EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 27.8.2024
COM(2024) 325 final
2024/0212(BUD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om ianspråktagande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Italien, Slovenien, Österrike, Grekland och Frankrike med anledning av sex naturkatastrofer som inträffade 2023
MOTIVERING
1.Bakgrund till förslaget
Detta beslut gäller medel som tas i anspråk ur Europeiska unionens solidaritetsfond (solidaritetsfonden) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2012/2002 1 (förordningen om solidaritetsfonden) till ett belopp på 1 028 541 689 EUR för att ge stöd till Italien, Slovenien, Österrike, Grekland och Frankrike med anledning av de naturkatastrofer (översvämningar) som ägde rum i dessa länder under 2023.
Ianspråktagandet av medel åtföljs av beslut nr 08/2024 i vilket det föreslås en överföring av ett belopp på 796 760 300 EUR från reservposten i den europeiska solidaritetsreserven (solidaritetsreserven) till budgetposten för solidaritetsfondens driftsbudget, både i form av åtaganden och betalningar. Utöver de överförda anslagen från reservposten i reserven kommer detta ianspråktagande att finansieras genom användning av det belopp på 37 073 004 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden som redan förts in i EU:s allmänna budget för 2024 och 194 708 385 EUR från anslag i EU:s allmänna budget 2023, som redan utbetalats som förskott i enlighet med artikel 4a i förordningen om solidaritetsfonden.
2.Information och villkor
2.1.Italien – större katastrof: översvämning i regionen Emilia-Romagna
Mellan den 1 och 17 maj 2023 drabbades regionen Emilia-Romagna i Italien av extremt kraftiga regn som ledde till översvämningar.
Italien ansökte efter dessa händelser om ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden.
(1)Den 24 juli 2023 lämnade Italien in en ansökan om ekonomiskt bidrag från solidaritetsfonden för att finansiera nöd- och återställningsinsatser efter översvämningarna i maj 2023.
(2)Italien ansökte om ett bidrag från solidaritetsfonden inom tidsfristen på tolv veckor från den första skada som katastrofen som orsakade den 1 maj 2023. Ansökan innehåller all den information som krävs enligt artikel 4 i förordningen om solidaritetsfonden.
(3)Katastrofen utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4)De italienska myndigheterna uppskattar totalvärdet på de direkta skadorna till följd av katastrofen till 8,5 miljarder EUR. Detta belopp överstiger tröskelvärdet för ”större naturkatastrof” för Italien som fastställdes till 3,8 miljarder euro 2023. Katastrofen uppfyller därför kriterierna för en ”större naturkatastrof” enligt definitionen i artikel 2.2 i förordningen om solidaritetsfonden.
(5)Beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden baseras på de totala direkta skadorna. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen om solidaritetsfonden.
(6)Italien begärde ett förskott på det förväntade bidraget i enlighet med artikel 4a i förordningen om solidaritetsfonden. På grundval av den preliminära bedömningen drog kommissionen slutsatsen att villkoren för utbetalning av ett förskott från solidaritetsfonden var uppfyllda. Ett förskott på 94 708 385 EUR beviljades därför genom kommissionens genomförandebeslut C(2023) 7823 av den 13 november 2023. Förskottet utbetalades till Italien den 29 november 2023.
(7)Mellan den 1 och 17 maj 2023 drabbades regionen Emilia-Romagna i Italien av kraftigt regn som orsakade översvämning. Händelsen påverkade sju provinser i de centrala och östra delarna av regionen, där det föll extremt intensiva regn och stora kumulativa regnmängder uppmättes, särskilt i bergsområdena och högbergsområdena. Den totala kumulativa regnmängd som uppmättes under hela händelsen uppgick till mellan 200 och 500 mm. De efterföljande översvämningarna fick allvarliga konsekvenser. Utöver de omfattande ekonomiska förlusterna på grund av förstörelse av infrastruktur och skador på både offentliga och privata tillgångar, miste 14 människor livet. Mer än 1 500 jordskred utlöstes av det extrema väderförhållandet, vilket orsakade omfattande skador på vägar och byggnader, nätinfrastruktur och vattendrag.
(8)De italienska myndigheterna begärde stöd genom Europeiska unionens civilskyddsmekanism (civilskyddsmekanismen). Italien ansökte om fyra moduler med högkapacitetspumpar. Efter aktiveringen av civilskyddsmekanismen gav Slovakien, Slovenien, Frankrike och Belgien stöd till de översvämmade områdena. För att identifiera de drabbade områdena aktiverades, på EU-nivå, Copernicus-systemen för snabb kartläggning och för kartläggning av risk och återhämtning och, på nationella nivå, ASI-COSMO-Skymed-systemet.
