|
19.12.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 438/31 |
Sammanfattning av kommissionens beslut
av den 20 juli 2016
om att förklara en koncentration förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion
(Ärende M.7724 – ASL / Arianespace)
(delgivet med C(2016) 4621)
(Endast den engelska texten är giltig)
(2017/C 438/09)
Den 20 juli 2016 antog kommissionen ett beslut i ett koncentrationsärende enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (1), särskilt artikel 8.1 i den förordningen. En icke-konfidentiell version av den fullständiga texten till beslutet på det giltiga språket i ärendet finns tillgänglig på webbplatsen för generaldirektoratet för konkurrens, på följande adress: http://ec.europa.eu/comm/competition/index_en.html.
I. PARTERNA OCH TRANSAKTIONEN
|
(1) |
Den 8 januari 2016 mottog Europeiska kommissionen en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i koncentrationsförordningen genom vilken ASL, ett gemensamt företag som kontrolleras gemensamt av Airbus Group S.E. (”Airbus”, Nederländerna) och Safran SA (”Safran”, Frankrike), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, förvärvar fullständig kontroll över Arianespace Participation SA och Arianespace SA (tillsammans ”Arianespace”, Frankrike), genom förvärv av hela aktieinnehavet som för närvarande innehas av Centre National d’Etudes Spatiales (”CNES”) i Arianespace (”transaktionen”). Airbus och Safran tillsammans, liksom ASL, betecknas nedan ”parterna”. |
|
(2) |
Arianespace är ett företag som grundades 1980 av CNES, i egenskap av huvudägare, och av satellitindustrin som deltar i Ariane-programmet, nämligen Airbus, Safran och elva andra europeiska företag som representerar de tio europeiska länderna som finansierar genom sitt deltagande i den Europeiska Rymdorganisationen (”ESA”), utvecklingen av Ariane. Denna ursprungliga ägarstruktur har fram till i dag varit i stort sett oförändrad. Arianespace utför uppskjutningar av satelliter och andra rymdfarkoster för kommersiella och institutionella kunder från Guyana Space Center (”CSG”) som ligger i Kourou, Frankrike. För detta ändamål har företaget fått i uppdrag av ESA att med exklusiv rätt kommersialisera bärraketerna Ariane och Vega som finansierats av ESA. I enlighet med avtal som ingåtts mellan Ryssland, ESA och Frankrike, äger Arianespace även ensamrätten att driva uppskjutningstjänster från CSG för kommersiella uppdrag med den ryska Soyuz-bärraketen. |
|
(3) |
ASL är ett bolag bildat enligt fransk lag och kontrolleras gemensamt av Airbus och Safran (50/50), som kombinerar verksamheten av dess moderbolag i den civila och militära bärraketssektorn och beträffande satellitdelsystem och utrustning. Bildandet av ASL-gruppen anmäldes till kommissionen den 8 oktober 2014 som ärende M.7353 och godkändes, på vissa villkor, den 26 november 2014. |
|
(4) |
Airbus är ett bolag bildat enligt nederländsk rätt och som är aktiv inom flygteknik, rymd och försvar. Det är för närvarande noterat på börserna i Frankfurt, Madrid och Paris. Airbus omfattar tre huvudområden: i) Airbus Division med inriktning på tillverkning av kommersiella flygplan (68,4 % av koncernens totala omsättning 2014), ii) Airbus Helicopters (9,8 % av koncernens totala omsättning), samt iii) Airbus Defence and Space (”Airbus DS”) som sammanför en bred portfölj av produkter inom försvar, säkerhet och säkra rymdbaserade tillämpningar (20,9 % av koncernens totala omsättning), inklusive delsystem till bärraketer (genom sitt spanska dotterbolag Airbus Defence and Space SAU, ”Airbus DS SAU”) och satelliter. Airbus DS är också aktiv som satellitoperatör inom telekommunikation och jordobservationssatelliter. |
|
(5) |
