RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Sjunde årsrapporten 2012 om genomförandet av gemenskapsstödet enligt rådets förordning (EG) nr 389/2006 av den 27 februari 2006 om införande av en stödordning för att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen /* COM/2013/0332 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH
EUROPAPARLAMENTET Sjunde årsrapporten 2012 om genomförandet av
gemenskapsstödet enligt rådets förordning (EG) nr 389/2006 av den 27 februari
2006 om införande av en stödordning för att stimulera den ekonomiska utvecklingen
inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen 1. Inledning Rådets förordning (EG) nr 389/2006[1] utgör grunden för stödet till
den turkcypriotiska befolkningsgruppen. Enligt förordningen ska kommissionen
varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Denna rapport
avser år 2012. 2. Programplanering av stödet Mellan 2006 och utgången av 2012 avsattes 311
miljoner euro för åtgärder inom ramen för förordning (EG) nr 389/2006. När
2012 års program (28 miljoner euro) utarbetades utgick man från resultaten av
samråd med berörda parter, särskilt workshopar på sektorsnivå, och externa
utvärderingar. Man tog även hänsyn till Europeiska revisionsrättens särskilda
rapport nr 6/2012 om Europeiska unionens stöd till den turkcypriotiska
befolkningsgruppen[2].
Anslaget för 2012 gjordes tillgängligt genom två kommissionsbeslut[3]. 3. Genomförandemekanismer Programmet
genomförs i de delar av Republiken Cypern där regeringen inte utövar den
faktiska kontrollen och där tillämpningen av EU:s regelverk tillfälligt har
skjutits upp i enlighet med protokoll 10 till anslutningsfördraget. Stödet
genomförs i huvudsak genom centraliserad förvaltning av Europeiska
kommissionen. Vissa projekt förvaltas gemensamt med FN:s utvecklingsprogram
(UNDP). Kommissionen är verksam
i ett unikt politiskt, rättsligt och diplomatiskt sammanhang: det krävs
särskilda arrangemang för att genomföra stödprogrammet, samtidigt som
principerna för en sund ekonomisk förvaltning respekteras. För EU-finansierade
stödprogram fastställs under normala förhållanden den rättsliga ramen för
utvecklingsstödet i överenskommelser med mottagarlandets regering. Några sådana
överenskommelser kan dock inte ingås för stödet till den turkcypriotiska
befolkningsgruppen. Kommissionen måste förlita sig på vad den uppfattar som
gällande lokala regler och villkor, och det innebär vissa risker. Att hantera
och minska dessa risker är en del av kommissionens uppgift, och de åtgärder som
vidtagits omfattar bland annat intensiv övervakning, stöd till mottagarna, reviderade
betalningsvillkor och ett mer omfattande bruk av bankgarantier. Den turkcypriotiska
befolkningsgruppen måste i tillräcklig utsträckning prioritera programmet och
avsätta medel för att det ska bli en framgång, särskilt för att säkerställa
programmets hållbarhet på längre sikt. Man måste se till att de EU-finansierade
tillgångarna förblir offentliga. Samråd sker med berörda parter i den
turkcypriotiska befolkningsgruppen om deras framtida finansieringsbehov, och
turkcypriotiska experter deltar i kommittéerna för utvärdering av anbud och
spelar en viktig roll i styrkommittéer för projekt. Samarbete mellan den
turkcypriotiska och den grekcypriotiska befolkningsgruppen är fortfarande
nödvändigt för att programmet ska få full effekt och för att slutmålet om återförening
ska kunna nås. Programgruppen
använder stödkontoret för EU-program (Eupso) i den norra delen av Nicosia.