(9)Italien uppskattade kostnaden för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen om solidaritetsfonden till 681,8 miljoner EUR och redovisade kostnaderna efter typ av insats. Den största andelen av kostnaden för krisinsatser går till att säkra förebyggande infrastruktur och åtgärder för att skydda kulturarv, och uppgår till över 293,7 miljoner EUR. Den näst största andelen av kostnaden går till återställande av fungerande infrastruktur och anläggningar på områdena energi, vatten, avloppsvatten, telekommunikation, transport, hälsa och utbildning, och uppgår till 220,5 miljoner EUR. Den tredje största andelen av kostnaden går till att röja upp i katastrofdrabbade områden, och uppgår till 85,7 miljoner EUR. Den fjärde största andelen av kostnaden går till tillfälliga inkvarteringar och räddningstjänster och uppgår till 82,0 miljoner EUR.
(10)Italien har införlivat Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (direktiv 2007/60/EG) 2 genom lagstiftningsdekret nr 49 av den 23 februari 2010. I lagstiftningsdekret nr 49/2010 anges att kartor över översvämningshotade områden och kartor över områden med översvämningsrisker måste antas för områden som identifierats enligt samma rättsakt.
(11)När ansökan lämnades in var Italien inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(12)De italienska myndigheterna angav inte att det fanns någon försäkring som täckte de stödberättigande kostnaderna.
2.2.Slovenien – större katastrof: översvämning
Mellan den 3 och 6 augusti 2023 drabbades Slovenien av kraftiga regn som ledde till översvämningar i hela landet.
Slovenien ansökte efter denna händelse om ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden.
(1)Den 20 oktober 2023 lämnade Slovenien in en ansökan om ekonomiskt bidrag från solidaritetsfonden för att finansiera nöd- och återställningsinsatser efter översvämningarna i augusti 2023.
(2)Slovenien ansökte om ett bidrag från solidaritetsfonden inom tidsfristen på tolv veckor från den första skada som katastrofen orsakade den 4 augusti 2023. Ansökan innehåller all den information som krävs enligt artikel 4 i förordningen om solidaritetsfonden.
(3)Katastrofen utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4)De slovenska myndigheterna uppskattar totalvärdet på de direkta skadorna till följd av katastrofen till nästan 10,0 miljarder EUR. Kommissionen har godtagit 7,3 miljarder EUR som sannolika totala direkta skador. Detta belopp överstiger tröskelvärdet för en ”större naturkatastrof” för Slovenien på 0,6 % av bruttonationalinkomsten (BNI), som 2023 uppgick till 308,8 miljoner EUR. Katastrofen uppfyller därför kriterierna för en ”större naturkatastrof” enligt definitionen i artikel 2.2 i förordningen om solidaritetsfonden.
(5)Beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden baseras på de totala direkta skadorna. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen om solidaritetsfonden.
(6)Slovenien begärde ett förskott på det förväntade bidraget i enlighet med artikel 4a i förordningen om solidaritetsfonden. På grundval av den preliminära bedömningen drog kommissionen slutsatsen att villkoren för utbetalning av ett förskott från solidaritetsfonden var uppfyllda. Ett förskott på 100 miljoner euro beviljades därför genom kommissionens genomförandebeslut C(2023) 8168 av den 23 november 2023. Förskottet utbetalades till Slovenien den 11 december 2023.
(7)Mellan den 3 och 6 augusti 2023 orsakade ett kraftigt lågtryckssystem omfattande nederbörd. Kraftiga regn och skyfall orsakade omfattande översvämningar, jord- och lerskred. Den största nederbördsmängden uppmättes i norra halvan av Slovenien där det föll upp till 150–200 mm regn. Översvämningen var exceptionell, eftersom den berörde de tre största slovenska floderna. De höga vattennivåerna förstörde vägar, broar, infrastruktur för vattenförsörjning, avlopp, elektricitet, ett stort antal hus och stadsområden samt jordbruksmark.
(8)De slovenska myndigheterna begärde stöd genom civilskyddsmekanismen, centrumet för samordning av katastrofberedskap (ERCC) och Nato genom det euroatlantiska centrumet för samordning av katastrofberedskap (EADRCC). Stöd erbjöds av 12 EU-medlemsstater och ett antal tredjeländer.
(9)Slovenien uppskattade kostnaden för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen om solidaritetsfonden till 6 786,0 miljoner EUR och redovisade den efter typ av insats. Den största andelen av kostnaden går till återställande av fungerande infrastruktur och anläggningar på områdena vatten, avloppsvatten, telekommunikation, transport, hälsa och utbildning, och uppgår till 5 089,0 miljoner EUR. Den näst största andelen av kostnaden för krisinsatser går till att röja upp i katastrofdrabbade områden, och uppgår till 853,2 miljoner EUR. Den tredje största andelen av kostnaden går till att säkra den förebyggande infrastrukturen och åtgärder för att skydda kulturarv, och uppgår till 816,2 miljoner EUR. Den fjärde största andelen av kostnaden går till tillfälliga inkvarteringar och räddningstjänster och uppgår till 27,2 miljoner EUR.
