Europeiska kommissionen har utarbetat detta dokument med vanliga frågor om penningmarknadsfonder som en uppföljning av kommissionens rapport om penningmarknadsfonder, som offentliggjordes den 20 juli 2023 (2023 års rapport om penningmarknadsfonder). Det åtföljer Europeiska kommissionens uppföljningsrapport från 2026 om penningmarknadsfonder (2026 års rapport om penningmarknadsfonder) (1).

I 2023 års rapport om penningmarknadsfonder drogs slutsatsen att förordningen om penningmarknadsfonder hade fungerat väl när sådana fonder utsattes för likviditetsstress i samband med den covid-19-relaterade marknadsturbulensen i mars 2020, med tanke på ränteökningarna under den perioden och den relaterade ändringen av priset på finansiella tillgångar. Inga EU-baserade penningmarknadsfonder behövde tillämpa inlösenavgifter eller inlösenspärrar eller tillfälligt stoppa inlösen under dessa stresshändelser. De av EU:s penningmarknadsfonder som är inriktade på tillgångar i brittiska pund klarade även inlösentrycket i samband med oron på statsobligationsmarknaden i september 2022. Dessa händelser visar att skyddsåtgärderna i förordningen om penningmarknadsfonder har fungerat som det var tänkt. I 2023 års rapport om penningmarknadsfonder identifierades dock vissa brister och det konstaterades att de borde utvärderas ytterligare.

Penningmarknadsfonder i EU omfattas också av den senaste tidens översyn av direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder och direktivet om företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretagsdirektivet) (2), som fastställde harmoniserade regler för att utöka öppna fonders tillgång till instrument för likviditetshantering. Den nya ramen för instrument för likviditetshantering stärker ytterligare likviditetshanteringen hos penningmarknadsfonder i EU och ökar deras resiliens under tider av stress.

Slutligen beaktar detta tillkännagivande slutsatserna från rådet för finansiell stabilitet, som i sin slutrapport om penningmarknadsfonders resiliens från oktober 2021 noterade att reglerna för penningmarknadsfonder i vissa jurisdiktioner kan ha uppmuntrat till förtida inlösen från investerares sida, eftersom de velat undvika en eventuell aktivering av instrument för likviditetshantering när vissa regulatoriska tröskelvärden överskrids. Det finns vissa belägg för att detta kan ha skett under ”jakt på kontanter”-stressen i mars 2020.

Mot bakgrund av detta och med stöd av dataanalys anser kommissionen det nödvändigt att ta upp tolkningen av vissa aspekter av förordningen om penningmarknadsfonder för att skapa större säkerhet för penningmarknadsfonderna i EU.

Med detta tillkännagivande uttrycker kommissionen stöd för och efterlyser en harmoniserad strategi för tillsyn av penningmarknadsfonder i EU samt lämpligt informationsutbyte mellan nationella behöriga myndigheter, särskilt när det uppstår risker som utgör ett potentiellt hot mot den finansiella stabiliteten.

(1)   Vilka är de viktigaste bestämmelserna om portföljsammansättning som förvaltare av penningmarknadsfonders tillgångar måste följa?

I artiklarna 24, 25 och 34 i förordningen om penningmarknadsfonder anges portföljkrav som penningmarknadsfonder måste följa för att säkerställa sin likviditet och stabilitet. I dessa bestämmelser fastställs penningmarknadsfonders portföljsammansättning när det gäller tillgångar som förfaller dagligen respektive på veckobasis samt omvända repor, med minimitröskelvärden för varje typ av penningmarknadsfond (statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde, penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med rörligt nettotillgångsvärde).

I artikel 28 i förordningen om penningmarknadsfonder fastställs ett ramverk för stresstester av penningmarknadsfonder, där man ska visa att likviditeten och kvaliteten hos en penningmarknadsfonds tillgångar är tillräckligt stabil för att stå emot sårbarheter.

(2)   Om en penningmarknadsfonds portfölj utgörs av de exakta procentandelarna av omvända repor och tillgångar som förfaller dagligen och på veckobasis, i enlighet med förordningen om penningmarknadsfonder, anses detta alltid vara tillräckligt för att vid varje tidpunkt uppfylla de relevanta portföljreglerna enligt förordningen om penningmarknadsfonder?

Nej. I artiklarna 24, 25 och 34, tillsammans med artikel 28, i förordningen om penningmarknadsfonder fastställs att de angivna procentandelarna för portföljsammansättningen är minimikrav. Även om det är nödvändigt att iaktta de tröskelvärden som anges i artiklarna 24, 25 och 34 bör de förstås som minimitröskelvärden. I förordningen om penningmarknadsfonder anges även andra skyldigheter som, beroende på penningmarknadsfondens omständigheter, kan leda till högre krav. I enlighet med artikel 28.4 i förordningen om penningmarknadsfonder måste de vara stabila i fråga om likviditet för och kvalitet på de tillgångar som innehas. Dessa måste vara tillräckliga för att stå emot sårbarheter, särskilt i tider av stress. Till följd av detta kan det bli nödvändigt att en penningmarknadsfonds portföljsammansättning överstiger de regulatoriska procentsatserna, särskilt med beaktande av kraven på kundkännedom enligt artikel 27 och resultaten av stresstester för penningmarknadsfonder enligt artikel 28 i förordningen om penningmarknadsfonder.