Kommissionens representation i Cypern anordnar dessutom möten och seminarier
och informerar den cypriotiska allmänheten om programmet som en del av sitt
löpande arbete. De särskilda
omständigheter som beskrivs ovan gör att det är svårt att utforma
sektorsutvecklingsprogram. Stödet ges därför i stället i stor utsträckning som
bidrag, särskilt till icke-statliga aktörer. Förvaltningen av dessa system tar
stora resurser i anspråk hos programgruppen. Anställningskontraktens korta
varaktighet medför en hög personalomsättning, vilket innebär särskilda
svårigheter med personalsituationen. Svårigheterna att
planera på medellång och lång sikt kvarstår, eftersom programmet för närvarande
finansieras genom marginalerna i EU-budgeten. Det betyder att budgeten är
oförutsägbar, och det finns ingen garanti för årliga anslag. I den ovannämnda
rapporten från revisionsrätten konstaterades att denna osäkerhet försvårar
programförvaltningen och inverkar negativt på ändamålsenligheten och
hållbarheten. 4. Genomförandet under
rapporteringsperioden 4.1. Allmän översikt Revisionsrätten
slog fast att kommissionen trots ett svårt politiskt läge och en snäv tidsplan
lyckats inrätta ett program som återspeglar förordningens mål och på ett
lämpligt sätt prioriterar alla sektorer som nämns i förordningens mål och att
man använt genomförandemetoder och riskreducerande åtgärder som till stor del
varit lämpliga. Revisionsrätten noterade också ett antal brister i
programförvaltningen och ansåg att projektens hållbarhet ofta hotas på grund av
att den turkcypriotiska befolkningsgruppen har en begränsad administrativ
kapacitet, att de har antagit relevanta rättsakter för sent och att det råder
osäkerhet om den framtida finansieringen. Kommissionen har godtagit
revisionsrättens rekommendationer med några invändningar. Rådet antog
slutsatser om revisionsrättens rapport[4]
i juli. Europaparlamentets budgetkontrollutskott antog ett betänkande[5] i december. Den del av
programmet som härrör från det stora anslaget 2006 innehöll omfattande
leveranskontrakt och bygg- och anläggningskontrakt inom sektorer som
vattenförsörjning/avloppsvatten, fast avfall, naturskydd, energi och
telekommunikation. Dessutom ingick omfattande program för tekniskt stöd och
omkring 1 000 bidragskontrakt inom olika system för icke-statliga
organisationer, små och medelstora företag, jordbrukare, landsbygdssamhällen,
skolor och studenter. I slutet av 2012 hade många av dessa avslutats. Det
betyder att 2012 var ett år när programresultaten visade sig tydligt och
fördelarna för den turkcypriotiska befolkningsgruppen förverkligades. Fokus har
legat kvar på de insatser som riktar sig till båda befolkningsgrupperna och på
förtroendeskapande åtgärder, i synnerhet fortsatt och ökat stöd till kommittén
för saknade personer och till den tekniska kulturarvskommittén, som är gemensam
för båda befolkningsgrupperna, genom gemensam förvaltning med FN:s
utvecklingsprogram. Arbetet har även innefattat förberedelser för en
fullständig tillämpning och ett fullständigt genomförande av unionens regelverk
när Cypernproblemet lösts, samt information till den turkcypriotiska
befolkningsgruppen om EU:s politiska och rättsliga system. Fyra nya bidragssystem
infördes under 2012 för att stödja företag på landsbygden, små och medelstora
företag, skolor, studenter och lärare. Många kontrakt
(190) ingicks under 2012, främst bidragskontrakt, och vid årets slut fanns 402
löpande kontrakt. Antalet kommer att stiga i och med att all verksamhet inom
ramen för 2011 och 2012 års program kommer i gång. Under det gångna året, när
verksamhet som härrörde från 2006 avvecklades, påbörjades också en omfattande
utvärderingsinsats. Det problem som
uppstod 2011 i fråga om statusen för bankgarantier kunde inte lösas. Såsom
rapporterades förra året väckte en lokal entreprenör talan vid en lokal
”domstol” i stället för att tillämpa tvistlösningsförfarandena enligt
kontraktet. Det ledde till förelägganden som gjorde att bankgarantier utfärdade
av lokala banker inte kunde tas i anspråk. För att skydda EU:s ekonomiska
intressen kommer kommissionen att avstå från att underteckna liknande kontrakt
med stödmottagare och entreprenörer i den turkcypriotiska befolkningsgruppen
till dess att problemet fått en tillfredsställande lösning. Lokala