(10)Slovenien införlivade Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG genom den slovenska vattenlagen 2008 (artikel 1.4 4).
(11)När ansökan lämnades in var Slovenien inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(12)De slovenska myndigheterna uppgav att det uppskattas att upp till 4,7 % av den beräknade skadan skulle kunna återvinnas genom försäkringar.
2.3.Österrike – katastrof i angränsande land: översvämning
Mellan den 3 och den 6 augusti 2023 drabbades Österrike av kraftiga regn som ledde till översvämningar i regioner i södra österrikiska.
Österrike ansökte efter denna händelse om ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden.
(1)Den 19 oktober 2023 lämnade Österrike in en ansökan om ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden för att finansiera nöd- och återställningsinsatser efter översvämningarna i augusti 2023.
(2)Österrike ansökte om ett bidrag från solidaritetsfonden inom tidsfristen på tolv veckor från den första skada som katastrofen orsakade den 3 augusti 2023. Ansökan innehåller all den information som krävs enligt artikel 4 i förordningen om solidaritetsfonden.
(3)Katastrofen utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4)De österrikiska myndigheterna har lämnat in ansökan enligt kriteriet för en naturkatastrof i ett ”angränsande land” i enlighet med artikel 2.4 i förordningen om solidaritetsfonden, där det anges att stöd från fonden också får tas i anspråk för en naturkatastrof i en bidragsberättigad stat som även utgör en större naturkatastrof i en angränsande bidragsberättigad stat. Österrike uppskattar totalvärdet på de direkta skadorna till följd av katastrofen till 208,0 miljoner EUR. Eftersom samma naturkatastrof uppfyller kraven för en ”större naturkatastrof” i Slovenien, en angränsande bidragsberättigad stat, är Österrikes ansökan därför berättigad till bidrag från solidaritetsfonden i enlighet med artikel 2.4 i förordningen om solidaritetsfonden.
(5)Beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden baseras på de totala direkta skadorna. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen om solidaritetsfonden.
(6)Österrike begärde inte någon förskottsutbetalning i enlighet med artikel 4a i förordningen om solidaritetsfonden.
(7)Mellan den 3 och den 6 augusti 2023 orsakade kraftiga regn ett flertal skador på offentlig och privat infrastruktur i södra Österrike, särskilt i Nedre Kärnten och Steiermark. Regnen översvämmade byggnader, källare, garage, skogar och åkrar och orsakade över 900 ler- och och jordskred. Mer än 120 samhällen påverkades av stormskadorna, inbegripet isolerade strömavbrott på grund av hög grundvattennivå. Ytterligare skador rapporterades i angränsande förbundsländer såsom Salzburg och Burgenland.
(8)Österrike begärde inte stöd genom Europeiska centrumet för samordning av katastrofberedskap.
(9)Österrike uppskattade kostnaden för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen om solidaritetsfonden till 76,5 miljoner EUR och redovisade den efter typ av insats. Den största andelen av kostnaderna går till återställande av fungerande infrastruktur och anläggningar på områdena energi, vatten, avloppsvatten och transport, och uppgår till 65,6 miljoner EUR. Den näst största andelen av kostnaden för krisinsatser går till att säkra den förebyggande infrastrukturen, och uppgår till 9,7 miljoner EUR. Den tredje största andelen av kostnaden avser tillfälliga inkvarteringar och räddningstjänster och uppgår till 0,8 miljoner EUR. Den fjärde största andelen av kostnaden går till att röja upp i de katastrofdrabbade områdena och uppgår till 0,4 miljoner EUR.
(10)Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG införlivades med österrikisk rätt genom 2011 års ändring av vattenlagen (Österrikes officiella tidning I nr 14/2011).
(11)När ansökan lämnades in var Österrike inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller unionslagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(12)De österrikiska myndigheterna angav inte att det fanns någon försäkring som täckte de stödberättigande kostnaderna.
2.4.Grekland – större katastrof: cyklon
Mellan den 4 och 11 september 2023 drabbades Grekland av Medelhavsstormen ”Daniel”, som orsakade kraftiga regn och ledde till översvämningar på flera platser i centrala Grekland, särskilt i regionen Thessalien.
Grekland ansökte efter denna händelse om ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden.