Safran är ett företag med bas i Frankrike som är noterat på börsen i Paris med fokus på tre huvudområden: i) rymdfärd (53 % av koncernens totala intäkter), ii) luftfartsutrustning (29 % av koncernens totala intäkter), och iii) försvar och säkerhet (18 % av koncernens totala intäkter). |
II. SAMMANFATTNING
|
(6) |
Transaktionen anmäldes till kommissionen den 8 januari 2016. |
|
(7) |
Genom beslut av den 26 februari 2016 konstaterade kommissionen att transaktionen gav upphov till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den inre marknaden och antog ett beslut om att inleda ett förfarande enligt artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen (”beslutet enligt artikel 6.1 c”). |
|
(8) |
Den ingående undersökningen bekräftade de konkurrensfarhågor som preliminärt identifierats när det gäller utbyte av känslig information mellan Arianespace och Airbus. |
|
(9) |
Den anmälande parten lämnade de slutliga åtagandena (”slutliga åtaganden”) den 20 maj 2016 som gör transaktionen förenlig med den inre marknaden. |
|
(10) |
Därför föreslås ett beslut om godkännande i enlighet med artikel 8.2 i koncentrationsförordningen för antagande. |
III. MOTIVERING
A. RELEVANTA PRODUKTMARKNADER
1. Marknaden för bärraketer som exploateras av Arianespace
|
(11) |
Arianespace upphandlar bärraketer från huvudentreprenörerna för bärraketer (ASL för Ariane, ELV för Vega och TsSKB för Soyuz). ASL är verksam som huvudentreprenör för Ariane-raketerna. |
|
(12) |
I detta sammanhang anser kommissionen att det finns en marknad för bärraketer som exploateras av Arianespace som skulle ha en europeisk inriktning. |
2. Marknaden för uppskjutningstjänster
|
(13) |
Arianespace utför uppskjutningar av satelliter och andra rymdfarkoster för institutionella och kommersiella kunder. Den utför uppskjutningar både till geostationära omloppsbanor (”GTO”) och icke-GTO. ASL är marginellt aktiv på marknaden för uppskjutningstjänster genom sitt gemensamma företag Eurockot, som saluför Rockot-bärraketen. Bärraketen används för icke-GTO uppskjutningar såväl för kommersiella som för institutionella kunder. |
|
(14) |
I detta sammanhang anser kommissionen att i) GTO- och ii) icke-GTO-uppdrag utgör olika marknader. Var och en av dessa kan delas upp ytterligare i i) öppna uppskjutningar och ii) företagsinterna uppskjutningar (civila eller militära). Detta motsvarar följande särskilda relevanta marknader: i) den öppna marknaden för GTO-uppskjutningstjänster, ii) den öppna marknaden för icke-GTO uppskjutningstjänster, iii) företagsinterna marknaden för GTO-uppskjutningstjänster och iv) den företagsinterna marknaden för icke-GTO uppskjutningstjänster. Vid tillämpningen av detta beslut kan frågan om huruvida marknaderna för icke-GTO uppskjutningstjänster kan delas upp mellan LEO och MEO-uppskjutningar lämnas öppen. |
|
(15) |
När det gäller den geografiska omfattningen anser kommissionen att i) den öppna marknaden för uppskjutningstjänster (både för GTO och icke-GTO lanserar) är världsomfattande när det gäller inriktning; och ii) att den företagsinterna marknaden för uppskjutningstjänster (både för GTO och icke-GTO uppskjutningar) har en nationell eller regional inriktning. |
3. Marknaden för satelliter
|
(16) |
Airbus är verksam som satellittillverkaren både vad gäller kommersiella, institutionella och militära satelliter, och för konstellationer. |
|
(17) |
I detta sammanhang granskar kommissionen följande relevanta marknader: i) marknaden för europeiska institutionella satelliter; ii) marknaden för nationella institutionella satelliter inom EU; iii) marknaden för export av institutionella satelliter; iv) marknaden för kommersiella satelliter och v) marknaden för militära satelliter. Vid tillämpningen av detta beslut kan frågan huruvida marknaden för satelliter bör delas upp ytterligare på grundval av den typ av överföringsbana (GTO / icke-GTO), och huruvida konstellationssatelliter bildar en avgränsad marknad lämnas öppen. |