entreprenörer inledde en bojkott av kontrakt med FN:s utvecklingsprogram,
vilket påverkade kulturarvsprojekt med EU-medel under åtta månader, på grund av
frågor som gällde jurisdiktion för tvister. Investeringars hållbarhet är ett annat kvarstående
problem. Stödmottagarna har inte alltid förberett sig tillräckligt väl inför
projektöverlämningen, trots ett betydande stöd från EU. Den turkcypriotiska
befolkningsgruppen har haft svårt att hitta medel för drift och underhåll av ny
infrastruktur, trots att kontrakt slutligen ingåtts om förvaltning av nya
reningsverk. 4.2. Framstegen med att uppnå de
olika målen Det övergripande
målet för stödprogrammet är att underlätta Cyperns återförening genom att stimulera
den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen, med
särskild tonvikt på öns ekonomiska integration, bättre kontakter mellan de båda
befolkningsgrupperna och med EU samt förberedelser för införandet av EU:s
regelverk. Ett betydande bidrag har getts till förbättringar inom vissa
områden, t.ex. vattenförsörjning, avloppsvatten och miljö. 4.2.1. Mål 1: Utveckla och
omstrukturera infrastruktur Det nya avloppsreningsverket
i Morfou/Güzelyurt togs över av stödmottagaren i januari. Förvaltningen av
reningsverket har överlåtits till ett driftsföretag som anlitats av den lokala
stödmottagaren. När den lokala stödmottagaren har slutfört alla anslutningar
till hushållen till det avloppsledningssystem som överlämnades 2011, kommer för
första gången i regionen avloppsvatten för omkring 10 700 personer att samlas
in och renas. Det nya avloppsreningsverket
i Famagusta började tas i drift i slutet av året – reningsprocessen fungerade
och anläggningen producerade renat utflöde. Arbetet med avlopps- och
dricksvattenledningarna (totalt 95 km) pågick fortfarande men med vissa
förseningar på grund av defekta röranslutningar som gjorde att saltvatten kunde
tränga in, vilket ledde till problem med korrosion i reningsverket.
Anläggningen kommer att betjäna omkring 30 000 personer. Bygget av det nya avloppsreningsverket
i Mia Milia/Haspolat, som ska användas av båda befolkningsgrupperna, fortsatte
under 2012. Bygget samfinansieras av EU och vattenreningsmyndigheten i Nicosia
och genomförs genom FN:s utvecklingsprogram. Avloppsreningen inleddes i
november, och ingångsvolymen ökas successivt. Slutförandet av arbetet och
överlämningen väntas ske under första halvåret 2013. Anläggningen kommer att
betjäna omkring 270 000 personer. Programmet för
kapacitetsuppbyggnad på området för vattenförsörjning/avloppsvatten avslutades
i december med en slutworkshop. Bland projektresultaten kan nämnas utarbetandet
av rättsakter som är anpassade till EU:s regelverk, informationsinsatser,
planering av tillgångsförvaltningen och utbildning i analysmetoder. På området för naturskydd
har inga framsteg varit möjliga när det gäller de ofullbordade informations-
och förvaltningscentrumen i fyra särskilda miljöskyddsområden. Sedan ett
kontrakt sagts upp 2011 väckte den turkcypriotiska uppdragstagaren talan vid en
lokal ”domstol” för att hindra kommissionen från att ta garantierna från den
lokala banken i anspråk. Projekt som inletts av den turkcypriotiska
befolkningsgruppen, t.ex. ett vägbreddningsprojekt på Karpasia-/Karpazhalvön
och omfattande stenbrytning i Kyreniabergen, väcker farhågor när det gäller den
turkcypriotiska befolkningsgruppens genomförande av sina egna
förvaltningsplaner för de särskilda miljöskyddsområdena, som utarbetats med
EU-stöd. När det gäller fast
avfall överlämnades i mars den nya avfallsdeponin i Koutsoventis/Güngör,
omlastningsstationen i Famagusta och tillhörande utrustning för
avfallshantering. Förvaltningen av avfallsdeponin överläts till ett
driftsföretag som anlitats av stödmottagaren. Soptippen i Kato
Dhikomo/Aşağı Dikmen överlämnades i oktober, efter återställande
och nedläggning. Projektet för kapacitetsuppbyggnad på området för fast avfall
avslutades i december. I energisektorn
var den främsta åtgärden integreringen av solkraftverket på 1,27 MW, som varit
i drift med full effekt sedan november 2011, i kontrollsystemet för
fjärrövervakning. Stödmottagaren har dock ännu inte anställt kvalificerad
personal för ett effektivt och hållbart utnyttjande av en del av den utrustning