(1)Den 20 november 2023 lämnade Grekland in en ansökan om ekonomiskt bidrag från solidaritetsfonden för att finansiera nöd- och återställningsinsatser efter översvämningarna i september 2023.
(2)Grekland ansökte om ett bidrag från solidaritetsfonden inom tidsfristen på tolv veckor från den första skada som katastrofen orsakade den 4 september 2023. Ansökan innehåller all den information som krävs enligt artikel 4 i förordningen om solidaritetsfonden.
(3)Katastrofen utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4)De grekiska myndigheterna uppskattar det totala värdet på de direkta skador som orsakats av naturkatastrofen till 2,3 miljarder EUR. Detta belopp överstiger tröskelvärdet för en ”större naturkatastrof” för Grekland på 0,6 % av bruttonationalinkomsten, som 2023 uppgick till 1,1 miljarder EUR. Katastrofen uppfyller därför kriterierna för en ”större naturkatastrof” enligt definitionen i artikel 2.2 i förordningen om solidaritetsfonden.
(5)Beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden baseras på de totala direkta skadorna. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen om solidaritetsfonden.
(6)Grekland begärde ett förskott på det förväntade bidraget i enlighet med artikel 4a i förordningen om solidaritetsfonden. På grundval av den preliminära bedömningen drog kommissionen slutsatsen att villkoren för utbetalning av ett förskott från solidaritetsfonden var uppfyllda. Ett förskott på 25 382 237 EUR beviljades därför genom kommissionens genomförandebeslut C(2024) 505 av den 23 januari 2024. Förskottet utbetalades till Grekland den 8 februari 2024.
(7)Mellan den 4 och den 11 september 2023 inträffade en intensiv och omfattande meteorologisk-hydrologisk händelse som kännetecknades av rikligt och ihållande regn, vilket ledde till översvämningskatastrofer på flera platser i centrala Grekland, särskilt i regionen Thessalien. Den totala kumulativa regnmängd som uppmättes under hela händelsen uppgick till mellan 400 och 1000 mm i de drabbade regionerna. Under händelsen föll över största delen av regionen en nederbördsmängd jämförbar med den genomsnittliga årliga totala nederbördsmängden. Skyfallet orsakade stora översvämningar i centrala Grekland, vilket ledde till att vidsträckta regioner översvämmades. Översvämningarna orsakade omfattande förstörelse av infrastruktur, förvandlade gator till floder, raserade byggnader och broar och ställde hela byar under vatten. Utöver de omfattande ekonomiska förlusterna på grund av förstörelse av infrastruktur och skador på både offentliga och privata tillgångar, miste 17 människor livet.
(8)De grekiska myndigheterna begärde inte stöd genom civilskyddsmekanismen.
(9)Grekland uppskattade kostnaden för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 1 941,0 miljoner EUR och redovisade den efter typ av insats. Den största andelen av kostnaden går till återställande av fungerande infrastruktur och anläggningar på områdena energi, vatten, avloppsvatten, telekommunikation, transport och utbildning, och uppgår till 1 657,0 miljoner EUR. Den näst största andelen av kostnaden för krisinsatser går till att röja upp i katastrofdrabbade områden, och uppgår till 230,6 miljoner EUR. Den tredje största andelen av kostnaden går till tillfälliga inkvarteringar och räddningstjänster och uppgår till 42,8 miljarder EUR. Den fjärde största andelen av kostnaden går till att säkra den förebyggande infrastrukturen och åtgärder för att skydda kulturarv, och uppgår till 11,4 miljoner EUR.
(10)Grekland har införlivat Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG med det nationella rättsystemet genom det gemensamma ministerbeslutet KYA 31822/1542/Ε130/2010 (Greklands officiella tidning (ΦΕΚ) Β΄ 1108/21.07.2010).
(11)När ansökan lämnades in var Grekland föremål för två överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer. Överträdelseförfarandet rörande uppdateringen av kartorna över översvämningshotade områden och av kartorna över översvämningsrisker (INFR(2021) 2254), vilken föreskrivs i direktiv 2007/60/EG, avslutades den 24 april 2024. Överträdelseförfarandet INFR(2022) 2191 har den 13 mars 2024 väckts vid EU-domstolen mot Grekland för underlåtenhet att slutföra översynen av landets förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt i enlighet med kraven i vattenramdirektivet (direktiv 2000/60/EG) och av landets planer för hantering av översvämningsrisker i enlighet med översvämningsdirektivet (direktiv 2007/60/EG).
(12)De grekiska myndigheterna angav inte att det fanns någon försäkring som täckte de stödberättigande kostnaderna.
2.5.Italien – regional katastrof: översvämningar i regionen Toscana
Mellan den 25 oktober och den 10 november 2023 drabbades regionen Toscana av intensivt regn, vilket oundvikligen ledde till plötsliga översvämningar.