|
(18) |
Kommissionen anser att i) marknaden för kommersiella satelliter är världsomfattande; ii) marknaden för europeiska institutionella satelliter är europeisk eller nationell beroende på den upphandlande myndigheten; iii) marknaden för export av institutionella satelliter är världsomfattande; och iv) marknaden för militära satelliter är nationell vad gäller inriktning. |
4. Marknaden för nyttolastadaptrar och nyttolasttransportörer
|
(19) |
ASL har varit aktiv som leverantör av nyttolasttransportörer på Ariane 5 (för Galileo-konstellationen) och Soyuz (för Globalstar-konstellationen). Airbus DS SAU är verksam som leverantör av nyttolastadaptrar på Ariane 5. |
|
(20) |
I detta sammanhang anser kommissionen att i) marknaden för nyttolastadaptrar och ii) marknaden för nyttolasttransportörer utgör särskilda produktmarknader. Den exakta geografiska omfattningen av dessa marknader lämnas öppen såsom gällande för EES eller för hela världen. |
5. Marknaden för rymdrelaterade försäkringstjänster
|
(21) |
Arianespace tillhandahåller försäkringstjänster till sina kunder genom sitt helägda dotterbolag ”S3R”. |
|
(22) |
Kommissionen anser att den exakta omfattningen av produktmarknaden för rymdrelaterade försäkringstjänster kan lämnas öppen. På samma sätt lämnas den exakta geografiska omfattningen av denna marknad öppen. |
6. Marknaden för satellitoperationer
|
(23) |
Airbus är verksam som en satellitoperatör för i) jordobservationssatelliter (i sitt eget namn och på uppdrag av europeiska rymdorgan) genom sin division Airbus DS Geo-Information Services (tidigare Spot Bild och Infoterra) och ii) militär telekommunikation (främst på uppdrag av den brittiska försvarsministeriet) via sitt brittiska dotterbolag Paradigm. |
|
(24) |
Kommissionen anser att den exakta omfattningen av produktmarknaden för satellitoperationer kan lämnas öppen. När det gäller den geografiska omfattningen anser kommissionen att dessa marknader är världsomfattande. |
B. KONKURRENSBEDÖMNING
|
(25) |
Airbus och ASL är verksamma på marknader som är vertikalt sammanlänkade med, eller på annat sätt anslutna till Arianespaces verksamhet. Framför allt finns det kopplingar mellan verksamheten hos Arianespace som en leverantör av uppskjutningstjänster och verksamheten hos: i) ASL, som leverantör av Arianes bärraketsserien till Arianespace, ii) Airbus DS SAU, som en leverantör av nyttolastadaptrar, iii) Airbus DS SAU och ASL, som leverantörer av nyttolasttransportörer, iv) Airbus, som en satellittillverkare, och v) Airbus som en satellitoperatör. Det finns ytterligare en relation som skapats genom transaktionen, nämligen mellan Arianespaces verksamheter som leverantör av försäkringstjänster och Airbus verksamhet som i) satellittillverkare och ii) satellitoperatör. |
1. Konkurrensbedömning: förhållandet mellan i) Arianespace som en leverantör av uppskjutningstjänster och ii) Airbus som satellittillverkare
Utbyte av känslig information
|
(26) |
I beslutet enligt artikel 6.1 c, har det framförts allvarliga tvivel om risken för att utbytet av känslig information mellan Arianespace och Airbus kan skada andra satellittillverkare och andra leverantörer av uppskjutningstjänster. |
|
(27) |
Efter en ingående undersökning har kommissionen dragit slutsatsen att transaktionen leder till påtagliga hinder för effektiv konkurrens när det gäller utbyte av känslig information mellan i) Arianespace och Airbus, i förhållande till andra satellittillverkare och ii) mellan Airbus och Arianespace, i förhållande till andra leverantörer av uppskjutningstjänster. |
|
(28) |