som tillhandahållits, exempelvis telefonkundtjänsten. All telekommunikationsutrustning
i ”nästa generations nät” har installerats. Testfasen har emellertid krävt
ytterligare kapacitetsuppbyggnad hos operatören, och leverantören och
stödmottagaren måste fortfarande ta itu med ett antal olösta frågor. Rättsakter
med villkoren för liberaliseringen av sektorn för elektronisk kommunikation
antogs i december 2011, men de nödvändiga villkoren för att skilja
tillhandahållandet av tjänster från driften av nätet är ännu inte uppfyllda. När det gäller trafiksäkerhetsprojektet
har nästan alla kontrakt nu avslutats. Den sista delen av projektet för
ombyggnad av särskilt olycksdrabbade vägsträckor slutfördes under tredje
kvartalet 2012. Eventuella ytterligare åtgärder inom denna sektor kommer att
vara beroende av ett tydligt policybeslut av stödmottagaren. 4.2.2. Mål 2: Främja social och
ekonomisk utveckling Stöd gavs till jordbrukare, veterinärer och
intressenter inom landsbygdsutveckling för djurhållning och utrotning av
sjukdomar, växtskydd, diversifiering av grödor, ekologiskt jordbruk och stöd
för utnyttjande av bidrag. Djurhållningsprojektet och gruppen för tekniskt
bistånd till stöd för landsbygdsutvecklingspolitiken, slutförde sin verksamhet.
Ett pilotprojekt för återanvändning av renat avloppsvatten i jordbruket
genomfördes och ett pilotprojekt för epidemiologisk övervakning inleddes för
sjukdomar hos nötkreatur, får och getter, som en förberedelse inför en större
insats för utrotning av djursjukdomar. En ny ansökningsomgång för bidrag på 3,3 miljoner
euro för landsbygdsutveckling inleddes – den avsåg ”Ökad
konkurrenskraft, diversifiering och hållbarhet”. Tio bidragsprojekt från 2009
års program ”Utveckling av lokala samhällen genom initiativ på bynivå”
slutfördes, men ett antal andra projekt försenades, framför allt på grund av
bygg- och anläggningsarbeten för infrastruktur inom ramen för
bidragskontrakten. Inom projektet Uppgradering av urban och lokal infrastruktur,
som genomförs i samarbete med FN:s utvecklingsprogram, slutfördes i början av
2012 renoveringen av den gamla marknaden i norra delen av den muromgärdade
staden Nicosia. Marknaden invigdes i juni av kommissionsledamot Štefan Füle.
För att ge nytt liv åt denna historiska plats gavs mindre bidrag för kultur-
samhällsverksamhet genom FN:s utvecklingsprogram. En andra ansökningsomgång
inleddes i december och avsåg marknaden i Famagusta och Nicosia samt byar där
EU-finansierad renovering genomförts. I utbildningssektorn inleddes i september
en ansökningsomgång för 700 000 euro avseende skolinitiativ för innovation
och förändring. Av de 72 bidragskontrakt som ingåtts i samband med tidigare
ansökningsomgångar löpte 7 vidare till 2012, och vid årets slut hade 5 av dessa
nästan slutförts. Programmet för tekniskt stöd för utveckling av yrkesutbildning
och arbetsmarknad avslutades under 2012, och en undersökning gjordes för att
bedöma de framtida behoven på dessa områden. För att stödja små och medelstora företags
konkurrenskraft inleddes ett bidragsprogram på 5 miljoner euro i juni för
att underlätta modernisering av små och medelstora företag. En del av
programmet avser nystartade företag. Över 300 turkcypriotiska företag erbjöds
kurser om EU:s bidragsförfaranden. Dessutom erbjöds hjälp med entreprenörskap,
IKT, bolagsrätt och affärsledning. En projektförvaltningsenhet har inrättats
för att stödja mottagare av både bidrag till små och medelstora företag och
bidrag för landsbygdsutveckling (se ovan). Initiativen avseende marknaderna i
Nicosia och Famagusta har inletts för att marknadsföra lokala produkter och
tjänster med moderna metoder. Utvecklingsarbete har genomförts när det gäller
strategier för e-handel och e-tjänster, och i december hölls en workshop om
eventuellt framtida EU-stöd för strategin för utveckling av den privata
sektorn. De ekonomiska framstegen övervakas genom en
förvaltningsfond med Världsbanken. En ekonomisk lägesrapport lades fram i juni. 4.2.3. Mål 3: Främja försoning,
förtroendeskapande åtgärder samt stöd till det civila samhället Stödet till kommittén för saknade personer,
som förvaltas gemensamt med FN:s utvecklingsprogram, fortsatte, och ett nytt
bidragsavtal undertecknades. Under 2012 undertecknade FN:s utvecklingsprogram