Italien ansökte efter dessa händelser om ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden.
(1)Den 19 januari 2024 lämnade Italien in en ansökan om ekonomiskt bidrag från solidaritetsfonden för att finansiera nöd- och återställningsinsatser efter översvämningarna i oktober och november 2023 i regionen Toscana.
(2)Italien ansökte om ett bidrag från solidaritetsfonden inom tidsfristen på tolv veckor från den första skada som katastrofen orsakade den 29 oktober 2023. Ansökan innehåller all den information som krävs enligt artikel 4 i förordningen om solidaritetsfonden.
(3)Katastrofen utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4)I ansökan beskrevs detta som en ”regional naturkatastrof” enligt artikel 2.3 i förordningen om solidaritetsfonden, dvs. en naturkatastrof i en region på Nuts 2-nivå i en bidragsberättigad stat som leder till direkta skador som överstiger 1,5 % av regionens bruttonationalprodukt (BNP). De italienska myndigheterna uppskattar totalvärdet på de direkta skadorna till följd av katastrofen till 2,7 miljarder EUR. Detta belopp motsvarar ungefär 2,4 % av regionen Toscanas BNP och överstiger det tillämpliga tröskelvärdet för ”regional katastrof”, som för regionen Toscana uppgår till 1,7 miljarder EUR 2024.
(5)Beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden baseras på de totala direkta skadorna. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen om solidaritetsfonden.
(6)Italien begärde inte någon förskottsutbetalning i enlighet med artikel 4a i förordningen om solidaritetsfonden.
(7)Mellan den 25 oktober och den 10 november 2023 drabbades regionen Toscana av en extrema regnmängd på relativt kort tid, särskilt i provinserna Prato, Florens, Pisa, Pistoia och Livorno. Regnet och den åtföljande starka vinden förorsakade översvämningar och jordskred. De efterföljande översvämningarna fick allvarliga konsekvenser. Händelsen orsakade betydande ekonomiska skador och medförde att sju människor dödades och tusentals tvingades lämna sina hem.
(8)De italienska myndigheterna begärde inte stöd genom civilskyddsmekanismen. Den italienska civilskyddsavdelningen har dock hållit ERCC vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för civilskydd och humanitära biståndsåtgärder uppdaterat om hur katastrofhanteringen fortskrider.
(9)Italien uppskattade kostnaden för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen om solidaritetsfonden till 175,6 miljoner EUR och redovisade den efter typ av insats. Den största andelen av kostnaden för krisinsatserna går till återställandet av fungerande infrastruktur och anläggningar på områdena energi, vatten, avloppsvatten, telekommunikation, transport, hälsa och utbildning, och uppgår till 74,3 miljoner EUR. Den näst största andelen av kostnaden avser tillfälliga inkvarteringar och räddningstjänster och uppgår till 49,0 miljoner EUR. Den tredje största andelen av kostnaden går till att säkra den förebyggande infrastrukturen och åtgärder för att skydda kulturarv, och uppgår till 26,4 miljoner EUR. Den fjärde största andelen av kostnaden går till att röja upp i de katastrofdrabbade områdena och uppgår till 26,0 miljoner EUR.
(10)Italien har införlivat Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG genom lagstiftningsdekret nr 49 av den 23 februari 2010 om genomförandet av direktiv 2007/60/EG om bedömning och hantering av översvämningsrisk. I lagstiftningsdekret nr 49/2010 anges att kartor över översvämningshotade områden och kartor över områden med översvämningsrisker måste antas för områden som identifierats enligt samma rättsakt.
(11)När ansökan lämnades in var Italien inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(12)De italienska myndigheterna angav inte att det fanns någon försäkring som täckte de stödberättigande kostnaderna.
2.6.Italien – regional katastrof: översvämning
Mellan den 2 och 9 november 2023 drabbades den tidigare regionen Nord-Pas-de-Calais inom regionen Hauts-de-France av kraftiga regn som orsakade översvämningar.
Frankrike ansökte efter denna händelse om ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden.
(1)Den 24 januari 2024 lämnade Frankrike in en ansökan om ekonomiskt bidrag från solidaritetsfonden för att finansiera nöd- och återställningsinsatser efter översvämningarna i november 2023.
(2)Frankrike ansökte om ett bidrag från solidaritetsfonden inom tidsfristen på tolv veckor från den första skada som katastrofen orsakade den 2 november 2023. Ansökan innehåller all den information som krävs enligt artikel 4 i förordningen om solidaritetsfonden.