Enligt resultaten av kommissionens undersökning har Arianespace tillgång till känslig information om satellittillverkare, nämligen teknisk information om massa och schema, typ av uppdrag, tyngdpunkt och krav när det gäller omloppsbana, satellitarkitekturer osv. liksom till kommersiell information. De nuvarande sekretessklausulerna (exempelvis bestämmelser om icke-offentliggörande) som ingår i avtal mellan satellittillverkare och Arianespace är inte tillräckliga för att förhindra att kommersiellt känslig information överförs från Arianespace till Airbus. Kommissionen har därför dragit slutsatsen att Arianespace sannolikt skulle ha möjlighet att dela känslig information om andra satellittillverkare med Airbus. |
|
(29) |
Dessutom är informationen som satellittillverkare tillhandahåller till Arianespace av sådan karaktär att Airbus kan få fördelar gentemot sina konkurrenter genom att ha tillgång till denna information. Kommissionen har därför dragit slutsatsen att Arianespace sannolikt skulle ha ett incitament att dela känslig information om andra satellittillverkare med Airbus. |
|
(30) |
Dessutom är det sannolikt att utbyte av känslig information om andra satellittillverkare mellan Arianespace och Airbus skulle ha en betydande negativ inverkan på konkurrensen på marknaderna för satelliter. Detta beror på att det skulle leda till i) mindre konkurrenskraftiga anbud, eftersom Airbus skulle kunna justera sin strategi på grundval av information om sina konkurrenter som det skulle ha tillgång till, och till ii) mindre innovation på marknaden, eftersom konkurrenter skulle vara mindre benägna att innovera, om Airbus enkelt skulle kunna kopiera deras innovationer och fördelarna som härrör från sådana innovationer. |
|
(31) |
Kommissionen har vidare dragit slutsatsen att Airbus har tillgång till känslig information om leverantörer av uppskjutningstjänster som även omfattar information om tillgången på uppskjutningsplatser och prissättning samt ny utveckling. Som i fallet med utbyte av information från Arianespace Airbus utesluter sekretessklausuler inte information som ska delas med ett moderbolag eller närstående företag. Därför har kommissionen dragit slutsatsen att Airbus sannolikt skulle ha möjlighet att dela känslig information om andra leverantörer av uppskjutningstjänster med Arianespace. |
|
(32) |
Kommissionen konstaterade också att även om Airbus redan finns i Arianespace, kommer Airbus efter transaktionen att vara mer benägen att lämna ut information om andra leverantörer av uppskjutningstjänster till Arianespace. |
|
(33) |
Slutligen konstaterade kommissionen att utbytet av känslig information från Airbus till Arianespace om andra leverantörer av uppskjutningstjänster sannolikt kommer att ha en betydande negativ inverkan på konkurrensen på marknaderna för uppskjutningstjänster. Detta beror på att Arianespaces tillgång till teknisk och kommersiell information om andra leverantörer av uppskjutningstjänster kan användas för att neutralisera eventuella tekniska fördelar och därmed skulle kunna leda till minskade incitament hos konkurrenter att förnya sig och för att konkurrera. |
Utestängning av konkurrenter till Airbus på satellitmarknader
|
(34) |
I beslutet enligt artikel 6.1 c har det även framförts allvarliga tvivel i samband med möjligheten att Arianespace efter transaktionen kan använda sin ställning på marknaderna för uppskjutningstjänster för att främja försäljningen av Airbus satelliter och som ett resultat utestänga rivaler till Airbus från marknaderna för satelliter genom diskriminering. |
|
(35) |
