamålsenligheten med en sådan diskretionär förvaltare.

(73)

I 2018 års beslut om inledande av förfarandet (48) drog kommissionen den preliminära slutsatsen att den försenade försäljningen av NLB i själva verket förlängde omstruktureringsperioden. Eftersom ett antal åtaganden hade en logisk koppling till omstruktureringsperioden (se skäl 25 i 2018 års beslut om inledande av förfarandet) påpekade kommissionen att en förlängning av tidsfristen för försäljningen borde gå hand i hand med en förlängning av andra omstruktureringsåtaganden. Kommissionen konstaterar att Slovenien nu föreslår att nästan alla relevanta befintliga åtaganden förlängs till dess att försäljningen har slutförts. De mest relevanta befintliga åtaganden i 2013 års beslut som inte förlängs ända tills aktieinnehavet minskats till en blockerande minoritet, är åtagandet om […]. Utöver förlängningen av befintliga åtaganden noterar kommissionen emellertid att ytterligare kompensationsåtgärder lämnas.

(74)

I 2018 års beslut om inledande av förfarandet (49) uttryckte kommissionen också tvivel om huruvida Slovenien inte skulle kunna förbättra NLB:s lönsamhet ytterligare genom att bland annat omvandla den diskretionära förvaltaren till en fullt bemyndigad avyttringsförvaltare. Kommissionen uttryckte även farhågor (50) för att borttagningen av det alternativa åtagandet att avyttra dotterbolagen på Balkan skulle kunna försvaga de befintliga åtagandena. Kommissionen noterar att Slovenien nu har föreslagit att avyttringsförvaltaren beviljas ett exklusivt mandat att sälja Sloveniens andel i NLB till en blockerande minoritet om Slovenien inte uppfyller försäljningsåtagandet. Kommissionen anser att man med en avyttringsförvaltare kommer till rätta med de farhågor som uttryckts i fråga om försäljningen av 75 %–1-andelen i NLB och därmed gör försäljningsåtagandet mer trovärdigt och förbättrar NLB:s lönsamhetsutsikter.

(75)

I skäl 63 i 2018 års beslut om inledande av förfarandet uttryckte kommissionen även tvivel om huruvida Slovenien inte borde överväga ytterligare strukturåtgärder för NLB i form av avyttringar av vissa dotterbolag och/eller andra åtgärder vad gäller agerandet för att kompensera för den försenade försäljningen av ägarandelen i NLB och förseningen av omstruktureringsprocessen. Eftersom NLB kommer att vara verksamt på marknaden under en längre period utan att fullt ut säkerställa sin långsiktiga lönsamhet kan detta vara en källa till snedvridning av konkurrensen. Kommissionen konstaterar nu att Slovenien har föreslagit tre ytterligare åtaganden (51) som rör utfärdande av ett supplementärkapitalinstrument senast […], stängning av ytterligare [10–20] bankkontor samt avyttring av NLB:s ägarintresse i NLB Vita (det senare gäller endast om Slovenien inte har minskat sitt aktieinnehav i NLB till en blockerande minoritet senast till slutet av 2018). Ju längre period utan att den långsiktiga lönsamheten säkerställs fullt ut, desto fler kompensationsåtgärder krävs för att den totala uppsättningen åtaganden ska förbli likvärdig i fråga om kompensationsåtgärder. Kommissionen anser att det antal bankkontor som Slovenien föreslår stängs är betydande (i förhållande till det antal bankkontor som NLB har i Slovenien (52)) och kommer att ge NLB en mindre framträdande kommersiell närvaro i Slovenien (53). Kommissionen ser också positivt på effekten av avyttringen av NLB Vita, både i fråga om konkurrens (54) och bördefördelning utan att det medför otillbörlig skada för NLB:s lönsamhet (55). Sammanfattningsvis drar kommissionen slutsatsen att kompensationsåtgärderna är tillräckliga för att kompensera för den försenade försäljningen av 75 %–1-andelen i NLB och den förlängda omstruktureringsprocessen.

(76)

I skäl 63 i 2018 års beslut om inledande av förfarandet uttryckte kommissionen dessutom farhågor för att inrättandet av ett nytt leasingbolag så snart efter att det tidigare leasingbolaget hade likviderats till följd av de åtaganden rörande statligt stöd som låg till grund för 2013 års beslut, skulle bryta mot andan i åtagandet om att avyttra NLB:s icke väsentliga dotterbolag. Kommissionen noterar att NLB under tiden har dragit tillbaka alla etableringsförfaranden, vilket undanröjer dessa farhågor.

(77)

I 2018 år beslut om inledande av förfarandet (56) uppmanades Slovenien också att tydliggöra att de senaste åtagandena inte innebar någon förändring av några andra åtaganden som låg till grund för 2017 års ändringsbeslut (i synnerhet förvärvsförbudet). Kommissionen konstaterar att Slovenien nu i sin senaste anmälan (57) har klargjort att förvärvsförbudet kommer att fortsätta att gälla till och med den 31 december 2019.

(78)

På grundval av ovanstående bedömning av den nya uppsättning åtaganden som anmäldes den 13 juli 2018 föreligger inte längre den tveksamhet om åtagandenas likvärdighet som kommissionen uppgav i 2018 års beslut om inledande av förfarandet, och de slutsatser som drogs i 2013 års beslut och 2017 års ändringsbeslut påverkas inte. På grundval av artikel 9.3 i rådets förordning (EU) 2015/1589 (58) konstaterar kommissionen därför att det statliga stöd som tillhandahållits NLB är förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget.

(79)

På grundval av artikel 4.2 i förordning (EU) 2015/1589 drar kommissionen även slutsatsen att den mekanism för att tillhandahålla NLB kompensation för rättsliga följder i samband med de pågående rättstvisterna i Kroatien inte har inslag av statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(80)

Kommissionen noterar att Slovenien som ett undantag har godtagit att ta emot texten i detta beslut endast på engelska.