ett kontrakt med den internationella kommissionen för saknade personer (International
Commission on Missing Persons, ICMP) gällande DNA-analyser vid ICMP:s
anläggning i Bosnien och Hercegovina. Kommittén har åstadkommit följande under
2012: utgrävningar på 92 platser, 284 uppsättningar kvarlevor förberedda av det
antropologiska laboratoriet och skickade för DNA-analys, 22 uppsättningar
kvarlevor identifierade och 22 uppsättningar kvarlevor återlämnade till
familjerna för begravning. Det är viktigt att bidragen från andra givare ökar. Programmet har fått ökad synlighet genom en
broschyr som delats ut till skolor och ett FN-organiserat besök på Cypern för
familjemedlemmar till saknade personer från konflikter i Kosovo[6] och Serbien. Kommittén för
saknade personer anordnade i december ett evenemang med levande musik för
familjer till saknade. Av 27 återstående projekt som finansieras inom
ramen för tre bidragsprogram inom programmet för det cypriotiska civila
samhället i aktion slutfördes 23 under 2012. En konsekvensbedömning av
stödet till det civila samhället inleddes i december. Kulturarvsskyddet
har fortsatt, och i april undertecknades ett
bidragsavtal på 2 miljoner euro med FN:s utvecklingsprogram för brådskande
stabilisering på platser som valts ut av den tekniska kommittén med företrädare
för båda befolkningsgrupperna. Det gäller bl.a. Othellotornet i Famagusta.
Projektet försenades med åtta månader på grund av en bojkott från den
turkcypriotiska entreprenörssammanslutningen om villkoren för tvistlösning.
Problemet löstes slutligen i början av 2013. Minröjningen av
buffertzonen slutfördes, och i mars anordnades ett avslutningsevenemang
tillsammans med FN:s utvecklingsprogram för att uppmärksamma den
internationella minröjningsdagen (den 4 april). 4.2.4. Mål 4: Föra den
turkcypriotiska befolkningsgruppen närmare Europeiska unionen Efter fem årliga stipendieprogram gjordes en
utvärdering 2012. Programmet 2012–2013 var ett pilotprogram som innefattade ett
antal förslag från utvärderingen, och 28 stipendier beviljades. Andra
rekommendationer, bl.a. om att utvidga programmet till att även omfatta
yrkesverksamma utanför den akademiska världen och att utkontraktera
bidragsförvaltningen, kommer att följas upp. InfoPoint-projektet
fortsatte att fungera som en informationskanal till den turkcypriotiska
befolkningsgruppen genom evenemang, filmer och information om ansökningsomgångar
för bidrag. Den populära tvåspråkiga webbplatsen bibehölls och sex nyhetsbrev
på turkiska gavs ut. 4.2.5. Mål 5: Förbereda den
turkcypriotiska befolkningsgruppen för införandet och genomförandet av EU:s
regelverk Kommissionens byrå för tekniskt bistånd och
informationsutbyte (Taiex) hjälper till att förbereda den turkcypriotiska
befolkningsgruppen för genomförandet av EU:s regelverk när väl Cypernproblemet
lösts. Taiex ger stöd till utarbetande av lagförslag som överensstämmer med
EU:s regelverk. EU-experter genomförde 415 åtgärder under 2012, däribland
fortbildningskurser, workshoppar och studiebesök. Arbetet med att ta fram
utkast till rättsakter för anpassning till unionens regelverk gick mycket
långsamt 2012, även om rättsakter om miljö, djurhälsa och säkerhetsbälten
antogs. Förberedande arbete utfördes också i fråga om fri rörlighet för varor,
immateriell äganderätt och ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer. Stödet för handel över gröna linjen (förordning
(EG) nr 866/2004) fortsatte. Experter från EU:s medlemsstater genomförde
regelbundna fytosanitära inspektioner av potatis och citrusprodukter. Analyser
av lokal honung visade att villkoren i kommissionens beslut 2007/330/EG
(befordran av animalieprodukter) har uppfyllts, vilket möjliggör handel med
honung enligt förordningen om gröna linjen. 4.3. Finansiellt genomförande
(kontraktstilldelning och utbetalningar) 4.3.1. Ingående av kontrakt Åtagandena under 2012 (14,6 miljoner euro) uppgick
till 85 % av den prognostiserade siffran. Målet inte kunde nås på grund av
förseningar i samband med ansökningsomgångar för bidrag. 4.3.2. Utbetalningar Utbetalningarna 2012 uppgick till 25,2 miljoner
euro, 69 % av det prognostiserade beloppet. Underskottet berodde nästan
helt och hållet på en nedgång i utbetalningarna för bygg- och
anläggningskontrakt och leveranskontrakt jämfört med 2006 års program.