I detta avseende identifierade kommissionen i 2026 års rapport om penningmarknadsfonder resiliensnivåer baserade på likvida tillgångar på veckobasis, som kan fungera som tillsyns- och riskhanteringsverktyg för att säkerställa efterlevnad av förordningen om penningmarknadsfonder. Om dessa resiliensnivåer underskrids och för att säkerställa marknadsomfattande resiliens (”marknadsresiliensnivåer”) bör riskhanteringsteamen för penningmarknadsfonder och dessa fonders förvaltare intensifiera sin granskning, och de nationella behöriga myndigheterna bör öka sin tillsyn och sitt engagemang.

(3)   Måste förvaltaren av en penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde aktivera instrument för likviditetshantering så snart nivån på de likvida tillgångarna sjunker under de gränsvärden som anges i artiklarna 24, 25 och 34 i förordningen om penningmarknadsfonder?

Nej. Avsikten med att fastställa minimilikviditetsbuffertar är att säkerställa att penningmarknadsfonder kan hantera inlösen och förhindra att en penningmarknadsfonds tillgångar löses in till kraftigt rabatterade priser, vilket kan hända under stressade marknadsförhållanden.

Förvaltare av penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde är skyldiga att iaktta artikel 24.2 i förordningen om penningmarknadsfonder när de relevanta portföljkraven inte längre är uppfyllda (t.ex. om tillgångarna i en penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde till mindre än 30 % utgörs av tillgångar som förfaller på veckobasis).

Artikel 25.2 i förordningen om penningmarknadsfonder innehåller liknande bestämmelser när en ”standardiserad” penningmarknadsfond med rörligt nettotillgångsvärde inte iakttar portföljkraven i artikel 25 i förordningen om penningmarknadsfonder.

Slutligen innehåller artikel 34.1 a i förordningen om penningmarknadsfonder särskilda bestämmelser för penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde.

I dessa artiklar föreskrivs och förutses att penningmarknadsfonders portföljsammansättning kan underskrida de regulatoriska gränsvärdena, inbegripet minimikraven på likvida tillgångar, till följd av att teckningsrätter eller rätter till inlösen utnyttjas eller av skäl som ligger utanför penningmarknadsfondsförvaltarens kontroll. I detta avseende ska ökad inlösen under stressade marknadsförhållanden anses ligga utanför förvaltarens kontroll, men sådana omständigheter kommer att uppstå mycket sällan.

Enligt dessa bestämmelser bör en penningmarknadsfondsförvaltare, om penningmarknadsfonden inte längre uppfyller de relevanta portföljkraven, på penningmarknadsfondens vägnar prioritera korrigeringen av detta förhållande, samtidigt som hänsyn tas till investerarnas intressen i enlighet med förordningen om penningmarknadsfonder.

När det gäller statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde är styrelsen skyldig att utföra en dokumenterad bedömning av situationen för att fastställa en lämplig handlingslinje, i enlighet med artikel 34.1 a i förordningen om penningmarknadsfonder, och detta bör ske inom en rimlig tidsram som krävs för en sådan bedömning. Fram till dess att den dokumenterade bedömningen har slutförts är förvaltare av kortfristiga penningmarknadsfonder inte skyldiga att vidta några andra åtgärder med avseende på portföljreglerna än att fullgöra de allmänna skyldigheter som anges i artikel 24.2 i förordningen om penningmarknadsfonder, dvs. att prioritera korrigeringen av detta förhållande med vederbörlig hänsyn till andelsägarnas eller aktieägarnas intressen.

I enlighet med artikel 34.1 a i förordningen om penningmarknadsfonder kan styrelsen, efter att ha utfört en dokumenterad bedömning av situationen, välja mellan de alternativa åtgärder som anges i den bestämmelsen och kan därför besluta att inte vidta några andra omedelbara åtgärder än att fullgöra den skyldighet som anges i artikel 24.2 i enlighet med artikel 34.1 a iv i förordningen om penningmarknadsfonder.

I de fall som avses i artikel 34.1 a i förordningen om penningmarknadsfonder får penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde därför använda sina buffertar för likviditetshantering under stressade marknadsförhållanden om de tillfälligt underskrider likviditetströskelvärdena, utan att behöva aktivera instrument för likviditetshantering. I dessa fall förväntas förvaltare av penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde prioritera att vidta korrigerande åtgärder för att återställa buffertarna. Dessa åtgärder måste vidtas så snart som möjligt och inom en tidsram som skyddar investerarnas intressen. Detta inverkar inte på informations- och bedömningsskyldigheterna enligt artikel 34.1 a och b i förordningen om penningmarknadsfonder. Detta gäller dock inte de fall som avses i artikel 34.1 b i förordningen om penningmarknadsfonder och som rör situationer där andelen tillgångar som förfaller på veckobasis enligt artikel 24.1 e hamnar under 10 % av fondens totala tillgångar.

---

(1)  Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 om penningmarknadsfonder ur ett tillsynsperspektiv och ekonomiskt perspektiv (COM(2026) 350).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/927 av den 13 mars 2024 om ändring av direktiven 2011/61/EU och 2009/65/EG vad gäller delegeringsarrangemang, hantering av likviditetsrisker, tillsynsrapportering, tillhandahållande av förvaringsinstituts- och depåförvaringstjänster samt långivning från alternativa investeringsfonder (EUT L, 2024/927, 26.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/927/oj).