(3)Katastrofen utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4)I ansökan beskrevs detta som en ”regional naturkatastrof” enligt artikel 2.3 i förordningen om solidaritetsfonden, dvs. en naturkatastrof i en region på Nuts 2-nivå i en bidragsberättigad stat som leder till direkta skador som överstiger 1,5 % av regionens bruttonationalprodukt (BNP). De franska myndigheterna uppskattar totalvärdet på de direkta skadorna till följd av katastrofen till 1,9 miljarder EUR. Detta belopp motsvarar ungefär 1,64 % av BNP i den tidigare regionen Nord-Pas-de-Calais 3 och överstiger det angivna tröskelvärdet för ”regional katastrof”, som för den tidigare regionen Nord-Pas-de-Calais är 1,8 miljarder euro 2024 4 .
(5)Beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden baseras på de totala direkta skadorna. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen om solidaritetsfonden.
(6)Frankrike begärde ett förskott på det förväntade bidraget i enlighet med artikel 4a i förordningen om solidaritetsfonden. På grundval av den preliminära bedömningen drog kommissionen slutsatsen att villkoren för utbetalning av ett förskott från solidaritetsfonden var uppfyllda. Ett förskott på 11 690 767 EUR beviljades därför genom kommissionens genomförandebeslut C(2024) 3873 av den 6 juni 2024. Förskottet utbetalades till Frankrike den 14 juni 2024.
(7)Mellan den 2 och 9 november 2023 drabbades den tidigare regionen Nord-Pas-de-Calais inom regionen Hauts-de-France av kraftiga regn som nådde 271 mm i vissa områden. Omständigheterna ledde till en snabb ökning av vattennivåerna i floderna under en kort tidsperiod och översvämning av stora floder. Konsekvenserna av händelsen var allvarliga och ledde till ett stort antal jordskred och efterföljande vägstängningar. Katastrofen orsakade betydande ekonomiska skador och tvingade tusentals människor att lämna sina hem.
(8)De franska myndigheterna begärde stöd genom civilskyddsmekanismen. Nederländerna erbjöd stöd.
(9)Frankrike uppskattade kostnaden för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen om solidaritetsfonden till 160,2 miljoner EUR och redovisade den efter typ av insats. Den största andelen av kostnaden för krisinsatserna går till återställandet av fungerande infrastruktur och anläggningar på områdena energi, vatten, avloppsvatten, telekommunikation, transport, hälsa och utbildning, och uppgår till 120,1 miljoner EUR. Den andra största andelen av kostnaden går till att röja upp i de katastrofdrabbade områdena och uppgår till 19,3 miljoner EUR. Den tredje största andelen av kostnaden går till att säkra den förebyggande infrastrukturen och åtgärder för att skydda kulturarv, och uppgår till 10,8 miljoner EUR. Den fjärde största andelen av kostnaden går till tillfälliga inkvarteringar och räddningstjänster och uppgår till 10,0 miljoner EUR.
(10)Frankrike har införlivat Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG genom lagstiftningsdekret nr 2011-227 av den 2 mars 2011 om genomförandet av direktiv 2007/60/EG om bedömning och hantering av översvämningsrisk.
(11)När ansökan lämnades in var Frankrike inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(12)De franska myndigheterna angav inte att det fanns någon försäkring som täckte de stödberättigande kostnaderna.
2.7.Slutsats
Mot bakgrund av ovanstående och efter en bedömning av de inlämnade uppgifterna drar kommissionen slutsatsen att de katastrofer som avses i de ansökningar som lämnats in av Italien, Slovenien, Österrike, Grekland och Frankrike uppfyller villkoren i förordningen om solidaritetsfonden för ianspråktagande av solidaritetsfonden.
3.Finansiering
Enligt rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 5 (förordningen om den fleråriga budgetramen) ska medel ur solidaritetsfonden kunna tas i anspråk inom ramen för reserven för solidaritet och katastrofbistånd. I punkt 10 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 6 samt om de nya egna medlen, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel, fastställs villkoren för ianspråktagandet av solidaritetsfonden inom ramen för reserven för solidaritet och katastrofbistånd.
Eftersom solidaritetsfonden huvudsakligen inrättades på grundval av solidaritetstanken, anser kommissionen att stödet från fonden bör vara progressivt. Detta innebär att den del av skadorna som överstiger tröskelvärdet för en ”större naturkatastrof” för utnyttjandet av solidaritetsfonden (dvs. 0,6 % av landets BNI eller 3 miljarder EUR i 2011 års priser, beroende på vad som är lägst, jfr artikel 2.2 i förordningen om
solidaritetsfonden) bör ge upphov till en högre stödnivå än den del av skadorna som ligger under tröskelvärdet. Detta innebär att stödbeloppet för ett land som drabbats av en katastrof som uppfyller villkoren för en ”större naturkatastrof” beräknas genom att man lägger samman två belopp: 2,5 % av de totala direkta skadorna under tröskelvärdet och 6 % för den del av de totala direkta skadorna som överstiger tröskelvärdet.