Utbetalningen på 40 % vid slutgiltigt mottagande av
telekommunikationssystemet för 10 miljoner euro försenades på grund av
testproblem och kunde inte ske under 2012. 4.4. Övervakning Eftersom kommissionen fungerar som upphandlande
myndighet håller kommissionspersonalens tillsyn hög nivå, med kontroller och
möten på plats, styrkommittéer och rapporter från projektförvaltningsenheter.
Genom mekanismen för interimsöversyn lämnas dessutom en detaljerad översyn
tillsammans med stödmottagarna i alla projekt. Taiex verksamhet övervakas av
mer än 20 projektstyrgrupper, och genom halvårsvisa möten inom ramen för
övervakningsmekanismen. Taiex logistik övervakas genom Taiex förvaltningssystem
på nätet. Bidragsmottagarnas bristande förmåga leder till
problem med genomförandet, t.ex. när det gäller EU-förfarandena vid
upphandlingar som finansieras med bidrag. För att åtgärda detta utvidgades 2012
den projektförvaltningsenhet som inrättats 2008 för att stödja
landsbygdsutvecklingsprojekt till att även omfatta sektorn för bidrag till små
och medelstora företag. 4.5. Revision och kontroll Mellan 2010 och 2012 gjordes totalt 96
bidragsmottagare till föremål för ekonomisk övervakning, och 16 revisioner
genomfördes. Problemen reddes ut från fall till fall. När det gäller
bidragskontrakt gjordes iakttagelser om redovisning, upphandling,
ursprungsregler, budgetförvaltning och moms. Detta kommer att åtgärdas i
kommande ansökningsomgångar för bidrag genom ökad utbildning och tillsyn av
bidragsmottagare. GD Utvidgnings internrevisionsfunktion genomförde en revision
gällande gemensam förvaltning för att bedöma generaldirektoratets interna
kontrollsystem. Rapporten väntas under 2013. Kommissionen gjorde förbättringar av
programgenomförandet till följd av revisionsrättens rekommendationer. Den lade
också fram förslag i anslutning till den fleråriga budgetramen för att
förbättra hållbarheten genom att göra finansieringen mer förutsägbar. 4.6. Utvärdering Fyra utvärderingar/behovsbedömningar på
sektorsnivå gjordes under 2012: 1) stipendier – stödmottagarnas uppskattning
bekräftades och en utvidgning av programmet rekommenderades; 2)
vattenförsörjning/avloppsvatten – en tydlig förteckning över prioriteringar
upprättades; 3) yrkesutbildning/livslångt lärande – uppföljning för att stödja
yrkesvägledning och arbetsförmedling rekommenderades; 4) fast avfall – här
konstaterades att avfallsåtervinning och kompostering saknas, att gamla soptippar
bör läggas ned och att en bättre hantering av sjukvårdsavfall är nödvändig. En
övergripande programutvärdering inleddes också och ska slutföras under 2013. I
december ingicks kontrakt om utvärderingar gällande utbildning och det civila
samhället. 4.7. Information, offentlighet och
synlighet Under 2012 genomfördes 86 synlighetsinsatser
(betydligt fler än 2011), bl.a. många projektrelaterade evenemang och
informations- eller nätverksaktiviteter organiserade av InfoPoint. På
Europadagen hölls ett evenemang vid den historiska Betesdan som renoverats med
EU-stöd, och ett evenemang med levande musik ägde rum anordnades av kommittén
för saknade personer. På programmet stod konst- och fotoutställningar,
projektevenemang och överlämningar samt bidragsinformation. En broschyr om
stödprogrammets viktigaste resultat gavs ut[7].