Till exempel skulle parterna hypotetiskt kunna erbjuda en rabatt till kunder som köper Airbus satelliter och Arianespaces uppskjutningstjänster i ett paketerbjudande, och samtidigt öka priserna på dessa två komponenter när de inte köps samtidigt. Dessutom skulle Arianespace hypotetiskt kunna ge Airbus förmåner vid tilldelningen av uppskjutningstider (det vill säga, om kunderna förbinder sig att köpa satelliten från Airbus) och erbjuda sämre uppskjutningstider för icke-Airbus satelliter. |
|
(36) |
Efter den ingående undersökningen konstaterade kommissionen att transaktionen inte leder till ett påtagligt hinder för effektiv konkurrens på grund av sambandet mellan parternas verksamheter på den öppna världsmarknaden för GTO-uppskjutningstjänster och den globala marknaden för kommersiella satelliter, när det gäller utestängningsstrategier. |
|
(37) |
För det första konstaterade kommissionen att parterna efter transaktionen sannolikt inte skulle ha förmågan att framgångsrikt utestänga Airbus konkurrenter när det gäller satelliter. Detta beror på att i) även om Arianespace är den nuvarande marknadsledaren, finns det trovärdiga alternativ, som exempelvis SpaceX och ILS, ii) marknaden för uppskjutningstjänster utgör en dynamisk konkurrensmiljö, där inträde förekommer och företagens positioner förändras snabbt med tiden, iii) satellitoperatörer kan kanske delvis häva parternas förmåga att utestänga konkurrerande satellittillverkare, iv) satellitmarknadens beskaffenhet skulle sannolikt förhindra utestängning av kommersiella satellitkonkurrenter till Airbus, åtminstone på kort sikt, och v) en effektiv utestängning av kommersiella satellittillverkare på lång sikt skulle vara mycket spekulativ. |
|
(38) |
För det andra, och när det gäller incitament att utestänga satellitkonkurrenter, visade kommissionens analys att även om det finns faktorer som pekar på att det finns en del incitament, finns det också motverkande faktorer som kan väga upp sådana potentiella incitament. Med tanke på den sannolika avsaknaden av förmågan att utestänga, konstaterade kommissionen därför att frågan om huruvida parterna sannolikt skulle ha incitament att utestänga konkurrenter till Airbus på den globala marknaden för kommersiella satelliter kan lämnas öppen. |
|
(39) |
För det tredje analyserade kommissionen inverkan på konkurrensen av antagandet av en strategi med utestängningseffekter i det värsta scenariot av en hypotetisk utestängning av en av konkurrenterna till Airbus. I detta scenario, som inte är det mest sannolika scenariot drog kommissionen ändå slutsatsen att antagandet av en sådan utestängningsstrategi sannolikt inte skulle ha en betydande negativ inverkan på konkurrensen. Detta beror på att i) det finns flera andra aktörer som också är verksamma i det kommersiella segmentet, ii) med tanke på den befintliga outnyttjade kapaciteten, kan satellittillverkare lätt expandera och iii) satellitoperatörer har en viss grad av motverkande köparmakt. |
|
(40) |
Dessutom konstaterade kommissionen också att transaktionen inte leder till betydande hinder för en effektiv konkurrens på grund av sambandet mellan parternas verksamheter på i) den globala öppna marknaden för icke-GTO uppskjutningstjänster och ii) marknaden för export av institutionella satelliter och den hypotetiska världsmarknaden för konstellationssatelliter, när det gäller utestängning. Kommissionen konstaterade också att transaktionen inte leder till betydande hinder för en effektiv konkurrens på grund av sambandet mellan parternas verksamheter inom i) de europeiska och nationella (inom EU) företagsinterna marknaderna för GTO- och icke-GTO-uppskjutningstjänster och ii) den europeiska marknaden för institutionella satelliter och de nationella marknaderna för militära/institutionella satelliter, när det gäller utestängning. |
2. Konkurrensbedömning: vertikalt förhållande mellan i) Arianespace som en leverantör av uppskjutningstjänster och ii) ASL som leverantör av Arianes bärraketsserie