Den sats som tillämpas för att fastställa stödbeloppen för ”regionala naturkatastrofer”, som ligger kvar under det nationella tröskelvärdet, är 2,5 % av de totala direkta skadorna. Dessutom får, i enlighet med artikel 2.4 i förordningen om solidaritetsfonden, stöd från solidaritetsfonden också tas i anspråk för en naturkatastrof i en bidragsberättigad stat som även utgör en större naturkatastrof i en angränsande bidragsberättigad stat. När ansökan sker om stöd från fonden med kriteriet ”angränsande land” som underlag, finns det inget tröskelvärde för de totala direkta skadorna. Den sats som tillämpas för att fastställa ett stödbelopp för en katastrof enligt kriteriet ”angränsande land” är samma som vid en ”regional katastrof”, dvs. 2,5 % av de totala direkta skadorna. Bidraget får inte överstiga de totala uppskattade kostnaderna för stödberättigande insatser.
|
Katastrof |
Direkta skador - totalt (i euro) |
Tröskelvärde för katastrof (i euro) |
2,5 % av totala direkta skador (i euro) |
2,5 % av de direkta skadorna upp till tröskelvärdet för en större katastrof (i euro) |
6 % av de direkta skadorna över tröskelvärdet för en större katastrof (i euro) |
Föreslaget stödbelopp från solidaritetsfonden (i euro) |
Förskott (i euro) |
Saldo för utbetalning (i euro) |
|
|
regional/större |
regional katastrof |
stödberäkning för en större katastrof |
|||||||
|
Italien (Emilia-Romagna) – översvämning (större katastrof) |
8 533 315 251 |
3 804 725 000 |
EJ TILLÄMPLIGT |
95 118 125 |
283 715 415 |
378 833 540 |
94 708 385 |
284 125 155 |
|
|
Slovenien – översvämning (större katastrof) |
7 320 232 816 |
308 826 000 |
EJ TILLÄMPLIGT |
7 720 650 |
420 684 409 |
428 405 059 |
100 000 000 |
328 405 059 |
|
|
Österrike – översvämning (angränsande land) |
207 969 814 |
EJ TILLÄMPLIGT |
5 199 245 |
EJ TILLÄMPLIGT |
EJ TILLÄMPLIGT |
5 199 245 |
EJ TILLÄMPLIGT |
5 199 245 |
|
|
Grekland – översvämning (större katastrof) |
2 325 232 656 |
1 085 286 000 |
EJ TILLÄMPLIGT |
27 132 150 |
74 396 799 |
101 528 949 |
25 382 237 |
76 146 712 |
|
|
Italien (Toscana) – översvämning (regional katastrof) |
2 712 473 053 |
1 719 230 000 |
67 811 826 |
EJ TILLÄMPLIGT |
EJ TILLÄMPLIGT |
67 811 826 |
EJ TILLÄMPLIGT |
67 811 826 |
|
|
Frankrike – översvämning (regional katastrof) |
1 870 522 773 |
1 839 110 000 |
46 763 069 |
EJ TILLÄMPLIGT |
EJ TILLÄMPLIGT |
46 763 069 |
11 690 767 |
35 072 302 |
|
|
TOTALT |
1 028 541 689 |
231 781 389 |
796 760 300 |
||||||
Metoden för beräkning av stödet fastställdes i årsrapporten om solidaritetsfonden 2002–2003 och har godkänts av rådet och Europaparlamentet. Kommissionen föreslår därför att budgetmyndigheten ska ta följande belopp i anspråk för alla sex ansökningar:
I rådets förordning (EU, Euratom) 2024/765 7 av den 29 februari 2024 om ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 delas reserven för solidaritet och katastrofbistånd upp i två separata instrument: den europeiska solidaritetsreserven och reserven för katastrofbistånd. Den europeiska solidaritetsreserven med ett årligt belopp på 1 016 miljoner EUR (i 2018 års priser, vilket motsvarar 1 144,2 miljoner EUR i 2024 års priser) kommer att användas för stöd vid nödsituationer som täcks av solidaritetsfonden.
För att undvika att det årliga anslaget tar slut tidigt föreskrivs i artikel 3.7 i förordningen om solidaritetsfonden och artikel 9.2 andra stycket i den ändrade förordningen om den fleråriga budgetramen att 25 % av solidaritetsfondens årliga anslag (dvs. 286 miljoner euro för 2024) fortfarande ska vara tillgängligt den 1 oktober varje år.
I enlighet med artikel 4a.4 i förordningen om solidaritetsfonden har beloppet 50 000 000 EUR redan förts in i den allmänna budgeten för 2024 för eventuella förskottsutbetalning.