Pressmeddelanden om stödprogrammet för den turkcypriotiska befolkningsgruppen
offentliggjordes av kommissionens representation på Cypern. 4.8. Samråd med Republiken Cyperns
regering Regelbundna möten med företrädare för Republiken
Cyperns regering har hållits, särskilt när högre kommissionstjänstemän besökt
ön. Kommissionen fortsätter att förlita sig på samarbete med regeringen för att
utreda äganderätter och håller också regelbundna möten med den ständiga
representationen i Bryssel. 5. Slutsatser Programmet, som i praktiken började genomföras
2009, har gett den turkcypriotiska befolkningsgruppen en del tydliga fördelar
under 2012, framför allt genom stora bidrag till hanteringen av avloppsvatten och
fast avfall. Ytterligare insatser krävs emellertid för framsteg inom andra
miljösektorer, framför allt naturskydd och i synnerhet när det gäller
potentiella Natura 2000-områden. Det är viktigt att visa att EU kan tillhandahålla ett ändamålsenligt
stöd och ett positivt budskap. Det är nu upp till den turkcypriotiska
befolkningsgruppen att säkra hållbarhet hos de projekt som genomförts och att
påskynda genomförandet av stödet. Framsteg mot ett uppnående av förordningens
främsta mål, att underlätta Cyperns återförening genom att stimulera den
ekonomiska utvecklingen, är svåra att åstadkomma på grund av de
omständigheter som råder på öns norra del. För att skydda EU:s ekonomiska intressen kommer
kommissionen inte att underteckna kontrakt som kräver bankgarantier förrän
rättslig säkerhet garanteras. Förberedelserna inför det framtida antagandet och
genomförandet av EU:s regelverk tappade fart 2012. Den turkcypriotiska
befolkningsgruppen behöver stora stödinsatser för att kunna uppfylla kraven i
regelverket på många områden efter en lösning på Cypernproblemet och
återförening. Brist på resurser, ineffektiva strukturer och oklar
ansvarsfördelning är allvarliga problem som kvarstår och snabbt måste åtgärdas
för att hållbarheten hos EU-finansierade projekt ska kunna säkras. Den
turkcypriotiska befolkningsgruppen har försäkrat kommissionen om att
EU-finansierade tillgångar inte ska privatiseras. Vissa delar av programmet har visat sig ha
särskild betydelse för att skapa förtroende eller föra den turkcypriotiska befolkningsgruppen
närmare EU. Här ingår stödet till kommittén för saknade personer och till
kulturarvskommittén samt stipendieprogrammet. Slutförandet av många av projekten från 2006 utgör
en naturlig milstolpe, och under 2012 har en betydande utvärderingsinsats
genomförts. Det är svårt att planera på medellång och lång
sikt eftersom de årliga anslagen inte går att förutsäga. Sektorer av betydelse
för överensstämmelsen med unionens regelverk i framtiden kräver flerårigt stöd
för att insatserna ska bli en framgång. I revisionsrättens rapport 2012
kopplades avsaknaden av flerårig programplanering till problem med programmets
hållbarhet. [1] EUT L 65, 7.3.2006, s. 5. [2] http://eca.europa.eu/portal/page/portal/pressroom/Presspacks/Previouspresspacks/2012/PresspackSR62012 [3] Kommissionens beslut C(2012) 4628 och
C(2012) 8361. [4] 12526/12. [5] PE497.895v03-00. [6] Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos
status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 och med
Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring. [7] http://ec.europa.eu/cyprus/documents/2012/eu_assistance_to_tcc_brochure.pdf