|
(41) |
I beslutet enligt artikel 6.1 c, har det framställts allvarliga tvivel gällande en potentiell kundavskärmningsstrategi där parterna skulle prioritera uppskjutningar med Ariane-bärraketer på bekostnad av Vega-bärraketerna som produceras av ELV och kommersialiseras av Arianespace. |
|
(42) |
Till följd av den ingående undersökningen konstaterade kommissionen att parterna inte skulle ha möjlighet och incitament att genomföra en kundavskärmningsstrategi mot ELV och att, även i det hypotetiska fallet med antagandet av en sådan strategi, det inte skulle finnas en betydande negativ inverkan på konkurrensen. I synnerhet angav kommissionens slutsatser att Ariane-plattformen endast sällan kommer att användas för samma typ av uppdrag som Vega-plattformen och att även det hypotetiska antagandet av en kundavskärmning mot ELV inte skulle ha någon inverkan på konkurrenter till Arianespace på marknaderna för uppskjutningstjänster. Detta beror på att ELV är skyldig att sälja sin bärraket uteslutande till Arianespace och att alla konkurrenter till Arianespace använder sin egen bärraket. |
3. Konkurrensbedömning: vertikalt förhållande mellan i) Arianespace som en leverantör av uppskjutningstjänster och ii) Airbus DS SAU och ASL som leverantörer av transportörer och nyttolastadaptrar
|
(43) |
I beslutet enligt artikel 6.1 c, har det framställts allvarliga tvivel om en potentiell kundavskärmningsstrategi där parterna skulle välja att beställa nyttolasttransportörer och nyttolastadaptrar endast hos ASL eller Airbus DS SAU, även om detta inte är den optimala befintliga lösningen, till nackdel för Arianespaces befintliga alternativa leverantörer av nyttolasttransportörer och nyttolastadaptrar. |
|
(44) |
Efter den ingående undersökningen konstaterade kommissionen att det inte är sannolikt att parterna skulle vara i stånd att hindra tillträde till marknader i efterföljande led när det gäller nyttolasttransportörer. Framför allt har kommissionen dragit slutsatsen att parterna endast skulle kunna anta en kundavskärmningsstrategi när det gäller transportörer som inte finansierats av ESA, och att de skulle ha begränsad förmåga att utestänga sina konkurrenter på marknaden för nyttolasttransportörer. Dessutom skulle det, även i det hypotetiska scenariot för antagandet av en kundavskärmningsstrategi när det gäller nyttolasttransportörer, vara osannolikt att det skulle ha en betydande negativ inverkan på konkurrensen på marknaderna för uppskjutningstjänster på grund av den lilla relativa storleken på priset på nyttolasttransportörer i förhållande till den totala kostnaden för uppskjutningstjänster. |
|
(45) |
Kommissionen konstaterade likaså att det inte är sannolikt att parterna skulle vara i stånd att hindra tillträde till marknader i efterföljande led när det gäller nyttolastadaptrar. Framför allt har kommissionen dragit slutsatsen att parterna inte kan antas ha förmåga att hindra tillträde till marknader i efterföljande led via en kundavskärmningsstrategi när det gäller nyttolastadaptrar med tanke på de begränsningar som följer av ESA:s regler om upphandling och de höga relativa kostnaderna för utveckling av nya nyttolastadaptrar. Dessutom skulle det, även i det hypotetiska scenariot för antagandet av en kundavskärmningsstrategi när det gäller nyttolastadaptrar, vara osannolikt att det skulle ha en betydande negativ inverkan på konkurrensen på marknaderna för uppskjutningstjänster på grund av den lilla relativa storleken på priset på nyttolastadaptrar i förhållande till den totala kostnaden för uppskjutningstjänster. |
4. Konkurrensbedömning: förhållande mellan i) Arianespace som en leverantör av försäkringstjänster och ii-a) Airbus som en satellitoperatör och ii-b) Airbus som en satellittillverkare
|
(46) |
Kommissionen har dragit slutsatsen att transaktionen inte leder till ett påtagligt hinder för effektiv konkurrens på grund av att det vertikala förhållandet mellan parternas verksamheter på marknaderna för rymdrelaterade försäkringstjänster och i) marknaderna för satellitoperationer och ii) marknaderna för satelliter, antingen vad gäller kundavskärmning eller avskärmning av insatsprodukter. |
5. Konkurrensbedömning: förhållandet mellan i) Arianespace som en leverantör av uppskjutningstjänster och ii) Airbus som satellitoperatör
|
(47) |
Kommissionen har dragit slutsatsen att transaktionen inte leder till ett påtagligt hinder för effektiv konkurrens på grund av att det vertikala förhållandet mellan parternas verksamheter på marknaderna för uppskjutningstjänster och marknaderna för satellitoperationer, antingen vad gäller kundavskärmning eller avskärmning av insatsprodukter. |
6. Slutsats
|
(48) |
Beslutet drar därför slutsatsen att transaktionen leder till ett påtagligt hinder för effektiv konkurrens på marknaderna för satelliter och uppskjutningstjänster när det gäller utbyte av känslig information mellan Airbus och Arianespace. |
C. ÅTAGANDEN
|
(49) |
För att ta itu med konkurrensproblemet som är kopplat till potentiellt utbyte av känslig information mellan Arianespace och Airbus har parterna lämnat den 20 maj 2016 de slutgiltiga åtagandena som beskrivs nedan. |
|
(50) |
De slutliga åtagandena innehåller bestämmelser om i) brandväggar och ii) begränsningar i samband med sysselsättning, när det gäller Airbus, ASL och Arianespace, samt skiljedom i alla sekretessavtal när det gäller genomförandet av åtaganden. |
|
(51) |
Brandväggsåtgärderna är mellan ASL/Arianespace, å ena sidan, och Airbus å andra sidan, för att förhindra utbyte av: a) konkurrenskänslig information om satellittillverkare som konkurrerar med Airbus-koncernen, b) konkurrenskänslig information om kompatibiliteten mellan bärraketer och satelliter, och c) konkurrenskänslig information som hänför sig till uppskjutningstjänster av andra leverantörer än Arianespace. |
|
(52) |
För att ytterligare förstärka bestämmelserna om brandväggar som beskrivits ovan, har parterna också föreslagit en åtgärd som hindrar Airbus-anställda från att utses till VD eller styrelse-/kommittémedlemmar för Arianespace. Dessutom är i) anställda hos ASL/Arianespace personal som har tillgång till känslig information om satellittillverkare som konkurrerar med Airbus-koncernen och konkurrenskänslig information om kompatibilitet mellan bärraketer och satelliter föremål för en vänteperiod av [1–5] år innan de kan överföras till Airbus DS Satellites och ii) anställda hos Airbus DS Satellites som har tillgång till kommersiellt känslig information om de uppskjutningstjänster från andra leverantörer av uppskjutningstjänster än Arianespace är föremål för en vänteperiod på [1–5] år innan de kan överföras till ASL/Arianespace. |
|
(53) |
I sitt beslut konstaterar kommissionen att de slutliga åtagandena är adekvata och tillräckliga för att undanröja de betydande hindren för en effektiv konkurrens på marknaderna för satelliter och uppskjutningstjänster när det gäller informationsutbytet mellan Airbus och Arianespace. |
IV. SLUTSATS
|
(54) |
Av de skäl som nämns ovan dras i beslutet slutsatsen att den föreslagna koncentrationen, ändrad genom de åtaganden som lämnades in den 20 maj 2016, inte påtagligt kommer att hämma en effektiv konkurrens på den inre marknaden, eller en väsentlig del av den. |
|
(55) |
Koncentrationen bör följaktligen förklaras vara förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion i enlighet med artiklarna 2.2 och 8.2 i koncentrationsförordningen samt artikel 57 i EES-avtalet. |
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.