Därför uppgår det högsta belopp som solidaritetsfonden i detta skede kan använda från den europeiska solidaritetsreservens anslag för 2024 till 808 135 764 EUR, vilket gör det möjligt att täcka betalningsbehoven för detta ianspråktagande.
|
Tillgängligt belopp under 2024 från solidaritetsfonden: |
|
|
Solidaritetsfondens totala årliga anslag 2024 |
1 144 181 018 |
|
Del som är tillgänglig efter den 1 oktober (−) |
286 045 254 |
|
Medel som öronmärkts för förskottsbetalningar (−) |
50 000 000 |
|
Belopp som är tillgängligt före den 1 oktober |
808 135 764 |
|
Belopp som ska användas för detta ianspråktagande |
796 760 300 |
I informationssyfte: av de 50 000 000 EUR som redan förts in i EU:s allmänna budget för 2024 för förskottsbetalningar har kommissionen 2024 redan betalat ut ett förskott till Grekland på 25 382 237 EUR för översvämningar orsakade av cyklonen ”Daniel” och ett förskott till Frankrike på 11 690 767 EUR för översvämningarna i den tidigare regionen Nord-Pas-de-Calais. Det återstående tillgängliga beloppet för förskott uppgår därför till 12 926 996 EUR.
2024/0212 (BUD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om ianspråktagande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Italien, Slovenien, Österrike, Grekland och Frankrike med anledning av sex naturkatastrofer som inträffade 2023
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond 8 , särskilt artikel 4.3,
med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 9 , särskilt artikel 9,
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 10 samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel, särskilt punkt 10,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Europeiska unionens solidaritetsfond (solidaritetsfonden) syftar till att ge unionen möjlighet att snabbt, effektivt och flexibelt vidta åtgärder i nödsituationer för att visa solidaritet med befolkningen i regioner som drabbats av större eller regionala naturkatastrofer eller större hot mot folkhälsan.
(2)Solidaritetsfonden får inte överskrida de tak som fastställs i artikel 9 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093, ändrad genom förordning (EU, Euratom) 2024/765 11 .
(3)Den 24 juli 2023 lämnade Italien in en ansökan om ianspråktagande av solidaritetsfonden efter översvämningarna i Emilia-Romagna i maj 2023.
(4)Den 20 oktober 2023 lämnade Slovenien in en ansökan om ianspråktagande av solidaritetsfonden efter översvämningarna i augusti 2023.
(5)Den 19 oktober 2023 lämnade Österrike in en ansökan om ianspråktagande av solidaritetsfonden efter översvämningarna i augusti 2023.
(6)Den 20 november 2023 lämnade Grekland in en ansökan om ianspråktagande av solidaritetsfonden efter översvämningarna i september 2023.
(7)Den 19 januari 2024 lämnade Italien in en ansökan om ianspråktagande av solidaritetsfonden efter översvämningarna i Toscana i oktober och november 2023.
(8)Den 24 januari 2024 lämnade Frankrike in en ansökan om ianspråktagande av solidaritetsfonden efter översvämningarna i november 2023.
(9)Ovannämnda ansökningar uppfyller villkoren för finansiellt bidrag från solidaritetsfonden i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 2012/2002.
(10)Solidaritetsfonden bör därför tas i anspråk för att ge ett finansiellt bidrag till Italien, Slovenien, Österrike, Grekland och Frankrike.
(11)För att minimera den tid det tar att ta solidaritetsfonden i anspråk bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Inom ramen för unionens allmänna budget ska Europeiska unionens solidaritetsfond tas i anspråk enligt följande vad gäller åtagande- och betalningsbemyndiganden som rör naturkatastrofer:
a)Ett belopp på 378 833 540 EUR ska tillhandahållas Italien med anledning av översvämningarna i regionen Emilia-Romagna i maj 2023.
b)Ett belopp på 428 405 059 EUR ska tillhandahållas Slovenien med anledning av översvämningarna i augusti 2023.
c)Ett belopp på 5 199 245 EUR ska tillhandahållas Österrike med anledning av översvämningarna i augusti 2023.
d)Ett belopp på 101 528 949 EUR ska tillhandahållas Grekland med anledning av översvämningarna i september 2023.
e)Ett belopp på 67 811 826 EUR ska tillhandahållas Italien med anledning av översvämningarna i regionen Toscana i oktober och november 2023.
f)Ett belopp på 46 763 069 EUR ska tillhandahållas Frankrike med anledning av översvämningarna i den tidigare regionen Nord-Pas-de-Calais i november 2023.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Det ska tillämpas från och med den [dagen för antagandet] 12*.
Utfärdat i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar